# ID: svediakorp-per3260
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,791
# sentences: 705
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Änkornas dilemma Tidevarvet N:r 43 Statstjänarna ha en statsunderstödd Honorine Hermelin kommer att i en änke- och pupillkassa för att sörja f ö r sina efterlevande.
Pensionen är tänkt följd ar artiklar behandla parlamen- att utgå till en opersonlig hustru.
tarismens problem.
Mannen betalar även om hon i verk- ligheten ar obefintlig.
Hon kan- Änkornas delemma behandlar ett ske aldrig har funnits, hon kanske är död, hon kanske ä r frånskild Pen- problem, som skilsmässorna gjort ak- sionen är alltså icke ställd $ en viss tuellt.
person.
Det har gått bra förr i världen.
de man, som dött änkelösa, ha fått bidra- Världshistoriska händelser göra &amp; I- ga till a t t andras änkor få s % mycket lan d stort intryck på samtiden, M e n mer.
a n mötet i Locarno, där säkerhetsför- Skutan som dör.
Då får den nya frun pensionen, 55 år.
De skulle alltså få lov a l t be- medan hon.
rom levat hela sitt lir med tala pensionsbidrag i hela tolv år.
mannen och kanske måste ha hem for Både Föreningen Kvinnor i statens hans barn, icke får ett öre.
Hon får tjänst, Kvinnliga telegrafpersonalens Det här var i n ovanlig syn, den får bokstavligen i d e ett öre, ty hon får förening a h Telegrafverkets kvinnli- nästa generation aldrig sk da, sade min föl- ingenting från folkpensioneringen hel- ga kontorspersonals förening ha insett jeslagare ler.
Tjänstemän, som tillhöra änke- den risk som tjänstemännens hustrur Vi stodo uppe rid Katarinavägens bar- och pupillkassan äro nämligen fritag- löpa genom a l t icke komma med i riär och där nere på Norrström kryssade na från skyldigheten att betala in till folkpensioneringen.
en tremastare med alla klutar tillsatta mot allmänna folkpensioneringen för sig De två senare föreningarna komma den västliga vinden in i hamn.
och sin hustru.
Det kryssas nämligen inte nu för ti- med ett positivt förslag.
De framhål- Den så kallade besparingskommittén l a som ett önskemål att statstjänste- den, förklarade han.
d i jag inte strax r o r ~ har föreslagit att denna befrielse i c h mannens hustru, som själv icke är stod.
Det är m förlegad metod.
Om vin- den ligger mot, låter man bogsera sig in i längre borde få gälla, utan att tjänste- statsanställd, inbegripes i den allmän- hamn.
männen borde få betala för sig själ- na pensionsförsäkringen, samt att Jag tror dig, sade jag, men jag vet va och hustrun, rom alla andra till all- stadgad avgift påföres henne person- ett ställe, dir man ännu måste kryssa och männa pensioneringen.
lig-.
Den skulle alltså icke beräknas det vet jag därför, att jag läser engelska Tillfrågade ha alla tjänstemannafö- på mannens inkomst, och den avgift tidningar.
Nämligen i luften.
EngeIska reningar opponerat sig mot detta för- som skulle komma p i hennes del, bör regeringen vill prompt ha rit aeroplan, slag.
De anse, a t t det bleve för stor hon alltid kunna själv betala.
För den som kan höja sig rakt upp i stället föl in stiga på del vanliga korkskruvsättet.
Var- börda för tjänstemänen.
De kvinn- händelse hon genom skilsmessa ginge for vet jag inte, men den vill det.
Den liga statstjänarna ha samma synpunk- miste om pensionen efter mannen, har m favorituppfinnare, som den gett hur ter som de manliga.
De framhålla bleve hon åtminstone i pensionshänse- mycket pengar som helst för att han &amp; ul- särskilt, att det skulle bli svårt för ende ej sämre ställd än vilken annan k konstruera m sådan maskin.
Härom dan var han färdig efter år av mödor, och dem att betala till folkpensioneringen, kvinna som helst.
kryssar — — Men förhållandena förändras.
Kas- draget avslöts mellan de forna fien- sans stadgar räknar icke med skils- messa och skilsmessa är något mycket derna, betyder en vändpunkt i Euro- pas historia, det förstå alla, rom in- vanligt.
Den räknar icke med flera än en efterleverska och dömer utan vi- tressera sig för det som sker utanför dare, att den rätta änkan är den, som de egna fyra väggarna.
Är kanske var gift med statstjänaren just då han Pan-Europa i sikte?
dog Men detta kan b l i både ödesdigert och orättvist.
En kvinna kan ha va- Frisinnade Kvinnors nykterhetsut- rit gift med en statstjänare i trettio skott vädjar till intresserade medhjälp- år och väl gjort sig förtjänt av en sedan ile själva blivit pensionerade Därmed bortfölle den nuvarande pare.
Det kan här nämnas, att Sö- pension.
Så skiljs hon från mannen, från sin tjänst och ändå fram till 67 orimligheten, att en kvinna.
som bli- och han gifter om sig.
Kanske är han år, då folkpensionsåldern inträder.
vit skild från en statstjänare, står dermanlands länsförbund tillsatt en gift blott några månader, innan han Rikstelefonisterna bli pensionerade vid utanför hela pensioneringsnätet.
kommitté för att utarbeta ett positivt förslag till nykrfrhit-friigam befräm- jande.
Röda Röster är svar på Parlamentarismen ett angrepp a h en programförklaring från det partiets kommunistiska " i ": .. Gurli Herzman-Ericsons roman Kr- san " I. rescenseras av Cujus.
Halsbrytande feminism på en anklagelse mot av är ett svar fru Gurli Linder Tidevarvets redaktör.
Frigga Carlberg sände oss någon tid före sin död e t t manuskript, Av okän- da föräldrar, en skildring u r livet, som v i i dag offentliggöra.
När färgklangen kring ett ord bör- jar bli svävande, lönar det sig ofta att taga upp dess innebörd till gransk- ning.
En period av tjugo, år har gått, redan Karl Staaff förde fram den första parlamentariska regeringen i vårt land.
Under tiden har ordet par- Eller slutligen: då folket går till val, föres av folkopinionens stora våg en människa i i höjden, som länge varit känd och synlig, min på vilken n u all makt och allt ansvar lägges.
Den människan skall ge luft och form åt opinionens krav, önskningar och idéer, lamentarism kommit att för somliga ja.
skall uppfinna dem, om de ännu medborgare beteckna det bästa a h aldrig tänkts.
Riksdag och kung äro värdigaste slutmålet för demokratiskt blott till för att möjligen modifiera, statsskick och samfundsliv och för an- men huvudsakligen för att bekräfta dra en företeelse inom statslivet, som hans tolkning av folkopinionens med- är framme vid degeneration och visar vetna eller omedvetna krav.
Från denne förste minister utgår övervägande föraktliga sidor.
Vad iii parlamentarism?
Ser man allt initiativ.
H a n utser regeringen, i på ordets historia, bör betydelsen ut- vars m i n hin är synlig högt över alla tryckas d: statsmakten är en a h lig- och som han ock omger som i n mur hans är ansvaret för ger hor parlamentet, d .v.
s. hos folk- på alla sidor representationen.
Men vi söka tydli- vad därinom göres och låtes.
Där kan gare uttryck: statschefens — kungens också under hans hägn förmågorna eller presidentens eller kejsarens makt växa och ii fritt spelrum för initia- är inskränkt till att kunna vara ett tiv och arbete.
från hans regerings personligt inflytande, men har upp- förslag stjäls varken tid eler kraft ge- hört att innebära personlig makt.
nom en mötande motionsflod från en- Makten ligger hos den folkvalda kam- skilda folkrepresentanter, ej heller marens majoritetsparti, vars ledare smulas de sönder i någon utskottspro- blir förste minister och bildar regering.
cedur.
— Else Feldmann visar oss danser- skans liv bakom kulisserna.
— maskinen skulle lyfta i närvaro av förvän- tansfulla sakkunniga.
Men den hade inte hojt sig mer än några meter, förr än den vippade ah föll med m krasch.
För när- varande betraktas problemet olösligt, och man får nöja sig med att kryssa uppåt Detta faktum har kommit mig att grubbla över kryssandets uppgift i det politiska li- vet de sista dagarna.
— Du är väl inte för kryssning, do, sade han Du är väl för rakt på — Ja, men när det Y motvind, vad gör man d i?
AV HONORINE HERMELIN kvinnotid- - — Ja, då kommer do ingen vart, d i dri- Så Så är hans makt obegränsad, tills ver bakåt, om du inte vill låta bogsera dig.
Nej, jag vill inte låta bogsera mig.
den stöter mot sin gräns oppositio- nen.
Under oavbrutet arbete i form sade jaa.
Alltså måste j a g kryssa.
Jag anser inte, att det är oriktigt.
Men vad av kritik och agitation, bidar opposi- jag skulle anse oriktigt vore, om rorsman- tionen detta s i t t arbetes och tidens nen på denna skuta, som nu gör ett slag in - - mognad, då den stora folkopinionsvå- gen har vänt sig på djupet och lyfter dess ledare i höjden för att stå den roll, där h i n kanske sedan länge är Lind.
som tolkaren av andra eller mot- satta krav och synpunkter än de förut härskande.
Den fallna regeringen är fortfarande ledare - f ö r oppositio- nen - och bidar sin tid.
Sådan är, i renodlad a h tillspetsad form, parlamentarismen.
Den har vu- för fram i xit ningen och Stadgården, anbillade dem om att hans mål är Stadsgården, me- det i verkligheten är Skeppsbron Men om man överför detta på åsikter Y är det just, vad många föreningsordföran- de ah partichefer göra.
Följ med, säger de, i i ska bara resa till Stadsgården.
El- ler: vi ska till Skeppsholmen.
mot bord, dan — Varför det?
sade min följeslagare, som icke är medlem i någon förening För att få dem med, som vill till Stadsgården och få med dem, som vill till England, utanför lagstift- Skeppsholmen.
Och i förhoppning, att de så småningom ska mogna för att lägga t i l l utan en teori inuti sig.
Som invid Skeppsbron — en underbart helgjuten står på den ett a r byggnad fram- Men tycker du, att det är rätt?
fortsat- som det självfallna svaret te jag.
Kan du säga mig.
vad en rorsman statslivets svåraste problem: ska göra, när resan begynner?
Skall han förhållandet mellan ” ledare ” och juga om eller fördölja resans verkliga ” folk ”, mellan ansvariga ledare o c h mål, för att få med även dem, som bara vill göra m liten, liten resa?
Det vill sä- politiskt fullt berättigat folk.
Svaret ga: skall han skriva ett föreningsprogram, är m tillämpning i väldiga mått av den som de allra försiktigaste Lan gå med på, sats, med vilken den lilla aténska eller skall han skriva det efter sin egen Forts. å sid. 6. övertygelse och ta risken att han får mycket få med sig?
Själv tycker jag ju att det är mycket bra, att det finns sådana, som över- huvud vill framåt en bit Många vill inte framåt alls Men de ska samla sig kring en ledare, som inte vill längre själv.
Med risk att få segla ensam, skall r o r s - mannen tala om från början, vart han vill Det där, sade min följeslagre, är ett problem bara för vanliga partiordföran- de, a h jag vet inte,.
hur de ska lösa det Men för verkliga ledare existerar inte den- na svårighet.
De få alltid folk med sig på hur lång kryss som helst.
Det är just det utmärkande för dem.
Just när han sagt detta, gjorde skutan ett slag och vände stäven mot Museikajen.
Varpå " i fortsatte vår promenad och ta- lade om annat Devinez —
Nvkterhetsutskottet av Frisin- Efter Locarno nade Kvinnors Riksförbund Det finnes en herre, vars namn ic- litariserad / m.
som de nu gjort ke kan uttalas av svensk tunga, men behöver inte det faktum att de grå som heter Skrizinski och är polsk ut- till varandra betyda eviga rustningar rikesminister och har företrätt Polen i Locarno Han har framlagt en syn- punkt, som icke är Tidevarvets läsa- re främmande.
Vad det gällde i Lo- carno, sade han.
var alt lösa ett psy- kologiskt problem.
Med andra ord vill genom Tidevarvet rikta en väd- jan till de riksförbundets medlemmar och lokalavdelningar, Som fått sig till- sända frågeformulär från nykterhets- utskottet, men e j ännu återsänt dessa besvarade, att sända in de be- gärda uppgifterna.
Skall det bliva nå- got verkligt resultat av den undersök- ning förfrågningarna avse — om inverkningar på nykterhetstillståndet, huvudsakligen i snarast motbokssystemets landsorten — fordras uppgifter från nande problemen mellan dem, äro ic- ta att slå samman över dess huvud.
Tysklands inträde i Nationernas ke grundade i rent faktiska, ofrån- komliga och orubbliga yttre förhållan- förbund är villkoret för a t t Locarno- fördraget skall träda i funktion, det den Det är icke så, att Europas sta- ter icke kunna med bästa v i l j a i värl- fördrag, genom vilket alltså Tyskland, den leva bredvid varandra, att den F ankrike och Belgien förbinda sig ena måste gå under för att den andra att hålla heliga sina gränser och Eng- må leva.
Nej, om de verkligen ha land och Italien att ställa sig $ dens det må vara Tyskland eller den bästa vilja i världen.
så kunna sida som blir offer för en motsatserna lösas upp.
T y intresse- Frankrike konflikterna, som finnas.
äro icke oprovocerad kränkning av t r a k t e n.
Dit fanns j u tusen skäl för T, olösliga.
ehuru d e t finns tusen sken- bart objektiva skäl att begrunda dem lands motvilja mot Nationernas med.
De ha vuxit till fantastisk stor- hund.
Den gången, dö Tyskland lek, därför att människorna i hat, ve- sitt mjuka ögonblick vid vapenstille- dervilja, olust och misstro själva gjort ståndet, skulle velat gå in i N.F., av- i misstrons synliga vittnesbörd: ocku- dem fantastiskt stora.
Konflikterna visades det som ovärdigt.
Vidare pationen.
- - alla delar av Sverige.
Skrivelserna torde adresseras till Nykterhetsutskot- - tet, bunds expedition.
är förtärt.
Karaktäristiskt för den av affekten behärskade är, att han på intet s i l l Skulle någon annan intresserad lä- av Tidevarvet vilja bidraga med svar från sin ort.
är nykterhetsut- skottet naturligtvis ytterst tacksamt.
Frågorna, som utsänts till besvarande, äro följande: ett Om Tyskland kommer in i N.F., får det vidare en helt annan möjlig- lemmar a v förhundet måste medge fri h e t att inverka p i N.
F:s förvaltning passage för andra medlemmars trup- av Saarområdet.
Dit kan hoppas på per,, om skola uppfylla bi " förpliktel- att i etapper il bort det gendarmeri, se att hjälpa anfallna stater.
Det ger som nominellt är N.
F:s, i realiteten visionen a r de hatade franska t r u g Frankrikes.
Först om Saarområdet perna marcherande genom Tyskland är fritt från trupper och förvalt- ich drar till och med upp risken för ningstryck, kan det finnar utsikt att Tyskland att bli krigsskådeplats.
vi- folkomröstningen, som skall äga rum dare kunde ju Tyskland säga: hur rka om tio år och avgöra, vart området v i kunna delta i sanktionerna, som in- skall höra, blir ett verkligt utslag av te ha någon armé, som på något s i t t folkmeningen.
motsvarar de övriga förbundsmedlem- Friktionen i öster kommer också marnas?
att minskas.
Tjeckoslovakiet ställer i Och ytterligare: ska vi sluta ett för- utsikt m bättre behandling av de fyra drag med folk, som betrakta oss som millionerna tyskar, som alltsedan den brottslingar, och som anse, att de må- nya statens bildande fått dyrt betala ste hålla trupper i vårt land för att gammal böhmisk ost .. på detta sätt tvinga oss att hålla vårt Tyskland har avslutat skiljedoms- ord och betala våra skulder.
fördrag med sina östra grannar.
Det Vad det har gällt att komma över- föreligger förslag, att N.F.
skall s i l om har varit detta: skall Tysk- som garant för dessa fördrag.
Där- land vägra att sluta fördrag och att med är udden bruten av den iranska in- gå in i N.
I:.
t i l l dess ententemakterna ringningspolitiken gent emot Tyskland tagit tillbaka domen o m skulden till Man ser här t y d l i g och klart, att kriget, utrymt ockupationsrådet våldpolitiken, den på arméer grunda- och på förhand medgivit Tyskland le och a v arméer tryggade politiken, undantag från de förpliktelser, som har förkastats och övergivits.
åligga förbundsmedlemmar?
Frankrike är Europas stör-ta mili- tärmakt.
Det kunde ledigt besätta he- la Tyskland, det hade väpnat och för ens EllIer: sekvenserna?
Det har valt, eller rättare, dess an.
riksregering har valt den se- nare möjligheten.
svariga ina.
icke p i att problemställningen ... förändrats.
.. byta om taktik.
Det Och se, det visar sig, att nu när fattiga Tyskland, som förgiftat sig fördraget är slutet, som förpliktar al- med tanken: endast vapen ger respekt, la länder a i r respektera varandras finner sig behandlat som jämlik?
gränser, som bertyder, att Tyskland Måtte nu folken dra den enda rätta avstår från att återerövra Elsass- slutsatsen: den dyrbara krigsberedska- Lothringen och Frankrike från att av- pen är intet försvar, blott en f a n stå från drömmen om Rhen som Försvaret ligger i vänskapen, den go- gräns, då g i r det lättare att nysta upp da viljan, ile gemensamma intressena härvan.
De t i l l N.F.
redan anslutna Men jämvikten är inte så tryggad staterna lova, att Tyskland skall få att vi kan riskera an hålla arméer för Det lir märkligt att se, hur proble- nen reduceras och svårigheterna sjun- ka ihop nu, när man nalkas dem med ett nytt sinne.
beaktade rimliga synpunkter angåen- roskull.
Tyskland och Frankrike h i inte de sina förpliktelser som medlem.
De Locarno är en seger för d e idéer, några olösliga motsatser, o m de kom- försäkra, att ockupationsproblemet som lågo t i l l grund för N.F.
Wil- na överens om att leva som goda son och N.F.
uppleva också m re- grannar.
Det Westfaliska kolet och nässans i Amerika.
Detta är icke den den Elsassiska malmen kunna få gifta minst betydelsefulla följden av Lo- sig, om föräldrarna ge sitt tillstånd, carno.
trots att järngruvorna numera ligga Nu har tyska riksdagen ordet.
M i t - på franskt område.
Äro de båda lan- te denna oregerliga församling ta sitt den vänner, som komma om en okränkbar gräns och överens en demi- förnuft till fånga.
E.W 1 — 3, sare givna situationen och framkalla handlingar, som i sin tur öka hans eget raseri.
\ ' i tala här, som om det gällde en Slussplan Stockholm.
ha icke varit mindre svåra för det.
De kunna tyskarna för sin tvekan åbe- svårigheter människorna skapa, äro ropa artikel 16, där det heter, att med- ofantligt verkliga, alldeles som sjukdo- mar v i skapa oss äro lika farliga, rom dem, som komma över oss genom smitta, olyckshändelse, arv eller vad det nu må vara.
Europa har varit sjukt.
Sjukt av hat, trött av hat, slav under sitt hat.
De mänskliga passionerna äro en makt som är starkare än alla nationaleko- nomiska lagar.
De upphäva icke dis- sa lagar men trotsa dem.
Den av passionen behärskade betalar hellre de dyra konsekvenserna än avstår från d e n makabra njutningen att ge fritt lopp i t passionen, till dess allt bränsle Frisinnade Kvinnors Riksför- I 2. allmänhet så, att den dagliga ransonen i hemmen har ökats genom motbokssystemets införande?
Är det i Uttages i regel hela ransonen?
Bru- kar i så fall detta ske på m gång 3.
Förekommer hembränning?
4.
Förekommer smuggling?
5.
Förekommer utlåning av motböcker i stor skala?
6 Skulle kontrollen ökas genom person- liga inköp och motbokens förseende med innehavarens fotografi?
7.
Har ungdomens spritbruk tilltagit?
8.
Betraktas berusad person med verk- ligt ogillande?
vilken utsträckning användes sprit i sällskapslivet inom olika folklager?
9. i 10.
Åstadkommer spriten bråk och oväsen vid sällskapsnöjen?
Kan detta i så fall anses ha ökats eller minskats ge- nom motbokssystemet?
11.
Hu spritmissbruket kvinnorna?
tilltagit bland
Röda röster En rätt kommunisterna får inte umgås är utmärkande för det kommunistiska samman bli ödesdigra för dem, som med borgerliga, det är en regel, som partiets kvinnotidning.
blott drevos av ungdom, hunger och i vanliga Det konventionella bilden av o k u n n l i g h e t att bli världsförbättrare.
mycket stor i garkvinnan som vill ha tacksamhet för De ha icke längre någon tagg i i sidan, äktgruppernas.
sin nedlåtenhet, stämmer i fallet med- som nödgar dem vidare, och de sacka fall.
dningsförbund borgarskolan icke ens som karrika- efter.
Troligen skulle de gjort det tyr.
En karrikatyrtecknare måste ändå med åren.
ehuru av andra yttre känna sin modell, för att bli farlig.
anledningar.
Men de.
som äro begå- förlade en studiekurs för kvinnor till Medborparskolan vid Fogelstad, så erbjöd sig en sådan frestelse.
Till kurse hade även några kommunister anmält sig i tanke att den skulle äga rum vid Brunnsvik, då det blev Fo- gelstad, följde de med utan att m a oråd.
I senaste numret a v Röda Rö- ster, det kmmunirtiska partiets kvin- notidning, har en av deltagadarna skild- rat kursen med varma tonfall, s I M e n om man ersätter Röda Rösters uttryck ” sudda ut gränserna mellan klasserna ” med: borttaga okunnig- heten och fördomarna hos den ena klassen om den andra, då har man fått en uttryck för den medvetna vilja, som hos ledningen på Medbor- garskolan finnes bakom försöken att o m människor från skilda vade med den djupa outrotliga solida- riteten med sina medmänniskor, för dem finnes icke samma fara att slock- na.
kommunister, som tro på rig själva, borde icke rädas faran a v um- gänge med borgarklassen eller gardera sig mot den genom att föresätta sip, att allt de möta där är ant.
Kanske är det mindre behaglighetens besmit- Svart på vitt den gör i all oskuld, som haft roligt arbetsområden.
Självfallet är det icke telse de frukta än tankens.
Faran av och har behållning av en kurs.
Även avsikten, att arbeterskorna bott skola att få betänkligheter om sin egen det direkta inslaget av Medborgarsko- lära av de s. k. borgarkvinnorna utan övertygelses riktighet på alla punkter Vita Bandets världskongress i Edinburgh När hon kom t i l l Nya Guinea, bad hop lan, som förekom med dess rektors den a n alla skola få något skingrade måste vara större för dem, som full- sommaren 1925 utsände följande om en eskort av tjugo info föreläsning, en utfärd, en musikstund sin djupa okunnighet om den andra komligt accepterat en färdig sådan.
” Då världen kan betraktas som ett stör- gar; sexton far att bära provianten och hem och kvinnorna i stor utsträckning ra for att visa vägen Hon fick då t sista kvällen, ha kommunisterna tyckt partens syn p i livet och samhället.
Det är som den är det kan inte bö- om utan tanke på det hädiska i att ha Detta kan ju vara farligt för båda jas, inte ändras, icke utveklas av den äro hemmens och familjens bevarare, väd- att välja tjugo av öns straffångar.
, jar härmed del internationella Vita BandeI Valet var ej lätt.
Hon kunde ej gärna an- roligt på borgerlig mark och med bor- parter ifall det är farligt att få lov som fått den färdig.
Det är en (W. W. (.
T.
U), representerande 700,000 förtro sin egendom åt tjuvar och hade stor gerliga människor.
att ändra sin uppfattning.
Många an- risk att överge kommunismens b o k - 51 nationer till världens alla kvin- motvilja mot hustruplågare.
Till slut valde vädjan: re Men redaktionen har ögonen öppna re det.
På yttersta spetsen av högra stavstro liksom kristendomens.
Det för faran och ger en sträng förma- flygeln mater man samma företeelse.
ligger så nära till hands att göra telse nor, I. att tjugo mödare.
Männen hoppade och dansade, när de hon studera verkningarna av alkoho- ringar, de buro denna jämförelse med k r i s t e n d o m e n, vetenskapen förklarar vara ett försattes i frihet kring och hand- stucko a blommor h fotleder i de - ty våra kammunister ha liksom tagit 2 förena sig med oss i frivillig av- deras enda klädedräkt.
De fängade glän- upp den bortlagda himmelen och in- hållsamhet från alla alkoholhaltiga drye- sande fjärilar, som kretsade vid vägkanten fört den som upplivande och sporran- och i välbetänkta försök att b e - hand dem fast med fina fibrer vid hi- ret så att deras svartkrusiga huvuden till de moment för trosfränderna.
Förr gränsa och förbjuda handeln med dem; ning.
” Vad ligger bakom? ” (B a k o m medvetet försök att isolera sig av vänligheten nämligen och försöken att rädsla för an behöva rubba på sin bereda kursen trevnade). ” Jo, en strä- färdiga livsuppfattning.
Äro dessa van att hos dessa elever väcka ödmjuk efterblivna bestämda för ödet att gå tacksamhet för att de överhuvud får i sin isolering, och de andra, de ker att alla 3. att förena våra krafter till skydd för omgåvos av en färgskriftande gloria.
vara tillsammans några dagar med nykommande, att ge dem nådestöten?
hette det: mitt rätta hemland är him- hemmen, till befrämjandet av moralen och Männen uppförde sig oklanderligt hela Nu: vårt rätta hemland är t i l l bekämpandet av alla krig.
verkligt ” bildade ” kvinnor.
dagen men på kvällen bådo de Miss Mor- Kommunisternas kärva het mot detta samhälle, som tar hand gande, deras misstänksamhet, måste Ryssland (röda Röster.)
Där ä r det Vi äro övertygade om att förenade daunt att få komma in i hennes tält och till och med om fattiga arbetarflickor.
stärkas av det varnande exempel, som stora beviset p i att himmelriket kan kvinnokrafter skola segra i världskampen förevisa, hur det hade gått till.
när de mör- Tacksam- avståndsta- Det hela är ett försök att sudda ut många socialdemokrater utgöra och bli verklighet.
gränserna mellan klasserna, ett för- deras snabba sig tillrättafinnande i Vägen att nå himmelen är mycket sök att få arbetarkvinnorna att med den borgerdiga tankevärlden och d e t för kammunister och kristna, men himmelsrikstron är vöednad och respekt re upp till dessa borgerliga samhället.
borgarkvinnor, som välvilligt nedlå- En gång talade de nu arriverade för Och man är rädd om den.
Man vill ter sig t i l l an prata med dem några klasskampen och mot det nuvarande inte utlämmna den till beröring med vackra sommardagar.
Borgarklas- samhället.
Så kommo de upp in i det människor, som sätta in himmelriket i sen är vår fiende.
Den har många va- politiska livet, lärde sig se samhälls- dess större sammanhang dit det hör pen.
Bland de allra farligaste är just makineriet mera inifrån, lärde sig in- som ett fenomen bland andra fenomen världsfred. ” för och kristba, rusdrycksförbud, Tidevarvet har högre redogjort - moral och dat sina offer.
Särskilt en av dem, som hade väntat fem natter, innan han kunde komma åt att döda sin fiende, var otålig att få visa henne hur han gått t i l l väga.
för de tre till- Det var ett nervspännande skådespel.
När han visat sin åskådare, hur han valde sin försvann han de fyra i första gångerna, Miss Mordaunt höll på att ropa på hjälp.
Då får hon se, hur hennes bädd sakta hö- jer sig från marken, hur mannen kastar se att problemen voro invecklade, sam- i denna vanskliga värld.
Man umgås icke med dem, för vilka Ryssland ic- styrelsen under gångna år stått oss emot han begått sin fasansfulla gärning.
ke är det absoluta himmelriket p i j o r - har tillfullo framgått av offentliga den, som peka p i dess svagheter o c h enskilda samtal a h många gär- kompromisser och som icke tro, att ningar Men en sak är att i enlighet med Filosofiens historia, I.
Den grekiska filo- kommunisterna äro den frälsta och sin övertygelse motstå främmande inkräk- sofien till Platon av fil.
d:r Alf Ahl- av Röda Röster, att tro, att om om nödvändigheten av hiss, bad- syndfria skaran inför Lenins tron.
umgås med överklassen skulle man fre- god mat, vackra kläder och fina Men den tro, som håller genom hela gen vad vi kvinnor äro sedan behörighets- och kultur, Stockholm.
Denna filosofiens historia, vars första stas till att icke tycka den så illa om A f t bjudningar som sina borgerliga gran- livet, den visshet om vägen man har lagen - I juli 1925 trätt i kraft.
vi vara så rädd för mänsklig kontakt, ty- nar.
Och i denna nya värld, kunde att gå, som icke förvillas, den finns hade kanske hoppats att medicinalstyrelsen del, behandlande de ngrekiska filosofiens dock skulle ta konsekvenserna av en ge- historia till Platon, härmed föreligger, vill der p i ett i hatet icke fullt befäst sinne icke heller drömmen om och viljan först bokom kritik, bakom missräk- nomförd lagändring Men förstås, det är fylla en väsentlig brist i vår filosofiska lit- Det ligger en osäkerhet i detta, förbättra världen leva kvar utan och bakom erkännandet av nog svårt.
Det kan var mycket svårt att teratur.
Författaren har sökt att med den- Att förvandla sagda na bok inom m relativt begränsad ram och svär emot och gör en något böjd att ste dö.
Den gör få igenom m ny lag.
kritik och missräkningar.
misstänka den säkerhet, som annars Mättnade, kunskap, medelålder till- kanskap icke lags motståndare till dess fördömsfria med anlitande av de nyaste källorna mot såväl av den allmänna kultur- för den, öppen för människor, handhavare är säkert ändå svårare. ” historien som av de ledande tängarnas i c k e skygg för dem.
personlighet ge en teckning av tänkandets I Miss Eleanor Mordaunt företog nyligen historia, som förenar åskådlighet och all- m upptäcktsresa till Söderhavsöarna och mänfattlighet med vetenskaplig precision de, som vi själva inte ser ” o. s. v. sig fram under den med med stor hastighet och och av- Från kommunisterna synpunkt är det tidigt betaldes deras arbete bättre och ju ärligt att säga ifrån, a t t man gingo ögonblickligen in i den livs- skyr den överklass, som man ämnar form, som de mera välsituerade utar- rota ut, så fort tillfälle ges därtill.
betat åt sig, fingo normalborgerlig Men på sätt och vis är det så rörande smak och vanor, fingo samma uppfatt- tare,en annan sak är orättvisor mot mot lika-:?, Illustreade.
N.o.K.50.
Paris man rum, som - att först kritik och skygg öppen för bakgrunden upplevde därunder följande och möjligaste fullständighet.
Resan ut Halsbrytande feminism Tidev V En n A R V E.T Hjältinnan i denna underhållande r man är Jessie, äldsta syster i en stor barnskara och föräldrarnas trogna slav och hjälpreda inför den alltid ho- tande nöden.
Det är verkliga hjäl- tedåd, den,lilla utför, ty redan som helt liten förvisar hon drömmen och fantansien, som vilja bergtaga henne, och griper med brädmogen pliktkäns- la till de husliga syaalor, som hon av- skyr.
För föräldrarna förblir hennes fantasiliv en terra incognita - detta av fru Marika stjernstedt).
Detta är i a h för sig en behaglig gärning, och fru Lin- der har stora personliga förutsättningar för värvet, emedan hon ” var med, då Ess- elde ännu levde och verkade ” Men fru Linder har inte bara ett sakligt intresse av att fästa sin läsekrets uppmärksamhet på en utmärkt hi-fi av en framstående svensk kvinna.
Hon utnyttjar hela tiden Esselde till angrepp mot en viss art av feminism, och v i ta kanppast måste, om vi ana.
att hon adresserar sig till Tidevarvet.
Kanske är också detta angrepp en he- haglig gärning, därom dunna de angripna kanppast döma, Men var sak borde ha sin tid, och det är så svårt att komma tillrätta som en självklar sak, att hennes liv i allo tillhör dem och småsvskonen med angrepp, som använda sig av döda människor som vapen.
Svårt också att Jessie får en friplats i skolan och därigenom få större symparti för dessa dö- utvecklar där a rik begåvning, dock da, även om de äro oskyldiga.
utan att bland kamraterna finna nå- Detta underkännande jämförelse få vi gon förstående vän.
Under den dubb- alltså lämna åt dess värde.
Om domen är riktig så mycket värre.
Det står andra grupper fritt att sätta en högre standard och uppträda som de värdiga arvtagarna la bördan av hemsysslor och studier bli ansträngande nog.
Efter deras avslutande får Jessie sitt tillfäl- efter Sophie Adlersparre.
den direkta anklagelsen dels för le i livet ett litet arv från en lärar- som fäst sig vid henne, sät- missuppfattning av vad 80-talets kvinnor inna, voro dels för otacksamhet mot dem, få v i ter henne i stånd att resa ut i världen.
kanske ta upp, eftersom den stödes av ett Det är till London hon kommer, till citat ur Tidevarvet.
ett av de tusen tevattenspensionat, Tidevarvets minnesteckning över Emilia som, tävlande i tråkighet med varand- Broomé hävdade den satsen, att den bort- skolären Men - gångna, så 80-talspräglad hon i n var, icke ra, kanta norra Londons döda gator.
var det i sin ställning till kvinnorörelsen.
M a Jessie lever i en salig dröm.
De ” Hennes typ stod i bestämd, kanske med- alldagliga gästerna bli hennes avhåll- veten motsättning till vad m a kallar na vänner och London är för henne 80-talets kvinnotyp.
Det fanns icke uns något slags självsvåldig karlaktig- ett sagans land, där har strövar om- ingen halsbrytande feminism, ingen kring från morgon till kväll.
Hennes mot bakgrunden av svikna för- kapital minska redan, då det otroli- väntnigar för kvinnornas räkning. ” ga händer: hon får plats därute på le- Fru Linder ser I denna på ett par rader gationen och får sin frist förlängd gojorda bakgrund till Emilia Broomés ge- Hon ger sig än mer hän åt sitt nya stalt båda missuppfattning av och otack- av bitterhet n okända föräldrar ” ” Av roman ' I Ord och Bild rescenserar fru Gurli Lin- Gurli Hertsman-Ericsson, Resan ut.
der Sigrid Leijonhufvuds biografi över Norstedts förlag.
Paris kr.
6: 50 Esselde (anmäld i mars 1924 i Tidevarvet En efterlämnade skildring av Frigga Carlberg n hennes fall och upprättelse - Ingen sida i den stora journalen, där ra.
Hur kunde hans far glömma bo- barnen vid intagandet i i barnhemmen an- mon?
upplagan fick tecknades är så hjärtebeklämmande som En dag jag besök av fru X., len- den, vilken bär rubriken: född av okända narts moster, som talade om att hennes har nu utkommit i alla Lagen är nu avskaffad David Graham sträng s. k. sedlig lagstiftning.
I början tillämpades den endast hos över- Samma levande människorskildrinng klassen för att senare gälla även arbets- samma brusande kraft som I hans gri- klassen.
pande bok om Susan Lenox men en Denna historia tecknas här för att ljusare ton, en lyckligare livssyn och mera tro det &amp; =.
hur hjälplöst ett sådant barn kan vara samhället, kan hon emottagas här vilken dag som helst.
Detta var ju a enkel sak att ordna om, och så kom hon till - .I- ra s.
Jag stod följande dag redo att att gör hen- foto- hur många fiender del okända barnet hade ne ett besök och visa henne ett per kyrka, fattigvärd grafier av hennes gosse, då en ringning m. fl.
syster Elin på sjukhuset upplyste om, att något mycket ledsamt inträffat.
Frö- institutioner.
Och så alla enskilda från s.k. rättänkande.
flicka,som drömmer och längtar så en man i livet om vilket hon ut lungsjuhuset på att räkna med: fader, Det föds ett litet barn.
Det växer var ett besök hos ken A., Lennarts mor, var myckey klen som be- döende, fruktar jag.
- Jag är så led- mig av en församlingsdiakonissa, - ett lite barn Det växar upp efter sina anslag - blir ung flicka, så kommer kärleken.
gärde hjälp för en 2-årig gosse Lennart.
Modern hade hittills ensam betalt för ho- nom, men hon var nu uppsagd från sin plats som organistvikarie, sedan kyrkoher- sen att jag ej lyckadrs hindra saken, men vem kunde ana sådant.
På min fråga vad saken gällde, berättade hon gråtande, att en fattigvårdsstyrelsetjänsteman och Mor och dotter den av barnets farfar fått höra ” skanda- en plis varit där och hållit förhör med len ”.
Flickan det var under k r i g s å r e n sjuka - var hon hade tin pojke.
När hade fått plats i en orkester och var hon då nämnt frun, k &amp; den ene mannen vet lämnade sin mor, som också äl- skar henne.
på väg till Berlin.
Arbetarfamiljen, där blivit alldeles ursinning, men den andre, barnet var inackorderat, hade vänt sig till som hon trodde var polisen, hade varit fattigvården om hjälp, men f i n ett blek- snäll och sökt lugna sen andre.
Alla de lagt nej fadern var den närmaste för- sjuka i salen hade blivit så upprörda, och - - med hänförelse av av så skilda kynnen som En - - - höstens märkligaste roman, som nått internationell berömmelse och mottagits sörjaren.
Diakonissan och jag försökte skall ni komma, så är de bäst göra det ge- nu var lycka, men med samma resultat.
- Om bara doktorn varit hemma - Fadern var förvunnen Varpå jag med han hade nog gjord processen kort m a de den lille i knät reste till barnhemmet Sol- där herrarna, men vad vill ett fruntimmer vacker svensk upplaga nu i Hökerbergs hon upple- samhet mot 80-talets pioniärer.
Ja.
ifall detta är en missuppfattning då vat inom dess ram, sjunka till botten i det vår sympati för dem,icke vår miss- av hennes medvetande.
Hon glöm- aktning som vilar på falsk grund.
Vi ha en mer det förflutna och lever för egne bestämd symparti för dol sällsynta förete- else, som kallas halsbrytande feminism.
mål och egen lycka.
Ty härute fin- Och just därför att vi söka se kvinnorö- ner hon sin lycka - George Sey- relsen mot dess historiska bakgrund, finna mour, en av de män, som upplevat vi både karlaktighet och bitterhet vara kriget och freden a h i bitter besvi- fullt förståeliga reaktioner mot det tryck kelse dragit sig undan livet.
Kärle- och den ringaktning, för vilka kvinnorna backen, där nast.
han erhöll erforderlig vård göra?
En bil fick mig snart lilt ort och ställe.
I salen rådde stor förstämning.
Lennarts men hon it fotografierna a h.
strök dem smekande mot sin kind.
Stac- kars mor, så arm i sin stora kärlek!
var fannas han, anstiftaren till detta drama?
mor hade förlorat talförmångan, förstod att glädja sip Tänkte han nogånsin på sin stora förbry- telse mot henne, som han berövade lycka, ken till Jessie blir för honom en an- voro utsatta Om alla de vördnadsvärda kvinnor med dra vår och han är färdig att uppoff- fru Adlersparre.
i spetsen, don fru Linder ra sitt oberoende och sitt behov av en- räknar upp, aldrig kännt bitterhet, trots samhet som blivit honom nödvändiga, att de insågo, hur underordnade kvinnans för att få behålla Jessie.
- En kort ställning var jämförd med den hon borde tid lever Jessie fullkomligt lycklig inta, så är det bevis på enastående storsint- sfälvaktning, levebröd, hälsa och slutligen även livet.
Och barnet?
Det har aldrig lyckats oss att finna fadern - och kan- ske bäst så Gossen är nu fullvuxen, god och välartad, med ett vackert, om även ve- rest att sparka undan den, sedan de själ- endast kamrater och lärare, utan även and- modigt minne n sin olyckliga mor.
den skildring Sigrid Lreijonhufvud va nått toppen. ” Det är en ytterligt främmande och fru Linder ge ay Esselde, synes just framgå, att h a var vad vi mena med en halsbrytande feminist med u t helt annat tanke fa feministerna här i landet, ja, het.
Modern Ett brev hem- - kulosanstalt, om råd.
Om hon låter skriva sig hos sin syster, så hon tillhör drivet deras framskridet stadium och icke visste sig någon råd.
Jag frågade en god vän, läkare vid en tuber- ga tid liv; hemmet och allt, vad - så kommer slaget.
syster hade lungsot i långt efter mert än 100-årig tillvaro, under vilken lån- ga tid den skapat massor av olycka, li- och nöd.
Haur den kunnat tillkomma är kanske lätt nog att gissa andra en över- föräldrar.
ifrån talar om faderns död.
behöver henne återigen som ett ekono- miskt och moraliskt stöd.
Jessie stri- denna punkt än Emilia Broomé.
der för sin kärlek som för livet.
Hon patos på hjärtesak var liberalismen.
kan ej stanna och hon kan ej resa.
v a r s hade med hull och hår försvurit Hon vill ej draga in den älskade i sig åt en viss ideé ”, säger fru Linder själv, hennes triviala vardagsliv därhemma, och denna id€ var feminismen.
F a k t u m det skulle döda hans kärlek.
Så fattar blir väl innerst inne inte mindre halsbry- hon sitt beslut och reser, tv hon kän- tande, därför att hon var fin och klok och samarbetade med männen.
Fru Linder ner, att hennes liv tillhör dock dem skrattar i t.
att men kallar den feminism därhemma.
Från kärlekens lycka re- halsbrytande, som kulminerade i Fredrika se hon till pliktens lycka och hennes Bremerförbundet.
Ja, det förbundet satte liv sluter sig som en cirkel på nytt om åtminstone ett halsbrytande namn som symbol för sin verksamhet.
hemmet.
Boken är skriven med fart och liv och rycker läsarens inttresse med sig.
Uppsala i skyddet av en familjeinackorde- Förstadsmiljöen i dear första del är ring.
Men för detta steg behövdes en väl träffad.
Karaktärsskildringarna långt större inre frigörelse i n vad som äro psykologiskt trovärdiga.
Vi min- nu behövs för att ligga i Uppsala, bo på och ill ute.
Detta f r u Liders exem- nas med särskild glädje de tre före- rum pel verkar därför icke övertygande.
ståndarinnorna i Jessies skola säl- Fru Linder anser, att det är Strindbergs lan har vår 80-talskvinna fat!
så karrikatyr av 80-talskvinnorna, som gått i arv till var tid i stället för deras verkli- träffsäkra porträtt.
Med bokens andra del försvagas ga bild.
Tänkbart är att hur livligt man karaktärsskildringen märkbart.
Det än reagerat mot den Strindbergska bilden, den likväl varit med om att forma ens är som om förtattarinnan i och med uppfattning.
Men Ellen Key, om vars att skådeplatsen förflyttats till Em- don, förlorat fotfästet i verkligheten.
efter det stora, äventyret, Personskildringarna bli ytliga, och de som aldrig sker härhemma, men kan- bestämt ” Hon Det klart, att det det det icke på nutida läsare - strålande beskrivningar på främmande land, ske därute.
Och därför är det som som Jessie här får lyssna till, äro be- vi följa Jessie på resan ut med spänt tänkligt tillskurna efter en småstads- intresse och draga en suck, när hon bos Frida-drömmar.
återvänder till fosterlandet och sina Och dock ti äro författarinnan plikter.
Cujus.
tacksamma för hennes bok.
Äro vi ej alla - vi svenskar här uppe i vårt kalla hörn av världen mer eller mindre bekajade med Jessie fantasi- - I och I just för dem, att de skulle nått toppen.
Mötesplatsen och en viss rörelsefrihet, där vi nu med dens I lagen från till Fri- främmande därför är dem Redan därför pinnhål igen 3:50 är det dem omöjligt att sparka ner Men om den vore obehövlig, skulle de icke spar- ka ner den, emedan de långt ifrån a t t vara otacksamma ha fullt klart för sig vad tack de äro föregängarna skyldiga Ingen kan spänt intresse åhört föredrag över bättre uppakatta det.
än de som själva s Karl Staaffr lirsgiminp, vnrjXmtr detta, att de stå i arbetet korta anföranden gjordes ordfö- gör, att de icke kunna ägna den tid Jrandena i ldrln andra Or-minyar- önskligt vore åt att läsa Tidskrift för n Programmet upptogs dessutom eller tänka pl Esselde eller tala JY för lillfiilfet vi1 valda r b p w h; om la&amp;&amp;ymhcwn.
Den dag, är, är musiknummcr.
utfiirkt av förenings- full av arbete, problem och bekymmer.
medlemmar.
A Frisinnade kvinnors möte din 12 Men tacksambeten och vördnaden följer De dödas i arbetet.
Just Två män önskligt CONCHA JULES de av som att de, som un arbeta.
måste stanna okt.
delgav ordf föreningen de beslut, vid vid föregängarnas syn på tingen eller kän- som fattats å Centralstyrelsemötet den sig förhindrade att arbeta efter andra I juni d. å., varefter föreståndarinnan icke na 4:75 &amp; F, F. Nära som linjer i n dem, följas av Sophie Sd- lersparres officiella arvtagare, om de fatta tidens krav annorlunda.
Fru Linder har själv uttryckt den saken på ett sätt som gör, att vi kunna till fullo instämma med henne: ” Varje tid har sina ideat att fylkas om- k r i n g, den enda verk- för Norrköpnigs barnavårdsmanna- kontor, fröken Ruth Dahl, i ett intres- sant föredrag redogjorde för barna- vårdslagarnas innehåll.
Härpå följ- de en livlig diskussion.
Föreningen anordnar i höst, liksom under de närmast föregående åren, gemensamt med 10 andra kvinnoför- behåller det eningar i staden, några offentliga f i r utveckling, som ligen här framåt är den, goda gamla men avskiljer det föråldrade reläsningar i och N N och förbrukade ”.
R - sjuka.
Längta vi ej alla som hon yttre befinna oss, skulle vara slutmålet, faller En minnesfest.
&amp; in.
Det faller många andra in, men feministerna reagera alltid mot denna Norrköpings lokalavdelning av farliga uppfattning.
De äro heller icke sinnade kvinnors Riksförbund anord- för tanken att reaktionen skul- le nödga kvinnorna att kliva ner ett par litteratur a h bastu yppersta medel och öre, ungdom öre, smärt figur och fin lördag E W Norrköpings Hörsal.
Den 26 okt.
föreläser sålunda redak- tör Karl Ward om ” Svenka socialag- stiftning ” och den 2 nov.
borgmästa- re G.
A. Björkman om ” Den fria rättshjälpen ” (med anledning av den anstalt för fri rättshjälp, som nu bör- jar sin verksamhet i i Norrköping.)
Betty Olsson.
DANSERSKAN av Guvernanterna organiseras Else Feldmann Teresina kom t i l l staden O klockan sex på kvällen.
Hon var trött och hungrig.
Hon hade inte pengar till att köpa något ätbart I den smutsiga stationsrestaurationen beställ- de hon ett glas varmt té, fick tre bitar soc- ker, en av dem gömde hon i sin hin ska, en bit gammalt bröd tog hon ur kan, åt den till téet i lystna munsbitar.
dan släpade hiin sin stora, brunmålade koffert över spåret, nedför trapporna, slut- ligen stod hon på gatan Till de droskku- skar a h bärare, som erbjödo sin hjälp, sade hon tack, men hon ämnade själv bära sin koffert till hotellet.
Hon frågade en pojke efter gatan, hon fick veta, att hotellet som impressarion an- visat henne, var ett litet ställe med rum omkringliggande små städerna, och nära en Efter barnets födelse hade I,, " länge va- rit sjuk, a h efteråt intalade hon sig att en kropp som var så sönderskuren av ope- rationskniven som hennes inte mer kunde duga till dans.
Och så hade hon tillbringat åtta av sin ungdoms härligaste år från tjugoett t i l l tjugoåtta i den förfärligaste och kvalful- laste kamp för uppehället.
Han hade farit omkring I olika städer, små och stora, hi- de sökt arbete, hade ofta också fått sådant.
I München hade hon varit butiksbiträde i för resande, ett billigt logi IM var gan- en handarbetsaffär, i Leipzig hade hon ska välkommet för henne, hon kunde spa- stått i i n cigarrhandel, i Hannover hade ra pengarna for en vagn a h behövde ändå hon varit jungfru åt i n gammal sinnesslö inte hitta på någon nödlögn for att förkla- dam.
I Hamburg hade hiin en gång, då ra, varför hon kom gående.
hon inte fann annat arbete, ifrån februari Om du ändå ville hjälpa mig, sade hon bedjande till pojken.
- Det beror på vad ni betalar.
Du behöver inte bära ensam, bara tionshallen och väntsalarna, där var det, hjälpa mig.
d i kan det väl inte kosta så som det hindi.
att hon för första gången mycket.
i sitt liv gick med en herre för en natt; Det var inte mycket pojken begärde, men första gången hon gjorde något sådant i alla fall m oväntad utgift, ty impressa- utan kärlek, endast av nöd för att få lite rien hade sagt att resgodset skulle bli om- mat och värme .... besörjt.
Men hon hade inte funnit något I Budapest hade hon försökt sig på tid- vid stationen, som hade ombesörjt hennes ningskolportage, men d i hon inte hade resgods.
medborgarrätt i Ungern ville man efter Medan hon gick.
kände hon hor vätan i n kort t i d inte ge henne fler tidningar, om trängde in i skorna.
Det var töväder.
hon inte betalade en större summa, och det hotellet fann hon värden i porten.
kunde hon inte.
- Jag är danserskan Teresina lom skall Under alla dessa år var Teresina skild uppträda i Casino de Paris i dag.
från sin lilla flicka.
Hon hade Lisabetta Värdinnan gick före, bad om ursäkt för hoa systrarna i ett barnhem och måste att inte kaminen var hel i dessa billiga varje månad skicka pengar till hennes un- hotell ryka kaminerna alltid in - hon tog derhåll, A. vilka år av lidande hon ha- en nyckel från väggen och öppnade ett av de bakom YR!
de små rummen; det fanns ingenting mer Lisabetta var ofta sjuklig, och det kun- därinne än en säng, en kommod, ett skåp, de hända att ett telegram nådde henne att t r i stolar.
Lisabetta var svårt insjuknad, a h hon då S i fort Teresina lagt kappan ifrån sig, satt fastlåst någonstans utan pengar att skyndade hon till spegeln och granskade kunna fara till sin lilla dotter.
sitt ansikte Vid sådana tillfällen höll Teresina på Det såg trött, blekt och magert ut.
Men att förlora förståndet av sorg, först un- det var inte fult.
Knappt skönjbara spår derrättelsen att barnet var P i bättrings- av livet, knappt antydda rynkor, sådana som man får av sorger och överstånden sjukdom under en tid, d i ungdomen ännu inte är förbi.
Teresina blir mera nedstämd än förut, hopplösare, när hon ser på sitt ansikte.
En känsla av likgiltighet kommer över henne.
började väg uppåt ha Det är bäst att jag inte gör någonting genom bekantskapen med alls nu: att jag lugnt lägger mig en stund; resande skådespelare, ty senast halv åtta måste jag ge mig iväg, hor impressarien Wunderwild.
Och denna eftersom jag skall uppträda hal " nio.
— bekantskap hade Lisabetta att tacka fur sitt Hon hade inte legat två minuter på sän- liv.
gen förrän åter oroliga tankar hamrade i Herr Wunderwild hade rätt Teresina hennes hjärna: men jag borde detta namn hade han givit henne för åtta öva mig något först; armar och ben äro år sedan — att åter försöka börja dansa stela och odugliga efter den långa resan.
igen a h tillsvidare skaffat henne treda- Hon sträckte på sig.
Så trött hon var.
garsgästspelet i staden O. Om hon nu bara kunde sova lugnt, inte äta, inte dricka, inte göra någonting och - - - - — — — — Casino de Paris, Dörrarna voro ännu stängda Någon påpekade för henne att ännu suttit på tåget O. sista station — vi gå endast till O. hörde hon i sömnen konduktören ropa.
— — — Ack, jaså, hon var redan framme; låg i ni rum på m säng.
, I sprang hon upp, såg på sitt armbandsur av silver, så började hon klä om sig a h tvätta sig.
- - Det är bäst, om jag inte gör någonting — det är nog för sent att hor- i i " " i i sista minuten.
Det får gå som det vill.
.
Hon tog fram ur kofferten kartongen, där hennes tre danskostymer låg med allt som hörde till dem, och noterna till ka- om hon nervös brådska - - bru- knippen med små elektriska lampor lyste hennes väg.
Hon stod framför scendör- ren, hörde oväsen, prat, gräl, pianospel, Ett ögonblick stod hon och lyssnade, kände en beklämmande plåga, häftig hjärtklappning straxt därpå kom m egendomlig stämning över henne som under verkan a v en lätt narkos; hon kände till detta tillstånd och Si tog hon på sig sin visste att nu skulle hon fortsätta att handla kappa med det trasiga fodret, utan att hennes vilja var med, hon skulle den lilla hatten med resfloret på sig och fungera s a n m maskin, ett dött ting, som pick med kartongen under armen ur hu- pellmästaren.
na set.
satte - Flera gånger måste hon fråga de förbi- gående vägen.
Gatorna voro mörka snön låg våt a h smutsig på marken; luf- ten var mild, kändes behaglig som i mars.
E " ljum vind förde en doft av mylla ge- nom gatorna Teresina har fått veta, att hon ännu måste passera ett par tvärgator, innan hon kommer fram till huvudgatan.
Vid det stora torget låg Casino de Paris.
Ängslan uppfyllde henne ju närmare h a kom: Skulle hon lyckas, skulle hon falla igenom?
Det var så mycket som berodde på detta.
Tills vidare skulle hon dansa här trte kvällar.
Om hon “ vann publikens gunst ” skulle man också engagera henne för de ~ En välbehövlig sammanslutning har i dagarna bildats, nämligen en före- ning av guvernanter och privatlärar- innor i vårt land.
Fröken Axianne Thortenson, e n av initiativtagarna, har för Tidevarvet yttrat sig om föreningens närmaste ön- skemål och arbetsprogram.
A r dis- kussionen @ det konstituterande mö tet f r a m g i c k, hur nödvändigt det var att söka beinga ordning och förbätt- ring i lärarinnornas löneförhållanden.
zigenerska bar hon en ramsvart peruk.
Hon den röda huvudduken, som hon i dansens hetta skulle slita av sig, ör- ringarna i form av halvmånar, tamburinen ingenting fattades.
sa gällde det bara att kropp dansar; hon vet inte om det.
studera in ett glatt ansikte, fullt av över- Hon ser tjock, blå rak L salen, dukade strömmande livlighet, låta ögon och tänder hord.
vinflaskor.
öglas, rykande mat.
Och blixtra så att åskådarna applådera a h bli många blickar följa henne.
galna och måste ropa: i n äkta zigenerska!
Under pausen, medan hon klär om sig.
Det första steget blir givetvis härvid- Teresina sitter i sitt kalla rum.
Hon är spelar pianisten.
Hon hör det svagt in i — — lag a t t försöka åstadkomma i n stati- trött och till bara vila m liten stund till, sin klädloge Sin kappa har hon lagt över axlarna.
Hon dansar fantasidansen och slutligen stik över de nuvarande villkoren, ett Av sorlet och den tilltagande rörelsen den slaviska bonddansen.
företag, som stöter på stora svårighe- märker man att huset håller på att fyllas.
Efteråt sitter hon trött, förvirrad och ter f grund av dessa lärarinnors iso- Teresina har lagt armarna på och bortkommen i logen och befriar sig från lerade och i privatlivet undangömda huvudet på dem.
Hon tänker på sin lilla sminket.
stälning.
Den därefter viktigaste flicka hos systrarna.
När hon sist var där Hon hade väntat att få sina pengar ef- hade barnet sagt: Mor, jag vet ju inte ens uppgiften blir att skapa ett forum.
där att du är min mor.
an du aldrig har något ter första dansen.
Hon ville skynda sig U fort hon kunde till sitt hotellrum för allmänhet och lärarinnor kunna mö- med dig åt mix.
att sova.
tas.
d.v.s. en centralbyrå med räte i Hon fryser och det är inte bara av köld En hel dag a h en hel natt hade Tere- Stockholm, vilken tjänstgör som plats- sina gråtit över dessa ord.
som hennes tänder skallra.
P i engång förmedling samt i möjligaste min ar- Och nu kommer de återigen hettande och känner hon det som an hon suttit fångad i m fälla.
betar for fastställande a,.
fodringar grymma över henne, så att hon måste gråta.
Åter har direktören skjutit förhänget åt Efter detta måste hon sminka om sitt an- och löner från båda håll.
sidan.
sikte.
Denna byrå är det nämaste målet Direktören drar dörrförhänget åt sidan.
Hin räckte henne pengarna; hon ser på för vårt arbete, säger fröken Thor- En strimma ljus faller på¨ honan.
Hon ser dem.
stenson, och vi tänka starta den under hans mastiga kropp i en trång svart jakett; Det stämmer inte.
Jag har inte mer i kassan.
enklaste former.
Men även för den den feta halsen, huvudet med det kortklipp- Det var en undanflykt.
ta grå håret, de utlevade ögonen med en anspråkslösaste början behövas ju obehaglig grön blick, de ovanligt starkt Jag har utgifter började hon.
medel.
Vår budget kan ej mer än till markerade veckan under ögonen, de stora Ni får resten i morgon krill.
en del vila på medlemmarnas avgifter, näsborrarna a h den tjocka dubbelhakan ge Hon stod där obeslutsam.
då vi ha att göra med en så lågt av- ansiktet uttryck som påminner om ett stort, Om ni hellre vill det.
sade han, kan ni lönad grupp rom denna.
Vi måste a h fegt djur.
Han hade m röst som var komma med mig till min bostad, det är tjock av obehaglighet, en sådan röst som inte långt Er prestation var inte dålig.
också vända oss till en välvillig all- passade m komediant och en spekulant.
men inte heller bra.
Det fattas er fullstän- mänhet och hoppas p i dens hjälp i Med rynkad panna a h med munnen dragen diat teknik och temprament.
Detta oak- var strävan Ja, det beror mest på till ett hånfullt och grymt p i n sade han: tat vill jag engagera er för de omkringlig- denna hjälp, om det, rom vi drömma Jag tyckte jag sade att ni skulle komma gande städerna, där jag har flera etablis- semang.
om som vår förenings framtid, skall a h visa er.
Men om ni tänker spela sipp!
Hon ser på honan för att komma un- Han gick.
kunna realiseras: studielån, stipendi- Teresina reser sig, tänker efter.
Inom derfund med vad hon menar.
Men då er, resebidrag, inrättande av lånebib- henne står allting stilla, förstenat.
Det i kom redan förklaringen från hans egen liotek, sjukkassa m. m. bara hennes hjärta, som rör sig med mun.
Naturligtvis skall ni få veta under vilka Vi önska initiativtagarna all möj- långsamma, tröga och tunga slag.
förutsättningar.
lig framgång och vädja t i l l vår läse- Ack.
det var så mycket som stod pi Ack ja, hon visste det.
Hundratals gån- krets att giva dem det stöd, de så väl spel för henne, hon måste hålla sig väl ger hade hon hon denna sats uttalas med direktören.
Hon var i hans hand behöva.
För henne fanns det inte något val Det stod i hans makt att avbryta ” gästspe- let ”, om hon inte passade honom.
Eller Överallt strövade hungriga arbetslösa om- att slå SY på hennes lön Och hennes kring, män och kvinnor, som alla togo satts i rörelse medelst en uppdragen fjäder dröm, hennes enda gyllene dröm vår den emot, " id som erbjöds dem.
Hon tryckte ner låsvredet a h stod mitt H o n slog hinderna för ansiktet.
Med att få ihop litet pengar så att h a kunde på scenen Tre herrar och två damer satt resa till den stad, d i r hennes barn var i d den sista resten av tankeförmåga sökte hon spridda där.
De presenterade sig: Herr di- en utväg redaktören, kapellmästaren, komikern; d e bå- ha någonting med sig till Lisabetta.
Det fanns inget arbete att ii a h om Hon blev rädd att hon kunde ha föro- da damerna voro sångerskor.
, var det förbun- lämpat direktören.
Upprörd som hon är Jag är dansösen Teresina, jag b a l l upp- förödmjukelse och så störtar hon som gripen av feberyrsel ned- träda halv nio här.
m nu var man vindeltrappan, tamburinen med dess Herrarna visade sig älskvärda, damerna m man inte ville gå flygande, röda band har hon i handen kyliga.
Teresina räckte kapellmästaren I den smala gången möter hon komikern portföljen med noterna Herr direktör, sade hon - i hennes röst Var är direktören, frågar hon andlös H i n En gisten skrubb anvisades henne som väntar er inne hor sig, dörren längst borta darrade äckel och fruktan.
Hon kastade klädloge ett kallt smut huvudet tillbaka — herr direktör jag i slutet av gången Haha, ni tillhör ho-, med ett smutsigt i nom redan, men av den anledningen behö- antar en förslag.
är kan ni klä er och Då är det bra, sade han.
då kan vi gå.
ver ni inte inbilla er någonting.
varenda direktören.
Ett bord, en spegel, en ohörbart, formade sig ny tillhör honom.
gången länstol och en trebent pall Vad?
Teresinas sminkade mun står hennes läppar orden: det är andra gången rummet.
En stor blecklåda jag gör något sådant utan k halvöppen.
Ack ja, hon känner livet Men däri fanns gammal sminkat detta kommer hon inte att gå in på.
Nej, första gången gjorde jag det av nöd, allde- t- läppstänger, gult.
rött och lila puder, salvor, under inga omständigheter.
Hon hör ett les som " ".
fett, hudkrämer — en avskyvärd stank av Hon visste inte, om hon uttalat dessa ord rop: Teresina!
härsken tran a h smuts steg upp ur lådan.
högt, ty hon hörde direktören skratt Teresina ställde den på golvet i ett horn.
Det är han.
H a n tar emot henne i sitt rum, tilltalar våldsamt, han kiknade, han hölI på att för- kastade m duk över.
Så tog hon nu kar- henne med du.
talar inte mycket.
Hans gås av skratt.
tongen fram sina egna saker a h började Detta tycktes henne vara den ohyggli- arm sträcks ut efter henne Han nämner sminka sig framför spegeln.
När han i förbigående, vad hon redan förut borde gaste minuten i hennes ohyggliga liv.
klätt av sig a h stod i linnet k a n direktö- Det var som om någon, på väg att hop- ha fått veta av impressarien Wanderwild, ren utan att först ha frågat om lov i vattnet för att dränka sig, hade l i t?
nämligen att alla nöjesetablissemang i de eller bett om ursäkt, sade hin i m be- höra en cynisk vits slungas efter sig.
tre angränsande städerna tillhörde honom.
fallande ton: Skynda på!
Ni kommer som Medan han talar, hörs signalen till rit nummer tre, och jag vill se er först.
föreställningen börjar.
Så gick han vidare.
Han reser sig, lämnar rummet.
Hon Teresina hade tre danser och tre om- följer honom.
går bakom honom.
Han klädningar, zigenardans, fantasidans och stiger fram på scenen för att muntligen slavisk bonddans tala om, vad som bjuds i det nya program- Teresina var blond mörkt blond.
S a n var färdigklädd, bordet - — Lågt, nästan som pa — met.
Omedelbart därpå kommer damen, som allvarliga visor.
Bifallet är mått- sjunger Teresina hörde direktören säga: Nå, den dir kan sluta — hon drar absolut inte bort adjö.
Si kommer komikern.
Han sjunger visan om storkboet.
Publiken skrattar och klappar händerna; ha " måste ta sista versen dacapo.
Så framsäger han melodramen: Änkan Åter hörs starka applåder, åter skrattar Slutligen kommer Snurran: Min fröken fall inte omkull!, Publiken tjuter av skratt - si - en minuts paus.
Direktören anmäler: Nu kommer dansö- Teresina.
De klappa redan på förhand.
Det tyc- sen
Parlamentarismen det (64) verkligen d u?
Jag har så ofta tat dig för att du varken kan eller vill att du kommit tillbaka t i l l m i x, så har jag vaknat, och mörkret tomheten har stirrat emot mig.
Skall j a g inte vakna också nu och fin- att allt endast är en dröm?
Ge men Getingen, drömt och na, Forts. från sid. 1. republikens glansperiod en gång ka- av Thukydides, historie- forskare och historiekritiker: så var väl Atén t i l l namnet en demokrati.
men i verkligheten en styrelsen i den främste mannens hand.
ROMAN rakteriserades E.
L. VOYNICH debevis av präster.
Jag vill inte ha fler kompromisser, padre.
Jag har haft nog av dem.
Antingen måste du avstå från d i t t prästkall, eller också från mig.
- Hur skall j a g kunna avstå från dig?
Arthur, hur skulle jag kunna?
Avstå — från honom då.
Om du du högst, mig eller bjuder mig hälften av din kärlek, och skänker den andra hälften åt din Gud, Getingen var sig så tar jag inte emot din andel.
Är Där levde jag, om man kan kal- var utom sig n i vrede och ursinne du hans, d i är du inte min.
Det är ej underligt, att man velat Han flämtade och darrade och ögo- la det att leva - jag har ritt åtskil- Vill du, att jag skall slita sönder “ tillämpa ” parlamentarismen också i nen sköto gröna gnistor so men ilsken mitt hjärta?
Arthur!
Arthur!
vill katt.
frostbitet löv.
Han hade vaknat upp du driva mig till vansinne?
Nyheter signaturen — b — redaktör Getingen slog handen mot muren.
ur sin dröm, och det var mörkret och - Du har att välja mellan oss, upp- Otto v. Zweigbergk — med tids- tomheten som stirrade emot honom.
personkännedom visat på vad en mål- Arthur, — du måste hu en smula repade han.
Eucador — Montanelli tog fram ett litet fodral, barmhärtighet med mig.
medveten strävan för parlamentaris- Inte som gruvarbetare?
Hade du någon barmhärtighet i vilket han hade ett skrynkligt och men betydde i Karl Staaffs politiska med mig, när ja, tack vare dina lög- solkigt papper förvarat.
historia, och därigenom i svensk poli- Se!
sade han.
tisk historia över huvud under de si- last.
” Jag trodde på er som jag trodde Det — är lögn!
ropade Getingen på Gud Gud är en stenbild, som jag sta tjugu åren.
Som lösningen av en med blixtrande ögon Än biskopsdö- kan slå sönder med min hammare, och sfinxens gåta betecknas upptäckten met då?
ångrar sina synder och fortsätter att ni har bedragit mig med en lögn. ” efter Staaffs död av e t t manuskript, — Biskopdömet?
Getingen log och räckte det tillbaka leva.
Det är endast hans son Lim be- som under titeln Det Demokratiska — Jaså, ni har glömt det Ja, det - Vad man ar ung, när man är nit- höver dö.
Du säger, att du älskar Statsskicket sedan utgavs i två voly- mig, men den kärleken har jag måst ton %, sade han.
Det förefaller så lätt att slå sönder allt med en hamma- mer Arbetet innehåller en redogö- betala mycket dyrt.
Tror du, att jag relse för statsskicket och dess sätt att kan utplåna allt som varit och efter re.
Nu är det i stället jag, som be- finner mig under hammaren.
Vad arbeta i England, Frankrike, Förenta dig beträffar finns det ännu gott om Staterna och Schweiz.
Dessutom in- människor, som du kan dåra med di- Tyst!
— nehåller det småuppsatser med sam- Montanelli förde med ett lögner.
I ditt ställe skulle jag måhända manfattande reflexioner över parla- förtvivlans skri händerna mot sitt I,,,.
När du slutat, kysste du vara lika obarmhärtig, sade Montanel- mentarismens väsen och arbetsmeto- vud.
Han lät dem åter sjunka och gick långsamt bort till fönstret.
Där li.
jag kan inte göra det du ber mig bjällror vid en kringresande cirkus der.
Där belysas svenska förhållan- satte h a n sig ned och pressade pan- och slav åt varje svart odjur som be- den också i direkta ordalag, och där jag betraktade honom och träbelätet hagade att sätta sin fot pi min nacke.
flykt, och när du ä r räddad, skall jag får man ju också veta, vilka problem och skrattade.
När jag sedan vakna- Jag, som m a n svultit och spottat på omkomma i bergen, eller av misstag som för Karl Staaff, blivit brännan- de upp och såg baracken och de spet- och trampat under fötterna och som ta in ett för starkt sömnmedeI.
Det de.
Denna framställning är i och för älska kulis, då förstod jag.
Jag för- fått nöja sig med de matrester hun- är allt vad jag kan göra Det är en sig av stort värde, då ingen annan stod, att d " frågade mer efter din darna lämnat.
s. vad tjänar alltsam- stor synd, men jag tror alt han skall finnes på svenskt språk.
Den är klar men jag måste gå hem.
Jag — befin- djävulska Guds ynnest än att rädda mans till?
Hur skall du kunna förstå förlita mig.
Han är barmhärtigare mig från helvetet.
Och det har j a g det onda du gjort mig.
Du säger, att ä " och grundlig:.
lätt att tränga i n i ge- ner mig inte riktigt väl.
Han liksom darrade av skräck.
Ge- alltid erinrat mig.
Jag glömde det nom sitt intresse för belysande detal- Getingen utstötte ett gällt an.
nyss, när du vidrörde mig, jag har va- Det är för mycket, det är för jer.
Den bygge.
på och motsvarar i tingens vrede dunstade inri rit sjuk och en gång älskade jag dig.
Padre.
ser du inte -- mycket!
Vad har jag gjort, det är för icke ringa mån sådana standardarbe- Montanelli r y c k t ~ tillbaka och blev skull, att du skall älska honom mer in mycket!
Vad har jag gjort efter du ten, vari t. e x.
amerikanaren Lowell stående orörlig.
mig?
Är det för de genomstungna kan tänka något dylikt om mig.
Vad Inte det!
viskade han till slut.
och engelsmannen Bryce samlat sitt händerna han blivit dig så dyrbar?
har du för rätt.
- Som om jag ville vetande om engelsk parlamentarism Min Gud, bara inte det!
O m jag blir hämnas på dig!
Förstår du inte att Se på mina!
Och re här, och här!
Jesus, måste v i förbli fiender.
och andra former för demokratiskt Han rev upp skjortan och visade jag endast vill rädda dig.
Skall du aldrig förstå att jag älskar dig?
de förfärliga ärren.
samhälls- och statsskick.
kysste den stympade handen.
Han grep Montanellis hand och Padre, denne din Gud är en be- Arthur, j a g kar inte låta bli att - Padre.
skall du aldrig förstå att 81 fort går tiden, att en av de frå- överhöljde den med brännande kyssar tro på honom.
Om jag kunnat beva- dragare.
Hans sår är inga verkliga gor, som Staaff gett den utförligaste jag inte drunknade?
sår; hans lidande är ban en fars.
Det och tårar.
Händerna blevo plötsligt kalla och ra min tro under alla dessa förfärliga Padre.
följ med oss!
Vad har belysningen, förhållandet mellan kung stela Ett ögonblick var allt döds- år.
hur skulle jag då kunna tvivla på är jag som har rätten till ditt hjärta.
Padre, det finns inte något lidande du med denna döda värld av präster a h minister, knappast längre fångar tyst.
Sedan knäböjde Montanelli och honom nu, när han återskänkt som du inte åsamkat mig.
Om du och avgudabeläten att skaffa?
Den vårt intresse.
Annorlunda med frå- dolde sitt ansikte vid Getingens bröst.
Kom ihåg att jag trodde att kunde ana, vad mitt l i v varit!
Och är full a v det förgångnas damm och dat dig.
gan om parlamentarisk ledning.
Staaff ändå ville jag inte dö.
Jag har ut- de dödas ben.
Kom ut ur denna Det återstår att göra.
tbesmittade kyrka - ut i solen och finner t i c möjligheter till ständig re- härdat allt och tvingat min själ till tå- pe Arthur!
Det var ett skri av mod, därför att jag ville komma till- ljuset.
Padre, det är v i som är livet gelmässig parlamentarisk ledning: verklig ångest, men Getingen fort- a h ungdomen; det är vi som är den baka och bekämpa din Gud.
Detta satte: 1) partiledning genom partibeslut; mål har varit som en sköld som jag eviga våren; det är v i som är framti- hållit för mitt hjärta, och det har rad- den!
Padre.
gryningen är så nära — 2) personlig partiledning i n k vill du väl miste &lt;m ~ l u p p och det är hopplöst alt dat mig frän vansinne och död.
Och gången?
Vakna upp, och låt oss be- 1) utskottsledning.
varandra.
Om du beslu- när jag nu kommer tillbaka, så fin- gynna liva på nytt.
Padre.
jag har ner jag honom alltjämt i mitt ställe Här gömma sig sannerligen parla- alltid älskat dig, alltid, även då du Han låg med huvudet på Montanel- mentariska problem.
dödade mig.
Vill du nu döda mig på lis arm som ett sjukt barn i sin mo- nytt?
1) Skall ett politiskt partis hållning ders famn.
Montanelli ryckte undan sin hand.
bestämmas genom majoritetsbeslut vid — Äntligen — äntligen har du kom- — O, Gud, hav förbarmande med partisammanträden?
mit åter!
mig!
ropade han.
Du har din moders Getingen suckade tungt 2) E l l e r skall ledaren helt enkelt Montanelli satt som en stenbild el.
ögon!
lin lång och djup tystnad föll emel- taga ledningen och fordra, att partiet 11.1- som en död.
Under Getingens första, häftiga ordflöde hade han dar- lan dem.
I det gråa skymningslju- följer.
rat en smula, men nu satt han allde- set betraktade de varandra, och deras 3) Eller skall ledningen för de olika les stilla.
Efter en lång tystnad såg hjärtan stodo stilla av fruktan.
frågorna bäst övertagas av utskotten han upp och talade, mekaniskt och (Forts.) där en saklig utredning och överens- undergivet: kommelser och kompromisser mellan ut i ljuset.
Min stackars, stackars de olika partiernas representanter för- gosse, vad d u blivit förvandlad!
Det bereda frågorna i s i hög grad, att öv- är som en ocean av lidande sköljt huvud, du som var så strå- rig debatt blir tämligen betydelselös?
Bland de frågor, som Karl Staaff lande av liv och glädje.
Arthur, är älskar (Forts.) knappast lik.
Han — — — — na — - - — — Montanelli böjde sitt huvud och - - — — ra över ditt tagit upp i dessa små diskuterande översikter, saknas en: hur skall parla- mentarismen reda upp flera än två huvudpartier?
Att den saknas blir återigen ett tecken på hur fort tiden ridit.
Detta problem kan ju numera nästan sägas ha i sig uppslukat du övriga.
Karl Staaffs parlamentariska histo- ria har givit anledningen till denna överrikt med dess många antydningar Vi hoppas få återkomma för att ii några punkter försöka komma utöver antydningar till belysning och diskus- sion.
