# ID: svediakorp-per3274
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,941
# sentences: 606
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 9.
28 februari.
N:r 9.
3 H JALMAR BRANTING Tidevarvet N:r 9 Statsminister Hjalmar Brantings bortgång är av oerhörd stor betydelse för svensk politik såväl inåt rom utåt.
Få, om ens någon av svensk stam har fått ett eftermäle likt det som nu från hela världen når fram till hans bår.
Vår ledande atlikel Vid Filippi mö- av Elisabeth Tamm varav resultatet av lördagens riksdagsdebatt är ett utslag.
tas vi åter ”, - - berör den politik, Generalstabschefen har ordet ” - Några reflexitioner i försvarsfrågan av Greta Cardell i - Arbetsinsats och arbetstillfällen till frågan om välstånd eller arbetslös- het per fil.
dr Margit Cassel ett bidrag.
Fil.
dr Gunhild Bergh sänder från ett orienterande brev om Vati- politik kriget.
Rom kansk efter / Fredrika Bremers fotspår rill Hemmen i Nya världen, ett föredrag i Uppsala av ärkebiskopinnan Anna Sö- derblom m. m.
Jag beklagar Er och oss alla.
Selma Lagerlöf.
Med djupaste deltagande och sak- nad förenar rig vår stora tacksamhet varma hyllning för vad Hjalmar Branting under outtröttlig strävan gi- vit det svenska folket.
Ett ädelt livs- verk som icke dör. ” Frisinnade Kvinnors Riksförbund och Ellen Key skriver: Hjalmar Branting var den eldstod, som lyste då leden ännu famlade i mörkret.
Han var kraften som lyft de tyngsta bördorna Han var glan- sen och glöden över de grå och långa vägarna.
Han var godheten, som off- rades Han brast under bördorna Samtiden sörjer honom, seklerna sko- la minnas hjälten och martyren.
Ellen Key.
Generalstabschefen har ordet ” belyst bakgrund. ” Vår riksdag går att fatta beslut i försvarsfrågan, och skärmytslingarna partierna emellan pågå nu rom bäst.
De motiveringar, som föra fram till de olika lösningar- na, synes en utomstående sönderfalla i två huvudslag de sakliga, vederhäf- tiga, klara, bindande och av förut- fattade meningar och partisinne obundna, samt de.
som kännetecknas av ” övermaga visdom ”, partisinne, nationell dekadans m. m.
Valet bor- de ju vara lätt, vitt och svart äro iu så klart fördelade, att ingen tvekan borde råda om valet.
Men icke alla bli dock i tillfälle att bestiga de rät- l a utsiktspunkterna.
Dessa raders av- sikt är att, för denna tidnings läsare, söka bringa i erinran den klart be- lysta bakgrund, mot vilken försvars- frågan kommer att avteckna rig.
Den anmärkningen bör kanske för- utskickas att motiveringarna, av de allmänt kända huvudpunkterna, få stå för artikelförfattarens räkning.
Grunförutsättningen för bedö- - mande av försvarsfrågan är frågan om vårt militär-politiska läge Här är redan utgångspunkten given.
Ryss- land är fienden.
Detta är för länge- sedan fastslaget av vederhäftiga och opartiska sakkunnige och torde icke tarva motivering.
Här skall endast göras ett enkelt försök att spåra si- gra av de sanningar på vilken denna grunddogm vilar.
Vi ha alltså: 1) den mäktiga expansionslust, som är m urdrift i den ryska folksjälen, den även s. k. ryska rovlystnaden.
Det har icke lyckas artikelförfattaren att få klarhet i, om denna expansions- lust avser ett till den ryska folksjä- len begränsat speciellt fenomen.
En - Finska ofärdsår, en stämningsbild från nyligen förgången tid, av E. Ga- dolin Lagerwall, Balnd kondoleansskrivelser till fru Anna Branting vid hennes makes bår märkes bl.
a: årg.
1925 Oledsagad går ej av jorden hjältars anda.
.
.
ranting dr död.
Obeveklig är dödens lie.
Den undgår ingen Så har han B r a n t bort, statsmannen och märkesmannen i vårt land.
Han gick efter att ha fyllt eft livsverk som få.
Han började sin bana med kamp mot dem, som makten hade, för deras rätt, som voro utan makt.
Han slutade med an slälv vara den främ- ste på maktens tinnar.
följd av alla dem, som han skaffat rätt Men icke blott dessa sörja hans bortgång.
Kring hans bår samlar sig ett helt folk med vördnad och sak- nad.
Och hans namn har gjort Sveriges namn aktat och respekterat bland Europas stater.
Det säges att ingen är oersättlig, an livet går sin gång och spåren s o p s snart igen efter dem som gått i graven.
Men det dr icke så.
Oersättliga äro de utvalda.
Till dem få vi räkna Hjalmar Branting.
Han d r oersättlig.
Han representerade statsmannablick och storhetsanda i vår ti &amp; svenska politik.
Slätstruket, färglöst dr nu vårt politiska liv, prisgivet åt proportionalismens och parti- linjernas hopplösa snider.
Det återstår dock för svenska folket att bringa sitt tack till Branting.
Detta sker icke genom blommor i tal och skrift, del kan endast ske genom an låta en ny tid för- verkliga, vad vår tid icke kunnat, en verklig demokrati.
En demokrati, som skapar, icke ett folk i händerna på ett fåtal ledare, utan elf ansvarsfullt folk, som målmed- vetet brukar sin medborgarrätt och skapar ledare.
- del uttalanden ge sannolikhet för den- na uttolkning.
Är detta icke fallet vanliga uppläggning, kunna få tjäna som förklaring landets, jotdens och de ekonomiska resursernas otillräck- lighet för folkets behov.
För att ic- ke förminska faran måste i detta sam- manhang ses; folkets goda organisa- tionsförmåga, utbildning och ekono- miska duglighet, som gör det särskilt skickat att överlägset och hänsyns- löst skicklighet erövra, utnyttja och be- hålla.
Finland, som iu står längre bort från den västerländska kulturen smidiga inlemmande i den ryska stats- kroppen 2) Ett land som det nyss skildrade behöver med naturnödvändighet till- gang till havet för sin blomstrande handel och industri, därför, till att börja v. s. monopol med, herravälde på marknaderna i Östersjön, i län d. derna däromkring.
Det är nämligen den enda maktställning värdig a livskraftig Hu s m 0 de r n s a rb e te stat, i kraft av sin består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna.
militära överlägsenhet, bestämma vad, För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 butiker gäller principen: som skall köpas och var det skall kö- högsta kvalité till lägsta pris.
pas.
Den arbetskrävande vägen att Konsumtionsföreningen Stockholm m.
0.
Forts. 3 rid 6
T I D E V A R V E T 2 Vid Filippi mötas vi åter bedömma den kvinnliga arbetskraftens arbetskraftens prestationsförmåga Hr Heckscher Heckscher säger också då han uttalar att kvinnorna samhället som mindre förvärvsarbetare effektiv tjänst göra än männen, att orsaken härtill anser han avfarrade proterstskrivelser man uppvaktade o. m. genom hr Reuterskiöld kvinnornas sig vara befriad från att uttala något vaktade riksdagsmän man åhörde debatterna nornas svurne fiende givit svart på mening om Förvisso Men antingen i kamrarna och avvaktande vitt på att ett sådant beslut som uppskovet antingen påståenden och bevis för desamma debatterna med spänning det slutliga resultatet skovet med behörighetslagens angående desamma eller också ingendera Man skulle som den gången blev gynnsamt Men gående kvinnans tillträde till statstjänst le icke ha fäst sig vid Dagens Nyheters sedan blev allt rom förut Inte fram- statstjänst ikraftträdande till den dag ters kampanj om den ärade tidningen stord dettta för lärarinnekåren som konungen med riksdagen bestämmer pm icke utgjorde det liberala partiets sammanhanget mellan var enskilds endast kunnat diktersa av den meningen huvudorgan Och Om det liberala medborgarplikt och samhället inte gen att behörighetslagen aldrig Skulle partiet skulle vara av motsatt u p p gav det väckelse till något medborgerligt träda i kraft fattning hade man haft rätt att vän- Och för övrigt!
De håda förslag ta något genomäle åtminstone ett avståndstagande medborgerligt intresse Det förblev en an- slagsfråga till privatläroverken Det- som slutligen förelågo till behandling avståndstagande ta är icke något undantag.
det är på statsutskottets och reservationens = Så långt har det kommit med d e - samma ratt inom alla olika yrkes och Kungl.
Maj: st voro bägge synnerligen kvinnliga statstjänarnas lönefråga Solidaritetskänslan gen ogynnsamma för kvinnorna Det Riksdagen skall emellertid säkerligen tjänstegrupper fram icke som mål utan rom är överflödligt att gå in på detaljerna få tillfälle att ändra uppfattning ty medel att skapa förståelse f ö r sam- de ha omtalats i Tidevarvets förra le- frågan lär återkomma intill dess li- samhället dare Men som d i r också framhållits kalönsprincipen är genomförd Ty Yen hur har utvecklingen gått när lits.
det är dock en väsentlig skillnad varför skulle - som ledaren av d.
21 det gäller den manliga uppfattningen mellan dessa båda förslag Regeringens febr.
i Socialdemokraten framhöll om kvinnans medborgarrätt Jo be- Regeringens d. v. s. det socialdemokratiska - de svenska kvinnorna vara sämre verkspropositionen gjorda framställning slutet om kvinnans rösträtt har gått ska.
har likväl erkänt det berättigade och sämre ställda än kvinnorna hos de den manliga uppffaningen spårlöst i likalönsprincipen fast det sedan tyvärr övriga germanska länderna förbi och lämnat densamma oberörd tyvärr brustit i tillämpningen av sina Men alla våra brister gingo vi dock Visserligen måste man taga med i principer.
Utskottets förslag till vår gärning i samhället med ärlig räkningen den reaktionära strömning, hr Ekmans och därmed det f önskan och god vilja till samarbete som nu otvivelaktigt gör sig gällande de har däremot fullständigt t.
med männen Dessa förhoponingar Men det är ändå anmärkningsvärt stånd från denna princip och fastslagit om samarbete ha blivit gäckade Vi att man så fullständigt förbisett att fastslagit kvinnornas undermålighet När ha fått Iära oss att vi icke kunna ett riksdagsbeslut som det nu nämnda s. k. kvinnofrågor debatteras är det uträtta något utan att sätta makt bakom da.
måste medföra vissa konsekvenser som om den mycket beprisade man- om ordet Vi ha rösträtt och vi äro ser.
Detta förbiseende beror säkerligen liga logiken vom fullständigt bort- till antalet flera Det ska vi icke De kvinnliga statstjänarnas lönefråga ligen icke på avoghet gent emot blåst Mycket naturligt T y man glömma utan mer och mer vakna in- måste Mathilda Staël Ledamot av Sveriges fråga har länge varit föremål för utredningar kvinnan som sådan I det enskilda utredningar och diskussioner Utgången livet betraktas kvinnorna som män- är icke ägnad att väcka förvåning människor ej blott som kvinnor, bara de förvåning Man hade ingenting annat vilja använda traditionella metoder annat att vänta och man kan också få de gärna regera hur mycket som så med all säkerhet säga att helst även i frågor som röra det allmänna riksdagens beslut utgör ett fullödigt allmänna De äro älskade och uppskattade uttryck för den allmänna åskådningen tade som mödrar.
hustrur och systrar Men att just dessa samma mödrar gen hos de manliga medborgarna i rar vårt land.
Man skall därför icke rar.
hustrur och systrar vilja fylla sin kämpa vare sig bitterhet eller besvikelse gärning s o m självstndiga medborgare besvikelse men tillfället är inne, då man Rare.
det har ännu icke gått in i det bör ta i betraktande läget rörande manliga medvetandet.
Häromdagen kvinnornas medborgerliga ställning stod att läsa i en ledare angående den Utgången rör sig på ett område man e j behärskar skar.
Först och främst drar man alltid i härnad med det statsfinansiella l a läget vilket belopp det än rör sig om och utan jämförelse med de anslag slag som beviljas till andra ändamål Det var t. er.
icke så länge sedan riksdagen för Men det är icke den makten övermakten vi skola sätta i första rummet utan en annan långt starkare starkare fast hittills oftast försmådd i sam- Vi behöva icke blott fackkunskapen Vi skola också gå den Iånga vägen från början att fost-ra samhällsarbetet dagen utan vidare undandrog skattebetalarna ra oss själva och öppna våra sinnen betalarna över 3 miljoner kr.
genom för de krav som den medborgerliga att av riksbankens vinst 17,9 milj. gärningen på människan som kr., endast ställa 14 milj. till budgetens sådan Det är en makt som icke tens förfogande och anslå resten att besegras därför att den är osynlig disponeras av riksbanken till s. k. avbetalningslån till gör sig gäll ä land och är.
betalningslån d.
Y s. till utlåning Liksom den håller det inre livets alla öppnna omröstningen i en frisinnadliberal M a n drar sig icke heller för att an- trådar i sin hand skall den också en liberal landsortstidning det var så- vinda material som bevisats v i r a fel- dag komma att gripa om samhällets ledes icke Dagens Nyheter - att man a k t i e och lägga detta till grund för Ingen skall hindra oss i detta arbete ville hoppas a t t den nu beslutade reformen sina påstånden såsom no skett i lönefrågan ty ingen tror att en sådan makt är formen skall, om än i dan mest blyg- lönefrågan Men förvånansvärt nog farlig eller kan åstadkomma något samma utsträckning, bidraga till a n kom hr Ekman.
s å han yttrade att förrän den omärkligt genomsyrat den av demokratiens bärare av i dag skapa staten borde erhålla samma arbetsresultat allmänna uppfattningen och så förvandlar akapa orädda män, som öppet stå eller rultat för samma kostnad t. o. m. a n vandlar samhället falla f ö r sitt ord. "
Detta kan givetvis utdöma sitt eget älsklingsbarn be- Elisabeth Tamm tolkas så att kvinnorna äro mera hovsprincipen Ty skulle denna genomföras orädda än männen men antagligen genomföras måste samma arbetsresul- var det istället att artikelförfattaren tal medföra väsentligt olika kort- Ur den 16-årige Hjalmar Brantings överhuvudtaget inte räknade med nader studentuppsats kvinnorna - Ett annat exempel Inom det liberala partiet tycktes Ännu kallas visserligen de för ibland de många Under fjolårets meningarna vara delade men dess riksdag när den I. k. bemanningslagen chef hr Löfgren slutade sitt anförande drömmare och utopister vilka våga ta- la m de skilda nationaliteternas uppgående g- behandlades i andra kammaren de med att yrka bifall till reservationen uppgående i en högre enhet men dagens och förslag förelåg att neka kvinnorna nen d.
Y.
s. regeringsförslaget norna tillträde till befattning som re En sak kan knappast förbifås i utopier äro morgondagens verkligheter stauratriser i fartyg.
hävdade fru detta sammanhang Vi ha anledning verkligheter och den allt m e n utvecklade a m - Agda Östlund en motsatt uppfatt- ning att fråga vad som menas färdseln skall en gäng i förening med ställer kan dess den - - Vilohemmet Borgen Lidingö-Brevik Man kan börja med societetsdamerna om dem voro mycket att säga Men av vida större betydelse är att majoriteten Nära Stockholm Utsikt åt Stora segelleden Alla nutida bekvämligheter Gott ten av kvinnorna tycka att de själva bord.
även s. k. dietmat Moderata priser ha det bra och icke tänka längre segelleden Gäster mottagas på längre eller kortare tid De ha det bra till stor del därför Förfrågn.besv.
även av frök Drottninggatan 102, Dahén Drottninggatan Stockholm Tel. 4619 Stomin.
- magstårkande och naturligt väl- sedan 20 år apotek e = .a " * - HEDVIG LINDHOLM Upplandsg.
68-151 Stockholm.
Rylander &amp; Olsson Bok Tidnings- &amp; Accldenstryckerl - ' förstklassiga arbeten såsom böcker tidningar affärstryck till bil igaste gsste pris och på kor- Lilla Vattugatan STOCKHOLM 25 Norr 7606 genom att de köpt sin bekvämlighet att sälja sin självständighet och antagit den uppfattning om kvinnan som mannen tilldelar henne.
Denna typ är icke enbart utmärkande för de ning.
Istället f ö r något som helst gifta kvinnorna den förekommer sakligt motskäl.
erhöll hon endast till även bland de ogifta Vidare ha vi svar att kvinnorna hade ingenting att den stora gruppen självförsörjande klaga över ty det var allmänt erkänt kvinnor, vilka genom sin ställning och att " sjömän tyckte om kvinnor ".
Och sitt arbete ha den största förutsättningen detta var varken första eller sista ningen att få blicken öppnad f ö r gången som riksdagens ledamöter kvinnornas medborgerliga girning.
högljutt funno nöje i plumpa kvick- Men icke heller här är intresset för heter av sådan art. det allmänna hitintills d stort.
som När det talats om kvinnornas s. k. det borde vara.
Det blir många gånger politiska rättigheter har det alltid ger så att kampen för tillvaron är så sagts, att högern varit principiell mot- hård att intresset stannar inom det ståndare till dessa Det har vidare lilla område där man själv har sin hetat att " intet parti har gjort d verkningskrets att man inte får något mycket för kvinnorna som det (f. got över för na stora hela.
Detta d.)
liberala samlingspartiet.
O c h det är förklarligt men likafullt beklagligt socialdemokratiska partiet anslöt sig ligt.
Hur var det t. ex. i fjol, när till genomförandet av den kvinnliga ett angrepp riktades mot privatskolorna medborgarrätten Passar detta in, lorna vilket i största utsträckning även när det gäller behandlingen av gällde lärarinnorna vid flickläroverken d e kvinnliga statstjänarnas lönefråga ken.
Då reste sig hela lärarinnekåren ga?
Ja, säga vad man vill, högern är till berättigat och väl motiverat mot- åtminstone konsekvent och sin ståndpunkt stånd Man samlades till möten, man punkt obrottsligt trogen Det har t., med den systematiska förföljelse mot vetenskapen vars kosmopolitiska ka- kvinnorna som den liberala Dagens raktär över allt är erkänd.
föra männi- Nyheter inriktat sig på under de senaste skosläktet till det höga mål som under franska revolutionen för första &amp; - senaste månaderna med hänseende till F " formulerade ' i det sista av de tre lönefrågan Oavsett deras oveder- häftighet har där förkommit ledare ryktbara orden f r i h e t jämlikhet broderskap broderskap och artiklar hållna i den mest försmädliga försmädöiga och föraktliga ton Finner Ämne för uppsatsen var samfärdselns den ärade tidningen kvinnorna så far- selns betydelse för folkens andliga och liga.
att den vill bevärdiga dem med materiella liv allt detta?
Och så till sist - det är nästan rörande trohjärtat - åkallar Den nyutkomna delen i serien tidningen professor Eli Heckscher BRÄNNANDE FRÅGOR för att få en riktig auktoritet Ingen vill bestrida hr Heckschers stora sak- kunnighet inom den vetenskap som är hans men man behöver icke vara professor av Elisabeth Tamm fessor i nationalekonomi f ö r att förstå att.
som Dagens Nyheter skönt ut- Pris Kr.
1:- trycker sig staten skulle kuna göra vid rekvisition från någon inbesparing på det kvinnliga Iönekontot genom att underbetala T I D E V A R V E T S EXP.
den kvinnliga arbetskraften Detta Slussplan 9 Stockholm är dock något helt annat än in kunna DET NYA JORDBRUKET
ARBETSINSATS OCH ARBETS- TILLFÄLLEN Större arbetsinsats skapar större välstånd Uppfattningen att man berövar an- dra arbetstillfällen genom att själv ar- beta är mycket utbredd.
Den leder ibland till osjälvisk uppoffring och ibland t i l l en känsla av bitterhet över deras orättfärdighet, som “ ta arbetet ifrån den som bättre kunde behöva det ".
Industriarbetarna hålla i stor ut- - inte större arbetslöshet ken spara e j heller arbeta!
Det är nog sannolikt att arbetsuppgifterna blevo talrika efter en tids tillämpning av principen, men VIT skulle lönerna ningom sker anpassningen.
Männen övertaga en del uppgifter, som kvin- norna fyllt under kriget.
Den kvinn- liga arbetskraften frigöres för andra uppgifter.
Produkterna bli rikligare Felet i resonemanget ligger däri, och billigare.
Folkets behov bli i sin an man endast ser p i det enskilda helhet bättre tillgodosedda än förut.
tagas?
Stämningsbild, ej historia.
En frusen, sömnig januarisol sken från realskolan, tungan i t kosacker- omedelbara följ- Precis analogt är fallet då kvinnor, n genom de stora fönstren i profes- som inte längre finna full sysselsätt- sor Myhraeus ’ matsal.
Den försökte na och vips sprang en av dem av sin häst tog pojken upp på sadelknap- ning i hemmen söka sig ut i förvärvs- litet vårdslöst att bolla med reflexer- först följande morgon fingo arbete.
Hur sorgligt detta än i andra na i de svartnade rokokospeglarna, föräldrarna reda på var han var ef- avseenden kan vara, den olyckan för lät en trettonårig flickas ljusa burr- ter aft hava utstått den mest förtvi- det dock inte med sig att männen bli här skimra till i blekt gull, made rig lade ångest. ” med att måla en lustig ljusfläck på en ' ' Men mamma det vore väl rasan- gast, och detta inte endast i syfte att som var nödställd skulle få full sys- arbetslösa.
tolvårig gosses fräkniga uppnäsa och de fint att till deras kaser- I ingen tid kan det vara viktigare ställde t i l l ett flyktigt fyrverkeri i hålla lönerna uppe, utan också i en selsättning.
De hade förut arbetat ner och se dem p i nära hall.
Och s i, instinktiv rädsla att beröva sina kam- varannan dag, sedan driften vid fa- än just nu att söka utrota fördomen kristallerna och familjesilvret på när de alla ligga och sova smyga sig rater för dem oumbärliga arbetstill- briken inskränkts.
I detta fall skaf- att arbete skapar sysslolöshet.
- V i lunchbordet.
Så försvann solstrålen.
fram sakta sakta och - ja, vad skul- fällen.
- Och samma tanke går igen fade den gifta kvinnan genom sin ha genom världskriget fått mindre Tiden var ännu e j inne för solstrå- le jag riktigt göra?
Jo, samla alla de.
lar att leva och leka.
ras patroner på gården och tutta på då man hävdar att arbetstidens för- uppoffring den andra arbete och det- gynnsamma exportmöjligheter, vida- Vid matbordet sutto tre personer, alltsammans så alla kosackerna och kortning skapat nya arbetstillfällen.
ta är ett gott föredöme.
Men man re har Amerika börjat stänga sig for de båda barnen och deras mor, en hela kasernen skulle flyga i luften.
Dessa tankegångar som ha ett stort kan härav inte dra den slutsatsen, att emigration.
Dessutom ha vi inskränkt kvinna på 40 år med dotterns ljusa Hela Helsingfors skulle vakna vid välde över människors handlingssätt, an alla människor, som nödtorftigt arbetsdagen till 8 timmar från i ge- hår och mjuka drag.
Men uttrycket ljudet av knallar och det skulle stå i de grå ögonen och munnens linje äro ödesdigra, därför att de föranle- kunde leva en tid utan att arbeta, nomsnitt över 9 tim. år 1919. en hög eldpelare mot himlen.
Och så talte om en fast vilja under mjuk- skulle vi döda alla ryssar som fanns da en minskning i produktionen och sade upp sina platser, lika många ar- Läget är alltså detta: Sverige måste heten.
kvar. "
därför försvåra för massorna att nå betslösa skulle få sysselsättning; ty underhålla en större befolkning och " Mammoli, v i gick verkligen alla " Och göra faderlösa och olyckliga upp till den högre levnadsnivå, för de arbetslösa kanske inte passa pi betala sin import dyrare in förr.
O m upp fill rektorn och klagade över att och fläcka vår sköld ”, sade modern vilken de kämpa, och för vilken det i samma platser, eller ha samma yrkes- den allmänna levnadsstandarden skall vi, med alla dessa många nya lektio- allvarligt.
många fattiga hem bringas så stora skicklighet och duglighet, eller ha kunna hållas uppe och t. o. m. höjas, ner i ryska, omöjligt hinna läsa bå- Kalle teg litet villrådig.
“ Jag tycker att Kalle skulle vara offer i solidaritetens namn.
sina hem just på den ort, där arbets- vilket vi ju måste sträva efter, s i må- de de ryska och finska läxorna. ” " Nå, vad sade han?
Det tjänar in- Men det är inte ban bland arbe- kraften behövs.
ste alltså den totala produktionen genting till, förstås? ” tare, utan lika mycket bland alla an- Naturligtvis bör varje arbetsgiva- ökas och detta fastän vi nu arbeta " Nej, han sig olycklig ut och bara dra klasser, man träffar sådana re, även staten, alltid söka, att av två blott 8 timmar.
Men detta är tydligen ryckte på axlarna och sade, att det åskådningar.
Hur ofta har inte kvin- lika dugliga platssökande vilja ut den inte möjligt utan att effektiviteten kunde han inte hjälpa, att vi måste noarbete utom hemmet bitten bekäm- som har svårast an vänta och söka stiger.
Härigenom skulle produktio- försöka, ty bli vi alla underkända i ryska, si bli vi kuggade i studenten.
pats just med den motiveringen an sig något annat arbete, särskilt i över- nen förbilligas och vi skulle kunna Så nedrigt!
Varför behöva v i pinas kvinnorna beröva männen deras ar- gångstider med stor arbetslöshet.
Men sälja mer både utom och inom lan- med den usla ryskan!
Finskan är väl betstillfällen.
k nyligen i riks detta hindrar inte att inte var och en det, och då vore del kanske möjligt, mer in nog. ” " Men Margit, du kunde väl ändå dagen väckta motionen vilken för bör göra sitt bästa för att få ar- att bereda alla sysselsättning.
ägna litet mera tid i t din ryska läxa?
Margit Cassel.
övrigt redan berörts i Tidevarvet bete.
Ju större urvalet är ju lättare Jag ser dig aldrig öppna en bok.
Och om an gifts kvinnor borde stanna är det ju an få lediga platser besatta der finns dock så mycket intressant hemma för att lämna statstjänsterna med verkligt dugligt folk.
och det är i rysk litteratur, som du någon gång i t männen är just ett exempel härpå.
också viktigt att alla krafter så kan få roligt av. ” " Jo, jag vet, Tolstoy och Punch- - Och även bland kvinnorna själva snabbt som möjligt passas in i det kin och Turgenieff och vad de gamla råder det strid.
De ogifta tycka att ekonomiska maskineriet.
herrarna heta, som vår ryss alltid kör Inte heller kan ökad effektivitet de gifta kunna Uta sina män försörja med!
Jo, visst kunde jag läsa mera.
sig, de fattiga tycka att de rika begå inom en industrigren i längden föran- Men.
mamma, alla hata v i och avsky en orättfärdig handling om de arbeta.
leda arbetslöshet.
I vanliga fall sin- blotta ljudet av ryska, vi vill inte ha något att göra med det.
Du vet Vera.
de kunna ju leva p i sin pappas pen- kas produkternas pris, s &amp; att men kan säljas än förut, och lika många inbjudan av Kvinnornas fredsför- hennes mor är halvryska och hon lis- gar!
samt bund i Uppsala helt nyligen hållit å te p &amp; sina läxor.
Men under rasten Samtidigt talas det ständigt med eller fler arbetare sysselsättas ville ingen tala med henne och nu f i r förakt om “ kapitalistbrackor ”, som folket i sin helhet få åtnjuta de lägre K. F. U.
M:s lokal.
hon låta bli. "
varuprisen.
Om däremot industrien Talarinnan berättade en del drag " Jag läser förstås inte heller på - “ låta andra arbeta för sig ”, d. v. s. leva det skulle någon våga i vår klass! ” på kapitalets avkastning.
Och m så- i fråga skulle ha en monopolitisk dan syn p i tingen förefaller egentli- ställning, sänker den kanske icke va- och svenskarnas tidiga humana kolo- och Kalle bröstade sig stolt.
" Mammoli ", abbröt Margit bro- ruprisen utan drar nytta av den öka- nisation i Delaware.
Såväl ur Fred- gen bra mycket resonligare in den dern, “ vet du, idag var hela Esplanad- motsatta.
Ty är det inte orätt att i de effektiviteten endast i form av rika Bremers Amerikabrev som ur gatan full av kosacker med deras fula högre löner och högre vinster, men andra äldre källor gjordes flera in- tider av stor knapphet och mycken otvättade mongolansikten och svarta stripiga hår och otäcka små hästar.
De fattigdom leva upp en del av natio- då kan icke mer säljas än förut.
Si- nens produktionsresultat utan att ledes bli en del arbetare överflödiga.
tillgång till denna litteratur.
Glädjan- hade alla lansar och svängde med si- na knouter och sjöngo; s i det ekade Men samtidigt skapas nya arbetstill- de nog lär Fredrika Bremers intres- själv göra en insats för att öka detta fällen p i något annat hill i samhäl- santa skildringar av “ Hemmen i Nya mot husväggarna.
Du vet, de där för- resultat?
färligt sorgsna vilda sångerna, som vara under utgivning på Motsägelsens hemlighet är, att kam- let, ty de nya vinsterna måste ju finna världen ” nytt.
Det är i år jämnt 75 år redan sluta med ett tjut högt upp i skalan.
pen i grunden gäller brödet icke ar- placering i andra företag.
den energiska Fredrika gav sig ut p i Människorna upphörde plötsligt att det betet, fastän det senare kanske låter På samma sätt kommer en in- studieresa till Amerika, samtidigt samtala och alla fingo bråttom var riktigt otäckt. ” finare att säga.
Men det är bättre att skränkning av statstjänsterna som med Jenny Linds segertåg därute.
“ Äsch, människor äro krukor ärlig och det underlättar också föranledes av bättre organistion och Det står ännu på amerikansk mark vad var det att vara rädd för? ” kom sparsamhet i statsförvaltningen att svenska kyrkor, till vilka Jenny Lind förståelsen av problemet.
det från Kalle.
“ Men, manna.
säg motvägas genom an mer pengar läm- frikostig hand skänkt grundplå- tror du att ryssar äro riktiga männi- Det blir ju då så tydligt att ju mer var och en arbetar, ju större blir nas kvar i skattebetalarnas fickor, vil- Från sin egen Amerikaresa berät- skor som v i?
Se, del tror inte jag.
åt- minstone icke kosacker.
Och inte de produktionen och ju mer kan var och ket betyder ökad efterfrågan efter tade talarinnan för övrigt egentligen andra heller ” - detta efter en stunds en del förfinade hem som hon en få.
Därav följer också att var varor och ökade möjligheter att ut- eftertanke.
bekantskap med i de gamla och en som kan få sysselsättning inte vidga och nygrunda privata företag gjort " Kanske de icke riktigt hunnit bli bildningssätena Harward och Boston.
bara “ har rättighet ” att arbeta, utan - alltså att sysselsätta arbete.
I Harward hade hon ej fått dela ho- det ännu, stackare. ” också bör göra det även den, rn Om befolkningen i ett land växer stad med sin make, som var särskilt kunde leva ändå men också att han alltför kraftigt och stiger över ett inbjuden till " The Preachers House " inte därför bör slösa bort sin högre in- visst maximum, då kan det hända att vid universitetet, det enda i Förenta reallönerna pressas ned: däremot kan staterna, där kvinnor ännu äro port- komst på lyx a h överflöd.
om de gamla ideella pu- Den allmänna meningens ovilja detta aldrig hända om effektiviteten borde sannerligen snarare vända sig hos den redan befintliga befolkningen ritanska idealen, som i viss man bli- mot dem som leva upp oresonligt ökas än så mycket eller om samhälls- vit landets, om de ock ej alltid efter- “ nästa gang jag ser dem komma ri- mycket av den totala folkinkomsten medlemmar, som förut inte arbetat, levas, och gav en serie kulturbil- dande och vrålande längs våra gator, än mot dem, som arbeta mycket, och eller som gjort något arbete, vilket der, som på sätt och vis tillsammans så går jag fram till dem och sätter till ett illtjut.
N i vet att jag kan. ” därigenom öka den.
Men nej, de för- inte längre behövs, rycka in i de ar- “ Kalle, du f i r inte, du måste lova nad med verklig idealitet och tro på ra “ skapa arbetstillfällen ” och kunna betandes led.
mig att lata bli ” modern rynkade Föredraget Tänk t. ex. på en här, som vänder det godas möjligheter.
därför vara bra att ha; även om man ångestfullt pannan.
“ Förra veckan löpgravarna.
Det tar tid slutade med två citat.
Först Fred- hem från föraktar dem!
något mer upp- och visade en pojke, Knut Stenberg, och föranleder stora svårigheter in- rika Bremers åskådning: Den vi- en dylik fallet och de mest derna, inte p i hela sammanhanget och sträckning tillbaka sin arbetskraft i på de slutgiltiga verkningarna.
En gift kvinna berättade mig här- stället för att söka nå upp till den fulla effektivitet som kanske, för den om dagen att hon lämnat sin plats på enskilde personligen vore fördelakti- m fabrik, för att en ogift kamrat, - - - - - I Fredrika Bremers fotspår till Hemmen i Nya världen ~ ~ $ ~ ~ ' ~ - - - vara om - - - - nedvänt än åskådning, kan väl inte tänkas.
Man kan ju söka föreställa sig följderna om männi- skor började i osjälviskt nit dra ut konsekvenserna av dessa läror: Var- :!
?,, &amp;; m alla de nya krafterna hinna fo- gas in i systemet.
Men man säger lära: “ Saliga äro de fridsamma, ty icke därför att det vore ekonomiskt de skola besitta jorden. ” M.
T.
G bättre om hären aldrig återvänt.
Små- få rida
T I D E V A R V E T 4 ~ i största hemlighet förstås Han skall det?
Fosterlandet är ju icke blott lade jag, bleve jag bojkottad och du gömmas i en skolsal och där skola de granit och vatten, utan människorna, med och barnen.
Därhän har det gått - - " med det kristallklara, SOm för mig är våra möta honom.
Det är en stor och bli de allt sämre " Editta, är du rakt från dina sin- en livsbetingelse Ser du, jag har va- lycka, att de äntligen kunnat förmå honom att komma hit och mycket vik- nen?
Betyder denna flamma av själv- rit så stolt över v i r kamp mot &amp; ' -- tigt för oss an få något bindande ut- försakelse, som nu slår upp ur varje våldet, stolt med denna litet naiva talande av den ryska revolutionens finskt hem, ingenting för dig?
Ab- självkänsla som nu en gång hör de strakt kollektivt begrepp!
För vad små nationerna till.
Det tysta arbetet främste man " ” Jag förstår inte varför man här hava människor blött och dött om för v i r masspetition, då under ett par i Finland tycks tro att ryssar byta icke för abstrakta begrepp?
Lag, fri- av de strängaste vintermånaderna skinn eller snarare själ så i o n de het, religion, vad äro de, om icke ah.
varje om i n så avlägsen stuga uppsök- strakta begrepp!
Kan du nämna mig tes att samla namnunderskrifter bliva revolutionärer. ” ” Här i Finland ”, härmade han ett enda icke abstrakt begrepp som och där vi fingo 90 proc.
av vår be- harmset " du talar S O m från en an- sköljt över mänskligheten som en Stor folkning med oss, vår sista general- nan planet, som om du icke kände dig våg och lyft den på sin kam?
Att strejk som skrämde ryssarna att ge ansa själens örtagård kan duga för efter, eller då vi i början av vår kamp höra till oss. ” ” Jag älskar mitt land lika djupt lugna tider, nu måste vi vara färdiga i februari höljde Alexander II:s som du.
det vet du, fastän kanske på med pyntet eller snarare hänge oss staty i blommor som protest mot hans ett litet annat sätt.
Men under mina sådana vi åt det stora tiden kräver efterträdares brott mot vår konstitu- år i Petersburg lärde jag känna rys- av oss. ” tion allt detta var jag så sarna vilket de allra flesta här icke " Erik, du anar icke huru jag grubb- stolt över, jag tyckte vårt lilla land " I- göra.
Ryssarna äro ögonblickets lar, grubblar så &amp; jag ibland tycker sade Europa vägen.
Men nu.
da n barn, lätt druckna av egna fraser, li- att jag knappast orkar bära det läng- möta när vi våld äro med för svaga yttermera med våld list, tycks eller, tet skådespelare som den typen oftast re! ” är och alla födda opportunister, Och ” Griller och plock, Kvinnor, hava då mig vår sköld fläckad. ” de m i nu säga vad de vilja, de hava en förmåga att peta sönder allting!
" Editta, jag gitter verkligen ej höra alla den slaviska högfärdsgalenskapen Tag saken enkelt, lev, handla! "
på slika barnsligheter Vad vill du att riskera att förtälja, i blodet, alla drömma de om ett Stor- ” Det är det förfärliga, jag kan inte.
då att vi skola göra så som sakerna man behöver minsann nu för tiden ej Ryssland.
De äro i allt, i gott som i Jag krävs i denna atmosfär av miss- nu stå?
Agera p s i f i s t - f i r?
Milt klaga p i att det inte händer någon- ont, vår kontära motsats.
Vår lap- tänksamhet, hat och sammansvärj- bräkande hålla Finlands lag fram- ting ”, började professorn.
" Jo, först trohet, vår inbundenhet, vårt hela vä- ning.
Det sista är kanske det svåra- oss och låta rysarna riva vill jag berätta att jag i morse på sen är dem ytterligt antipatiskt Och ste för mig.
Du vet, jag har alltid sönder oss fram ifrån och våra egna Alexanders-atan råkade gå bakom de liberala partiernas lilla flirt med predikat att man skall leva i klar och röda bakifrån?
Gå i kloster, Ofelia!
Fanny - du vet, hon gifte Finland betyder blott att vi råka vara öppen dag, att detta var för själen Nej j, j ' a g har verkligen annat att göra sig i somras med Uusi Suometars re- en bricka i spelet om makten. ” detsamma som solljuset för kroppen än att höra p i sådant fredspjoller.
daktör, till släktens fasa.
De hava ” Det är möjligt du har rätt.
Även Vi skulle älska varandra och låta lju- Adjö med dig, Editta!
Och tag ditt helt brutit med henne och det var jag har aldrig fullt delat de andras set skina över alla våra tankar och förnuft till fånga ” dock en familj som var nästan löjlig optimism.
Men vad vill du göra?
Hela gärningar.
Och nu - vart man än Editta stod kvar och såg efter man- i sin släktdyrkan Flera gemensam- världen är ju nu med Ryssland, vilket vänder sig blott smygvägar &amp; hat.
nen där han med energiska steg @ ma bekanta gingo förbi oss och alla betyder mot oss.
Sverige kryper nog Allt annat blåst bort, drömmarna åt tamburen till.
Hon kände ingen sågo de i t sidan för att ej behöva ej UT sitt neutrala skinn för våra skö- om folklig solidaritet, alla dessa hu- vrede, blott hjälplös sorg, Var det hälsa på henne. ” na ögons skull och då återstå oss ju manitära och intellektuella intressen verkligen blott griller.
ett tomt disse- " Och d "! "
kom det nästan ångest- blott de ryska liberala och tyskarna.
vi voro så stolta över. ” kerande som skilde henne från de an- fullt från Editta " Men jag har ännu flera nyheter, ” Klär man sig i söndagskläder när dra?
Eller hade hon ett annat rätt- " Jag?
Visst tycker jag, att i dessa goda nyheter.
Du vet att v i från en man skall ut och slåss?
Allt detta färdighetskrav?
Men varför hon en- tider bojkotten är ett fullt berättigat hel del hill, från Tyskland och neu- som du beklagar, hela detta intellek- sam?
Varför hade hon hela den kom- och nödvändigt vapen, men när jag ha köpt upp vapen.
Jag hörde tuella tévatten, som nu förefaller mig pakta majoriteten emot sig, också sin såg huru hennes hållning blev allt lust, att tre skutor verkligen kommit enbart jolmigt, var bara bjäfs och älskade man, också - hon kände det mera ansträngt rak, tyckte jag synd igenom bide minor och bevakning och grannlåt skönt idéspel, vackra leksa- smärtsamt - sina barn?
Hon tyckte om det lilla kvinnkräket, gick om att vapnen förts till säkra gömställen.
ker kan leka med i sovande sig se dem, vänner, bekanta, alla dem henne och hälsade i förbifarten. ” Och så Ålands hav har frusit till fred.
Avstår d u från att ur elden hon kände och älskade, tåga med lju- ” Det lilla kvinnokräket råkar vara och allt flera av våra tappra pojkar rädda dyrbaraste du äger, sa offerstrålande ansikten lings en mcyket nätt ”, sade Editta skälmskt ha begett sig av.
Också Nyblaeus, du därför kanske får litet sot på bred väg, alla besjälade av en enda och det märktes lättnad i hennes ton.
v e t han som just utsläppts från ett din fina vita hand?
Det gäller dock gemensam vilja Blott hon stod av- " Också det.
Men för att nu gå till lungsotsanatorium Huru de Iyckas här vårt fosterland, det land där våra sides, i mörkret, Och det värsta var något allvarligare - de ryska spi- krångla sig fram till Tyskland för- barn skola leva.
Editta, jag förstår - hon visste icke vägen.
Blott att de onerna man skäms att tänka att står jag ej och en gång framme i dig +- andras väg ej var hennes väg.
” Lev, några a~ dem hava finskt blod - Lockstedter Lager, få de slita hund.
Det blev tyst en stund, blott ljudet verka ".
hade Erik SO.
Han hade företogo i morse en husundersökning Men varken död, fara efter hundlivet rätt, hon skulle döda allt detta grub- hos Holtzens, som Gud ske lov hade därborta avskräcker dem, Vår här- bel med arbete, ett ödmjukt arbete blivit varnade i tid och som till- liga ungdom!
Man skulle vilja karta Och efter lång stund: utan frågor.
Hon satte sig vid man- bragt hela natten med att I alla kakel- hort allting och v a n med!
Ja, andarna ” Det är kanske bara griller, frun- nens skrivbord och började se ige- ugnar bränna vad som kunde v a n vakna och det är en lust att leva! ” nom hans papper.
komprometterande.
När ryssarna ” De onda andarna vakna också. ” dem, älskade!
Du, kommo kl. 8, var askan ännu varm.
” Editta, vad menar du? ” Profes- min kloka och energiska Editta.
skall Ett par dagar senare hade barnen Jag fick höra att det icke är omöjligt som tvärsannade du falla offer för sådana hjärnspö- just troppat av och makarna skulle att de också hugna oss med ett besök, " Jag menar vad jag säger ”, kom ken?
Skjut dem resolut ifrån dig, tag börja att vandra genom rummen, då men jag tror att jag efterhand brant det från Editta i undertryckt, sorg- med friska tag i arbetet, det finns professorn tog Editta vid skuldrorna upp allt farligt.
Vill du se efter bland set trots.
” Vad är vårt liv nu annat fullt upp för oss alla, och l i t bli att började sig ned för att uppmärksamhet mina papper?
Där kunde f i n n s nå- än hat och kiv och smussel och rän- fantisera. ” granska henne som vore hon en ge- gon hektograferad flygskrift. ” ker?
Hava v i rätt att sjunka städse " Ja, om jag det kunde!
Jag kvävs nomskärning av Carex ' kärlsystem ” Bra ” djupare som etiska individer för ett av att tiga överallt redan ser man på - det arbete han just höll p i med " Och så lär Kerenski komma hit.
abstrakta kollektivbegrepp, fosterlan- mig med misstänksamma blickar.
Ta- och belåtet utbrast: na från Kaisaniemi kälkbackar plöts- ligt tränga in p i dem.
” Utmärkt gott, det här ”, sade pro- m hjälte som Schauman - och fessorn och tog för rig m andra por- vara stolt over honom ”, tom det med tion ” Litet överbliven fisk och murklor stort eftertryck från Margit och det var en ogillande, nästan fientlig blick som jag plockat med barnen i hös- hon kastade på modem.
tas. ” ” Delikat, du resternas fé och Under Margits sista ord hade pro- fessor Myraeus kommit in.
En man alla andra goda sakers fé med, för- på 45 år, undersätsig, ett litet fyrkan- resten, Nå fru Editta, det var väl en tigt huvud på breda axlar glesnande fin komplimang efter 16 års äkten- kort skap?
Se så, nu är jag färdig - kom hå år över en hög, bred spetsigt skägg och djupt liggande grå så g % vi litet förrän jag sätter mig ögon, som med en viss öm humor vid mitt arbete. ” Och a m i ann bör- läto blickarna glida över familjen vid jade de vandra genom den långa filen lunchbordet av rum i det gamla huset.
Det var vana Editta hade fört med sig från ” Vad har Kalle då gjort?
Räddat fäderneslandet genom att e j kunna sitt föräldrahem, där dessa pratstun- der p i gående fot med hennes strängt sin ryska läxa? ” ” Paps, du får ej skämta det här sysselsatte far utgjorde ett bland hen- nes käraste minnen.
Och de hade är allvar ”, fortsatte Margit ivrigt fortsatts in i hennes äktenskap och ” Ser du, ifall Kalle skulle bli tagen voro för båda makarna ett kärt ögon- av kosackerna, så är han fast beslu- blick av ostört tankeutbyte barnen i skolan och för tidigt p i dagen for Finska ofärdsår - Forts. fr. sid 3.
I " - - panna, " " för en ten att ta deras anumunition, sätta eld hela kasernen och sig själv med flyga i luften Skulle det inte vara alldeles förfärlig fint? ” ” Onekligen, onekligen ”, sade pro- fessorn, och Kalle intog redan den sanna hjältens blygsamma attityd " Precis som när mössen skulle sätta bjällra på katten.
Tror du verkligen att de inte både låste in dig och be- vakade ammunitionen om natten?
Nej, pojke lilla, skaffa dig förstånd först och tänk sedan @ hjältedater. ” " Det var tråkigt, det ”, suckade Margit och litet slokörade begåvo sig barnen till skolan Fru Myhracus steg upp, gick fram till mannen och strök honom kärleks- fullt över håret.
” Tack, Erik, det där var god hjälp. ” ” Vi tillhöra ju samma fackförening och måste hålla ihop, Editta jag har ju inför barnen alltid hållit med dig!
Och fastän det fortfarande grämer mans sak så olika, vill muntra Schaumangriller jag ej upp- hos en 12- iring. "
Editta suckade, det var som om en skugga av tungsint grubbel lade sig över hennes drag.
” Detta med Schauman var den for- sta sprickan på vår lycka ”, sade hon sakta " Sed, nu skola vi ej bli sentimen- tala!
Det är rant, jag har ej riktigt kunna överinna, att du just i detta skulle vara av en annan mening in jag.
men Schwamm darüber!
För or- ria tänka vi ju mest lika, eller hur, Editta? ” Hon såg upp till honom med ett av dessa litet gåtfulla småleenden som han aldrig blev fullt klok på.
I tyst- naden tycktes de stojade barnröster- - oerhört - besök.
för Landén N har trala - som ma det - av deras steg ~ " hördes timmersgriller. ” - Gunhild Bergh Något om vatikansk poli- tik efter kriget Då Pius X avled i augusti 1914, av sorg, säges d u.
över världskrigets utbrott och anropande statscheferna om att dämma upp för den förströel- sens flod han såg välta fram över Eu- ropa föreföll påvestolen nästan ha spelat ut den roll av international do- marc, som den i sekler gjort anspråk på att besitta Denne påve som i Ita- lien vördas som helgon och vars as- ketiskt enkla sarkofag ännu dagligen höljes med blommor, betydde tvivels- utan mycket för kyrkans inre rening och uppryckning men utår åsamka- des Curian genom hans oböjliga in- transigens och absoluta oförmåga av kompromiss en serie nederlag som ledde till en allt större isolering och maktbegränsning.
Pius X efterträdare, Benedectus XV, var i mycket hans direkta mot- rats.
Rampollas elev besatt genom börd och utbildning den diplomatis- ka smidighet som var " den helige @ - ven ” förmenad, och ett intresse för politik, som skärptes av att hans re- gering sammanföll med krigets och de första efterkrigsårens upprörda äro tid.
Den nuvarande innehavaren av Petri stol är även han m politisk på- ve, av en lärdade och tyngre typ må- hända, mindre snabb men icke min- dre maktlysten och målmedveten.
Resultatet är att Vatikanen nu un- der den korta tiden av Io år ökat si- na politiska förbindelser på ett rent förbluffande sätt, F. n.
äro icke min- dre an 24 stater representerade rid den Heliga stolen, ett konkordat är slutet med Bajern och andra under utarbetande med Serbien, Rumänien, Ungern och den tyska republiken.
Då detta skrives är Italien den enda ka- tolska stat.
som ej s t i r i direkt för- bindelse med Curian, ty, som bekant, den påvliga nuntien befinner sig fort- farande i Paris och någon officiellbryt- ning med Frankrike har ännu e j skett Att en dylik måtte kunna undvi- kas tyckes åtminstone v a n Vatika- nens önskan.
VATIKANEN ' &amp; I FRANKRIKE Frankrike är ju ” kyrkans äld- sta dotter ".
och det är mer i n hänsyn till gamla traditioner att Pius XI såväl som sina föregångare u p p repade gånger betygat sina vänliga känslor och sina förhoppningar om samförstånd och samarbete Men å andra sidan har han icke fördolt att det är nödvändigt att detta samarbe- te sker på annat sätt än tillförene, nå- got som i sin tur är den väsentliga orsaken till de beskyllningar för orätt- visa, som under de nyss förda debat- ten i franska deputeradekammaren så ofta riktats mot Vatikanen.
Frågan, som striden gäller är den, om Frankrikes rätt att fortfarande äga protektorat över orientens ka- tolska kristna Data protektorat fick Frankrike sig tillerkänt genom över- enskommelse med Höga Porten re- dan på 1500-talet, men då turkarna sedan medgåvo samma rättigheter till andra nationer: Österrike-Ungern, England, Holland, Ryssland och Ve- nezia, fick det reel betydelse endast tack vare att påvestolen gentemot dem upprätthöll Frankrikes prioritetsrätt och ålade Orientens katoliker att un- derordna rig de franska sändebuden i stället för att vända sig till de egna ländernas representanter.
Genom ra- tificeringen av Lausannetrakten ut- plånades emellertid helt det franska protektoratet, vilket dock icke hind- rar att Frankrike alltjämt vill räkna p i Vatikanens stöd och åtnjuta sina gamla rättigheter till vissa liturgiska hedersbetygelser, och under åbero- pande av den stora roll som Frankri- stort antal representanter för andra för katolicismens stadfästan- kristna samfund, vilka inbjudas att de i orienten.
A n Vatikanen tydligt taga del i det stora ekumeniska mö- förklarat att den anser dessa krav n ~.
te.
som skall samlas i år till minne m era omöjlöiga att uppfylla, har, som mötet i Nicea Det är också därför sagt, p i franskt hall väckt livligt som Vatikanen s i livligt intresserar missnöje I all synnerhet som man sig för de diskussioner mellan repre- samtidigt låtit Frankrike förstå att sentanter från den anglikanska och man anser att dess protektorat ofta den romerska kyrkan, som på fram- missbrukats på ett sätt som för påve- ställande av Belgiens kardinal Mer- stolen varit hindersamt och stundom cier alltsedan 1923 upprepade gånger t. o. m. förolämpande.
hållits i kardinalens residens i Mali- Vatikanen har alltid varit mån om nes.
Under dessa diskussioner har att hävda sin självständigheten och sin bland mycket annat också d r y f t a s universalism.
Vad just orienten be- de förhandlande kyrkornas ställning träffar är den det f. n. mer än nå- till en tredje: den grekisk-katolska gonsin.
Ty de stora och svåruppnå- kyrkan.
I tre århundraden har nu eliga mål Pins XI satt upp för sin re- den anglikanska kyrkan stått i för gering är dels att utbreda den katol- bindelse med den ortodoxa och på ska kyrkan i orienten dels att u p p mångfaldigt sin skyddat dess intressen nå union mellan de olika kristna kyr- och de ömsesidiga sympatierna ha ef- korna ” att se ”, som det står i den ter kriget ytterligare ökats, 1922 bilda bulla varmed jubelåret utlystes, " de des t. ex. ett grekiskt katolskt biskops- kyrkor som en gammal och olycklig döme för Europa med säte i London o. skilsmässa nu hiller borta från Rom, samma år erkände den grekiske syno- återbördas till Kristi fårahjord ”.
den i Phanar giltigheten av den ang- ke haft ROMS VÄRLDSHERREDÖME Det är till detta senare ändamåls vinnande man i Vatikanen sedan ett par år tillbaka varit sysselsatt med att utarbeta frågeformulär och skri- velser, som skola utsändas till mer " $.
2,000 patriarker, metropoliter och bi- skopar, vilka stå i förbindelse med den romerska kyrkan ävensom till ett. "
likanska prästvigningen något s- den romerska kyrkan ej velat göra i Tjeckoslokaviet understödes med be- tydande engelska subsidier den shis- matiska riktning, som strävar att ska- pa en nationell tjeckiskt kyrka och i Serbien beklädas kyrkans högsta par- t= med i det ortodoxa Worcester College i Oxford utbildade präster, Det är följaktligen av stor vikt för
” Du har ju en riktig beau jour i dag, Editta!
Röda kinder strålande ögon - du ser ut som 20-åring, nej, förlåt, en 22-åring, ty först då började vår bekantskap ”.
” Jag har haft så trevligt i dag.
Kan du tro, bäst jag går på Unionsgatan får år jag syn på general Morgan, d. v. s. det var nog han som upptäckte mig -- efter allo de aren sedan jag i Pe- tersburg spelade tennis med honom, d i han ännu var ung kapten, hadr jag nog ej känt igen honom.
Vi gingo en lång promenad bortom Tölöviken och att be- han hadr så mycket intressesant rätta. "
” Du har gått genom hela Helsing- en fors med en engelsman? ” ” Inte är du väl så kujonerad av den allmänna opinionen att det skulle göra dig något? "
” Nå, skett må vara skett - för dina vackra ögons skull?
” Han är nu på hemväg över Sibi- rien från något hemligt uppdrag i Ja- pan - " ” Något sattyg som de allierade ko- ka ihop mot Tyskland!
! "
” Men dessförinnan har han levat många år i Persien och skall vara en av nutidens finaste kännare av per- sisk filosofi och litteratur från de all- ra äldsta tider. "
” När han själv får säga det. "
” Nej, du får ej vara ironisk, jag har mången gång sett hans namn ci- terat.
Han har mest arbetat i Perse- polis och han är full av grämelse att icke någon tusendedel av det som kri- get nu dagligen kostar kan begag- nas att gräva fram de oförlikneliga konstskatter som där ligga begravna.
Persein måste vara ett underbart land!
Tänk dig de trånga, skumma gatorna med det vita dammet och de blå skuggorna och så innanför, gårdarna med sorlande springbrunnar.
med myrten och cypresser och d e persiska rosornas tunga doft.
Och de vita ko- lonnerna och bågarna som förbinda dem.
allt utsökt mejslat i marmor och alabaster som solen bränt till guld Jag ser allt så tydligt framför mig.
de gnistande mättade färgerna, den höga blåa himlen, tycker mig känna alla orientens dofter, hela denna sym- foni av dofter där själva smutsen blir till från vällukt.Vad gör det i denna luft och sol att nuet är smuts och förfall, att grovt murbruk smetas över ska- vankerna på deras gamla fina skulp- tur och ersätta felande fajansplattor?
När månskenet i stora floder sköljer över landskapet, är nuet utplånat, då blir murbruket till marmor, färgerna Vatikanen att under sitt arbete på att vinna ökat inflytande i orienten stå helt fritt och självständigt, icke bunden av det hänsynstagande till de, som antytts.
mänga gånger överdriv- na franska anspråken, som kunde komma i vägen för dess förbindelse med England Men den vill samti- digt själv lämna den ortodoxa kyr- kan dess självständighet, arbeta - som den uttrycker det.
för katolicis- men " men ej för ” latinismen ”.
Med andra ord giva de med Rom unerade kyrkosamfunden fullständig frihet att behålla såväl sin konfessionella som sin kyrkoorganisatoriska särtyp.
Denna politik började redan av Leo XIII år 1894 och fullföljdes.
av Benedictus XV, år 1917 bildade dels Kongregationen för de orientaliska kyrkorna dels det påvliga orientaliska institutet.
vilka bägge institutioner avse att utbilda präster och missionä- rer, som äro fullt hemmastadda med den ortodoxa kyrkans riter och sed- vänjor och under sitt arbete ständigt respektera desamma.
Pius XI har här som så ofta eljest fortsatt sin fö- regångares verk, oupphörligt utvid- gande a h förbättrande dessa anstal- ter för vilka han för övrigt personli gen är prefekt.
Påven arbetar ock- så ivrigt på an gjuta nytt liv i det orientaliska munkväsendet Han an- ser nämligen att de ston klostren i den levantiska orienten skulle vara de i fajansplattorna glöda som sagans frågat mig.
Nu får du dra dig ur spe- ädelstenar, de vita vattnen plaska, let bäst du kan.
Men kommer engels- näktergalerna sjunga.
luften är tung mannen hit.
så kör jag ut honom. "
av dofter och man tycker sig under ” Så grova medel skola icke behö- de mörka cypresserna se Persiens i i.
vas.
Det blir således ne filosofer Och diktare, Sheik Sadi och Jalul-ud-din Rumi vad de alla så vackert heta, gå allvarligt samtalade som de gjorde det för 800 år sedan.
Tänk dig ett land där det nuvarande ” Du har rätt och jag har rätt.
Det blott är en kort sömngångardröm, där är blott att din rätt och min rätt skära det verkligt levande är det förflutna varandra. ” - en sådan vila för oss utpinade nu kunde värdigas ge din hustru en för- tidsmänniskor! ” klaring?
Är det bara att du är rädd De följande dagarna gick Editta ” Du blir ju helt vältalig, lilla frun!
för vad människorna skola säga? ” blek och hålögd omkring I hemmet.
Nå, jag delar inte din entusiasm för ” Så vet då att jag senast i morse tyst förrättande dagens göromål.
Det det förflutna, der är ett farligt opium var med om att besluta att ingen fos- var som om en tung glasvägg hade när alla ens krafter måste in.ättar på terländskt sinnad man finge i sitt hus skilt henne från de övriga.
Förstrött nuet. "
ta emot någon av de allicrade.
För- svarade hon barnen, som började se " Men säg, tycker icke också du att står du inte att om Morgan komme på henne med skygga blickar; hon det vore skönt att kasta bort allting hit, och vore det blott for en enda undvek sin man.
och vakna i Persien under cypresser natt, det skulle sägas: den toffelridne Så, en kväll, stod hon framför ho- och rosor? "
Myhraeus tvingas av sin hustru att ta nom d i r han satt vid skrivhordet.
för- " Nej, där jag vet att jag behövs, är emot en gammal älskare? ” sjunken i sitt arbete.
Det var något i mig gott att vara. "
Editta for ihop som träffad av en hennes rörelsers tysta beslutsamhet pisksnärt.
Dit blev ett ögonblicks tystnad.
som väckte hans uppmärksamhet ” Huru länge ämnar din engelsman ” Det skulle någon våga! ” stanna? ” ” I all.
fall ser du att jag.
såsom ” Han kam i morse och reser i mor- din man och som en hederlig karl icke gon hittida. '
kan gå emot mitt ord ” " Ni.
det var skönt. "
" Och mitt ord då? ” Tystnad igen.
” Det gavs förrän du kände läget " Erik, det är en sådan röra i en- Du får ta konsekvenserna ”.
gelska legationen av flyktingar från ” Så grymma ni äro i fosterlan- Ryssland, att de icke kunna skaffa dets namn!
Jag talar icke om Mor- general Morgan tak över huvudet.
gan, en man kan stå ut med en natt Och då hans mission varit hemlig, tillbringad på en stol.
M e n när sta- kan han icke bo på hotell.
Och ' ' - den är full av flyktingar.
föntvivlade det kom allt mera dröjande - ” då och sjuka män kvinnor och ham - har jag bett honom stanna här över skola de alla stötas ut p i gatan där- natten för att deras regeringars intressen stå har bett honom hit? ” i strid med våra! ” " Vad hade de alla i Ryssland att göra?
Samla Mammon eller hjälpa den tsaristiska regeringen i dess komma sent i kväll och resa med det blodsdåd?
Och dina älskade engels- tror du Ryssland kunnat fort- tidiga mogontåget - du sluppe se män honom. "
sätta kriget utan engelska pengar:?
” Det blir ingenting av. "
Det är de som försett ej blott Ryss- ” Erik, jag har bjudit honom, jag land, utan också våra egna röda med kan icke ta tillbaka! ” ammunition, du förstår.
ammunition ” Beklagar, men du borde först ha riktad mot oss a h våra barn när det frågat mig. "
en gång brakar löst här.
Och du vill ” Erik ” Edittas röd var mycket att jag skall hysa någon av detta låg och lugn ” när vi gifte oss, var pack?
Fy! "
Professorn gjorde en häftig rörelse, det du som ville att vi, för att visa Med böjt huvud hade Editta hört men Editta fortatte med stigande in- att vi voro lika berättigade individer, på Så gick hon ut och återkom om tensitet.
en stund med ett brev i handm som ” Icke blott hos oss, överallt i värl- hon räckte sin man.
Han läste den Är det icke i fosterlandets namn Chevaleresk älskvärdhet. "
Bäste General Morgan.
ram detta olycksaliga krig pågår, är Till följd av oförutsedda omstän- det icke fosterlandsbegreppet som på Litet mera kanske.
men det finns digheter, över vilka jag icke har nå- ögonblick och tider då allt sådant blir gon makt.
är det mig omöjligt att pjåller.
Med hemmet och barnen må taga emot Er.
Jag beklagar det liv- du styra efter behag, utåt och inför ligt.
Er tillgivna samhället är det Jag som rider för Editta v. Mahren-Myhraeus.
rusthållet.
Och det säger jag dig.
det " Tack.
det var bra ", ' kom det med kommer ingen engelsman.
inte ens din en suck av lättnad från professorn.
engelsman, inom dessa dörrar. "
” Det var ett svårt piller f ö r den ” Förstår du ej huru förödmjukan- kvinnliga stoltheten.
vad?
Nu skola de det är för mig att återta ett givet v i väl anse att denna storm i ett vat- ord? ” tenglas är över, huru häftigt än vå- ” Jag beklagar.
men du kunde ha gorna gingo?
Och d u miste ändå ” - - bästa redskapen för den katolska pro- tus över dessa platser, och de ” rättig- cera åtminstone en del av de emigran- med de politiska förbindelserna Vati- pagandan och riktade fördenskull för heter som medgivas katolikerna äro ter.
som man nu efter det att För- kanen och Quirinalen emellan.
Des- några månader sedan en entusiastisk mycket begränsade.
Mot England enta staterna stängt sina portar, all- sa äro realiter nu 1925 desamma som appell till benedictinerna för att den- hävdar nu Den Heliga Stolen att det deles ej vet vad man skall göra av.
de voro det 1870 och komma att så na Iärda orden skulle påtaga sig det j a är den katolska kyrkan, närmare förbliva så länge påven vägrar att sannerligen ej lätta värvet att återbe- falka dem och reformera deras orga- nisation.
F. d. nuntie i Warschau.
in- tresserar sig Pius XI dessutom i hög grad för de nya möjligheter till ka- tolska landvinningar som uppstått ge- nom tsarväldets fall Och Polens fri- görelse.
Vad Ryssland beträffar vän- tar man i Vatikanen tillsvidare vak- samt på händelsernas ytterligare ut- veckling.
angående Polen har man nyss haft en hel del svårigheter just med anledning av den ovan skissca- de hållningen gentemot dem grekiska kyrkan.
Polarkerna erkänna nämli- gen som katoliker endast romerska katoliker.
Och ha genom sitt fientliga uppträdande mot Galiziens med Rom unerade grekiska katoliker ganska väsentligt hindrat påvestolens arbete.
ROM OCH ZION.
Nära förbunden med denna Vati- kanens allmänna orientpolitik är dess önskan att uppnå förändrade bestäm- melser rörande värden av Palestinas ” heliga orter ” något som ligger Pius XI så om hjärtat att han påbjudit att jubelårets pilgrimer skola bedja sär- skilda böner därför.
S a bekant är det England som nu har jus patrona- K Y R K A N OCH S T A T E N.
bestämt franciskaneorden.
som allt- sedan medeltiden vårdat d e s s ” heli- Italien kan emellertid, som redan ga orter ", byggt kyrkan till deras ära, påpekats, ej direkt förhandla med värnat den för muhammedanerna etc. Vatikanen för att tillförsäkra sig etc., a h att det följaktligen borde dess bistånd.
Det står allt emellanåt tillkomma en katolsk makt att vara i utländsk press notiser om att nu ar patronus därför och icke en prote- " striden mellan Vatikanm och Quiri stantirsk.
i all synnerhet icke den, som nalen bilagd ", nu är ” den romerska mer än andra favoriserat judarnas frågan bragt ur världen ' ' etc.
Men tillbakavändande till Palestina.
dessa äro ännu något mer oriktiga än Dessa Vatikanens uttalanden följdes de i Berlin författade ” Telegram med det mest intensiva intresse i Ita- lien, ty italienarna anse att det är det förenade kungariket Italien.
som ärvt de protektorsrättigheter.
som en gång förvärvades av republiken Venezia och konungarna i Napoli och att det är Italien alltså, som i Palestina bör bekläda det beskyddande roll, som England gör anspråk på Det är na turligt att Italien skulle vilja ha nå- got att säga i Palestina.
ty det skul- le ofantligt stärka dess allmänna pre- stige i Levanten och det är just mot h a n t m Italien nu efter kriget vän- der sig.
Där tror man sig kunna fin- na en del oundgängliga importvaror.
säd, kol.
järn etc. för billigare pris än annorstädes.
där tror man sig kun- na finna avsättning för egna varor samt, vilket är minst liks viktigt, pla- godkänna de bestämmelser varmed den italienska staten efter Roms er- övring rökte reglera påvens nya ställ- ning inom det italienska samhället och som innefattas i garantilagen av den 13 maj 1871.
Att sanktionera denna är, enligt Vatikanens uppfatt- ning.
omöjligt redan allmänt taget, därför att den utarhetats utan dess hörande a h att således ett dylikt ac- cepterande utan diskussion och med- verkan vore detsamma som att er- känna statens överhöghet över kyr- kan.
det mänskliga förnuftets supre- mati över det gudomliga.
Men den förnim-ta stötestenen är att garanti- lagen e j tillerkänner påven suveräni- tet.
Till synes gör den det.
Den er- känner påvens personliga okränkbar- het, ger honom frihet i utövandet av sin kyrkliga myndighet och fria för- bindelser med utländska makter samt garanterar exterritoriell ställning åt de påvliga palatsen.
Men detta är en suveränitet helt och hållet no- minell och så länge den ej förbytes i den ” reella suveränitet " ram påve- stolen kräver, så länge förblir också Petri efterträdare ” fånge ” i Vatika- nen.
Rom 12.2.25.
Gunhild Bergh.
om fronterna skickar de unga i döden?
Skulle det alls existe- ra krig utan fosterland?
Fosterland har blivit en jaggernaut som krossar allt fagert livet gav, m någras sam- manslutning för att hata andra.
O, Erik, huru vill du att något som fö- der så mycket ont skall vara gott? ” Han ville svara, men hon fortsatte: bägge sidor Till red har insänts följande: Eftertruppen i vårt lands nykterhetshär har alltid bil- dats av kvinnorna.
Y e n det har varit en stark a h imponerande trupp ehuru den ej gått i främsta ledet.
Massor av kvinnor ha tillhört d e n: mödrar a h andra hem- mens kvinnor, uppfostrarinnor och unga kvinnor, organiserade eller icke organise- rade Ja, det har varit oöverskådliga ska- ror.
De ha varit vissa om sin saks rätt- färdighet och om männens klokhet att le- da slaget.
Övertygade om sin egen under- lägsenhet ha de dock varit villiga att med entusiasm gripa in.
när deras kraft behöv- des.
Ty deras strid var en helig strid - en strid för hemmet a h barnens lycka.
“ De ledande ” ha även med glad förviss- ning ibland sett sig om a h tänkt: “ De skola göra ’ t!
När det slutliga slaget skall stå och bärarnas styrkor mätas - då skola dessa hängivna skaror fälla utslaget! ” " I början var jag helt med, både sedan.
ef- ter mordet p i Bobrikoff, var det som om jag vaknat ur en förtrollning, jag började spörja, grubbla.
Och till slut frågade jag mig om vi icke här hem- ma av fosterlandsbegreppet gjort en klassfråga, om det stora ordet icke innerst inne var ett, l i t vara omedve- tet, kampmedel i striden for v i r maktställning, vårt bekväma liv, hela vår och våra barns överklassvärld. ” Igen gjorde han en häftig rörelse, men hon lade handen på hans a m.
“ Låt mig tala till slut.
Jag har &amp; r- jat tycka att allt hos oss blivit medel, propaganda.
Tänk bara på folkupp- Och även fienden tänkte detsamma och lysningen, som vi före dessa ofärdsår fruktade.
arbetade p i med så brinnande entusi- Men striden har dragit ut på tiden.
asm och som dock främst av allt bor- Mycket har hänt i världen, åsikter och de framspringa ur kärlek till det egna idéer ha växlat, nya seder ha utbretts och landet och folket, har icke också den nya värden tillkommit.
För kvinnorna sjunkit till att vara blott ett medel finnas många vågar, och många platser stå för våra syften?
Och om vi verkligen öppna, där de ej behöva tillhöra blott från början älskat vårt land med den “ ef tertrup pen ” Det har till och med gått osjälviska kärlek som ensam är god så långt, att tron på mannens överlägsna nog, stode vårt folk då splittrat i två, klokhet har börjat rubbas, medan åsikten nej, i tre läger, funnes det någon tor- om kvinnans likvärdighet med mannens parfråga som nu värvar tusentals an- blivit alltmer utbredd.
hängare åt de röda? ” Om detta nu resulterat i, att det stora “ Menar du således a t t d u helt slitit flertalet kvinnor gripits av önskan att taga dig lös från vårt land? ” del i ledningen, att med sin erfarenhet a h " Ack nej, jag älskar det lika djupt, viljekraft komma de ibland rådvilla män- lika smärtfyllt som du.
Det är bara nen till hjälp vore striden för ett alkohol- att fosterlandet för mig är blott en befriat land endast betjänad därav och se- liten del i nationernas stora familj, gern snart vunnen.
ett ackord i en symfoni, ett ackord framsprunget av mina fäders och Men en eftertrupp är icke alltid så att mina egna sorger och fröjder och in- lita på.
Då det ej varit fråga om att taga ansvaret på sig, ej fordrats ledare-egen- let får alla min själs strängar att ljuda så som just det.
Mitt lands skaper, ja, icke ens verklig kunskap om språk, människor, vatten och berg, striden a h dess olika faser, så komma så skog och sten, lynne och egenart, allt många med bara för sällskaps skull, bara detta är mitt s i som intet annat kan för att det är en sed eller på grund av bli det.
Jag ville tjäna och värna det, m tillfällig känslostämning.
En del ha men samtidigt med det stora foster- landet, mänskligheten; älska det med Men då de inte kunnat tränga sig fram ge- nom den tätslutna skaran av män ha de allt annat, ej mot allt annat. ” “ Vad menar du då att v i skulle gö- vänt sig åt andra håll, då tillfälle givits.
vid den för lång tid avgö- ra?
Jag frågar inte efter vad du an- Nog av ser att vi hart göra förr, men nu i rande drabbningen hade eftertruppen de- levande stund?
Fastän jag tycker att cimerats betydligt.
Drabbningen förde du i ditt grubblande sett dig blind.
att icke till seger.
De, som man blott trott allt detta är känslotänkande bortom sig kunna skicka fram för att avgöra den, varje verklighet, kan der dock finnas de kommo icke.
en skymt av sanning, i några av dina Det är så dags nu att söka efter orsa- anklagelser.
Varje klass som sitter kerna Det gagnar ingenting till att lägga inne med makten frestas att missbru- skulden här eller där Vad som hände ka den, vi hava dock här i Finland är viktigt och värt att diskutera endast så kan s ' oss en lärdom missbrukat den mindre än på de flesta tillvida, andra hill.
Därom är dock icke frå- framtiden, till nästa drabbning.
Och den lärdomen innebär, att kvinnor- ga nu, vi kunna ej vrida tillbaka ti- dens visare.
Och jag spörjer: vad na ej längre få bilda blott eftertruppen, en tycker du v i skola göra nu, när det skara utan ansvar och utan självständig- land även du älskar är i högsta fa- het De kvinnor, som ha förutsättningar n? '
därtill, måste beredas plats vid männens Nyss hade Editta talat som i hän- sida, när planer uppgöras och vägar ut- ryckning, nu böjde hon huvudet och stakas.
Och den stora skaran av kvinnor sade lågt, knappast hörbart: " Jag vet det inte, det är det marte- rande, jag vet blott att jag måste bort.
Kanske att jag långt borta skall finns det dock arbete som står ovan- om striden.
Där skulle jag stanna få någon klarhet. ” Professorn stirrade länge rakt tills jag kommit till inre klarhet.
Pen- framför sig och vecket mellan hans gar kan jag ta ur mitt arv, du skall som förr ge allt vi kunna undvara t i l l ögonbryn blev allt djupare.
“ Nåväl då ” han talade långsamt, de fosterländska fonderna.
- Det är mödosamt och rösten l i t skrovlig, " du ohyggligt att göra dig så ont, Erik får väl göra som du tycker.
HUN min, att lämna dig. ” har du tänkt dig saken? ” " Do har ju din fria vilja. ” hava vi det?
V i äro " Fri vilja Hon satte sig på hans stolkarm och marionetter något i vårt inre drar fortsatte: " Jo, din kusin Mina kunde komma upp oss och låter oss falla ihop som a h ta hand om barnen.
Jag har hört dockorna på en kasperteater.
Varför, mig för på engelska, tyska och schwei- varför? ” ziska legationerna, jag kan få rese- " Jag vet icke, älskade, har ej tid tillstånd.
Jag tinkle i Genève arbeta att grubbla.
Vet blott att vi måste för krigsfångarna, de behöva mera försöka hava tålamod med varandra. ” " Erik.
att du kan vara så god mot arbetskraft.
Om också ingen nu kan säga sig stå ovanom stridsvimlet, mig! "
Och snyftande gömde hon sitt huvud vid hans axel.
" Se så, se så, lilla kvinntimmer gå nu blott e j och förälska dig i nå- gon långhårig blodlös internationalist därborta! ” Han försökte skämta, men de skälvande läpparna kunde ej forma sig till en småleende.
här och ute i världen.
M e n - -, * ~ " +, - - - - - - i måste få klart för sig att de varken äro blott ett trevligt sällskap eller en kaffe- kokande tross.
De äro stridskamrater av samma betydelse som männen, om de I n använda andra stridssätt a d andra vapen och om de än se andra vägar, än de, som männen gå.
Just därför, att deras egna idéer skola kunna komma till uttryck och deras egen vilja stärkas och växa till en välsignelse- bringande makt, måste kvinnorna sins emellan sammansluta sig.
Tillsammans med männen äro de alltför försagda och den gamla känslan av underlägsenhet gör dem tvekande och osäkra.
Vid ett kvin- no-sammanträde får man höra sakrika och lugna anföranden med goda a h praktiska förslag från kvinnor, som vid Ut “ blan- dat ” möte ej komma sig för att öppna munnen.
Men efter någon tids vana a h sedan självförtroendet växt, kanske de även våga säga sin mening inför männen.
Först när kvinnor och män bli i verklig mening likställda och när kvinnor och män gemensamt äro lika ansvariga för stridens utgång kan segern börja skymta för hopp- fullt spanande ögon.
Och därför är det för sakens bästa och för att påskynda ankomsten av segerns doom- kvinno-kommitéer bö- ra b i l d a s varhelst så många kvinnor att det går.
Kvinnor ur olika före- ningar a h loger, kvinnor av eljest olika bekännelser och ur olika samhällslager måste ena sig för att i detta avseende upp- träda med samlad erfarenhet, samlad kraft och vilja Efter den stora kvinnokonferensen 1921 bildades också en mängd kvinnokommit- téer landet runt Det var en glädjande uppryckning i den kvinnliga eftertruppen.
Efter omröstningen 1922 ha flera av dessa kommitéer avsomnat endera av brist på eget intresse eller genom sövande toner från män, som ej förstått vikten av kvin- nornas eget arbete.
Dessa sammanslutningar måste leva upp igen a h nya måste bildas.
Kvinnor med energi a h förstånd måste väcka upp sina Forts. fr. sid. BY 1. allmänna talesätt.
Även viljan som göra sin vara konkurrensduglig döljer sig bakom orden infångas och på en fri marknad är den otack- avslöjas utan förbarmande.
“ Efter samma och enda utvägen för de små som vårt försvarsväsen skall sönder- och mindre livsdugliga nationerna.
måste uppfattningen om vårt (Redan här bör inses fördelarna av finnas, itiska läge vridas därhän, den starkt ett ryska politiken försvar.)
från Sådan vår horisont.
ter sig det kan lämna nödtorftig motive- ring för vad som tilltänkes vår här Vår historia visar också riktigheten och flotta. ” (Satsen skall läsas av denna syn på den ryska politiken.
precis som den står, och icke för- Urdriften i den ryska folksjälen har vanskas i den riktning, den otvivelak- givit försök upphov riktade till mot ständiga Sverige.
expansions- tigt inbjuder till.
då den kan tänkas sätta vapen i händerna på motpar- har Sverige endast kunnat ten.)
Och till sist, hur objektivt, hur mot ge genom att flytta sin gräns allt slutgiltigt i sin oförlikneliga pregnans längre österut.
Finland och Östersjö- fastspikar icke ordet “ kalvdans ” j u s t provinserna under svensk lydno var det väsentliga i motpartens meningar.
kännetecknet p i " mannakraften " i den svenska nationen, som resultera- de i denna nationella maktutveckling.
förgäta försvarets uppgift (se histo- Gustaf Adolf och Karl XII äro ju och dess därav följande plats ganiseras - icke skiljt från männens utan också våra stora konungar.
Karl XII I nationens liv.
Försvaret är verkty- tillsammans mad deras.
Det skall bli har väl varit den längsgående i sina väldig här med män och kvinnor sida vid ansträngningar att tillbakaslå den rys- get för statens högsta livsyttringar, och kan i statens hand även genom sida, med ansvariga käcka kvinnor som ka rovlystnaden.
A t t vi haft fred i männens goda kamrater.
Och med denna sådana i sig själv så vidriga medel 115 år, sedan våra gränser måst vika samlade har skall slaget en gång - som bomber giftgaser och bacillkul- snart - vinnas.
att omfatta icke tesen, endast att kärn- våra tillbaka till kullkastar turer, dock låta ett folk stiga till Centralrådet för kvinnornas förbundsar- “ bragdens höjdlinje ”.
bete förbereder en ny kvinnokonferens till, operationer endast företagits Dessa rader må avslutas med cite- nästa år Den bör Mi ett uttryck för kvin- nornas samlade nykterhetsvilja, a t löfte av ordspråket: Som man ropar om deras outtröttliga a h målmedvetna i skogen får man svar, vars tillämp- kamp tills förbudet uppnåtts.
M e n arbe- visso kompletterande skäl medvetan- lighet ovanstående delvis är avsett att tet måste börja omedelbart, - intet dröjs- der om.
att vi äro en kulturnation, exemplifiera.
mål, ingen tvekan!
men ryssarna barbarer utan utveck- Eftertruppens spridda skaror kunna i n Alla med citationstecken avgränsade en gång samlas.
Och då skola de ej längre lingsmöjligheter, och att vi, utom vår uttalanden äro hämtade ur G. gå efter utan vara med i främsta ledet.
egen säkerhet, såsom den västerländ- Greta Cardell kulturens utpost ha att värna Och - vem vet?
- kanske det i alla fall ska bli de som en gång skola göra ’ t kanske denna mot de anstormande ryska bar- blir det deras enade kraft som vinner barhorderna.
Det ryska rikets sena- J.
A. LINDBLADS FÖRLAG: H.
Mor- att vår - rien) och rande - slaget!
- Vim Eklund.
ste utvecklingsfas, bolsjevismen, " ".
tensen-Larsen, Spiritismens bländverk och Själsdjupets gåtor I. II.
derstryker ytterligare folkets karak- Ralph Inge, Domprost vid S:t Paul ’ s, IRLAND EMOT SKILSMÄSSA - tär av barbarer utan utvecklingsmöj- London Det inre livet Med företal I ÄKTENSKAPET ligheter av biskopen i London.
Dail eireann har bifallit en regerings- Detta är några av de grundläggan- T.
W Pym, Psykologien och det krist- bill som för framtiden skall omöjliggöra de utrikespolitiska realiteter som äro liga livet.
skilsmässa på Irland.
De irländska dom- konstituerande för uppfattningen av Albert Schweitzer, Kristendomen a h stolarna ha aldrig kunnat bevilja skils- mässa med rätt for parterna att gifta om det militärpolitiska läget.
Följer här- som växer.
sig.
Rätt till omgifte har för varje fall av, att vi kunna skrida till nedskriv- A Herbert Gray, Mannen och Kvinnan måst beviljas genom en parlamentsakt.
Nu ning av vårt försvar, till sönderbry- Den sexuella frågan ur kristlig syn- skulle dail eireann själv få övertaga dessa punkt.
tande av vår försvarsorganisation?
funktioner, men den godkända billen för- Generalstabschefen har ordet.
Vårt WAHLSTRÖM OCH WIDSTRAND bjuder framläggandet av motioner om Henry David Thoreau, Skogsliv r i d läge har efter världskriget försäm- rätt till omgifte Walden Presidenten Cosgrave motiverade billen rats, anser han.
Generalstabschefen med att äktenskapet måste betraktas som har talat.
Den, som har öron till a n heligt a h oupplösligt och att samhället höra, han höre.
Tyvärr ha icke al- bygger sitt liv på äktenskapets helgd.
Möj- - framtiden lagstiftning bli nödvändig för att auktorisera domstolarna att vidtaga anordningar för barnens upp- fostran och för disposition av förmögen- heten i äktenskapliga mil.
men han ne- kade bestämt att ge sitt bifall t i l l an- ordningar för skilsmässa, som tilläte om- ligen kunde i gifte.
En protestantisk representant, som an- såg ärendet utgöra en fråga om samvets- frihet, blev häftigt motsagd.
Det var inte Tidigt en kall morgon följde han fråga om samvetsfrihet, utan om rättfär- henne till stationen.
Hon såg hans dighet.
kraftfulla gestalt stå kvar, stilla, Så olika ter sig rättfärdigheten ur ka- orörlig, som stelnad i m sista blick.
tolsk a h protestantisk synpunkt.
Editta föll tillbaka mot vagnens dy- Billen skall nu gå till senaten, som inte nor.
Tåget rörde sig med en snabb, väntas ändra på den.
I England vill man mäktig rörelse och de tunga hjulen visserligen undvika att yttra sig om Ir- tycktes sjunga, först en lång kadens: lands inre angelägenheter, men man anser den är feg som flyr, och så i korta, att en dylik lagstiftning utgör ett allvarligt hråda slap: det är du, det är du.
O ingrepp i den protestantiska minoritetens God.
hon kunde ju e j annat!
rättigheter.
- Rakt på målet når pilen, “ Generalstabschefen har ordet ” säkerhet ”.
utan begagnande slitna fraser och
