# ID: svediakorp-per3256
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,567
# sentences: 619
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet IT 4 IDROTTEN PA HEDERSPLATS EN KRITIK OCH ETT PROGRAM Idrotten på hedersplats av dr An- drea Andreen-Svedberg innebär på en - därefter.
På detta område är mycket ogjort.
Det gäller h i t som annars att Det nya målsmanskapet är a gen- vinna de unga och hos dem skapa be- saga med de särskilda bestämmel- hov av och smak för kroppskultur serna rörande kvinna i statstjänst m. a. o. det gäller att arbeta på den med barn under sin vårdnad.
kvinnliga ungdomens fysiska fostran.
Två viktiga hjälpmedel för att er- nå detta mål äro gymnastik i olika Logisk och realistisk anser sig Da- former och system samt idrott.
Gymnastiken kommer alltid att in- gens Nyheter vara när tidningen upp- träder mot principen lika lön för lika ta en rangplats bland kroppsövnin- tjänsteställning.
Vi granska i vec- garna, redan därför att dess ändamål är själva denna kroppsövning - rö- kans ledare tidningens argument.
relserna ha sammanställts systema- tiskt med avsikt att uppnå a allsidig och likformig muskelanvändning och Förpostfäktning ger några glimtar viljeprövning.
M e n häri ligger också Iran?
~ I S remissdebatt.
gymnastikens begränsning.
Gymna- stiken är bara medel och måste där- för, även när den är som bäst i läng- kanske I Eileen Powers Medieval people den bli tråkig för många har Eth K. funnit uppslaget till bil- för de flesta.
* - den av En liten borgarfru i 1300- Annat är det med idrotten, den har talets Paris.
alltid ett eget yttre mål, som man strävar mot kroppsövningen får Ett nytt inlägg i diskussionen över man under tiden omärkligt till frågan: AT livet miff,!
ser problemet skinks.
Det är lättare att få och be- från ännu en hittills icke berörd syn- vara intresse för idrott än för gym- nastik, därför kunna vi ej undvara punkt.
idrotten, om vi ska komma någon Vi ha också inlägg från vart i fråga om kvinnlig kroppskul- läsekretsen i detta nummer.
Artikeln tur.
Det är en känd sak, att vårt ger uttryck för ett omdöme om kvin- land i fråga om kvinnlig idrott är nornas inplacering i den manliga lö- ganska efterblivet jämfört med an- neskalan, som är mycket vanlig bland dra europeiska kulturländer.
Vi - ett annat dem som verkligen få pröva var skon klämmer.
Andra delen av d r Emy Eks ka- raktäristisk av den norske folklivs- skildraren Olav Duun.
kvinnlig idrott.
Dessa förhoppningar ha emellertid tyvärr hittills ej in- friats.
Förbundet har nu haft två årsmöten och på dem båda lämnat idrotten så gott som helt åsido.
Skulle det tilläventyrs vara sant, det som ibland sägs, att de represen- tativa kvinnliga gymnasterna i vårt land ej ha sinne för idrott?
Man har frånsett den tomma platsen på tesprogrammen med beklämning iakttagit vissa oroväckande symtom.
Så synas gymnasterna ta alltför for- mellt pi idrotten.
I fråga om höjd- hopp t. ex. fäster man stor vikt vid hållningen under hoppet och vid ned- slaget, ej medgivande idrottens fin t i l l en egen f o r m och stil med ända- mål: högsta möjliga prestation.
En betygsättning av idrottsprestationers formella utförande måste verka för- kvävande och förryckande.
Ett an- mö- - - nat exempel på den bristande förstå- elsen för idrott på sagda håll är räds- lan för tävlingar.
Det är just bl.
a. tävlingarna, som gör idrotten rolig, de måste finnas.
Klokt ledda a h förnuftigt begränsade naturligtvis.
Oroande och oförklarligt är även det ringa intresset för idrottsmärket.
V i behöva ett kvinnligt idrottsmärke.
Och ett verkligt sådant, ett som kan bäras med någon heder.
Det nuva- rande är alltför lättvunnet, man lär knappt kunna undgå att ta det om D e ville det For att vila mig litet från kvinnornas lönefråga och de särskilda AV ANDREA ANDREEN-SVEDBERG gång en anklagelse riktad mot dem som här i landet arbeta för kvinnor- Alla auktoriteter erkänna numera, känt detta som en brist hälsade med nas fysiska fostran och ett program att en rationell kroppskultur icke glädje bildandet - förra året av för kvinnornas inmarsch i idrottens minst för kvinnornas räkning är av Svenska Kvinnors Centralförbund värld.
Vi anta att artikel skall läsas stor individuell och samhällelig be- för Fysisk Kultur.
Här skulle man med uppmärksamhet både av dem tydelse.
Men man kan visst inte säga väl få e n organisation.
som tog sa- som gilla och ta avstånd från dess att kvinnorna själva i stort sett fått ken om hand.
som kunde väntas ha synpunkter.
blick för detta faktum a h handla idéer och uppslag f i l l främjande av " .- bestämmelserna för kvinnlig statstjänare med barn under man är under 40 år ah fysiskt nor- en 15 år reseskildring i sin vårdnad, från tog tropikerna, jag en afton där fram inga mal.
statsverkspropositioner störande ingripa i Nog finns det fullt av arbete för tillvaron, där väl frågor finnas, men inga måste lösas genast under innevarande dem som vilja göra något för den Det var Sigfrid Siwertz Lata kvinnliga idrotten.
Här i Stockholm t. ex. är en kvinnlig idrottsplats ett Men man kommer icke så lätt från den- trängande önskemål.
De nuvarande na tillvarons omsorger, och den inställ- idrottsplatserna äro upptagna f i r ning dagen haft, tas i arv av aftonen.
manlig idrott och flickorna riskera N kan det inte hjälpas att jag, när förresten att bli utskrattade där, vil- jag läser om Sumatras folk och den stam ket avskräcker många!
Tänk om sta- bland dem, där ett slags matriarkat här- skar måste göra vissa jämförelser.
den ville skänka mark t i l l en kvinnlig idrottsplats!
Där skulle det finnas I Menangkakau arbeta männen mycket litet.
Inte bara därför att de bo på lata skridsko- och bandybana om vintern, latituder utan därför att deras naturliga planer för bollspel (handboll, land- arbetsområden: kriget till stammens skydd hockey m.
m.)
om sommaren, bana och uppehälle icke länge förekommer m- för kortdistanslöpning och möjlighet der välordnad holländsk överhöghet.
Des- = män ha alltså samma hårda öde till höjd- och längdhopp.
Den organi- sation som styr om så att vi få denna synnerligen behövliga idrottsplats skul- rövade livets salt och heder, a -, le sedan ordna regelbundna tävlingar “ Matriarkatet medför att män &amp; kvin- i kvinnlig idrott.
De skulle ha hand- nor leva mycket litet tillsammans, skriver bollsserietävlingar, tävlingar i simning, författaren.
Deras arbete är även ytterst noga sär-skilt och männen ha naturligtvis skidlöpning, orienterings- och terräng- en gång för alla valt allt sådant, som är löpning o. s. v. Och borde samar- lätt, intressant och icke för ofta påkom- beta med de manliga idrottsledarna, mande. ” som sitta inne med värdefull erfaren- Dessa män tränga sig minsann icke in het.
Det skulle säkert gå att intressera på kvinnornas område Det hårda ihål- flickor i gymnastikklubbar, i verk lande segslitna arbetet envisas de icke alls att ta från kvinnorna.
De fylla ut sin och fabriker mera allmänt för idrott.
Och så måste redan skolflickorna va- strids- ra med.
E n halv skoldag i veckan fri - Jag minns väl, skriver författaren, till idrott det vore en god sak för bå- hur flat jag blev, när jag första gången !A # a ~ l o elegant, r a drake e över de flickor ah gossar för övrigt.
Men vem ska göra det goda ver- en pisanglund högt uppe i bergen.
ket?
Vi ha ju m stor kvinnlig idrotts- Titta där är barn, som leker med en förening i Stockholm Kamraterna drake!
Men när vi kommo fram, så var med 350 medlemmar.
Kanske den vill ta initiativet?
Alla vi som intres- och begrundande och höll i tåten ... sera oss för kvinnlig fysisk kultur Han berättar vidare hur han i w- och all &amp; för kvinnlig idrott vänta kabau oupphörligt !A # stora, starka karlar med spänning att något skall ske.
vandra längs vägarna med en fågelbur i handen, täckt av m fin duk med silver- snibbar.
På regelbundna tider har man sammankomster, då allvarliga män sitta i en ring med sina burar, väntande på vem som ' ' man - - DET NYA MÅLSMANSKAPET som skall bli den lycklige, vars duva först höjer sin ljuva röst.
m ordspråk, säger författaren, medan kvinnlig befattningsinnehavare meddela tjänsteledigheten skall k. m:t männen drömma om dessa ytterst osäkra att guldägg, är det de små tappra, härdiga En konstnär ger en bild av den gar rörande gift kvinnas anställning som ingick äktenskap, därmed ansågs göra det själv.
Man kunde först i fråga om om- kvinnorna, som hålla fattigdomen borta.
kungasons verk, vilken med skäl kan i statstjänst, som hittills varit gällan- hava frånträtt sin befattning.
Fr. o. m. år 1912 hette del, att byte av utgångspunkt för bestämmel- Om de västerländska kvinnorna inte ha- kallas arvfurste i kärlek till Sveriges de, återfinnas i 1925 års statsverks- propositionen under avdelningen: ord- hon måste avgå, “ endast om veder- serna vilja ta upp advokaten Andéns de haft mer tåga i sig kunde de ha för- natur.
nandet av kvinnliga befattningsinne- börande överordnade myndighet med synpunkt, framlagd i Svenska Dag- fallit dar, när till arbetet att leka att med stöpa dockor ljus, och sjuda knähun- tvål, Emilia Fogelklou höll vid kvinnornas havares avlönings- a h pensionsför- hänsyn till tjänstens behöriga u p p bladet: dr det verkligen säkert, att bryta och spinna lin, karda ull, väva och idrottsriksdag ett uppmärksammat hållanden.
Men de ha lagts på an- rätthållande funne det nödigt ”.
Sam- det är barnen a h inte mannen som sy kläder togs från dem a v fabrikerna.
föredrag, Andens resning.
Dagens nan grund.
Det är icke längre äkten- ma bestämmelser gälla för lärare vid tar kvinnans tid och tankar så m y - Men de valde hellre att erövra ett nytt nummer innehåller första delen, den skapet i a h för sip.
som ger anled- allmänna läroverken, högre lärarin- ket i anspråk att förvärvsarbetet kan arbete.
Om de inte gjort det hade inte så andra inflyter i kommande nummer.
ning till de särskilda bestämmelserna neseminariet och statens folkskolese- tänkas lida därav?
Advokaten Andén utan del faktum, att den kvinnliga minarier, däremot icke för gifta anser, att en ensam kvinna, Som har propositioner över löneskalor Men hade statstjänaren har barn under 15 år i kvinnliga lärare vid folkskolor.
Nu turn att försörja, har större frihet det blivit bättre för det?
föreslås alltså en ny bestämmelse, som att organisera sin tillvaro efter arbe- Jag vet inte, lika litet som jag m vad Med glädje ha vi sett våra prenu- sin vårdnad.
det var som drev oss att vandra ut som Det är icke längre mannen utan går ut på en kvinnlig befattningsinne- tets krav än den gifta kvinnan.
meranter från i fjol återvända till oss Bakom detta tyckes ligga uppfatt- under det nya året.
Vi rikta till dem barnen, som anses ge kvinnan så havare, som i in vårdnad har barn ännu en inträngande uppmaning att mycken extra omsorg, att hennes ar- under 15 år, skall förklaras skyldig ningen, att det är slitsammare att ha roligt ha sj just inte i kommunikations- hjälpa oss i vårt arbete för att vidga betsprestation kan befaras lida därav.
att ställa rig till efterrättelse de före- en man under sin vårdnad än barn.
verken rlkr y l d n v s c Där finns ingen- De allmänna bestämmelser beträf- skrifter i fråga an fullständig eller Vidare träffar den nya bestämmel- ting av del som för oss ger p r i n t l i e tidningens läsekrets.
Det är säkert dess spänning: detta att bli rn ' " ' o ' t över- en lätt sak att intressera någon eller fande de vid ämbetsverken anställda partiell tjänsteledighet, som vederbö- sen en rad nya kategorier av kvin- vänner för att prenumerera.
gifta kvinnliga befattningshavarna, rande myndighet med hänsyn till be- nor: adoptivmoder, ogift moder, än- några vi äro också tacksamma för listor på som blevo antagna år 1912, voro re- fattningens behöriga upprätthållande ka, frånskild kvinna, med andra ord att få lov att lyda in till döden.
rir r personer till vilka vi kunna skicka dan mindre drakoniska än de förut firmer nödigt meddela.
När vederbö- just sådana, som ha försörjningsplikt bara zrktt.
rnformighct.
hövlig riru.k- Forts. å sid. 6. ning och yldr blickar från konkurren- provnummer.
gällande, som i allmänhet stadgade, rande verk saknar behörighet att De bestämmelser och inskränknin- terna.
Hu s m o de r n s a rb e te består till icke ringa del I utväljandet av de bästa inköpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta Konsumtionsföreningen pris.
Stockholm m. O. våra dockor i knäet - - - -
Logisk och realistisk Förpostfäktning Herr Tryggers anförande som in- Årets remissdebatt hade samlat fulltaliga åhörarskaror på läktarna ledde debatten i första kammaren, men intresset torde endast vid en- rörde vid önskemålen om skattelind- staka moment kunnat drivas upp till ring, dock under förutsättning att mi- högspänn.
Det hela fö reg ick gan- litärväsendet under alla omständig- k a stilsamt Och dock raskt, första heter skulk ha sitt.
Geneveprotokol- kammaren var färdig redan kI.
3 på let kritiserades men var enligt taöa middagen, men andra kammaren som rens mening, ett av de mest vitala är talrikare a h nyvald höll ut att tala överläggningsämnen, som kunde fö- reläggas den svenska riksdagen till till efter midnatt.
Finansministern representerade re- avgörande I andra kammaren uppe- geringen i ovanligt hög grad.
Såsom höll sig herr Lindman vid samma äm- ansvarig för budgeten var hans roll nen och samma synpunkter, dock ju given.
Därtill k a n att han under med den skillnaden, som betingas av de intresserade kvinnorna kan man Thorsson har icke funnit denna såsom någon tid- 2) Kvinnans arbete blir vid lika statsministerns sjukdom - hem att herr Trygger se av reflexerna i dess press.
Möj- lider av en något ligheterna ökas att förslaget kan lön dyrare på grund av större sjuk- Brantings frånvaro beklagades all- ning uttryckt det mint och uppriktigt möjligen kom- besvärande intelligens.
komma att falla eller försämras i lighet och livslängd.
På denna punkt är försvaret för- mer att övertaga ledningen av rege- stället för att förbättras.
Sveriges liberala parti har lika lö- träffligt turnerat av dr Svedberg i ringen.
Utrikespolitiskt sett var det enda neprincipen på sitt program.
Är det det anförande hon höll p i opinions- D.
N. antyder nämligen att kvinnor- intressanta utrikesministerns förkla- därför som Dagens Nyheter vill be- mötet i slutet *) - december 1923, &amp; nas lägre löner inom de enskilda före- ring om Geneveprotokollet framkal- visa att när man och kvinna i sam- lönekommittén kommit med det be- tagen (där medellivlängd och fruk- lad av hr Tryggers karaktäristik av ma tjänsteställning ha lika lön, så tänkande ur vilket Dagens Nyheter tan för att behöva underhålla en in- dess idéer såsom " i hög grad främ- har kvinnan i realiteten mera betalt, hämta en del av sina argument: valid b e f a t t n i n g s h a v a r e icke kun- mande för ett folk, vilket, som det emedan hennes arbetsprestation är Hon säger: na spela in) bero på ” djupare orsaker svenska levat under en mer än hun- Vill man för löneskill- mindre?
nad anföra ett sådant argumentum in godtycke och förlegad tradition ”.
draårig fred. ” Utrikesministern med- De två kvinnliga medlemmarna i ad hominem som prestationsförmå- Vilka äro dessa djupare orsaker?
delade, att England troligen kommer Lönekommitten av 1 9 1, Fru Emilia gan, måste man åtminstone lämna På denna viktiga punkt råder oklar- att lägga fram sin ståndpunkt vid bindande bevis.
Att i lag fastslå att Broomé och advokaten MathiIda het.
rådssammanträdet i mars.
Han höll grupp av statstjänare äro mindre Stael von Holstein ha bemött tidnin- 4) Kvinnorna själva komma att bli för troligt, att England skulle kom- värda för staten, när man faktiskt gens argument blott har en viss allmän känsla av, en handikapade i konkurrernsen om stats- ma med ett eget förslag som i vissa De ha föredragit att anta att Da- misstanke, att så är förhållande, det tjänsterna ifall de rid tävlan om en punkter ansluter sig till, i andra skil- gens Nyheters åsikt berodde på en är ett slag i ansiktet p i dessa stats- plats icke längre ha meriten att vara jer sig från det ursprungliga proto- missuppfattning, ursäktlig i anseende tjänare och måste skada staten.
billigare kollet.
Detta skulk betyda att en - - - Vissa siffror i kom- till frågans invecklade natur.
Tid- Emedan kvinnan, sedd som en siff- kommission på nytt finge saken om mitténs sjukstatistik äro av större in- ningen har naturligtvis vägrat att tresse.
O m vi ta i medeltal 20,1 ra ur statistiken i och för sip kvin- hand för att utarbeta ett nytt förslag godta denna förmildrande omständig- sjukdagar per man och är och 24,4 na representerar en mindre presta- mad utsikter att kunna Mi ratificerat.
het som förklaring för sitt uppföran- per kvinna och är så ha vi I andra tionsenhet, borde han vara överläg- Ett reviderat Geneveprotokoll skulle sidan i medeltal 8,6 dagar för icke or- sen sin manliga medsökande för att sedan framläggas för Nationernas de loch framhärdat.
Naturligtvis därför att dess dinarie män och 22,2 dagar för ordi få platsen Men om den fordran förbunds råd i september.
siffror för kvin- åsikt i denna detalj av frågan röran- ställdes upp, skulle det betyda att han Den tidsfrist som utsattes vid för de kvinnans ställning i samhället tyd- " i flertalet fall bleve utesluten från ra höstens generalförsamling av Na- ligen vilar på en åskådning som är icke ordinarie tjänstemän är genom- en hel del områden som eljes kunde tionernas förbund, är alltså redan väsensskild från den vilken de två gående i alla åldersgrupper, En lik- stå öppna. ” övergiven såsom för kort och med ovannämnda kvinnliga kommiterade nande stor skillnad förefinnas mellan Här framkommer en månhet om den tanken p i att avrustningskonfe- företräda, Väsensskild också från befattningshavare i kommunikations- kvinnorna som kan genom ett otal av rensen skall kunna hållas i sommar.
å ena sidan och i centrala verk den liberala uppfattning som gjorde å den andra.
För män äro siffrorna betänkanden leda sina anor ända till- Men om också arbetet på att komma att liberalismen en gång tog ledningen här 21,8 resp. 12,8, för kvinnor 26,8 baka till diskussionen om kvinnans fram till en obligatorisk skiljedom i arbetet på att inom alla områden myndigförklarande och arvsrätt.
Om och solidariskt förfarande mot stö- göra kvinnorna till fullmyndiga och inte kvinnorna undanbett sig den i al- ram av freden går långsammare in likaberättigade medborgare Detta ar- la tider, skulk vi lyda under år 1825 vad det troddes under de oförglöm- bete byggde naturligtvis på den upp- års lagstiftning.
liga septemberdagarna i Genève 1924, fattningen att ett likvärde fanns, som Emellertid misstänker tidningen så var dock utrikesministern av den borde erkännas av lagen.
Dagens Ny- att genomföra en sådan löneminsk- att befordringssystemet icke kommer uppfattningen att tanken skall leva heter underkänner detta vad gäller ning för gruppen kvinnor endast Nå- att fungera så rättvist att det blir och steg för steg förverkligas prestationsförmågan inom arbetslivet.
got sådant har dock icke av kommit- ödesdigert för kvinnorna Rekryte- tin föreslagits.
Trots de statsfinan- Tidningen vill också skilja av kvin- siella svårigheterna.
ringen är slentrianmässig, a h verks- norna till en särskild grupp, som in- Genom att sammanställa de utta- Efter att ha betecknat som betän- cheferna skulle frestas att i valet bördes skall bära tungan av sin större kandets svaghet att det godtagit pro- mellan en man med personlig skick- landen, som gjordes av partiernas re- medellivslängd blemställningen manlig löntagare - lighet och en kvinna som stod i tur presentativa talare i försvarsfrågan, Ställningen till dsssa kardinal- kvinnlig löntagare fortsätter doktor och hade studiemeriter välj ä ja den se- kom åhöraren till den uppfattningen punkter är avgörande Kvinnorna, Svedberg: nare, emedan det vore lättaste sättet att frågan kommer att lösas genom en som arbeta på att orientera sig i det att komma från saken.
Kvinnoorga- samverkan av de tre vänsterpartier- Historiskt sett är sir- nisationernas terror skolle bidraga na.
Högern skulle hälst se ett upp nya samhället, att där få arbete och inflytande, veta alltså efter detta att till denna bedrövliga utgång, Att en skov under hänvisning till att Sveri- de icke i denna strävan på sin sida ha kvinna kan tänkas i ett enstaka fall ges hållning till Genèveprotokollet Dagens Nyheter En tidning får tyc- ha andra meriter rill m plats in pap- borde vara klar, innan man ginge till ka vad den vill och blir självfallet pers- eller åldersmeriter förutsättes en försvarsrevision.
med åren språkrör för nya åsikter icke.
Den lösning herr C.
G.
Ekman, de och människor.
Det är bara det, att Men vad är det för underlig u p p folkfrisinnades ledare, ansåg som den förr kunde kvinnorna självfallet sö- fattning att kvinnoorganisationerna ideala svore den.
att Sverige med sitt ka sig till Dagens Nyheter som ett fo- skulle ” hålla sina kandidater om ryg- beslut skulle p i en gång poängtera rum för sina synpunkter.
På den tid, passa sig långsamt konsekvens var gen ”?
Hur skulle kvinnoorganisatio- sin vilja till oberoende (rusta), dels då likställighetskravet rörde rig om aldrig deras starka sida Fortfarande nerna kunna kåra kandidater och hål- klargöra sin önskan att bidraga till rösträtt och vaöbarhet kunde vi alltid har män stor benägenhet att dela la dem om ryggen?
Och varför skul- fredens bevarande (rusta måttligt).
i kvinnor och män.
Det säga, att den var vår vän.
Nu står medborgarna ar inte många är sedan lagstiftarna i le det förutsättas, att kvinnorna skul- Hur dessa två synpunker skola kun- den i oppisitionen jämsides med Nya vårt land togo det absurda steget att le tycka, att en kvinna alltid vore den na förenas ha vi för vår del svårt att Dagligt Allehanda Det är allt.
låta kvinnorna betala för kvinnornas lämpligaste b a n för det?
Vi vilja ju fatta.
Svenska Morgonbladet har i denna längre medellivslängd med en lägre driva det därhän, att det blir precis fråga uttalat sig för finansministerns folkpension Och nu söker man kon- tvärtom, så att i arbetslivet det icke statera, att kvinnorna ej ha fullt sam- Herr Eliel Lövgren, började med förslag, ett faktum som kan vara ma värde som männen såsom stats- tas hänsyn till kön utan till person värt att anteckna i detta samman- tjänare i avsikt att sedan låta kvin- och var och m prövas i hänseende till ett beklagande av statsministerns frånvaro särskilt då dennes namn hang.
norna betala sin mindervärdighet med sina mänskliga kvalifikationer Om Likaledes har Social Demokraten lägre lön!
kvinnoorganisationerna vore så en- är en symbol för mycket av det bästa En smula eftertanke borde dock visat ohållbarheten i Dagens Nyheters i svensk och europeisk politik Han klargöra, att man h ä r är inne på en sidiga skulle deras inblandning, ja de argumentering hoppades att försvarsfrågan skulle farlig stråt.
Samhället är byggt på ras tillvaro vara av ondo.
I sin omtalade ledare ger Dagens solidaritet.
Rubbet man p i detta fak- Hela kvinnornas strävan, så vitt lösas nu, liksom ock att inte högern, Nyheter sig själv ett högt betyg och tum, så blir all mark osäker.
Eller den är artikulerad a h medveten går liksom kommunisterna skulle sabote- kvinnorna ett mycket dåligt, Ödet att vad vill man föra den dag, då kvin- ut på att få in a helhetssyn, en ra Genèveprotokollet.
bli underkänd delas av herr Thors- norna begära att genom lägre skatter mänsklighetssyn på samhället a&amp;- i d inhösta fördelarna av sina speciel- son och av de chefer inom statens la förtjänster, t. ex. sin mindre tare ..
Men det är denna syn som Da- verk, som ha att sköta om beford- brottslighet!
gens Nyheter med sitt skarpa avskil- För dem som intressera sig för att ringarna Dagens Nyheters egen tan- jande av kvinnor och män i två grup- kvinnornas lönefråga löses i huvud- kegång är ” logisk och realistisk ” och 3) Det finns ännu djupare orsaker per, som endast inbördes ha plikt till sak efter finansministerns linjer in- rekommenderas riksdagen H e r r till att kvinnorna böra betalas sämre.
solidaritet fullständigt saknar Forts. å sid. &amp; Tidevarvet fick ögonblickligen ett Thorssons ståndpunkt lika lön vid belägg för sin i föregående nummer Iika tjänsteställning, kallas scablon- uttalade förmodan att en opposition mässig.
Det v i kalla rättvisa kallar höll på att organiseras mot regerings- Dagens Nyheter schablon.
propositionen i kvinnliga statstjänar- Tidningens tankegång är så vitt vi nas lönefråga Att denna opposition med ärligt bemödande kunnat fatta, började i Dagens Nyheter har väckt sammansatt av följande länkar.
I) Lönefrågans reella innebörd är en viss sensation och stor bitterhet bland de ledande inom de kvinnliga denna: det gäller att finna ” en lös- kårsammanslutningarna som bland de ning som proportionellt avväger er- sättningen till prestationen, så att djupa leden därinom.
Att högern efter detta fattar nytt kvinnans arbetskraft icke stiller sig mod, mena de i förslagets realiseran- dyrare än mannens. ” - - - - - - en ' - - narie.
Motsvarande nor o 13,3 ch dennaoch 29,4.
O verken - - -
En liten borgarfru i 1300-talets Pari.
ÄR Svaret LIVET MITT?
den frågan kan ju ej tänkas annan uppfattning I ett visst uppkonstru- sammanfalla med svaret på en annan frå- erat fall som Jakob Knudsen i " Den gamle på Marie-Barbe mister Jacques unga fint redda brudsängen hade hon grå- ga, som i denna diskussion berörts: vilket hustru, skyndande gatan fram med tande bett honom ha överseende med som under vissa prövande förhållanden Dame Agnes i hälarna.
Hon hade hennes okunnighet och leda henne i kräver mest mod, att leva vidare eller att hört mässan i Notre Dame, men allt vad hon nu skulle få att göra.
själv söka döden.
Det avgörande beror nog till stor del på olika natur a h lägg- greps nu nästan av ångest vid tanke Aldrig hade hon haft hand om tjänare ning och undandrar sig i varje fall den på att hennes man och husbonde kan- i det utarmade föräldrahemmet, al- utanför ståendes bedömande.
Vi få väl ske under hennes bortovaro kommit drig hade hon styrt och ställt med också erkänna att vid ett så ödesdigert hem från sin affärsresa utan att fin- måltider varken för fest eller var- steg betyder det litet, hur det tar sig ut na henne där, redo att taga emot ho- dags, ingenting visste hon om hur de och bedömmes, men så oändligt mycket hur det förhåller sig till livets mål och me- nom.
lngen av tjänarna skulle han många präktiga dräkterna skulle vår- ning.
Därför måste j u svaret på ovan- gilla, det måste vara Marie-Barbe das, hur de skulk skyddas för mal i stående fråga vara beroende av den livs- själv som hämtade varmt vatten och sina kistor och efterses både bittida åskådning man omfattar, det rättsmedve- tande som leder ens handlingar.
tvättade hans fötter framför brasan, och sent.
där också rena strumpor och bekvä- Då hade Mäster Jacques lovat hen- Från en rent materialistisk ståndpunkt som räknar blott med denna tillvaro skul- ma skor voro utlagda.
Det var hon, ne, som hon bad om, att han aldrig le väl ingen kunna bestrida mig rätten att som skulk sörja för ombyte av un- skulk tillrättavisa henne i tjänstefol- råda över mitt eget liv, om inte möjligen derkläder och laga så, att till midda- kets närvaro utan endast i enrum.
mitt förhållande till någon annan männi- gen serverades karp i vin och ål, Han hade bett henne ty rig till Dame ska vore sådant att jag genom en för ti- stekt med rosmarin, viltpastej och Agnes, som var erfaren och visste dig död sveke mina förpliktelser mot hen- ne, så att hon blev varaktigt lidande därpå blanemanger och mycket annat, som råd för allt.
Till sist, när han legat Från kristen ståndpunkt däremot, tve- hon hade svårt att hålla fast i sitt tyst en lång stund hade han skrattat kar jag ej att besvara den uppställda frå- femtonåriga huvud.
Det visste Mi- och sagt, att han skulk skriva en liten gan med nej.
(Den argumentering för en ster Jacques.
och därför hade han bok, där hon fick läsa om allt.
som skrivit ner allt vad han skulk göra i hon behövde veta för silt hus och för kenskapsbok med fulla namnet och deras föräldrars namn och födelse- en bok.
så att hon bara behövde slå sig själv och för sin äkta man.
upp den och läsa.
Där stod om allt, " Tre ting driva m man hemifrån, orten och dagen, då de kommo.
Alla förekomma i hen- brukade Mäster Jacques säga, " en stannade gärna i Mister Jacques ' om den man.
som eldstad, som ryker in, ett otätt tak hus, därför att där rådde ordning, även Dame Agnes förde ett Jacques tog för gi- och en bannande hustru. ” vet, skulk efterträda honom, då han.
Men Marie-Barbe visste bättre än strängt regemente och passade på att som fyllt sina 65, en gång lade ihop att vara den bannande hustrun.
Hon de inte sutto och hängde r i d bordet sina trötta ögon.
kunde långa stycken utantill UT Mi- och skvallrade, och att de lade sig i Marie-Barbe skyndade p i stegen, ster Jacques ' bok.
Där stod p i ett tid och stego upp med solen.
så att Dame Agnes, 40-årig och kor- ställe: Marie-Barbe fick den glädjen att om pulent flämtade av ansträngning att " Bland husdjuren ser du hur en återse sin man samma dags afton, följa henne.
Men så kom Marie-Bar- vinthund eller m gårdvar, eller en be ihåg, att hennes värdighet som pa- knähund alltid hiller sig tätt intill risisk borgarfru fordrade, att h a den, som han får mat av, antingen rörde sig långsamt med högburet hu- det är ute på vägarna, eller vid bordet vud, sänkta ögonlock och blicken sta- eller i sägen men mot alla andra är digt riktad på en punkt, fyra käpp- han frånstötande och håller sig un- längder framför.
Hon kände på sitt dan eller visar sig arg.
Och om hun- huvuddok, att det satt rätt, och lät den är på avstånd har han alltid ögo- handen glida nedåt den vita kragen, nen på sin husbonde eller hjärtat hos honom.
Även om husbonden piskar skyldighet kan förfara med dem efter gottfinnande.
Det är alltsammans blott anförtrott gods, som jag fått att förvalta.
Om jag tror på m Gud som skänkt livet och leder allt levande mat t i t bestämt mi l.
hur kan jag då drista mig till att avbryta hans ledning av mitt liv?
För den kristna uppfattningen är ju denna jordiska tillvaro blott början på en lång livsutveckling, så att säga bottensko- lan som för var och en av oss öppnar tillträdet fill en högre och rikare tillvaro.
Men lika litet som en skolpojke, vilken skolkat en hel termin, utan vidare fått flyttning UPP i nästa klass utan att först inhämta vad han försummat, lika visst är nog, att de av jordelivets läxor som vi ej lärt oss eller lärt oss illa, dem möta vi en gång på nytt i en eller annan form - om vi över huvud vilja hoppas på en fort- satt utveckling.
Vare det långt ifrån mig - vilja sitta till doms som kapitulerat i livets att äventyr på färden Men snart kom han in på den stora fest som huset någon av dem strid, men likasom över anse stöld berättigad därför kan jag ej heller betrakta det som männi- skans rättighet att förkasta sitt eget liv därför att ofta nog förhållandena som lett därtill, äro sådana, att den som ej att döma.
Men varför v i just av den livsåskåd- ning, som grundar sig på kärlekens uppen- barelse, drivas att strängare än många an- framhålla plikten mot livet och livets Då dra hon gjort allt för att han skulle få det så bra, som han önskade och då hon med egna händer serverat hans aftonvard, berättade han om sina även när all livets glädje är aldrig ostraffat överträddes, att i svag- hetens a h frestelsens stund givs intet bättre stöd än det ett vaket rättsmedve- tande skänker.
Den som undergräver det- sig och dem den kraft till det goda, som snart måste ge för några av hans är gåvan, innesluten i varje gudomligt bud.
Just därför att livet ofta är så tungt vänner bland borgarna i Paris.
Först skulk mästerkocken tingas i och striden kan bli så svår att ingen av oss god tid med sina medhjälpare, han honom eller kastar sten på honom, tog två francs för sitt besvär utom följer hunden i alla fall efter, viftar sportler förstås.
på svansen och kryper inför husbon- Så var det betjänterna, som skulle den, att han må blidka honom; och stå vid dörrarna och en bokförare, över skogar och vatten, genom faror som skulle hålla reda på alla utgifter vårvild killing.
och äventyr följer han ... På samma för det festliga tillfället.
Brödsven- Se där kom grannens hustru, Mag- sätt men av bättre och starkare skäl ner och vattenbärare kommo sedan.
deleine, och hon såg ut precis som böra kvinnor, dem Cud givit för- och två uppassare vid skänken i kö- Mäster Jacques skildrat de slarviga stånd, och som äro förnuftiga varel- ket, där tallrikar och fat togos fram hustrurna, som Marie-Hark skulk ser, hava en fullkomlig och upphöjd och kommo tillbaka; vid skänken i akta sig för att likna.
Håret stack kärlek för sina män, och därför ber salen behövdes också två, som skul- fram i en test under huvuddoket, kra- jag dig att vara mycket kärleksfull le taga fram skedar och vinbägare gen var skrynklig bak och sköt upp och innerlig mot din tillkommande och servera vinet.
I skänken ytterli- ovanför tröjlinningen, och så gick man.
Tålamod är hustrurnas vikti- gare två att lämna ut vinet, som en hon med långa steg och tittade sig gaste egenskap, och hur hårt det i n sven var jämt sysselsatt med att tappa.
omkring it alla håll " med huvudet prövas, få de aldrig beklaga sip. "
Två maîtres d´hôtel måste duka vilt tillbakakastat som på ett lejon ”, Marie-Barbe visste med sig, att stod det i Mäster Jacques Ink - och hon aldrig brustit i tålamod, men så bordet med silversaltkaren, de fyra så var det.
hade hon heller inte blivit hårt prö- stora förgyllda bägarna, de fyra dus- Utan att stanna, utan så mycket vad av Mäster Jacques.
Värre var sin stånkorna, de fyra dussin silver- som ett " Gudsfred ", slängde hon till det med det stora hushållet i staden, skedarna, kannorna och allmosekär- Marie-Barbe i förbifarten: där Dame Agnes och Jean, hovmä- len och faten med sötsaker.
D e skul- “ Din man är inte hemma än från staren, helst ville regera var och en le också leda gästerna till deras plat- marknaden?
Inte min heller, Gud över den andra.
Det hushållet inne- ser.
Vid varje bord skulk finnas sir- signe honom! "
slöt de många unga pigorna och hant- skild uppassare med två andra under Marie-Barbe kunde inte svara.
Det verkarna, som sydde skor och kläder sig.
En blomsterflicka skulk tingas var det värsta med grannhustrurna, eller snickrade och lagade husgeråd att binda buketter i t gästerna, och att de alla togo för givet, att hennes och som kommo vandrande och stan- två kvinnor för duktyget På golvet skulle strös violer och gamla man var henne en börda.
Om nade i huset många veckor i taget.
de bara anat, vilket liv Mäster Jac- Aldrig var man riktigt fri från dem gröna blad och rummen lövas.
Små ljus skulle ställas i långa rader på ques räddat henne ifrån, då han gifte och det var förfärligt noga, att man sig med henne.
Om de sett det châ- kom överens om betalningen på för- borden, och facklor sättas i hållarna på väggarna.
Några facklor måste med halvt instörtat tak, där h a hand, annars blev det alltid bråk.
och modern darrande för sina¨ liv till- Tre unga tjänstflickor funnos i hu- läggas åt sidan för gästerna, ty efter bragt år av elände innan fadern set endast ett par år äldre i n den maim skulle det bli dans, sång, vin druckit ihjäl sig.
Om de sett det unga frun, och med dem gjorde hon och kryddor och tända facklor, som svarta brödet, som ibland varit deras som det stod i M i s t e r Jacques bok.
gästerna skulk b i n i procession runt enda föda.
Det var sant, att släktens För del första l i t hon Dame Agnes salen.
Gatsångare, akrobater och spruckna vapensköld satt ovanför välja dem.
Sedan förhörde hon sip gycklare måste roa gästerna, och des- porten, och att Mister Jacques bara var de haft sin förra plats och sa skulk få både pengar och silver- var borgare.
Men hur tacksam var varför de lämnat den.
Hon fick att skedar eller andra presenter.
Marie-Barbe suckade litet, när hon hon inte mot honom, som fört henne tid lov att skicka bud till deras förra in i sin värld, där solen sken och fåg- husbondefolk för att höra, om de åto tänkte pi den stora festen, men den fick väl gå som andra gått förut Hon larna sjöngo.
Hon hade varit som en eller drucko för mycket, vad de kun- hade åtta veckor att förbereda sig på, liten skrämd siska, tagen ur buren av de, och om de voro lata i arbetet, om okänd hand, då hon femtonårig blev de hade släktingar eller vänner i Pa- ty Mister Jacques hade bestämt, att Mäster Jacques brud.
Hon darrade ris, och om man kunde vänta någon den skulle hållas i Marias månad.
Så år för att han inte skulle bli nöjd med förkovran av dem.
Då de inträdde i skedde ock.
Det var i Vår Herres Eth.
henne.
På bröllopsdagens afton i den tjänst, skrev Jean UPP dem i sin rä- 1392., ~~ " Præst ” så fint a h intressant framför, har aldrig verkat övertygande på mig.)
Livet är inte mitt, lika litet som min be- gåvning, min förmögenhet eller andra för- måner, som jag möjligen kan äga, äro mi.
na i den mening att jag utan redovisnings- går säker för vapnen klart för oss vad detta - och det kom- mande - livets herre begär av oss, som litet förstå sammanhanget i det hela blott i enstaka, benådade stunder så och kunna skymta målet.
Han ger mycket oli- åt en annan den anspråkslösaste syssla, men av envar begär han detsamma: trohet mot sitt uppdrag - den trohet, som hiller kvar på sin post till dess avlös- soldaten timma slår.
ningens Om detta synes oss för strängt, låt oss att han själv ger den kraft hans uppdrag kräver, så snart en redlig vilja sträcker sig Fredrika.
efter hans hjälp.
Kulturbild Danska riksdagen har just i dessa dagar att behandla ett lagförslag om kvinnors försl Karl redrag över trädde på predikstolen I denna stad.
Sum bekant är det annars sedan flera år till- talare från predikstolarna.
Karlskrona- borna togo också saken som något helt männen, kyrkoherde G. v. Wachenfelt i profanerande blev högeligen av predikstolen.
indignerad Då det icke lyckades honom att avstyra Fridlefstad, detta över nor fru Luttemans förut icke beträdande profanerade av den predikstolen av kvin- ansåg han sig emellertid böra, för att fre- ' " bor s ' ' ' att samvete, han icke meddela tolererade " " = några församlings- kvinnorna formen av en på predikstolarna.
Detta meddelande i r k i Fridlef- stad och Sillhöfda!
tiga i alla andra de i edra församlingar.
Det är dan icke tillstatt att tala, utan de böra underordna lysning om något, så må de kunna fråga sina män, ty det är en skam från eder Guds ord utgått?
Eller har det kommit allena till Eder ?Om någon menar gåva så vit K. må han ock inse till eder är att vad jag skri- Herrens bud, men vill nå- Ingrid Sö linne, hemgifter
Ti DEVAR V E T 4 En norsk kvinno- skildrare An E M Y EK II.
Efter föregående orientering när- ma vi oss Olav Duuns huvudverk, den stora romancykeln om Juviksläk- ten, Den börjar som en isländsk ätte- gick bort ”, säger en av hennes ätt- E n konstnär Där skon klämmer Till Prins Eugen fyller 60 år i höst och kan- ske är det detta faktum som förmått ho- Redaktionen av nom att samla hela sin produktion till den .Följande Tidevarvets uppmaning retrospektiva utställning, vilken nu pågår i till läsarne att gärna meddela sig med Liljevalchs konsthall och blivit en stor pu- tidningen i frågor, s a intressera, bliksucces.
Skulle man däremot tro att an- tilläter j a g mig härmed yttra mig i Tidevarvet.
i riksdagen mer än gärna skulle vilja stjälpa förslaget.
Jag hade hop- mening rent ut och stämplat förslaget som den humbug, det i verkligheten är.
lingar, Odin, vid hennes bår.
Vad blir skillnaden mot förut?
En kvinnogestalt av sällsport in- ledningen vore en känsla av avslutat livs- den nu på dagordningen stående frå- gan om kvinnorna i statstjänst och Tror någon, att ikraftträdandet av tresse är Astri, Åsels sondotter Hon verk att han nu, när värvet var fullbordat, deras löner, behörighetslagen kommer att ändra har icke blott Juviks- och Håbergs- ville en sista gång visa det helt för en all- blod i ådrorna.
Främmande blod har mänhet som jämförelsevis sällan fått be- Jag nekar icke till, att jag motsåg något?
I a h med ett opartiskt tilläm- blandats därmed.
Hennes mor är ic- döma det med undantag för ett par monu- sista numret av Tidevarvet med stör- pande av behörighetslagen vore ju ke bondesläkt utan dotter till en mentalsaker och några dukar på National- sta spänning.
Jag hade verkligen salt den vidtagna omplaceringen av tjän- studerad man.
Tidens och stadslivets museum skulle man tro det, blir man ta- mitt hopp till tidningen i denna sak, ster meningslös.
Hur plaserar man oro har infekterat .. \ styi, Styrka och gen ur villfarelsen redan efter ett par mi- och det var därför med så mycken t. ex. manlig och kvinnlig postexpe- svaghet kämpa inom henne.
Ro fin- nuters vandring på utställningen.
Det är större besvikelse, j a g tog del av tid- ditör?
De borde ju följdriktigt inpas- ner hon sällan.
Hon går i uppväxt- ingen trött och färdig målare, som utstäl- ningens tama kritik av regeringsför- sats i samma lönegrad.
Och den man- åren på släktgården och längtar efter här och ännu mindre en.
som stannat slaget.
Tidningen ursäktar lig visser- lige postexpeditören hade måst anse händelser, som skola riva sönder det i gamla kända manér, därför att de en ligen med.
att den icke genom en allt- det som befodran att bli utnämnd spindelnät av stillhet och traditions.
gång skapat hans berömmelse, utan en f ö r skarp sådan vill hjälpa dem, som till brevbärare.
bundenhet, som snärjer henne.
Hon konstnär, som oavlåtligt arbetar vidare, V i d nyrekryteringen komma säkert älskar Odin, en nära släkting, ättens prövar och förkastar.
I synnerhet visa de de allra flesta tjänster att förbehållas mest strålande hövdingagestalt, men senaste åren en alldeles förbluffande pro- 1898) än i På utgående (1906) och Salt män.
Vederbörande göra ju heller hon önskar, att han mera skulle be- duktivritet och nyskapandel upuidc förmåga i sam- sjökvarnen (1906) ingen hemlighet av, att högre kvalifi- höva hennes styrka och medlidande.
han dessa Allt av det första måleriet har givetvis cerad kvinnlig personal kommer att Lyckan med en man, som ej behöver ej hållit sig lika friskt - så t. ex. ej den ersättas med mindre kvalificerad henne, J) ner henric för, ält, för litet år i viss mån söker sig tillbaka till sin ledsamma Skogen i Göteborgs museum manlig arbetskraft.
Ett observandum krävande och ~i~ sedan hennes mor ungdoms friskare kolorit och klara dagrar.
och den alltför mellansvenskt trasiga Den för dem.
som i förlitan p i behörig- kommer att älska Odins far, offrar De stora formaten a h den vekt lyriska ljusa natten.
Men sådana tavlor.
som de hetslagen tro.
att de högre kvalifika- Astri sin kärlek till Odin för att be- tonen har han övergivit för en nyktrare både nyss nämnda från 1893 och 1898 tionerna skola komma att ha någon reda modern möjlighet till lycka och dager motiv.
men det finnes samt Det stilla vattnet (1901) och Molnet större betydelse vid tillsättande av äktenskap.
I känslan av offrets ljuv- ändå i dukarna från 1923 mera av den (1895) visa en inneboende kraft, som ej tjänster.
het och sötma mänger sig en nästan prins Eugen, som målade En sista Sol- är avfärdat med ett ” stämningsmakeri ” omedveten bitterhet över att Odin glimt (1893) och Den blå vi llan (Florens Det lysande gula solnedgångsljuset i En Enligt vad jag kan förstå, blir den icke varit hänsynslös nog att trots pensionsåldern den enda vä- sista solglimt och det djupa mörkgröna höjda allt taga henne föra henne bort och döljer sig undan f ö r andra.
I bör- luftens pastelltoner i Molnet är inte sentliga skillnaden mot förut.
Är det göra henne till sin med kärlekens jan betraktar hon honom kritiskt stämning utan ' 1or konst.
en vinst?
Skola kvinnorna kunna rätt.
Nu gifter sig Astri i stället med och märker, hur han stjäler Odins ~ " ler dock med släktens själsliga arv lika säkert som om släktens blod i ådrorna.
Inom släkten kämpa två huvud- drag, det starka verklighetssinnet och det grubbelsjukt fördrömda.
Hos släktens toppar, man och k kvin nnor, är det sunda verklighetssinnet det förhärskande, som driver dem till outtröttligt och rastlöst arbete.
Dröm- maranlaget blir hos dessa kraftnatu- rer utbildat till en fantasi, som ger dem luft under vingarna, stora pla- ner och djärv vågsamhet.
De bära band och intimare som samt stora och kartongerna kan man nog i hålla ut till 67 de om -- som det är med aldrig sviktande mod de största den den dödsjuke Arne Finne, därför ord ock tankar.
Men snart är hon i Om de kallare än de mest arbetsamma platserna (dec- reser sig själen stegrad spän- får hon skänka honom allt sin kraft riktigt hennes ansträngt starka väsen verka tryck färglösare de utför- da freskerna särskilt är det fallet med sa två saker bruka föijas åt) skola stighet.
Hos de medlemmar av släk- sitt mod, sin kärlek och så dör han och vädjar till hennes medlidande Rimfrost, skiss till freskomålningen i Dra- förbehållas dem.
En människa, som där drömmar- och grubbeldraget en lycka utan gräns Så kommer för När han märker, att han fått makt matiska teaterns kungliga foyer vilken i passerat de 60 åren, kan omöjligt tän- är förhärskande, leder detta lätt till Astri en tid av grubbel och rastlöst över henne, förolämpar och skymfar själva verket har en underbart vacker vin- kas prestera åtminstone kvantita- svaghet, till feg flykt från verklig- arbete.
Hon är icke rädd för att tän- han henne.
Sina många kärleksför- terosluft.
Åtminstone undertecknad må- tivt - samma arbete som 20- till 30- hetens liv med dess möda och ansvar.
ka röva sig själv och hålla upp sina bindelrer talar han om med kynisk ste också bekänna sig stå rätt oförstående åringar.
Följden kommer att bli, att De gå utanför, som Peer Gynt till mot ljuset.
Så mycket har öppenhet.
Det står en nimbus av fara inför en del av 1910-talets målningar som kvinnornas underlägsenhet i arbetet dess deras liv blir ett skuggliv och hon av släktens kraft, att hon säger: och skam kring honom, och just detta I ex. Oakhill och Syrener i blom med ytterligare understrykes.
För en man skenliv ” Det finns icke ärlig väg utanför. ” drager henne Utsikten att få lida dess försök att fånga dm h n l l h svenska ställer sig saken helt annorlunda.
Vid Det är i verkets sista fyra delar Under denna tid möter hon Lauris.
för honom lockar hennes själ, som förarnmr+- incd m grällt grön 60 med år d innehar e s häme h m lön i regel och relativt en chefspost min- med deras starkare individualisering, Han tillhör icke släkten .men då Odin vill känna sin styrka Och när hon som de intressantaste kvinnoporträt- vid denna tid är släktens enda fram- en gång har valt honom, är hon för farp.
som Ofta kommer im Den iuürmh I l f r.
hu lockat l m d r ' tungt arbete.
ten finnas.
Jag vill nämna två av trädande manliga representant, har stolt att erkänna, att hon misstagit dem, Åsel och Astri författaren såsom kontrast till honom sig.
Hon älskar honom alltså är hdt d n firps.
solstekta och ändå re- Det o * an sagda innernler natur- såsom d m härliga okragula i i m i r intet nytt f ö r Tidevarvets led.
Åsel är släktanden personifierad.
ställt Lauris, ungefär som han förut han den bäste, den över allt höjde.
m-mk Man ser hennes ansikte, fast, starkt brukat ställa mot varann en kraftna- För hans skull o f f r a r hon alla hän- murtonen i ett par av gatubilderna från Rom, ning.
Jag hr blott velat m&amp;eli tid- och lugnt, som skuret i trä.
Hennes tur och en karrikatyr därav.
Lauris syn, ja, hon är till och med efter d i r Lointnirrii dr&lt;kilt fiird %lut sig i det ögon ta ett lugnt tag i människor och är en låg och lömsk natur Hans- orm- fruktansvärda strider beredd att begå arkitektoniskt praktfulla Ewitoliunt.
All- deles utsökt är en akvarell frfin im&lt; en get.
För att förtag det intryck av hålla dem stadigt fart.
Så länge man- ögon se allt, veta allt, utan att någon mened för att rädda honom från nen lever.
håller hon sig m e n i märker det.
ty han har en trygg indo- straff för stöld.
I sist.
stund reser fil av Spanska trappan Lill i % minnas ogillade i,y Tidevarvets komliIcntar skymundan, men alla vita.
att det är lens en vegeterande ro i sitt väsen sig dock hennes egen natur med dess Något m samma färg och samma ut- i ir$Ka,, som det förestämdr ev. kan hon, som siktar, när mannen skjuter.
Samvete och rättskänsla besvära ho- nedärvda rättskänsla mot detta, och tryckssätt h r h m sedan k w i de små ha hihriAFt Redaktionen vill, j ic.
Hon åldras under arbete och sorger.
nom ej.
Han älskar de mörka och hon är berdd att liksom Åsa-Hanna stockholmsbilderna f d n de sista åren som kt underlåta framhula, att jw är en Till slut är det hon, som bär hela slingriga vägarna och de förgiftade - hennes svensk frände berätta I, Fs.
i Hodrrn gata fi Söder dls partiet varm vän och kiindrare av Tidevar- släkten uppe.
Hon kan böjas men vapnen.
Och dock - det är det allt för länsmannen och taga konse- vet och dess ledandc kvinnor.
För oss icke brista.
Hennes själ är täckt av märkliga - har man den känslan, att kvenserna ärr vid ärr efter de svärd.
som gått innerst inne i denna människa finnes Det är resning och stil över.
dessa veka sommardagrar har.prins Euarn blivit äro Ni tidens pioniärer.
Vi iro Frler m stadsmålare med utpräglad kirlik till alla den största tacksamhet skyldiga igenom den.
Hennes leende är t i l l något gott; man kan bara icke få tag kvinnogestalter.
De äro kvinnor i endast hälften sorg.
Hon väntar alltid lidan- t det.
När Odin t i l l slut offrar sitt varje fiber av sitt väsen och dock det irkitekioniska.
till skoningslöst i&amp;- det men fruktar det icke.
Hon hör l i v f ö r att rädda sin fiende Lauris, är framförallt människor.
bärande sina l i d sol och svensk vinterluft H r i DI- uppoffrande, otacksamma och många till dem.
som när gudarnas blixt träf- det som om .denna inre och bättre bördor och sitt ansvar liksom män- far, kunna fånga dess eld och låta människa i Lauris nymornat och nen.
De äro fåmälta och behärskade.
den gå renande och styrkande genom tveksamt kröpe fram Att denna un- För många ord äro en skam och en ten, - gärningar - - ~~ ningen, vad man ute i bygderna på av Riddarholmen.
Efter att ha varit den och kunna av hjärtat önska, I _ _ själv.
En inännish var du.
Du visste Astri kan kimma att älska honom.
danflykter finna m i sig själv.
icke, att bygden blev fattigare, när du Med kirlekenc imtyitim ser hon det, Emilia FopL&amp;bn Andens resning Iittriiidip lillvamikampn - - om det Inr.
med iindcrlig lokip Lmpp&lt;cll.
Iwtii förblivs långt sedan den för till- nu kan kallas kamp.
de hehöva inte ning och m av allehanda vådor över- i l l l c t eftertrådda syltburken (eller söka sin foda.
de leva mitt inne i den.
svämmad iiiiviro, allt under det ny vad det nU var) upphört att bli ef- k behöva inte ens tugga oeh smälta makt di nya möjligheter öppnade tersträvansvärt.
Så innebjn våra allt är färdis.
För m så bekväm sig för denna art, som hule så inliiyii ninder hela livet igelim en slags psy- i.
I min skolas gymnastiksal - som är den teorien helt utdöd i fxiga om existenr behövs varken syn eller hör- nya risker gmom sin tillsyn^^ spröda ki-k träning, en ” gymnastik " om man i så många andras -- hänidde m fysipk fostran.
Men drn sitter föi- sel i l u m p för tillvaron Men vil- vapenlöshet.
så vill, vars resultat överlever de ur- sköldformig tavla.
där Per HenhY underligt trögt kvar, så snart det gäl- ken tillvaro!
i k t som når in i vår Låt OSS ock+ på min^ om, hr det sprungliga ändamålen.
E n K satt inrama&lt; (i den oförbränne- ler själens växt och hälsa.
Dirvidlng själs värld gman ögon och öron, det gär till när ett harn i n ä p t visst f a l l Det iir intclligenun.
som gcnum sin liga d r v i m: “ En sund själ i en fruktar man ofta nog hinder a h existerar icke.
det anas ej ens i dessa utvecklar sin uppfinningsförmåga!
slipning och övning reser oss ur hn.
sund kmpp ".
Da stod på latitt, och motgångar och nyn l u f l s i ~ m ~ maklig r existmser.
Det vore dem Barnet är I r u ~ r i p och ensamt.
Oeh drnbrtpn av tingen.
till Idhrr och därför stavade man på det och und- värre i n pesten m-invloit.
om ett eko f r h sådana det h b sett de stora ta fram in herrsvildr över dem.
j a till relativt rade O &amp; gissade sig fram som man Och ändå Kalkr här i stort sett förnimmelser fölle iminföi deras ett skåp.
Nu måste det reda sig oberoende a v rummets och tidens om- väl aldrig gjort, m det stått på ren samstämmande lagar.
Ingm själ rymd.
Det vore dem idel dimmiga Det gir till skåpsdörren.
men ständigheter.
Barnet far åtminsto- svenska.
E f Y r m det h W e i g) m- växte sig reslig och stark och f n utan dårhusinbillningar, det skulle ju inte sitter för hipt.
Barnet släpar ne före skolåldern sin inicl) ckt " el.
nastiksalen, Idkade vi nog i regel un- att förunnas hinder att övervinna och spela den ringaste roll för en fullän- dn lilla pall f ö q % n.
Ikt tar en l a Osming gcnnrn alla mötande ting gefär så här: ” Bara man gymnastise- ensidigheter att motverka - a än dat och lyckligt liv - utifrån deras stol, i d stor möda, men räcker ändå ocii inhämtar ju ' pd otroligt k o tid ~ rar dratli&amp;, så klarar det sig nog icke alla fattade livet så atletiskt som praktik!
inte upp.
Kanske det nu tapper mo- sitt släktes praktiska förrärr.
med själen. "
(Säkert ha &amp; vi la @ om den danske reformationsman Grundt- Riskfriheter ger samma begräns- det dlcr gallskriker och slår på dör- Samma roll spelar i regel arbetet för tolkningsakenheten, i fall devisen i vig sålunda k s j u n g r: ning som hindcrfnhetar.
Eh fan- ren i vredesmod Efter en sådan ut- de vuxna.
Ty arbetet har två resultat- stället hört till Iäri&amp;lms vägg!)
" Den dag han e j kämped med Mod- grott skaldjur är i regel mindre ut- mattande paus av förtvivlan k o m m r sidor.
Den ena ir drn prestation som En sak blev i alla fall lämligrn klnr gang eller Nöd, vecklat än ett rörligt, ett bepansrat del kamk till sist på en ny id&amp;: pal- k m m r till synes i tingens värld och för oss: K m p p hehÖver rörelse Han f m e d Guds näde m för ej väsen i regel mindre L ett skalfritt Im flyttas upp på stolen, drn inskrr där mätes och värderas.
Dm andra och f r i i luft.
och den fiillkomnis til ham flod ".
av samma typ o. s. v. Och till sist m- och jsmkar och står till sist Det blir Ir det personliga fowäN.
lom hi; r g- att övervinna hinder och mot- Låt oss emellertid undersöka saken ser ju m obepansrad kblös varelse kanske nägon kullerbytta.
Men till i knft-r utlösning och samling verka ensidigheter, Da fanns väl in- nerifrån i de.
levande varelsernas sitt huvud f r h marken och blir här- sist går dn: kring en uppgift.
Det km itända att nu de, som praktiserade m .. gaqmi kedja.
skare i o a u i i s m m värld.
Föv P Med varje nyn hindn framtvarys det senare resultatet för efrervärlden f ö r l e d tu: genom att akta sig för InäI.tvrmahor I. ex. a h andra pa- rillan bör människan ha len sig m nya utslag av uppfiningsrikedom blir I * tydelsefullam än det förra allting bevarar man hälrui!
Numera nsitdjur ha det mest h i e r f r i a och ett dqenerat och försvagat e x m p och k m h i n r t i a n f ö m ä g a på Birgitta t. ex.
Den ilifYlsc, - - - b - värden.
Tänk -
D e fem dagarna Av IV ELIN WÄGNER fått arbete folk, icke av Wilsons, Han kom in Skall jag väcka kuriren, så att vid en fabrik som börjat gå på nytt.
till damerna, när teet serverades, en Ifall denna fabrik stått stilla pi över- elegant, välvårdad ung man, oberörd miss Nevinson själv f i r tala vid ho- nom?
frågade värdinnan, när gästen stens tid, men kommit i gång under av alla bekymmer.
Miss Nevinson återfått behärskningen och reste sig Cark, var detta redan en anledning började genast tala politik, fast ku- att tycka, att tiderna blivit bättre sinen varnat henne för att göra det för att pi.
När hon sade att fabriken kommit i Hon fann snart, att han hade emot Hon skakade pi huvudet Nej, det fick inte hända Allt, som behövde utländsk ägo, svarade de: ja, men vi sig tre personer, som bedömde situa- tionen avskyvärt opartiskt.
De ville sägas, var ju det, att hon hade det får arbete och bröd p i det viset Överstens förvisning, Cark och visst inte utan vidare gå med på att bra och snart kom hem igen.
Hennes tacksägelser för gästfrihe- hans legotrupper, fiendens långsam- endast emigranterna med den forne spetsen kunde ten blevo en smula osammanhängan- ma fredliga inträngande - allt detta riksföreståndaren i rädda landet.
de Hela hennes uppmärksamhet var visste de mycket litet om.
- Min kära miss Nevinson, jaq Hur är detta möjligt frågade riktad på den falnade askan efter bre- hon en gammal professor, hon kände kan icke önska honom tillbaka, även vet hon brännt Men då hon hunnit i dörren, vände särskilt bra och tog honom avsides om det nog är riktigt, att han är en sade mini- hon, sprang upp för trappan igen och Han jämkade litet på ryggsäcken, helt annan man än Cark!
vars långa snören slop honom p i k- stern leende och strök eld för att tog de båda kvinnorna i famn tända hennes cigarett Därpå vandrade hon skyndsamt nen, när han rörde sip.
bort till det förfallna gamla skolhus - Det kan vara skönt att slippa -, Åh, ni står på målargesällens där den amerikanska hjälpverksam- sopa gården och spola rännstenen, sa- sida mot gentlemannen!
- Det har stundom varit ameri- heten var installerad.
Översten hade de han.
Att inle behöva anmäla kansk sed!
lovat henne en ny lokal eller också re smittosamma sjukdomar och att slip- - Må vara!
Men inte att hålla på paration, m e n så kom statskuppen.
pa bråk med desinfektion Många är Nu d där ännu ruskigare in någon- glada i t att få behålla älsta barnen ett svin framför en hederlig karl!
Nej, svarade ministern förbind- sin förr I förstugan rådde samma hemma att hjälpa till eller kunna få lukt som förr blott ännu intensivare skicka dem ut att tigga.
Ungarna är ligt, men jag betraktar Cark bara som ett snart passerat stadium Han glada att slippa skolan.
Den var sammansatt av hälften fat- - Hälsa riksföreståndaren, Miss tigdom och hälften amerikansk väl- är en parodi men han har en görenhet, brukade översten säga Nevinson, viskade han, aft även sjun- Han inandades den icke gärna men kandet kan ha sin vämjeliga vällust, tanke i sitt tjocka huvud, och det till en måste komma någon, ’ som kan full- en gång hade han kommit dit med all för den som är mycket trött följa den Det är närmandet söderut den ståt en fattig riksföreståndare i tid.
Sen visar det sig, varthän - Men känner n i då Treves hi- en besegrad stat kunde utveckla och kommit.
Jag antar, att han tror, att hållit ett stort t a l till henne i stället vi alla önskar honom tillbaka.
Tag storia!
Det är ju en orimlig tanke!
Kära Kate försökte kusinen honom ur den villfarelsen om ni har för till amerikanske ministern, som hjärta till det Än är vi inte leda r i d medla, det kan väl vara bra för dig var där att ta emot det.
att höra andra synpunkter än emi- - Egentligen " ill si inga allmosor att ha lov från skolan ta emot det är bara för att de helgas De hade dragit sig ur kön och sto- Hon böjde sitt huvud.
av era händer, jag inte förbjuder i ett hörn och talade all välgörenhet, hade han sagt den Ger n i akt på hur man sneglat - Jag skall lyssna utan att avbryta sade hon till ministern oss, sade han.
Jag får lov dåraktiga människan en sonson, som äntligen - -- - - man - som granternas er do bort til Nevinson, men hejdade sip så tvärt, honom, men han stirrade på dem att de tre övriga måste småle i t henne - Fortsätt, miss Nevinson, sade anmälda till audiens i morgon.
- För då kan de få komma in först, - Jag menade bara att det kan inte sade han.
Miss Kate pick tidigt upp till ministern bli t a l om någon gemensam fördel, sitt rum i akt och mening att göra an- när en katt slår sip samman med en teckningar men erinrade sig så över- råtta, pi s i sätt, att han äter upp stens förbud att skriva ner något.
henne.
Som hon var mycket trött gick han i Jag tror det är helt fa som ser stället till sängs.
saken så, svarade ministern Vi här bland beskickningarna tror inte på Kafémusiken ville aldrig sluta Det saknaden mot gamla regimen och ha- ena numret följde på det andra med tet mot Cark.
Mannen går ju lugnt korta pauser Det måste betyda, att omkring och ingenting händer ho- Cark icke kunde få nog av vin och nom.
musik i natt.
Det var mest lustiga Hon pick mycket bitter från ame- melodier, en och annan sentimental rikanske ministerns hus.
Vad det var Vilket kunde betyda, att han var på l i l t att skolmästra Europa och fösa gott humör eller också att han var hop folk och folk utan hänsyn till orolig djupa motsatser och bittra minnen.
Miss Nevinson steg till slut upp, - - dem han annars icke nådde.
Plötsligt med en av deras vänner.
Miss Nevinson smålog litet vemo- såg hon för si: hans rapport till Washington: i går hade jag tillfälle digt och lämnade honom för att upp sin kusin, som nu skötte henne att för en person, mycket nära initie- rad med de utvisade, framlägga rad jag anser vara den riktiga ståndpunkt ten för oss att inta i denna kon- flikt.
- Det framgår egentligen inte av detta, att det blivit så mycket sämre sen jag var här, sade miss Nevinson.
Nej, det har det inte heller, men kundkretsen är delvis en annan Då de slutat arbetet, gjorde de \ i - sit hos amerikanske ministern.
En n?
man hade kommit i stället för den, som varit under gamla regimen.
Det var en ung man av Hardings - den - - Treves, är en liten stat, sade mi- nistern, mycket illa åtgången ge- nom kriget och fredstraktaten Jag har läst s i pass mycket historia, att jag också vet att Treves hållit på a h slagits med arvfienden i tusen år.
De två kusinerna åto middag Men det är bara ett skäl till.
varför ' i hotellets matsal, och när de voro d e skulle göra upp nu och sluta ett i det närmaste färdiga passera- förbund till gemensam fördel.
de Cark förbi dem.
Ingen av - Gemensam förde!
ropade m i s s gjorde min av att observera och ste räkna med en nedslående resul- tatlöshet i tingens värld, vilken måste återverka också på det personliga li- n o m omtanke och omsorg för andra vet?
Jo, det är utan tvivel så.
Och klostret som arbetshypotes tarvade människor eller dylikt Livet sörjer i var gång v i ge tappt efter ett miss- en vidare värld och en djupare syn regel för att skaffa oss hinder.
men lyckande, råka vi i samma belägen- och som fick så väldiga mått, att vi dess mission är därvidlag mycket me- het, som när barnet slår på den stäng- är i dag styrkas och sporras av den ra välgörenhet för oss i n vi äro böjda da dörren eller ham sätter sip ned att na andes rättfärdighetstörst trofast- för att inse.
Det är därför särskilt skrika i stället för att ta nya tap.
Fur vissa naturer är det just ihålligheten het och gedigna livskunskap.
Man vid rutinerat arbete, av vikt för v ihärdigheten som fattas, m a n kan frestas till en sådan paradox som att personliga utveckling, att våra f hela klosteringivelsen och vad där- ströelser ej endast bli vilande utan fastna i misslyckandets bitterhet, det med sammanhänger var idel gynna- också eggande och övande.
Hur ut- vill med andra säga acceptera själva stikredskap för övandet och stärkan- pumpad och oföretagsa, man kän- misslyckandet som ett mål där man det och resningen av en väldig män- ner sig, är det förunderligt hur kraf- tänker stanna.
Men man kan fastna niskoande hur hädiskt det påstå- terna rinna till, när man vänder dem a k a 9 i framgång.
Segern över ett ende i n skulle te sig för medlemmar- åt ett friskt hill.
Att flytta sportens hinder tarvar i regel en paus av vilo- friska övningsanda in i det verkliga glädje Men man kan bli så storbe- na i hennes orden i våra dagar låter med det uppnådda att man icke Där omvänt arbetet är helt och hål- kommer rip igång mer.
Det vidun- let rutin, kanske med oerhörd step- derliga är, att några av dem som i ring i kvantitativt yttre arbetsresul- tat, men utan att längre sporra den något av den franciskanska fattig- yttre mening misslyckades på väg framåt), som kanske blevo martyrer arbetandes krafter till någon ny öv- domsglädjens hemlighet.
I Frödings ” Gör vad du icke kan, för en till synes hopplös sak ej blott ning.
där uppstår ej blott personliga olustkänslor på grund av intresselös så varder du man " (eller människa resa sina mänskliga gestalter högt het utan också ett slags hämning av ligger mycken psykologisk sanning över sina framgångsrikare efterföl- krafterna med jäkt och fjäsk i smått om man efter kan underförstår: ' a h jam.
utan ärver blevo medlen till sa- och med en tankspridd beskäftighet som behöver göras!
Men är det då kens egentliga seger Oftare finner på ytan.
Ju mera rutinerat man ar- inte si, att man därvidlag oftast ni- man en högre andens resning hos dem - dem - - nattrocken om sig och satte sig vid fönstret Bergets tunga rygg smälte samman med natten i ett enda mörker Det var lika omöjligt för henne att ligga, så länge detta påstod där nere, som att under åskvä- der.
Det var samma tyngd och ängs- svepte sova Forts. å sid. 6 försträckte sig på för stora mål lig.
Kriminalpsykologien uppmärk- än har dem som satte målet tillräck- sammar för närvarande det faktum lip praktiskt och åtkomligt för att att vissa brottslingar, som begått hår- alltid lyckas resande våld mot sina medmänniskor Det råder här till en viss grad mot- synas från begynnelsen vara emotio- satta lagar i tingens värld och i sjä- nelt defekta De sakna det fysiologiska lens.
Ty tingens värld föredrar ru- nervunderlaget för känslolivet i som- tin, d. V. s. ökad kvantitet, medan liga fall: i andra fattas varje övning själen vinner på nydaning d. V. s. väckelse av de slumrande anla- ökad valitet När livet riktigt väl gen.
Hjärtelivet måste nämligen övas förhjälpt oss att inlära en viss atti- lika väl som förståndslivet.
tyd, en viss ” dygd ” om man så vill, Om intellektet är den sida av släls- sörjer det gärna för aft låta oss byta livet som hjälper oss tillrätta i tin- a ställning - något som v i i regel gens värld, så är det framför allt streta emot i tröghet.
Pi detta beror känslolivets växt och vård och hälsa, sanningskärnans i det gamla ordet om som hjälper oss tillrätta i vara rela- de förstelnade dygderna som varda tioner till människorna Som man våra laster!
kan vara trälbunden under ting och Det var från intellektets övning vi naturföreteelser, si kan man också först utgingo.
Men detta är bara en gå klavbunden under sina människo- inriktning av själskraften.
Med ett förhållanden, oförmögen att finna sig djupare inträngande i de psykologi- tillrätta i frihet och gemenskap Så- ska företeelsernas värld klarnar det dant kan vederfaras både den som ur allt mer, att man kan leva på inälvs- personliga synpunkter tyckes befinna maskarnas stadium också i avseende sig i en öken och den som lever un- på sitt känsloliv Det kan t. o. m. der tropiskt överhettad känslotill- hända att en varelse som står bra nog strömning.
Bådadera är framför allt högt, rent intellektuellt sett, kan vara i den tidiga barndomen ödesdigert emotionelt outvecklad och undermå- och farligt som och
T I D E V A R V E T 6 De fem dagarna Förposttäktning Greve Raoul Hamilton i fann synpunkter Det nya målsmanskapet villande likhet Forts. från 1: sta sidan ton och e n för- hos det kommunistiska och det kon- Forts från a nd ra sidan nebar det en viss anledning till oro, ningen, lingar som denna att begära fe, da- gar av Carks liv.
Hon ångrade nu denna sin inbland.
ning.
Översten hade helt säkert haft rätt om Cark Han måste dö icke Men varför är jag då icke nöjd därför att han var för mycket hatad med att ha vunnit lid?
Ett mord kan tan därför att han var för litet väl aldrig vara rätt medel att befria hatad.
ett land från en tyrann och förrädare.
Den frihet som vinnes på den vägen, den är ju intet värd.
Detta var den inlärda tron från det föräldrahemmet, men det var ingen prövad och klar visshet Barnatron hade blivit hårt frestad under de sista åren.
Europas luft är en stark och mustig luft.
Den unga amerikanskan, som icke vant sig vid tyckte man att Cark tillsvidare var den från barndomen, var särskilt god nog åt folket i Treves.
Hennes ha avbrutits ett - Oavsett detta kan man icke förne- renta Staterna begränsat inflyttnin- ka, att hr Ekmans kritik av sätt, Lantarbetarnas löner äro lägre varpå kvinnorna enligt hr Thorsons än industriarbetarnas samtidigt som förslag blivit inplacerade i den man- sockertrusten och kvarntrusten göra liga löneskalan hade mycket fog för vinster.
En lagstiftning behö- komma till stånd som leder en sig så t.
C Y.
i fråga om yrkesinspek- ver trisens inplacering under de manliga del av dessa vinstmedel åter till dem yrkesinspektörerna.
Socialministerns som bruka jorden.
gen.
fromma stora de kvinnors räkning, som ha barn un- försvar: att kompetensfordringarna Herr Johan Bergman påvisade ett försvagat och utarmat Europa i jäm- förelse med ett Amerika, som växer till i välstånd och makt.
Allt som kan göras för a n tillvaratagna folk- materialet och hindra dess försäm- ring måste göras Amerika har gått framåt efter införandet av alkohol kommer att framläggas i förbudet.
Talaren kritiserade vår re- mottaglig för de mikroberna i den De hade så småningom förvandlat hennes blod, mängt det med oro jäs- ämnen och tvivelsjuka Nå, klimatet i staten Treves åren efter kriget var icke hälsosamt för någon.
Men den älskade ville ha henne sådan hon var, är opåkallad och voro mindre för den kvinnliga befatt- orimlig ..
Härvid dela v i den uppfatt- ningen var ohållbart Att avlöna frö- ning, som de sakkunniga för utred- ken Hesselgren lika med de manliga ning av frågan om kvinnors tillträde inspektörerna ansåg hr Möller vore till statstjänst gjort till sin.
likställighetsprincipen in ab- " Vanliga medel till beivrande nom om ändring i denna vär- försummelse i tjänsten eller åsido der sin vårdnad tande av föreskrivna skyldigheter ra nämligen kunna antagas i detta seende göra tillfyllest, säga de sakkun- niga och ha därmed angivit det en- da riktiga sättet a n betrakta frågan ur statens synpunkt.
Någon annan synpunkt bör heller icke här komma ifråga Bakom varje tjänst, varje arbete ligger ju ett personligt liv, med tusen skiftande möjligheter till distinktion.
Det hinder inte bara kvinna med barn under sin vårdbad an ha m Det är väl ej för mycket begärt att ni blott en gång provar NABO.
spans till den vanliga uppgiften olycklig kärlek eller lycklig, sömnlös- het, sjukdom i familjen, ett uppslu- som kande man intresse fullföljer för någon bredvid livsuppgift, den offi- ciella - allt detta är lika många fre- stelser tjänsten eller håglöst.
Det gäller för att försumma kvinna.
som för man att göra sitt yt- tersta för att redligt fylla sitt arbete och freda det för frestelser.
Det gäl- ler för cheferna att ge den personliga pliktkänslan hoc hans exped.
Man kan icke föra kärleken och ex. resonlighetens politik met människor- regeringen icke tillmö- na utan tro på att de ha en innersta godhet, som svarar, så hade hon un- framställningarna om in- der många resonemang med över- skränkning i sten slutligen formulerat sin tes.
Och Det skiftades inga så skarpa hugg hon försvarade alltid människorna: under remissdebatten, Men uppställ- de ha denna godhet!
Han ville höra ningen tycktes vara höger och bonde- henne säga det och tog därför ofta förbundare mot en för tillfället sam- upp temat, för var gång blev det hen- lad vänster.
Hr Eliel Löfgren f ö r ne svårare att svara.
Misströstan om klarade detta bero på att socialdemo- människorna är ett svårt lidande, för vilket han sökte hot hos henne männa folknykterheten.
Det är t. sköta den Finnes någon - växlar som måste skötas, och extra underligt arbete som dels inkräktar på tjänste- tiden, dels tar krafterna som skulle tesgått underordnade kraftigt stöd, när den inte räcker ett att brännvinsbränningen sen.
Almenta är en kraftig hjälpkälla en sär- i Statens skolköks skild hållhake på de gifta statstjä- gat, tager sin början 20 narna, därför att det är så otrevligt mat 20 kr.
Närmare att behöva hålla efter damer, i syn- förest.
Fr. I. Schager.
R.
T.
75068. nerhet kamraternas fruar.
Damer skola inte ha mer överseen- de En andra statstjänare.
Men heller icke mindre.
Och det bör icke få finnas några särskilda bestämmelser, som kunna ge anledning till godtycke.
NABO rengör allt, även det I 1.
A T. O755, NABO, det självverkande tvättämnet med bensin.
~., ömtåligaste intill varit älsk Har NI ännu ej vänt NAB07 I. "
Hedvig Lindholm an- Upplandsg.
68-151, Stockholm martyrer och börja tala om patrio- ste väl få er vilja fram kan jag tro Han fattade glaset med sin vänstra .- Martini, d måste springa igen, hand, och åsynen av de förfärliga inföll Riccardo.
Är det ni om har ärren, föranledde Galli att fråga: ansvaret för denna obstinata patient?
Var det i kriget ni blev så illa Endast till klockan tre.
Galli tilltygad?
R M A N och jag måste gå till San Miniato, - Ja, delvis Och så var det jakt- och signora Bolla har lovat att kom- färder i vildmarken och der ena med der andra E I. VOYNICH ma hit.
- Signora Bolla upprepade Ge- Nu ljöd en knackning på dörren.
(Forts.) tingen Nej, Martini, det går absolut - Är rummet i ordning Martini, inte an.
Jag kan inte ha en dam här.
Öppna Det då.
var mycket vänligt av er att VIII, Min bäste vän, sade Riccardo titta hit signora Ni får ursäkta att Getingens tillfrisknande gick raskt, skrattande, signora Bolla är överskö- Veckan efteråt fann Riccardo honom terska för oss allesammans.
Hon har jag inte stiger upp.
Ja, naturligtvis.
Jag kommer liggande på soffan i en turkisk natt- skött sjuka människor ända sdan rock, samspråkande med Martini och hon gick i korta kjolar och gör det kanske väl tidigt, Cesare, men jag Galli.
Han talade till och med om att bättre En någon barmhärtighetssyster.
trodde att ni hade bråttom, pa en trappa ned, men Riccardo bara Tag nu er medicin innan hon kom- - Jag kan stanna en kvart till, Skall jag sätta ut korgen?
skrattade och frågade om han inte mer.
Ja, men var rädd om den ty också ville taga rig en promenad till Jag ger tusan i medicinen, sade Fiesole.
Getingen retligt, varför skall ni brå- det är nyvärpta ägg som Katie I - Ni kunde göra visit hos Grassi- ka så myckket när jag inte har några se hämtade från Monte Oliveto.
Här nis, sade han elakt Jag är säker på smärtor längre är " +, julrosor åt signor Riva- att madame skulle bli förtjust i syn- Därför an ni inte skall få ett re- rez, jag vet att ni tycker om blom- nerhet nu när ni ser så blek och in- cidiv.
Det vore väl inte vidare trev- mor.
tressant ut.
ligt om signora Bolla skulle bli tvun- Hon satte sig n d rid bordet och Getingen knäppte samman händer- gen att ge er en dosis opium.
ordnade rosorna i en vas.
na med en tragisk gest.
- Min bäste herre, mina smärtor - Berätta oss nu om e n jaktfär- - Måtte himlen bevara mig Hon inte sådana att man kan bora dem der.
Rivarez, bad Calli.
skulle betrakta mig som m av Italiens som man bota tandvärk, men ni m i - Ja, Galli frågade mig om mina tism.
o har fullmakt av översten att bestäm- ma dag och stund.
Klockan var nu halv ett på natten.
liseringstanken.
Hr Engberg förklarade slutligen att ett regeringsparti utan absolut majoritet finge lov att rätta mun ef- ter matsäcken.
Socialismen vore gömd men icke glömd.
Förövrigt har ordet samförstånd ända från ålderspresidenternas an- föranden och intill nu varit älsklings- hittills års föran (34) G et i n g en banner.
Och så säger jag till h o n o m Gör det nu, efter det här numret.
Jag kraterna i själva verket gått fram med liberala idéer Två av dess egna män hrr Karleby och Örne hade som talare vid kvinnornas fredsvecka ta- git ett visst avstånd t. ex. från socia- Kvällskursen vitamintillför- seln innebär en direkt hjälp i Det vitaminrika féet och fram till orkertern och be- ett musikstycke: Starsprangled gör nästa tvätt.
Det sägs: cheferna behöva et alltså fullkomligt utsiktslös, Icke hel- Köp NABO till Eder till.
gående ökning av förflugna tanke att hon kanske kun- de få igång någon fredlig utländsk aktion för att driva bort Cark, var ler skulle en folkstorm uppstå och sopa bort honom.
Nej, en enda man måste göra det, en yngling, som icke då hon kom.
Då var hon obesmittad aktade sitt eget liv, Hur skulle hon och naiv och sådan måste hon förbli- för en sådan yngling kunna predika va.
Denna insikt tvang henne att för- om den vapenlösa godhetens makt.
tiga sitt hemliga lidande, som kom En vild tanke flög genom hennes därav, att misstron mot människorna huvud.
sakta erövrade hennes hjärta.
- Jag klär på mig, går ner i ka- gerings behandling av rusdrycksme- delsfonden Nykterhetsanslagen ha visserligen blivit gynnade, men det kraftförbrukande tillvaro utanför saknas en positiv insats från regerin- tjänsten.
Mycket dåliga affärer, med många gens sida till främjande av den all- * oäkta förrått för henne Om inte hon gri- skulle detta eviga spelande av skott.
Hon för- sökte känna tillfredsställelse över detta, men kunde icke pit in, så Greve det vad ligt att Detta icke därför, att vi anse an det bör visas något slags undseende med gift eller barnavårdande kvinna i vad det gäller tjänsten.
Har man en plats och lyfter lön, så skall man sköta den.
Men det är vår bestämda uppfatt- ning, an denna särskilda klausul för därför lan i luften.
Hon väntade på urladd- till som skulle kommit i natt en- servativa partiets ledare Herr Artur Engberg upptog denna jämförelse att hr Ekman tog avstånd från dessa och förde den vidare genom att på- linjer och förebådade ett eget förslag, som m e n anslöt sig fill det av fi- peka hur den rättrogne Moskvalär- nansmiistern övergivna alternativ 2, jungen herr Spångbergs hela argu- den kvalitativa högre inplaceringen mentering med mycken skicklighet är av kvinnorna i männens löneskala hopfogad ur just högerns trosartiklar Båda föra front mot med procentuella avdrag för kvinn- och bekännelse.
demokratiska uppfattningen liga b e f a t t n i n g s h a v a r e En splitt den ring mellan olika förslag kan lätt Hamilton hoppades att rege- åstadkomma att den negativa stånd- ringens intresse för jordfrågan skulle underlätta den obesuttnes möjligheter åstadkomma större rättvisa Men punkten vinner seger.
Emellertid enligt vår uppfattning borde hela be- tyckes denna fråga icke gå efter par- kunna förvärva sig jord Detta är så mycket nödvändigare sedan Fö- stämmelsen slopas tilinjer barn.
Kanske var barnet anled- ning till.
att de måste söka förvärvs- arbete.
Sedan skulle det bli orsaken till att de suspendera från sin be- fanning eller få vidkännas arbets- inskränkning med mindre lön Men det är ingen idé att diskutera, om uttrycket gift kvinna var bättre eller sämre än uttrycket kvinna med barn under 15 år i sin vårdnad För- ändringen är givetvis vidtagen för att mot Då hon icke mer kunde tro på den innersta godheten hos människorna, att de så o f t a sveko, när det gällde, då stred hon för att honom behag v a n sådan som om hon trots på dem.
Men det var ett hopplöst för- ynglingen i musikkapellet sök, och hon begick så hand- Forts. från femte sidan - -- - - - - ~~.
- äro - mor- äventyr i Sydamerika signora, och jag började berätta om hur jag fick min vänstra arm förstörd.
Det var i Peru V i var ute på pumajakt och hade vadat över en flod, men när jag siktade på puman, ville inte skottet brinna av.
Puman var inte sen att begagna sig av tillfället, och här ser ni resultatet hett och man lever mycket primitivt, men naturen är me- ra storslagen än vad man kan före- ställa rig.
Gemma Iyfte ögonen från sin virk- ning och betraktade honom.
Han rodnande mycket häftigt och tystnade tvärt.
- Plågorna kommer väl inte på gen.
Klimatet Er Han fortsatte att berätta anekdot nytt?
frågade Galli äntligen efter anekdot än från kriget i Argen- Nej, tina in om en expedition till Brasi- om.
Går ni - - lien än a m äventyr med infödingar Ja, ra och vilda djur Galli lyssnade med mer vi för samma förtjusning som ett barn när Gemma det får höra en saga, men Gemma top och återvände med ett ägg, uppvispat upp sin virkning och satt med ned- i mjölk.
- Var nu snäll och ät detta sade slagna ögon, Martini rörde sig in^ ligt av och an.
Han lyckte att Riva- hon med mild auktoritet.
rez berättade på ett alltför skrytsamt En halvtimme förflöt utan att nå- och självmedvetet sätt, och oaktat den beundran han måste hysa för got blev sagt.
Sedan yttrade Getin- mannens mod och ståndaktighet, så Bolla!
avskydde han honom likafullt Hon s i g upp.
Det måste ha varit ett härligt Ni trodde inte att jag talade liv I suckade Galli med barnslig av- sanning nyss, började han.
und.
Jag förstår inte att ni någonsin Nej, jag hyste inte det minsta lämnade Brasilien.
tvivel om att ni narrades.
Jag tror att jag trivdes bäst i Ni har rätt Jag ljög hela tiden.
Peru och Ecuador, genmälde Getin- (Forts.) gen lågmält: - - - - -
