# ID: svediakorp-per3264
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,905
# sentences: 654
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 47 I sitt historiska sammanhang Med ett saltkorn Studentskor med man och ham just i motsatt riktning, det vetenskap- kare måste betraktas som ett onödigt Det ligger inte bara humor i del engel- ska folklynnet, där gömmes också en god I sitt historiska sammanhang ger bakom sig och studentskor med samarbetet slets ju alldeles i tra- ont. ” några intryck från Akademiskt Bil- quorum på bröstet, knoppade då, och det ena landets veten- Det är ju nästan synd om den dan- del ironi över världen och människan.
dade Kvinnors minnesfest på Skan- akademiska medborgarinnor och grå- skapsmän avbröto under offentliga ske professorn att ha blivit framdra- Smaken för att säga paradoxer är också nade män i staten i kvinnoskepnad, en protester alla förbindelser med den s. ur sin glömska, sedan han vilat djupt rotad, det finns som bekant åtmin- sen den 14 nov.
kompakt samling kvinnliga läkare och I;.
fienden.
M e n det kan inte hjäl- 50 är betäckt av akademiskt damm.
stone två nu levande engelska författare, som reta folk och förbrylla dem med sina några vetenskapens hängivna tjänar- pas.
aft man hoppas p i en nybygg- innor - alla hade de samlats för 50 nad.
på att de gemensamma strävan- Han hörde till de många, som för- paradoxala infall; vi tänka på Bernard artikel bär titeln Skuld årsminnet a v den förstå kvinnliga aka- dena i vetenskapens tjänst skola kny- låtligt nog inte kunde se det histori- Shaw och K.
G Chesterton.
demiska medborgaren p i Skansen den ta människor fastare vid varandra ska sammanhanget i en sådan förete- A r m mindre litterära gudomligheter else som kvinnornas framryckning i försöka sig stundom i den ädla konsten att och har några ord att säga med an- 14 november.
Man hade intryck av att de hur olika deras tillvaro i En praktisk detalj ur det utmärk- jämbredd med männen, då maskiner ställa saker på huvudet.
En sådan är Dan ledning av den ökade statsskulden det borgerliga livet än gestaltade sig, ta, spirituellt framförda föredraget na befriade dem från det tyngsta av Griffiths, som vi här taga oss friheten dock i detta ögonblick förenades av m i påpekas.
Det finns numera sti- huslighetens börda.
citera: Nu efter 50 år börjar väl det histo- " En stats lagar äro icke med nödvändig- Tidens problem av Honorine Her- ett gemensamt intresse.
Stämningen, pendier av internationell art för ventenskapsidkare.
Akade- riska sammanhanget att bli skönjbart het sedliga Brottet är icke med nödvän- melin är den första artikeln i en se- som början var allvarsbetonad, ade Kvinnors förening hör för de flesta, även för dem, som icke dighet osedligt. ” då minnet av den första filosofie kan- international Federation of önska se det.
” Det ligger en hel värld mellan olaglighet rie, som kommer att behandla georg- didaten bland kvinnor högtidlighölls, Women, inom vilket sti- Det är helt visst sant, att de aka- och osedlighet. ” ismen rättsstolens valsystem och kul- fick under kvällens gång en frisk fläkt turstatsproblem.
demiska kvinnorna i gemen icke ut- ” Icke all olaghet är osedlig och icke all från flydda vårar i Uppsala och även pendier varje år något, ehuru men obetydligt, från Docenten Gleditsch framförde ock- fört några vetenskapliga bragder av osedlighet olaglig. ” Lund.
Uppsala dominerade märk- så en hälsning från Norske Kvindeli- betydenhet det finns ännu så länge Om det är olagligt att inte krypa på endast en Madame Curie, och den magen p i militärorder, är det också Doktor A d o Nilsson har svarat på tart.
ge Akademikeres Forbund.
danske professor, som helt öppen- omoraliskt?
Eller ännu klarare uttryckt: ett brev, i vilket hon ombedes uttala Minnestalet framsagt a~ ordföran- I våra spalter har nyligen införts hjärtigt sade, att universitetet betytt om man vägrar att krypa Pi magen på mili- den i Akademiskt Bildade Kvinnors en skildring av det ståtliga sätt, på sig om magerhetens problem.
mer för kvinnorna än de för universi- tärorder, så är d t olagligt, men på samma förening, doktor Andrea Andreen- vilket de danska kvinnliga akademi- gång kan det vara utslag av högsta moral.
Svedberg, över v i r första kvinnliga kerna i Köpenhamn firade 50-årsmin- tetet, har otvivelaktigt rätt.
Men de ha väl ändå dragit sitt strå till stac- " Det moderna samhället alstrar brott Äreminnet över Betty Pettersson student, Betty Pettersson, återinnes net av sin akademiska medborgar- ken den korta tid de haft rätt a n stu- en fabrik producerar varor.
Militaris Illis liga unga sor skapsmän rö gen Vår ledande från utdelas rätt, Advokaten Ruth Stjernstedt, dera.
som var Tidevarvets meddelare, gav Ingen kan förutsäga framtiden, bå- på festen en skildring av det danska 50-årsjubiléet Tal.
dröjde särskilt de olycksprofeterna de alltför optimistiska komma till och korta.
Hur nestesten.
International Federation Of Univer- vid det motstånd, som mötte den för- har det gått med Saxtorph och hans sity Women, höll ett med stor upp- sta danska studentskan, Nielsine Niel- märksamhet åhört föredrag om det sen, då hon begärde att få studera gelikar!
Men den fransman, som medicin.
Oppisitionen, som dock Val troligen för att göra sig angenäm mat Marika Stjernstedts nya roman, internationella samarbetet.
Doktor Gleditsch har stor person- i minoritet, fick sitt starkaste uttryck kvinnorörelsen, framträngande kvinnorna förklarade, voro att ” ett de Fröken Liwin, recenseras av Elsa lig erfarenhet av internationell veten- genom professor Mathias Saxtorph, Wilkens skaplighet.
Sam ung var hon Ameri- som uttalade den åsikten, att det vore stort nytt folk i de trötta nationernas can Scandinavian Foundation ' s sti- högst oanständigt för en kvinna att sköte ” kanhända frambar ett uns san- pendiat vid Smith College i Massa- vilja studera den manliga kroppens med sin förkunnelse.
Man vill Levnadskonst behandlar J.
P. Ec- chussets.
Hon har också studerat byggnad och mannens sjukdomar, I gärna tro det, när man omges av en kermanns samtal med Goethe, nu ut- för madame Curie i Paris och är f ö r d e n festskrift, som de danska stu- samling representativa akademiska övrigt vittberest.
denskorna utgivit till 50-årsjubiléet kvinnor, och samlingen verkar så vi- komma i svensk dräkt.
Då doktor Gleditsch för MI in i la- ha de citerat professor S.
Han gör tal och förtroendeingivande boratoruerna, där européer amerika- bl.
a. den synnerligen drastiska an- Icke minst vitalt var det sätt, på aftonens cabaretavdelning ner, japaner med ett ord, folk från märkningen: ” Visserligen kan det tyc- vilket världens alla hörn mötas i en gemen- kas, som om staten själv uppmuntra- framfördes med porträtt av forna och studentskegenerationer samt studium, tycker man sig höra de oanständigheten, då den ordnade nuvarande henne tala om världsfreden, som och beskyddade prostitutionen, men kryddade av kvickheter.
Studenthu- kommer.
Det är visserligen sant, att denna måste dock betraktas som en morn har, som man visste förut, även kriget givit oss sogliga erfarenheter nödvändigt ont, medan en kvinnlig lä- kvinnliga representanter.
vår första kvinnliga student, har skri- på annat ställe i tidningen.
Aftonens gäst, docenten vid Oslo vits av doktor Andrea Andreen-Sved- universitetet fil doktor Ellen Gleditsch berg och upplästes av henne vid min- som också är förste vice ordförande i ning - som men är släkt med mordet och inbrottstju- ven är börsjobbarens komplement. ” som ” Tjuven enligt lagen är egentligen den, tillfredsställer sin instinkt att äga på ett sätt, som samhället förbjuder.
Den rik- är den, som tar mera av sam- hället in han ger det ” - ” Samhället straffar som skada dem, det som - besvära de små det, brottslingarna icke dem, tige tjuven - råka fast, men de stora låter man gå. ” Det är en pessimistisk syn på till- som kommer till uttryck i dessa aforismer, men ingen kan neka till, att de ha ett visst Eftersom samhällelighet och medborgar- skap äro föremål för vår uppmärksamhet, våra betraktelser med en lista på sju samhällssynder, som böra und- vikas.
De äro: Politik utan grundsatser.
Rikedom utan arbete kunde v i ju öka Nöje utan samvete, Kunskap utan karaktär Vetenskap utan mänsklighet Gudsdyrkan utan offer,
Skuld Tidens tecken Svart på vitt ” Lys over Landet ”.
Det har gått en av de flesta förbisedd notis genom dagspres- För några dagar sedan läste man i dagspressen om, hur Sveriges stats- Det finns i närvarande stand såväl åter gjort denna fråga om grundorät- sen: finnbygden i Norrbotten skall elektri- skuld ökat, den har t. o. m. fyrdubb- i vårt som andra land tecken, vilka ten på djupaste allvar, men i ord så fieras.
Norrbottens elektricitetsförening har till länsstyrelsen i Luleå ingivit förslag lats under de sista 20 åren och utgör tyda på, att vi skulle slippa taga upp enkla, att det är blott då man för- om elektrifiering av delar av Gellivare det problem, som antyddes i föregå- nimmer, hur djupt de nå, som man i närvarande stund över 1,700 miljo- ende artikel: den nutida parlamenta- e j går förbi dem.
Hon frågar: ” Ha socken och av Junosuando, Tärendö, Pa- ner kr.
Vi veta också, att importen rismens sönderfallande, därför att alla människor rätt till ett hem? ’ och jala och Korpilombolo socknar.
Inalles 47 av utländska varor väsentligt översti- den ej kan bära fullvuxna och själv- säger vidare i annat sammanhang: byar skulle få elektricitet och av kostna- kärnan av saken är frågan om derna, som gå löst på över 400,000 kronor ger exporten av svenska.
Allt detta ständiga samvetsmänniskor.
— — — — för vardera förslaget, skulle bybefolknin- Stå vi kanske i stället inför en åter- jordäganderättens n a t u r ger anledning till, att i korthet erinra gång till parlamentarismens två hu- att det är brukandet av jorden, som garna tillskjuta 173,000 kronor i naturapre- om den skuldsättningens, lånerörel- stationer.
ägandet. ” Men detta är en berättigar vudpartier, vare sig i form av borger- sens och kreditgivningens gyllene tids- lig samling gentemot socialistisk, eller predikan för döva öron, säger fröken Det låter kanske inte så märkvärdigt för ålder, vi nu leva i. en höger- och vänstersamling, ett sig- Tamm.
Och dock borde man kunna oss, som sitta i kulturens mitt, och äro igenfinnande i de historiens urprin- höra, hur den väcker återklang långt vana vid att höra om utsträckt distribution Den har uppstått genom föreningen ciper, som på 1800-talet fingo namn ned genom tiderna.
av elektrisk kraft litet emellanåt.
Men av två, varandra helt motsatta ut- av konservatism och liberalism.
De stora kristiderna, de i historien den, som något känner till obygdsförhål- gångspunkter.
Den ena av dessa är Dock finns det starka makter som ständigt återkommande, ha åter och landen.
skall säkert först;, vilken ofantlig betydelse införande av ljus kan få för den ett försök att bereda större rörelsefri- viii göra varje samling allt annat än åter fört människor fram till kärnan fattiga befolkningen dar uppe i Norden.
het och förvärvsmöjligheter åt dem, parlamentarisk.
Nöden i världen är av saken - frågan om jordägande- Det betyder, att det stora avståndet mel- stor, människor finna ingen utväg och rättens natur.
Jorden, som ger bo- som icke själva ha förlagskapital, den bli desperata.
Andra lida av fruktan plats och arbetsplats, den arbetsplats, lan dem och kulturen i någon mån min- andra är ren spekulation.
Den förra för den desperation de äro med om som inte blott ger tillbaka lika för li- skats.
De få en hjälp mot sin hemska, har tyvärr givit den senare ett slags att framkalla, med eller mot sin vil- ka mot det arbete, som lägges ned, långa vinter, kolmörkret rår inte längre på dem.
Atskilliga hundra år, som skilde dem sken av berättigande.
E n mycket ja.
Revolution ligger i luften.
T y utan som ger gåvor, jorden får e j be- från nutidens liv, skola med ens vara som olycklig förening!
Och den kommer misstron mot den allmänna opinionen rövas sin möjlighet att sätta frihetens bortstrukna.
Vi veta, att de få kulturmän- och dess möjlighet att finna sina rät- motvikt in i det bundna samhället.
antagligen att spinna sitt nätt vidare ta målsmän har blivit djup.
Despera- Annars blir endast ofriheten kvar - niskor, t. ex. präster och läkare, som av och vidare intill dess all verksamhet tion och fruktan äro farliga makter.
naknast under arbetshrist och bo- omständigheternas makt tvingas att vistas och produktion förlamas.
Det spelar mindre roll, vilken styrka stadshrist.
Boplats och arbetsplats, i de nordliga trakter, där förbindelserna de i stunden besitta, ty de bära båda det är den trygghet och frihetsgrund, med yttervärlden äro så gott som avskur- Hur går det till?
För att ta ett ex- panikens frö inom sig.
utan vilken människan e j kan andas na, ibland drivas till spritmissbruk eller till bruk av narkotika för att härda ut.
Mörk- inom jordbruket ha ett fler- empel Bolsjevism och fascism finnas re- och leva som människa.
tal gårdar, särskilt skogsegendomar, dan.
De ha visat vägen att slippa Nu stå vi där igen.
E n kristid har ret lägger sig på deras nerver, de få lapp- sjukan, en för sörlänningar okänd plåga.
blivit köpta och sålda på spekulation.
ifrån all oviss vädjan till en opinion fört O S S fram till randen av frågan Varje lättnad, även i form av en bättre Jorden intecknades, därigenom an- och till enskilda människors samveten.
om den stora grundorätten.
Skall vi belysning, bar för dessa en oerhörd bety- De ha med olika utgångspunkt, men kunna och våga se?
skaffades pengar.
Så länge priserna lika bestämt, avgjort, vad som är rätt delse.
Det elektriska ljuset i Norrbottens Det annonserades i förra numret finnbygd är därför en kulturbärare så gott gingo i höjden lyckades det, sedan f ö r alla.
Under ett enda regerande av Tidevarvet en bok av den danske som någon annan.
kom det stora prisfallet efter kristi- Av Honorine Hermelin ” — — - - parti med obetingad ritt och makt läkaren Severin Christensen, Rättssta- den, den ena efter den andra ramlade ha de öppnat en tryggheten.
; hamn ten.
Titeln är djärvare än vad man och bankerna toga sin rättmätiga egen- för många, självfallet tryggare än vad kanske tänker ‘ sig.
V i äro vana att som någonsin kan finnas ens i ett dom i besittning.
- E n annan förete- stort parlamentariskt parti under en betrakta den moderna staten just KVINNORNAS HUS FÄRDIGT rättsstaten, betingad av och väktare else, egnahemsrörelsen, som grundar ledares mening och samvete.
NÄSTA HÖST?
över samfundets rättsordning.
I nämn- sig på en sund och riktig princip, har En gång förut i historien har det da bok betecknar rättsstaten något, Det ser ut som om Kvinnornas hus utvidgats i sådan grad, att förutsätt- hänt, att världen blivit mogen att de- som det gäller att nå fram till, ett skulle bli verklighet till nästa höst.
Till ningen för att kunna sköta ett jord- a upp sig i bolsjeviker och fascister, samfund av fullvuxna, självständiga inköp av fastighet, som man först tänkte mellan vilka krig fördes utefter en människor, som själva taga ansvar sig, räcker inte andelskapitalet.
som nu bruk icke ens ingår som villkor för frontlinje, som gick tvärs genom var- erhållande av egnahemslån.
Därför je stat och tvärs genom ” världen ”.
Staten skall reducerar till en rättsstat, uppgår till 58,000 kronor.
Men styrelsen värnare av den offentliga rätten, som i föreningen Årsta har på förslag en cen- har också mången blivit stjälpt istället Den gången kallades bolsjeviker och helt enkelt kan uttryckas så: giv var och tralt belägen lokal, som kan få hyras och för hjälpt och fått gå från sitt egna fascister demokrater ‘ och aristokrater, en sitt.
Den satsen tål att fördjupa sig dar man kan få restaurang, klubblokaler, hem fattigare än förut, trots samhäl- ty det var den grek-talande världen i.
Om starens rättsordning aldrig resanderum m.m. Andelsägarna uppma- som förblödde i detta ” peloponesiska ” dragit upp e n hållbar gräns mellan nade styrelsen att fullfölja saken.
lets stora kostnader.
- Medel ha även 100-årskrig, som var inbördes i varje anslagits till kreditkassor åt lantbru- stat och samtidigt ” världs ” - omfat- samhällets och den enskildes rätt, om den däremot har makt - låt vara ge- karna för att hjälpa dem till rörelse- tande.
nom majoritetsbeslut - att som all- kapital.
Förvisso en god sak, förut- Men det är också i vår tid förbryl- mänintresse förklara enskilda intres- satt att förmågan finns att förvalta lande - självklart eller meningslöst?
sen, makt att taga vad som finns att dessa lånemedel, så att de kunna åter- - att höra sägas: låt oss först biläg- taga, att utfärda monopol för dem betalas ‘ med ränta efter att ha givit ga samhällsstriderna, sedan blir tid att som kraftigast kräva det, så är den tala om fred mellan nationerna.
maktstat och e j rättsstat.
vinst.
Den, som det inte kan, står där Att samhällsstrider och krig mellan Och vad händer, när denna med lånet och räntebeloppet.
- Nu nationerna ha en och samma rot ha maktstat med monopolmakten i har man t. o. m. öppnat möjlighet att ’ vi nog länge misstänkt.
Att fruktan sin hand, åtar sig att svara för och desperation vuxit upp därur kun- belåna skörden.
Det ä r till fördel, snart sagt.
allt, konster och ve- för den, som annars vore tvungen att na vi skönja.
Men vad är det för ett tenskaper, religion, uppfostran o c h ouppklarat mellanhavande, som ligger sälja sin säd, när priserna stå lägst.
under och föder samma olust i sam- utbildning, handel och näringar, fos- terlandskärlekens yttringar och oföd- Men det är en farlig väg för lantbru- hället, som ett ouppklarat mellanha- da släktens skuldbörda.
Det är e j karen att slå in på att pantsiitta, vad vande mellan enskilda människor: teoretiska frågor detta det är fråga runt omkring han har.
- 50 % av Sveriges .jord och halstarrighet, oklara vägar att om verkligheten, som vinna försprång och övertag, fruktan oss.
Och verkligheten är alltid på äges redan av bankerna.
ich förtal.
färd, krävande sådan handling, med Finns här en grundorätt fördold?
vilken den står i samklang.
Annars Och på samma sätt med alla möj- liga andra företag, de startas på lån, Frågan har ställts otaliga gånger.
gör den sig kännbar som sjukdom Svar ha givits olika från olika - el- som det slags illamående, vilket k o m de balanseras med lån o.s.v. så ler underbart lika!
- synpunkter un- mer av ett ouppklarat mellanhavande länge det går.
der vitt skilda tider.
Rättsstaten är i Danmark inte er Världskriget, vars efterverkningar Det har slagit mig, att i två på var- bok, utan en rörelse, som samlat män- andra följande nr.
av Tidevarvet, 44 niskor i 10,000-tal.
Den danska ge- vi alltjämt känna, var även i det av- och 45, har fröken Elisabeth Tamm orgismen, som fanns före boken, kan seendet epokgörande och tidsenligt, att sägas vara dess arbetsgrund.
Men det var det första krig, ’ som fördes på georgismen, Henry Georges vision av kredit.
De krigförande länderna skulder?
Det blir ett kommande släk- jordfrågan, såsom frågan om möjlig- märkte därför inte, när de inte hade te!
Det blir dess arv från en ansvars- het till samhällets och arbetets frigö- relse, har genom Severin Christensen råd längre att fortsätta, och segrare lös tid.
fått sin plats i en livsåskådning och och besegrade blevo utarmade.
ett helt politiskt program, som män- niskor funnit värt att offra sina bästa Det är det, som inträffat genom att krafter för.
Så att nian åter minn: lånerörelsen gått till sin överdrift, att Platons ord om vad politik är: störst vi mistat förmågan att bedöma den och ädlast är den konst, som sysslar ekonomiska ställningen.
med att ordna stater och hem och som heter besinningsfullhet och rätt- Sverige följer med sin tid.
Staten rådighet.
lånar, landstingen låna, kommunerna som oro låna, företag och enskilda låna.
Men vem skall en gång betala alla dessa är
Även magerheten har ett Äreminne över vår första kvinnliga student problem D:r Andrea Andreen-Svedbergs Doktor Ada Nilssons artikel niska bara " fetmar och fetmar ".
Det n:r 46 av I I - behöver ju ej vara välmåga, det ser devarvet har givit anledning till bara så ut, och rubbningen i krop- en vädjan, som vi här publicera tillsammans med doktor Nilssons pens hushållning kan vara lika stor Fetmans problem i föredrag vid minnesfesten 14 nov.
för det.
svar Kära doktor A.Nilsson!
Skriv Att de allt för magra äro talrikare även en artikel om " magerhetens pro- ä " de över-feta vågar jag ej bestrida, blem ”.
T y det problemet är alls in- men vad jag säkert vet, lir.
att de se- te mindre än fetmans dito.
nare förekomma oftare som patien- Äro inte de alltför magra talrika- ter.
Säkert är även, att, bortsett från re lin de alltför feta!
Se v i dem inte d e tidiga åldersdecennierna, där ty- över a l l t ' Magra, tunna, glåmiga, i berkulosen tydligen betingar magerhet förtid rynkiga, lång, senig storkhals, och dödlighet, de överfeta ha ökad platt bröst, varken huk eller bak.
,.
sjuklighet och dödlighet, s i stor, att Kanske söka dessa ej läkare för en överfet person sällan träffas i de Troligen var det i maj 1871 i Stockholm.
brev eller anteckningar av hennes hand sitt problem, såsom de feta göra.
M e n allra högsta åldersklasserna.
Ett av ålder väl känt faktum är ju, att hon Jämte åren tror jag, nit namnet bidragit först a v alla svenska kvinnor tog stu- att låta Betty Pettersson sjunka i glömska.
problemet finns där i alla fall.
Tiderna växla, smakriktningarna li- dentexamen.
fruktar man bakom det oin- Titta bara p i alla dessa magra kaså, vissa århundraden som det Jaa återfinner B.
M.
C. Pettersson i tressanta namnet en banal människa.
Och delålders lärarinnor i stad och 20:e, föredrager trådsmala kvinnor.
BETTY PETTERSSON.
Uppsala universitets katalog för h t.
1872, slutligen har Betty Pettersson helt natur- on.
(De allt för feta i det yrket äro Ett senare sekel älskar mera den jor- inskriven som junior I Gottlands nation.
ligt skymts ä r oss av de märkeskvinnor, lätt räknade.)
Och en hel bråte kon- .lirka, fyrkantiga lyckan.
Jämför Det var m gång i början av 1850-talet Detta förklaras av en uppgift i Gottlands som följde tätt i hennes spår.
Först och i sagostaden Visby m 15-års flicka som torsflickor, sömmerskor m. fl.
Det Boticellis madonnor med Rubens feta byggde stolta luftslott och välvde djärva nations matrikel, att hon skulle börjat si- främst Ellen Fries, som tog studenten re- vilar något av olust över dem en skönheter och tänk på vad Shakes- framtidsplaner i sitt mörka slätkammade na studier redan under vårterminen 1872 dan 1874 och promoverades 1883 a h som — väl d i som recentioner.
Förtröstansfullt ju utan gensägelse är det stora namnet allt för mager människa ser alltid peare låter Julius Cæsar säga: huvud.
H o n var barr en liten hantverkar- de svenska universitetskvinnornas reste hon alltså till universitet innan " Jag v i l l Y feta människor omkring dotter, hennes far var sadelmakare, och “ eländig ” ut, det hjälper inte, hur mo- första år.
hon hette Betty Maria Carolina Petters- kvinnor fått rätt att avlägga examina där dern och bildad och fin hon annars mig.
Men trots allt detta vågar jag hoppas, (detta skedde först 1873).
Bettty Petters- son.
Hennes anspråkslösa hem låg vid Slätkammat folk.
som sova gott om Adelsgatan, just där den går över i Vid- son studerade i Uppsala ej fullt 3 år.
Hon att Betty Pettersson lever inför oss i kväll är.
tog filosofie kandidatexamen i jan.
1875. sådan som jag tror att hon var - intelli- Kära doktor, skriv något om den natten.
klockegränd.
Alla.
som känna Visby, vet Ilen Cassius har en mager, hungrig att man från denna högt belägna gränd Det betydde på den tiden 9 olika ämnen gent, orädd, livlig, ambitiös, snabbtänkt, fula och osunda magerheten!
Inte Hennes huvudämne tycks ha varit nyeuro- målmedveten, plikttrogen, m smula kärv allra bäst fångar hela Visbys skönhet — förskräckligt lärt och inte uppsyn.
Omedvetet me- lands- - kringlig, heller med hänvisning till dyra, lärda verk, utan några goda rål i vårt kära Tidevarv.
Vi tänkte försöka få in detta vårt bönebrev i tidningen, men vågade e j besvära redaktionen.
Några magra lärarinnor i Roslagen från Och Betty Petters- son hade blick for sådant fastän det föga intresserade hennes tid a h omgiv- ning.
Hon hade i konfirmationsåldern deltagande, två år äldre vän — numera en förtjusan- Han tänker mycket - sådant folk är farligt. ” Ett är säkert.
Den magra uppväc- ruinernas och havets — peisk lingvistik, i vilket ämne hon hade men hjärtegod.
Vi ha ett fotografi av betyget med beröm galkänd.
Hennes var henne också, ett intressant och karaktärs- hon var helt visst en per den första akademiska examen, som m fyllt ansikte — kvinna avlagt i Sverige.
och detta 50- somlighet.
årsminne är det vi i kväll högtidlighålla.
Kamrater, det är med tacksamhet,, glid- Men Betty Pettersson ar inte bara Sve- je och stolthet v i i kväll minnas henne som riges första kvinnliga student a h första var din första av vårt släkte.
Hon är universitetsbildade kvinna.
Hon är också värd att hyllas.
Både såsom föregånger- den första kvinnan i vårt land, som varit ska a h för sin egen skull.
Hon har nu fått intaga den hedersplats i vår krets, som anställd vid ett statens läroverk för gos- tillkomma henne och skall ej mer försvin- sar.
Ar 1877 återfinner jag henne bland ex- na därifrån.
Må Betty Petterssons — den tralärarna r i d Ladugårdslands läroverk förna svenska universitetsbildade kvinnans ~ " ker alltid medlidande och och hon tror sig till slut sjuk.
Hon de 90-årig dam som berättat for mig.
att kan även trösta sig med, att en allt de båda älskade att svärma på de gamla gatorna, särskilt minns hon, att ruinen genom Lean.
för strålande hälsa ej alltid framkal-.
Romain Rolland cite- av kronostallet rid Svarta gatan väckte de- lar entusiasm.
ras stora beundran.
Dokton Ada Nilssons svar: rar på ett ställe Tolstoi: “ Hur högt Betty Pettersson var som barn livlig och Detta nödrop från det karga R a - i moraliskt värde står icke sjukdomen intelligent, hon var inte alls blyg och hon Tala icke med mig om ville framåt och uppåt i världen Hennes lagen måste naturligtvis behjärtas.
över hälsan.
(nuvarande Östermalms) Hon är klass- - minne leva!
varit sjuka, far ville också, gärna höja sin samhälls- föreståndare i 1:sta klass och undervisar M e n lika omöjligt som det är att människor.
som aldrig En kvinna med ställning.
Redan under uppväxtåren d i klassen i alla ämnen De följande åren lämna m enkel lösning av fetmans isynnerhet kvinnor Molan- t.o.m. 1884 är hon klassföreståndare i problem, lika litet låter sig den ah- engelska för 1, 2 o c h 3 klass omväxlande och undervi- norma magerheten förklarar och a \ ~ Nå, detta vill icke jag skriva under friherrinnan Schurer, var böckerna hennes sar i alla ämnen utom naturlära.
Det må- skaffas genom en kod tidningsarti- men kanske kan det vara till någon stora intresse.
Dagen för vapenstilleståndet i det stora ste således i denna dag här i Stockholm Så for hon över till fastlandet — tro- kel.
tröst.
en rad av män i 50-årsåldern, som världskriget går hos oss spårlöst förbi.
Men ligen kort efter sin konfirmation — och känt Betty Pettersson och kanske minns Men några saker kunna vi vara en- nu förloror jag hennes spår f o r många år henne.
Jag har sökt upp några av Betty se om.
Först utrangera " i p i grund Var fick hon sin skolbildning?
Vad gjor- Petterssons forna pojkar a h funnit.
att av bristande födokvantitet verkligt, de hon sedan?
Var hon kanske folkskole- hon visst inte är glömd och att hon varit lärarinna?
Intressanta problem att lösa absolut undernärda och magra.
Vi- Föreningen Frisinnade Kvinnor mycket avhållen.
En av dem har berät- dare de tuberkulösa, ej ännu uppgöd- i Östersund hade den 5 novem- for hennes blivande biograf!
Endast en att hon troligen var m framstående episod står fri här i dunklet.
Hon kom- da.
Likaså de kräftsjuka eller av ber möte med samkväm t i l l vilket mer hem till Visby a h håller en matema- pedagog, att hon tog sig an pojkarna på medlemmar av Vita Bandet inbjudits.
andra svåra kroniska sjukdomar li- Ordföranden ägande först några tiklektion i en klass bestående av gossar allt r i f f och att hon i regel lyckades bra a t t upprätthålla respekt.
Pojkarna tyckte dande.
Alla dessa ha ett annat pro- tacksamhetens ord It minnet au och flickor eller kanske bara gossar.
Hen- inte, att det var det minsta underligt att blem, som e j hör hit.
Vi ha sålunda Emilia Bromée och Frigga Carlberg nes barndomsvän är med som åhörare, det ha en lärarinna, men de vuxna talade nog varit examen, a h hon minns den endast här att befetta oss med friska, och lämnade därefter redogörelse för måtte om det som något märkvärdigt Betty glädjedag t i l l minne av vapnens nedläg- utomordentliga snabbhet a h fart som det Lars- Pettersson r a r på den tiden.
83 — 84 var gande.
ätande individer, som äro abnormt centralstyrelsemötet.
Fru Karin son, Rödön höll ett med livligt intres- var över lektionen, hur eleverna rycktes det, härjad och tärd av den lungtuberku- De två minuternas tystnad över hela magra.
se åhört föredrag om Medborgarsko- med, hon minns, hur lärarna i Visby för- los, som han snart skulle duka under för.
landet vid e t t givet klockslag iakttogos Magerhet och fetma är ofta alika lan på Fogelstad.
Ur föredragshålla- vånade sig över denna pedagogiska för- Hon brukade gå ombyltad med sjalar och denna dag överallt Denna absoluta still- sidor av samma problem.
På samma rens ord framgick tydligt den histori- måga.
rökte nästan ständigt in liten pipa med het mitt I det moderna livets hets har m orsaksmoment reagerar den ena kon- ska, praktiska och etiska anda i vilken Om Betty Petterssons studentexamen vet kamfer (enl. en annan uppgift terpentin) makt över folks sinnen, som ingenting jag intet säkert.
Enligt en uppgift h i t situtionen med magerhet, den andra skolan går fram, och hur den vill ma- den avlagts 1872, enligt m annan 1871 för sin bröstsjukdoms skull.
Min sages- annat.
I London iakttog folkmassan själv, na och visa kvinnorna att fylla alla man hade ofta varit hemma hos Betty att ingen bröt mot den heliga stillheten med fetma.
En felaktig diet.
felak- sina plikter både som kvinnor och Pettersson både på Jungfrugatan 9 och i En högtidsgudstjänst i Westminster A b tig i avseende på sin sammansättning, samhällsmedborgare.
Mötet avslöts hennes sista bostad Tullgatan 6 han bey, vid den okände soldatens grav, fick ej så mycket sin kvantitet, förorsakar med “ ett leve ” för Medborgarskolan hade nämligen vid inprövningen varit svag en storartad tillslutning.
Det är så mån- i rättskrivning, men Betty Pettersson hade ga, som förlorat sina män, bröder eller hos den ena en abnorm fetma, kanske på Fogelstad.
sagt, att det skulle hon nog lära honom.
söner i det stora kriget, a h som endast hos den andra en abnorm magerhet.
Föreningen Frisinnade Kvinnor i a h han fick också, tack vare henne pre- fått veta ett de blivit borta, och för dessa Man ser emellanåt ett äkta par, om Kristianstad hade den 12 dennes sin mium i både andra och tredje klassen.
får vapenstilleståndsdagen en särskild vilket man har all anledning att anta- klubbafton för november hos f r u En annan av “ pojkarna ” menade däremot, färg Dagmar Andersson ga, att de äta gemensamt och lika, att han litat väl mycket på, att h i n hört Ordföranden, fru Elsa Nordlund, t i l l Betty Petterssons gullgossar och där- men den ena äkta hälften är kolossalt gav under aftonens lopp en redogö- for kunde rätt litet när han kom upp i Konjunkturerna och barnalstringen Äk- voluminös, medan den andra blivit en relse för huvuddragen av den nya in- 4:de klassen.
En av dem jag sökte upp, tenskapet åpverkas a v ekonomiska fakto- gelska lagen om änke- och barnpen- veritabel skrika.
befanns ej ha gått i Betty Petterssons rer, det ha v i länge vetat Men att de Vi ha redan förut behandlat frågan sionering.
Inledningsvis berörde ord- klass, men han mindes henne ändå mycket siffror, som belysa barnalstringen, skulle föranden, hur denna fråga står i de om fetma och magra i artikeln Radi- väl a h mindes särskilt att alla pojkarna ha ett d nära sammanhang med konjunk- skandinaviska länderna.
— Den engel- voro med a h sjöngo vid hennes begrav- turerna, har kanske inte förut blivit klar- kal dietförändring, Tidevarvet n:r ska staten har tillerkänt änkor och fa- ning i Ladugårdslands kyrka.
Det var år lagt.
Statistiken bjuder intressanta detal- 21, och bedja att få hänvisa till den- derlösa e j alltför njuggt tillmätta pen- — Svart finnas Mötesplatsen på vitt tat, — samma När en människa magrar a r sorg och bekymmer, förstå alla det så väl, men.
det romantiska skimret faller alldeles bort.
när en sorgtyngd män- sionsbelopp, som därför kunna e j en- dast lindra nöden i många f a l l utan även giva änkors barn möjlighet till uppfostran och utbildning.
Klubbaftonens senare del hade helt och hållet sällskaplig karaktär.
1885.
På 40 år hinner m människa att för- svina ganska fullständigt.
En biograf skulle kanske förmå göra Betty Pettersson riktigt levande för oss först om v i kunde finna några mänskliga dokument, några jer även på detta område för den, som fördjupar sig i den.
Betraktar man perio- den 1910 — 20 skall man finns, att antalet barn, födda utom äktenskapet, di är @ - fallande stort.
Särskilt det första krigs- (Forts. å sid. 6)
Marika Stjernstedts nya bok Hjärtat i handen FRÖKEN LIWIN " Ni är Bonniers förlag Kr.
7:50 dam med stor prestige ”, sä- ger Eric Bourgsten till fröken Liwin.
“ Hon är en gammal me ".
säger societets- damen fru Pasch föraktfullt p i hennes rygg.
Fröken Liwin är lika sårad av det ena yttrandet som av det andra Ty hon gömmer en ömtålig själ under det respekt- ingivande, torra och något löjliga skalet Hennes värma levande kvinnosjäl blev t i - digt narrad på sin ömhet a h har därför slutit sig inom en mur så hög, att ingen i hennes omgivning, ja, inte ens hon själv hittar innanför den längre.
en Mer än tio år ha förflutit, sedan hon födde sitt barn i hemlighet, övergiven av den man hon s i naivt trodde vara sitt livs öde.
Under dessa år har hon kämpat för att återfå sin djupt kränkta självkänsla och har lyckats.
Hon är en skicklig yrkes- specialist och m eftersökt organisatör I Av Sara Bohlin utan skydd.
Hon gör efterforskningar och finner till slut sin nu femtonåriga flicka litet barn bjöd jag mitt hjärta åt min moder, men hon var nedtyngd av möda och sorger och märkte det icke I min tidiga ungdom lade jag det i stum tillgivenhet för kamraters och lärares fötter.
De sågo det ej.
Då jag var e t t som fosterbarn hos kapellmästare Munius.
Matti är allas älskling och hjälpreda och flyttar blott med stor motvilja under eko- nomiskt tvång hem till fröken Liwin.
Hon kan ej glömma den familj hon alltid be- traktat som sin, a h en vacker dag, då hen- nes fosterföräldrar behöva henne, står hon färdig att rymma från fröken Liwin Stac- kars Elma Liwin!
Hom har uppbjudit hela sin psykologiska skarpsinnighet för att vin- na sin dotters tillgivenhet.
Matti kan ej hålla a v henne annat än som en välvillig mentor.
Då joo trädde ut ur min moders hydda, bor jag mitt hjärta i min hand.
Jag räckte det i barnslig glädje åt vänner och fränder, men de förstodo mig icke, och min gång blev allt tyngre, när jag gick ensam bort.
I övermåttet av min längtan sträckte jag det mot kreti och pleti, jag mötte på vägen.
Men de skrattade spefullt och stötte det ur min hand.
Där låg mitt h j ä r t a i gatans smuts, prisgivet att trampas av Först på hennes dödsbädd uttalar hon ordet mor i full dotterkänsla.
Åter har Marika Stjärnstedt givit oss en vandrares fötter.
intressant och välgjord bok.
Det förefaller om denna författarinna tack vare oss, som sitt utländska påbrå a h sina långa utrikes- vistelser ser det typiskt svenska i skarpare relief än hennes kolleger i gemen.
Vi fin- Men hon närmar sig nu sitt fyrtionde go erfara det i hennes förra Ink Snecken- skulle år, “ l ’ age, où la femme s ’ attendrift ”, som ströms Och nu i fröken Liwin — fransmännen säga.
Hjärnan har fått sitt, en sådan fröken Liwin kunna förekomma nu måste hjärtat få sitt.
Prestigen, som i ett annat land än Sverige.
Vem går och t i l l dess han tiger ihjäl sitt bästa han erövrat, kan ej ersätta vad hon sak- nar: en enda människa, att leva förtroligt jag, annat än m misskänd svensk?
Vilken med, att dela sitt hjärtas hemlighet a h ri- annan kvinna förnekar förlåt, förne- sin kvinnonatur med så ytterlig, kedom med H o n gör ett försök att slå kade!
sig ihop med en yngre kamrat, men en mur onaturlig askes som den venska, Låt oss skiljer henne, den allvarliga.
arbetssamma jämföra ett ögonblick!
En fransk fröken hemmasittaren från den moderna tidens Liwin skulle aldrig upphört att kläda sig kokett, m tysk skulle ej nekat sig att vara jäktande, flirtande kvinnotyp S I möter hon Eric Bourgsten, en modern en smula huslig, en engelsk skulle åtmin- variation av Don Juantypen, vilken odlar stone spelat golf.
Endast den svenska frö- och studerar sina kvinnliga bekantskapet ken Liwin finna vi nersjunken i en herr- som en botanist studerar de olika variete- länstol med en cigarr i munnen, dystert terna av ett och samma släkte.
Åter blir ruvande över sitt tragiska ode den korrekta fröken Liwin naiv och hjälp- Det är en tragedi, Marika Stjernstedt lös inför en man.
Nu har hon dock fått bjuder oss på i år liksom förra året, en en- ryggrad nog att skämta över sig själv och som kvinnas tragedi.
Med säker hand blot- sin obesvarade kärlek Resolut skickar hon tar hon de mörka trådarna, kommer hon bort mannen ur sitt liv med k o n och kärvt såren att blöda inför våra ögon.
Men besked om, att det hela var ett misstag.
det finns m ljuskälla i boken, som kartar Episoden har dock varit m bresch i mu- ett försonande skimmer över de dystra in- ren, som skiljer henne från det förflutna.
slagen.
Det i, kapitalet m Matti.
Med Minnet av mannen, som är död, och barnet, sina blå trofasta ögon under matrosmössan, som kanske lever, vill e j mer lämna hen.
med sin friska aptit p i det lockande sago- ne.
Ansvarskänslan vaknar och torterar lika livet, erövrar Matti vårt hjärta med henne natt a h dag, ty hon har lämnat bar- storm, liksom hennes syster Ulla-Bella en net vind för våg utan namn, utan hem, gång gjorde det Mattis hem, en smula bohemeartat men så hjärtans hemtrevligt, blir för oss en tillflykt, di!
vi längta från fröken Liwins ensliga ungkarlsrum.
Där är sol och glädje mitt i fattigdomen, där är kärlek och konst, dir är musik och dans.
Vem ville in e vara med på den improvi- serade balen hemma hor dessa enkla hjärte- goda människor?
Vi fterlysa dem i verk- ligheten.
Äro dessa typiska svenskar?
Nej, de tillhöra helt visst konstnärssjälarnas glada, internationella skrå.
Även Matti råkar i en världsmans klor - hennes mors historia upprepas i gymnasist- Och mängden såg mitt hjärta.
Den grep det med grova nävar, överösande mig med skymfliga tillmälen, spott och smädelser.
M e n ännu ägde j a g kraft nog att själv taga det i min hand och lyfta det upp över mobbens d y.
föreningslivet.
Och si!
Då gick Du förbi.
Dig, som jag oändligen kär haver.
göt läkande balsam över mitt hudlösa hjärta, tvådde det i din andes renhet och vederkvickte mig med din godhets styrka.
tiger, Du - — J.
P. Eckermann: Samtal med Goethe.
Två delar.
Inledning av fil.
d:r A l f Ahl- berg I serien Levande litteratur.
Bok- förlaget Natur och Kultur Per volym 5kr.
f ö l l mitt hjärta ur min hand.
Det låg åter hudflängt och sargat på vägen, utsatt för vandrares tramp och fordonens hejdlösa framfart, förödmjukat hart när till vanärans skam och nära att krossas.
Så Ack, du oförbätterlige Guds dåre!
Vi bor du också ditt hjärta blottat i handen?
Dyrt, omätligt dyrt.
fick du umgälla din öppenhets dårskap.
Och dock, hjärta!
Äger du ej ännu kraft a l l älska, jubla och lida?
Att skälva i aonad ångst och i namnlöst bitterljuv längtan?
svensk skriva en roman under 350 sidor?
Är det måhända en anpassning till våra berömda “ långa vinterkvällar. ” Frågan är, om dessa ej snart äro en saga blott i vårt nöjesjäktande radiotidevarv.
Det torde dock vara fördelaktigt för själens hälsa att någon gång emellanåt låta den vila sig från radions högröstade, osammanhängan- de kulturprat och låta den få en lång, stilla kväll.
Under loppet av en sådan kväll ha vi nöje och behållning av att med Marika Stjernstedts nya bok i händerna lyssna t i l l Boken har, stilistiskt sett, blott ett f e l: själarnas tysta samspel.
den är för lång.
Varför kan aldrig m Elsa Wilkens format.
Men hon reder sig bättre, ty hon tillhör den unga generationen, som nykter och klarseende ej tappar bort sitt omdöme vid första lilla hjärteaffär.
Författarinnan ger oss i sin bok en granskning av nutids- kvinnan i tre olika åldrar.
De två yngre, tjugo- och trettioåringen, bli föremål för hennes moraliserande patos, under det att den äldre blott väcker henne.
stora medli- dande.
Men moralkakorna står man gott ut med, ty de äro intelligent givna.
vis lågo honom nära am hjärtat.
Men han har också k o m m i t a t t ut- tala sig om frågor av allmänt mänsk- ligt intresse och det finns alltid nå- got att hämta ur hans ord .troget åter- givna, av Eckermann.
Här är ett i tjuguårsåldern.
Goethes dikter ha- brottstycke: de en gång fallit i hans händer och " Det har i alla tider blivit sagt och sen den stunden hade han bara en en upprepat, sade Goethe — att man bör da önskan: att få vara i den store sträva efter att lära känna sig själv.
mannens närhet Själv försökte han Detta är en egendomlig fordran, som sig rom skald och författade även hitintills ej har tillfredsställt någon estetiska avhandlingar.
En oerhört och som egentligen aldrig kommer att receptiv natur v a r han som skapad till tillfredsställa någon.
Människan skugga i t e t t snille med all sin trånad och traktan här Men vi kunna vara Eckermann sad t i l l det yttre, till världen omkring tacksamma, att han uppgav sin egen henne, som hon har att lära känna individualitet och helt levde sig in i och begagna sig av i mån rom hon Goethes.
Han fick nämligen sin ön- behöver den för sina s y f t e n.
O m sic skan uppfylld att leva i Goethes själv vet hon blott när hon njuter eller närhet.
Ty han kom i det rätta ögon- blicket .di den åldrande Goethe k sig behöva någon, som helt k ägna sig åt hans intressen, som kun- de lyssna med intelligens och även ge samtalet en ny vändning.
Eckermann hade förvärvat sig en omfattande bild- ning, han var icke en liten beundrare vem som helst.
I samtalen har Goethe till stor del i " göra det.
Men vad jag ville berört litterära ämnen, som naturligt- är detta, att jag i Italien i mitt Levnadskonst Här är icke fråga om någon engelsk tidningskung.
som delger en häpnande värld sina erfarenheter hur vägen t i l l framgång hittar.
Men en bok, som utlovar undervisning i konsten att bli rik eller lycklig bjuder nästan alltid läsaren stora besvikelser, om han verkligen närmar sig den med för- hoppning att ii något ut ur den.
Men de samtal med Goethe av J.P.
Eckermann, som nu utkommit p i svenska översatta av Algot Ruhe, äro något helt annat.
Med rätta berömd i sitt hemland.
har boken först nu kom- mit till oss p$ vårt eget språk.
E c k e r m a n n var en ung man, som skapat sin egen ställning.
Son till en fattig gårdfarihandlande hade han sent fått börja studera egentligen först I jublande tack och hänryckt tillbedjan bragte jag dig milt hjärta som offer.
Men d i t undgick din blick, och då du äntligen såg det, stötte du det omilt undan, ty d u b e h ö v d e det i c k e.
fyrtionde år var klok nog för att så för gestalten, förhållanden och fär- tillvida känna mig själv att jag insåg ger, så att han efter en smula hand- jag inte hade någon talang för bildan de konst och att min böjelse för den var falsk.
När jag tecknade något, så saknade jag tillräcklig håg för de ' kroppsliga.
Jag hade en viss fruktar att låta föremålen tränga sig p i mig a t t känna igen, men bäst märker mä- staren honom.
På ett annat ställe talar Goethe: om var jag aIltid rädd for att nedlägga sin andra vistelse i Rom, som han på tillbörlig styrka i förgrunden.
På sättet kom min tavla aldrig att den rätta verkan.
Jag gjorde heller inga framsteg utan a l t öva mig och måste alltid börja från början igen hållit upp m längre t i d All- bildande konst? ” “ Den verkliga talangen - sade Goethe - äger en medfödd känsla
Den plastiska Av Den alltid aktuella skolfrågan I en artikel i Dagens Nyheter fram- Anna Björkman De flesta sant?
människor äro felmaskerade.
mycket enkla vis Vid måltiden i den Mona Svansjö utgjorde ett skuggiga matsalen, mot vars fönster gröna Hennes fina, bleka drag lyste grenar svaIt fläktande, tittade han på dem av själfullhet.
Ansiktets fulländade oval genom en tömd flaska.
Kan man tänka Icke gossarna, som om det inte funnes undantag.
ramades PI det glänsande svarta håret, sig något så idiotiskt?
Sen ville bägge flickor, men hans ord äro i lika hög slätt benat föll ned över öronen.
När- barnen titta på honom genom flaskan.
Han grad tillämpliga p i våra läroverks mare detaljer kunna saknas.
Mun, haka, förvred ansiktet 1 \ 11 de otroligaste grima- kvinnliga elever.
Vi anföra här ett panna, kind, allt bildade j u en linjeskön ser, a h streax vanställdes två små söta par brottstycken ur docenten Holm- ge lira ria läsa kapital Långt därifrån harmoni.
Det måste dock talas om hennes ansikten på liknande oskönt sitt.
Eller bergs artikel: Den som skriver detta mötte en morgon Den ömma punkten i vår skola är sä- Föreningen Frisinnade i rörelser, plastiska, utarbetade efter ett om- hin formade sin mun till läten, omotivera- m förbittrad bekant, som hade blivit störd Västerås höll på onsdagskvällen sam- kerligen gymnasiet.
Tvivlet på student- sorgsfullt uttänkt system, väl ej hennes de och oväntade, som troget upprepades av i sin nattsömn av att m gymnasist i rum- examen bottnar ytterst i tvivlet på gymna- manträde å Hushållsskolan.
Förenin- eget men av henne troget övat.
två små späda röster.
met under hans hade suttit a h läst sin Men vad bättre var: denna underbart Han såg, att den uppfostrande unga siets förmåga att leverera acceptabla stu- läxa högt till klockan 12 på natten: ett formade huvudskål hyste ingen ful förvir- flickan blev ledsen över att de små hellre denter.
universitetslärarna klaga på gym- entonigt mässande av samma stycken om ring.
Den passerades endast av sköna följde honom.
Då blev denna godhjärtade nasiet, föräldrarna rista sina huvuden; om a h om igen och efter varje stycke ett li- som energisk ordförande i F.K.P.R.
tankar, lika de gudomliga duvor, som svin- människa också ledsen.
Han närmade sig offren själva, gymnasisterna, skola vi i det- tet uppehåll för tyst repetition.
Det är ta sammanhang inte tala.
De obedda ga genom ett tomt grekiskt tempel.
det sätt, på vilket skolgossen läser rader Efter några föreningsärendens be- henne åter.
Ty h a.
hade verkligen i bör- handling höll fru Strandberg ett syn- av vilka en i des- I livets alla skiften tillämpade hon sin jan av deras bekantskap sökt draga förmå- kvacksalvarna utifrån — och sidor, icke det sätt, på vilket studen- nerligen livfullt och målande föredrag estetik, ivrigast dock på det område, inom ner av sin iråkade släktskap med en kvin- sa rader tör pennan — torde i allmänhet ten — om han nämligen är en klok stu- för sig att det är i gymnasiet som det vilket hon funnit sin livsuppgift a h d i r av ra fulländat yttre.
Hans dent - läser böcker Det är knappast med titeln Kvinnans sociala ställning den också syntes henne av störst betydel- bortstötande, det må sägas, talar dock ute- är, för att tala hamletskt, something rot- heller det sätt, på vilket gymnasisten borde under sekler.
t ~ Det.
är endast en grupp betraktare läsa kapitel.
se: uppfostrans.
Talarinnan började med att citera slutande till den estetiskas förmån, ty hanr som finna allting ganska gott, och det är Hon hade läst många och fina arbeten var handfast.
Själv avfärdade han Den fullständiga avrättningen as uttrycket: " i den gamla goda tiden ” en i detta sammanhang viktig grupp: gym- i sitt ämne: Barnets psyke.
Barnets genia- och påpekade att det var ett uttryck, misslyckande med orden: “ Skada att gymnasiet, sådant det nu är beskaf- litet.
Hon hade satt sig in i alla nyare m så vacker flicka ska vara så fördömt nasielärarna.
Men inte heller de äro en- fat, kommer i artikelns slutord: som en kvinna aldrig borde för sin hälliga i sin beundran.
En m u d d a h er- uppfostringssystem.
Hon hade besökt Faran med gymnasiet är framför allt att del använda.
Ty för kvinnornas, faren pedagog förklarade som sin hemliga många institutioner för barnpsykologisk Nu dunkade han henne åter i ryggen på dröm, att en gång kunna befria sina egna det så gott det kan förstör anlagen att lä- del har ingen tid varit bättre i n den forskning, de flesta utom landet.
tillbaka i tiden sa I bok.
En tvättäkta student är skygg nuvarande.
Längst s i t t outhärdliga vis: “ Du hänger för myc- söner ifrån tredje a h fjärde ringarna.
Till att börja med skulle denna pedago- för boken, d.v.s. s. den lärorika, allvarliga jämställdes kvinnan med mannens ket över dem, min gumma ”, sade han.
På t a l om den högre skolbildningen, boken.
En l o k består j u av så och så husdjur och lösöre och hade alltså giska fulländning släppas lös på hennes “ Ungar har behov av att vara ensamma representerad av gymnasiet, heter det: många sidor och varje sida av så och så systers tri barn under några korta ferie- ibland.
Minns du inte, hur det var, när Varje pedagog vet granneligen att i a h många rader!
Hemskt!
, Förmågan att Ii- månader.
Barnens moder, som, sliten av du var liten?
Man var n o g smickrad av med gymnasiet uppträda tre fenomen, tre tenskapliga och arvsrättsliga ställning ett prosaiskt arbete i sitt lantliga hem, att de vuxna sysselsatte sig med en, men retsamma ting, mot vilka den bäste lärare sa m smula m gros och inte bara i detalj, genomgicks, likaså utvecklingen av aldrig haft tillfälle utföra sina sysslor roligast hade man, när man själv fick le- kämpar förgäves.
Det är ouppmärksam- viljan att över huvud taget läsa träffar plastiskt, överlämnade villigt sina plantor i ka.
Om också de vuxna inte böra vara man oftare has dem, som icke ha i detta områdena för kvinnans verksamhets- heten, svårigheten att l ä n utantill samt avseende systematiskt av-tränats i gymna- område.
Även när hennes ställning den andras vård, om ock med en viss oro för långt borta.
De bli trötta på dina var som lägst, hade hon dock ett be- för utgången: hon kände sin yra avkom- vackra sagor Spar på dem ”, lade han t i l l specialintressena.
A l l t detta kommer sig sierna.
därav, att ynglingen är funtad på ett an- tydelsefullt och viktigt arbete att ut- ma, a h hon kände deras blivande andliga Delvis råkade väl denna föga reflekte- nat sätt i n gossen.
Han är förströdd, dar föra Från början var det ju begrän- moder.
Den unga pedagogen mottog dem rande människa rätt med den intuitiva nai- gossen är vaken, sjunker in i sina egna rat t i l l hemmets värld.
Där akildrades under skönt uppriktigt ansvar.
Hon hide, vitetens säkerhet.
cirklar, där gossen opartiskt recipierar, och trälinnans, vikingahustruns den myn- bekymrad åsett sin systers lite slappa på Joseph Greer och hans dotter.
Hon hörde verkligen till dem, som glömt har i motsats mot gossen som a t t lära!
diga och borgarhustruns samt måfå-uppfostran, in id " allt teoretiskt Hökerbergs förlag.
Kr 5:75. slottsfruarnas liv.
15- och 1600-talets underlag, vilken egentligen gått ut på att hor det var, när hon själv var liten eller sig meningar och sammanhang i n ord och Denna skildring från det amerikanska s.k. lärda kvinnor samt den stora om- hålla barnen hela och rena a h lära dem åtminstone totalt negligerade de erfaren- detaljer.
Man skulle kunna tänka sig, att gymna- affärslivet borde egentligen heta Joseph välvning, som under 1800-talet genom tala sanning, för att citera en berömd for- heter hon själv gjort nu, när hon skulle Greer a h hans privatsekreterare, ty dess fattarinna Den yngres omsorger prägla- uppfostra.
Detta till stort förfång för siet formade sig efter denna nya, från tyngdpunkt faller onekligen p i deras för- storindustrien åstadskoms inom kvin- skolgossens radikalt skilda mentalitet.
In- novärlden och slutligen hur i vår tid d e s av rörande osjälviskhet.
Aldrig läm- hennes pedagogik.
hållande sinsemellan.
Jennie Arthur Mac Men rätt i allt hide han nog inte.
Hon galunda!
Må gymnasisterna ri,&lt; * sig ef- genom lagarna kvinnan jämställts nade hon barnen i fred en stund p å da- är ingen vanlig maskinskriverksa, hon le pen Hon ville skänka dem den moderlig- hade väl ej egentligen tröttat barnen.
Sa- ter gymnasiet: det passar inte för skolans ver i ett högtstående intellektuellt och med mannen och dörren öppnats för hetens fullhet, som de d länge måst sak- gan om månstrålen och fågeln med den värdighet att ta hänsyn till.
att naturen i mänskligt kamratskap med sin chef, en så- henne till nästan alla na a h hon visste, att denna nymodighet purpurfärgade vingen hade kanske kunnat sitt oförstånd har skapat ynglingen annor- dan gemenskap, mm under anglosachsiskt råden.
kräver all uppfostrarens tid a h alla hans bli dem kär tack vare upprepningens my- lunda än gossen.
Man skulle, som sagt, kyliga luftstreck kan utveckla sig Föredraget applåderades livligt av kunna tänka sig, att pedagogerna för gym- stiskt tjusande lag.
tankar.
m gentleman a h en gentlewoman utan den talrika och tacksamma publiken, Hon hängde över barnen alla dagens Men hon var ej naturlig, och det märkte nasiets räkning hade utarbetat ett under- tanke på en fortsättning fram mot äkten- varefter ett angenämt samkväm följ- timmar.
Som sagt.
Ingenting oförutsett, barnen genast.
Barn älska de vuxna, som visningssystem, som stode mitt emellan skap.
d ~ under.
vilket förekom vacker sång som kunde rubba hennes sköna plan, fick kunna vara barn med dem, men ock- skolbarnets och studentens, ett, som före- Joseph Greer återfinner plötsligt sin dot- och musik av resp. fru Elfving och inträffa.
Om de små drogo sig undan för Y de vuxna, som äro sig själva, som reso- nade bägges fördelar: det ena systemets ter a h är m tid försjunken i dyrkan av fröken Engström samt tal.
kontroll med det andra systemets koncen- att r a sig ensamma, framplockade hon nera med barnet som med jämlikar, varav denna, men vänder Lim efter sina besvi- för dem en sinnrik lek sina många d e känna sig märkvärdigt hedrade.
Men tration och självarbete.
Om skolgossen kelser till sin trogna vän Jennie.
Denna å vackra lekläroböcker.
Om de ville titta i den tillgjorda, don.
som onaturligt gör sig läser åtta ämnen m dagen: ah studenten sin sida avvisar en sympatisk mans gifter- man tänka sig, att Allers, sporde hon dem, ifall de inte; hell- barnsligare än barnen själva, den har .in målsanbud, ty hon tycker sig på ett affärs gymnasisten finge läsa ett om dagen eller re ville höra Sagan m månstrålen a h få- gen framfart hos dem.
två i veckan.
Om skolgossen får lära sig mässigt sätt redan vara gift med Joseph geln med den purpurfärgade vingen.
Hon Greer a h kan i i förmå sig att lämna ho- dem även utan deras nom ensam och hjälplös var hennes egen upp- Omkring dessa två knyta sig affärsintri- finning, och vi människor hysa en oför- gernas nät.
Utan att driva sin skildring klarlig förkärlek for våra egna verk.
till karrikatyr, riktar författaren mången Ändå skulle hon ej se sina ansträngnin- udd mot de “ stallgödda ” dollarkungar, vil- gar krönta med framgång.
N u hade hon kas knipslughet blott har ett mål: att ut- också en rival om barnens hjärtan: Hen- nyttja de andras begåvning for att göra svågers bror, en outhärdlig människa, sig själva rika.
vars ständiga bullersamma skratt blottade Den kärlekshistoria, som utvecklar sig.
många vita tänder i ett mycket solbränt när dottern träffar m man, villig att ansikte.
Denne klumpige sjöbjörn roade tjänstgöra som " ilen spik, hon kan hänga dem på oförklarligaste vis.
De beundrade UPP sina romantiska drömmar på ”, är väl- honom.
Dessa otacksamma barn vände görande fri från sentimentalitet.
Boken sig mot hans strålande sorglöshet som små rekommenderas till dem, som föredraga blommor efter solen.
De voro hans sla- god psykologisk skildring framför känslo- var Inte bara gossen utan lika mycket sam sådan, d.v.s. till den mindre delen av den lilla flickan.
det kvinnliga släktet a h den större delen Ändå roade dem denna enkla själ på av d e t manliga.
Cujus.
som Mötesplatsen kvinnor ha flirt novarelse sitt tråkig. ” Litteratur bonde- verksamhetsom- mellan ur ett om året, så kunde " =, baka från blomningens skede till de räcker inte ens alltid att genomskåda från det bristfälliga.
Detta är ej d- ga ryckte upp honom ur den engelska olika platser utkommande kritisks gröna bladens, och e j från frö- och det, man tvekar och tvivlar och kan gon ringa vinst, liksom en falsk ten- litteraturen och planterade om honom bladen och det skvaller dessa föda hor fruktperioden till blomningens. ” ej bestämma sig, liksom det f a l l e r sig rom en enstaka företeelse i Tyskland publiken lämnar icke tillfälle åt det " Er liknelse — sade Goethe — ut- svårt att skiljas från en älskad flicka, och sedan tog honom i betraktande, då friska att spira fram.
Den, som i vå- trycker fullkomligt min mening.
Tänk vars otrohet man sedan länge fått kan man väl inte annat än häpna som ra dagar icke hiller sig fullkomligt på e t t riktigt utbildar blad - fortfor upprepade bevis på.
Jag säger detta penbarligen en falsk tendens, men de inför ett under över hans jättelika borta från a l l t detta.
och energiskt ge- han skrattande om det från ett med tanken på, hur många år det be- hade det goda med sig, att turkarna storhet.
Ser man honom däremot i nomför ensamhet, han är till spillo gi- tillstånd av friaste utveckling måste hövdes, förrän jag insåg att min ten- ' därigenom alltjämt försvagades a h sitt hemlands mark.
försätter man sig ven.
Det rinner visserligen genom tillbaka till kotyledonernas snäva till- dens till bildande konst var falsk och hindrades an göra sig till herrar över till hans eget land och i det århundra- detta usla, till största delen negativt varo.
Nu är det mycket lämpligt att många andra lyckades frigöra Europa: ” des andliga luft i vilket han levde, estetiserande och kritiserande tid- Det finns många tänkvärda ord om granskar man ytterligare hans samti- ningsväsen e n slags halvkultur utöver v i just ha en planta.
som kan gälla m i g från den, sedan jag genomskådat som sinnebild av den höga åldern, i den. ” teatern i Samtalen.
Kanske skall ic- da och de som följde omedelbart ef- massorna, men för den alstrande ta- " Och ändå har denna tendens be- ke vår tid skriva under Goethes på- t e r honom, inandas man den kraft, langen är tidningarna som en ra dim- d a den utan vidare produktion fort- far a n växa utöver blomnings- o c h rett er så många fördelar.
att stående, att man bör se de dåliga te rom fläktar emot oss från en Ben ina; ett droppande gift, som fräter fruktskedet.
knappast kan beteckna den som aterstyckena lika väl som de goda Jonson, Massinger, Marlow, Beau- hans skapande.
träd in i dess djupa- “ Det värsta är — fortfor Goethe falsk. "
Om man ser de dåliga, genomsyras mont och Fletcher, förblir, visserli- ste märg och finaste fibrer så att bla- — att man under sitt liv blir så hind- “ Jag har vunnit i insikt — blev man nämligen av ett riktigt hat mot pen Shakespeare alltjämt en mäktig dens gröna färgprakt vissnar. ” varför jag också kan det dåliga och kommer därigenom till storhet, höjd över alla, men man över- Den som läser Eckermanns sam- rar av falska tendenser, och att man Goethes svar aldrig kan genomskåda m sådan ten- lugna mig med hänsyn härtill Det så mycket bättre insikt om det goda tygas dock snart om att många under tal, måste få lust att göra närmare dens förr än man redan frigjort sig är den fördel vi kunna draga av var- Man måste nämligen härda u t t i l l slu- i hans själ äro ganska tillgängliga, och bekantskap med Goethe själv, om det från den. ” je falsk tendens.
Den.
som med tet pi teatern, det är inte rom att I i - an ritt mycket hos honom berodde inte redan skett.
Man tror kanske, Y e n dels “ Men varav - sade jag skall otillräcklig talang strävar framåt i sa m bok, som man kastar ifrån sig på århundradets och tidsskedets star- att han är svårtillgänglig.
man M och veta om en tendens är musiken, blir visserligen aldrig en då man tröttnar.
ka produktiva l o f t. "
finns det billiga Goetheupplagor på mästare, men han l ä r sig genom det- Tiden har tydligen förändrats I t - orginalspråket, dels finner man snart “ Den falska tendensen — svarade ta att upptäcka och värdesätta vad skilligt på hundra år.
De dåliga tea- " Det ostörda, rent av oskuldsfulla, hor honom en outtömligt rik skatt- Goethe — är icke produktiv.
och om mästaren frambragt.
Trots all m i n terstyckena blomstra alltjämt, men sömngångaraktiga skapandet.
det en- kammare a v skönhet och visdom, som den är det, blir det frambragta av in- strävan har jag visserligen inte blivit det ser inte ut som om folk genom da.
varigenom något stort kan komma man med eller mot sin vilja alltid till utbrott, är alldeles inte längre möj- återvänder till, då man m gång varit M värde.
Att bliva varse detta hos någon mästare, men i det jag försökte dem lärde sig hata det dåliga.
V i kunna inte neka oss nöjet att l i g t Talangerna i våra dagar ligga därinne andra är icke så svårt, men att se det mig på alla grenar inom konsten, h a r K. Eth.
hos sig själv är m svår sak och tar- jag lärt att klargöra för mil: varje anföra samtalet om Shakespeare: alla som en på offentlighetens presen- sade j a g — så att sä- terbricka.
De dagligen på femtielva var stor andlig frigjordhet.
Och det streck och skilja det förtjänstfulla “ Om man — — som man — — falsk? ”
var 96,000 av dessa kommo 6,016 redan inom första månaden, 10,025 efter två månader.
12,005 inom tre månader, 11,793 före fjärde månaden och 17,189 un- der femte och sjätte månaden Det var endast omkring 24,000, som föddes under tiden nionde till tolfte månaden av det första äktenskapsåret.
tiden En hemstickningsmaskin i varje hem då av För ett 50-tal år sedan mottog man den nya uppfinning, som gick under namn symaskin med stora tvivelsmål, huru- en sådan maskin egentligen hade n i - gon uppgift att fylla i hemmen.
Sedan mors och mormors tid hade sömnaden ut- förts fur hand.
Visserligen gick det lång- sammare, men man var icke van rid an- nat, och att ersätta handsömnaden med en symaskin ansåg m i n för onödig lyx.
Ti- derna förändras och v i med dem.
Våra dagars husmödrar anse symaskinen som m nödvändighetsartikel och skulle svårligen kunna reda sig utan den.
Precis som för 50 år sedan heter det på en hel del håll nu, att den moderna stickmaskinen är en onödig lyx och att både mor och mormor vida Svart på vitt (Forts. från sid. 2).
stickade för hind.
Det är väl emellertid året har en mycket hög siffra att fram- endast en tidsfråga, n i t i alla hem en visa i detta hänseende.
M föddes 20,481 stickmaskin kommer att bliva en lika nöd- barn utom äktenskapet.
1919 hade siffran vändig artikel som symaskinen nu är.
I sjunkit t i l l 15,063.
Men 1920, d i högkon- skolorna få flickorna numera lära sig att junktur ännu rådde, som man torde min- sköta en symaskin, men de borde också få na .. visar &lt;. "
förfärande siffra av utom- lära sig att sköta en stickmaskin.
I Sverige importeras årligen strumpor äktenskapligt födda, de äro 21,807, men och andra tricotvaror för många millioner för år 1924 är den nere i 15,250.
A v inom äktenskapet födda barn komma flertalet på det första halvåret av äkten- skapet.
Inte mindre ä " två tredjedelar av alla barn, födda inom äktenskap under åren 1916 — 20, föddes de första sex mini.
derna av äktenskapet.
Hela antalet inom äktenskapet födda barn för den angivna och kommunala inrättningar börjat använ- kronor Hemstickningen på maskin skulle da sig av “ Are ” - maskinen.
som överallt vara ett medel att förhindra dessa millio- mottagits med erkännande för sin lätt- ner att gå utomlands och skulle i t hem- skötthet o c h s o l i d a konstruktion.
met inbespara just de peningar, som nu utbetalas vid inköp av den färdigstickade varan.
En liten nätt och prydlig samt solid hem- stickningsmaskin är den sedan några år i marknaden förda “ Are ”, som försäljes av Nordiska Textilkompaniet, Vasagatan 15 — i 7 i Stockholm.
Dels är den billig och praktisk.
och dels är den försedd med en hel del nya och moderna förbättringar på området.
“ Are ” - maskinen har särskild häl- och tåapparat, vilket absolut förhindrar felstickning.
Den har också en anordning för jämn och tillförlitlig garnmatning.
Med “ Are ” skickas både avig och rät stick- ning, vilket möjliggör stickande av exem- pelsvis en herrstrumpa med riktig resårkra- ge.
Utom i hemmen i olika delar av vårt land ha en hel del statliga institutioner - dem t y s t åt sidan.
Vit och stilla som församlingens röster svarade som ett och brusande människofloden ström- Kan ni tala tyska?
frågade han en andeuppenbarelse stod han på al.
eko.
Prästerskapet hade rest sig från made ut på gatan.
med stark Zürichdialekt.
tarets trappsteg med hopen av män- sina plaster och skyndade fram till ho Ja.
lite.
Jag hörde att ni viIIe niskor nedanför.
Långsamt a h tyd- nom, men han vred sig undan och be- tala med mig.
Epilog.
R O M A N ligt föllo hans ord: traktade dem sedan med ögon som på- Ni — är ju signora Bolla?
Jag Gemma, det är en karl därnere Så älskade Gud människorna att mindre om ett vilt djurs.
har ett brev till er.
rom ber att få träffa er.
han för deras frälsning utgav sin en- Vad är det ni vill?
Har inte nog Ett — brev?
Martini talade med det lågmälde L. VOYNICH E. de son.
Detta är blodets och lekamens blod blivit utgjutet?
Vänta på er tur, Hon började darra och stödde sig tonfall som både han och Gemma (Forts.) fest till åminnelse av det Guds lamm schakaler.
ni skola allesammans bli omedvetet använt de sista tio dagarna med en hand mot bordet.
tog på sig all världens synder och mättade.
— Jag tillhör vakten därborta.
Han Du har valt, och, nu ångrar du som Gemma stod i förkläde och med De drogo sig rysande tillbaka, med ditt val.
Är icke din önskan upp- offrades för er frälsning.
Jag vet att uppvikta ärmar vid ett bord, d i r hon pikade mot fästningen på kullen.
- när ni denna morgon samlades för att kritvita ansikten.
Det är från honom rom blev fylld?
Se dessa män, som vandra i äta av offrets lekamen, då fylldes edra Montanelli vände sig åter till mäns- gjorde i ordning små paket med patro- skjuten i förra veckan.
Han skrev ljuset, klädda i silke och guld.
Det den .. vajade framför honom likt ner.
A m hade hållit p i med sitt ar- brevet natten innan han dog, och jag var för deras skull jag lades i den hjärtan av glädje vid tanken på So- bete från tidigt på morgonen, och m, nens kärlek.
som dog på det att ni ett sädesfält före en strom.
svarta jorden.
Se på barnen, som strö nar det led mot solnedgången, var lovade att själv överlämna det åt er.
måtte varda frälsta Hon höjde huvudet.
Alltså hade han — N i ha dödat honom, ni ha dödat rosor och lyssna till deras sång.
Det hennes ansikte blekt av trötthet.
är för deras skull min mun ar fylld Men säg mig.
vem ibland er har honan!
och jag tillstadde det därför - En karl, Cesare?
Vad vill han?
ändå skrivit.
- Det är därför jag dröjt så längre, med mull.
och rosorna ha färgats röda tänkt på Faderns kärlek, Fadern, som att jag inte ville låta er dö.
Men nu.
Jag vet inte.
H a n vill inte säga av mitt hjärtas källsprång.
Se fol- gav sin son a t t kor-fästas?
Vem av er när ni kommer till mig med ert hyck- ärende, utan bad att få tala med fortsatte soldaten.
Han sade att jag ket.
som knäböjer för att dricka det har tänkt på hans ångest när han höj- lande lov och edra orena böner, nu er ensam.
inte fick lämna det t i l l någon annan blod, som droppar från din mantel- de sig ned från himlens tron och blic- ångrar jag mig.
Det vore bättre att Hon knot av sig förklädet och vek än er, och jag har inte kunnat komma fåll.
Det blodet göts för att släcka kade ned på korsfästelseberget.
Jag ni allesammans ruttnade i edra laster ned ärmarna.
ifrån förr.
De här kläderna fick jag deras törst.
Ty det är skrivet: “ En har sett er när ni deltogo i den högtid- i fördömelsens bottenlösa smuts, på Jag måste väl tala med honom, låna.
större kärlek kan ingen människa hy- liga processionen o c h jag såg att ni vo- det att han måtte leva.
Varför skulle men antagligen är det en spion.
Han fumlade med sin blus.
Det ett sådant pris betalas för edra pestbe- — sa M att ge sitt liv f ö r sina vinner. "
Jag skall stanna i rummet bred- var mycket varmt ute, och det sam- O, Arthur, Arthur!
Det finns en än- lade över er frälsning.
M e n jag ber er smittade själar?
Men det är för sent vid, och när ni talat med honom är det manvikta papper han drog fram, var till vilket pris denna frälsning för rent!
Jag ropar, men han hör bäst att ni lägger er en stund.
Ni inte bara smutsigt och skrynkligt, utan nu större kärlek.
O m m människa offrar sin kärastes liv, är icke den köptes.
Det ar till ett pris som var mig icke.
Jag står allena i ett öde har stått för mycket i dag.
fuktigt.
Han stod och skrapade förmer an rubiner och guld.
Det köl&gt;- rum ork blickar från den blodbestänk- kärleken större?
O, nej.
Jag vill hellre hålla på med fötterna och rev sig sedan i hu- ta jorden, där mitt hjärta ligger be- att arbeta.
Och åter svarade det!
gravt, upp t i l l den tomma och fasans- Det är därför jag talar t i l l er i dag.
- Vem är den som du älskar H o n gick tyst nedför trapporna, och - N i säger väl ingenting, började högst?
Sannerligen.
icke är det jag Jag är din jag är.
Jag såg er svaghet fulla himlen.
Behåll er frälsning, ef- Martini följde henne.
Gemma hade hin blygt och med en misstänksam Och när han ville svara, frös or- och er sorg och jag såg de am4 bar- tersom den är er.
Jag kastar den till under dessa dagar åIdrats tio år, och blick.
Det kan gälla livet för mig alt er som man kastar ett ben till ett kop- nen vid edra fötter.
Mitt hjärta rör- den på hans läppar, ty körens sång den vita grimman i hennes hår hade jag givit mig av hit.
överröstade dem som den nordliga des av medlidande för deras skult Jag pel.
tjutande hundar.
Naturligtvis — skall jag inte säga Han grep hostian och lyfte den över vinden när den jagar över frusna vat- såg in i min käre sons ögon, och jag visste att han var försoningsoffret.
sitt huvud.
Vid ljudet av klingande Då gick jag, och överlämnade honom metall mot golvet rusade prästerna åt domen.
fram och tio par händer grepo galnin- Han dog för er och mörkret upp- gen.
slukade honom.
Han lir död, o c h det Då, och först då, förvandlades fol- han häftigt.
Jag gjorde det för hans ges ingen uppståndelse.
l i m är död, kets tystnad t i l l ett vilt.
hysteriskt ikull — därför att har bad mig Om och jag har icke mer någon son.
O, Stolar och bänkar kastades det.
Jag skulle ha gjort mer än så min gosse, min E " '!
överända, draperier och girlanger re- för honom.
Han var snäll mot mig Kardinalens röst brast i ett långt, ned och fötter trampade obarm- Gud hjälpe mig.
klagande skri.
O c h den förskräckta härligt varandra, när den bubblande (Forts.) (68) Getingen — - - - — - - som ~, - sitt - ro glada i era hjärtan och att ni jub- besinna förmer än rubiner — även — skrik vudet.
—
