# ID: svediakorp-per3266
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,800
# sentences: 622
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


!
Tidevarvet N:r 49 Vi leva i fördragens tecken.
Fore 1924 Lo- av carnofördraget är undertecknat London och defensivfördrag.
Efter 1924 Mussolini, apelsin och skiljedom.
grönkål A v Anna Wicksell i Genèveprotokollet skapades icke förekommande två s k i l j e d o m s a v t a l e n därför icke svensk-norska skilje- intet, och det blev icke till intet, då voro: mellan Tyskland och Schweiz dem stipulera: +, hur många avgörande ~ " En sak ha vi::: n: i::: t;: genom behålla sin hälsa bör tillföra sin kropp de Det är därför av så kraftigt av nödvändiga vitaminerna.
Wick- försvann.
Om man ser tillbaka och mellan Österrike och U n - med bindande verkan de två senaste åren, 1924 och gern 1923. samtliga förekommande tvistefrågor.
rekommenderas sell skriver med anledning härav om 1925, konstaterar man hos de euro- Efter januari 1924 förekommer Men så mycket törs jag nog säga, att Den domsavtalet i Oslo.
Fru Anna 1921 över som återigen vill ge Mussolini en peiska staterna en ständigt fortskri- inlet vidare alliansfördrag, men där- efter Genèveprotokollets tillkomst läxa, så att han förstår att han icke kan dande, medveten strävan all beställa emot ungefär ett trettiotal skilje- fleratalet fördrag varit av denna typ.
utmana de apelsinätande folkens opinion, om sitt hus, att öka sin nationella si- dams- och förlikningsavtal.
De f y - radikalaste av dem är tvivelsutan den bör undvika att äta apelsiner åtmin- de italienska.
Se här den ständiga Dagens ledare handlar om regerin- kerhet genom att tillsammans med si- nordiska länderna inledde med s i - italiensk-schweiziska av 24 gens beslut att utnämna dr eventuella motparter genomföra förlikningsavtal av 27 juni 1924, 1924, som hänvisar alla tvist- konflikten mellan enskilda och allmännna skiljedomstankens utveckling.
sep- Greta in- 1924, därest Muhl till överläkare vid Flensburg- ett reglerande på fredlig väg av dem vilka dock endast avse att konsolide- tefrågor av vad art de vara må först emellan förekommande framtida yvi- m förlikningsförfarandet genom en förlikningsnämnd och, ska barnsjukhuset.
stefrågor, ett reglerande av fastare rättandet av ständiga förliknings- förlikningen misslyckas, till art är del, som förbundsaktens s y - Vidare har Schwiez fasta domstolen i i Haag med stem erbjuder.
Genèveprotokollet var slutat en lång rad verkliga s k i l j e - för denna, ifall den Från Musiklivet i Stockholm ger som en blomma, som plötsligt sprang domsfördrag, Sverige, Polen, Fin- tvisten icke vara av rättslig natur, Elsa Thulin en översiktlig redogö- ut under inflytande av den kanske land och Tyskland flera sådana, och döma enligt artificiella värme, som frambraktes Belgien, Frankrike och Tjeckoslova- Sådana övriga obegränsade skilje- relse.
genom konstellationen av en radikal kiet vartdera ett.
Därtill kommer från detta sista år, vil- regering i Frankrike och m radikal ett kollektivfördrag mellan Finland, kas text jag känner, föreskriva, regering i England.
O m blomman Estland.
Lettland och Polen i januari de tvister, som icke kunnat lösas på Frida Stéenhoff fyller den 11 dec.
frusit bort under en Chamberlainsk detta år, ävensom Locarnofördragen, förlikningsvägen, skola hänskjutas 60 år.
Vi lyckönska henne till be- frostnatt, så visar den senaste ut- vilka definitivt ratiifcerats nu den I till m särskild, för tillfället mellan märkelsedagen och ändå mera till a l l den s:am på vilken decemher.
Och på sistone har Sve- upprättad skiljedomstol, synpunkter i ny form.
är en välsignad beståndsdel i vår under vinterna vitamin- fattiga och ensidiga föda.
Jag har länge och stavat Pam hymn till apelsinen, till- av- finner att skall billighetsgrundsatser.
lilla avbild och ersättare.
Men hur det jag så kunna innerligt sätta väl i ord behöves denna en hymn, kraf- fascismen?
Det finns väl andra länder är Italien, protest mot att vecklingen, härskar en reaktionär Bremer recenseras av Elin Wägner.
Ier föräldrad: motto: över inneva- rande års verksamhet kan snarare Om Charlot e blivande kens oss ana en glimt av bokens in och två skiljedomsfördrag; denna pe- riod började med det jugoslavik- är out- tjerkiska alliansfördraget och den härdligt spännande.
fransk-belgiska militärkonventionen, båda från hösten 1920: den slutade med den fransk-tjeckiska allians- Det gör an, Almqvists berömda traktaten och det italiensk-jugoslavi- novell, börjar införas i detta num- ska vänskapsfördraget båda av janu- nehåll och försäkrar mer.
att den Med anledning härav belyser a r i 1924.
De under samma pariod Om Frihet ha Magda Honorine Hermelin Vi ha ingått I julmånaden och Wollter och ett replikskifte.
Tidevarvet tillåter sig därför att lik- Advent, advent!
En dörr, som står på glänt till allt, som i ett jordeliv av längtan mig har bränt.
samtidigt leda de heta ångorna in situationen är besvärlig.
Siktar man andra kanaler, där de kunna avkylas bara efter nyttan så finns det en absolut och oskadliggöras, f i r väl framtiden utväg, den nämligen att avstå från alla visa.
Resultatet blir dock endast, att apelsiner och äta svenska grönkål.
Denna en politisk tvist, som icke kunnat lö- till det yttre anspråkslösa växt är på vin- Advent, advent!
En stjärna Gud har tänt.
Som furste och som hjälpare sin son han oss har sänt.
sas genom förlikning, får kvarstå gröna bladen, som finnas att få färska olöst t i l l bättre tider: och i praktiken hela vintern, ha nämligen i behåll de vita- blir väl detta som oftast fallet, skola dem de späda skotten magasinera- vi hoppas, även då såsom enligt de under sommarens välsignade tid Men den nuvarande förbundsakten krig grönkålen skall då inte kokas som soppa Fragment, fragment!
i detta fall ADVENT det vara hänt, mitt ävlande och liv vart ingenting bevänt.
(Ur Dikter).
Nu må at:med JURIS KANDIDAT Maria Björnbom Romson Medlem av Sveriges Advokatsamfund Arsenalsgatan 14, I.
(Mitt emot Operahuset.)
Stockholm, Tel. N.
1388.
Juridiska uppdrag av alla slag emot- tagas, Skriftliga förfrågningar besva- ras omgående.
att i klen bland försäljarna.
tern vår mest vitaminrika grönsak.
- i alla PRESENTKORT för halvår 3 kr.
Sedan insändas korten med abon- n ntens namn och adress till expedi- tionen, som besör- jer om att tidnin- Husmoderns arbete te är med fläsk till.
Det skall sköras Liksom önska 1926 Barnets Lyckopenning Blomsterfonden prenumerationer à 50 äre styck personer dem de för Lidevarvet Devinez.
i fjor ha även i dr flera enkilda samt fö- renngar och läns- förbund av F. K.
R. gjort december avseen- sta för helår 5: 50 - De tillåtet.
Att kriget i i små dessa traktater uttryckligen förbju- Och det är inte så säkert att det är lika der skall väl åtminstone ha m åter- roligt att tugga Pa ett kålblad, som att hållande och uppfostrande verkan.
äta av Mussolinis apelsiner.
Det är vis- (Fort å sid.
5.)
serligen eftersträvansvärt att bli snabb och alert som m hare.
Men till del priset, nej!
Det slutar naturligtvis med att vi fort- gen kommer ve- fara med apelsinerna och Mussolini med derbörande till- att hänskratta åt Europas demokrater. " '
' ' ' - E " ADVOKATEN Huru- som föregående år erinra om sentkort på Tide.
va vet för 1926 är Prenumerera i god tid på Tidevar- den lämplig jul- klapp.
Presentkoe- vet I ten rekvireras på tidningens expedi- tion Slussplan I Stockholm De Lo- dock värst i av Horriet Löwenhielm.
I.
B. med en del citat Almqvists ställning t i l l äktenskapet.
regim, krig är ett brottsligt medel att slita Italien.
Det är därför mera försvarligt tvister och därför mellan de k o n t r a - det demokratiska samvetet atta köpa herande parterna förbjudet.
spanska apelsiner.
Men svårigheten är vida det ej kan våra betänkligt i fruktaffärerna få pålitligt besked om p i d a t a sätt stänga ventilen utan att varans ursprung.
Varukunskapen är ofta gas vara: säkerhet genom skiljedom Löwensköld, hjält- och därefter följande avrustning.
löfs nya bok med Säkerhetstanken dominerar det he- innan i Selma Lagerlöfs som naturligt är och som det all- samma namn ha våra läsare endast tid varit.
Men medan före 1924 vetat att han stjälpte ut sockerskå- länderna sökte förskaffa sig säker- len över sin hallontallrik och så sat- het genom defensivfördrag, lita de te sig i respekt hos sina till skiljedom.
Mellan 1920 svärföräldrar.
Nu låter Elsa Wil- och 1924 avslötos elva alli nsfördrag hit apelsiner?
Ja.
Men här in ett egendomligt förhållande som skärper konflikten.
Det nämligen, att icke alla länders apelsiner äro vitaminrika Det har visat sig att en sjöman kan hur mycket apelsinsaft som helst från australiska apelsiner a h få skörbjugg som skicka för Tidevarvet.
erhålles genom förlossningshem och Barnmorskor samt DE DLINDAS FÖRENING 12 STOCKHOLM Majorsgatan intressera Vi vore ma för bestäm- mande av uppla- gans storlek unde- Decemberprenu- merationer inkomma sa snart som möjlig.
består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 123 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta oris.
Konsumlionsförenlingen Stockholm m. O. Blomsterfonden Tel. Blomsterfonden.
Adr,: Arsenalsgatan 6,n.b.
Stockholm O l g a Elmdahl Modemagasin 10851 Kungsgatan 53, Tel. STOCKHOLM
Svart Påtryckning!
på vitt Regeringen har förordnat doktor sjukdomar till nytta för så väl kol- För en vecka sedan såg det OI.
som om Hovrätten har avkunnat ett utslag som Greta Muhl till överläkare vid Flens- leger rom allmänhet och vara den regeringskrisen i Frankrike skulle lösas innebär en höjning av straff för sedlig- burgska barnsjukhuset i Malmö.
första auktoriteten i samhället beträf- därigenom att socialisterna ginge mad ' i hetssårande handling mot minderåriga.
en vänsterregering.
Herriot försökte bil- Därmed upphäves medicinalstyrel- fande social barnavård ”.
Vad hind.
Som förut omtalats dömde Stockholms da regering, ut från denna plan.
Men sens utnämning av docenten Höjer.
rar att doktor Muhl kan komma alt det blev ingenting av, ty socialister och rådhusrätt en vedhandlare, förbrutit Av de tre p i förslaget uppsatta hade fylla denna ställning?
Det undersö- borgerlig vänster kunde inte sämjas om sig mot en minderårig till 250 kr.
i böter.
sjukhusstyrelsen ratt doktor Greta kes ej, man utgår på förhand.
att det regeringsprogrammet i finansfrågan.
Flickans föräldrar yrkade på ett skade- Briand har därför fått bilda m borger- stånd av 2,000 kr., enär flickan lidit var- Muhl, som hade de största meriter- är otänkbart.
lig ministär med storkapitalismens man aktigt men av behandlingen.
Vedhandla- na, som n:r 1, men samtidigt givit sitt Dagens Nyheter insinuerar att re- Loucheur som finansminister förord till docenten Höjer.
geringen varit utsatt för ” mycket.
Den uppgiften som föreligger regerin- ren själv klagade över d i 250 kronorna.
Regeringens beslut har haft några starka påtryckningar, från kvinno- gen, är mycket svår, ty inom kon förfal- Nu har hovrätten skärpt hans straff till 2 betecknade verkningar.
Sex av sakshåll framför allt i Stockholm. "
la statens milliardlån a h ingen plan finns månaders fängelse medan den förklarar sjukhusstyrelsens medlemmar har de Pi vår förfrågan ha vederbörande hur saken skalll ordnas.
Franska staten sig icke vara rätt forum för att avgöra monstrerat mot detsamma med at: som handkraft ärendet i socialdepar- liknar nästan m student, som skall skaffa frågan om skadestånd.
Kanske kan ha- moralisk effekt $ avgå ur styrelsen.
Det är den ene au tementet, upplyst, att, framställningar namn på en växel eller pengar till en om- rättens utslag få n @ sättning, innan banken stängs.
Med den de t v i läkarna i styrelsen doktor gjorts från båda sidor.
som ofta sker stora skillnaden dock att franska staten sedlighetsförbrytare som ta saken alltför Gröné och den ena av de tre kvinn- inför utnämningar.
D e starka på kan låta trycka sedlar, vilket studenten liga medlemmarna jämte fyra andra.
tryckningarna ha kommit från sjuk- icke gärna kan.
En ny sedelutgivning Vidare ha tidningar som Sydsven- husstyrelsen i Malmö.
vars majo- kommer antagligen också att bli nödvän- dig.
Detta betyder m förmögenhets- ska Dagbladet.
och efter den Nya ritet uppvaktat socialministern.
Även minskning för alla sparare och svåra stri- Fröken Sophie Alberti har sänt oss Allehanda och Dagens Nyhe- vänner till Höjer ha talat hans sak.
der for lönearbetarna, som måste söka redogörelse för Kvindelig Læseforening.
Gammel Mönt I. Köpenhamn.
t d- t &amp; högt förfasat sig över regeringens Två representanter från de kvinnliga pressa upp sina löner.
Se Tyskland.
beslut.
D e utgå utan vidare frän att läkarnas kommitté ha besökt social- Franska staten har åsamkat sig sina väl- dagar, då frågan om Årsta i Stockholm doktor Muhl icke kan vara den lämp- ministern och betonat kårens intres- diga skulder dels genom kriget, genom står inför sin lösning är det av intresse av de förstörda områ- att se vilken omfattning det motsvarande ligaste till platsen.
Hon har större re av att behörighetdagen blev till- återuppbyggandet dena, dels genom sin rustningspolitik.
Af- meriter.
det vill säga på svenska för- lämpad.
Likar5 har doktor Muhl, färsliv, industri a h jordbruk blomstra i danska företaget under årens lopp har är 3,121 stycken, tjänster.
M Höjer, det kan ingen för.
för att nu riktigt tala om allting, be- Frankrike, men alla samhällsklasser anse flit.
Medlemstalet alla betala årsavgift av 15 kr.
1,745 neka, i det fallet har alla instanser sökt statsrådet Möller.
var för sig, att de andra äro mera skic- salt henne främst.
Dessa meriter Regeringen har utan att fråga ef- kade att bära bördan av ökade skatter och böcker ha anskaffats under året, im tid- bestå i lång tjänstgöring på sjukhus ter påtryckningar från något håll ut- skjuta ifrån sig sådana förslag, som in.
skrifter och 42 tidningar.
i allt omfattar nebära stora uppoffringar.
Det är därför och barnsjukhus alltsåd i samlad er- nämnt doktor Muhl, sedan de sökan- som läget är kritiskt och francen faller.
biblioteket 65,000 bind.
Utlåningen m- Ja året &amp; löst på omkr. i m band.
farenhet, men kallar nu pappersmeri- des meriter jämförts och värderat!
Medlemmarna ha t i t t att varje dag låna ter.
Om tjänstgöring icke borde räk- efter de grunder, som äro vanliga vid en ny bok.
Kvindelig Läseförening har nas merit, och den nuvarande sjukhusutnämningar.
Sedan behö- befordringsgrunden icke är den rik- righetslagen finns, kan regeringen in- Locarnofördraget har undertecknats i också en pensionsfond på 52,000 kr.
och tiga.
d bör den ändras, men det be- te fästa avseende vid de sökandes London sedan det förut ratificerats av de betalar pension till medlemmar.
höver ju icke ske för första gången, kön, och det har den heller inte gjort.
berörda ländernas parlament, även Tysk- Föredrag, diskussioner a h konserter lands.
Undertecknandet skedde i engelska avlösa varandra i Kvindelig läseforening.
just när den nya behörighetslagel Inom socialdepartementet har bara utrikesdepartementet under högtidliga for- skall tillämpas.
rått a mening, den, att doktor Muhl mer.
m " det karaktären av ett nytt samband d ä m d finnes Damehotellet, priserna för ett rum nu nedsatts till fredsslut, vilket det också var.
Alla, främst sjukhusstyrelsen, tala borde utnämnas.
danska kronor.
Vid längre tids up- nu högt am docenten Höjers sociala Det kan i detta sammanhang näm- Bättre kan inte fördragets mening m. tryckas än genom de ord.
som Briand ytt- pehåll reduceras priserna.
Även restau- intressen, som skulle göra hmar nas, att de kvinnliga läkarnas kom- rade: lämpligare M doktor Muhl.
Det är mitté i stället för att ordna opinions- " Om avtalen icke vore utkastet titt den rangen har kunnat sätta ned sina priser riktigt att docenten Höjer här går fö yttringar, avrått från sådana, enär europeiska familjens konstituerande inom re.
Men docenten Malmberg, ron den ansett, att utomstående icke kun- N.F., vore de ganska svaga och inneslö- först fick förord av styrelsen och ut- de döma i kompetensfrågan.
Doktor te fröet till missräkningar.
Avtalen sko- nämndes, fast han sedan avsade sig, Muhl kan icke gärna själv ha orga- I " 111 värdefulla, om i! '
få betyda, att kri- gen icke mer skola börja, att våra män hade lika litet som doktor Muhl tidi- niserat någon opinion, då hon icke icke mer skola dödas eller lemlästas, våra gare v i s t några sociala intressen.
tillhör, vad Dagens Nyheter kallar städer icke läggas i ruiner.
Därför borde styrelsen, om det var kvinnosakshåll och aldrig på minsta dessa intressen det hängde på redan sätt visat intresse för ett solidariskt Jag är besluten att i framtiden utnyttja första gången ha föredragit doc. Hö- uppträdande i någon ” kvinnosak ” dessa konventioner till allt de kunna giva Partivän t i l l socialministern är hor för freden och mot kriget.
Jag ser däri jer, som även d5 fanns an tillgå.
Vilket den dock icke gjorde.
De icke, om hon tillhör något läger alls början till ett storstilat verk att förnya Europa och giva del dess verkliga karak- torde det vara det motsatta.
tär i allmän gemenskap, i det alla folk Nej, man tar nog inte fel, om man Vad som intresserat i detta fall kallas att, vart efter sin art, definitivt an sjukhusstyrelsen och rom Tidevarvet för sin del fram- trygga freden för att i denna fred finna Malmö alldeles som medicinalstyrel- hållit, är, att behörighetslagen vinner helgandet av sin intelligens a h egenart sen och de ovan nämnda tidningarna respekt hos utnämnande myndigheter och kunna för varje dag rycka fram på framåtskridandets väg. ” utgå från alt en kvinna icke hon skö i landet.
Med tacksamhet erkännes ta m chefsbefattning inte ens på ett att detta är den socialdemokratiska barnsjukhus.
Allrhanda, Sydsvenskan regeringens ståndpunkt.
tryckning!
Annars så skulle ju och Dagens Nyheter förråda denna Presskommentarerna t i l l denna, egentligen denna lagändrings mening ståndpunkt då de veklaga i korus som man tycker, självklara hållning, vara den, att valet till rikets ämbets- Över att anstalten icke fått den lä- avtvinga m verkligen ett vemodigt män hädanefter kunde ske bland de kare ” som skulle kunnat represente- leende.
Vad är behörighetslagens bäst skickade av båda könen.
Alltså ra högsta sakkunskap och erfa- tillämpning?
Kvinnosak!
Vad är ett tillskott till det helar bästa, alltså renheten i Malmö i fråga om barn- intresset för denna tillämpning?
P i - m hela rikets sak.
I som lätt.
en Dagligt som som - sociala intresset är senare påkommet.
förmodar,, där 3:50,
,.
Advokaten E V A ANDEN.
Nya medlemmar vinna inträde.
Avgift 50 öre.
Från musiklivet i Stockholm — Mötesplatsen figur Frida i modem Stéenhoff, kvinnorörelse, denna förgrunds fyller, den 10 dec.
60 år.
Tidevarvet har i anledning därav haft ett samtal med V A R T H Ä N VI HA KOMMIT trén framhöll för sin del i ett tal han hon anser, att tiden ridit i kapp de en OCH VART SKOLA VI GÅ?
i k e n Tamm, a t t ” hennes ord voro väl fatal politisk situation ”, sade frö- värda att tänka på och taga fasta idéer, hon förkunnat med aldrig svi- Musiklivet i Stockholm är nume- dantagen.
Och nu mista vi honom ra så internationellt, att vi knappast åtminstone blir han e j längre fast stå efter de stora på bunden vid vår Opera.
Som gäst få 1896 var det, som fru Stéenhoff detta område.
Vår opera är en bland v i väl hoppas, att han ofta bereder under pseudonymen H a r o l d Gote, de kvalitativt bästa i Europa och fle- glädjen och njutningen få höra inför publiken med sitt rama ” Lejonets unge ".
Det väckte ra av de bästa solisterna i Amerika ' honom åter.
s t o r t uppseende och mycket ond metropolerna teater.
oss framträdde ken Tamm under sin föredragsresa på ” i Skåne.
och Blekinge.
" De s t a r k a Från Blekinge länsförbund skriver partierna (socialdemokrater och hö- fröken Maja Åkeson till oss: ger) ha intet avgörande och de av- " Fröken Tamm talade lördagen f görande äro för svaga för att föra 28 nov.
i gossläroverkets aula i Karls- en egen talan. "
Alla vilja komma ur krona om ” Varthän ha vi kommit och Så ha vi Konsertföreningen Carin Edelberg, har debuterat på kon: n a s rätt att mot vedertaget bruk b e - gå så till att d e båda skilda frisin- Det var ingen skönmålning, ingen så Superlativa lovord, att man givet- högt.
Georg Brandes ger henne ett gör det.
L ä t oss samlas på tre punk- timist.
re ha varit glada åt den bekantskap de gjort här uppe i det avlägsna nor- vis hade spänt förhoppningarna högt, gott betyg bland de författare, han ter.
En samhällsekonomi i egentlig E t t so-tal frisinnade kvinnor från den.
Snart flyttar föreningen in u n - m a n på måndagsaftonen infann behandlar i sina samlade skrifter, mening, jordfrågans lösning och ar- stad och landsbygd samlades sedan Publi- samtidigt som han gör honnör för betet för fredssaken. "
på stadshotellet omkring aftonens Stockholm får sitt mu- Sig i musikaliska akademien.
d e r eget tak.
Tidevarvet får längre fram tillfäl- hedersgäster, fröken Tamm och frö- siktempel.
Låt oss hoppas, att har- ken var så gott som fulltalig, men hennes ideella lösen: Rätt mot våld.
bestod nog till närmare 50 % av s&amp;, - Ett av hennes dramer: ” S t r i d b a r le att närmare redogöra för hur frö- ken Hermelin.
Tiden flög fram un- moni och skönhet må komma att föra garens landsmän.
F ö r dessa hade ” ungdom ” av år 1906, har en värn- ken Tamm utvecklade de tre pro- der det tal på vers och prosa, solo- spiran där — i alla avseenden!
nog aftonen sin charm — men för pliktsvägrare till hjälte.
Det blev grampunkterna.
sång, musik, unisona hembygdssån- På Operan ha vi nyligen fått höra oss andra vanliga dödliga blev be- hälsat med hänförelse av dåtidens Hennes uppslag har upptagits på ger och bordsvisor avlöste varandra.
Wagners ” Nibelungenring ”.
De fyra hållningen nog mera problematisk.
ungsocialistiska klubbar.
Nu är ju olika sätt i Skåne med reservation el- föreställningarna (Rhenguldet Val- Monsieur Mosschuchin kan nämligen läget förändrat.
Värnpliktsvägrar- ler gillande.
Hovrättsrådet Bror Pe- Redaktionen kan förstå att vi v~ glada åt hesöket. "
kyrian, Sigfrid och Ragnarök) voro intet annat språk än sitt modersmål nas ständigt växande skara får ett gott prov på vad här kan preste- - sjöng alltså hela programmet på s ö k a inom andra läger.
Fru Stéen- Till sist har fru Stéenhoff en hel ras.
” Ringen ” hör ju jämte ” Tris- ryska, vilket givetvis försvårade det h o f f ser dock med förskräckelse på del vackra saker att säga om nuti- tan ” och ” Parsifal ” till den musik för, publiken att komma i någon in- de väldiga reaktionära makter, SOV- dens unga flickor.
Hon tar därvid alla verkliga musikvänner timare kontakt med konsertgivaren.
jet-Ryssland och Italien, som nu ho- hestämt avstånd från såväl Marika hänförelse ’ begå ” minst en gång om VARJAGEN.
Efter att ha sjungit igenom hela pro- t a Europas makter icke blott med Stjernstedts ståndpunkt i den nyli- året.
Det är sublim konst, som l y f - grammet, som upptog moderna rys- krig, men med inbördesstrider klas- gen utkomna " Vår tid " som från Advokat Eva Andén talar över ter själen till högre, renare rymder, ka kompositörer (Musorgski, Glinka serna emellan.
Som den fredsentu- Ellen Keys utpräglat pessimistiska detta ämne torsdagen den 10 decem- som för en stund för den bort från m.
fl.)
samt nå-ra romanser av siast hon är, hoppas hon, att Genève syn i ” Allsegraren ”.
ber kl.8 e. m. å Läkarsällskapets lo- all: g ' materia till sagans skimrande “ Ellen Key påstår ”, säger fru kal.
Schumann och Schubert, gav herr skall göra sitt för att återställa jäm- Mötet är icke offentligt, men tänder.
där rätt och skönhet råda.
Stéenhoff, ” att nutidens unga kvin- medlemmar kunna med- Mosschuchin några extranummer, vikten.
Denna gång fick framförandet av a r han med ens visade sig i en helt En annan f r å g a som fru Stéenhoff nor icke vilja föda barn.
Skulle då " Ringen " en alldeles särskilt festlig annan och betydligt mera konstnärlig brutit mången lans för i sin diktning, världen kunna så förändras i en t a g a gäster.
Särskilt inbjudna äro prägel, dels därav, att hovkapellmäs- dager.
I D o n Basils aria ur Barbe- är en förbättring av de oäkta bar- handvändning?
Nej, det ä r omöj- medlemmar Svenska kvinnors av Frisinnad medborgarförbund, ungdom.
tare Järnefelf med dess uppförande raren i Sevilla samt i Musorgskis n e n s ställning i samhället.
Hon kon- ligt.
Man får inte se barnalstringen Liberala partiet, De folkfrisinnade.
” Mefistofeles sång om Loppan ” bjöd staterar med tillfredsställelse, att den bara ur kvantitativ synpunkt, det har Entré 50 öre.
Nya medlemmar vin- emedan de tvenne ädla konstnä- an på en verkligt virtuos och intres- senaste barnavårdslagen är ett stort jag alltid sagt.
Blott genom att var- ' na inträde.
Efter föredraget diskus- rerna fru Larsén-Todsen och herr sant tolkning.
Han har ett starkt steg framåt i detta avseende.
Hopp- j e barn får en utmärkt uppfostran.
sion, Andrésen, vilka snart lämna vårt dramatiskt temperament, en enastå- fullt ser hon fram mot nästa reform, kan samhället bli, vad det bör bli.
ende fantasifull mimik — faktorer, som redan är genomförd i Norge, De unga flickornas ' ställning har j u som lätt bli löjliga på konserttribu- nämligen barnets tillerkännande av förändrats oerhört under dessa år.
Todsen kommer dock dess bättre att n e n, men som givetvis skulle låta faderns namn och förmögenhet.
M e d sitt självständiga arbete ha de regelbundet gastera vid vår opera, konstnären Föreningen Frisinnade Kvinnor i fått ett starkare rättsmedvetande och konstnären komma bättre till sin rätt som lyckats, få till stånd ett avtal i könsmedvetande.
De arbeta, o f t a Stockholm höll ' onsdagen den 5 nov.
denna riktning med den uppburna på scenen.
över sina krafter, och fylla väl ' ett talrikt besökt sammanträd:, var- konstnärinnan.
F r u Larsén äger Han ackompagnerades smidigt av en högkultiverad, fördjupad och sin fru, - en charmfull sydländska, självständiga, sina poster taga i allmänhet.
sitt öde i sin De egen höll ad föredrag. '
Mathilda om " Profiler Staël v. Holstein och in- förandligad gestaltningsförmåga.
Hon vars far var grek och modern ryska.
hand och göra det i stort sett för- tryck från Internationella Kvinnoför- Ca- har därtill stilkänsla och vördnad in- Hennes konstnärsnamn är Cleo ståndigt.
Det ä r deras rättighet, lik-, bundets kongress i Washington ”.
ståndigt.
för konsten.
Som Wagnersångerska r i n i.
Hon talar flera europeiska som de också ha rättighet till nöjen Hennes livfulla och åskådliga skild- är hon särskilt framstående.
Det språk, bl.
a. franska, och på det språ- vid sidan av arbetet.
Den mycket ring utmynnade i den uppfattningen fick undertecknad en prat- sätt varpå hon sjöng Brynhildes r o l l omtalade s. k. jazzflickan existerar a t t värdet av kongresser sådana som i Ragnarök, ställde henne oemot- stund med henne.
Hon berättade.
at!
knappast i renodlad form.
Jazzflic- denna låg i de impulser och uppslag sägligt i en särklass bland våra h o n och hennes make genomgått hår- kan är ingenting annat än den själv- som representanterna från olika län- musikdramatiska konstnärinnor.
Vad då tider och lidit stora förluster, men försörjande, duktiga flickan, som då d e r fingo genom samarbetet.
herr Ivar Andrésen beträffar, så är att de i sin konst funnit tröst och umgänget med det motsatta könet ä r Den vid förra sammanträdet till- han en gudabenådad bassångare.
Det vunnit vänner.
Själv är hon — för- h e n n e förnekat i a n d r a former, mås- satta kommittén framlade förslag till händer allt emellanåt, att man får hö- utom en god ackompagnatris en av, stadgar för Stockholm-förbundet av ra rn vacker stämma - och stun- Rysslands filmstjärnor.
sångaren Nej, jag ser hoppfullt på nutidens Frisinnade Kvinnors riksförbund.
Har dom att man f å r höra en stor och även han en mångsidig man.
ungdom.
I mycket har den uppfyllt Sedan stadgarna diskuterats.
avklöts kraftig stämma, Men att en konst- utbildat sig i fiolspelning för Ryss- / mina förväntningar.
Långt är det aftonen med samkväm.
Fröken Ka- när besitter båda delarna i så hög lands främste lärare och roar sig på kvar till en fullkomlig mänsklighet.
rin Schultz reciterade en novell av grad som fallet är med herr André- stunder med — skulptur!
K a t e r i n e Mansfield och dikter av Men idéerna äro på frammarsch. "
Elsa Thulin.
sen — det hör gudnås såvisst till un- C — s.
Karl Asplund.
när ro man som med KVINNORNA UNDER LÖSDRI- föreningens dels gestaltade glansfullt.
Fru Larsén- äro vid ket - är lediga.
,.
.
Den nya Fredrika Bremer “ OuthärdIigt spännande ” Selma av Elin Wägner Lagerlöfs nya bok Det händer dock stundom att livet följer Ellen Kleman i hennes mycket Selma Lagerlöf: Charlotte Löwen- den, när den alltför bryskt vill av- sköld.
Bonniers.
Kr.
9:50. färda den jordiska?
Karl-Arturs vid lämplig tidpunkt kommer med väl uppställda skildring, upptäcka de Det spökar i Selma Lagerlöfs nya pietism får ej hindra ungdomen att gottgörelse i t de döda för oförrätter att Fredrika icke alltid var m gam- hak.
Vi äro i Värmland än m gång.
dansa.
Och när han avfärdar sin som tillfogats dem.
Det var alldeles mal mamsell, j a att hon aldrig blev Och som vålnader dyka alla de gamla fästmö Charlotte såsom alltför säkert en oförrätt mot Fredrika Bre- det.
Hon var en högst mänsklig kära figurerna upp, när v i lisa om världslig, är det inte blott medlidan- mer, a t t hennes syster och svåger människa, samtidigt som hon var ett de nya.
Det är författarinnans eget de från författarinnans sids.
att hon fel.
Varför har hon etsat in dem i låter henne komma till makt och här.
togo sig rätt att förfara som de ville imamen i sin tid.
Hon var djupt vårt medvetande så, att vi känna igen lighet på en stor egendom.
T y över med hmner efterlämnade papper, olycklig och full av jublande fröjd.
dem, under vilken ny forn hon än askesens ideal sätter hon med äkta varibland måste ha funnits manu- hon var livshungrig, högsträvande, presenterar dem?
När Karl-Artur värmländskt “ ägodelssinne ” den go- skriptet till den aldrig publicerade himlastormande och Ödmjuk pi en står på predikstolen och öppnar sitt da förvaltningens.
romanen Aurora, krönet på hennes gång.
Men inte bara hmner in- hjärta för folket eller när han går att Au huvudpersonerna är det char- söka sig en brud på landsvägen, vem lotte Löwensköld, som framför alla verk.
T y vad herrskapet Quiding re liv var rikt och intressant även det undgår att tänka på Gösta Berling?
andra vinner vårt hjärta och stannar ville var framför allt att bilden BY yttre var växlingsrikt och ganska sa- Är inte Schagerström bra lik patron i vårt minne.
Hennes pigga humör Fredrika Bremer skulle lämnat kon- plikt.
Fredrika Bremer hade läsare Teodor, när han går på friarestråt och hennes raska hand ställer allt till ventionellt acceptabel åt eftervärl- ich beundrare p i tre kontinenter, till sin dununge?
rätta omkring henne.
Författarinnan den.
Men Fredrika Bremer var icke hon var välkommen och firad i Chi- Den hårda och grymma verklighet, tröttnar e j att om och an igen be- konventionellt acceptabel och antagli- cago och London.
i Rom.
Atén och som nutidsförfattare och deras lisa- rätta de små anekdoter.
som belysa re våndas under och måste ta ställ- hennes karaktär.
Vi överraska hen- gen Aurora icke hiller.
Därför må- Jerusalem.
Hon knöt vänskapsband ning till, existerar helt enkelt icke för ne här under utövandet av den troll- ste så mycket som möjligt förstöras med sin tids mest framstående män i Selma Lagerlöf.
Försynen är den konst, vi nyss påtalade.
Är det inte Europa och Amerika.
Och hon upp- av hennes efterlämnade papper.
“ deus ex machina ”, som ställer allt genom att gång på gång med pedago Men livet uppväckte åt henne levde smutskastningen, missförstån- till rätta.
Figurerna i hennes bok gisk noggrannhet fylla i profilen på träffas, älska, skiljas och begravas i sina figurer, som hon präglar dem in först ett par sådana biografer som det och smädelsen alldeles som hon den stunden, det bäst passar förfat- i vårt medvetande.
Det är så, hon Sophie Adlersparre och Sigrid Lei- förut upplevt hyllning och populari- tarinnan.
Försynen kan vara till sy- har skapat en folklig bilderbok, till.
jonhufvud och ordnade redan d. att ket.
Hon fick lära sig att tiden icke nes olämplig, ja, elak, som d i svär- gänglig för alla.
Dess värde kan var mogen för hennes krav på h i n - Klara Johanson i samarbete med EI- maren Karl-Artur föres rätt i armar- knappast överskattas.
Im Kleman ägnade år av sitt liv norna och för kvinnornas räkning.
na p i organistfrun, vilken å sin sida För första pangen i en Värmlands- har huvudet förvridet av Stagnelius bok nämner Selma Lagerlöf e j ett samt hela sin skarpsinne och kun- V i d som praktiskt omsattes i sam- och Almquist.
Men naturligtvis ha- ord om Gösta Berling och Ekebyka- skap åt m samla det materiel till tiden BY Fredrika Bremers krav var d e försynen rätt.
Ty endast genom valjererna.
Man tänker ändå på kännedom an Fredrika Bremer, som bättre undervisning genom Högre detta kan Charlotte Löwensköld bli dem och vid sidan av deras kraft och i hmner brev fanns spritt över hela lärarinneseminariet rätten till so- luttrad från sin alltför stora självsä- fredliga mod synas oss de manliga världen.
Arbetet bestod icke bara i cialt arbete i form av filantropiska kerhet och erövra en säkrare lycka.
figurerna i boken skäligen tama.
Försynen kan ibland verka mer i n Schagerström framställes visserligen att spåra upp och k o m m e n de fruntimmersföreningar.
Varken det- lovligt hemmagjord.
Men sagan blir som ett praktexemplar BY sann man- brev som nu ramlats till de på Nor- ta eller myndighetsförklaringen kan sann ändå, t y d e n har inre verklighet.
lighet men vi komma på honom med stedts förlag utgivna ståtliga voly- imponera så mycket på en nutidsung- Till det yttre passerar historien i hjärtnupna självbetraktelser, som då- merna.
Det bestod också i att ska- dom.
Men det kan tänkas att ung- det gamla Värmland år 1835.
V i ligt stämma med manligheten.
Och pa en ny Fredrika Bremer.
Eller: domar som läsa Fredrika Bremers skymta figurer från bruken och går- den lille brukdbokhållaren Nyman är darna, vi i i en glimt av naturen från utrustad med så mycket finurlighet befria henne från omklädnader och biografi med eftertanke skala förstå vägarna, v i få sitta i m kolmörk d - och intuition som någon kvinna kan förlegade uppfattningar och fram- att hennes önskemål icke äro passe- ligens och vi få kuska i landå i två vara.
ställa henne sidan som m kongenial rade.
Bakom de tillfälliga, det sen- dagar mellan Stockholm och Värm- Styckets bov är ju intrigmakerskan natur i vår tid ser henne, ut från en timentala, det förlegade finner m i n lund.
Vi beundra med Karlstadher- fru Thea Sundler, ackompagnerad av omfattande forskning.
på de stolts och djärva framtidssynerna, rarna den charmanta överstinnan traktens skvallerkör.
Författarinnan Ekenstedt och ta ett hopp från hon- ger dem visserligen tillbörliga avbas- Den nya Fredrika Bremer, som den djupa inre vissheten.
nes eleganta hem ner t i l l den enkla, ningar.
men skyller deras bovstreck finna i böckerna.
brevsamlingarna, Tänk ban när hon i nådens är lantliga prostgården, där Charlotte delvis på omständigheterna.
Är hon Lotten Dahlgren: Excellensen på noterna till densamma, i kalendern 1847 skriver till sin vän Böklin, att Wahlström &amp; Wid- Löwensköld sitter och klipper tras- Fredrika Bremers bild och i strödda hon “ fordrar för detta mitt samvete, Gustafsvik.
mattor.
strand.
Kr.5:75. uppsatser av Klara Johansson har nu just emedan det är djupt kvinnligt och Under sina forskningar i Värn- Det är med avsikt, författarinnan tig kafferepsmamsell för oss i det fått sin levnadstecknare i Ellen Kle- för det kvinnliga samvetet träffade Lotten valt tidpunkten 1835 för sin berättel- dråpliga kapitlet: Schagerström har emedan landssäktarkiv, man.
Man blir inte så överraskad av det är det mest sympatiska - Dahlgren på även en del brev från se.
Det var då, den stora väckelsen friat!
Och är hon ej en intrigma- kerska av första rangen?
Hur skul- den bild man möter dir. ifall man rätt att bliva hörd, att f5 gälla som den berömde krigaren och politikern gick över landet.
Aven i Värmland l e hon eljest med alla sina krumbuk- Adlersparre.
I föreliggande var det mången, som i de dagarna följt med hur Fredrika Bremerforsk- vittne om sanningen och varelsernas Georg volym offentliggör hon dessa samt bytte logdansen mot en bönestund i ter och finter och knutar på handlin- ningen så småningom utformat den.
innersta livsmening och mål, rätt att ger en del drag ur hans liv p i den kapellet.
Den känslige unge prästen gens tråd kunna åstadkomma de.
Men man är glad i t att ha den hel bliva en bestämmande utgångspunkt egendom i Värmland, Gustafsvik, Karl-Artur övergår till pietismen och nästan outhärdliga spänning, som och samlad framställd i livfulla fär- för filosofien och samhällsläran. ” som han genom sitt giftermål för- därmed börjar striden mellan him- håller oss fångna ända till slutet.
He- värvat och dit han drog sig tillbaka melskt och jordiskt i hans bröst.
Vi la det läsande Sverige skall en eller ger med kunnighet och pietet av en känna igen ett av författarinnans ett par dar efter julafton i år syssel- Man behöver bara detta citat för efter sina storpolitiska bedrifter.
person, som under många års forsk- Teckningen är intressant och lätt- älsklingsmotiv, klarast behandlat för- sättas av m enda stor.
brännande Bremer ningsarbete levat sig in i föremålets an bli klar över att Fredrika ut i hennes bok Jerusalem.
Den him- fråga.
Det är: Skall Charlotte I i - läst, vederhäftigt beledsagad av käll- historia och tankevärld.
Om Fredri- icke är förlegad i den meningen att skriftsanvisningar, som äro samman- melska kärlekens värde förnekar hon wensköld få igen sin älskade eller ej.
Elsa Wilkens.
men blir hon i n t e litet frän emot ka Bremers minne m gång blev p i e allt vad hon önskat, blivit verklighet.
förda i slutet av boken.
Särskilt från de skickelsedigra da- tetslöst behandlat av hennes naturliga Sedan är det en annan sak att pro- släktingar, ha hennes andliga släk- blemen ligger till på ett helt annat garna 1809 får man livliga bilder, d i Adlersparre, “ den man, som gjorde, tingar d långt möjligt gottgjort sätt nu än på hennes tid.
Enligt var syn på saken har Fredrika Bremer i att vi ännu äro svenskar ”, ryckte in - - Excellensen Gustafsvik - - - ej, detta.
mycket sin samtids romantiska syn p i Ellen Klemans Fredrika-Bremer- kvinnan som ett högre väsen i sig, biografi ingår i serien Svenska Kvin- och det är för detta väsen hon krä- nor på Lindblads förlag.
Den har ett ver vad samtiden alls icke villt överkomligt pris och m överkomlig ge — frihet och kunskap, ett rum f ö r volym och blir redan därigenom han- andens liv.
varvid hon hopp des, att terlig och lätt tillgänglig för nutida lä- detta väsen skulle fullt utveckla sin sare.
Ungdomen, åtminstone den inneboende härlighet.
Vi veta nu åt- kvinnliga, bör dock göra bekantskap skilligt mera än Fredrika Bremer med m sådan gestalt som Fredriks om hur kvinnan tar sig ut i föränd- Bremer.
När detta skall ske, är E!
rade och friare yttre förhållanden len Klemans bok särdeles lämplig och och se mycket nyktrare på henne.
Så fyller ett behov.
underIigt det kan låta, veta vi myc.
En intelligent och intresserad ung- ket mera om svårigheterna än Fred- dom, som läser Fredrika Bremers rika Bremer, just därför, att de ytt- biografi, bör där f 5 uppleva m u h re svårigheterna ha minskats.
V i ta annan överraskning.
Man kan nästan la inte längre am det " kvinnligs sam- utgå från att för den som insupit vetet som det mest sympatetiska ”, li- den allra mest populära uppfattnin- ka litet som m kvinnans större gen om Fredrika Bremer är hon när- fredskärlek, större renhet, större nå- mast en gammal mamsell, som arbe- gonting.
V i tala inte mer om henne tade för “ att väcka intresse för den innersta oförstörbara väsen, som " i äldre ogifta kvinnans lott och häv- inte veta något om.
Vi gå alltså in- da hmner mänskliga betydelse ”, en te direkt i Fredriks Bremers fotspår behjärtansvärd men föga entusias- och göm inte hennes ord till våra.
merande idé.
Men vi se upp till och vörda geniet, När nu den obevandrade läsaren och ibland övertala vi oss själva, att dess visioner h i sist.
ordet gent emot Ellen Kleman: Fredrika Bremer Serien Svenska den nyktra iakttagelsen och den hår- Kvinnor.
Lindblads förlag.
da, mödosamma verkligheten.
- En tendensbok Annie Vivanti-Chartres: Mor och flikt, i vilken många kvinnor av hen- nes art ständigt leva.
Deras andli- dotter.
Hökersbergs.
Kr.
7:50.
Boken har en medveten tendens.
Genom två generationer och en anty- dan om en tredje skildras goda, ja, snillrika kvinnor.
vars kulturella ska- pargärning blir kvävd i sin linda av d a rent fysiska: modern utplanar sig själv för sitt barn.
Såväl geniet som moderligheten äro framställda i s i jättelika fornat, att de knappast förekomma i verkligheten.
Sådant händer i tendensböcker.
Men ige- nom boken höres m begåvad kvinna.
klagorop över den smärtsamma kon- ga produktionsförmåga stäckes av hemmet och framiör allt av moders- kärleken med dess ständiga uppfor- dran på fullständig uppgivelse av allt eget för barnets skull.
Annie Vivanti bär många natio- Det är kan- ske därför hennes bok är så originell och e j endast låter stoppa in sig i tendensböckernas fack.
Handlingen svävar ofta långt bort från huvud- personerna och deras konflikter.
Den för oss världen runt.
England; Da- vos, Italien Monte Carlo, New York passera revy.
Från alla dessa platser ger oss författarinnan intres- santa, ibland rent av suggestiva, skildringar.
Det vimlar av spirituel- la iakttagelser som tyda p i skarp uppfattning av människor och en självständig syn på livet.
ners blod i sina ådror.
i Stockholm med den västra armén Brinkman och Tegnér skymta i bo- ken - ett spirituellt brev från den förre läser man med mycket nöje.
Ett rätt långt kapitel är ägnat Georg Adlersparres son, Carl August, vil- kens strövtåg på det litterära fältet ej kröntes med särdeles framgång.
E. W — ns En del resebrev av hans hand ger in- tressanta blixtbilder från dåtidens Paris.
Lotten Dahlgrens nya bok är i viss mån ett litteraturhistoriskt men Selma Lagerlöf: ännu mer mänskligt dokument från Charlotte Löwensköld.
Bonniers för- 1800-talets första årtionden.
lag.
Det g å r an Den störda idyllen Efter dessa uttalanden förklarade Tidevarvet börjar i detta nummer benäget tillstånd av Bonniers Domkapitlet ingen vidare åtgärd vara förlag att införa rom följetong C.
J. att taga med Almqvist, varför det L. Almgvists berömda novell.
Det beviljade Almqvist begärd permis- går an.
Det är en historia om hur sion p i sex månader.
två unga människor ordna sitt sam- En tid senare har Almqvist, dri- liv g n o m ett äktenskap i en ny form.
ven av Domkapitlet att sysselsätta sig När Almqvists åsikter om ideal- med frågan och precisera sina åsik- äktenskapet första gången blevo kän- ter, kommit till insikt om, att den do i Sverige, väckte d &lt; sådan ovilja, närvarande äktenskapsformen behö- att varje lugn diskussion var omöj- ver förbättras, därför att som han lig.
Hundra år ha snart förflutit säger, genom den nuvarande äkten- sen dess.
Äktenskapet är fortfaran- skapsformen, sådana personer tvin- de m brännande fråga och Alm- ' gas vara tillsammans, rom i anseende gvists idéer tillhöra fortfarande uto- till sedlighet och lycka icke borde va- piens värld.
Vi tro, att det kan in- det samt 2) att sådana hindras tressera våra läsa,&lt; att återigen ta ifrån att vara tillsammans, som hor- del av Det går an.
Inte som ett lit- !de vara det.
teraturhistoriskt dokument utan som Den viktigaste övergångsform, var- ett inlägg i en av dagens frågor.
igenom förbättringen skulle inledas, Carl Jonas Love Almqvist skrev anser Almquist vara kvinnans för- redan vid 23 års ålder en tempera- sättande i en mera oberoende ekono- med?
: l Av Anna Björkman Ett par åldrade gamla händer ställde den lilla tulpanen vid kaffekoppen.
Den rö- da blomman betecknade verkets fullbor- dan.
Det var inte mycket hon haft att skapa fest med En av de vackra gamla da- mastdukarna hade hon brett över skivan med kärleksfulla glättanden.
Brödet dof- tade i den gammaldags silverkorgen.
Smö- ret glänste gult och färskt.
Porslinet var av det bästa, inga kantstötta vardagsting störde ögat.
Men den lilla krukan vid ku- vertet var festens symbol, en raritet, * " varsel om vår förr jul.
Bordet dukat för två.
Dottern vänta des hem från m kort resa.
Ännu en kvart måste det dröja.
innan hon stod dir. Och nu var det hela färdigt i god mentsfull inlaga mot de omaka äk- misk ställning inom samhället, så att tid.
som gamla älska.
, hon aldrig skulle behöva blott för sin tenskap, som ingås utan kärlek Dir dansade något mot golvet i korri- Redan i detta första angrepp fram.
utkomst och yttre bärgning kasta sig kastar han den grundtanke som blir i armarna på vilken man som helst.
doren.
Den gamla tassade förnöjd ut.
Kanske låg där något, som kunde ställas utmärkande för hans Kvinnlighetens skönhet, denna fråga: finhet.
oskuld och behag skulle alls på andra sidan om den hemvändandes ku- vert.
Dottern mottog all post med barns- icke borttagas eller förminskas däri- ” Lagen dömer den hänga, som för- genom.
att kvinnans uppfostran me- lig förväntan.
falskar sedlar; visserligen nödvän- ra in hittills rättades till vinnande digt f ö r det helas välgång Men den, för henne av den betydelse inom Hon böjde sina gamla knän.
H a re- rom förfalskar kärleken — det vill mänskligheten henne tillkommer.
ste sig med möda.
Så trutade h a ur säga den, r a av tusen andra orsa- Tillika utgör det ett huvudvillkor med munnen på sitt lustiga " i .. Im var ker men e j av kärlek förenar sig med även for mannens lycka, att kvinnan det karakteristiska med detta ansikte, att en p e s o n.
hon icke älskar och såle- försättes i den sanna frihet och det d u aldrig ville bli gammalt.
Kindernas des bildar e n o d u g l i g h u s l i g rena oberoende, varigenom först kontur var ännu rund, hyn röd och ögo- krets — månne icke den begår d!
skönheten av hennes karaktär kan ut- brott, vars egen storhet och vars obe- vecklar till vad den av skapelsen är mens uttryck ett glatt barns.
Nu trutade räkneliga följder över samtid och ef- ämnad.
och mannen verkligen veta som sagt munnen barnslig men besviken.
tervärld sprida långt förfärligare sig vara av hjärtat älskad.
då han Det var dotterns stil på kuvertet.
olyckor. "
mötes av ett väsende, om vilket han Den gamla kände sig redan missnöjd.
i sina skönlitterära alster fortsät- icke då behöver frukta.
att dess huld- Hade hon fått förhinder?
Så, i sista mi- ter Almqvist med liknande samhälls- het endast är föranledd av nöd och nuten.
Nu när hemmet stod pyntat.
vådliga och farliga uttalanden.
Han blotta begäret till yttre bärgning.
Hon hade filt förhinder.
vågar t.o.m. ifrågasätta dygden har Den gamla läste inte många rader, förr- de väluppfostrade och kyliga damerna Sedan Almqvist 1845 utgivit sin M hon lyfte ögonen med en rådvill blick.
i salongerna.
Colombine heter det: ” Jag skall säga dig, hur det är med Monografi, varest han samlat sina Så tappade hon glasögonen.
H a skulle dygden.
— — — Dygdens röst tyc- uttalanden i sociala frågor, söker han ju läsa slutet.
Långt var det brevet inte.
kes vara undertryckt av det allmän- än mer förtydliga sina åsikter, vilka tiden utvecklats a h ytterligare Men d i hon töjde sig, överfölls hon av na sorlet, av salongernas lätta skämt under blivit befästa har honom.
Han bör- m kvälning.
Hon måste sätta sig igen, och gatsedernas hån Åh — gör in- i n ~ arbeta på sin reformatoriska luta sig tillbaka, för att inte sinnesrörelsen genting!
Dygdens ton har en volym, europeiska missnöjets som ingen förstår, och ingen emot- skrift Det grunder, som kom ut 1850, ett år in- skulle störta henne ur stolen.
står. ” Kroppen begynte rista.
Hon läste det nan Almquist gick i landsflykt.
Under tiden känner Almqvist det Om förhållandet mellan man och sista.
Hon skrek t i l l hest, ett gammalt växande trycket av sin eget omaka kvinna heter det bl.
a.: djurs läste.
äktenskap.
D U blir hanr livs patos.
” Till en början ber jag dig vara d Dottern Ievde inte mer, stod dir. Genom att leva sig in i en diktad god och väl anmärka, det min mening värld, där allt tvång är upphävt.
sö- Hon orkade inte mer, stod där.
Modern ker han befrielse.
Han skriven alldeles icke är eller nånsin varit, att skulle försöka att förstå och förlåta.
De icke vigsel kon äga rum i de fall och ” Det går an ”.
unga härdade inte mer e t t lir.
som alltid på de sätt lagen säger, så länge lagen Almqvist råkade i och med utgi- e j är lagligen ändrad.
— — — varit t r i s t, aldrig bjudit annat än &amp; .vi- vandet av Det g i r an i överkomliga svårigheter, rom så småningom för Att vigseln i sig själv kon utgöra en kelse.
Nu hade hon svikits i ett hopp.
helig, vacker och vördnadsbjudande Hon orkade inte mer, stod dir. An- störde hans l i v.
Domkapitlet i Upp- sala fann sig föranlåtet att ingrip: akt, nekar ingen människa.
Men all- nat besked hade m dotter inte att ge sin visar, att den och förelade Almqvist 1 2 samvets- männa erfarenheten mor.
frågor for att på detta sätt konstate- kan göras, hög igen ofta verkli- Det var det som skulle bli det tyngsta und värst är ra hanr irrlärlighet och få honom att gen göres och — avgå från den rektorsbefattning han icke kon hindras från att när som att bära.
Där hade de fri bott ensamma innehade.
Almqvist klarar sig undrar helst göras till medel i materialis- med varandra i ett trångt litet hem.
Och de utlagda krokarna, och hans del- mens, bedrägeriets, rofferiets, våldets den unga hade gått d i r sval a h vänlig hand. "
Men detta ljusa var väl bara m mask, an- reformiver i _ _ _ - själv — ningar.
Hjälpen ligger uti att jämte god uppfostran och kvinnans sättande i ekonomisk säkerhet tillika avlysa ej blott all vigsel utan att som därmed har analogi, d.v.s. allt slags så beskaffat kontrakt, att tredje man äger att upprätthålla dess kraft.
— Mannen och kvinnan måste re- glera sina förhå landen själva på för- träffligaste sätt och efter bästa sätt, och för att kunna göra det, m å s t e d i ha frihet att få göra det, icke olle- nast vid själva förhållandets början utan även under hela der därefter följande livet, vilket är av lika stor vikt. ” kanske till skydd för närmanden.
Denna orubbliga jämnhet åstadkom fak- ett avstånd, som uteslöt alla frågor Livet hade alltid varit trist, ride henne ungen, som hon fött a h närt a h strävat fram.
Boet, som modern gjort så ljust och glatt, hade inget värde Samlivet, lagd tiskt Almqvist svarar med en lång av- handling.
För det första tror väl varken han eller Domkapitlet att Gud är upphovet till allt, itminatoni inte till vigseln, som vore ett människopå- fund, vilket inte kommit i bruk förr- som synts modern paradisiskt, hade dot- a " långt fram i kristen tid, enligt all- tern avfärdat som ett evigt grått ena- männa historien.
handa.
För det andra anser han Jag uthärdar inte livet ensam med dig (så till ande som kropp rätta) för- den nya generationens svar till den gamla hållandet emellan mun och kvinna Tunga steg ljödo i trappan.
En disk- vara av Gud själv skapat, människo- släktet ursprungligen givit till upp- Nu kom be- \ ' i se, att Almqvist r o m reforma- ringning på dörrklockan rätthållelse och följa kräftelsen från den grymma yttervärld tor inte nekade sig någonting.
alla tider gående gudomlig stiftelse.
I.
B.
Till detta akta ö f rhå a l nde eller äk- tenskap fordras i första rummet att det skall vara andligt, heligt och därigenom sedligt.
En sådan egen- skap kan det icke besitta utan genom en av Guds ande renad kärlek m a - karna emellan, vilken alstrar djup inre överstämmelse, himmelsk trohet, därav förtroende och en själarnas — det äkta mån större än olikheten.
Varje an- nat äktenskap än de, som äro helga- de p i detta sätt, vägrar Almquist att betrakta som heligt tiden igen n i fram till ett allmänt fördrag an obligatorisk skiljedom, kan i detta sammanhang också och den formel man där kan vänta förtjäna antecknas, att sista folkför- att få antagen Mir naturligtvis i hög bundsförsamlingen för sin del upp grad påverkad av bestämmelserna i repade protokollets grundsats, att de enskilda fördragen.
Följaktligen, varje angreppskrig bör betraktas som ju flera radikala sådana man kan få e n internationellt brott.
till stånd dess bättre.
Den svensk-norska skiljedomskon- Likadeles bör påminnas om, att ventionen, m undertecknades den förbundsförsamlingen beslutat ome- 25 nov.
d. i. och som utgör den ome- delbart påbörja det förberedande ar- delbara anledningen till denna artikel, betet för en allmän avrustningskon- omfattar alla tvister utan undantag.
ferens.
Denna skulle sammankallas, Sådana rättstvister, som falla in un- då säkerhetsförhållandena i Europa der art. 36 av den fasta domstolens det medgiva; genom Locarnofördra- stadga, vilken artikel av såväl Norge gen anses nog detta villkor vara till.
rom Sverige ratificerats, skola allt godosett, varför så till vida intet hin.
fragment behandlas och avgöras av der föreligger för sammankallandet den fasta domstolen.
Samtliga an- av denna konferens redan under näs- dra tvister, rom kunna uppkomma ta år.
För min personliga del tror mellan parterna, underställas först jag emellertid icke på, att det kom- förlikningsförfarande inför den stän- mer an gå så fort.
Problemet är rent diga förlikningsnämnd, som tillsatts tekniskt sett alldeles för svårt för att enligt fördraget av 27 juni 1924, vin- ett användbart diskussionsgrundlag ner tvisten icke härigenom sin lös- skall kunna utarbetar på så kort tid.
ning, går den till en skiljedomstol,till- Och det är synnerligen viktig, a t t satt i enlighet med bestämmelserna i det förberedande arbetet blir väl och den gamla Haagöverenskommelsen av grundligt utfört.
i8 okt.
1907.
Denna domstol äger av- Säkerhet genom skiljedom och av- kunna vi f3 ett bättra göra tvisten enligt grundsatserna för rustning rätt och billighet.
Parterna skola ef- program att arbeta på?
Det är Ge- nèveprotokollets anda, m lever däri ter tro och heder ställa sig domen el- Thi alle gode tanker, de kan slet ler skiljedom t i l l efterrättelse.
ikke dö, Som man ser är detta ett avtal för endnu bedre tanker er spiret af deres frö.
närmast efter mönster av det ita- liensk-schweiziska.
Ilet torde också vara den typ av avtal, som svenska regeringen för sin del eftersträvar att uppnå jämväl med de övriga mak- ter, med vilka det f. n. driver under- handlingar e l l e r under den närmaste tiden ämnar underhandla.
Det kan också vara skäl att på- minna om, att Sverige vid sista för- bundsförsamlingen väckte och fick antaget ett förslag om förnyat stu- dium av det i Genèveprotokollet ' * - förda allmänna obligatoriska förlik- nings- och sklijedomsförfarandet.
För detta studium är av allra största betydelse de skiljedomsbestämmelser, som (de olika staterna nu under den na tid godkänt och infört i sina sär skilda traktater.
Meningen med det svenska förslaget var givitvis att med Skiljedomstanken Det —
primitiva eller intellektuellt undermå- lipa religionsformer ha sin bästa mark i Amerika, d i r obligatorisk re- ligionsundervisning 1783. saknats sedan En annan grupp av föräldrar, de frikyrkliga, komme att skicka sina barn i baptistisk, waldenströmsk o.s.
v. söndagsskola, såsom sker i mot- svarande fall i Amerika.
Söndags- skola avser uppbyggelse, personlig påverkan o.s.v., men kan naturligt- Vis icke meddela någon egentlig kun- skap.
då den saknar både läroböcker och utbildade lärare.
En tredje grupp.
de ortodoxt hög- förmodligen att skaffa både lärare och böcker, men det torde icke bli mycket med den s. k. lärofriheten.
Måhända skulle det bli ännu fler Smkring affären.
Stöde grupper, det är högst troligt.
Och ' med vilken misstänksamhet skulle de Rektor Hermelin förordor i n:r 48 De s.k. religionsfrihetssakkunnige inte betrakta varandra.
sedan de icke av Tidevarvet den fria skolan, och ha för en tid sedan utsänt ett cirku- längre ägde den likhet i utgångspunk- vem har ej lust an instämma i vad lär till landets högre skolor, vilket är ter, rom ett gemensamt inhämtat kun- hon i det ifrågavarande fallet säger.
den närmaste anledning till dessa ra- skapsstoff i alla fall skänker.
Man Men varje r i k har många sidor, syn- der.
Cirkuläret innehåller en i d &amp; tänker med förskräckelse p i all okun- nerligast när en teori skall inpassas i gan angående de önskemål, som sko- nighet och doktrinär intolerans, som verkligheten och prövas till sina prak- lan kan vilja göra gällande,, för den skulle göra sig bred inom alla läger.
tiska konsekvenser.
Föräldrarnas fri händelse rätten att fritaga barn från Men av detta finnes så mycke: re- het gentemot samhället att välja un- skolans religionsundervisning komme dan, invänder man kanske, fastän vi dervisning åt sina barn innebär från att utsträckas till statskyrkomed ha en offentliga religionsundervis- en annan sida sett, nämligen från mar eller personer, som icke tillhöra Sant.
men det kan bli värre.
barnens egen, en höggradig maktfull- något religion-.amtund. "
komliphet.
Vem går i god för att för- kyrkliga, komme Frihet?
sedan icke drömde om.
Mycket 3 olika håll.
O m från ena sidan faran ännu på experimentets stadium och är intolerans och brist på intellektu- naturligtvis har på sina håll allt ock- ell kultur, är den väl från andra si- så förblivit vid det gamla tills vidare.
dan detta att bli stående i den hög- Men så mycket kan sägas, att något färd, som alltid vidlåder ” outnyttja- nytt är p i väg a h att utvecklingen de möjligheters andelata pretenden- går framför allt mot större saklighet ter ”, för att använda ett oförglöm- men därmed även mot större hov- ligt uttryck av Emilia Fogelklou om samhet och objektivitet i detta ords protestanter gentemot katoliker.
Boten för dessa faror är väl alltid goda bemärkelse.
Skall riksdagen månne förstå, att ” oro i riktning av innerlighet ” och saklig upplysning på ett så viktigt förvissa även av större kunskap.
Att område som religionens är et allmänt den oron är så sällsynt, i allmänhet medborgerligt intresse?
Eller skola så oemottaglig för undervisning i re- vi och våra efterkommande i frihe- ligion och moral, det är livets hem- tens namn sänkas i ett virrvarr av lighet och stötesten.
Men måntro om vi inte nu ett slag tilltagande religiös okultur?
Magda Wollter.
måste våga att mera lyssna till frå- kan bli bättre, om utvecklingen inte gor än brassa på med vår intellektu- avbrytes.
En stor och löftesrik ny- ellt högtstående undervisning.
orientering äger för närvarande rum Honorine Hermelin.
inom den offentliga skolans religions- Det förefaller mig.
som om den undervisning, såväl beträffande folk- ning.
svarskänsla nog att ord ", denna sak p i det för barnen bästa sättet, så att ma över sina barns religionsundervis- samhällets kontroll eller ingripande kan undvarar?
Nu kan man invänds, att tvånget i vårt skolväsende för närvarande är skola som de högre skolorna.
Mo- så stort.
att frihetens sida i varje d e m lärarutbildning, omlagda kur.
fall ar den rom behöver stödjas, och ser, nya läroböcker ha här skapat en detta må vara riktigt.
Men den obe- föräldrar naturligen alt begagna sin förändring, som man ännu för tio år gränsade friheten vore nog heller in- frihet så, att de läte sina barn växa upp utan att alls i 5 " i,. " "
undervis- genting att önska.
ning i religion och moral.
Möjligtvis skulle en del barn försvinna från re- ligionstimmen icke därför att föräld- rarna särskilt önskade det.
men där- för att det alltid är skönt att slippa en timme.
Endast den mycket för- domsfulle, t. ex. red.
Arthur Eng- berg, torde räl mena.
att detta vore någon vinst för den enskilde eller för folket.
Man hör dock betänka, att re- ligionen alltjämt kommer att existera.
men att okunnigheten banar väg för e religionsformer på de högre be- tist, teosof eller något annat i den vä- gen.
Det är inte för inte som dessa tenen allmängiltiga lärdomen ur Stöde striden vore den, att barn få e j Ut sättas för att bli slitna mellan två fö; dem naturliga auktoriteter, sådana som föräldrar och skola.
Då bli de kallas primitiva och intellektu- landena i Amerika.
Jag känner ej dessa förhållanden och kan därför ej ha något att ripa därom.
Men möj- lighet till något värre lurar väl från ” främmande tycktes för skam skull icke vilja ropa sjön, än äro de hungriga, än törstiga, lämningar a r koleran i minnet.
Icke högt, men som man dock förstod på och hela världen står för dem i olag.
underligt då, att var och en blott ett ett ledsamt sätt hava blivit skild från Deras mödrar hava således mycket tänkte på sig själv, och med ett all- kortvulet avsked av sina bortresande besvär, utom all möda de måste göra var i åtbördorna, som skulle hava m- vänner och återgingo på stranden.
R O M A N sig med sina egna kroppar.
för att stått en romersk senator, överlade, Landgången drogs in och ångbåten komma upp och ned i de trånga ång- begrundande, rådslog och slutligen, av lade u t.
Efter några minuter var den båtstrapporna; och familjefäderne, så ritt möjligt var, avgjorde, C.
J.
L. ALMQUIST långt borta på vattnet.
slutligen, de söka väl uppmuntra sig ” Förgäves!
det är för sent, min terdäck, fråga ej särdeles efter vad med snusning a h tidningsläsning, ter under resan FÖRSTA KAPITLET.
fru! "
muttrade en och annan resan- som händer pöbeln därframme på men även detta tyckes knappt förslå.
Om ibland salongspassagerarne be- de skalaktigt mellan tänderna, då ett De kunna ej ägna mycken uppmärk- funnits någon mansperson a v yngre Ett intagande och märkvärdigt mel- åldrigt fruntimmer sågs komma ned samhet i t andra, emedan de hava nog och ogifta slag, så hade en sådan för- lanting!
Lantflicka icke, bondflicka p i Riddarholmsstranden, och med att syssla med sitt eget upprätthål- modligen haft tid att tycka synd om alls icke — men icke heller riktigt av näsduksviftningar och häftiga åtbör- lande, sina fruar, sina barn: och det stackars fruntimret på fördäcket, bättre klass.
der gav tillkänna, att hon var en pas- framför allt måste de med stor om- som blivit skilt från ii " moster: il- En skön torsdagsmorgon i juli må- minstone hade han nad strömmade mycket folk förbi hon såg ut, och frågat Riddarholmskyrkan i Stockholm.
och skyndade utför backen emellan Kim- marrätten och Statskontoret för att i rättan tid hinna ned t i l l Mälarstran- den, där ångbåtarne lågo.
Alla hasta- hörde ett p~ halva ut- de till Yngve Frey, lupo in över land- förbehåll sagt, en sergeant —!
Moster! ” ifrån en ung gången med snabbhet, ty tiden till av- antingen av penningförhinder eller på fördäck, vilken det lossnot, än en handske fallit resan var redan slagen, och ångkap- äta.
Många herrar har hade ännu (Forts.) (1) Det går an kommenderade från bord! ” De främmande togo därföre
