# ID: svediakorp-per3272
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,525
# sentences: 516
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 7.
3 årg.
1925 N:r 7.
14 februari.
ANN MARGRET HOLMGREN Tidevarvet N:r 7 lar om antikens och vår egen tids Den gamla och den nya tiden möt- vid Ann Margret Tersmedens v a på ~ den gamla ärevördiga hem- gården i Uppland.
De skänkte lik- Kravet på skol-reformer framstäl- som féerna i sagan, den nyfödda sina les allt bestämdare av ständigt större bästa gåvor Den gamla förlänade skaror föräldrar och målsmän, i det- det sljuva, blida väsendet, den plikt- ta fall säkerligen verkliga målsmän trogna uthålligheten, den förfinade för dem som icke kunna föra sin egen smaken för konst a h kultur.
Den talan.
Skolan för barnen bör prin- nya tiden skänkte modet, det ärliga cipen vara, icke tvärt om.
sanningskravet och hänförd strävan mot m i l över och utom en själv.
Och gåvorna blevo väl förvaltade Ann Margret Holmgren, den ung- och skapade en sällsynt fin och stark domliga och vördnadsvärda, bringas personlighet.
på 75-årsdagen en djup hyllning och ett varmt tack för allt hon tänkt och Vid nitton år gifte sig A n n Marg- talat strävat och kämpat för Sveri- ret Tersmeden med professor Fri- ges kvinnor.
thiof Holmgren i Uppsala.
Hon trädde då från det gammaldags ari- stokratiskt konservativa familjelivet Med den upprörande på fädernegården ut i m helt annan värld, rik på nya tankar och rörelser, tragedi, som utspelats i det Holmska hemmet, har en kvinna bland de mån- men också rik på arbete och krävan- omsorger A v hennes nio barn de ga ropat sitt Miserere.
växte åtta upp och omkring henne konst och politik.
Kring 75 År Vår ledande artikel Antigone hand- - anledning av Fredrika Bremer mycket av apostel, utan att ha något martyr.
Arbetet har varit en gläd- tes Kommittén för Fredrika Bremers av je, hur hopplöst det än har kunnat staty - utgörande representanter Val- se Ut.
da av de kvinnoorganisationer som Ingen tvivelsjuk försiktighet, inga startat insamlingen för densamma avskräckande föster kunde hålla hen- har nu fattat beslut i frågan.
Bland ne tillbaka Ann Margret Holmgren de skizzer.
efter vad som sagts har aldrig hört ett nej, då hennes fyra till antalet som f. n. funnits eget trosvissa hjärta sagt j a!
att välja pi.
har kommitténs majori- Och hon for och hon kom och hon tet stannat för skulptrisen Sigrid segrade Hennes mjuka intagande Fridmans förslag och uppdragit åt väsen, den ljusa och vackra tron p i henne att utföra statyn.
mänskligheten, den vädjande ömhe- Den skildras närmare på annat stäl- ten för de oförskylt lidande öppna le i dagens nummer de kvinnornas ögon och hjärtan för deras egen sak.
Då kvinnornas rösträttsrörelse fyllt Årsta-föreningen för kvinnornas Ann Margret H sin uppgift skapade Ann Margret byggnad, som upptagit namnet på kunde bestå sin nästa av smä- Holmgren de svenska kvinnornas Fredrika Bremers hem hade i sön- lek, bojkott, ja rent av hat, därför att medborgarförbund för an detta po- dags ett talrikt pi Royal.
litiskt neutralt skulle fotsätta röst- Borden kring den ovanligt vackra och då ansågos hon åhört en obehövligt diskussion att i ämnen diskutera som rättsrörelsens upplysningsarbete och blomsterrika trädgården voro till då frågor man sig: är det verkligen sammanhållning.
trängsel upptagna av mänskor av alla - - niskor hem, då frågar att sådant kan ha hänt i vår En flitigare penna än Ann Margret åldrar, både från den generationen torde, näst Brinckmans, för vilken från Bremer nästan livstid, och är det endast fyrtio år Holmgrens aldrig ha funnits.
Utom i korrespon- varit ett levande minne och den som densen, som vissa betydelsefulla år i inte så ofta sysselsatt sig med hennes samlades både den ungdom som lä- sedan!
Det har dock skett något av per- kvinnosakens historia drivits upp till namn.
ste och den som folkdansade och den Befolkningsfrågan liter sig nu som gjorde båda delarna.
Hennes sonlig frigörelse på dessa fyrtio år.
tusental av brev, är den ständigt sys De alla hänförda av det mä- knappast i något land förtigas.
Det hem blev en fristad för dem som vå- Genom betydande personligheter i selsatt med artiklar för dagspressen sterliga besjälade sätt varpå Pauline talas öppet och allmänt om den, men gade tänka i tidens frågor och där Norden fick Ann Margret Holmgren samt broschyrer, biografier m. m.
I reciterade främst Topelius rösterna tala olika språk även inom dryftades och diskuterades så som en vidgad och opartisk syn på de den utmärkta serien Verdandis små- vackra dikt till Fredrika till “ idén samma folk.
Denna Babels förbist- det väl knappast gjorts vid Alma Ma- skandinaviska spörsmålen.
Hon led skrifter har ett flertal av de senaste Fredrika Bremer ”.
ring ger Frida Steenhoff anledning ter sedan den tiden.
Det var näm- av trycket av de nationella begräns- utgått från hennes hand.
Och den är Arkitekt Falkman sjöng en del till belysande jämförelser ligen på åttiotalet.
ningarna och första gången hon lät alltjämt lika verksam och har många sånger med en synnerligt vacker röst Bland de personligheter i vänkret- förmå sig att tala offentligt lär ha järn i elden och intet fir kallna och Stockholms studentsångareför- Vilken underbar vitalitet själen be- sen omkring henne och hennes make, varit p i ett kvinnomöte i Norge, då som blevo av stor betydelse för hen- hon gav ord åt sin förhoppning om sitter i en så fin a h spröd a h som Emilia Fogelklou delger sitt in- internationellt kvinnomöte, där, det tyckes ömtålig gestalt tryck av Sigrid Fridmans skiss till nes andliga utveckling ’ räknar Ann ett gen redogjorde i ett kort anföran- Margret Holmgren Arthur Hazelius, oberoende av land och ras, fria män- de för syftemålet med föreningens Fredrika Bremer-statyn Och hänförelsen för de stora idé- Hjalmar Öhrvall, Björnstierne Björn- niskor med glädje och samförstånd son och hans hustru Karoline.
kunde mötas på gemensamma idéers erna har den sett, som en stilla skym- Vad samtiden tillät sig i fråga om mark.
Aft fredstanken gått henne ningsstund fått lyssna till den blida Oliver Dryer hans verksamhet dömande och fientlighet mot nya djupt i blodet är av detta redan givet röstens tonfall och ord om det kom- om denna blivande kvinnornas bygg- a h hans besök i Stockholm - ett ” åsikter ”, även om de aldrig offent- Hon ställde sin tidigt utvecklade mande som blir bättre än nuet a h nad, som så mycket fortare skulle igen eller utmanande framfördes, skriftställartalang i de ideella idéer- som ingen får vägra sitt dagsverke, kunna nat ville resas, fängslas om av en denna storslagen idé likaväl mece- omnämnande av E.
E. nas tjänst Redan de första böcker då det gäller att bana väg.
förefaller oss nu ofattligt.
som av någon annan form för natio- Den stålglansen kring den vita Då man i hennes soliga, ljusa sa- na hade bestämd tendens.
Men del var i och med den kvinn- pannan är återsken från en inre ljus- Pionjärer, de Gouges long med den vita gustavianska mö- och Markis de Condorect, gestalter beln, som passar så särskilt väl till in- liga rösträttsrörelsens begynnelse värld, som intet yttre mörker kan tion.
Det vädjades under festen fattning för en grand old lady, hör som Ann Margret Holmgren fick sin fördunkla de unga för andelsteckning från franska, revolutionen, tecknade henne berätta om vad kristna män- särskilda mission given.
Hon h a r E.
H. till den blev inte förgäves Det blir av Ellen Hagen.
ju givetvis de som komma att få det mesta utbytet av den trevnad, kom- Mormor en livsbild av Anna fort a h kulturellt intresse ” Årsta ” Björkman kan komma att bjuda, kanske del också blir deras bäst placerade pen- Skolfrågan - är nu bliven en av vårt mighet, som med ett eller två undan- utan till en inre reform av arbetsupp- gar.
Vem vet!
De fem dagarna, berättelse av Elin Wägner, avslutas i dagens nummer.
lands mest aktuella frågor, därpå gi- tag kännetecknande de olika anföran- gifter och arbetsmetoder.
dena.
Det framhölls visserligen un- Vilka äro då de invändningar man ves varje dag tydliga tecken Ett dylikt tecken var även det di- der diskussionens lopp och har även gör mot den traditionella skolan?
skussionsmöte om ” Barnet, hemmet senare i beaktansvärda tidningsin- Och vilka önskemål är det man ser och skolan ", till vilket Svenska Hus- lägg framhållits, att opinionen ej är förverkligade i det nya idealet?
En av skoldiskussionens tyngd- att modersföreningarnas Riksförbund enig vad beträf far skolproblemet.
för kort tid sedan inbjöd föräldrar Annat är ej att vänta Det anmärk- punkter har länge lagts på faran av skolfolk och läkare Detta möte blev ningsvärda är att uppslutningen kring överansträngning i det nuvarande ett omisskännligt uttryck för de be- en nytt skolideal nytt och likväl skolsystemet.
stämda reformkrav på vår skola.
vil- så gammalt - visar en allt tydligare Det torde ei heller vara någon ka mer och mer göra sig gällande i tillväxt.
Det är knappast förvånande, överdrift att påstå, a v överansträng- det allmänna medvetandet såväl hos att intresset för detta nya ideal kny- ningen innebär en verklig fara för ter sig, såvitt vi röra oss utanför po- ungdomens fysiska och själsiga häl- gott lärare som föräldrar Vad som utmärkte denna diskus- litikens råmärken, i första rummet ej sa.
Denna uppfattning stödes också sion i motsats till så många andra rö- till en skolans yttre omdaning huru av vår läkarekår Forts. å nästa sida.
rande samma fråga, var den enstäm- önskvärd även en sådan in må- vara, blevo Brunius bund bidrog med kvartettsång verksamhet och allt vad den hoppas - - - Madame nalmonumentet.
Och hälst skänka SKOLAN FOR BARNEN TIDEVA R VE har en köpstark läsekrets En annons däri giver Genom Tideva rv et - erhåller Ni tidningen punktligt resultat Hu s m o de r n s a rb e t e prenumerera på består till icke ringa del i utväljandet För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 av de bästa inköpskällorna.
butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
Konsumtionsföreningen Stockholm m. o. Rylander &amp; Olsson, Boktryckeri, rekommenderas
A NT I G O N E in Handlingen försiggår i Tabe.
Ko- Kampen för tillvaron har endast bli- har gått i landsflykt vit så tillspetsad, att vi inte förmå att och efterlämnat sönerna Polyneikes mäta med så stora mått som atikens och Eteokles och döttrarna Antigo- människor, och Antigonegestalten fö- ne och Ismene.
Eteokles förjagar sin rekommer icke i vår tids dagspoliti- äldre broder för att bli ensam härska- ska historia.
I konsten lever den, re, men denne återkom i spetsen för inte bara genom Sofokles drama, en här.
Bägge bröderna föllo i stri- utan genom sin egen starka fläkt den mot varndra.
Kreon, Oidipus från de eviga vidderna.
Och kanske svåger, som styrt riket, medan poly- skall konsten icke blott bevara den, neikes och Eteokles växte upp, blir utan åter föra den ut i levande livet.
Tebes konung, och han utfärdar då Det är åtminstone den tanke, som nung Oidipus fallna fängslar en då man nu ser Antigone fienderna, särskilt Polyneikes.
Om uppföras på Helsingborgs stadtea- vågade trotsa detta förbud ter eller i Malmö.
Detta sker samti- skulle han straffas med döden Hos d i g som remissdebatt a h interpella- ett förbud mot att begrava de någon sällsynt ut- märkelse Mötesplatsen Frisinnade Kvinnor i Västerås höll onsdagskvällen årsmöte i hus- hållsskonas nya lokaler vid Stora gatan.
Ordföranden, fröken Unda Bohman, hälsade de närvarande väl- komma samt lämnade m kort över- Akademien för de fria sikt av det gångna årets politiska än elser i landet.
styrelse omvaldes fröknarana konsterna i sällsynt hög grad gav ut- h Unda Bohman, ordf., Lisa Engström tryck åt en enstämmig opinion, åt fol- och Edla Andersson samt fru Anna kets röst, då den tilldelade sin största Rosén a h nyvaldes, efter fru Signe utmärkelse, Tessin-medaljen i guld åt Henning, som avböjt återval, fröken Hilma Wennberg.
Till revisorer om- prins Eugen.
Denne konstnär, som valdes flu Maja Andrén och nyval- är vår store lyriker och diktar om der fru Emma Wahlbäck.
Revisors- suppleanter blevo fruarna Törnqvist sommarnattens svårmod och om vå- och Segersäll.
rens tjusning, han som kring Djur- gårdens lummiga valv och Hagas sir- inbjudit standens kvinnliga ungdom liga slottspark lagt en stämning så till ett möte p i Arosgården om lördag fin, och skär, så levande och äkta, kväll samt stadens mödrar ’ till ett han som givit vårt svenska land åt möte i Folkets hus p i söndagskväl- Vi tro att Till nornas samorganisation i Västerås de gamle grekerna var det likväl en tionsdebatt m.m. utspelas pi m av helig plikt att jorda de döda, vänner Stockholms dramatiska scener läm- oss långt rikare ärn vi själva förmått len.
Alma Vid Sundkvist båda från tillfällena Stockholm, talar d:r vid det förra om Sexuell hygien och vid eller fiender, och Antigone har där- nande efter sig även de.
intrycket av att gripa det.
det senare om Sexuell uppfostran.
Vid prins Eugens femtioårsdag för beslutat att i trots av Kreons på- ett sorgespel, men utan spår av upp- bud fylla sin plik mot brodern och byggelse.
M a n skall kanske inte rikta skrev d r Axel Gauffin att de konst- Götlind ett synnerligen intressant fö- ning.
Föredraget avtackades med en redrag om Anna Shaw.
en kvinnlig begrava honom.
Här börjar dramat.
sina blickar mot huvudstadens skåde- verk han skapat voro lika klockor, - Antigone utför sin gärning.
När plats för att finna den stora konsten vilka ringa ut över allt Sveriges land och väcka gensvar i människornas hjärtlig applåd, varjämte föreningens Kreon fått kännedom om detta, döm- a h de stora gesterna.
Men så är det ju också Fru Gerda hjärtan och det är tydlig att de kloc- ordförande överräckte blommor till mer han henne att levande muras rigt ring a~ Programmet fröken Karin upptog Lindström i öv- i ett gravvalv och lida hungerdöden.
Lundeqvist-Dahlström, som på Skå- korna förmått samla större skaror än Kreons son, Haimon, Atigones tro- neteatern iscensatt stycket och själv de som vanligen bruka samlas därute samt pianomusik av fru Gerda Ber- in talarinnan.
Årsmötet, lovade, söker förgäves bevaka fadern.
utför titelrollen, hon, som nyligen av i konstens tempel på Djurgården att som var talrikt besökt, Teiresias förkunnar gudarnas miss- en dansk teaterkritiker betecknades dröja i andaktsfull tystnad inför avslöts med gemensam tésupé.
hag över den omänskliga domen, men som Nordens främsta tragiska skå- oskattbara skönhetsvärden och inför först när denne som gudarnas staff despelerska.
Det är hennes skapar- en produktion så omfattande och rik spår dödsfall inom Kreons egen fa- kraft som mitt i våra dagars gråa att den för tanken till renässansens studiecirkel Föreningen i frisinnade Falkenberg har kvinnors hållit årsmöte, varvid styrelsens och revi- milj. faller Kreon till föga.
Då är töcken levandegjort, icke blott Anti- mästare.
på grund av den anslutning prins sorernas berättelser föredrogs och det för sent!
Anti- har själv ta- gonegestalten från fordom, utan en ansvarsfrihet beviljades för det gång- git sitt liv, a h i sorgen däröver stör- Antigone, som måste leva genom alla Eugens utställning rönt och enligt na årets förvaltning.
tar sig Haimon pa sitt svärd.
Kreons tider.
Fru Lundequist har gjort det- mångstämmig önskan hålles den öp- Till ledamöter i styrelsen för det nya arbetsåret utsågos fruarna Tekla maka dödar sig under förbannelser ta genom makten av sin personlighet, pen ännu en vecka.
Krikortz, ordförande, Elsa h- kvist, vice ordförande, Jenny Stehn, över Kreon, som vållat sonens bort- sin rika konstnärsande och genom sin sekreterare, fröken Karin Lilja, vice är bruten.
ingen trot- stämma, så gripande ger uttryck Kreon gång.
Som låtit utgå bud bland män- och fröken Ellen Nilsson, sar i längden gudarnas vilja.
i t hide själens och musikens ädlaste kassör, med fruarna Agnes Slave och skorna.
Och dina påbud trodde jag ej äga Dahl som suppleanter.
Till re- Sådant är innehållet i det tragiska toner.
visorer utsågos fruarna Alma Ols- skådespel, som skrivitr av den greki- Som inskrift över skådespelet dock son a h Gertrud Fredman med fru- ske skalden Sofokles.
Århundraden minns man Antigones ord till Kreon, Den makten, att en dödlig kunde arna Alma Johansson och Agnes An- gudarnas dersson som suppleanter.
a h årtusenden ha gått sedan dess!
då han förebrår henne att ha över- Oskrivna lagar trotsa, de orubbliga ” Vid sammanträdet lämnade fru Antikens tankevärld och föreställ- trätt påbudet: Tekla Krikorz en reumé över de oli- ka förslagen i försvarsfrågan, och ningssätt äro fjärran från oss nutids- människor.
Men även om deras gu- ” Det ” är ju ändå icke Zevs, som på- Detta är något att begrunda för därpå följde en stunds diskussion.
medborgarna i den allmänna rösträt- Senare vidtog samkväm.
lyst det, davärld var en annan dyrka männi- Ej Dike, hon som Hades gudavärld tens tid.
skorna dock alltjämt samma gudar.
bebor.
som detta sekreterare Lisa Öppet brev till hövdingefru, Sofi Boström, medför- Den arbetar efter samma de, såsom gåva, vår rösträttsflagga.
som det internationella för- Förutom nu om dessa personliga er- Forts. fr. sid. r. bundet T h e New Education Fellow- farenheter, vill jag också vittna om Men överansträngningen är ej ship och dess syftemål är att fram- dig såsom hela vårt rösträttsarbetes Med anledning av 75-årsdagen moder, under vilken hederstitel du blott resultatet av denna anhopning häva önskevärdheten av större psyko- går och gäller.
Ingen enda eldsvåda av lärostoff och av den stora till- logisk kunskap hos pedagoger och strömningen av elever utan utpräglad föräldrar a h av samarbete dem hyra rum med angivande av att han lamentet.
(För min del måste jag teoretisk läggning; den beror i långt emellan och a n föra fram tanken om ” sjunger och vittnar ”.
Kanhända att clock erkänna att jag såsom medlem högre grad än man ofta är benägen självdisciplin, koncentration i arbe- just detta gjorde att han Var mindre i en av våra deputationer var lite näs- medgiva, även på ett oriktigt arbets- tet, konstens och rytmikens betydel- välkommen som hyresgäst.
Men om vis åtminstone vad tonen beträf- sätt.
se i uppfostran, frihet för barnet till jag nu inte sjunger, utan bara vittnar, f a r mot amiral Lindman och när För att reformer, vilka åsyfta bätt- individuell utveckling till aktivt och så hoppas jag.
allra käraste Ann for kring landet.
vi andra också, Margret, att jag får ett rum i Tide- (jag talar i fåvitsko) så blevo vi all- re fysisk fostran och förvärvandet av initativt arbete.
varvets spalter för att vittna Om dig tid mest välkomna när du hade varit praktisk levnadskonst, skola bära Det nu föreliggande häftet av den- och det rakt i ansiktet till på köpet.
p i platsen förut för doni trodde att frukt, fordras, som professor Hag- na tidskrift innehåller uppsatser om Jag säger dig då, att ifråga om min alla skulle vara som du!
Du visste natur som röstrattsmänniska så har inte vad ett s. k.
” glåpord ” ville säga, lund med rätta påpekat, att man svenskt och utlänskt i modern upp- du fött mig.
Det var i Strängnäs vå- men eftersom det fanns åtskillig pu- samtidigt nedskriver sina pretentio- fostran, om Anna Kruses reformar- ren 1906.
J a r skulle tro att det gick blik som behövde sådana så kunde ner på det övriga kunskapsinhämtan- bete inom småskolevärlden.
redogö- ledigt nog och jag tog genast ande- de ibland ursäktas om det nämligen det I annat fall komma barnen fort- relser för den nya Anna-skolan (en dopet.
Och många med mig.
Du gick i lämplig insockrad form!
M a n farande att lämna skolan utan själv- ny skol-typ) och om arbetet vid födde nämligen hela Strängnäs röst- liksom kompletterade och sekundera- ständig förmåga att tänka och med Göteborgs Högre samskola, om freds- rättsförening a h vårdade oss sedan de dig, kära illla Ann Margret.
Men alltfort som den bästa av mödrar.
För att vår svenska rösträttsfråga under “ förslöad känsla och bunden hand- idéns plats i uppfostran (i anslutning min enskilda del fick jag klarhet vackra former bringades till en lingskraft ”.
till Intern.
kvinnoförbundets upplys- över vår andegemenskap, och höll där- lycklig lösning och att vårt Den intellektuella fostran skall i ningsvecka samt till sist en artikel till på att spricka av högfärd, när du år arbete därför fick ampla erkännan- första hand gå ut på att stärka bar- av Gustaf Mattsson om Vår skolfrå- h a vi främst nens intresse för kunskaper, att lära ga, varur vi hämtat några reflexioner.
dem huru man på egen hand förvär- hette Svinhuvud och - till dig att tacka, Men ofantligt mycket återstår än- råga på allt att ” probst ” Therse- Nu torde jag bli uppsagd till av- var sig kunskaper, och h u m man nu att göra.
Ett viktigt steg mot må- rius i Leksand, fader till den frisin- flyttning ur vår tidnings spalter av skall skapa fasthet och samling åt fö- l nade bilkopen i Linköping av samma orsak att också andra torde där vilja reställningslivet för att dana sin per- et hoppas Vi.
att den förening för upplysning i skolfrågor skall taga, namn.
var gift med Anna Svinhu- höja sin röst.
Men att jag vittnat sonlighet.
vilken är under bildande på initiativ vud!
Se där ha vi det - tänkte jag!
för högt om dig därpå går jag aldrig Allt efter som tiden var fullbor- in.
Gud välsigne dig.
De nyare rörelserna å uppforstrans av husmoderföreningarnas Riksför- dad.
gav du vår förening ständiga område och för skolans utveckling bund.
Ty det är av stor betydelse att Strängnäs den 9 febr.
1925. bevis på din trofasthet och detta sär- har ett språkrör i publikationen samla de krafter, vilka önska arbeta skilt när du vid det stora sommarmö- Augusta Widebeck.
Pedagogiska spörsmål utgiven av för en effektivare och naturligare tet här 1916 från din k i n syster, på f Svinhuvud sin tid vårt läns högt skattade lands- Ester Edelstam a h Marion Mon- uppfostran.
Skolan for barnen principer Ann-Margret Holmgren dagen en ung man, att han önskade krossade vi.
Aldrig stormade vi par- - man ° slutlig farmors mormors mormors farmor (!)
församlingen, för det - - - -
T I D E V A R VE T BABELS FÖRBIST- RING Angående befolkningsproblem och livets nödtorft Av FRIDA STEENHOFF Miserere Stenarna ropa, de stenar som mot- taco a h krossade den förtvivlade.
Det ligger förmer i att vara förtviv- 3 K.
F:s Margarin Endast I Konsumtionsföreningarna lad än i att vara förslöad.
Ty den Även hos oss har d e blivit plats ker samlas stora skaror kring talare förtvivlade ropar i sin död ut allt det, Sum i antiken vid vissa folks be- Om vi äro lika döva, lika oför- som värker inom de tusen stumma, för befolkningsfrågan vilket tyder som predika på att en del äldre åskådningar börja evangelium a h utdela broschyrer om de som fått sin förtvivlan bortvärkt gravningsriter ett långt tåg av grå- mögna att intra mäns lidanden av pa- terskor skred fram i natten, ett läng- rallell a n, v i kvinnor - och det tror och inte orka den mer.
få det trångt Det var e j länge sedan, Birth-Control.
Auktkoriteter citeras i De tus en?
” Detta äktenskap skilde re tåg, ju flera anor den döde haft, jag v i äro må vi då väckas till in- då den allmänna meningen i Sverige mängd, biskopar, läkare, författare så tycker man sig a gråterskornas sikt, mi v i bli lyhörda!
Ty alla n~;, förnekade tillvaron av något befolk- och bland politiker finansminister sig icke så mycket från en hel del andra äktenskap ”, sade försvars- tåg årtusenden bakom denna äktenskapslagar till trots, om det ningsproblem.
Vetenskapen och reli- Snewden som skickat ut allvarliga Och sista länk, som nu tvang stenarna att skulle förhålla sig så, att v i inte kun- gionen - ” som annars stundom tvista varningar: ” Om Englands befolk- advokaten.
(Soc.-Dem 3 / 2.
de nå därhän, att vi i full solidaritet det är däri det värst upprörande Iig- ropa - hade mats om en dogmatik, som ning försöker sig som den gjort under Det är fru Holm jag talar om.
” Ett miserere gemensamt sjunget kände lidandet som mänskligt, oss försäkrade, att tillämpade vetenska- åren före kriget, störtas landet i en ger.
av en folkskara slagen av ödet, har alla angående, vare sig av ena eller per jämte nya updpfinningar i oavbru- livsmedelskris, vilken koloniernas he- Skulle hennes öde kanske vara glömt efter en veckas förlopp - av kvin- lika mycket värde som e n argument ”, andra könet, då tecknar det sig mörkt ten framtid skulle skaffa livets nöd- la förråd av säd och kött ej skall säger en manlig författare, ” Det är rör tider som stunda!
torft åt hur stor befolkning försynen kunna häva.
Därför mindre barn!
nor och män?
inte nog att bota det onda: v i måste än behagade sända till jdorden.
Del finns medel att skydda sig! "
Samma dag som huvudstadstidnin- Sedan kom ett skede, då den sven- Apoteken reklamera med jätteskyl- nom fritt tankeutbyte tränga fram?
garna bragte detaljerna om fru ska opinionen erkände befolknings- tar i samma anda.
Mol ingenstädes Det ser ut som an förhoppninngarna Holms död, fanns också i en av dessa spörsmålet som ett brännande pro- möts iakttagaren av frivola ord eller ljusnade i t detta håll.
Pressen bör- en artikeö om textilarbeterskornas liv, blem utrikes De olyckliga krigs- leenden, när samtalet kommer in på jar tillmötesgå allmänhetens stora in- Där stod om hur åtskilliga av dem, länderna hade i synnerhet över sig nativitetsproblemet Den beryktade tresse för befolkningsfrågan.
Allt som voro mödrar, funnit sig bättre förbannelsen an behöva tänka på ett engelska humorn har även den kom- emellanåt komma blänkare och strål- niskornas, Varför så?
Vad har en å sid. 5. inbördes förhållande mellan folkök- mit till korta inför allvaret, med vil- kastare i ämnet, Problemet om sjun- hederlig sin hustru varmt tillgiven ning och näringsmedel.
Men Sverige ket menigheten ser flyttar sina ögon kanske eller stigande standard är för arbetskraftig god och sund man att var det lyckliga undantagslandet där framtidshotet, överbefolkningen.
De kulturfolken av så utomordentligt göra med en undermålig, en degene- mjölk och honung - i obilisk över praktiskt räknande engelsmännen vikt, att det överallt jäser och sjuder rerads, en askoholists förseelser?
Jo, sättning brännvin och potatis al- uppfatta ej en kommande europeisk och ropar på lösning Människan vill han har det att göra för hela sitt drig skulle tryta livsmedelsbrist som ett omöjligt fan- leva så länge som möjligt a h så bra köns heders skull, att han vänder sig Del sista stadiet är särdeles ungt tasifoster, som möjligt Detta är själva det cen- emot ej blott detta hemska, som ter och nyaktuellt: Sverige riskerar att Newyorks ” Bureau of Social Hy trala i folkviljan och är en legitim be- sig som dåd, utan också mot detta Broschyren 95e tusendet bli överbefolkat, om emigrationen giene ” har sänt ut en rundfråga till gäran, som ej kan oroa varken mora- ” tiga och lida ”, såsom gillad moral Fru Hedvig Lindholm tvingas avstanna.
tusen bildade, gifta kvinnor angåen- lister eller nationalekonomer De ve- för sin livskamrat kvinnan.
Han har Upplandsg.
68-151, Stockholm.
Doktor Helmer Key har med sin de deras sexuella liv, vilken åtgärd ta, an genomsnittsmänniskans aldrig det att göra för sin mänsklighets bok ” European Bankruptcy and Emi- väl är det mest talande vittnesbörd riskerar att få leva för länge eller för skull, att han reser sig, också han, gration ”, vilken även finns på sven- om den nya uppfattningen på hithö- bra.
Däremot vore minskande av mot varje rest i lagar i hävd, i re- ska, mäktigt bidragit att ge liv år di- rande område!
Syftet med enquéten hennes livsanspråk ett nedgångs- sonemangen, som ännu betraktar Stockholm skussionen angående möjligheterna var att utröna deras ställning till con- symptom.
hans kamrat kvinnan som ting, i stäl- att skaffa framtida utkomst åt det traceptiva metoder, Det kommer kanske att fordras nå- let för som självändamål svenska folköverskottet Doktor Keys Under det denna moderna våg av gra decennier av hårdnackat tänkan- Vi äro så döva både män och Vid annonsering anlita fängslade bok med dess rikedom på fördomsfrihet bryter fram hos ang- de, innan babelsförbistringen ger vi- kvinnor.
“ Vi tala till på vårt logiskt uppbyggande synpunkter och losaxarna fortsätta det officiella ka för en mera enhetlig syn på det gamla vanliga sätt, vänligt överlägset DAGLIG MORGONTIDNING dess positiva värme för ämnet har Tyskland och Frankrike aft uppmana här avhandlade broblemet.
Motorn i eller indsmigrenade i goda fall.
Och dragit befolkningsproblemet in- till folkökning På murarna i Paris den mänskliga tankemaskinen tycks därför höra vi inte när stenarna ro- verkligheten sfär för en mängd lä- lysa stora, suggererande plakat om att ofta vara fruktan för en annalkande pa.
Argumentering sällan an- sare både hos oss och utanför våra Frankrike måste producera flera bé- fara.
Dock icke alltid, Iblland driver svar in i oss.
Men fakta stundom gränser béer Och i Tyskland spridas kvasi- fruktan folken att handla tankevid- om vi bara kunna komma dem till- En annan bok, som också förelig- vetenskapliga avhandlingar om att rigt räckligt nära Som kriget sträckte grann måttagning och särskild anpass- per i svensk version är Harold landet är ” underbefolkat ”.
Italien I Teknisk Tidskrifts senaste num- sig över en människofront med mil- ning för alla figurer Spirellas färdiga Korsetter till billigare Wrights ” Befolkningsfrågan ”.
Den har i Mussolini en härskare, som iv- mer har kommersrådet Axel F. En- joner i bredd, så sträcker sig ett kvin- priser är först och främst en historik över rar för folkökning vilket framkallat ström skrivit en märklig artikeö där noöde som detta miljoner år bakåt i Alma Hansson, de många befolkningsteorier, som ironiska frågor i amerikanska pres- detta slående belyses Samtidigt lå- tidens längd.
Det är inte enstaka det Knäppingsborgsg.
35 Norrköping.
Tel. 1028 gjort och göra sig gällande, men även sen, var han tänker placera det ab- ter författaren en ingivelse likt ett är bara ett enda ur en lång länk.
” Det Blusar och Klädningar en högst läsvärd och tankediger ex- norma, italienska folköverskottet, ge- blixtljus i förbigående stanna vid be- skiljer sig icke så mycket från en hel trevliga modeller posé av mänskligt elände i forntid dan Förenta staterna stängt sina por- folkningsfrågan, för att re den i det andra äktenskap ”.
nutid och framtid.
I företalet av J. tar för Italiens emigranter Kultur- samband med överbefolkningens M. Keynes står följande mening: ländernas Iagstiftning speglar också fruktansvärda hot Han säger: ” ...
Vad viljen I då kvinnor?
Vi vil- Tel. 7475.
Bergsgatan 15.
MALMÖ ” Då den civiliserade människan en den babelsförbistring som förefinnes Jag är fortfarande böjd a n antaga, ia ett enda: gemensam solidaritet gång medvetet tar kontrollen i egna i behandlingen av befolkningsproble- att vi två år efter innevarande års som människor Vi vilja icke ensam- hinder, i stället för att överlåta allt met, Lagarna stå stick i stäv mot felslagna skörd ha att räkna med en ma, icke endast kvinnor, gå i sorg åt en blind släktuppehållesdrift, varandra, även när länderna äro internationellt högkonjunktur.
Och över vad som här skett och dagligen (inneh Anna Ohlqvist).
skall en märkessten vara satt i grannar såsom Belgien och Holland jag skulle icke bli förvånad, om den- sker.
Vi behöva också Eder sorg om Tel. 9000.
MALMÖ Tel. 9000. mänsklighetens historia. ” Den anger I det förra landet skydda stränga na samtidigt skulle utlösa sig i kri- vi eljest skola kunna bygga samhäl- Beställningar av kostymer, rockar, flick- på lager.
bokens tendens och Whrights förhopp- förbud mot all propaganda för nyare giska förvecklingar p i del ena eller let samman, för barn och män och ning om framtida räddning undan uppfattning.
Det senare landet fick andra hållet, där spänningar förelig- kvinnor, för våra gemensamma ätt- däremot redan 1895 genom en rege- ga latenta Att det innerst om ock lingar.
DUSCHATELLER Det är underligt att i dessa dagar enkla och dubbla Täcken och filtar ringsakt fria kliniker i alla sina stör- många gånger mindre medvetet, varit re städer i avsikt att beredda folket känslan av annalkande livsmedels- höra kvinnor och män tala samman m. m.
Alla slags tapetserarearbeten ut- brist eller faran av hotande hungers- över vad som skett.
För männen be- föras.
hjälp och undervisning mot oförnuf- Bror A. Hansson tip barnalstring Rysslands största nöd, vilken som en mara drivit folken gränsar Sip det skedda gärna till ett o. kontrastverkan mot den övriga värl- i krig såväl i gångna tider som senare upprivande enskilt fall under abnor- Hörnet synes mig gansla uppenbart vid en ma förhållanden För kvinnorna blir den ligger kanske i att sovjet infört Beställningar olika kostnadsfri abortering i t klinnor, förutsättningslös granskning av hi- det den enda synliga länken av som så önska, under det att alla öv- storien a h jag fruktar, att alltjämt lång kedja, s o m sitter fastbunden vld jämte garnityrer till alla slags småvarma riga kulturländer, utom Kina, be- fasan hos de överbefolkade länderna åskådningen an liv som ting, när li- rätter mottagas av EDITH LINDBERGS EFTR, huvudtaget, straffa dylik operation.
De " viida " för de överbefolkningen åtföljande vet är en kvinnas.
Det faller därför Den engelska undersåten fick efter folken praktisera den däremot ostraf- fenomenen kommer att driva fram så olika aksent på omdömena.
Den G:la Kyrkogatan 14.
Tel. 628.
Landskrona blodiga konflikter trots de bittra li- ena hör s i många undertoner av ve, kriget sin löneskala nedpressad över fa: sedan urminnes tid Margareta Hushållsskola lag, samtidigt som skatterna ökades i Hur kan det mime komma sip, att danden som det icke så länge sedan som den andre inte hör, och blir iv.
1:sta klass pensionat.
och för krigslånens betalning Under länderna förete- en sådan provkarta avslutade världskriget medfört för rig och vild av sitt ve, just därför Lejonets passage 5.
MALMÖ.
att den andre inte hör, inte kan höra, tiden stego livsmedelsprisen.
Dessa på olika åsikter och lagar angående m i skall det stumma som klagar, - Elever mottagas, fenomen blevo synnerligen impopu- vad man skulle kunna kalla livets å, att En pedant, som såg Solon gråta I Europa torde fol sin tur befolk- förstahandsfrågor lära, men gjorde i Plisséring själ- vid sin sons död, sade till honom: ningsfrågan populär Den började nog militarismen haft avgörande in- de kom- “ Varför gråta det tjänar ändå in- och gauffrering av à öre pr pr st allmänt avhandlas mot en dyster bak- verkan e j blott på moralbegreppen i va, som genting till?
Och den vise svarade Knappslagning föres en och uthuggningsarbete ut- grund av en miljon arbetslösa engels- berörda frågor " tan säkert också på ma män utan arbetsförhoppningar inom det nationalekonomiska resoneman- ständigt förnyar deras största olyc- honom: " Just därför - därför an Ellen Lindhs Plisséatelier.
det inte hjälper ”.
Därför an ingen LANDSKKRONA Tel. 1129 skönjbar framtid ” Vi äro för mån- get.
Professor Knut Wicksell träffa- kor?
Filial: Hälsingborg Möllegränden 17. de utan tvivel huvudet på spiken, när Är babelsförbistringen deras eviga hör detta fall, kanske.
ga ” blev ordet för dagen.
öde eller skall tiden föra med sig ett g Novemberhäftet av ” Die neue han vid en kongressförhandling i å klädningar och dräkter, Hålsöm, Bisé- Rundschau ” ger en livlig skildring av Dresden 1910 slog fast ” att vetenska- allt större mitt samförstånd och san- vecl (Märkning av linne).
och Knappslag- ning?
Lösningen av befolkningspro- hur intresset för befolkningsfrågan pen e j fått tala fritt för nationalis- I: a vån blemet blir svaret härpå.
just nu i London offentligen ger big m a. "
Ingrid Sörensson, Tel. 3171.
__- Skall saningen på området nu ge- uttryck I Hydepark och andra par- folbegränsningens - - genom - - Forts. - Tel 2927 varandra B i lliga Bud Gefle Posten - Spirella Korsetter Moderskapskorsetter försäljas efter nog- I d a Johnsson - Barngarderoben och damkappor.
- av Södra Västra Långgatan en - av sorters bakverk kjolar 35 - ning utföres till billiga priser.
AD EMILIA FOGELKLOU Man skall helst ha sett ett konst- verk, innan man alltför mycket träf- fat pi det i människornas gängse me- ningar.
Ty i sistnämnda fall blir det gärna litet buller inom en av tankar, som hindra ögonens omedelbara Iyss- nande.
Jag skall aldrig glömma vad som därvidlag hände mig en gång i ett Kölner mus eum.
En vän hade skri- vit och manat mig i ett brev: du skall se den och den och den.
Och sådan och sådan är den.
När jag kom in hos de gamla Kölnermästarna, var jag så hämmad i mitt skådande ge- nom detta vän-brevs goda avsikter, att inte en av gestalterna sprang ut ur sin ram och levde inom mig förrän jag fullständigt uppgivit varje avsikt och stod i begrepp att gå.
I hopplöst tom-tittande hade jag Allmänheten i Stockholm får tillfälle a t t lira känna en av de “ namnlapp ” för den nyfikne åskåda- män, som efter världkriget ha satt ren.
Det är ej heller någon ung Petrea djupa spår i fredsrörelsen ute i E u r o i försköning.
ej ens en vördnads- pa, Oliver Dryer talar p i fredag kI.
- värd åldring i allmänhet.
Det är mirabile dictu Fredrika Bremers själ!
- Jag ser en gående kvinna, en vand- rerska, som trevar sig väg mot något fyller hennes syn, men inte vår.
Ryggen är helt lätt böjd, lite skydds- löst vekt nästan, som efter villigt bur- na år och bördor.
Men gången ver- kar e j tung eller stapplande.
Den är lätt ändå beslutsam.
Och rör sig, det gör hon, denna kvinnogestalt i lång fotsid kjortel.
som s hörsal över ämnet: göra för att skaffa M r Dryer är skotte, dernet sin härkomst från Skandinavien.
Han har varit präst i nio år, dels i Edinburg dels på landet.
Då världskriget utbröt, top han avgjort ställning mot krigsandan och fortsatte trots förtal, förföljelse och svårigheter av alla slag att hävda sin övertygelse i tal och skrift.
Han anslöt sig till det vid jultiden 1914 har arbetat på att förverkliga freds- tanken på de mest olika områden.
Medlemmar av I. F. F. ha grundlagt flera skolor, bland vilka den i Gland r i d Genève-sjön är internationell.
Andra ha varit den drivande kraften i en rad experiment på det sociala området, särskilt inom den engelska Guild-rörelsen.
En rad av s. k. sett- lements i Europas storstäder ha I. F. F. att tacka för sin tillkomst.
En a v det engelska förbundets medlemmar blev under den värsta spänningen mellan England och Irland anmodad att tjänstgöra som mellanhand mellan Lloyd George och de Valera, andra medlemmar ha fått medla mellan par- tierna på Irland.
Oliver Dryer själv har med framgång deltagit i biläggan- det av åtskilliga arbetskonflikter in- om gruvområdena.
engelska Försoningsförbun- det (The Fellowship of Reconcilia- tion) och införde denna rörelser i Skottland Förbundet satte som sin uppgift att motarbeta krigshetsen och Men först och främst har I. F. F. Händernas själfulla gest anger en att söka hjälpa de genom krigsutbrot- tet hemlösa och hjälpbehövande.
hjälpt till med att återställa det in- som går i dunklet och genom berö- Dess medlemmar ställde sig från ternationella samarbetet mellan paci- ringarna från mörkret söker förnim- ifisti- fister i olika länder.
I detta syfte har genomskridit sal efter sal.
Voro då ma vad som är vägens faror och möj- mot- Oliver Dryer såsom I. F. F:s gene- ångsut- ralsekreterare berest de flesta av Eu- mina ögon döda för skönhet?
Då ligheter.
Dagrarnas spel över anle- till mili- ropas länder, bl.
a. Balkanländerna kom en madonna och hämtade i n tets stora, lätt åldrade drag fyller också a h Sovjet-Ryssland.
Han har där- mina blickar, alldeles ofrivilligt.
Och det med på en gång vilja, blidhet, m Dryer under haft tillfälle att lära kän sedan kunde jag vända om, och den och rörelse infer betagenheten av freds- många ledande stats- och kyrkom som ögonen slutet, då det åter blev möjligt för skriftställare och tänkare, fram m a efter den andra, mämnda som detta något i fjärran De ord N i talade vid internationel- pacifister från olika länder att mötas, ende män och kvinnor inom olika onämnda, fingo l i v och vila för min öppnat sig för.
In klubbens öppnande I Stockholm, var han från brittisk sida en av de ligiösa, sociala och filantropiska rö- synrymd, sedan varje avsikt med seen- Ja, det är verkligen Fredrikas drag mest aktiva deltagarna i arbetet på att relser och att med dem diskutera vilka jag genom Tidevarvet fått del av, för dem ber jag genom samma det hade upphört.
brännande problem.
Så har Oliver i porträttlikhet, själva Fredrikas näs- slå bryggor mellan forna fiender.
tidning få säga ett varmt och inner- Sedan Dryer några år varit det en- Dryer kommit att som få erhålla ligt tack fill den outtröttlige bäraren Det var en dag i höstas, då jag linjer.
M e n förenklade och förkla- kännedom om förhållanden och tan- blev inbjuden att se en statyskiss av rade drag, med alla oväsentligheter gelska förbundets sekreterare, blev I keströmningar inom olika länder och av de andliga värdena han 1921 generalsekreterare för In- Att i vår mörka och sönderslitna Fredrika Bremer.
Jag hade icke sett borta.
H u r har det rent tekniskt lå- ternationella Försoningsförbundet, en klasser.
Särskilt har han kommit i in.
något nutida skulpturverk som ville tit sig göra detta, utan någon kari- sammanslutning av föreningar på ra- tim kontakt med student- och arbe- ge hennes bild.
Och jag instämde katyrmässighet?
Den tättslutande, öd- dikal pacifistisk grund inom f. n.
30 tare-ungdomen i de länder han be- helt med den författare, som i denna mjuka huvan, med sin i nacken ut- olika länder, bland dessa det svenska sökt.
tidning förfäktat omöjligheten därav.
åtböjda kant, torde göra sitt till för Förbundet för Kristet Samhällsliv.
På det rent praktiska försonings- Och jag måste dessutom vidgå att att balansera näsvinkeln.
Den käns- Denna v världsomspännande organisa- arbetets område har Oliver Dryer bl.
tion - den har aktiva grupper i Ki- a. organiserat vistelse för tyska barn jag heller ej sett det rum som på Gö- liga rygglinjen och den spensliga na, Japan, och lndien såväl som i i England samt en omfattande före- teborgsutställningen upplåtits åt Sig- midjan ovanför kjortelviddens fall Amerika, Australien och Afrika dragsserie av tyskar och fransmän i ord ger själsstyrka även i t de fjär- rid Fridmans arbeten.
mot basens breda m i rörlighet torde England i början av år 1924.
Dessa ran i avkrokarna boende vännerna.
föredrag, som åhördes av stora mas- Jag kom denna höstdag först in i betyda mycket för helhetsintrycket av Ronneby den 9 febr.
1925.: det var ju något i hög grad var mycket långt % ett rum med färdiga ting.
Och mina siluetten.
Kjolens lätta svängnings- mig - jag, märkligt att se tyska och franska ta- Augusta Tonning i sin frihet från distraheran- från att vänta detta!
ögon tappade alla avsikter och fast- linjer lare uppträda sida vid sida p i samma I Nu återstår att se hur denna på en plattform och bära fram försonlighe- nade vid ett par tre stora bildverk, de utsmyckningar - bidraga mycket till den illusoriska förnimmelsen av gång känsliga och stort lagda lerskiss tens och broderskapets budskap - vilkas rytm gav den känsla av på Det är ingenting som skall låta sig omformas för den of- gjorde sitt till att förbereda den en- till medmänniskor a h till ett mera en gång rörelse, rymd och balans, ett gående.
minner om Rodins raskt och kraf- fentliga statyns dimensioner och om- gelska folkmeningen för den ljusning fritt och spontant liv.
som verkar så befriande på en, rent H i t kommer Oliver Dryer från förhållandena, tigt framskridande mansgestalter, där givningskrav.
M e n som den stod där fysiskt, och liksom vidgar lungorna.
Norge.
Hans resa anordnas av För- benmuskelaturen och hela den ana- I sin omedelbara framsprungenhet Därinne kunde jag velat stanna.
Men bundet för Kristet Samhällsliv Han och - som aldrig ännu biograferna för Fredrikan var jag en smula rädd.
tomiska behandlingen i övrigt har löst gåendets problem.
Medlen och - förrådde vem Fredrika Bremer Även om jag inte hade någon annan land, talar sedan i Göteborg och verkningarna här äro, som det fram- var, påminde den mig osökt om någ- att jämföra henne med, så - ja, i Lund samt fortsätter därefter sin fö- går, helt andra.
Men visst är att Sig- r a ord av vårt lands främsta Fred- alla fall!
redragsresa i Danmark Hans of.
rid Fridman Iyckats få sin Fredrika rika-Bremer-kännare:: föredrag i Stockholm Lite ovilligt och dröjande fördes Bremer att med lätt gång röra sig uppfattning, sin stora energi, sin u- fentliga “ Hon skred trygg och överseende mor och sin omfattande människo- fredag tolkas i sammanfattning av d r jag efter en stund fram emot fönst- framåt.
Hur däremot anletet på en genom världens dårhus och smuts- kännedom förenad med människo- Natanael Beskow.
ret i detta andra rum, där den grå- gång fått in detta av dröm och vilja, nästen, ty framför henne lyste millen- kärlek är han som danad for ett så- gröna lerskissen skymtade fram.
Internationella klubben.
Hamnga- av vision och beslut, av koncentra- niumshägringen, staden i molnen, dant arbete.
Han har sagt, att han tan 8, II, har mottagning på lörd.
d.
Någon kostymdam var det j u i alla tion och utåtriktad blidhet det för- civitas Dei 1 4 febr.
kl. 3-5 och får då såsom fall inte.
Ej heller någon allegori stir jag inte.
Det är konstnärinnans sin gäst se och höra mr Dryer.
över rösträtten, inte ens några yttre hemlighet.
Ty jag tycker inte det kan - E F. alls, som vägledande bero på subjektiv “ inläggning ” av attributer och fram t i l l konsten och kärleken - och bildade Ett tack Borgmästare Lindhagen - - =, - om - “ Ellen Hagen Schavotten och tribunen sätta tids- het.
Att hon icke behövde känna sig färgen p i detta eldande maningsrop, ensam sörjde en skara av vänner och för befrias då icke kvinnorna?
De som annars väl kunde ljudit för se- beundrare för, och snart var hon me- äro födda till samma rätt som m i n nare tiders kvinnor vid ett opinions- delpunkten i en virvel av nöjen.
Men nen och borde deltaga i lagstiftnings- möte i vilket land som helst.
detta blev henne icke nog.
Hon var Marie Olympe de Gouges och Markis de Condorcet arbetet, då j u lagen drabbar alla lika.
Uttrycket om " le droit de monter född med en själ som fordrade mera.
Gestalter från franska revolutionen sur l ’ échafand et celui dr monter i Hon märkte hur mycket som fatta- la tribune ” har tillskrivits m:me de des henne i uppfostran och kunska- " 0, pionjärer ”, utropar en engelsk vetenskapsmannen markis de Con- ' Staël.
Vem av dr två, som är upp- per, köpte sig böcker och lärde sig författarinna, " vi glömma Eder allt dorcet - var ädel och storslagen nog hovet till de bevingade orden, är ej läsa.
Att Olympe den en gång fattiga för snart! ” att vilje se den nya dagens ljus lysa gott att säga.
Då Olympe dr Gouges flickan icke kunde detta är intet för- I de flesta kulturländer kan kvin- även över kvinnorna, och att konse- 1789 utgav “ Declarations des droits ” vånande.
Klosterskolan var den ti.
norörelsen leda sitt ursprung från m kvensen av likheten inför lagen skul- var hon trettiofyra år.
M: me de dens enda kvinnliga bildningsanstalt ropandes röst i m öken av likgiltig- le nå även den hälvten av mänsklig- Staël var ett par och tjugo år.
het eller i eft upprört hav av miss- heten.
Men han skrev och han ta- Marie Olympe föddes 1755 i Mon- tro och fiendeskap.
I England skrev lade förgäves.
De nya männen hade tauban, där hennes mor var m fattig Mary Wollenstonecraft 1792 " Vindica- icke m helt ny ande.
Den mänskliga modehandlerska.
Om hennes far vet tion of the rights of Women ”.
I rättighetsförklaringen blev endast ett man icke annat än att “ hans namn Frankrike hade redan några år tidi- männens frihetsbrev.
hade en god klang inom den litterära gare samma tankar blivit väckta.
M fingo de hittills stumma m världen ”.
Det säger oss - hur man Det var i Paris 1789.
Revolutio- röst.
Madame Olympe de Gouges vill mycket eller litet.
En för- nen MI en verklighet och den för- höjde å hela sitt köns vägnar en ljun- mögen affärsman från Paris kom m klaring som kunggjorts rörande de I. gande protest mot ett sådant svek.
Kvinnorna få bestiga schavotten dag händelsevis till Montauban, möt- k. mänskliga rättigheterna tände de Det gällde frihetens princip.
Hennes de böra då även få bestiga tribunen te den 15-åriga Olympe och blev be- mest strålande förhoppningar om bok, “ Déclarations des droits de la O, kvinnor!
Vaknen upp!
Sannin- tagen av hennes skönhet.
Han gifte “ alla medborgares likhet inför la- femme et de la citoyenne ”, har blivit gens fackla börjar upplysa tyranniets sig med henne och inom kort var gen ”.
E n ny dag hade randats för kallad feminismens grundtext, som och okunnighetens natt.
O, kvinnor Olympe en firad ung fru i Paris.
Ett m olycklig mänsklighet.
Men endast " tolkade de fjättrade tankarna i tal- vilka hinder.
som i n resas framfö år därefter dog hennes n u k e.
Knappt en av upplysningstidens och revolu- lösa tigandes bröst ”.
I sin anklagel- Er, I kunnen övervinna dem, blott I 16-årig var hon nu änka med en liten tionens ledande min - den snillrike se mot revolutionens ledande min ut- ha viljan. "
son och lyckligtvis en god förmögen- PION JÄRER - -
T I D E V A R V E T 5 D e fem dagarna Av VII.
ELIN WÄGNER fast, ivrade herrarna - I det lilla vita sjukrum pi det sto- Då h a r jag en vittnesmål att ra sjukhuset, där korsriddarnas ätt- avge, sade miss Kate.
Cark skall bli ling inväntande döden, befunno sig en- dömd inför hela världen, översten dast ett par av hans närmaste vän- skall befria treves från honom.
ner bland de utvisade Hon vände sitt ansikte till de båda Hon öppnade så ljudlöst som det var henne möjligt, ryggade för den fräna lukten av desinfektionsmedel och sår och stannade innanför dör- ren för att ickc störa, därest dessa män rådgjorde om sitt lands framtid.
Hon lagade endast, att hon fick se sårades ansikte, som var fritt och låg under lampljuset Det var osårat och samtidigt sårat till döds.
Om hon hyst något hopp, intalad av prinsen av Wales, försvann det nu.
Och det var samma känsla av skräck, av orättvisa, av universum som sjun- ker, som bär människans eviga för- sta-handskänsla vid en älskad varel- främmande med en outtalad bön.
De reste sig, togo avsked utan ord.
S i voro de två ensamma några minuter till dess läkare och sjukskö- terskor kommo, En sköterska bered- förstodo de sig på att vaka, men översten drev igenom att Kate tog hennes plats den Efteråt betänkte hon ofta det un- derliga i att hon aldrig ett ögonblick tänkte på att begära förlåtelse för att hon var saker till hans olycka.
Men hon ångrade det aldrig ej hel- l e r sörjde över att hon ej hade ett ord av tillgift från honom att göm- ma pi.
Ty hon behöll minnet av att ha varit honom så nära att det icke ses dödsbädd fanns plats för givande eller tagande I och med detta ögonblick dog hen- av förlåtelse mellan dem.
Hon hade nes jag bort för att icke uppstå, si så uppgivit sig själv att hon icke ens länge han var i l i v e.
Hon upplevde fordrade detta det under att vara kropplös och jag- De voro slutna i samma hand.
lös, s o m är omärkligt tills det är för- I hans rytmiskt uppflammande och bi.
Nu var han allt och hon en del slocknande medvetande fanns heller av detta allt, dess oskadda tjänande icke mera någon tanke på att han ha- del.
de något att förlåta.
Vad ram yttrades i det ögonblick, Han var en krigare, alltid beredd att dö.
Stundtals försäkrade han att då hon kom in, var detta: Skall vi lyckas ta igen Treves?
han skulle dra Cark vid näsan och Översten svarade med en röst för leva och frågade om hon ville älska vilken hon ryckte fill, så förändrad en fattig krympling var den.
Ni får göra en bästa men Hon sade ja.
tredskas inte ifall det är omöjligt.
Då han kände hennes puls stiga till Treves kan dock inte dö, sade hans egen smärtas tempo, förnam en av herrarna, alldeles som om det han glimtvis innanför alla sensatio- ner av bränna av törst av kval, av varit i en intervju eller ett festtal.
- Även Treves kan dö, sade över- omsorg för dem han lämnade, m sten, kom fram Kate.
visst välbehag av att få dö, om så En båge var spänd över de trasor skulle vara, för att Iyda en önskan av en människa som vilade på bäd- av sitt hjärtas dam.
Sitt eget livs den.
Hon böjde sig över honom, men erfarenhet t i t han fara.
Han gled grät icke, endast log.
bort ur medvetandet i den tro han De två herrarna ville dra sig till- lärt av henne: så är det man segrar, baka.
icke genom att döda men genom att - Vänta sade översten, Kate skuld dö.
l e säga vad hon tyckte v i skulle göra Han dog invid hennes hjärta med - han hade glömt sin mördares namn.
Mordet på översten spårades med Han skulle varit oskadliggjord lätthet fram till Cark, det var ingen för länge sedan, sade en av herrarna, svårighet att övertyga världen där- Det är inte för sent sade den an- om.
Den södra grannen kunde då icke lämpligen hålla honom om ryg- dre.
Översten vände blicken - en pate- gen, och han föll med ett visst po- tisk blick hon ickc kände igen - mot litiskt och moraliskt brak.
Kate.
Det blev rättegång.
Han nekade - Inga fler lönnmord, sade hon.
först, förklarade efter miss Nevin- - Men hans delaktighet måste slås sons dramatiska vittnesmål om vad ödes - - - Miserere Forts. fr. rid 3. med att fostra sina barn ensamma än leva familjeliv under ytterlig som tilldragit sig under audiensen, trångboddhet.
En av mig högt värderad vän rea- att han handlat i legitimt slälvför- svar, emedan han visste sitt liv ho- gerade som inför m djup smhälls- tat just av översten.
sa ajounera- skada rid det gillande tonfallet i ar- des processen på försvarsadvokatens tikeln över denna likgiltighet för fa- begäran han måste ju driva upp be- milj och hem i fulltonig mening un- der det hela min upprördhet över fal- vis.
Under denna mellantid fördes let Holm föreföll honom som gällan- översten i högtidlig likfärd tillbaka de ett visserligen beklagligt enskilt till sitt land.
All världens tidningar fall, men alldeles icke så samfunds- hade representanter i Treves för att farligt som detta andra.
Vi stodo där bevittna de två pittoreska till- och talade ur var sin sorg, döva för dragelserna Treves låg just nu en det allmänmänskliga och allmängil- kort tid under världspressens strål- tiga i den andras.
kastare.
Det skrevs otaliga artiklar, är ju bolsjevism ”, sade han, av vilken ingen enda innehöll san- upplösande av hela rättsordningen ” Det är nödfallsutväg ”, sade jag, ningen om överstens död.
Miss Kate öppnade aldrig en av ” tänk p i sådant som Holms! ” Jag dessa tidningar utan att frukta att kunde också ha sagt att intet dags någon journalist skulle spårat upp bolsjevism finns utan ett föregående den beslutsamme ynglingen som bi- tsardöme, mot vilket det är den blin- dat sin stund i grand hotells orkester- da reaktionen i parallellens tecken.
som vill förekomma ” bolsje- kapell Själv vågade hon icke gå till Tre konungars gräns av fruktan att vism ”, den skall ock vilja avlysa allt dessa journalister, som pinade hen- av tsardöme, ej blott i lagarna ej ne infernaliskt, skulle skugga henne blott i staten, utan också i tänkesätt under hennes vadringar i staden.
och familjeliv.
Den lilla gruppen invigda männi- Vi skildes åt i djupt vemod utan skor satt nerhukade, stumma, osyn- att förstå varandra .. liga, eller var den skingrad uppslu- kad av landsbygden - ingen fick tag Och åter stod jag i anden inom på den, ej heller Carks vänner.
För- gråterskornas långa led och ropade svarsadvokaten drog en av männen i med i ett miserere, ett miserere ej den yttre ringen inför rätta, denne blott för att det hänt, utan för att begick mened det inte kan höras, när själva stenar- Men det fanns ännu en inre hem- na ropa, att händelsen sträcker sig ” Det - Den - genom lighet, vilken ingen av de invigda fått årtusenden och att vi ha skuld Den billigare Tvätt- klarhet i, hur de in famlade runt i den, både lagar och män och kvin- omkring den.
Det var hemligheten nor!
Männen genom dövhet, kvinnorna med den order översten givit att genom att bara ha tegat och lidit i skjuta upp Carks avrättning i fem för att ropa, i stället för att i Inom kretsen uppfann man tid säga hur farligt sådant är, för den ena tidningen efter den andra.
och för män som för kvinnor, dovt allt förfärligt, som om det ald- sig kunde hjälpas.
Den som är för- Miss var den enda, som kände ja, för samhället själv.
Den som är förslöad, accepterar tvivlad, accepterar det icke.
Och där- sanningen.
för kan den döda ropa till oss alla Hon måste ju tiga, eftersom över- ett: ” vakna! ” stens vänner så beslutat.
Hon måste alla sina grannar genom att göra lika Vi måste då - också utan alla vara absolut ensam med sitt.
Hon stora eftergifter åt alla, en gav ” teoretiska argument ” - högljutt fick bära sin börda.
intet tydligt svar på frågan.
sjunga vårt Miserere!
Det torde hän- Hem till Amerika?
Nej, hon måste Hon måste avstå för att för sin da, att någon ville vakna till ny tan^ för att se hur det gick med det söka svaret i de politiska hän- och innerligare samhällssolidaritet in- Treves.
I de ögonblick då hon över- delserna.
för kvalet av de enskildas öden.
huvud förmådde mer än jämra och Hennes eget hjärta blödde ur ett En kvinna från landet.
kvida bakom stängda dörrar, tänkte för djupt sår för att kunna ge några hon sig, att hon i staten Treves vida- rimliga svar.
re öden skulle kunna lösa ut svaret Många år i skymundan måste hon på frågan om hon handlat rätt eller leva under strävan att varje dag i mycket orätt.
smått a h mindre smått handla i på Men sådana svar komma mycket jämnhöjd med sin egen gärning, in- långsamt om de komma alls.
Den nan hon erövrat den och gjort den nya moderata regering, ram kom ef- till sin enda betydelsefulla Slut.
ter Cark, sökte trassla sig fram stället dagar.
Kate barn - Prenumerera T i d ev a wet för 1925 med exploatering av de svarta.
Madame da sig bliva hans försvarsadvokat strängar att Ijuda.
Vid avgörandet de Georges ’ bidrag till debatten i den Detta nekades De Sèze fick det fordrades endast ett par röster till brännande frågan blev ett skådespel vanskliga uppdraget sig anförtrott och Ludvig XVI:s liv hade varit om negerslaveriet.
Som läsdrama men blotta erbjudandet blev ödes- räddat.
gjorde stycket mycken lycka, men digert för henne själv.
Ett så oförskräckt uppträdande så uppförande blev icke någon fram- ofta upprepade protester mot domar gång Man vet dock icke, vilken roll en av antiabolitionisterna dirigerad a h skräckvälde blev för Robespierre opinion därvidlag kan ha spelat.
besvärligt.
Hon anklagades för ro- laistiska tänkesätt a h vare sig Madame de Gouges var till sin po- sant eller ej - var detta nog Så litiska åskidning girondist och blev fick la citoyenne de Gouges, som snart en förgrundgestalt i de politi- ska klubbarnas rörliga l i v Som ta- från tribunen hälsat frihetens dag kommen, liksom d många andra ide- larinna förmådde hon rycka åhörar- alister också ” monter ” sur l ’ écha- na med rig.
Trots bristerna i kun faud ”.
Den 4 november 1793 föll för skaper tyckes språket ha varit form- giljotinen det vackra huvud, som fulländat.
Han drömde om och kä r hyst så varma tankar för medmänni- pade för en revolution utan våld och skors lycka, så ljusa förhoppningar blodsutgjutelse.
” Fredens ängel ” kal- om revolutionen såsom medlet att av- las hon av sin berömde samtida Ber- skaffa förtrycket, lindra nöden och Då madame de Gouges talar om mardin de Saint Pierre, som i sina skapa rätt och rättfärdighet.
” slavarnas befrielse ”, är det ickc en^ skrifter ger henne beundrande er- Markis de Condorcet fick leva ett dast en teoretisk fras.
Hon menar kännande Markis de Condorcet halvt år längre Han dog dock ej på Hon ogillade handlingssättet mot verkligen de svarta slavarna Indig- stupstocken, men i m fuktig fängel- nationen hade flerstädes i Europa den avsatta kungafamiljen Då Lud- Vem vet, kanske Olympe de Gou- sehåla, troligen av svält och utmatt- vaknat och rest sig mot den vanhe- vig XVI fängslades, ivrade hon för hans frigivande, och då han ram av- per med sin gripande vältalighet och ning.
Under sina sista månader, man der och blodsskuld, som den kristna världen och den vita rasen ådrog klagad ställdes inför konventets sin till fransmännens hjärtan väd- kan säga vid trappan till schavotten, sig genom stormaktens ständigt skrank, skyndade Olympe de Gouges, jande väsen kunnat komma nigra författade han det stora verket ” Ta- växande slavhandeö och hänsynslösa impulsiv och varmhjärtad att erbju- medlidandets a h barmhärtighetens bleau historique des progrès sätt skapades en betydande mängd broschyrer, skrifter i sociala frågor, romaner och dramer.
Olympe de Gouges är förvånande modern i valet av de ämnen hon be- handlar Hon önskar utbildning för talanger a h begåvning oberoende av kön och tillträde för kvinnorna till alla ämbeten, även de högsta I en roman skildrar hon fattigdomens elände och fördärv för släktet och fordrar genomgripande åtgärder från samhällets sida Tydligare i n sin samtid ser hon det förnedrande i att mottaga allmosor, a h föreslår inrät- tandet av mönsterverkstäder för ar- betslösa Allt tankar som långt se- nare dykt upp p i nytt och delvis bli- " it förverkligade Köp hem Tvättbjörn och pröva honom Ni säger sedan: ta - l ’ esprit humain ", som andas den in- nerligaste förtröstan pi mänsklighe- framtid.
Vid senare revolutioner skymta tens - - för ett ögonblick Olympe de Gouges ’ tankar om rättvisans fullständigande, för att hastigt och för långa tider iter höljas av mörker och glömska.
Nu äro glömskans tider förbi.
I Frankrike fick redan för ett tiotal år sedan m kommission kvinnoröst- rätten till behandling, och dess ordfö- rande, Mr Buisspn, har i sin bety- dande Rapport till Deputerakadekam- maren rest ett äreminne åt de fran- ska kvinnornas första härold.
Man har ej vetat.
om något por- trätt av henne existerade, t i l l s för några år sedan det här återgivna av en svenska blev funnet i Bibliotèque de l ’ Arsénal Madame de Gouges böcker finnas i Bibliotèque National.
Från deras gulnade sidor talar ännu den själ av eld, som drev en ensam ung kvinna att söka trotsa de stormar, som gingo över hennes tid.
a-
var a segersäll liten herre som undrade: Kan mormor vara av med sig Han MORMOR inom sig Av ANNA BJÖRKMAN då?
Lång ogrumlad lycka fick Johan njuta För barndomsåren äro ju så mycket längra än de andra olyckligt konta som sedan komma Ogrumlad.
ty mor var mormors dotter, hos vilken präktigheten blomstrande fram bara sjunka.
stadgan var d ä r och bidragen kom- kommo rejäla och i ett mynt trolskt stort Den lille blev röd i ansiktet.
Morbror kan lika Urs dö själv i jämförelse med landas fattiga slan ville han skrika men han tyglade sitt tar hat.
Han smög sig in p i gården in i Tio lyckliga år Sen fick han hjäl- brygghuset där koftan hängde på p~ mormor Traditionen säger att ett barn strecket, den ullna som mormor alltid Den dagen den gamla sjuknade glömmer fortare än de vuxna Den tid brukade Och med ansiktet djupt blev gossen vuxen Ett hemskt förbund här gången tycktes det inte vara al.
i dess mjukhet grät han ut sin vilda bund bildades mellan dem Du får inte låssas om att jag är sorg Aldrig skulle han komma att säga så om någon som gick från sjuk sade hon strax på morgonen dem som inte kunde undvara henne då h a förgäves sökte stödja fötterna Se Johan var en ensam moders på golvet och grå i ansiktet sjönk barn Traditionellt borde sålunda tillbaka mot kudden. "
D i kommer jag hans första år varit en kedja av olyckor på lasarettet Och jag vill inte på lasaret et olyckor F!, barn ha dock upplevt en ljusare lasarettet Kom ihåg det! "
H a n nickade god mening.
han såg ske kunde hedra mormor genom att sare barndom Det berodde p i mormor mormor in i ögonen I n t e heller han hålla sig upprätt och han satte sig mor.
kapprak i bänken och sökte hålla sina Det var hon, som löste honom från ville a t t mormor skulle flytta till In- blinkande ögon orörligt fästade på hans alltför unga mors kvalda sköte lasarettet Det hade kommit d hastigt Visst den långe mannen i kappa vid kistan Det var hon som lindade, ansade och Han hade inte sovit så lugnt de sista vyssade honom i den gamla trävaggan hade mormor gått och skranglat blivit nätterna Ett barn slumrar inte så gan vilken si länge slumral på vin- vit tunn i ansiktet.
vit i hyn Men har varit gott v ä g g vägg med en död även Det var hon som körde honom gossen hade intet sett.
När ett barn var alltför om denna stumma kalla orörliga Varelse i parken och gjorde honom tidigt förtrogen får sin mat med goda ord och goda snällaste I Johan att varelse varit mormor tropen med markens örter och djur.
leenden finner det allt rom det bör genom livet " Hemma får hon också Tanken föddes egentligen sedan Om än djuren endast företräddes av vara bli Här är inget att göra Det går när de samlades till gravöl i mormors dammens dussin snattrande ankor Jag har detsamma som min på hjärtat Syater får komma och se De blevo med en gång alla och örterna av fattiggräsplanens sade mormor jag vill inte på l i l l a hus.
till henne Och så ska hon få något lasrettet Då skär de i mig. "
så glada när de satte sig till bords trampade strån Nu började m underligt liv Gossen att stilla smärtorna med Mormor kunde med barn som ingen Han hade säkert ryckts med i glam.
Plågorna hur hade hon kunnat bära glammet om han icke varit skrämd inför de gen annan Varför visste min egentligen sen skyndade från skolan.
Leken bära plågorna många främmande VÄl satt han i ligen inte.
Tala om mycket roligt glömdes sparvarna kvittrade ensamma Det dröjde inte många dagar in- det rum där mormor dragit sin sista kunde hon ju.
Kvick i sina fingrar, ma på den lilla gården Han kokte mödufulla suck men han var bara varför många underbara ting utgingo dem k a f f e han redde den gamla a!, nan morbror John och alla de andra från hennes styva händer De fina gott han kunde mormors trogne samlades kring den döda ett barn den punkten skulle Johan finna livet Efter maten lagade han sig att leka bébéerna vantrivdes sålunda icke d i bundsförvant daddor för någon kortare Mormor har värk så därför håller lustigt ironiskt För en levande kan på gatan utanför.
Allt tydde på liv de av lata det vara märkvärdigt snålt med ömheten Vårsolen sken d plan.
Sparvarna stund anförtroddes i mormors huld ler h a sig inne l i t e ".
var det enda men @ en död kan det aldrig hoppade i pussarna mellan kullerstenarna Detta den idylliska tid då det ord som gick över barnets underligt kullerstenarna Från havet som flammade ännu fanns försumliga barnsköterskor sammanknipna läppar vid fruns i slösas nog heder Det är det ångerfulla ångerfulla uttlycket för ett sent väckt blått i gatumynningen, kom en frisk skor och gardistflirten inte bara var mjölkboden och andras förfrågningar sade sig denne undrare salt pust.
Enriset doftade på trottoarstenens en antikverad bild ur förlegade gar Det var också det, att mormor arsenens väta Sparvarna jublade skämttidningsårgångar Det var på bodde i eget litet hus de gamla vännerna som gärna tydde allt till det bästa A t t människor skulle vilja synas säl- och plockade i det gröna Då förde den tiden då många små skulle omkommit vännerna hade mest dött och som grannar honom några ord från mormor John kommit under sina vårdares tankspriddhet nar i gatan sågs nyinflyttat främmat sällan vara, ville han inte tänka Swanson hämtade verkligen Johan helt över p i mormors sida.
spriddhet om inte en sådan godhjärtad " Ja ", sade morbror John.
och hans godh ä j r a t d gammal fru åtagit sig skyddsängelns röda stora ansikte sken bredvid de skydsängelns nödvändiga roll När hon därför indra Stora röda karlarnas.
Min- för iklädd vit sjalett kort vidärmad Männen stodo där alla på lång rad med kappa och släpkjol en vacker glänsande ögon sästa av mat a h dryck och luftade sina bara huvuden den.
" Ja ".
sade han h o n var ju gammal så det måste ju gå så Det kan ju ingen klaga över att hon fick ¨slita Det sade han om marmor, som för Johan varit den enda Gossen svalde, men klumpen i halsen ville inte den mor lasarettet Belönad duglighet På de frisinnade lista vid kvinnornas egen i höstar stod Skånevalet som tredje namn Linnea Harberg kantor I Hjärsås och Knislinge kyrkor kyrkor Fröken Harberg är dessutom sedan påOckså 27 år Sekreterare i Hjärsås sparbank ömheten ~,, samvete och i denna egenskap blev hon vid bankens nyligen firade 50-års jubileum jubileum föremål för hyllning och erkännade erkännade T i l l henne överlämnades --- liks- till lunkens f.
och n u ~.
ordf.
Patriotiska sällskapets guldmedalj av första storleken Fröken Harberg sköter tillsammans tillsammans med m syster det till Klockaregården gärden Klockaregården jordbruket Är mycket ket uppburen och betrodd inom sin socken - gul armen Johans mor for över det stora vattnet vattnet och där långt hona gifte hon sig till en dugande borgerlig tillvaro Visst skrev hon till mormor och til sade sade henne sända gossen med Swanson Swanson när denne skulle vända åter till möjligheternas förlovade land.
Mormor läste brevet för Johan som d4 fyllt sju år och börjat skola Men Johan vlev ingalunda skrämd blinkade bak brillorna när hon frågad,.
: Ska du nu resa från mig ditut och bli fin kavaljer Också om mormor aldrig blinkat hade gossen kanske intet fruktat Mormor som Getingen R O M A N E. Zitas ansikte mörknade åskmoln - Madame svarade hon och lyfte ögonen med en fientlig blick Vill ni be edra vänner tala I tystare Signor Rivarez är ganska - dålig Zigenerskan kastade violerna.
Sllez-vous en!
sade hon till häpna officerarna.
Ni tråkar ut L.
V O Y N I C H Forts mina herrar Hon gick långsamt ut på gatan Gemma stängde fönstret.
- Det är Zita, sade han långsamt Nu ha de Kitt, sade hon Hon försökte homma in hit.
härom Tack.
Förlåt att jag besvärat kvällen innan Riccardo kom.
Jag er.
skulle h i blivit galen om hon rört vid -- Det var inget besvär mig.
Han upptäckte en viss tveka - Men hon förstår ju inte att hon hennes röst plågar er invände Gemma milt.
- Men!
sade han.
Ni avslutade Hon påminner om en kreolska, inte meningen signora sade han med en rysning Där ljöd en ny skrattsalva f r å n trädgården Gemma reste sig o c h öppnade fönstret.
Zita stod på r t ädgårdsgången trädgårdsgången med m guldbroderad slöja virad kring huvudet och höll i handen en violbrukett som tre unga offiserare tävlade om.
Madame Reni sade Gemma - - - hennes mun Nu får du hämta Hersti Kersti var en ammal vän som förr mycket synts i huset men som nu ej så gärna sökte sig det långa avståndet ståndet tvärs genom stan för reumatismens han aldrig kom att dela den åsikt är gängse i det stora hårda landet.
det ålderdom och trötthet äro som visst besvärande ömklighet Och morbroderns småtarvliga ord reumatismens skull kommo honom e j till ondo som de Kersti stapplade dit, och där blev flesta av våra grymma erfarenheter strax sänt efter doktor " Han har titt l i r e t i sade Kersti är de ledsagade dok- doktorn genom farstun efter slutad " ".
dersökning och så följde i en ström glömma mormor De kommo honom de ord hon lyckats pressa ur gossen att alltid fatta en gammal hand med vördnad Ty han glömde aldrig de om detta hemliga förbund.
Hon visste vad hon led av.
Hon orden na tystnad Till slut reste hon sig sakta och gick ut och hämtade en lampra När ljusa föll på Rivarez ansikte vände han sig om Jag har gjort i ordning en kopp kaffe !,t er sade hon och satte ned den samvetslöse usling rom ni tror mig vara - Jag kon inte döma er svarad^ hon.
t - jag har inte lidit rom ni.
Men jag har också haft det svårt och jag vet att rim man låter sig frestas till att begå en grym eller orättvis hand hin.
ling så får man ångra det i hela sitt - lampan - Kom hit ett ögonblick bad Han fattade bida hennes händer liv.
Om ni också har felat i detta - Ni har alldeles rätt sade han enda så vet jag att jag i ert ställe Jag har trasslat t i l l Iivet ordentligt skulle ha misslyckats fullständigt för mig, min kom ihåg att det är Jag skulle h i dött med en förbananelse inte var dag man träffar en kvinna nelse på mina käppar rom man kan älska och jag har varit S i g mig.
sade han sakta har ni varit mycket djupt nere Jag är rädd - någonsin begått en verkligt grym - - handling För mörkret.
Ibland vågar jag Hon svarade inte.
men hennes hu- inte vara ensam jag måste h i en vud sjönk djupare nid och tvenne tårar levande varelse vid min sida Det är rar föllo ned på hans hand det i n r e mörkret Där finns varken Säg mig viskade han passionerat - Rädd - - (Forts
