# ID: svediakorp-per3257
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,305
# sentences: 692
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Sjätte folkförbundsmötet Skräck och beundran Todevarvet N:r 40 Eliel Löfgrens erfarenheter Numret inledes med en översikt av För sjätte gången ha de till Natio- ningens rädsla för skiljedom icke delas just varit.
att de inre frågorna ej ställningen efter det sjätte folkför- nernas förbund anslutna staternas av den stora engelska opinionen.
Men komma under den.
Denna skulle allt- bundsmötet som givits oss a v den ombud samlats till överläggning i Ge- denna är rädd för förpliktelsen a n så försvinna med de inre frågorna svenske delegeraden Eliel Löfgren.
nève och skiljts igen.
Den svenska uppträda som garant för att skiljedom själva.
En annan invändning är, att delegationen är återkommen, och en lydes och rädd fur de förpliktelser, skiljedomen icke kan bli rättvis, då Dagens ledare handla om den dan- av dess medlemmar.
advokaten Eliel som skulle ligga I att uppträda med den måste utgå från gällande orätt- ske avrustningsministerns motiv för Löfgren, har vid ett samtal lämnat oss sanktioner mot fredsstörare, en stånd- visa traktater, t.ex. Versaillestraka- sitt förslag och om partiernas ställ- en översikt av frågornas läge n u efter punkt rom Tidevarvet finner förklar- ten och d i revision av traktater icke ning till 8-timmarslagen.
församlingens avslutande.
får ske genom skiljedom.
Advokaten Förra gången församlingen skiljdes Löfgrens uppfattning är den, att det ii, hoppades man a n Genèveprotokol- frågan om skiljedom.
är mycket ömtåligt att revidera Doktor Ada Nilsson har funnit att let, som då förelåg färdigt, skulle rati- även en orättfärdig traktat, all- Lord Cecils argumentering var att det aktuellaste ämnet för en socialme- av de anslutna staterna och så- först måste falken moraliskt och tek- deles som det är riskabelt att bryta dicinsk artikel just är Förkyl- ficeras lunds utvidga a h klarlägga Nationer- niskt avrusta och säkerhetsfrågan v a n upp ett illa l i k t benbrott.
Folken och ningar.
nas förbunds möjligheter att förekom- tryggad, innan man kan våga gå med förhållandena ha redan inrättat sig.
.
.
ma krig.
Det har ej blivit antaget.
på skiljedom.
J a, sade advokat Löf- efter Versaillestraktaten, och det skul- Doktor Selma Lagerlöf gläder Ti- Grundtankarna, som funnos samman- gren, men folken kunna inte ge bittre le vålla nya svårigheter att återigen devarvets redaktion och läsare genom bundna i detsamma: säkerhet, skilje- bevis pi sin moraliska avrustning än kasta a l l t i stöpsleven.
att sända oss ett kapitel ur sin nya dom och avrustning, ha lösts upp och om de allmänt och för all framtid Möjligheten att revidera föråldrade nyss avslutande roman: Charlotte Lö- var och en av dem lever så att säga lämna sin sak i händerna på skilje traktater, som icke gå an uppehålla, wensköld.
Kapitlet heter Sockerskå- sitt självständiga liv.
Det arbetas på domare.
finner genom förbundspaktens para- len med motiv och turnering, fulla av skilda linjer men i samma riktning Den kommitté, som skall förbereda graf 19.
Den förestående traktatrevi- naturligvis.
Advokaten Löfgren tve äkta Lagerlöfskt behag.
en avrustningskonferens, fick ej a v sionskonferensen, som Kina skall hit- kar icke m göra skiljedomen till det församlingen en så vittgående full- la med de makter som ha intressen i centrala i denna trefald.
makt.
som från början föreslagits.
Nu Kina, ger dem, framförallt England Indian eller scout?
är en diskusion De enskilda staterna ha tagit säker- om scoutrörelsens medtävlare läger- hetsfrågan i sina egna händer, och N. har den blott till uppgift att samla ma- tillfälle att via.
att de förstå att låta terial för bedömande av hus avrust- orimliga traktater falla.
även om de eldsrörelsen.
F. har liksom förlorat ledningen av ning tekniskt kan genomföras Kon- synas dem fördelaktiga.
Kina har be- den.
Den löses, grannar emellan, pri- Mötesplatsen förmäler m aktivitet vat a h gruppvis genom traktater.
som ferensen torde knappast komma till gärt att N. l-.
skall låta sig represen- teras vid denna konferens.
stånd före nästa församling.
i Sydsverige.
avse att stabilisera freden mellan dem Den allmänna ekonomiska konfe-.
Den berömda Mosulfrågan påmin- och reglera deras inbördes förhållan- Bygge och bo har erövrat m helt den Det rypiska exemplet är ju att rensen, som beslutats p i franskt för- ner om situationen då Italien annek- uppslag i vårt utökade nummer.
England, Frankrike och Tyskland nu slag skall förberedas a r N.F:s rek- terade Korfu därutinnan att, rådet utanför förbundet hålla p i att regle- retariat, som har en skicklig ekono- tvekar om sin behörighet att handla hän- En sådan tvekan kan visa sig farlig.
om ungdom: Skräck ra sina inbördes förhållanden.
N. F. misk sektion.
Denna med skiljedomens utveck- Den fråga, som nu föranledde och beundran av Devinez på första önskar d e m lycka ull men hiller ger ling, enligt vad herr Löfgren påvisar.
dröjsmål genom hänvisning till Haag- sidan, Ungdomens fredsförbund på p i vikten av att dessa privata trakta- domstolen, innan rådet kan fatta he- ter bli sådana, att de ingå i N.
F:s Hittills ha s.k. inre frågor varit un- den sista.
slut var denna: Skall N.
F:s rid s &amp; ram.
De torde förbindas med något dantagna från skiljedom, ehuru de i rom råd uttala sig i denna sak eller slags skiljedomsförfarande för att lösa mycket hög grad kunna påverka sta- Nya prenumeranter!
Prenumerera konstituera sig som skiljedomare?
Om inbördes tvister på fredlig väg.
Så ternas förhållande t i l l varandra På på närmaste postkontor.
Därmed över- rådet skall handla som råd, då måste angelägnare då, att det finnes en sådan konferens måste just inre flyna.
dit det ökade arbetet att expe- mycket enligt förbundspaktens bestämmelser utarbetat så att säga ett normalkon- frågor komma upp till internationell beslutet vara enhälligt.
Turkiet håller diera upplagan.
trakt.
in mönster för skiljedomsförfa- behandling och bli föremål för inter- på att det han gått med p i att hän.
nationella fördrag.
Därmed sluta de rande, rom de enskilda staterna kun- skjuta sin sak till rådet såsom sådant na följa, då de ingå sina seperatför- upp att bli inre frågor och den inter- Mer blir enhälligt beslut omöjligt att nationella rättens område vidgas.
drag.
åstadkomma förblir saken oav- Önskemålet är att minska de ekono- Sjätte församlingen har också be- slutat om en ny ingående utredning miska monopolen, få handelstrakter gjord.
Å r rådet däremot skiljedoma- re, kan saken avgöras med majoritets- om skiljedomsfösfarandet.
Vad de på all håll, och den öppna dörrens po- beslut.
Troligen kommer Haagdom- små staterna framför allt sträva mot litik ifråga om kolonierna.
stolen att säga, an rådet or skiljedo- är, Ut skiljedom införes över hela lin- Japan och Italien, två länder.
mare.
och då kan frågan tämligen jen.
och att de stora staterna gå med PI " besvärade av rit stort befolk- snart bli avgjord.
obligatorisk skiljedom, även när ningsöverskott, vilket måste placeras, att summera upp: enligt herr gäller vitala intressen England ha större intresse av den ekonomiska tar på sätt och vis avstånd från skil- konferensen endast om befolk- Löfgrens mening intar skiljedomsför- jedomstankens obligatoriska tillämp- ningsfrågan blir behandlad där.
Men, farandets utveckling den centrala ning med all sin anslutning till princi- säger herr Löfgren, även om den frå- platsen i gruppen a v problem, pen.
Lord Cecil.
som f ö r r manat till gan ej skulle stå p i första konferen- som N. F. har att lösa.
Det är den “ djärvhet ” i fredsarbetet, ville nu sens program, så betydde det även för ena slutsatsen från sjätte Folkför- lära församlingen att förstå, att densamma mycket.
att begreppen bli bundsmötet.
Den andra är den att uppklarande.
Alla experters upp- utvecklingen rör sig i rätt riktning England inte utan vidare i sin situation kunde gå med på obliga- fattning ar att de tullmurar och mot större ekonomisk solidaritet och mera ordnade förhållanden mellan torisk skiljedom.
Samtidigt lovade daterna.
han att England ville pröva sig fram För pacifister tycker del, som om från fall till fall och, när det var gör- ligt, vända sig till skiljedom.
A t de heten har visat, a t t det hittills följda den militära apparaten allt mer fram- mindre makterna.
som vågade sig p i systemet med latent handelskrig är stode som den föråldrade men dock att på nåd och onåd lämna sig åt skil- ruinerande, varför regeringarna böra icke ofarliga kvarleva från en förflu- jedom, gav England sin välsignelse: vara åtkomliga för förnuft Och så tet skede som den är Dess oförenlig- God be with you!
skulle de mogna även för att behand- het med modern tida begrepp b l i r allt mer uppenbar.
Emellertid ligger det nog så till.
att la befolkningsfrågan.
E.W.
En invändning mot skiljedomen har den nuvarande engelska högerrege- nu.
Två artiklar samman konferens som det För Det ekumeniska mötet ägnade m av si- na förmiddagar åt frågan om hur kyrkan skulle kunna dra till sig ungdomen.
En av de engelska frikyrkorna, ledare höll inledningsföredraget och gav m ka- raktäristik av ungdomen.
Den ir illu- sionslös, respektlös, vill inte veta av .. L- toritet, den låter sig inte tämjas, men får men den att komma frivilligt m 4 så kan man vänta mycken hjälp av den för de ekumeniska mötets syften.
Ungefär samma uppfattning hystes av de Karl K.F.U.M:s generalsekreterare, Fries.
Nu är det mycket svårt att föredrags- vis karaktärisera m hel ny uppväxande generation.
Det är ju m oändligt m- mansatt rädd.
som in- sig rymmer de mest olikartade individer.
Men att förhållandet generationerna emellan i varje fall undergått m radikal förändring, därpå var den åldrande, kyrk- liga sörsamlingens hållning till ungdomen ett nytt bevis av många.
Inte ett o r d om att kyrkan och de äldre söka återvinna sin förlorade auk- Nej, hela resonemanget känne- tecknades av den uppgivelse som ligger i en stor och närmast olycklig kärlek.
Olycklig, därför att av de två generatio- nerna den äldre känner sig vara den, som alskar mest och som har mest behov av den andra.
Man jämföre med denna hållning inför ungdomen den härskarställ- ning, som fadern ännu hade kvar för im år sen.
Erik Gustaf Geijers vördnad och lydnad för sin fader, och det sätt varpå denne fader tog emot såsom fullt själv- fallen en pietet, som nästan gränsar till dyrkan, är ett känt och typiskt exempel.
Överdriften av i går har här liksom på alla områden lett till överdriften av i dag.
borde toriet.
Att kalla ungdomen illusionsfri, .,,,,i- digt som man understryker, att den l- i den största av alla illusioner, den at, tro sig vara fri a h kunna stå på egna ben utan stöd av den generation ur vilken d a stigit upp, är en från de uppgivelse äldres sida, som är onödig a h överdri- ven.
När det gäller den unga flickan av i dag Mir problemet ännu mera komplicerat, där- for att det hos henne är frågan om en dubbel emancipation, den från föräldra- myndigheter a h från del manliga för- myndarskapet.
H.
G. Wells har tecknat m sådan av sin dubbla frihet något jämviktslös ung flicka i hjältinnan i sin senaste roman, den unga Christina Alberta a v London år 1925.
Han betraktar henne med både “ terror admiration ”, skräck och beundran, for att låna ett uttryck av m av perso- nerna i boken Alltså ungefär de känslor ett rätt barn fordom hade för m sträng och god fader.
Det, som eljes skulle kännetäckna hen- nes årgång är.
att hon tar på de sexuella and upplevelserna att hon icke inte nöja sig lotten i livet helt tjäna det odödlighet kan ah ge lika titt som en ung man, vill gifta sig, icke få barn, med den mera anspråkslösa i n som m liten del av ett hela eller trösta sig med den m gärnings fortlevande som dan enskilde.
*.
ge intet igen mot vilka ii Hon vill äga sättande sig upp mot allt II- ungdomen av 1925 för- Detta ger varken anled- ning till skräck eller beundran, men kan- ske till m undersökning, vars resuItat Ti- devarvets läsare skola f1 del av i nästa m i r någonting.
veckas nummer.
.
Devinez.
,.
,.
,.
.
.
.
Hanssons Danmark 8-timmarsdagen Svart på vitt Ola diktning Det börjar bli höst!
Och med hös- Tidningarna äro fulla av pittoreska här i Sverige har förberedelserna t i l l den skildringar av do stora, nu pågående ma- Nyss det avrustningsförslag, som den dan- ten komma stundande vintern Till dessa får man növerna i vårt land.
T r i styrkor opera- Nyss skvalade skuren, sommarljum, ska, socialdemokratiska regeringen också räkna kommentarierna över 8- ra mot varandra i Östergötland, och i och jorden är läskad och tvagen.
Om himlen är mulen, dagern skum.
fientlig armé framlagt, hälsats med vördnad och timmarslagen, vars framtida öde skall Skåne landstiger avgöras vid kommande riksdag.
Det detta ME har m krigskorrespondent i en det är tidigt på förmiddagen.
glädje.
Det har kanske t. o. m. i är god tid.
man behöver icke taga högertidning fällt uttrycket att det nästan In genom rummet, M vidare kretsar omfattats med sym- ställning till frågan, men när den en kan kallas krig utan citationstecken, så gång kommer före, bör den icke utan riktigt är det.
Och samtidigt berättas, att regsval och stark, ju ej det egna rikets vidare bli löst.
Den Irör till de mera befolkningen är road a h nyfiken, samlas strömmar doften från omstridda!
Det är en hjärtesak både i massor för att hylla den överste befäl- mulljordslukt och blomtserarom.
for socialdemokraterna att behålla havaren, konungen, och överger sina sys- Det är tyst och tidigt på dagen.
och för högern att bli av med selsättningar för att följa operationernas För alla pacifister en den, gång.
Under den tid lagen verkat h u stor Man behöver häremot blott sätta m vi- arbetslöshet varit rådande.
Det är en sion av hur östgötarna skulle vara t i l l att det är en större fara försvar, än att avrusta att ha ett — det är a l l t!
Mycket riktigt.
M e n politik är poli- tik.
Och har man inte den gamla ti- dens uppfattning om krigets nödvän- dighet och militarismen som det enda försvarsmedlet, d3 mdrte man åtmin- stme rik SIE med den gamla åskåd- ningens uttrycksätt ock former för att bibehålla sin ära.
Danmark bör erkänna sin militära vanmakt, heter det.
Gärna det.
Men varför inte sam- tidigt vilja förläna Danmark äran av att vara föregångslandet i historien för fredens och rättens sak!
, Låt oss i alla fall tro, att de finnas där bakom, de ädla motiven, fast de ej äro lämpliga att draga fram, de skulle te sig löjliga för världen.
Men det lig- ger en fara större än den, som kan hota från England eller Ryssland, för ödets bittra ironi.
Fast å andra sidan mods, om deras land verkligen vore krigs- kan man förvåna si^ över att en maxi- skådeplats.
Östgötarna skulle då åtmin- malarbetsdag på 8 timmar skall väc- stone icke kunna vara i Östergötland, så ka så mycken förargelse, när så mån- mycket är absolut säkert.
De måste fly ga under långa tider inte kunnat få ar- eller dö eller båda dela- beta en enda timma, hur gärna de än Detta krig, heter d e ~ föres under fullt velat.
Men det är givetvis den för vå- moderna former.
Man gör omfattande ra svenska lapar icke främmande försök med användning av motorfordon egenskapen att slå ned över ett om- rid transport av kulsprutor, granatkastare råde så stort som möjligt med ge- och fältkanoner.
Flygvapnet intar också nerella regler utan hänsyn till vägan- m betydande plats, dock såvitt man kan de enskildheter i särskilda fall.
vilket döma av krigskorrespondenternas medde- gjort denna så illa tåld.
landen, endast i spanartjänst.
Fattigvårdslagstiftningen, den nya Det måste för många vara tillfredsstäl- barnvårdsavdelningen, pensionsförsäkrin- lande att höra att v i äro i stånd att förs gen — där ha v i flera lysande exem- krig fullt up m date.
Emellertid när pel på vår iver att lagstifta, utan att man läser om d. just nu pågående forst utforma detaljerna.
Och snart rerna i England a h deras tekniska full- komma alla slags försäkringsväsen komning, blir man något undersam.
Man med sitt grova artilleri, rom skyddar får en smygande oro att i vår armé oss f ö r allt.
utom från att betala skat- världskrigets avlagda moder ännu ära mo- manöv- ten.
Ifrån ett piano en valsmelodi i morgonstillheten rinner.
Det finns en slumrande klang däri, som vänligt i vemod minner.
.
Den spelat kring majstång i midsommarnatt och ekat på slätten med suckar och skratt.
Kring bilder, som lockas ur m slöja av toner den fram, spinner.
Du vänliga tysta hemlandsklang,.
.
må fritt och ymnigt du svälla!
Du röst som ur barndomens nejder sang, lät orädd visorna Bu givit mig lisa då vasst det välla!
.
sved.
Du vyssat mig in, då själen kved.
rent och medan i de- länder, där moderna Du gripit i strängen så skärt, Men att en begränsning av arbetsti- kreeras, man redan hunnit mycket längre.
d6 synderna skränade gälla.
den kan vara av nöden skall icke för- Kriget i England går ut på att visa be- nekas.
Från arbetsgivarehåll synes tydelsen av &amp; maskinella faktorerna vid @ ängsligt skälvande hemlandston, hur hästen och den du blyga tvekande minne, man göra gällande 8 timmarslagens krigstillfällen a h som varit mig lyckan och glädjen och vara eller icke vara skulle grundas på oskyddade soldaten sjunker i betydelse.
Det nya kriget tenderar till allt större ron, derna, förhållandena i omkringliggande län- er.
Ur ekonomisk synpunkt kan det- hastighet.
De nya tanks likna icke längre jag lyssnar med aningsfullt sinne.
ta vara riktigt.
Men det avgörande de långsamma sköldpaddorna från kriget ifråga om en sådan lags berättigande, de kunna göra 5 sv.
mil i timmen.
Dess- Vad fullast jag levat, vad varmast jag drömt — bör ligga i det egna landet- förhållan- utom förekommer en ny form av krigs- fordon, elefanterna De transportera det du ensam det verkat, så manande den, och innan dessa fullkomligas, kunna tunga artilleriet, de kunna köra en 5-tons virra bestämmelser vara av nö- Här vid lag kan knappast ar- haubitz över dra svåraste terräng eller genom vattendrag av 4 fots djup.
De Kanhända ett lands självständighet att låta sitt betsgivareföreningen anses så sakkun- också köra 5 mil i timmen, kunna lands avrustning bli beroende av yttre nig.
Man får icke vara domare i eget göras om till pansarvagn, användas som slumrande konjunkturer eller sparsamhet eller mål.
ömt — kunna sådan pacifism och där- Såsom läget är med två så motsatta det land rom hyllar den är dömd synpunkter, från början som göra sig dylikt.
med till.
En und^+;.
N e j antingen rusta för gällande borde sedan det politiska krigets skull eller avrusta för fredens, men inte söka skydd bakom dessa poli- utbud tiska paradoxer att rusta för freden rum.
och avrusta för kriget.
Fredsviljan ma- ste utgöra grunden för all pacifism, en fredsvilja så stark, att den blir till en i vederbörli vinschar och lyfta väldiga bördor.
Ha vi Samtidigt med manövrerna pågår en in- ternationell luftkonferens i Stockholm.
Att veta så innerligt fast och sist, spelet med bud och Det är ett sammanträffande av händelser, att lyckan slår ögonen upp som icke är utan betydelse.
Genom luft- att andra skörda där vi ha sått, g ordning fått äga konferensens förhandlingar får allmän- den livets lycka, som vi ej fått, heten en föreställning om den civila luft- att inne i våndan slumrar ro —.
likväl kunna ena till trafikens väldiga utveckling och ärelystna min enda stora framtidsperspektiv.
Detta kommunika- * '.
.
Ur visst.
Nottu
MÖTESPLATSEN FÖRKYLNING vid årsmötet i va- ra % Skåneförbundets uppgjorda plan angående föredrag Nu är den rätta tiden inne, am icke En sådan förberedande retning av att följa den glade annonsörens slemhinnorna åstadkommes ofta av råd att inköpa en barnvagn, så desto kall och rå luft eller torr och het si- mer att tala om förkylning.
Trots den dan.
Den dammfyllda luften i s t; $ ~ långa, vackra sommaren, är var tred- derna gör också sitt t i l l att förkylnin- je person man träffar litet förkyld gar just bli d vanliga efter höstin- och suckar tragiskt mellan nysningar.
flyttningen från landet, i all synner desamma.
Klubben beslöt att samla medlem- tor Andrea Andreen-Svedberg skulle M: Vad hjälper det att Banting fun- het om luftens fuktighetsgrad ökas marna en gång i månaden, 2:dra tors- vara villiga att under vintern föreläsa nit läkemedel mot sockersjuka, när genom ett häftigt temperaturfall dagen, hos någon av styrelsemedlem- inom föreningen i något social-hygie- man ändå icke kan bota förkylning Stark rökning.
isynnerhet av cigarret- Visst vore det bekvämt, om varje ho ter, retar betydligt.
Visstelse i rök- marna för att diskutera aktuella, so- tande snuva hastig kunde bringas ur fyllt rum kan även för en icke rökan- ciala och politiska frågor med ledning beslöts i likhet med Skåneförbundets världen genom någon fiffig insprut- de göra samma verkan.
av snillar i Tidevarvet.
förslag att lita till lokala krafter inom ning eller helst förekommas genom En hel del människor “ bli förkyl Skåne.
vaccinering, men saken ligger ej full da " efter för rikligt ätande av sötsa- betydligt Överträffades av spanska så enkelt till.
Förkylning är ett allt ker eller söt frukt.
Slemhinnorna sjukan 1918 — 19.
BLEKINGE.
för mångtydigt ord för att en enhetlig rodna och svullna, bakterierna trivas de Blekinge länsförbunds av Frisinna- behandlingsmetod skulle kunna tän- a h förkylningen bryter ut.
kas.
Vanligen betyder förkylning en Andra åter få sina förkylningar på och alla andra kända pestsjukdomar.
Kvinnors styrelse hade söndagen Den uppträdde in också under en tid den 27 sept.
av ordf. Frk Ebba Hol- akut inflammation i näsans och sval grund av dåliga cirkulationsförhållan- då människornas både fysiska och gersson inbjudits t i l l möte i hennes gets slemhinna, kan även vara en hals den på det hela taget.
vare sig dessa vackra hem i Vång, Johannishus.
fluss, influensa, eller annan infektions bero p i svagt hjärta, nedsatt allmän psykiska motståndskraft säkerligen Ordf. redogjorde för centralstyrelse- sjukdom.
Äro då alla “ förkylningar ” tillstånd, trötthet eller nervositet.
var Våra väsentligt vanliga förminskad.
förkylningar äro vis- mötet i Stockholm under pingsthelgen infektionssjukdomar?
I viss mån kan Så ha vi till slut avkylningsmomen- är behanlade frågorna disku- man säga, att de äro det, då bakterier tet, vars betydelse man icke han helt och intresserat under alltid måste anses såsom medverkan- bortse ifrån.
Även om man många kunna dock dra med sig en massa ett par timmars tid före middagen.
Ef- de faktorer, men man kan icke desto gånger är hågad att instämma i sat mindre göra en uppdelning i smitto- sen: Drag är ett öknamn på frisk följdsjukdomar, sätta ned individens samma och icke smittosamma förkyl- luft, bör den friska luften helst icke arbetsförmåga och motståndskraft mot långt allvarligare sjukdomsfor- av de beslut som fattades voro, dels ningar.
tillföra.
i form av drag.
att försöka skaffa fler fristående Den senare sorten ådraga vi oss ic- Kall.
irisk luft förkyler ingen, om mer.
Det är därför ganska viktigt att in- medlemmar i Kik-förhundit.
dels ke genom smitta, dela ej heller med bara kroppen är torr och varm.
Men dem, vilket med någon om- också att stödja och föröka den sti- dem till andra.
D i flera medlemmar träffar din kalla luften en oskyddad tanke icke är alldeles omöjligt.
pendiefond för elever från Blekinge i en familj överfalles av förkylning.
och ohärdad kroppsdel, så att t.
ex. är det därför icke sagt, att den ene en person, som ej brukar uppträda Av ålder har man försökt att p i vid Medborgarskolan, Fogelstad, som grundlades vid Frisinnade Kvinnors smittat den andre.
Många gånger är decolleté, får drag i den blottade ett eller annat särt försöka " kupera " länsmöte i Karlskrona i våras Ur förhållandet det, att personerna i frå- nacken, kan ej kroppens värme- en hotande förkylning.
Man tillför denna fond har redan i år använts 100 ga varit utsatta för samma skadliga regleringsförmåga p i en gång hål- till stipendium.
Så beslöts även att yttre inflytelser.
Sådana skadlighe- la huden vid den blodfyllnad som lokalföreningarna skulle garantera m ter äro i första hand allt som irriterar eller lik- summa av högst 50 kr.
pr år att an- kanske överheta rummets tem- slemhinnorna a h därigenom förorsa- peratur fordrar och samtidigt stå svettning vändas till resekostnadsbidrag för del- kar en lokal blodöverfyllnad.
I den emot den retning, som utgår från det tagare (fr. Bleking) i centralstyrelsens ta$!
sålunda förändrade slemhinnan bli ah- av draget träffade hudpartiet.
Man der att påverka blodcirkulationen och av ordf. att Fröken narr oförargliga bakterier.
rom vege- fryser lätt till, det blir e kärltrubb- tera i den friska svalg- och munslem- ning, a h förkylningen kommer, otvi- även mycket mottagligare för er sålunda avsett att förekomma infek- Tamm under hösten kanske komme hinnan, sjukdomsalstrare och ge upp- velaktigt framkallad av draget, under- här infektion, som sprides yt- tion.
En sådan behandling bör dir- att hålla ett föredrag i Blekinge, häl- hov till infektionssjukdomen.
hjälpt av dålig luft och kanske olämp- terligt lätt vid nysning.
hostning och för ske på så tidigt stadium som möj- sades med stor glädje och tacksam- lig föda.
Även genom direkt kontakt eller ligt.
het av samtliga och arbetsutskottet Vita och kalla fötter sen!
Hur förmedels näs- och handdukar, glas Lyckas den ej, bör den ej upprepar.
fick i uppdrag att göra de anordnin- många förkylningar uppstå ej genom o.d. förmedlas smittan.
ty d i skadar den ofta mer än gagnar gar för detta föredrags hållande i något som egentligen borde vara så - framför allt är a r u p p Karlskrona.
rom kunde anses lämp- lätt att förekomma, när det finns repade spritdoser föga nyttig.
Säng- liga.
gummisulor och galoscher, och det väl läge a h feberdiet komma då till sin De flesta av lokalföreningarna ha ändå icke är en fysisk nödvändighet rätt.
Många gånger kan sakkunnig regelbundna möten a h dessa äro re- att gå i tunna bomulls- eller silkes- med hög feber och starka allmän manuell massage-behandling åstad- dan sedan augusti i gång med höstens strumpor och lövtunna skosulor, när symptom.
Denna sjukdoms betydelse komma underbar effekt för snuva el- arbete.
Länsförbundet har inom sina kylan och vätan kommer.
för, de reumatiska följdsjukdomarna ler heshet.
Lokalt kemiskt retande egna led kunnat organisera en före- På det hela taget skulle det e j skada kan icke nog understrykas.
Även er medel berömmas av många — t. ex. dragsbyrå.
Föreläsare med c: a ett med litet mer smidighet i klädseln.
ef- helt lindrig angina kan vara ingångs inandning av ammoniak.
chlorgas o. 30-tal föredrag i olika ämnen ha kort- ter temperaturen och e j efter årsti- porten för en svir reumatisk sjuk- d.
— sålunda en sorts similia simili- nadsfritt, mot endast reseersättning, den.
Förr i världen ansågs det nar- dom.
Den lättnad.
som en hel del ställt sig till länsförbundets förfogan- bus.
tan brottsligt att, hur vädret än slagit Lättare förkylningssjukdomar kal- bröstkarameller onekligen bereda en de och ha även ganska flitigt an- om, avtaga ett för vintern anlagt yt- l a s ofta influensa, med orätt, ehuru sjuk hals.
beror kanske även på men- vänts.
terplagg.
Vår- och höstförkylningar- väl medgivas måste att lindriga for- tol eller annal i pastillen befintligt Till rist.
medan utanför regnet och na sammanhänga ofta med förtidigt mer av denna sjukdom finnas.
Ur- ämnes retande och därigenom läkande skymningen föllo, framställde ordf. eller försent företagna förändringar i inverkan på halsens slemhinna mera några allvarliga.
till självrannsakan klädedräkten.
För mycket kläder är än p i någon sorts bakteriedödande uppfordande frågor, som rörde det också av ondo.
Särskilt ömtåliga och förmåga hos karamellen ifråga nuvarande och det framtida politiska Har man väl trasslat sig ifrån m livet, och det tycktes, som om de sam- för mycket påpälsade barn förkyla sig lätt.
De bli för varma, svettas, och förkylning, bör man akta sig för den lade lokalföreningsordförandena all- si kommer avkylningen.
dess ha talrika epidemier förekom- nästa.
Det kan, annars bli en dålig varligt, ärligt och med inre hänförel- Vanligen äro dessa icke smittosam- mit i skilda delar av världen.
Många vana: Kroppen tar sig för att reagera se voro beredda att ta de konsekven- ma förkylningar av relativt lindrig art torde erinra sig den oerhört smitto- med en förkylning vid alla möjliga ser till vilka en ny politisk väg kunde Ada Nilsson föra.
och gå över på 4 — 5 dagar.
samma influensaepidemin 1889 — 92, obehag.
De s.k. smittosamma äro ofta nå- ryska snuvan, som dock i dödlighet got allvarligare, förlöpa med feber och starkare allmänsymptom.
Ehu- ruväl vilken frisk människa som helst möjligen kan smittas, är dock de per- soner som på det hela taget lättare bli förkylda — av förut framhållna skäl precis Till föreläsare i Lösdrivarelagsfrågan mi torde överträffa både digerdöden de mycket ofarliga åkommor, men de terades livligt fortsattes förhandlingarna och några tanke det citron- kr.
Ett meddelande sådan tal.
.
tillförandet
och Men prostinnan och framför allt allra bästa, men de klampad då hon stads torg.
De mötte en hel mängd av lädret.
bekanta till överstens, och några her- Karl-Artur hade övertalat henne att gick, och det luktade ' Jaquette förde henne genom rar kommo fram och slöto sig t i l l dem resa.
Karl- Artur och hon voro hem- ligt förlovade vid det laget, och h e m - f ö r d e överstinnan, h då Men de gingo bredvid överstinnan och ngen med henne, och för sade, att han skulle bli henne evigt Charlotte vandrade genom tacksam, om hon uppfyllde morderns och lade märke till parkettg, de Jaquette och Charlotte hade de varken önskade.
Han hade ju blivit präst mot stora speglarna och de vackra pannå- blick eller ett ord.
föräldrarnas vilja, och fastän det inte erna över dörrarna, gav hon Efter promenaden följde Charlotte ne.
Detta hade naturligtvis retat henne.
kunde komma i fråga, att han bröte mans förlorat.
Hon kunde aldrig bli med de andra tillbaka till det Eken- förlovningen mod henne, vad de än godtagen som svärdotter i det här stedtska emmet för a l l äta familje- Hon hade beslutat i sitt sinne, att han med det första skulle få göra avbön tyckte, så ville han helst slippa att set, det förstod hon.
Det v a r den rys- middag I sällskap med domprostens göra dem ny sorg.
Och att de skulle ligaste dumhet, att hon hade farit hit.
och rådmannens och bröderna Stake för den missaktningen.
Snart hade hon märkt hur oerfaen bli förtjusta i henne, bara de finge När Charlotte kom in till överstinnan, och Eva Ekenstedt och hennes löjt- han var i alla de praktiska ting, som se henne, det visste han.
Han hade minskades ju ingalunda hennes in- nant.
Under middagen förde överstinnan lotte, utan till domprorten.
en präst behöver ha reda på, och hon aldrig sett någon ung flicka, som så tryck av att ha hoppat i galen tunna.
otte förstod sig på att Överstinnan satt vid fönstret i en ett fint och bildat Samtal med dom- ” Har kusin hört hur det tillgick, då hade börjat hjälpa honom till rätta.
väl som dre .människor Det var svängd länstol och läste i en och rådmannen.
Eva och Ja- min faster Clementine blev gift med Han var förlägen och avvisande till umgås m n hade märkt hur god bok.
Då hon fick se Charlotte, sade inte ett ord, och Charlotte grev C därför, a en början, men efter någon tid blev han mer tacksam och tog hennes hjälp hon var bide mot det gamla prostfol- hon några ord på franska.
Hon v a r också, eftersom hon kunde förstå, hade r ket och mot alla andra åldringar, som si inne i läsmingen, att hon inte det var brukligt där i huset, att och k i anspråk oftare, än hon egentligen han först hade kommit att fästa sig själv märkte det.
Och Charlotte för- ungdomen skulle tiga.
Men under då allt var klappat och klart mellan önskade.
hon och önskade dem, sade den unge greven ifrån att Han brukade göra långa promena- Hon låg p i lur, han åtminstone ville se sin tillkom- der för att besöka fattiga gubbar och något tillfälle att mande, innan han gick in på saken.
gummor, som bodde i små kojor långt rturs föräldrar, att hon Men faster Clementine satt hemma på borta i skogarna, och bad henne alltid, alls inte passade att bli Hedeby, och som det skulle ha väckt att han skulle följa honom p i sådana er.
hon förstod, att det uppseende, om hon helt hastigt hade vandringar.
Han försäkrade, att hon kligt med värmländskan.
blivit hämtad upp t i l l Stockholm, så vida bättra än han förstod sig på att till något mer kraftigt bestämdes det, att greven skulle fara umgås med dessa gamla, att krya upp till Bro socken och se henne i dem och trösta dem i deras små be- resa och en sådan kyrkan.
Nå, kusin, min faster Cle- kymmer, Det fine frun höjde litet på ögon- predikan och en sådan promenad och mentine hade ingenting emot att bli Under dessa turer på två hand som skulle fara in till staden p i ett var det, som Charlotte hade kommit bröllop.
Med otaliga visa råd och för- brynen och såg ganska road ut, och en sådan middag så var det nödvän- gift med en ung, vacker greve, men att älska Karl-Artur, Först hade hon maningar hade hon därpå skickat av Charlotte gick på och visade sin häp- digt, att hon lät förstå, att nu ville hon hon hade fått reda pi att han skulle komma till kyrkan för att titta på hen- alltid drömt sig, att hon skulle bli gift henne, och Charlotte hade ju lovat att nadsväckande värmländska språkför- inte vara med längre.
En av de präktiga, väluppfostrade ne, och hon tyckte inte om att så där måga.
När hon inte kunde få skrika med en ståtlig och tapper officer., men vara förståndig.
nu blev hon hopplöst intagen av den Men detta.
att sitta en hel dag i den eller dansa eller slå sönder något, så tjänarinnorna, som passade UPP vid bli utställd till beskådande.
Helst ha- fine och försynte unge prästen, s ",,, täckta vagnen på det smala beklänges- var det m tröst att t &amp; värmländska.
bordet, bjöd kring en skål med hallon, de hon inte alls gått i kyrkan den sön- inte ville slå ihjäl en fluga och som sätet och stirra på herrskapet.
Mober- Det där spelet, det var i alla fall för- och Charlotte lade för sig, hon som al- dagen, men dåförtiden kom det inte i aldrig hade låtit en svordom gå över ger, som sovo i var sitt hörn, var kan- lorat, men hon skulle då åtminstone la andra.
Därpå sträckte hon Ut han- fråga, an barn satte sig upp enot vad ske inte den bästa förberedelse för visa de här fina människorna, att h o n efter en strösockerskål, som stod föräldrarna hade bestämt.
Hon fick sina läppar.
inte ville göra rip bättre, i n hon var, I närheten, och började sockra på bä- lov a t t göra sip s i fin hon någonsin Nå ja, en tid hade de ostört fått Karlstadsvistelse.
ren.
kunde och gå och sätts sig i den Lö- Fru Moberger tyckte, att det drog, för att ställa sig in hos dem.
fortfara med sina promenader och samtal, men i början av juli hände och v i l l e på inga villkor ha öppet fön- Charlotte hade emellertid kommit så Charlotte hade inte en aning om att wensköldska bänken, för att E- de !t, a~~ Jaquette Ekenstedt.
Karl-Ar- ster på mer i n rn sida av vagnen och sent, att de andra redan hade supenrat, hon tog mer socker.
än m kunde va- Cronfeldt och en vän till honom skulle turs syster, kom på besök.
Det var ibland inte ens det.
Och j u varmare och om en liten stund sade överstin- ra behövligt, då Jaquette helt hastigt kunna mönstra henne.
Men vet kusin ingenting märkvärdigt, att hon det och kvalmigare det blev i resvagnen, nan till Jaquette, att hOn skulle föra viskade henne i örat: ” Ta inte så myc- vad hon gjorde ?.
Ji, när klockarn tog gjorde.
Prostinnan Forsius i Korskyr- dess bättre sov hon.
Till en början sin väninna ner i matsalen, så att hon ket socker!
Det tycker inte mamma upp paslmen, så började hon sjunga om. ” med hög röst, men alldeles falskt.
Och ka var gammal god vän med överstin- hade Charlotte försökt att få i gång kunde få litet kvällsvard.
Charlotte visste ju, att många Ram- detta höll hon i med psalm efter psalm, nan Ekenstedt, och det såg ju alldeles ett samtal med reskamraterna, men därmed var det slut på den da- la ansågo, att det var ett syndigt över- t i l l dess att gudstjänsten var slut.
När naturligt ut, att hon hade bjudit Karl- herrskapet Mobergers hade haft myc- d i d att sockra på maten.
Hemma i hon sedan kom ut på kyrkbacken, då Arturs syster t i l l prostgården för någ- ket att styra med.
de, innan de foro gen.
hemifrån, och nu ville de vila.
Nästa dag var en söndag, och så Korskyrka kunde hon knappast röra stod grev Cronfeldt där och bugade sig ra veckor.
Charlottes små fötter hamtade och snart frukosten var över, var det att vid en strösockersked utan att få en för henne, ” ” Jag f i r he om nådig förlå- Jaquette Ekenstedt fick dela rum med Charlotte, och de två flickorna hamrade mot vagnsgolvet, utan att hon gå i kyrkan och höra domprosten Sjö- förmaning av prosten, så att hon blev telse ”, sade han.
" Jag förstår nu, an visste av det en gång.
Men rätt som borg predika.
Gudstjänsten tog sina alls inte förvånad.
Men på samma en fröken Löwensköld inte kan låta blevo ofantligt goda vänner.
I synner- het var det Jaquette, som ti11 den grad det var, vaknade fru Moberger och två och en halv timmar, och då den var gång såg hon nu en utväg att få ge bese sip som en häst p i m marknad. ” älskade Charlotte, a n man kunde tro, frågade om hon inte kunde vara så slut gingo översten och överstinnan luft åt den där upproriska illviljan, Därmed gick han för den gången, ku- och Jaquette och Charlotte en ganska som hade jäst inom henne, alltsedan sin, men han kom tillhaka och gjorde att hon hade kommit till Korskyrka beskedlig och hålla sig stilla.
Vid gästgivaregårdarna plockade dryg stund och promenerade på Karl- hon for hemifrån.
Hon grävde djupt den u n g flickans bekantskap i hennes mera för hennes skulle än för broderns.
ner i sockerskålen med ströskeden och hem p i Hedehy, och de blev gifta, och Och då Jaquette väl var hemrest, Mobergers fram sin matsäck, åto själ- sockrade så, att hennes tallrik såg blev de väl också.
Ja, kusin kom ett brev från överstinnan till va och glömde visst inte bort att bju- har kanske hört historien förr? ” prostinnan Forsius i Korskyrka, som da.
Charlotte.
De voro mycket vän- som en snödriva.
Det blev underligt tyst vid bordet.
Charlotte fick läsa.
Det innehöll en liga mot henne under hela resan, men ” Å ja, men inte så väl berättad ”, För fem år sedan, då Karl-Artur Ekenstedt för första gången hade kommit till Korskyrka, hade han varit en förfärligt sträng pietist.
Han ha- de betraktat Charlotte Löwensköld som ett förtappat världens barn och knappast velat växla ett ord med hen- " " flera språkade endast pannå- Eva hu- Under fransk yttrade var man och ut A.-B.
Libraria Karlstad och hälsa på Jaquette.
de kommo fram t i l l Karlstad med hen- stockholm Men den som begrep, det var Char- förrän det kom en liten anmärkning lotte, Hon satt där fylld av en stor förväntan och bara slukade den be- rättande med ögenen.
Överstinnan såg på henne, smålog litet, och så vän- de hon sig än en gång till domprostm.
” Som hasin ser, så sitter en ung Men Charlotte fortsatte stt sockra.
flicka till borts med oss i dag.
Och På samma gång rade hon t i l l sig själv: hon är hitkommen, för att jag och " Om jag håller p i an sockra, så f i r min man skulle få mönstra henne och jag inte Karl-Artur och blir evigt se om hon duger till hustru åt Karl- olycklig, men jag måste sockra i alla Artur.
Men den unga flickan, kusin, hon är en Löwensköld av den rätta Överstinnan höjde litet på axlarna sorten, och hon tycker inte om att bli och vände sig till domprosten för att till beskådande.
Och jag för- fortsätta samtalet, Det var tydligt, att säkrar kusin, att alltsedan hon kom hon inte ville ta i med hårdhandskarna.
hit i går kväll, har hon bemödat sig Men översten sökte nu komma sin om att sjunga falskt alldeles som min hustru till hjälp.
faster Clementine.
Och nu gör jag utställd sprungligen härstammade hon d från den gamle generalen på Hed resa.
Hon var inte dummare, än att Ekenstedt kom emot henne ~ hon förstod, att prostinnan först, och vänlig och glad, men så snart Charlot- nu sedan Jaquette,hade avlagt rapport te såg henne, fick hon en föräldrarna till överstinnan om henne och Karl- av att hon själv var förfärligt illa Artur, och att hon ne skulle skickas in klädd, simpelt och omodernt, och fram- till Karlstad, för att överstinnan skul- för allt, att det var något på tok med le själv få se och döma om hon kunde hennes skor.
De voro nya för resan, bli en lämplig svärdotter hade gjort sitt och sockenskomakaren.
- - - - Ljusstakar Vaxljus Silverbokmärken Kort och Tavlor efter gamla mästare Kyrkliga Textilier.
Knappt hade hon sagt ut orden, står, att en fröken Löwensköld inte förrän Charlotte lade ströskeden i f r å n ~ i l låta l hew sig som en häst pa en sig I stället fattade hon om socker- marknad. ” skålen med bägge händer och Med detsamma reste hon sig och allt dess innehåll ner i sin tallrik.
bredde ut armarna.
och Charlotte flög Därpå ställde hon tillbaha skålen p i henne om halsen och kysste henne och bordet och lade dit ströskeden.
av lycka och beundran och tack- Och s % satte hon sig till rätta på sto- samhet.
välvde grät
lig scout, dels fru Siri Hård af Seger- i n a vid lägerelden ” har dels en k v i n n - lingar, närmanden, bortstötanden, förstånd Med anledning av Fru M i a Leches och missförstånd, som förspel till det per- sonliga sammanträffande mellan Tyskland ena sidan och Frankrike, England å den andra kunnat äga rum.
Men nu skall det verkligen bli av och mötesplatsen blir Lo- carno i Schweiz, som nu sedan Nationernas förbunds stora sammanträde är över, blir centrum för de världspolitiska tilldragel- serna.
Förhandlingsbasen är ömsesidighet i för- I pliktelser och ratiigliiter samt Tysklands inträde i Nationernas förbund.
I sista stund gjordes från tysk sida -, närmast tysknationell - ett försök att upp- ställa nya villkor för deltagande i förhand- lingarna.
Det gällde Kölnzonens utrym- och Tysklands ansvar för krigsut- brottet.
Men d i dessa villkor avslogos från både iranskt och engelskt håll, måste Tyskland låtsa om ingenting och lova kom- ma ändå.
Men episoden ar betydelsefull, den visar vilka svårigheter det är att hålla de nationalistiska grupperna i styr.
soli- dariska bakom en förhandlingsvänlig rege- ring.
Det kan ske nya nationalistiska an- _ ' ' lopp, som försvaga tyska regeringens auk- toritet.
Märkligt är i alla fall att se hur den har- da nödvändigheten driver de forna fien- derna till samarbete och överläggning trots allt passionerat motstånd som näres ur kri- gets sår och allt det förflutnas bitterhet.
, synpunkter.
inlägg i föra numret av Tidevarvet i scouten förebrår I. anslutning till den där offentliggjorda kvinnliga B — d att hon vill importera ännu en s k r i f t v ä x l i n g e n mellan överinspektör ungdomsrörelse Siri Hård af Seger- Jungner och undertecknad, vill jag stad förebrår I.
B B — d att hon vill gö- v a r m t tacka fru L e c h e för hennes väl- r a en nationell rörelse av den redan behövliga bistånd.
Överenspektörens sista skrivelse in- internationella Camp Fire-rörelsenen.
a, mig en känsla av hopplöshet.
Att försvara var och en sina å Den, bemöta ' Som man ser två alldeles motsatta synpunkter på artikeln ifråga.
denna skrivelse föreföll mig lönlöst.
Alla argument studsade till- baka mot denna mur av byråkratiska Scoutledaren, fröken Göta Rosén, former.
Fru L e c h e ryckte mig ur skriver: ' hopplösheten.
M a n h a r icke endast Finns det icke tillräckligt med ungdoms- rätt att vara indignerad, man har rörelser i vårt land, utan att vi behöva im- skyldighet att vara det.
portera ännu en?
A r det icke bättre att, Ligger det inte något osunt i detta vi sluta upp kring och vårda de v i äga, isyn- att en ” ordinarie lärare icke kan för- nerhet den sedan många år p i verklig na- flyttas eller avlägsnas utan laga rann- tionell grund vilande svenska flickscoutrö- sakan och dom? ” Om olämplighet relsen?
för en befattning i enskild tjänst inte Den är byggd på ungdomens syn på li- k u n d e inneiiiira förlorandet av (len- vet och tingen och framkallar i (len s. k. samma - vart komme vi då h ä n?
Sä- scoutlagen ett ideal, stort nog att sträva kerligen till ett odräglighetstillstånd, till och omfattande det som en sann män- som inte skulle tålas ens av våra nu- niska, en sann kristen och en sann med- varande värsta byråkrater.
Varför borgare bör vara.
skall det allmänna, staten.
i så mycket Scoutrörelsens valspråk är varken långt, skötas efter helt andra principer än invecklat, svårt att komma ihåg, utan ger de som äro gällande för den enskilde?
i sin korthet.
" var redo ", en kraftig upp- Systemet behöver revideras.
Det fordran.
vädjande, lättförstålig.
går e j på en gång.
Här som annor- Både prov, lag och löfte äro lagda så städes är det det moraliska ansvaret praktiskt.
sunt och äkta, att det måste till- som efterlyses.
Man kan göra det tala barnasinnet.
Någon militarism finns minsta möjliga som man kan komma ej inom flickscoutrörelsen.
ifrån med i en t j ä n s t, man kan också Vad angår en drl av camp-firerörelsens göra det mesta möjliga av den befo- prov.
t.ex. ” författa och hjälpa till att genhet man har.
Men detta senare är iscensätta en teaterpjäs.
kunna duka ett byråkratismens död.
A t t göra verket bord vackert och korrekt, förstå att pla- livets skull, e j f ö r verkets egen cera gästerna efter deras rang och bety- skull.
F o r m e r n a äro endast höljen delse, att teckna menuen och arrangera för livet, bokstaven f ö r Anden.
Må ljusskärmarna i harmoniska färger etc. ”, vi, kvinnor, aldrig glömma bort det kan j a g inte inse hur detta och för övrigt väsentliga i vår samhälleliga uppgift: alla de 28 sällskapstalangerna kan höja en att värna om livet bakom formerna.
medborgares ansvarskänsla.
F ö r vilken Rut Adler.
kategori barn skulle d i denna rörelse in- Lindome, 22 sept.
föras?
Scoutrörelsen omfattar hittills alla sam- hällsklasser, och därigenom verkar den ut- Fru Siri Hård af Segerstad h a r sä- jämnande, närmande, världsomfattande.
kerligen rätt i, att vi ha mycket att tillvarata i vårt eget folks historia.
Göta Rosén.
Om det är sant att ett foster ge- Fru Siri Hård of Segerstad skriver: nomgår alla evolutionens stadier, från Om Lägereldsrörelsen ej redan vore in- urcellen till ryggradsdjurens och män- ternationell, bleve det kanske en ginare niskans stadium, så är det inte mindre väg att göra den nationell med symboler, troligt att ett barn genomgår alla kul- dräkter och ritualer från våra vackra le- turens stadier.
från vildens primitiva gender, våra svenska, urgamla sagor och behov av bara sömn och mat till ett vår nordiska forntid, men nu, då en stor något högre, men ännu primitivt sta- del av världen redan upptagit denna ame- dium, vidare genom antikens hjälte- såsom internatio- o c h skönhetsdyrkan, medeltidens re- kanska framtidsrörelse ligiositet.
till vår tids kultur, som nell, med indianernas dräkter, poesi och ännu för oss t e r sig som kaos, d ä r f ö r symboler, blir det nog en större helhet om att vi inte befinna oss på nog långt, Sverige också tar den amerikanska organi- för att ännu kunna urskilja avstånd sationens emblemer till sina.
Organisatio- nen måste ju alltid modifieras efter sven- vad som är väsentligt och oväsentligt.
M a n skulle då kunna säga att det ska förhållanden.
vore likgiltigt vilket primitivt folk som ” Indianerna ” liv, sedler strider fick leva upp i ungdomens lekar och framstå i lika romantisk dager och äro t j ä n a som fotapall f ö r dess utveck- nästan lika väl kända för svensk ungdom, ling.
M e n samtidigt måste man säga som för den amerikanska.
sig, att det vore naturligast om plantan Det är många synpunkter som bryta sig spirade direkt ur den mark som hu- mot varandra, men då Tidevarvet tagit upp och vill ta hand om att intresset för Lä- rit de första träden av samma släkte.
Det är dock på svensk m a r k svenska gereldsrörelsen blir aktuell även i Sverige, rasen så småningom arbetat sig fram- finnes det ingen fara för att idén skall bli åt till kultur.
Det är nordiska f ö r f ä - förvanskad.
ders blod våra barn h a i sina ådror, Härtill genmäer fru Ingeborg det är deras utveckling som faller sig Bäst emellertid att gå i ordning.
mande Kyrkornas smakråd Det ar inte många som kanna till den utställning av kyrklig konst.
som på Rege- ringsgatan alltid står redo att taga emot herokarr.
Kommer man in i Librarias bok- handel, som ligger på nedre botten, för- marker ingenting ' ovanligt.
men gir man av en händelse en trappa upp, blir man helt förvånad.
Där hänga gamla altartavlor.
och, även nya sådana, dar brinna höga vaxljus i il- derdomliga stakar, d i r hänga masshakar av mjuk.
lila sammet med massiva silverbro- derier.
Librarias arbete och mål är att verka för en kyrklig konst i alla kyrkor.
De unga präster som komma nya t i l l en församling, förstå sig ofta inte på \ a d som behövs, fat- tas det en ljusstake på altaret eller en kyrk- håv, väljes den ofta pi måfå utan stilkäns- la, och en 1600-talskyrka får ett alldeles olämpligt tillskott till sina inventarier.
Nu vill Libraria - som sedan länge är mer känd i landsorten än direkt i Stock- holm - söka biträda kyrkorna p i bästa sätt.
Den tar emot mässhakar till renove- ring och förfärdigar även nya sådana.
Tex- riet rid Leysim i Schweiz demonstrerade tilkonstnärinnan fröken Elisabeth Berg sva- sin verksamhet vid en utflykt som kon- rar för denna del av arbetet, och en mäss- gressens deltagare företogo dit.
Fru Alet- hake som vi voro i tillfälle att taga i be- t e Been höll ett mycket uppmärksammat traktande.
virade med vilken fin smak hon initiativ av Rädda Barnens dag har i da- föredrag om utbildande av sköterskor och skilt sig från uppgiften.
garna hållits i Genève.
fröken Silfverstolpe redogjorde för ett be- Man försöker också utrota syltburkarna söksystem, inrättat i Brännkyrka, till före- på altarena med vaser, komponerade och Kongressen varade cirka 6 dagar och kommande av barnadödlighet.
utförda i silver av svenska konstnärer.
Sektion 11, i vilken fröken Lindhagen har naturligtvis kräft ett mycket vidlyftigt Artisten Arnold Carlström har gjort en förarbete.
Med representanter från a l l medarbetade, inkom me dframgång med vacker.
naiv brudkrona av silver.
Han har världen, starkast representerade voro Eng- sina förslag iämnet ” Skydd i t mödrar och också utfört en dopskål med enkla symbo- land, Frankrike, Tyskland, Österrike, Ita- barn ”.
Här upptogs frågan om pensione- ler.
valda från katakomberna.
lien och Sverige.
behandlade den en massa ring av änkors barn, såsom varande att fö- Även prästkappor förfärdigar Libraria.
P i förfrågan varför prästerna s i gärna frågor, vilka alla mer eller mindre väl redraga framför fattigdom.
komma att i framtiden bära frukt.
Skrift- Resolutionen fordrade vidare rätt att ef- använda det slags kappa som g i r ända fram liga rapportörer från varje land och i terlysa fadern till ogifta mödrars barn, vil- över bröstet svarade en präst: Det ä r där- varje ämne hade i förväg utsetts.
Icke ket förut i lag varit förbjudet i flera land för att man i en sådan kappa liksom för- mindre än 200 rapporter förelågo i tryck.
särskilt i Frankrike.
lorar sitt jag och därmed känslan av sin Tack vare fröken Anna Lindhagens för- På fröken Lindhagens initiativ kom mänskliga skröplighet, så att man åtmin- sorg medverkade från Sverige I I rappor- denna fråga med och fransyskorna visade stone för en stund kan helt gå upp i käns- lan av att man är en Guds tjänare.
törer.
Inalles 13 rapporter avgåvos, därav mycket stort intresse för saken.
Krucifix från Oberamergau och äkta två i form av föredrag.
De medverkande Inom denna sektion behandlades också scoutrörelsen internationell?
voro 4 läkare: Doktorerna Greta Muhl, frågan om pensionering eller försäkring vaxljus från Tyskland locka nog mest ka- vad man Alice Hellström, Ada Nilsson och överlä- och M e n, understöd åt barn till ensamställda toliker.
men att de svenska konstnärerna N e j, den är engelsk.
mödrar.
Detta understöd skulle utgå som inte äro likgiltiga för kyrklig konst visar bör kunna fordra av en ungdomsrö- karen vid Göteborgs barnsjukhus.
relse är, att den hyllar internationella För det sociala stodo Dr. K.
N o r d l u n d ett slags förskott från samhället, för att en Kristusskulptur av Ida Thoressen och hedersbegrepp, broders-, kärleks- och och adv.
Silow.
Vidare fru Alette Been, sedan betalas igen av barnafadern.
I re- moderna altartavlor av unga målare, som fredsbegrepp, men en nationell kultur.
F r ö k e n Silfverstolpe, Dr Matilda Wide- solutionen ingick en fordran att man i re- emottagit Librarias erbjudande att ut- Man k a n nog inte undgå att trots fröken E b b a Pauli o c h fröken A n n a gel borde låta barnen så mycket som möj- utställa.
ligt sammanhålla bandet med sina mödrar.
allt känna sig m e r a besläktad med Lindhagen.
folket i Tacitus ’ ” De Germania ”, Saxo I sektion I behandlades barnahygien med även där barnet vårdades av tredje person.
Weijdling, Där behandlades också frågan om för- Grammaticus ’ " Danmark.
: Krønike ”, föredrag om helioterapi av Dr. Snorre Sturlassons ” Norska K u n g a - dr Spitzy talade om operationer för att äldralösa barn.
Fru Ester Ståhlberg från eller den isländska E d d a n, ä n motverka ofärdighet hos barn.
Vidare ta- Finland höll i denna sak ett mycket UPP- med folket i indianböcker och neger- lade d r.
Elmslie f r å n London, dr. Janse märksammat föredrag.
Dr. Nordlund in- från Leiden m.fl. b. Rollier, vilken se- kom med rapport om det system av plats- berättelser.
Ingeborg Björklund.
nare förestår det mycket omtalade sanato- anskaffning åt barnen, sedan de slutat sko- lan, med kontroll till 18 ?m ålder, regle- man för och Björklund: Undertecknad h a r varit med om flickscoutrörelsens första uppkomst här i landet som ledare i landsorten och i S t o c k h o l m under en ganska lång följd av år.
Jag har därvid.
motsats till den första funnit att scoutrörelsen är mili- insändaren, taristisk, vilket i någon mån framgår artikel i Tide- ” Scoutrörelsen och fram- Vi måste finna något nytt, av en föregående varvet: tiden ".
är både enklare, mera poetiskt och vidsynt och mindre utländskt än scoutrörelsen.
Wait and see!
som _- Den första allmänna barnkongressen med Är gren, sagor ”.
LIDINGÖUTSTÄLLNINGEN BYGGE icke hjälpas, men det första in trycket av det lilla villasamhället ute på Bygge och Bo är m viss besvikelse.
Min flyttar ifrån staden ut till stadens omgiv- ningar just med tanke på att efter dagens jäkt a h arbete komma till sitt hem, där man ogenerat får vara sig själv.
Denna känsla av trivsamhet får man icke, då man första gången ser de 19 tätt sammanpac- kade byggnaderna, vilka äro ett verk av våra unga arkitekter.
Så tilltalande de enskilda villorna äro var för sig med sina vackra, rena linjer, d må man undra om Det kan och BO i smakfullt och elegant och värmande i n r i d På väggbeklädnad och golvbeläggning har dessa villor i all sin enkelhet rymma, får stor omsorg nedlagts, och i många fall har stället l u r tapeter målning på väv åstad- man länge leta efter i våra bostadsbyggna- der.
Allt är beräknat in i minsta detalj, kommits, en onekligen tilltalande väggbe- dagrummen ära skickligt utformade a h klädnad.
Ett särskilt kapitel skulle käka- köksutrymmena tillvaratagna på ett idea- avdelningen förtjäna.
Det är också såda- liskt sätt.
Och överallt möter man allt vad na erfarna krafter på området som fru den mest moderna lägenhet kan uppbringa Sara Reuterskiöld och fröken Maja Forsell Form a h färger äro friska och levande vilka tillsammans med arkitekt Almqvist och över dat hela ligger en kultiverad per- åstadkommit dessa, ett resultat av flera års sonlig smak som ovillkorligen måste till- experiment.
Träder man in i m av arkitekt Marke- tala Byggaderna ha också möblerats med tanke på det i möbelväg som står allmän- lius fyra rums villor har man först en stor, 4-rumsvilla.
Arkitekt: Tage William-Olson det ändå är ett lyckligt grepp att bygga en heten närmast a h som finnes att tillgå ho.
miniatyrstad på landet.
Den verkliga sta- våra möbelfirmor.
dens stenpalats med sina skyddande skiljo- En nyhet inom dessa vackra blivande väggar gör dock “ mitt hem till min borg ” hem är den samhörighet med naturen och ivida mera, i n vad m hopträngd samling med trädgården utanför som åsyftats och av byggnader i likhet med Bygge och Bo vunnits En öppen dörr för ofta från var- samhället kan göra Det är den ogenerade till den platå, som lagts där avskildheten vi vilja ha i vårt hem, och utanför, en direkt fortsättning alltså av man får ovillkorligen ett intryck av att hemmet ute i dess grönskande grannskap detta lilla samhälle icke förmår giva oss Och ofta har denna dörr placerats så, att någonting sådant.
m i n ända inifrån hallen har fri utsikt mot M e n denna känsla av otrivsamhet för- den vackra tavla, som naturen ger Rum- svinner omedelbart, d snart man träder in men äro också praktiskt lagda och vackra i i en av de vackra villorna Något mera måtten, med utrymmen väl tillvaratagna.
vardagsrummet, ljus hall, från vilken ett par stora glas- dörrar öppna sig mot trädgården.
I fonden är trappan till övre våningen, och vid sidan behagligt upplyst genom de åt gatan vet- tande fönstren Serveringsrummet är prak- är tiskt inrättat med skåp av glas samt ett sär köket ligger den luftiga och ljusa jungfru- kammaren.
Källaren, som sträcker sig un- der hela huset, inrymmer praktiska och ljusa pann- och kolrum.
tvättstuga, stryk- rum, samt ved- och matkällare Övre vå- ningen upptages a~ en stor hall.
varifrån man på ena sidan har med goda utrymmen a h L andra sidan säng- kammare, bad- och toalettrum.
Till barn kammaren hor två rymliga garderober och till sängkammaren en större klädkammare Kostnaden för en dylik villa fullt färdig barnkammaren per sig på cirka 28,500 kr., tomtpriset, c:a vartill kommer 5.50 pr I kvadratmeter.
tomternas storlek mel- allmänhet varierar Ian 600 och 1,400 kvm.
Man får ett starkt intryck, när man vandrar omkring på utställningen, av vilken verklig betydelse ett hems möblering och dekorering kan giva för att skapa den rik- hemtrevnaden.
De utställande firmor- na av ha här alltigenom åstadkommit något mest smakfulla, som amn kan önska det
LIDINGÖUTSTÄLLNINGEN sig.
BYGGE och BO En firma som villorna är representerad i alla ken samt, vad som hör till ett modernt hem, a h vars alster gör en glad långt radioapparater i olika modeller, En särskild omsorg har nedlagts på att A.
B. göra barnkamrarna U ljusa och glada som möjligt, och även har ha de utställande fir- morna visat vad som kan åstadkommas i Im vägen.
I villa i har firman Gemla Fabrikers A.-H.
utställt en trevlig barn- kammarmöbel i blått, bestående av sängar, bond, byrå och stolar.
En idealisk barn- kammare både vad inredning a h möble- ring beträffar.
Gemlas leksaker fattas na- turligtvis icke heller i denna trevliga barn- in i själen för varje gång man ser dem, är Rosenthals Specialaffär i en av vil- lornas matsalar, hållen i blågrå färg, har firman utställt m smakfull och förnämt verkande destertservis i blått, och i en an- nan villa påträffar man F " trevlig kaffe- servis i rött mönster, vilken man gärna skulle v i l j a vara ägare till I en tredje villa har firman utställt endast en smak- full vas i grått och vitt, men det är till- räckligt för att den skall lysa upp och giva En vacker na skola gå ihop med rummets karaktär så i ett ljust rum t. ex. ge ljusa möbler en lätt och behaglig stäm- ning.
Och en smäcker möbel ger också många gånger rummet ett intryck av lätthet och sirlighet, medan återigen andra rum kräva tyngre möbler för att rummet skall komma t i l l sin rätt De möbelfirmor som utställa på Bygge Bo ha på ett förträffligt sätt lyckats just de möbler, som rummen kräva Där finnas både enkla laserade furumöbler och dyrbarare möbler i björk och ek, men mycket som möjligt rh anpassa sovrumsinteriör.
trevnad över heja rummet.
Det ligger nå- kammare, där finnas både stora segelbåtar, allt går i stil med rummets karaktär a h got över det Rosenthalska porslinet som motorbåtar a h flygmaskiner.
Allt vad m det finnes ingenting som stöter.
Så har ovillkorligen drager intresset till sig, på modern ungdom kan önska sig.
icke ens t. ex. Aktiebolaget Bröderna Ljunggren på samma gång som det vilar något smak- stor radio saknas.
Vad som ytterligare ett både smak- och stilfullt sätt möblerat fullt och förnämt över det, tilltalar det m - bidrager till a t t göra denna barnkammare upp m hel villa, omfattande matsal, var- en nom sin enkelhet.
, Något man också trivsam.
ma ler r är en ljusröd och glad tapet med fäster särskilt intresse djurbilder från firman Rudolph Björklund &amp; Co tapetaffär.
I villa 18 har Södra Kal- d i moderna villorna på området Läns Hemslöjdförening ensamt svarat den vackra elektriska belysningsarmaturen, utställd av A.
B. Arvid Böhlmarks lamp- för möblering och dekorering samt utstäl- några vackra rumsinteriörer, bl.
a. en fabrik.
Även här påträffar man de enkla välgörande linjerna i förening med den P - sängkammarmöbel I Gustaviansk stil och Johansstil i björk med klädsel da smaken, det må a l l a en dyrbar takkro- en sal i Karl na eller en liten trevlig bordslampa Ar- i mörkblå dräll.
Föreningen har dessutom maturen skall vara enkel och lätt.
En m vacker samling av textilier, även dessa tung och klumpig belysningsanordning I av egen tillverkning.
Också i denna villa ett rum verkar alltid störande, rummet må sedan vara aldrig d trevligt.
Detta har också beaktats av Böhlmarks, som i stället åstadkommit just denna enkla, vackra form, vilken giver ett behagligt intryck på hela interiören Firman utställer dessutom “ Pukex ” ugnsformar av eldfast glas i kö- vid i är dagsrum, sängkammare och studio.
Möb- lerna äro gjorda efter ritningar är arkitekt A. Nordenborg.
E " annan möbelfirma, vars alster väcka berättigad uppmärksamhet, är Bobergs Möblerings A.
B., vilke nfirma utställer vackra a h stilfulla sovrums- och sals- möbler.
I en del av villorna h i flera firmor ut- ställt praktiska artiklar som höra till ett modernt hem.
Så utställer bl.
a.
Elektriska A.-B.
Helios en praktisk elektrisk spis med tre kokplattor, vilken spis även har den för- delen att man kan baka i den.
Den lilla prydliga spisen har också tilldragit sig hus- mödrarnas speciella intresse, icke minst ge- nom sin prisbillighet.
En annan artikel som är föremål for husmödrarnas livliga beundran är en praktisk dammsugare, vilken icke kräver någon elektrisk kraft Damm- sugaren Vacumil, som utställes a " Vacimils generalagentur, utför sitt arbete utan några driftkostnader och slangar fullt effektivt är ovanligt lätt att handskas med.
Hela apparaten väger endast 5½ kg och kostar 90 kr., således betydligt mindre än in elektrisk dammsugare.
En stor fördel med Vacumil är att den kan användas dagligen utan att man behöver ägna någon tanke åt ende på an m Sarpsborgsspis kan motta- en väsentlig del av den elektriska den elektriska kraftmätaren.
Elektriciteten har med varje år fått allt strömmen, då elektricitetsverket har låg större betydelse för arbetet i hemmet och belastning, och därigenom få strömmen till i synnerhet i köket.
De elektriska spisar, billigare pris.
Dessutom möjliggör acku- att man kan steka a h koka som utställas på Byge och Bo, äro också numera artiklar, vilka höra samman med även sedan strömmen brutits, a h stek- ett modernt kok.
En trevlig och prak- ugnen kan utan ström användas såsom tisk sådan spis är den värmeackumuleran- värmeskåp.
I köken utställa firmor i olika branscher de Sarpsborgsspisen, som utställes av Gunnar Carlssons Maskin A.
B Sarps- sina artiklar som höra till ett välförsett borgsspisarna finnas I olika typer, med vad kök.
S i har t. ex. A.-B.
Th. Winborg en som är genomgående hos dem alla är den riklig uppsättning av Unr för alla husmöd- bekanta artiklar i ättika och senap m. avsevärt ringa strömförbrukning en så- och i tvättstugorna demonstrerar Fabri- dan spis drager.
Detta icke minst bero- och ga mulatorn, rar m. ken Helios blir Vita tvättbjörn arbetar.
Utställningen, som pågår t.o.m. den 18 okt.
förtjänar att allmänt tagas i betraktan- de.
Den har något att giva oss litet var.
Icke minst hur ett litet vackert hem bör se ut.
Initiativet till utställningen har tagits av ingenjör Petrus Vretblad, Bygge och Bo ut- ställningens nitiske förkämpe.
Planerna på en utställning som denna har länge före- legat men först nu har del säregna pro- jektet kunnat förverkligas.
Säkerligen skall också allmänheten vara villig att a- känna de uppslag &amp; det arbete, som b~ bakom företaget.
Ungdomens freds- förbund En Ungdomens Fredsvecka hölls i - &amp; # - land från den 13 — 20 september.
I Lon- don och minst i 20 landsortsstäder avhölls möten dika och demonstrationer, anordnade av engelska ungdomsrörelser, omfat- tande Ungdomsavdelningen av “ Aldrig krig ”.
— de Unga kväkarna, — Ung- domsgillet (Ungdomsgruppen av Indepen- dent Labour Parly Oberoende Arbetare- partiet) den Unga Arbetareligan, — Försoningsförbundets Unga, — Koopera- tiva Kamratkretsen etc. mera — — I London talade de unga vid minst 30 möten över ämnena: Freden a h Ungdo- mens Ansvar i kampen mot kriget.
i Birmingham, dir det hölls 11 möten, a h även vid många möten i andra städer emottogs hälsningsbudskap från welt- jugendliga ” och Halle-gruppen av det Ty- ska Fredsförbundet med stort jubel.
Föl- jande resolution fatfades vid mötena: “ Vid denna ungdomsdemonstration tro vi, att skapande fred endast kan åvägabrin- gas genom kraftiga ansträngningar från varje enskild persons sida.
Vi unga hära ansvaret för att militär- andan försvinner ur världen.
Vi äro de, som skola skapa de nya h- men, i i i m lirarna a h ledarna av i ma- gon Världens framtid ligger i våra hin- der.
Vi äro därför fast beslutna att göra allt som står i vår förmåga för in skapa m värld, fri från krig.
grundad icke pi vUd a h själviskhet, utan på samverkan och kärlek.
Vi vädja till alla nationers ung-!
dom att SKOLARNAS FREDSDAG I MALMÖ.
Tisdagen den 29 sept.
hölls i en dal sko- lor i samband med morgonbönen et kor- t a r ~ anförande m Nationernas förbund för de äldre eleverna.
På inbjudan av Kvinnornas Fredsför- förbund Axel talade Dr. Dam från Köpen- hamn inför intresserade åhörare m upp- fostran till fred.
varunder han framlade sin uppfattning om rättsmoralen som grundval för fred och som ledande till utveckling av rättsstaten i stället för makt- staten T likhet med föregående märket på gatorna.
år såldes freds följa oss! ” Det mest internationella mötet hölls i Devonshire House, kväkarnas gamla mö- teshus i London, den i6 sept., d4 unga sin insats i ungdomens stora internatio- Skandinavien.
Brev kunna nå henne # e- nom Internationella Klubben, Hamnga- män a h kvinnor från Tyskand, Österrike, nella verk f ö r freden, att vakna upp t i l l Holland, Ungern.
Polen, Indien, Väst- att Y sitt ansvar såsom medlemmar av m tan 8.
Stockholm.
Afrika.
Peru och Storbritannien talade.
nation, som mer än andra gjort sig skyl- Det var ett tecken på det sätt, på vilket dig till ekonomisk imperialism.
Han på- ungdomen S Y i dag besegrar nationalhatet pekade, vilket inflytande deras hållning och fördomarna från det förflutna, att i denna fråga kunde få utomlands just ge- den tyska flickans tal blev översatt till en- nom Englands anseende bland nationerna.
Ungdomens Fredsvecka har varit vida gelska av en polsk student a h att talet av Haya de la Torre, den unge antimilitaris- mer omfattande i n i fjol och bir varit ten från Peru som nu är landsförvisad, föremål för det största intresse inte endast översattes av en ung man, född i Chile bland ungdomen, utan iucn i pressen.
Den Indiern T.
P. Singa berättade om Mahat- betyder ett stort steg framåt i den Engel- ma Gandhis fredsarbete och m skolan.
ska Ungdomens Fredsarbete, i all synner- d i r hin och hans hjälpare försöka att het som alla ungdomsorganisationer i sinn uppfostra Indiens ungdom i pacifistisk an- fredssträvanden bringas att samverka med da Negern berättrde m svårigheterna varandra genom British Federation of sprida pacifism bland underkuvade Youth.
folk, som för närvarande äro endast brickor Denna snabbt växande Fredssammanslut- i de vita makternas händer och ynglingen ning söker samarbeta med ungdomsrörel- från Peru talade om det latinska Amerikas ser i alla länder.
Ett Ungdomens Världs- lidanden under Förenta Staternas ekono- förbund för Fred är till följd av dess an- att, strängar redan i vardande.
Vidare upplysningar härom kunna erhål- som i ett medryckande las av Marie Louise Moll.
som lor när- Englands ungdom att göra varande befinner sig på föredragsresa i i mer än fjorton dagar.
dödliga förolämpning han blivit utsatt När han slog armen om Getingen för en kniv och skär av rem- för.
Getingen såg upp och vilade att resa honom upp.
kände han plöts- lättjefullt huvudet mor sin rna arm.
ligt de kalla, fuktiga fingrarna sluta - Doktorn ville också ta bort dem, Han hade gåvan att intaga behagfulla sig som ett skruvstäd kring sin hind- ROMAN ers eminens, men översten tillät det stälIningar, och när hans ansikte vi- led.
inte.
e i skuggan, kunde ingen ha gissat Ge mig er hand.
viskade Getin- E.
L. VOYNICH - Tag genast hit en kniv.
I han gått igenom.
Men när han gen.
H å l l mig i handen.
Bara ett (Forts.) Montanelli hade inte höjt rösten, nu såg upp, föll det klara aftonljuset ögonblick.
Getingen ryckte konvulsiviskt till, men soldaterna kunde se att han var över hans drag och visade hur härja- Han sjönk ned med huvudet mot men sjönk åter samman under rem- rit i ansiktet av vrede.
de de voro och hur lidandet stämplat Montanellis arm, darrande från hu.
Sergeanten tog upp en kniv ur fic- dem Montanellis vrede dog bort.
marnas tryck.
vud till fot.
Montanelli trädde i n i rummet, åt- kan och böjde sig ned för an skära av Jag fruktar a t t ni varit förfär- - Drick litet vatten, sade Monta- (62) Getingen Alltså — Tag hit marna .. — armremmen, men han har sig oskick- ligt åt och stramade till remmen, d att Getingen, trots sin självbehärsk- ning, utstötte en svag jämmer.
- Ni vet inte hur man skall bära sig åt.
Ge mig kniven.
A-h-h-h!
— med en lång och njutningsrik suck.
1 nästa ögonblick voro de remmar, som brndo hans fötter, avskurna.
Tag nu av järnfjättrarna, ser- han kände att Montanelli betraktade geant.
honom.
Montanelli stod vid fönstret och När soldaterna voro på väg att läm- na cellen, hejdades de av ett plötsligt soldaterna tittade p i varandra.
De utrop från Montanelli, och när de hade aldrig sett den blide kardinalen vände sig om, sågo de att han inspek- så ond.
terade remmarna.
När dörren slutit- efter dem, stod — Vem har gjort detta?
frågade kardinalen kvar vid fönstret och be- traktade den sjunkande solen för att han.
Sergeanten fumlade med sin mössa lämna Getingen en smula andrum.
- Det var på guvernörens order, — Jag har hört.
sade han efter en ers eminens.
stund-och satte sig vid britsen, att ni - Detta har jag inte haft någon velat tala med mig.
Om ni känner aning om, signor Rivarez.
sade Mon- er tillräckligt kry att säga vad ni ön- tanelli med djup bedrövelse.
skar, il står jag till er tjänst.
Jag sade ju ers eminens att jag Han talade mycket kallt.
med n i - inte väntade a n bli klappad på huvu- stelt och överlägset i tonfallet som det, genmälde Getingen med ett hit-, inte föll sig naturligt för honom.
' in- tert leende.
da till.
remmarna voro avskurna, ha- - Sergeant, hur länge har detta hål- han i Getingen endast sett en lit $?
orättvist behandlad och torterad - Sedan han försökte rymma, ers märnsklig varelse, men nu erinrade eminens.
han sig deras sista samtal och den följd av en sergeant a h tre soldater.
Om — ers eminens godhetsfullt vill vänta ett ögonblick, så skall jag låta hämsta m stol.
började sergeanten nervöst.
Om vi endast väntat er.
skulle allt vant förberett.
- Det behövs inga förberedelser.
Ni kan lämna oss ensamma, sergeant, och vänta därnere med edra män Getingen låg med slutna ögon, men — — — ligt sjuk, sade han.
Jag är upprik- nelli efter ett ögonblick.
tigt ledsen att jag inte förut hindrat Getingen lydde och lade sig på brit- det som skett.
sen med slutna ögon.
Han skulle in- Getingen ryckte pi axlarna Allt är tillåtet i krig, sade han Ers eminens ogillar läder- remmar teoretiskt, ur kristlig syn- punkt, men man kan knappast vänta att översten skulle göra detsamma.
Han skulle visserligen inte vilja ex- perimentera med dem pi sin egen kropp, men det är blott en fråga om personligt behag eller obehag.
Det är mycket vänligt av ers eminens att — tankfullt Montanellis hand vidrörde hans kind; han visste endast att det var det mest förfärliga som hänt honom i hela hans liv Montanelli drog stolen närmare in- till britsen.
Getingen låg orörlig som en död, med blygrått ansikte.
Slut- ligen öppnade han ögonen och fäste dem på kardinalen.
— Tack, sade han.
Förlåt mig.
Jag tror - att ni frågade mig om något Jag tror ni inte är tillräckligt kry för att tala.
Om ni har något a t t säga, skall jag försöka komma igen i morgon.
bad j a g till exempel om en dosis opium.
och han lovade mig att jag skulle få det om jag berättade vem som låst upp grinden.
Han brast plötsligt ut i ett dishar- moniskt skratt.
Tycker ni inte att det är lustigt?
Nej, det gör ni nog inte, för ni reli- giösa människor ha inte något sinne för humor - n i t a allting så tragiskt.
Till exempel den där natten i katedra- len - så högtidlig ni var!
Ni ser visst inte heller något lustigt i den or- sak som fön er hit i kväll.
Montanelli reste sig upp.
Jag kom hit för att höra vad ni hade att säga, men jag tror att ni be- finner er i m alltför exalterad sin- nesstämning.
Det är bäst att doktorn ger er ett lugnande medel, så få " i talas rid i morgon.
I natt behöver — - ni sova.
- A, jag får nog sova, sedan ers eminens givit sitt bifall till överstens förslag - några blypiller är ett myc- ket lugnande medel.
- Jag förstår er inte sade Monta- nelli med en förskräckt blick Getingen brast åter ut i skratt.
Ers eminens ers eminens, san- ningen är den förnämsta av alla krist- — Nej, gå inte.
ers eminens.
Jag liga dygder.
Tror n i inte jag vet hur varit en smula upprörd de sista svårt det vant för guvernören att få Men d a dagarna, men jag stimulerade t i l l m ert samtycke till krigsrätt.
åtminstone skulel översten på- är bäst att ers eminens ger efter det skulle alla andra prelater gjort ert det om ni frågade honom.
Jag föredrar att dra mina egna ställe.
Saken är sannerligen inte vänd de sömnlösa nätter I n kostat er.
slutsatser, svarade Montanelli lugnt.
- Sluta upp att skratta, sade Moa- Det gör översten också, och tanelli, och säg mig vem som berättat ibland har han riktigt orginella idéer, detta?
fast man inte skulle tro det om ho- den nom I fredags för en vecka sedar (Forts.) — got - i — de fönstret och Montanelli hämtade alla
