# ID: svediakorp-per3278
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,516
# sentences: 470
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.__._- Är detta lag och Vi tro oss leva i ett rättssamhälle som höra t i l l de bättre pi denna ofull- komliga jord.
Vi och våra tillhörig- heter irn sedan urminnes tider skyd- dade av lagar och förordningar, vi äga alla rätt att försvara oss och överklaga en orättfärdig dom, i vårt allmänna rättsmedvetande finns intet av mannamän, den största som den minste döms efter samma lagrum.
Vi se med solthet p¨å oss själva och v i - ra lagar, tills vi en dag upptäcka, att det inom muren av alla dessa para- grafer kan inträffa saker och ting, som äro juridiskt fullkomligt oantast- bara men som stå i uppenbar strid mot allt vad mänsklighet och sunt förnuft heter En dylikt fall, då by- råkrati och formalism firat verkliga triumfer och hotar att få de mest ödesdigra verkningar på ett männi- skoliv har i dagarna utspelats vid Oppunda häradsrätt, där smeden Emil Larsson från Marsjö blivit dömd för andra gången Vi återgiva här den version av detta upprörande och vrånga rättsfall som lämnats oss av advokat Hugo Lindberg, vilken av civilisation?
intresse för fallet tagit sig an den dömdes sak 1919 dömdes Larsson mot sitt kande av Oppunda häradsrätt till tre års straffarbete för misshandel Lars- son avtjänade sitt straff på Långhol- men men begärde efter frigivandet resning i målet Detta avslogs emel- lertid av Högsta Domstolen med en- dast en rösts majoritet Larsson för- sökte pi alla sätt få upprättelse och trodde i sitt oförstånd att om han bara kunde få i gång en process mot allmänna åklagaren i misshandelsmå- let, landsfiskal Nyman så skulle han få höra sina vittnen på en och få res- ning i sitt mil.
För att fullfölja denna sin avsikt vänder han sig till vederbörande domkansli med en stämning mot landsfiskalen Denna var virrigt men tillika vagt avfattad och han kunde icke få resolution på den varför han vände sig till förste notarien för att få dennes hjälp till en ny stämning.
Sin juridiska plikt likmätigt avfatta- de denne på Larssons vägnar en stämning vari han yrkade ” att Ny- ne- kommer kan icke vara okunnig om a~~ detta är två mycket svåra brott, som kun- na medföra de svåraste följder för den stämningssökande.
Och hur som helst borde en förste notarie förstå att ett dylikt yrkande i detta fall ald- rip skulle lyckas utan sin mänskliga plikt likmätigt borde han till vad pris som helst vägrat att utskriva Lars- sons stämning även om denne full- ständigt juridiskt obildad som han är yrkat kraftigt därpå Här firar väl o m någonsin formalism och by- råkrati verkliga triumfer på bekost- nad av vanligt sunt förnuft Genom denna stämning kom emel- lertid ett rättegångsförfarande till stånd och Larsson stod ånyo ensam ansikte mot ansikte med sin gamle antagonist Nyman.
Denne väckte omedelbart rekonventionstalan och Larsson häktades inför rätten Men då kunde den arme mannen inte läng- re hålla sig lugn utan driven till (Forts. a sid.
6.)
nästa vecka Hjärnornas kamp i Genève Det har varit strid i Genève jer är bättre in den vi bevittnade Strid inom detta Nationernas för- 1914-18, först och främst därför att bund.
som är knutet för att träda i den sker med för vår tid lämpade va- ställer för a h motverka möjligheter- pen Sedan och icke minst därför na till krig, kan förvåna endast den, att det är generalerna själva som få som inte ser någon annan motsats till slåss.
Under världskriget hade de krig med arméer flottor och flyg än ledande blott teoretiskt kontakt med en obruten sämja enighet, likhet i fienden Det kostade inte på så myc- uppfattning och osjälviskt underord- ket att ge en order, som sände ett N &amp; av T ' intressen.
Nationer- regemente i döden några mil längre nas förbund betyder i denna stund bort Nu få herrarna själva pröva icke detta tusenåriga rike Men det det fruktansvärda trycket a v kontakt betyder att striden för närvarande med motståndaren Ty ingen skall inbilla sig, att icke sker icke med bomber och granater utan med intellektets och känslan den strid kan vara fruktansvärd och vapen.
Att strid kunde alldeles und- ge svåra märken där offensiven sät- vikas har man väl knapp trott Dock tes in mot själ och hjärta Ingen inom ramen som man givit sig själv i skall inbilla sig att icke i en sådan den av alla biträdda pakten och un- strid kan ske överfall stategiska der förutsättningen att under alla manövrer, som plötsligt sätta en enda tressebrytningar finnes e n d j u p in- man mot en oemotsåndlig övermakt tressegemenskap, som ger någon me- och tvinga honom in i en ohållbar po- ning åt ett förbund mellan nationerna sition.
Osårbar i en sådan strid är Denna form för am utkämpa betal- endast en herre av en sort som sådan Hurudan var hon?
Striden kring Fredrika Bremers staty man måtte ställas till ansvar för ola- hade man hoppats höra till det förgångna ga häktning och falsk åtal ”, En aldrig så litet juridiskt bildad person och till det som så fort som möjligt ba- d. glömmas.
Den har inte varit lycklig för Fredrikas minne, för kommittén eller för insamlingen Inför det slutliga avgö- randet, nämligen stadsfullmäktiges anta- gande av gåvan, har den emellertid blos- upp på nytt.
Minoriteten I kommit- tén avlämnade till stadsfullmäktige strax före det sammanträde i denna vecka, då sat = ' ' * ' en protestskrivelse som tydligen tyckes ha haft verkan, ty trots frågan skönhetsrådets och stadskollegiets tillstyr- kande beslöt stadsfullmäktige att uppskjuta det officiella mottagandet av gåvan.
ville först se på den lite närmare.
Man I sin skrivelse säger marjoriteten om Sigrid Fridmans Fredrika: ” Detta är icke hon ” Det lär väl vara svårt att uppnå enighet om den saken Fredrika Bremer var i livstiden icke gjuten i brons och icke under hela livet samma hon Kommitténs minoritet måtte ha en m- ket passionerad mening om det väsentliga h a Fredrika Bremer eftersom lusten att säga ut den segrat över de mycket starka skäl, som borde ha funnits för att tiga, bl.
a. det skälet att risk föreligger att misskreditera idén om en staty försvåra och försena dess förverkligande överhu- helst men en utomstående frågan sig vid genomläsningen av skrivelsen, om minori- tetens är lika djupt begrundad som den är passionerad De protesterande vilja ha Fredrika Bremer framställd i ” blid vär- dighet ” som ” den om sitt mil medvetna författarinnan ” ah icke ” som en stapp- lande osäkert ah famlande kvinna ” Vi man resa en staty åt den blida vär- digheten finnes mycket lämpligare föremål i n Fredrika Bremer t. ex. hennes mam- ma.
Blid värdighet är en form av håll- ning mot människor ett sätt att uppföra sig, som Fredrika Bremer säkert iakttagit vid vissa tillfällen Men det är ingen själs- egenskap Det är ingenting som tänder en eld i människornas hjärtan ingenting som ger stöten till en revolution och hur i all världen skall Fredrika Bremer kunna h d e varit ha ju ’ inget, medveten och det om är sitt det mål?
stora Hon med henne ’ Målet hon sträckte sig mot låg längst framon hennes eget liv, det var den rätt tid, då kvinnorna erhållit fullkomlig fri- utveckla sina bundna gåvor och Brasiliens representant som är likgiltig för stridens utgång a h icke är engagerad med något djupare in- tresse varken för eget del, för det lands del han företräder eller för Na- tionernas f ö r u n d s Detta kan förklaras därav att han tillhör ett annat för honom viktigare nationernas förbund nämligen den Panamerikanska unionen, v a n ledan- de makt U.S.A.
icke är med och icke kan ställa honom till ansvar Därför kunde han sätta Nationernas förbunds framtid pi spel genom att vägra Tyskland inträde i N. F. Ett psykologiskt abtagligt svar på frågan varför Brasilien då bryd- de sig om att bråka ger det ryk- tet att Brasilien skulle vara verktyget för en underjordisk militaristisk at- tack mot själva N.
F: s tillvaro En helt annan och mera sårbar kon- sitution har Sveriges utrikesminister.
(Forts. å rid.
6) het att rar mot ett En banbryterska som vand- vilka som skola fullfölja hennes @ r- ning, när hon icke mera är, utan am kunna veta förutsäga vilken riktning den rörelse skall ta hon satt i gång, på nya Hon måste ju vara lite dum om hon går lika obekym- rat, medvetet ah tryggt som en det @ I- att d n _ till brevlådan med en protest- skrivelse till stadsfullmäktige Sigrid Fridmans Fredrika Bremer är de icke famlande stapplande men däremot givetvis sökande såsom en som går på en icke banad väg Stapplande om denna Fredrika ä väl ändå ett ord som måste tas tillbaka?
Hon går ju med hast som den som har brådska Det är också rätt synes mig.
Fredrika Bremer är icke ett si Bremer ttande ideal Sigrid.
är Fridmans för Fredrika gestalt rädd ut i skall väcka undran den är rädd för att hon ” i mångas ögon har något ofrivilligt löjeväc- varit lika rädd i Om Fredrika Bremer icke blivit pioniär för den svenska kvinno- rörelsen Hon är van vid båda del- och kommer &amp; i att störas i sin himmel därav Men det är kanske annat som stör henne Devinez.
I klentrogne hvi rädens I?
Den heliga ägande- En prestigeförlust Efter månaders gissningar och rätten från &amp; allmänhet över kino- stöperier Den press engelska kolindustrien har, regeringens ställning t i l l arbetslöshetsför- I anledning av riksdagens skrivelse der ” torde gälla de trakter, där sä- som bekant.
haft många svårigheter säkringen har socialministern framträtt 1924 med anhållan att Kungl.
Maj:t songarbete, om man så får uttrycka under de senaste och meddelat att regeringen icke har för att kämpa med efter förebragt utredning ville för det, förekommer i jordbruket, egent- och mottagit stora understöd av någon avsikt proposition att för årets i ämnet.
riksdag Motiveringen framlägga riksdagen framlägga förslag syftan- ligen betodling.
Den svårigheten åren alldeles som vår sockerin- till detta trots allt uppseendeväckande steg de till upphävande av legostadgan, föreligger redan nu.
(Men betodlin- staten dustri.
Folkkommisionen har ock- är enkel och lättfattlig: regeringen har vartill utredningen kunde giva anled- gen kommer ju på grund av riksdags- ning har regeringen nu till innevaran- majoritetens bristande förståelse att så i sitt utlåtande påvísat flera ål- vid närmare eftersinnande funnit att frå- de års riksdag avlåtit en proposition icke vidare löna sig och således upp- derdomliga företeelser i kolindustri- gan behöver ytterligare utredas.
förslaget det i socialdeparte- är synnerli- Det är utarbetade riktigt, att med förslag am legostadgans upphä- höra).
För övrigt råder ingen brist ens organisation Men det ålderdom- mentet vande.
på arbetskraft inom jordbruket, ligaste av allt är likväl den s. k. gen ofullkomligt Det har också utsatts royalties, med andra ord, an kolin- för besk kritik från såväl sakkunniga som Det är icke första gången legostad- tvärtom, endast drägliga arbetsför- dustrien årligen betalar oerhörda press och allmänhet.
Men icke desto- gan varit föremål för behandling (vi hållanden råda och det beror pa summor i skatt till enskilda perso- en mindre måste regeringen sägas ha gjort ganska snöplig reträtt.
Frågans lös- få hoppas att det är den sista).
Gång arbetsgivarna är det mycket lätt trontalet, ett förslag ut- p i gång har dess ändring eller utplå- att få folk allt efter behov Vad den ner, bland annat icke mindre än ning bebådades i 80,000 pund till hertigen av North- arbetades i socialdepartementet, en stor nande diskuterats av riksdagen och frågan beträffar, att, om legostadgan umberland, personer, SOm icke lägga tillsattes för att yttra sig det har varit åfrånkomligt, att den ej upphävdes, så skulle jordbruksarbe- två strån.
i kors för arbets bed ".
över, ett otal myndigheter ha hart ' i frå- tare endast komma =It anställas pa vande, men vilkas förfäder en gång gan och resultatet av denna storslagna ap- till alla delar varit lämplig.
parat är platt intet Kärleken till ämbetet legostadgan nu åter bringas kortare tid, d.
v.
s. for sommarhalv- i tiden fått sådana rättigheter i för- måtte vara hög och ren hos den sittande under diskussion, är ställningen gan- året, så faller den på sin egen orim- läsning Nu föreslår kolkommissio- regeringen.
ska märklig.
En given följd av den lighet.
Det finns ingenting, som nu nen, att staten skall inlösa dessa pri- kungl.
propositionen är en motion, tvingar m lantarbetsgivare att som går ut pi att riksdagen måtte av- ställa arbetare för helt år.
Men lik- vilegier - naturligtvis ett mycket ra- slå den ifrågavarande propositionen.
väl har så i allmänhet skett.
Och vi- dikalt förslag - och ändå, am man tänker efter ett ganska beskedligt Det hade rent av varit onaturligt, om dare, det kan vara i en del skoglösa Tidevarvet har förut omnämnt den av förslag.
Icke ens hertigen av North en sådan motion icke förelegat.
Men trakter, där man under några vinter- umberland kan gå med några kolgru- det märkliga är, att i ställningstagan- månader kunde undvara en del av ar- det till denna fråga är det arbetarsi- betarstammen, men för övrigt är det vor i graven eller taga med Sig dem hava klockarebefattningar.
Dispens till dan, som vill ha bort legostadgan un- endast i stadsbornas fantasi, som den till en annan värld för att därmed dylik befattning har under de senaste åren köpa sin själs salighet, icke heller så gott som undantagslöst beviljats och der det att man från arbetsgivarhåll, föreställningen har sin giltighet, att den blivande hertigen av Northum- ett bifall till motionen skulle sålunda bliva visserligen ej talar för dess bibehål- man vintertid ingenting har att göra av mera formell i n praktisk natur.
Icke berland kommer att kunna det.
M a n desto mindre har vederbörande rande utskott av- lande i nuvarande form, men för ar- på landet.
Dessutom skall man an- betarnas - och det är då särskilt tingen vara bra grön som jordbruka- skulle i stället kunna börja att tvivla styrkt motionen Efter en längre histo- på den heliga äganderätten till jor- risk-statistisk redogörelse för klockare- jordbruksarbetarna, det gäller - re eller också tyckt av grämelse över dens skatter utan arbete för att kantorinstitutionen anser utskottet att trygghets skull, vill man e j avskaffa den nya tiden, om man så förbiser man kommer an ” frågan om kvinnans behörighet till kloc- frambringa den, utan att ett annat tjänsteavtal ett av jordbrukaren-arbetsgivarens tänka på den dem.
ursprungliga, nu glöm- karetjänst kan utan någon mera avsevärd olägenhet vila, intill dess lösning vunnits träder i dess ställe.
Så stark är huvudintressen, nämligen att ha en känslan av tidens makt, ’ att man inte förblivande och med gården förtro- da, svenska förutsättningen för att av de större frågor, i samband med vilka äga jord: jorden kunde endast för- förenade spörsmål äro under övervä- ens försöker få kvar denna legostad- gen och införlivad arbetarstam, som ga, som utgjort lantarbetsgivarnas tillsammans med jordbrukaren-arbets- värvas och besittas genom arbete, gande. ” Och enligt engelsk lag - det har dock Frågans en ganska behandling oväntad i utgång.
riksdagen Andra fick första trossats, man vill endast för- givaren utför arbetet p i gården.
kammaren fann för gott att följa utskot- söka ab rädda, vad räddas kan.
Slutligen detta, som motionen åbero- Lloyd George nu även påvisat ' ' Jag känner Dig, vackra mask ”, he- par, att ” Husbondens vårdnadsplikt kan ingen jord i England besittas an- tet, medan första kammaren var liberal ter det!
Men nu kunde det vara på m.m. innebär en väsentlig förmån nat än som län av staten.
Men nu- nog att medgiva kvinnor rätt att innehava för de tjänsteanställda ” Man har?
tidens engelsmän äro för konservati- klockarebefattningar.
Det dröjer tydligen, tiden att avkasta masken.
innan man nått full enighet om att en klockaretjänst kan innehavas av en kvin- Till oss, lantarbetsgivare, som när- na utan att misskötas.
mast beröras av legostadgans avskaf- fande, kan man nu med skäl säga: - - - kommitté ' " - När an- Kvinnliga klockare - kyrkoherde Pehrsson i Göteborg väckta - - - ” I klentrogne, hvi rädens I? ” Veta vi inte, att den nya tiden kommer, va- re sig "; vilja eller inte?
Och var- för då inte vara med om att skapa den på ett så värdigt sätt som möjligt, hellre än att ängsligt med klokskapens medel söka upprätthålla någon möjlig skranka.
I den föreva- rande motionen står - jämte Den förut citerade motionen säger, hävandet farhå- - gorna för arbetarnas trygghet att, ” ehuru frågan om säkerställandet av behövlig arbetskraft för jordbrukets tjänst under dess mest ömtåliga ti- der redan nu är mycket bekymmer- sam, så skulle dock borttagandet av alla reglerande bestämmelser på det- ta område enligt vår mening verka i hög grad upplösande på avtalsförhål- landena och därmed till olycka ej en- dast för jordbruket utan även för samhället i sin helhet ”.
Detta är ett ärligt ord.
Ty det är detta in- genting annat ön detta.
man Det må likväl tillåtas mig som lant- arbetsgivare att hävda en helt och håller annan uppfattning Det ” Be- kymmersamma i säkerställandet av behövlig arbetskraft för jordbrukets tjänst under dess mest ömtåliga ti- av legostadgan i stället för att legostadgan är särskilt i sin att komma språkliga utformning och även delvis förhinder.
i sina bestämmelser föråldrad - " Den språkliga utformningen måste likväl haft sin grund i den gängse uppfattningen.
Det var icke s i län- med EElisabeth den obotfärdiges Tamm.
- ge sedan lantarbetsgivareföreningen på baksidan av sina tjänstelegokon- trakt hade g utdrag ur Kungl.
Maj:ts förnyade legostadgan av den 23 nov.
1833, där det bland annat hette att: ” Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktig, troget flitigt, lydigt, nyktert och sedligt - - - Är tjänstehjon försumligt, gen- stävigt eller oordentligt och låter det sig e j rättas eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odug- ligt i tjänsten, m i det skil- jas med förlust av ‘ lönen samt erhålla sådant betyg det rörtjänster; ock husbondens skada, ersätte därifrån där
Hjärtat och kolan Sagan om en utställning hand på vårt land Allt blev dyrt att köpa ja, det fanns ej längre att få ens ma- terial att bygga hus åt människorna IM var det några kloka män, som uppfann ihåliga tegel i stället för solida, t i l l tak på husen lade de oljad papp i stället för plåt till golv a h väggar tog man en blandning av sand och kalk och vatten se det var cement och d e t dugde bra t i l l all världens ting.
Och de kloka männen gjorde en utställ- ning.
Och allt folket såg a h häpnade a h hänrycktes.
Många unga par fingo igen sin - - Världen behöver ett världsspråk Världsspråkfrågan har ånyo genom kratiens tid och det är de djupa le- borgmästare Lindhagens initiativ förts den, som s i varandra.
De behöva fram för riksdagen.
för att meddela sig med varann ett Anledningen att vända sig t i l l riks- språk, som är lätt att lära och stava dagen (ii den, a n borgmästaren öns- och som inte ger någon folkgrupp kar få frågan fram för Nationernas alltför stor övervikt eller mötes av förbund.
Enskildas framställningar motvilja hos andra.
bli e j upptagna dir. endast regerin- De behöva det för att vid kongres- gars.
Det är alltså fullt logiskt ser, vid resor, vid besök av främlin- fast det är en lång väg - att vädja gar och per brev kunna utbyta tan- t i l l riksdagen att anhålla hos regerin- kar.
Det skulle förenkla handels- gen att den måtte hos N. F. begära korrespondensen och alltså tjäna ett om nytt initiativ i världsspråksfrågan.
direkt praktiskt syfte.
De skulle ge Denna angelägenhet är icke främ- internationalismen ett oerhört hand- mande för N F. Dess generalsek- tag.
Likväl är motståndet stort.
retariat har avgivit en rapport.
grun- Motionen ar förövrigt mycket r ~ dad på undersökningar av frågans lä- lig att läsa.
Dess nummer är 222 ge, vilka leddes av undergeneralsek- vilket meddelas f ö r dem, som kunde reteraren doktor Nitobe.
Denna rap- ha lust att skaffa don.
Innan någon port kom till slutsatsen, att det fanns av Tidevarvets läsare hinner med det ett stort behov av ett internationellt är den troligen avslagen, men det gör språk likaså en livlig rörelse därför, den inte mindre läsvärd att ett lättlärt konstspråk vore att fö- Längre än till ett teoretiskt erkän- redraga framför något av de rivali- nande a v den oerhörda betydelsen av serande språken, engelska eller fran- ska, Esperanto lär kunna läras på 8 à ett en Mödraskydd efter år kom utställningen igen.
Och år efter år hänrycktes allt folket Det var in.
att utställningen så små- ningom blev något annat, förändrade ka- raktär, så att säga.
Huvudorsaken t i l l Av Kerstin Hesselgren denna förändring var väl, att den dir ol- II jade pappen a h de där ihåliga teglen inte visat sig så bra i längden, som de kloka H u r ser d i det förslag till moder- männen hade trott.
De insågo det själva skapsförsäkring ut, som Kungl.
M a j: t och när nu kriget var slut och folk bör- nu framlagt f ö r riksdagen.
jade få råd att bygga ordentligt igen, fanns Det moderskapsunderstöd, som här ju ingen orsak att utställa d i gamla surro- gen, som märkte, avses gäller helt och hållet de indu- gaten Men en utställning ville folk- ha Det striellt arbetande kvinnorna och är d i - hade ingått i deras vanor och behov.
Då rekt anknutet till arbetarskyddslagens funno de kloka männens fruar pi råd - bestämmelse om barnsängvila.
För- - ty se, de voro också kloka!
Det finns utsättningen för understöd är därför, andra sätt att hjälpa de unga, som vilja gifta sig, sade de.
Vi ska hjälpa dem av att kvinna skall vara sysselsatt inom med fördomarna, som vila på deras huvud industriellt arbete och varit det minst sedan decennier tillbaka, nämligen de för- 3 månader omedelbart före hon på domar, som säga, att man måste ha mat- grund av lagens bestämmelser lämnar salsmöbel för att sätta bo.
Låt oss göra i sitt arbete.
Olycksfall, sjukdom, ar- ordning ett hem åt dern efter vår tids for- betslöshet eller annan omständighet dran, ett litet nätt hem på ett rum a h kök varöver han e j kan rada skall emel- den som skriver reda heter hembiträde.
Ty matsalsmöbel och elska, 10 gånger som kortare anses vara tid det än t. Iättaste ex. eng- av detta, För att kunna yttra någon mening om hembiträde de två äro oupplösligt förenade esperanto och dess möjligheter som och det är den föreningen, som förstör de levande språken.
världsspråk miste man ha närmare den gamla idyllen: ett hjärta och en koja, Märkligt nog finnes opinion för kunskap därom än som åhörandet av för nutidens ungdom denna åsikt även i England.
Dess några kongressinlägg kan ge.
Man vetenskapsakademi förordar esperan- stöter ju här på stridigheter mellan esperanto.
som har till yrke att hantera ett språk, som därför älskar det, dess Den som historia, dess rikedom dess skönhet, dess oregelbundenhet, är djupt intresserad av dess utveckling och har öra för den förvandling det stän- digt undergår genom livets påverkan, måste givetvis rygga i förstone för tanken på ett konstgjort språk och ställa sig tveksam inför möjligheten att det skall kunna bli ett medel t i l l förståelse mellan olika språkgrupper.
Men å andra sidan är det ju ofrån- komligt.
Fördomarna mot esperanto måste offras på pacifismens altare.
Med varann, folkens ökade umgänge med deras ivriga utbyte av varor, tankar och idéer, måste det ligga i sakens na- tur, att söka ett hjälpmedel i ett ge- mensamt språk.
Isolering h a r fört till språkförbistring, samvaro och samin- tressen måste förr till språkenhet.
Före nationalismens tid latinet världens esperanto men stod utanför menige mans räckhåll.
Nu är demo-, ~~ Rök Teofani Crown de Luxe Tobakshuset, Birger Jarlsg.
13, Stockholm ViTRUMS F E R R O L är det kraftigaste aptitgivande och mest av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält för- drages det av den ömtåligaste mage Vid blodbrist a h svaghet av största verkan.
Dess angenäma smak gör att det med lätt- het tages av såväl barn som vuxna stärkande Tillverkas å Apoteket Vasens Apoteksvarucentrals Laboratorium, STOCKHOLM.
Originalflaska om 500 gr.
Nedsatt pris Kr.
3: 25.
Fås å alla apotek.
Om Vitrums Ferrol ej finnes på när- maste apotek, tillskriv fabrikanten, Apote- k t Vase Stockholm själva, vilka lertid e j lägga hinder i v ä g a för ut- fående därav.
V a d medlen härtill be- träffar har Kungl.
Maj: t tagit opp den redan 1912 av lagrådet förordade lin- Im, att moderskapspenning till frän fylldes den av små näpna modeller av egna hem.
Sär- talas direkt av skattemedel.
Lagrådet skilt köken voro ett under av uppfinnings- liksom alla myndigheter både då och rikedom.
Spisarna sparade bränsel a h Första kammarens första tillfälliga hade en liten elektrisk lampa i väggen, som senare förordade visserligen i första utskott har avstyrkt motionen, stöd- plötsligt började brinna, när maten var fär- hand moderskapsförsäkring i samband digkokt Diskapparaterna torkade disken med obligatorisk sjukförsäkring, men jande sig dels på rad andra kamma- rens tillfälliga utskott anförde 191 I, utan att man rörde dem nästan Den unga på åsikter, uttalade av professorn frun behövde i ett sådant kök icke öda mer än en timme om dagen på matlag- mist sin egentliga publik Vad var nu att I Sanskrit och jämförande indoeuro- a h diskning.
Och dukningen tog göra?
peisk språkforskning K. F. Johans- ning Det fanns bara en utväg.
Man - non- son, ävenledes från tiden f ö r e världs- inte just någon tid den heller.
T y vägen t i l l matbordet var kort.
matsalen var a,- serade: Vem vill utställa hos a % ~ Vi?
ha kriget.
Reservanterna, som yrka bifall till skaffad I en vrå av köket stod e t t ritt bord gott om utrymme, u t gott namn, som drar och ni ömse sidor en trevlig bekväm stol folk och vi äro icke d y n på uthyrnings- Lindhagens motion, hänvisa däremot i bondrokokostil.
Här skulle d a unga platsen.
Naturligtvis var d u åtskilliga, på läget just nu, till det allmänt kän- herrskapet inta sina måltider.
Detta var som nappade på kroken Och det blev en da behovet av och intresset för ett vad som var kvar av matsalsmöbeln.
Hur utställning, vars make man aldrig skådat.
världspråk.
De anse att K.
Maj:t såg d i det andra rummet ut?
Jo.
där såg Vid sidan av rumsinteriörer, vackra glas- gärna kunde ge idén det handtag som ut.
som v i n fäder på 80-talet aldrig hade serviser a h vävnader, fick man se stånd består i att framföra frågan till ny be- drömt.
Det var ej matsal och ej salong, med margarinprov på små kex och hem- handling i N. F. Dessa reservanter det var ej herrum a h e j fruns kabinett.
bryggt öl, som trollades fram ur några äro fröken Kerstin Hesselgren, hrr var allt detta i förening.
Pi ena lång- briketter.
I ett hörn stod en markschreiare Johansson i Hornsberg och fanns en bekväm divan och på och tog ur flickar ur några lappar roll son.
Första kammaren har förut två väggen bägge sidor ett stort skåp med för- kläde.
Fläcken var inte förr ditsatt, för- gånger bifallit motionen, sista gången Därinnanför dolde sig - under- än den försvann som genom e!
~ under och mets ekonomi.
att dess avstående vål- dock med endast I rösts majoritet.
hänge.
Varför måste världsspråkstanken gå bart att säga var sin säng, som nerfälld det genom salvan, som fått namn efter en lar svårigheter.
på kvällen förvandlade rummet till en berömd sångerska.
baklänges i vår riksdag, när den eljes sängkammare.
Vidare stod i ena hörnet Givetvis skulle den bästa lösningen I ett annat hörn såldes ett konkurslager går framåt i världen?
herrns arbetsbord, i det andra - ej långt av en berömd konstnärs tavlor för 10- vara an taga steget fullt ut genom a n därifrån fruns lilla arbetskorg.
Mitt i delen av det pris, de betingade ute i han- bereda även andra grupper av mödrar rummet fanns det en relikt från förr, ett deln.
Strax bredvid hängde tjocka får- den hjälp, som de under barnsängs- förmaksbord stolar r, där främ- ullsfällar, mellan vilka utbredde sig sköna tiden mer än väl behöva.
m a denna handtryckta sidendukar Kon sagt, det vidare fråga kan ej lösas annat än i Ja.
så såg det ut i de kloka fruarnas var en r ö n utan like.
Från lokalavdeln lning gen av Frisin- egna hem, som nu hade fått ett nytt namn, Nar allmänheten kom igen den våren - samband med en obligatorisk sjukför- nade Kvinnor i Kristianstad medde- standardhem.
M e n de förlovade suckade, ty det var alltid om våren i lövspricknin- säkring och den frågan torde f ö r när- las angående verksamheten under när de tittade på prislapparna.
Ty se, pri- gen, som utställningen ägde rum - såg varande ej kunna förar fram.
En den senaste tiden: Årsmöte ägde rum sen voro ganska höga, ja, allt för höga för den och undrade.
Den inte rik- den 18 febr., varvid val företogs och deras små inkomster.
Ja, så skulle vi ha ’ t, tigt igen sin utställning från förr.
Men steg i den riktningen har dock tagits en del föreningsangelägenheter be- men var ska vi ta ’ t!
var ofta slutresulta- för all del, där fanns ju vackra och nyt- genom att i nu föreliggande förslag till revision av sjukkassorna göra mo- handlades.
Efter mötesförhandlin- av deras gra ansk ni ing och det hände tiga ting att skåda bland alla de enklare garna var offentligt möte anordnat, till och med, att de tu gingo direkt från marknadsstånden.
Att dessa vackra ting derskapshjälp obligatorisk f ö r alla då advokat höll föredrag över ämnet de kloka fruarnas utställning av idealhem- tjänstgjorde som kulturellt dragplåster för statsunderstödda sjukkassor.
met ner på en liten bakgata i gamla stan, det övriga, var det ej många som förstodo Det är ej för tidigt om efter 20 i n ” Lösdrivarlagen ”, Vid en klubbafton den 19 febr.
be- dir det fanns billiga möbler Och där till.
Och de u n g som förlovat sig under vin trevande försök v i nu skulle kunna handlades de riksdagsfrågor, som V.
handlade de sig en enkel och konstlös mö- tern.
voro naturligtvis alltjämt lika intres- komma fram t i l l ett rationellt ordnan- Det sparade j u t i d att gå hit U. utsänt, och till vilka uttalanden hel utan stil, utan karaktär, utan skönhet serade.
men - billig.
Herregud, vad ska man stället för att springa runt i stadens bodar de av moderskapsunderstödet åtmin- v i skola återkomma.
Och nu hade man hittat på kylskåp också!
stone för de kvinnor, som av lagens göra - a h kärleken förgyller allt.
Lördagen den 6 mars talade doktor Elsevir.
bestämmelser åläggas särskilda för- Ada Nilsson vid ett offentligt möte Så hade utställningen för andra gången om ” Fysisk fostran ”, och torsdagen pliktelser.
De sakkunnige som i hör- ix ds talar f r u Anna Bugge- tas tillsatt ttes att granska förslaget ha den Wicksell om ” Skiljedomsavtalen och i enhälligt yttrande förklarat, att det L Locarno ”.
torde få betraktas såsom det mest t i l l - talande av de förslag i ämnet, som hittills framkommit.
Måtte riksdagen tycka detsamma och omsätta detta tycke i bifall t i l l Kungl.
propositio- punkt t i l l.
dels Magnus- Det ' - Mötesplatsen riktigt - med - tet kände
någonsin mästerlig och hans mimik mer själ- full än tillförne.
I andra tens sublima kloster.
cen samverka re- gi, dekorationer och skådespelar- konst att göra ett intryck som out- plånligt ristar sig in i åskådarens själ.
sig in i prestation Bredvid Anders de Wahls bli de andra skådespelarnas pygméar- tade.
Fru Kolthoff var en alltför vip- pig kokottyp i sin skära smällkara- mellsklädning.
Hon hade dock lidit och älskat i sin ungdom och haft samma älskare i tjugo år!
Denne, h e r r Winnerstrand var en grälsjuk äktamanstyp, blaserad och ytlig, tagen på kornet.
Bland de övriga rollernas innehavare lade man märke till hr Ivar Nilsson och h r Torsten Winge såsom två av de förtrogna.
Den se- nare var helt enkelt rörande såsom den ” i anden fattige ”.
oförvillade barnasjäl, till vilken hans herre " Hen- rik I V " snabbast fann anknytning, när han ville hävda att han åter var klok.
Dekorationerna voro stelt renäs- sansmässiga i första a h tredje akter- na.
något kalla i färgerna Så myc- ket större blev kontrastverkan i den andra aktens klosterliknande cell, där varma skymningstoner smögo in genom blyrutorna och oljelampans sken upplyste H e n r i k I V: s tärda an- lete i den sublima förklaringsscenen.
Herr Gustav Lindens regi var för- tjänstfull, särskilt när det gällde de fyra förtrognas levande samspel om- kring sin herre.
Den i bokhandeln föreliggande översättningen hade märkbart och välgörande förbättrats HENRIK IV Ett aktuellt drama Sällan har väl en teaterföreställ- förr, få hans minne att vakna och få ning givits i Stockholm, vilken varit honom att inse att maskeraden liksom ett inlägg i diktens form i en dags- hela det narrspel, han sedan under fråga, som sysselstatt alla män- 20 år spelat, där han i slottet liter niskors sinne i veckotal.
En så- omgiva sig av förtrogna och munkar dan gavs emellertid i tisdags kväll på i dräkter från 1000-talet, blott är Dramatiska teatern, då " Henrik IV " sken och ingen verklighet.
Av vän uppfördes.
I detta Pirandellos märk- nerna är det särskilt markisinnan Ma- liga drama förekomma nämligen hide tilda Spina.
som är intresserad av galenskap och simulation, både brott försöket, ty hon har aldrig glömt hur och kärlek hide fångenskap och psy- nära det var att hon tog på allvar det kiatriker.
Den mer in vanligt ute- ” löfte om evig kärlek ” som hon såg i slutande mondäna publiken tycktes de ögon, som strax därpå skulle för- emellenid ej associera sina idéer åt dunklas i vansinne M a n förstår att detta hill för dem blev kvällen egentligen har aldrig hennes älskare tydligtvis främst en upplevelse, tack Baron Belcredi, till vilken hon då gav vare en ny - och en verkligt impo- sig och som nu åtföljder henne på hen- nerande de Wahlsprestation.
Det nes pilgrimsfärd, kunnat ersätta hen- var inte utan att man såg sip omkring ne, rad hon den gången förlorade i salongen efter herrar psykiatrici.
Sagt och gjort, sällskapet kläder ut De lyste med sin frånvaro.
Det vo- sig, den vansinnige H e n r i k IV kom- re också för mycket begärt att de mer in och beter sig ungefär som van- skulle hinna följa med litterära hän- ligt, i det han rör sig med historiska delser till allt annat.
- Titeln Hen- repliker och hälsar i de närvarande Det märkes rik IV liter historisk - h u r u skola Hmrik IV:s samtida de mer in Bertoldo kunna veta, att emellenid.
att han är särskilt upp- det ej är H e n r i k IV av Frankrike, rörd, då han hälsar sin ungdoms äls- det hela rör sig om, utan om ett mo- kade och denna smickrar rig redan dernt fall av psykos.
med, att han genom att igenkänna Det är närmare beskrivet en itali- henne under maskeraddräkten skall ensk slottsherre, vilken genom en fall återvinna sitt förstånd.
från hästen får en stöt i bakhuvu- Då kommer i andra akten den sto- " Henrik I V " slår det och därigenom rubbas till sitt för- ra knalleffekten.
stånd d ä r h ä n att han tror rig vara igen dörren efter sina avresande vän- Henrik IV av Tyskland den kejsar ner och i ett vilt utbrott av munter- Henrik, som genom sin färd till Ca- het avslöjar han sig som - klok.
För nossa och sitt oroliga livs upprepade sina häpnande ” förtrogna ” som spe- lidanden blivit en av historiens mest lat teater i många år runt om honom, gripande figurer.
Att det just blir framstår han plötsligt såsom den.
där Henrik IV som tar gestalt i adels- har lekt med dem och den övriga mannens hjärna, beror på, att han i världen i många år, alltsedan han en över en månad sysslat med förbere- vacker dag efter 12 års sinnessjuk- delserna till en maskerad, där han dom fann sig vara frisk Med andra skälv skulle spela Henrik I V och för ord.
han är en simulant!
I den ståt- den skull omsorgsfullt satt sip in i liga scen, som är höjdpunkten i pjä- denna roll.
Vid hemkomsten från sens idéinnehåll, - liksom tredje ak- ritten var maskeraden i full gang och ten är klimax i dramatiskt hänseende alla togo slottsherren i hans mas- - utvecklar nu ” Henrik IV " sina keraddräkt för gott, tills de efter tankar om kloka och dårar, om su- några timmar sågo, att han verkligen veräner och fårahjordsmänniskor, om självkloka och högfärdiga i mot- var sinnesrubbad.
Pirandello har i Henrik IV en vida sats till de ” i anden fattiga ”.
Det klarare exposé av ämnet än i ” Sex och tankar, som tangera det roller söka en författare ”.
Visserli- sublima - här har Pirandellos geni- gen sitter man handfallen de första alitet i sanning befästs.
tio minuterna av första akten under I tredje akten utlöses kort, häftigt det den galne Henrik IV:s s. k. för- och tragiskt de anhopade affekterna.
trogna fälla förberedande.
till synes ” Henrik IV ” visar sig som klok för förvirrade repliker.
Den egentliga sina vänner.
Hans ord falla som handlingen börjar, då den sjukes gisselslag över markisinnan, som bli- gamla vänner ifrån den olyckliga vit sköka och hennes slappa, karak- maskeraden för tjugo år sedan kom- tärslöse älskare.
Även doktorn ma på besök till slottet i sällskap med psykiatrikern får sina fiskar varma.
en psykiatriker för att om möjligt Då får han syn på markisinnans med dennes hjälp åter göra honom unga oskuldsfulla dotter, som är s i frisk.
Grundtanken därvidlag är att lik hans ungdoms älskade.
Likheten genom utklädning av för " Henrik ger hans hårt påfrestade själ en stöt IV ” välbekanta, kära vänner från tillbaka till det förflutna.
Han tror, I - - är ord - Thulin.
Varför s t o d d e t i n g e n t i n g o m det i programmet?
att han åter är ung och sluter den unga flickan i sin famn.
Ögonblicket därpå inför flickans förskräckelse återkallas han till verkligheten.
Men så starkt har han vid flickans berö- ring känt hela vidden av den lycka han oåterkalleligen förlorat, att han direkt från hennes famn i blint raseri rusar på sin lyckas förstörare, Baron Belcredi, och stöter ned denne.
När han återkommer till besinning, förstår han rad han gjort, och att det inte finns möjlighet för honom att åter gå U t till de klokas värld.
Han samlar sina förtrogna och säger: Nu finns det ingen återvändo.
Nu måste jag fortsätta.
Vi får hålla ihop för alltid.
Pirandello har i sin H e n r i k I V skapat ett märkligt gripande stycke av stark dramatisk verkan.
Ämnet gör det kanske något svårtillgängligt för den stora massan, som ej är hem- mastadd i modern psykoanalys.
Men om någon fått förmåga att förmedla denna kunskap ' till åskådarna, så är det A n d e r s de Wahl i Henrik IV:s roll.
Det är ej för mycket sagt att det är han.
som bär hela dramat på sina axlar.
Det är en kraftpresta- tion, som v i tacksamt hylla honom för, att han åter offrat sig så helt i intressant roll.
Hans mask var - en Elisabeth Eurén: Stehpen Hobhouse En själ i konflikt med statsmaskineriet (Birka- kom i England en roman av Harold out ”, ” Christopher Sterling ” Begbie, kallad ” Mr Sterling sticks it gårdens förlag 1921).
Denna bok har en förhistoria, som är utmärkan- Även förf.
till de i Sverige kända böc- de för den atmosfär, som krigspsyko- kerna ” Speglarna vid Downing Street ” sen alltid skapar.
I hela två år hin- och ” Kyrkfönster ” av ” En herre med drade den under kriget tillsatta cen- dammtrasa ”.
Källor: ” Conscription and Con- science.
A.
History 1916-1919 ”, av John W. Graham.
1922.
” Essays and ” Addresses ” av Gilbert Murray, 1921.
Nummer av kväkarnas organ ” The Friend ”.
Anna Vedde: Kvækerne.
1924.
Corder Catchpool: On two Fronts.
1919. utomordentliga ansträngningar voro av nöden, och hänvisade till ett av- styrkande uttalande av inrikesminis- I sitt tern (the Home Secretary).
svar påpekade Begbie, att man i in- rikesministeriet, den myndighet, som just bar ansvaret för den upprörande suren bokens tryckning, under före- behandling som i fängelserna kom vändning, att den innehölle en miss- samvetsvägrarna till del, naturligtvis ledande framställning av det sätt, var- måste vara mycket angelägen om att på kväkarna- och andra krigstjänst- undertrycka varje avs vägrare på grund av samvetsskäl som försiggick bakom behandlades i de engelska fängelser- na.
Författarens upprepade anhål- förr än ett år leståndets ingående ansåge myndighe- I a n att få dessa ställen utpekade och terna det rådligt att tillåta romanens rättade lämnades utan avseende.
H a n I företal till boken vädjade då till premiärministern.
i den svenska översättningen - Inte vilket sitt Återkomsten ak- H e n r i k IV är ett storslaget vittnes- börd om, att det finns en modern konst av förnämliga dramatisk mitt.
Den, som vill följa med sin tid och den, som vill studera själar- nas liv i det fördolda, bör ej under- låta att se detta drama.
Elsa Wilkens.
Rörstrandsarbetarna Av Karl Asplund En gnagande ångest blev kvar när du gick Så måste jag slå den ihjäl och döda och dränka vart ögonblick för att frälsa min usla själ Och så tog jag min plats i mitt gamla led, där man drack, där man sjöng och man stred, för att söva och dolo ångest med i dvalans fred, * ' * i fred Men den, som har bränt vad han älskar mest, är inte densamme som förr, och hon sitter bland vänner vid livets fest med lås för sitt hjärtas dörr vad han har i sitt hjärtas förvar. " "
och då vore det enda han äger och har kvar, ej mera ' ' kvar.
Du stilla, du heliga kväll jag förnam mitt hjärta en viskande röst E m blyg liten vädjan den stammade in i dill eget bröst!
i - Kom fram: jag bor i ditt hjärtas bommade hus, och jag längtar att se dig igen.
Ty vill vara som fordom din tröst och din vän och din vandrings ljus, ditt ljus Jag Drag regeln ifrån!
Jag till komma och gå försiktigt igen i vårt rum.
Vi äro allena i natt, vi två, och luften är stilla och ljum Jag vill stryka med handen M kuddar och bord golvets spjälkade trä Jag vill sitta och viska igen små hemliga ord, och på på ditt knä små ord V a d tror du jag har nit berätta allt från skuggornas främmande värld?
Det är öde och kallt Det är öde och kallt.
Ditt bröst är varmt som en härd.
I mitten av denna månaden började Har du glömt det ibland under # a * - avskedandet av Rörstrands gamla arbetare ", Endast ett 15-tal av fabrikens när du huttrat i själen av sorg, 600 arbetare komma att medtagas till Gö- teborg De övriga ställas f i l l tick lor tro- revbenens korg gen tjänst i 30, 40 a h 50 år på har backe ditt ljus stam över din eld och ditt ljus.
och fattigvårdsmyndigheterna få övertaga vad som vore bolagets solklara plikt Medan bolaget, vilket I detta fall är det- samma Enskilda banken lugnt åser, hur de 600 arbetarna succesivt avpollete- ras, har emellertid från andra hall satts krafter i rörelse för att kunna hjälpa hela denna arbetslösa skara varav många äro gamla och orkeslösa Från socialdemo- kratiskt h i l l har tillsatts en kommotté för att utreda frågan och inom Matteus fat- tigvårdsstyrelse, som äger att taga hand om.
de arbetslösa har ännu en kommitté som tillsatts for att uppvakta stadsfullmäktige i frågan.
Fattigvårdsstyrelsen har givetvis redan uppgjort sin budget för året och förmår helt enkelt icke med de medel, som nu står den till buds, att hjälpa hela denna skara ens m e d d e t lilla belopp som fat- tigunderstödet utgör.
Fattigvården måste sålunda ha ett extra anslag för att hjälpa Rörstrands a h EnskiIda bankens arbetare Den bästa lösningen för staden i detta fall torde nog vara, om nödhjälpsarbeten kunde ifrågasättas för de 600 arbetslösa.
Och jag lyssnar till rösten, när natten flyr.
Å, den klingar så vacker och varm!
Och så sällsamt fjärran och dämpat det gryr och ropar ur gatans larm Nu klingar en spårvagnsklocka gäll Vad rummet är helgedomstyst!
Ditt flickporträtt har jag klappat och kysst till tack för i kväll, för i kväll (Ur ” Klockebojen. ”).
Ett reformförsök En studentskehistoria av Ingeborg Nordin Aldrig har väl ett blivande lärdomsljus fraserna.
ingen tog minsta notis om den huvudet så fyllt av dåraktiga idéer rundkindade recentionrskan som likt andra som lilla Marianne, vilken nu stod i be- landsortstöser hade Y dålig smak, att hon haft föredrog studentmössan framför Och fastän grepp att begynna sina läroår i den upp- tetsstaden Hennes farfar tiden varit en av univer- heter, vilket dock inte hind- rat hennes fader att hamna som snäll och anspråkslös präst i en stor man avlägsen landsförsamling.
Under de tidigare ton- åren hade det utgjort lilla Mariannes för- tjusning att utfråga sina dagars upphov hösthat- ten.
samman a h fingo skolbarnsklass var minsta tecken till i Marianne gick omkring i häpen avvak- tan.
Det kunde ju inte vara möjligt, att detta var det mångbesjungna upsaliensiska kamratlivet ” Jo, trevligt ”, återtar Marianne med plötslig värdighet, ” men jag tycker, att när både dom och " i arbeta på samma mål, då kunde vi också umgås som tik.
tiga kamrater, P i min nation vet jag, att Persson och Euren, som gå på kursen, ni känner väl igen dem, det är den där långa bleka, som ser ut som en förvånad kyck- ling och den d u med den rörliga näsan, dom brukar träffas ah prata om filosofi och konst och de sista böckerna d a n läst och jag tycker det skulle vara så roligt och få med a h tala om annat än klä- der och tentamen ” ” Ja anmäl dig du bara som deltagare i den där fina klubben får du Y så väl- kommen Mir ".
säger fröken Greta li- vara du tet vasst.
Marianne förnimmer snärten men M u - vara upptagen på annat håll.
Och vad Marianne hört sin fader för- tälja.
det hade hon utfyllt med trägna och fruktbringande studier i all möjlig gammalmodig och panegyrisk uppsalalitte- ratur.
Var det underligt di.
att hon redan åratal i förväg drömt sig längtanshet om allt det underbara som väntade henne?
Utan att hon gjorde sig riktigt reda för saken, föreställde hon sig universitetslivet snarast som en lämplig illustration till den från hemsocknens herrskapsbegrav- ningar välbekanta ” Store hvide flok ”, d.
+ glatt: ” Tänk, vad det ser fånigt ut seminarierna, d i r alla flickorna sitter hon- trängda @ ena sidan om profeten &amp; alla pojkarna på den andra.
Det ser ut som om dom vore rädda för varann. ” ” Ja, är det inte dumt! ” infaller den blåögda fröken Anna, ” jag minns en gång i fjol kom jag lite sent, och det var bara den trasiga stolen ledig på vår sida men gott rum på andra ändan av bordet.
Men tror ni jag tordes gå dit och sätta mig?
lar Man pratade plugg och drog tentamens- historier.
Har ni hört att professor Pelle på en fonnetikentamen sa ’ It den söta fröken Ander att definiera kyssar både teoretiskt ungdom, före- skälvande av hänförelse a h med ansikten, stadigt vända mot den uppgående solen.
I denna de utvaldes skara skulle nu även hon få inta sin plats.
Och vem kunde veta, om inte den av evighet utvalda livskamraten redan r i d där och omedvetet väntade på att räcka henne handen?
Si var hon där De första dagarna vandrade hon omkring i ett fullständigt rus av förtjusning.
Tänk, att allt kunde Äsch, dia där historien är urgammal Men allderes sant är det att ” Laxen ” frå- gade fröken Svensson, när hon kom upp för att tenta, om hon inte ville gå på bio dakt Nästa Stoppa Lisbet låter inför dömens röda torn a h silver- nästa gång, bokens svartnade blad, nickade bekant så är du säker på mig också ”, fröken Lisbet och tillägger i drömmande tun: ' " Gud.
rad han är flott! ” ” Fu, tycker ni verkligen, att vi inte kan ha trevligt utan mikar ".
fnyser den skrattade åt fruarna Vasas lustiga små fötter, d i r de stucko fram ur marmorkjortlarnas veck och fattade till sist högtidliga beslut vid farfars grav ute på dan grönskyggiga kyrkogården ' Det var ett stort arv, hon hide att förvalta.
Arbetet begynte.
Hon läste moderna språk.
I en av d e små grå universitets- gjordes inte?
inte en spegel och tolv rufsiga unga d a m e r Var det inte något av humöret hos oskyldiga söndagsskolbarn som präglade kretsen kring långbordets rykande kaffe- koppar och råkade småbrödfat?
Lilla Ma- rianne försökte att i all kamratlighet pra- t &amp; vetenskap med sina grannar, herrar Crona all Pettersson vilka dock för till- fället föreföllo mer intresserade av @, &amp; - I m i n av den nionde indoeuropeiska språkfamiljen.
Fröken, Lisbet lyckades helt absolverat av fästmansförälskelsen.
knipa en, inbjudan till nästa bal, och frö- " Hur kan du tro, att du skall kunna in- ken Sommar underhölls troget av den föra några nya seder?
Låt var och en mycket ungdomliga okunnighet om det ly- sköta sitt och tvinga dig inte på andra. ” sande Chronschoughsanseende, hans omog- ” Får jag listan, jag stryker ut mig ': na skolpojksvisdom förskaffat honom.
an- förklarade fröken Lisbet.
förtrodde henne sin förfärliga fruktan far Marianne tyck.
för ovanlighetens skull nästa termins tentamen.
vara svarslös men i samma ögonblick kom- Efter kaffet lekte man allsköns lekar.
mer kandidat Crona, leende a h ståtlig, sjöng studentsäng ah gastade av hjärtans bugar sig litet siratligt a h ber att få lust, eftersom jazzen avvisats som alltför närmare upplysningar av listan utsända modern för detta gammaldags upptåg Och rinna Och medan de andra unga damerna efter den förtjusande hemfärden över diskret dra sig tillbaka söker han för- månskensgnistrande slätter, där stormen klara, varför hon kommit med detta på nu lagt si.
till ro, samlades alla på uni- hitt.
ah hur enkelt och trevligt hon tänkt versitetstrappan.
Men innan den allmänna sig det hela.
Men nu sig det ju ut at miss- avskedstagningen hunnit börja steg kan- lyckas.
nen unga mannen tröstar henne med att helt generöst ta på sitt ansvar, att även de manliga kamraterna komma att anteckna sig Det hela var så originellt man kom bara så oväntat.
Efter sju-föreläsningens slut följande kväll kröpe verkligen tjugotvå glada ung- domar.
därav tio manliga individer, ned i de tre längslädarna som väntade vid uni- versitetstrappan.
Trångt blev du.
Fastän var och in klämde ihop sig till ett nystan, måste kandidat Olagus i mellansläden dinga ner sig på de övrigas fötter så att hans egna stodo upp som ett stakar ovan for slädkanten.
Det hade blåst upp till rykande yrväder och snön virvlade vilt ute på slätterna.
Men vad gjorde det?
Det bara ökade trevnaden.
Den i början kanske något styva stämningen tinade jo upp så märk- värdigt fon i höet och fällarna @ släd- bottnarna, och snart blandades de unga rös- terna och skratten med bjällerklangen och i stället med honom ” Vet ni ”, säger plötsligt den klarögda Sommar.
vars låghälta a h tre stora A-n i tentamensboken gåvo henne en viss särställning, ” jag tycker den här té- hippan var ett son ’ t bra påhitt, att vi ska komma överens om att träffas ofta.
gång kommer ni till mig men då ska ni h i handarbete allihop.
strumpor, om inte annat! ” Men när vi nu blivit så här goda vän- fröken nålen vila — ” tycker ni inte det är konstigt, att poj- karna ska gå där som träbockar a h låtsa, som dom inte kände igen oss.
Den enda gång man kan prata med en kurskamrat — Och vilken upptäkt lilla Mariannes prydliga piktur nod där: ” De som vilja deltaga i slädfärd till Odensborg i morgon kväll kl. 8 ombedes anteckna sig här nedan. ” Det vita pappe- ret smusslades från bänk till bänk under d u alla skenbart voro fördjupade i över- sättningen Marianne vågade inte ens höja blicken från boken Nar timmen var slut, stod dar elva kvinnliga och två manliga namn ” Du gör oss bara löjliga ”, säger fröken Greta, vars manfolksintresse var — ner den där usla stolen anne och praktiskt?
oändliga fält, på fröken vise, vandrande Nej då, jag måste ta Kandidat Olagus, som av flickorna å trillade i golvet mitt under seminariet, Och det blev flabb, vill jag lova " misstänkts för att vara världens värsta ” Å så hade då jag gjort ”, säger plugghäst och ingenting annat, visade sig nu som en utomordentligt artig a h skämt lilla Marianne beslutsamt.
" Ja.
det är inte alla som äro begåvade sam kavaljer, medan kandidat Sten, vars demokratiskt blixtrande ögon ah krokiga med en så ” n företagsamhet som du. ” Flickornas vänskap höll i sig De hade väsen gjort honom troligt intressant, så syjuntor och brasaftnar hemma hos var- här på nära håll verkade bra nog mam- ann, de gjorde små utflykter både hit och mas gosse Och den i flicksällskap så d i t och allt var ganska gott.
Men Mari- blyga lilla Britta uppenbarade sig som syn- hyste större planer nerligen hemmastadd i konsten att flirta Så en dis skickades det ut en lista un- på d u mest i ögonen fallande sätt der en förmiddagsövning Präntat med Så var man då framme.
Gode lid, bara för sina deciderat karlhatiska åsikter kän- da fröken Maja.
par ungdomar, som stavade på en översättning av Strindberg.
Jaså, det var på det sä tet de akademiska studierna bedrevos!
Ej heller motsvarade kamraterna, nej kurs- medlemmarna, de föreställningar hon gjort sig om den akademiska ungdomen.
Där voro unga män med skärprockar a h bleka anleten samt omsorgsfullt skärpudrade unga damer, som med världens mest ut- tråkade min läspade fram de främmande Hobhouse h a r, ehuru med I n de flesta människors.
Han var en hälsa överlevat den hårda religiöst lagd natur med dragning i t fängelsebehandlingen, och som han mysticism.
Allt mera blev det hans är en i vida kretsar i England k i n d själs längtan a l t e f t e r f ö l j a Kristus.
och högt aktad man och en utomor- Att hjälpa de lidande och fattiga var dentligt intressant människa, en Fran- honom icke nog, han ville göra sig ciskus-typ, torde det vara befogat a t t till ett med dem.
O c h som h a n icke här i korthet skildra hans liv och där- kunde göra detta som en rik man, med också vissa sidor av förhållande avsade hon sig sin arvsrätt efter sin far.
1909 anslöt han sig till kväkar- na i England under världskriget.
Stephen Hobhouse tillhör en rik na; han deltog i deras ” silent wor- och socialt högt ställd familj.
Hans ship ” (tysta a n d a k t) och talade emel- far är the Right Honourable Henry lanåt i deras ” meeting houses ” (mö- Hobhouse.
Som ung arvtagare sän- teslokaler).
Som bekant ha kväkar- des Stephen till Englands förnämsta Vännerna, som de själva kal- Stephen bruten na, eller yrvädersvindens tjut.
nar, utan tjänare och I den största a- lig-kår.
Han gick sedan, som nämnt kelhet.
De blevo goda vänner med ä r, över till Vännernas samfund och de kringboende, togo sig an de nöd- hade tillhört detta i 5 år, när världs- ställda och på något r i t t hjälpbehö- kriget bröt ut.
Hobhouse visste ge- vande nom egen erfarenhet, vad ett krig in- Han hade.
sedan h a n lämnat anställning i.
undervisningsmini- under se sj nebär.
tet s steriet, varit ute i det första Balkan- na omgivnin!
En person, som en dag besökte mrs Hobhouse, lade mir- ke till att ett klädstreck r a r spänt tvärs över rummet och frågade mrs Hobhouse, vad meningen var med dett Hon svarade, att när de flyt- tat hit.
sände de först sin tvätt till en kriget (1912 — 1913) och kommit till sin Konstantinopel för att hjälpa flyk- tingar av olika nationaliteter.
som in- te hade något annat hemvist än ria- dens moskéer och kyrkogårdar och som j u s t ingen brydde sig om.
Pro- fessor Gilbert Murray, Oxford, talar i en essay am ” Själen, sådan den ter i alla religioner och springer trosbekännelsernas skrankor.
Steph- ens tolk, en from muhammedan, som sannolikt uppfostrats till a t t be- trakta alla kristna som hundar kin- de den an&amp;, som utstrålade f r å n d e n - ne kristne man.
Han förrättade bön tillsammans med honom och gick un- der denna farliga tid in på att lägga bort den revolver, som han annars alltid brukade bära pi sig .. " medförde i England Världskriget som överallt utomordentligt ingripan- de förändringar.
England har aldrig haft en lag om allmän värnplikt, t y en sådan ter sig för engelsmännen samma
Är detta jag och civilasation?
Hjärnornas Camp I Genéve (Forts.fr.
sid (Forts. fr. sid 1.)
bristningsgränsen knöt han näven mot landsfiskalen och skrek: " Det är han som skall häktas och inte jag!
En tjuv, det är han! "
Man frågar sig ovillkorligen, vad som kan ligga till grund för så hät- ska utgjutelser och en liten rekapi- tulation av Larssons tidigare olycks- öden är d ä f ö r nödvändig.
Som nämnts dömdes Larsson för misshan- del och förpliktigades därvid att även utge till den misshandlade ett skade- stånd på 8,000 kr.
Medan Larsson satt p i Långholmen, och sedan Ny- man på något sätt fått reda på, att I.)
Han kunde j u ha i Genéve inköpt en ask av de små eleganta öronproppar- na antiphon, som fabricernas i Schweiz, beväpnat sig med dem och sedan med jämna mellanrum uppropat det nej, varmed han reste hemifrån, alldeles oavsett att frågeställningen och förut- sättningarna under stridens gång bli- vit andra än då han kom.
Men det gjorde han inte.
han lyssnade och inlät sig på rtsninemang, det vill sä- Larsson släpat ihop en liten sparpen- att stå allt detta emot, om han haft något påtagligt svenskt särintresse att strida för.
Men här stred han mot rådsutvidgning för N.
F:s idé och för Sveriges och egen ära att hävda denna idé.
Man kan gott för ga gav sig rakt ut i striden.
När stå, a t t där kunde uppstå en situa- han kommer hem får han tillfälle a t t tion d i det såg U t som om han främ- stående på en bank lät Nyman den misshandlade utmätning hos Larsson Hur stort beloppet var på stås ingen ha vetat!
Därefter såldes för utrikesnämnd och riksdag redo- göra för sina skäl.
M a han lär ald- rig kunna klara ut den psykologiska gången av den process, som kom ho- nom att ändra sig därhän att han från rande en ytterst lukrativ affär, d i man vet att Nyman tillhandlade sig 14,000 kr., som fanns innestående på Lars- att säga nej till rådsutvidgning eme- dan en sådan ställde Nationernas förbunds idé p i spel, kom dit att er- bjuda sig att lämna sin rådsplats och därmed avlägsna det hinder Sverige begära Larssons innestående medel på exe- och inropade dem för 75 kr., sons bankbok.
På samma knepiga morsarv.
utgjorde för samma farliga utvidg- Larssons så att han slutligen ning.
T y ingen kan efteråt återge en för en summa av 135 kr.
tillhandlat kamp av viljor a h passioner med alla dess hemliga - underjordiska ström didat Crona fram och höll ett litet tal för ningar och psykiska påverkan och at- jade denna idé och vår egen ärelyst- nad att tjäna den mera med att ge vi- ka än hålla stånd.
Det undandrar sig, också än så länge vårt omdöme, hu- ruvida under en kort stund.
den d i avgörandet föll, icke en sådan situa- tion varit för handen.
Det ser icke alld les omöjligt ut, ty Sveriges uppoffring kan h a bevekt den tyska delegationen till det mått av själv- uppoffring även den visat, och som själv- innebar en väsentlig mildring av dess första bestämda nej mot Polen och hot att ta sin ansökan tillbaka.
Som det nu är, så har delegationen lovat fröken Marianne, som av eget initiativ mosfäriska tryck.
vänts utanför dörren till Nationernas skänkt dem detta vackra vinterminne ” Och nu tycker jag ”, slöt han, att vi alle- Naturligtvis hade det varit lättare förbund till September, trots att Po- sammans ska hållo ihop som kamrater ' ' len får en rådplats.
Och Polen nöj- Detta var - ” Ja, och sitta hur som helst på sig mellan 15 á 16,000kr.
Detta var de sig med en icke permanent i stäl- seminarierna, så jag slipper trilla ikull ”, emellertid Nymans privata för en permanent, det är dess ef- inföll fröken Anna Förklaringen på dessa gåtfulla och den misshandlade, som skulle tergift.- och " te allmän munterhet bland aftonens ka- haft 8,000 fick de 135.
Lars- Frankrike.
det vill säga dess dele- son kom ut kr., efter långa När fängelse- var han sålunda fortfarande gationsledare, Briand, har kanske valjerer men kandidat Crona tog åter till orda: " Ja, då tar vi det som en bekräft- åren, skyldig den misshandlade en betydan- gjort de minsta eftergifterna.
Han telse på allas vårt kamratskap, att vi på nästa fredagsseminarium inte delar på oss de summa, och alla hans under mö- har gent emot Undén spelat ungefär da och arbete hopslitna sparmedel den roll som Clmenceau under över- nej och vänt om hem, Det tyckes, liksom fåren och getterna, utan placerar läggningarna om fredsvillkoren spela- som om Sverige skulle ha ofrivilligt Undra sedan på de mot Wilson medan Chamberlain medverkar till en slags europeisk hans fiende Nyman.
hurrar vi för frökm Marianne och för att den arme mannens tålamod brast övertagit Lloyd Georges roll av den samling i indignationens tecken inom kamratskapet Den natten sov lilla Marianne inte myc- inför landsfiskalens fortsatta finter som backar Frankrikes handlingar.
N. F. mot utsocknes medllemmen Bra- knep!
Han sade honom endast Men Frankrike fick börja sig i vissa silien.
Annars hade vi haft den gam- ket Var det verkligen så lätt, att refor- världen?
Ty var det inte en god inför domarebordets vad de allra fles- fall den gången a h så även nu.
Bri- la olyckliga motsatsställningen Tysk- ta rätttänkande människor länge tänkt men inte vågat säga att han var början att ha förvandlat denna samling and har mött ett oväntat motstånd Och Locarnoverket ungdomar och herrar som gått där m) tjuv.
Man frågor sig huru något och icke kunnat genomföra sin ur- hade varit i fara.
Att Brasilien for- oss alltefter som tillfället eller böjelsen hade på ett för den enkle mannen och rät änk mera land-Ententen.
kastat koketta eller konkurrensilskna sned- sådant som d e t t a k a n vara m ö j l i g t sprungliga plan.Den överenskom- mellt när J.O .. till vilken anmälan gjordes redan 1923, ansett sande!
- Under den följande veckan hälsade väl denna anmälan icke föranleda till nå- deltagarna i slädfärden glatt och vänlig gon åtgärd.
Och nu sitter Larsson ånyo på Ny- på varandra men något annat spår av de fängelse med 16 månaders ingångna kamratskapet syntes inte till köpings ” Var det inte något att ställa till släd straffarbete framför sig.
till vilka parti för ”, frågade fröken Greta ironiskt han dömts dels för smädelser mot Men ” vänta bara ” tänkte lilla Marianne landsfiskalen och dels för de svåra så kom fredagsseminariet.
Fröken Greta brott för vilka han beskyllt denne i ovan omtalade stämningen.
En och ett par andra unga damer, som inte varit med om det högtidliga fördraget, ännu grellare färg får denna från ju- kommo först av flickorna och placerade ridisk synpunkt onödigt hårda dam.
man får veta.
att samme notarie sig som vanligt till höger om den ännu när som hjälpt den stackars smeden och enkla kamrater!
Och nog var kandidat Crona för tju- ju måste vara.
den De övriga anlän- alla tittade i smyg åt tomma professorsstolen.
de så småningom i dag där de manliga kursdeltagar- samlades.
Inte kunde de väl mins.
att flickorna även denna gång skulle ta första vänster na steget?
Där kom kandidat Olagus, glatt leende styrde han kurs på sin vanliga plats och utan att at höger eller vänster kröp kandinat Sten in i sitt hörn.
Lilla Marianne har placerat sig så nära man.
folkskanten hon vågat.
Skulle också kan- didat Crona svika?
De runda kinderna bli allt rödare och blicken betänkligt skum.
Där kom han äntligen nej, det var pro- fessorn Seminariet tar sin början.
Kan- didat Crona lyser med sin frånvaro.
hindrar eller försenar dess upp- ordnandet av rådsfrågan som var klar fyllelse är i och för sig ingen reell skada.
när Brasilien stjälpte alltsammans med sitt veto (efter att tidigare ha På så underliga och slingriga vägar svarat ja på rundfrågan om det var utveckla sig angrepp och motangrepp hjärnornas strider.
var den mest påtagliga.
och se det härta möjliga i den.
med på att släppa in Tyskland i N.
F!)
den överenskommelsen innebar Utgången är naturligtvis icke gläd- eftergifter från alla intresserade icke jande, det kan man erkänna, sedan bara från Sverige, även om Sveriges man.
som här skett, sökt förstå den Detta Därför att Brasilien stjälpte över- som hänt nu i Genéve, då Tysklands enskommelsen, säger man här hemma högtidliga inval blivit uppskjutet - och med all den risk d a t a innebär - sy- att Sveriges motstånd sätta upp stämningen, vid målets eftergifter varit lika m e n i n g s l ö s a.
oss ge stöd för det sats Tide- utrikespolitik av uppriktighet och god handläggning satt som domare och Utan betydelse eller effekt har Sven- varvet alltid hävdat, den, nämligen vilja var icke stark nog att sända ges handlande dock icke varit ehuru att folkförsoningsrörelsen i e t t land Mac Donald till Genéve.
I stället avkunnade domen.
Till allt detta kommer, att Larsson högre makter tagit hand om vårt icke kan ställa sig i avvaktande och hade högern den politiska ställning, allmänt anses vara oskyldigt dömd i handlande och vänt det till en annan mottagande ställning till Nationernas som gjorde det möjligt för dem a t t misshanadelsmålet, Utan Sve- förbund.
Det har kallats den korta sända en Chamberlain.
som inlät sig och själv vidhål- ler han bergfast sin oskuld.
Mot utgång.
än den avsedda.
bakgrunden av detta ter sig de riges motstånd hade rådet kunnat vägen till freden att bereda sig på att på hemliga överenskommelser med enkla och röra &amp; brev, som den ar- välja in Polen, Brasilien och Spanien.
mottaga den som gåva från Nationer- Frankrike.
avsedda att modifiera Den långa vägen skulle verkningarna av den offentliga Lo.
me mannen skickat från fängelset till Men då hade Tyskland självt sagt I motsats därtill vara att arbeta i eget carnotraktaten Resultatet blev april- advokat Lindberg rom den vanmäkti- ges hjärtskärande rop om hjälp.
” Jag land på det egna folket för att få mötet kan inte förstå, att man skall sitta här fram ett fredsinitiativ därifrån, rik- Nu liksom innan Nationernas för- ' för att nian vill rättvisa och rentvå tat alltså ut från periferien in mot bund kom till, har paci sig från eländet Är detta lag och centrum i Genéve.
Det är väl allde- beta inom sitt eget land tydligt, att en växelverkan här detta land t i l l ett eget måste äga rum.
Genéve är icke un- kampen mot kriget för försoning mel- alla förhållanden den sol i vårt lan nationerna.
Det tusenåriga riket statssystem, från vilken fredens vär- kommer aldrig till oss som¨ en gåva me utstrålar.
Den är ingen sol, det från Nationernas förbund Nationer- är rumnian av de tillskott, som förbund är ett verktyg.
Materia- ma från de anslutna länderna: Den let att arbeta med tillhandahålla fol- delsmålet.
riktning i England som står för en ken ' E.W.
att Sveriges nas-förbund.
les der kom- des inte av.
själva.
