# ID: svediakorp-per3262
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,249
# sentences: 642
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 45.
3 årg.
1925.
N:r 45.
7 nov.
Tidevarvet N:r 45 Bisysslorna och statstjänarna Nyligen har som bekant socialsty- Bisysslorna i statens verk ha dra- gits fram i Ijuset vid en utredning, verkställd av socialstyrelsen.
Men Av de 519 ordinarie kvinnliga tjän- kvinnliga tjänstemännen på extra stat.
I många fall har en icke-ordinarie kvinnlig tjänsteman icke så stor in- komst, a t t hon kan kosta på sig eget rum o c h en inackordering, om hon Falsk kvinnoemancipation Det är en höstdag i lysande blått a h guld i alla toner och skiftningar, och det blå tycks leva som ett underbart himmelskt fluidum, som genomtränger hela världen.
Ute bland rosorna och astrarna, ty de stå varje sak har två sidor, och de kvinn- ännu kvar trotsande nattfrosten, fladdrar liga statstjänstemännen drivas ofta av Lena i sin brokiga klänning som en fjäril de låga lönerna att skaffa sig extra skrider hennes tillgångar.
Det är från blomma till blomma.
” Jag vill kys- arbete.
— ligen av denna utredning, att flera högre grad innehade 138 bisysslor.
kanske inte d i så underligt.
om hon sa rosorna, jollrar hon, “ kyssa, kyssa — tusen i statens verk anställda uppde-, De kvinnliga tjänstemännen i de af- söker genom extra arbete skaffa sig Hon är bara tre Pi.
inte mycket högre än da stoltaste astrarna a h den klarskära Ma- la sin arbetstid på flera verk.
En an-!
färsdrivande verken hade som ordi- litet lättnad i sin ekonomiska ställ- dame Caroline Testout når hon precis med Gatufriden är som bekant inte vi- nan kategori arbetare i det allmännas narie icke någon bisyssla.
ning.
som verkligen är långt ifrån ly- sin lilla röda mun.
dare stor i Stockholm efter mörkrets tjänst har sin sysselsättning huvud- Men av 7,318 icke-ordinarie kvinn- sande.
— Vad tänker du på, Lena?
Jag låter inbrott och kraftigare lagbestämmel- sakligen på annat håll men tjänstgö- liga tjänstemän innehade 2,213 bisyss- Men bisysslorna ha en annan sida, orden falla ner över henne d sakta och milt jag kan.
Hon har stannat i ett efter- ser krävas att upprätthålla den.
ra bredvid i något verk.
lor.
som särskilt gäller kvinnorna.
över- tänksamt, djupt begrundande.
De siffror, som utredningen b r a g t i Det är icke svårt a t t läsa mellan ansträngningen lurar på dem.
Sedan - På Granströms katt.
Svaret kom- dagen, ha sitt särskilda intresse UT raderna i detta fall.
De högre ordi- heter det, att deras hälsa är så myc- mer med den tydliga diktion, som utmär- narie tjänstemännen, ha pott om tid ket sämre än männens.
pensionsål- ker Lena, hon rullar på r-en som hon nyss i en ledande artikel behandlar frö- kvinnoarbetets synpunkt.
i statsdepartementen och de cen- för bisysslor och ha följaktligen i dem måste sättas tidigare för dem, lärt sig bemästra.
ken Elisabeth Tamm förslaget t i l l trala ämbetsverken funnos vid tid- många fall åtagit sig sådana.
De or- måste betraktas som ett Något avkyld stiger jag ned bland blam- jordfrågans lösning i England med morna och tar Lena vid handen.
Vi &amp; hänvisning till svenska förhållanden punkten för undersökningen 3,172 dinarie ha kanske också tid, men de- över huvud taget mindervärdigt ma- ut på promenad i den gyllene dagen.
manliga och kvinnliga.
ordinarie och ras inkomst är tillräcklig för dem, de terial.
Vilken kretsgång.
Först m- Utanför grannens leker en liten flicka.
icke-ordinarie tjänstemän av högre äro icke piskade att för livets nöd- derbetalning, som kvinnorna måste Jag känner mitt grepp om Lenas hud stra- och lägre grad.
torft söka sig arbete utom sin dagli- söka undvika genom att taga på sig ma, hon saktar farten, d stannar hon och Doktor Ada Nilsson har mycket in- arbete utom tjänsten, vilket inbjuder går med hela sin själ upp i åskådning av Av de 998 ordinarie manliga tjän- ga sysselsättning.
l i n lilla flickan, som hon inte sett förut.
tressant att berätta tim fetmans pro- stemännen a v högre grad innehade 21 Men de kvinnliga icke-ordinarie ha till överansträngning, och så under- Den lilla iakttar samma avvaktande håll- blem bisysslor.
med samma tjänstgöringstid som män- värdering av deras prestationsförmå- ning.
Det är icke olikt hi små hundar, som närma sig varandra och som ännu in- AV de 864 icke-ordinarie manliga nen i de flesta fall så små inkomster ga på grund av för mycket arbete.
tjänstemännen av högre grad inneha- av sin anställning i statens verk, att de Det av socialstyrelsen samlade ma- te avgjort, om det skall bli lek eller slags- Lunds kvinnliga studentförening de 308 bisysslor; av de 224 ordinarie måste, för att kunna uppehålla livet, terialet om statstjänsterna och bisyss- mål av.
— Ser du den lilla flickan, Lena, hon är ägnas en artikel med anledning av manliga tjänstemännen av lägre grad röka fylla ut den knappa lönen på an- lorna ligger nu hos socialdepartemen- allt litet större än du, säger jag förmed- dess kvartsekeljubileum.
innehade ingen bisyssla och av de ic- nat håll.
Därav bisysslorna, som i så tet, men om något skall ske i saken lande.
— Jag kan klå UPP henne, förklarar Le- ke-ordinarie av samma grad 27. stor utsträckning praktiseras av de är ännu icke avgjort.
bor i Stockholm.
En sådan lyx över- de Teol. kind.
fru Ester Lutteman har hållit ett uppmärksammat föredrag om kvinnoideal förr och nu.
na högtidligt allvarlig.
Förr i världen, då man läste barnspyko- logi, fick m i n lära sig, att barnet genomgår Gatufriden bör tryggas Justitieministern har rom bekant ta- Dagens Nyheter har vänt sig till m Som en motsättning till, vår tids rad kvinnor, som på grund av sin de, advokaten E v a Andén, men del kvinnoideal kan man taga Clarissa git initiativ för att söka åstadkomma en bättre gatufrid kvinnofrid är verksamhet måste gå hem ensamma tar lång tid att uppfostra folk till stör- Harlowe, vilkens berömda och for- för l i t e t sagt, fastän man hör ju mest sent om kvällarna i Stockholm De- re hyfsning, som sedan kan komma dom begråtna öde behandlas i m ar- talas om, a t t kvinnor bli förfördelade ras vittnesbörd är på ett undantag när t i l l uttryck i deras seder.
Det är — tikel a~ Elisabeth Krey-Lange.
Sam.
Thysell bemöter i artikeln Religion och nationalekono- mi dr. Margit Cassel.
Vi komma.
nästa nummer att införa den andra Kyrkoherde delen av artikeln.
För övrigt recenseras en del nyut- kommen litteratur.
riter mörkrets inbrott på gatan.
Stats- enstämmigt.
M a n må i detta samband inte för- rådet Nothin har anmodat professor Thyrén som sakkunnig för revision av glömma att också männen äro utsat- strafflagen att avgiva ett utlåtande, ta för a t t b l i antastade.
Men natur- huruvida gällande lagbestämmelser ligtvis är obehaget större för kvin- kunna anses erbjuda möjlighet för ett norna och de ha svårare att reda sig effektivt beivrande B Y missförhållan- i en dylik situation.
Nu är det klart, att i en storstad, det, att kvinnor ofredas å gator och offentliga platser genom närgånget där massor av människor ha sitt arbe- och opassande tilltal eller på andra an t e förlagt till natten, måste det helt ständ g i heten kränkande sätt eller hu- enkelt sörjas för, att gatorna bli lika nya eller ändrade bestämmel- säkra alla dygnets timmar.
Det är in- te frågan om moraliska begrepp den sidan PI saken kan lämnas do, det är en ren trafiksäkerhetsfråga.
Lika väl som gatutrafiken ordnas till en åtminstone teoretisk trygghet för framlagts i dagspressen av olika kate- fotgängare, så hör gatufriden höra till gorier kvinnor och som alla röra varje medborgares oförgripliga rättig- Stockholm, där gatufriden tycks vara heter.
I l e n hur skall det gå till?
Andan självklart den rätta vägen i alla fall vildens utveckling, innan det hinner till den civiliserade människans ståndpunkt.
Men det synes mig, som om Lena i detta fall också representerade en avlagd form av kvinnoemancipation, m form som nu verkar på oss som i n geologisk avlagring.
Kvinnans likställighet med mannen.
den absoluta Iikställigheten i fysiskt som psy- k i t t hänseende, ingen artskillnad, om barn det orättvisa trycket över kvinnorna bort- toges.
För Lena existerar inte något tryck, hon är tydligen färdig till självhävdelse när som helst.
- Hon är allt fyllda fyra år du, säger jag förkrossande.
Det är det värsta Le na a t t bli påmind om sina tre är.
De plåga hennes självkänsla.
— Ja, men jag kan k l i upp henne, fram- härdar Lena.
Det är alldeles förträffligt med själv- känsla hos ungdomen, tänker jag, vilket medel i livskampen blir den inte, a h hur ha inte vi av den föregående generationen Men det är nog så som förestån- darinnan för Frälsningsarméns midnattsmission säger, att hon kar bjuda skydd, därför att både män o c h kvinnor ha respekt f ö r den uniform hon bär.
Det borde fin- nas lagbestämmelser, som polisen kun- de få tillämpa, d i skulle både män och kvinnor ha respekt för polisens uniform i det här fallet.
Så är det i saknat den många gånger.
V i d skall anglosaxiska länderna.
Det är det inte kunna bli av en kvinna, som re- i Amerika både för en man dan vid tre års ålder har alldeles klart för att antasta en kvinna.
o c h för en sig, att hon måste ligga över i konkurren- kvinna att bjuda ut sin kropp I t en sen, annars ta de andra kål på henne.
Hon vet straffbart man på gatan.
skall gå långt, den lilla, om hon också sät- ter en inre överlägsenhet bakom sina ord.
I Amerika får man för övrigt ofta Jag var verkligen stolt över Lena å höra historier om poliskonstaplar, som kvinnokönets vägnar.
Men bara en liten stund På samma gång som jag kände mig avstraffat någon handgripligt spoling, själv förfärligt bakom flötet, reste sig he- (Forts. å sid. 6) l a min kvinnliga natur mot den vilda, bar- bariska uppfattningen av mänskligheten som en potentiell fiende, som skulle klås upp.
Och efter en stund, då Lena utveck- l a t all sin kvinnliga ljuvhet, a h vi återvänt hem, steg tvivlet upp i min själ.
Var det- ta verkligen Lenas sanna natur?
Hade hon inte på äkta kvinnligt vis lagt sig till med en för henne främmande teori, som hon med all sannolikhet inte skulle mäkta omsätta i praktiken.
Jag beslöt att genast utforska, hur det förhöll sig Lena som representant för ett förgånget skede av kvinnoemancipationen skulle ty- värr inte stå sig för forskningens ljus.
— Äsch, sade Gunilla med sexåringens hela överlägsenh t mot den, som bara är tre år, Janne säjer alltid så, och d i tar liten så.
Vii.
Det liberala engelska jord- reformförslaget Av ELISABETH TAMM Fetmans problem Konsten att aldrig bli fet.
Av dr Ada Nilsson Det är besvärligt med liknelser.
Ett fettet i stället.
Jo, vackert.
De stac- ” Landet och nationen ” är titeln på Undantagas härifrån skulle all mark i tu tre bli de föråldrade, och då måste kars feta äta allt mindre och mindre, man utrota dem ur sitt och andras men det hjälper inte ett dugg.
En del den redogörelse.
som nu avgivits a v en offentlig ägo, tomter, bebyggda eller medvetande och fästa sig v i d andra blir tvärtom bara fetare eller kanske avsedda för byggnader med dithöran- som mera överensstämma med veten- de trädgårdar; och jord använd på skapens nuvarande ståndpunkt.
Ha vi inte nu i många å r liknat något annat rätt ä " för lantbruksän- damål, industri t. ex.
Jordägarna skul- människokroppen vid en maskin, som alstrade energi och värme genom m le i ersättning för jorden under all tid förbränningsprocess, och det som för- framåt erhålla en ärlig ränta lika med brändes var födan.
Och liksom ved- den nuvarande nettoinkomsten.
Sta- trän av olika slag, av björk eller furu ten skulle därefter äga dispositions- ha olika förbränningsvärden, hade endeväckande.
ritten över jorden, som företrädesvis även v i r a födoämnen olika förbrän- ningsvärden, d.v.s. olika antal kalo- Betänkandet skildrar det nuvarande skulle överlåtas p i den nuvarande Uni- rier.
Fick inte kroppen det nödvän- tillståndet inom jordbruket såsom syn- karen, i fall denne bevisligen vore diga antalet kalorier, levde den på sig nerligen otillfredställande och fram- kompetent att sköta gården eljes på själv.
Och om man fortsatte en tid håller att det endast kan avhjälpas ge- annan duglig person.
Överlåtelsen med att leva p i upplagsnäringen i nom en förändring i avseende på rät- skulle ske med vad vi kalla tryggad kroppen, blev man mager som m tråd ten att besitta jord.
En översikt läm- besittningsrätt.
Undantar från i ".
och slutligen dog man och fick kanske som Sopp-Kasper en soppskål på sin nar av förhållandet i andra länder, och dragning skulle även all jord vara som grav.
här intar särskilt den framstående vid nämnda tidpunkt innehaves med Men var man snäll och i t, blev man danska jordreformen en beaktansvärd fri äganderätt och brukas a r ägaren fet och vacker, ju fetare, j u vackrare.
plats.
Mrs Wintringham, den förut- på ett tillfredsställande r i t t.
Den skul- om man får tro visan.
Precis som en varande liberala parlamentsledamoten, le förbli hans egendom.
Den fria kyrkängel.
De vuxna voro rädda om rinn kalo- har skrivit om kvinnornas ställning in- äganderätten blev i sådant fall orub- rier;: j u fler, j u bättre, tänkte d e.
Ner- am j o r d b r u k e t.
— Och för övrigt bad.
men den fria försäljningsrätter verna behövde bäddas in, och därför framläggas förslag till jordfrågans skulle upphöra.
Om — voro fett- och gödkurer en tid mycket ägaren bruka- lösning.
ren vill göra sig av med sin egendom moderna.
Undernäring och blodbrist Det nuvarande systemet underkastas får han överlåta den till staten.
som en stark kritik.
Där har man huvud- har förköpsrätt.
sakligast tre kategorier att räkna med, En minimilön för lantarbetare Bul- nedsköljt med porter.
M e n detta är jordägaren, arrendatorn och Iantarbe- le fastställas, och om en brukare be- taren.
Så länge jordägarna ägde me- visligen ej vore i stånd att betala så- del och använde dem till an höja jor- dana löner jämte fastställt arrende på dens värde.
försvarade de sin plats, jorden, skulle denna jordränta sänkas fetmans och övernäringens faror.
men så är icke längre förhållandet.
med erforderligt belopp.
Kyrkänglarna måste svältas.
De feta Och de krav, som göra sig gällande Varje provins skulle ha sitt förvalt- 50- och 60-åringarna ha stor överdöd- lighet- och stor sjuklighet.
De måste att hålla jordbruket uppe genom un- ningsorgan för jordegendom, derstöd i form av tullar och dylikt borde utses med mycket utsträckt val- magra.
Men avmagring är för mån- ga ett svårlöst problem Det ligger så torde icke lyckas.
ritt.
Dessa organ skulle ha omhand nära till hands att tänka: vi stoppar De undersökningar, som blivit gjor- både överlåtelsen av jorden och över- inte in så många vedträn, s i brinner da.
rörande jordbrukets ställning, ut- vekandet av dess skötsel.
— Lånekas- visa att det fattas kapital.
Jordägare- sor och möjlighet till kredit skulle får man för döva öron predika att det institutionens rätt att vara till.
fram- även inrättas.
är brukandet av jorden som berättigar hålles det.
grundar sig på att jord- Så Ungt det engelska jordreform- ägandet och om det är någon som vär- ägarna (d.v.s. de som äga men icke förslaget, utarbetat av en kommitté bruka sin jord) förlägga jordbruket tillsatt a v Lloyd George.
Vilket mot- med erfoderligt kapital till billigt pris.
tagande förslaget kommer att röna, Ritten att äga jord bör icke vara e t t känner man inte.
Och man kan na- lägger man denna sats som en själv- privilegium utan till nytta för det all- turligtvis inte -, att alla detaljer klar sak till grund för hela jordre- männa.
Om nu staten skall träda som äro Iämpliga för e t t land, äro till formförslaget.
Kanske att via Eng- emellan och ekonomiskt bispringa punkt och pricka användbara i ett an- land den grundsatsen så småningom jordägarna, har jordägandet förlorat nat.
Men vad som är det märkliga i skall kunna vinna insteg även här, det sitt berättigande.
Det kan anses be- detta förslag., det är greppet p i det skulle spara mycken tid, arbete och visat, att jordbruksnäringen lider av väsentliga, som förslaget utgår ifrån kostnad, ty det blir nog till sist ingen brist på kapital och brist på ledning och som fullkomligt skiljer sig från att vad jordägarna ä " fordom uträt våra svenska till tidsutdräkt och m- tat, är det icke sannolikt att de hä- fång voluminösa försök a l t lösa jord.
danefter skola kunna, vare sig förläg- frågan.
Här envisas - det kan icke frambragt i Sverige.
i England äro ga kapital eller utöva ledning och slut- sägas annat — man med både från förhållandena delvis annorlunda, ar- ligen att med tillgång till kapital och juridiskt håll och från jordbrukarhåll rendesystemet är ännu mera utbrett en kraftig ledning finns möjlighet, att att utarbeta m ny arrendelag, en m- i n här, där vi för de större jordbru- höja jordens produktionsförmåga och sittarelag, att anslå medel t i l l - a- ken allmänt tillämpa förvaltar- och in- därigenom.
föda en större befolkning.
hemslån o.s.v. — allt för att slippa spektorsystemet.
Med i avseende på Kommittén hävdar, att äganderätten, pi till kärnan av saken, uppfattningen detta måste i ännu högre grad gälla när det gäller jord avsedd för åker om jordäganderättens natur.
I det den satsen, alt brukandet är villkoret bruk, aldrig kan bli erkänd eller ga- engelska förslaget anser man det själv- för ägandet.
Jordbruket kan icke bä- ranterad som absolut i något land, d a klan.
att ägandet av jord inte bara är ra överflödig personal och dit måste miste bli beroende av hur brukande en godtycklig kapitalplacering, utan räknas, antingen förvaltaren in- sker, och nationen kan göra anspråk medför ansvar gentemot samhället, spektoren eller godsägaren — som det på att förbehålla sig rätten att över- där samhället har både rätt och plikt engelska förslaget uttrycker det: jord- vaka detta.
att bevaka sinn intressen.
I Sverige ägarens funktion är icke ett privile- För att råda hot på gängse missför- gium utan för nytta.
Det vore önsk- hållanden föreslås, att staten från en värt om alla de, som så varmt föra viss bestämd dag skall ha tagit i be- modernäringens talan - istället för sittning all jord, som är i stånd att, att jvra för tullskydd och nedsättning producera vare sig föda i någon form av kalkfrakter — ville beakta de syn- åt människor eller djur samt skog.
punkter, som framhållas i det engel- ska jordreformförslaget innan det är för sent.
Förrän uppfattningen om jordäganderättens natur blir en annan, och brukandet av jorden blir ända- målet med ägandet, vinner aldrig, al- drig jordgrågan sin lösning.
kommitté tillsatt av Lloyd George för att undersöka jordfrågans läge i Eng- land.
I jämförelse med vår jordkom- missions betänkande utgör det engel- ska förslaget ritt tunnt häfte - det upptar endast 570 sidor, men det är mycket innehållsrikt och de reformer, som här föreslås, äro ganska uppse- som - - riktigare sagt allt tyngre, ty det är inte alltid fettet som tynger vågen.
Man blir frestad att tro, att sådana männi- skor gå och äta i smyg.
Så behär- skad ii vår fantasi av den föråldrade liknelsen om bränslet och kroppen som en maskin, att v i ständigt tänka oss förbränningsprocessen i v i i kropp un- der den bilden.
Men nu lär det förhålla sig på ett annat vis.
Kroppssubstanserna sön- derdelas ständigt oberoende av, om vi intaga föda eller inte.
Det märkvär- diga är att de återbildas igen vilket kallas re-syntes.
Ny kroppssubstans bildas alltså av den gamla i en evig kretsgång.
Födan står ej längre som det primära, den blir något i andra hand, den ökar visserligen förbrän- - är väl fortfarande sant att folk dör om näringstillförandet upphör?
Eller sker det bara genom en olyckshändel- se?
Ja, vetenskapsmännen grubblade över problemet, men m av dem fann lyckligtvis en förklaring, som inbringa- de ett Nobelpris Så att nu vet man, an den hungersrtrejkande borgmästaren i Cork verkligen dog svältdöden i full överensstämmelse med vetenskapen.
M e n vi få tydligen justera vår liknel- se om människokroppen som en ma- skin.
Det var ler enkelt.
Avmag- ringsproblemet blir därför, som man torde kunna tänka sig, mycket kvistigare än vad allmänheten tror ström &amp; Widstrand).
Många sven- skar känna nog till kuranstalten Monte Bello vid Helsingör med dess sympatiske överläkare, dr. Faber.
På (Forts. å sid. 6).
Lunds kvinnliga stu- dentförening 25 år En exotisk bok samt Lägan på altaret en till Fru Ester Lutteman om den nya kvinnopsyken Kvinnoideal förr och nu var ämnet Då Lunds kvinnliga studentföre- för ett föredrag som teol. kand. fru ning i dessa dagar fyller tjugofem år, Ester Lutteman nyligen höll i Väster är det inte bara dess egne förutvaran- ås kallade av Västerrås lokalavdelning de och nuvarande medlemmer, som frisinnade kvinnors riksförbund ha skäl att uppmärksamma den Det ' V i återge här ett sammandrag av det är klart, att i den för varje år allt Vi h ä r ett föredraget efter refe- större skara, som strömmar till uni- rat ur Västmanlands läns tidning.
versiteten, intressena är skiftande och Inför allt det nya, som är i vardande studierna intager främsta rummet.
sade tal.
bl.
a., stå tre grupper frågande Men det länder de kvinnliga studen- eller liknöjda: optimisterna, pessimisterna terna till heder, att de flesta av dem och de indifferenta.
De senare inta den haft blicken riktad utöver den egne sämsta ställningen.
Pessimisterna tala all horisonten och att de visat intresse tid om den gamla tiden som den goda ti icke blott för sin egentliga livsupp- den, medan optimisterna ofta tro att all g i f t utan även för allmänna angelä- kommer av sig självt.
Dessa två kämpande genheter.
Över huvud taget har så åskådningar kan man följa genom långa ti gott som alla frågor, som varit aktu- der.
Det speciella läge i kvinnovärlden eller under senaste kvartseklet, behand- vilket nu föreligger, har förberetts under lats i deras krets.
århundraden.
Det, som nu hastigt utveck- Det är med stolhet, föreningen kan las för våra ögon, är endast ett Id i ut peka på det ögonblick, då Lunds F. vecklingen.
Hur reagerar då vår unga K.
P.
R. bildades.
Det skedde är kvinnovärld inför det som är i vardande 1903 på kvinnliga studenföreningens sedan rösträttskravet förverkligats och de initiativ.
Både inom och utom sina flesta yrken stå öppna för kvinnorna?
av återge Paul Gauguin hiti Översatt av jurgen Wrangel.
Indled- ning av Anders Österling.
Stockholm.
Bonniers Albert Förlag.
ingen från li rymden, från oändligheten ”, skri- ver Paul Gauguin i sin bol Noa Noa, som nu utkommit på svenska.
Det ligger mycket i denna sammanfatt- ming: Livet - rymden oändligheten.
Det var så Gauguin ville ha det, då han så gott som flydde från civilisationen, från en aktad borgerlig ställning med inkomster, hustru och barn, umgänge, från hela den rutin, som människan i storstaden så lätt råkar in i.
Han hade undkommit de euro- ” En maorihydda avskiljer vet, från - - tacksam inför de uppgifter och yrken som densamma.
De ung, kvin- norna verka nervösa och trötta.
De äro icke fysiskt överansträngda, olusten har sin grund i psykiska förhållanden Hela den maskinella och tekniska kulturen har ni- öppnat sig för arbetade den sedan för för röst- En stark reaktionär väg går otvivelak- vit den egne rätten.
led många namn på rösträttslistorna, och generationens kvinnor voro oerhört altru- vid de strålande rösträttsmötena i istiskt inriktade, gripna av tacksamhet inför Lund och Skäralid 1912 tjänstgjorde som stod dem till buds i den nya ti- kvinnliga studenter i F. K.
K.
P.:s den De voro socialt intresserade, färger såsom marskalkar.
gärningen ute i samhället lockade, mindre Det andra stora ögonblicket i i för- däremot hemmets, hustruns kall.
Nu är det har vänt sociala, sig vitt inåt blickande, mot det individuella borta, intresset igen, kvinnliga eningens studentera tillvaro vår tog 1907, initiativet då de till en fredsförening i Lund och en hembildningen o. s. v. Varför har det allt avdelning vellerat och pressat ned det rent person- iga.
Det är därför de reagera vi ha bli maskinella teknikens slavar i stäl- et för dess herrar.
den nya ti- freds- och skil- den svängt så hastigt ?.
Delvis beror det på att Vi y o kuggar bland alla andra.
Kanske skola en del kunna gö- ra sina yrken till personliga livskall men stt de unga, som ge- nomlidit krigsåren, stå livströtta och hopp- lösa.
Och då vi se, att de ge sig hän åt dagens första bästa modenyck, så m i vi ic- ke döma dem allt for hårt Vi se dock, att de famla efter något nytt, själva ko- Hela hans liv Eira Hellberg: Det hemliga sången.
hade förekommit honom som ett fängelse Lindblads förlag.
3 kr.
i Paris.
Hans målarsjäl längtade efter ett Författarinnan har, välbetänkt nog för- landskap med rena, glödande färger, ef- ter en solglädje, som Frankrike inte kunde sett sitt opus med underrubriken ” en kvin- noskiss ”.
Under läsningen blir det också skänka honom Gauguins exotism var något annat än klart, att hon ej vore mäktig att nalkas de flestas.
Vi ha sett prov på den tunna, sitt väldiga stoff den moderna zionismen, lättfärdiga exotismen i litteraturen hos Lo- dess kampmetoder och utveckling i dess ti, t. ex, och i senare skildringar, som hemland, annat än i den lösligt skisserade på sin höjd kunna ge en viss färgrik sen- form, som skett.
sualism, men heller inte mer.
Vad ha des- Boken bjuder på reseskildringar från sa herrar resande i tropikerna att göra Palestina, skäligen matta, jämförda med de tråka ut oss med sina banala kärleks- professor Bööks, en kärlekshistoriea, vilken uteslutande behandlar en kvinnas driftliv, äventyr.
Med Gauguin förhåller det sig i viss mån ej hennes psyke, samt en äventyrsromant, annorlunda Han var målare, han har i som ej spar på effekterna.
under allt det- sina dukar från Tihiti och Dominique förekomma spridda skildringar av zio- skänkt oss en värd av skönhet - som un- nismen, av vilken vi få en fast otrolig der hans livstid ingen ville erkänna som svartmålning.
Vi få ingen klarhet, huruvi- peiska husens fängelser även ta tyder på att de söka nya i d o l gamla idealen kunna ej heller evigt för- saken har tydligen alltid varit en ak- Bot.
som nu blommar ut i den unga kniv- bliva.
Vissa tendenser peka ut de nya vä- sådan.
Gauguin måste kämpa mot fattig- tuell fråga i kvinnliga studentförenin- nogenerationen.
Denna senare generation vår tid är t. ex. skilsmässornas domen i hela sitt liv.
Han skrev Noa Noa gen.
gången, behandlades står i varje fall skeptisk och mycket lite tid.
Detta årV tyder måhända på minskad re- i Paris, dit han återvänt en kortare tid ef- (1902), formulerades ämnet Fred- spekt för trohetens dygd, men det tyder ter det första tvåårsbesöket i tropikerna av svenska freds- Första ketteriet De garna.
den hopp och värnplik.
Längre fram dy- mångfaldigt sätt.
På dess initiativ också på att personlighetsmedvetandet bör- och med ekonomiskt bidrag från för- jar vakna.
Konsekvenserna härav bli, att rismen och fredstanken, Kvinnorna första den nutida unga flickan gifter sig med- och Nya kriget, fredsideal Fredsrörelsen kri- eningen grundades år Lunds get, o. s. v. under Formu- kvinnliga studenthem 1906, och in- vetande av att även andra vägar stå ben- leriningen har varit karakteristisk för om densamma bildades den första ne öppna, &amp; &amp;, gamla tidens unga kvin- na endast hade att välja äktenskapet för studentsångkören de olika intresse tidpunkterna.
Ett väl utslag av kvinnliga samma torde man kunna Verksamheten p i dessa områden har sin försörjning.
Vidare kan men se, att ett finna däri, att föreningens nuvarande en tid legat nere, men återupptagits.
stort antal av de bästa och mognaste kvin- ordförande, fil, mag. Greta Håkans- För att hjälpa novitierna att planläg- norna ställa sig utanför äktenskapet.
bilda i stället sin åkamrathem, göra detta hellre i n att utsätta sig för att få sitt kvinnomedvetande kränkt sedan, då en Förening för Nationer- det så mångsidiga samman- Det gäller emellertid för kvinnorna att nas Bland förbund bildades i Lund.
övtriga ämnen, som varit fö- slutningar som kvinnliga studentföre- troget stå på .in arbetspost i samhällsli- ningar?
Stundom har man där livets vet, a h därvid bör samhället se till att de remål för föreningens uppmärksam- tyngsta och allvarligaste problem un- få göra sig gällande på platser, som bäst het, märkes särskilt frågan om akade- der debatt, och stundom skriver man passar dem.
De äro ännu icke vuxna sina miskt bildade kvinnor och spex och revyvisor, deltager i baler nya uppifter, de äro ej heller tillräckligt tidsutsikter, principen, gift samskoleidén, kvinnas förvärvsarbe- karnevaler, bildar sångkörer och fostrade för dem, men lite mer rättvisa har stämningsfulla litterära att lu- bör visas dem, då de nu gå att med män- nan dela arbetsbördan ute i samhällslivet.
te, moderskapsförsäkring, äktenskaps- den glädjen att i Svårast blir det ändå alltid f o r kvinnor- a h barnalagar, reglementeringsfrå- gan, penningväsendets fall samt l i t t e - krets ofta se sin första ordf., do- na att finna sig själva Alla gångna tiders rära och religiösa ämnen.
Ett s i pro- fil, dr Hilma Borelius, kvinnor ha halt det gemensamt att de vår- 1906. son, stått som en av inbjudarna till ga studierna fungerar sedan: Finns deras fram- och cia-och vårfester.
fant ämne som klädedräkten här för- om - dels den vita mössan och dels den speciella kvinnodräkten varvid man särskilt framhöll, att den bör tillgodose både estetiska, hygieni- ska och praktiska krav.
Upprepade gånger har föreningen också försökt sig på socialt arbete ut- åt i olika rikningar genom medverkan i diskussionsklubbar, avgiftsfria stu- diekurser (huvudsakligen för fabriks- arbeterskor), penninginsamling under centen och sin (+ -.
vice ordf., fil, dr Loui- da författarinnan grundat denna sin svart- målning på vederhäftifga studier eller på sina romantiska fantasier.
Därav beror väl det förvirrade helhetsintrycket.
att om möjligt lära publiken en smula Del är synd, att bokens goda uppslag ej förståelse for hans tavlor.
De voro näm- blivit behandlade av en kompetent hand.
ligen osäljbara.
N u gäller en äkta Gau- Det är icke allom givet, att som Pirandello för guin en summa, som skulle givit konstnären utställa sin hjärnas förberedelsearbete a h välstånd för flera &amp; ' av hans liv.
vinna publikens bifall.
Därtill ford- Noa Noa betyder den doftande, och det är något av tropikernas vällukt över bo- kan Det är en målare, som med sin in- sökt tränga till det vildens ståndpunkt, och han känner sig ana- rare underlägsen vilken än som hans här- skare.
Han måste bli underlägsen i en omgivning, där fysisk styrka, vighet och träning i alla idrotter äro livsvillkor.
Den Eve.
som lärde honom mest om den främ- mande ön och som han också förevisat i många dukar hette Tehura och var bara tretton år, hon bortgavs åt fransman- nen till hurstru.
Det är inte många ceremo- nier som åtfölja deras förening,, men flic- mer, mor ser på den främmande mannen med rörd blick och fuktiga ögon: ” Är god? ” sade hon, Icke utan förlägenhet a h efter att ha råfrågat mill samvete, dat innerlighetens låga.
Våra unga kvin- svarade jag: ” Ja. ” - ” Kommer du De in med sin in- då du nämligen att vara - On Pirandello.
Fröken Tomms föredrag i Oslo.
mottagit följande rättelse av ett par punkter ur hennes föredrag i Oslo, som vi delvis återgåvo efter referat av Norges Kvinder.
Enligt referatet Tamm mellan mans och hade fröken sagt, aft ” Skillnade kvinnors politiska intresse är, att kvin- noma intressera sig mera för enskild- än samhällsfrågor heter naden ord lydd: ” Skil - Fröken Tamms ord lydde: ” Skill- mellan mäns po- litiska intresse är, att kvinnorna in- sig mera för enskildheterna, litiska dotter lycklig? ” - ” Ja. ” - ” Låt männen för sammanställningen av se Petrén-Overton, jämte andra särskilt repre- nor treva sig tappa sig också fram mot en syntes.
göra inte mi är n lycklig, hon bort limn på Om man bland dessa varvid under tioner.
Anna Bugge-Wicksell, som flera år var en ivrigt intresse- rad medlem, inses det lätt vilken oskattbar förmån studenter haft och har och vilken be- det lätt,vilken studenter m dylik sammanslutning kan ha Må det tillåtas att härmed genom Tidevarvet framföra en lyckönskan krigs- och krisåren sir-kilt till förmån till föreningen i förhoppning, att de för Wiens kvinnliga studenter, genom kvinnliga studenterna skola följa gam- Lunds studenters folkbildningsför- la, goda traditioner och pi samma bund m. m. gång försöka uppfylla den nya tiden T i l l, de kvinnliga studerandenas krav.
let utan att altaret.
hon får lämna dig. ” Gauguin var icke lycklig på Tahiti, säga Mäniskovardandet är varje tids problem, varje tid utformar sina ideadl.
Rätta vägen hans biografer.
Han försökte i sin bok hittar den generation, om vilken det med att skildra vistelsen som paradisik, därför att han hatade Europa och civilisationen.
Goethe sant kan sägas: Det evigt kvinnliga Men han plågades hela tiden av gnagande drar uppåt!
penningbekymmer, a h han var sjuk.
Han kunde inte köpa sig den gemenskap med tandborste, tänder livet, rymden a h oändligheten, som han påstår skulle sväljas så nära en maorihyd- hållas bäst rena med da.
Men hans tavlor, av vilka ett par kun- na ses på Nationalmuseum, ge dock.
ännu mer än hans bok, ett bestående intryck av den skönhetsvärld han åtrådde.
Eth.
K. som löser sig i vatten och saliv och till Tandköttsflickor, DENTOSAL, På ännu en viktig punkt inbjuder referatet till missförstånd.
Fröken Tamm har icke sagt: ” Men varför in- te våga gå in i ett parti ” Utan hen- ord föllo sålunda: ” Varför gå upp i tanken på, om vi ska kunna foga oss in i de gängse for- merna, varför inte p i fram förutsätt- ningslöst om det sedan binder oss vid e t t parti eller för en tid kommer att ställa oss ensamma, är av under- ordnad betydelse, vilka svårigheter det in erbjuder. ” " " -
Reliulon och nrllonalelonolnl Svar till fil.
dr Margrt Cassel Av kyrkoheerde Sam T h y d l Dr. 1.
Månne inte orsrken till hennes Marfit Cassels artikel över tveksmhct s m n r e är den.
att hon ovanstående ämne i nT- 38 av Tidmar- kapitalismens försvarare m e n y (lt behandlar den motsättning, r " m m i l sig p: ' vcrklighetrns mark, än de, råder mc-llln sådana den nntionalcko.
som av kristna m d v angripa den- nomiska v c t m i k a p n s represcntantcr, samma?
Marine det inte är en den som försvara kapitalismen, och de ekonomiska rcrklighetenr ” Eigenge- rom föresvärar henne rynpunkter, som hävdats från den rctzlichkeit ", finner kristna etikens sendpunkt, bl.
a. av vad hon rkriver är undrnccknad ägnat att i flera avseenden klargöra Hon synes mkIi er- pmhlcmliFt.
och rom gör, att hon inte kan tro P i de ideella kravens m6jlighet att trLs- pa segnnclr igenom?
Kring denna huvudpunkt kommer i v w j e fall dis- känna, att det ligger nipot djupt h- kussionen mer och mer att samla sir.
riniCat i kritiken mot kapitalismen.
man vill gå s v s g h e t m a riktigt ifall Åtminstone finner hon det ” inte un- derligt nm de.
ram rtilla sig p i kris- tendmnmr p n d m d ångest fråga Sig, om denna produktinniordning är den mda m6jliga ".
Och hon konsta- war.
an den natinalekonomiska y e - mrnkapen inte kan bestrida m6jlighe- tm av nirinplivetr organirerande p i annan p n d v a l.
Emellertid dr hon tyrdligen ännu inte sjalv övertygad om n6+in&amp;g.
in Pi livet.
Här tror jag.
att alla, som från den kristna etikens Ytindpunkt nir- mat sig frågorna huru myeket än deras Qqikter kunna skifta i vissa de- taljcr - enigt skulk vilja framhålla: v i hävda, a t t de etiska kraven repre- rom vetenskap icke att likställa m d sentera den djupaste vcrkWetcn.
Om de egentliga nrturvetrnrkapma, r f.
vi inrätta det ekonomiska livet utan tell,,m den har att göra icke enbart hänsyn till denna, så få yi fruktans- med opersonliga ting wan med lwan- virda bakläxor, ända till dess Vi lä´ra de, handlande minnirknr.
Den na.
heten att övergiva kapitalismen.
Hon OSI respktcra densamma och i lydnad T riper, att nationalrkanomemas tin- anpassa Os ' efter den.
kande ” fört dem till den övertygelsen Jag tyekcr, att det inte är s v l e att att detta system mcd alla sina brister finna, att de bakläxor v i redan tått, dock innesluter miijlighcten till hög äro nag s i grundliga effektivitet och utan att alltför ui.
Att nu de etiska krav,som vi fin- smtligt förändras s k d l c kunna ge na framgå ur kristendomems vise ".
platr för ett verkligt etiskt samhalls~ äro uttryck för den djupaste vcrklip- liv ”.
Od, efter att sedan ha anfört heten, det kan icke i Stljng mening en del gängse argument till förmån vctcnrkapligt bevisas e j heller bestri- för kapitalismen, gör hon följande das, eftersom avgörandet härom fal- rammanfattninp: T a d som här an- lrr pd samvctrlivcts omride.
De hög- tylls.
viral alltså otvivelaktigl, att en sta tingm kunna aldrig WtenSbplipl mycket djupgåebde förbättring vore bevisas, men de kunna perranligl u p p m6jlig inom det bestående Systernetl levas.
Och i den man vi i lydnad an- p a s s OSI efter den högre verklighe- m. "
Nir dr. Cassel i likställt md s5 min.
ten, bekräftar erfarenheten, att v i äro ga mdra sanningsGkmdc minniskor Pi rätt viC.
tveksr att acceptera de etiska kraven Någon ” Eigengesetzluchkeit ” i ah- så är det nog inte därför, att hon in- SOlUt mening finner rilunda icke.
Del wr.
att de äro revnlutinncrandc.
Det ekonomiska livet är kallat att tjZm qkullc nqr inte avskräcka henne.
Or- den högre uerkligheten.
En relati " saken är nog inte heller den, att hon ” Eigengesetzlickeit ” kan man dock icke finner dem vi1 grundade i kri- tala om: det gives vis= ekonomiska rtmdomrns v-.
Visserligco krä- mndagar.
Uppgiften är emellertid v m hon i slutet av sin recemion av min gentöver dessa densamma som i frå- bok i nr.
42 av Tidevarvet " mera R- sa om övriga natwlagar: att lära os$ ligion ” Mm hon har icke antytt, i bemästra dem, så att den lägre vcrk- vilkm punkt det skulle brista i fråga ligheten bringas att tjina den högre.
om den religi6sa motivcrinpm.
För övrigt är natinalekonnnim så- tionalekunomi, s m t. ex. betraktar ar- betskraften m h a n som en marknadr- v a n och glömmer, att arbetskraften ouppliidifit är knuten till levande min- n i l o r, rilkaa olika etska inställning i hög grad pivcrkar arbetsresultatet - en sidan nationalekonomi.
brister i vrrklighct-analys och därmed i vetm- skaplighet p i en avgörande punkt, vil- Lrvrtenskaplixa förtjänster den i öv- rigt m5 äga.
Det inn bär en ncrh6rd rkillnad Lven rent ekonomiskt, om de arbetande känna vantrevnad och olwt och drivas till misrtro och kamp mot dem, som ha ledningen av företaget, eller om de äro besjälade av arbets- glädje nrh viljz till samarhee.
Och der har en djupt ingripande betydelse för den rknnnmiqka verkramhetenr p t a l t n i n g och resultat.
om man be- traktrr mionirkan s h m t en of6rin- derligt sjilvirk vamlse, som alltid sB ker sin egen fördel, eller om den rik- tiga uppfattningen är denna, Oft mi " - varf6r inte odrd p3 övriga wdde den osynliga handen r h - der ditt handlingssätt till det bästa för samhället Detta är ännu alltjämt det förment vetrnskapliga huvudargumentet till försvar för kapitalismen.
Helt natmlig har jag i min W särskilt inriktat kritiken mot denna pnkt.
Jag har sökt visa, att kapita- lismen här mcd orätt åberopar sia p3 vrtmskkapen, Det ekonomiska libe- ralismens ifrågavarande p b r t ~ ~ har från början i stala sin yd i m natvnlirtisk orimtering, som gjort den blind för de etiska sammanhan- gens betydelse Därför ha ock natio- nalekonomer mcd Mmllu mtuntsti.
ska orientering mm md nab nllek,,,,omisk snkidning gjort sig sbldig till ramma ödesdigra miss.
ng.
Jag har pe pid, 274 i min U anmärkt, att Karl M~~ ej gjorde an- - av livet?
annan En ung man, Roben Lovelace friar mid den for henne förhatlige friaren Här kunde m modern rornnnfrjrfat- till Clarissa.
Han rkali ärva en titd, mdan lr utsatt.
orh det ges alla utsik- taw ha satt punw, därför att den psy- jämte pengar, s t i r egentligen s a i a l t ' k r till.nlt hon skall förenas med ho- kologiska motiveringen till Ttt C a över Harlowes, mcn hans ryktc Lr in- sin vilja förmodligen m a ett r i s s inte kan lida honom, ja, inte te det bästa.
Det v i r m är dock.
att ne I brudstol.
Lovrlace spinner in- sc honom i Samma rum hade varit han haft en studenttvirt med duell triger korrumperar husets tjinareoch fullt klar.
Alla de syac:l ansatser till Clarissa Harlowe som monsler for sift kön mcd Clarissas bror, sam följaktligen besluten att bemäktiga sig Clarissa förening mcllrn t v l i p n d och bot- hatar honom.
Clarissa har en viss bö- Oförsiktigt nog beviljar hon honom ten of6rmliga varelecr porn Clarissa Ett upprixande fall av wit rlavhan- ha mirkt hur vnderhar Clarissa var, jelse för den elegante begåvade ungc att mote u t d i l r tradpirdrponm för och Lnvelacc.
sum funnits förut, hade del, skull; man m d modcm terminn- sedan v i följt slla hennes vidriga öden manncn och en s u i A s k önskan all att s i p honom, att hon inte kan läm- nu med ett slag förintats, en m d e m lwi kunna kalla Clarissa Harlowes hi- och begråtit hennes förtidiga död vid rjddr Lovelace sådan hon ritt hem, vad nom in m i hända läsare skulk ha fått spinna vidarr p8 ston ' a.
om det inte vow Orittvirt mot nifton års ålder, Sa framlägger förf.
sen honom vid m ytlig bekantskap UI.
rbvar han helt enkelt bort henne.
historien, set1 den liksom uppifrin i den hedervärde bokhandlaren Samuel u t f 6 r M hela hennes karaktär.
Vi både tjusar henne orh stöter henne Familjen förskjuter henne under för- stark förkortning men i alla fall inte Richnrdrmi.
s t m med sin Clarissa t o l a se det m h q t e r rftcr vilkd Cla- ifrån sig Familjen siger mvirt ncj bannelser, En faders förbannelse ut- ett ogonhliek s m n d i tvivelmll om v m n en av t p M a l c t r r t h t a litterä- rissa Zr formad.
Det har för o s nu till hans frieri och utrer en m m i t gjorde p l den tiden ett fruktansvärt utgingcn.
Mm 1700-talets auktorer ra s q n r i England.
levande ett rirrt intresse.
Mycket av henne mm ufom sin rtnra rikedom, öde.
Lika rugpcstivt, om man tors skmva för ett annat s h e puhlik.
För Mm denna synpunkt förrycker na- det kvinnoidealet överlevde inte r m mm ligger i jord gränsande till famil- sigr s i.
som bannlysning under Pave- det första fanns hos den tidem läsare tur1igvi.i 1700-talsromanens mming.
talet.
Men först nigra ord om Cla- jens ägor, har han inga rom helst fö- maktens yianrtid.
p t t om tid och ett s t o n tllamcd.
m Clarissa Harlowe innehåller berättel- rirrar korta levnadssaga.
Vi följa hen- retlJldm m h Clarissa siger nej och mi " lust ocksl att taga del i a h lida sen mn dygdens seger över lasten.
n e från rpnl till rcptcmbcr det år, då åter och brodern r a m Clarissa tynpea till jorden av den.
med diktade m-iskden.
ullll hos dygden i himmelsk m h c f och lasten i hon fyllde nitton år, och då hennes De reprewnten.
s m man mistc t a n - Snan genomskådar hon Lovelace ' s ka- ocs avtrubbats Nigan gång yttre förfining, mm invärtes full av olyckor vimlades över hennes huvud ma ihåg, den mpdighct.
rom en dol- raktkr.
fastän hon inte förrän efter man rn sådan upp&amp;atming hos lyck- SYIM förförelsekonster.
Det har att förgöra henne.
ter alltid miste böja s i r under nim- minga Ridanden kommer underfund ligt primitiva sjiiar även i v lr tid elt Familjen Harlowe är n k.
mm inte ligen föräldraauktoriteten, från vilken nwd alla hans nattrvarta intriger, wm deltagande, som mn det gällde onekligm ett v i s t behag för en m e dern läsare att m6ta en absolut oöver- v i h e förnäm.
Där finnas far och mpen vaclpn gavs m inle tmra xi ut p i att överlämna henne i hans n i m a s t e vinner.
Den gode Richard- vinndip dygd, Vi ha för länge sen mor.
farbröder, fastrar och mostnr.Imyndigh~t, ' utrn ock; l beskydd, Hur våld.
Han håller henne inspärrad mot ron v i s t e att han inte shlle få lura vant oss viil romanhjiltinnnr av en dessutom t m w x n a ham.
Av dessa är raiislos m ung flicka var utan föräl- hennes vilja i ett illa beryktat hus i sin plhlik p8 m m d a detalj m Cla- helt moan typ och det behövs fak- rndc wonm en brutal, r h r g h d ung dramyndighetens Ykydd, får man nor- London Fastän hon i rin ' whld inte rirsa och därför få vi inte bara v a n tirkt mZn&amp;o; h Haga utliggningar man.
med ett tyrmnirkt tcmpwammt.
rnmt sr av Clarissas historia, om mil?
m a r van hon kommit, gripes hon dock om hennes p t i s k a hjärtsjuk.
av Richardson, för att vi skola t m pd rom familjen beklagar mcn böjer rig inte v w t c det förut.
av en sådan avsky för virdinnan ” än- rlorn.
hennes r6randc dödsbädd och Clarissa stm kött och blod -- men del under.
Äldsta dottern Arabella en Clarissa hiller fången PI sina rum ka efter en överste ” som hon prrren- hennes testammte utan w k s i te- är hon.
Hon Pr rustad att st: emot ” modern ” ung flicka, p h t % författa- för att i msamhctcn tvingar till lyd- teras av Lovelace o; h de u n g a släk- rtamentshppnnnd; inför den o v i i d i v mycket sllvrdipa pr6vningaar.
och hon rcn.
m h inbegriper däri hårdhet, sjil- mad.
Som man miwinker, r t t hon tingar " drnnr har omkrinp sip.
att hon familjen och jordfästningen m ~ p d r i ~ f i r dem Det besparas henne inte virkhet.
s1xvi-k undcrkartclw under nndcrh3ller en hemlig korrespondens drar s i r för siq själv.
En vacker dag tmatal vidpravm.
D e t finns inte hel- myckct a~ livets vden,:irdipheter.
I m d e t.
förenad m d mrdmtliKhrt orh mcd den hatade Lovelace uch med m lyckas hon fly M m Lnvrlacc slsppr ler en rndr liten biperson, som bara så tnlv delar få vi genomlida hennes öde, lättja.
Mdm * ställes I mnl * rtr till vaninna.
Anna Howe, göres husunder- inte sitt byte Han r p h r henne till m F k d m shlddi n- inom rn så- orh vi lämnas icke I okanntshrt om gammaldags ung flicka som Clarissa, sbkninc hos henne w h allt qkrivmrtc- Hampstead PI den tidcn m idyllisk by da av Clarissa Harlowe Sa skola vi få minsta skrymsla i hennes upphejda vilkcn för övrigt är rtt lyckllgt un- rial beslagtages, wlket inte hindrar lutanf6r London.
och m o l list w h vlld vrta.
hur det gick m i honom eller karaktär.
Clarlissa framställes av Ri- dantag i denna lindrigt uitryckt Qrev- Clarissa, att rkiiva just till dr båda, or han henne t !llhaka till Lnndonhr- henne intill deras saliga eller osaliga chardson (om idealet av tidens kvin- liga familj ne äro r j &amp; a både rtolta Lovelace vill förmå henne sn fly.
mpn MFar med opium och hädanfärd.
Det är m v 5 x b d e hem- notyp Om 4 händelsevis inte rknllr ucli förvånade över henne.
h o n tvckar, fastän dagen för vipwln förgriper sig på henne.
rka dödsbäddar, bråddöd eller häng- Ett overgivet kvinno- ideal nom mot är honom at mi.
Fadern finner deras med om dellen, henne
Svart på vitt Nationernas förbund och den grekisk- bulgariska tvisten I den gränstvist mel- lan Grekland och Bulgarien, a m nyligen utspelats på bulgariskt område, och som krävt både människoliv och offer i för- störda v ä r d a och ödelagt land, vädjade som bekant Bulgarien till Nationernas för- bund.
Som ordförande i högsta rådet kal- lade Briand till ett utomordentligt samman- träde i Paris och mötet uppmanade de M- da stridande att upphöra med fientlighe- terna.
Detta skedde den 26 oktober.
Da- gen därpå, då rådet sammankom på nytt, hade rumänisk intervention åstadkommit m uppgörelse mellan de bägge regeringar- na att de grekiska trupperna skulle dra- gas tillbaka inom det egna landets gränser Men först efter ytterligare en dag kunde den grekiska representanten meddela rådet, att hans regering rättat sig efter rådets uppmaning.
Briand konstaterade med till- fredsställelse att Förbundets snabba aktion och de tvistande parternas snabba samtyc- ke till dess befallningar hade i icke ringa mån bidragit till det fredens verk, som Na.
tionernas förbund är kallat a t t utöva.
vilket åhördes med stort intresse och elsson hade inbjudit länsförbundet till anledning till livlig diskussion.
möte i Kila.
vilket tacksamt antogs.
Vid extra möte i Flen den 19 april Västerås lokalavdelning av Frisin- nade Kvinnors Riksförbund hade ons- dagen den 21 okt.
anordnat ritt första utskottets frågor, vilket kommittén möte för hösten.
Som talare hade också gjort.
Men då intresset fur föreningen lyckats erhålla Fru Ester nykterhetsfrågan är stort inom för- över hela Syrien och upproret utbreder sig.
Lutteman.
Ämnet var: Kvinnoideal bundet, uppdrog årsmötet i t styrelsen Oroligheterna bröto ut, då fransmännen to- förr och nu.
Föredraget hade lockat att till nästa möte framlägga något go sig det orådet före att låta en kamel- en talrik publik, omkring 500 perso- förslag i riktning mot nykterhetsfrå- (Forts. från föreg.
sid.) procession med en rad av dem avrättade ner.
språk p i annat än att arbetareklassen rövare t i g.
genom Damaskus för att “ lug- gans lösning.
Musik utfördes av fröknarna Ordföranden uppmanade till direkt Skall arbeta för sina egna själviska in- na ” invånarna.
Men åtgärden hade mot- Schenström och Grankvist.
Efter fö- anslutning I Riksförbundet och upp- tressen.
' Och jag tillfogar där: " Här- satt verkan.
Då senare rövarband företo- redragets slut hadc föriningens med- drogs B i sekreteraren att mottaga an- vid utgår M i n ifrån, att insatsen i go ett hämndetåg till Damaskus, funno de lemmar enskilt samkväm med supé å mälningar och insända dem direkt till hushållsskolan.
alla fall skall lända till hela samhäl- många av invånarna stå på deras sida.
An- C.
S. talet växte, d i fransmännen sände a- lets brefrielse och välfärd, liksom den plan över det armeniska kvarteret i staden, Ystads lokalavdelning av Frisinna- Efter förhandlingarnas slut höll fru Hildur Hult ett intressant och roande ekonomiska liberalismen utgår ifrån vilka utan åtskillnad på vän eller fiende, de kvinnor hade tisdagen den 13 okt.
att individernas egoistiska handlande bombarderade detta.
Efter aeroplanen ett talrikt besökt möte i Birgerskolan föredrag om arbetet vid Kvinnliga medborgarskolan å Fogelstad, som- följde maskingevär, tanks och nya aero- ' under Fröken Hulda Lundhs ordfö- genom de ekonomiska lagarnas osyn- markursen i år.
randeskap.
liga hand skall bringas att tjäna det plan, så att basarerna råkade i brand, och Middag, samspråk och sång av frö- sedan företogs från franska kvarteret ett Efter några hälsningsord redogjor- allmänna bästa.
På denna viktig regelrätt bombardemang av staden, som ken Fernström, Eskilstuna, fru Nils- de ordf. för centralstyrelsemötet i son, Malmköping, ackompanierad av punkt har alltså Marx samma grund blev mycket skadad.
Ett ultimatum, som Stockholm i juni, och plan for vin- fru Thulin.
Malmköping, följde dir- fransmännen avgåvo, antogs efter detta syn som kapitalismen.
De mötas på.
ringaktning av de etiska värdenas be- utan vidare, r i m naturligt var Men resul- Årsmötet avslutades med offentligt andena vid Gävle dövstumskola.
För- tydelse.
Konsekvensen av denna tatet av våldsdåden kommer att bli, att im Eskilstuna lokalavdelning av Frisin- eningen uttalade rin avsky for y a d föredrag för kvinnor av doktor An- den i Syrien är långt avlägsen, mycke dre.
Andrén-Svedberg.
Ämne: Be- grundsyn blir också för båda parter- längre än förut.
nade kvinnors Riksförbund hade sitt som hänt, och sin beaundran rör de folkningsfrågan.
Ett djupt allvarligt första sammanträde för hösten den 20 na densamma: det ekonomiska fram kvinnor, m lärarinna vid skolan och föredrag i ett allvarligt ämne.
Sekr. “ Gränslinjen mellan krigsår och fredsår ”, okt.
steget göres till självändamål.
I de fru Mia Lecke Löfgren, som vågat Sedan ordf., fru Hildur Hult, hälsat så har Locarno karakteriserats av engelska ena fallet individens ekonomiska väl offentligt oppnera mot det skedda ploitici.
Det försonar gamla fiender, sä- de närvarande välkomna, upplästen Vad m i n borde kunna vänta, vore en “ Dramat i Norberg ” Vår artikel stånd, i det andra klassens. ” ger Chamberlain, utan att upphäva gam- några minnesord över de tre märkes- i nr.
42 av Tidevarvet under denna Dr. Cassel har märkligt nog gått mal vänskap.
En annan engelsk statsman, kvinnor, Emilia Broomé, Sophie Bo- stark opinionsyttring från hela kvin- rubrik har föranlett insändare från novärlden så väl som från föräldra- förbi denna huvudpunkt i min kritik Lord Grey, karaktäriserar andan i förhand- ström och Frigga Carlberg, som avli- håll.
t v i olika håll i Norberg, men pi grund av kapitalismen, som dock just tör en lingarna som m ny förståelse mellan seg- dit, redan föreningen sist samman- Frida Hagen.
av utrymmesskäl kunna vi inte publi- cera dem i delta nummer utan skola nationalekonom synes vara viktigast rare och besegrade och anser, att m äkta trädde, sekr. Därpå följda ett kort anförande återkomma till saken senare.
att granska.
I stället för att pröva internationell vänskaplighet rådde under med anledning av tioårsminnet av förhandlingarna.
Och slutligen påpekas Södermanlands länsförbund av F. hållbarheten av de principer.
varpå från ett tredje håll det mycket klara och Karl Staaffs dödsdag, varpå sång och K.R.
hadc i år utlyst sitt årsmöte till kapitalismen bygger, röker hon analy- avgränsade uttrycket i protokollet i Locar- musik stämningsfullt utfördes av Malmköping.
Från alla delar av lä- net hadc medlemmar infunnit sig.
sera kapitalismens verkningar.
Re- nofördraget, som stadgar, att det är alla fröknarna Fernström och Vinkvist.
Fru I. Dale refererade därefter Länsförbundet hade i år glädjen att sultatet av m sådan verklighetsanalys undertecknarnas plikt att medverka till de Emilia Fogelklous Vila och arbete, se sin ordförande ibland sig med åter- allmänna planerna på¨ avrustning.
blir emellertid, alltid högst osäkert.
vunnen hälsa.
Tolkningen av erfarenheten är näm- Vid mötets öppnande erinrade frö- ligen alltid mer eller mindre.
ofta ken Tamm om att länsförbundets he- omedvetet för oss själva, påverkad av dersledamot.
f. Landshövdingskan fru Sophie Boström, kallats hädan och den etiska grundståndpunkten.
En uttalade några minnesord över d e n tillfredsställande prövning LY kapita- bortgångna.
lismen måste därför omfatta bådade- Till styrelse valdes: Ordförande ra: såväl prövning av principerna fröken Elisabeth Tamm, v. ordf. fru som undersökning av erfarenheten Ester Ekengren, Nyköping, kassa för- fröken Anna Skoglund, Gne- Först d i blir verklighet-lyren full- sekreterare, fröken Hanna Jo- ständig.
Principprövningen förutsät- hansson.
Flen, fru, Hildur Hult, Es- ter emellertid, att man gjort sitt val kilstuna, fru Ebba Nilsson, Katrine- beträffande den ' etiska grundstånd- punkten och att man är beredd att Mötena skulle framflyttas till mars.
1926 skulle endast ett som- lydnad respetera den högre verklig marmöte hållas.
Fröken Anna Isra- het, som i de etiska kraven möter oss gav Den allvarliga situationen i Damaskus.
Druserna äro som bekant ännu icke kuva- de och fransmännen stå inför en mycket allvarlig situation i Damaskus.
Missnöje med den franska järnhanden har spritt sig Mötesplatsen, valtare sta, och under ning - sådant är bovarnas öde.
De De ha en smidigare intelligens, mera andra bli antingen gifta eller leva nå- upphöjda känslor, som ytterligare ut- vecklats genom uppfostran.
livligare gra ar för an ångra Sitt förflutna.
Det kvinnoideal, som Clarissa för- fantasi och därför passa de så bra till kroppsligade, är långt avlägset från sådan litterär sysselsättning.
Man kommer ovillkorligen att tän- fru Lenngrens Betty.
Den som tror, att Betty är normgi- vande för 1700-talets kvinnoideal, bör lämpligen taga del av Eftermälet över 1700-talets sista Ii-.
Clarissa Harlowe, där hon med för- Clarissas bildning var också för den fattarens goda minne skildras av sin tiden mycket omfattande.
Hon ägde bästa väninna som mönster för sitt kön.
goda språkkunskaper, både i franska Man skall finna.
att Clarissa var och italienska och hade även luktat en övervägande intellektuellt, betonad smula på latinet.
Hon ägde naturligtvis i rikt mått de Men som någon lärd i stubb fick förträffligaste moraliska egenskaper hon för all del inte framstå.
Nej, som mildhet i omdömet, barmhärig- hon var idealet för m husmor, som het mot sin arma nästa och ödmjukhet med sparsamhet och ordning sköter inför egna fel.
sitt hus.
Det nyttiga och eleganta, Men innan lovtalet över hennes per- brukade hon framhålla, som utmärka son går ridare in i detalj kommer be- hennes eget kön, finge alls icke för- römmet av hennes klara, läsliga, kraf- summas a~ den kvinna, som förvärvar tiga handstil, hennes korrekta stav- kunskaper egentligen tillhörande det ning a h interpunktion, så ovanlig hos andra könet.
kvinnor i gemen.
Många kvinnor vil- Clarissa hadc som alla unga flickar l e alls icke s k i r a brev på den tiden.
av god familj.
tidigt fått vänja sig vid medvetna om a n deras bristfälliga un- det mera organisatoriska arbetet inom derbyggnad skulle visa sig med fruk- hemmet, en ytterligt viktig uppgift hor tansvärd tydlighet, då de grepo till dessa ungdomar, som i de flesta fall giftes bort som femtonåringar till sto- pennan.
Men Clarissa uttalar den meningen, ra herrgårdar med en talrik tjänste- som tydligen var en djärvhet för hen- personal.
Det fanns visserligen alltid nes samtid, att könet inte borde ställa en hushållerska rom ledde de kvinnli- sig så fientligt mot skevning.
eftersom ga tjänarna och m förvaltare för rä- pennan, näst nålen av alla sysselsätt- kenskaper och dylikt, men på fruns ningar lämpar sig bäst för deras be- lott kom en massa övervakande och gåvning, lika räl till utveckling som organisatoriskt arbeta, som hon visser- för nöjes skull.
Kvinnor som börja ligen kunde undandra sig men d i till skriva.
överträffa onekligen männen i skada för det hela.
I alla sällskap-talanger var Clarissa den familjära stilens alla små behag.
de ett mycket gott och moget omdöme om konst.
Naturligtvis broderade hon bittre än de flesta, hon utförde de fi- naste klosterarbeten med nålen och på otroligt kort tid.
I sällskapslivet sökte hon undvika dryck.
De timmar.
hon räddade från skull, gör det oss kanhända ont om sömnen, använde hon t i l l att studera, dig, att du skall uppkallas till att hand- det var tidiga mornar.
i synnerhet, då la %. "
hon satt i sitt kabinett över sina böc- Vilken sofism, säga vi.
Därför att ker regelbundet hennes dags tre för- den av familjen valde mannen är nå- sta timmar.
Sedan hade hon en nog- got av det obehagligaste man kan fö- grann indelning a " alla sysselsättnin- reställa sig, så blir den stackars Cla- gar och förde bok över hur de använ- rissas ära, att hon underkastar sig av des.
Ibland blev hon skyldig en sys- dotterlig pliktkänsla ännu större.
Här är idealet för en kvinna: plik- selsättning några timmar.
ibland fick hon ett överskott, som måste regleras.
ten framför allt, Clarissa insåg till sin Detta skulle v i kalla pedanteri, men olycka för sent, att hon borde över- förf.
försäkrar genom Clarissas be- lämnat sig åt sin familjs godtycke, undrande väninna, att det låg henne därför att hennes öde då hade blivit lindrigare under fadern och broderns fjärran.
beskydd än vad det blev under en Men det mesta av det här anförda är sanvets ö l s mani.
I sig själv rom in- bara sirater, själva kärnan i Clarissas person kommer man till först på en divid är hon med alla sina talanger, omväg.
Det är ett blev, som Clarissa sitt klara förstånd och runda omdöme får från sin kusin och förmyndare och intet, mindre än intet.
Juridiskt har i vilket han uppmanar henne att höja hon inga rättigheter.
Hon blir aldrig ' i " vilja under familjens.
Man hör myndig, om hon inte händelsevis skul- inte neka s i g att citera uttalandet i ti- le uppleva ett änkestå d Hon måste dens språk, som ger det sin säregna rom ung och ogift alltid skyddas för mannen, rom målas i vilddjurets tec- prägel.
Väg alla skäl (för och emot äk- ken, och ändå har hon intet annat val tenskap med den förhatlige friaren) än att röka skydd hos honom som — och om det inte är dina föräldrars hans maka, ty d i får han visserligen vilja, att dir skall förbliva ogift, be- alla rättigheter över henne, men också slut d i d i för att du skall rätta dig alla skyldigheter att svara för hennes efter dem, och låt det inte sägas att gärningar.
Kritiken mot kvinnans makten av en nyck skall vara över- ställning sådan den framstår i Clarissa mäktig (som hor mänga andra av ditt är helt och hållet omedveten.
Förf.
kön) över din plikt och din förtänk- beklagar hennes hårda öde, men på samhet, Ju mindre behaglig mannen samma gäng läser man mellan raderna är dess större äran av din underka- ett triumferande: så går det!
Den, Ett tillfälle erbjudes dig här som sätter sig upp mot vedertagen att giva det högsta exempel, som kan sed, är ohjälpligt.
räddningslöst för- givas på en dotters plikt.
Anamma lorad.
Det är dig värdigt.
Man väntar det!
Elisabeth Krey-Lange.
det av dig, men för ditt eget tyckes — stelse.
Fetmans problem (Forts. från sid. 2).
ett trevligt och lättläst sätt gir han i sin nu på svenska utkomna bok ige- nom ämnesomsättning och näring, or- saker t i l l och följder av fetma och övernäring, samt avmagring genom di.
et.
Sen kommer den viktigaste delen av boken: en samling utmärkta re- cept p % maträtter särskilt lämpade för avmagringsfall.
Det är frukost- rätter såväl som soppor och andra middagsritter, välsmakande och föga närande, men på samma gång mättan- de.
Kan man bättre begära?
Vad man framför allt skulle vilja inprän- ta, är följande: inrätta i tid dieten ef- ter denna plan.
det är bäst att fö- rebygga uppkomsten av fetma.
så slipper man problemet att magra.
T y har man en gång väl blivit ställd in- för fetmans problem.
är det inte sä- ken, att det hjälper med inskränk- ning på födan, som mången tror och även praktiserar.
En ung flicka, som efter genomgån- gen spansk sjuka, hastigt tilltog i vikt.
försökte på egen hand an bli av med sin fetma.
Hon vande sig så småningom att leva p i skorpor och vatten, spelade för övrigt tennis mel- sköta en av sina un- lan fem och sex om morgnarna.
Men i n liten bondför- hon blev i stället bara tyngre och samling.
Den är så väl skriven, att v i med tyngre och hennes hjärta orkade inte med allt det vatten, som stannade händelsernas utveckling.
Den vittberömda war i kroppen och simulerade fett.
engelska humorn skjuter ovanligt saftiga Aptiten förlorade hon och kroppens skott på varje rida.
Man tänker på Dic- funktioner kommo i oordning.
Nu kens, men ännu mer på Fritz Reuter, vars ligger hon till sängs och tvingas att Men trots det lättnar hon ändå.
Pomunschelkopf l i r m modern gengånga- äta Så pradoxalt är det.
re i biskopens jovialiske grannpräst.
i doktor Fabers bok finnas många Författaren låter sannerligen humorn goda råd, som man kan ha nytta av.
fylla sin bestämmelse att spegla det stora M e n det halsbrytande resonemanget i I det lille Utan att ett ögonblick docera, början av denna artikel står icke där.
Det får sättas på artikelförfattarens konto.
förändring av ” de lokale forhold ” skulle skildringen kunna gälla vårt eget kära land.
Det är kanske därför, vi finna den d ro- lig.
(66) som den engelska.
Getingen ROMAN (Forts grån 1:sta sid.) som mat sig med att antasta kvinnor.
Det har aldrig blivit någon anmälan, men mannen glömde inte del goda kok stryk han fick av konstapeln.
Meto- den är icke till att rekommendera, den är för amerikansk; även om den där leder till önskat resultat, skulle den förmodligen inte verka här.
Men an- dan hor polisen, som uppträder som lagens väktare och exekutor på m gång, är dock betydligt bättre än den som kommer till syner i den bekanta tyska historien frän en nattrestaurant i Berlin, där kyparen kommer fram till e n högljutt sällskap och säger: " Om inte herrarna uppför sig m- ständigt, så blir damerna utvisade. ” Det är inte så utan att stockholms- polisen har vissa tendenser ibland att undvika — att taga den förfördelade kvinnans parti, att göra ett tyst för- behåll, a l t det i alla fall är hon.
som är den skyldiga.
dem.
ty det finns intet sådant a m - manhang mellan lag och liv, utan $ grund av stigande kultur.
Men till dess den kommit, är del nog bäst med e n litet ris åt den tjänstgörande kon- stapeln.
ett symboliskt &amp;, som han kan svänga över de odygdiga barn, som tro.
att de kunna uppträda de vilja, bara därför att det inte syna i mörkret, vad m a n gör.
som Låt oss få lagbestämmelser för ga- tufriden.
och l l t ms hoppas på seder- nas förbättring, inte som en följd av översättningen är ovanligt ledigt gjord.
För en gångs skull är den svenska boken lika njutbar Gatufriden bör tryggas karl som fritt ett halvt dussin kulor i geanten berättade det för mig.
Han kroppen, viskade löjtnanten, och li- \ a r själv närvarande.
karen virkade tillbaka: Martini såg ned och ryckte bon en - Jag tror det är äsynen av blodet tråd ur sin rockärm.
som gjort honom så upprörd.
O, fåfängligheters fåfänglighet.
Guvernören lade bestämt sin hand Han skulle själv ha dött i morgon, på Montanellis arm.
men det land, dit han själv Iängtade.
När han förtvivlat såg sig om efter Ers eminens, ni skall inte betrak- försvann likt solnedgångens drömland böjde, sig prästen fram och för- t a honom längre.
Vill ni tillåta fän- när mörkret faller på.
Han blev dri- d e krucifixet till den döendes läppar.
gelsepredikanten att ledsaga er hem?
ven tillbaka till vardaglighetens värld, I Gud Faders, Sonens och - Ja — — jag skall gå.
till Grassinis och Gallis värld, till par- Getingen reste sig mot doktorns Han vände sig långsamt från den tistriderna och käbblet och intrigerna knä och stirrade med vidöppna ögon blodbestänkta platsen och gick däri- mot österrikiska spioner, till hela den på krucifixet.
från, följd av prästen och sergeanten.
gamla revolutionära kretsgången som Under den tystna.
frusna stillheten Vid parten stannade han och blickade gjorde hans hjärta sjukt.
Och djupt lyfte han sin högra hand och förde med samma spöklika förvåning.
i hans medvetande fanns ett tomrum undan bilden.
En röd blodstrimma Han — är död som ingen och intet kunde fylla, nu lyste över den korsfästes ansikte.
när Getingen var död.
— Padre — är din Gud nöjd n u?
Några timmar senare gick Marco- Någon riktade en fråga till honom Hans huvud föll tillbaka mot läka- ne upp till en stuga på bergssluttnin- och han lyfte på huvudet och undrade rens arm.
gen för att underrätta Martini att den- om det verkligen fanns något som det ne numera icke behövde kasta bort var mödan lönt att tala om.
Ers eminens!
Vad var det " i sade?
sitt liv När smugglaren trädde in ge- Då kardinalen inte tycktes vakna nom trädgårdsgrinden öppnade Mar- I - Ja: u d e att det natudiplvi % må- upp ur sin domning, upprepade över- tini dörren till verandan och pick ho- s t ~ bli n, som mnlrlclmr hmnr detta.
ste Ferrari med ljudlig röst: nom till mötes.
i I i i ~ e t.
odi allt v i d del rymde p Ers eminens- - Är det några nyheter, Marcone!
fasa, präglade åter Martinis drag.
Montanelli såg upp.
Ah!
- H u r kan jag säga henne det?
ro- Hin är döda.
Inte ett ord yttrades, men i samma pade han.
Ni kunde I i i väl be mig — Stendöd, ers eminens.
Vill ni in- ögonblick Martini kastat en blick på gå och sticka en kniv i henne Å, hur re ga härifrån.
Det är en förfärlig den andres ansikte, hade han förstått — hur skall jag kunna säga henne de syn.
När skedde det?
frågade han ef- Han knäppte samman händerna - Han är död, upprepade Monta- ter en lång tystnad, och hans egen över ögonen, men kände att smuggla- nelli och blickade åter ned.
Jag vid- röst ljöd i hans öron lika dov och ren ryckte till.
a h såg upp.
Gemma rörde honom.
och han är död.
sorgsen l o m allt annat: stod i dörröppningen.
— Vad annat kan man vänta a r en 1 morse, vid soluppgången.
Ser- Forts.
Den blodbestänkta kroppen i gräset börjat röra sig.
Läkaren p ned och lyfte den döendes huvud i sitt knä.
Skynda er, ni barbarer!
utropade han vill.
Detta kan ingen människa — mot soldaterna.
Ännu m bom.
Försök igen, E.
L. VOYNICH pojkar!
Guvernören skakade sin knutna nä-, Han vacklade plötsligt och stupade ve i soldaternas ansikten och röt i t i gräset.
dem att stå I givakt.
Han vågade in- Är han död?
frågade översten.
te rikta blicken i t det håll, där den Och doktorn, som knäböjde med rna förfärliga gestalten alltjämt stod upp- handen vilande mot den blodiga skjor- rätt, och när Getingen talade, frus tan, svarade sakta: han t i l l vid ljudet av den hånfulla rö- Jag tror det.
Gud rare lov!
sten: Gud vare lov!
upprepade över- — — — Hans brorson rörd; vid hans arm.
Farbror, det är kardinalen.
Han står vid porten och vill in.
Nej, nej, han får inte komma hit Var hålla vakterna hus?
Ers emi- — — nens -- Porten hade öppnats och slutits och Montanelli stod på fängelsegården, med stela, förfärliga ögon Ers eminens, jag ber er, detta ä r inte en syn för er.
Exekutionen är nyss verkställd — jag har kommit för att se ho- nom, sade Montanelli.
Och översten tyckte att han talade Röken skingrades långsamt och och rörde sig som en sömngångare.
dunstade lurt i det klara solljuset.
De Min Gud!
skrek plötsligt en av sågo, a t t Getingen fallit, men de sågo soldaterna.
— — — — — — — — — — -
