# ID: svediakorp-per3255
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,222
# sentences: 383
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 39.
3 årg.
1925.
Jubileum i Av RUTH i Danmark Den stora upptäcken STJERNSTEDT I allmänhet är det ju så, att när en re- sande kommer til til främmande ort och be- Kvindelige danske Akademikere fi- sedda med blott nummer utan namn, ro också inbjudna.
Tyvärr hade blott rade torsdagen den 7 september jubi- har tyckt sig kunna gissa sig till om representanter från Island och Sverige så hedrar man honom genom att förevisa leum.
Det var den dagen jämnt 50 kandidaten var en man eller en kvin- kunnat hörsamma kallelsen Ordföran- sina barn I övre Norrband visade man år sedan Köpenhamns universitet öpp- Och han ger även det varmaste den för de “ kvindelige Akademikeres sina barn, man visade sina grönsaker.
nade sina portar för kvinnor i Dan- erkännande At den insats de tre kvinn- forening ”, fröken Clara Black, hälsade var liksom mera nytt och mark och gav dem tillfälle till veten- liga medlemmarna gjort i den kom- alla välkomna och därefter stol pro- växa upp även i närheten av polcirkeln, har skaplig utbildning och möjlighet att som 1915-1918 utarbetade fessor Tom, ' universitetets rektor man långe vetat.
Men att blomkål och röd- lägga solida och systematiska s t u d i e r till den skandinaviska f e s s o r upp i talarstolen och beror, äpplen a h körsbär kunna nå full som grund för den verksamhet ute skapslagstiftningen.
Dessa till sina värdar universite- mognad och utveckling under den norr- samhället, till vilken deras håg o c h voro, från Danmark d r fru E s - hälsning och lyckönskan.
Under landska sommaren, en så ny erfaren- het att den liksom verkade berusande.
läggning drog dem.
De danska kvin- trid Hein, från Norge Højesteretsad- de 50 år som gått, sedan kvinnorna er- a t t den i kupén kunde plötsligt utan noma firade dagen i tacksamhetens vokat Elise Sem och från Sverige f r u övrat sin plats inom universitetet sa- introduktion av något slag börja att tala och självrannsakans tecken.
En ståt- Emilia Bromée.
de han, har hon visat att hon också sina rödbetor Sådana rödbetor fanns festskrift hade utgivits under re- Från forna kvinnliga disciplar vid kan bruka sin rätt.
Man och kvinna icke någonstädes på jorden.
Och när icke Det det Ruth Advokaten, friherrinnan Stjernstedt, har besökt danska kvinn- liga akademikers 50-årsfest i Köpen- hamn som representant för Akade- miskt bildade kvinnors förening ger en skildring av högtidligheten.
medlem- och, Vi erinra om F. A. Nilssons och spännande bety- om * - ner och trosfränder bjödo mig på grönsa- dele för Frisinnade Landsföreningen daktion av den kvicka och skarpsynta universitetets olika faktulteter ha ock- arbeta nu samman i ett naturligt an+ dr. phil.
Lis Jacobsen.
Hon hade själv så till festskriften lämnats bidrag.
I ligt kamratskap.
Efter Professor Torm att den norrländska solen det snabba hasti- och svensk politik.
skrivit inledning till festskriften och allmänhet ha de betygat sin tacksam framförde fru Nina Bang, sympatiskt ga mognandet i älvdalens rika jord, givit gav uti den det första anslaget till den het över universitetets osvikliga loja- och fint, kvinnornas tack för de gång- dem en utsökt arom.
värdiga och självkritik, om hade si- litet mot de kvinnliga studerande.
Att na 50 åren.
Universitetet hade visat Jag såg rosor blommande i trädgårdarna na.
krafter och sin begränsning med- de akademiska examina sedan ute i sig kunna stå höjt över kampen mel- och såg äppelträd med stöttade grenar som vetna, stämning, som sedan oekså livet icke berättigade kvinnorna till lan könen och kvinnorna kunde i d a g präglade de kvindelige Akademikeres ämbeten och ställningar av o f f i c i e l l för en aldrig svikande lojalitet.
sura och oätliga äpplen här uppe, ifall vi sin sin rika skörd.
- Förr i uppträdande under själva festaftonen.
Hon kastar en tillbakablick på de gångna 50 åren och frågar.
sig vad kvinnorna under d e m tid betytt för universitetet och vad universitetet Det sexuella livet.
Doktor Ada tytt för dem.
Och hon säger sig, en Nilson bedömer och redogör för två smula vemodigt, att man måhända må- av professor Josephson på Wahlström ste fastslå att kvinnornas betydelse och Widstrands förlag utgivana skrif- för de vetenskaper universitetet med- tet universi- - det kunde ju icke kvinnorna hade icke blott v e l a t ha några alls nu har vi fått so- ra för.
Och därför talas i fest- fira sitt 50-årsjubileum med festtal.
lämpade för oss, precis lika goda eller natur skriften intet eller utan bitterhet om den kamp kvinnorna, efter det uni- for dem, fått föra för aft bryta de skrankor sam- hället satt mot deras krav på rättvisa och likstållighet härvidliga.
Så kom då själva jubileumsaftonen En av deras främsta vetenskapskvin- bättre än dem vi får söderifrån!
den kamp öppnats ter.
I Luleå var jag en torsdag.
Lantbefolk- nor, Dr. Phil.
Kirstine Meyer nog egentligen horde ha varit profer- saker, så att torget fick samma vackra, sor vid det här laget, sade mig senare brokiga höstprägel, som torg ha längre på aftonen prof. Wiggo Bentzon) ha- söderut.
På detta torg salufördes för nå- de mött upp med en kort vetenskaplig gra år sedan av den sortens vara endast fysikalisk-historisk föreläsning.
Med.
norna lingon och potatis.
hembygdsförenings delat, icke varit stor och måhanda hel- ler aldrig kommer att bli stor, men, säger hon, fylld av tacksamhet, det ställt utom allt tvivel, att universitetets betydelse för de kvinnor, som arbetet i tor-dags, då de “ kvindelige Akede d r.
Marie Krogh talade om att kvin- årsbok just utkommen och mycket upply- mikere ” med en kvinnlig undervis- hade särskild anledning att in sande för den som vill veta något om byg- Nina Bang, i sin krets tressera sig för näringsfysiologien, och dens historia, har här uppe varit odlad samlades i Köpenhamns universitets Jacobsen höll ett kvickt filologiskt bygd i 4,000 år.
Det är mänga soldygn stora, vackra solennitetssal.
Kvinnor- kåseri om olika benämningar för kvin- vidare på den grund universitetet gi- vit dem varit ofantlig.
Och fort- hon med den lust att ställa allt på sin rätta Plats, som präglar fest- på sin helt bortsett från det indi- na voro värdar och inhjudna voro nor i olika sociala ställningar.
efter samheten.
Så äntligen kommer en genera- versitetets alla Professorer med fruar stämningsfull, för tillfället kompo- unptäcker den hemlighet de andra är mikere ” sätter viduella rät a - Lis uni- danskar.
bygd i 4000år.
och som samheten.
och en lång rad andra kända kantat var så den i m p o n e r a n d e förbi.
En länsträdgårdsmästare kom- mer i tidens fullbordan och för upp åt norr Hela salen fylldes av festklädda kvin- festens officiella del tillända.
nor och ordensbeprydda män.
Repre- Man begav sig därefter över till den utveckling av trädgårdsskötseln, som värde universitetsstudierna sentanter från de övriga nordiska län- Ordförandena i Västerottens och haft for den enskilda, är det, icke blott dernas Akademiskt bildade kvinnor YO- Norrbottens länsförbund av Frisin- för kvinnorna utan för hela samhället, node kvinnors riksförbund, lektor An- något väsentligt an det numera finns na Grönfeldt och fröken Märta kvinnliga läkare, finns kvinnliga juri- Bucht, ha utsänt redogörelser för fru ster o. s. v. I skriften hade också ram- Elin Wägners resa i övre Norrland.
lats en lång rad: “ Udtaleser og Op- levelser af Professorer og Disciple. "
Här finna vi sålunda ett blitt älsk- värt och upmuntrande uttalande av Professor Höffding, medan ärftlig- hetsforskaren, Professor W. Johann- sen framhäver den djupgående art- skillnaden mellan man och kvinna och hävdar kvinnans genomsnittliga under- lägsenhet som självständig forskare.
Professor Wiggo Berntzon bedömer kvinnan som juris studerande vid uni- versitetet och säger, att han intet an- nat än gott har att säga om henne.
Han minnes aldrig, säger han, att han vid genomläsningen av de studerandes examensuppgifter, vilka avlämnas för- ett började i det övriga Sverige på 1850-talet.
Studenterforeningens stora festsal, där Han visar folket, att det är inte omöjligare ett myeket gemytligt samkväm tog v i d att odla blommor, frukt och grönsaker uppe Här hjöds, vid lång blomsterprydda I över Norrland i o annorstädes Han till- bord, mellan fyra- och femhundra handahåller lämpliga trädsorter, han ger personer, på bredda smörgåsar med undervisning.
Folk börjar bli intresserade.
Mycken tvekan måste övervinnas.
Inte lö- " ~~ snaps och öl - ~ samt därefter, till in det sig!
Inte &amp; det, det har ju aldrig ps småtimmarna, punschbål.
Och här gått förr!
Men det &amp;.
I sommar har t.
= följde nu högtidliga festtal och danskt i Umeå hållits en utställning av alster från gemytliga och frimodiga kåserier slag privata odlares öppna trädgårdar, som fick de allra största lovord av en auktoritet som i slag, hälsningar framfördes och tele- trädgårdsdirektör Lind.
Det sägs, att läns- gram lästes upp.
Gymnasten, fru Ag- trädgårdsmästaren eller trädgårdsmästarna nete Bertram, gav orkså, under stort (ty de äro två som legat i för att få folk jubel, med en liten elitetrupp av stu- att de skapa nästan trädgårdar gräto av omkring fröjd över sina de hem) ståtliga att dentskor, ett prov på den yngre aka- resultat av arbetet de kunde få visa fram demiska kvinnornas fysiska kultur och Men det sägs också däruppe, att det är grace.
lättare att få folk att odla grönsaker än att Och så lider aftonen långt ut på nat- äta dem.
Människan är mera konservativ ten, nästan fram på morgonen, innan i Det n jorden, hjälper som inte att är öppen ensidig för fläskdiet nya frön.
ofta man beger sig hem, medförande en bild, som sent skall glömmas, av dan- sjukdomar, " ändå svårt a ' ska akademiska kvinnors sega mål- Ingen annan kan väl riktigt uppskatta medvetenhet, blida gemyt och starka norrlänningarnas fröjd och stolthet över rad deras jord kan frambringa, blott man självkritik.
ber den.
Men även främlingen måste gläd- jas med, så som man glädjes över alla nya framkallar ' " möjligheter på denna märkliga jord d i t leva mitt I skapelsehistorien.
Ingen kan väl heller avstå från experimentet att över- föra dessa erfarenheter på människovärl- den Det står var a h en fritt eller hur?
att göra sig en bild av vad människan skall kunna bli och vilka möjligheter hon skall finna hos sig själv så snart hon övervunnit tusenåriga fördomar om sin egen begräns- vi ning.
Devinez.
Bakom flötet Lederna glesna!
En av den gamla Professor Böök publicerade nyligen dens område för att tillfoga fienden Frisinnade Landsföreningens för- i Sv.D.
en mycket rolig artikel som liknande skada han tillfogat mig.
grundsfigurer f.d. försvarsministern, hette: Nötta mynt.
Han påvisade, att M a n gjuter icke sitt blod för foster- bankofullmäktigen E.
A. Nilsson har vi gärna använda uttryck och ordstäv, landet, man utsätter sig däremot f ö r gått bort.
vilkas ursprungliga betydelse vi glömt att låta förgifta sina lungor för foster- Det var han, som förde klubban vid eller förvanskat.
Som ett exempel på landet eller låta senapsgaser bränna Frisinnade Landsföreningens sista förvirring på detta område citerade sin hud.
Men detta är icke någon fri- sammanträde den 27 maj 1923 Han han ett uttryck ur en roma: Mor villig handling, den patrioten eller den Frankrike framställer genom Lou- hörde till dem, som i nykterhetsfrå- Bengta slog sitt skarpa huvud på spi- värnpliktige utför, i ett modernt krig cheur förslag om en ekono- gan var för förbudet, men ej ville for- ken.
Uttrycket: Slå huvudet på spi- måste alla bereda sig på detta öde.
misk konferens, som skall ta mulera programmet i den punkten så, ken, som betyder träffa spikhuvudet Talet om att rycka vapnen från väg- itu med den väldiga uppgif- att partiet skulle sprängas.
Hans me- med hammaren, hade här alldeles gen, suggererar en prydlig vapensam- ning, som delades av många förbuds- ten att i Europa skaffa ett ekono- ling av gevär och huggvapen.
Man missförståtts.
miskt samarbete i stället för den eko- vänner, lyckades ej göra sig gällande, De flesta av oss torde känna till borde i stället, om man vill åskådlig- nomiska anarki med allas krig mot al- och sprängningen ägde rum, som v i al- det uttryckets ursprungliga mening.
göra den desperata handlingen av ett la som nu råder.
Konferensen mellan la veta.
E.A.
Nilssons personliga Däremot var det behövligt att upplysa spontant, frivilligt försvar i farans Tyskland, Frankrike, England och Ita- duglighet och popularitet, hans fram- om att uttrycket komma till kritan stund säga: Om också inte mitt land skjutna ställning och därtill hans egen hänsyftade på förfalskad konfekt av rustar sig för gaskriget (vilket d e ju lien rycker allt närmare.
Man förbereder alltså ekonomiskt skap av förbudsvän gjorde naturligt- krita med ett tunt lager socker över.
dock nu gör), så skall den behjärtade samarbete, avrustningskonferens, ut- vis, att han blev utsatt för starka på- Och få torde ha vetat att ligga i linda ungdomen i farans stund störta in i vidgning av skiljedominstitutet, Tysk- tryckningar av de nya partibildningar- betyder ligga i träde och att alltså de kemiska fabrikerna och improvisera lands upptagande i Nationernas för- na, Frisinnade Folkpartiet och Sveri- kväva i sin linda betyder att plöja ner ett gasförsvar eller mobilisera sina ba- hund, säkerhetspakt, som skall neutra- ges liberala parti.
Att han sedemera ogräset, innan ännu åkern är sådd cillkulturer i de frivilliga laborato- lisera Rhenområdet och förbinda d- kom att ansluta sig till ett av dem, har med det rätta utsädet.
rierna för att möta fiendens.
icke någon betydelse, han tillhörde ren i Tyskland och Frankrikes sida.
Uttrycket: Gå man ur huse mot Professor Böök medger däremot, Samtidigt enas spaniorer och frans- Frisinnade Landsföreningen, och det lustigt nog, sin oförmåga att tyda ut- fienden var redan under det senaste män, förut rivaler i Nordafrika, om var där han fullgjorde sin gärning för trycket vara bakom frötet ..
Det är kriget föråldrat så till vida.
att stri- att krossa det motstånd som marocka- frisinnad åskådning Det är där vi mycket betecknande för denne annars derna, där så ske kunde, fördes i stä- nernas ledare, Abd-el-Krim, bjuder skola minnas honom.
Och vi skola mångsidige man.
Han har tydligen derna.
mellan husen, och att trupperna dem.
Han har mat riffkabylerna och minnas honom som en bland dem, vil- aldrig befunnit sig på fiskens sida om förskansade sig i byggnader och käl- jebalerna, de stoltaste och stridbara- ka försökte hindra den olyckliga flötet, bara på fiskarens.
Då skulle lare, varefter striden stod om dem.
ste stammarna och bjuder europeerna sprängningen av Frisinnade Lands- han genast ha kommit att tänka på, Se de sönderskjutna städerna i Nord- ett yttersta motstånd i sitt hemlands föreningen.
att den, som är bakom flötet.
det är frankrike.
Nu är han borta!
Lederna glesna!
den, som, lika enfaldig som fisken, Slåss för att skydda kvinnor och otillgängligaste bergstrakter.
Detta är det mest elakartade krig, som utkäm- Och var äro de, som ska komma för låter lura sig av betet på kroken.
För barn, kan tyvärr en man icke mer.
Ett plats i Afrika, sedan boerkriget, på att fylla de tomma platserna?
andra som äro mera erfarna om är däremot säkert: om man sätter fransk sida stå en del afrikanska stam- fiskens ställning i livet, känns uttryc- krigsapparaten i gång, d i är kvinnor- mar, som åtminstone få den fördelen flygare erbjuda sin hjälp åt fransmän- ket som en krok i halsen.
nas och barnens öde beseglat.
att visa sina burnusklädda hövdingar nen.
U.S.A:s regering har fått gri- Det finns en rad nötta uttryck dem Hjälten vid fronten fanns ännu un- på all världens biografer samman med pa in mor sina privatflygare, som roa professor Böök icke alls berör.
der det förra kriget.
Genom uthållig- de små beniga obevekliga franska ge- het och uppoffring voro kvinnor och neralerna.
Men fransmän a h span- stammarna, vilka söka försvara sin och fasta form, men de ha likväl ge- barn, kronvrak och gamla relativt jorar ha möjligheter nu som inte en- frihet.
nom flitigt begagnande fått något näs- skyddade bakom densamma ..
Nu är gelsmännen hade den gången.
Mar- lägger man t i l l detta att medan Mo- tan ordspråksartat över sig.
den ganska mycket bakom flötet, som sulfrågan - där England och Turkiet tror, att man genom dryga offer till Till exempel: stå mot varandra, debatternas i Na- Att försvara fosterlandets gränser.
försvaret kan hoppas på att få njuta tionernas förbund och avgörandet dras Att försvara med sitt blod varje tum skydd bakom fronten.
F ö r så vitt ut, turkarna passa på att deportera av fädrens jord.
sakkunniga säga oss sanningen kom- kristna innevånare, boende i det om- Att rycka vapnen från väggen, då mer ingen fiende att behöva genom- tvistade områdets gränstrakter, köra fienden nalkas bryta en front för att nå civilbefolk- ut dem från hem och härd in i Anato- ningen.
Den nås i luften-tvärs över Att gå man ur huse mot fienden.
lien, så ser man verkligen hur gam- Att mannen bör slåss för att skydda alla fronter, och angreppen komma att malt och nytt brytas mot varandra i kvinnor och barn.
riktas framför allt mot produktions- vår tid.
Det som är svårast att för- Att soldaten dör för dem bakom centra för a t t dymedels hastigt för- lika sig med är, att dessa europeiska fronten.
sätta ett land ur stridbart skick.
makter använda helt olika metoder i Med dessa uttryck förhåller det sig Vi leva icke i Fänrik Ståls tid, men Europa och i Afrika.
Det är svårt icke så, att man glömt deras ursprung- vi tala som om vi gjorde det.
att på en gång resa åt norr och sö- liga betydelse.
Men man använder der och fullfölja två sortes politik, dem även sedan de blivit föråldrade, den fredliga och den militära.
utan att göra klart för sig hur föråld- rade de äro.
Detta är icke alldeles utan sin fara, ty användandet av der- sa uttryck förhindrar oss i viss min -
Det sexuella livet Sammanfattning av en läkares erfarenheter KVINNORNA VID BRUNNEN Villastäder, antingen de heta Hagalund ha alla ty- värr ett visst drag av ödslighet.
Ibland Y det nästan patetiskt, di ju närheten mel- av P r o f e s s o r C.
D. Josephson hade un- lan villorna borde befordra ett gott grann- dertecknad nöjet anbefalla It Tidevar- skap.
Men villastadstypen har kommit till vets läsare f ö r r a året.
Den föreligger litet för hastigt, man ville leka lantliv, helst nu vederbörligen a v k o r t a d o c h avpas- herrgårdsliv förmodligen eller också som- sad i en upplaga avsedd för kvinnlig marnöje, som varar året runt vilket u n g d o m och kommer som sådan säker- misstag i detta klimat!
Trevnaden h i ligen att göra nytta.
Den bör bli en villaägarna funnit inomhus, och nöjt sig h j ä l p vid undervisning i skolor och med den, men det finns också en utomhus- seminarier och meddelar på ett r o a n d e trevnad m samhällstrevnad, som vi känna, sätt en massa goda rad och synpunkter d i vi komma till en liten gammal stad, där i livets dagliga hygien.
de sista resterna av forna tiders kultur Professor Josephson h a r dessutom i inte hunnit utplånas.
Många männskor, år utgivit ytterligare tvenne populär- som bo i villastäder, plågas under hela sin medicinska böcker “ Havandeskap, för- tillbaro där av att alltid, så fort de sticka lossning och barnsäng ” är d e n ena näsan utom sin dörr finna grannens näsa samt “ Kvinnosjukdomar ” d e n andra.
tätt inpå sig.
Villan ligger på m i, alla Båda utkomna på W a h l s t r ö m och håll öppen tomt, men folk reflektera fak- Widstrands förlag, med sedvanlig g o d tiskt aldrig över, varför de inte t r i n s att utstyrsel.
bo som på m bricka.
Den som varit söder De båda böckerna komplettera var- om Alperna vet, vilka paradis som ofta andra men borde egentligen v a " ~ plan- gömma sig bakom höga murar, som utifrån som ett v e r k.
O n ö d i g a upprep- inte förråda ens en glimt av innandömet.
ningar hade undvikits o c h vissa andra Nordbon har i sitt lynne ett drag av en- kapitel h a d e kunnat behandlas utför- störing, hans sällskaplighet är för det me- ligare.
B ö c k e r n a börja med en kort sta sporadisk.
Därför är del säkert ett o c h bra redogörelse f ö r könsorganens lyckligt grepp att åt de många villabyg- byggnad o c h förrättningar.
I den garna och egnahemssökarna ge möjligheter förstnämnda b o k e n skildras havande- att kunna förvärva ett hem, som ligger skapts utveckling, symptom och sjuk- skyddrat från världen.
liga avvikelser.
Förlossningens alika Två synpunkter ha följts vid Bygge och skeden genomgås, såväl den normala Bos Lidingöutställning av ett villabebyggt som den abnormt förlöpande o c h till område, som ligger nära Kyrkvikens håll- slut ett kort kapitel som innehåller det plats.
Först a h främst en helhet av om- viktigaste om vården a v den nyfödde.
rådet, d i r ingen genomgångstrafik fick gå I boken om “ K v i n n o s j u k d o m a r ” ge- fram a h dir byggnaderna samverkade med nomgås utförligare mensturationspro- varandra.
Vidare att göra m sluten enhet cessen med dess rubbningar.
Skildrar av varje hur.
så i t inbyggarna verkligen därefter s j u k l i g a tillstånd i underlivs- skulle känna sig i fred på sin tomt.
Att organen, vare sig de bero på medfödda låta trafiken böja av för det planerade missbildningar eller under livet upp- området var m enkel sak Den inre sluten- komna fellägen av organen.
Därefter heten, d i det gällde små tomter med bo- inflammationssjukdomar av alla s l a g, stadshus på 3 — 5 rum var däremot ett pro- De smittosamma blem att lösa.
Här har den svenska små- o c h tumörbildningar.
könssjukdomarna och ofruktsamhet stadsbilden föresvävat arkitekturerna.
De f å r därefter sin behandling, varpå ha rehabiliterat planket, det föraktade a h kommer slutkapilet " Om den person- förkättrade, och många besökare bli en liga hälsovården ” innehållande goda smula förvånade för att använda ett milt råd till förekommande av kvinnosjuk- ord över de längor av klart ljusröda eller domar.
gröna eller senapsgula brädlängor som om- Dessa böcker vilja ej, som f ö r f a t - giva husen.
taren påpekar i förordet till den sena- De äldre, son, minnas sin barndoms re boken, visa vägen utan till i i - stadsträdgårdar, där man öppnade en liten karen, särskilt t i l l specialisten @ dessa port, en lucka kallades det i somliga lands- områden.
Få områden inom medicinen ändar, och när den stängdes bakom en, \ =, torde vara så lämpade för populär den grå stengatan försvunnen för grönska upplysning och propaganda som de och friskhet, dessa skola bättre än många Hällsosamma lärdomar åt mogna kvinnor eller Solsidan vid Saltsjöbaden den fasta Den öppnade porten Matty med handen — — lagda från h ä r avhandlade.
mellan det normala ringens och vitaminbristens faror för vad dessa organ livsfunktioner b e t r ä f f a r är gravida kvinnor.
Professor Motram från Londons mer in vanligt svår att dra- ga.
När är en förlossning abnormt universitet skriver i sin i är utkomna bok Food and the Family att han utan smärtsam?
När h a r en kvinna ritt att tvekan kan garantera att åtminstone beklaga sig över smärtsam reglering?
75 proc.
PI d e k v i n n o r som lida av illa- Det går icke an att avfärda allt med mående under havandeskapets första att säga: det skall så vara.
“ Kvinnorna kunna helt befrias därifrån skola föda sina barn med smärta. "
El- månader med lämplig ändring av dieten bort- ler som en yngre kollega i en populär tagande av allt fett, sålunda en be- publikation yttrar sig apropos svåra stämd inskränkning.
Hungerkur vid menstrationsplågor: “ tillståndet är ostillbara graviditetskräkningar förr- besvärligt, men alldeles ofarligt Be- slås i sista h ä f t e t av Zentralblatt, Gy- handlingen består t i l l stor del i att här- nekologi av P r o f e s s o r Determan i da den unga kvinnans självbehärsk- Wiesbaden.
Jag h a r r i d flera tillfäl- ning o c h motståndskraft mot smärtor- len framhållit födoinskränkningens be- na, o c h härutinnan kan hennes omgiv- tydelse men kan e j underlåta att ännu ning vara henne till nytta. ” en gång begagna tillfället.
Professor Josephson ser betydligt mänskligare på saken H a n avfärdar Boken om Kvinnosjukdomar lämnar ingenting med en axelryckning.
Han även många värdefulla råd och upp- vet ' an varje blivande moder står in- lysningar rörande könsorganens funk- för en massa frågor.
Han ger henne tion och d e t sexuella livet i sin helhet svaren, lär henne hur hon skall sköta Utan att skrämma upp lämnar den god sig, vilka symtom som bör föra henne vägledning för symptomens bedöman- de och kan livligt anbefallas åt alla till läkaren.
Gränsen och a h sjukliga —.
Alla blivande m ö d r a r äro icke i till- fälle att söka läkare eller komma vid en enstaka konsultation i c k e ihåg allt vad de ha på hjärtat.
Boken k o m m e r d i till sin r i t t o c h kan lindra onödiga obehag och förekomma svira kompli- kationer, som på grund av vederböran- des okunnighet annars kunde f ä farli- g~ f ö l j d e r.
Bland d e kapitel som undertecknad skulle velat ha litet u t f ö r l i g a r e behand- lad är dietfrågan under havandeska- pet.
Även om det är sant som en engelsk läkare skriver till doktor Hind- hede - att inga äro d oemottagliga f ö r moderna näringsteorier som lä- karne själva - o c h sota därför med hög dödlighetssiffra, så finner man mer och mer o f t a framhållas övernä- kvinnor.
Ada Nilsson.
Jag minn, mycket väl, hur det var, första såg henne.
Hon skulle komma till oss som barnsköterska, och jag stod bakom mammas stol och kikade på henne.
ämne för skönlitterära författare.
Här har Jag förstod, att nu var det slut med alla de den emellertid fått en alldeles ny tillspets- där trevliga lekarna: ryska flyktingar a h ning.
Modern, Mor Hanna, behöver inte mjölnare i kvarnen.
Hon hade snälla ögon, sörja någon förlorad son, tvärtom, hon bor- men det låg ett litet drag omkring munnen, de vara stolt över sitt barn, men därför att som sade, att nu skulle inte mjölnaren hin går bort ifrån henne och den gamla längre få släpa säckar över barnkammar- tröskeln eller de ryska landsflyktingarna göra märken i korkmattan med slämedar- gången jag na.
Hon M a t t y kunde väl vara en femti år vid den tiden och hade länge varit änka.
stannade hos oss i tio år, och fastän mina aningar om de ryska flyktingarna blevo be- kräftade a h fastän hon förde ett despo- tiskt regemente, lärde vi oss att hålla a v henne.
Men v i andades lättare, d i hon gifte så med William Carr.
Någon tid efter sitt giftermål bjöd hon mig till sig i sin lilla by i Berkshire.
Jag sade ja med glädje, men då tåget förde mig ut från London över de gröna fälten med huset ett par trappsteg till en terrass, där ofredstider, och det ha vi haft så gott om, de höga träden, satt jag och undrade, om en modifierad form av det gamla lusthuset att det betyder föga, om vi tänka oss henne William också hade fallit offer för Mattys uppbyggts.
Nedanför på tomten ligger under medeltidens herrfejder, då j o också tyranni.
Matty hälsade mig glatt välkommen ah fingo sitta emellan eller under blomsterkvarteret, barnens lekplats, nytto- trädgården och köksavdelningens lilla gård, Karl XII:s långa krigståg.
Hon har alltid hon hade samma snälla ögon som förr.
men gått sin väg rakt fram, varit omutlig som också samma lilla bestämda drag om mun- allt i miniatyr, väl och sinnrikt planerat Det finns kanske mycket att säga om de- pliktmänniska, a h for sin plikt a h sitt nen, som alltid hade varit förebud till be- taljerna inne i rummen, planeringen av ut- samvete offrat allt, även det käraste, även straffning för odygd förr i världen.
Då rymmet har i vissa fall inte utfallit så sig själv.
Hon kan också mycket väl ha jag fick se William med hans tåliga ko- lyckligt.
Men om man inte lyckats alla varit en av mödrarna under världskriget, ögon, förstod jag, att samma starka hand detaljer, så har man dock åstadkommit en en av dem, som buro bördor och gjorde regerade honom som en gång regerat oss.
helhet Detaljerna kunna ändras i i i hu- offer och som hårdnade och styvnade ända I Mattys ögon var William oförmögen till sen få ägare, som flytta in där och en in i sitt innersta kärna, därför att bördor- att utföra något vad det vara månde lika del äro redan sålda, växer det mest na voro for tunga, men som aldrlg klagade bra som hon själv.
Om han rörde om i praktiska fram så småningom och det an- eller veko från sin plats.
Mor Hanna är brasan, tog hon eldgaffeln ifrån honom a h dra rensas ut.
in kvinnotyp, främst m allmogekvinna, visade honom just precis var branden lip Trevnaden har man i alla fall redan fån- därför att arbetet med jorden har den som inte ville brinna Och så är det med gat Genom den långa gatan, som går i verkan att människan lär sig att ingenting allt han gör, det blir inte riktigt, förrän får försummas, att handlingar bära frön Matty har bättrat på det litet norr och söder, lång endast I förhållanden Då jag kom.
gick William och tog upp till området som helhet, kommer man till m inom sig a h uraktlåtenhet hämnar sig.
Det P i en jordhög framför honom skapar fåordiga, litet hårda varelser, men potatis högre liggande, öppen plats med en brunn i fonden.
Platsen kallas inte stora torget, inom dem bor kanhända en värld, som al- låg ett litet berg av fina välvuxna Up-to- dess form är för övrigt rektangulärt, utan drig får uttryck.
Men mor Hanna hör inte date.
Men d i kom Matty a h sade: “ Om han hade gjort som jag ville och barnens lekplats Där stå lindar a h fin- hemma i industrialismens tid, a h hade hon nas bänkar, detta är centrum.
men affärer- flyttas från sin slätt in emeIIan husen i tagit Hermans “ Ashleaf kidneys ” i stället, men själva tankeexperimentet skulle de h i gett minst dubbelt d mycket na ha förlagts några steg ifrån rid ett litet en stad torg.
Centrum är tänkt som samlingsplat- lönar sig inte Vi ha säkert alla mött hen- Se på den där lavendelbusken därnere.
Om han hade fått sin vilja fram och satt den Björk- sen för inbyggarna, men brunnen är nu- ne någon gång i vårt liv.
Men Anna mera endast ett dekorativt moment i en man har äran av att ha givit oss henne a i r borta vid päronträdet.
skulle den inte stad, inte som förr själva dess mittpunkt hel a h hållen, att ha förstått skyggheten varit hälften så stor m gång. ” Inga kvinnor skola har fylla sina krukor bakom den otillgängliga ytan och att ha gr- Men man kan inte säga att William och med vatten a h sin själ med skvaller Då nomskådat henne.
Det skall en varsam Matty grälade, långt därifrån da bara d- brunnen gjordes till uteslutande dekoration hind t i l l att blotta m människa även litte- skuterade de saker a h ting.
som rar deras dog ett stycke av småstadsidyllen Kanske rärt, som vill göra allt för att hölja sitt liv, det var som m daglig motion för dem är den, när allt kommer omkring.
oåterkal- verkliga jag i slöjor.
Det får endast ske den stärkte både själ och kropp.
a h även ledigen död, och det tjänar ingenting till med kärlek a h sympati a h om man for- om Matty alltid avgick med segern, som står en figur så i grunden som Anna hon nog gjorde, så tyckte William bestämt, att försöka uppväcka den?
att det skulle vara så.
Men vad som blivit räddat här.
är av- Björkman förstått Mor Hanna.
Matty har börjat att hålla höns.
Jag vet skildheten för det egna hemmet.
Och det Det påstås att varje människa skulle kun- inte om William förstår sig på höns, det är väl den vi alla söka och längta efter skriva åtminstone m roman, den om sitt Vic.
eget liv.
Säkert är att Anna Björkman kan nog hända, men åtminstone på m punkt låter han Matty treva sig fram på känner den kvinna hon här skildrat egen land.
Matty, som inte hade någon lika bra som sig själv.
Hon har levat sig aning m höns, utgick från den rena teo- “ HUR SJÄLEN LÄKES ”.
in i hennes tillvaro med dess ljusa förspel rin Hon köpte ett halvt dussin hönor och Dr Poul Bjerres bok.
“ Hur själen läkes ”, och din långa, tunga arbetsdagen utan för- en bok om hönsskötsel, a h genom att fyl- sonande solnedgångsskimmer mot slutet.
är föremål för m mindre vanlig uppmärk- la i m blankett fick hon en provkollektion samhet även i utlandet.
Redan f o t ett år Slättens grå dag, då solen gömmer sig med hönsföda.
För att prova den för- redan utkom boken i Tyskland: nu förelig- Det finna några böcker som ge Skåne, ger även m fransk upplaga med förord av d att vi upplänningar ah främlingar bli den kände psykologen, prof. Charles Bau- om att vi se ett stycke av den douin.
Här i landet utsändes den fjärde skånska själen, landskapets så väl som upplagan inom kon.
varmed boken tryckts folkets.
Bland dem skall Anna Björkmans i 11,000 exemplar.
Den öppnade porten framstå som m skild- ring av den skånska odalkvinnans själ, och en av de f 1 som verkligen h i något att sonen, förrän hon själv får föra hem ho- nom som död.
Man kan tänka sig mor Hanna a m hus- många fall även lyckats att sammanbinda fru i en forntida stormansgård Hon kan huset med dess närmaste omgivning.
Ett mycket väl rum under öppen himmel har varit det ef- hövdingar tersträvade idealet Det är naturligtvis nytt rike säkrast här hos oss, att skydda sig från kvinnor denna fria himmels nycker genom ett tak ma utan tvärtom fulla av kraft och klok- i eller annan kombination med nybygg- het och driftighet, som förkovrade ägode- naden.
I de flesta fall leder från bonings- larna.
Hon kunde h i levat under stora ~ " bönderna, — — - na nästan övertygade säga om henne.
hennes Motsättningen mellan mörka rät- liniga läggning och sonens ljusa, sorglösa, denna motsättning, som i själva verket gömmer fröet till tragiken i deras l i v har fått vederhäftiga uttryck.
Bipersonerna i boken äro något försummade och början kunde varit mera avvägd i förhållande till bokens omfång.
Men man ser bort ifrån bristerna, de kännas inte så mycket i for- hållande till den gestalt, som ger boken dess prägel a h som man kommer ihåg, mor Hannas.
Då hennes typ i verkliga livet omformas och kanske försvinner skall den leva i Anna Björkmans bok 8th K
åter ett förargelsens tecken, som må- Wägner för att hon velat komma hit ste bekämpas.
När nu tillfälle gavs upp och hjälpa oss i arbetet tör fred att höra mera av henne, grep man det och frihet och på samma gång m begärlig Det blev därför också en varmt tack till Fröken Tamm, som gi- sökte hon de olika sorterna i tur och ord- står i boken: " Skilj könen ii efter fjärde rätt heterogen församling, som åhörde vit impulsen till resan.
Samtidigt är ning, och det var med en på erfarenhet grun- månaden. ” Men de varken gal eller lägger hennes skildring om den indiska fri- det oss kärt att minna om tidigare dad sakkunskap som hon berättade för mig, ägg före sex månader, och de här är snart hetsaposteln Gandhi a h hans märkli- bevis p i hågkomst från vår centrala att höns kan h i femtiotvå olika sjukdomar på sjunde och ingen har varken galit eller ga gärning och i v r i g väntade pi de ledning.
som sänt oss indra kärkomna Kanske det var på grund av provdieten, som värpt.
Men en är jag d i säker på I alla fall tillämpningar, hon skulle göra i fråga hjälpare, friherrinan Palmstierna ett av hönsen blev sjuk under mitt besök Se på henne, dit är en liten höna, jag har Då satte sig Matty tungt på en stol, snodde döpt henne till Berta, för del är d bekvämt FRU WÄGNERS NORRLANDS- om kriget rom uppgörelsemedel i de och fru Hagen.
A. G — dt.
europeiska folkens konflikter.
Före- förklädet som ett rep om livet a h försedd att ha namn på dem.
Hon blir nog en bra TURNÉ.
draget gav åhörarna en orienterande I Norrbotten.
med glasögon, öppnade hon hönsboken.
Hon värphöna. ” I Västerbotten.
inblick i de senaste årtiondenas anglo- läste i dan länge med minen av en profes- “ Men hur är det med den d i r?
frågade Med stor spänning hade vi här i Som i Tidevarvets förra nummer indiska historia och en av djup sympa- översta sor och mumlade kommentarer ligt för sig jag.
Han ser så manlig ut, och se, Y han Norrland motsett fru Wäg- meddelades började fru Wägner sin ti buren teckning av den centrala ge- ners hitkomst och våra förväntningar själv.
kliver. ” föredragsresa norrut med besök i Men vilken av de femtiotvå sjukdomarna stalten i den indiska frihetskämpen.
ha i sanning infriats.
Den första fö- Matty såg tankfullt på kycklingen “ Tyc- Umeå: Tisdagens offentliga föredrag När hon slutade med att påvisa, huru den stackars hönan led av, kunde hon inte ker Dora det? ” sade hon.
“ Jag vet inte reläsningen i Luleå, som hand- betitlat: " Den vapenlösa kampen " ha- vår traditionella arvfiende Ryssland besrämma sig för.
I ena minuten lutade jag. ” Och som hon ville föra den på rätta lade om österländsk pacifism hon åt hönskolera, i den andra kramp vägar, som ledde t i l l värpning förstås, till- de som var att vänta samlat fullt hus.
med förkärlck söker vinna Indiens eller om Gandhis vapenlösa Måndagens fredsföredrag hos Frisin- folkmillioner för bolsjevismens läror benen.
Till sist slog hon igen boken med lade hon: ” Jag släpper den alltid ihop med kamp i Indien, blev en den nade kvinnor, utförlig och väl recen- men därvid möter av en opåräknat en smäll, vred upp förklädet, tog av glas- hönerna jag. ” messt gripande skildring.
Efter m serat i Västerbottens kuriren, hade motstånd, Gandhi förkroppsligade ett ögonen och sade: Och lämnade alla könsproblem It sitt kort paus fortsatte talarinnan med att bragt de nya tankar talarinnan fram- annat Ryssland.
Tolstoy mot Lenin, d i “ Det är bra med böcker.
Hon blir nog öde, gick hon in för att laga middag.
tala om västerländsk pacifism.
v i l k a kry om ett par dagar.
Bäst att naturen får Ur djupet av m karmstol såg en stor fört ut till långt flera än som direkt borde även den mest traditionsbundna dock mest måste forma sig till en kunnat höra henne och blivit för mån- ha sin gång, det är nu min tro. ” ha förstått, att kampen mot Europas skildring av Europas fortsatta ödes- gul och vit katt upp på oss e t t ögonblick, Då hon visade vägen till hönsgården, men sjönk sedan ännu djupare in bland ga ett varsel om a ny tid, f ö r andra mest aktuella fara måste för att bli digra militarism efter världskriget verkligt effektiv föras med andliga va- och vad vi ha att vänta av framtiden, störtade m fem, sex mahognyfärgade kyck- kuddarna., Jag räckte ut handen för att var den modellen, som änkor bruka bära lingar mot ståltrådsnätet och hade så när lägga honom i knäet, men Matty utropade: om vi framhärda i de gamla systemen.
“ Det gör j a g inte heller ”, svarade hon pen strypt sig, så ivriga voro de efter mat.
” Låt Tibby ligga i fred!
Det är hans Nästa dag, m strålande varm och Det var klart och enkelt uttalat a h " na är en särskild M de heter röda stol, tag den här i stället, Jim vill inte ha helt lugnt utan att vända på huvudet, men vacker sensommardag, skedde upp- måste just genom sin logiska skärpa det var den jag sörjde Adam i.
Jag har brottet efter en kort bekantskap med på¨ d a rätt heterogent sammansatta Rhode Island, sade Matty belåtet och släng- den förrän efter middagen.
Han följer gömt den i alla år, och den kommer bra till det sevärda staden hade att bjuda, de ett kålblad över staketet Herman s i - mig vart jag går nu en stund. ” publiken verka övertygande.
ger, att han aldrig sett så fina kycklingar Så, här funnos alltså några varelser, som pass som näst bästa, d i William går bon.
främst den solglittrande, majestätiska I Boden talade fru Wägner för en Hon hejdade sig just som hon skulle läg- som mina, så stora a h duktiga Det blev Matty böjde sig för: hönsen, katten Tibby älven, parkernas färgglada, av frosten rätt talrik publik om “ den vapenlösa ga ihop en äkta sjal.
tio stycken och vi la tolv ägg, det var väl och hunden Jim.
orörda blomsterprakt, det nya semina- k a m p ".
Såväl i Boden som i Luleå ” Vad var det?
Hör hara! ” riets ännu e j fullt färdiga inredda samlades efter föredragen en skara bra?
Ingen i hela byn har fått d många. ” Tibby betraktade mig ogillande med halv Friån hönsgården kom m hönas hysteri- komplex.
“ hemslöjden ” och det väster- frisinnade kvinnor och andra freds- " Vad är de för något? ” slutna ögonlock, och jag vände mig till Jim.
" Vad de är.
Jag sa ju.
att det var röda Men Jim.
som väntade på sin middag satt ska kacklande, då bon tillkännagav för he- bottniska friluftsmuseet Gamm-lia, d i r vänner till enkla samkväm och blevo la världen, att hon värpt ett ägg.
” Jag p i terassen utanför Sävargården be- Rhode Island. ” troget rid Mattys fötter och följde med vi där i tillfälle utbyta tankar i freds- kan just undra, om det inte är Berta.
Det " Ja.
men är det tuppar eller hönor? ” ögonen alla hennes rörelser, medan hon söket avslutades med tedrickning i sol- frågan och andra aktuella frågor.
är hennes första ägg, det ska jag koka till värmen.
I bil fortsattes så färden till ” Ja se, sade hon långsamt, sanningen att skar upp skinkan.
V i fredsvänner här uppe hoppas frukost åt Dora. ” säga så vet jag inte det, jag glömde a t t frå- Jag hade naturligtvis aldrig känt Mattys Vännäs, d i r tåget togs t i l l Skellefteå.
mycket av arbetet för vintern, när det Hon slängde sjalen i sin iver och sprang Besöket i Skellefteå kom tyvärr att redan f i n en sådan god start.
.
ga Herman, och jag vill inte precis visa, första man och heller aldrig tänkt på honom att jag inte vet saker och ting.
Men jag förrän en dag, di jag satt bredvid henne ner för trapporna, men hejdade sig i ko- sammanfalla med en av föreläsnings- M. B — t.
anordnad föreställning ska säga, att det är litet besvärligt, for det medan hon städade i sina lådor.
D i r lågo ket.
” Jag ska ta med mig m handfull säd föreningen Just som han öpp- gamla gulnade spetsar och blekta band i åt den lilla raringen. ” över ett där aktuellt ämne.
det oaktat milda färger tillsammans med gamla sorg- nade bingen, hördes genom det öppna fönst- blev anslutningen god.
Även där nåd- brev a h daguerrotypier, ulliga sjalar och ret en ungtupps första stammande galande.
de hon ork genom goda tidningsrefe- Det var omöjligt att misstaga sig på ljudet v i t a underkjolar, som voro styva av stärkel- rat en långt större publik.
Nästa dag se sedan tjugu år tillbaka.
Från alltsam- i alla fall.
' " Hör ': sade Matty förtjust, anordnade Frisinnade kvinnoklubben ” nu är det en som gal också.
Jag kan undra ett samkväm för fru Wägner hos en mans utgick en fin doft sammansatt av la- vem det är. ” vendel och gammal byrålåda.
Ur silkes- dess medlem i Brännan utanför staden.
na var Berta papperhöjden tog Matty försiktigt fram Efter ett par timmars angenäm sam- varo måste den kärkomna gästen läm- en svart hatt, som hon varsamt slätade ut och lade på sängen.
na en kulturellt märklig bygd och en " En kapotthatt, Matty, sade jag Jag vacker stad, som hon alltför kort hun- trodde aldrig du bar den modellen M e n nit göra bekantskap med.
Resan gick som jag sagt det, lade jag bort hatten igen nu t i l l Norrbotten, men därom må ni- och hoppades, a t t hon inte häri mig.
jag gon annan berätta.
hade inte sett i första ögonblicket, att det Till sist bara ett enkelt tack till Fru Mötesplatsen,, bygga våld och blodsutgjutelse.
Jag Översten stirrade dumt på korset medger gärna att de militära kommis- Han kunde inte få klart för sig om sionerna ibland förfarit med onödig det var han eller kardinalen som var stränghet och retat upp folket, men i tokig.
ROMAN detta fall anser jag att krigsrätt vore N i har begärt mitt samtycke till ett klokt och i längden även ett barm- m människas död, fortsatte Monta- härtigt steg.
ty den kommer att för- nelli Kyss korset, och säg att det E.
L. VOYNICH (Forts.) hindra ett uppror som i och för sig icke finns någon annan möjlighet att skulle framkalla en fruktansvärd öde- förhindra en större blodsutgjutelse — Nej.
Om ers eminens kan finna läggelse.
Och minns, att om ni icke talar san- någon utväg, varigenom v i skulle bli Guvernören avslutade med mycken ning, s i riskerar ni er odödliga själ Efter en liten stund böjde guver- belriade från honom, skall jag an- högtidlighet s i n lilla tal.
Han fick svara f ö r stadens säkerhet, i annat vänta länge på kardinalens svar, och nören sig ned och förde korset t i l l si det slutligen kom, var det i hög- na läppar.
fall icke.
Jag känner mig över- grad överraskande.
Det är min fasta tro, sade han tygad om att en ny komplott för- Montanelli vände sig långsamt beredes och att den skall äga rum på Överste Ferrari, tror " i på Gud?
bort.
torsdag.
Varför skickar ni honom inte - Ers eminens.
Jag skall lämna er ett definitivt till Ravenna?
Guvernörens röst var full av ut- svar i morgon, men först vill jag sam- tala med R i v a r n ensam.
- Det skulle jag mer än gärna gö- ropstecken.
Tror ni på G u d?
upprepade kar- Ers eminens, jag jag t r o r att ra, ers eminens, men h u r skall jag kunna förhindra att han räddas un- dinalen och betraktade honom med en ni skulle ångra det.
Förresten skic- der transporten?
Jag har inte till.
stadig och forskande blick.
kade han i går ett bud med vakten Ers eminens, jag är kristen och att han önskade träffa ers eminens, räckligt med soldater för att kunna har aldrig blivit vägrad absolution.
men jag brydde mig inte o m det, eme- motstå en väpnad attack.
- N i fasthåller alltså vid krigsrätt Montanelli lyfte korset från sitt dan — och begär mitt samtycke därtill?
bröst.
— Brydde er inte om d e t!
uppre Förlåt, ers eminens, jag begär Svär då vid Frälsarens kars att pade Montanelli.
En man i. sådana omständigheter skickade er ett bud, endast att ni skall hjälpa mig att före- ni talat sanning för mig.
(61) Getingen — när sta.
— — — - — förbere- — — — - och ni brydde er inte om det?
ing, och visade det genom att vara Jag är mycket ledsen o m ers emi- så ceremoniös som möjligt.
nens misstycker detta, men jag kän- - Vilken tid önskar ers eminens ner Rivarez tillräcklig för att veta, besöka fången?
frågade hin.
att han endast skulle förolämpa er.
— Genast.
Det vore verkligen i högsta grad oför- Som ers eminens behagar.
Om siktigt att ensam e '!
i närheten av ho.
ni v i l l vara god och vänta några ögon- nom.
Han är i själva verket så far- blick, skall jag förbereda honom.
lig, att jag nödgats vidtaga vissa för- Guvernören steg hastigt ned från siktighetsmått — sin officiella piedestal.
Han ville inte Och ni tror verkligen att man a t t Montanelli skulle fä se läderrem- har d mycket att befara av m sjuk marna.
och obeväpnad människa, vis à vis - Tack, det behövs inga delser.
Jag går direkt till fästningen Godafton, överste.
I morgon bittida kände det förakt som kar- kan " i vänta mitt svar.
e i sina ord, och rod- — — VI — förfärliga hädelser.
- Vilket betraktar ni som det vär- kristen.
att höra ett hädiskt ord eller att överge en nödställd med- människa?
Översten stod som om han varit skuren i trä H a n kände sig mycket förolämpad över Montanellis behand- sta för en När Getingen hörde celldörren II- upp, vände han likgiltigt bort sin blick.
Han förmodad att d a var guvernören som kom för att irritera honom med sina frågor.
var flera soldater som gingo d a smala trappan.
Deras karbiner slogo mot muren, och en hänsynsfull röst yttrade: “ Det är ganska brant här, er.
eminens. ” (Forts.) sas uppför
