# ID: svediakorp-per3267
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,218
# sentences: 637
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNA OCH STATS- Tidevarvet N:r 5 TJÄNSTERNA Kvinnorna och statstjänsterna är alltjämt den stora frågan på vilken med oro förväntas svaret Kerstin Hesselgrens motion är ett tillskott i de krafter som söka föra lösningen i rätt riktning.
E n motion av KERSTIN K. m:t, som vid sin slutprövning av de båda i finansdepartementet ut- arbetade alternativen gått in för al- ter nuvarande kvinnliga löner gjord kvantitativ inplacering, framhåller emellertid att " en sådan inplacering icke utesluter ett samtidigt hänsyns- tagande till befattningarnas betydel- se inbördes ur synpunkten av ford- rade kvalifikationer ” - Motionen kräver ändring i en del särskilda punkter av förslaget, angå- ende viss semestertid m. m.
I en del andra fall betonar motionären sin be- stämda förhoppning att rättelse av nu förefintliga oegentligheter i place- ringen efter erfarenhet vid senare tidpunkt skall kunna vinnas.
Gällande de gifta kvinnornas arbe- te har förslaget en ny formulering av § 4 i avlöningsreglementet vilken kvinnliga tjänstemän en sär- landen.
I årets centralförbund för statsverkspropositionen har Kungl.
Maj:t nu framlagt ett förslag till o r dn a de av avlönings- och pen- sionsförhållanden såväl för de kvin- nor, som efter behörighetslagens ikraftträdande komma att erhålla tjänst som hittills varit reserverad för män, som för de kvinnor, som IC- nu innehava statstjänst vunnen dan Ledamoten av första kammaren för fysisk fort- fröken Kerstin Hesselgren har med anledning av den k. un gl.
propositio- men väckt e n motion ur vilkens moti- vering v i hämta följande: Då det för många kvinnor är av avgörande betydelse för deras fram- Antingen - eller gäller det senaste tida liv, att lagen verkligen får träda kravet på att kvinnorna skola välja i kraft, måste denna k. m:ts åtgärd mellan äktenskapet och det arbete hälsas med stor tillfredsställelse som de lärt och försörja sig på nors Centralförbund KERSTIN H ran sedan dess stiftande LGREN Till den nyligen avlidne Lunda- bispen står Sveriges kvinnliga tele grafpersonaö i en förbindelse som in- te bör förglömmas Med ett bonmot blev han räddaren i en för personalen synnerligen prekär situation.
Några decennier efter kvinnornas inmarsch i statens ämbetsverk börja de motvindar blåsa Telegrafstyrel- sen går till attack och föreslår i pro- positionen till Riksdagen att telegra- fister, som förordnats att förestå sta- tens telegrafstationer omedelbart sko- la entledigas från dessa sina förord- nanden, fösr att sedan ersättas med manliga stationsmästare.
I motive- ringen framhålles att vid telegrafsta- tionerna nu voro anställda en eller flera montörer, över vilka det inte vore lämpligt att kvinna förde be- tiska med motsvarande föörut i denna ger löneplan befintliga befattningar.
Den ställning Motionären anser detta fäl.
inplacering, som här skett, bär också opåkallat och anser att denna § för- Förslaget märken av dessa svårigheter och sto- bör utgå.
ra oegentligheter ha på sina hade upp- i slaget ärd ra o En del av dess var ytterst farligt, ja ett ll ka stat härför erforderliga medlen, även som låta vidtaga de författningsändringar som härav kunna bliva påkallade. ” Specialmotioner gällande vissa platser inom posten a h telegrafen ha av riksdagsman Julin m. f l.
i ram- manhang med propositionen blivit framföra Motstånd mot de principer som för detta förslag äro de bärande, finnes även starkt representerade i riksda- gen, detta förmärkes för varje dag allt tydligare.
En olycka vore det om dett motstånd skulle kunna fälla för- slaget eller föranleda ett uppskov.
Sveriges kvinnor ha sedan allt för länge fått vänta på behörighetslagens kraftträdande Att leka kurragöm- ma passar inte i denna situation, Tidevarvet kommer att liksom un- der föregående riksdag lämna uppgift på de Riksdagsmotioner som i sär skild grad torde intressera våra lä- sare.
Bortom städerna är en ögonblicks bild från Skåne just nu, där krig rå der mot en hemsk osynlig fiende Frida Stéenhoff tecknar den stäm- gamla goda tiden HESSELGREN Lagen om kvinnas behörighet att inneha statstjänst och allmämt upp- drag antogs av riksdagen år 1923 att träda i kraft den dag konung och riksdag bestämma, Uppskovet med lagens ikraftträdande motiverade med nödvändigheten av att dessför- Sakkunniges utlåtande om Staten innan fastsställa de statsanställda kvinnornas löne- och pensionsförhål- och privatskolorna, För Idrotten och Svenska kvinnors fysisk fostran lämnar doktor Ada Nilsson några upplysningar med anledning av en fö- regående artikel i detta ämne.
Dok- tor Nilsson är ordförande i Sv.
Dok- Den Idrotten och Svenska kvinnors central- förbund för fysisk fostran arbeta det Då frågan kom före i riksdagen framkallade den en lång och hetsig diskussion, som tydligen tenderade åt bifall till propositionen.
Damerna på läktaren de voro inte så många pi den tiden b l e v o allt - blekare!
Då uppträder biskop Billing med stor pondus och yttrar: Mina herrar, av diskussionen framgår att här står kvinnan i fara att bliva utsatt för en alldeles oförskylld degradation.
och detta främst på grund därav, att hon inte skulle kunna föra befäl över en manlig montör!
Ah.
mina herrar, all min erfarenhet säger mig, att kvin- nan tvärtom har en alldeles obegrip- lig lätthet att regera karlar!
Jag yrkar avslag!
Hela kammaren skrattande opinio- nen var i ett slag m annan och pro- positionen anslogs, Men tiderna ” växla och * ".
Några år framåt a h hr E.
A. Nils- son motionerar i Riksdagen beford- Av ADA NILSSON ringsrätt till högre tjänstegrad för Doktor Svedberg beklagar att de del av Förbundets uppgift och på kvinnlig befattningshavare vid tele- Med verklig glädje såg jag, att Av Emilia Fogelklou Andens res- Tidevarvet i sin sista nummer u p p förhoppningar, som man hade om att årsmötena måste olika delar av För- grafverket.
Motionen bifalles och te- ning gives senare delen.
låtit sin " Hedersplats " till en uppsats denna organisation Centralförbun- bundets verksamhetsområde belysas legrafverket blir det första av kom- om kvinnlig idrott av en så värderad det) skulle främja kvinnlig idrott “ ty och diskuteras.
munikationsverkan som ger befor- kollega som Doktor Andrea Andreen- värr hittills ej infriats ”.
Centralför- Första årsmötet - januari 1924 dran till högre tjänstegrad åt sina Svedberg.
Med samma glädje kunde bundets försumlige ordförande kin- hade som första föredrag med di- kvinnliga tjänsteinnehavare Ragnar Jändels Den trånga porten C.-S.
jag även genom dagspressens notis ner sig visserligen hårt träffad, men skussion Kvinnlig idrott, särskilt med anmäles av Sigfrid Leander Det är en bok om den svenska fat- konstatera att Doktor Svedberg ge- tack vare Styrelsen för övrigt står ic- hänsyn till erfarenheterna från den nom att ingå i Styrelsen för Sv.
kvin- ke saken fullt så illa som Doktor första kvinnliga idrottsledarkursen tigdomens betydelse.
nors Centralförbund för fysisk kul- Svedberg tror.
Anklagelsens första på Lundsberg.
Diskussionen blev, Så kunde det hända på en tid, som ning som Komediteatern djupt all- varliga skådespel Till främmande hamn mäktar stänka, - tur vill deltaga i arbetet för utbredan- Av De fem dagarna av Elin Wäg- det av en rationell kroppskultur bland Sveriges kvinnor.
ner har dagens nummer kap. V. Det angrepp, som Doktor Sved- Kannibalerna en journalistik berg emellertid i Tidevarvet riktar mot Centralförbundet, kan jag för självrannsakan av A. Averchenko min del icke förklara på annat sätt, in att felaktiga upplysningen om För- Getingen, roman av E.
L. Voynich.
bundets m i l och verlsamhet kommit Doktor Svedberg till handa.
Forts. * punkt är att Förbundet på sina tvän- ne- årsmöten lämnat idrotten så gott som helt åsido Först h r jag, att få påpeka det Förbundet har till uppgift - ” att höja kvinnornas fysiska kultur och därmed deras kroppsliga och andliga hälsa arbets- och samhällsduglighet -. "
Främjandet av den kvinnliga idrotten kan sålunda endast täcka en - vill jag minnas, rätt livlig.
Närmast nu synes så avlägsen, då en kraftfull följande föredrag var Dr Lydia Wahlströms Kvinnoarbete och häl- sa ” och utgjorde i viss mån en apo- teos av idrotten.
Andra dagen bjöd på föredrag av Dr Abrahamsson: Gångens och löpningens fysiologi sam Magister \ Vide: Praktiska an- visningar rörande gång Forts a h i löpning, sid. 2.
- personlighet kunde ingripa kanske i sista ögonblicket före en frågas slut liga avgörande och i en handvänd- ning förändra en situation, Låsa upp en dörr eller låsa till.
Nu väger inte ett ord i vågskålen vore det också en biskops på samma allt sätt, efter som förr, som till man godo ser eller det.
till ondo, - Nu till dags äro alla frågors öde i regel avgjort under partisammanträ-
Antingen Staten och privat- skolorna Ett nytt a n v p p eller på de gifta existens.
kvinnornas Efter riksdagens avslutning i fjol lärarkrafter dragas från privatsko- Riksdagsman Elof Lindberg i an- ordentlig situation kräver utomor- tillkallade k. m:t sakkunniga för lorna.
Detta vore beklagligt, särskilt utredning av frågor rörande pri- ur den synpukten, att så länge i vårt dra kammaren.
väckt en motion, vari dentliga åtgärder.
vatläroverken.
Resultatet föreligger lands större och medelstora samhäll- anhålles om utredning, huruvida och nu.
I kommittéarbetet ha deltagit len den kvinnliga ungdomens under- i vad mån en begränsning av gift Att låta de svåra tiderna i särskild att innehava statstjänst rektor G, Fåhræus skolföreståndar visning så gott som uteslutande hand- kvinnas innan Gunhild Almén samt lektor E. has av privata läroanstalter, åtgärder, och allmänt uppdrag må, för tillgodo- grad gå ut över kvinnorna.
i detta seende av mäns och ogifta kvinnors fall de gifta inom verken, det kallar J, Wigforss som dock av sitt stats- som kunna leda till undervisningens berättigade anspråk på arkeutkomrt, beträdande av én ny lin- rådsämbete hindrades deltaga i arhe- försämrade, innebära en orättvisa tets senare del.
mot det kvinnliga släktet, som allt för kunna äga rum och att regeringen där- je ”.
Den linjen är en gammal bred måtte för riksdagen framlägga de och länge trampad väg.
efter Sakkunnige ha funnit, att den nu- länge i ifrågavarande avseende av förslag.
som av utredningen kunna nu de g i f t a kvinnor det här varande organisationen av privatlä- staten behandlats styvmoderligt.
ar fråga om " under stora ekonomi- roverken lider av åtskilliga ofullkom- Härtill kommer, att om statsut- föranledas.
ska uppoffringar " med statsens hjälp ligheter och därför ha de tagit under skottets förslag skulle g5 igenom med I motiveringen heter det bl.
a: skaffat sig utbildning för ett visst övervägande möjligheten av en ge- 26 undervisningstimmar som norm.
Vid de utredningar, som föregått arbete, är det lika stort slöseri för nomgripande omläggning av statens 59 lärarinnor skulle bli överflödiga den av 1923 års riksdag antagna s. k. understödsverksan gentemot det och avskedas Sakkunniga förorda behörighetslagen väl staten som för dem s j ä l v a, privata skolväsendet.
I vissa fall ha därför, att s5rom förut ramen för pe undantagställning.
Med hänsyn den beräknade valutan.
Det är sant de emellertid stannat vid att aqyda tjänstgöring fortfarande bör vara 22 till den praxis som utvecklat sig på att många nyutbildade stå utan plat- några riktlinjer att eventuellt läggas - 26 veckotimmar men att medel- området och av principiella skäl ha ser.
Föräldrar fråga sig med allt till grund för ett nytt system.
tjänstgöringen blir nära 25 med nå- sakkunniga och sedermera regering Vid statsbidragens fördelning i all- gon lindring för dem som tjännstgöra och riksdag ansett att en åtskillnad större oro, finns det överhuvud något mellan å ena sidan män och ogifta arkte öppet för våra döttrar?
mänhet &amp; ra större hänsyn tagas till å högre stadium.
Det ryner och höres tydligt nog att kvinnor och å den andra de gifta lärjungefrekvensen inom olika skolor Vidare föreslås, att delning i pa- kvinnorna icke lämpligen bör upp- det är för många kvinnor i vårt land.
å samma ort än hittills.
och om ensta- rallellavdelning får ske.
när klassen å rätthållars.
De rent praktiska syn- vad skall göras härför.
Kine- ka skolor finnas, som kunna anses realskolans stadium har mer än 30 punkter, som kunnat anföras för en överflödiga.
inkonsekvert är an å och å gymnasiets än 25 lärjun- annan ståndpunkt, ha.
anser motio- sernas gamla bruk att låta de överta- ana sidan hindra uppkomsten av små gar, dock med de modifikationer, nären, utan vidare blivit underkända.
liga flickebarnen försvinna har med Hit hor bl.
a. invändningen att gift rätta utdömts såsom grymt.
Men en parallellklasser i en skola men å an- som kting-ar av rummens storlek i kvinnas bibehållande rid statstjänst nation.
där så många unga flickor.
dra sidan understödja en annan med nuvarande lokaler.
Bestämmelserna försv$rade utkomstmöjligheterna för vuxna kvinnor, änkor med barn att ett lärljungeantal per klass, som vida få ej heller så mekaniskt tillämpar, icke bara männen utan Arin för de försörja, förgäves söka arbetc att understiger det normala per klassav att om exempelvis någon lärljunge apifta kvinnorna.
hålla nöden på avstånd, den nationen delning.
uteblir vid höstterminens början, två Seminarierna, heter det vidare, ut- har inte så mycket anledning att för Tjänstgöringstiden medeltal un- klassavdelningar måste sammanslås bilda för närvande ett större antal häva sig över sin större humanitet.
der läsåren 1921 -- 1924 har i över och redan förordnad lärarinna av- lärarekrafter än som kan beredas an- En utomordentlig situation kräver ställning främst kanske beroende på, hälften av de undersökta fallen varit skedas.
at * dcr säger mo- minst 24 veckotimmar, i icke få fall I fråga om terminsavgifternas stor- att skolväsendet till följd av den eko- utomordentliga nomiska lågkonjunkturen icke kan tionrären.
Det är statsmakternas plikt 25 eller däröver.
lek bör skolöverstyrelsen i varje ar- erhålla önskvärd utveckling.
Vi äga att till arbetslöshetens lindrande hus- En jämförelse med de kommunala skilt fall meddela bestämmelser.
vidare i vårt land ett studentproleta- hålla med den arbetstillgång samhäl- mellanskolornas avlönings- och Enligt förslaget skulle antalet äm- riat.
som atindiet ökar.
många uni- let självt kan bereda.
tjänstgöringsförhållanden ger vid neslärare med full tjänstgöring min.
versitetobildade personer, som sakna sysselsättning, ett stort a t a l ingenjö- Om statsmakterna istället för handen, att minimiavlöningen för en - skas med 54 och undervisningstim- rer, som O. s. v. Det att avskeda de gifta kvimr i tjänst, lärarinna vid sådan skola - inklu- mar i övningsämnen med 240, varige- är här icke fråga blott män utan som räkerligrn behöva behålla denna sive hyresersättning är i lägsta lö- nom 23,000 kr.
skulle inbesparas.
Å även om ogifta kvinnor.
hänvisade ehuru de ¨ en make med arbetsin- lönegraden 4.558. i högsta 5.741 kr .. i anslaget t i l l tillfällig Iöneförbättring till självförsörjning.
komst skulle f ö r att hushålla med Stockholm exempelvis stiger den till skulle besparas 120,000 kr.
genom in- Samtidigt med att en betydande ar- arktstillqkig, !cn avskeda de befatt- resp. 5.933 och 7,116, medan för lä- dragande av 612 timlärartimmar och betslöshet råder bland dem.
som un- ningshavare inom skilda grader som rarinna i i privatskola motsvarande tal 117,000 kr genom begränsning av der stora ekonomiska uppoffringar äro 3,576 och 4,316.
Skulle kraven manliga lirarer och föreståndares lö- skapat sig kvalifikationer vilka göra möjligen ha ett kapital stort nog att på att de privatanställda lärarinnor- neförbättring.
Härtill komme avse- dem dugliga till stats- och allmänna ge existensminimum?
Det vore åt nas tjänstgöring höjdes till samma värda belopp för dyrtidstillägg, Stats- tjänster av skilda slag, sker inom den minstone att i en utomordentlig situa- kår, som redan innehar dylika tjän- lion beträda en ny linje.
En sådan omfattning som de vid kommunal bidraget för 1924 uppgår till kronor i mycket stor omfattning s.
k. linje borde inte förefalla de arirtJ.
mellanskola anställdas 24 -- 28 vec- 6,116000 eller 151 kr.
per lärjunge.
ster, ” ingiften ”, varigenom t v i tjänster av kotimmar - och skillnaden i avlö- Kommitténs utlåtande går nu till ifrågavarande slag förenas på en och löse unge män, som motionären öm- ning mellan dessa båda kategorier bi- skolöverstyrelsen som skall avge sitt samma familj genom man och hustru.
mar för, mera oberättigad, än Då lönerna äro så tillmätta, att på de- att för de arhtsrökandc unga flic- behållas, föreligger en risk, att goda yttrande i frågan.
samma skall kunna försörjis en fa- kornas skull frånta de äldre gifta milj. erhålla alltså dessa familjer en kvinnorna inom samma arbetsområde rätt motionären Om har fråga varit up- en så Men mer - 13 äro arbetslösa om - ¨ Idrotten och Svenska kvinnors centralförbund för fysisk fostran löneinkomst ifrån det allmänna till- Det kan icke vara riktigt, i na erkänt sin plikt att ingripa till ar.
betrlöshetens lindrande, att statsmak- terna så illa som fallet nu är hushålla Forts. från I: sta sidan planerad att äga rum å Nääs somma- med den arhetrtillrhg samhället ~ H i i r starka princi- Därpå kom Kapten Dyhlén: Anvis- ren 1924.
Den vann tillräcklig anslut- sjjlvt k a bereda.
l n rn an kunna anföras iör ningar rörande skidlöpning, med film- ning, men måste i sista minuten på p ~ ~ l skal förevisning.
Hur man kan kalla detta grund av utifrån kommande oförut- att lämna idrotten helt åsido är mig sedda hinder tyvärr inhiberas.
En omri&lt;le kunna f ä g; illa att en utom.
obegripligt.
liknande kurs är emellertid redan för- Innevarande års möte kan ej hel- beredd till nästa sommar, troligen å ler sägas hava lämnat idrotten helt Lundsberg.
Vidare har gcnom Sty- ningar lämnats hoppas jag att någon åsido d i programmet upptog diskus- relsens initiativ en kurs i skidlöpning annan intresserad kommer att med sion i den brännande frågan om och skidvård planerats för gymnastik- Doktor Svedberg bryta en lans om kvinnligt idrottsmärke.
Som.
Dr och folkskollärarinnor i Stockholms tävlingarnas nytta eller fara.
om in- Svedberg själv påpekar äro meningar- folkskolor med understöd av Stock- dividens " samhällsduglighet " ökas ge- na om ett sådant mycket delade.
holms folkskoledirektion och i nom att hoppa en halv mm.
högre än om ” idrottens rätt till skussitionen utmynnade i tillsättandet samarbete med Föreningen för Skid- sin nästa av en kommité för frågans närmare löpningens främjande.
Att den för egen form och stil " m. m. att gift kvinna: F i: i - Di- utredande.
Skidteknik, som även fö- rekom på programmet, tillhör väl även idrottens område.
Mötets tyngdpunkt kom emellertid tydligen på ett annat område för För- bundets verksamhet, nämligen arbets- hygienen med Fröken Hesselgrens in- ledningsföredrag: Arbctsställningar i dika yrken Ett ämne av urhörd stor betydelse för våra dagars fa- briksarbetande kvinnor.
Angående Förbundets verksamhet under sist förflutna är tillåter jag mig att Omnämna att en Idrotts och lekkurs för kvinnliga Idrottsledare centralförbundet dessa rent formella upplys- för sin egen försörjning på ålderdo- men genom den tjänsten åtföljande - pensionen inte kunna undvara.
n i i i m försättas i ett - kursen nödvändiga snön uteblivit Vid ett flyktigt besök i Vatikan- torde e j kunni läggas Centralförbun- museet för några dagar sedan stan- det till last.
Vidare har under sommaren fot- vandringar anordnats för olika grup- per arbeterskor.
Jag skall e j ingå på den svårlösta frågan om idrottsplatser i Stockholm.
Mycket intresse och arbete har från olika håll nedlagts därpå, och bland alla de föreningar och karporatimer, som bönfallit Stockholms stadsfull- mäktige därom återfinnes även Cen- var Sedan den postion de genom uthållig strä- van kommit till och som de i regel för så väl familjens dagliga bröd som Upplandsg.
(8-i5,, Stockholm.
l
.
Husfru-yrket Etti inlägg i diskussionen av HILDUR HULT Alltsedan jag i somras läste en notis Men så mycket mer nödvändigt är D.N.
om den utbildning d e s. k. det, att kvinnorna beredas tillfälle till hemsystrarna få: m kurs i matlagning och tvingas att utbilda sig till hus- och hemsysslor.
tre månaders kurs i mödrar före ritt giftermål.
Detta den mest elementära sjukvärd på Sa- krav måste ställas av kvinnorna själ- mariterhemmet och t v i månaders kurs va, och enligt min tanke måste det in- i barnavård på Fackskolans barnhem, på som ett led i den kamp för m i Bortom städerna har jag ej kommit ifrån den tanken: målmedveten befolkningspolitik, som En ögonblicksbild Detta anses erforderligt för att utbilda nu äntligen blivit aktuell.
Till en mål- en vikarie för en humor.
r o m själv av medveten befolkningspolitik hör ju De kom från skogspromenaden, Klockan åtta It han frukost med en eller annan anledning för tillfället bland annat “ att för det uppväxande friherrinnan och hennes dotter.
sin fru och dotter.
De skötte sedan Sval i vinterdimman låg den lugna om huset eller satt vid sina hindar- e j kan fullgöra sitt arbete.
Men hur släktet skaffa så gynnsamma hygie- gården, gammal, kringbyggd och sön- många husmödrar h a själva fått en d niska förhållanden som möjligt även- dagsstilla.
Ett blekt solsken lyste ef- beten till klockan tolv, d i vällingkloc- kan ljöd och folket och baronens gick allsidig utbildning, och hur ska det som en förbättrad vård åt spädbarn tertänksamt på de tre ladulängorna i t i l l middag.
Vid tretiden serverades ordnas, för att detta skall bli möjligt?
och barn i alla åldrar. ” Kunskapen i fyrkanten och den fjärde sidans te- kaffet, och på slaget sju stod kvälls- gelstensröda och tjockmurade bo- maten på bordet.
Diskussionen har hittills mest rön dessa ting är icke medfödd och kom- ningshus.
Ljum och frisk svepte dof- Det var alltid likadant.
Någon sig om hembiträdenas utbildning.
Skul m e ~ inte av sig själv, lika litet s,,, ten av jord, kostall a h sågspån över gång förde h a m n själv i sin bil fa- le man inte i stället kunna lägga di- annan kunskap.
Visserligen finns det den öppna planen med sin gamla grö- miljen till ett eller annat nöje i sta- na pump I mitten.
barnavårdsskolor, slöid-kolor och skussionen d: “ Hur skall man med den.
Det blev ämne till några dagars Så skönt att promenera, sade diskussion men var gång man k hjälp av de nya yrkesskolorna kunna skolkök, men i dessa meddelas e; nå- friherrinnan.
hem från en sidan utflykt sade han utbilda dugande husmödrar? "
Vilket gon egentlig yrkesundervisning.
En Nu — ska det bli gott med kaffe, det är ändå bäst hemma.
Och så viss- är viktigast ur ekonomisk synpunkt, flicka duger ej t i l l sömmerska, där- sade dottern.
lade han på sina hundar, gick den- ur barnrvårdssynpunkt, verkligt ut.
för att hon gått i slöjdskolan, icke Som skjuten ur en kanon kom just samma vägen Över ägorna som han bildade husmödrar eller dito hem.
heller duger hon till husmor, därför lille ryktarn ur kostallet med en tom hade nött i förtio år eller satte sig b i t r ä d a?
Utan tvivel det förra.
Vis- att hon gått några veckor i skolkö- tjärspann i handen.
När han fick se tillrätta i sin soffa och tog den lilla de båda damerna stannade han häf- middagslur som han med tidningen serligen finns det hushållsskolor ket.
Yrkesundervisningen i hemgöro- tigt.
, för ansiktet i tjugo år trott att i och många tillfällen att lira hushåll m i l måste komma på ett senare sta- Nu är visst fan lös, friherrinna, hade märkt.
Kom det gäster för dem.
som ha råd och så önska dium, då större förmåga och vilja att å de på söndan till.
nade han dem åt frun och dottern.
Men på det hela taget är det väl ett lära förefinnes, och den måste enligt De rosor d e finhyllta kinderna fått Han bjöd aldrig någon i onödan, inte fåtal flickor, som verkligen utbilda min tanke bli obligatorisk så till vida, av promenaden?
bleknade märkbart.
av snålhet utan därför att ett regel- — Hur är det?
Har Nils sagt till bundet liv för honom var livets lycka.
sig till husmödrar, åtminstone bland att ingen kvinna skulle få ingå äk- baron?
Varje utifrån kommande irritament de mindre bemedlade klasserna.
Det tenskap, förrän hon lärt till husmor.
- Det är den nya kalven som står som gjorde anspråk på hans upp är dock i de fattigare, ja kanske allra Det är ju klart att just de flickor, och dräglar och slickar sig i mun a h märksamhet, var ett ont, som borde mest i de fattigaste hemmen, vi be- rom bäst behövde denna utbildning, i baron är redan hos ’ an.
Jag ska gå bekämpas.
När var och m sin höva de duktigaste husmödrarna.
annat fall skulle dra sig undan.
Här och hämta mera tjära.
för de ska ju syssla sköter d går oss väl evad oss möter, hade hans informator präntat ett hinder, va bra.
H u r mycket skulle inte i dessa hem får inte fattigdom I det halvmörka kostallet stod ba- honom och det stod fart.
Sjutusen vara annorlunda, om hustrun försto- den bör snarare vara ett tvång till ut- ron, kördrängen a h förste ryktarn väckelsepredikanter skulle inte kun- de att sköta ' en hushåll rationellt bildning.
Däremot förefaller det mig sysselsatta kring m kalv som feber- nat övertyga honom om att detta gick Till så gott som alla yrken fordras m ö j l i g t att fastställa någon viss ii- aktigt trampande vände sig åt alla att förena med begreppet altruism.
utbildning, men för att få bli husmor der för inhämtandet av denna kun- sidor och kastade med huvudet, me- Inte så att han inte var ganska god- fordras ingen som helst kompetens skap.
Det bör kunna ske lika bra dan den försökte vrida tungan och hjärtad men mänskligheten låg allde- slicka sig ner i h a l m.
les utanför hans intressesfär som om- Jag skulle vilja, att husmoderns ar- vid i 8 som vid 40 i 50 års - Ja det ser inte bättre ut sade fattade gården, jorden, djuren, släk- bete betraktades som ett yrke t.o.m. ålder.
Det vore ju meningslöst och baron, svårt också, att det vara ten och familjen.
Därmed punkt.
ett ansvarsfullt yrke.
Jag skulle ön- ett onödigt slöseri med lid, krafter på söndan, när man inte kan få tag i Också var det inte med hans goda ska, att det uppställdes som villkor och pengar att påtvinga en kvinna folket.
Veterinären ritter inlåst på vilja som två turister från det smit- denna utbildning, innan hon vet, om Stövelnäs, men han skall sökas och tade Danmark tag sig en titt i förbi- farten p i bans gård.
hon får någon användning för den.
komma hit.
Några veckor efter den difterisju- Några timmar senare stannade en barnavård, den mest elementära sjuk- Likaså faller det väl ar sig självt, att ka kalvens nedslaktande kom Nils vård, matlagning, trätt.
städning och den kvinna, som i sitt förvärvsarbete ryktare för andra gången och sade: sömnad.
Mödrar, som själva fått sli- sysslat med någon gren av hushålls- i gummirock, gummistövlar och gum- “ Nu är i alla fall den riktiga fan ta ont, önska, att deras flickor “ ska göromål icke skulle ytterligare utbil- mihandskar, tog han itu med det sju- lös. ” ka djuret, som hjälplöst betraktade Det var den också.
Två kor stod få det bra ”, vilket också kan uttryc- das i denna, således en kokerska icke honom med sina feberaktiga ögon.
och hängde, ömma i munnen.
feber- kas d. min flicka ska inte behöva ut- i matlagning, en barnsköterska icke i Vid dörren stod Nils ryktare och sjuka och med sinande mjölk.
föra något hushållsarbete.
Hur utar- barnavård o.s.v.
Men hur ska detta glödande ett järn vid en blåslampa.
Veterinären kom och konstaterade betad och eländig denna mur är, ut- kunna genomföras?
Var ska vi t: När det började bli rött stack han mul- och klövsjuka.
Nedslaktnings- för hon dock själv alla grovsysslor- pengar?
Det är ju klart, nit det skall ner det i en burk flytande tjära a h metoden var övergiven så djuren fick bli många fördomar och svårigheter en tjock desinficierande rök steg upp behålla livet, men de stod i spiltorna na, tycker någon, att hennes flicka ur burken och flöt som lilla skyar ut sorgsna, tynande och slickade sina skulle behöva skura eller tvätta, det att övervinna, men så är det ju alltid i stallet.
Korna hostade irriterade.
sår.
Denhär kalven kan jag inte en- är gott, o m hon lagar sim egna klä- och har alltid varit.
d i det gäller n i V i d alla grindar satte man spärr der.
Men det är v i s t icke endast got nytt, allra helst om detta nya be- sam ta på mitt ansvar, sade veterinä- och runt ägorna drogs en kedja av ren, det ser ut som det inte vore mul- militär vakt med skarpladdade gevär.
mödrar, rom själva fått fara illa.
som rör kvinnorna.
Möjligen kan något a h klövsjuka utan difteri, jag måste För var gång ett skott smällde hop- vilja spara sina döttrar.
Fabian uppslag hämtas från den lag om obli- ringa och få hit en kollega.
pade friherrinnan.
t i l l och sade: Åh Månsson har rätt, då hin säger, att gatorisk arbetsplikt, som j u nyligen Kollegan kom, de pick där häda herre gud vad var det nu för stackars med sina verktyg och i sina vita katt som fick låta sitt liv!
flickornas uppfostran behöver av- antagits i Bulgarien.
Vi veta ju alla, att en duktig hust- rockar.
rundas genom praktiskt hushållsar- Jungfrurna arbetade rom det varit Det ser riktigt hemskt ut, sade gästabud varje dag, för M hade de bete.
Det skall villigt erkännas, att ru kan åstadkomma underverk ä r m i friherrinnan till dottern och smekte många flickor icke ha mycken tid öv- det fattigaste hem.
Vill vi ha fler sin knähund.
som hon varje dag fruk- en hel här hungriga karlar i maten förutom befälhavaren, veterinären rig för hushållsarbete.
De få oftast ekonomiskt skötta hem, fler andligt ta &amp; att förlora, för m mul- och och polischefen, som kom och höll så f o n som möjligt ge sig ut i för- u h kroppsligt välvårdade barn, låt klövsjukan kommer skonas varken förhör med alla på gården var de va- hundar eller katter eller höns.
allting värvsarbete och det tar deras tid a h oss då arbeta för en obligatorisk hus- rit och vad de tagit mot för besök.
slaktas ner och vi får sitta här i sex Misstanken föll på de danska turi- modersutbildning.
krafter fullt ut.
veckor och äta v ä n konserver och de sterna, men de var redan långt borta.
slaktade djuren, någon annan mat Baron blev höjd i ryggen på några kan v i inte få för vi får inte komma dagar.
När staten ingenting ersatte, någonstans och ingen får komma hit.
eftersom djuren inte skulle slaktar.
- Så hemskt, sade dottern, nu är var det den enskilde, som fick bära ' det krig mot två milliarder osynliga förlusta.
baciller.
Här sliter vi bönder för landets Nykterhetsfrågan.
Statstjänstsfrågan.
Men i stallet arbetade veterinärer- bröd och kön, sa baron, men när vi na.
Det är nog difteri.
sade de.
men får det svårt så hjälper ingen oss.
I lika lydande motioner ha hrr Sven om baron vill offra kalven kan vi ob- — Det blir r a i Rom, ifyllde dot- Riksdagsman Hallén i andra kam- ducera den och få veta säkert.
maren har framfört motion om Bengtson och A.
J.
Berg för riksda- Baron bara böjde pi huvudet.
Låt tern, som läst kulturhistoria, att bön- derna går under, a h då spricker hela sådan ändring i propositionen om grens båda nykterhetsgrupper, som riket.
slaktades.
Den hade myc- De sista åren hade bin visat ned- kvinnorna i statstjänst att yrkesin- tillsammans omsluta nära hälften av ket riktigt difteri och begrovs väl.
gång i allting, det fanns ögonblick då spektrisen uppflyttas i samma löne- riksdagens medlemmar, hemställt om Friherrinnan andades ut, baronen rä- den gamle arvtagaren till modernä- grad (B 28) som de manliga yrkes- skärpt lagstiftning beträffande den tade återigen l ryggen och dottern ringen förtvivlade och inte såg an- gick omkring a h sade: “ Så väl det nan utväg än sälja gården.
P i kväl- inspektörerna och de kvinnliga assi- sidan av alkoholfaran, som har sitt var, i alla fall.
larna satt han över sina papper, pli- stenterna till samma som de manliga upphov i den ström av maltdrycker, Dagarna gick i stilla frid.
Klockan tade och skrev, siffror och siffror som så gott som okontrollerad flö- fem steg baron upp, drog stövlarna alltid.
Men utåt visade han ingenting (B 21).
dar över landet.
Motionärerna, som utanpå byxorna, visslade på sina M- för att inte skada sin kredit.
I motiveringen bygges på bl.
a. de Forts. å sid. 6. torde känna huru det verkligen för- da hundar och vandrade över ägorna.
uttalande från reservanterna i Social- håller sig litet varstädes i vårt land, Ibland red han.
men ingen häst bar lätthet hans väldigs tunga kropp.
styrelsen, vilka under rubriken Re- Y däri främst vad angår landsbyg- med Han rar som en mäktig ek, tyst och flexer ur Satsverspropositionekn fin- den, en kraftig orsak på många håll, massiv, utförande punktligt alla plik- till fylleriet särskilt bland ungdomen.
ter på den plats där Gud ställt honom.
återgivna i Tidevarvet n?
3.
- - - vara skulle — - Riksdagsmotioner — Kalven -
4 ~- ' .Den trånga porten I Ti DEVARVET Till främmande hamn RAGNAR JÄNDEL: Den trånga hämtar sin kraft ur det själupplev- Sutton Vanes drama på Komediteatern porten.
Tiden.
Stockholm 1924. das fruktsamma jord.
Man talar så Detta sällsamma skådespel om livets heten.
Han suggererar, att om vi en ofta om att fabulera och dikta, var- 5:75. intet är viktigare än att och dödens gåtor kommer facineran- gång skola bli endast ande, kunde det om Ragnar den svenska Jändels fattigdomens sista bok handlar bety- likväl det ibsenska: att dikta, det de till sin rätt genom uppförandet på kanske vara lämpligt, att v i e j göra vår ande så liten och usel som möjligt delse, om dess välsignelse och rike- är att hålla domedag över sig själv.
Komediteatern.
Det bör ses.
Men varför gå på teatern för att genom ett uteslutande materialistiskt är att söka komma närmare dom på andra sidan silver och guld.
Det tänka på döden, undrar kanske mån- leverne.
Den utgör dessutom en anklagelse verklighet - " sin verklighet ”.
I synnerhet den s o m är rädd för dö- Med undran eller löje, tvivlande gen?
Teatern har ju till mål att di- och trött bertaktar man denna barns- strahera från alla allvarliga tankar?
den bör resa med ” Till främmande mod bli alltmer småvuxna och grå liga öppenhet, tills man gripes av den.
På vissa håll tror man till och med, hamn ".
Han går visserligen hem med Herregud, att det bara finns så hän- att teatern är till för att egga männi- ännu större kärlek till livet än förut, En gång prövat och Ni an- som krypande själv, förda, troende människor mitt bland skor att leva lättsinnigt.
Följaktligen men samtidigt med mindre om.
Det hopens käbbel om politik och debet- är det i dess eget intresse att locka underliga har nämligen skett och tragik är den, att i intet vara stor.
Att i övrigt referera boken om Sten sedlar, och plötsligt stå idéerna och åskådarna till glömska av döden och detta är författarens avsikt och seger Erlings kamp med sig själv och män- tingens hårda motsatser fram inför av den dom, som möjligen kan komma - att åskådaren bär något med sig av niskorna, kommer man sig liksom in- en, dessa motsatser, som tvinga efteråt, på andra sidan dödens flod.
döden, när han lämnar teatern.
Han te för med.
En personlig bikt tål in- konstnärerna att tala.
Vilken godtro- Det är en stor förtjänst has Sutton har accepterat döden, och det man ac- te rid att återberättas, t).
som en så- genhet, vilket lättsinne emellertid av Vanes, att han med sitt stycke ger oss cepterar förlorar i någon mån sin udd män att rind för våg utkasta en gripande och konstnärlig lektion i och förskräcklighet.
dan har man att anse denna nog så den ofta bortglömda sanningen, att Stycket är en genre, som sällan fö- märkliga utvecklingshistoria, där den sina kostbarheter.
Jändels författarskap har allt ige- teatern är en allvarlig plats, en helge- rekommer på Komediteatern.
Att fattiga barndomen och den kampfyll- da ungdomen mynna ut i en mans nom varit etiskt och religiöst betonat.
dom, där andakten inför själens djupa- ensemblen dock lyckas så väl med sin Han vill vara en förkunnare.
En ste problem hör fullt ut lika mycket uppgift länder teatern till heder.
Fru goda, fasta vilja.
och ofta fram- gång spådde man honom den tvivel- hemma som i kyrkan.
Det är naturligt Eklund ger en förtjusande ung flicka.
hållet att en författare förr eller aktiga äran att skola bliva vår mo- Tanken på döden kommer ingen un- Herr Eklund spelade ung drinkare, senare återvänder till sina uppvaxtår psalmdiktare.
Det har han nu dan.
Författaren inbjuder oss att till- godhjärtad och svag, med förtjänstfull för att litterärt gestaslta dem.
Ingen- inte blivit, för såvitt dogmatiken väl samman med honom genomleva några trovärdighet.
Damerna Natorps och ting kan väl vara honom kärare och alltid kommer att spela en avsevärd timmar på en bit, där alla redan Bra Albin samt herrarna Taube.
Öberg.
och svårare.
Det gäller att hålla sig roll också bland psalmrimmen, men döda.
De ana dock e; i förstone detta Ericson.
Westergren och Wahlbom obesmittad av världen, men å andra hans religiositet är beståndande.
Det faktum, först så småningom går det åstadkomma originella typer, sidan att gå utom sig själv för att förefaller knappast, som om han vo- upp för dem, an de lämnat jordelivet.
Publiken var synbart intresserad av göra uppväxtåren lysande och bety- re vare sig döpt eller konfirmerad Vanes ger oss m framtidsdröm, som dödsbåten och dess passagerare tv där delsefulla också för främlingar.
men han tycks vara något mer.
är etiskt och estetiskt försonande ge- var mycket att känna igen.
var ena som andra avseendet har Jändel Bokens motto av Dan Andersson är nom sin harmoni mitt i den mest fan- alldeles som det brukar vara på vanli- lyckats.
Hans realism är av det upp- betecknande, ett pekfinger, som vi- tastiska realism.
Vi få intryck, som ga båtar.
Dock förnam åskådaren in- likna erfarenheter, a h som stanna tensivt att han en stund följt med till levda slaget, och hans upplevelser sar i rätt riktning: kvar som vinst och maning.
Vi skola ” andra sidan ”.
vittna om befriande strid.
som kom- Det är en nåd.
att svår och lång mer anden att lyra fram också ur ju alla en gång ombord i verklighe- vår väg.
o Gud, du gjort, Frida Stéenhoff.
materiella bagateller.
Ur motsatsför- att all v i r gång blir tunga steg tem.
Diktarens milda, sublima fanta- hållandet mellan yttre fattigdom och mot evighetens port.
s i a om hur det går till på den hemlig- De två namnen vid sidan av hetsfulla båten mena ej an vara åsik- inre rikedom framväxer en omvärde- dra ge rika associationer.
En gång ter eller dogmer om sådant som ingen ring av många gängse värden.
Författarens uppgörelse med ung- voro de båda kamrater i liv och dikt.
vet något om.
Det är ett symboliskt domsidealen eller egentligen dessas och sedan Dan Andersson är borta, bildspråk, han tecknar inför våra ögon Redaktör: Nanna Ludh-Eriksson.
Utgivare: Sveriges Folkskollärarinneförbund.
banérförare har redan hälsats med har Jändel liksom fullföljt hans väg.
på det evigt oskrivna blade om evig- många sura miner, ja med rungande Det är känt, hur den orolige Dan Fr. o. m. höstterminen 1924 av Stokholms folkskoledirektion antaget till användning; id Stockholms folkskolor.
avfällings-rop.
För den socialt och slogs med trollen och kolarångesten Nu utkomna Hft.
VI.
Våra viktigaste beklädnadsma- politiskt något så när fördomsfrie lä- hela sitt liv, tills stillheten någon gang ga rymden, under vilken dagarnas pi- K. terial Knutsson.
a " c H.
90 Knutsson öre.
och över hans dikt alldeles nande bekymmer, den stingande av- Hft.
I.
Våra Eriksson.
kryddor 80 av öre.
Nanna Lundh- saren är det emellertid skönt att iakt- breder sig taga, hur ensam och fri mannen står, som i ovanstående rader.
Denna still- unden och den jagande ärelystnaden II.
Heliga Birgitta av Ann Marg- " VII.
Röda korset av Mia Leche- ret Holmgren, f. Tersmeden.
Löfgren.
80 öre.
åter igen " en sådan där man, som går het har Jändel tagit i arv, den är för synas ganska små.
Storheterna i livet ea öre.
, .VIII.
Om Radio ark hembyggda ra- omkring och säger sanningar ”.
Och honom ett förklarande ljus, utan vil- se ut på annat sätt.
En av dem häl- III.
Våra Maskiner av Gunnar diomottagare av Helge Svens- som inte Beckman, civilingenjör, lärare son 95 öre.
han gör det till och med på ett dia- ket tillvaron är en virveldans där sade en gång Emerson vid Tekniska Institutet, Stock- Under utgivning: svart och vitt ge grått.
Men låt dan- är Jändel främmande då han till lekiskt synnerligen skickligt sätt.
holm 75 öre.
Hft.
IS.
Kristina Gyllenstjerna av Nan- IV.
Fritjof Nansen.
I.
Hans fär- na Lundh-Ericsson.
80 öre.
Det bästa med honom är den per- sen upphöra ett ögonblick - då ser sin gamla smutsiga skolåda talande der över Grönland och polar- X. Frtitjof Nansen II.
I veten- och sade: Bästa skolåda, jag visste sonligen tillkämpade övertygelsen, man, vem den var som dansade havet av Ann Margret Holm- skapens och barmhärtighetens gren.
f. Tersmeden.
80 öre tjänst av Ann Margret Holm- Den trånga porten är en god bok ej, att du var ett juvelskrin ... agnar som överallt skymtar fram.
Ansla- v ' I Wilhelm Tells bygder, en gren, f Tersmeden.
get är enkelt som en folklivsskildring och en betydande bok.
Det blänker och dammkorn börja gnistra och om- färd på Sankt Gotthardsbanan Vid rekvisition av 25 ex. och där- av Ellen Wällstedt.
75 öre.
över lämnas 25 % rabatt.
av Almquist, och hela historien är gi- och skimrar på varje sida, och över värvas med odödlighet.
Rekvireras hos fröken Hilda Stranberg, Parkgatan 12, Stockholm.
ven med en blommande mjukhet, som människans armod välver sig den hö- Sigfrid Leander.
minnas vid - och ett varningsord till alla dessa, den fattigdomen dessa - - derne Det I varan- Svenska biblioteket Fri läsning - - Emilia Fogelklu Andens resning II.
Det kunde tyckas att idel lustkäns- lor skulle vara mest befrämjande för hjärtelagets utveckling.
Men det är icke så.
Känslolivet lika väl som kroppen kan försvagas av pur vällev- nad När det i Auerbacks källare trallas: " Vi må så kannibaliskt vä som fyrahundra suggor ”, så reagerar den oberusade´ mot detta kolossala kvantum belåtenhet som mot något lågt och undermänskligt.
Vi kräva inte bara tillfredsställelse, den måste också vara kvalificerad a h svara emot våra andliga krav.
Urgammal visdom har därför ock- så inpräntat nödvändigheten av att sätta hinder för lusten genom he- härskning, måttfullhet, försakelse, Den, som själv ålägger rig sådana hämningar, tränar rig därmed för högre mål än de tillfälliga.
(Ordet Asker var ursprungligen beteckning för atleternas övninng).
Men vid för- verkligandet av dessa mil komma hindren ofta nog från vår människo- omgivning åtminstone synes det oss så.
Stundom tyckas dock de oöverkomligaste hindren för utveck- lingen av vårt ’ känsloliv giva möjlig- heter för dess rikare växt och om- fattning.
Kierkegaard säger (i En- ten-eller,) att hjälte, helgon, skald o. I. v. blev en man blott genom en kvinna, den nämligen som han icke fick!
Genom den han fick blev han bara general, prost, professor etc. (Och han kunde lika väl ha vänt på satsen med kvinnan som subjekt.
I många fall får han alldeles rätt.
Ty ett friskt och läraktigt hjärta, som hämmats i sin stömming mot en en- skild lär sig dränera sitt känslolivs värld.
Överflödet stannar inte kvar som i m vattenrik trakt, utan där ar- betas i del undermedvetna tills flöde- na finna utlopp och komma en större krets, kanske hela mänskligheten till godo.
Men om hjärtat intet rår med att klara hindret?
Då sitter det sig ofta fast i hatets sjukdom eller likgiltig- hetens obildning.
Vem har inte kännt kunskap.
Det var inte elakhet, som egoistiskt beslagtagande.
Livet bju- någon släng av hatförgiftning inför gjorde kontakten om intet, det var der förvissso en ännu mera påfrestan- mötet med låghet, grymhet, hyckleri, ren dumhet, oförmåga till intresse, de “ gymnastik ” för våra känslor än orättvisa, löslighet eller kanske helt fruktan att gitta, a n ta risken.
Den för vårt intellektuella liv.
enkelt inför rivalitet.
Somliga ha rike föredrog att leva riskfritt, med Vid varje känslohinder som vi inte mött hindren I mycket brutalare farm den påföljd evangeliet förtäljer.
ha vilja att övervinna få vi meren- än andra, vilkas känsloliv mera fått Att älska är alltid m riskfylld och dels, vad denna särskilda punkt be- leva på solsidan.
Man reagerar, kan- obekväma idrott.
Att vara lättvindigt träffar, leva i sjukdomens tecken än- ske inte synbart, men psykiskt, just och allmänneligt älskvärd kan bli be- da tills vi nå inre utlösning i en eller som barnet, när det gallskrek och slog kvämt nog, men till varje djupare annan form.
(Somliga försöka an- sina knogar mot den stängda dörren.
grad av kärlek kommer alltid risker bringa ett slags kraftig massage på vilka den onda punkten genom att tvinga Det hjälper inte med skarpsinnighet och strapatser.
Och ändå här.
Och det verkar inte enbart psy- resultat i människovärlden, vilken ut- sig till tjänster mot den de hata.
Men stundom gå nog så illa ut kiskt på en själv, utan också fysiskt veckling i insikt, hälsa, glädje (på den inre sekretionen likaväl som mer ej till stånd ensidigt eller öm- över den andre åtminstone am det är på hela fysionomien.)
sesidigt för en varelse som vågar en finkänslig människa, som blir fö- Utan egentliga " hinder " kan känl- älska tvärsigenom allt, både där det remål för övningen!)
Så nog är det i lolivet stagnera under den riskfrihet bär och där det brister.
Det må vara re som ligger i likgiltighet för alla an- en människa, en sak eller ett djur, en ra dra än en själv eller ens närmaste eller få eller många.
Men lika visst in krets.
Sådan bekvämhet alstrar till som hatet fögiftar och likgiltligheten så sist ett slags dumhet inför människo- försumpar människolivet, lika visst Vi möta ej endast tingens och livet, en absolut öförmåga att sätta befrias, uppfriskas och utvecklas vi människornas motstånd på vår väg.
sig in i andras omständigheter.
Det genom kärlek, synbart och osyndligt.
Vi möta också händelser, fataLITETER, är något nu denna belysning som fal- Den varelse som själv hunnit upp- sammanvävda av tingligt och mänsk- ler över " den rike mannen ” i evan- täckten: vi äro varandra lever det ri- ligt och skarpast tillspetsade i den geliet, han som varenda dag går förbi kart möjliga känsloliv.
Som en mor länk av skeenden, som en människa Lazarus men aldrig tar någon n o t i s lever med i de egna barnens livsgång, brukar kalla sitt öde.
Öden äro nä- om honom.
Nya möjligheter kunde så upplever en dylik människa många stan alltid hårda, om man ser tillräck- ha utlösts å ömse håll genom en kon- flera Men I n sitt eget under stän- ligt långt fram i dem.
De ha den un-, takt.
Verksamhet av bättre art, män- dig risk givetvis, an möta lidandet derliga egenskapen att träffa våra niskokännedom, armodsbyte och livs- också i form av hat, likgiltighet eller ömmaste punkter.
Inför dem hjäl- ken ut- kan -
Av V. Aningslös vaknar man till den dag som skall förvandla hela livet.
kommer ödets nedslag så hastigt, att man inte ens har tid att höja händer- na över huvudet för att värja sig.
Miss I G t e steg upp, tog ett bad och åt sin frukost.
Hon gjorde sig så fin hon kunde för att uppvakta en- våldshärskaren i Treves.
De båda kusinerna skulle begära av honom ett råd, huruvida de borde fortsätta med sin veksamhet i Treves.
Om han rådde dem därtill skulle de sätta som villkor, att de finge en bättre lokal.
Miss Kate tittade av gammal vana efter post hos portiern.
Hennes fack var tomt, och hon gick vidare.
Utanför regeringsbyggnaden gick kusinen redan fram och tillhaka.
Det var en vacker gammal byggnad,i i gre- kisk stil, ett av de arkitektoniska min- nen, som de forna frustarna av Tre- ves lämnat efter sig.
Men nu var den märkt av granatnedslag från kriget och ärrad av gevärskulor, som susat friskt omkring de doniska kolonner- na under regeringsväxlingen.
Den furste, som byggt huset, och.vars staty prydde arkaderna hadc mist halva huvudet.
Hans gemål hade Sedan ELIN WÄGNER stod halvöppen.
Medan de gingo för- hand, hur skulle du då göra?
Med bi sågo de en glimt av en man som vad ville du bevaka mig?
låg på en soffa och sov med stövlar- Hon satt några minuter liksom av- na upplagda på soffgaveln, medan en sides med dessa tankar, men vakna- kvinna satt Imdvid och kammade sitt de upp av att en blick svedde hennes hår kind.
Adjutanten hade förblivit inne Carks adjutant var en före detta straffånge, som kommit ut då Cark generöst förtroendefullt öppnade fängelsernas portar vid början av sin regering.
Bland dessa fångar hade Cark funnit ett par begåvade medar betare av fullkomligt orädd och hän- synslös typ.
Denne adjutant var den nes, hon kände med ens igen dem och mest bildade mannen i Carks närhet.
frös ända in i hjärtat.
Han hade varit en studerad karl och Här sutto de båda och lekte med något satt kvar även efter fängelse människoliv och den allvarsamma dö- åren, av fraser och manér när han da,.
Hon och förbrytaren, vars hand nu bjöd damerna följa sig in till hon inte låtsat märka nyss, emedan Cark.
Men de voro båda rädda för hon inte ville vidröra ett så skabbigt honom.
de hade aldrig sett ett så djur!
fruktansvärt ondskefullt ansikte.
De Cark hadc snart lämnat det imnr, voro inte säkra på att ens det ameri- som var närmaste anledning till besö- kanska medborgarskapet skyddande ket.
Han lovade amerikanska hjälp- mot denne mans lidelser, om de väck- verksamheten allt vad den begärde a v tes.
lokaler och reparationer och sedan - Ministerpresidenten ber damer- började han utveckla rad som var ledtråden för ans statskonst.
Det na stiga in.
var honom att låta de främ- och för hans även en Cark: s e r sig från sitt skrivbord mandr förstå, att han handlade efter sifln vid ett sktivlonl, en plan och leddes xv idéer, större än men gick icke de två damema till mö- det - Jag personliga är en maktbegäret.
enkel man, sade han fått vänstra skuldran krossad.sår på en Men tes, utan väntade dem med handen och de höga herrarna som jag och byggnad Värre var att trappan var ostädad och full av sopor, att väggar stödd mot bordet.
Det var en stor, fet mitt folk jagade undan, de skull hån- och pelare voro nerklottrade med ut- man klädd i vanlig sportdräkt av ka- le åt, att jag kunde våga säga att jag ser Treves,, framtid klarare än de.
h o n inte högste befälhavarens insignier.
Hans behov och till vid överstens namn.
Ja, mina damer De båda damerna klevo mellan so- ansikte var groft, klumpigt och röd- jag försäkrar er även bättre än att det verkligen por och träck in genom portalen.
I brusigt, med ett par små livliga ögon ket själv som allvarlig och tycker, det blivit upplärt att tyc- vestibulen halvsov Carks högvakt på Han var just nu mFkct om sin värdighet.
Det bänkarna längs väggarna med sina glorde honom löjlig.
vilket han icke ka Ni av hör sina nog herrar.
talas om att jag kuvar matsäcksknyten och vinkrus, mando- varit, då han sköne sin krog, tre mil liner, kortlekar och gevär, skulle utanför Treves eller då han på ett ti.
och pinar folket, så att det inte törs rengöras.
ge uttryck åt sin längtan till den gam- digare stadium strök plank.
En sergeant satt vid en bord, bak- Damerna presenterades och han la goda tiden, då de levde i ständig hälsade med djupt allvar.
Under fem fruktan för sin södra granne och och minuter förde han sig efter vissa be- ständigt måste vara på sin vakt, Men stämda regler för statsmän sådana jag skall säga Er, mina damer, att som han uppfattade dem, Men därpå folket visserligen lägger band på sig.
ärende och lät dem så passera Trapp- togo de inlärda fraserna och åtbör- Men inte alls som herrar utvisare derna slut, och då blev det hela trev- tror.
Det törs inte ropa ut högt sin glädje över att slippa hata och fruk- trappans mitt var ramponerat och ta sin södra granne, För det är så Miss Kate lätt til en början ku- stoppat med trasor av dessa gobe- svara på frågorna om hjälp- liner.
Miss Kate kunde inte låta bli att att verksamheten.
Hon var fullkomligt göra sin kusin uppmärksam på dessa tecken till Carks framfart.
Och hos en sådan man låter en tryck, av vilka hon förstod alla, kityg.
Han bar själv samma arm- men jag känner folkets vad medveten tror fol- som ålutad, vägande på på stolen med besökande till sig.Utan att ändra uppgångens gamla 1700-tals gobeliner ligare.
Carks plats en tavla, övertäckt av en duk.
Vems porträtt?
Hon kunde in- te låta bli att fundera över det.
- Säkert har ni hört.
att jag vill utplåna staten Treves som stat.
Och dyt är för en gångs skull sant.
Jag vill att Treves skall uppgå i en större mäktigare stat.
Vem har sagt att vi skall leva alltid på det gamla sät- Det är bara fördom.
Jag är ka- pitulationens man även om det skall kosta mitt liv!
utropade han med en stor gest.
Han tycktes gripen själv av sin egen uppoffring.
denne man, som ledde folket den lätta vägen neråt.
Jag har bott länge i Treves och ja gtror inte riktigt på att ni har hela folket med Er, sade m i n Kate Fol- ä r trött och tet?
ket på att slåss och vill för- han blev kastad bort i andra hörnet a v rummet.
Cark rev bort duken från porträttet - Se här, sade han, vad folket vill!
När duken föll syntes en oljemål- ning, som föreställde översten i uni- l o m.
Porträttets bida ögon voro utstuckna och på hjärtats plats hade den blodtörstige med bajonetten re- pat ett kors.
men Riksdagsmotioner.
Första kammaren.
Nr 46.
Av herr Pauli m.
fl., om anslag för författande och utgivande av en för skolornas undervisning inte det är moget för att alldeles för- IGnpd en skrift rörande Nationernas svinna.
De v i l l h i styrelse, som förbund.
så noga som hon velat.
Hon fängsla- tar t i l l sin uppgift att bevara statens des tre föremål i rummet.
Det självständighet och individuella liv.
Andra kammaren.
ena var ett gammalt skåp med inlägg- Jag tror att de vill ha den gamle riks- av ningar i pärlemor, elfenben och mångfärgat trä.
Dess dörrar och lå- dor hade brutits upp med en bajonett- spets så att träet företedde djupa sår omkring varje lås, Hon undrade vil- Carks adjutant, som först skulle ta leva, vad skall du nu finna på?
Om ka papper man funnit i detta skåp.
mot dem.
En dörr ut till korridoren du visste, att jag hade ditt liv i min Vidare hängde på väggen mitt emot per det varken med övat intellekt el- blott om fataliteter, utan o m något ler känslokultur.
De vädja till en an- ödesblock som krossar hela tillvaron.
nan sida: vår vilja, i dess grad av Sådant som att just vara den som seg ihärdighet och stålhårt trots allt.
tappades i golvet som barn och blev Hur reste där sig icke stundom gi- puckelryggig eller föddes blind eller i gantiska viljor över de hårdaste fata- en degenerad släkt eller fick sin arbets- liteter, människor inför vilka v i böja arm avsliten av maskinen - allt så- våra huvuden i vördnad vid småting dant som e j ens den ömmaste mor som varda storhetsting Där är Li- kan blåsa bort från sin älskling, som vingstone, som i sin ytterliga isole- ingen doktor kan hjälpa och inga ring därinne i Afrika, inte ens äger pengar skaffa bot för.
kort sagt: det papper för sina geografisk astrono- verkligt, det obönhörligt tragiska i miska observationer men ändå inte skeendernas värld.
Det är härvidlag ger tappt, utan samlar alla vita kant- som det till sist alltid vädjas till ännu remsor från gamla ridningar och gör ett nytt organ i männi-kosjälen.
dess sina anteckningar, okuvligt trofast, skapande förmögenhet, dess tros- änskönt det ej förefaller sannolikt, kraft, med ett oftare brukat namn.
Där Hindret, som kom i människans att någon skall tillvarataga dem.
är hustrun, som trött och utsläpad in- väg fick här ha en så skyhögt bister då gör sitt yttersta för att hålla Imr- allvarsgrad, a t t det utestängde snart nen hela o c h r e n a, otackad, glömd sagt varje vinst eller lockelse i tiri- och kanske dess mindre föremål för pens värld.
Det återstår att måtta i t - en höghet och trygghet, som är ovan- hjälpsamhet.
Denna hållning emot livet innebär för innanför - allt vad världs- att icke duka under, att stå upprätt ligt och vid mänskligt är, den kvali- som en människa och möta det svåra, tet, som våra stapplande tungor näm- trots allt.
Här äro vi mycket långt na Gud.
Den som, efter sin livs hundra suggornas ” mätt - om också bara på en enda ifrån de belåtenhetsnivå vi äro inför något punkt övervunnit det sista hindret.
som är människan i hennes egenart: bitterhetens eller till och med bister- hetens, han kunde det endast genom vi ställas inför samvetets majestät.
Det kan hända att det handlar ej att ta sikte mot ett nytt mål utöver - föreståndaren tillbaka.
Nr 70.
Av herr Nylander, o m Ett uttryck av gränslöst nöje, av ändring i I § förordningen angående tillfredsställt hat, av övermod bröt igenom vad Cark ännu hade kvar av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
påtagen statsmannavärdighet.
Nr 85- Av herr Bodén, om infö- Han sprang upp, bort t i l l porträt- rande av allmänt rusdrycksförbud.
tet.
Adjutanten sökte hejda honom denna existens.
Hans öde är inte in- drat, kan inte ändras i den synliga världen.
Men det har blivit insatt i ett nytt perspekiv och blivit inifrån förvandlat och genomlyst.
Ett så dant ljus kring det möjliga är inte detsamma som det glädje.
Det är förmer.
En förtröstan emot nå- got e j synbart, en troskraft alltså, var dock nödvändig redan i tingens värld.
Ty alla själskrafter på i följe, om vi okså kunna särskilja den enas eller andras blommningstid i ett liv.
Hur skulle någonsin båtar eller flygmaski- ner kommit i bruk utan en okuvlig tro på möjligheter.
som en gång ted- de sig som dåraktiga irrbloss!
Än mera har sådan skapande förmåga krävts för att övervinna hindren in- om våra människoförhållandens värld.
Tänk bara på det riskabla i att tro gott om en varelse.
som gjort en själv och indra bara ont.
M e n den risken är enda vägen för danandet av nya möjligheter därinne i den im- dre.
Allra starkast uppfordras dock denna andens makt att övervinna hin- der inför den egna livslyckans eller livsverkets sammanbrott.
Dir fanns sådana, som hade rest sig och stigit över många livets hinder från både ting och personer, men lom utan omöjliga återvändo sutto fast i det egna ödets hon sig säkerligen ej tillbaka till in- bitterhet.
d. v. s. accepterade det som älvsmaskarnas bekväma existens, in- slutet och målet, under tesen: ” det te ens t i l l den mänskliga välmågans tjänar ingenting till " som valspråk.
trivsamhet.
Hon torde då skida till- Men d i r fanns också de.
som fingo baka och finna alla sitt livs hinder ha ett annat valspråk: Trots allt.
Och varit övningar och resningshjälp, nå- dem hände det, att hälleberget, som got som förrunnats henne och ickc krossat dem, skeppades ut som hjäl- något rom förbrutits mot henne.
pande trappsten för människovärld- Som intellektets och känslans ut- dens stigning.
Kanske ibland helt en- veckling i själva hennes fysiologiska kelt genom att de förstodo - något struktur skapade nya fina förgre- som ofta är mer hugsvalande än myc- ningar och nervkombinationer, så ha ken välvillig beskäftighet.
Hur hårda hennes övervunna svårigheter spunnit öden de accepterat för egen del.
så ett fint när av trådar, som förena sökte de ändra dem till det bättre för hennes liv med en allt större del av de andra.
Och där det bittraste i ett mänsklighetens.
Men det vore e j liv förvandlats i nya lättnader för blott på vidden hon utvecklade.
utan andra.
där spirar en ny art av lycka också i höjd.
Och till sist restes hen- upp ur ” ödets ” miner, den andra nes huvud i frihet och oberoende av människovårens ljusa trygghet, trots det hindret efter det andra.
tills allt.
hon stod trygg och ljus inför tingen, Där denna andens resning skett människorna inför ödet, ja, inför dir med en människoande, där synes t i l l den själv, med framåtriktad blick sist vårt obevekliga slutöde döden ha Att sådan resning utan tvivel för- upphört att t~ sig som hinder för sti- siggått inom vårt släkte och på vår gandet.
Där har i frihet och glädje.
arma jord.
det är den ofrånkomliga e j i vemodig resignation.
kunnat ro- sporren för oss alla.
Låt oss då se in pas; Du död.
vad är din udd '?
Och i ögonen att livet är hårt och att ti- detta torde vara den tredje männi- den är hård, ty der är så, men ändå skovåren.
med frimodighet, envar och samfällt Har en människa nått dit efter överlämna oss I t vårt livs a h vår otaliga övervinnelser - d i önskar tids särskilda och krävande övning!
ena - -
Kanibalerna Bortom städerna - Jag vill h i en tryckpress.
Vad är den gjord av - Jag betänkte mig ett ögonblick - Av - av - järn träffa mig innan dess för att säga mig någonting och jag vet vad det är och jag måste träffa honom Egon säger att han kan köra hit i sin bil Forts fr. rid.
3 var naturligt han inte märkte och hämta mig.
Låt Vi ha järn Hallå där borta hur ur inåtvänd och tyst hans dotter blivit Det moderliga järn han vill ha Se till att tio av våra Av A. AVERCHENKO hjärnan arbetade Översättning för Tidevarvet vit efter interneringen Den självmedvetna för att finna utvägar ur fästningen självmedvetna en smula indolenta flickan Men inte kan du vilja lämna Jag har inte haft någon anledning Knappt en timme hade förgått då jag våra duktigaste män hjälpa honom att tänka p i de afrikanska vildarnes väcktes av rop.
rörelse och oväsen höll sig numera alltid i närheten av pappa nu invände hon lamt medan Ja, men förhållandet detta telefon den enda återstående förbindelsen hon funderade Och var skall du bli liv och leverne.
Upptagen av mina Kände mig gripen av hårda svarta äro av olika slag Den mest invecklade förbindelsen med yttervärlden Varje morgon av.
egna angelägenheter ignorerade jag hinder.
Just invecklade är rotationsmaskinen för tidningar helt och hållet deras tillvaro och all fått sträcka morgon ringde hon till posten Finns - Jo faster Sofie som inte har några tidningar så finns det illustrationsmaskiner anledning finnes att förmoda att de Utan att i det brev Det fanns det nästan alltid il ustrationsmaskiner den enklaste den så kallade t i d, Skicka då upp ett hud med dem några d j u r vill nog gärna jag stannar talade jag lugnt till dem.
voro lika okunniga om min amerikanska - Kärn vildar!
Jag tar för givet Så framlevde vi vårt liv i lugn och och lägg dem i lådan utanför grinden Egon ro, jag för mig och de afrikanska att edra vanor och traditioner bjuda kade mamma ring till henne och be låg mig vildarne för sig eder att utan dröjsmål äta upp mig En hög av Men en afton, d i jag satt på redaktionen Men d u skulle vara den oklokaste Tio vildar som kungen ställt till mitt alla förnödenheter utifrån Äntligen att jag får komma och att Dgon får köra mig dit Det är tisdag idag redaktionen m e d den elektriska lam- handlingen i eder okunniga tillvaro förfogande väntade på min första kom just det hon väntade på pan över mitt huvud.
telefonen bredvid Si skulle då så att säga slakta gåsen vink för att börja ritt arbete Jag dagar gick hon omkring vid mig.
bakom mig en bokhylla fylld som lägger guldägg Si skulle krossa tog upp en järnbit och vände den På den tredje härdade hon inte ut natten och få ett skott i ryggen och hade så längre utan sökte upp sin mor med mästerverk.
telegram med ny- sa pärlan som kunde givit det största min hand Tryckpressar jag måste härifrån dö och bli en osålig ande, heter från hela världen framför mig värdet åt eder konungs krona.
Historien många olika hjul och kuggar Jag Modern förstod åtminstone att mot visste inte riktigt var jag skulle börja d i greps jag plötsligt av en obetvinglig storien har en paralell härtill Kleopatra För det första.
sade jag Låt Älskade barn det vet du ju är dårar och föräskade nyttar inga argument obetvinglig medkänsla med de arma Kleopatra som upplöste en pärla i vin argument oss tänka tillbaka på tryckeriets hi- okunniga vildarna utan såväl telefon storia sedan dess första upprinnelse som bibliotek j a till och med utan mamma Egon reser till ..
Då får du rökas både utan och En stor man vid namn Gutenberg Stockholm på lördag och han yill innan och tvättas med lysol och byta den enklaste aftontidning.
född år ack var hade jag mitt varenda tråd på kroppen men det - Här sitter jag - tänkte jag uppslagslexikon - född för flera må nu vara hänt sade hon suckande - i strålande eletriskt ljus, en öppna ärliga ansikten stark.
högt bildad amn som vet allt Smickrade av mina ord började hundra är sedan uppfann skurna na tankar och att uttrycka mig följdriktigt och så blev det och samtidigt finnes kanske någonstädes vildarne rådslå på sitt svarta tungomål bokstäver Först sutto de ihop i följdriktigt _ elektriciteten.
- ja hm - ingående tvagningar och reningsprocedurer städes vid Nilens källor en okunnig mål och en av dem tilltalade mig me- block sedan skar man ut var bokstav den till och med framställas på reningsprocedurer utfärdades av Vete- för sig - - ... stackars vilde riven av vilda djur, medelst tecken.
ett så enkelt s ~ som ~ att ~ draga, en veterinären en passersedel lidande av okunnighet.
j a, saknande Om v i för denna gång skulle avstå Min uppfinningsförförmåga sinade kam genom håret hör man att det Ett telefonmeddelande hade upplyst en aftontidning -- avstå från vår heliga tradition och icke ut jag blev stum det en elektrisk utlösning upplyst Egon om var och när han kunde M i n strupe sammansnördes Jag äta upp e d ~ vad.
ger ni i utbyte för Horden av vildar omgav mig ivrigt finns det två slag - kunde hämta sin fångna flicka Vid given har för att rara en journalist inte endast en så stor eftergift?
ivrigt - lyssande Men innan ag vi gå fortsatte vidare måste vi och negativ - och given tid höll han utanför spärren och dart en ovanligt känslig själ utan - Det är lättare att räkna upp vad Han vet intenting sade en röst hon ilade in i bilen som susade iväg också ett varmt hjärta, alltid färdigt jag inte skulle hunna giva.
svarade lösa problemet papper Vet n i hur vid min sida han bara pratar Det gör till självuppoffring och hjältemod jag stolt.
jag skall undervisa eder i man - Aldrig hört talas om sådant Under en hel vecka kunde jag inte allt o m allt.
Edra wigwams skola sade kungen utropade jag och såg komma från tanken på vildarna i stråla i elektriskt ljus.
Boktryckarkonsten sådant Verkligen - Afrika och efter ännu en vecka be- Boktryckarkonsten skall höja eder bildningsgrad beklagande på honom det finnes slöt jag att f a n till dem och n i d min principen om civiliserad diplomati kundskap uppfostran.
och höga civil sation skola utvidga edra gränser och skjutvapen egentligen inte något enklare papper civilisation böja dem till min nivå den hö- vapen skola beskydda eder mot anfall är gjort av trasor trasor av alla slag och av tyg av lin, som är en planta höga nivå en kunnig.
efteren och mångsidig av vilda djur.
Borgerlig begravning sidig tidningsman ovillkorligt kommer Jubel steg från ett dussin strupar Jag såg triumferande omkring m i g mer till.
och galna av glädje och iver drogo kungen sporde ängsligt.
bundo mig och släpade mig Kan du icke.
o främling visa De Jag Då jag delgav chefredaktören mitt vildarna mig med sig till sin konung Det 1910 av herr J Byström och fortfor att tala - æroplan bort.
beslut blev han först förvånad Y - längre in i skogarnas djup.
mig vad lin är för en planta sedan missbelåten varpå han yttrade Ängarna voro fulla av blomster äro föremål tyngre än luften.
Det sedan upprepade gånger i riksdagen på befrielse för sin oförgripliga mening att jag var I medvetande av min värdighet men som jag a l d i g i mitt liv varit finns monoplan biplan och så kal- framförda kravet dem som så önska av det kyrkliga en dåre ehuru en ofarlig sådan Slut- steg jag inför den svarte konungen utom staden visste jag mig inte ha lade - är sade - järn Mamma förstår skall att måste rödgråten i - henne och då kan jag träffa den så hämtar vi dem där Genom framför Mamma -- omöjligt.
- Efter kan kam positiv genom är - papper - något i.
- Slutligen bestod han mig e t t.
- litet förskott Kan det vara rant att Si, en och lät sätta in en notis att tidningen människa vet allt frågade den naive gen beslutat icke spara några utgifter vilden med förundran.
.
ter för att erhålla direkta underrättelser Jag är journalist svarade jag telser och sände en korrespondent till med mitt teckenspråk journalister d u inre av Afrika Och jag for.
veta allt, v i n yrke kräver det Vad anser si då vara det för- Uttröttad efter en dagsmarsch under nämsta i livet frågade kungen der Afrikas sol stannad jag över Det tryckta ordet.
natten i en tropisk skog full av or- K a n ni lära oss det?
ormar och nyfikna hungriga l e j a.
- Ingenting är lättare - H u r göres det - Hur?
Alla höllo andan kungen själv böjde de sig framåt den förkroppsligade - H u r äro d i gjorda frågade vilden jordfästningstvånget har nu av k. m:t släpade på mig.
av trädens den Jag visste det inte i detalj och fon- i proposition nr 8 framlagt i förslag trädens fibrer Trämassepper äa mycket mycket vanligt Särskilt i Amerika De for därför efter ett ögenblicks tyst- om bestämmelse angående kTavninc sett lin.
Jag fortsatte.
- Papper kan också göras ha en som - tystnad väldig industri.
- människan skall snart komma utan jordfästning i svenska kyrkans Ja, ja avbröt kungen Visa oss att fullständigt behärska tekniken och ordning därmed herradömet över luften bara hur man gör papper av trä - Hur Intet är enklare Verket och - - - Han blir ganska läcker skulle driver av elektricitet -, Vad är då detta sade kungen jag tro sade en av vildarne och knep nästan andäktigt hur kommer det till i mig Han föll mig genast i smaken Varje skolgosse i Europa studerar studerar fysik svarade jag överlägset svarade en annan Elektriciteten spelar numera en stor ag var dock för kultiverad för att roll i varje civiliserad människas liv vara känslig för så grovt smicker Fullproppade elektriska spårvagnar Jag var tyst och rom jag låg där kull- uppmärksamheten S i här går det till.
En id6 upp- rusa genom gatorna upplysta av kastad p i marken inväntade jag tåligt Enorma biografer tåligt slutet står i mitt huvud.
Jag sätter mig vid elektriskt l j u s - Skall jag berätta för dem n min skrivbord kastar ned det på papperet återgiva alla de senaste händelserna tjugonde århundradets om bössor tänkte jag Jag har papperet i ' kallar jag på springgossen och det - Gossar ha vi h ä r sade kungen.
mänsklighet virvlar i triumf framtiden många gånger rasat i pressen mot framtiden till mötes bland elektriska strålar omänskliga i explosiva kulor jag Så många Si behöver -.
Jag ropar in gossen och sänder strålar sprakande flam - Tala inte så mycket sade kungen honom t i l l faktorn han ordnar med sättningen trycker der och ränder ut kungen otåligt visa dem hellre vad de - - -.
- - - - - - - ~ - - - skola göra hela världen Ursäkta sade jag högdraget Jag Kungens ögon strålade av förnöjelse är journalist och van att behäska mi- förnöjelse över - Hon gick fram till honom och uttalade var i ett farligt lynne Jag var lade sakta hans namn Han ryckte tvungen att lyda om jag inte ville häftigt till och stammade förlora min plats men karlen var j-jag skulle ju berätta två gånger jag och dessutom utom var han i besittning av eldgaffeln Om olyckshändelsen eller vad gaffeln.
ROMAN d u nu var som vållade en förlamning H a n gjorde ett uppehåll och detraktade förlamning men d u pinar er traktade Gemma med en förstulen Nej, men d u var inte en olyckshändelsen blick.
Sedan fortsatte han: E L VOYNICH händelse.
d u var en eldgaffel Det Du var räl a t t mening att gö- hände i Lima för - låt mig Y ra alldeles kål p i mig men hur ilet Forts nära tretton år sedan Jag berättade var så lämnade han ritt verk ofullbordat Jag deltog aldrig i kriget och under att Peru var u t förtjusande land bordat expeditionen blev jag inte utsatt för men det är inte så angenämt Kunde ingen komma till er några allvarligare skador Det är så alla förhållanden Jag hade först varit hjälp Var alla de andra-rädda för gott.
att jag talar om sanningen Jag rit i Argentina och sedan i Chile och en enda matros skall berätta d u nu.
om n i bryr svält hade jag gjort nästan hela tiden Han såg upp och brast ut i skratt er om att höra på den.
Eftersom jag inte kunde få nä- - Alla de andra Spelarna och Hon lade sakta undan sin virkning.
något arbete i själva Lima begav jag värdfolket?
Si förstår visst inte tik- Hon fann det så underligt patetiskt mig till dockorna.
I alla hamnar finns tigt Det var negrer och kineser och att denna hårda hånfulla människa det nästen d i r sjöfarana samlas och himlen ' etc vad och jag var deras plötsligt skulle skänka sitt förtroende jag blev antagen som tjänare i ett av tjänare dersa egendom De stodo åt en kvinna som han knappast kände dessa spelhelveten Jag fick koka runt omkring och hade roligt st uppträdet och inte ens sympatiserade med maten och hämta s p r i t It sjö- trädet En lång tystnad följde.
Han lutade männen och d e n s kvinnor.
det En rysning genomilade henne.
de sin vänstra arm mot det lille bor- var inte något vidare angenämt arbete - Hur slutade det?
det som stod bredvid honom och bete.
men jag var glad att ha fått - Det kan j a g inte säga, ty efter skuggade med handen för ögonen det En kväll blev jag tillsagt att något sådant dröjer d u flera dagar H a såg att det ryckte nervöst i hans k ö n ut en drucken matros som innan man erinrar sig någonting När fingrar och att pulsar bultade gjort av med alla rinn pengar och de såg att jag inte var död skickade Getingen F-förlåt starkare än - om - - - - under - - hans att rädda mitt l i v de efter en skeppsläkare och han lappade ihop mig så gott kunde fast Riccardo tycker att det är dåligt gjort.
När j a g åter kom t i l l medvetande medvetande var det en gammal infödingskvinna infödingskvinna som av barnhärtighet tagit sig an mig H o n brukade sitta sammankrupen mankrupen i ett hörn av sin hydda.
rökande p i p.
och hon sade att j a g skulle få dö i fred utan att någon störde mig Men min motsägelsedrift var stark och jag valde att leva Det var ganska besvärligt att återvända till livet och den gamla kvinnan ha- de ett underbart tålarmod Smärtor- na voro svåra ser ni.
och jag var bortskämd från barndomen Till slut uthärdade jag inte längre i hyddan dan utan kravlade mig därifrån De värsta smärtorna brukade komma på i skymningen och jag låg ensam och sig solen sjunka djupare och djupare re - å h ni kan inte förstå det Ännu nu blir jag sjuk av att betrakta en solnedgång Sedan drog jag uppåt landet för att se om jag kunde skaffa mig något arbete Jag kom så långt som till Cuzco.
a h där skall jag han fortsätta Jag är rädd att det kostar er för detta - mycket lidande att erinra er allt Tror ni att jag glömmer då jag tiger D i är det andå värre Men det är inte saken i och för sig som ständigt pinar mig.
Det är medvetandet tandet av att ha förlorat herraväldet över mig själv.
- Jag tror inte att jag förstår riktigt tigt - Det är känslan av att jag en gång nådde den gräns då jag blev en feg stackare Det finn.
naturligtvis i n gräns för vad en människa kan uthärda - Ja och har man en gång nått den gränsen så vet man att det kan inträffa igen Jag hade fått en god start i livet men jag rymde min väg Varför - Därför att jag en ung och inbilsk narr förmodar jag Jag ha- de växt upp i ett luxuöst hem, och man hade klemat med mig tills jag trodde att hela världen var snäll och beskedlig En dag fick jag reda på a t t en människa som jag satt min lit till.
bedragit mig M e n varför rycker ker ni till ' Vid var d u?
- - var
