# ID: svediakorp-per3276
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,250
# sentences: 612
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 10 Försumliga b Av I Försumliga barnamödrar faststäl- Jag hörde häromkvällen ett före- ler dr Ada Nilsson att i och med den nya lagen ” om barn utom äktenska- drag om historia och dagspolitik.
Där pet ” svårigheterna beträffande moder- påpekades, hur historiens skeden af- och faderskapets fastställande inga- ta omärkligt glida in i och över i var- lunda äro lösta.
indra.
utan att de rom stå mitt uppe i dagspolitiken - och sålunda göra historia kunna säga när och var- Dagens ledare Jordhunger behand- för en åskådning bytes till sin mot- lar motionen om kronoegendomarnas sats.
Man kan endast vid ni given tidpunkt konstatera: Nu har en för- styckning och försäljning.
ändring skett, nu är uppfattningen en annan.
Pendeln slår över i t den ena eller den andra sidan, ibland med Från en kvinnlig akademiker när långa, ibland med korta slag.
Lik- oss en nödrop.
Konkurrensen är som pendelslagen ske med hastigare hård på lärarbanan.
eller långsammare takt.
eftertrida de olika uppfattningarna varandra med kortare eller längre mellantid.
Före- läsaren anförde som exempel uppfatt- Fru Anna Levertin har sänt oss ett ningen om kriget.
Från att ha varit - ADA N männa Barnhuset, bland alla andra num lighet att i världs kunna återfinna sin moder.
I hundra år och åter motioner borttagande av denna - att vara anonym slut skedde 1917, v fattning- fullt rotf barn hade rätt att kä sin moder utan även hade det aldrig här i bjudet att efterfor Den uppgivna fadern till barnuppfostring barnafadern hade en m att l o r t och spårlöst också kunde han med vägran att erkänna I Parisbrev.
historiens käraste ämne och ädlaste många voro nog de bedrift, bryter sig med en gång upp- ” svuro sig fria ” - o fattningen fram att krig - åtminsto- om försumliga barna Ingeborg Björklund ger efter en ne anfallskrig - är ett brott.
som al- Men även uppfa tysk författare en framställning av la ta avstånd ifrån.
derskapets förpliktelse kvinnoproblemet i idealstaten.
Hur ha icke uppfattningen om mo- den en annan.
Den der- och faderskapets ansvar och kim utom äktenskap barnamödrar ON Ungdomens uppror nummer pets fastslående äro erkännande eller knutar.
Undantagna från värnpliktstjänst möj- rättegång.
Den svenska lagen stad- äro endast de, står dir. som äro sjuka, re- gonsin gar för fällande dom endast att den dan upptagna i rikets tjänst eller i häkte.
I detta sammanhang förekommer ingen på- er sin föregivne fadern bevisligen haft minnelse om lagens ord, att ” värnpliktig, det åter samlag med modern å tid då barnet som av religiös övertygelse eller annan n om kon hava avlats.
H ä r är det även nu jämförlig orsak hyser allvarliga samvets- modern medgivet modern att med ed styrka betänkligheter mot värnpliktstjänstgöring ” det till sin uppgift.
Men modern kan aldrig kan få ersätta den med civilt arbete.
Si- upp- varje endast Väl rit för- kapet.
n ammas Men förmåga eller ta sin t, och som Y gott r m fa- der ti- ” om r som vikti- code civil, med sitt stadgande, att fa- pets fastslående sällan erbjuder några derskapet e j får efterforskas (la re- svårigheter.
Medlen till faderska- cherche de In paternité est interdite).
Efterforskandet av modern var vis- Devinez reflekterar framför värn- serligen tillåtet men med vissa in- pliktsplakaten om ungdomens uppror.
skränkningar i bevisföringen, och de offentliga hittebarnshusen lämnade j u en lätt väg t i l l moderskapets fördöl- Av RAGNAR JÄNDEL svära sig fri, som fadern gjorde förr i världen, hon kan däremot svära den orätte fadern fait.
Pendeln har sla- git över It andra hållet.
Antag att modern har flera män att välja på - ty sådant händer, sådana försumliga barnamödrar finnes det tyvärr gan- ska gott om.
Det finner sådana som kanske med bästa vilja i världen ej kan ha reda p i vem som verkligen är barnafadern, då möjligheterna ligga allt för nära varandra.
Det finnes även mödrar, som med berått mod försökt lura sig till en ur ekonomisk synpunkt kanske värdefullare barna- fader.
Men vad gör det, säger mån- gen.
Alltför många barnafäder ha för- ut Varit försumliga, så alt det nu in- genting gör.
om en oskyldig råkar fast, ty möjligheten föreligger ju all- dan upplysning ligger e; i statens intresse.
Men knappast beror det på bristande upplysning att vägen t i l l att undgå att bli upplärd i krigstjänst blir jämförelsevis li- tet begagnad.
Kunskapen om vad man kan undgå brukar spridas som en löpeld.
Men hårt de samvetssöm- Den kräver av dem ett ar- bete i skogar a h på mossar, dikning väg- arbeten o. s.
Y .. under en tid som är 120 dagar längre M den militära tjänstgörin- gen skulle vara.
Tiden är lång och arbe- tet hårt, dessutom utsätter sig vägraren för hin a h löje och han vet att press och i l - staten mas prövar ganska samveten.
mänhet icke nekar sig något i form för- tal a h förvrängning och skadeglädje, ifall ~~ någon av vägrarna skulle låta sig något Dessutom har han att möta missnöje hos de arbetare, som anse, att vägrarna ta just deras arbete i skog och mark och är skuld till deras arbetslöshet.
komma till last.
Inför allt detta borde vägraren egentli- gen vara fri från beskyllningen i &amp; feghet, lättja a h skenhelighet.
Men på denna punkt är det omdömet skjuter åt si- engelska studenter.
DIKTER I Tidevarvets översikt av julens ly- rik saknades Ragnar Jändels namn.
Vi meddela till gottgörelse trenne dik- ter, hämtade ur hans renaste diktsam- ling, Heden och havet.
jande.
Även i vårt land medgav ett kung- De trötta stegen ligt brev av 1778 att en kvinna, som födde oäkta barn, var berättigad att hemlighålla sitt namn.
Ända tills för knappt 10 är sen föddes enbart i Stockholm årligen.
nära 400 barn.
rom döptes i ” okända föräldrars En vipas skri steg skarpt och gällt, Radio lir en humoresk om ett aktu- namn ”, även om förseglad namnsedel en arbetsvagn skramlade sömnigt, emellanåt deponerades hor vederbö- och väderkvarnsvingarna långt ifrån ellt ämne.
lande av det därför grundläggande mot femte budet och Kristi förkunnelse i något intresse av eller tro på att därmed som endast bär nya oförrätter i sitt kriget kan bekämpas.
Krig skall ju enligt sköte.
Uppenbarelseboken just känneteckna de yt- Man måste därför med glädje häl- tersta tiderna och liksom avsluta mänsk- sa varje möjlighet, som vetenskapen lighetens historia.
Huvudparten av våra vägrare av religiösa skäl äro därför icke bringar i dagen, till faderskapet fast- pacifister.
Så finn.
det vägrare, ställande.
Den moderna medvetet pac som vägra att tjäna just det nuvarande ka- forskningen ger flera möjligheter.
pitalistiska samhället för dess syften.
Åt- Vissa missbildningar, kortfingrighet, skilliga av dem ha suttit i våra fängelser övertaliga tår eller fingrar, nattblind- långt före världskriget, i socialismens ung- ärftlighets het, vit hårlock m. m.
äro sådana ärft- liga egenskaper, som kunna rättsligt tillmätas betydelse såsom bevismate- rial för faderskapets fastställande.
Vissa blodundersökningar giva också kvällströtta stego och sjönko rande myndighet.
möjlighet att utesluta ett föregivet fa- Vidare kunde barnet för 400 eller derskap och torde vara det värdeful- på rists tiden 900 kr.
inlösas på All- Ett ödsligt armod låg kring allt, laste objektiva bevismedlet i fader- I föregående nummers artikel om ett stumt och sovande armod, (Forts. å sid. 6) jordfrågan i England uppgavs, att men sällsamt i kvällen min moders 1910 års - aldrig tillämpade - fi- steg nanslags jordvärdebeskattning på 0,2 av trötthet och kärlek sjöngo.
Då har ditt liv en mening proc.
gällde all jord.
Den gällde blott Min väg outnyttjad tomtjord.
En omedvetna sång Än är jag en ung och fattig man, en livets H.
H. om heta, släpande dagar, än kan jag fasta och vaka, om krafter, som spänts i yttersta nöd Vandrare, säg mig.
om du bär än kan av bitter ynglingagråt djupast en tanke, som d u har kär och trofast, helig förhoppning.
mina lemmar skaka.
en som, lik källan ur klippig grund, sprungit en stor och barnslig stund Den sångens vemod trängde in Än har jag ej glömt och svikit dig, en, som blänker och glimtar till, min barndoms tindrande glö stjärna, i mig: jag glömmer den icke.
blåsippan lik.
i klar april, Det var den fattiga hedens sång, än har jag i kamp och försakelse en s om på morgonlätt vinge för den kämpande människosjälens.
en dröm att värna.
erinras on.
gärna dig hän, dit du än ej hör?
A n bär jag en kärlek i mitt bröst, Mors steg jag hör framför mig jämt.
Käre, är ännu ditt liv en sång, nit önrkcmil angående frågor att Det händer i n att jag vaknar hemlig och outtalad, stilla gryning och soluppgång, taga Upp i nattens mörker och hör långt bort då har din tanke ej brunnit ut, än blir av blommor och ensamhet den trötta och bråda sången min själ hugsvalad.
då är din vandring i n ej slut - domstid i synnerhet.
Efter världskriget har här i landet kär- nan börjat bildas till en grupp, som vägrar för att därigenom på direktaste sätt be- gynna en kamp mot kriget.
Det är j u ung- domens villighet och lydnad.
som gör krig möjligt.
Ungdomens uppror skulle göra det omöjligt.
” Vi h i intet intresse av att hålla våra händer rena och rädda våra egna själar genom att undvika krigets förbrytelse ”, heter det i det tal, som se- kreteraren i Krigstjänsvägrarnas interna- tional höll vid kongressen i England år 1925.
Till denna international är Svenska Krigstjänstvägrarförbundet anslutet.
Det är en liten grupp av unga män i värn- pliktsåldern, däribland studenter, arbetare, lantbrukare och några frireligiösa pre- dikanter.
Antingen han står inför rim- pliktsövningen eller fullgjort den, förbin- der sig varje medlem att till sin rullfö- ringsbefälhavare insända i n förklaring, att han intager helvägrarens ståndpunkt För övrigt får han icke deltaga i eller under- stödja någon form av krig eller krigsför- beredelse, vilket betyder, att han inför krig eller under kris icke kan fly in i civiltjän- sten, t y i så fall skulle j u han som andra medborgare komma att indirekt utnyttjas i då har ditt liv en mening än kriget.
tjänst.
Hans plats blir d i i fängel- Den hjälpt mig trotsigt knyta förr - ledare, domare och vän i hat mina unga hinder, set Det behövs mod att ta den rocken nu hjälper och manar den dag för dag något att värna mot hugg och sting, uppå.
Det behövs både tro a h ståndaktig- vårda och tända ljus omkring.
het för att framhärda och inte vika for vad t i l l kämpande tro och kärlek.
frestarn viskar, att det inte lönar sig, spe- ingen roll vad man gör, när man bara ljandet av de bästa är några tiotal.
Varför skall jag d i för- våra 129 butiker gäller principen: störa min karriär och utsätta mig för mas- endast ... Fogelstadsförbundet under pingstmötet böra före påsk tillställas Honorine Hermelin, Fogelstad, Julita.
- - Än Än går jag i starka änglars skydd spörjande fram efter vägen, än speglar mitt öga en helig stad i fjärran belägen.
- - inköpskällorna lar till lägsta pris.
gen Stockholm m. O. sor av obehag?
(Forts. å rid.
3.)
- Jordhungern Motioner frän frisinnade och l i k - raler med hemställan.
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj: t an- hälla, att Kungl.
Maj:t skyndsam- mast måtte utarbeta och för riksda- ~ gen framlägga förslag angående styckning och försäljning av vips.
kronoegendomar, ha av riksdagen bi- fallits, trots utskottsmajoritetens av- slag.
Därom Svart på vitt Ideer ur jorden Mac Donald höll på lördag - da- gen sedan den liberala jordkongres- Kvinnlig idrott Sveriges kvinnliga idrottsförbund har na avslutats - i Witham Essex ett åtagit sig att ordna den andra kvinnliga t a l för 5.000 åhörare.
Det gällde p bland andra rörande sjukkasseväsendets olympiaden, som under namn av ” Andra.
rdtråg Labour Party (egentli- befrämjande.
Under nuvararande förhållan- kvinnliga idrottsspelen skola gå SY stapeln gen parti) fordrar säger han, den är sjukhjälpstiden alldeles för kort i Göteborg den 27-29 augusti i år.
framför allt ett samgående av stad " ' och vården av den sjuke är helt a h hållet Spelen komma bla I annat att omfatta åsidosatt, varför en omorganisation är nöd- löpningar, höjd- och längdhopp, diskus- vändig.
Socialministern anser, att en all- a h spjutkastning samt korgboll och ett ju- ' och land för en ny utveckling.
En jordbrukaranda (agrikultural spirit) sjukförsäkring vore den goslaviskt bollspel, som kallas Hazena.
måste skam-, fostras, växa.
Låt oss principiellt riktiga lösningen, men då detta Varje nation får presenteras av tu; del- först bli klara med principerna!
De- av statsfinasiella skäl icke låter sig göra, tagare i varje tävlingsgren.
måste man nöja sig med en reformering av De avligen avslutade Nordiska spelen taljerna måste sedan redas upp som män obligatorisk än är ingenting annat gott den redan befintlig.
frivilliga sjukkasserö- relsen.
Vägen härtill är ökat statsbidrag att säga.
Blir styckningen utförd ef- åt kassorna och skärpta villkor beträffande ter en ändamålsenlig och praktisk kassornas prestationer för erhållande av ... praktiska frågor.
Labour Party vore blevo ju in verklig succi för Sverige, ehuru mera när det gällde rangemanger ett fattigt, eländigt.
stympat väsen, in de svenska ldrottsmännens prestationer, om d sinne blott vore genomträngt vad det nu kunde bero på.
Svenskorna plan, villkoren för överlåtelsen icke bidrag.
skuro heller inte några Iagrar, i varje fall av maskinernas dån, röken från järn- ruinerande varken för staten eller kö- M a n bör framför allt sträva efter kon- inte i vår kanske vackraste kvinnoidrott.
och ståldistrikten, mörkret i kolgru- och en av förlagets grundprin- konståkningen.
Den som var lycklig nog vorna.
Våren kommer, och efter en parna och slutligen att de nya jord.
bruken komma i händer, så är ciper är därför att på varje ort allenast en att il se de utländska konståkerskorna un- lång vinter kommer för Labour Party kassa skall erhålla statsbidrag.
Härigenom der tävlingarna på Stadion måste djupt be- ideer ur jorden, hoppets budskap lik- detta för visso en lyckligt beslut.
hoppas man att flera mindre kassor skola klaga, att denna vackra sport kommit all- som krokus och narcissor.
.
i ä a nli centration rätta som Men man kan inte undgå att h a r till sammanslagning.
Den kassa, våna sig över den politiska villerval- som har det största antalet medlemmar, skall som regel erhålla statsunderstödet.
som för närvarande råder, icke Däremot innehåller ej förslaget i motsats minst beträffande jordfrågan.
till besparingskommitténs förslag att de la, Socialdemokraterna ha länge hart på sin program bildandet av mindre jordbruk för att stilla jordhungern.
Nu ha frisinnade och liberaler tagit upp den tanken men då måste social- deles ur modet här i Sverige.
Den är inte bara vacker utan dessutom särskilt Principen formar han i en sats, som lämplig idrott för kvinnor, enär den fy- redan citeras som lösenord: giv tryg- siska kraften träder i bakgrunden och gad besittningsrätt, s i bortfaller det överansträngning är så gott som utesluten.
värdefulla ur jordäganderätten!
Det statsunderstödda sjukkassorna skola vara Konståkningen bör åter komma till heders övriga innehållet, att besitta och njuta lokalt begränsade.
a h initiativ ha redan tagits för att nästa Den viktigaste ändringen beträffande de vinter anordna en kurs i konståkning for utan att bruka, och att hindra rätt för- upptaga delning av jord.
det är underminerat.
statsunderstödda kassornas prestationer är gymnaster.
Varför inte l i k att sjukhjälptiden skall utsträckas till tre skridskoåkning som skidåkning på den tid dödsdömt.
år för samma sjukdom.
Moderskapshjälp p i skolschemat, som är anslagen i t idrott?
med 1 krona om dagen eller värd på för- - demokraterna gå emot, emedan för- lossningshem under 42-56 dygn skall in- slaget i viss mån föregriper den kungl.
föras som obligatorisk prestation.
Den nya &amp; r för fredsarbetet propositionen med förslag till lag organisationen skall vara genomförd före i Schweiz.
år 1930 och kommer att medföra en ut- om upplåtelse under åborätt av viss Instundande sommar kommer på initiativ för staten av 4,040,000 kr.
om jord, likaledes kronojord.
Alla vilja av miss Emily Balch att ordnas sommar- Olycksfalls och moderskaps- kurser i Schweiz för utbildande av perso- nu tillfredsställa jordhungern, t. o. ner i freds- a h försoningsarbetet Kur- m. höger och bondeförbundare med- försäkring.
verka, ty skottlinjen har flyttat sig Regeringen har dessutom framlagt för-.
" " " i., skola i Glland,vid stranden av Genèvesjön, för närvarande är detta alldeles följd- nares krafter under viss bestämd tid och riktigt och ingen motsägelse.
Det är mot skälig ersättning.
Denna legostadga bara att hoppas, att när landstingsva- bottnar emellertid i rätts- a h samhälls- åskådningar, som mycket avvika från dem len komma och frågan blåses upp på som råda vår tid, och regeringen föreslår Förliden söndag förliste gelrännan å Hjälmaren.
två Tio bilar i se- personer rå- kade i livsfara och skreko av alla krafter på hjälp.
Fem av dem stannade i djupet.
Fyra hundra meter därifrån voro stora nytt, valmanskårerna i handling kan- därför i proposition till riksdagen att lego- människomassor samlade för att åskåda statera, hur mycket som i den nuva- stadgan måtte förklaras upphävd.
dagens travtävlingar, men ingen enda Bostadsproduktionen.
människa ur dem uppmärksammade de tio rande situationen endast är tillfälligt.
Til riksdagen har även avlämnats pro- olyckligas nödläge eller sägo vad som Och själva saken själva frågan position till främjande av bostadsproduk- skedde.
Alla voro upptagna av sitt åskå- m jordens fördelning och brukning tionen Socialministern framhåller i mo- dande de sportliga händelserna.
Den, - ' " för,som alltså stod utanför tävlingens hur skall den slutligen kamma att tiveringen till propositionen, att även om avgöras?
Ja, det kan man verkligen byggnadsverksamheten under det gångna förtrollning. '
fråga sig.
Det kanske blir den s. k. dre året varit livlig, så är dock bristen på min- så stor, att den krä- Historien har en d ' ' symbolik.
jordhungern, som får avgöra den, ver bostadslägenheter ett ingr ipar nde från statsmakternas si- människor äro i allmänheet för upptagna Denna jordhunger, som när den en da.
Regeringen begär därför riksdagens av våra lekar för att se, vad som verkligen gång framträder inför offentligheten, medgivande att få i viss utsträckning pla- händer.
kanske kommer att anta en helt an- cera rusdrycksmedelsfondens tillgångar i nan gestalt än man tänkt sig.
Jord- bostadslån mot fullgod säkerhet och ränta.
Gerda Lundequists kunst er elsket hele hungern är nog inte så stor, utan det Anna Sandströms seminarium.
Norden over.
Den minder om noget usige- är kravet på att jordfrågan måste lö- Till riksdagens statsutskott har inläm- lig svensk-nordisk, et drag som kanske er sas från grunden, som kommer att nats en skrivelse med anledning av den i " ' statsverkspropositionen föreslagna succes- lende kunsts charme och vaærdi,i fälla utslaget mellan äganderätt och siva indragningen av anslaget till Anna tidningen Norges kvinder en norsk jour- åborätt.
Sandströms seminarium.
I skrivelsen.
som nalist, som under Gerda Lundequists gäst- är undertecknad av ett 150-tal av forna spel på Dramatiska teatern besökt Stock- elever i Anna Sandströms seminarium, holm och sett vår landsmaninna i Fru hemställes, att statsutskottet måtte tillstyr- Inger till Östråt.
Även tidningen Dagbla- ka i n seminariet beviljas samma årsanslag det ägnar f r u Lundequist sin hyllning som det förut haft.
Längs horlsonten Det viktigaste.
Om en resenär efter lång bortova- i fjärran land återvände till Sve- rige i vår och hörde sig fur om vilka tilldragelser, som mest intressrerat svenska folket under vintern 1925- 26 så måste man alldeles bestämt sä- ga.
att det är mordet p i chaufförer Svensson i Nacka Vissererligen ha också viktiga sporthändelser inträf- fat, men de intressera dock endast en bestämd låt vara stor krets.
medan Nackamordet intresserar alla, medan den olycklige Svensson i livstiden in- tresserat högst fä.
Svenska folket underhåller säkert gärna mördaren, utländske underså- ten Poukka.
med de 5 kronor om da- gen.
som hans fängelsevistelse kan ro kosta livstid återstående Äro kvinnliga ga akademiker icke kompetenta Planer ha på sista tiden framkom- kanske filosofie magistrar utan mit att bilda en platsbyrå för folk- provår.
Men egentligen är ni ju kom.
och småskollärare.
Men det finns en petenslösa Kompetenslösa Hon grupp av läraraspiranter, som äro i kompetenslös efter alla år av möda, minst lika behov av rom en platsbyrå och ville skuldsättning!
och det är stort de kvinnor efter av- arbete bror, som bli läkare och Och vars lille ut- - lagd akademisk examen n " vänta på lärareanställning.
" Bevars, i våra dagar då kvinnan har rätt alt bli allting i den vägen utom läroverksrektor präst, bör det väl finnar utrymme för de relativt och bildning hon gjort till sin livsuppgift.
ute på gatan tjot tidningsbudet.
Halvt mekaniskt köpte hon en tidning och ögnade först igenom " Lediga plat- ser ' '.
Dar stod " Språklärarinna anställning.
Anmälan snarast vid får X.
- stående nister är utrikesmi- i franska pressen vägrar man a n ta den svenska deklarationen på all- var.
Inte kan Undén stå rycken in- för ett annars enhälligt råd med Chamkrlain och Briand emot sig!
Det enda skullc då vara, sägs om Sverige vore bulvan åt England, som inte törs ställa sig själv i den positio- nen, Men det vore ofattligt simpelt av England att begagna Sverige på betraktar Frankrikes begäran engelska Tyskland Polen ofarlig.
den sig förbunds rekommendationer Det viktigaste beslut utan ganska uppenbart slagit ke vara att Polen blir motat eller Så att en ständig råds- Sverige nertystat eller att Frankrike Inte komma som belöning triumferar I och för sig är det svårt Och när Polens att förstå varfor inte N.
F:s råd lika för gott uppförande.
lens utrikesminister nu officiellt ho- gärna kunde ha l 4 medlemmar som tar: om inte Polen får sin vilja fram 11.
Det viktigaste är att detta bedröv- så vänder det ryggen It Nationernas liga småaktiga förspel till Tyrklando förbund och hela Västeuropa och inträde I Nationernas förbund avlö- faller i armarna på grannen i örter, ses av en annan stämning, av kända arvfienden Ryssland, så får man den för betydelsen av att de forna fien- misstanken att det icke bara är av derna n~ förenas i gemensamt rådslag brinnande begär att mer direkt kun- till fredens och samförståndets främ- na arbeta för N. F. som dikterar Po- jande.
lens önskan om en ständig rådsplats Det beror på männen där nere och Polens ansökan drar två andra sö- den kraft de ha att arbeta i försonlig.
kande med sig: Spanien och Brasi- anda inte bara för nationella men för lien som anse sig ha lika mycken rätt övernationella mål Men vilken at- rom Polen.
Kina har också just mosfär omgives dem väl från folken, strax före rådsmötet ilen 8 kommit som bo runt omkring?
in rom aspirant principiellt är man naturligtvis för i Tyskland har genom detta brak en öppen utrikespolitik.
Den hemli- oppositionen mot inträdet i N. F. fått ga har burit tillräckligt med onda n y vind i seglen ja, reaktionen Över- frukter.
Men ibland vet man inte vad huvud blir strax gladare och frimodi- man skall tycka.
ändå när man möter gare, sedan den en tid sörjt över Lo denna vilja an blåsa upp menings- carno och den europeiska andan i Eu- skiljaktigheter, att vända allting till ropa det värsta att förgifta opinionen, att England och dominions är opini- nagla fart uttalanden och därmed för- onen emot utvidgning av rådet, dels svära återtåg a h utjämning.
lom anses att detta icke får bli för ohan kommer till synes hos offentlighetens terligt stort dels att Frankrike ej bör språkrör särskilt när det gäller freds- ii överhand, dels att det vore att arbete Sista meddelandet lyder: tvisten handla orätt mot Tyskland Utrikes ministern Chamberlain håller in i der skall lösas eller uppskjutas genom till- sista alla vägar öppna.
är å ena sidan sättande av en kommission för inträ- för utvidgning i allmänhet, a andra desprövningar mat att Polen sättes in som en bricka i spelet mot Tyskland.
Nu har det märkliga inträffat, att en Iiten stat, som har tillfällig r å d s plats, sagt ifrån redan på förhand, (Forts. fr. sid 1) att den ämnar använda sin vetorätt och hindra Polens inval.
så att det Iö- De som icke tro på att ungdomen bör nar sig inte f ö r Frankrike.
Tyskland.
göra uppror mot värnpliktsslaveriet som England och de övriga alt diskutera trycker dem ha ju ingenting med denna frågan.
Den är avgjord.
I N.
F:s fråga att göra M e n de som tro på att och vårt eget intresse säga v i nej uppror tör göras kunna ffi ett svar på Det är Sveriges och mannen.
som frågan om det lönar sig för några få att, skall ner till rådet i dessa dagar och hoja upprorsfanan, när da fördjupa sig i vägrarnas historia alltifrån de första krist- nas tid och intill nu Mest närliggande och inspirerande är vägarnas historia av martyrium a h triumf från det stora hemskt och kusligt dem i vädret plats kan tragiska ~~ - förut väl.
vid motsvarande kompetens folk- (?)
dispensvågen röka sig till universiteten inte i vägen för manfolk och där år på och använda åtskilliga förvärva sig " lägre kompetens att uppsökte hon den byrå område ” Akademiskt bildade k v i n n o r ” skolebildningen kunde väl inte stå syn- tt förmedla befattningar vid landets tioårsminne av den första svenska inträde inom Alma Maters flickskolor, Det lät inte lovande Vis- kvinnans portar Vi omstrålas e j längre av det serligen fanns ju ett vikariat ledigt vid en flickskola i en landsortsstad, kampdjärva i pionjärens uppgift v i men då så många lärarinnor med hög- äro blott arbetande kvinnor.
som må- re kompetens gingo utan anställning måste ju dessa tillgodoser först " Hög- re kompetens! "
Magistern såg för- vånad ut.
- " Ja, högre kompetens d v. s. avgångsexamen från treårigt se-I minarium.
Lägre kompetens är exa- men från tvåårigt seminarium och stå för Undén.
denna position tidningar slutat tid och stund, när den skulle som " direkt försök att stärka det Sverige gärna kan &amp; ' sig d - ' i &amp; g- börja och haft ett bestämt syfte där dess positition är ju mer.
.
med men v i få hora att detta icke De närmaste dagarna komma att spelar någon roll eller ändrar på sak- på tidigare stadium på intet sätt visat kunskapens omdöme.
Att spela psy- ga- len ar att vara galen, säger fåtaliga kvinnor.
som varje år avlägga institutet.
Y-gatan. "
Ja — Jaså, fröken är magister Ja, jag skoldaglig akademisk examen ” det kan synas så.
Åtminstone är den t a r gärna mot fröken ” sade den vän- känsla det kryper utefter ryggraden åsikten tyvärr ganska allmän bland lige rektorn.
Hon trodde inte sina mätte man aldrig få något otalt med den kvinnliga akademiska ungdomen.
öron.
men stammade försiktigtvis de nya psykiatriska nornorna, som Men erfarenheten bevisar annat.
Hör fram en fråga efter arvodet.
" Ja, ser råda över gudarna i rätten och över I. ex. fröken ” det vänliga ansiktet lade sig oss alla fattiga svaga felande och En av mina kamrater, en kvinnlig i bekymmersamma veck ” vi kan inte ibland litet omtöcknade människor magister med ovanligt goda betyg gick betala mer än 1.25 i timmen.
Det bru- m dag upp till en Iäroverksrektor i en kar bli så där en 25 à 3O kronor i ste trängas med massor av konkurren- landsortsstad.
Hon visste, att det veckan. ' '
ter på överfyIlda banor.
Vårt främ- skulle tillrättas några extralärarbe- Hon .og inte platsen Hon kunde sta önskemål är icke öppnandet av fattningar vid skolan Rektor ställde inte bo P i gatan eller leva på vatten hittitlls stängda dörrar, v i fordra blott sig först fulllkomligt oförstånde men och bröd.
Eva.
O m nu dessa erfarenheter rättvis behandling slog sedan ifrån sig med bägge hän- derna " Det går inte an, här behövs icke falla p i alla akademiska lärarin- mannakraft.
mannakraft!
Sök till neaspiranters lott.
är dock förhållan- kommunal mellanskola e !ler flicksko- det rida allvarligare än vad man i all.
lan.
det passar.
men här g ä r d e t inte!
mänhet anser.
Fastän åtta år förflu- I len unga damen påpekade, att hon tit sedan reformens genomförande, är enligt 1918 dir lag åtminstone hade det för närvarande blott ytterligt få full ansökningsrätt " Jahaja, men det kvinnor tre eller lyra stycken tror blir i alla fall ingen annan anställd än jag - som vunnit anställning vid all- männa läroverk Av dessa tjänstgör den rektor förordar.
godmiddag. "
Så var den saken avgjord.
Ack, tro en lom sedan flera år besitter lektors- aldrig på lagen och riksdagsbeslut kompetens, som adjunkt vid ett min- vars ikraftträdande godtycket kan dre landsortläroverk.
förhindra!
Vad den " högre kompetensen ” be- " Sök till kommunal mellanskola ", träffar skulle det vara synnerligen in.
hette d e t Lyckligtvis fanns en sidan intressant få veta om den anförda i grannskapet och vid denna en ledig uppfattningen är gällande även utom plats.
M e n även här förklarade rek- seminariekretsar tor, att platsen blott stode öppen för Att den teoretiska undervisning manlig sökande.
Där fanns två kvinn- som meddelas vid univ ersiteten vida liga arbetskrafter vid skolan.
.
.
övergår seminarieutbildningen torde och redan detta var för mycket, Och även en utomstående inre av det för övrigt var det inte lönt att söka annars oförklarliga faktum, att lärar.
platsen utan avlagd folkskollärareexa- innor med ” högre kompetens ” på di- —.
En mot tio ställdes Det har hänt och händer dock an- dra sensationella händelser än Nacka- mordet och mördarens rymningför- sök Ur frågan om Tysklands upp.
tagande i Nationernas förbund med ständig plats i rådet, har frågan om ningarna På sistone har målet verkligen utvidgning av rådet överhuvud ut- fått ett intresse sedan upptäckten vecklat sig fram till en alldeles ena- kom tt Poukka spelat galen för att situation.
Frankrike V I I I sam- bereda sig tillfälle till rymning sak.
tidigt ha in Polen i rådet, Och det är kunskapen hade förklarat, att han led väl Inte utan skäl som en stor opinion av en cellpsykos.
alltså verklig sinnes- sjukdom.
Det upptäcktes a n han be- spänning och de överraskningar han förstått tt bereda.
Det har visserli- gen skett med tidningarnas, närmast Dagens Nyheters, hjälp men svenska folket underhåller ju också tid.
,, - Ungdomens uppror världskriget Det var ett outsägligt raseri mot dem i krigsländerna där de icke skötos blevo de pinade förödmjukade.
frestade intill det symboliskt att ett av straf- att vägraren fastbands mot i den korsfästes ställning Många av dessa voro kväkare Tidevarvet vet har löfte om en artikel om Stephen Hobhouse, en av de typiska vägrarna och yttersta Det bestod i är kanonhjulen martyrerna i England Det kom just i England en dag.
då hatet slog om i aktning och beundran Det kom en dag efter krigets då massorna endast ville höra dem tala om fred som de for- dom själva bespottat och förföljt Och dess män voro kilen.
som sattes in.
när det gällde att bryta den kompakta ka- kimajoriteter i parlamentet vid valen 1923 Devinez
4 Romain Rolland och Louise Cruppi Den franska tidskriften för internationell kultur, Europa ' ', har givit ut, Det äger sitt intres- Gorki, Upton Sinclair, Fletcher Sillanpää m. fl.
ge akt på den franska författarfalang, som står bakom hyllningen.
Barbusse, Chateaubriant, Duhamel, Soupault, René Acros giva alla hänförda vittnesbörd o m sin beundran.
Som en kryd- Romain Rollonds 60-årsdag.
ett hyllningsnummer till da på det hela severas i slutet av häftet ett urplock av de hätska uttalan- franske press över Romain Rolland under världskriget.
Ett större verk planlägges även, Liber amicorum, med bidrag från 100 den, som haglade i författare från alla världens tare att förlora genom döden än ge- Må vara.
Döden lämnar den hitterhet riter sig rom livets ej förluster.
Men den är så obeveklig, oförståelig och grym.
vänner Rolland mistat ge- sitt icke-partitagande, genom si- na ord " fiende-vänner ", " fiende- bröder ” har icke gjort honom bitter.
Därtill är hans personlighet för hög — men kretsen av hans verkligt in- intima vänner har blivit allt glesare.
så Alla de nom.
hon förlorat en son i kriget, övergav I.
mensamma, de Vår Ellen ende vackert i tat, och jag En gedigen trädde i ett privathotell, fyllt med ende kritikern och författaren Benja- antika möbler och preciosa.
min Crémieux, är dess sekreterare.
Kunde Romain Rolland icke kom- ma upp t i l l Paris, reste gärna madame - N i är änka efter en lärare (fat- Cruppi ner till Schweiz ibland och träffade honan, och i en livlig brev- tig.
underförstått).
Nej.
.
.
min man är minister.
växling som en gång kommer att En förtjusande historia, m v i u r tryckas — följde de bägge vännerna den stora enkelhet, som präglade ma- varandras Iivsgärning.
dame Cruppis uppträdande.
Madame Cruppis livsmål var, lik- Under madame sköt kriget som Romain Rollands: fred at mänsk- Under kriget sköt Cruppi åsido sina litterära intressen och äg- ligheten.
Anna Levertin.
härliga Under samtalets gång sade denna till henne:.
!
nan i företalet, " först genom den mo- ter vänskap som förenade Romain Rol- dame Cruppi Trots att land och Louise Cruppi.
i!
skrift " Das Frauenproblem im Ideal- msnPv och de ha haft särdeles blyg- samma snipr5k.
när de alls haft n5gra stat ".
" An det över huvud taget finns m anspråk, men de finnar dock, l r i n umnofr5ga ', har ", säger författarin- Georges Sand och Fredrika Bremer till Alexandra Kollatay, och de borde derna kwnnorörelsen, som ännu ha fått en plats i detta sammanhang.
De manliga utopisterna ha likväl knappt Yarit jrner i n hundra ST, blivit inrkkpt i kulturfolkmr medvetande. "
kommit med åtskilliga förslag att qjäiva problemet är dock lydligm PI- lyckliggöra mänrk ' ighcten.
l i r e än mrdvetandet om att det finns.
De flesta hålla rt) - vt på pmlum Så kan man t.ex. tala om en " kvin- ma mi1tiderv gemensam egendom, ge- nofrPga under medclridrn ", då män- Uppfostri %3nnrtalter för ncn genom de blodiga krigen decime- barnen Och därtill kvinn %mrnrkap~ rat6 d avsevärt itt e n överskott av mett andra tro mera på nigifte Och oförsörjda kvinnor upprt~tt.
sa,,,.
hemmens uppfostrandc kydelsc.
ma prohlem måste pä nytt uppaa r~ Somliga förorda celibat, andra hålla mart ett dylikt kmkott av kvinnor Pa tv:in@ktrnskaP Och mena att in- och kvinnlig arbetskraft är för han- gen bör få gå ogift.
den.
Pi t arier om ett förbättrande av Det är därför naturligt att frågan rasen genom att i det rätta ögonblic- nade sig med den blick för det vä- sentliga som var henne egen, helt åt måste böra till de brännande efter- ket sammanföra den rätte mannen socialt arbete.
Hon upprättade barn- krigsproblemen och a t t Margarete med den rätta kvinnan ha utopisterna krubbor, utplanterade hundratals för- Weinberg sökt fylla ett känt behov då nedlagt stor möda och mycket intresse.
äldralösa barn i landsorten, upprätta- hon 1925 gav ut sin litteraturhistori- Men för det fatala överskottet av " Les écoles Rachel ", i vilka krigs- ska vägledning för dem som önska kvinnor, som faktiskt finns i den di- änkor fingo lära sig nya, lönande yr- fördjupa sig i studiet av de talrika ligt inrättade verkligheten, ha de s i - ken, skolor, vilka fortfarande exi- utopisternas ställning till frågan om lan funnit någon hjälp.
I idealstater- stera.
kvinnans uppgifter i idealsamhället.
na har detta överskott enkelt och Från antikens utopiska tankevärld smärtfritt försvunnit av sig själv, * !I-, Efter fredsfördraget drog hon sig tillbaka till landet några år, ty hennes för hon läsaren till medeltidens och ting har jämnat ut sig och ordnat sig hälsa var alldeles nerbruten av det renässansens ideala samhälle antyder på bästa sätt enligt respektive förfat- beundran jättearbete hon pålagt sig, och där 1600- och 1700-talets uppfattning av tares fantasi.
men så lätt går det om henne skrev hon den här omnämnda roma- hur " himmelriket på jorden " borde se tyvärr inte i d t förhandenvarande rige, men nen “ Familjen Sanarens ” Ut.
snuddar vid nutidens fordringar samhället, där man inte tillåtes ute-.
lever man Något så när återställd kom hon på klarhet i en del frågor, som inte lämna någon term för att talet skall vetet spe- åter upp till Paris och övervakade de blivit berörda av utopisterna och läm- gå j ä m t upp.
lar en dominerande roll, och där sät- institutioner hon grundlagt såsom man inga gränser för fanta- Platsbyrån för intellektuellt bildade sten ... ” Key, som har en enastå- kvinnor.
Kvinnliga studentföreningen m.fI.
Hon pick i spetsen för stif- förmåga att få tag i sörjande tandet a v folkbibliotek enligt ameri- jordklotet runt, sökte upp madame kanskt mönster.
Denna sistnämnda Cruppi i Paris 1910.
Dennas yngste verksamhet låg henne mycket om hjär- var med den glada dag då skildrat så ro- det första folkbiblioteket öppnades i manen Familjen Sanarens.
Belleville.
Paris fattigaste kvarter.
Madame Cruppi berättade mig se- Hennes intresse för internationellt mcd anledning av moiimernu vid irets rikalag ing.
kgransning ily dermera med sitt kluckande skratt samarbete kom henne att starta Paris gifta kvinnors innehav av statajinst r&gt;ch nlltiiint xxpplrag och den humor, som livet för- pennklubb: C.L.I.
(Cercle Littéraire mådde släcka, an Ellen Key besökte International), där hon var själen.
— fos- dagarna över under nom livet.
, ställningar na drömde om om ett den idealland.
lyckliga Greker- guldål- John fullständiga.
Stuart Mill Även inte om direkt en man kan som räk- nar till utopisterna har han dock dra- och judarna diktade om Paradisets git upp rütlinjcr.
wm fått a´vgörande lustgård. ” — betydelse för kvinnornas och kvinno- Utopisterna från renare tider ha al- frågans utveckling.
Han s likväl la haft det gemensamt att de uppfat- inte omnämnd.
tat problemet om kvinnans Ställning Anmärkningsvärt nog är inte heller i umh~11et som det viktigaste iv m m &amp; kvinnlig författares ÖnskenAl allt rid sidan av uppfostrings- och framförda.
Det raknas lad&lt; inte helt a h hållet i världditteratu- kvinnor, näringspmblemen.
Hur de ställt sig till problemet är som SP hur de ungefär skulle Vilja m triga,LUIO tagits upp och ventile- ha det, om världen fogade sig efter rat6 av Margaret.
Wcinkrg i m lit- deras Vilja.
Visserligen äro de inte i dess litterära kretsar, ger härnedan några drag u r Romain Rollands vän Madame Cruppis liv och gärning.
~~~ i dern, germanerna trodde på Valhall hörn.
Ellen Key, Selma Lagerlöf och Ver- finnas bland dessa namn.
Fru Anna Levertin, vilken i många år levat i Paris och är hemmastadd ner von Heidenstam Romain Rolland har i dessa dagar hon ej Rollands livsåskådning som Hennes väsen var fyllt sextio år och hyllats över allt i hon gjort till sin.
världspressen.
Frankrike, som bort präglat av en sådan godhet, parad gå först i ledet, har dock iakttagit med humor, m sådan värme, att hen- en betecknande tystnad.
Endast vän.
nes sällskap var i hög grad upplivan- de och styrkande.
Också tillbringade sterorganen ha haft artiklar.
Kriget har slagit det franska fol- gärna Rolland någon tid på sommaren ket hårt.
Innan tiden med sin svala nere på makarna Cruppis egendom i hand slätat ut sorger och lidanden, är södra Frankrike.
Ibland åtföljdes det endast ett fåtal som förmår se han av författaren Châteaubriantoch opartiskt på tingen.
För de många på den soliga terassen, med utsikt är Rolland mannen som svek sitt den fruktbara nejden, förgingo terland och ställde sig på fiendens si- samtal, i vilka allvar da Ty den som ej var helt med - och skämt växlade.
var emot Något " Över Drabbnin- Madame Cruppi önskade icke of- garna ” gavs icke.
Och ges knappast fentlighet över sin livsgärning och ännu.
M e n m gäng, när vår genera- hennes begravning skedde också i all tion är borta, då komma barnen till stillhet.
Detta är väl orsaken till att de arma krigsbarnen att hylla honom de svenska tidningarna icke ägnade som m av Frankrikes store söner.
henne några minnesord.
Hon var ju Sin sextioårsdag firade Romain dock en av de få i Frankrike, som Rolland i Schweiz.
där han slagit sig har intresserat sig för svensk littera- ned alltsedan kriget.
Det var även i tur och givit ut en bok om svenska närheten av Genève jag träffade ho- författarinnor.
nom första gången och fick inandas På essaysamlingen " Svenska För- den rena luft som omger hans fattarinnor i våra dagar ” lade Louise tunna, skugglika gestalt.
Den nyckel, Cruppi ner mycket arbete, och den som då Öppnade hans väl slutna stu- föranledde henne att resa till Sverige.
diekammare, var namnet Ellen Key.
Boken blev dock ej uppskattad efter Alltsedan sitt första framträdande förtjänst.
Man gjorde, som så ofta hade han nämligen i henne en trofast hemma, stirrade sig blind på felen beundrarinna, och de brevväxla fort- och glömde del stora värde, som farande med varandra.
Till hans bo- Iåg i att franska publiken i den- stad i Paris f i c k jag tillträde genom samma fick en god karaktäristik av Louise Cruppi, som e " närstående svenska författarinnor vilka voro vän till honom.
När hon i våras helt fullkomligt okända i Frankrike, om hastigt rycktes bort, var det en verk- man undantar Fredrika Bremer, Sel- lig förlust för Romain Rolland.
ma Lagerlöf och Ellen Key.
Kvinnoproblemet i idealstaten inte lever i den Mänskligheten har länge anat att nar slutligen en kort redogörelse av den b ä s t a a v världar, olika religiösa och sociala samman- och därför har den försökt att dikta slutningars försök att förverkliga ide- alstaten enligt olika recept.
ett bättre sakernas tillstånd.
Hos alla primitiva folk finns före- Denna " Einführung " är långt ifrån se att bland alla internationella storheter, såsom Maxime - - Karin Kock: åren arbetslös- stem av arbetsförmedling som ökar i detta avseende såväl som med hän- heten endast varit obetydlig större arbetskraftens.
rörlighet plats syn till kostnaden för samhället.
än före kriget Då de båda länderna till plats eller från yrke till yrke.
Bå- Det engelska systemet som bygger oss under de senaste Arbetslöshetsfrågan i England seende arbetslöshetens de, kan vara från de i Sverige och England har man in- på försäkringsprincipen, fick sin för- på bekämpan- det av intresse att något förmedling för detta ändamål.
Men Denna lag har sedan dess udergått Det är knappast något ord man inverkan på andra områden av nä- närmare skärskåda de engelska me- den betydlig svårare form av arbets- ett flertal förändringar varav e j möter oftare i den engelska pressen ringslivet så uppenbar, att förslaget toderna.
Det förhållandet att frågan löshet, som är en följd av konjunk- mindre än fem företogos under åren om arbetslöshetsförsäkring kommer turväxlingarna, har man ej kunnat rå- 1920 till 1922.
Huvudprincipen var för närvarande än “ unemployment ” ej gick igenom.
och varje förslag, som på minsta vis I England har under de m sista att tagas upp inför riksdagen i år, da bot på.
För det fordrar att man att understöd endast skulle utbetalas berör näringslivet, kritiseras eller mo- åren arbetslöshetsprocenten fluktue- okar även intresset för denna fråga.
kunde förekomma själva konjunktur- i viss proportion t i l l inbetalda premier omkring 10 % utan att visa t e c k e n D å man talar om arbetslöshetens växlingarna, men här står man inför med ett visst maximum av under- tiveras med utgångspunkt från dess på en bestående förbättring.
Den bekämpande, måste man skilja mel- ett av de problem som ännu vänta sin stödsveckor per år.
Vid långvarig inverkan på arbetslösheten.
Den minskning.
som inträdde år 1924, var lan de åtgärder, som avse att före- lösning.
Så länge vi därför ej lyckats arbetslöshet förlorar den arbetslöse ständiga aktualiseringen av detta pro- endast temporär och år 1925 visade komma arbetslöshet och de, som av- i vår första uppgift, att förekomma alltså periodvis sin rätt till arbetslös- blem medför emellertid en stor fara m märkbar försämring.
Sedan dess se att avhjälpa nöden för de ofrivil- arbetslösheten, måste vi p i ett eller hetsersättning, även am han har in- nämligen att man lätt förledes att till: har läget återigen något förbättrats ligt arbetslöra.
Det slags arbetslös- annat sätt ingripa till de arbetslösas betalda premier till godo, vilket skul- gripa åtgärder, som vid första påse- och man står nu på ungefär samma het vars orsak är de ständigt åter- hjälp.
Det är dock av vikt att denna le utgöra en garanti att försäkringen ende kunna tyckas vara ett boteme- ståndpunkt som vid denna tidpunkt kommande fluktuationerna inom ni- hjälp, vilken form den än tar, ej i ej i alltför hög grad skulle komma del, men som i grund och botten mer förra året.
Då man jämför utveck- ringslivet bestående företag upp- alltför hög grad förhindrar den nöd- att hämma arbetskraftens rörlighet.
äro ägnade att förvärra än att för- lingen i England och Sverige, där höra eller inskränka sin verksamhet vändiga anpassningen antingen den- Den arbetslöse måste också kunna vi- bättra läget.
Ett typiskt exempel deflationen var mera våldsam och årstidernas växlingar åstadkomma na gäller en förflyttning till annan sa, att han är arbetsduglig och i till- härpå är * va ar det förslag om tullskydd dar arbetslösheten var relativt större periodiska fluktuationer i efterfrågan plats eller annat) .,Le riter gäller m fälle att antaga erbjudet arbete samt för järn- och stålindustrien, som för slår det en, att man i England på arbetskraft m. m.
— denna form sänkning i arbetslönen.
De olika sy- att det vant omöjligt för honom att ej längesedan såg dagen, men lyck- farande har att räkna med en mil- av arbetslöshet har man delvis kun- stemen måste därför prövas och be- erhålla arbete.
ligtvis var i detta fall tullens skadliga lionarmé av arbetslösa, medan han nat motarbeta medelst ett bättre sy- dömas med ledning av deras inverkan På hösten år 1920 företogos en del rat - fort-
Radio Svårt fall av misshandel na Björkman Svensk poesi offret Det var en dag i mars for några år sen dem.
Så mycket sorgligare är detta fak- Jag skulle på bjudning.
Inte m av des- - sa typiska för svenskt umgängesliv d i en som min vän och jag kommo till Oxford tum, som den är hop för första gången Krokus och scilla ende engelske litteratur massa människor slumpvis sammanbragta, stucko upp från alla rabatter och i Mag- dalen College lyste bokarna ljusgröna över rådjurens skaror, som så hemmatamt be- traktade oss.
Från ett fönster i student- rumslängtan tonade Chopin.
spelad av ma- starhand Ett oförgätligt ögonblick i mars- solens glans.
Ett paradisiskt tillstånd des- ra Oxfordstudenter leva, tänkte vi ovillkor- ligen.
Och plötsligt föreföll det oss omöj- ligt att i denna miljö bland båtar, sport a h blommor uträtta något med sin hjärna.
V i smeto in i en föreläsningssal.
Det for- sta vi sågo var m stockvedsbrasa utmed ena långväggen Där framför sträcktes U n g ben, härrörande från studenter, behagligt nersjunkna i korgstolar Deras antal var lätt räknat På motsatta sidan i mund Gosse På 114 sidor ges ett urval av den sven- ska dikten genom tiderna.
1700- och 1800-talen äro de bäst behand- lade Bellman och Tegnér, romantiken Snoilsky och Fröding få vad dem Men framställningen av 1600- och 1900- talen har blivit synnerligen missvisande inbilla varandra, att de ha roligt.
Utan en idealisk samvaro vid en liten middag med ett gott glas madeira, m lätt cigarett, allt stämt att göra deltagarna be- nägna för konversation och ej uteslutande försöka tillhörer.
upptagna av matsmältning Vi hade känt varandra lagom länge.
Vi voro ej trötta på varandras uttryck a h Rosenhane, Kolmodin, Petrus Lagerlöf och egenheter.
En par nya element som det Thorsten Rudén äro 1600-talsskalder, som ännu kunde löna sig att visa sig behagliga äro opresenterade för de flesta svenskar; för, egade oss dessutom varför då presentera dem för engelsk pu- Knappt hade vi rest oss från bordet, be- redda a t t i herrummets skinnstolar njuta, blik?
Värre blir det dock när vi hinna fram mockan och likören, förrän värden med till 1880-90-talet och allra värst när 1900- en röst, som ej tålde motstånd, yttrade: " Nu ska vi pröva vår nya radio.
V i har Strindberg Selma La- lurar till alla talet är passerat Ingen behöver känna sig utanför.
Kaffet tar vi med oss. ” Där gavs ingen appell.
Vi sutto där det Karlfeldt blott har en och alls antecknade Slutligen på sned i ena icke omnämnes i det sista stycket av Gos- och kunde inte annat, uppklättrade hörnet upptäckte vi en talarstol, i talarsto- ses inledning.
vilket skall behandla det mo- på obekväma pinnstolar Ingen tordes sä- len en liten professor som betänksamt läs- dernaste moderna Dessa rader äro verk- detta bord sutto cirka 10 flickor, borta flitigt undert ja Strindberg ha te Milton med kommentarer.
Att döma av ligen ett aktstycke som förtjänar att över ende vilade de snarare ut från världen än sättas in extenso H ä r a h häpna, Sveriges de inkapslade någon visdom från Milton folk.
Så förtäljer Gosse: ” Det skulle bli för ingående att närmare Denna scen står så tydligt för mig, Y behandla den sista generationen av sven- jag nu fått i min hand en nyutkommen skandinavisk diktantologi, avsedd att infö- ska diktar ..
Efter min åsikt, är ledaren ra engelska studenter i vår arddis^ poesi.
dem alla K G. Ossian-Nilsson I) (f. Och min enda önskan år; måtte de anam- som utmärkes av sitt kosmopolitiska intresse och sin manliga kraft i uttrycket ma denna antologi med lika apatiskt intres- se som de den gången anammade Milton Anders Österling (f 1884) är en publik- Ty någon verklig uppfattning av vår sven- gunstling i Sverige men något för ger- ska poesi kan denna antologi ej bringa mansk i I) för min smak.
Sigfrid Siwertz har diktat om gatorna i gamla Stockholm Oxford Book of Scandinavian Vilhelm Ekelund (f. 1880) har entusiasm och fantasi över sin stil men har kanske Verse.
Oxford 1925. för 1875) The en alltför stor förkärlek för en rim- och meterlös form.
Dessutom finns det — det vet jag en grupp av skalder i Uppsala okunnighet får tjä- na till ursäkt för att jag underlåter att nämna deras namn. ” — a h Lund (?)
men min Aktstycket torde tala för sig själv, och vilsna utan att finna en lig vilopunkt Jag vill Y den som inte sitt utseende fördärvat av lurarna.
kar irrade slök rubb och stubb tre oändligt Både På vissa håll har månggifte föresla- gits, men troligen mindre av ömhet f ö r de övertaliga kvinnorna än av öm- het för männen, som skulle få det allt- för tråkigt med barn en kvinna i taget Margarete Weinberg påpekar att detta prohlem inte är det enda som för de flesta utopister varit en alltför Det har inte fattats möjligheter att nan av dessa engelska flickor sporrar hen svår nät att knicka.
H a n erinrar om andra moderna frågor, som vänta på förverkliga olika idealstater och de ha ne att lära sig något utantill.
Många också blivit förverkligade så långt det tryckfel skola där spela henne spratt som sin lösning: hon ej misstänker Så kommer hon om 1.
Den skenbara omöjligheten att varit möjligt med det nuvarande några år på besök till detta poetiska Sve- förena kvinnornas krav p i lika lön ofullkomliga människomaterialet — i rige och deklamerar sigre för oss en tiras väntan på övermänniskoidealet.
för lika arbete med männens krav att Åtskilliga sekter, vederdöparna ur Hercules på sin lön kunna försörja familj.
herrnhutarna mähriska bröderna i 2.
Den sexuella och materiella nö- Amandaförsamlingen i Vinterblommor opå din kinn som saftlösa den hos en massa kvinnor v i d konse- Tyskland hast; och hösten i hu Amerika m. fl ha inrättat sådana groo och gråna med plantor kvent genomfört engifte kommunistiska sammanlevnadsfor- 3.
Den svåra sociala och materi- mer, som utopisterna nästan utan un- vudet hyser ella ställningen för ogifta mödrar och dantag predikat.
Nu senast är försö- Krafter och alt fyker hin a h döden kijkar änkor.
ur ögon ket dessutom genomfört i den socia- 4.
Den kroniska bostadsbristen Vett och sinne gå bort; födvälmas i dvaa: listiska sovjetrepubliken.
för familjer med många barn.
och i glömsko.
Vem vet, kanske står världen dir- 5.
Den allmänna hämningen till med inför förverkligandet av årtusen- Döden är yttersta målet i dy vi samkas föräldraskap, orsakad av pekuniära och andas.
dens lärda drömmares utopia.
svårgigheter att uppfostra barn.
Cujus.
Ingeborg Björklund Exemplen p i dylika problem kunna mångfaldigas.
Ile uppräknade må vara nog för att ge en aning om vilka svårigheter en modern utopist har att brottas med.
Av de moderna utopisterna har.
en- lig Margarete Weinberg, Bernhard Shaw sagt det djupaste som kan sä- gas i kvinnofrågan.
Han tar UPP pro- blemet om kvinnan i samband med problemet om mannen, och utan att egentligen kamma med några nya tan- kar avvinner han rinn föregångare en förblufande friskhet och kommer till överraskande slutsatser genom att fö- ra fram deras meningar.
För honom är mänsklighetens pro- — — skulle ändringar av vilka den mest betydel- resultatet skulle blivit, att endast ett sefulla var att försäkringen utsträck- fåtal skulle erhållit hjälp, och med tes att gälla s i pott som alla arbetare den omfattning arbetslösheten tog un- viktigare undantag äro jordbruks- der 1921 års första månader, insåg passninq efter den allmänna löneni- arbetare och de, rom Bro sysselsatta man att något måste göras.
I mars vån eller efter förbättringarna i det i husligt arbete samt även lägre detta år var man färdig med an ny ekonomiska läget, utan endast med kontorspersonal.
Antalet försäkrade lag, i vilken man i grund och botten hänsyn till vad fonden kunde bära el- ler p i grund av politiska påtrycknin- ökades härigenom till 11 3 / 4 millioner övergav försäkringsprincipen Man gar Även om understöden e j räcka från 3 3 / 4 millioner.
Just vid denna beslöt nämligen att oberoende av inbe- till för en vistelse vid Rivieran som tidpunkt började emellertid konjunk- talda premier lämna understöd, vilka franska tidningar på fullt alvar på- skulle finansieras av försäkringsfon- turomslaget att visa sig i starkt sti- stått, så är dock troligt, att själva gande arbetslöshetssiffror och redan den.
Genom att inpressa denna ar- stemet i förening med de höga kost- en månad efter det att lagen antagits betslöshetshjälp som i verkligheten ej naderna för samhället som under- var annat än direkta understöd, i den av parlamentet, hade arbetslösheten stöden innebära, haft sin andel i ar- överstigit den siffra, man försäk- bestående försäkringsorganisationen betslöshetens långsamma tillbakagång.
ringtekniskt byggt på.
Det är möj- undanrycktes den finansiella grund- Frånvaron av organiserade nödhjälps- ligt, att fonden skulle kunnat finan- valen för hela försäkringen, vilket siera understöden under de följande framgår tydligt av att fonden under arbeten — de rom förekommit ha igångsatts av kommunerna med stats- första halvåret 1921 minskades från åren trots den enorma arbetslösheten, understöd, men utan någon enhetlig ty dels hade den vuxit sig synnerligen 23 millioner pund till 100,000 pund.
politik har även minskat möjlig- stark på grund av den minimala ar- Man laborerar fortfarande med en heterna att pröva de arbetslösa ar- betslösheten under kriget.
dels hade brist p i 7 millioner.
Vidare kom he- bertsvillighet.
Varje enskilt f a l l gran- den stora massan av försäkrade ej la systemet att lida av brist p i smi- hunnit inbetala så många premier att dighet och anpassningsförmåga Un- skas så gott sig göra liter, och vilket arbete detta måste innebära framgår de voro berättigade till ersättning, in- der större delen av den period det här a r a t t I I millioner ansökningar om nan &amp;, redan voro utan arbete.
Men är fråga om.
ha under-törlm varit — — gärning Herrn öppnade med ett uttryck av t y - lig ovilja i sitt vänliga ansikte ett uttryck, och även tvingade an- som ingalunda försvann dra att sluka rubb och stubb vid åsynen av mig Kvinnor ha under årtusendenas för- nätt, det var trevligt med en sympatisk tryck måst lära att cachera sig Min vän hallåfarbror men vi alla, som sutto där.
kom emot mig vänligt.
Men hennes leen- hade dock trampat ut barnskorna för län- de annars så friskt, var nu falskt och gesen ' fult.
Gudstjänst från en al.
d i r vi annars ” Så roligt du kam ".
sade hon.
D- icke trängdes, men vilken förkunnelse nu läppar kunde ljuga.
i en hast blev hörvärd och märkvärdig, Även du.
Barnprogrammet Herregud, löst var det att den telefonerades till oss.
Tråd- Jag tänkte vemodigt på hur jag brukade icke i märk- skämmas bort just i detta hus Placeras i en länstol, hyddas om rymdens vittnesbörd för all del men innehållet vann därigenom lighet.
Ett föredrag på tjeckiska Rent ut sagt Jag väntade.
mig?
E ' Vad skulle nu bjudas lur med kontakt till mina nya tror jag ingen av oss mäktiga detta vansk- vänner i rymden?
Herrn hade dem redan liga språk, men änså vågade vi ej släppa lurarna sen vi lyssnat en minut eller två för öronen Frun stod på nålar ” Har är en så trevlig dansk recitation ”.
försökte hon kasta h i n liksom i förbigå- ende ” Du vill väl händelsevis inte höra? ” Och jazz I sällskapet sutto två med så subtila musiksinnen.
att de rynkade på ni- ” Nej tack ”.
sade jag.
Och jag grep på a h tillägnat oss den främmande ordmelo- dien san åt Wagner Nu uthärdade de jazz, måfå en bok från bordet.
” Det var den bara försäkrar for den kom från London.
Fast ville låna.
Jag kunde dragit åstad att den lät precis likadan med en av husets elzevierer, och de skulle jag jag att ha låtit mig gå d nervöst längtade de in som i Sverige Till sist förlorade jag tålamodet Trots se mig på ryggen alla varnande gester och tillrop bröt jag Ensam gick iag den trista gatan fram, medan nerför mini kinder tillrade drop- ut: — bjudes ” Jag mig har som förlorat ersättning?
mina Ett vänner par lurar Vad par av ett grått töcken som inte visste, om det ville bli regn eller vara dimma.
i stället for mina vänners hjärtan ” Då blev värden patetisk.
Sådan hade jag aldrig förr sett honom tta berodde bara på att han först nu mött sin fluga ” Du har vunnit så många andra vän- ner, mera värda ”.
sade han med en stäm- ma, som vibrerade av tro.
Jag lade en ny lärdom till alla mini fö- regående: varje minska kan bli fanatisk.
Jag b ö t upp var äldst Jag är Det var min rätt.
Jas alltid äldst var jag kom- av egen kraft gå mer.
Dessutom ville jag ut genom dörren.
* - Lika gott, tänkte jag en dag Vad har jag förlorat?
Ett ytligt umgänge.
In- gen av oss var ändå sig själv den dir da- gen.
Lite bättre eler lite sämre.
Alltsom v i funno klädsammast rollen av snälla — barn eller stygga barn.
Skryt förekom- mer i bägge riktningarna Nu ska jag uteslutande ägna mig åt mina verkliga vänner.
Umgänget med — i syfte att förhindra kontinuerliga un- derstöd, fungerade således endast till formen.
Realiteter var det endast en juni 1923.
Ofta villar det även sto- annan myndighet, som stod för finan- ra svårigheter att avgöra.
huruvida sieringen.
en person tillhör en industri, som fal- Det är dock andra faktorer.
som l e r inom försäkringens ram.
Admini- bidragit att hämma arbetskraftens strationen blir därigenom mycket rörlighet.
Så har bristen på bostäder tung, ärm om detta e j direkt fram- förhindrat en överflyttning av arbe- &amp; av statistiken, enär en stor del av tare till platser, dir knapphet rått på arbetet utförts av kommittéer vilkas arbetskraft.
Även hyreslagstiftningen ej erhållit någon ersätt- har varit en bidragande orsak, ty då en förflyttning t i l l annan bostad ofta ning Ändamålet med försäkringen var medförde, att personen i fråga gick även att undvika understödens karak- miste om vissa hyresförmåner, var tär av fattighjälp, men det har visat man ofta mer benägen att kvarstanna sig an de försäkrade i stor utsträck- och draga understöd lin alt söka al- ning anlitat fattigvården under de bete på annan plats.
Inom kolindu- mellantider, d i de e j kunnat erhålla strien har det förhållandet, att man ersättning från fonden.
Förutom att nedlagt driften vid mindre lönande kommunerna hade att h ä n bördan av gruvor i vissa distrikt och utökat drif- i bättre belägna gruvor, vållat arbetshöshjälpen för alla dem som t,. "
ej voro försäkrade, fingo de även hi- okad arbetslöshet inom denna indu- drapa t i l l de försäkrades uppehälle stri, enär det e j lönat sig att flytta Systemet med vissa mellanperioder, över arbetare från det förra distrik- under vilka understöd e j utbetalades tet pi grund av de stora skiljaktligheter medlemmar — är välkommen jag alltid till.
et är egenkär inbillning av mig De ha många gånger betygat mig dit i ord a h får Värden m i sig försynt herre, visade sig, besatt av denne nymodige djävul, for- vandlad till en despotisk entusiast, som urvalet är det likt.
Varför har inte Gosso samarbetat med någon svensk när han själv är medveten om sin okunnighet?
Det danska urvalet tycks vara gjort efter samma grunder, det äldre överväger A be- kostnad av alla nutidens bästa poeter De norska samlingen koncentrerar sig på de för stora namnen Vergeland Ibsen a: Björnson, den har ju varit den lättaste att män och kvin- göra Ej mindre in 90 sidor isländsk poesi nor måste uppgå i det helt och hållet avslutar volymen ' för att inte som fristående tyngd för- Jag ser för mina inre ögon den lille profes- svåra bördan för den andra hälften sorn nå den undanskymda talarstolen d av människosläktet den enda lös- halvsovande studenterna och de skrivande ning som kvinnofrågan kan mogna studentskorna Stiernhielms Hercules över fram emot, således endast en skenbar sättes mödosamt till det ädla engelska språ- ket.
Kanske ambitionen hos en eller an lösning och likväl ett mål.
blem ga något, d i r var alltid någon, som villevänner är dock det enda människovärdiga, höra Inte ens ordet skål utbyttes En det enda som ger utbyte dövstum skara höjde glasen Vin blic- Jag ringde vid min speciella tid pi hos
Försumliga barnamödrar (Fortr.
fr. sin 1.)
skapsfrågan.
Yrkande har även fram- kommit på att sådan blodundersök- ning a r domstol skall kunna åläggas.
Som det nu är kan endera parten, t. ex. modern, vilket hänt.
vägra att va- n med p i en sådan av den föregivna Mötesplatsen Fru Ruth Adler har.
som vi förut omnämnt, inför Fri- sinnade h i n n o r i Uddevalla och Var- berg hållit ett föredrag över ämnet ” Övertro och otro i v i n samhällsliv ” Vi återgiva här ett kort referat a r f längre vanmäktiga, bundna a v övertro redraget.
och otro, då svika vi inte dem som Vi äro alla ense om att det existe- tilläventyrs ännu tro på kvinnornas rar massor av missförhållanden i vårt insats i samhällslivet.
samhälleliga liv.
V i klaga alla över antingen det ena eller det andra — över skatt och skola, Över ofred och Falkenbergs Frisinnade Kvinnors arbetslöshet, över klasskamp och hy- Studiecirkel fadern begärd undersökning.
Hur mycket vetenskapen än går framåt torde det dock alltid komma att finnas ett visst antal fall.
där ej ni- någon möjlighet till bindande faderskaps- bevisning föreligger.
Man kan då sät- ta i fråga, om d e t icke vore lämpli- gare att som tyska lagen föreskriver många ha vi rätt att klaga om v i avstå från faderskapets fastställande, bara göra vad p i oss ankommer för där besvisligen flera möjligheter förr- att avveckla dem.
Vi kvinnor ffi inte längre något till ligga, eller som i Danmark och Norge samtliga vederbörande åläggas en skänks rom då vi saknade rösträtt, v i måste nu själva taga itu med vad vi viss underhållningsskyldighet.
Eller vilja ha rättat.
Att bevara och använ- för att undgå det för barnet stötande da de rättigheter.
sociala och politiska, att bli tilldömt flera fäder.
varför ic.
vi redan ha, och skaffa oss de som ke ålägga samtliga eventuella fäder ännu fattas oss, det är vår enkla plikt.
inte att bota socialt sett,men över höl Tek den 3 — att inbetala en viss summa till en sär- skild fond.
ar vilken sedan genom det allmännas försorg de barn underhål- las, som varit så olyckliga i sitt för- äldraval.
Verkligt och djupt omoraliskt har d a i varje fall handlata.
när kvinnan själv kan vara i tvivel om vem som är far till hennes barn.
Detta må ha skett inom eller utom den av samhäl- let stadgade formen för sexuellt sam febr.
sitt årsmöte under fru ekla Krikortz ordförandeskap.
Sty- relse och revisionsberättelse före- drogs och ansvarsfrihet beviljades sty- relsen.
Av styrelseberättelsen fram- gick att föreningen under det förflut- na arbetsåret haft 6 ordinarie och 4 styrelsesammanträden.
Mötena ha va rit väl och intresset för de vid dlade frågorna livligt.
för det nya arbetsåret valdes Tekla Krikortz, Til styrelse Elsa Lön gvist fru fru Ellen Det är inte endast kvinnosak utan Lönngvist v. ordf .. människosak, inte bara feminism utan Jenny Stéhn, sekr., fröken El- humanism Och vi må icke glöm- Lilja, Nilsson, kassör, fröken Karin ma, att en vuxen normal människa al- sekr., Suppleanter blevo drig har några rättigheter utan mot- fruarna vice Agnes Stave och Lisa Dahl svarande skyldigheter.
valdes fruarna Alma Man hör ofta folk säga, att politik är något allt för ruttet för hederligt fruarna folk att giva sig i n i ja.
kan man Andesson, Åresmötet angenämt vänta, att det skall bliva annat, om hederligt folk drar sig ur det och läm- nar fältet fritt åt lycksökare och yr- samkväm kespolitici.
Kunde man lita på, att de höga intelligenserna, de som förstå och vilja det helas väl, togo hand om Lilja fruarna Olsson och Alma Johansson och Agnes — Tjuvheder Till mn av Stockholms mera tända advo- kater kom en dag upp en stackars us lin^.
förfallen t i l l både kropp a h själ.
Han ville be om ett råd för hans ” hushåller- ska " hade blivit ” haffad ” a h förd t i l l Landskrona och nu ville han veta, hur han skulle h i n sig åt för att få ut henne igen.
pengar har jag men jag vet inte, vart ska avsevärt — Eriksson nu är den veder- häftige man tidningarna göra honom till, jag skall vända mig?
— Men vill ni verkligen offra pengar så kunde han väl valt en lämpligare väg för hennes skull då?
än rena rama förrädereriets.
Han förstod Ja, man har välan tjuvheder, vetja!
tydligen ganska snart vilken missdådare hade att göra med.
Nog kunde han Tjuvheder!
Ja det är åtminstone väl då ha knackat till Poukka Vill inte ha just i denna försnillningarnas och bedrä- med dej göra, du ful fisk Jag bara liten geriernas gyllene tidsålder, då man lagt tjuv Eller något sådant I varje fall kun- bort att ha några pretentioner på vanligt hygligt folk Medkänslan med andra de han val ha lamnat brevet och upplys- stackare brukar väl vara den sista lilla ningarna direkt till myndigheterna och inte gjort sensation av saken när han väl kom gnutta av heder som finns även hos den största usling Har den solidaritetskänslan ut och fick fult klart (or sig vad Poukka försvunnit då är det så på tok det gärna gjort Den väg han dc var inte sympatisk kan vara Och vad skall man tro på, när men långt ifrån dum.
Om jag vore som Eriksson så skulle jag ha ont samvete nu också Inte för Pouk- kas men för tjuvhederns skull, — — något — samhället så kunde v i andra lugnt gå hem och lägga oss.
men det kun- Pelle — na v i tyvärr inte lita på Orsaken till all misströstan om vår sociala och politiska uppgift ligger till stor del i övertro på falska auktorite- ter och i övertro på vår vanmakt Vi böja oss i. ex. i övertro på statens auktoritet, en auktoritet grundad på makt och ett opersonligt kollektiv av viljor.
Krigstjänstvägrarnas för- ening " och de alltmera vanliga skol- strejkerna vittna om hur man på sina håll nu börjar opponera sig emot sta- tens ” läggande sig i allt ”.
Staten får icke bliva självvändamål.
Men vi måste också släppa otron mot oss själva och icke förlamas av fröken Hilma Wennberg till vice ord- inbillad vanmakt.
förande och fru Anna Rosén till kas- Tiden präglas av upplösning.
det är sör samt nyvaldes seminarielä sant.
men också av ett sökande och nan fröken Margareta Skog ti trevande efter ljus och sanning, av ett kreterare imtsamt fru Genan Seg lyssnande.
Om vi förbli valna inför till vice sekreterare.
T i l l rev d tidens nöd kräver av oss, skola vi omvaldes fru Maja Andrén oc g också kunna utlyssna de befrian- I mma Wahlbeck samt till revisors- tankarna i tiden och göra dem fru Alma Törnkvist samt ra bundsförvanter.
Då sitta v i inte fru Augusta Södergvist suppleanter terna i arbetsmetoder.
Det har hänt (10) att en dylik utvidgning v a r i t omöjlig att genomföra, emedan man e j kun- nat erhålla lämplig arbetskraft, sam tidigt rum 100,000 kolararbetare och mer gått arbetslösa.
Dessa exempe visa hur komplicerat problemet är och hur åtgärder på ett område av det el onomiska livet gripa in även p i öv- riga området på fördäcket, En lär hon isynnerhet och gå själv vart du behagar.
Jag skall och skära?
men djupt vill jag icke skära, det nänns icke fan på så vac- havs varit rädd om.
Ty vid ett till- bevaka din I appsäck.
ker kristall.
puh!
.
jag skall bara rita i n ett A på hennes minnes emalj: pade cigarrökaren förtroligt p i ar- eget hjärta.
Hon gick bortåt att be- av men och sade: du tycker j u om, Al- C.
J.
L. ALMQVIST bert, att jag ber dig om en liten hon satt avsides på Albert stod såled (Forts.) tjänst?
jag har här en kappsäck, den sergeanten, driven av sin raska na- där med mässingsbokstäverna.
S. V. sin kappsäck.
.
d.
Y tur, hade sprungit åstad och nappat i på: laga, att ingen sätter sig på ho- seglet, ångbåtskaptenen till stort gagn nom!
jag har ifrån början och hela de tycka om det i Man plär annars och nöje Följden blev en brorskål haft den i bli ful när man grinar.
.
puh!
.
men dem emellan, där nere under däck i men vid det hennes ögonvrår blevo icke röda, utan kaptenens hytt.
Historien omfar all- drogo de fram b stodo klara som.
nånå, gråten räck- deles huru middagsmåltiden på far- seglet är uppe, te icke heller länge tyget tillgick, ty därom har en däck- blott och bar ken Han rökte långsammare nu; ty Det var afton Solens fe hade re Albert tog cigarren ur munnen.
sig han om den här cigarren blir dan västerut sjunkit ned i famnen på p i henne och sade är kappsäcken så slut i ett rapp, så tör det icke falla Kungsörs ängar, men ett mörkrött om, att icke en gång en så kitt kropp sig lika behändigt som nyss,att få en urskimmer hängde ännu kvar på rom din.
får sitta på den?
annars kun- till.
Ja * helt säkert har hon glas i; det var den sista klädebonad, de han lättast vaktas på det sättet.
kappsäcken; och jag tycker mera om m den sköna kastat av sig, innan det ä nom hon.
såsom jag en gång FJÄRDE KAPITLET.
n lade sig a t t slumra under täcket Då lutade han sig sorgsen tillbaka i — Nenej, vasserra, varken jag el- trodde, hade glas i bröstet, eller hela sin stol och lade huvudet emot kar- ler du, och allraminst någon annan.
hjärtat därav.
Det var en dum tan- men.
Du är utan diamant, Albert!
Har du fullt med diamanter däri?
ke av mig.
.
puh!
.
.
men jag skall dade vattnet, och även några lågo icke blåsa ut för mycken rök i sän- blunda och sov, och fäll ihop dina an- — Å då!
der.
.
puh!
.
, låt vara, att hennes själ stänkta på ångbåtens artiklar språk.
(Forts. Sara Videbeck såg om sina saker, Nå men vad?
fast förlåt mig.
det är av glas något litet: kan icke jag och dem hade hon i kappsäckar, även angår mig icke: var trygg och glad ' hava en diamant såväl som någon?
Det R O går an M A N längst framme passade hon på klan- såsom om kappsäcken varit hennes let: tänkte
