# ID: svediakorp-per3288
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,607
# sentences: 599
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Intet moderskapsunderstöd?
Tidevarvet N:r21 Regeringens förslag i de olika för- säkringsfrågorna ha nu utskottsbe- handlats.
Fröken Kerstin Hesselgren kritiserar skarpt andra särskilda ut- skottets ståndpunkt i artikeln Ingen moderskapsförsäkring?
För utskot- tets utlåtande i de andra försäkrings- frågorna redogöres i en artikel på si- dan 6. lagrådet och lorderna är m sam- manställning, som är mest fördelaktig för lorderna.
Öresgränsen behandlar riksdagsbe- slut att behålla censusstrecket.
Alla människors väg, m berömd fransk roman av Edouard Estaunié, recenseras av Elin Wägner.
När jag upptäcktes våren av Else Feldmann kan med fördel läsas mot bakgrunden av riksdagens hållning till motionen om halvdagsledighet i skolorna.
Natten till söndag, kap. 9, Hälso- källan.
Fröken Anna T. Nilsson framläg- ger i avseende på Fred u h Frihet!
program motsatta synpunkter dem av E.W.
förfäktade.
mot * I nästa numer a v Tidevarvet skild- ras pingstmötet på Fopelstad.
Av Kerstin Brokigt Hesselgren Förslaget om moderskapsunderstöd nen.
Det är klart.
att utskottet ej har avslagits av utskottet.
kunnat motstå sådana lockande per- Visserligen erkänner utskottet att spektiv, och den föreslagna utrednin- det finns något berättigat i der gen skall nu gå efter dessa linjer.
En tanke.
som ligger till grunden för viss tveksamhet förspröjes dock hos Kungl.
Maj:ts förslag, nämligen, att utskottet, huruvida det inte egentligen ett sådant understöd skulle utgöra ett här är fråga om två alika kategorier komplement till arbetarskyddslagens av understödsfrågor.
Utskottet säger bestämmelse, a n kvinna är förbjuder nämligen, att den omständigheten, an yrkesarbete under viss tid efter barns- understödet, när det gäller industri.
hörd.
" En dylik understödsverksam arbeteskor, huvudsakligen skulle få het ”, säger utskottet, " skulle otvivel- karaktären av ersittning för arbets- aktigt i e j ringa grad främja skydds.
förtjänst, som vederbörande på grund lagens syfte. "
Utskottet finner emel- av lagens bestämmelser nödgats av- lertid, att den försiktiga väg, som hit stå, icke behöver hindra, att vid un- föreslagits an till att börja med m. derstödsbeloppets avvägande även i dast söka löna frågan om moderskaps- viss utsräckning hänsyn tages till un- understöd för den begränsade grupp understödstagarens behov och anty- av mödrar.
som äro underkastade ar- der, att behovsprincipen har skulle betareskyddslagens bestämmelser, ej kunna tillräckligt tillgodoses genom är tillfredsställande.
Utskottet vill att göra storleken av understödsbe- utsträcka denna hjälp till att omfatta loppet oberoende av arbetsförtjänsten.
mycket större befolkningslager.
Det Det är att hoppas, an den anbefallda ta är i och för sig i hög grad behjär- utredningen skall ännu mer klargöra, tansvärt, u h kravet på m utredning alt här verkligen är fråga om tvenne i vad min detta kan ske, måste gi- olika saker, även om de till sina yttre vetvis understödjas av en var.
som verkningar äro likartade.
I de fall, på sin tid kämpade för det s.
k.
10 där det e j galler ersättning för förlo- kap. av förslaget till barnavårdslag rad arbetsförtjänst, måste nämligen Det ledsamma är emellertid, att ut- saken ställa sig något annorlunda och skottet ta @ den begärda utredningen en viss form av behovsprövning vara om en utsträckning av moderskapsun- berättigad, såvida m i n ej liksom Au- stralien vill slå in pi en allmän barn- det nu föreliggande förslaget om mo- premiering.
derskapsunderstöd till industriarbete- Huruvida införandet av regressrätt terskor.
Von Kene har i sin motion gent emot barnafadern är en fram- utlovat, att man skulle kunna utsträc- komlig väg, återstår att Y.
Det kan ka understödet till alla dessa andra också tyckas litet underligt, när man kategorier av mödrar med endast a aldrig iirågasatt användningen av m ringa ökning av den kostnad Kungl dylik rätt, när det gällt statens anslag Maj:t beräknat.
ifall man gjorde un- t i l l sjukkassornas moderskapshjälp derstödet i varje fall beroende av en fast staten här betalat huvudparten.
behovsprövning och införde regress- Vad kommunernas bidrag beträf- ritt gent emot barnafadern samt la- far, så är det givet, att det kan vara de m del av kostnaderna på kommu- nog d befogat, i f a l l det blir fråga om - hjälp i allmänhet åt behövande d- Stockholm en vårsöndag år 1926 har i rar.
Huruvida understödet till indu- sanning fått ett brokigt a h lysande ut- striarbeterskor skall ingå i kommu- seende, tack vare det faktum att mode- nernas skyldigheter torde däremot va- och konfektionsaffärerna i år föra hattar ra mera omtvistat då det ju skulle be- och vårkläder i så vassa, muntra och bjär- tyda en synnerligen ojämn belastning ta färger.
Det är bestämt första gången dessa glatt oblyga färger rikligt slagit p i de alika kommunerna.
igenom i vår kulna nord, åtminstone ha Utskottet har vidare föreslagit, att det skall undersökas, huruvida den föreslagna understödstiden av 8 vec- kor kan inskränkas.
Det skulle d i i första hand gälla de 2 veckorna före barnsbörden, varom utskottet begärt yttrande från medicinalstyrelsen, men kan naturligtvis även tänkas gilla ti- den 6 veckor efter.
I vad det avser industriarbeterskor- na förefaller det ganska olämpligt an tänka sig m inskränkning av under- stödet under det i lagen påbjudna uppehållet i arbetet.
och det torde också ligga i samhällets intresse att i större ursträckning än vad som nu är fallet, möjliggöra för dessa, att så- som medicinalstyrelsen påpekar, sluta ett tungt a h ansträngande arbete åt- minstone 2 veckor före barnsbörden.
Det betyder ju inte att alla skulle be- höva göra det.
då en hel del arbete är B Y den beskaffenhet att det ej skadar vi genomlevat några tung.
årtionde av mörkblått, sandgrått a h granitgrått innan vi så småningom började vänja oss vid färger Det har gått långsamt, som allt i modets värld går långsamt, men nu i r det ingen gräns för färger längre.
Små runda hat- tar i bjärtgrönt, skrällande vass lila och knallrött gunga som italienarnas ballonger på folkströmmens yta, när Stockholm samlas omkring vaktparaden eller någon löpning eller kronprinsparets avresa.
Det är shockerande a h roligt och lyser onekli- gen upp den kyliga solsnåla maj.
det är vetenskapligt utrönt hur fär- ger verka på själslivet vet j a g ej.
Men jag tar för givet att den ung.
flickans själ av idag blivit mandelgrön, lackröd, syrenfärgad eller i bästa fall himmelsblå.
Allt i lydnad av m modets lag, utfärdad i m fjärran stad och av okända gudar.
Apropos svenska veckan har det talats om det orimliga i att begära att svenska damer skulle på i svenska hemslöjdstyger, de skulle inte ens bli serverade på de bättre restauranger konstaterar m av Svenska Dagbladets kåsörer.
Jag skulle önska att dessa blygsamma rader komma inför ve-.
Om.
ögon med den upplysningen, modern att hålla på med det ända till derbörandes m jag har från allra närmsta håll, att sista dagarna innan.
Washingtonkonventionen går rom bekant betydligt längre M nu förelig- gande förslag, i det att där föreslås 6 veckor före och 6 veckor efter barnsbörd.
- Den socialdemokratiska reservationen med vilken jag förenat mig, yrkar på Kungl.
Maj:ts förslag, man begär också en utredning i vad m i n och under vilken form d a - skapsunderstöd kan givas till även an- dra grupper av mödrar.
även för vår hemslöjd till 1927 eller 28, att just den svenska hem- slöjdens färger, stoffer och mönster accep- terats av modegudarna i Paris.
Jeanne Lanvin, som är m av modets skapare just nu, köpte upp allt vad hon kunde komma åt av svenska saker i Pa- rk utställningen i höstas för att m- vända a h komponera in i sina nya mode- skapelser.
Ju mera svenskt, ursprungligt och exotiskt det var, dess begärligare.
På kapplöpningar a h badorter l i r man d i t - så få Y just vår hemslöjd, visserligen för- sedd med Jeanne Lanvins signatur, denna hemslöjd som damerna inte törs visa sig med här hemma, av rädsla för att vara bakom och inte bli serverade, vilket är den sista förödmjukelsen.
De hårda ballong- I lagrådets skrivelse diskuteras icke färgade tygerna och kläderna tycks vara ens preventivlagens sammanhang med vad franska ateljeerna exportera för att befolkningsfrågan.
Men det kan be- reservera den nordiska färgskalan med dess ro därpå att hr Engberg i sin för 2 naturen närstående milda a h läkande fär- år sedan avgivna motion am preven- ger för sina egna.
Devinez.
tivlagens upphävande heller icke drog ra Lagrådet och lorderna Ungefär samtidigt har i England u h Sverige fattats två officiella be- slut i Jamma fråga, nämligen den om statens ställning till åtgärder för fö- delsekontroll.
I engelska överhuset har detta beslut gått i radikal rikt- ning, och d i r har man öppet diskute- rat frågan i känslan av dess oerhörda betydelse.
Vårt lagråd här i Sverige, som haft att yttra sig över justitie- departrmentets förslag till ändring och avtrubbning av preventivlagen, av^ styrker detta förslag utan att med ett ord ha gått in på frågans centralpunkt: bör kännedom o m kontraceptionella medels användning - som är nöd- vändig för födelsekontroll - undan- hållas och försrvåras genom lagstift- ning eller bör den uppmuntras?
England har 2,000 statligt under- stödda vägledningscentralen för möd- rar Å i n av dessa har en sköterska undervisat mödrarna om möjligheten att reglera barnalstringen och därför blivit varnad.
En arbetarrepresentant tog upp saken i underhuset och be- gärde upphävande av alla bestämmel- ser som hindrade vägledningscentra- från att ge dessa upplysningar åt mödrarna, men Iyckades icke få lerna majoritet för förslaget, I överhuset däremot segrade uppfattningen att vägledning i preventiva medels an- vändning bör ger å centralerna med 57 röster mot 44.
I sanning - man måste säga sig, att tiden har ridit fort i det konservativa England.
Det var den radikale lord Buckmaster, som öppnade debatten med att framhålla att de välbärgade klasserna redan känna till möjligheterna fur och öva födelsereglelering medan det är de fat- tigaste och minst upplysta människor- na som icke sitta inne med tiIlräcklig kunskap fur att kunna förhindra nya barns tillkomst, även när det vore nödvändigt för moderns hälsa och fa- miIjens ekonomi.
Det hjälper icke att gråta över det faktum, att tänkande människor sätta så f å barn i världen (i sin önskan att skaffa dem de ha goda livsvillkor) medan ofta de min- dre intelligenta, undernärda och sva- ga producera barn i mångdubbelt an.
tal.
Bättre är att icke lägga hinder i vägen för läkare som vilja hjälpa lidande mödrar.
Den gamla idén an befolkningen under alla omständighe- ter måste växa är eko av länge sedan ihjälslagna argument.
fram dessa synpunkter utan nöjde sig med att framhålla a n preventivlagen borde upphävas därför att den lade däremot deras användning för an f6 rebygga befruktning har dess ogillan- de.
Tanker man närmare efter är det alltså huvudsakligen de för mannen farliga följderna av könsumgänge, nämligen venerisk smitta vid lösa för- bindelser med prostituerade, som böra förebyggas.
Därmed icke förnekat an icke skyddet mot venerisk smitta kan ha betydelse även för kvinnor.
Däre- mot har lagrådet intet intresse för de fall då överansträngda kvinnor höra skyddas för för dem ödesdigra följder a " sexuellt umgänge, inte heller någon tanke för att saken har en privateko- nomisk, m nationalekonomisk och ras- hygienisk sida.
I motsats till lorderna i melser bortföllo.
engelska parlamentet vet lagrådet ing- Översatt på vanligt språk betyder enting om att det haft i rinn händer detta, att preventivmedels användning ett av tidens mest brännande spörs- för att förebygga smitta av könssjuk- mål.
dom har lagrådets gillande.
medan hinder i vägen för undervisningen om preventiva medel som skydd mot ve- nerisk smitta.
Nu säger lagrådet, att preventiv- lagen icke hindrar sådan undervisning i allvarlig och värdig form och från auktoritativt håll Alltså föreligger ingen anledning att för den skull bort- taga lagens bestämmelser om straff for dem som till andras förförelse muntligen eller skriftligen förleda till användande av föremål, avsett för att förebygga följder av könsumgänge.
Däremot anser lagrådet att en all- varlig fara för ungdomens sedlighet skulle uppstå, om lagens straffbestäm-
Öresgränsen Från riksdagen Ett attentat I n:r Stå eller falla?
av Tidevarvet omnämnde De 7 anmärkningar, som konstitu- vi, att till en ledigförklarad banktjänst tionsutskottet vid sin granskning av Lagen mot kåkstadsbildningen vid riksbanken- avdelningskontor i statsrådsprotokollen riktat mot rege- Första kammaren har alltid ansett fallen.
Gävle hade bankofullmäktige förord- sig förnämare än den andra.
Den Kåkstädernas saga all var en tyvärr nå- nat en kvinna, fröken Svedberg, som ringen.
behandlades av andra kamma- tycker sig representera sakkunskapen got förhastad slutsats, som Tidevarvet fur den mest meriterade och till tjänsten ren på onsdagen.
Den skarpa kritik, och erfarenheten och den har även i någon tid sedan drog med anledning av mest skickliga och passande bland de som under den gångna riksdagsperio- den beståtts regeringen, anmärknin- år försvarat sin rangställning.
Men det lagförslag, som framlagts av regerin- sökande.
gen om rätt för stadsfullmäktige att med En manlig medtävlande vid huvud- vad grundar sig denna p å?
Jo, på Kungl.
Maj:ts tillstånd i varje särskilt fall kontoret i Stockholm Folke Allander, garnas allvarliga art, kannstöperierna tryggad, ehuru ganska blygsam in- ålägga ägare av fastighet att utgiva er- anförde emellertid hos Bankoutskot- i pressen och till sist vissa indiskre- komst, 3,000 kr.
På en sådan grund sättning för anläggning av gata och kloak- tet besvär över bankofullmäktiges be- tioner från ett par större tidningar begär man, att svenska folket skall ledning och att i visst fall upplåta mark slut och anhöll att själv bliva utnämnd om utskottshehandlingen av anmärk- till gata.
Frågan är av mycket stor bety- till befattningen.
böja sig för första kammarens auk- ningarna, allt samverkade för att sät- delse isynnerhet för de samhällen, i vars Rankoutskottet som är suveränt i toritet och erkänna dess ledamöters utkanter tack vare den på sista tiden d ta alla politiskt sensationslystna i denna fråga fattade på tisdagen be- i själva omfattande busstrafiken, förstadssamhäl- slut i ärendet och upphävde med 10 spänd förväntan över utgången a v företrädesställning.
Det verket en ren löjlighet, att någon på len uppstått eller tänkas kunna uppstå röster mot 6 bankofullmäktiges beslut årets dechargedebatt.
Skulle regerin- allvar kunnat rösta för bibehållandet Och man hade på goda grunder hoppats om fröken Svedbergs utniimning och gen stå eller falla?
Den stod åt- av det s.k. censusstrecket.
Skulle att en lag som den föreslagna skulle råda beslöt att hr Allander skulle erhålla minstone under onsdagen, emedan hot på de oefterrättliga förhållanden som fullmakt till tjänsten.
man kunna tänka sig något skal, vore nu råda i många dylika samhällen.
där Det är första gången som en kvinna andra kammaren utan vare sig gillan- det endast ett sätt att ytterligare mot- man inte lyckats träffa några frivilliga utnämnts till en högre befattning på de eller ogillande lade samtliga an- arbeta kvinnorna, men icke ens det överenskommelser med markägarna.
och detta statliga område och det är allts5 märkningar till handlingarna.
Men synes vara erforderligt.
Kvinnorna som därför förete en rent hopplös oreda första gången som den av riksdagen med skarp kritik och många beska komma nog icke in ändå annat än i utan framkomliga vägar och utan avlopp.
för två år sedan fattade behörighets- anföranden.
Under behandlingen i lagutskottet hade lagen skall träda i k r a f t på detta ge- ett ringa fåtal.
Konstitutionsutskottets anmärkning emellertid lagförslaget avstyrkts med en bit.
Då försättes lagen ur funktion Första kammaren sådan den nu be- mycket knapphändig motivering.
som i hu- mot justitieministern för att denne av ett av riksdagens egna utskott!
finner sig, ä r sannerligen ingenting vudsak gick ut på att denna fråga icke Och samtidigt skapas i uppenbar underlåtit att åtala den berömda bol- att bibehålla.
Landstingen utse leda- bör utbrytas utan behandlas i sammanhang strid mot gällande lag och rätt ett pre- sjevikiska soldatinstruktionen, till- med det förslag till stadsplanelagstiftning judikat, som kommer att tillmätas den spetsade.
visserligen situationen gan- möter till första kammaren, men m. m., som är att vänta.
allra största betydelse, n ä r ilet gäller landstingen utgör icke någon elit och ska avsevärt, enär regeringen g j o r t Då denna lagstiftning till följd av ytt- behörighetslagens tillämpning.
dessutom genom det olyckliga pro- randen från olika myndigheter, antagligen Den Mot bankoutskottets majoritet, som saken till en kabinettsfråga.
blir det ett kommer att vänta på sig åtskilliga år, vil- består av samtliga högermän och bon- skarpa vidräkning, som de borgerliga portionella valsättet ringa fåtal, kanske ibland icke mer än le icke riksdagen utan vidare följa utskot- deförbundare samt fyra socialdemo- partierna höllo med justitieministerns en enda, som äger avgörandet av kan- tets hemställan.
Utan frigan föranledde krater, bland de sistnämnda två stats- underlåtenhetssynd, följdes emeller- didaturen i sin hand, och att penning- långa debatter i bägge kamrarna och me- tjänstemän, står en minoritet av fri- tid icke av något riksdagens ogillan- ningarna visade sig mycket delade.
sinnade och ett par socialdemokrater.
en skall vara villkor för erfarenhet Utan tvivel kan regeringens förslag, F r å n dessa h a r fogats en skarp reser- de.
Därmed var egentligen spännin- och sakkunskap torde vara skäligen som också justitieministern under debat- vation till Bankoutskottets utlåtande.
gen i debatten över och de återstå- föråldrat.
ten framhö! !.
till en viss del betecknas som När samtliga papper i ärendet ligga ende anmärkningarna avverkades i E n helt annan sak är, om tvåkam- en jordvärdestegringsskatt.
Det torde p i klara.
skall Tidevarvet återkomma rask följd.
Anmärkningen mot rege- marsystemet har sitt berättigande el- goda grunder anses skäligt, att markägar- med de reflektioner till vilka detta ringsärendenas beredning och hand- na få betala sin del av kostnaderna för de orättfärdiga utskottsbeslut kan giva ler icke.
Detta beror på, om mot- åtgärder, varigenom värdet pi deras mark läggning föranledde en kritik av rege- anledning.
satsförhållandet i världen har sådana höjes.
ringens allmänna hållning och princi- förutsättningar att åstadkomma för- De betänkligheter som man tydligen hy- stods vara skiftande och vilseledande.
Det per.
Debatten avslutades vid midnatt delar, att det ger anledning till un- ser och som under debatten franifördes behövs en strålkastare in i detta väldiga med marshistorien i Genève, med ett derlag för folkrepresentationen.
Men från vissa håll, att dessa kostnader skulle företag.
ty där finns organismer, som in.
återupprepande a v vad alla veta och bliva alltför betungande för de små egna- gen kommer it och som ligga fördolda det bör då ske dels genom den all- hemsbyggarna, som redan köpt sina tomter for staten.
När stat eller kommun vill utan att några nya motiv eller syn- männa rösträttens folkvalda represen- utan att taga dessa nya utgifter med i be- titta pi papperen, då heter det, att det är punkter lades fram.
tanter, dels genom av skrå- eller yr- räkningen.
äro dock till största delen privata företag.
Men när en privatmar kesväsendet särskilt utvalda, men icke ogrundade.
Det har dock i den Kungl.
vill konkurrera, svaras det.
att det går in.
en gräns beroende på några kronor propositionen starkt understrukits, att de te.
ty det är offentliga företag.
skäliga kostnaderna i varje särskilt f a l l Även de beskyllningar, som gjordres mot eller ö r e skola noga prövas och betecknande är a t t bolaget av andra talare, voro mycket gra- Om Ryssland och Tyskland inte på något de som väl i detta fall vore närmast till verande och gingo i huvudsak ut på att bo.
sätt dra fördel av det tillfälle Polen å t e r att hysa dessa farhågor, nämligen social- laget handskades synnerligen lättvindig en gäng i historien erbjuder dem genom att demokraterna.
till allra största delen ros- med statens medel.
ställa till med revolution och inbördes- tade för Kungl.
Maj:ts förslag.
De försök, som gjordes att gendriva krig, så borde man i Polen hädanefter I voteringen följde emellertid bagge dessa beskyllningar voro små och svaga känna sig ganska lugn för sina grannar.
kamrarna utskottets hemställan och fällde och de socialdemokratiska talarna hade Då äro de väl ändå inte så lömska som lagförslaget men med avslag för utskot- synnerligen svårt att klarlägga de skäl, tets motivering.
Detta innebär dock, att som talade mot en undersökning.
Det en- man tror.
riksdagrii anser ile förhållanden, vilka lag- da nya sakskäl man kom med var rätt ku- förslaget berör, vara i så stort behov av riöst och pick ut pa att undersökningen Brevlåda en snar och grundlig förbättring, att man skulle bli for dyr.
Den bestämda ovilja icke anser sig kunna vänta med frågans man tydligen från vissa håll har emot en Olova.
Edra frågor kunna i c k e framförande tills den nya stadsplanelag- opartisk undersökning av bolaget och dess lämpligen besvaras i Tidevarvet.
Ni stiftningen i sin helhet ligger på kamrar- affärer ser ut att grunda sig på skäl, som kan lugnt uppge e r adress till Råd- nas bord.
Och man har därför all anled- icke äro lämpliga att framlagga i riksda- frågningsbyrån, som under fullt tyst- ning att förvänta en snar och tillfredsstäl- gen.
M a n har åtminstone svårt att förstå låtenhet besvarar Edert brev.
Dess lande lösning av frågan.
att om allt stode rätt till, inte alla parter ostämplade kuvert väcka ingen upp- skulle vara betjänade av en opartisk un- märksamhet eller nyfikenhet.
dersökning för att få slut p i detta ryktes- Till långt frampå Kristi himmelsfärds- smideri och smussel.
Och i all synnerhet dags morgon upptogs andra kammarens Vin- och spritcentralen och dess ledning.
Att det inte denna gäng lyckades utan tid av debatter om kontrollstyrelsren, re- striktionssystemet och Vin- och spritcen- kammaren i voteringen stannade med 8 tralen.
Motionen om lättnader i restrik- rösters majoritet vid utskottets avslagsyr- tionssystemet avslogs titan vidare medan kande, berodde nog helt simpelt därpå, att hrr Lithanders och Ljunggrens ständigt alltför många redan gått hem och lagt sig.
Men får man tro hr Lithanders ord, så återkommande motioner om en undersök- ning av Spritcentralen medförde en myc- är det inte sista gängen.
som riksdagen ket givande debatt, som dock till sist icke vill hålla räfst- och rättarting med Vin- och spritcentralen.
Han har förklarat, att så ledde till något positivt resultat.
Mot socialdemokraterna, som energiskt länge han finns i riksdagen.
skall han ic- satte sig till motvärn mot den begärda ke förtröttas utan återkomma med sin mo- granskningen, stod en på t v i eller tre rös- tion.
tills den en gång bifalles.
Och får ter när enad borgerlig samling, vars re- han inte själv uppleva den dagen, så skall presentanter lika energiskt fordrade att han göra allt vad i hans förmåga står för papperna för detta väldiga företag lägges att värva en som är villig att taga upp på bordet.
hans fallna mantel.
Doktor A r n e Forsell höll ett med stor uppmärksamhet åhört anförande, i vilket han gick ytterst skarpt tillrätta med bola- get och de uppgifter det lämnat.
som på- 13 är - - - En frestelse Lithanders Hr skötebarn.
Den fulla solidaritetens princip I anslutning till de önskemål.
rom tidigare framförts genom kvinnoföreningars gemensamma skrivelse till K u n d Maj:t sommaren 1925 samt genom de kvinnliga riksdagsrepresentanternas motioner vid 1926 års riks- dog yrkar Frisinnade kvinnors Riksförbund vid extra centralstyrelsemöte i S t o c k h o l m den 16 1926 maj mit den fullo solidaritetens princip måtte vinna tillämpning inom pensionsförsäkringen och lagen omläggas så- lunda, att samma beräkningsgrunder bliva gällande för mäns och kvinnors såväl avgiftspensioner som pen- sionstillägg.
Beträffande äkta makars pensionsavgifter böra bestämmelser angående tilläggsavgift ändras där- hänt att denna avgift för vardera maken grundas på hälflten av inkomsten, oberoende av o m denna härrör från endera eller båda makarna, samt påföres mon och hustru med lika belopp.
Mötesplatsen Vid Louise Åkermans bår Det finns rikt utrustade begåvning- stående orginalitet levde sitt rika and- ar och konstnärsnaturer, som aldrig liga liv i tyst tillbakadragenhet.
Själv Centralstyrelsemötet.
i något medium - vare sig penseln sade hon att det var hennes fast- Frisinnade Kvinnors riksförbunds centralstyrelse samlades söndagen den eller ritstiftet.
mejseln, pennan eller slagna öde i tillvaron att i tänkande musiken - finna det rätt., tillfreds- leva sitt eget liv för sig Själ " men i 16 maj till extra möte, som hölls å ställande uttrycket för sin personli- handling utföra andras verk.
Därför, Tidevarvets lokal med början kl.10 Programmet för pinstmötet jordvärdeskatt.
Summani beräknas att bli och som därför avstå från dem inskränkte sig också hennes litterära betydligt större eller 60 millioner.
f. m.
Närvarande voro riksförbun- het.
på Fogelstad.
alla eller e j " i längre ä " till amatö- arbete till att översätta andras verk Till kongressen, som är den tredje i a d - dets ordförande, fröken Kerstin Hes- ren, fastän de ha långt större för,:, istället för att ge av sitt eget For- Lördagen den kl. 22 1 hiller fru ningen - de två föregående ha hållits i selgren och vice ordförande.
fru El- sättningar än många som nått beröm- men behärskade hon; men det är en- Signe Björner från Köpenhamn före- Spanien och England - äro redan anmäl- len Hagen och fru Anna Wicksell.
melse.
Men istället utveckla och for- dast som översättarinna hon blivit drag om Rättstaten i praktiken.
da ett stort antal deltagare från olika län- Vidare övriga medlemmar av V.U.
ma de i d mycket högre grad själva känd och upprkattad bland dem som med undantag av d:r Andrea Andréen KI.
6 samma dag är föredrag av der: Amerika, England, Tyskland, Frank- denna sin personlighet till ett le e j personligen kommo i beröring med fröken Elisabeth Tamm om Vårt med- rike, Belgien, Österrike, Spanien m. il Svedberg: ordföranden d:r Ada Nils- konstverk.
En sådan människas henne och f i n del av hennes person- Svenska deltagare kunna anmäla sig till son.
v. ordf. fröken Elisabeth Tamm, borgarskap i lag och liv.
Efteråt dir- turinsats består i att hon är till.
liga Rektor Honorine Hermelin, Fogelstad, Ju- kussion.
rektor Honorine Hermelin.
fröken existerar just som den individ h I den lilla spensliga gestalten med lita.
Hanna Landberg, advokat Elisabeth Pingstdagen kl. 3 håller d:r Ada och de som lära känna henne e bräcklig fysik och hyperkänsliga ner- Nilsson, advokat Eva Andén och fru något av ramma inflytande som infö ver bodde en stark a h orädd själ, Nilsson föredrag över ämnet Fruk- Gertrud Rodhe.
Representanter för en genialisk konstskapelse.
som väl visste vad lidande ville säga, tan och förtröstan.
Stockholmsförbundet voro: för Stock- En sidan personlighet var Louise mer e j kände till fruktan, vare sig Kl. 5,30 talar lektor Gunnar Bohlin holm fröken Anna Åbergsson och d:r Åkerman, en av de orginalindivider, Gertie Söderberg, för Stockholms län som mänskligheten si sällan fram- fysisk eller moralisk.
Med denna över Ungdomens uppfostran och his- oräddhet hörde samman en omutlig torien.
KI.
7,30 är samkväm med ett fru Anna Wicksell.
Södermanlands bringar, sam fristående och oberoen- ärlighet i tankar och handlingssätt, föredrag av rektor Hermelin, kallat l i n representerades av fröken Ingrid de av sin miljös och sin tids vanor ärlighet i ordets vidsträckaste och Vol av tankar - val av handlingar.
Öhrström, Upplands av f r u Märta och fördomar tänker sina egna tan- På annandagen talar dir. Axel Ad- Tamm-Götlind, Östergötlands av frö- kar och lever sitt eget liv.
På samma sällsyntaste bemärkelse mot sig själv och mot andra.
En ärlighet som dock ler över frågan: I vad mån är kapita- ken Betty Ohlsson, Blekinge fröken av gång levde hon aldrig ' ör sig själv Ebba Holgersson, Elvsborgs av d:r utan ständigt osjälviskt för andra.
Ett aldrig kunde stöta eller såra någon, let gemensam egendom?
den var kombinerad med fin Elin Odencrantz och dr Julia v. Snei- sällsynt smidigt intellekt, tränat i ab- emedan 2,30 diskussion över ämnet takt och hjärta.
En mera trofast vin ' KI.
dern, Skaraborgs av fru Elin Colléen, strakt tänkande, i förening med hjär- kan e j tänkas än vad Louise Åker- Kvinnorna och pressen, inledare frö- GöteborgavfruBertaBurman-An- tats rika begåvning, en mångsidig er- man var för den som hon en gång ken Ebba Holgersson.
dersson och Skåneförbundet av adv.
farenhet och förståelse for allt mänsk- Elisabeth Nilsson.
Elva länsförbund ligt tillät henne att re alla mänskliga stänkt sin vänskap.
Det är ej Louise Åkerman såsom voro representerade med aderton re- frågor och problem ur alla synpunk- En aktuell kongress den represantiva ministerfrun och presentanter.
Dessutom närvaro en ter: hon kunde utveckla en vidsynthet den älskvärda societetsdamen, ej hel- En internationell Grundskylds- och Fri- del direkt anslutna medlemmar.
som närmade sig en nästan utom- ler som den talangfulla översättarin- handelskongress hålles i Danmark i som- Under ordförandeskap av fröken mänsklig objektivitet.
Därtill hade nan eller amatörmålarinnan dessa ra- mar.
Den egentliga kongressen avhålles i Hesselgren diskuterades den politis- hon en sällsynt förmåga att under der gälla, utan Louise Åkerman som Köpenhamn mellan den 20 och 25 juli, d i ka situationen.
Frkn Axianne Thors- samtal klart och koncist i ord uttrycka den starka, rikt gfvande personlighe- internationell fred, arbetslöshets-, bostads- tensson famlade sedan förslag till vad hon tänkte och kände.
ten och den trofasta, varmt kännande och frihandelsfrågorna skola behandlas.
den resolution.
som vi återge här- Otaliga underlägsna begåvningr vännen.
Denna vänskap är nu ett Vidare kommer från olika länder att läm- ovan och talade för dcnsamma.
framträda och " låta sitt ljus lysa för minne blott.
ett oförgätligt, tacksamt nas redogörelse för grundskyldens genom- För pensionsförsäkringens nuvarande människorna ”.
Louise Åkerman med minne.
förande och dess verkningar i praktiken.
sin överlägsna begåvning och sin ena- T. K — n.
Slutligen kommer även jordvärdetaxe- ringen att belysas, bl.
a genom anordnan- de av provtaxeringar, u t f ö r a under led- ligen, yttrade fröken Thorstensson, n:o 5 B Y Tidevarvet i år.
I n:o 9 a t t landets kvinnor framträdde med ning SY ledande fackmän från länder, dir redogöres för utskottets och riksda- en bestämd och tydligt uttryckt me- man har dylik taxering.
främst Danmark pens behandling av motioner.
Den ning om sådana reformers nödvändig- och Amerika.
avslogs under hänvisning till att frå- het.
For att ge kongressdeltagarna tillfälle gan om ändring av pensionslagen m- Under diskussionen framhölls den att sätta sig in i danska förhållanden, an- tagligen nästa &amp;, kommer fram som ordnar mellan den 26 och 31 juli flera ut- önskvärdheten av att de lokala kungl.
proposition.
flykter till vissa småbrukskolonier, folk- avdelningarna av F. K.
R. målmed- hög- och småbruksskolor.
På Fryens Hus- Det är just med hänsyn till denna vetet Upptogo arbetet för denna fråga.
mandskole komma kongressdeltagarna att kommande proposition.
som på Fred- uppehålla sig ett par dagar, varunder in- rika Bremerförbundets förslag in rad gående föredrag om danska jord- och kvinnoföreningar, vilka förut arbetat Föreningen Frisinnade Kvinnor i samhällsförhållanden hållas.
Icke minst gemensamt i denna fråga, åter trätt i Västerås har den 21 april haft ett intresse torde den vid årets riksdag antag- samarbete med varandra för att förb- välbesökt sammanträde, där fru R u t h na lagen om kommunal grundskyld (jord- reda en kraftig och snar opinionsytt- Randall-Edström för intresserade värdeavgift) att väcka.
ring över hela landet.
åhörare höll ett spirituellt föredrag i detta sammanhang rättas härmed m fel- Oundgänglig förutsättning för att byggt på jämförelser mellan den ame- skrivning i artikeln ' " Dansk skattereform ” rättelse med avseende p i pensionsla- rikanska kvinnan och den svenska och Tidevarvet n:r 19.
Dir uppgavs a l l den nya gens för kvinnorna orättvisa bestäm- deras olika metoder att skapa och kommunalskatten kommer att ge 40 mill.
melser skulle kunna vinnas, vore näm- sköta ett hem.
charm.
stora
TIDEVARVET.
När jag upptäckte våren Vem har gjort SCHÉELS RADIUM-TVÅL Alla har människors väg PI Tidens förlag i översätt- klarhet, intet sammanhang.
Medan så populär?
ning av Martin Kock utkommit den de andra två lyssna börjar den ene av berömda franska romanen ” L ’ appel dem känna igen historien.
Han har de la route ” av Edouard Estaunié, på rett den från helt annat häll och när svenska kallad Alla människors vig.
han sedan berättar sina upplevelser, Denna historia om lidandets väg och fogar det hela hop sig, det obegripliga mening är icke från krigsåren, men blir begripligt och sammanhangsfullt.
det ä är säkerligen dock icke någon till- Men dessa två känna icke historiens fällighet, att det är i ett krigsland en avslutning.
det är förbehållet den bok blivit skriven, som så inträngande tredje, som under kriget kommit i be- så genomskådande som denna behand- röring med de överlevande i tragedien lar lidandet.
problem.
Den milda, förnäma och så kan ge förloppet dess avslut- Man kan säga, eftersom det är frå- ning och förklaring.
ga om en författare, att lidandet in- Genom denna metod leder författa- spirerat honom.
fångat hans fantasi ren läsaren fram till den tanken.
att och det sällsynt balsamiska ” såsom den mest märkliga, mest be- om vi blott såge litet vidare än vi löddret ha skaffat Shéels stående, mest fruktansvärda av alla göra och visste litet mera, så skulle Radium-tvål otaliga vänner.
livsföreteelser ”.
Han uppställer frå- enheten uppenbara sig, där vi nu blott De utvalda beståndsdelarna i denna tvål äro värdefulla och gan: vad tjänar den till?
" Ty här se skärvor, och det som ser ut som nere på jorden är ingenting onödigt, odets blinda lek, skulle visa sig äga välgörande; tänk bara på Radi- umförekomsten i densamma!
endast lidandet.
om man ser det från en djup nödvändighet.
människornas synpunkt synes vara till De tre, som berätta äro egentligen Om Ni av någon anled- ning ännu ej prövat Schéels ingenting annat än skada. "
bara en, d.
Y. s. författaren, som cirk- Radium-tvål kön hem en Det svar hin kommer till, är det- lat in en grupp människor och betrak- i dag!
samma s o m många andra sökare av tar från olika synvinkel.
Han har livets sammanhang stannat vid.
det därmed f y l l t en diktares huvudupp- nämligen, att lidandet är den kallelse, gift.
och det gör inte så mycket att som tvingar människan framåt, tving- han icke försökt klä ut sig till tre ar henne an söka odödligheten, som olika personer och att alla de tre tala hon annars aldrig skulle ha drömt om.
med hans rört och Y med hans Ögon.
yi; yt * im ia * iroiirrnr av Radium- experten Fil D: r N, s d l b a r r Det egenartade och nya i hans bok Men medan han förklarar och lyser är däremot det sätt, varpå han följer upp fenomenen, rör han sig ständigt lidandets smittoväg frän människa till med det ännu oförklarade.
Männi- människa.
och analyserar dess upp- skorna nå icke bara kontakt med eller komst och art. plåga varann med ord och åtbörder.
Fordom kallades lidandet på det ” Det är vissa stunder, då orden upp- fromma språket en prövning, och där- höra in ha någon betydelse.
man ger I går låg jag slagen med hade det i ett enda ord fått sin icke akt på något annat än de sjä- i skurarnas ström.
plats och sitt rättfärdigande.
Men larnas osynliga utstrålningar, Sam N u reser jag nig tvagen ur förnedringens drön.
därmed har också människan fän en uppfylla luften. "
Och spelet rör sig Jag i ljuset, utväg att gå utanför ansvaret för Ii- icke bara mellan de levande, de när- dandet och funnit ett skäl för an varande.
Ödesdigra, förintande ord slippa undersöka sin egen del däri.
läggas människorna på tungan, viskar budord: ” Glöm! ” Estaunié säker lidandets orsak hos i örat i avgörande ögonblick - av Jag blixtar såg splittra människorna själva och undersöker vem?
Av någon, a m vill att lidandet deras tillvägagångssätt vid skapandet skall nå sin fullbordan.
Man tiger, den ådlaste ek.
.
, av Iidande med de forskningsmetoder, man talar eller man handlar mot sin jag vittra som stå en modern romanföfattare vilja, underliga möten inträffa.
såda- men starkare än bäda ur vintrarnas våda till buds.
na som en vanlig realistisk författare står jag i tusen vårar upp, Han visar hur den ena människan, aldrig skulle våga sig på att arran- odödlig och vek.
smittad av lidandet, bär över det till gera, dubbelbottnade samtal föras, vil- den nästa.
Han visar hur man tillfo- kas verkliga betydelse endast fattas Min rot ör fäst i döden.
gar andra lidande utan att veta det av dem, som lärt att tyda fåglalåt.
i de multnades by.
Jag minns e j deras öden, och såras dödligt av m hand man icke Historien handlar om en far, som men jag känner dem gro.
älskar sin dotter, svartsjukt och utan ser.
gångnas bävar Man är mans gamman heter i det i gräns, som icke lever fös annat än Hos Estaunié är det man henne.
Och om an moder, som älskar evigt nu ä D O F T E N För Tidevarvet av Else Feldmann Vi halvstora barn tillbragte stor del av vår tid på gatan, ty hemma var d a otrev- ligt P i sin höjd slarvade vi igenom våra läxor därhemma.
Vintern föreföll oänd- Iigt lång, ensam och dyster och tog aldrig slut Trots att man var barn tyckte man sig hinna bli gammal och grå.
Yen knappt hade isen a h kylan och det smutsiga snöregnet försvunnit, så började vi leka ute, a h j u varmare det blev, dess senare gick vi hem.
Åtminstone om vi ha- de ett stycke bröd i fickan.
S i blev det riktigt varmt.
S o l a stan- nade kvar på himmelen hela dagen.
Men bland stenhus a h stengator såg vi eljes - - dem Gräsets sång läser med bävan livets eviga, i tidernas lek, Det Havamal.
som är mans kval.
Hans bok handlar om hur man pinar varandra.
Han räknar icke med andra former av li- dande.
Han skyller icke lidandet på Gud, på ödet eller slumpen.
Romanens första uppgift, som icke är ringa, är den att söka visa hur det finns orsaksammanhang, följdriktig- het, även i öden som skenbart synas dunkla och förvirrade.
Hans metod är följande.
Han låter tre barndoms- vänner nyligen hemkomna från kriget, finna varandra p i en kaféterass i Paris år 1918 och berätta samma his- toria, sedd från tre olika håll.
Den förste börjar för att illustrera sin rats am lidandets allmängiltighet nödvändighet och ofattlighet, att be- rätta ett fragment av ett livsöde, som han i sin egenskap av läkare fått in- blick i före kriget.
inblick, men ingen ande och mognar till ett i gräsmarkens ingenting av våren, j o det kom började vissna i våra varma händer An- dra lade sig ner i gräset.
Ack, det gröna gräset, ängarna!
Och en skog med träd!
Bergen i fjärran, kullarna!
En väldig ut- rikt över hela Donau.
Där Wien och en låg den långsamt varmt färska ruttet a h att det vatten luktade rutten frukt och i gatorna.
Våra föräldrar grönsaker till affärerna, Sådant som på- måste alltid arbeta, var alltid trötta och hade aldrig tid att ta oss med sig ut.
stods växa på landet.
I skolan läste vi om blommor: om le- Jag grubblade a h blev allt sorgsnare.
jontand och fingerhatt, om alpviol som Tänk vad allt jag försummat under elva växer i skogarna, v i läste om fåglar a h långa år däggdjur, om uggla och räv.
Men vem Jag gick ifrån de andra och vandrade hade sett allt detta?
Det var drömmar, ännu ett stycke högre upp, tills jag kom sagor, vidskepelse - - - Ja, där satt vi så långt, att det var stilla omkring mig.
i det kvava skolrummet på bruna, låga trä- Blott på avstånd hördes svagt de andras bänkar a h läste ur böcker efter avbildnin- skratt och prat.
de lekte blindbock.
gar a h betraktade färglagda planscher Ack.
d i r satt jag och såg allting i när- med blommor och fjärilar heten, fjärilarna, bien, det älskade gräset, När det var mycket hett, fick vi dricka träden, som rörde sina blad i vinden, sol- ett glas vatten pi rasten t i l l vederkvickel- skenet över ängen som förgyllde blommor- se, och så ringde det tre gånger.
Det be- na, de svala skuggorna under träden.
tydds att vi på grund av värmen fick le- N u ropade göken precis som vi hade digt från eftermiddagstimmarna.
Då kun- lärt det i skolan, blott mycket vackrare.
de vi leka i gränden hela eftermiddagen.
Då kanske också näktergalen fanns?
Vi lärde oss också majsånger, a h ofta Dir nere upptäckte man, att jag var sjöng vi dem tvåstämmigt, när vi satt försvunnen a h ropade p i mig.
Jag steg framför husen eller vandrade genom ga- ner från min höjd.
Lärarinnan frågade torna.
Men det hände också, att vi förir- mig var jag varit.
rade oss till slagdängor från de sköna a h Däruppe, sade jag.
uppböjda visorna, stundom sjöng vi också Du kan inte låta bli att driva omkring - - Men annars visste vi ingenting om vå- på.
ren.
Och endast ett var säkert, vi måste Men jag lyckades dock ännu några pin- sitta i skolan under de odrägliga varma ger smita undan, a h ibland kunde jag in- dagarna.
Där satt i i utmattade.
bleka och te genast finna de andra jag upptäckte så likgiltiga och stirrade på räknetalen på mycket: mullvadshögar, träd, blommor, svarta tavlan och kunde inte begripa var- larver som föll ned från bladen, jag stod fur man pinade oss så.
minutvis a h såg på dem.
Jag lyckades Varje år fick vi löfte på en utflykt.
Men komma alldeles i närheten av en fågel och IörsL hette det att V I n r för smi och or. / d i hur hin rorde IU nililrn.
jag såg rknlL kade Im litet.
Och när det h r r a Irrl hm.
k r m a pi mlrkrn, det var WmmOl~ i n t l w n I u l l c kommit r l I5ng.
då I r ~ t mns hela liv.
Och iull av lkb andades whrrlakanwidmiirn ut.
och det hlrr ing- jag den rena luftrn enting av Men nu var vi riktigt stora, Har någon iakttagit n straffånge, när elva år, och nu skulle det ske Vi for han för första gången träder ut i fri- också verkligen på järnväg.
Vi for förbi het bland människorna?
Vem har sett en Kahlenberg.
Leopoldsberg.
Hemannsko- fånge, som går in i en restaurant och be- gel, som vi så länge haft i läxa och måst ställer sig en måltid?
Man känner igen skriva uppsatser om Vi hade skrivit över honom bland tusenden, när man ser h u r sagor och sägner därifrån och om Donau snålt a h girigt han äter, hur hans fri- som slingrar sig som ett silverband Och hetsdruckna blickar vidgar sig och hur han nu låg alltsammans för v i r a ögon.
äntligen av lycka brister ut i gråt.
S i kom vi ut bland kullarna Många av Så skedde med mig på denna utflykt, d i oss började plocka blommor, som snart jag första gången såg våren ro.
sin yngste son på samma sätt.
Den ena familjen bor i Paris, den (Ur Clarté) BOYE.
Huvudsaken är a n de båda lytt lidan- men den lämnas icke åt sig själv.
dets kallelse vidare framåt.
Lidandet är ett grymt och under- andra nere i franska landsorten, men Det är lätt för var och en, rom le- bart medel, l i t e r författaren en av deras öden tvinnas samman på ett länge nog, att själv markera ut ur personerna i boken summera hop slut- hemlighetsfullt sätt.
Fadern förlorar en betydelselös och naturlig handling.
sitt minne en sådan där lidandets satsen.
Dess första verkan är frigö- dottern, modern sonen, och ingen av " från det som skall ske, från dem förstår varför eller vem som vål- Men flickans passion tändes härvid, smittas väg från m i m i s k s till männi- relse lat dem detta.
Det är de två unga, och hon föresätter sig att vinna ho- ska.
Den börjar med någon handling hela omgivningen, från sig själv. ” som förstöra varandras liv.
döda var- nom.
Då kort därpå hans förlovning som ser obetydlig ut.
som ett frö ser Men lidandets yttersta skäl är det, att andra utan vapen, halvt skyldiga, med en förnäm och vacker ung flicka obetydligt ut.
Men något är satt i den frigjorda människan sönderbryter halvt oskyldiga, utan att veta konse- ryktas i staden, sprider den fösmåd- rörelse, rom utlöser allt större och gränserna för den tillvaro.
som givits.
större affekter: vrede, lidande.
För- henne och som icke betyder något, kvensen av sina handlingar.
d göra a ut förbindelsen rykten om omöjlig.
hans börd Det för leder att Den unge mannen har kommit till småningom fram till att han själv får loppet hejdas icke, är icke avslutat, för an avteckna bilden av sin verkliga en l a n d s s t a d för att göra sina lä- veta att han icke har rätt till namnet så länge det finnes något kvar att för- gestalt i oändlighetens rymder.
Man störa.
Såvida icke och det är nå- behöver mörkret för att kunna fatta rospån hos en bankir, där bor den han bär eIler den förmögenhet som got som icke ingår i Estauniés världs- tillvaron av ljus, liksom man behöver unga flickan, ensam med sin far, och är etl arv av hans mors make.
Den bild, så vida icke en handling av god- äga föreställningen om ljus för att hon blir förälskad i honom från sitt försmådda har också trasslat till det het sättes in i förstörelseloppet och fana mörkret.
Så är då boken om fönster.
De mötas en oväderskväll, f ö r honom på andra sätt, och då hans hejdar dess fullbordan, ger det hela alla människors väg icke en i sin slut- och han ber om skydd under hennes giftermål med den han älskar är ute- en ny riktning.
Godheten och leen- liga stämning hopplös och negativ paraply, säger henne älskvärdheter slutet, och tron på moderns heder för- och kysser henne, vilket är för honom lorad, går han bort utan förklaring de finnas icke i Estauniés världsbild.
bok.
Författaren skildrar lidandet Utan denna godhet, som sätter Ii- men blott för att bejaka det och till- och söker döden.
dandet ni gräns utan detta leende, godogöra sig det, såsom livets nöd- livet icke vara uthärdligt.
" Om vändiga drivkraft och den dryga lö- v Iden lämnas åt sig själv, så fram- sen vi betala för klarhet och fullkom- och tål den ingenting annat ning än lidande ", säger författaren.
.
Elin Wägner.
KARIN vat - ö - än lida Anmälan.
under adress: Ester Boman, Hindås.
Fröbel-Institutet i Norrköping omfattar dels en mera förberedande uppfostrarinnekurs avsedd för unga flickor i dels utbildningskurser for dem, som önska mera självständig verksamhet vid barnträdgårdar, barnkrubbor och barnhem, dels en burr i späda barns vård, närmast avsedd för blivande barnsköterskor.
Närmare upplysningar genom prospekt ELLEN MOBERG MARIA MOBERG Den övergivne fadern och den för- krossade modern mötas en gång efter många år och börja drivna av en oför- klarlig impuls tala om det orimliga i att överleva sina barn.
De stå snubb- lande nära svaret p i sina frågor men bli hindrade att nå det.
Vem var det?
och Varför?
är icke så viktigt mer.
, romantiska visor om kärlek, som jungfrur- på upptäcktsfärder, sade Iärarinnan, nu na sjöng, när de tvättade fönster.
blir du här hos m i g tills vi är hemma V i sjöng om våren som fåglarna sjunga.
igen, alltid har du något särskilt att titta världe allmänhet.
stor upptäckt: a h flöt försilvrade bandet i vår geografi.
Jag var djupt sysselsatt med att tänka.
Eftersom nu Donau verkligen fanns, så fanns antagligen även Svarta havet och andra hav.
Något hade gått upp för mig.
det var våren med skogen och ängarna, bäckarna och bergen.
Jag hade aldrig sett våren förr, jag visste bara att det blev som det Ja, bad.
po N bad, direkt fas i vattenkuranstalt med järnkälla.
,.
Natten till Söndag Av ELIN WÄGNER Kap. 9.
Hälsokällan.
Nu är jag botad från min huvud- värk och har burit ner körbärsträdet i soporna.
Där räddades det av fru Lundström som bar hem det, hon trodde kanske att hon skulle få här av dessa sterila blonimor.
J a g gick ut och vandrade flera timmar i den skarpa vårluften.
Det var ett hårt, kallt klart och obarmhärtigt väder, mycket nyttigt och avkylande.
Då jag kom hem, fann jag att posten för- medlat till mig ett korsband, i vilket låg Broköpings tidning.
På första si- dan var Saltens porträtt och en för- struken artikel.
När jag läste den for- stod jag att körbärsträdet e j alls hade något sanimanhang med årsdagen av hans första besök hos mig.
Det var varken feghet eller hjärtnupenhet, det var det älskvärt formulerade kvittot på en affärstransaktion.
Det passade förresten, ty vår histo- ria med varann började också med en affärstransaktion.
J a g hade aldrig sett honom förr, d å han kom ut till mig den där gången när rädisorna var färdiga.
Han var nyutnämnd och kom norrifrån ner till oss i Sydsverge.
J a g blev genast myc- ket road av honom och hans besök, ' han hade liksom litet större mått än de herrar jag varit van vid de sista åren.
, J a g tänkte genast, att det måste vara särskilda omständigheter som kommit en sådan man att bege sig till Broköping, han var j u van vid större f örhållanden.
Hans ärende intresserade mig ofantligt.
Han hade med sig en gam- mal medicinsk tidskrift, där gamle doktor Magni och hans hälsokälla i trädgården skildrades.
Han ville veta hur det förhöll sig med den där käl- lan, om den var verklighet, om vattnet v a r undersökt, om han annars fick låta göra det?
Och huset, där den ryktbare gamle Magni hott, det var då det vackraste gamla hus han sett, var det möjligen min avsikt att lämna det?
Hade jag redan givit bort det till svärson och dotter, som det sades?
Jag sade, att jag skulle låta hämta vatten f ö r analys, det var bäst att jag ställde om det så att min måg inte fick misstankar.
Men han måste själv komma och hämta provet hos mig om två dagar, ty Broköpings alla öron stod på skaft, och.
källans renässans fick ingen veta om.
När han gick var jag alldeles upp och nervänd av oro och glädje, och ett vilt hopp att han också skulle inse att vi var avsedda f ö r varann.
Han kom och hämtade vattnet, jag blev ännu mera förälskad, dock inte värre, än att jag behöll en flaska av vattnet för mig själv.
som jag skickade för analys till Lund.
H a n skulle dels göra undersökningar själv, dels skicka upp prov till ett laboratorium i Stock- holm.
J a g var otålig till des.
; svaret kom, som en barnunge inför sin födelsedag.
När jag fått det, kunde jag inte tyda det.
Då ringde jag upp och berättade min dilemma, och min heliigenhet ro- ade honom mycket.
J a g hade velat kontrollera honom och nu stod jag där och fick be honom om hjälp.
Vi avtalade, att han skulle komma på middag, och så skulle han förklara analysen för mig.
Det gjorde han emellertid inte.
V i hade så mycket annat att tala om.
V i hade mycket roligt den där vår- vårmiddagen på Stenbro.
Det var just samma hårda vårdager som nu, då vi satte oss till bords.
H a n märkte icke, att ljusen brann i kandelabrarna på bordet, inte förr än senare.
J a g började göra honom alla möj- liga frågor, och det tyckte han om, ty han var j u annars alltid den som mås- te fråga ut folk om deras liv för att bli på det klara med deras sjukdomar.
J a g har, sade han, inte på veckor, j a j a g kan säga sedan jag kom hit, träf- fat andra människor, än de som be- gärt råd och hjälp av mig.
Inte förr än jag kom hit till er.
V i kom att bli oförnuftigt öppenhjärtliga mot varann den kvällen.
Han berättade mig mångahanda om sitt liv, men mest faste jag mig vid historien om hur han som ung läkare studerat vid ett berömt amerikanskt institut, och där lånat sig åt professorn för expe- riment med en ny vaccin.
Det var att riskera livet, men han och tre andra, en japan, en tysk, en amerikan, hade gjort det i alla fall.
- N i är den tappraste man jag kännt sade jag, och glömde att min man varit mycket tapper.
Men detta var en så romantisk historia, den tju- sade mig.
J a g trodde det var en dyr- bar hemlighet han berättade mig, och visste icke då att den stått i tidning- arna vid han femtioårsdag.
J a g borde ha lyssnat mera noga till allt det han berättade mig, som inte stått i tid- ningarna, om hans misslyckade äk- tenskap, hans vetenskapliga ärelyst- nad, hitterheten över professuren han inte fick, det kunde jag ha haft myc- själ, över vem som leder eller vem ken nytta av.
Jag lyssnade nog, men som följer.
Nästa gång vi träffades var inne i jag kunde till exempel aldrig tänka mig att berättelsen om hans förra äk- staden, vi gick omkring i trädgården, tenskap kunde ge mig någon ledning.
vi besåg källan, jag förde honom in i J a g trodde att det gjorde en sådan huset och visade honom allting, så himmelsvid skillnad vilken kvinna det när som på sängkammaren, där min dotter låg, illamående av en begyn- var, men det gör det nog inte.
Vi berättade växelvis historier ur nande graviditet.
Han var förtjust våra liv för varann intill sena kväl- över husets möjligheter, jag följde len.
Det v a r enda gången i mitt liv med honom hem och vi diskuterade jag erfarit något som kunde liknas ombyggnadsplaner.
Han skrattade så vid det konstnärliga skapandets gäld- åt att det inte fanns några svårigheter je.
Hela mitt långa liv var bara ma- för mig, inga bekymmer för pengar, terialet att skapa ett konstverk av in- eller f ö r vad min dotter och måg skulle säga.
Dem bygger jag en villa för denne främlings ögon.
Underbara för oss båda var dessa åt, så är den saken klar.
J a g v a r i ett rus av lycka, överväldigad, tacksani, resor i ett främmande okänt männi- skoliv.
V i såg varandra ibland in i förundrad över att få vara medhjäl- ögonen med en outtalad fråga: är det perska åt en sådan man, att äga hans du, som skall ge mig ersättning för hjärta, hans förtroende, hans återstå-.
allt jag förlorat och därtill ge mig det ende år.
jag aldrig ägt?
Fråga inte mig, hur Vi gick på teatern, jag hade blankt ur denna fråga, ur denna möjlighet, siden, och hela stan sade: Det är på denna öppenhjärtlighet födes lusten att världens sista tid.
Nästa dag kom äga varann, jag har aldrig spekulerat uppgörelsen med barnen.
De var som över sammanhanget mellan kropp och fallna från skyarna.
D e ansåg huset som sitt, de hade aldrig tänkt flytta u r det mera, de trivdes utmärkt där.
Skulle här komma hantverkare om några veckor?
Och Astrid som var så klen.
D e t t a var det onaturligaste de hade hört.
Astrid tålde icke att flytta.
Nej, inte ens s i långt som ut till Stensbro, hon behövde ständigt vara nära läkare och barnbördshus.
Det var j u sju månader till nedkoms- ten?
J a.
men det kunde behövas än- då.
Och för resten p i Stenbro, där firade j u j a g orgier med unga män.
J a g erbjöd mig att flytta tillbaks till stan och fira mina orgier där, det hjälpte icke.
I höst då?
Skulle de bo på gatan?
J a g visade dem en skiss till en villa på fem rum, jag bad dem gå med och se ut en tomt å det nya villaområdet.
De vägrade, att ta emot detta erbjudande.
Sant att det ståt- liga gamla huset med trädgården var behagligare, men jag tyckte att en femrumsvilla kunde duga åt dem.
Detta upprörde dem oerhört.
Vid detta stadium hade vi börjat höja våra röster, och Gösta skrek ut över huset de mest fruktansvärda saker om min medelålders erotik, utan att Astrid tystade på honom.
Då började jag också ropa högt gudnås så visst.
J a g lovade dem att i gengäld förslösa på denna medelålders erotik varje öre av dem de pick och väntade på.
Och det snart.
Herrskapet fick inrätta sig på ett annat sätt och finna sig tillrätta med Astrids laglott.
Någon femrums- villa från mig blev det inte.
Gösta svarade: det skall jag veta att hindra.
Det var ett fruktansvärt uppträde.
Astrid flöt i tårar, och jag gick flämtande och darrande bort utan att torka bort dem.
Nu begick jag det dåraktigaste av allt.
I stället f ö r att fara hem och (Forts. å sid. 6)
också för att genom ett sådant beslut bli tvingad till att " taga avstånd ” från Nationernas förbund, som ju har sina Hellre än allt annat ville man då stå som vän till N a t i o - nernas Förbund Och undertecknad for hem till Skåne, bröt mark och grovarbetade p i fredens fält och såd- de Jane Addams ord om att ” vi mås- t e skapa en atmosfär av god vilja till samförstånd. ” Gör det Ni kunna.
sade jag, kan ingen begära av Er.
Men ingen må bli medlem, som ej kan tolerera att många i förbundet och i dess styrelse för sin egen del vägra varje medverkan t i l l krig.
Den ena fordrar dock ej denna ståndpunkt av den andra, S i ha alla Er frihet.
Och jag utlade hur högt utvecklad indivi- den av i dag är.
hur den utan ledare handlar efter sitt eget samvete och att var för sig äro vägfinnare och att le- darskaper är en ganska hemlig pro- cess.
Vems Abelsoffer som i i i brin- na och bli ledstjärna kommer ofta först senare att bli märkbart.
Nuti- Med anledning av ” Vid skiljovä- dens föreningar, sade jag, äro snarare gen ” av E. W. i Tidevarvet n:o 20, tjänande an ledande, snarare samman- har fröken T. Nilsson begärt förande än särskiljande.
Därför är plats for följande.
programmet ej så betydelsefullt i dem ” Det känns för dem, som voro med utan består a r några id.
antydande 1915 i Haag och som då mottogo livs- linjer.
bestämmande intryck och uppdrag, Men den som efter en tid fick gå mycket smärtsamt. ” Så skriver E. a h plocka upp de utsådda frihets- W. om in eventuell omformulering kornen, det var jag.
Förvarsvänner- av Internationella Kvinnoförbundets na här nere voro oroliga att den sven- för Fred och Frihet Washingtonpro- ska sektionen, i föreningens, d. v. s. gram.
Kanske ett par ord från en, i deras egna namn.
skulle uttala att rom först senare kommit in i freds- Sverige först av alla land skulle av- arbetet, kan vara av intresse?
rusta, och någon betryggande formu- Vid förbundets 3:dje kongress.
den lering av det svenska programmet, till- i Wien 1921, gjorde undertecknad fredsställande båda parterna, kunde egentligen den första bekantskapen goda ej utforma.
Så fick med det internationella programmet, den jag låta de viljan fredsintresserade försvars- ” sanktioner ”.
mer Vad utskottet säger om socialförsäkringarna nerna om de stora försäkringsfrågor- om na vid årets riksdag.
nämligen lagen sam om sjukkasseväsendets befrämjande, en ny försäkringsanstalt har moderskapsförsäkringen, och olycks- fallsförsäkringen, och de i anledning härav väckts motionerna, har nu av- givit sitt utlåtande, vilket inom de närmaste dagarna kommer att &amp; handlas i riksdagen.
j även av- slagits av utskottet, evad det gäller organisationsformerna för den socia- la olycksfallsförsäkringen.
Däremot har utskottet anslutit sig till sådana delar Kungl.
M a j: ts förslag, som innebära förbättringar i olycksfalls- Ett enhetligt sjukkassesystem.
försäkringslagens materiella bestäm- melser och som icke sammanhänga Vad angår Kungl.
Maj:ts proposi- med organisationsfrågan, såsom höj- tion om anslag till sjukkasseväsendets ning av inkomstgränsen efter vilken ~ " befrämjande samt förslag till ändring sjukpenning får beräknas från 2,400 av lagen om sjukkassor har utskottet, till 3,000 kr.
om året, utsträckning av visserligen yrkat avslag på densam- rätten för skadad att erhålla vissa ma men samtidigt begärt en utred- hjälpmedel för lindrande av olycks- ning i frågan efter linjer, som nära fallets följder samt utsträckning av ansluta sig till de av Kungl.
Maj:t färäldrars rätt till livränta m. m. med föreslagna.
Kungl.
Maj Utskottet: t ådagalagt, finner i att likhet den Angående organisationsfrågan fin- sjukkasserörelsen ej fyller ner utskottet i likhet med Kungl.
svenska Maj: t ådagalagt, att den nuvarande kraven på en tillfredsställande social organisationen av vår olycksfallför- enär rörelsen bland så¨ icke stor.
säkring är behäftad med vissa brist- lyckats sjukförsäkring, vinna anslutning del a " rikets befolkning som önskvärt fälligheter Fullt effektivt torde emeller- tid denna svaghet endast kunna av- vore.
Det torde sålunda få a - res ovedersägligt.
att en organisation, vilken flera alika försäkrings- enligt genom allmän obligatorisk inrättningar omhänderhava försäk- ringen, kommer att medföra en viss sjukförsäkring, men då detta av stats- finansiella skäl icke låter sig göra, får olikformighet framför allt beträffan- de skaderegleringen, som är ägnad man försöka, vad en reformering av att väcka de försäkrades misstro till det redan befintliga frivilliga sjuk- försäkringen och dess bärare.
Här- Ut- kommer att försäkringens splitt- kasseväsendet skottet har vidare kan åstadkomma.
i princip anslutit ring på ett flertal försäkringsinrätt- sig till Kungl.
Maj:ts tanke, att sjuk- ningar och den därmed följande kon- kassorna skola utgöra grunden för kurrensen medfört en icke önskad den övriga socialförsäkringsverksam- ojämnhet i fråga am premiesättning- heten genom att tjäna såsom lokalor- en och att splittringen givevis kom- gan för andra socialförsäkringsgre- mer att försvåra samarbetet mellan denna och övriga socialförsäkrings- nar.
hjälpas till Utskottet har emellertid icke fun- nit den av Kungl.
Maj:t föreslagna vägen med ett tvångsvis genomföran- de av enhetskassor lämplig eller framkomlig och föreslår därför att man skall söka uppnå den önskade enhetligheten i sjukkassesystemet ge- nom att på varje ort eller distrikt upprätta en gemensam centralkassa, som skulle kunna övertaga sjuk- försäkring efter 90 dagar ävensom den sjukvårdande verksamheten och samarbeta med övriga försäkrings- grenar.
Utskottet begär nu att Kungl.
Maj:t skall taga detta förslag under omprövning och till nästa riks- all dag inkomma med förslag.
grenar.
Slutligen har den anmärk- ningen framställts mot olycksfallför- säkringens nuvarande förvaltningsap- parat, att den medför större kostna- der som skulle erfordras, därest än försäkringsverksamheten vore kon- centrerad till en centralanstalt.
Så Iångt äro sålunda utskottet och Kungl.
Maj: t ense, men när det gäl- ler förslaget till lösning av förevaran- de organisationsfråga för undvikande av dessa bristfälligheter, har utskot- tet icke ansett sig kunna godtaga Kungl.
Maj:ts förslag till centralan- Fred och frihet Anna med Jane Addams och med kväkar- ne.
De senares frihet från teoretiska uttalanden och bekännelseformer och deras livsduglighet var en upplevelse.
Fred och frihets program lydde då som följer ” Att förena alla länders kvinnor, som äro mot krig och som önska verka för 1) Skapandet av u t internationellt samliv, grundat på god vilja och samarbete, etc. ".
Detta pro- gram var förbundets första, men ut- trycker knappast den hetare stämnin- gen i Haag, eller hur?
Men för oss nytillkomna var det en början, e j en tillbakagång I Wien talades visser- ligen mycket om ” pledge ” - medlems läggande av löfte att ej p i något avlägga sätt understödja krig men man be- slöt icke att införa detta villkor en mindre sammankomst framhöll miss Addams på sitt milda sätt ä t t ingen kan vandra krigstjänstvägrarens Stig utan en djup inre övertygelse; saknas denna.
då är ett kongressbe- slut om vägran mindre betydande. ” Så vitt jag förstod hesiterade man Denna uppfattning kan dades rätt.
utskottet icke gilla utan anser, att man borde kunna finna andra vägar att på ett fullt tillfredsställande sätt skapa erforderliga garantier för till- - Vid godoseende de skadades rätt.
Såsom en av brist i det föreliggande organisationsförslaget framhåller ut- skottet dessutom att de mindre ar- bland vilka en stor del tillhöra jordbruket, knappast skulle bliva representerade i stämman, oak- betsgivarna, stalt.
Det tycks dock framgå av ut- tat de utgöra omkring 5 / 6 av landets samtliga arbetsgivare.
skottets yttrande.
att man tänker sig, Hur utskottet emellertid tänker sig att en förnyad uredning om denna denna sak utformad framgår ej med sak skulle, därest utskottets sjukkas- någon tydlighet av betänkandet.
seförslag går igenom.
kunna verk- stillar, och frågan ånyo upptagas till behandling Enligt Kungl.
Maj: ts förslag skulle den nya riksförsäkringsanstalt, till vilken hela försäkringsverksamheten skulle vara koncentrerad, stå under ledning av en riksförsäkringsstämma bestående av representanter för sta- ten, arbetarna och arbetsgivarna.
De senare skulle i motsats t i l l vad som nu är fallet, bestrida samtliga kostnader för olycksfallsförsäkringens förvalt- ning.
Utan att taga någon bestämd ställning till frågan, huruvida samt- lipa förvaltningskostnader böra enbart åvila arbetsgivarna, anser dock ut- skottet att dessa i så fall borde haft större inflytande på denna anstalts- förvaltning.
Emot detta har visserli- gjorts gillande, att a dylik an- ' ordning skulle kunna äventyra de ska- gen vännerna gå ut ur förbundet.
Det är min övertygelse att man kan vara an- hängare av Tidevarvets åsikt på fredsarbetets område och ändå bekla- ga att man blir avstängd från att ar- beta på ett relativt opolitiskt område Sär jag nu ser tillbaka på denna tids ten som p i min?
arbete frågar jag mig: var Wien- Jo, det höll han inte fur otroligt.
kongressens följd verkligen den alt Den låg ju inskuren i samma slutt- strömmen gjordes ” bredare och grun- ning som vår tomt.
Men även om ilet dare? ” H u r skulle Wienkongressens inte skulle vara så, kunde man ju ingen.
som förkroppsligat Wienkon- gressens anda så som en av de ledan- de inom sektionen i Danmark och det lilla Danmarks 10,000 medlemmar är ej ett vittnesbörd om ett ” beskedligt ” program utan om anden som gör pro- grammet levande.
Och hur än beslu- tet om program utfaller i Dublin, så består ej, som jag tror, skiljovägen i själva programformuleringen utan i kylan och likgiltigheten för och miss- tron till andras allvar och " goda vil- ja ”.
Programstrider äro förlamande ha kväkarne månne haft propram- strider de också, inom sina samman- slutningar?
Anna T. Nilsson.
- 5) hade så bråttom att vinns åter vad jag förlorat hos min vän.
Efteråt har jag tänkt att jag mera skrämde än tjusade honom med denna plötslighet, och att han själv undrade hur det var fatt med min omdömesförmåga, som satsade så mycket på honom Då detta köp var gjort, och Gösta fick kännedom därom, började han i all stillhet konsultera läkare och ju- rister om mig.
Räntemästaren skic- kades att fråga mig om jag inte god- villigt ville ställa mig under förmyn- dare.
Han förklarade an jag betalt jämnt det dubbla för huset mot vad det var värt.
Jag körde ut honom.
Jag lät nu genast fordra in ritningar och förslag för att ombygga det ny- köpta huset för min väns klinik, och eftersom det var mindre an mitt eget, skulle också byggas en flygel.
Det kom en arkitekt från Stockholm, och inom = " vecka började arbetarna strömma in i huset, Min vän och jag gick där tillsamman och besåg allting, och nästan varje dag: it han middag hos mig på Stenbro.
Barnen hörde j a g ingenting av.
Då slog ner som en bomb deras ansökan t i l l rådhusätten, att den måtte förklara mig omyndig.
Min vän blev träffat dödligt inte jag fattad igen, gick jag mitt på blanka klara farliga förmiddagen genom hela Broköpings huvudgata i mitt fruk- tansvärda tillstånd med tårarna ström- mande utför mina kinder, nej jag gick icke, jag sprang.
så bråttom hade jag till min vän för a n söka tröst.
Han hade mottagning, jag bröt mig in.
Han fick lämna allt och ta mig med sig in i våningen och där grät jag, som jag aldrig gråtit förr, grät av jag.
förtvivlan, grät sedan av ångest för att jag icke fann det svar eller den tröst jag sökt, för ah han var mera besvärad och skrämd av än solida- risk med mig.
Jag kände att jag he- gått ett felgrepp.
och an det måste gottgöras.
Och när han nästa dag kom ut till mig förde jag talet på den Sörensenska tomten bredvid vår.
mindes mig nån gång ha hört att rensen skämtata m e d min man, om a t t hans vatten var lika fint som vän, kanske litet skarpare.
V a r det inte ganska troligt, att samma källåder kunde nås på den Sörensenska tom- Jag men
