# ID: svediakorp-per3277
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,493
# sentences: 663
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mödras skydd 1.
AV Kerstin Hesselgren Misteln Det sägs att innan innan Br riand and lät planerna på att utvidga N F:s råd med m plats till Polen samtidigt med att Tyskland skulle högtidligen inträda i förbundet och därmed också i rådet, hörde han sig för hos råds- medlemmarna, om de hade något emot på det.
Detta emedan han visste, att en enda rösts vägran kunde stjälpa förslaget och att det icke var värt att sätta in prestigen och den början av 188O-talet.
Från denna tid v i n d e det sig.
att denna fråga ansågs omläggning av kvinnornas börjar den ma arbetarskyddslagen ef- synnerligen viktig och k a r m på råden, sam den medförde.
har ställt ter den andra upptaga förhud för skydd ställdes mycket höga - arbets- statens ansvar gent emot kvinnorna kvinna att viss tid efter nedkomst ar- förbud under minst 6 veckor efter såsom m ö d a r i en ny dager.
Det in- beta i industriellt arbete.
Vanligen och rätt till ledighet 6 veckor fon stadiet inte yttrat sig om saken, emedan dustriella förvärvsarbetet kom detta förbud endast helt k o n barnsbörd samt så stor ersättning åt en ytterligare utvidgning i samband med gen alt med synnerlig styrka påvisa tid 2 till 4 veckor.
Dir obligato- modern under denna tid (högst 1 2 inträde i Loca- nödvändigheten av att skydda möd- riska förbud infördes visade det sig veckor), att den garanterade moder o c h man från tysk sida icke tänkt d rarna för att därigenom skydda bor- emellertid snart nödvändigt att även och barn full försörjning (full and att gardera sig mot en sådan möjlighet nen.
Missfall, spädbarnsdödlighet, söka skydda mödrarna ekonomiskt.
healthy maintenance).
I närvarande bär sannolikhe- sjuklighet bland mödrar och dödsfall Detta skedde antingen genom direkt s und ha 29 länder längre eller kortare tens prägel i ljuset av vad som sedan hänt, på grund av barnsbörd, voro inga nya understöd från staten, eller genom a r b e t s f ö r b u d och 24 av dessa ge i en att Briand skulle fått välvilliga svar från företeelser, men de växte med indu- i de länder, där obligatorisk försäk- eller annan form moderskapshjälp alla håll utom f. ån Sverige, men tagit strien på ett sätt, som kom de mer ring fanns.
likställa barnsbörd med Washingtonkonventionen har däremot Sveriges ställning till saken så foga på all- klarsynta att ana m fara.
Den bety- sjukdom.
I några få fall skapas en undertecknats blott av några få stater delse befolkningsfrågan fick efter särskild försäkring för detta ändamål.
och torde de flesta ha avhållit sig där.
situation den lilla misteln, som gudarna 1870 års krig, bidrog också att öppna Till att börja med gick det dock lång- ifrån på grund av bestämmelserna om när av hela skapelsen ögonen för detta faktum, och den då- samt an ordna de ekonomiska konse- d e 6 veckorna före, som i mycket hög icke döda Balder.
Och som därför tida statistiken började alltmer syssel- kvenserna av förbudet, och ännu ökat kostnaderna utan att kunna också mycket riktigt dödade honom.
Se- sitta sig med industriens faror f ö r hade endast 9 länder någon anordning anses vara i samma grad nödvändiga folkökningen.
Skyddslagar för barn för moderskapshjälp under det att ett som de 6 veckorna efter barnsbörden.
från början mera varit en försiktighetsåt- och även f ö r kvinnor äro visserligen 20-tal länder hade arbetsförbud för Hos oss är denna fråga snart 20 år gärd dikterad av ett återfall i misstro mot gammal.
Den nu framlagda proposi- Tyskland än en fientlig handling, så un- av äldre datum, men speciells åtgär- viss tid.
vanligen 4 veckor.
der f ö r att skydda de industriellt ar- Kriget medförde även denna gång tionnen kan således ej betraktas s,,,,, betande kvinnorna vid barnsbörd i m ett nytt intresse an s k y d d mödrarna, något nymodigt projekt.
Alltsedan nien, Brasilien och Kina kommo till med ett utslag av dessa undersökningar och vid den första arbetarskyddskonfe- Wavrinskys i andra kammaren sina krav på var sin ständiga plats.
Sverige (Forts. å sid.
6.)
klargjorde före rådsmötet officiellt sin och datera sig från slutet av 1870- rensen efter kriget i Washington 1919 Industriens genombrott arbetsom- misslyckas Tyskland självt hade på det dess eget att nämli- omfattar - icke diskuterats Det sägs det togs ed att sen 1911 grad i rådet följas och vara någon mening med, så skall Hyste man minsta misstanke om, dena gått i riktning att avstänga gif- samma konsekvenser, när det gäller stor.
Det är u dags nu att komma, som att det inte var så helt med den star- ta kvinnor från statstjänst.
Antin- minnen?
En allmängiltig och o m franska pressen gjort, och säga, att det ka opinion bland kvinnorna landet gen skulle hemmet bliva lidande pi fattande statistik vederlägger dess- aldrig var meningen, att de små staterna runt t i l l förmån för de bägge motio- tjänsten, menar man.
Eller också utom motionären, om han utgår skulle ta sitt likaberättigande bokstavligt, nerna om inskränkning av gift kvin- tjänsten bliva lidande på hemmet och ifrån, att ett äktenskap i och för sig!
och att man väntat bättre takt av don.
nas innehav av statstjänst, vilken staten skulle förlora på den kvinnli- medför större sjuklighet hos kvin- När nu Sverige tar, sitt ansvar och sin motionärerna åberopat, så övergick ga arbetskraften.
norna Dödligheten är nämligen min- ställning bokstavligt och begagnar sig av denna misstanke till glädjande visshet Den ena av motionärerna spelar på dre både för gifta män och kvinnor så är det bara att böja sig för det.
vid det opinionsmöte, rom på månda- den senare melodien och gör ett på- i n för ogifta m i n och kvinnor.
Det- Det är svårt att se hur Sveriges hållning gen anordnats i Stockholm.
K. F. U. stående, vars dristighet endast över- ta beror på de ordnade förhållande- som hindrar Polen att komma in nu och M: s hörsal var t i l l trängsel fylld av träffas av de anförda exemplens na icke minst i sexuellt avseende, som uppskjuter dess ständiga rådsplats i ett kvinnor av olika kategorier och sam- ovederhäftighet och ringa beviskraft.
blir en följd av giftermålet.
Det lig- ovisst fjärran, kan göra någon nytta i del hällsklasser, gifta och ogifta, unga Motionären säger sålunda i sin mo- ger absolut inte i statens intresse att viktigaste, nämligen Locarnoandans beva- och gamla, som kraftigt och fullto- tion: en hel del gifta kvinnor ha or- försvåra för individen att ordna upp rande och stärkande.
Vad som psykolo- nigt protesterade mot alla undantags- dinarie anställning och kunna icke sitt l i v i detta avseende.
Tvärtom giskt sett var det viktiga, var att Tysklands prestera den arbetsduglighet som är ett motsatt förfarande från statens inträde i förbundet skulle bli ett stort lagar för gift kvinna.
Aftonens tre talare, fröken Inge- nödvändig i ett affärsdrivande verk.
sida, d.
Y. s. giftermålsförbud för ögonblick, förnummet som inseglet på för- borg Wallin, fru Anna Wisborg och Han grundar detta sitt påstående på kvinnliga statstjänare skulle lätt med- soningen och solidariteten.
Men Sveriges doktor Ada Nilsson framlade k o n den stora sjuklighet, som de gifta föra antingen oordnade sexuella för- rost, som kan hindra genomförandet av och koncist sina synpunkter på frå- kvinnorna ha att uppvisa, och fram- hållanden med alla dess faror eller m avsikt, kan inte hindra att avsikten, gan, varefter den föreliggande skar- drager några exempel.
Motionären också i många fall verka förödande misstroendet fanns där.
Och så kom det pa protestresolutionen enhälligt an- gör emellertid ingen som helst ansats på individen.
Självuppehållelsedrif- en skugga över det stora ögonblicket.
Mötet protesterade även mot till att bevisa, hur en kvinnas sjuk- ten och könsdriften - individens Men Sverige för m tapper strid för en komma då i princip, den om jämlikhet inom N. F. I. det i riksdagen motionsvis framlagda dom kan sammanhänga med hennes starkaste instinkter förslaget att inskränka ritten till ar- giftermål.
Om nu dessa bida fakto- motsatsförhållande till varandra, var- fråga om den principen får nog Sverige bete f ö r den kvinnliga.
kökspersonal- rer stode i minsta sammanhang med av följer personlighetens splittring inte alltid Tyskland på sin sida.
Stormak- len på fartyg.
Ett sådant beslut varandra så borde motionären först med ty åtföljande nervositetsyttrin- ter äro vana att ett ords styrka står i pro- att kvinnan var frisk gar och nedsatt arbetsförmåga.
Sta- portion till maktmedlen bakom.
Men de nämligen utestänga ett stort kunnat antal kvinnor från ett jämförelsevis före giftermålet och blev sjuk efter ten vill ha friska arbetare.
Den har ha själva gått in för en ny princip, och giftermålet.
Ett sammanhang skulle sålunda ett visst intresse av att upp- här möta do den i praktiken.
Här gäller väl betalat förvärvsarbete.
muntra det monogama äktenskapet, ett ord mot alla andra icke därför att det Tidevarvet har vid sina artiklar i då åtminstone vara möjligt.
Jag vill ej förneka, fortsätter dok- som utesluter de illegala förbindelser- yttras mot ett mäktigt land utan därför att frågan förut haft förmånen att taga med dess faror för smittosamma det kommer från ett land, som man fri- av fröken Walins oemotsägliga tor Nilsson, att missförhållanden synpunkter.
Fru Wisborg har också äga rum, men sök rättelse där det sjukdomar a h dess i övrigt störande villigt givit en plats i rådet.
Den diskussion, som står om detta, in- ' förut i pressen lagt fram sin uppfatt- går!
Äro läkarintygen avgivna på ett moment.
Doktor Nilsson bestred alltså att de bringar Sverige både beröm och ovett, ning, som därigenom blivit känd.
Vi samvetslöst sätt, så sätt garantier mot av motionärerna anförda exemplen mest det senare.
Men den är nyttig.
dir- inskränka oss därför i dag till att re- sådant!
Äro sjukdomarna verkligen ådrag- ur medicinsk synpunkt bevisa något för att den genom ett åskådligt exempel ferera doktor Nilsson, som såg pro- för tidningsläsaren, för menige blemet från en hittills icke belyst si- na genom äktenskapet i och för sig, om gifta kvinnliga statstjänares stör- gör så är det sannerligen en helt ny prin- re sjuklighet Samt hävdade a n lag- man över hela världen, att Nationernas da.
cip som införes, att detta skall på nå- stiftningsårgärder i berörda avseende förbund inte bara är ett förbund av seg- Läser man igenom aktstyckena got sätt bestraffas genom arbetsför- skulle bliva en fara icke blott för det rande stormakter utan betecknar in ' - alla de kommittéer, nämnder och myndigheter som under de sista bud inte bara för den som är " % allmänna moraliska tillståndet utan d e av en ny princip vid avgörandet mellan att hava blivit sjuk utan även aven för den enskilda individens ar- staterna.
årtiondena sig över denna frå- olycklig Den bild är dimmig och svår att fixera, man snart att det är två för alla kvinnor av samma kategori.
betsförmåga och berättigade lycko- som en fjärran läsare får ur alla korre- ledmotiv som spelas på, när uttalan- Äro motionärerna beredda att taga krav.
sin rätt, togs.
skulle del - bevisa na klart från ga, finner yttrat nerifrån Genève.
Men da skymtar man ändå, att bakom spondenternas speglar
En sensationell händelse Föregångsmän Tredje internationella konfe- rensen för jordvärdeskatt och frihandel Borgmästare Lindhagen har, som statsmän med begivande av deras De gråa marsdagarna bjuda inte så han själv säger, under nära tre årti- folk.
Detta blod ropar från jorden.
anden varit medlem av svenska riks- Världskrigets tal kräver ett svar.
Det- mycken omväxling.
Inte heller i poli- hålles i år i Danmark 20-31 juli.
tiken eller riksdagsarbetet, där fäder- Den egentliga konferensen äger rum i dagen och nästan lika länge av hu- ta svar har ännu icke kommit.
Det neslandets historia skriver, som det ju Köpenhamn 20-25 juli, d i föredrag vudstadens kommunalrepresentation är tvärtom fara värt, att de än väd- anses.
Det vanliga partigrälet förlö- diskussioner komma att behandla och under denna tid h a f t tillfälle a att jande, än befallande rösterna dö bort Da- internationell fred, arbetslöshet, bo- stadsbrist frihandel.
Vidare kommer blicka bakom alla politiska partiers och förstummas under det vardagliga per normalt och i lagom takt.
gens Nyheter är helt och hållet uppta- redagör lser från de olika länderna a t t kulisser.
Han har även åtnjutit fle- livets dövande inflytelser. ” pen av mördaren Poukka, och de an- belysa arbetet för jord ra förtroendeuppdrag och represen- ” Formaldemokratiens högsta poli- terat Sverige vid åtskilliga internatio- tiska mål har utmynnat i en ävlan dra tidningarna äro naturligen i viss genomförande, dess ver mån smittade.
Det blir enformigt, hur tiken samt metoderna f nella kongresser.
Som riksdagsman mellan partier att erövra den politi- ett mord i och för sig än arbetet.
har hr Lindhagen så gott rom varje ska makten.
Makten är emellertid en upprörande Man orkar icke heller att de fem konferensdagarna i vara.
år avlåtit ett flertal motioner och farlig rak.
D e n undgår enligt all er- Köpenhamn få deltagarna möjlighet nästan lika många h i blivit avslagna.
farenhet knappast, ohöviskt uttryckt, göra en matematisk beräkning, hur a t t med ögon, öron och alla sinnen Nu senast har hr Lindhagen ingivit att fördumma sina innehavare.
För- mycket papper, trycksvärta, arbete göra bekantskap med danska småbru- och kostnad, som skulle gått at, om karkolonier, kooperativa företag, en motion nr 251 till första kamma- mågan, som är motsatsen till makt, lika stor uppmärksamhet ägnats mör.
folkhögskolor och småbrukarskolor.
ren, vari han hemställer: att riksdagen undergräves.
Efter maktens eröv- darna av alla miljoner soldater, som två dagar kommer uppehåll att på grund av sakens vikt i och för ring kommer enligt historiens vittnes- göras p i Fyens småbrukarskola, vars sig samt i anslutning jämväl t i l l ut- härd förr eller senare det så kallade stupade i kriget.
och deras abnorma föreståndare, J.
E. Lange, hör till de talandet av interparlamentariska uni- förfallet.
Ur detta tillstånd framgår eller icke abnorma sinnestillstånd, d. främsta i den danska jordreformrö- onens kongress i Washington 1925 alltmer kompromisser såsom statskon- v. s. statsmakterna, politikerna, ska- relsen.
om krisen inom det parlamentariska stens mål och medel.
Idéerna eller parna och bärarna av.
vårt nuvarande Till mötet äro redan anmälda delta- samhällsskick.
Man miste leta efter gare från England, U. s.
A., Tysk- systemet i de flesta länder och vikten de gamla sanningarna r~ icke rum land, Belgien, Österrike och Spanien.
att finna botemedel- ville hor Kungl.
gonstädes i handlingen.
Till och med andra sensationer.
Konferensens huvudspråk blir engel- Och verkligen!
I Svenska Dagbla- s k e Inledningsanföranden komma Maj: t begära övervägande och för- i motiveringarna säljas de för trettio det finner man en i sanning uppse- a t t i sin helhet eller i sammandrag slag till de ändringar i grundlagen, silverpenningar. ” endeväckande rubrik: Kvinnorna ha finnar i tryck på danska och engelska.
som befinnas ägnade att, i vad på ” Under det nuvarande tillståndet börjat erövra även riksbanken.
Vad Anmälan till mötet bör, jämte 20 grundlagarna ankomma.
bidraga till har de menige folkrepresentanternas har hänt?
Ha kvinnorna lagt beslag danska kr.
i anmälningsavgift, sna- avhjälpandet av de aktuella bristerna självständighet blivit högeligen kring- i det nuvarande parlamentariska sty- skuren.
- - - Regeringars och på rikets guld.
Guldet är som vi veta relsesättet i Sverige.
partiledningars dispositioner utträngda nyckeln till all makt.
Vad är på fär- stævne, Ingeniör dessa förskingringens tider kan vej 15, Köpenhamn F. Vilket öde, som kommer att drab- möjligheten av ett självständigt upp- de?
I Likväl bör Vidare upplysningar kunna fås ge- ba denna motion, vet man icke, kan- trädande.
För lojaliteten mot partiet man aldrig vara säker.
den upprörde läsaren bli något lugnare nom fröken Honorine Hermelin.
Fo- hända kommer den i likhet med fler- måste offrar rätten, grundsatserna, efter ett Ögonblick, ty under står: ” En gelstad, Julita.
talet övriga att ” till ingen riksdagens ja folket och mänskligheten.
och Efter må Under -.;.
- - - - åtgärd föranleda ”.
Vilka åtgärder En följd av formernas dyrkan utan följd av den s. k. behörighetslagen ”.
som över huvud taget äro möjliga för tillräcklig hänsyn till innehållet blir, Lagen om kvinnors behörighet att in- riksdagen att vidtaga i en så genom- att ett envälde, som demokratien ve- neha statstjänst och annat allmänt gripande fråga, är heller icke gott att lat omintetgöra, börjar sticka u p p d r a g, ja, den minnes nog Svenska ripa, men vare därmed hur som helst, huvudet igen i en annan förklädnad.
Dagbladet och litet var ibland oss.
Det den inledning.
som åtföljer motionen, De stora skarorna valmän bliva hjälp- var en segsliten fråga.
Det tog lång tid att lösa den, och när lagen slut- får icke gå oanmärkt förbi.
Den lösa och beroende av sina ledare i oli- borde spridas som flygblad med pres- ka grader.
Samma öde drabbar folk- ligen gick igenom, var den beskuren och hopkopplad med ett avlöningssy- sen, den borde n i varje röstberätti- representanterna, vilka ofta snarare stem, som ändå skulle sätta kvinnor- gad medborgare.
Utan an vil- utses av ledarna än av väljarna. ” ja förneka att hr Lindhagen ställt ” Satsen människornas karaktärsda- na i ofördelaktig ställning.
Vi ha det alltsammans i färskt minne.
och alltjämt ställer stora krav på ning och deras personligheters inre ut- Hur har nu denna lag gjort att: riksdagens läshunger, och utan att veckling är en samhällsangelägenhet, ha börjat erövra även vilja ingå på att yttra någon mening utplånas totalt.
- - Nu är riksbanken ”?
Jo, en säger en - angående de många olika förslag hr alltså alla partiers statskonst i vårt Lindhagen under årens lopp framlagt land åter eniga i en sak.
De materi- kvinna har erhållit en kammarskrivar- befattning i riksbanken, den för man- till riksdagens prövning.
må det dock ella frågorna för dagen och intresse- tillåtas den, som endast under tre i, striderna omkring dem är statskon- liga tjänstemän hittills förbehållna deltagit i riksdagsarbetet.
att om mo- stens uppgift.
De andliga värdenas lägsta tjänstegraden.
Och detta är allt!
tionen nr 251 nämna några ord och tillvaratagande ligga utanför dennas Tillåt oss an skratta!
Äro vi kvin- därmed sammanhängande intryck.
förmåga och befogenhet. ” Hr Lindhagen firade för en del år ” Över den ekonomiska kapitalis- nor verkligen så farliga, att när en av oss kommer in på en av de lägsta sedan sin 50-årsdag.
Det t e d d e un- men och den ekonomiska fattigdomen der stora hedersbetygelser från alla reser sig såsom situationens verkliga platserna i ett verk, så är hela verket därmed erövrat.
Låt oss hoppas!
håll och partier.
lovord i tal och herre den andliga kapitalismen och skrift - alldeles som det brukas!
dess tvillingbroder, den andliga fat- dan anda, vill icke säga litet.
Det tål Men var det nedan någon, som ville tigdomen.
- - Världskriget att tänka pi, vad det kostar, an år något för att följa honom i den var den kapitalistiska ordningens se- efter år ådraga sig hån, löje och för- gärning, som beprisats, som ville vara naste gärning. ” argelse från kolleger och omgivning honom behjälplig i att ernå en prak- ” Det ofrånkomligaste i mänsklig- och likväl inte blott uthärda, utan tisk tillämpning av de rättfärdighets- hetens trångmål är en andlig revolu- aven framhärda i förfäktandet av sin k r a v han uppställt som fordran i re- tion i statskonsten, en sinnesföränd- ståndpunkt.
Det vore i sanning värt formarbetet?
Ingalunda - alldeles ring, en rensning av atmosfären ge- en djup vördnadsbetygelse från sam- som det brukas I nom god vilja. ” tiden.
Att framtiden skall giva den, Jag tillåter mig nu att nedskriva " vi stå nu inför en vårbrytning i är säkert!
Elisabeth Tamm.
en del citat ur den förut angivna mo- konsten att styra staten rätt.
Det be- tionen, de må tala för sig själva.
ror på, hur djupt vi plöja, om skör- " Vad har inträffat?
Fjorton mil den skall bliva god och lämna något joner unga soldater havs oskyldigt i ladorna för kommande tider! ” - offra - ” kvinnorna - ä mördats av vår dagspolitik, av våra Att efter en nära trettioårig bana som politiker och riksdagsman kun- na skriva ord som dessa och i en så- -
Från riksdagen Räntefria studielån.
Tager m i n i betraktande den oerhörda om de räntefria studielånen.
Regeringen och statsutskottet hade velat höja anslaget från 350,000 kr.
t i l l 400,000.
Medan andra kammaren tog det högre anslaget, stannade första kammaren " id det lägre, enär den icke ville vara med om att draga in mer folk p i den överfyllda lärda banan.
Det är ett sorgligt faktum att trängseln på de lärda banorna för tillfället är oerhört stor, men månne detta förhållande kan motivera " f beslut som det ovannämnda De räntefria studielånen äro dock ett me- I dagarna har genom pressen gått ett del för de obemedlade att stå sig i kon- kurrensen mot de rikas och medelklassens meddelande om att kyrkovärden Anders Nilsson a h hans maka Hålta skola.
stämmas för misshandel och grov vanvård av den Iilla 6-åriga fosterflicka, som ma- endast de verkligen begåvningarna hjälpas karna haft i sin vård.
Erfarenheten har lärt oss att man kan fram.
Och för dem kunna vi alltid få an- vändning även om det skulle ske på be- inte h i större pretentioner på samhällets d av dem, som läsa “ för att de ska högsta medborgare och varför då vänta mer humanitet och kärlek t i l l nästan hos en kyrkovärd är hos någon annan.
Den inneboende ondskan hos Nilsson hade nog sökt sig utlopp på något sätt, även om han de sistnämnda inte haft barnet att misshandla Mer vad som gör denna misshandelshi- Den geografiska gränspolitiken De värnlösas beskyd- dare Nödhjälpsarbete åt ungdomen Intet begrepp är väl så beklämman- intet tillstånd så nedtyngande, som arbetslöshet.
A t t ständigt leva näst i n t i l l eller under existensmini- mum, att vara beroende av andras hjälp, även när det gäller tillfreds- ställandet BY de små dagliga levnads- behoven, är i hög grad förödmjukan- de för de flesta människor.
Och en dast att genomleva de långa dagarna som bristen på arbete göra nästan ändlösa, måste verka deprimerande på många.
När det g i l l e r ungdomen är det ic- ke bara den för tillfället tryckande ekonomin.
som utgör faran.
utan i långt högre grad just de följder den tvungna sysslolösheten medför.
I en tid, d5 det gäller a t t lägga grunden till framtida verksamhet, få nu i många fall de unga låta möjligheter- na ligga obrukade och känna hur de bästa bästa åren gå utan att krafterna få prövas och övas.
De flesta ha nog de sista åren pi närmare eller fjär- mare håll haft erfarenhet a v de svå- righeter de unga h a när det gäller endast att söka efter utbildningsmöj- ligheter, och än mer när de senare, efter väl förvärvad yrkesutbildning förgäves söka arbete.
Lugnet och lyckan i många hem ha gått endast av den anlednigen, att en ungdom m e d mindre goda anlag fått dessa yt- terligare utvecklade under tvungen sysslolöshet.
Att denna sysslolöshet måhända skulle kunnat skingrar med tillfälligt arbete inom hemmet, om blott hemmets disciplin räckt till för att genomföra en sådan arbetsregle- ring, det är en annan fråga, som för- tjänade sitt eget kapitel.
Och dock, den rättvisan måste min göra nutidens unga fiickor, att man de, som kan eda till ekanomiskt obero- ende, ej heller sådant, som förr ej an- sågs höra till de “ fina ” yrkena.
Kan- år fram i tiden, förrän de äro på det klara med, att de snart nog tänka stå pi egna ben, och verkligen också m i l medvetet arbeta härför.
Det är en vilja, som ej får stäckas.
När problemet utgör arbetslöshets- frågan och ungdomen, d? "
nyn gene- rationen, gäller det förstörandet eller skyddandet av värden, som skulle ut- göra hörnstenen i framtidabyggnaden, värden av minst l i k a stor nationaleko- nomisk betydelse sam frågan om soc- kertullen och liknande.
Frågan är så allvarlig, att man inte längre får sitta n i d och vänta på lju- sare tider.
I stället böra grupper av befolkningen, som h a gemensamma intressen söka att följa arbetsförhål- landena, var och en på sitt område,.
i därmed samhörande riksdagsfrågor, även sådana, som på grund av sin innebörd borde behand- las i samband med arbetslöshetsfrågan men som av olika anledningar kom- mit att läggas in under en annan syn- stora ännu mera upprörande är den häp- Det finns ett slag av politik, som i, nadsväckande ansvarslöshet, varmed en an- vinkel.
Till de förra frågorna höra t.ex.bl.a.
de båda motionerna i syf- långt underbarare än den förkättrade par- nan LY kyrkans representanter i försam- te att inskränka gifta kvinnors rätt tipolitiken, a h det ar den geografiska ingen behandlat saken.
att inneha statstjänst.
I denna fråga gränspolitiken.
Enligt denna har sakskäl Enligt de uppgifter vi erhållit åligger det ha representanter från olika kvinno- inte så stor betydelse, det beror mer på enligt den nya barnavårdslagen socknens sammanslutningr redan uttalat sig vilken landsända man bor I.
Om man och sätta sig i n och jag behöver därför ej uppehålla mig därvid.
, t.ex. ingen bor i Korpilombolo, så finns det ju anledning att rösta för en fiskehamn Till den andra gruppen h ö r bl.a. på Öland och är man smålänning, så ter frågan om nedläggandet av flera semi- det sig ju bra meningslöst att yrka på narier, under motivering att staten en vägstump till en liten skogsby långt inte har intresse av att det utbildas uppe i Lappmarken, som varken man själv flera lärare än man under närmaste eller landsändans barn rimligen kunna trampa.
framtiden torde behöva.
Det talas om fruktan för ett lära- Ett ganska belysande exempel på detta rinneproletariat.
E t t proletariat utan underliga sätt att avgöra frågor fick man ni utbildning torde emellertid ha för några dagar sedan i riksdagen.
Det svårare att ta sig fram ä " ett proleta- Lokalfrågan i skolorna kunde sä- med lärarinnebetyg.
Samhället torde ock ha mera nytta av ett prole- tariat, rom lärt sig arbeta, i n a v en människor, som i besvikelse över e r sökta möjligheter till utbild- kanske tvingas att b l i samhälls- ter.
Så länge man inre kan hän- II andra vägar att erhålla utbild- vara slut kl. 5 — 6.
ning och arbete, vore det nog lyckligt, En ledtråd, rom annars brukar ge- om man, innan man beslutar om ned- brytande åtgärder, noga övervägde intet kunnat uträtta för att, hjälpa ... Om man den generationen av ungdom som åren närmast efter kriget sökt arbete, må man då åtminstone inte även hindra ungdomen att ii den ut- bildning staten väl dock har en viss skyldighet a t t medverka till.
Även för en del av det allt för stora flertalet utbildade lärarinnor torde sta- ten kunna rom en tillfällig utväg ordna nödhjälpsarbete.
Det är ett väl känt förhållande, att folkskolan i allmänhet arbetar med allt för stora klasser.
Att det mindre goda resultat, som folk- skolan ofta uppnår, i icke ringa mån beror på just detta förhållande, är otvivelaktigt.
Skulle alltså, under av- vaktan på bättre tider, lärljungeantalet pr Iärarinna i dessa skolor minskas något, så runne man ju här detsam- nia, som man söker vinna vid andra allmänna nödhjälparbeten, nämligen även en fördel för samhället.
att föreslå indragning av högre o. Iägre seminarier för utbildande av lärarin- nor i teoretiska ämnen, utan har även föreslagit nedläggande av skolköksse- minarierna i Göteborg och v i d Atene- um i Stockholm.
Härvid har man gått fullständigt emot den enda utred- ning, som gjorts, nämligen av skolöver- styrelsen, vilken p i grund av att den anser överproduktionen vara av över- gående art, endast föreslår en tillfäl- lig minskning av elev talet vid Upp sala fackskola.
Maj:ts förslag blir riksdagens beslut i denna fråga, minskar man möjligheterna till en av den kvinnliga ungdomen myc- ket eftersökt utbildning, som leder just " t i praktiska yrken, ej endast till lärarinnebanan Om Kungl.
innan de fin- liga indragningen av tjänster Gertrud Bergström.
Föreningen sinnade Kvinnor i Borås den 24 febr.
1926. som Föreningen beslöt uttala sitt ogillande de av hr Lindbergs motion, gir p i att försätta den gifta kvinnan i undantagsställning.
Mötet anförde följande skäl för sitt avstyrkande: 1) Varje person, rom erhållit utbildning t i l l tjänst, har k o r tat staten dryga summor till sin ut- bildning och bör därför göra nytta för sig.
2) Utbildar staten flera tjänstemän (män eller kvinnor) in den kan sysselsätta, bör en begräns- ning vid utbildningsanstalterna kom- ma till stånd.
3) Ar äktenskap ett hinder för kvinnan att söka och inne- hava statstjänst, omöjliggöres i många fall lagliga äktenskap men uppmunt- r a de ~ s.k. Stockholmsäktenskapen.
ut Fördelning av skattesänkningen mellan de direkta och indirekta skatterna barnet, att genom inspektion förvissa sig Föreningen uttalar som sin åsikt att om att barnet är i goda hinder, men det moraliska ansvaret f o r den misshandlade en större sänkning a v konsumtions- skatterna är att rekommendera fram- lilla stackaren kan prästen i församlingen som för övrigt måste vara ledomot av bar- för en stor sänkning av de direkta navårdsnämnden sannerligen icke slingra skatterna, emedan de ekanomiskt sig undan.
Frånsett att pastorn upp- sämst lottade därigenom erhålla den manat fru Nilsson att taga sig ett fos- bästa hälpen.
Föreningen uttalade sitt gillande av terbarn d hade han rekommenderat ma- karna Nilssons hem som ett gott och Iämp- den frisinnade motionen om en sink- ning av kaffetullen med endast10öre gällde anslag dels till förbättrande av vägar och en ytterligare sänkning av socker- och anläggande av enklare vägar och ut- skatten med 2 öre utöver finansmi- fartsvägar och dels till anläggande av nisterns förslag.
fiskehamnar framför allt i Blekinge a h ligt hem för den lilla.
Nilsson var kyrko- Skåne I bägge fallen hade regeringen fö- värd och bägge makarna gingo flitigt i reslagit och utskottet tillstrykt ett lägre kyrkan, alltså måste Nilsson och hans fru anslag, under det att en del av utskotts- vara goda och oförvitliga människor, re- medlemmarna reserverat sig for ett högre sonnerade tydligen pastorn.
Vid voteringen av frågorna delado kam- Det är nog fler än Halta församlings- rarna ordentligt upp sig efter Carlssons herde som anlägga denna måttstock på sina geografi Södern röstade ihjäl förslagen medmänniskor, så varför lasta honom dir- om högre anslag till vägbyggnader och Nor- för mer än andra.
Vad som däremot är den kvitterade med m ej gå med på det högst ansvarslöst ar att pastorn, sedan han större anslaget t i l l de skånska och blekingska genom m gammal knekt i socknen fått vet- skap fiskehamnarna.
skap om att inte allt stod rätt till med ma- Halvdagsledighet för friluftsliv.
karna Nilsson och deras lilla fosterdotter, lät saken ha sin gång.
Han bemödade sig Som vi förut omnämnt har hr von Koch icke ens om att taga reda på, om de upp- .id årets riksdag väckt motion om ändring gifter han fått voro riktiga.
Under tiden i undervisningsplanen vid samtliga rikets slog fosterfadern halvt ihjäl den lilla.
me- ungdomsskolor i syfte att bereda eleverna dan fostermodern höll det värnlösa offret fälle till friluftsliv, lekar och idrott åt- Och de hade väl ostört fortsatt sitt plå- minstone en halv dag var vecka.
Skol- geri den dag som är inne, om icke den överstyrelsen har nu till vederbörande gnmle knekten haft större ansvarskänsla skott avlämnat infordrat yttrande över h i än sin pastor.
Han reste slutligen i sin von Kochs motion.
Skolöverstyrelsen anser visserligen icke, att det är så farligt med läxplugget och för dem.
De togo ge överansträngningen som m i n på sina håll de omänskliga foster göra gällande men ställer sig dock får den lilla misshandlande och vanskötta gynnsamt till motionärens syften.
Väl ord- barnkroppen vård a h skötsel på barn- e och lämpligt ledda idrottsföreningar sjukhuset i Göteborg.
en så viktig upp- ",.
fostran, att en sida av ungdomens jämkning i undervisnings- kan vara påkallad.
Skolöverstyrel- sen anser därför, att olika försök i denna riktning skola anställas vid skolorna.
Kostnader för anställandet av lämpliga ledare kommer emellertid att enligt överstyrelsens mening stiga till t,, av- planen tjänster skulle hänvisas Gift kvinnas behörighet till statstjänst Ovanstående fråga upptogs t i l l dis- kussion vid mötet med Fri- sevärt belopp, då tillgången på lek- och idrottsledare för närvarande är mycket inga Riksdagen har nämligen icke sedan 1922 lämnat anslag t i l l utbildningskurser härför.
Två nya n i t er nationaler Det är inte värt a t t längre häckla fransmännen för det, som så länge varit deras nationalsynd: att i själv- tillräcklighet stänga in sig inom sitt lands gränser.
Sedan fredsslutet ut- veckla de med febril hast en interna- tionell orientering, som länder dem t i l l all heder, och därvid är det sär- skilt författarna och vetenskapsmän- nen som gå i spetsen.
Det var p i franskt initiativ som Nationernas för- bund bildade sin Internationella kom- mission för intellektuellt samarbete, till vars disposition den franska staten ställt det nyligen invigda Institutet i Paris för samma ändamål.
På franskt initiativ ha också under de sista åren organiserats två olika internationaler mellan tankens män.
.
Svensk musikpublik: en M. Germain inte hade en aning (!)
och från vilken han tog ganska bestämt avstånd på grund av dess in- iividuella inställning.
Vad vill då M. Germain?
Han vill bilda fackforeningar till den intellek- tuella samhällsklassens skydd, ty han inser att den är den sämst ställda i vårt moderna statsiiv.
inga männi- skor exploateras till den grad som t. ex. artister och uppfinnare.
I syfte att förbättra deras villkor bildade M. Germain och hans vänner i Paris 1919 ett franskt " Tankearhetamas för- bund " (Confédération des Travail- leurs intellectuel) efter mönster av arbetsgivares och arbetares fackför- eningar.
Detta förbund utgör en overorganisation till redan befintliga Den ena av dessa kallas " Interna- sällskap.
Här i Sverige skulle det tionella Kultorunionen ", och stiftades alltså motsvara en sammanslutning av på en kongress i Paris 1924.
Dess gene- författarföreningar, konstnärsklub- ralsekreterare är prinsen av Rohan, bar, läkarsällskap, teknologföreningar vilken från Wien utger Euro- m. fl.
Genom den ansenliga numerär peische Revue, en synnerligen intres- en sådan organisation uppnår genom sant tidskrift, vilken, ehuru tysk- att med sig inkorporera samtliga med- språkig, företer författarnamn och lemskårer, blir den till en makt i sam- synpunkter från olika länder.
Bland hället, som kan göra sig gällande vid de 10 länder, som voro representera- sidan av kapital och kroppsarbete.
M de vid unionens andra kongress i Mi- Germain omtalar med stolthet vissa lano i höstas, utmärka sig Österrike förbättringar, som redan genomdri- och Frankrike för den största livak- vits i Frankrike, särskilt till skydd tigheten.
Frankrike har flera tidnin- för artisters och uppfinnares verk.
gar, vilka stå i ständig kontakt med Men M. Germain, vilken inom pa- rörelsen.
Framför allt är att nämna rentes sagt, tyckes vara i besittning " Les litteraires nouvelles ".
Dessutom av en högst ofransk organisationsför- utgivas i Paris två tidskrifter för in- måga, syftar längre än till det egna ternationell kultur, " Europe " och landet.
Han vill genomdriva, att var- " L ' Europe nouvelle ", vilka utgöra en je land skall bilda sitt intellektuella du fransk motsvarighet till " Europeische fackförbund; hittills ha I I nationer Revue ".
Kulturunionen lägger tyngd- bildat sådana.
Dessa skola i sin tur punkten på ett personligt utbyte mel- sammanslutas till en väldig tankens ' lan länderna.
På initiativ av dr Poul Efter Gottfried Keller.
international runt hela världen.
Kan Bjerre har en underavdelning bildats man så sammansluta världens intellek- i Sverige, där redan Internationella Den stjärna, som du tindra ser tuella klass till en enda gemenskap, Klubben arbetar ungefär längs samma då, menar M. Germain och hans vän- längst bort i fjärran blå, linjer.
ner, är ett viktigt steg taget mot den Dess Ijus behövt en evighet E n helt annan räckvidd har den an- världsfred, vilken hägrat för dem som för att dit!
öga nå.
, dra internationella sammanslutning, deras livs mil ända sedan de stodo i för vilken den franske författaren skyttegravarna och sökte med tanken Kanske för tusen Or se ' n ren Jos6 Germain så ivrigt pläderade vid nå en utväg ur krigets vansinne.
På den stjärnan uibränd var, sitt Stockholmsbesök för några vec- detta mål sätta de in all sin energi.
och dock står än de s milda ljus kor sedan.
Tidevarvets medarbetare Nu återstår bara frågan: Vilken av med samma stillhet kvar.
hade nöjet att i en längre intervju ut- dessa två internaiionaler har mest fråga M. Germain om denna samt närmare presentera för honom prin- bärkraft, (om någon har det!)?
Är O, käraste.
när du är död sen av Rohans international, om vil- det Prinsen av Rohans på personligt du blir lik stjärnan där, utbyte grundade eller M. Germains, som tindrar i det fjärran blå grundad på organisationer?
Europeische Revue.
Helår 22 och är och dock e j är.
Det växer internationaler i krigets schweizerfrancs.
Der Neue-Geist Ver- fotspår som svampar ur jorden.
Det lag, Leipzig.
(Ur Sven Söderman: Främmande Europe.
Helår 50 franska francs tillhör framtiden att utvisa, vilka av lyrik).
Rieder et C:ie, 7 Place S:t Sulpice, dessa, som få ett beståndande värde.
E.
W — ns.
Paris VI.
Den som redan före Stockholms- besöket haft lyckan att lära känna Leo Blechs oförlikneliga dirigentta- lang och iakttagit med vilka ovationer han hälsades Överallt, kunde likväl med skäl fråga sig, om den tämligen kyliga svenska operapubliken skulle komma att eldas upp till någon mera påtaglig entusiasm och hänförelse av denne konstnär.
Men man såg, hörde och häpnade inför bifallsstormen efter den Carmenföreställning, som avslu- tade Blechs besök, och frågade sig: befinna vi oss verkligen på Stock- holmsoperan?
Nu är det visserligen så, att ett avsked alltid verkar i hög- sta grad stimulerande på bifallet från publiken - i, vardagslag förhåller den sig gunås lugnare.
En lördagskväll veckan före Blechs avresa dirigerade han Lohengrin - en förträfflig före- ställning.
men utan vare sig röda lyk- tor eller inropningar.
Stockholmar- nas, eller rättare sagt svenskarnas entusiasm svalnar blott alltför snart!
Man kan undra om ens Blech, om han bleve varaktigt fäst vid Stock- holmsoperan, skulle undgå det öde, som drabbat så många till en början avgudade dirigenter i den goda hu- vudstaden, icke minst vid konsertför- eningen.
Den stjärna som tindra ser.
.
.
Emilia F ogelklou: E n religiös folkväckelse * Jag glömmer aldrig det samman- träde i religionspsykologiska semina- riet i Uppsala, då man refererade Henri Bois ' arbete Le reveil au pays de Galles (Paris 1905).
Det var min- dre det vetenskapliga inordnandet av de psykiska företeelserna i denna mäktiga rörelse bland gruvarbetarna i Wales, det var ännu mera verklighe- ten själv som slog sitt grepp kring åhörarna.
Man tyckte sig förflyttad till en annan och större tid.
då det för nuet legendariska blivit påtaglig och mäktig realitet.
Först bilden av en ensam man i sin stängda kammare, * E f r a i m B r i e m, Den moder- na pingströrelsen.
Sv.
Kyrkans Dia- konist: s förlag.
E m a n u e l L i n- d e r h o l m, Pingströrelsen (I) och Pingströrelsen i Sverige (II).
Bonni- ers.
A.
A.
H o l m g r e n, Pingströ- relsen och dess förkunnelse.
Minne- apolis.
S v e n L I d m a n, Pingst- väckelsens hemlighet.
Bonniers.
denne Evan Roberts, som natt efter natt vaknade upp, inifrån nödgad till bön för sitt folk.
Och sedan gnistan som i själen tänder en eld, stark och brinnande nog att i det ena hemmet efter det andra, det ena byalaget efter de!
andra förtära dryckenskap, oär- lighet, skörlevnad, armod och att i förträlade, förhittrade hjärtan tända glädje och skapande kraft.
Det var denna rörelse i Wales (från 1904), som förde gnistan till Los An- geles, pingströrelsens amerikanska ur- sprungsort, varifrån den sedan genom Barratt fördes till Skandinavien och i året 1907 bröt igenom i Sverige, fram- för allt i Örebrotrakten, sedan också i Stockholm och senare i praktiskt taget alla landskap, e j minst i Lappmarken, där de slocknande kolen från den gamla læstadianska väckelsen hjälper till med bränsle åt den nya hänförel- sen.
I pingströrelsens tidskrift, Evange- lii Härold, kan man sedan 1915 följa dess landvinningar, medan dagspres- niga, faktiskt tro, att cello och basfiol är ungefär detsamma.
likaså " altvio- lin " och " andraviolin ", trumma och puka, att engelskt horn är ett bleck- blåsinstrument och så vidare.
Möj- ligen går stockholmspubliken mera fri från dessa anklagelser men om vår svenska musikpublik över huvud ta- get torde under alla omständigheter kunna sägas, att den är i stort behov av musikalisk bildning.
I detta sam- manhang förtjänar konsertföreningen och dess nitiske intendent Eric West- berg att nämnas, som genom förträff- liga serier skolkonserter p i ett högst berömvärt sätt Lidrar att råda bot på detta missförhållande mellan musik- intresse och musikbildning i vårt land.
Att svenskarna äro musikintresse- rade och bli det mer och mer, är up- penbart.
Men därtill kommer, att svensken tycks ha en vissj medfödd god smak, som gör att han känner på sig vad som är bra och vad som är dåligt.
Den överallt härskande stjärn- kulten är tyvärr ingalunda främman- de iii: Svenskt musikliv, men däremot härskar hos oss varken berlinarens - faktum kvarstår Huru som helst att vårj operapublik märkte att den upplevde någonting.
alldeles extra i musikväg, att den lille trollkarlens di- rigering verkiigen var någonting non plus ultra.
Man kunde nästan för- märka en viss förvåning för att inte säga självbelåtenhet hos publiken in- för detta faktum.
" Att tänka sig att folk går på operan för att titta på en dirigent! "
hörde man ofta utropas, och sen gick vederbörande dit och gjorde sammalunda.
Och sannerligen, känner man sig ej frestad att ansluta sig till de förvänades skara!
Det for- dras ändå rätt mycken musikbildning för att skilja h r A:s Carmen från hr R: s, och besitter vår svenska musik- publik verkligen någon djupare musi- kalisk bildning?
Frågan är delikat, men det torde nog ändå inte kunna bortresoneras, att genomsnittspubliken på våra kon- serter och andra musikaliska före- ställningar ä r fruktansvärt obildad i musikaliskt avseende.
Att en vanlig s. k. musikvän skall veta, att " marin- trumpet " är ett instrument som spe- las med strake, kan man ju inte be- gära, men värre är, för att ta ett exempel ' från orkestermusikens områ- de, att många av de flitigaste konsert- besökarna, som allmänt anses och själva anse sig mycket musiksakkun- låtit budskapet angå sitt innersta och i fullständig glömska av omvärlden suckat och kämpat och stönat och kru- pit, som men eljest endast gör i djupa- ste natt och ensamhet.
Vill man få en full bild av mötena skall man ej endast betrakta dem som åskådare, utan ta del av sådana framställningar inifrån de egna leden, som A.
A. Holmgrens Pingströrelsen och dess förkunnelse.
Skall man söka förena bilden utifrån och vittnesmålet inifrån till något enhetligt.
tyckes det förkla- ra sig som när en hes eller skrovlig röst skall reproducera vad ett käns- lig, musikaliskt öra hör - örat mär- ker inte om tungan karrikerar, det är försjunket i sitt inre lyssnande, likt skogens fågel i sin vårberusning, fast det är andens, ej endast naturens liv, som vill genombäva varelsen.
Men så kommer härtill, något annat: smittan, den ofrivillig3 efterapningen i andra hand, som reproducerar den hesa rösten så att sägn, utan att ha hört den inre musiken.
Eller känsloöver- svämningen, som följes av torka och dödhet, med dömande och graderan- de av förtjänst i enlighet med käns- huvudintresset, men väl denna djupa, lobrusets demonstrationer.
samlade hungriga eller tveksamma 0ch ändå tror jag det är vida far- längtan hos skarorna, som trohjärtat ligare för ett folk att leva eldlöst än sen då och då uppmärksammar dess överdrifter eller missgrepp, någon en- staka gång också dess inspiration till frivilligt bekännande av brott i det förgångna.
Det är mindre genom sina läror än genom den dramatiska arten av sina upplevelser som denna nya viickelse skiljer sig från den gamla frikyrkliga.
Andedop, tungomålstalande, helbräg- dagörelse stå som toppunkter i den nya vågrörelsen och få ange måttet på hänförelsens styrka.
Det lir inte predikan, undervisning, uppbyggelse, som lir huvudändamål vid mötena.
Det är en omskakning av de enskilda sjalarnas fadda from- hets- eller tröghetsläge till kamp för en fysiologiskt betonad inre erfaren- het, en omskakning med sina risker, karrikatyrer och smittofrön likaväl som sina möjligheter till lyftning, all- var och förnyelse.
I de fyra fall då j a g närvarit vid sammankomster (i resp. Norrland, Småland.
Skåne, Stockholm), ha de överdrivna tolerans mot de ultramo- derna eller wienarnas kolossala kon- servatism.
I Wien duger snart sagt ingen annan musik än Schuberts och Beethovens.
- Undertecknad samta- lade en gång med en musikaliskt högt bildad wienare om Grieg, och försökte framhålla denne mästares beundransvärda egenskaper.
" Ach Gott ja ", löd svaret, " aber was ist Grieg gegen Beethoven! "
Yttrandet torde ej tarva någon kommentar: så resonera vi inte här i landet.
Men vi falla e j heller i hänryckning inför den modernaste musiken.
Vad som exem- pelvis i Berlin trots allt finner sin publik, ha vi här för länge sedan in- sett vara " klingklang och narrspel - det tunnaste spadet ", som det heter i Karlfeldts " förtjusande vårmadrigal ”.
Men om dessa iakttagelser äro rik- tiga, ha vi ju inte skäl att klaga.
Mu- sikalis!
; allmänbildning kan väl med tiden hibringas den svenska musikpu- bliken på ett eller annat sätt: varje insats för det målets uppnående är värd beröm och uppmuntran.
Men ha vi, som ovan hävdats, medfödda sunda musikaliska instinkter, då äro vi nog lyckliga att redan äga något, som aldrig kan läras.
H.
N. att dragas med alla eldens farligheter i löst eller splittrat själsmaterial.
Mur ser man farligheten?
E j blott i de uppenbara aktuella överdrifterna, utan också i de etiska konsekvenser- ni.
Där en hänförelsevåg dragit över, där kan man historiskt överblicka ej blott dess utstrickning och inflytande utan också halten av dess påverknin- gar, sådana d e franitrida i folklivet, Trots sin här och var utmanande eller försmädliga ton innebär Ema- nuel Linderholms monografi i två band över Pingströrelsen en djupt all- varlig och noggrann undersökning över denna folkväckelses religiösa och historiska förutsättningar, aktuella ut- bredning och framträdande karaktä- ristika, sådana d e hitintills avtecknat sig.
Vi få e j blott d e historiska rot- trådarna till den aktuella rörelsen: vi få också dess psykologiska paralleller från skilda folk och tidevarv.
Med bitter kärlek har denne den svenska frikyrklighetens grundlige kännare gått till sitt värv.
När man jämför den innerlighet och värme, varmed författaren talar om exempelvis Fran- sons förkunnelse, och den försmädlig- het h i n tillåter sig mot andra, så nöd- gas man så att säga transponera hela lians omdömesskala, alltefter som han
Myten om isögonen Närbryggan brast AvA.N.
Ett amerikabrev stående kvinnlig spritsmugglare får från fängelset sända detaljerade beskrivningar av sina öden till en stor tidning a h säkert Det är anmärkningsvärt svårt ändå att får bra betalt Skildringen ger intryck av Februarimorgonens första grå dagar avge något så när korrekt omdöme om att hon är hjältinnan i en spännande även- sökte sig väg in mellan rullgardinen a h främmande länder!
Jag läste för m stund tyrsromanen, ett eftersträvansvärt ideal i fri- fönsterposten i ett sovrum, där nästan he- se ’ n i The New York Times m intervju ga käckhet a h fintlighet.
H o n avråder la golvytan upptogs av en stor a h tre små med en srmik-tysk baronessa, som anlänt viserligen andra flicksor från att följa hen- sängar.
1 halvdagern där inne syntes ett från Stockholm.
Hon berättar om oss en nes exempel, men egentligen bara för att l i t e t barnhuvud resa sig från örngottskud- hel del saker riktigt bra men säger också det är ett så hårt yrke.
- - Vi tycka den a h ivrigt spanande sträcka på halsen d tvivelaktiga sanningar som att vi sven- ibland hemma, att tidningar inte äro lämp- - Var är mor?
Varför står hennes säng ska kvinnor i regel äro storvuxna a h fet- lig lektyr för våra barn.
Men vad skall r e d a n tom?
- Frågorna, ej uttalade, stå läsa i de förvånade ögonen a h den lagda, att vi äro mycket efterblivna i fråga man d i säga härute, där m mängd stora Om moder, klippa håret är något v i nätt tidningar med a h utan illustrationer äro häpet öppna l i l l a munnen Snart syns än- och jämt börjat med.
våra kjolar räcka till fyllda rida upp a h sida ned med intima, nu ett litet barnhuvud, även denna gång en fotknölarna, välklädda kvinnor äro prak- skickligt målade skildringar från de vux- liten flickar.
resa sig I sången bredvid tiskt taget obefintlig i Sverige, — — - a h nas sorgligaste privatliv De ungdomar, H o n är mindre.
H o n har inte samma re- ändå är det förstås lättare att säga san- som växa upp i denna miljö.
kunna verk- spekt för lillebrors morgonsömn som stora ningar om ett litet och relativt homogent ligen behöva de goda anlagen från puritan- syster.
- Mor, jag vill ha vatten, säger hon med sömndrucken röst, jag är d tör- land som vårt, än om detta väldiga a h ska förälder som motvikt!
brokiga komplex av stater a h raser.
Na- Men Iättrördheten,.
förmågan att ryckas stig så!
— Men ingen mor svarar.
Lille- stan allt är sant om Amerika - bitvis.
med och roa sig utan att besväras av kritik- bror sover lugnt än så länge.
Di söker Mycket litet är sannt om det som helhet.
Iust, det kan då inte vara en puritansk arve- sexåringen, Karin, vara mor för den yng- Men några karaktäristiska drag ändå!
del.
Och är ändå d utmärkande for mas- re.
- Var tyst, Maja, och väck inte lille- De passa inte, det vill jag h i sagt, på en san därute.
Jag inbillar mig.
att tillskot- bror!
H a n har hostat så i natt.
Jag såg enda enskild människa av dem jag lärt tet av folkraser med lättrörligare tempera- hur mor gick a h bar honom Mor kom- De vänta känna härute älskvärda, försynta, kri- ment: fransmän italienare, irländare, sla- mer strax, om du bara tiger.
l i r k a världsmedborgare.
Men de passa ver, här haft mycket att betyda.
Och de rätt bra, tror jag, på hela stämningen.
Jag ha ryckts med.
Till och med de skulle vilja säga: puritanismen — aflärsin- tröga nordborna bli annorlunda här.
Det stinkt sensationshunger ingå “ isögon ” ' är nu en gång amerikanskt att reagera utan oreserverad vänlighet lättväckt snabbt och intensivt.
Amerikanskt ja - entusiasm, barnaglädje över allt som är vi veta ju alla, att immigranten hastigt stort eller ovanligt, det må vara massa, blir helt amerikan.
Ty the United States fart, färg, ljus, ljud eller mänsklig presta- är inte bara ett brokigt komplex fyllt av tionsförmåga.
motsatser, det är också i hög grad en sam- Puritanism är förstås det ursprungliga, lad och suggestiv enhet med makt att om- den solida grunden, det känner man bäst skapa de mest skilda raselement till med- här i New England, Amerikas konservativa borgare i ett älskat fosterland.
man mir- hörn.
Här är kortklippt hår a h läppsmink ker ständigt, att länslan för Amerika är betydligt ovanligare än i Stockholm.
Här stark hor alla vare sig den yttrar sig har ordet feminist m avgjort ändå sämre som chauvinistiskt färgad beundran eller klang än hemma.
H ä r är den gifta kvinn- bekymmer för ett kärt barns stundom lim Iäkaren mrs John So and So och äg- dåraktiga handlingar.
xrn nej brevet tärjr?
bli långt.
Jag nar sig helt åt sitt hem a h sina oftast förtjusande - barn.
För att nu bara ta kommer dessutom nu från en studentkon- några exempel.
Och ingen må tro att nu- Gleeclub ” sert, Harvard " The Det var ritanismen är stadd i utdöende.
Den som O. D. precis - långt därifrån blomstrar och sätter färska frukter i lag- Men ändå just tillräckligt studentsång för stiftningen.
Det är det puritanska Amerika ta mig hem till våren i Uppsala.
Och som just i dagarna definitivt avgjort att när man börjar tänka på Sverige och på countess Catheart inte kan få komma in i längesedan svunna vårar - då är del landet, eftersom hon sanningsenligt upp- bäst att sätta punkt.
givit sig själv som frånskild a h på för- Er Andrea Andréen-Svedberg.
frågan medgivit, att det var hon som be- dragit sin man.
Det anses att hon kunde bli ett dåligt exempel för de unga flic- Föreningen för Rationell - i korna i landet.
Och det är väl avsikten har i dagarna öppnat m konsstoppnings- med denna puritaniska lag att skydda mot ataljé i Stockholm.
tillförsel av brottsliga element.
Men så Boston, februari 1926.
Kära Tidevarvet!
- att - m stund till.
Då slut.
ket, - -, — som nu - — e- inte att a h förstör hela välmeningen!
Ingen härute tycks drömma om att inskränka pressens rörelse- frihet alltför stora ekonomiska intres- sen äro där med i spelet.
Och så sker del.
att countess Catheart, som insläppt i landet inte skulle väckt mycket uppseende, nu i stället hamras in i medvetandet på varenda ung flicka i detta land.
Var dag i en vec- ka ha tidningarna ägnat henne hela spalter - den enklare senationspressen dessutom kommer affärsinstinkten - säj henne, att jag dricker varm mjölk en- bart i dag, fortsätter han sina ordinatio- ner.
- Storebror nar nu piggnat t pass, att han har hela situationen klar Men far.
om mor inte ar i våningen d måste hon ju ha gått ut, resonnerar han alldeles logiskt.
Ah prat, inte har hon gått ut men de va ’ d i också själva Fa- gerlund.
att ni inte kan få ungen tyst d i r - skriker fadern nu i full vrede.
HiIda får skynda på!
Vi ha bråttom.
- Nu grå- — - till - — hela trion i sängkammaren.
Den fjor- tonåriga H i l d a irrar som en osalig ande fram och tillbaka i korridoren.
ter Hennes moderliga instinkt säger henne, att hon bör gå in till de små men respekten för husbondens morgonhumör tvingar henne gång på gång ut i köket igen d i r hennes uppgift just nu är att borsta “ herrarnas ” skor a h värma deras morgondryck.
Se- dan resa far och son tillsammans in till staden.
Den förre till sitt kontor, den se- nare till skolan.
Omsider träder husfadern välklädd och putsad ut i matrummet, där frukostbrickan “ Headlines ” - detaljer om hennes kärlekshistoria, toalettbeskriv- ningar, hennes humör och hälsotillstånd ända till matsedeln på Ellis Island Sens moralen: puritanen lagstiftar, af mannen förtjänar på det a h flickar sköta sig själva så gott de kanna.
Sa affärsintresse möjliggör också att en fram- väldiga rafflande — - forskningen öppnat oss väg till, är merendels ett antingen eller i stäl- alltjämt fruktad, som lika många far- let fur ett både - ock.
Ordet om att ligheter och förvanskningar, ändock " älska Gud av all sin håg, av alla sina den realitet pingströrelsen emotionelt krafter och av allt sitt förstånd " har uttrycker mera liknar urkristendomen ännu aldrig blivit fattat i a l l dess (om också ej evangeliet) än andra nu- djärva härlighet till förlösning f ö r tidens företeelser av motsvarande art. personlighet.
förmåga, samfund.
Det är gripande att läsa skildringen mänsklighet.
Det betyder bland “ Apostlagärningar och samtidsdomar " annat att " älska Gud " ur hela i Sven Lidmans nyutkomna broschyr, sin framlevda historia och erfarenhet, Pingströrelsens hemlighet.
De helle- s i att de rättfärdighets- och sannings- nistiska missionärernas värld, Paulus krav som frambrutit assimileras med och Marcus och Timoteus värld, kom- sin religösa kärna, så att t.ex. arbe- mer en så innerligt nära, en återupp- tarerörelsens och kvinnorörelsens och stånden värld, ett levande förflutet.
vetenskapens djupaste krav icke Iäng- Och dock miste alla de nya vägar re äro något vid sidan av religionen, och verkligheter.
som historien rullat utan finna sitt ursprung och sitt vä- upp under alla de mellanliggande år- sen av fördjupad och förlösande soli- hundradena av kristen tideräkning, daritet i stället för motsagd partikula- också de förandligas, befrias, evange- rism.
Iiseras — ja, kristnar.
det säger j a g Det skulle behövas, att det ur de för min del gärna.
" Gå ut i hela läger, som leva inom en nyare tid världen " betyder ej blott ut i Europa.
ropade e f t e r den heliga elden, lika Asien A f r i k a etc., det betyder gå ut medvete, som det under 1900-talets i politik.
arbete, lapar, institutioner tidigaste år från de frikyrkliges kret- och alla andra hedenvärldar, där på- sar jorden runt medvetet efterläng- nyttfödelse är av nöden.
Det finnes tades ett " andedop " innan den världs- mycken förnuftig reformiver utan re- omfattande pingströrelsen bröt fram.
stavstroende biblicism.
Jag har blott på en enda punkt i Alla de nya och närmande möjlig- ligiös hängivenhet, liksom mycken re- heterna att tvärs igenom tidernas ligös hängivenhet utan missionärsiver Det var i Eng- överkalkningar nå evangeliet in m o t I hedendomens borgar och nästen av nelse på annat håll s a k l i g och institutionell natur.
Det är land efter kriget, där små grupper av ursprungsgestalten, vilka den skildrar efter autopsi eller efter av- ståndsbedömning, för att få fram en objektivt giltig, historiskt dokumente- rad värderingslinje.
M a n har därvid stor hjälp BY det rikliga forsknings^ material förf.
upptager eller anvisar och som gör hans verk till m gruva av fakta och jämförelsepunkter, även för den som i väsentliga avseenden ser och dömer annorlunda.
Detta gäller för undertecknads del företrä- desvis författarens psykologiska in- ställning.
Den r i alt säga saknar öra för viktiga valörer.
Jag finner där- vidlag Efraim Briems orientering ritt- viasre och billigare - en omständig- het som e j hindrar mig från att anse Linderholms arbete, trots dess arogan- ta ton, betydelsefullare, gedignare och ur ren studiesynpunkt mera givande än Briems välsinnade, underhållande och lätt lästa bok, Den morderna pingströ- relsen.
Det är framför allt en punkt i kritiken, där Linderholm står ensam och har djupt ritt.
Han lägger fing- ret på den begränsning, som religiöst sett ligger i rörelsens hårda och bok- nyare finns efter om vindsnyckeln på sin plats.
Ja.
Ytterplaggen?
H a n kan e j besluta sig för att gå ut i tamburen och se efter.
H a n måste försöka behärska den oro, som gripit även honan.
H a n börjar tänka ef- ter: Har det varit något särskilt i går — kväll?
Nej!
han hade kommit hem vid elvatiden.
Då var allt tyst.
Lite senare hörde han lillebror hosta.
Den lille stred med de sista efterdyningarna efter kikhos- tan.
Men han fäste sig inte rid det.
Alla tre de små hade ju haft kikhostan.
d han hade under flera månader hört hosta alla N u hörs lillebror ge hals.
Då kommer tider på dygnet.
Hustrun, Ella.
hade vis- stora syster också in till far och bekräftar serligen hängt dubbla draperier mellan v i d han redan fått veta.
— Men varför i sovrummens dörrar fur att han ej skulle Herrans namn låter ni ungen gaffla på bli störd, men något hörs ju alltid.
— Ja, - - hade det sättet halvskriker far, han väcker j u så hade han somnat.
Och Ella gått ut.
Hon som var d obenägen hela huset!
Spring och ta rätt på mor, rin!
- Karin ser modfälld ut.
- Jag har att gå ut just nu.
Hon väntade det femte verkligen sett både i matrummet och ko- barnet om ett par månader H a n doppar ket, men mor är ingenstans!
- Ja, men förstrött några skorpor i mjölken, ser på Hilda, sig I f frun, när hon det är omöjligt, protesterar fadern.
— N u klockan har skriket från sängkammaren börjat ta- kommer, att jag kommer till middag en ga oroväckande proportioner - Gå it- timme senare, ropar ha " inåt sängkamma- minstone in till pojken, men säg först åt ren, d i r allt nu är fröjd a h gamman.
(Forts. å sid.
6.)
Hilda, att hon raskar på med skorna a h andra - D i börjar också han tycka, att märkvärdigt, att hustrun ej är på Det har väl aldrig hänt, att han någon morgon under de senaste tio åren inte d här dags antingen skötte om ni- got av barnen eller matat ett av dem.
- Nu får Hilda gå in i sängkammaren d länge tills frun kommer - H a n ser håller på sin post.
all ta fram skoputsningsgrejorna, och när ingen mor finns där, virvlar hon i väg in till far och storebror, som sova i ett sär- skilt rum.
Var är m o r?
Jag kan inte finna henne - Gomorron brukar man väl säga, när man kommer in t i l l far, föma- nar denne, när han mornat av sig den värsta sömnen Storebror sover fortfa- rande med näsan i kudden.
Men lillan är envis.
H o n huttrar i sin l i l l a nattskjorta med de bara fötterna på linoleummattan, men hon stannar likvisst kvar.
Mor är inte i sin säng a h inte något annanstans Jaa vill ha fatt på mor!
- Gå nu in i din säng och stå inte och förkyl dig, d kom- mer mor strax, förmanar fadern och sträcker ännu en gång på sig före den slutliga uppstigningen.
- ~ är den Iillas tålamod väntar.
Som en virvelvind är hon ute i kö- det är där passflicka H i l d a just ligiös i längtare församlades från skilda håll samfund och åskådningar - icke f a r att diskutera åsikter, utan för att fördjupa sin andliga hunger och nära den med praktiska uppgifter.
Deltagarna fingo uppleva ett ge- mensamt märkbart inte genombrott.
som f ö r dem alla jurister, präster.
m i t av denna religiösa rörelses korta lärarinnor, arbetsgivare, arbetare; och tystlåtna historia.
Jag nämner denna motsvarighet till katoliker, kväkare, agnostiker blev av innehörd.
Ef- pingströrelsen, därför att jag är över- ter den religiösa erfarenhet de vun- tygad om att en sådan religiös för- nit under sin mestadels tysta gemen- nyelse även på andra sidan den n y s skap, fann envar av dessa sin ' ' nor- tidens företeelser, forskning.
krav mala * * uppgift i samhälle eller h e m och möjligheter, är i högsta grad av andligen betydelsefyld i m grad, som behovet påkallad, en gripenhet i alla de aldrig drömt om.
Den första väsendets krafter, som icke svallar tanken efter det inre genombrottet ha- och brusar och mäter med mått men de varit alt sammansluta sig utåt, till innerligt och ödmjukt viger sitt liv åt någon slags orden eller dylikt (för- samhällets förmänskligande, förand- just UT religiösa behov.
slagsvis " The order of the kingdom ligande Men medan pingströrelsen tänder of God ").
Men resultatet blev att man försakade varje sektbildning i själar i socken efter socken, d i r man än så fördold f o r m: intet " vi och i stort ännu lever inom ramen av en vårt ” skulle begränsa den tysta offer- äldre tid, så synes denna andra be- villiga hängivenheten åt ett större gynnelse knappast ha nått vårt land helt med nytt och mångdubbelt an- på samma medvetna sitt som i ett s,,; f ö r det “ vanliga ” arbetet och dess land, där krigsåren inneburit så myc- omvandling i evangeliets anda.
Det ket av lidande.
Måhända dock att var heller icke i form av omvändelse- virra tecken tyda på ett annalkande försök man omsatte den nya erfaren- heten, den skulle helt ut övrsättas i - livsavgörande - -
Visaren på väggklockan flyttar sig obön- att avlösa Hilda som inte vet, om hon hörligt och oroväckande hastigt.
Det är törs visa, att hon är förargad över att ha bra otrevligt att lämna huset så här, även fått stanna på övertid.
om man e j är så pjåskig av sig tänker han, Han beslutar d i att på vinst och förlust men plikten kallar.
De få ordna upp det bäst ringa upp lärarinnan Han är alldeles torr de kunna.
Ella måste ju komma förr el- i halsen och svetten dryper om honom.
In senare, om hon inte blivit sjuk på men han ringer Han får svar När något VII.
Men varför inte väcka honom Kick Ella?
är hennes första fråga.
I i så fall?
Hon var ju inte långsint.
An- morse, innan vi vaknat.
- Är n i från ed- nars kom han just nu ihåg, att han i går ra sinnen!
Har ni alla dessa timmar bara svarat henne: ” Jag är väl ingen barnmor- nöjt er med att gå a h vänta?
Har ni ska ”, d i hon frågat, om han trodde det inte gjort något försök att spåra upp El- var farligt, att hon känt värkar redan Ja, la?
Han svarar nekande Nu av- nu kom han tydligt ihåg, m Ella blivit bryta i i samtalet, säger hon.
jag är hos ledsen.
Men hon hade ingenting sagt Hon er o n en halv timme.
brukade ej det numera, när hon ansåg sig Det var hon också.
förolämpad.
Klockan är alldeles obön- Han lik- krympte ihop i hennes när- hörlig!
Om fyra minuter måste de vara vid spårvagnshållplatsen.
Han kunde ju Hon hade alltid verkat så kritisk ej stanna hemma, när han ingenting viss- just mot honom.
- Har Ella sovit sista Det vet jag verkligen inte.
Hon te.
Nej, det blev allt att ge sig i väg Fast tiden?
har slutat upp att tala om sin sömn nu, det började bli allt ruskigare Det måste ändå vara något t &amp; med erkänner han helt förkrossad - Men, herr Ella!
Kanske hon ändå gett sig i väg Gran, är ni alldeles oförstående för ett s å till ” frun ”.
- Men åter detta att ge sig viktigt faktum som om Ella sovit eller ej i väg från barn och hem utan ett ord, det Det är ju på detta allt hänger!
- Jag var så olikt den kloka, klartänkta Ella.
- d ofta sagt henne, att hon skulle lägga Skulle hon Och som en blixt plötsligt lyser upp ett sig mitt på dagen lite, men landskap om natten, så att man ser allting få någon ro att vila på dagen omgiven av - - - - Mödraskydd - - - (Forts. fr. sid.
1.)
framlagda motion med be- gäran om utredning: " huru ge- nom statens försorg moderskaps- försäkring skulle kunna beredas bar- naföderskor ” och som av riksdagen - varo.
reservsköterskor ' bifölls har nämligen det ena förslaget - * För utbildning av 1908 efter det andra sett dagen och av olika skäl förkastats.
Kvinnoorgani- sationerna i allmänhet och den social- demokratiska i synnerhet, ha emeller- ständigt påmint om att något tid har bar- aldrig upptaget i den nu antagna navårdslagen.
Vid 1923 års riksdag begärdes i tioner i bida kamrarna att ovan om- förmälda utredning skulle återuppta- gas, vilket segrade i första kam- ma- men föll i andra.
1924 mo- -.
* tydligt men i en alldeles särskild belysning, drog hela deras samliv förbi ett par sekunder.
Han såg, hur de först möttes, ej längre i den första ungdomens rus utan med de följande årens lugna sympati och förståelse för varandra.
De voro goda ar- betskamrater och hade samma yrkesutbild- ning.
De redde sitt gemensamma bo, men Ella hade sin plats kvar.
Och de tänkte sig, att det skulle vara så allt fortfarande.
Så k a n efter ett år gossen.
Det generade ej alls vilket de först fruktat.
Den lille vårdades under Ellas frånvaro av en gam- mal släkting och allt gick sin vanliga gång I fyra år var deras harmoni full- ständig.
Så kom Karin.
Det blev svårare för Ella att reda upp det hela med två små barn, men de.
gick.
Så insjuknade gossen i lunginflammation.
Min plats är hos honom, sade Ella beslutsamt!
Han har varit vår sol och vår glädje alla dessa år.
Jag kan ej lämna honom i främman- de vård nu, när han behöver mig som bäst.
Så gick hon till chefen och begär- de tjänstledighet.
Hon fick den och stan- nade hemma hos sitt barn så länge till det var friskt u- Efter två år kom Maja.
Då måste Ella lämna sin plats Han måste nu arbeta dubbelt Extra arbete varje kväll.
Det gick det också.
Han fick sin vård i hem- met och slapp ifrån att höra barnskrik om - alltid är och över öro- hushållsbestyr av d i att det skulle något surrogat för den nattsömn som hon mig veterligen ej åtnjutit på de små barn, som hon nen sysselsatt med vara slag?
Menar ni verkligen, sex sista åren?
- Han svarar ej strax.
Sedan kommer det tveksamt: Men hur bära d i alla människor sig åt, som hava sex och sju, ja än f l e n barn i rad och ha det mycket fattigare än vi?
- Se det var det jag anat!
Det är det fegaste och far- ligaste resonnemang man lon inlåta sig på kande, blev aldrig framlagt för riks- dagen, därtill hade det mötts av alltför stark kritik, dels från lagråd och myn- digheter, dels från kvinnorna själva.
fördes di 1912 den nu gällande be- att sjukkassa, som gav minst 1 kr.
i moderskapshjälp, skulle erhålla viss del därav (60 öre) i e x t r a bidrag från staten.
Redan 1914 var I stämmelsen, detta, att överskyla de egna bristerna med emellertid frågan åter före i riksdagen värre sådana hos andra.
Och förresten, vi i motioner (1:73 och II: 19), som be- människor äro väl ej varandra d lika som Men vad lönar det att orda gärde utredning om ” bättre skydd f ö r tändstickor.
detta nu.
Jag vill bara tala om, att när jag förra veckan ringde Ella.
sa- de hon ordagrant så här: ” Jag blir tokig om jag skall vaka över ännu ett barn.
Jag kan redan nu inte behärska mig som jag skulle vilja, utan är gnatig och otrevlig mot de stackars barnen, så jag skäms för mig själv. ” Visst har Ella varit lite ret- lig sista tiden, erkänner han nedslagen, men jag trodde det följde med hennes till- stånd och det har ju gått bra alla de andra gångerna.
Nu måste vi handla, säger hon Jag stannar hor barnen a h ni går om allt - - och hör efter i trakten.
Han trycker hennes hand med värme och sympati för ut första gången i sitt liv.
en gång iskor vid att begära dess hjälp, som genom motion i andra kammaren, annars skulle hållit sig borta I den nu framlagda propositionen nu i samband med de nya bar- heter det helt kort och gott härom navårdslagarna, och föll igenom.
Av de sakkunnige, som inom soci- att ” förevarande förslag icke föran- aldepartementet överarbetat de nya lett till någon Kungl.
Maj:ts åtgärd ”.
fattigvårdslagarna, utarbetades i juni Säkerligen skulle också ett framläg- samma år ett förslag till moders- gande av detta förslag ha föranlett hjälp.
Denna " hjälp " lades här helt och väl så starkt motstånd från arbeter- hållet efter behovsprincipen och skulle skehåll som någonsin 1911 års förslag Som e t försök och provisorium in- begärdes utredning ännu barnsängskvinnor och nyfödda barn ” och rom bifölls av riksdagen.
Utred- enligt förslaget handhas och utdelar gjorde ningen självdog emellertid och är se- av fattigvårdsstyrelse samt vara av den Maj: t Såväl som tén h under behandling.
Den förra före- tier av arbeterskorna.
Visserligen sle % i sitt förslag om obligatorisk gällde förslaget ej endast industriar- sjukförsäkring, att sjukförsäkrad beterskor utan alla mödrar, ” som på kvinna också ” skall vara moder- grund av havandeskap eller barnsbörd skapsförsäkrad d. v. s. erhålla f u l l ä r o i behov av understöd för sig a h ~ Hon är dock det halmstrå han måste sjukpenning under 6 veckor efter o c h barnet ”, men däri skulle då också in- När så den siste lille kom hade Ella lik- hålla tag i nu, när allting annat tycks vika 2 veckor förr barnsbörd.
Den senare räknas de arb arbeterskor som till följd som tappat sitt friska mod Men han ha- undan.
hade i sitt mycket omdebatterade arbetarskyddslagens bestämmelser de ju tröstat och uppmuntrat hänvisat henne henne till så Några dagar senare lästes i tidningarna upptagit förslag om.
att moder förbjudna att arbeta viss tid efter gott han förstått a h hä följande ej allt för ovanliga notis: Hemskt till barn utom äktenskap skulle kunna barnets födelse.
Med den motvilja det faktum, att det fanns många tusen fynd.
Några arbetare funno i går kväll g e n o m barnavårdsnämnden vid behov mot fattigvård, låt vara utan fattig- mödrar, som fingo mindre nattro än hon.
av en medelålders kvinna i X-viken erhålla understöd för en tid av högst vårds karaktär, som är ett typiskt Klockan tickar uppfostrande.
Han Den döda igenkändes som 6 veckor efter och 6 veckor före drag hos vårt folk.
ansågo de detta måste i väg Hatt, rock och galoscher på nära fyren till en herr Gran i ö. villastad.
Ren Dörren smäller igen och så sitta tre små hustru olyckshändelse torde föreligga, d i inga barnsbörd.
Som bekant har emellertid vara en farlig och osund väg att be- barn ensamma i våningen med Hilda, som omständigheter tyda på självmord.
förslaget till obligatorisk sjukförsäk- träda.
Det skulle avtrubba rädslan de alls ej tycka om.
För Hilda är ej så ring på grund av sin dyrbarhet ännu för an taga fattigvård a h vänja män- A.
N. snäll mot dem, när mor reser på torget, som när mor ä r hemma H a skrattar när de leka mamma och barn a b mum- nom härvid så nära, in han, man att blyick av samma person för sig, någ- sar ständigt karameller utan att dela med själv veta därav, kysste henne, och ra minuter: ma han hade d i sett tick bort, som hon henne utan intresse.
Nu .. är det * s Efter - en timme e det i Nu smällde kanonen salut för Ar- hon?
tänkte han.
Mamsell ville han.
Det är herrn, som frågar, an frun kom- R O M A N boga stad, och ångbåten lade till r i d förr en gång varnad, icke alls anse mit hem.
HiIda svarar nekande.
Detta högra stranden, såsom övrigt var, ne- henne för.
Men den nätta vita k,am- upprepas flera gånger Slutligen går han av brikshatten satt ganska behagligt p i C.
I: L. ALMQUIST till chefen och ber att ii resa hem.
Hust- dantör Lundborgs gård.
täcka, fria, fina huvudet: och run har blivit plötsligt sjuk.
Hans när- (Forts.
Sergeanten, vig, hurtig och vid yp- det varo är nödvändig.
Chefen förstår.
Han En mjuk hand rörde Alberts skul- perligt humör, var den förste, som några smakfulla mörka lockar hängde hoppade i land.
Efter en liten om- också på vardera sidan vid tinningar- får resa.
Vad skall han nu göra?
Ringa dra.
Har, stirrade upp ifrån de röda till någon?
Bådas föräldrar äro längese- strålarne, som han en lång stund stått skådning på närmaste gata, träffade ne, alldeles som rätt och billigt var.
hin tvenne sysslolösa Arbogamänni- Albert pekade åt karlarne, vartåt de dan döda och övriga anhöriga bo ej i och betraktat, huru de gungade och att gå.
Sara sade me med tonvikt samma stad.
Bekanta ha de ii.
Åtmin- flydde ovanpå den vattrade vanen- skor, med vilka han snart kom över- stone inga som han vill rådgöra med Men ytan.
Det var Sara, och hon sade vis- ens.
De följde honom ned till ång- på fjärde ordet: det här är våra sa- rädd om dem, att de e j ska- Ella har en barndomsvän, m lärarinna.
kande gå nu härifrån: jag skall i stäl- biren med en bår, som de i grannska- ker: " &gt; ' - Om han skulle vända sig till henne.
M a let vakta både din.
och mina saker pet togo.
Nedkommen t i l l fartyget, vas på båren.
Ingen fara, söta sade den ena även det bjuder honom emot.
H u har ända tills vi komma i land med dem.
höll Albert på att icke träffa den han aldrig uppskattat henne och förresten, Gå ned och drick ditt glas punsch; sökte.
Med en liten häpenhet såg bäraren.
Säg själv anmärkte den andra, varför skulle hon vara hemma mitt på men när v i kommit fram t i l l bron, han sig om i skymningen efter det förmiddagen Eller skulle han ringa till skynda då upp i staden hastigt och skära huvudet.
.
det fanns ej.
Till vilket frun är ömmast om, så skola sjukhus eller polisstation?
Han står fort- skaffa oss bärare, innan de andra pas- sluts upptäckte han likväl på däcket vi lägga det på båren överst.
farande villrådig nere på gatan utanför sagerarne taga bort karlarne för oss.
.
.
Sara Videbeck i hatt.
Ehuru de Albert smålog för sig själv, kontoret.
Han går in i en kiosk och rin- De stodo händelsevis alldeles en- bägge karlarne med båren väntade på såg en ganska syrlig och sträv min i ger hem.
Nu gråta alla barnen.
Hilda samma d i r i fören, så att Sara kunde ordres, kunde han likväl ej hindra sig Saras anlete.
De kommo i land.
Vart- är förtvivlad bon med.
Hon skall vara väl icke hava behövt viska.
Men Al- ifrån att några ögonblick stå och be- åt befaller herrskapet att vi gå?
frå- på sitt andra ” pass ” om en liten stund.
ben tyckte det lät så förtroligt och trakta sin förvandlade vän.
Väl ha- gade främsta bäraren.
Då far han hem och kommer lagom för bra, och hennes täcka ansikte var ho- de han i dag p i morgonen haft en an- Till gästgivargården.
nätterna.
- - 10:e äro av kapitel liket Det går an: us.
hade fru - men blott m säng.
Det är o m ö j l i g ic- ke sådant skall finnas i en så stort, - att rymligt och vackert hotell, som här.
Jag har varit i Arboga förut och vet att en lång gång utmed garden till tusentals rum härinne.
(Forts.) leder
