# ID: svediakorp-per3285
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,959
# sentences: 480
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En sierskas högtidsdag av - stor och stilla ro den står kring tanken på Ellen Keys död.
Ve- mod också - men mest denna hög- stämda fatalistiska frid, som gör somliga dagar lit!
märkesdagar i ens liv, fridlysta dagar, under vilka man känner, att intet ont kan drabba en, emedan intet har makt aft göra En en ont, - me- - besegrat dem, ha de å an- dra sidan aldrig besegrat henne.
Ty hon har ju icke levat for-.
därför att hemes problem de frågor hennes tid ställde upp, obe- svarade skjutits i t sidan av våra pro- blem, vår hårdare, knappare tids krav krav på samhällsvarelsen snarare pa idividen, på den förras härdig- och manic in på den sena- res subtila känslighet.
Del mesta människorna tanka och drömma, stri- da och lida förglömmes ju.
Endast helt litet blir kvar - något litet, var- på dock framtiden bygger vidare.
Som den självglömska människa med blicken tåligt och trosvisst mot vid- derna Ellen Key alltmera blev, var hon nog nöjd med detta Därom är jag viss!
Medan musikens toner ljödo och kransnedläggningen sakta skred fram, satt jag och tänkte pi, att de, vilka känt Ellen Key i hennes krafts dagar, då hon kämpade för sina idéer och var medelpunkten i det begåvade 90- talskotteri Hanna Paulis tavla ” Vän- nerna ” förevigat, kanske ändå inte ha en sådan slaggfritt klar bild av henne som v i yngre.
Ty med kraft och ävlan och rättmätig vrede följer ju alltid slagg och med kotteriväsen oftast en viss sötaktig instängd avgu- dadyrkan.
Vår bild, vi yngres, som knappast läste henne, endast sågo henne i ensamheten på Strand som en stor vis och stillfärdig gammal ganska het dagar.
under vilka hjärtat viskar som i en stilla dröm: Du var är din udd?
En sådan dag M I Ellen Keys jord- fästningsdag den 4:de maj, en ljus och blåsig dag pa Närkesslätten med Svenska veckans blågula dukar på halv stång utefter Örebro gråa gator och folkhopar i långa, svarta rader ute för att hylla den stora döda men också för att betitta de levande större eller mindre celebriteterna från Stockholm.
Ty så är nu en gång människan beskaffad, och en levande prins är bra mycket intressantare i al- la fall än en död sierska!
I det vita kermatoriets fond böjde rig den enkla, bruna kistan, smyckad av granrisgirlanger ur en kulle av blommor, medan unga män i svart och vitklädda flickor höllo vakt under fanborgens mångfärgade veck kring stoftet av den, vilken älskat ungdo- men varmare än någon annan i detta ålderdomens land.
Sverige.
Eljest var det mest äldre människor som glest fyllde de brunmålade bänkarna gamla vänner, stridskamrater och ningsfränder från fordom.
Men ock- så officiellt folk - stadens h o n o tiores.
” Alla de gamla herrar, som häcklat henne mest äro här i dag ", viskade en ung kvinnlig radikal jour- nalist i mitt öra.
An sen, även det är ju tingens gamla vanliga gång.
Även om de försonat sig med Ellen Key, fortfarande utan att begripa, vart hon egentligen ville hän vil- ket väl är det troligaste - och hon än mod med r a - alla sina strider da och budskap utsagda eller för att bara tala själv - min bild är sällsynt ren och bräddfylld av väsentlighet.
Inget skal av ooficialism, ingen få- fänga av något slag skymmer bilden av en själ, fylld av bävan inför livets stora under.
Därför är jag glad, att hennes sis- - Ett rökfritt krig Anna-Lenah Elgström alltså inte - I ta dag- innan livet skyndade vidare och hennes stoft förlorade sig i ato- mernas vimmel hennes minne i miljo- ner av nya var henne så värdig och så lik.
Ljust fridfull krematoriets vita väggar och det opal- färgade skimret genom de höga fönst- ren de röda rosorna i de finska kvin- och Nya Iduns kransar, de lågmälda hälsningarna till henne framsagda av nigra kvinnor, ärkebi- skopens enkla uppläsning av psalmer och texter, varav d e icke minst sköna voro hämtade ur den dödas egna skrifter allt i sin nära nog torftiga men så stillfärdiga och intima enkel- het passade s i väl i stycke med denna stora, enkla ande, vilken alltid och dock på sistone alltmera förlorade sig själv i kärlek till människan och till hennes ansvar inför sin egen oändlighet.
Ingen braskande står, in- gen brusande, ” stämningsfull ” musik, inte ens de högstämda minnesord från Sveriges vältaligaste män (ram sutto där stumma) man kanske annars kunde väntat, störde eller hindrade ens egen stillsamma andakt inför det- S i nyss ta ädla liv som avslutats.
och dock liksom för så länge sedan att allt vad som kan sägas om det av den närmaste samtiden nog redan sagts.
Del var kanske därför de tego, d e vältaliga från hennes egen tid, kan- ske emedan de kände att de icke ha- de något annat att ställa till nuet an frågor an vemodig eller fatalistisk intryck - nornas Donalds regering och satte till en konser- vativ av fruktan för revolution Man in- sig att ju längre åt höger man gick, ju säkrare var man för revolution en enkel tankegång som vi känner till från vårt eget politiska liv och som kostat mel- - billade fa - - sista den engelska valmanskåren att tänka, att - lanpartierna deras maktställning.
Nå - uppleva gen vad man med en för arbetar- nas ställning mera förstående och i fråga om reformer mera modig regering kanske hade kunnat undvika Ty det får man ju göra klart för sig: en storstrejk är ingen- ting annat än en revolution men avpassa- de för vår tid bättre än det råa och dum- ma ihjälslåendet Vad båda parter drivits fram till är ju en styrkemätning, vart ut- fall kommer att förvandla maktbalansen i Man vill lösa en konflikt m- samhället.
gående sättet att göra de engelska kol- gruvorna bärande icke med sakskäl utan Något liknande ville man också vid franska revolutionen.
Kan man genomföra denna revolution lugnt, som vår storstrejk ge- nomfördes, då har man kommit ett bra stycke i kultur från franska revolutionen och från den tid, då engelska arbetare kämpade för rösträtt genom upplopp och Redan andra dagen låter del en smula hotande, som man kunde befara.
Här ha spade engelska fackförbunden ge- nom den maktkamp de nu framkallat klart sagt från, att parlamentariska medel icke räcka till i en maktstrid.
Arbetarna ha erfarit vad kvinnorna börja få klart för att rösträtt icke utan vidare är der- samma som inflytande, och att det finns tu- sen sätt av de gamla maktinnehavarna som tre skovlarna mull över henne, vilken äro inne i mysterierna och vana att sköta kanske klarast av alla varit dess röst.
det hela, att regera rätt oberoende av folk- Den lämnade mig icke för ett ögon- viljan.
blick, då jag efter eldbegängelsen ’ Det är därför man griper till vapen, och (Forts. å sid. 6) det borgerliga samhället rustar sig till för- svar.
Det gäller att reda sig utan de 3 millioner par armar, som hållit cirkula- tionen igång i samhällskroppen.
Kolarbe- tarna ha ju nämligen med sig transportar- betarna a h järnvägsfolket denna gång.
Det var emedan de icke fick dem med rig 1921 som det icke blev storstrejk då.
Dess- ekonomisk frihet och rättvisa ».
det det förblivande sig, - känslan av en hel tid, som sakta gick bort med musiken och de Dansk skattereform » Danmark går i spetsen på världens väg mot Under 25 år har i Danmark en allt- jämt växande skara målmedvetet ’ ar- betat för jordens och arbetets frigö- relse genom en jordvärdeskatt istället för skatter p i företagsamhet och ar- bete.
Redan 1902 fattades av repre- sentanter frö 80 småbrukarföreningar en resolution som kräver jordvärde- skatt (Grundskydd) som egentlig skattekälla, Därigenom skulle jorden bli billig, d.
v. s.
tillgänglig för envar arbetsduglig.
Resolutionen fordrar vidare full frihandel och fördömer skatt p i arbetsförtjänst.
Reslutatet av det upplysningsarbete, som sedan dess alltjämt fortsatt, är de upprepade värderingar av Dan- marks råmarksvärde, som har skett.
År 1922, kunde dessa värderingar läg- gar till grund for en lag om krono- skatt på allt råmarksvärde, dock ej större in p i 0,15 % och inbringande blott 7 mill.
kr.
Emellertid har nu tagits ännu ett betydelsefullt steg.
Den 31 mars an- logs av Danmarks riksdag en ny kom- munalskattedag, grundad på jordvär- deskatt.
Den faststå nämligen att all skatt på fast egendom skall beräk- nas särskilt på råmarksvärdet och sär- skilt på byggnader, för vilka senare skatten alltid skall ligga 3 / 4 % lägre i n på råmarksvärdet.
Dessutom kan skattefritt avdrag begäras för bygg- nader på 3 - 1 0, 0 0 0 kr.
(Det ursprung- liga förslaget hade för att uppmuntra egnahems-byggandet ett skattefritt av- drag p i 12,000 kr.
för nybyggd lä- genhet, men denna viktiga punkt ströks av fastighetsägareintresset i riksdagen).
Den nya kommunalskatten kommer att ge 40 mill.
kr.
i jordvärdeskatt.
Men kanske det viktigaste är att den kommer att nödvändiggöra en fort- satt allt noggrannare värdering av rå- marksvärdet, som beror av jordens beskaffenhet och läge.
Och man kan så småningom i praktiken komma on- derfund med betydelsen av an skat- ten läggs p i jorden, e j på förbätt- ringar och arbetsförtjänst.
En av jordvärdeskattens främsta förkämpar i Danmark och en drivan- dock icke har samma farliga verkan som de kraft i det ansvarsfulla värderings- arbetet, S. Berthelsen, skriver med det skulle haft innan radion som nyhets- anledning av lagens antagande, sam- förmedlare fanns att tilgå Man kan vara tidigt som han beklagar de stora av- utan tidningar nu.
svåraste problemet för Londons prutningarna pa viktiga punkter: Vi räkning är att ordna livsmedelstillförseln ha dock nu en fast ” jordfond ” på för 8 millioner nänniskor med amatörer.
1,500 mill.
kr.
(den summa på vilken vara att dessa finnas att tillgå i riklig han beräknar de 47 millionerna mängd ränta!).
som genom lag är erkänd.
Att England icke har råd till detta in- En jordfond, som är det danska fol- bördeskrig, vars utgång man med oerhörd Det låt spänning avvaktar, - det är nog alla ense oantastliga gemensamma egen- lika litet är ett skäl för gruvornas nationa- Och i Englands underhus riktades lisering som arbetsgivarnas skulle vara del i förra veckan en fråga til regerin- for lönesänkning och ökad arbetsdag Men det hjälper icke.
gen, om Englands sändebud i Kö- penhamn inkommit med berättelse Samma morgon som löpsedlarna spridde över den nya jordskatten, Från mi- nyheten om strejkens utbrott, iakttog jag nisterbänken svarades, an m sådan berättelse skulle komma att framläg- sel a h sopor pa en gata a h som sedan gas för Parlamentet.
tog den ena högen efter den andra på sin Ett telegrafiskt meddelande om la- spade och slängde ut dem igen med en gens antagande till de engelska jord- vid sväng så att damm och smörja virvlade reformvännerna besvarades ögon blikligen sålunda: " Danmark går i inte tokigare på sitt lilla område än her- spetsen på världens väg mot ekono- rarna som skulle lösa gruvkonflikten i Downing Street.
misk frihet och rättvisa ”.
kets dom.
som sopat ihop en rad fina högar av göd- ut över gatan.
Jag förmodar han var lite Honorine Hermelin.
Devinez.
En gest åt jord- bruket Först på programmet Svart på vitt När Frisinnade kvinnor 1923 satte liga befolkningssiffran genom att fö- Pingst på Fogelstad.
Förslaget om utförselbevis för befolkningspolitiken först på sitt f ö d e l s e s i f f r a n minskas.
riktiga be- spannmål.
som år efter år blivit fällt gram sked &amp; det icke utan invänd- folkningssiffran kan inte vara en I en annons i dagens nummer av Tide- riksdagen har nu antagits av bå- ningar från ansvarskännande och in- fastslaget tal i och f ö r sig, här spelar varvet kallar rektor Honorine Hermelin högsta grad befolkningens kvalitet medlemmarna av Fogelstadförbundet till da kamrarna, V a d har tillkommit.
tresserade medlemmar, som absolut i som kunde föranleda majoriteten aitt icke kunde fatta vad den frågan hade m.
En god ras klarar sig bättre än en pingstmöte vid medborgarskolan å Fogelstad förbättring stad den 22 – 24 maj.
på ett politisk program att göra, ytt- dålig ras.
En kvalitativ ändra mening?
Åtminstone inga sak- rade doktor Nilsson i sitt anförande av folkstocken är alltså vad d e lär- Det är nu tre kurser som hållits å Fogelstad s k ä l Och vem fällde utslaget?
Dess- på Frisinnade kvinnors möte i stock- de sedan avgöra om vän s. k. befolk- stad sommaren 1922 samt å medborgarsko- holm den 23 april Man menade då ningsoptimum - alltid avgörande för lan våren a h sommaren 1925 Della- värre: tungan på vågen.
däri såväl elever som föredragshållare Den socialdemokratiska pressen att det var en privatsak hur var och befolkningsfrågans Iösning.
ordnade det så att säga befolk- Den negativa vägen är att söka ut- ah skillnaden har inte alltid varit d stor i spar icke på klander gent emot Fri- ningspolitiskt för sig själv.
och den stänga mindr värde element från fort- det rollerna stundom ombytts — äro sinnade folkpartiets ledamöter för saken angick varken alla dem, för vil- plantning Det är bevisat faktum att manslutna i * II förbund med &amp; dig mötestid denna manöver.
För dem, som ha en ka frågan icke var personligt aktuell mindervärdiga element försöka sig i pingst på medborgarskolan I är är det frisinnad åskådning ger detta ingen eller det allmänna kraftigare än l e ur samhällsynpunkt första gånger en sådan möteshögtid äger hugsvalelse, man får hålla sig till att Men utvecklingen går mycket fort, mera önskvärda Det sker ett Ogynn- rum och den motses med stort intresse och v i såi redan på den punkten, att samt föräldraurval Om programmet kommer Tidevarvet in konstatera fakta.
befolkningsfrågan allmänt erkänner, Endast i viss mån förmå vi aktivt kunna meddela närmare i nästa nummer Det är så med utförselbevisen att som en av de mest brännbara och är ingripa och motarbeta detta.
Det ges det inte egentligen finns någon, som en av dem om vilken striden står fall, där man med ganska stor säker- tror på dem.
Inte heller högern, om skarpast.
De kristna kyrkorna ha f ä n kan säga att en bestämd individ är bärare av sådana mindervärdiga Det var samhällets skuld det gäller att lägga handen på hjär- ta upp den.
nationalekonomerna ha en 100-årig tystnad tagit till orda egenskaper.
att individen bör hindras tat, Utan det är ” en gest åt jordbru- Äktenskapslagen På södergående norrlandståget har i da- igen a h man har med sanning kunnat att fortplanta sig.
ket ".
så att jordbrukarna ska förstå prägla ordet om den återuppståndne förbjuder också idioter.
sinnesslöa garna inträffat m tragisk händelse som att deras representanter i riksdagen Maltus: Maltus redivivus Den store vissa sinnessjuka och epileptiker att osökt ger anledning till vissa reflexioner tänka på den betryckta modernärin- engelske nationalekonomen Keynes ingå äktenskap, m a d e kunna ju fort- En torparhustru från Malmberget var gen Det låter naivt och dock är det sätter befolkningsfrågan som nummer planta sig utom äktenskapet.
Ett hind- med sina tre små barn på väg över till ett på ett liberalt program alldeles rande kan ske endast genom interne- sin man i Amerika Hon var i grossess sannt Modern ärin^ låter sig emel- ring eller sterilisering.
I Amerika och blev plötsligt sjuk på tåget där hon som Frisinnade kvinnor gjorde det.
lertid ej förkovras genom gester, och Hur nära dagspolitiken beröres av har detta skett i ganska stor utsträck- efter ett par timmar avled av förblödning n ska hopps.
att dess utövare inte ett lands befolkningspolitiska läge.
vi- nlng.
Frågan ligger hos oss under En läkare hide tillkallats till Ljusdals heller Iåta sig förvillas därigenom sar bäst Italien d i r Mussolini ut utredning efter en på 1922 års riks- station men infann sig inte enär han an- Men om nu högern, däri inbegripet från nödvändigheten att placera lan- dag av professor Alfred Petrén väckt såg det bättre för kvinnan att komma ner till närmaste sjukstuga och få vård bondeförbundarna alltjämt hålla på dets Överskott svänger krigets brand- och av riksdagen bifallen motion.
fackla i det eldfarliga Europa.
Emellertid kan man inte komma så Frågan är icke ny men vad som längt på denna negativa väg.
emedan Vi vilja inte ytttra oss om.
huruvida ett utförselbevisen därför att de inte läkaringripande i elfte timmen kunnat räd- kunna finna på något effektivt, så må hänt är att vi börjat att vår tid det är ytterst vanskligt att avgöra da kvinnans Iiv.
Men det är bra noncha- det vara deras ensak det är i alla fall måste lösa den i överensstämmelse vilka Som äro bärare av goda eller d i - Vilja vi gå den lant att som skett efteråt komma och på- ett förslag, som står i överensstäm- med världsläget och efter vår tids teo- liga.
arvsfaktorer.
melse med deras grundåskådning, Och retiska kunskaper och moralbegrepp.
positiva vägen och särskilt gynna de stå att kvinnan ej under några förhållan- Vi kunna ej göra sådana befolknings- goda arvsfaktorsbärarnas förökning, den kunnat räddas Det är så dags att att den påföijd, som anses kunna er- politiska ingrepp som t. ex, våra för- äro vanskligheterna ändå större, för börja försöka rädda när det redan är för sent Det skulle man gjort tidigare Den- nås genom utförselbevisen, att gynna fäder, då de satte ut klena eller flic- att e j säga oöverstigliga.
ger ytterligare att belägg för Man får i stället inrikta sig på att truster och möjligen i någon mån de kebarn Vi kunna inte heller stå kvar på förra århundradets officiella skapa det som tillsammans med an- nödvändigheten av det krav som Tidevar- största jordägarna är icke heller nå- åter och åter har framfört nämligen got, som detta parti kan tycka illa va- ståndpunkt att folkökning var ett i lagen avgör individernas utveckling: vet alla mödrar från början sko- sig gott och att förövrigt det hela fick nämligen goda livsvillkor ra, även om det sannolikt sker på be- gå på Guds försyn Här spelar utan tvivel barnanta- la få upplysning och vård a h vad som är allra viktigast undergå regelbunden läkar- kostnad av småbrukare a h produ- Emigrationen eller folkens fördel- let in på ett avgörande sätt här mö- Då skulle den stackars center.
Men att de frisinnade med ning @ jorden har alltid spelat en tas familjens och statens intressen I undersökning torparhustrun fått vetskap om våndan berått mod och väl vetande, vad för- viktig roll.
Det är inte mer än 30 år hem där barnantalet förnuftigt regle- våra statsmakter satte till en ras.
sjunker dödligheten och barnen giva omständigheter hon befann sig be- slaget innebär, handla så direkt i jättekommitté i emigrationsfrågan.
en bli i regel friskare.
Frågan om barn- giva sig ut på en så lång och besvärlig strid mot sitt frisinnade program, är kommitté som utarbetade n i betän- begränsningen har ingånde diskute- ' - mer an bedrövligt väl att liberaler kande i i 9 delar.
alla mynnande ut i r a t ~ i Tidevarvet, hi, må endast ~ ä - Vad händelsen dessutom är ~ I bel- I na så gott som mangrant röstade att emigrationen med alla medel mås- gas, att det är viktigt att upplysnin- för är behovet av små förlossningshem el- emot.
Ja, d a gjorde en del frisinna.
te hindras Alla d när som $ det.
gen i dessa frågor givas av kunniga ler åtminstone ett rum i närheten av acku- och vederhäftiga personer något som schörskans bostad där hon kan lägga in de också i första kammaren men i som skrevs av professor Wicksell.
befolkningrfrågans lösning.
under nuvarande preventivlagstiftning patienter, som äro i behov av läkarvård den folkvalda kammaren gingo alla Nu vågar ingen plädera för att icke alltid är fallet.
I ett så stort samhälle som Ljusdal fanns frirsinnade röster åt för att få saker hindra emigrationen.
frågan är sna- omgivningen spelar också en oer- t. ex. inte ens ett rum där läkaren kunde igenom.
rare om den inte bör befordras.
I hörd roll för individens och därmed hysa din sjuka kvinnan och företaga ett Det skuIle vara av ett visst intres- dessa dagar då man på våra gator .för folkstockens hälsa och utveck- operativt ingrepp ehuru det kanske redan se att jämföra en del anföranden och broar hejdas av signaler som till- ling, Och här flyter befolkningsfrå- d i varit försent Det fordras ett rådigt från debatten med föregånde års, gan in i den sociala frågan överhuvud, a h raskt ingripande av läkare och lekmän såsom också framhölls på det ovan i situationer som denna annars kan det men vi kunna inskränka oss till att torister, ingenjörer och affärsanställ- ” tiderna förändnras da!
får man en ständig hård påmin- omnämnda mötet.
där befolkningsfrågan hända som nu att ett människoliv får off- instämma i att: gan länkades samman med den vik- ras på okunnighetens a h slöhetens * la- nelse om den kroniska arbetslöshet.
t; - sociala fråga som heter bostads- re Och d " blir alltför ofta de fattiga och vi med dem. "
och ringa som bliva offren.
Kvar står likväl, att d e frisinnade kan ge frågan.
nu offentligt tagit avstånd från prin- fullt arbetsföra yrkesutbildade inne- cipen rn frihandel.
Det är obegrip vånare.
Slutsatsen härav blir ovill- ligt.
Och minne jordbrukarna landet korligen, att vi jurt nu under närva- runt skola förtstå det?
Kanske möj- rande omständigheter äro för många A n ett land ej utan vidare kan liv- ligen de skånska betodlarna!
Men måtte vi alla frisinnade val nära hur stor befolkning som helst är utan vidare klart.
var gränsen ligger, män bestämt a h allvarligt med ett därom tvista de lärda.
språk som icke kan missförstås säga Det är tre faktorer som bestämma ifrån att vi vilja ha representanter i befolkningens mängd.
Först antalet har hos oss e j stigit utan rikdagen, s am inte bara ägna sig åt sjunkit.
Vidare dödlighetsprocenten, taktiska åtgärder utan följa klara, som sjunkit särskilt i fråga om späd- frisinnade linjer.
barnrdödligheten.
och till sist emigra- tionen som för närvarande på grund av de amerikanska invandringslagar- n i är praktiskt taget stoppad till dess att andra utvandringsområden möjli- gen låta sig finnas.
Det är en öppen fråga huruvida den politik är riktig, som ser vägen att n i fram till det för Sverige lämp- Den av - -- - en.
het efter inse, na händelse att sedan tänk vårglädjen Sverige icke födelser det blivande
Kvinnorna och nattarbetslagen Av Kerstin Hesselgren Frågan om förbud för kvinnors nattarbete har äter blivit aktuell i samband med den omarbetning av arbetarskyddslagen, som socialsty- relsen nyligen vidtagit och som väl inom en snar framtid kommer att fö- reläggas riksdagen.
Socialstyrelsen har nämligen föreslagit, att nattar- betslagen skall inarbetas i den allmän- na arbetarskyddslagen, varigenom den givetvis kommer att få en mera per- manent karaktär.
Vidare har satts i fråga, huruvida m a n i detta samband åter skulle taga upp frågan om den s.k. Washingtonkonventionen.
Det kan därför vara av ett visst intresse att taga en överblick av frågans nu- varande läge.
ingtonkonventionen, som avser en utvidning av lagen till småindustrin, var uppe 1922, skrev Sveriges delega- tion för det internationella samarbe- tet i yttrande till Kungl.
Maj:t föl- jande: bryggerier och vattenfabriker, bli ras terna otillräckliga.
om t v i 8-timmars skift skola uttagas mellan kl. 5 och 10; vid andra arbeten åter behöver enstaka arbetare utföra vissa förbe- redande och avslutande arbeten före ” Enligt delegationens mening lir det ej och efter den ordinarie arbetstiden, kunna förnekas, att lagstiftningen mot vilket är medgivet såväl i 8-timmars- kvinnors nattarbete fullföljer ett för sam- lagen som i bagerilagen.
hället betydelsefullt syftemål.
Det oak- Det kan tyckas, att detta skulle vara tat ha de specifikt kvinnliga intressenas en enkel sak att få igenom och så företrädare med iver bekämpat denna lag- rimlig.
in den borde gå utan vidare, stiftning såsom orättvis samt för kvinnor.
men det finns ett stort men här och na skadlig och förnedrande.
Erkännas det är, att vi.
när det gäller dessa be- måste också, att sistberörda uppfattning stämmelser, äro bundna av den inter- icke alldeles saknar fog för sig.
Ifråga- nationella lagstiftningen och ej kunna varande reglering, sådan den föreligger i göra några som helst indrinpar i rikt- och i desa dagar har nu Kungl.
Maj:t vår nu, på Bernkonventionen av år 1906 ning av att göra lagen mindre sträng givit Socialstyrelsen i uppdrag att grundade lag av den 20 november 1909 an- utan att säga upp konventionen och sätta den i verket.
Undersökningen Jag fick härom dagen en förfrå- gående förhud mot kvinnors användande detta är ett tilltag, som i de interna- kommer att omfatta de närings- gan från Amerika.
om det i vår a r k - tarskyddslag fanns något förhud för till arbete nattetid i vissa industriella före- tionella rättsförhållandena anses oer- grenar där kvinnlig arbetskraft iii- tag samt i förevarande konventionsförslag, hört och mycket farligt för det preju- rekommer i mera avsevärd omfatt- kvinnor att arbeta i porslinfabriker.
ning, d.v.s. fabriker för elektriska I den frågan har man, som i en liten går nämligen utöver vad som kan anses dikat som skapas.
motiverat med hänsyn till regleringens än- Skall man därför komma någon apparater, guld- och silverfabriker, damål - att skydda de kvinnliga arbetar- väg här, så miste det ske genom in- pappersbruk, boktryckerier, däri inbe- nas hälsa samt deras förmåga att fylla ternationell överenskommelse och där räknat tidningar, grafiska anstalter, sina uppgifter med hänsyn till släktets fort- möta vi den uppfattningen om bety- bagerier, choklad- och karamellfabri- ker, bryggerier, fabriker för andra tinska länderna dess flere förhuds- bestånd a h fostran.
Härigenom har delsen av speciell skyddslagstiftning bestämmelser finns det för kvinnliga denna reglering, såsom erfarenheten från för kvinnor, som jag i början av min dryckesvaror, tobaksfabriker, mejeri- er, slakterier och charkuterier, textil- arbetare.
England har 8 sådana spe- tillämpningen av nyss berörda lag visar, artikel antydde.
Skall man ha någon industri, sömnadsfabriker, hatt- och cialförbud för särskilt hälsofarliga medfört omativerade svårigheter för de utsikt att lyckas, måste man närma mössfabriker, päls- och skinnvarufa- arbetsprocesser, Holland har 21 och kvinnliga arbetarna samt fått en viss för sig frågan från någon alldeles ny sida hatlig karaktär av klasslagstiftning.
som och det föreligger verkligen en sådan briker, skofahriker, gummivarufabri- Frankrike 70.
Norge har 2 och vi ha ker, olje-, tvål-.
ljus- och parfymfa- ett.
Rätt betecknande är, att v i ha en på en del områden, d i r konkurrens i skiftarbetets ställning till arbetstids- briker, tvättinrättningar, järn- och mellan manlig a h kvinnlig rbetskraft fö- lagstiftningen Skulle det visa sig, att paragraf i vår lag, som ger Kungl.
rekommer, gynnar männen.
Ifrågavaran- 8-timmarslagen medfört m ökning i spårvägar (städerskepersonalen).
Man Maj:t rätt att utfärda specialförbud kommer att vända sig såväl till för användande av kvinnor i yrken de lagstiftning har även visat sig svår, ja, skiftarbetet, kan man tänka sig.
att de större arbetsställena, d i r la- i vissa fall " ära nog omöjlig att genom- det skulle finnas möjligheter att få som kunna anses särskilt farliga för säga upp nattarbetsbestämmelserna gen redan gäller.
som till de mindre hälsa eller sedlighet.
Denna paragraf föra. "
Delegationen uttalas därefter, att till revision i samband med denna fö- med 10 arbetare och därunder som har använts i ett enda fall, och det eventuellt skulle komma att ingripas förbudet gäller blott kvinnor under under sådana förhållanden en utvidg- reteelse.
Arbetsbyråns intresse f ö r under lagen.
Vad man med under- 21 år.
Kanske ligger i dessa förhål- ning av tillämpningsområdet för för- m eventuell revision på denna linje, sökningen avser att klarlägga är, skulle utan tvivel ökar.
om därmed landen en förklaring p i varför nor- budet mot kvinnors nattarbete, hur dels huruvida skiftarbete förekom- dens kvinnor d ihärdigt protesterat önskvärd en sidan utvidgning än ur vunnes möjligheten av m anslutning mer eller kan antagas vara att vänta synpunkten av internationellt samar- från de nordiska ländernas sida till bete skulle vara, e j kan vara att för- den sålunda reviderade Washington- inom dessa yrken, dels huruvida de påtalade olägenheterna i någon nämn- orda och slutar med att framhålla, konventionen.
värd utsträckning äro förhanden el- att en modifiering av bestämmelserna En sådan hänvändelse miste emel- ler skulle bli det, därest lagen ut- den är bra för de där svaga kvinnor- i Bernkonventionen och den därpå lertid stöda sig på verkliga fakta och sträcktes till den mindre industrien, na ".
svarade m gång en arbeter- byggda Washingtonkonventionen, s i en ordentlig undersökning av dessa och slutligen hur lagen i sin helhet ska p i ett möte där nattarbetslagen att de värsta olägenheterna med Iag- förhållanden behöver givetvis göras.
verkat och respektive parters upp var på tal - ” men för oss nordiska stiftningens tillämpning undanröjdes, Socialstyrelsen har också i sitt förslag fattning av densamma.
kvinnor är den bara till besvär ”.
, I vore önskvärd för au möjliggöra en till reviderad yrkestidslag framhål- Finland, Norge och Danmark ha anslutning t i l l den sistnämnda konven- lit behovet av en sådan undersökning Det gäller nu att verkligen få in uppgifter från alla, som saken berör kvinnorna hittills förhindrat införan- tionen.
och att få förståelse för, vad som med det av nattarbetslagen.
Hos oss När nu frågan om inarbetning av denna undersökning avses.
blev den med en viss tvekan.
och nattarbetslagen i den reviderade lagen Denna fråga har så länge varit en många kvinnors protester införd 1909, om arbetarskydd skall upp, är det principstrid, d i r obevisade saker på då v i anslöto oss till den s.k. Berner- givet, att man bör taga i över- båda sidor framhållits.
att det är på konventionen.
V i ha alltså nu en 15- vägande, om det skall bli i den tid.
att man får ett verkligt underlag Brig erfarenhet av dess verkningar nuvarande eller i Washingtonkonven- för diskussionen.
Ilet kan i data bakom oss och det torde icke vara nå- tionens utsträckning och framför allt, sammanhang ha sin intresse att veta got tvivel om, att den, innan h i n - om man skall kunna vidtaga de för- att man i dessa dagar planerar en lik.
norna började organisera sig och in- ändringar i lagen, som delegationen nande undersökning i Förenta Stater- nan arbetstidslagen kom, varit till god syftar på i sin skrivelse, och som från na.
Den skall verkställas av den upprepade hjälp för att i vissa yrken få fram kvinnoorganisationerna kvinnliga byrån i Labour Departe- sundare och bättre arbetsförhållanden.
gånger begärts.
ment, vars chef är den svenskfödda Jag tror, att även dess bittraste mot- Vad som göres gällande är, att miss Mary Andersson.
Denna un- ståndare bland arbeterskorna erkänna den för arbete medgivna tidsperioden dersökning skall emellertid gälla icke detta.
Oviljan mot lagen för de svå- mellan kl. 5 f.m. och 10 e. m. är för blott nattarbetslagen utan arbetar- righeter den bereder de kvinnliga ar- snävt tillmätt och för nutida arbets- skyddslagstiftningens i allmänhet, in- betarna i vissa yrken.
är dock allt- förhållanden opraktisk.
Vid arbete på verkan p i kvinnliga arbetare och har jämt levande och har på sista tiden 2 skilt är det t. ex. mera Iämpligt att tillkommit på grund av d i stridiga kommit-till uttryck i m hel del skri- ha arbetstiden förlagd mellan 6 f. m. åsikterna om nyttan av speciallag- velser till Socialstyrelsen.
och I I e. m. än mellan 5 och 10.
Vid stiftning för kvinnor.
D i frågan om ratifikation av Wash- virra tyngre arbeten, som t. ex. i
Natten till Söndag AV När jag var nygift ck jag på mid- dagar i min vita brudklädning, man gjorde s i på den tiden.
Hor borg- mästarens slog en vaktmästare rödvin över den.
Jag fick låna en silkessjal av värdinnan och sattes i ett hörn att torka bland de gamla fruarna efter middagen.
Sedan talades det om fläckar tills vi fick bryta upp.
Man gav mig en adress: d i r och där inne på gärden bodde en gammal mamsell.
rom säkert kunde göra underverk med min förstörda klänning.
— Finns der ingen kemisk tvättin- Jo.
men jag rättning i Broköping varnades för att gå dit.
Nästa dag lade jag in min flackade bruddräkt i ett paket och letade mig fram till ett förfallet envåningshus, rom låg gömt bakom ett tvåvåningshus av senare datum, gammalt även det.
Jag lyfte på en klinka och kom in i ett halvmörkt litet rum, där kläder hängde på galgar längs viggarna.
På den stora, öppna spiseln stod en tre- benapanna och kokade över, så att kaffet rann genom munpiporna.
Jag skulle jurt lyfta av, då den bubblade över Sa kraftigt.
att den släckte elden under sig.
Också en naturens säker- hetsanordning rom man även kan iakttaga i människolivet, Det vill s i - ga, det tänkte jag inte alls di.
Jag visste ingenting om hur kärlek som kokar över, släcker kärlek som bragt den i kokning, det lärde man inte i flickläroverket.
Jag flyttade undan pannan.
och medan jag höll p i med det.
k a n gumman.
Jag såg inte sär- skilt på henne.
P i den tiden värdi- gades man inte titta på eller skilja på något sådant som gummor.
Hade jag varit särskilt rädd om min brudkläd- ning, skulle jag aldrig vågat lämna den här.
Men det var jag inte.
Jag hade inte varit så värst road vare sig att ta på eller av denna klänning på bröllopsdagen.
Jag stod tämligen ointresserad bredvid, när hon t % upp paketen och vecklade upp klänningen Men när hon började stryka över sidenet med sina ådriga händer, då greps till och med jag av det förunderliga med själva hennes handlag.
Jag stirrade p i hennes händer, sannerligen det var, som om fläcken sögs upp a v hen- nes handflator och redan var mindre brutalt röd mot det vita.
— Stackars brudklänning, sade gumman.
Och det lät som en oänd- lig misskund med allt fläckigt i den- na värld.
— J a g tror nog, att fröken kan ta ur fläckar, sade jag då, men g i r det att få fram den gamla glansen igen, där fläcken har varit?
J a g ska säga frun.
att riktig goda tyger kan man alltid ta bort fläckar p i, Jade gumman.
När jag kom för att hämta min klinning, fann jag den så fräsch som på bröllopsdagens morgon.
Det var verkligen ett trolleri.
J a g frågade, hur hon burit sig åt, om hon strukit bort fläcken och andats dit den för- sta glansen igen, men hon bara slog ifrån sig.
Sen fick i många år den gumman ta sig an mina och min mans kläder med fest- och vardags- fläckar på.
Och jag gick alltid själv, vilket hon satte värde pi.
Hon tog emot allting och trollade bort fläc- karna utom ett par gånger, då jag va- rit otålig och försökt gnida bort dem — Selma Billström.
Knut Wicksell E L I N WÄGNER VII.
Spökfläcken Två bortgångna kämpar Under den korta tid.
som förflutit efter Ellen Keys död ha ytterligare två kämpar mol slentrian, fördomar a h orättvisor s i t t bort Över den ena av dem ha inga minnesrunor skrivits, det är som om hen- nes livsverk vore glömt.
därför att hon haft några tysta ålderdomens år, sedan det avslutades.
Det är fru Selma Bill- ström, den outtröttliga, obevekliga kämpen mot prostitutionen a h dess reglemente- ring Hon kan med heder nämnas i sam- själv först.
— Frun har gnidit in dem och jag kunde nog få dem att för- svinna ett tag, men så skulle de kom- ma igen J a g tar inte mot den här rocken.
Nästa gång jag kom, sade jag; det är inga spökfläckar som går igen pi den här klänningen, och sen s i blev spökfläckar ett vanligt uttryck mellan oss.
Under sitt sista levnadsår tog hon inte bort några fläckar.
Jag kunde inte finna mig i att hon slutat bry sig om mina flickar, som hon intresserat sig för i femton år.
J a g kam igen en och två och tre gånger men hon värjde sig med sina en gång s i barm- härtiga hinder för alla flickiga klä- der.
Lära ut sin konst, kunde hon inte, den försvann med henne.
Sista sommaren hon levde, hade vi fyra krigsbarn på vårt lantställe.
De tre yngsta blev vira barn för livet.
den äldste.
en yngling på 17 år, kun- de inte förlika sig med sin tillvaro, varför visste v i inte.
d i han hade sin frihet och alla var snälla mot honom utan fjäsk eller överdrift.
Vi tänkte, att han var för gammal att ta emot gästfrihet av främlingar med samma tryggs.
obekymrade fröjd som de Vi ha anledning att vörda hennes minne och vara tacksamma för att hennes livs- verk varit Det visar vad den enskilda bond med Knut- Wicksell.
Även om hon människans vilja och brinnande håg för- icke hade den överblick över samhället i mår.
dess helhet, som föranledde honom att be- sina, Om professor Knut Wicksells livsgär- mera för hån löje och speord för fall- tonad i n Selma Billströms.
På många, som voro unga på den tiden.
d i hin skrev skull.
Hennes hat mot prostitutionen om den sina broschyrer och höll sina föredrag i än bottnade i hat mot osedligheten i sig, natonalekonomi i befolkningsfrågan emi- sig na systrars hängde samman med hennes känsla = " värdighet för kvinnornas räkning, hennes feministiskt inriktade åskådning.
Hon upprördes över särlagstiftningen mot kvin- norna, hon upprördes över den orättvisa, som låg i att de prostituerade på sidan om lagen, utanför Inga.
voro underkas- tade ett polisreglemente ah dess för ingen domstol ansvariga handhavare.
Hon var Sveriges Josephine Butler, stred samma kamp mot prostitutionens och därmed osedlighetens tolererande som hennes världsbekanta föregångerska i England och stred lika framgångsrikt.
Hon står icke officiellt stiftare Federatio- nen i Sverige men hon var en outtröttlig små.
En dag kom ett brev från hans förmyndare och slog ned som en bomb.
i detta låg ett brev från den unge mannen själv till samme för- myndare.
och det upprörde min man så att han fick en hjärtanfall.
Dit fick inte jag, men jag satt där som en dåre och gapade, när jag läste hans skildring av sin dag, H a n fick gno från morgon till kväll borsta skor, bära vatten, hugga ved.
ränsa trädgårdsland, och maten var inte vi- dare kraftig eller riklig i förhållande till arbetet.
Han var en oavlönad sommardräng och ville b a n tala om det, i fall förmyndaren skulle undra, när han kom hem.
varför han ingen- stans kommit med sina studier.
Om nätterna kunde han j u ha läst, ty in- gen kunde sova i detta förfärliga svenska sommarljus.
Men då hosta- de han Sa mycket.
Min man ville genast ställa honom tillrätta, men han var ju för klen, han kunde bli upp- rörd och dö, och det var pojken j u inte värd.
S i att vi beslöt att ingen- ting a l l s säga till missdådaren, förr än vi lugnat oss litet, men han miste ha sett brevet och anat sig till resten på min uppsyn.
ty då jag pick ut i trädgården mot aftonen följde han efter, gensköt mig, ställde sig mitt i min väg och sade: Ni tror förstås att jag är ett vidunder av otacksam- het.
Får jag försöka förklara för er, varför jag skrev som jag gjorde?
Förklaringen var ganska egendom- lig.
Han blygdes över att vara före- mål för välgörenhet och led av att förmyndare och vänner i hemlandet skulle se ner på honom för det.
Och då fick han infallet att framställa sig för dem rom en.
som med hårt arbete förtjanade vad han fick och mer till det gav honom en slags upprättelse Han medgav på min fråga, att d e t va- rit mindre ömkligt om han försökt att verkligen göra någon nytta och så betala av sin tacksamhetsskuld Men han orkade inte annat än i fantasien göra det.
Men hur ska ni förstå del här, min fru, som inte anar något om hur det är att vara från ett besegrat land eller att h i vuxit upp, alltid hungrig.
Han förstod att vi måste ju tycka att han var en lump, och nu ville han bort.
alla föreningar, som ville ta emot henne a h hon hade väckt upp den kvinnoopini- som gick genom alla samhällslager ah samlade sig om enahanda krav.
Men hon var alltjämt eldig, full av nit och framför allt full av kärlek till dem hon arbetade för och tro på att det lönade sig arbeta för dem.
on, __ Med detsamma var jag inte ond längre.
och nu sårade det honom, att man förstod honom, lät vara och översåg som med en barnunges dum- heter.
Han lade sig på knä och bad mig verkligen vara ond, det skulle ändå betytt, an jag tillräknade ho- nom, att jag frågade efter att förlo- ra tron på honom Vi försökte finna någon form för efter det, men det var så många uppträden att till slut måste jag låta honom resa som han ville.
Våra bekanta undrade och frågade över den vackre unge mannens plöts- liga hemresa, vi kunde ju ej ge rätt besked, och då vi inte kommit över- ens om någon gemensam förevänd- ning, min man och jag, ljög vi ojämnt.
Så kom då det ryktet ut.
att han och jag förälskat oss i varann, och att min man överraskat oss och gett ho- nom respass.
Det var när det kom till mina öron, som jag gick till trollgumman för sista gången Jag hade med mig lite till henne och satt och pratade en stund vid hennes säng.
Linder sam- talets lopp frågade ja^, om hon inte kunde ta bort en stor, ful fläck p i mitt rykte.
Hon hörde inte vad jag sa, och skrika alltför högt vågade jag inte.
Hon trodde att mitt rykte var ett tyg.
Gott tyg kan man ta ut alla fläc- kar på, sa hon.
Det tröstade mig.
och jag brydde mig inte om det enfaldiga pratet.
Det borde ha varnat mig.
Jag borde ha förstått vad för slags uppfattning om mig som höll på att lagras i Brokö- ping.
Men jag lät e j varna mig.
Och så försvann fläcken.
Men det var i n spökfläck.
Fem år senare dök den upp igen i form av fostersonen i den skrivelse, som mina barns advokat lämnade in t i l l rätten och den beled- agader av intyg frän tjänstefolk.
som sett honom knäfalla för mig i träd- gården Jag berättade för advokaten sam- manhanget, så att v i bestred sannin- gen av historien, men vi hade ju inga motbevis.
S i tog hon reda p i yng- lingens adress och sen så har det va- rit &amp;?
många andra saker, s &amp; att jag har glömt alltihop.
Nu kom histo- rien med spökfläcken tillbaks.
nu då jag läste det brev, som advokaten räckte mig.
Det var från den tyska pojken, och han skrev.
att han var glad att kunna fä klara upp den där historien.
rom ofta plågat honom se- dan han fått tillbaka sin jämnvikt och kommit ur den fruktansvärda depres- sionen han levde i di.
Det skulle bli som en upprättelse att få hjälpa mig.
Och så följde en fullkomligt korrekt redogörelse för hela histori- en, och den var bevittnad tillpåköpet.
Jag blev Sa rörd nar jag läste ilet- ta.
att tirarna kom mig i ögonen Gud visste ändå vad jag behövde för att i d e förgås av hat sammanvaro — ~ " kraft inom densamma Han satt icke i reglementeringskommittén när den äntli- gen kom till stånd, men lät icke av att ar- beta, att upplysa att yrka a h väcka den opinion, utan vilken kommittén icke blivit till.
I professor Johanson fingo hennes åsikter också en talesman inom kommittén När sedan 1918 reglementeringen äntligen avlöstes av den nya lagen om könssjuk- domars bekämpande, ansåg fru Billström detta som en seger, men en seger som in- nehar risker desslikes risker för att den gamla andan skulle gömma sig kvar i de nya formerna Att den farhågan icke var helt oberättigad ha vi redan fått erfara.
När den som skriver detta, åren innan med ungdomlig entusiasm kastade sig in i striden var fru redan veteran med sitt egent- II liga ärarbete bakom sig Hon har hål- ratals föredrag p i Folkets Hus, i lit reformens genomförande grationsfrågan alkoholfrågan, äktenskaps- frågan, verkade han som en befriare ur vanetänkandets Hin hade ett all- deles förutsättningslöst personligt sätt att se på världen, nyktert, logiskt, men icke okänsligt, tvärtom präglat av humanitet När man nu läser igenom och godhet hans på 80-talet utgivna broschyrer och märker med vilken lugn självklarhet och rättframhet han uttalar meningar som i den tidens Sverige måste ha varit oerhör- da, gripes man av beundran för hans mod.
Och då man ser i hur hög grad utveck- lingen givit honom rätt på väsentliga punk- ter måste man beundra hans klarsyn och genialitet slaveri.
Och fullt instämma i de a d som stodo på den krans Frisinnade kvinnors Riksför- bund sände till hans bår: " Vi hylla modet ah föredömet att våga strida ensam. ” Det finns många satser i hans böcker.
som man ville märka sig såsom bestående riktiga.
Här är två av dem: " For den.
som icke hyser vördnad för olyckan, är säkert ingenting på jorden he- ligt. ” Och: “ Låtom oss icke äga två slags moral, en offentlig som utan närmare provning brännmärker allt och alla och en enskild som lika lättvindigt ser genom fingrarna med allt möjligt a h alla möjliga Ty bland alla laster, som kunna härska bland ett folk vet jag icke om någon är avsky- värdare än en allmänt utbredd skenhelig- E. IV.
het. ”
I inledningen till sin uppsats om från den tid.
då man ännu ink kom- Dalarna i Turistföreningens senaste mit i gång med skogsskövlingen där- h u under årens lopp förändrat karaktär syftet har blivit ett annat.
Denna massuppslutning under de röda fanorna har och Inskrift, säger Karlfeldt några ord, uppe utan skogen Stod tät, skrämman- fortfarande kvar d a stora psykologiska som i dagarna tagits upp och blivit de och okänd inpå stugknuten.
PI betydelse, som ligger i att alla krafter inom ett trätofrö i en pressdiskussion om den tiden var kampen for-hrödet jäm- arbetareklassen under en särskild dag lik- vår utländska turistreklam.
” För hård, inbundet och härdat blev det som frigöras och framträda för att peka att uppskatta vår natur och vårt falk släkte som fostrades i ständig strid på arbetarklassen som den maktfaktor måste man själv vara svensk, född till mot natur och klimat.
I ” goår ” gåvo den är i vårt nuvarande samhälle.
Under känslan av det rika och mångfaldiga väl de steniga och magra tegarna en de sista åren har den dessutom alltmera som gömmer i all vår torftighet. ” knapp skörd men allt för ofta under blivit en uppslutning kring den sittande Varför kunde inte vi, har det sagt!
sensommarnätterna stego förrädiska regeringen.
Men kamplystnaden är mat- från många håll som andra ekona- ångor och dunster ur myrar och tjär- tad a h sin karaktär a~ en demonstration miskt omtänksamma länder måla våra nar och lade sig rom rostdimmor och far vissa krav eller mot vissa missför- mäktiga fjäll, djupgröna skogar och frost över åkrarna.
Då kom svag- hållanden i samhället har arbetarlederna skummande forsar p i vackra affi- åren och många i rad kunde de vara och första majtalen alltmera förlorat.
Frost över marken, frost i männi- Men det ligger ju också nu till stor del straffningsord av statsrådet Möller om scher?
V i ha en hel del som inte finn: deras egna händer att rätta och bättra.
" den stängda dörrens politik ”.
Det kan i många andra länder.
Flammande skosinnena!
Mellan frostnätternas i förbannelser, mellan såddens förtviv- Åtminstone fick man vid årets första maj- vara farligt att vägra unga man att arbeta, lade hopp och Växtens ändlösa vän- demonstration här i Stockholm ett be- yttrade statsrådet bland annat, därför att tan, mitt i den felslagna skördens för.
stämt intryck av att man mera gick med de icke tillhöra fackföreningen a h samti- intelse stred man sina små strider av gammal tradition än av lust att kämpa digt vägra dem att gå in i denna.
hatade och förföljda människorna för demokrati och socialism.
Anslutnin- Till sist skulle Tidevarvet med ärlig varandra.
Och liksom den svarta vin gen var icke mindre än vanligt, snarare övertygelse kunnat sälla sig t i l l dem, som amerikanska miss att utropa oh won- termyren skilde Tavle hy I t i t v i od- tvärtom med stadgan och besinningen voro gingo under fanan med dan sämsta sav- derful!
Om vi blott kungjorde detta lingar, en mager och en fet, så skilde större &amp; de vita plakaten med kraven ningen men det radikalaste a h riktigaste skulle beundrande utlänningar och ett djup av hat, avund och översitteri och programpunkterna voro påfallande få.
kravet: ” Vi fodra den skendliga lösdri- Flera av de sociala reformkraven skul- varlagens avskaffande ”.
klingande valuta strömma in över lan- två stora släkten.
en fattig och en rik Det centrala i Astrid Värings bok är l e vi nog alla utan hänsyn t i l l politisk det.
Och andra denna släktstrid och den ödesdigra åskådning vilja vara med och demonstre- Ja, är troligt, men månne de utlänningar, som lockades hit av de roll den kom att spela i Ull-Mats liv ra för, om nu detta hjälpte oss till bättre Om den första maj gick i internationa- vackra affischerna skulle begripa mer fattigpojken som blev fosterson i byns förhållanden.
” Arbete åt den arbetslösa lens tecken, så gick den andra maj så än just detta utanverk?
Skulle de få rikaste gård men som till slut vände ungdomen ” vilja vi alla ha, och här tycks mycket mera i patriotismens.
Eller rät- ens en uppfattning om att det finns åter till lill-stugan på berget och sin också vägarna gå delvis parallella.
” Håll något rikt och mäktigt även i all torf- faders magra vretar.
Jämsides med 8-timmarslagen i helgd och bannlys allt tigheten hos oss.
T y den måste de denna skildring av Lill-Mats ungdom övertidsarbete, ty därigenom hjälper du ” Svenska veckan ” med sång och musik ju möta, så snart de gå det minsta vid och korta kärleksdröm går en bred dina arbetslösa kamrater till arbete ”, het- och reklamtåg med Gustav Vasa och alla folklivsskildring, så levande och äkta te det i ett manifest, som syndikalisterna hans redlige dalamän i spetsen.
Om den sidan om allfartsvägen.
Västerbottnisk.
att det är rent för- för en tid sedan sände ut till sina med- De skulle inte förstå det, och hur underligt.
Det är folkets idoga var- lemmar och samma uppmaning att iaktta- ju endast gott att säga, bara det inte skulle de förresten det kunna, vi dagsliv på åker och äng med myr- ga solidaritet mot de arbetslösa riktade de ar som första gången ” veckan ” firades, äro gjorda i Välj svensk vara ” på mäkta själva fatta här hemma det.
Det alltför kan behövas ofta inte att slätter, tjärdalsbränning, salpeters- till sina kamrater i demonstrationståget farm maj.
En liknande solidaritet bland äro gjorda i Leipzig.
Men vad speciellt även vi få ögonen öppnade.
och det sjudning och timmerhuggning.
Det tyckes mig som om en sådan bok som ” samlingarna ” om söndagarna i stu- de borgerliga skulle ju ovillkorligen leda en inskränkning i det myckna mång- der, ättiksprit och linoleumfernissa att gö- Astrid Värings nyligen utkomna Väs- gorna, det är helgerna och festerna till terbottensskildring ” Frosten ” skulle med gamla lustiga Västerbottniska syssleriet och anses ju¨ också av mer än sedvänjor, folklåtar och sägner, rom en vara en av vägarna ur arbetslöshetens kunna hjälpa oss därmed.
Hon är leva kvar ännu i dag.
Denna trygga, elände.
skådade mot framtiden och läto dessa mer än de flesta född till känslan av breda verklighetsskildring är sällsynt På ett annat av plakaten lästes ” Mot gamla antikviteter vila i frid sina gra- det storslagna och mäktiga även i ar- i norrländsk litteratur.
hyresocker och för hyreslagstiftning ”.
Det var.
modet det rika och mångfaldiga, som Icke så som an det icke skulle fin- borde, tycker man, givit murarskrået, som Ett annat reklamtåg, som väl i ännu gömmes hos natur och människor, i den bygd där hon är rotad.
Även om nas romantik och mystik i Astrid Vä- gick strax framför, en hel del att tänka högre grad in ” Svenska veckans ” skulle man icke visste det skulle man först;, rings bok.
Med Tavlebornas jord- på, var orsakerna till de höga hyrorna del- dokumentera sina deltagare som sanna att Astrid Väring är en Västerbottens bundna realism är förenad en religiös vis kunna ligga.
Vid framkomsten till fosterlandsvänner var landstormförbun- dotter med tusen fibrer fästad vid övertro, dels på Vår Herre, men ändå Gärdet fingo också Stockholmsmurarna dets hyllningsparad för Vite generalen landet i norr, som väl kan förefalla mera på ” skrömta ” som äro lika dyst- höra några välförtjänta varnings- och be- Tåget var också ämnat, som en högertid- ning själv anmärker ” som en säregen och främlingen t o r f t i g t i sina mångmila a och hemlighetsfulla, som den na- storståtlig uppvisning för en intresserad skogars enformighet men som i sin tur ur vilken de härstamma.
Det ii allmänhet, av vilka väldrillade skaror famn rymmer de fagraste nejder.
Och sjövittra, som lockar och drar ner- stockholmskontingenten i landstormens hennes längtan tillbaka till det landet ifrån myrens svarta djup.
det är silv- 20,000-mannahär förmått samla under sitt och det folket från sydligare bygder skredet, som visar en vägen till klyf- Att leva är att yda banér ” v i tyckte, att krigsparaden var står att läsa på varje sida i hennes tan, där lappskatten är dold, det är alltjämt på nytt den gåta ” bäran ”, som för rikedom med sig mer sorglig i n storståtlig icke minst där bok.
för att varken kvinnorna eller ungdomen som kunna att döljer k sig och däri gråta, Skildringen härrör från 1860-talet, till som gården är trollärd om den och det användes var många av en i saknades.
30 ” Lottor ” gingo med som ett att lida och att lyda nytt vittnesbörd om har långt även och ändå vara fri.
Frosten a " Astrid Väring: 6:75. obygderna på den tiden.
EVA ÅRADS.
de svenska kvinnorna hava kvar.
in- ” Skrömta ” och Vår Herre slåss om P.
A. Nordtedt &amp; Söners förlag.
nan de nå fram till att förstå, att d u är i folksjälen, och det är nästan rom om - fredstanken som den ritt.
a h sanna f o r ” skrömta ” hörde mera hemma i Väs- terlandskärleken tager sig uttryck.
Det terbotten än den andliga tidsrörelse finns dock högre kall för svenska kvin- motsvarande vår pingströrelse, nor i n att koka kaffe åt landstormen och nom vilken Vår Herre uppenbarar På väg från Ellen Kry och Strand s i d det finns större uppgifter för en mor och sig för Tavleborna.
Folket gripes av jag på kajen i Vadstena och väntade bå- en far än att mobilisera sina pojkar till ett religiöst vansinne, som kostar 18 personer livet.
Väckelsens avigsidor Im.
Jag såg på Slottet och det stod plöts- att gå i landstormsförbundets parad.
Rita framträda sålunda drastiskt men de ligt för mig, hur äkta det i sin mjuka res- skymma ändå icke helt den vackra ning uttrycker svenskt väsen.
Och därför bilden av sann gudstro och förtrös- tänkte jag i samma ögonblick på Ellen tan, som är en frukt av denna rörelse.
Key.
Mats far, Lill-Jonas utom åkern, Båten dröjde och jag kom att Y på ste- hör till dem s a n tio.
barnsligt och narna i gruset.
Det var inte vanliga ste- Norrbottens länsförbund av F. K. fortröstansfullt i goår som i svagår.
nar.
Jag tog upp en och såg hur dagern R. hade den 25 april årsmöte i Luleå.
skimrade tvärs igenom.
Jag fylldes av en Glädjande nog närvaro ombud från Han är storslagen i sitt armod utan förunderlig glädje.
när jag tänkte på Haparanda.
Boden, Sävast och Luleå.
hat, bitterhet och avund mot de rike sa stenar, som i tusental lågo längs Vät- Fröken Märta Bucht omvaldes till på andra sidan myren och han sår sin terns stränder.
Det blev mig som en sym- länsordförande och centralstyrelse- magra vret för sjätte gången lika tro- bol att Ellen Key bodde här a h inte medlem.
Centralstyrelsemedlemmar viss om goår fastän Vår H e r r e de bland mörka gråstenar.
Jag kinds hur blevo fru Maria Jonsson, Boden och fem föregående låtit frosten ta skör- hon hjälpt oss att lysa igenom materiens fröknarna Anna Svensson och Ellen den och låtit mor och barnen svälta.
tyngd a h mörker och känner nu, när hon Sundberg, Luleå.
Till sekreterare och gått bort, att hennes kraft alltjämt kom- kassör valdes fröken Hulda Lindgren, Luleå.
Övriga styrelseledamöter ble- R.
H. mer att leva.
Karin Tegel.
vo fru S. Körlof, Haparanda, fru S. Johansson, Sävast, fröken Ii.
Anders- son, Boden samt fröken E. Sundberg det var först äkta ä är när med är te Liv ge- Vätterstenar Mötesplatsen des-
” Du f i r en krona ty jag skall gå dit.
om du kommer med I ” Nej, inte kommer jag med om du ock- så lade två nollor till kronan.
Nu blev kommunalstämman en ambi- tionssak för gästen, som ensam fick an- träda den vådliga färden Faktiskt kände hon m svag hjärtklappning när hon " * I- kades sitt mål, Ai där stod en bil på - gården Kanske kyrkoherdens?
Där en annan bil Kanske kvinnohatarens?
Vad skall nu hända?
Modigt bara gå på, du har ju varit med intalade sig gästen, men ännu medan h a skrapade av sig galoscherna plockade hon som på en prästkrage: skall - skall inte - skall icke skall!
om värre En hårnål - Genom en finare förkylning fick jag Skall Med en reflexrörelse från hjär- några dagars tjänstledighet att tillbringas nan till hjälp steg en viljelös tillsynes mo- på landet.
H a m kvinnlig gårdsägare.
dis kvinna över kommunalrummets trös- Med självständigaste situation, klart räk- kel a h bereddes plats ibland socknens 15 nehuvud, praktisk blick och ideella intres- pampar.
sen Allt var där frid a h gamman.
Gås- Vad de hette?
karlen var ställets enda manliga individ Gåskarlen a h gästen lågo i ständig fejd ” Mårten gick vid hennes åsyn till anfall med utbredda vingar och huggande näbb men möttes utan fruktan Hans damer, Akka a h Maja, stodo ljuvt kvinn- liga som åskådare till kampen, ah gästen - En sierkskas högtidsdag (Forts fr. rid 1) strövade omkring i min ungdoms for.
ändrade stad, letande efter gamla minnens landmärken - mänskligt vemodig och dock fylld BY den for- dringslösa, fullkomliga frid jag talat om.
Kanske man utan att etikette- ras mystiker kan få lov att tro, att den friden var hennes ljusa andes egen, (alltså ” Men blott två år före sin död) talar av dylika drömmar äro om.
tänkarnas och profeternas vittnesbörd om det eviga livet med återseenden och älskande varelser under evig sa- lighet.
De äro lyckliga som så tro.
Men jag är lyckligare, som icke tror, endast väntar under de få år, som tillhöra jordelivet, till jag vet.
Och kanske blivit en droppe i det levande vatten, om vilket Giordano Bruno ra- tänkte: Vad de voro?
Inte mig likgiltigare.
jag såg den Be- sinningsfullt sitta som ordförande (som sig bör).
Jag såg kring väggarna den kla- ra Kolkheten, den Munvige, den tionslystne, den Humoristiska Glimten, den Opposi- ” Eder hjälp i Mårtens strid tog Tyste, d e b a t t om det Jag hörde ämnet, - vem a m bör tilldelas gratisskodon var- Så utlystes kommunalstämma i socknen.
för har nu den fått, jag hörde åtskilliga Gästen frågade sin värdinna: Ti gå väl räkenskaper granskas, bl a. en fond för dit (självklar sak) och fick till svar: ” In- sjukvård Sist, men icke minst dryftades segrar hon. ” galunda. ” - i den vitala frågar om ålderdomshem.
” Ingalunda vad menar du? ” Tänkte: Så många kloka a h goda män ” Jag menar, att inkvisitionen synes mig måste hava lika många kloka och goda angenämare än sockenpamparnas medöm- hustrur - eller döttrar hade de blott kan över slika kvinnofasoner.
Du skall sitt ord med i laget!
(I blixtljus som en biotanke, såg jag Mårten gåskarls ener- veta där är kyrkoherden där är patron giska grepp för sina åsikter och den hjälp F., där är kvinnohatare och den a h den han icke fick av sina damer - såg också och den.
Vem är väl jag, att jag skulle hans nederlag: jag tordes inte ens fråga djärvas störa deras illustra krets! ” tystaste innersta varför kvinnan all- Gästen blev allvarligt!
intresserad och tid misstänkes vara opraktisk, kritisk till- bjöd generöst hörande oppositionen och därför icke - mitt - tillspord).
Srämman fortgick ett par timmar i vän-!
iigt gemyt kryddad av ett och annat tjuv- nyp.
Åsikterna gåvo varandra hand och som har mest alltid skickat verkgesällen eller rehol veko av en li- bättre ihop någon av de pålitligare pojkarne: ten ga icke slutar förr fast därpå har jag lidit stora förlus- in i s ngefär mitt på skulle se ter, men en kan icke stå ut med allt denna som emottog min lilla kammare .. jag har levkojor!
Vad i Guds namn, har du lidit stora trötta resande R O M A N Fast, det är sant, du reser bara med förluster?
De stego ur här, besörjde om sa- av till Mariestad, och jag får åka ensam - Jojo men.
Det finns väl ingen i kernas inbärande och allt gick bra.
C.
J.
L. ALMQUIST sedan på den kala, sandiga kusten Lidköping, som ovuliga pojkar slagit Men sedemera föreslog Albert, att, (Forts) emellan Mariestad och Lidköping .. sönder så mycket för på vägen, innan medan kvällen ännu var så ljus och Du för din del är glad och ack, det är den naknaste, fulaste väg!
det hunnit isättas Men den förtre- vacker, göra en lustvandring i staden välvillig när det bär åt: och det Jag blir ängslig när jag tänker på den ten kan smältas, del går ej till hjärtat.
är således åtminstone en punkt.
färd, jag där skall föra Nu får jag se hur min stackars mor mår, när jag kommer ned.
skulle jag bryta av vid Ma- det är icke bestämt ännu.
Men ehuruväl åkdonet var på vä- Antingen du brukar silkeshuckle eller Och icke heller börjar som d u säger, gen att skena på Glanshammarsvägen, hatt, tycker jag om dig i bägge fallen.
den fula vägen genast på andra sidan gick dock resan sedan på det hela ej Du skriver, som jag sett en god lis- lig stil Men slutligen jag om Mariestad: man har utom mycket så fort.
som efter första uträkningen annat, den härliga Kinnekulle att fara Ty nog måtte väl det vara bra myc- ken smak för att vår och sommar förbi mellan Mariestad och Lidkö- ket, a t t hava fyra nattläger emellan plantera blommor .. Arboga och Mariestad?
Och att det ping.
I kruka?
- Nå der kan hända att man har blev så, måste slutas därav, att de Nej, för sju tusan djävlar, p å öp- Kinnekulle någonstans; men flackt är körde in i Mari stad först tisdagen pen mark, eller på sin höjd I drivbänk, det där i socknarna, så mycket minns de hade dock lämnat Stockholm tors- om blommorna äro av den sorten att jag.
ty till Mariestad har jag en gång dagen, såsom i början vid handen de icke tåla kall jord.
Dock varföre Lidköping.
Och lappri vore gavs alltså sex dagar inalles, varav icke i kruka även, för att ha i sitt fön- väl det också, antingen där vore flackt an på Mälaren och de övriga fem rill ster?
eller icke, men jag ryser vid tanken lands.
Vita levkojor?
på an .. Således är det bäst att genast vara Alldeles: det passar bra och ger en Vad är hon i stånd att rysa?
tänkte i Mariestad.
Det kan ingen hjälpa, god lukt i rummen Men då måste Albert, nå Gud ske lov!
då är hon aft resan dragit ut sina sex dagar.
likväl .. likväl.
vad ryser du för, Sara?
Albert och hans följeslagarinna - Ja, man måste då i fönsterna sade han högt.
Ja, det kan jag väl säga ehuru hava rutor av rent, fullkomligen vitt glas Albert!
ty grönaktigt, grovt glas, det låter barnsligt, Jag tycker det är som somliga stackars borgare nödgas tråkigt att åka på bondkärra och h a w nöja sig med sticker så av emot en drös vid sidan Därföre har jag vackra blommor, att då är det bättre också sällan själv åkit ut på beställ- inga hava i sina lufter.
Annars tyc- ningarne i kringliggande härader, utan körde de icke rakt fram ned i t Ma- (13) Det går med rum, där en bor med mindre för- les så flyter också Lidan ut genom vår stad, och ifrån dess bro har man även en lika stor stor stor utsikt över Vänern norrut, och uppåt ända t i l l skyarne, när det är kväll såsom nu!
ack Albert!
Albert!
jag påmin- ner mig just här den stund, då jag och min mor stodo på bror över Li- den och hon kastade kastade ringen bort långt långt ut.
vari vi sammanträffa: det torde Varföre har &amp; - åkt ifrån - - (Forts I
