# ID: svediakorp-per3283
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,481
# sentences: 608
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 17.
24 april Ett konungarike för en livsåskådning Tldeuaruel N:r l7 Det har i dagarna kommit ut en bok, skriven av den danske rättfilo- Ett kungarike för M livsåskådning soften Severin Christensen, en bok ansluter sig till den diskussion om som bär den betydelsefulla titeln: Ett vad vi vilja, som anordnas av Frisin- kungarike för en livsåskådning.
nade kvinnors Stockholmsförbund.
Innebörden är den,att vi behöva en livsåskådning för att rädda livet all- deles som b u n g e n, som fatt sin Advokaten MathiIda Staël von Hol- springare skjuten under sig i striden, stein, som är delegerad i Stockholms behövde en häst för att rädda livet.
fastighetsnämnd nagelfar skarpt den Och det är inte för mycket sagt.
reaktionära markpolitiken i Stock- Vi behöva en livsåskådning att utgå homs stadsfullmäktige som halar att frän f ö r att vårt liv icke skall sön- återinföra den gamla äganderätten derfalla i trasor, för att vi skola få som upplåtelseform för jorden i träd- enhetlighet i vårt bedömande och gårdsstäderna.
handlande.
En livsåskådning, mot vilken vi kunna pröva de samhälls- problem, som uppställa sig till lös- Åborätt för den jordhundrige syss- ning f ö r medborgaren, en livsåskåd- lar med samma problem; nya former ning alltså, som bestämmer vårt med- för nyttjanderätt av jord.
Här har borgerliga handlande, vårt politiska riksdagen gått i annan riktning än ställningstagande.
M a n kan icke bygga upp åt sig ett Stockholms drätselkammare.
politiskt program &amp; som en husmor fyller sin torgkorg genom att köpa Våra, utan arbete redogör grönsaker vid ett stånd och kött vid flickor för den diskussion som de kvinnliga kårsammanslutningarna anordnat över den kvinnliga arbetslösheten.
I detta sammanhang erinras om Lindhagens motion om utredning av emigrations- möjligheterna.
ett annat.
Det finns män, som tro att världssituationen kan lösas genom att handel och näringar släppas fria och världsomsättningen får ta sina fria banor utan tullarna, men som vilja att restriktioner, inskränkningar a h könstullar skola hindra kvinnornas let.
Därmed är vår ödsliga isolering fria utveckling.
De ha lika litet en med oss själva bruten och vi äro icke N:r 17, 4 årg.
1926 Ett geni I sitt fack Demokratiens aktier stå lågt i våra dr- konsekvent världsåskådning som de m e n bundna av de fattiga mått, var- gar, särskilt bland ungdomen.
Demokra- kvinnor ha det, som vilja att en mo- med det enskilda livet begränsas.
tien är icke längre idealet, kanske därför dem frisinnad åskådning skall tilläm- Sedan gäller det tillämplingen av att den - i yttre måtto - är verklighet.
pas när det gäller deras löner och principerna på de enskilda fallen.
Ledaren, mannen med den starka handen, befordringsmöjligheter men som i allt Stockholmsförbunder av Frisinnade nyt- övrigt äro konservativa.
kvinnor börjar i denna vecka företa- tigt i n den tid som svärmar för diktatorn, Frisinnade Kvinnor ha förenats i get att pröva Frisinnade kvinnors är trött på friheten och skeptisk ifråga en gemensam- grundåskådning som livsåskådning mot dagens problem om folkens möjlighet att styra sig själva föreningen i sina riktlinjer av 1922 med ledning av programmet från 1923 har fått Mussolini som ett exempel på hur formulerat som ” övertygelsen om den Detta i känslan av att en orientering, personliga insatsens värde och den en- en överblick tjänar klarheten och kan fjärran demokratiskt blad, ty tvivelsutan skildes ansvar ' ' samt " vissheten om hjälpa att bestämma handlandet.
är Mussolini en fulländad folkhjälte.
Hur det ofrånkomliga sammanhang och Början göres vid ett möte fredagen skulle han annars ha kunnat växa upp som beroende, som finnes mellan klasser- den 23 april i Läkarsälskapets lokal.
en makt brevid statsmakten för ut sedan na i det mindre samhälle som är sta- Rektor Honorine Hermelin häller det ten och mellan länderna i det stora inledande föredraget omHistorien och vis ett geni i sitt fack, diktatorsfacket.
världssamhället. ” den enskilda människan, och doktor Hans makt vilar si folkets kärlek och Severin Christensen uttrycker sam- Ada Nilsson talar om Befolkningspro- fruktan.
Han måste därför ständigt vara ma tanke, när han säger att ” källan blemet såsom grunden för all sam- sådan att Folket älskar och fruktar honom, till allt verkligt l i v d.
Y. s. till allt hällsvård.
I nära samband därmed uppbyggande och produktivt nytt liv kommer En sund bostadspolitik, som disciplin måste folk få något, som är d e är individerna. ' '
är särskilt aktuell just nu d i tomt- mera värt: en gemensam stolthet, f a t s - Au respekt för individerna och tro rättsprincipen är föremål för angrepp landet, stora heroiska mål, och sköna på dem äro vi demokrater, äro vi op- av ägaganderättens försvarare.
Advo- framtidsdrömmar.
Det är den stora frå- timister, som tro på livet och vilja katen Mathilda Staël von Holstein ta- befordra livet.
I känslan av vår sam- lar över detta ämne.
makt på överlägsna härskareegenskaper, hörighet med andra ha v i vidgat vår Det bjudes oss alltså här en möj- kan som diktator föra a fredlig politik.
ansvarskänsla ut över vårt eget liv lighet att begrunda och att samlas Måste inte diktatorn bli tyrann mot inre fi- ender a h utmanande mot världen, efter- och våra närmaste till att omfatta kring Vad vi vilja.
som det är del sätt varpå man lättast talar, vårt eget samhälle och världssamhäl-, till människornas fantasi?
, Det är ganska märkligt och kanske Detta är icke ironi av ett stackars litet nom icke helt helt och hållet,han är naturligt- ge upp sin fria vilja och underkasta sig ligt store statsmannen,den som bygger sin,.
Bakom Mussolinis berömda med impe- Folkförsonande kvinnoarbete är en redogörelse f ö r den politik som bedri- ves av tyska kvinnors fredsförening.
.
En reaktionär markpolitik Man vill tomträtten till livs Med innevarande århundrade in- seformen, försäljning med ägande- Messeniernas fall och Kristinas, re- ledde staden den nya aktiva markpo- ritt.
De blivande bebyggarna åter litik, som alltsedan dess tillämpats kunde e j vara tillfreds med den gam- cension av August Brunius pjäs på och vilken främst går ut p i att genom la nyttjanderätten på grund av dess Dramatiska teatern.
omfattande lantegendomsförvärv be- osäkerhet och omöjligheten att å den- reda tillgång till billig och särskild samma kunna grunda någon kredit.
för egnahembyggande lämplig tomt- S i tillkom i 1907 års nyttjande- mark.
rättslag efter framställning av Stock- Maj Hirdman har knappast i sina Det var en ny bebyggelseform som holms och Göteborgs stadsfullmäkti- proletärskildringar givit någon m e n härmed möjliggjordes, avsedd att ge - för Stockholms vidkommande skrämmande bilder än den hon här motverka stenöknen.
Staden kunde efter motion av borgmästare Lindha- tecknar från New-Yorks överklass- utbreda sig.
Trädgårdstaden skapa- gen, - det nya institutet tomträtten.
värld.
E t t brevkort medföljer i dag Tidevarvet till våra prenumeranter.
Säkert ha de alla några vänner och bekanta som kun- de ha intresse av att under en följd av nummer Lära känna Tidevarvet.
Sänd oss blott brevkortet med deras namn och adress och vi sända sedan tidningen fritt p i prov.
Ju fler adres- ser v i få ju större hjälp för oss i vårt arbete att göra tidningen känd.
des.
beredande möjlighet fur stadens invånare till det egna hemmet för al- I samhällsklasser, även för den min- dre bemedlade.
E n bostad under lantliga förhållanden men med sta- dens bekvämligheter, förbunden med den egentliga staden med goda kom- munikationer.
Det stod klan för de styrande att staden för dessa trädgårdsstäder ej var betjänt med den gamla upplåtel- inte fara om det kan slippa.
Det är en gällade huvudgrunderna för upplå- telse med tomträtt av bostadstomter bekymmersam situation.
En vanlig stats- å stadens lantegendomar innehålla i minister skulle ha tillsatt huvudsak följande: Tomträtt för bostadsändamål u p p låtes på sextio år mot en ärlig avgäld beräknad efter fem procent av sta- dens självkostnad för markens inköp Tomträttsha- och iordningställande.
varen äger företrädesrätt framför an- dra till ny upplåtelse, när de 60 åren äro gångna, mot avgäld, som av Men såsom m sta- ga- Samtidigt utformades dess tillämp- den bestämmes.
ning för huvudstadens del.
och redan ranti att avgälden e j höjes oskäligt, den 27 mars 1908 antogos av stads- är bestämt, att om höjningen skulle fullmäktige huvudgrunderna för de uppgå till mer än trettio % av blivande tomträttsupplåtelserna.
Det den förutvarande, är staten skyldig kan nu vara av intresse, att förslags- - om tomträttshavaren ej vill betala ställarna voro goda högermän och Ii- den fordrade nya avgälden inlösa beraler, herrar J. Östberg, G. F. Öst- tomträttshavarens byggnader med det berg, Wallenberg, Hammarlund och belopp, vartill byddnaden medelbart Bendixson.
efter uppförandet värderats, dock De sålunda antagna och alltjämt (Forts. å sid 6) - V A D.
V Offentligt I VILJA föredrag över Frisinnade Kvinnors program Magasin Yvonne hålles fredagen den Stor sortering av Klädningar.
Tel.: Norr 56 67.
Billiga priser.
Drottninggatan 20, Stockholm.
23 april som förslappar a h förstör huden utan rengör ansiktet m e d människan Hu s o &amp; r s a rb e ~ Doktor Ada Nilsson - te För lokalhyra avgift 75 öre.
Anny Landéns LAVENDELTINKTUR.
kl. 8 em, i Svenska Läkarsällskapets lokal, Klara Östra Kyrkogata ro.
Rektor Honorine Hermelin Historien om den enskilda Använd ej tvål och vatten ~ kolonierna, ligger Italiens besvärliga be- folkningsfråga.
Det italienska befolk- ningsöverskottet får icke tillräckligt rum i Amerika, Australien stänger också dörrar- Befolkningspro- blemet Stockholmsförbundet av.
Adv.
Math.
Stael v.Holstein En sund bostads- politik " - = &amp; till icke del i utväljandet För livsmedel är valet lätt.
I våra 129 ~ - Frisinnade Kvinnors Riksförbund.
högsta kvalité till lägsta pris.
en emigrations- kommitté, kanske en barnbegränsnings- kommitté, undersökt den internationella och nationella situationen med hänsyn till placeringen Så kan inte en en diktator göra.
Han måste gå ombord av överskottet.
på sitt krigsskepp Cavour-av alla krigs- skepp just Cavour, som bär den store fri- ' ' ' " ' - hetshjältens namn-och Detta företaga ger honom till- nadståg " Il Tripolis.
fälle 4 " ' Italiens inringning, om krav på plats i solen, tala om fram- att tala om tiden på havet, om sina tre mollioner man, som stå färdiga, när han kallar dem till nya dåd, om den ärorika krigsmakten och mycket annat, allt uttryck som man Yn- ner igen sen tiden före 1914.
Han kan inte tala om att ordna emigrationsfrågan.
välde annars vore han icke Mussolini.
Med eftersom Afrika redan är ungefär styckat av den demokratiska världen, den som Mussolini ställer sig i så bestämd motsats mot, h i n har ju förklarat krig mot alla franska revolutionsidéer, så börjar man i Frankrike och England fråga sig vad han menar.
Det är ju inte underligt, bland annat därför, att de dragit i i Italien i kriget mot Tyskland till demokra- tiens försvar.
Och nu finner man M u r a - lini tala kejsar Wilhelms språk så uppen- bart, att Mussolini själv till och med måste påpeka, att han icke imiterar honom.
Det gör Han nog heller icke.
men här är ett fall av smittas överförande på sjukvårdaren.
Sedan Korfuhistorien kan man heller inte i Europa lugna sig bara n i d att Mus- solini pratar så mycket.
Det kan bli all- var av de stora orden, sådana dra allvar med sig i bland, som vi alla väl veta.
En diktator i Europa är farlig, även om hin inte tänker stycka Österrike ytterligare el- inköpskällorna ler överfalla Turkiet.
Han är farlig, där- att han iföljd av sitt yrke måste + +-: för imperialistisk och utmanande.
Det är det Konsumtionsföreningen Stockholm m. O. -.
han lever på Devinez.
,
Våra flickor- utan Åborätten till de jordhungriga Som ett ärende bland de hundratals andra,, behandlade riksdagens kamrar på lördagen Kungl.
Maj:ts proposi- tion om åborätt och första lagutskot- tets yttrande med anlednimg härav alldeles som om det inte gällde en frå- — ga av - arbete Frivillighet icke tvång Vore emigration räddningen? '
särskilt vital betydelse för he- la svenska folket.
Där talades som vanligt om äganderätt och besittnings- rätt, men likaledes som vanligt ingen- om, förutsättningarna för och följderna av det ena eller andra, ting Socialdemokraterna hade förutskic- kat en ledare, som konstaterade att svårigheterna för en genomgripande och genomförbar lösning av den sto- ra jordfrågan bli allt tydligare, ju närmare man kommer det avgörande ögonblicket, och där erkändes också, att det gällde inte bra att bokstavli- gen tillfredsställa jordhungern där behövdes också ekonomisk ryggrad hos dem, som skulle bruka jorden.
Detta erkännande är ett mycket stor?
framsteg från statsmakternas sida, vilket framtvingats av den bittra er- farenheten.
Den kungl.
propositionen om ärft- lig och förytterlig besittningsrätt ha- de genom de frisinnade fått ett till- lägg med rätt för åbo att efter viss tid, i allmänhet 20 år med äganderätt Arbetslösheten och den kvinnliga ungdomen är en ytterst komplicerad fråga.
Liksom överhuvud taget all arbetslöshet står den i intimt samband med många andra samhällsfrågor och påverkas av mångahanda faktorer.
Och de sätt på vilka frågan möjligen skulle kunna lösas äro i sanning få och svåra att finna.
Det var väl ock- så detta som gjorde.
att det i mån- dags av de Kvinnliga kårsammanslut- centralråd anordnade din- kurssionsmötet i ämnet icke kunde gi- va anvisning på några radikala bote- medel för detta samhällsonda.
Men om mötet också icke rämnade något positivt resultat.
så fick man dock under dess gång en skrämmande klar bild av hur sorgligt Iäget på ar- betsmarknaden är även för den kvinn- rena orimligheter och således icke vo- re någon accptabel utväg.
Hellre borde man gå den vägen att under- lätta arbetskraftens rörlighet och för- mågan att övergå frän ett fack t i l l ett annat.
Så var det en ung manlig talare som trots sitt till formen något svamliga anförande hade en del bra saker att Han påpekade bland m e d en felaktig taktik att vilja kommna åt tekniska förbättringar liga ungdomen.
framhöll, att den kvinnliga arbetslös- heten ej kunde skiljas ut utan måste behandlas liksom arbetslösheten i sin helhet ur internationell synpunkt, Gör man det, så kommer man otvi- velaktigt fram t; emigrationen ~ ~ som en avledare bland många andra för arbetslösheten i ett land som vårt.
Den har varit det förut, a h varför skulle den icke kunna bliva det ännu en gång?
Det gäller därvidlag icke endast en emigration av den kroppsarbetande klassen såsom förut var fallet utan även av representanter för de intel- lektuella yrkena Utvandringen skul- le överhuvud taget omfatta alla skikt, ningarnas Efter de båda inledninganföran- dena av skolköksinspektrisen fröken Gertrud Bergström.
rom i n:r I I av Tidevarvet framlagt sina synpunkter p i frågan.
och rektor Anna Sörensen.
som gav en klar överblick av läget på folkskollärarbanan.
framträdde repre- för olika yrken.
en telefo- nist, en kontorist, en skolkökslärarin- neelev o. s.
Y. a h skildrade det be- tryckta läget på de olika banorna.
Såsom en utväg ur svårigheterna framkastades från flera håll frågan.
huruvida en lansonering av arbets- tillfällena borde tillgripas i största ut- sträckning, På något undantag när voro emellertid talarna av den upp- fattningen att ransoneringsprincipen konsekvent genomförd.
skulle leda till arbetslöshet a andra områden och sentanterna inlösa den fastighet han brukar.
So- cialdmokraterna gingo med på detta förslag " hellre än att låta hela lagen falla ".
som vår tids historiska ord ly- der.
Utskottets förslag gick igenom.
Och nu!
Mellanpartierna ha åter- tiernas ställningstagande är detsamma igen tillfredsställelsen a " da negati- va segerkänslan att ha fått råda ge- nom att sätta en liten ändring som villkor för att lämna det erforderliga tillskottet av röster Den socialdemo- kratiska uppfattningen om jordfrågan känner sin glädje något grumlad a h högerns ledare talade alltjämt under i alla frågor, så att det knappast längre förmår att väcka något intres- se.
Men man går till själva sakför- hållandet.
Vad innebär det beslut riksdagen nu händelsevis fattat.
Den frågan är av stort intresse.
Hr Lind- man säger, att socialdemokrater och frisinnade icke känna svenska folkets debatten om äganderätten som den psyke.
Måhända riktigt men mån- enda riktiga besittningsformen Men ne högerns ledare i riksdagen ha re- allt detta är sig så likt, de skilda par.
da p å hur landet ligger praktiskt ta- get.
Det är sant, att alla jordägare skria mot allt som kan göra intrång på men om dessa gods- — äganderätten ägare till äventyrs skulle svika sina fäders tro och önska avyttra torp el- komma gar med det argumentet, att många människor därigenom bliva arbetslö- Arbetarna få Iov att finna sig däri och då måste och kvinnorna gö-.
Dessutom tangerade talaren en det positiv linje efter vilken en lös- få arbetslöshetsfrågan::: Undervisningsplanen för rikets folkskolor av den 31 oktober 1919 har bland annat medfört en väsent- lig beskärning av den tid, som ansla- gits åt kristendomsundervisningen.
Förut ägnades sex lästimmar i vec- kan åt .detta ämne men efter 1919 nedsattes tiden till två timmar.
Det är givet.
att en så betydande inskränk- ning a~ tiden måste inverka på un- dervisninens resultat.
Från många håll har det klagats över.
att stora de- l a r av lärokurserna icke medhinnas och följden blir bristande och ojäm- na kunskaper hos lärjungarna Ett försök att rada bot härför ä r en kungörelse år år 1921 varigenom medgiver.
att tiden för kristendoms- undervisningen i skololans femte och sjätte klasser må kunna utökas till tre timmar i veckan på beslut av skolråd och skolstyrelse Dispens har dess utom lämnats till förlängd undervis- ningstid även i tredje och fjärde klas- serna.
Dessa åtgärder anses dock på sina håll icke vara till fylls^^.
Vad som måste fordrar en en förlängd fixerad undervisningstid föreskriven i lagen för alla folkskolor i riket.
Dessa krav har vid årets riksdag framburits i en motion av hr K J, Ekman (vilde, i första kammaren Dennes yrkande går ut på e " sådan ändring i undervisningsplanen.
att tre timmar i veckan måtte anslås åt kris- helgjutet nytt svenskt samhälle kristendomsundervisningen in^^^^ av jordklotet, där de klimatiska och övriga naturförhållandena äro lämp- liga.
Det är bitter?
men sant a n fä- fäderneslandet inte behöver oss alla och varför då icke styra sin farkost till e " gästvänligare kust?
Dessa möjligheter ha redan för ett par år sedan då arbetslösheten höll bliva övermäktig års kamma- riksdag framlade i första ren bormästare Lindhagen en mo- tion i denna fråga Hr Lindhagor ville med sin motion genomdriva.
att de svenska undersåtar, som i brist på utrymme här hemma.
söka sig ut till kolonialländerna.
skola genom svenska statens medverkan vägledas till lämp- liga boningsplatser och beredas utvä- gar för givande kolonisation därstä- der och deras ställning i det främ- mande landet tryggas ” så att de icke obehörigen exploaterades eller gingo under ".
ler utgårdar.
hur ställer sig saken då?
Utvandringen bör så vitt möjligt Det är nästan omöjligt ii^ an få k ö p - ledas åt samma trakt och d " =$ de " re, ty de köpare som finnar, kunna sammanhållning, att utvandraren ic- fullkomligt stilla sin jordhunger på ke, såsom nu är fallet, behöver upp- de ställen vilka säljas för nöds skull giva sin nationalitet.
Det finns t ex. en efterverkan från kristiden — och de bli alltid billigare.
Däremot anmäla sig tjogtals av folk.
som ön- ar endera arrendera stora eller små sak samma.
Detta är inte därför, att ar.
arrendeinstitutionen är fullkomlig utan tiden för kristendomsundervisningen bär bestämmas av församlingarna stora områden utmed Stillahavskus- ten där invå naran talet ä och där det finns härliga ytterst lågt odlingsbara marker.
De klimatiska förhållandena äro utmärkta och varför skulle inte där en svensk koloni efter verkställd undersökning och ordentliga förbere- delser kunna slå sig ned, På så sätt därför alt den utgör enda möjligheten blir svensk nationalitet och svensk &amp; - hemställan anför motionären ett fler- tal uttalanden och framställningar från olika korporationer och samman- slutningar.
Motionären anser det vara full- komligt oriktigt, att utökningen av ti- den för kristendomsundervisningen skall vara beronde av initiativ från församlingarnas sida i varje enskilt fall eller av lärarnas samtycke.
ty re- sultatet härav blir.
att i många för- samlingar blir intet gjort menar mo- tionären.
Å andra sidan synes det OU.
skulle det säkerligen icke vinnas myc- ket även med utsträckt tid, om det skulle ske mot lärarnas samtycke och trots församlingens önskan.
Ned- skärning från sex till två timmar var måhända alltför kraftig.
Men det är väl snarast en fördel.
att ut- sträckt tid för kristendom.undervis- ningen kan åstadkommas p i frivillig- hetens väg, och icke genom lagar och påbud.
Det är dock ytterst av för- samlingens och lärarnas goda vilja som ett gott resultat beror Det är enligt vår mening alldeles riktigt att s k o l r å d och skolstyrelse överlämna initiativet till utökning Just kristen- domsundervisningen.
Jurt detta är, synes det oss den bästa åtgärden för att nå det man önskar.
Vill en för- samling utöka lärotimmarna för ' ris- tendom från till tre timmar i kan fur alla klasser, ma den erhålla raft därtill med minsta möjliga om- ständigheter.
Någon ändring i den * ' " " - för den som raknar större kapital an ling grundlagd p i den främmande driva jordbruk.
Jordhungern är icke jorden i verkligheten så stor, rom inom Hel- Om det sålunda på andra håll i Helgoandsholmens murar, innanför vilka världen kunde beredas invändning varken sol eller mine tränger in, och för kvalificerad både manlig och kravet på äganderätt icke heller så kvinnlig arbetskraft så skulle det ock- så vara mer mening i att såsom det stort som man där delvis föreställer yrkades på diskussionsmötet fortsätta sig Politik är politik.
men jordbruk att på våra seminarier och högre lä- är en helt annan sak och följer sina roanstalter utbilda en större procent egna lagar oberonde av partigrän- av vår ungdom än landet nödvändigt ser.
Socialdemokraterna ska inte behöver heller vara ledsna över det fririnna- Hr Lindhagen åsyftade sålunda de tillägget om äganderätt Vill nå- gon inlösa åbojorden, så låt dem.
det fölls också på sin tid av riksdagen, kommer säkerligen inte att bli så men innehållet i den skrivelse som undervisningsplanen många, som offra kapitalet för få- avläts i ärendet.
var betydligt förtun- Var ärendet hamnat, står i vida fängan Ty denna lag om åborätt är eller kunde - om den utsträcktes till Några som helst verkningar av motionen har man i varje fall inte annat än kronojord utgöra en bör- sett till.
jan till den förbättrade arrendelag, som det förts så mycket väsen om de terna av 1919 års undervisningsplan.
Utan ett ords debatt avslog första kammaren i enlighet härmed motio- nen.
behöva medföra.
För de församlingar, som önska Ut- sträckt tid för kristendomsundervis- ningen bör en alternativ undervis- ningsplan finnas.
Huvudsaken är, att valet får ligga hos församlingarna själva ty lagtvång i detta avseende kommer säkerligen icke att gagna inte själva saken, det vill säga barnens till- ägande av kristendomen.
med sin organisation kammaren hr Ekmans motion - sista im.
Det har blivit ett aktuellt uttryck att säga.
alt: " det bästa är fiende till det goda ”.
Låt oss i stället säga, att man får hoppas att det goda icke är fiende till der bästa Elisabeth Tamm.
fältet Utskottet de undersökning angående erfarenhe-
Folkförsonande kvinnoarbete Att 8-timmarslagen återinföres.
indragningarna gå orättvist av ut statstjänster över kvinn- icke Ätt mine liga statstjänare.
Att riksdagen icke vidare måtte ge Kvinnan såsom fredkulla tillhör gar, får man fram ett självständiga regeringen diktatorisk fullmakt.
sagan.
Kanske vilar också därborta kvinnors program.
Politiska kvinnor Att inga militärdiktaturer vidare i sagodunklet hemligheten om huru- men icke tillhörande något av de be- måtte få förekomma.
dan kvinnan var, då hon tänkte sina fintliga politiska partierna.
Därför Att frihandel må införas och pass- egna tankar och lydde sina egna äro d e också icke representerade av tvånget upphävas.
känslor.
Vad man vet är, att hon nu, någon av kvinnorna i tyska riksda- Att paragrafen 119 i regeringsfor- i det nuvarande samhället icke o p p - gen, därför hänvisade till att arbeta men där det heter att ” äktenskapet nerar mot utan våldets Det lönar med inlagor, flygblad, uppvaktningar, vilar på båda likaberättigan- sig icke att säga, som man gör, att möten, alldeles som om den politiska de ' ' verkligen måtte tillämpas och al.
hon borde lättare kunna gripas av rösträtten icke funnes.
Egendomligt la särlagar, s o m stå i strid därmed fredens idé, ty hon gör det icke.
Hon eftersom de voro de ledande inom upphävas.
använder väl icke själv vild, men är rösträttsrörelsen i Tyskland.
I gen- Att likhet inför lagen må genom- genom generationer van att beskyd- gäld ha de sin frihet att vara hur föras i alla tysks stater särskilt i frå- das genom våld.
Hon förstår icke.
djärva, hur hänsynslösa de vilja och ga om politiska brott.
att våld icke mera är något skydd, hur kompromettera sig efter behag.
Att dödsstraffet må upphävas.
skall hon förstå det, när icke heller De äro revolutionärer som hålla på I slutet på 1924 hade general Mor.
män först5 det.
författningen.
Denna motsägelse för- gan i en engelsk tidskrift hävdat att Det är väl vän att minnas de min- klaras därav, att utvecklingen i Tysk- Tyskland fuskade med avväpningen.
ga vittnesbörden am att kvinnorna vo- land håller på att alltmer sätta ur Ligan skrev till försvarsministern en ro hetare på kriget än männen som funktion Weimarförfattningen, som amper skrivelse och frågade hur det svalkade sin iver under fältslagens kom till i revolutionens tecken strax hängde ihop.
Den frågade, om han mödor och lidanden.
Det har vitt- efter krigets slut.
Ständigt hänvisa verkligen hade t i l l förfogande flera nats från England, att i hatet och dessa republikaner myndigheter och hundra tusen vapenövade män färdi- förföljelserna mot värnpliktsvägrar- regering t i l l författningen, som skju- ga på hans vink, och om fanns na, kvinnor ofta voro värre an män- ter åt sidan.
vapen och ammunition till denna ar- nen.
Värnpliktsvägrarna omvände Hösten 1923 under kaos, som följ- me.
På dessa båda frågor svarade armén men de omvände icke kvinnor- de efter Ruhrkriget, begär Ligan.
försvarsministern.
nej.
Detta år före- na.
Tyskland hade samma företeel- som den själv kallar sig, hos riks- tog sig Ligan en annan handling, som se, även där fanns den sort for vilka kanslern upplösning av alla beväpna- icke var ägnad att göra den älskad, de kvinnor blivit förebilden, som un- de frikårer, en nödvändig handling d i den skrev t i l l ledningen för alla de der franska revolutionen togo med sin f ö r, att rädda landet från inbördes partier, om stödde kabinettet Luther och föreslog dem att strumpstickning för att inrätta sig krig.
Den bayerska avdelningen.
rom - Stresemann för en angenäm dag vid schavotten.
sett att upplösningen endast av de so- Snarast avlägsna dessa t v i svårt kom- Det ar de, som, själva oansvariga och cialdemokratiska skyddskårerna, fast prometterade personer ur politiken, befriade från krigstjänst, förgiftade det var en ensidig handling, dock enär de överskridit sin författnings- stämningen med besinningslösa ord.
framkallat en avspänning, vänder sig enliga befogenhet vid handhavandet Kvinnan som hetsar, hetsar och till ministerpresidenterna i Thüringen a v rikets tillgångar.
äter hetsar till vrede, är på samma och Sachsen och föreslår dem att När sedan Tysklands anbud om en rätt en produkt av den långa slavpe- upplösa de proletära 100-mannaför- säkerhetspakt mellan Tyskland, Eng- rioden som den tåliga, allt fördra- eningarna samtidigt med de reaktio- land och Frankrike nådde den tyska nära.
gande och allt förlåtande kvinnan.
allmänheten genom ett tal av engel- I denna våldets och förtvivlans tid ska utrikesministern skrev Ligan till Det är farligt hide att vara härska- re och behärskad, farligt att ha rätt gav Ligan ut ett flygblad, där den be- riksdagens utskott för utrikesärenden a n fara fram och utveckla sig utan känner sin tro på våldets maktlöshet.
och frågade, varför folket icke fått jämbördigt motstånd som mannen, när det gäller att skaffa bröd åt de kännedom o m detta anbud i dess farligt att tvingas att anpassa sig i arbetande arbete och fred.
Den läg- namn före de utländska regeringarna Längre fram.
då Locarnofördraget yttre och inre avseende som kvinnan.
ger upp at program för m revolu- Det är mycket tjusande att iaktta- tion, som gör slut på alla gamla ria tagit m e n fast form, underrättade ga de sällsynta kvinnor, som göra re- och brutala kampmedel.
Och finner Ligan Luther och Stresemann, att den volt.
Icke med hugg och slag, icke ett gensvar djupt nere bland massor- icke trodde pi eller gillade särför- så mycket mot yttre förhållanden som na, rom övertygar dem att massorna drag utanför N. F. och rekommende- rade Genèveprotokollet men utan de mot tanketvånget, det inlärda sättet tro på rättens seger över våldet.
att se och handla i en värld.
som de Ligan vänder sig under detta år militära sanktionerna a h med tillägg kanske med någon överdrift kalla en- i inlagor mot justitiemord.
mot upp- av allmän obligatorisk skiljedom och bart manlig.
Dessa, göra revolt, hävande av 8-timmarslagen, den bre- allmän avrustning till lands, vatten höra icke till de befriade, de ovanför slår sin kandidat till ministerposten i och i luften.
stridsvimlet stående.
De undå icke Paris, den pacifistiske greve Kessler.
K o n därpå protesterade man mol att i någon mån bli i omvänd ordning En annan gång varnar man Strese- den påtänkta skolreformen, emedan präglade av dem de göra revolt emot mann för att sätta en franskfientlig den skulle ställa skolan under di De ha fått en negativ uppfostran, herre till sändebud i London.
På så- kyrkliga myndigheterna.
I samband med Locarnofördraget alldeles som radikala barn, som kom- dana platser pacifister!
mit från urkonservativa hem.
Men När sedan 1924 går in med fort- uppstod i Tyskland hoppet att få igen de söka dock att bli förutsättningslö- farande belägringstillstånd i Tysk- några av sina förlorade kolonier eller sa och finna uttryck för egna tankar, land, begär man dettas upphävande, åtminstone få bli mandatmakt över att tillämpa sina egna tankar på de och att högsta makt skall ligga hos ci- något av sina forna områden.
Ligan.
som just di hade landsmö- givna förhållandena dag för dag.
Och vila, icke längre i militära myndighe- te.
avvisade, med hänvisning till In.
så småningom göra de det bättre och ter.
bättre.
När Londonöverenskommelsen un- ternationella kvinnoförbundets p r o Det är m liten broschyr med titeln dertecknats, som förde Dawesplanen gram, varje d i g av kolonivälde.
Man ” Folkförsonande kvinnoarbete ” som i hamn lyckönskade man rikskanslern förklarade.
att kolonisationer hittills givit närmaste uppslaget till dessa Man ' och bad honom hålla efter blott tjänat att utsuga länder och folk tankar.
Den är utgiven av Tyska krigshetsarna inom landet och t a bort i några få maktägandes intresse.
De sektionen av Internationella kvinno- spannmålstullarna för att gynna sam- hade haft fördärvliga följder i eka- nomiskt, politiskt och etiskt hänseen- förbundet för fred och frihet och in- färdseln mellan folken.
nehåller en redogörelse för dess verk- Ligans agitation för öppen världs- de.
och orsakat krig och upplopp.
De samhet frän juli 1923 till december handel kommer fram i den nyårshäls- koloniserande makterna hade infört ning den 1925 skickade till alla riks- ' alkohol.
opium och könssjukdomar i 1925. rinn kolonier, försvagat naturfolk Följer man denna verksamhet i de.
dagsledamöter i tyska rika.
levnadskraft och med en ras skrivelser och politiska handlin- Där begär man: idé.
könens det som mindervär- dig civilisation utträng rund, enkel, eget lands utrikespolitiska felgrepp, inhemsk kultur.
som dock h i sin förklaring och mot- De verkligt nyttiga framstegen på svarighet på andra sidan gränserna.
teknikens och hygienens och andra Det är emellertid en taktik som områden kunna genom vänskapligt ut- fullföljer av princip.
en prin- byte och ömsesidigt tjänande komma cip som liksom avlagrat uppfattnin- alla folk till del utan kolonier och g &amp; att intet land bär sig så illa åt mandat med sina följdföreteelser: im- det egna.
perialism, slaveri, utsugning och ned-.
Med allt detta: vilken kvinnoföre- brytande av höga kulturvärden.
ning sam helst kunde vara stolt över Emedan de europeiska och utomeu- att lägga fram berättelse över en så ropeiska staternas ekonomiska rivali- påpasslig, orädd och självständig po- tet är en av huvudorsakerna till kri- litik, som denna tyska gren av inter- get, anser Ligan, att ett första steg nationella kvinnoförbundet under Li- mot fred vore ett upprättande av en da Gustava Heymanns och Anita europeisk tullunion och ett andra Augusburgs inspirerande ledning.
steg frihandel i alla länder och konti- Det finns ändå en självständig kvin- nenter.
Tyska regeringen har gjort nopolitik här och där i världen.
en stor orätt mot den stora folkge- E. W. menskapen genom att upprätta nya tullgränser.
Man föreslår vidare, medan man håller på, m ekonomisk avrustnings- konferens och ett världsekonomiskt rid.
Den sista skrivelse.
som denna do- kumentsamling innehåller, är en all- varlig admonition till riksdagen att bevara sunt förnuft och värdighet, detta i samband med skandalscener- na mellan kommunister och reaktio- nära i tyska riksdagen.
Vidare kan nämnas att Ligan samarbetar med danska och pol- ska kvinnor och utfärdat gemensam- ma manifest rörande minoriteternas rätt i gränsområderna och handelsför- drag Dessutom mellan länderna.
har den genom flygblad Men som spritt kännedom om giftgaskriget och bekämpat antisemitismen.
Många omdömen i Ligans skrivel- ser kunna kanske kallas kategoris- ka, och den är besjälad av ett livligt förakt för dem som nu styra landet.
När en deputation besökte utrikesmi- nisteriet med den ovannämnda kolo- nialresolutionen, heter det därom i be- rättelsen: ” Ämbetsmännen i utrikes- ministeriet dokumenterade på nytt sin fullständiga förkalkning på det mest tröstlösa sätt. "
Likaså kan man anmärka, att Li- gan uteslutande hugger ner på sitt den
Hundbarnets århundrande Messeniernas fal och Kristinas Messeniernas fall av August Bru- nius, som förra veckan hade sin pre- miär på Dramatiska teatern represen- terar den svenska insatsen av drama.
tisk konst p i våra scener i år.
Som August Brunius dessutom är en popu- de gestalt Av författaren är hon kon- sekvent genomförd enligt Strindberg ska traditioner: grym intill perversitet, kärlekssjuk.
Han har givit henne en ny förälskelse till de förut kända: Unga Messenius.
Har lär dramatisk författare med flera det någon historisk Sannolikhet för framgångar bakom sig, är det inte un- sig?
Sänkte hon sig verkligen till de derligt, att uppförandet motsågs med unga kanslisterna på slottet?
S t ä m intresse.
mer det med hennes karaktär, att hon Själva ämnesvalet innebär annars skulle kunna avbryta at förhör med inte för publiken något lockande.
en för högförräderi officiellt ankla- Messenierna höra icke till förgrunds- gad, skicka ut de vid rannsakningen figurerna i vår historia, och deras po- personerna och erbjuda litiska martyrskap framstår inte i den brottslingen att bli hennes älskare på glans som omger dem, ur vilkas li- ett satt.
som kan komma en att tro, dande och död stora segrar för fri- att hon gjort studier på spinnhuset?
Annars trodde man att en drott- heten vuxit upp.
ning var van att antyda med myc- Messenius kommer jag ihåg från ket små åtbörder, att hon kunde Fältskärns berättelser, sade en herre vara villig att skänka bort sin gunst.
på parkett premiärkvällen, och där Det är också enligt traditionen att en var kanske flera än denne herre, för drottning, som blivit försmådd straf- vilka Fältskärns den far grymt.
Så som alla kvinnor ville enda anknytningspunkten till dramat straffa om de vore drottningar.
Men fåfäng Det vare mig långt ifrån att i detta lilla kåseri beskylla Amerika för att vara främst i sin hundgalenskap Företeelsen är internationell Men Amerika är ett rikt land och följdaktligen också rikt på löjlig hundbarn Jag har flyttat från arbetarekvarteren i hos, hade 1 7 (sjutton) dollars i veckan New Jersey till medelklasskvarteren i för sig och fem barn Undra id att man tvingad vissa reflektioner angående hund- barnet.
I arbetarkvarteren var det ingen pengar.
Han tror att pfalzaren Karl Gustaf bättre skall kunna hålla på svenskheten och skydda riket än Gus- än en tigrinan?
En demon.
Vad är värre än en demon?
En kvinna.
Vad är värre na övergivna barnungar.
som man tigger hem för Varför tar icke babyfrun ett riktigt barn?
Hon gör det ju ibland, men till övervägande del gör hon det ej.
Det skryta med att ha ett hundliv så litet, att är mera besvär därmed och ansvar och det får rum i ett dricksglas, varför skul- allt möjligt tråkigt Och när man nu vill le d i inte Mrs så och så skaffa sig ett!
leva livet så lätt och behändigt som möj- som de kan tussa med som de vill, ett li- tet kräk som inte fördärvar deras barns- ligt slanka figur Ju mindre kräk, desto sötare!
Kan filmstjärnan den och den Kåkstadens saga all än en kvinna?
Intet.
taf Adolfs dotter.
Han tror att vörd- Pjäsens höjdpunkt nås i en scen, naden för salig kungens dotter re- där drottningen icke är närvarande dan är borta ur folkets hjärtan.
och Det är den d i de båda dödsdömda, har alltså tagit sig orådet före att till- fadern och sonen göra upp med var- skriva hertig Karl Gustaf ett brev andra.
Fadern har ehuru själv oskyl- där han dels smädar drottningen, dels dig till upproriska stämplingar, sökt uppmanar hertigen att höjs upprors- få sonen frikänd av riksrätten genom fanan.
Den oförsiktige unge mannen a n själv ta skulden på sig, men ej Sedan har han tiggt drott- blir upptäckt och ställd inför rätta.
lyckats Det är alltså icke någon farlig och ningen om nid, och sonen, som ej stor handling han begått ett a m förstår att man kan förödmjuka sig nymt brev.
för dens skull som man älskar, för- Det är sedan, när han kommer in- aktar honom därför.
Fadern är den för drottningen och sina domare som intressantaste och bäst tecknade ge- han skall visa sig vara vad författa- stalten i dramat och här tätnar det till sterila, burgna babyfrun och stoppa henne pi en av de stora silkespinnerier- — här nöjer hon sig inte bara med dö- den.
Medan den unge är p i v ä g mot schavotten, piskar hon den bädd där han nyss vilat i fängelset.
Och när hon sedan skall åskåda avrinningen, kan hon inte ens det med bibehållen fattning.
Hon kommer en att erinra sig de frågor, som stå ovanför portalen på herresäte: Vad är värre in brist på riktiga barn, människobarn na i Passaie, där nu f a t t i g.
stackare kim.
i de finare kvarteren är det brist på dem, pa för att få några cent mer i timmen Vore det inte både nyttigt a h rättfärdigt lita på det!
att babyfrun fick arbeta hårt ett slag.
Man har i stället skaffat sig hundbarn.
Varenda eftermiddag går babyfrun ut Jag bor i ett stort hus för 60 familjer.
och går med sin hundbaby Hundlivet är Det finns 1 2 barn i huset, a h 45 hund- påpälsat allt efter väderleken Är det reg- barn.
Det är mestadels ungt folk som nigt har h i n galoscher Har inte frun bor här Kvinnorna, de unga fruarna, se lust att gå, så får jungfrun gå.
Eller ock- ut som 16-åriga barnungar.
De måla sig, d har familjen en lejd person som kom- förstås, men dock, d i förstå att bavara mer dagligen och går ut och promenerar sitt utseende.
Men på bekostnad av vad?
lilla magra hundbabyn Inne i huset har frågar man sig Ja de vaka aldrig över liten, om icke alltid eget rum, så dock små barnsängar, de akta sig noga för alla sin egen vackra vrå eller avbalkning.
fysiska besvärligheter an fördärva sin fi- Jag såg en sådan vrå häromdan.
Där gur genom barnsbörd, det vill de inte ens fanns allt som en liten baby behöver En för så kort lid som några månader Men sky av spetskuddar silkestäcken, silkes- modersinstinkten finns på djupt hor des- gardiner, silkespyjamas etc. Och allt var Y sterila varelser deras hjärtan hungra doftande rent och fint Och toilettgrejor- efter m i n ömhet i n den som flirt och na sedan!
Borsten med rena silverbeslag uteliv kan skänka.
Därför skaffa de sig lita på det.
hundbarnet De skaffa sig ett l i t e t kräk, Men samtidigt porteätteras i tidningar- berättelser var ett engelskt blir den utanför Newyork, och bolsjevikiska sinnad när man gör jag har på den senare platsen blivit på- jämförelser så har.
Man skulle vilja ha Jackson Heights närvarande Dramat är skrivet kring högmåls- processen mot Johannes Messenii son, riksarkivarien Arnold Messenius, och hans unga son.
I fyra generatio- ner ha nu Messenierna stått i harnesk mot kronan och det regerande ko- Den yngste i kedjan, nungahuset unga Arnold, skrivare i rikskanslerns kansli, har haft tillfälle att på nära håll se hur drottningens och hennes omgivning förslösa det fattiga folkets delse här i huset!
Och 38, trettioåtta dol- lars, l i d de betala för kattan på sjuk.
huset.
Jag suckade a h tänkte på textil- arbetarna i New Jersey, hos vilka jag bott a h vilkas elände jag sett mer än nog av Mikes, en ungersk familj.
jag bodde för namnet kräk.
Följden Geschäft blir, att makarna man “ odlar ” ha stora små farmer hund- ligt, så — — I aIIra äldsta tider användes ju hunden som vaktare och kanske mest som jakt- i hålla kräket så där ynk- hund.
I modern tid, när civilisationen de jag en sådan där baby- står som högst, får han tjänstgöra som baby.
Man kanske bör vara hundlivet — De sakna ändamålsenlig plan- fru på 30 eller 40 år läggning ha ingen ordnad gatuhållning — O. sade hon med tydlig stolthet han och.
v i d värre är, de sakna tillräckliga av- måste skötas ordentligt.
Han får knappast loppsledningar.
De äro med ett ord föga äta någonting alls.
Man måste passa ho.
trevliga att bebo.
Och detta därför att tillräckliga bestämmelser saknas i gällande nom noga på den punkten stadsplanelag och byggnadsstadga Djurplågeri satt i system alltså!
tacksamt f ö r del.
trots allt Ty om den kulturellt sterila babyfrun skaffade sig av- komma.
så kanske nästa århundrade vore ännu mera bedrövligt att skåda.
Det är de fattiga, som nu föda de kommande släkten, vilka skola besitta jorden, även och kanske isynnerheet, den amerikanska För att om möjligt bringa någon ord- Hon såg storögd på mig De äro så jorden, hur mäktig den än är.
ning och reda i bebyggelsen har regerin- tränade, så de äro inte alls hungriga Newyork 18 3.
1926 gen vid årets riksdag framlagt en propo- Fattiga kräk!
Den här omtalade hund- Maj sition med förslag till nya lagbestämmel- babyn ade ögon d trötta a h sorgsna av ser.
Ägare till fastighet i stad eller i svält och lidande, och hans huvud var samhälle, där stadsplanelagen och bygg- rynkigt och eländigt.
Men enligt exper- nadsstadgan gäller, skulle vara skyldig att terna var det ett " fint exemplar ” utgiva ersättning för anlägning av gata Ja, det är ju inte lönt att bli ond för och kloakledning aamt i visst fall upplåta mark t i l l gata.
Som d a nu är har man så litet!
En hund är en hund.
och mo- i de allra flesta fall icke lyckats träffa ni- de är mode Angorakattor äro också mo- ren avsett honom till: frihetshjälten stor tragik omkring honom.
Här och gon överenskommelse med markägarna om derna i mitt hus- Ming.
familjer ha bå- martyren som icke ryggar tillbaka i slutscenen, d i bitterhetens och miss- kostnadernas gäldande och följden har de krill a h hund I går t. ex fick en an- för döden.
Men vad är det som gör, trons dimmor skingrats inför döden, blivit m planlös röra utan framkomliga gorakatta småttingar Hon blev så sjuk, att hon måste föras till ett kattsjukhus i att han icke blir någon stor hjälte- samlar han åskådarens gripna intresse.
vägar a h utan avlopp.
har är det, är vi så efter- I andra kammaren har emellertid h r r Newyork gestalt p i scenen?
Det kan inte bara Replikerna am klara och välforma- Holmström i Gävle och Carlsson i Möln- blivna, att vi inte hi kattsjukhus i Stock- vara det.
an han spelades av en ung de och foga sig vackert och naturligt dal väckt a h där blev stackarn förlöst, sin motion om avslag på holm?
skådespelare, som inte räckte till.
Det i varann.
Kungl.
Maj: ts proposition.
Behovet av en men alla ungarna dog t i l l familjens stora lagstiftning på detta område föreligger ic- sorg Ja, det var en stor och sorglig hän- är därför att hans ståndaktighet lip- — — Hirdman — — var ger i hatet mot drottningen, icke i trohet emot en uppgift.
Han har ingen, den har ju ryckts från honom redan i början eftersom hertigen har utlämnat honom till drottningen för att visa sin lojalitet.
Han kan alltså icke hoppas att i hertigens tjänst få befria landet.
Det är av hat mot drottningen han vägrar ta emot hen- nes erbjudna nid och av hat alltså han störtar sig och fadern i fördär- Idén bakom dramat har dock inte ke, anse motionärerna.
Som stöd härför blivit för den som skriver d a t a fullt anföra de uttalanden från elva länsstyrel- se, som avstyrkt förslaget klar genom dessa klara repliker.
Man y vitt vi kunna finna, saknar detta ar- anar, att den ligger antydd i de ord.
gummi all betydelse Ty finns det i ett som den unge upprorsmakaren byter samhälle icke behov av lagen, så behöver med en gammal själasörjare dödsda- den ju icke heller tillämpas Men varför gens morgon.
Det är som Om för- skulle den därför icke kunna finnas t i l l för de många andra samhällen där för- fattaren genom den gamle mannen ville anbefalla andra vägar att nå stora mål än dem den unge gått i uppror a h trots.
Han talar om det inre ljust, om det stilla arbetet för vet.
Drottning Kristina är blott en bi- det goda och om kärlekens makt.
figur i pjäsen mol blir genom Tora Tejes skådespelarkonst en domineran- E. W-r hållandena äro tilltrasslade och behov så lunda föreligger?
Huvudsta Hagalund och Gröndal kun- na för övrigt ensamma styrka behovet, om det så gäller Dessa samhällen förete ju den värsta röra, man kan tänka sig och sprida vantrevnad långt utöver sin.
grän- ser.
—
AV E L I N WÄGNER V. Ett telegram utan underskrift man - givit dem!
För m utsikts skull kör man egna barn ur ett hus - Jag har icke givit dem det!
ut- tala mänskligt hämta med med varandra, gick ropade; %.
och trodde att denna sen- jag i " och ut för a t t vermut sationella upplysning b u l k ~ ~: o r ni- = sockerdricka.
Fru Lundström var gon effekt, men han sade blott: icke för svunne en och jag fick onda anin- gar, som blev till visshet, när jag hun- jag, nit ett stycke nere i trappan.
Där låg och kunde nu inte tiga mer med det- hon mycket riktigt pi sina svullna ta.
De vigdes j u på Göstas enträg- knän och gnodde som vanligt.
begäran som ni minns, ett par vet- Hon lystrade för mitt stränga till- kor vänligt eller ödmjukt som förut.
var varken hus, inte gick det att göra bröllops-:: rare syntes, att hon ilsknat till under väntetiden i köket och fattat misstan- kar mot mina avsikter.
V a d skulle jag göra, kring döende - Jag minns nog vad frun sa, sva- kan man ju ställa till så mycket of- som helst, ingni hinner med att av- jag skulle få ta styra det.
När min man var d %.
då trapp, och en får lov att tänka mer var ögonblicket inne att låta herrska- pi förtjänsten än knäna.
pet flyna.
Det var vad jag skulle Vid dessa ord blev jag så ledsen, gjort, men i stället flyttade jag själv så det kan jag inte beskriva.
Jag var ut på landet.
Dock sade jag uttryck- under förbannelse.
Ingen tog emot Iigen till Gösta att han skulle komma mina tjänster och ingen gav mig en ihåg, att han satt kvar endast tills vi- smula lindring i mina kval tillbaka.
dare, Räntmästaren hör, tills vidare!
ingen svalka förunnades mitt förgif- Jag höjde rösten vid de sista or- tade hjärta.
Ögonblickligen den, ty jag märkte att räntmästaren fru Lundström tillbaka pi min im- inte hörde på.
Han visste vad han puls att tala mänskligt med räntmäs- visste och lät inte rubba sig i rim upp- t a m.
Det tjänade ju ingenting till.
fattning.
Det kändes så kusligt och Ingen förstod ändå.
förlamande, så det kan inte beskri- N ä r jag kom in med brickan, hade Jag hade velat fråga honom om solen just lekfullt kastat in ett par Gösta var ett typiskt exemplar av ljusknippen i den grå dagens dunkel det slags folk.
som får egendoms- på Kungsholmen.
Det var en vald- känsla inför andras tillhörigheter som sam förvirring bland vikande och de haft till låns.
och om det inte framstormande skuggor.
Det verka- de opålitligt som fru Lundström, opå- förklaras litligt som jag själv.
omyndig.
Men jag teg, i en känsla Plötsligt kom jag att tänka på en av hopplöshet.
Räntmästaren såg på klockan, reste sig o &amp; tog avsked.
I dörren hejdade han sig och nu kom intill döden.
Det var min mans käns- hans egentliga ärende: jag kanske skulle tala om an jag har spekulant la serligen för mig.
sitt, men Hans den kärlek sökte sökte det alltid vis- på Sörensenska huset, det är fastig- hos mig.
Aldrig en minut föll det hetsaktiebolaget Billiga hyror.
honom in annat att jag skulle va- - A, det jobbarbolaget, sade jag ra hor honom.
Han risade mig det och glömde att räntmästaren förande.
bjud hellre ut det at förste senast i går att jag att fruns verkade vas.
~ " självlös kärlek av mig ~ ~ aldrig oroa ~ sig över in han tog mina är utan att kunna ge mig något tillbaka.
Det var första gången jag verkligen saknade honom.
Räntmästarens breda rygg stod svart mot fönstret.
Han anmärkte, att väl var denna utsikt vacker, men icke på långt när så vacker som den från Göstas fönster.
(Göstas!)
Nå- got liknande det huset och den träd- gården fanns icke i Europa.
Det konstaterade han för var gång han kom från en utrikes resa.
Jag frågade honom varför det då var så tokigt, att jag velat bo i mitt eget hus.
" ~~ +,.
stadsläkaren.
räntmästaren illa I t alldeles onödigt, sade berörd, den enda ut- sikten att få igen åtminstone halva summan är att sälja åt någon, som kan stycka trädgården.
Jaså, sade jag.
Fru Magni är sjukligt misstänk- - - sam.
- Förut var jag ju sjuklig lätt- sinnig.
- Det kanske inte fru Magni råd- de för.
Rädde för!
brusade jag UPP.
Jag anhåller att få rå för precis lika myc- ket som andra människor.
Jaså, sade han och var nu ond, i så fall har fru Magni burit sig otill- låtligt åt.
Jag säger ärligt ifrån, att det är oerhört av en änka med vuxna barn att fara fram så.
Fru Magni ser ju inte ut för det.
men har ju än- då sin tid bakom sig och bör ga upp i ungdomens intressen, inte handla rakt emot dem.
Det är något jag inte har för- stått, sade jag, varför min mågs in- tressen är mera legitima än mina, och hans rätt till konsul M a g n i s pengar är större än min.
Jag ser inget annat stöd för hans anspråk än att han är ung, det är alltid en färtjänst.
Men håller inte ni äldre herrar på era pen- gar gent emot de unga?
Släpper ni dem från er?
Ja, det är förresten dumt av mig att tala med en, som in- - - Död och liv Birger nytt Jarlsgatan elektriskt institut.
har i dagarna I huset öpp- nr efter min mågs önskningar.
Jag är 37 Ett kanske inte normal, men min kvinnli- nats ett nytt institut lär elektriskt behand- ga natur, sådan den är, säger mig in- I b Iing, ” Elektro-Medicinska specialinstitutet ”.
rännande kval min själ var fången, genting om hänsyn mot Gösta.
Den Dess innehavare, direktör Falck, har min hälsa bräckt, min kraft för- tog inte bort min önskan att bli lyck- förut i nitton års tid praktiserat i Västerås gången, lig med den jag tyckte om, när jag och därstädes skaffat sig en stor patient- natt omvälvde mig, utan ljud.
blev 47 år.
Naturens ordning är krets, vilken ej endast utgjorts av stadens egna innevånare utan även av sjuka från E j orkade jag mina händer lyfta, slarvig och passar inte g födelseda- flera andra håll i landet, bland dem mån- kunde från heta bädden blott snyfta: gar.
Men den är elak och hämndgi- ga stockholmare, varför ju institutet re- Ack, huru länge?
- du min Gud!
rig och har gjort mig mycket olyck- dan r i d sitt öppnande ej är okänt här hos lig samt ensam och landsflyktig.
Ack, oss.
Direktör Falck behandlar speciellt nerv- Ur stelnad natt, som mig omslöt och om ni en sekund kunde fatta.
ni i er sjukdomar, reumatiska åkommor a h olika aldrig ifrågasatta myndighet.
vad det slags katarrer.
De nyöppnade lokalerna täckte, morgonstjärnan mig långsamt väckte, vill säga av förödmjukelse, av på- äro ljusa och rymliga samt inredda med skön hon framgick ur mörkrets flod.
frestning och raseri att bli av med rin all upptänklig komfort och bekvämlighet.
Apparaterna äro heller ii inbyggda i olika I kämpande rymd hon stod så allena ansvarighet och sin mänskliga myn- smårum så att varje behandling sker på tände barmhärtigt sitt sken det dighet!
en särskild plats, utan rummen äro i stäl- högt över jordens tårar och blod.
- Tja, sade han med markerad let ordnade så att de kunna ändras om till sävlighet, ja, jag skulle nog bättre rum, där varje patient alltså om så be- härs kan behandlas med flera apparater på Till ropande djupen strålen nådde, ' förstå fru Magnis brinnande åtrå &amp; gång.
själva de många olika apparater min blodiga själ den stilla tvådde, ter myndighet och en ansvarig män- en Bland niskas frihet, om jag bara såge er &amp; - och instrument institutet har i sin ägo, sköljde blicken från fasor ren.
finnas många, som direktör Falck själv Se, =flen var liden) dog skulle dan ni är nu i er indignation och med byggt om och förbättrat och således är den randas.
era röda kinder.
Men jag har ju sett ende, som är i besittning av.
Särskilt har Spirande gryning mitt hopp an- hur fru Magni använde sin frihet, dir F. arbetat med och i hög grad förbätt- das medan ni hade den.
När man talar rat en del Teslaapparater och apparater &amp; högstämda ord om den mänskliga för femcellbad.
i morgonstjärnans milda, &amp;,.
friheten, så skall den väl syfta till (Ur Samlingen Död och liv) något större ä " - - ja, till något av Karin Ek rena - fick stort mil.
både är mina lagligt och moraliskt.
Jag var min mans trägna sjuksköter- ska i femton år.
Vad har Gösta gjort för honom?
Pinat honom Jag kan ha förtjänat den frihet efteråt, som pengar ger.
Men ingen i hela Broköping tycker att mina pengar är mina därför att jag är m gammal kvinna.
Utan en ung främmande herres, som gift sig med min dotter på spekulation.
- Vill fru Magni bjuda mig på ett glas steg åter in i i rummet.
Det kan Jag tror att d e m var det svarslö- ögonblicket i min liv.
Så gick han och lät sin kniv sitta kvar i mitt saste samvete.
skall väl friheten användas till något större än.
.
Jag kände hur jag rodnade i en- samheten.
Frän mitt fönster såg jag honom lämna huset med sin trygga och långsamma Broköpingslunk.
Jag beslöt att Billiga hyror icke skulle förtjäna på min dårskap åtminstone.
Eftersom jag aldrig svurit förste stadsläkaren att inte telegrafera till honom.
beslöt jag att göra det.
Svu- rit pi att aldrig skriva hade jag.
men det är dock ni annan sak.
Jag gick ner till telegrafstationen och sände av ett telegram av följande lydelse:.
behövas efter den här dusten.
Jag tror visst att vi är efter vår tid i Bro- köping.
Men i magistratens dom låg enligt min mening en låt vara gam- maldags hyllning åt kvinnan.
Tanke- gången var den att en kvinna, som söker sitt på sina barns bekostnad och Men jag satte inte något namn un- inlåter sig på förhållanden, som inte der, passar för hennes år och ställning i samhället.
den är icke vad m kvinna bör vara.
Den är ingen normal kvin- n a, låt oss säga det, och kan således inte sköta sina affärer.
Ja, jag talar rent ut.
- Ja, jag vet, att de anförde na- te hör Jag på.
bör på, försäkrade han.
Säg turens ordning mot mig, sade jag hit- tert.
Det är verkligen hänsynsfullt ut vad fru Magni menar.
Ja, jag menar att mina pengar av naturen att anpassa sin ordning - - -
telseform, h r Magnusson jämsides med äganderättsförsäljningar -, och föreslå därjämte vissa förbättringar i tomträttsvillkoren på grund av den erfarenhet, som vunnits under de göras mot drätsel- nämndens förslag om uttagande p i så sätt i förväg av en beräknad värde- stegring.
Det är oriktigt att diskon- framtida värdestegring, visserligen är sannolik men ej säker, Om den inträder, bör den bäras av ' den generation, som då lever och det undandrager sig varje beräkning, hur värdestegringen kan bli på de särskilda tomterna En av staden nerlagd kostnad på en öppen plats, ett framdragande av nya kommunika- tionsleder, kan helt och hållet föränd- dra värdet, det kan sjunka på ett håll, av bostadsmarken och därigenom be- stiga på ett annat.
Genom lämplig trygga det egna hemmet.
Enligt nu avgäldsförhöjning kan rättvisa ernås gällande bestämmelser fordras vid en och avgälderna utgöra i praktiken en beräknad upplåtelse av 375 tomter år- stadens ständigt stigande inkomstkäl- ligen till en värde av 5,000 kr.
pr la på helt annat sätt i n på papperet tomt, en kapitalinvestering, som efter fonderade medel.
vilket uppmuntrar 95 år stigit till 183 millioner kronor till vårdslöshet med dagens utgifter.
Efter sina ekonomiska beräkningar för att därefter avtaga.
Enligt de av fastighetsnämnden fö- kommer kammarkontoret följdriktigt reslagna bestämmelserna - med till den slutsatsen.
att staden ej bör amortering av självkostnaderna un- upplåta med tomträtt utan försälja der 60 år - skulle erfordras maxi- sin tomtmark i enlighet med det av mum 100 millioner kronor.
som nås 1924 års riksdag antagna återköpsin- vid det 75 året Vid försäljning enligt stitutet.
Detta institut innebär rätt drätselnämndens förslag till en köpe- för staden att återköpa tomten, om ej skilling, förhöjd med 5 % å självkost- de villkor uppfyllas angående använ- naden, fordras dande, som vid försäljningen avtalats av 47 millioner, vilket nedlägges un- Enligt kammarkontoret och drätsel- der 37 år.
nämndens åsikt skulk genom åter- Siffrorna verka bestickande, och köpsrätten och servitutsbestämmelser hela drätselnämnden har fallit för ar- trädgårdsstaden fortbestånd kunna gumenteringen Det tyckes icke ha tryggas.
Det skulle föra för långt att uppgått för någon av dess ledamöter ingå på ett bemötande av denna åsikt.
att om önskemålet är, att icke på träd- Fastighetsnämndens delegerade kom- gångna Fastighetsnämndens åren majoritet har reservation av dess högerleda- möter, vilka följt hr Magnusson, bi- trätt delegerades förslag.
Men ytter- ligare en myndighet skulk yttra sig: stadens finansstyrelse, drätselnämn- den.
för försäljning an- gårdsstädernas exploatering nedlägges mer än 47 millioner kronor, detta lika väl kan ernås om tomträttsavgälden beräknas på en med 5 % höjd tomt- kostnad.
I så fall når man precis samma resultat och dessutom den fördelen att staden fortfarande äger marken och kan tillgodoräkna rip en eventuell jordvärdestegring genom en ell invändning Redan Pr 1912 framkom emeller- tid förslag att staden skulk försälja tomter för flerfamiljshus vid vissa bredare gator i tädgårdsstäderna.
Detta förslag avslogs, men återkom, och år 1916 beslöto stadsfullmäktige en utredning rörande verkningarna av tomträttsinsitutets tillämpning på stadens lantegendomar och frågan om lämpligheten av att jämväl för- sälja tomter med äganderätt därstä- des.
Det är denna utredning som nu föreligger och som snarl torde kom- ma under stadskollegiets och stads- fullmäktiges behandling.
i kassan.
Enligt dessa bestämmelser har be- Frågan gäller, huruvida staden byggelsen fortgått i stadens ytterom- skall slå in på en ny markpolitik, upp- råden, Enskede Skarpnäck i giva den hittillsvarande, som bevarar Brännkyrka, Äppelviken, Smedslätten äganderätten till jorden och därmed och Älsten i Bromma utgöra de talan- makten över densamma åt samhället; de bevisen för att tomträtten vunnit avstå från den rätt till framtida jord- förtroende.
Inalles har under åren värdestegring som kan uttagas genom 1908-1925 upplåtits 2,593 tomter en förhöjd avgäld; uppgiva att hålla med en sammanlagd areal av 1,953,000 sin skyddande hand över de egna kvm.
Avgälderna uppgå till ett be- hemmen och i stället utlämna jorden lopp av 748.390 kr.
till enskilda markägare med därmed ofrånkomligen följande spekulation.
Fastighetsnämndens delegerade, hrr Lindhagen, A.
E. Magnusson och undertecknad, ha kommit till den slut- satsen, att tomträtten bör bibehållas med avdrag, därest den ej skulle va- ra tillbörligt underhållen.
Tomträtt kan som bekant inteck- nas.
Då det nya institutet var okänt, kunde det emellertid befaras, att en- skilda kreditgivare skulk ställa sip obenägna att lämna lån mot säkerhet i tomträtt och bildades därför A.-B.
Stockholms Tomträttskassa som mot borgen av Stockholms stad upplånar pengar mot obligationer och sedan ut- lånar medel mot säkerhet av inteck- ning i tomträtt Numera är Stock- holms stad den egentliga aktieägaren och som upplåtelseform - hr Lindhagen och undertecknad såsom enda upplå- med Såsom skäl har som tera en stor amorterad under ett kapital måttlig avgäld.
ekonomiskt betungande.
Man har ej fördelarna med tomt- velat erkänna att en kapitalinvestering rätten har alltid framhållits den möj- i jord, särskilt i den mark, som upplå- lighet till samhällets tillgodogörande framtida värdestegring, som ligger dessutom bör vara ett socialt självän- i rätten till avgäldsökning, på visst damål värt betydande penningutlägg begränsad till 30 procent.
För att att åt samhället bevara äganderätten jämväl vid försäljning kunna bevara detta värde har drätselnämndens - kammarkontor uträknat att en 5 pro- cens förhöjning av köpeskillingen mer än täcker om den fonderas.- alla de 30 procent avgäldsförhönin- tes för egna hem, är den säkraste av av sätt - till den bestämda uppfattnin- att varken återköpsrätten eller servitutsbestämmelser vore betryg- gande, och att man dessutom med dem aldrig kan uppnå den smidighet I tillämpningen, som är tomträttens stora styrka.
O m kammarkontorets förslag är konsekvent i enlighet med dess upp- fattning, är drätselnämndens oför- ståeligt.
Man anar att det ligger en kompromiss bakom för att få enighet.
Nämnden har anslutit sig till kam- markontorets utre att upplåtelser tomträtt som fö köpsrätt i enlighet med kontorets för- slag.
Sedan skall fastighets- och stadsplaneringsnämnden utreda huru des- sa system kunna komma till använd- ning, men tomträtten f i r ej i någon väsentlig grad förbättras mo gen Man kan icke hjälpa att man får den uppfattningen, att drätselnämn- den.
oaktat den föreslår tomträttens bibehållande, v i l l komma den till livs.
Med de av nämnden föreslagna be- stämmelserna med valfriheten mellan ägande- och tomträtt, utan förbätt- ring av tomträttsvillkoren, kan den ej leva.
Den mänskliga naturen är nog ännu sådan, att bjudes äganderätt med möjlighet till enskild vinst, före- dras denna.
Är detta iter till fördel för sam- hället?
Nej.
Tomträtten är den re- formerade jordäganderätten, innebä- rande tryggad besittningsrätt för den enskilde, samhällets omvårdnad om det egna hemmet och tillika skydd för det allmännas jordegendom.
Mathilda Staël v. Holstein.
(12) Det går an R O M A N av tala resan.
Och det är ingen konst att veta besked på fästgivargårdarne: se här skall du få se, Albert, jag har gjort en lista p i alla ställena, med mil- talen, som jag skrev upp i Varodells bod i Stockholm, efter en uppgift jag fick.
Och den listan läste jag över i går aftons, innan jag som- C.
J.
L. ALMQUIST utantill Jag köpte mig en biljett på Thun- berg, svarade hon, satte mig på ho- nom utanför Kållandsö, då han pas- serade ifrån Vänersborg; och sedan seglade han och for med mig härs och tvärs, ändå tills han kom till Stock- holms Riddarholme.
- M e n jag tyckte du i Arboga ha- städer, reda på gästgivargårdar och att färdas förbi OCh igenom?
Det förstås att jag skulk hava reda på dem, då jag ämnade taga den här vägen på återfarten, och det gjorde jag för att jag har uträttningar i Öre- bro och Hova.
Jag skall sälja litet s p e l g o d s där i t Selin, del kan be- Albert såg på hennes lista och fann en ganska läslig fruntimmersstitl.
Och detta låg hon och inpräglade i sitt minne innan hon somnade i går aftons just då j a g.
.
!
(förkrossande tanke genomfor Albert).
Du sysselsatte dig sannerligen icke med intressanta ämnen innan du somnade, sade han högt och med en syrlig blick.
Jag läste över alltihop, fjärdingstal och namn; det var icke ledsamt.
Och så räknade jag i huvudet ut min an- del i skjutsen, för att veta huru myc- ket jag borde lämna dig på morgonen före avresan: det var roligt: jag tänk- te på dig därunder och somnade hastigt och gott.
som SJÄTTE KAPITLET.
Sara Videbeck drog av sig sina Vad?
är hon i stånd att rysa?
tänkte handskar.
emedan hon kände sig svet- Albert, nå Gud ske lov!
då är hon tig om fingrarne.
Hon vecklade ihop Vad yser du för, Sara?
dem och stoppade innanför kapotten.
likväl.
Därpå började hon vifta med de sade han högt.
Vad jag tycker om den här skogen Albert!
sade resesällskapet, under det de fortforo att åka ifrån Fellingsbro och kommo in på skogen Käglan Or- den yttrades med en nästan smekande röst: hon tyckte förmodligen det var ledsamt att på så länge sakna sam- kväm.
Sergeanten rig åt hennes sida och tänkte: hon har dock ett sinne för det sköna landet?
Till hälften blidkad sade han därföre., nej, han sade ingenting, men han hade dock något i faggorna att tala.
Med varmare och ännu mer sme- kande stämma tillade hon efter ett par minuter; ty här har man då skugga emot solen, och s i slipper man dam- met!
Så, intet vidare?
ten och teg durchaus.
tänkte sergean- bägge vita.
knubbiga genom sina gro- a i skalkaktiga upp och ned i luften för att svala dem.
Efter en stund sade Albert milt.
men underligt, likasom om han upp- vaknade ur någonting: r i g mig, bästa, goda Sara!
händer det dig aldrig om nätterna, att du drömmer?
Jojo, vad det händer.
Men det är väl mycket länge se- dan?
du har kanske aldrig drömt allt- sedan du var ett litet barn?
- Jag?
jag drömde i Arboga i natt.
Ah! ...
nå, det kan jag icke få veta?
Sara hull stilla med sina hinder: hon lät dem ligga nere i knäet, och de sågo där ut likasom sammanknäppta.
Min dröm kan jag icke tala om, sade, hon med låg röst; men det var en ganska vacker dröm.
Albert inföll: jag för min del, händerna - drömde icke sedan jag somnat i natt, men väl förut.
Å .. det kan jag aldrig tro?
Fast, avbröt hon sig själv, var och en dröm- mer p i sitt eget vis, och det är väl också det bästa Sergeanten tog en av hennes hän- der.
När du drömde i natt, hade du även då dina bägge hinder så h ä r sammanknäppta?
Jag minns icke var jag hade händerna.
Fast det minns jag väl ändå, tillade hon tyst och nästan in- - - nerligt.
Icke drömde du om, att du var i en skog åtminstone?
det vill jag slå vad, och icke att du var p i landet heller .. - Och icke heller att jag var på sjön, Albert!
Nej.
jag drömde, att jag var i en liten, liten kammare med rosiga tapeter, och att jag malde krita .. Pah, (Forts.)
