# ID: svediakorp-per3258
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,773
# sentences: 467
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet N:r 41 Frigga Carlbergs bild tecknas av En av pioniärerna skyddade barnen tillräckligt, fram- för allt icke dem Frigga Carlberg, som nu lämnat oss, En av pioniä- var m av de mest utpräglade person- ligheterna i den Fröken Karen Jeppe, som är Na- grupp av kvinnor förbunds kommissarie och för Kristet samhällsliv som ledde kvinno ombud i räddnings- och hjälparbetet rörelsen i vårt land bland armenierna, har varit i Stock- på den tid, då dess holm.
Genom Honorine Hermelin får närmaste handgrip- läsaren en föreställning om det in- liga mål var poli- tryck hon gjorde genom sin person- tisk, rösträtt.
Få lighet.
voro de, som upp Elin Wägner i artikeln rerna.
som Frigga Carlberg Förbundets Dagens ledares.
Den förvandlade buro den arbets- socialdemokratien, finner att statsmi- bördan, men Out- modiga nisterns tal i Lund ger möjligheter för tröttliga.
ett vänsterförbund.
och trosvissa.
Det är väl, a t t de aldrig En jämförelse göres mellan svensk, arbetade för eller dansk och norsk lagstiftning i fråga drömde om någon om återfallsförbrytare.
belöning för egen ' del.
Treenigheten är författad av de rev.
Bernard Cockett från Austra- lien, som från ekumeniska mötet, där form Ty ingen belöningar saknade skyd- av i ämbeten han uppträdde mot mötesresolutio- och upphöjelse som nen i d e sexuella frågorna.
reste till, eljes tillkomma po- av KAREN JEPPE “ När något är inre, då förändring. ” fullbordat i en människas det åstadkomma en världs- Tolstoys förut i Tidevarvet ci- terade ord stå kanske skrivna — i sin obön- hör lighet och väldighet över den historia, - byggde upp barn- varur givits glimtar genom Karen Jeppes hem på barnhem föreläsningar om hennes verksamhet bland för att finna plats Armeniens folk.
för de många hem- Hon är danska var gymnasielärarinna lösa, men hon viss- med matematik som huvudämne då en kväll te, att även " m hon för 22 år sedan i m sal lik den.
där hon därmed lyckades nu stod och talade i Stockholm — Karin hjälpa många en- Jeppe visade omkring sig med en gest som skilda fall, många kom ens tankar att tillägga: a h där kanske mödrar och barn, lik många tusen ord talats och talats utan så måste lagarna alt lämna spår en föreläsning lät henne frmaför allt änd- få syn ras, göras mera barn.
rättvisa.
— på Armeniens fader- och moderlösa Vilken process som låg bakom detta får Tiden går fort kanske ingen veta.
blott vad som följde: Som fattigvårdare hur han tog sig dit ned, M o föreståndar- och barnhemsleda- inna för ett barnhem, som under hennes i Göteborg un- ledning utvecklades till yrkesskola.
Kriget åren omkring bröt ut.
För säkerhets skull beslöt tur- sekelskiftet hade karna att helt enkelt genom mord och de- Frigga Carlberg portation förinta det armeniska folket.
att möta och käm- Vad Karen Jeppe n a uppleva gjorde pa med fördomar henne sjuk, arbetsoduglig för år.
Där- orättvisor, otymp- efter var hon åter på sin post, hos den re der, heter i lag och Ann Margret Hollmgren har utgi- frihet med studie- vit i sammandrag en dagbok av ätte- arbets- och beford- fadern Tersmeden.
Hilda Sachs ger ringsmöjligheter, en skildring av denne Krigsman och veta icke mycket kavaljer.
om dessa banbryta- äro borta grupp av det döende och förskingrade fel- ket, som kastats ut i Syrien.
1923 nådde henne “ ett långt telegram ” och med Folkförbundets uppdrag att som kom- minne för det löj- missionär under dess sociala sektion ar- liga, groteska, för beta för kristna armeniska kvinnor och med sinne dryghet, byråkra- barns befrielse ur muhammedansk fången- re, som nu genom- Fru Ebba v. Eckermann bemöter I B — ds artiklar om scoutrörelsen och leva sina stilla år eller slutat dem.
dess medtävlare.
1924 bildades inom svenska avdelningen An de inte göra FRIGGA CARLBERG fruktansvärd.
Hon Internationella försoningsförbundet en det, känns på något sätt som en försummelse av oss snart bli bekanta med Frigga Carl- hade ett outtröttligt förråd av hi- kommitté, med Natanael Beskow som le- Mötesplatsen som veta, vad de betydde, och vilken berg.
Hon bodde ju i Göteborg och storier, en häpnadsväckande förmåga dande kraft, om samarbetar med Karen Föreningen Frisinnade Kvinnor i tacksamhet.
kvinnorna äro skyldiga stod för arbetet i västra Sverige, mer att dra fram dem i det rätta ögonblic- Jeppe på ett annat område.
Genom uppgö- Halmstad, inledde höstens arbete ons- dem.
V i måtte inte ha gjort vad, vi hon var uppe i Stockholm vid Cen- ket.
Men en kvinna.
som hade så mån- relse med en beduinhövding inom franskt dagen den 30 sept.
med ett synnerli- ga belägg på folks svagheter och sam- mandatärområde har hon vid floden Balik i gen trevligt samkväm.
vartill medlem- bort göra för att skapa tradition och tralstyrelsemötena eller när eljes nå blev på den tiden icke enbart Mesopotamien fått jord upplåten för kolo- mar och andra intresserade inbjudits.
hålla linjen klar, sambandet levande got viktigt skulle ske, Ofta tillkalla av dem.
som makten hade.
Ef- nisation.
Från den överfyllda baracksta- des hon som talare.
Alltid kom hon.
Fru Rut Adler från Lindome höll mellan nu och då.
därvid föredrag om Medborgarskolan m man i n t e kunde komma åt den vid Aleppo har hittills nära 300 arme- När man åtminstone nu vid Frigga och det tyckte man föll av sig själv.
på Fogelstad.
P i ett medryckande Carlbergs död vill ge en bild av henne, Inte tänkte man på, att hon även var hennes uppoffrande verksamhet eller nier flyttat ut till kolonisationsområdet.
och intresseväckande sätt skildrade Jordbruket, som skötes med moderna red- en privatperson med man och barn hon skolans arbetsmetoder a h den då är det heller inte lätt att dra skap, bär sig, ty armenierna äro flitiga, stora betydelse den har för att göra denna bild för dan, som sakna I skickliga och omsorgsfulla arbetare.
Gott kvinnorna förtrogna med samhällsar- nedom om den bakgrund, mot förhållande råder mellan dem och araberna.
betet.
borg bland de fattiga och hon skall ses.
Man måste först Efter föredraget utfördes säng och sig tillbaka till den tid.
då barnen.
Men ingen svårighet, särskilt under dess första år, medar- Karen Jeppe har intet patos i det yttre.
musik på ett förtjänstfullt sätt av betade ofta.
har återgivit en del Man får heller inget veta varken om mas- fr. Birgit Carlsson.
Sekr. rösträtt var något löjligt och otänk- ingen arbetsanhopning eller trött bart, d i hela vår moderna sociala lag- het fick hindra Frigga Carlberg, av sina historier.
Flertalet under den sakerna eller om spännande befrielsehisto- stiftning, barnlagarna inberäknade, ty rösträttsarbetet var henne m hjär- sammanfattande titeln: Ur m fattig- rier.
Hon ger blott “ torra fakta ”, humor, i l ~ iver II h e l l icke fanns, då det demokratiska ge- tesak, en verklig lidelse.
Hennes er- vårdares minnen.
Där återfinnes trängda nombrottet icke skett, då världskriget farenheter från fattigvårdsarbetet vo- många egenartade och belysande histo- självklarhet.
ro bränslet under denna lidelse.
Ur rier ur en rik erfarenhets skattkam- Vem vet var livets väg går fram.
Vad icke skakat om samhällena.
De, som k-o unga in i rösträtts- de enskilda fallens bitterhet lärde hon mare.
Det är roligt an ha dem kvar förmår denna danska lärarinna att plöts- tycka att förkomma armeniska barn (Forts. å sid.
5.)
rörelsen i början av detta sekel, måste sig att lagarna, som de voro, icke av + .I) ligt angå — -- henne som det enda viktiga, vad inger att det “ lönar ” sig befria armeniska henne Vad betyder det, att öknen kring Balikflo- den börjat blomstra under flitiga och skick- liga händers arbete?
Och när två döds- beduinhövdingar, med den heliga blodshämndens tusenåriga tryck i böss- fiender, hanarna på upp just till Karen Jeppes vita hus i Aleppo för att falla i varandras ar- mar, vad har historien väl att säga om den händelsen.
Man frågar sig ovillkorligt: Vad h a r historien att säga om det som händer i Marocko?
Vem angår Riffkabylerna?
När skall där en världsförändrig äga rum?
Honorine Hermelin
Svart på vitt Den reformerade socialdemokratien * - Den 4 oktober var tio-årsdagen av Karl tärteknik ”.
Detta uttalande fälldes mast i samband ned d e faktum att man Staaffs dal.
För att fira hans minne I- lade sig de söndersprängda leden av hans använde vetenskapliga metoder fä att be- Frisinnade landsförening Vid hans grav räkna ett undandolt artelleris läge.
Luft- utveckling tvang artilleriet nedlades på söndagsförmiddagen kransar spaningens bland annat från Frisinnade Kvinnors u n d e r världskriget att lära konsten strävar synbarligen efter att däri se Riksförbund av dess vice ordförande, fru att gömma sig, kamoflera.
Med veten- uttrycket för sitt eget program.
Me- hjälp är man nu i stånd att med Ellen Hagen.
Den bar inskriptionen Karl - * dan de hålla på att slita den tvisten, vid Staaff t. memoriam.
De röda rosorna ledning av röken och skottlossningen bestämma artilleripjäser- kunde det vara av intresse (och av be- från Frisinnade kvinnor till Karl Staaff t y d l i g större intresse) att grubbla fortsatte m tradition, som sträckte sig mer nas.
läge.
Detta i, i och fä sig tävlan mellan mycket typiskt skyddsmedel för krigsteknikens och anfallsme- eviga i n tio år tillbaka.
över vilket framtidsprogram för so- P i aftonen voro hundrastals minnesfester cialdemokraterna, som här varslas m. ordnade i huvudstaden, och över hela lan- del.
När man har utexperimenterat en ka- Det är nog ganska väl funnet då det.
I Stockholm talade professor Arthur non, som bryter genom en pansarplåt, må- Socialdemokratens redaktör i sitt Bendixson, bankofullmäktige C.
G. Ekman ste man finna upp en pansarplåt, som håller denna kanon, och sen en kanon, som a h borgmästare Jacob Petterson samt en för framhävande av statsministerns tal, av de folkfrisinnades kända kvinnor fru går igenom den nya pansarplåten och så såsom e t t prov på renhårig socialism vidare i det oändliga.
Vira Eklund.
anför ett citat ur m bok av en tysk v a d som berör m egendomligt Y i detta Ekman berättade att Staaff kort före sin professor om Karl Marx: " Lika litet död varit betänkt på att U upp förbudet fall att Y svensk press konstatera nödvän- Marx är Kant representant för på landsföreningens program.
I den då- digheten av vetenskapens samarbete med varande landsföreningen skulle majoritet militären, alldeles som om detta dels vore en en världsåskådning. ” Ty det är no: funnits för en sådan åtgärd.
Sprängningen nyhet, dels vore m sak, som utan vidare inte lätt att i längden vara represen- av Landsföreningen hade kanske d i e j hel- är ii förträfflig.
Det är inte bara så, att tant endast för en världsåskådning vetenskapen användes i tvekampen mellan l e r behövt äga rum.
Vad som sades vid festen om förtalet arméer om nya angreppsmetoder och mot Staaff var icke något nytt.
Och in- skyddsordningar mol dem.
Vetenskapen och den allena kan göra krigen verkligt för- vit genom partiväsendets institution.
genting som kan sägas härom, lämnar ett intande, framförallt mol civilbefolkningar- vissa frågor, men att sedan fortskrida Den har blivit självändamål, man har ii starkt intryck som det man l i r av, att na.
Det finns därför en bestämd opinion med frågornas utveckling inom ramen också glömt att den endast var avedd rätt och slätt jämföra årtal, och beräkna bland mera vittskådande vetenskapsmän hur kart tid det tog att med er förtals- av dessa fyrkanter är betydligt värre t i l l ett redskap.
kampanj så bryta ner denne starke mans mot att vetenskapen överhuvud träder i Partier skulle icke göras t i l l matema- Det vore önskvärt, att denna institu- motståndskraft, att han föll för en i a h krigets tjänst.
Internationella kvinnoför- bundet för fred och frihet Lir på svenskt tiska figurer, de borde ha rätt att va- tion snart återfinge sin rätta plats för sig själv icke farlig sjukdom.
r a organiska, så behövde de inte Det skulle kunna ske genom ett vän- Det var icke första gången sådant * d- initiativ försökt att organisera denna rö- relse, och få så många vetenskapsmän som sprängas eller avtrubbas, när tidens sterförbund.
Tiden ar d fattig, vi ha de i historien och icke heller den sista.
möjligt att förbinda sig till att icke för- gång gör, a t t deras program stöter icke råd att splittra den kraft till Karl Staaff hade samma förmåga som nedra vetenskapen genom att lita dan tri- Branting, fast verkningarna uppnåddes da i människoförgörandets tjänst.
Veten- emot rutans hörn eller kanter.
Men framstegsvilja, som finns.
Den be- med vitt skilda medel, att egga människors skapen har redan sådana samvetesvägrare.
v i mine leva i m tid, d i partipoliti- hövde bli samlad för att mäkta åstad- fantasi och väcka upp kärlek och beundran ken har det svårt, just emedan den liks väl som hat och fruktan.
flammorna som så kör emot komma något.
Kanske är det en så- på alla hörn och kanter.
dan tanke, som skymtar fram i stats- ministerns tal.
Y e n hur skall den kunna förverkligas?
H e l t visst är det nog inte så mycket, som åt- framåtskridandet utgör in av skiljer uppfattningen h o r de le- grundvalar, de senare, emedan dande socialdemokraterna och fler- relativt t ' nykomna och ha talet av den borgerliga vänstern.
Men rum i sin ruta, vars begränsning frågan är, om de stora skarorna, a m ännu icke prövat.
nu tillhöra socialdemokratiska partiet Det är därför ganska obilligt att gå på grund av vissa slagord och för- till storms mot statsministern, emedan hoppning om fördelar och bättre livs- han å ena sidan talar om 8-timmars- dagen och arbetslöshetsförsäkringen.
å andra sidan erkänner personlighe- med de tänkesätt ledningen kommit tens rätt och frihet.
Del må vara t i l l t i l l genom de erfarenhetens lärdomar?
låtet även för en socialdemokrat att Och skall ledningen våga försöket?
yttra de orden “ personlighetens r i t t Om den skulle göra det!
Den bor- och frihet ”, de tillhöra svenska språ- gerliga vänstern får i varje fall ej ket, även om de inregistrerats i den undandra sig sin plikt till självrann- liberala, frisinnade ordboken.
I stäl- sakan, och där rättvisan så kräver let det, om man inte alltid mota- offra gamla fördomar och gamla rät- des av partilinjer.
både naturligt tigheter.
Till samling för m ny tid!
och lyckligt att en åskådning efter att under någon t i d ha genom gått de praktiska förhållandenas skärseld, med avståndstagande från det föråldrade utvecklar sig i stän- d i g t nya former.
Sådan brukar ut- gång vara, men när det ar frågan om politik.
har man alldeles så förhäxad har man bli- vore vecklingens glömt detta, Kyrkomötet sammanträder för närvaran- de.
Lekmannasuppleanten fru Ester Lut- teman, har icke haft anledning att rycka I dag ha Staaffs belackare tystnat, am de ha utvalt andra offer i stället.
Enligt in, varför det kvinnliga inslaget fortfaran- vad socialdemokratens redaktör upplyser de Frågor av större intresse för allmänhe- arbetas nu med anonyma brev och telefon- påringningar mot Sveriges utrikesminister ten förekomma icke.
Det skulle då vara för hans roll som medlem av Nationernas frågan om d a borgerliga begravningen, förbunds kommitté tör Mosulfrågans lös- som nu kommer från riksdagen för att sanktioneras av kyrkomötet.
ning, varvid man utgår från falska För prästerskapet däremot måste många rättade upplysningar, dem högerpressen fått ur engelsk nationalistpress.
i själva frågor ha stort intresse, kanske allra mest verket var utrikesministern aldrig för det frågan om framflyttande av pensionsåldern mycket klandrade uppskovet med beslutet, från 75 till 70 år.
Frågan om nådåret och han ville en lösning, baserad genom en del- änkepensioneringen har icke hörts av saknas.
redan ning av Mosulområdet.
Engelsmännen, även de som voro förar- gade på den svenske kommittémedlemmen komma säkert icke att fatta att svensk press kan med glädje ta upp deras yttran den.
Engelsmännen kunna säga varandra beska saker, men de tala icke att höra dem sägas av utomstående, di blir det genast en solidarisk uppslutning.
Här hemma bryr sig folk nog inte d mycket om vem som får Mosul Mer grollet efter beslutet i härordningsfrågan måste ha luft.
Östgötakriget är slut, och lärdomarna diskuteras nu i pressen.
E n av dem skulle vara att “ utvecklingen framtvingat ett in- timt samarbete mellan vetenskap och mili-
Treenigheten av Rev.
Bernard Cockett E n jämförelse I gan Över hela världen ropas på större frihet i förhållandet mellan könen.
Denna frihet, beledsagad av önskan att få uttrycka den egna personlighe- lek och kan sjunka ner till an- skriande nödvändighet i vår tid Danmark har den brännatide frå- gärder.
Den får också pröva hur län- lir sexuell undervisning, som täcker om allmänhetens trygghet gent- emot sedlighetsförbrytare lösts så vitt det överhuvud kan ske på lagvägen, ge- nom den nya lag, för vilken fru Hjel- mer redogjort i Tidevarvet.
Det är till stor del genom den starka påtrycknin- gen från kvinnorna, som danska riks- (lagen förmått att ta itu så kraftigt som skett.
Tryggheten vinnes genom internering av återfallsförbrytare.
I Norge har en strafflagskommis- sion, i vilken bl.
a. två kvinnliga läka- re haft plats, nu framlagt ett lagför- slag, som också går ut på att ge sam- hället ett kraftigare skydd än hittills framförallt mot sedlighetsförbrytare.
Kommissionen föreslår, enligt Nor- ges Kvinder, först och främst en änd- ring i bestämmelserna rörande beru- sade personers tillräknelighet.
Hit- tills ' har det varit så, att handlingar, begångna under rusets inflytande, ic- ke varit straffbara.
Detta för så vitt den, som förövat dem, icke berusat sig direkt för att lättare kunna begå handlingen, eller för så vitt det icke gällt sådana handlingar, som t. ex. dråp.
E n våldtäktsförbrytelse, begån- gen under omtöcknat tillstånd, har icke straffats.
Nu anser kommittén enhälligt, att ansvaret för dryckenskapshandlingar måste skärpas.
Majoriteten föreslår följande formulering: Omtöcknat till- stånd, som följd av självförvållat rus, framkallat genom alkohol eller andra medel, utesluter icke straff.
Gällande norsk lag har givit möjlig- het till obegränsad nedsättning av straff för förbrytelser, som begås av sinnesslöa eller abnorma individer.
Nu anser kommittén att samhället bör skydda sig mot sådana individer ge- nom säkerhetsåtgärder, som icke ha karaktär av straff.
Rätten skall ha möjlighet att vidtaga vissa åtgärder mot abnorma förbrytare: 1) anvisa el- ler förbjuda dem vissa uppehållsor- ter, 2) ställa dem under polisuppsikt eller under uppsikt av en särskilt för- ordnad tillsyningsman och tvinga dem att anmäla sig regelbundet hos dem.
3) förbjuda dem att dricka alkohol- haltiga drycker, 4) sända dem till sinnessjukanstalt, vårdanstalt eller tvångsarbetsanstalt, eller 5 i hålla dem i fängsligt förvar.
Om det på grund av vederbörandes tillstånd eller böjelser är fara för at: han kommer att begå verkligt allvar- liga förbrytelser: våldtäkt, otukt med minderåriga, rån eller våld, är rätten tvungen att vidtaga dessa säkerhetsåt- ge dessa skyddsåtgärder skola använ- utvecklingen från barndomen fram das mot den samhällsfarliga individen.
till äktenskapet och fortsätter även Kommittén anser, att dar det gäller sedan.
Man kan knappt börja för ti- grova förbrytelser, är redan e t t åter- digt och en sådan undervisning måste fall efter utståndet straff grund nog vara både fysiologisk och psykologisk, till att använda internering för längre den måste också täcka de andliga och tid som skydd.
O m t. ex. en åtalad mystiska områdena av kärleken.
Äk- ä r straffad förut för våldtäkt eller tenskapet är ett kyrkans sakrament, otukt mot minderåriga och åter dömes och prästerna borde vara i stånd att stig folkökning skapa oerhörda pro- för sådan förbrytelse inom tre år efter ge sexuell undervisning.
Ämnet borde blem, som kräva ett allvarligt studi- avtjänat straff, så skall han först införlivas med den teologiska examen.
um.
I Australien ha vi bekämpat köns- straffas efter lagens bestämmelser, Hos oss finns en ny, allvarlig rikt- och sedan det nya straffet ä r helt eller sjukdomarna på olika sätt.
Vi ha bl.
ning, som betraktar äktenskapet som delvis avtjänat, hållas i förvaring så a. en Vita korsförening.
med sekrete- ' ett sakrament, en förening for kam- länge det anses lämpligt, upp till fem rare, som resa omkring i Australien ratskap och hänsynstagande.
Vi gifta I Locarno sammanträda nu Frankrikes, år.
O m åklagarmyndigheterna ford- och Nya Zeeland och ge utmärkt un- oss av kärlek snarare än för att alstra Englands och Tysklands ledande statsmän ra, kan rätten ytterligare utöka inter- dervisning åt ynglingar i de högre barn (Ekumeniska mötets kommitté för att istadkomma en uppgörelse mellan skolklasserna, något som skolans led- för de moraliska och sociala frågorna neringstiden.
Tyskland-Frankrike rörande gränserna, Kommitten tänker sig också att ning är tacksam för.
Läkare, präster hade fastslagit, att äktenskapets hu- och pedagoger gå i spetsen för fram- vudsakliga uppgift var barnalstring).
och England ikläder sig förpliktelsen att samhället skall kunna skydda sig mot stegsarbetet, och däribland befinna sig professionella tjuvar genom att hålla Ur givandet och mottagandet av garantera, att den icke kränkes.
Om allt dem i förvaring, sedan straffet är också kvinnor.
J a g kan icke först;, kärlek och liv i ett rätt äktenskap upp- går i lås skulle alltså " hörnstenen till Eu- avtjänat.
Men först skola de ha va- varför kongressrapporten föreslår att stå barnen.
Små barn borde av sina ropas fred ", vad mera är till Europas sam- mödrarna skulle meddela den tidiga rit straffade sex gånger.
föräldrar mottaga en helgad kallelse manslutning bli lagd i Locarno.
upplysningen åt barnen.
Jag förstår Sedlighetsförbrytelserna i Norge vi- det icke, därför att de flesta mödrar in i denna värld.
De skulle inte få Tyskland uppträder här enligt vad Cham- sa enligt statistiken en starkt uppåt- icke ha de nödvändiga kunskaperna födas ur en rå lusta och av en motvil- berlain yttrade i sitt öppningstal.
som fullt gående kurva.
Kommitten föreslår Även fäderna måste förövrigt få sin lig och förskrämd moder.
lika berättigad part.
Tyskland icke har skärpning av straffsatserna för sed- del av den börda, som denna plikt för Det finnes ett växande antal av lighetsförbrytelser förutom de förut med.
sig.
människor, som varken anse det anti- någon militärmakt, på något sätt motsvara- de de övriga ländernas.
att sätta bakom si- omnämnda säkerhetsåtgärderna.
Men Vår viktigaste uppgift är att upp- socialt eller okristligt att begränsa då detta system med internering med- fostra uppfostrarna, föräldrarna och barnantalet genom ett kyskt och este- na Önskningar.
Detta bör understrykas tiskt bruk av kontraceptiva medel.
Det gent emot dem som påstå att ett land som för många ingripande åtgärder mot lärarna.
är många förhållanden i den nuvaran- ar militärt maktlöst blott därigenom miste många medborgare, föreslår kommit- Begränsning av familjerna fram- de situationen, som ge oss anledning tén, att de viktigaste besluten hänvi- tvingas till en del av ekonomiska svå- till allvarligt grubbel.
Men en sak är vara prisgivet i t våld och orättvisa.
sas till en ny institution, en fängelse- righeter, delvis beror den på önskan absolut klar: förebyggande medel bö Rhenlandspakten lär vara så gott som rätt, som skall bestå av 3-5 medlem- att leva på en hög standard, stundom ra handhas av läkare, icke av vanliga klarad i alla sina paragrafer, underhand- mar, varibland en lekman.
Fängelse- har den sin rot i rena själviskheten.
s.k. sjukvårdsaffärer, och det borde rätten skall i sista hand besluta om in- Men det kan också hända, att den är förbehållas äkta makar att använda lingar om Tysklands upptagande i N.F.
F. ternering och frigivning.
pågå och sedan kommer turen till den svå- grundad på rashygieniska skäl.
Vå- I Sverige står frågan om skärpta ra läkare tala mödrarnas sak.
Möd- dem.
De skulle tillverkas under ve- ra frågan om skiljedomstraktaterna i bestämmelser mot återfallsförbrytare rarnas hälsa fordra en behörig vila tenskapligt överinseende och inte av öster, dar Polens och Tjeckoslovakiets.
ännu på den förberedande diskussio- mellan barnens födelse.
Den nutida unga flickor i fabrikerna.
Vår kyrkliga sammanslutning i Au- sändebud komma att deltaga.
nens stadium.
Professor Thyréns kvinnan håller på, att hennes vilja att Det har pågått ett spel om Tyskland mel- lagförslag om internering av åter- skapa skall ha erhållits, innan ett nytt stralien har uttalat sig för att friskbe- fallsförbrytare är nu hänvisat för barn hämtas ur det okända till denna tyg måste fordras för ingående av lan öster och väster.
Sedan Frankrike äktenskap.
I Amerika ha vissa sta- övervunnit hatets och bitterhetens passio- överarbetning till lilla strafflagskom- värld.
ter beslutat sig för kraftiga åtgärder niissionen, i vilken ingen kvinna har För att ta ett ytterlighetsfall som för att borteliminera de defekta.
De ner, har Ryssland förlorat spelet.
plats.
Professor Thyréns förslag be- exempel: skall drinkarens hustru icke rör inte på något sätt just de farliga skyddas från mannens begär?
Skall få gifta sig, men de förhindras genom kroniska sedlighetsförbrytama.
De den, som är olämplig att fortsätta e n operation att få avkomina.
Vi må- undergång och ger oss odödlighet .. komma nänilipen aldrig upp till de släktet, fä obegränsat alstra barn ste ta itu med den oerhörda uppgiften Mannens ord till kvinnan: jag älskar dig, blir kött och bor ibland oss.
vi höga straffsatser, vilka enligt Thyrén medan samhällets bästa medlem- att förbättra rasen.
skulle vara förutsättning för interne- mar begränsa barnantalet, på det Kyrkan är ense på den punkten att bli skapare, då vi arbeta samman med bud vid tillblivelsen av ett nytt under- drördhet före äktenskapet och trohet, ring.
att de barn de ha, måtte få större möj- I Sverige tillmätas sedlighetssåran- ligheter?
Befolkningens kamp om efter detsamma.
borde vara regel för bart litet väsen.
Det är hög tid, att de handlingar mot barn ett ytterst möiligheterna till uppehälle och en ha- både män och kvinnor, att äktenskapet vi uppenbara den etiska såväl som den är ett sakrament, och att barnet kan estetiska sidan av kärleken.
Kärle- ringa ' straff, Det är bekant att Stock- göra anspråk på, att man ställer kens mest sublima extas kan erfaras holms rådhusrätt straffade en grovt det så bra som möjligt för detsanima.
av kristna makar i en passionerad otuktig handling av en äldre man mot Genom barnet uppstår den heliga tre- förening, som för dem är en uppen- en 7 — 8-årsflicka med 2 5 0 kr.
böter, enigheten, barnet räddar samlivet från barelse av gudomligt och evigt liv.
trots att läkarintyg och även sedan erfarenheten visat att flickan har var- aktigt psykiskt och fysiskt men.
Den finkänslighet varmed dessa herrar be- handlas är fullkomligt upprörande.
Men svenska kvinnor förtjäna att de- ras lands lagstiftning är långt efter?
bliven ifråga om skyddsåtgärder för barn.
De bry sig ju inte om att resa en opinion och framtvinga en modern och effektiv lagstiftning.
Hörnstenen lägges
' i.
TIDEVARVET -.
, - .-,.- .,.
- - - - - - L F han satt sig i skuld, men far veta att alltsammans ar spelvinst, finner den förmanande slaktingen allt ganska gott och ger endast ett r8d om f; ir * ii; - Berättelser om g h g n a tiders män- tighet.
Turen i spel syns emellertid inte ha en stor makt niskor och minska turen i karlek.
I Lissabon,, över sinnen, och det dar Tersmeden roar sig med att gt: sik!
ens alltid att personerna en för- och tilldragelserna ut för " styrman Jakobson " sic- för an skildriwen skall klädnad som dock snart röjes Endast det att vi f5 Isra kes i hans ficka biljetter om möten.
Han beger sig till ett sidant.
Denna liv " r en kanna ett stycke tid, som var annorlunda an,, ar, kan " dame de qualite ", som skrivit till Iio- nom, befinnes vara " oerhört föFals !iad vara lockelse nog.
och förbehöll sig att äga hans hjärta I de bilder Ann Holmgren för beständigt, men sade .att hon inte uwa,t ur den svenska iFtals-amira- missunnade honom att profitera även lens digra minnesteckningar finna vi av andra rendezsourer, vilka hon mellertid b.lde en tidsskildring och en huvudperson, som äro %ade att trodde oundvikliga.
D m tendres e väcka intresse.
samma som och generositet försatte honom i hög- anses Sta fönindran * och han sig Ca,.]
Tersmeden torde kunna tidstyp ager han chamerad av hennes som en och han har-dess- den ' greabla konversationen. "
en viss onginalitet " Ps kvällen prövar Tersmeden anso en hel rad tilltalande egenska- och, .adig, sat- lyckan genom att hålla bank med inar- per han ar ter sig in i de mest,, lika slags arbe- kisen Lorena och vidner 2,372 moi- ten, har en stor förnaga att med godo dores - en hel förmögenhet, varefter le&lt;la folk som han har under sig hLde han i stillhet höll böner och tackade levnadsfrisk- Gud som d underligen hade styrkt i krig mh fred.
' ydta " het, hans aptit p &amp; live!
mgste roa, och utan denna och en,vacker sonlig pir- Efter xx ars utrikesvistelse Ater- tet hade hm säkert aldrig kunnat hal- vänder Tersmeden till Sverige, vin- la sitt löfte till sin 4 a r att varje dag ner hastig befordran och mottar m&amp;- skriva i sin dagbok.
Nu synes det 6a f ö f i r o m d e u ~ ~ d r a i g fäderneslan- som om alla hans upplevade händelser dets tjänst.
Besöken i hemmet efter roade honom själv.
Och han för ett den langa bortovaron visa den unge omvaxlande liv, Han g&amp;r i hollandsk löjtnantens kärlek till föräldrar, sy- och engelsk tjänst, han besöker Por- skon och slakt, d~ P o m skildrin- t u e l och Spanien, Italien och väst- garna av alla festligheter odi nöjen, indien och ännu flera lander.
Han som ge3Iomga teduiingen av hans synes ha en otrolig lätthet att komma vklande IevnadsMen, spårar man en tiiisammans med folk.
stark h d y i s l a.
Julfirandet i för- egenhet hos ~~~~d~ ar hans äldrahemmet ar &amp; t i de livligaste Ann !lforgrct Holingrmr: Valda rids- &amp; /, fw a, Carl Tersiiicdrns mrmoorm 1 / 15-r797.
Wahlström &amp; \ Vidstrand.
- fenomenala tur i spel.
Den synes ita följt honom livet igenom och grina- de honom SS .tt han redan m, Irig volontär i stockholm hö11 sig ett elegant slädekipage med sil \ .ethslag, ridhast och en fransk betjänt.
Be- .3tcknande för tiden torde vara, att när hans farbror statssekreteraren f &amp; re bdr honom dessa utgifter i tro att - Den leken ar farlig i ett hem dar en effektiv dammmigare saknas.
Piskning ' och " clammiling " avlägsnar ej dammet.
Endast W o n ga- ranterar Eder ett dammfritt hem.
Orion, den moderna, e f f ~ k iva t dammsugaren, st &amp; i varje aveecntle onpqnHdd.
Regar kostnadrifri demonstration i Iiemmet. '
1 färger.
I Det ar alla de intima drag, som de i rikt, 2 - lade i d- tidsbil- der, som stalla denna gångna tids människor levande för oss och giva OSS en kulturskildring av vidrdefullt slag pa samma ggng som en roande läsning.
.
, 1 i / 1 Hw+yachs.
. '
Svenska Mnskinaktit ?bolaget Standard V o m Blaieholmshamnen S B, Stockhoim 16 Tel. Namnanrop: " S o a d a Standars ', Malmö ciitehorg Drottninggofan 5 Adelgatan Norrkidping 5 Tel. Z 23, 2 24 S ?yrmmugafan Tel. 45 55 L_.
_..
.
.
-.
.
I - -- - Tel. 27 26.
1 39 60 19 orterimid K p k o g a f m 14 Td.
2 25 j e f t a alla d r bamaligvpimetter, rom bm- kade f ö r d och h m a bad promenad vid strandbrädden.
Det blev kraft, vilken genom objektet sprides vi- trötthet.
!mm val är det enda.
vilket kan Hon hostade ett pu &amp; ngm.
Hon s k e ett trollandakap d e gingo genom, ett land- dare i varlden.
s i blir denna hai.dling ett komma oss att längta efter perwnlighet; - sa ~ k av l en ~ underlig overklighet Det var, oförstörbart värde, även om mtdtagaren utplhing.
lade bort mot Sylvia.
- Sov hon?
som om m vind frin Hades susat fram skulle dö eller glömma en och e.is goda - Det du skisserat UPP.
vidhöll hot.
f rigade hon ' oförmodae under tallarna.
Fullt belyst vilade dct i gärningar.
S i fortleva även ens daliga räknar jag inte som odödlighet Jag vall - Tror du p i odödligheten?
handlingar.
sedan man själv förcvitnnit ha kvar mitt medvetande.
Ingen ann:tn ' m !+nliuset.
Sanden lag i dött titt.
pa den flik av m,,, s, Sylvia lyfte Av Sylvia inte Hon ha- täckte hennes ansikte.
Hon gav den and- knotiga.
vindpiskade g~enverket, som nä- frin arenan.
Varje mänska skaprr d- odödlighet än en, under vilken jag för- de sicylt sin hud i badkoppan nimmrr mitt jag oupplöst, räknar jag fiir d marken.
kunde gott lämna lunds evigt gott och evigt ont.
stan släpade ra m blick med sina skarpa.
gria ögon.
Endast den rammanMllande huden nigot.
D i hon av fmtasien Stoff till förvridna dödninga- tyarvid invände Karin: mal och brun vid sprunda Öva - Skämtade flickan dumt?
hennes flammande rodnad förstod.
att skepnader.
Alltd meddelade själ \ ' a land- Var det inte styvare?
En d n &lt;död- Da bcmte Sylvia %&amp;la sin we ar bröstet För övrigt blott fotsolornr De hon menat allvar.
att hon till och med lade skapet ett sjalstillstand.
som kunde vara.
lighet tror alla p &amp; jag med.
yngre vän.
hde nog härdning att tala solstekrr stor vikt vid att f &amp; fr&amp;gan besvarad, sade rampat för metafysisk diskussion.
Undrar det, invände Sylvia.
Km- - Du är verkligen inte Iite m s p d b - Karin därmot, som lag en hon: skap har du kanske om dm, inte in !ikt.
full med ditt lilla struntjag, h h a d e Iion.
Denna ghgm började Sylvia.
henne.
blottade frimodigt sin vita hud, Hon hade Iist Schopmhauer.
Men du tar A h l u t Vupi hon i t e r täckte sitt skulle du verkligen vara värd att le \ a i P i sitt sätt är det ett helge * att den heta sommarsolen ink förmltt tala, sade hon.
Men jag vill höra mänskb inte levt dig till det.
evigheters evighet Egentligen ville du bränna Det friska, röda blodet.
skimrade Karin gick tyst en stund Hon var inte väl heta Karin Berg ocksi efter döden och hy, bara hon Ahsolut ringde det för Karins &amp; a. Ab- röster.
Annars blir jag rent ut sagt rädd.
ansiktets tu,,, % vita - lut, svarade d * fräna väsen.
I sin Det är, som man gick i drömmen.
Just vidare tillfredsställd med dessa föreställ- komma till ett ställe.
där du kunde känna hlev det ivrik D &amp; blev hon d r odödligheten.
och d ä d t gav ho., igen din mamma och dina systrar di din latt blsa ögonen, oskyddade h ä ~ m d borrade hon sig djupt ned i san- s i här skrämmande blekt brukar ett land- n i n ~ om kusin Inga och Persson i Alaboden, n ö j - för även d sminingom unr * fl den.
Mer blev inte sa @ i ämnet den da- skap synas i ens nattliga drömmar.
in i m bländande, bl &amp; himmel, f d - ge " Karin började forska vidare.
Hon - Det är i varje fall en tro, sam man Iigen även min anspdkslöu person, e f t a - hjässan fingo solstrilarna fritt sik ned, av- som du behagar hedra mig med din via- d &amp; hade h m en skog av gult M&gt;m.
M m p &amp; h ä l l e n forskade h m vidare.
P i gade vad vännens ord ffin förmiddagen anständigt kan bade leva och dö &amp; ap.
S e ut som nu ville du val ocksi, gjorde Sylvia fl sitt säkra san.
hjälmskydd.
Hon var nästan f &amp; vad&lt;cr, kvällen.
när de =da vännerna, anständigt innebar.
NU blev hon mindre häpen.
m m fager.
Gtlllgult f.6 ville a ock &amp; sundheten räddade h a n e s f ä k skrudade i de overalls de funnit vara lika Sylvia trodde inte fl en personlig eda- M m Karin ' var envis, ' var mFke ~ inte fullt d bred mun.
när du ätidarnilsenliga arbetsdräkter i köket och lighet.
Hon sade, att m mänskas mani- ung =h tynudes inte av den trötthet, sm ' 1 ha ring f d n banalitet.
5krat " r. och k e r u ~ v i n p r skulle vid staffliet, när d e bada vännerna vaud- festationer aldrig dö.
Om man varit go&lt;l livshändelserna m-tpdels märka jordens H~ lag f * s h l l lite stilla a smärta skepnad.
Om d i ah&lt; rade genom skogen till d n vanliga sena mot n &amp; m d alstrade d o n.
handlin.
m .d, Dm fönäntanslösa &lt;tora ~ ' ~ d din h m d e hoppas f % d m nlgot förringd i det sa&lt; &amp; ganska mohammedanska arad dis &amp; Y.
I livlfrodiga natur aladlat sig.
.
- ¤.
- - - - - Inöt rar Rylaniler &amp; Olsson !OH; Tl tnlngs- 8 fiCCl~ns~cHa1 ~II~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ' ~III~~ Levererar fWstkk$p a r b e t a &amp; m B~CKEQ TIDNINGAR och A F F A R S T R Y C K till biUik.
(e p * och pi kortaste tid.
STOCKHOLM Lalla Vattugatan 25.
Norr 7006 t l &gt; (en detta menade inte Karin Det var esetitligen rän elaki i v henne:; g &amp; Syltia att dlunda tolka hennes hjärtas m m inte kunde h d t hunser.
b hu-, ~~~~I~I~II~I~IIII~~IIIIII~~IIIIII~IIII~IIII~IIIIIIIIIIIIIIIIII~I~I~~IIIIII~IIII~II~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIII~IIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIII~IIIIII~IIIIIIIIIIIIII~II~~IIIIIIIIII~III~IIIIIIIIIIIIII~I~~~~I döva:, m m d &amp; lätt stillas!
: enom n w - goda.
Hon var ju ket av denna världens KOMMER SNART PA FILM!
ocksi d ung, d levnadsglad, sP latt t&amp;- s t r a d Som nu ban, glömde h m inte I HUVUDROLLERNA: hade t ' d och evighet inför d *.
hönhetsry- KARI -- IVAR YTTERMAN och GEORG RLOnfSTEBT ner.
som u p ~ a i b a n d e s de bada vandrana efter dt.1 de bestigit första d&gt;nkullen.
118- Regi: Vid kameran: neri stol Över skogen.
Och nedad * de- THURE ALFE ras f ö t b r avallade havet vitt och &amp; d+ ARTHUR THORELL DI~TRIB~~~R: aktie.
En M t med M r pel f&amp;- bi ganska nära och helt ml&lt;h F I L M A K T I E B O L A C E T TULE.
r ä t t rom:uitiskt ut.
FELIX KöRLINGS LUSTSPELSSUCCEs * * Nar 6engt och Anders bytte h U S ~ ~ U P * - A. b *
vacker och säregen vår svenska Scout, indian eller huru natur är och lära dem älska land, det vars ansvarsbärande medborgare de att bli.
Vad angår den omtalade vördnaden Såsom gammal vän till den kvinnli- Ra scoutrörelsen - min äldsta, nu av- lidna dotter v a r kassaförvaltare i Sve- riges Flickors Scoutförbunds första Styrelse och lyckades från början in- nian betänker att j u faktiskt varje tressera mig för Förbundets ideela land, oberoende av regeringsformen, strävanden - har j a g med intresse ta- har sin egen flagga, vilken vördas som git del av 2 artiklar i Tidevarvet av 1 5 nationell symbol och för övrigt, kan- augusti och 12 september, underteck- ske är den framstående plats.
scoutrö- nade av I. B — d.
och försedda med ru- relsen i sin organisation ger sitt lands brikerna ” Scoutrörelsen och framti- flagga, ett minne från pojklägret i den den " och " Flickorna vid lägerelden ” fjärran Västern.
Med särskilt ovannämnda anklagel- samt av 3 insändare i dagens nummer av Tidevarvet, vilka sammanförts un- se för reaktionär fosterlandskärlek el- er rättare sagt nationell högfärd i der rubriken ” Scout eller indian? "
och vore jag Tidevarvet ', redaktion myc- färskt minne, verkade det därför gan- ket förbunden, om det tillits mig i ska egendomligt att i Tidevarvet.
egenskap av prenumerant och intresse- nummer av 12 september taga del av rad läsare av Tidevarvet att iivenledes I. B — ds varma förord för den ameri- Jag är f å yttra mig i frågan och underkasta kanska Camp-firerörelsen.
de uttalanden, som förekommit i T i - övertygad o m att det finns mycket gott och vackert även i den rörelsen devarvets spalter, en liten granskning.
Vad angår den första artikeln och att den bäres upp av en varmhjär- Scoutrörelsen och framtiden ", så tad entusiasm, men med kännedom av tyckes I. B. — d i många avseenden amerikansk nationell självkänsla och uppskatta Scoutrörelsens ideela strä- amerikanskt socialt arbete bland ung- vanden och uppfostrande betydelse, domen kan jag ii andra sidan icke tro men riktar samtidigt 3 grava anklagel- annat i n att Camp-firerörelsen i minst lika hög grad som scoutrörelsen spelar ser mot Scoutrörelsen: Den första anklagelsepunkten hand- på de nationella strängarna hos ung- lar om det påstått starkt militära in- domen och förvånar det mig icke att slaget i Scoutrörelsen.
Det är sant I. B — d i sin artikel omnämner att att General Baden-Powell organisera- inom Camp-firerörelsen finnes en sär- de sin första scoutkår i en belägrad skild arbetsavdelning, som har de pa- Sydafrikansk stad.
där densamma, i triotiska frågorna på sitt program.
likhet med t.ex. det Internationella I senaste nummer av ' Tidevarvet och Röda Korsets framtriidande efter under rubriken ” Scout eller indian " franskt- italienska kriget, motsvarade påpekar tidningens redaktion att in- ett skriande behov efter hjälp och lik- sändarna hava olika åsikter beträf- som Röda Korsets barmhärtighets- fande de båda organisationernas natio- verksamhet seanre överflyttades till nella eller internationella kara den civila sjukvårdens arbetsfält ber jag med a l e d n i n g härav få påpe- ställde General Baden-Powell ka att båda organisationerna måste Boerkrigets slut Scoutorganisationen hetraktas som ' fullt internationella och redan är i uppfostrargärningens tjänst.
Före- att särskilt scoutrörelsen bilden för sin scoutorganisation häm- spridd över hela världen.
När man tade Baden-Powell emellertid icke ställer de båda organisationerna bred- från armén, utan från Amerika, där vid varandra och försöker göra jäm- han närmare studerat den framståen- förelser, finner nian att scoutrörelsen de djur- och naturvännen Ernest spontant vuxit fram u r ett förefint- T h o m p s o n Setons orginella idé att ligt behov och genom att fylla detta en härlig naturparks vård behov även på andra områden helt or- anförtro och tillsyn åt en skara unga ligister, vilka förut haft till vana att ofreda det fridlysta området av sin egen tid.
Camp-lirerörelsen däremot står lik- som mellan?
världar och vill förena fornnordisk german äro kallade nat en del praktiska övningar, men uppväxande ungdomen.
Är det verkligen önskvärt att försö- ka återknyta banden med en förgången primitiv kultur, när det gäller den uppväxande ungdomens fostran till målmedvetenhet och ansvarskänsla, och iakttagelseförmåga.
särskilt i vår tid, då hela Europa läng- tar efter fred och förståelse folken emellan?
Vidare skriver Fru I n g e b o r g Björk- lund mot slutet av sitt genmäle föl- jande: " Men vad man bör fordra a v en ungdomsrörelse är att den hyllar internationella hedersbegrepp, bro- hets- eller tjänstemannadräkt och till ders-, kärleks- och fredsbegrepp.
Jag hör ingalunda endast det militära li- är övertygad om att även Scoutrörel- vet.
För övrigt är det icke soldatens sens vinner instämma i denna Fru hjälm och vapenrock, som scouten Björklunds fordran, men frågan gäl- här, utan en cow-boys bredskyggiga ler, vilken av de båda organisationer- hatt och löst sittande blus.
Och den na.
som har de bästa förutsättningar- disciplin.
som besjälar en scoutkår, na att i handling kunna omsätta den- har mycket litet gemensamt med fa- na fordran.
scismens järnhårda lydnadsplikt, utan Är det Camp-firerörelsen, som byg- torde snarare kunna liknas vid den ger p i en äldre kulturs stämningar på ömsesidig ansvarskänsla vilande di- och ideal eller är det scoutrörelsen, sciplin, som brukar utmärka t. ex. ett som vuxit fram ur en spontan hjälp- engelskt fotbollslag.
verksamhet och vars valspråk Var re- Den andra anklagelsepunkten går do fordrar att vi icke nöja oss med ut på att scoutrörelsen vill ge stats- att i tal och skrift vittna om våra kyrkan monopol på religionen, medan ideal, utan förpliktar oss att alltid - förhållandet tvlirtoni är, att scoutrö- även i vardagsarbetets enkla gärning relsen står neutral i kyrkopolitiskt — vara redo att i praktisk handling hänseende och bygger på kristendo- omsätta dessa våra ideal.
mens sanningar oberoende av indivi- Ebba von Eckermann.
dens kyrkligt konfessionella stånd punkt.
Vad slutligen den tredje anklagel- mot hela den svenska scoutrörelsens anda.
I Den fosterlandskärlek, en scout får lära, ä r nämligen icke, ” att foster- landet intar en ytterst upphöjd ställ- ning gent emot alla andra land ”.
utan att de unga böra känna tacksamhet mot sitt fosterland för alla de förmå- ner, såsom fri skolundervisning, sjuk- vård m. in de utan egen för få mottaga och tacksamhet mot na generationer, vilka sått, unga nu skörda.
Scout rörelsen dare lära de unga att se och förstå,.
En av pioniärerna (Forts. fr. sid.
1.)
nu, fast man saknar berätterskan med glimten i ögat och löjet, som gled över från beska till vemod.
I sammanhang med Tidevarvet kan det kanske erinras om, att Frigga Carlberg var en av Frisinnade kvin- nors grundare.
Hon höll ett av inled- ningsanförandena den afton i mars 1914, då Frisinnade kvinnor bildades.
Ernellertid, när man talar om Frig- ga Carlbergs kritiska skarpsyn, f å r man icke låta den skymma det andra stora och väsentliga draget i hennes väsen.
V a r f ö r var hon försumliga hamafäders förskräckelse p i den ti- den jo därför att hon älskade har- nen.
Hon var icke harnihärtig mot dryga och uppblåsta män med själv- härskarlater eller mot kvinnor, som saknade social ansvarskänsla och voro kvinnorörelsens hemliga fiender.
Men varför?
D ä r f ö r att hon var djupt känslig för orättfärdighet, full av stolthet för kvinnornas räkning, full — a v tro och hopp inför- en ny tid.
När nian möter en människa, som haft många sorger och erfarenheter och likväl är full av hopp och fram- tidström, då faller man tillföga.
Jag törs dela en sådan människas hopp det är de yngres, de mera oerfarnas, omedelbara känsla.
Frigga Carlberg hade alltid över sig det vördnadsbjudande.
som växer ur en stor och modigt buren sorg.
I hen- nes rika liv, med ett lyckligt familje- l i v, många vänner, mångahanda intres- sen och en stor börda av oavlönat ar- bete var förlusten av den enda älskade sonen liksom alltid, alltid närvarande.
Hon har alltid sorgdräkt till hans min- ne, men sorgen över denna stora för- lust blev den kraft, som drev henne att hjälpa andra mödrars barn.
I det Carlbergska hemmet hölls minnet av den bortgångne alltid i helgd Sa, att man talade om honom ic- ke som död utan som en levande.
E n liten flicka.
som med sin mor gästade detta hem några dagar, sade slutligen: när kommer den där gossen hem, som ni jämnt talar om.
Over Frigga Carlbergs sista år föllo många skuggor av sjukdom men solen var inte alltid borta.
Hon var själv ett par gånger sjuk, och nära döden och under sin nians långa sista sjukdom, var hon hans ständiga vårdarinna, som han icke ett ögonblick ville undvara.
Men hos sin dotter och sin svärson, professor Sven Brisman, hade hon som änka ett hem med barnbarn omkring sig.
När kraf- t e r n a tilläto, arbetade hon litterärt, något som alltid intresserat henne och det så mycket, att hon funnit tid till två skönlitterära arbeten: Vårlöften och För rättfärdighets skull, och många förträffliga litteriira flygblad.
Hon v a r mycket tärd och vit de sista åren, men under sin sista som- niar var hon förhållandevis kry.
Hon gjorde en rundresa för att hälsa på gamla viiniier, en avskedsresa, förstår man nu.
Men så givande än denna resa var, den tog för mycket på hen- ne.
; krafter.
och när hon kommit i ro i barnens hem här i Stockholm, var det med en gång slut.
Hon fick t i t a hjärnblödningar och var oftast med- vetslös under de sista i 4 dagarna.
Un- der glimtarna av medvetande v a r hon dock glad och nöjd.
Den 3 oktober, insomnade hon stilla, 74 år gammal.
Gräv upp tistlarna på din väg, heter det i företalet t i l l För rättfärdighets skull, så att ett strå nyttigt gräs må växa där.
Vi ha haft få så outtröttliga ränsare och odlare i samhället, som Frigga Carlberg.
Elin Wägner.
LIDINGOUTSTALLNINGEN BYGGE och BO Bygge och Bo-utställningen på Lidingö har under den t i d utställningen varit öppen omfattats med livligt intresse av allmänhe- ten.
Utställningen pågår till och med den 18 dennes.
De som ännu icke besökt den vackra villastaden, vilken vi förut utför- ligt ckildrat.
hava således ännu några dagar pi sig för att taga del av vad som bjudes d i r ute.
Bland de firmor som bidragit till villor- nas skapande må nämnas A.-B Vallevikens Cementfabrik.
Vallevikens glasbetong är ett nytt svenskt byggnadsmaterial, som väckt intresse icke blott i vårt land utan iii en i nad av gasbetong på Wembley-utställnin- 12 har Hultkrantz Konsthandel en vacker gen.
Resultatet av detta bygge blev så för- utställning av stolar till vardagsrum.
efter provningar av fackmän E n elektrisk dammsugare, som tillvunnit det välkända varuhuset Aktiebolaget Hyvén.
Saltsjöbadens Elektriska Ljus- skåpsfabrik har dels utfört den elektriska installationen i en del av byggnaderna dels lamphållare och effektförbrukningen u p p går endast till c:a 150 satt.
Sugeffekten är trots den praktiska apparatriis ringa storlek ovanligt kraftig.
Den fritt insugna luftmängden utgör c: a 200 kbm.
Appara- ten är dessutom lätt och bekväm att han- tera, då den endast väger 6 kg.
och löper på 3 hjul.
En annan fördel med Vampyr är att motoraxeln löper p i dammtätt in- byggda kullager, vilka äro fyllda med fett.
Apparaten är därför utan särskild smörj- ning alltid färdig till användning.
I en särsk d l i broschyr om Vampyr visar firman hur dammsugaren mest praktiskt skall an- vändas för sina olika ändamål, såsom matt- rengöring, rengöring av väggar, samt ren- göring av tygmöbler och draperier m. m delaktigt att, vid engelska högskolor.
ett engelskt bolag sig våra husmödrars förtroende ä r Elek- bildades för att exploatera metoden inom triska aktiebolaget A.
E.
G:s Vampyr, vil- England.
Fabrikens svenska tillverkning ken demonstreras på utställningen Vam- bedrives i Valleviken på Gotland rami vid pyr har universalmotor och kan därför vid samma spänning användas för såväl lik- en mindre anläggning vid Värtan.
De praktiska och prydliga korkmattorna som växelström.
Damsugaren Vampyr villastadens samtliga kök äro levererade kan anslutas till varje väggkontakt eller, av Dammsugarens in- trängande i våra hem TORGET OCH LEKPLATSEN.
utlandet.
Byggnadsteknikens raska fram- utställer firman en typ av sina ljusskåp.
fart under de senare åren har medfört bl Detta utställda ljusskåp lir särskilt lämpad a .. att ett flertal nya byggnadsmaterial sett för mindre sanatorier samt för badhus och dagen.
Ett bland de mest uppmärksamma- privat bruk.
Ljusbadet är ju bland de arti- de ä r det nya porösa materialet gasbetong ficiella badformerna icke blott det snyg- speciellt genom sin förmåga att isolera gaste och bekvämaste utan även för de fle- värmen och att utstänga ljud.
Fabrikens sta det angenämaste svettbadet.
Dessutom gasbetong har funnit avsättning långt utom är ljusbadets användning mångfaldig och vårt lands gränser, ända ned till Egypten.
både friska och sjuka personer kunna hava Bland annat har fabriken uppfört en bygg- nytta samt behag av ljusblad.
I villa n:r En dammsugare, som i formen skiljer sig från den typ, vi annars äro vana vid.
nämligen en burk eller cylinder, är den av Svenska Maskinaktiebolaget Standard i marknaden, utsända moderna apparaten Orion.
Den lätthanterliga Orion levereras för alla de olika strömspänningarna som förekomma och anslutes till belysningsled- ningen antingen genom en vanlig stickkon- takt i väggen eller medelst en särskild kon- takt.
som medföljer apparaten och vilken inskruvas i en lamphållare.
Igångsättandet och avstannandet sker p i ett mycket en- kelt sätt genom en fotkontakt, som ä r pla- cerad på själva apparaten och således lätt åtkomlig.
Strömkostnaden är obetydlig, vilket ju också är en stor fördel och gillas av husmödrarna Orion utvecklar sin stör- sta effekt på mattor och golv Men har dessutom en särskild anordning för rengö- ring av vilka föremål som helst, såsom möbler, gardiner och sängkläder.
För nit dammet icke skall kunna samla sig i taklister och dörröverstycken följer med Orion även ett rör, som vid behov förenas med slangen.
I rörets rna ända placeras ett med borste försett munstycke, som effektivt avlägsnar varje dammkorn även uppe under taket.
Det munstycke varmed mattorna sugas utgör en fast fö- rening med själva apapraten och befinner sig i omedelbar närhet av den fläkt, som åstadkommer sugningen.
Detta munstycke är också mycket brett, så att en matta ha- stigt kan sugas damm fri.
Vid begagnande a v Orion tillkommer som en nyhet att mun- stycket icke tryckes mot mattan utan instäl- les genom vridning på en liten ratt till lag- om höjd över mattan.
Munstycket suger sedan till sig mattan.
alltefter som appara- ten löper framåt, och luften kan fritt spela igenom mattan.
Denna sugning försiggår att även den ömtåligaste matta skadas.
Apparaten demonstreras på firmans för- säljningskontor, Norra Blasieholmshamnen
