# ID: svediakorp-per3254
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,150
# sentences: 660
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Religion och National- ekonomi Tidevarvet N:r 38 Doktor Margit Cassel anknyter i Religion och nationalekonomi till den Av Fil.
D:r Margit Cassel pressdiskussion, som nyligen pågått angående kristendomens ställning till kapitalism och industrialism.
I anledning av det Ekumeniska mö- Man i fjärde numret av Svensk Tidskrift två uttalanden a v Biskop Billing och Dr. Beskow angå- ende kyrkans ställning till det ekono- miska livet.
Dessa promemorior ha föranlett en livlig diskussion i dags- pressen mellan representanter för kyrkan och representanter för den ekonomiska vetenskap huvudsakli- gen o m vinstbegärets nödvändighet som drivkraft i det moderna närings- livet och dess förenlighet med kristen tet offentliggjordes Pacifism och liberalism äro icke oförenliga hävdas i vår ledande arti- kel I dag och i morgon.
Doktor W. Simons har framlagt en ny straffrättslig teori, vilken behand- las i Staten som försonare.
erkänner satsen att för- och tjänandet av samhällets intressen är rikedomens en- da berättigande.
Om den privata äganderätten till kapital och jord i n - dock försvaras a r ekonomerna, r i sker det således uteslutande därför att man anser den i hög grad samhällsnyttig och att man räknar med att stora rike- domar vanligen till största delen auto- valtareskapet Vad som här antytts visar alltså otvivelaktigt a l t en mycket djupgåen- de förbättring vore möjlig inom det bestående systemets ram.
Vidare Om kläder Striden mellan sommar a h höst har ut- kämpats under ackompanjemang av blås- tens a h regnets regementsmusik.
När dimmorna över slagfältet skingrades, hade hösten segrat Det är en strålande segrare.
Man kan nästan glömma, att den är mörk- rets och kylans förebud.
Morgondimmans fall är det mest spännande momentet på dagen, skådespelet självt ger sällan sådana minuter av spänning som blottandet av sce- nen, där det skall utspelas Men dagen ger sedan majestätiska och sköna himlar.
vita, svarta, rosene, gyllene och violetta moln röra sig mot en djup, blå eter, som om af- tonen blir grön.
nog fullt ut erkännas, att det s.k. vinstbegäret, (som för övrigt är en ganska komplicerad psykisk fö- För storstadsbon, även om han icke bryr reteelse) spelar en ofantlig roll som sig om molnbilderna på himlen, är hösten m stimulerande tid.
Stadens fördärv har motor i detta system, ja, så stor, att ännu något av nyhetens behag.
Det stora som Professor Cassel säger, större de- fördärvat har ännu icke börjat: politiken.
måste det len av mänskligheten säkert skulle va- Mera harmlösa ting intressera, t. ex. tea n dömd att gå under av brist p i d d ter, kläder.
Låt oss tala litet om kläder.
Det säges därför också ofta ut- Kompaniet visar parisermodeller med en tryckligt från nationalekonomiskt håll, nödvändiga om denna drift plötsligt ny linje.
Gaeconnetypen är borta Kläderna moral.
Den tyske dramaturgens Georg Kai- att den som gör stora vinster inte har kunde utrotas hos människorna, (ni- ha fått en mera feminin anstrykning med Det kan inte bortresoneras att en någon som helst moralisk rätt att för got som man dock knappast behöver mindre stramhet, större mjukhet och vidd.
sers stycke “ Gas ”, som haft sin pre- oroa sig f o r,.
Jag har nöjet att känna den herre, som miär i dagarna på Vasateatern, hör djup motsättning råder mellan de eko- egen räkning leva upp sitt överflöd, köpt dessa kläder i Paris, och som redan nomiska synpunkterna sådana som utan att det tvärtom är en social plikt Och dock, så snart man börjar tala till de dramer.
som söka framlägga Prof. Cassel givit uttryck åt dem i och privatrikedomens enda försvar o m hur det ekonomiska livet bör ge- på ett tidig stadium måste göra sitt val av de rätta, de betydelsefulla, modellerna moderna problem till diskussion.
Ett sina trenne artiklar i Svenska Dagbla- att använda så mycket som möjligt t i l l bland allt virrvarret En hel förmiddag i drama om den nya människan per nå- det och de kyrkliga åskådningar, som kapitalbildning och p i så sätt tjäna staltas och om vilka medel, som bäst våras pinade jag honom med frågor om de befrämja utvecklingen, behöver man gra synpunkter på det intressanta skå- möta en hor Billing och Beskow och hela ' folkets intressen.
lagar, som styra modets öden.
medan jag ett klart uppfattat mål, kvalitativt, e j i hans sakkunniga sällskap besökte några vilka t i l l ett så genomtänkt och radi- despelet.
Man utgår även i sitt försvar för blott kvantitativt bestämt, och då be- fina pariserhus.
uttryck i Sam.Thysells nyutkom- kapitalismen från satsen att om blott ror a l l t på hurudant man föreställer lim försökte klargöra för mig, att den na bok “ Jesu evangelium och samhäl- behoven, d. v. s. efterfrågan, vore sig detta.
Men vetenskapen som så- stora inre nödvändigheten var ingenting Doktor N. Beskow bemötte nyligen let ”, (Förbundet för Kristet Sam- annat än förändring.
De partiska konst- etiskt bestämd, så skulle därigenom dan kan aldrig uppställa ett dylikt.
den närerna måste ha utlopp för sin skapar- på ett avgörande sätt de förnämsta in- hällslivs serie).
produktionen komma att inriktas en- kan icke angiva vilka slag av mänsk- kraft, ateljeerna måste ha arbete, och man vändningarna mot pacifismen.
dast på nödvändiga och livsbefräm- liga behov, som förtjäna att tillfreds- måste tänka något p i den franska handels- jande ting, ty ingen annan produktion ställas och vad ilet är för e t t slags liv balansen Dessutom måste de eleganta da- skulle löna sig.
(En sats, som visser- som den materiella produktionen skall merna ha något att fördriva tråkigheten det ekonomiska tänkandet, som alltid med.
Motsättningen mellan den vita ra- ligen är logisk, men bra l i t e t psykolo- tjäna.
Detta gör kanske att man, då Men förändring är inte d lätt att åstad- måste utgå från att tillfredsställandet gisk, om mar besinnar reklamens man diskuterar lämpligheten a v det komma, sade han.
Mannekängerna defi- sen och de färgade behandlas i Den av människors behov, andliga och le- rna eller det andra medlet för det fruktansvärda makt att uppodla nya lerade i m oavbruten ström förbi Åskå- brottsliga cirkeln.
kamliga, är ändamålet med all produk- ekonomiska framil-kridandet, allt för darna pekade på dem, hejdade dem, snur- behov).
tion Prof. Cassel skriver t. ex. i an- ofta nöjer sig endast med vaga före- rade dem runt, som om de varit operson- Vidare betonar man att klasskamp nat sammanhang: “ Hela vårt produk- ställningar om vad framåtskridandet liga mekanismer.
Ett ögonblick mademoiselle i grönt!
.. Ibsen har rätt i sin sjukdomsteori i tiva arbete har ytterst endast det syf- inte är någon nödvändig följd av ka- egentligen innebär, eller frestas att ge Se här, madame, det här är typiskt, för pitalismen; företagens vinster komma, “ Gengångare ”, säger en modern der- tet a t t skapa betingelser för ett sunt ordet den rent kvantitativa innebörd, hur de stora modehusen förbereda ett nytt om de rätt användas, arbetarna till go- och rikt liv. "
som det alltid måste få i den teoretiska mod matolog.
Här upphör emellertid enigheten do därigenom, att de kapitaliseras, och ekonomien.
Det man då närmast fat- De stora modehusen håller på att för mellan de båda åskådningarna.
Trots i den min tillgången på kapital ni rik- tar i sikte, och som Prof. Cassel ock- söka lyfta upp midjan, sade experten och den gemensamma utgångspunkten för- lig, måste arbetslönenivån stiga.
Där- så tänker på i sina ovannämnda al- sade med en gest hur tungt och mödo- K.
J. påvisar Fredrika Bremers till kommer att kapitalismen på intet svara den ekonomiska vetenskapens tiklar.
är produktionens uppgift att framsynthet även då det gäller den representanter vanligen det “ kapita- sätt utesluter jämlikhet och trygghet frambringa de materiella ting, vilka ekumeniska kyrkan.
listiska system ”, som de kyrkliga utta- då j u arbetarna själva i mycket större människor nödvändigt behöva rom un- landena angripit, och hävda vinstbe- utsträckning, än nu är fallet.
kunna derlag för varje form av liv.
förelsens riktning gäret och den privata besittningens b l i ägare av kapital.
(sparbanksböcker, Därför kunde han inte heller svara på Inställningen till det kapitalistiska fördelar.
Och det göra detta inte av försäkringar, obligationer och även frågan.
Skall nu modet kunna beröva kvin- Fru Mia Leche för än en gång de systemets förtjänster och brister mås- norna alla de oskattbara fördelar det skänkt några som helst själviska intressen aktier: detta senare är i viss mån fal- dövstumma barnens talan.
te emellertid nödvändigtvis bli en an- inte ens av ingrodda klassfördomar l e t i Amerika).
Till sist kan det ju inte nekas a t t nan och m e n kritisk om man, som utan därför att deras tänkande fört kyrkans män gjort, radikalt drar ut staten och kommunen genom skydds- dem till överstyrelsen att detta system konsekvenserna av satsen ah person- kjolarnas förbannelse, de ha fått m dräkt med alla sina brister dock innesluter lagstiftning, obligatorisk förskingring, lighetslivets fullkomning är all eko- tillgodoser de estetiska kraven genom sjuk- och barnavård, en god folkun- möjligheten till hög effektivitet och nomis mål.
Ty efter målets natur i linje och färg utan påklistrad utan att alltför väsentligt förändras dervisning och p i mångfaldiga andra grannlåt, som är ovärdligt.
Detta är stora måste medlem väljas.
skulle kunna ge plats för ett sätt kunna lappa på bristerna i den ting, och kvinnorna måste besluta att be- (Forts å sid. 6) fria konkurrensens system.
verkligt etiskt samhällsliv.
- dem De vilja nog ingen normal- matiskt kapitaliseras.
och kalt — — — dräkt, de älska förändringar alldeles som stora modehusen Men de böra sitta järnhårt motstånd mot alla nya påhitt betyda i n återgång till gamla f " liga tider Förändringsbehovet får ta ut sin rätt på oväsentligheter, gärna gå i rikt- ning av ytterligare förbättring a h förskö- ning, men inte röra vid de verkliga kultur- vinsterna.
Försök skall helt säkert göras att lancera obekväma och opraktiska moder igen.
Och alltid kommer det att finnas damer, som förstå bättre än att följa dem Men som modet t i l l slut är tidsbetingat, så komma kvinnorna inte in under forna ti- deras kläder, förr än de komma in under forna tiders sedvänjor, och den dagen kun- na ju turnyrerna och fiskbenskorsetten passa!
Devines.
Staten som för- sonare ... “ Det När ett brott begås mot statens lagar av rangeras in under benämningen benämningen Nar emellertid ingenjören uppträder och Det ar nästan vemodigt, h u r libera- den sort, som kallas åklagarebrott och det dramat ".
Det för fram symboler och bil- visar dem tillbaka till nytt arbete och ny lismen på sista tiden oupphörligt händer ju dagligen, då intresserar sig sta- ' der och arbetar med ytterst knappa, gastillverkning följa de urskillningslöst ho- ten genast genom sina skyddsorgan för torftiga uttrycksmedel.
Men de stenstils- nom, därför att han för dem de gamla u p p kommenterats av den press, som an- brottslingen.
Han miste infångas dömas artade replikerna ha en tyngd och en eld trampade vägarna.
Det andra ä r för stort ser sig h a monopol på att föra dess ta- och straffas.
Men att varje brott har två som etsar sig in, och de korta, innehålls- för dem att fatta hiivudpersoner: den brottslige och hans mättade scenerna.
bränna sig fast.
I sista akten kastar författaren en del lan.
Det egna partiets ovissa öde gör, offer, det frågar staten ej efter.
Staten!
Det är krigs- och efterkrigsstämningen, av bilden och blottar meningen Genom att man med all makt vill få liberal hetraktar alla brott som begångna icke mot särskilt i Tyskland.
Georg Kaiser velat regeringens ombud talar han ironiskt om grundåskådning instöpt i snäva for- den person, som blivit offer.
Staten straf- skildra Som ram har han använt bilden vapentillverkningen, som inte får försum- far kränkningen av sina lagar och intres- av ett Stort industriellt företag för gastill- mer.
serar sig föga för den enskilde eller den verkning, ordant efter kommunistiska prin- Så t. ex, läste man i en ledare här- grupp människor, som direkt få lida av ciper.
d e n brottsliga handlingen.
Ridån går u p p för m omdagen en i överlägsen ton hållen Det är här vart straffsystem ä r i behov laddad scen då skrivaren-författaren-män- kritik Över ett uttalande av profes- av reform.
Det var den åsikt som riks- niskan.
lutad över sina kalkyler, försöker samtidigt som artikel- rättspresidenten.
dr Walther Simons, fram- få det hela att gå ihop.
Det går inte ihop.
sor Keynes lade i sitt föredrag under den ekumeniska " Den vita skräcken " kommer över honom.
författaren erkänner Keynes vara en konferensen.
ett föredrag som av somliga Han anar katastrofen.
Spänningen växer utrikespolitisk auktoritet, förklaras betecknades som det märkligaste av alla, miljardörens son, företagets ledare, dras med av hetsen, när det kommer rapport hans omdöme ha svikit just i avseende gar.
som överhuvudtaget höllos under dessa da- Dr Simons är inte en dilettantisk från provrummet att gasen visar färg.
In- på utrikespolitiken.
Det gäller näm- utopist som intresserar sig för fängelsere- genjören, som får stå till svars, försvarar ligen då Keynes i en liberal åskådning form i Största allmänhet.
Han är en in- sig med att formeln stämmer.
Men ä n d å ternationellt känd jurist och president vid visar gasen färg, glödgas mera för var K- vågat inrymma en sådan uppfattning ett stort lands högsta domstol.
Han har kund.
Katastrofen är oundviklig.
En som avrustning även med risk av fara.
själv som ledare av den tyska delegationen fruktansvärd explosion skakar jorden.
Fa- Med sådant program heter det i le- vid den första skuldkonferensen i London brikerna ha jämnats med jorden.
En, sön- 1921 statt som brottslingen inför sitt offer.
dertrasad arbetare.
ett av de otaliga offren daren är man icke liberal utan en fan- som samtidigt var domare Det ä r därför stupar in på scenen och dör, ett hjälplöst, ganska märkligt att just han framlägger vansinnigt byte för den vita skräcken tast Det yttrandet var så förhastat, till diskussion ett radikalt förslag till straff- den vita rasens växande expansionsvilja.
, att det e j får bli oemotsagt.
Så långt rättsreform.
Efter denna hetsande inledning börjar är det riktigt, att man med en dylik Han Säger först att han icke anser att andra akten i utmanad stillhet, sjutton da- gar, sjutton döda dagar, sjutton år efter åsikt kanske ej är lämpad att tillhöra milda dr kristnas Plikt utan vidare är att begära straff och stor efterlitenhet.
Det ä r explosionen, Man har börjat återuppbyg- det tillfälliga liberala partiet, men det- inte nödvändigt att en kristlig och modern gandet, upplevelsen har varit för mäktig ta är en helt annan sak, ä n att den reform måste gå i den riktningen.
Simons för skrivaren, han saknar uttrycksmedel vill i straffet lägga in en glömd betydelse för allt det nya som skall byggas på det skulle vara stridande mot liberalismen.
av gottgörelse mot den förorättade.
varje gamla, han kastar pennan för att gå ut och anda, den liberala grundriktning som brott.
har.
två.
.
offer.
.
säger han.
.
.
Det.
.
är.
inte bygga med de andra,, bara det att den förorättade och hans fa- funnits i historien alltigenom tiderna bara.
ron har börjat göra nya.
.
nilj genom brott som övats mot dem råka till många men inte till en ny fabrik.
utan även om den inte alltid tagit sig ut- i nod.
Där är också den andliga nöd till många små egna hem.
Han förlorar sig tryck i det moderna slagordet parti-!
som består i att tvingas bära p i hat i drömmar.
När arbetarna, som vilja ha och hämndkänslor.
Dessa känslor äro Fru Elin Wägners Norrlandsturné program.
Och v a r återfinna vi den- dess bittrare ju mindre hjälp de få i en syndabock fordra ingenjörens svarar han dem: Om ingenjörn kommer Tidevarvets redaktör företager i dessa n a?
Jo, just hos enstaka personlighe- I sina andliga och lekamliga bekymmer.
Och bort, vad gör ni då?
- Vi arbetar själva dagar en föredragsresa n o r r u t För- ter, som trätt fram för att havda en man kan inte predika förlåtelse och ljuda hämndens stormiga vågor att lägga sig.
om personlig ståndpunkt, en idé!
Och man inte direkt ingriper till de förorätta- vad ha de i allmänhet kallats, dessa des förmån.
personligheter?
De ha kallats fanta- Vad som gäller är, att den genombrottet störda jämvikten blir återställd Detta sker ster.
Att vara fantast h a r två bemär- genom att den brottslige får gottgöra det kelser, det kan vara att ivra för.
något onda han gjort.
En människa, vars själ inte är helt och hållet fördärvad, känner som saknar grund och därför förblir själv e n djupt behov av försoning, om nan vakna, det har kommit en ny vår!
- men overkligt, det kan också vara att i dag begått ett brott Han är medveten om att det ni vill arbeta efter den gamla formeln!
kens verkliga innebörd.
På tisdag ta- bära f r a m den sanning, som är f r a m - icke blott genom en kedja av händelser När arbetarna inte första honom, söker lar hon offentligt i Umeå på inbjudan tiden, Men man vill e j garna i dag som dådet blivit till, utan att han själv ut- han bundsförvanter runtomkring.
Hans av Frisinnade kvinnor och Vita ban- fört det.
Han vet, att ansvaret vilar på ho- dotter har gift sig med en officer.
Hela lyssna till framtidens sanning, man sö- nom och att gottgörelse kan befria honom krigarkasten manifesteras i officerens väl- det över ämnet: “ Den vapenlösa kam-.
ker komma undan den genom att spri- från bördan.
Men hur kan han befrias kammade, uniformsprålande tomma heders- pen ".
närmast i anslutning till den in- från den.
så länge som hans offer lider?
begrepp.
Officeren har spelat bort sin diske freds- och frihetsaposteln da löjets dager över den, genom att Staten lägger för litenvikt vid denna sida hustrus.
förmögenhet och ber svärfadern Gandhi, Sedan fortsättes resan till h ä n f ö r a den till det overkliga, till det av saken.
Den ställer om att straffet avtjä- om hjälp.
Denne å sin sida ber officeren Skellefteå Luleå och Boden.
På På ned- fantastiska, Och ur striden mellan nas och lämnar offret att Sköta sig själv lägga ner sina vapen för att hjälpa honom I stället borde staten se till att brottslingen bygga upp det nya samhället Efter en resan avslutas turnén med ett föredrag nya under nästan skildra Som ...... har han använt bilden ett.
slutreplik.
*.
och nytt framgår det, som ärligt sonar sitt dåd genom arbete för sitt hård strid med sig själv är officeren färdig offer.
Helst genom frivilligt men systema- att lägga bort sin sabel påpå bordet, men i h a r bärkraft t.
tiskt ordnat arbete i tvångsarbetsinrättnin- sista ögonblicket trycker han den granna Det är därför väl tidigt att förkun- garna leksaken till sitt bröst.
Den har blivit ho- Simons slutar med a t t säga att detta förslag nom for kar.
Han räddar sin " heder " ge- na, att den tid är oåterkalleligen för- kan se svårt ut, men om man är övertygad nom att skjuta sig.
Miljardörens son för hi då en pacifistisk frascologi " kunde " om dess inre riktighet är det också möjligt står att här har han ingenting att vänta presenteras som liberal uppfattning. "
att omsätta det i verkligheten Han tror Han får gå till " de andra ".
att psykologer och sociologer Och jurister Fem “ arbetets svarta herrar " (diploma- Man må med aldrig så mycken stolthet skola stödja detsamma.
terna?)
från fem länder komma tillsam- peka på h u r vänsterpartierna kompro- Det är möjligt att Simons idé som han mans hos honom för att rådgöra med var- missat med sin fredsvilja och förklara dock inte ä r den första att framlägga.
k~~ andra om tad tom kan göras.
Han hop- vinna understöd hos vissa sakkunniga Men pa?
p % deras bistånd Men de kunna bara Nationernas Förbund såsom det enda de måste i så fall vara av demokratisk lägg komma med rapporten “ Hos oss är allt uttrycket för liberalismen.
Att ' poli- ning som Simons själv TY alla.
som i sta- likadant Ingen förändring Och snart ro- se ett övermänskligt väsen vars aukto- lika världen åter på gas '! "
Allesammans tiska partier dagtinga är ingenting ritet här är det enda väsentliga och inför kräva att ingenjörn.
syndabocken skall gammalt ten av människorna, de må vara aldrig så att staten skulle lämna sin centrala ställ- länge allt annars är oförändrat.
Miljardö- ning i fråga om brottet och inskränka sig rens son vägrar lämna ut ingenjörn Han som politici, människorna måste till att förmedla Försoningen mellan brotts- vill större förändringar än så men då han stå ensam tjäna den, O c h om Iiberalismen av i lingen Och hans offer För en tisk åskådning är idén tilltalande.
ehuru under tiden ha arbetarna samlat sig till dag fört fram N. F., kan liberalis- man har litet svårt att sätta sig in i dess protestmöte De förbanna arbetet som gör stora men av i morgon bli pacifismens fac- praktiska konsekvenser Hur skall den arbetaren till en levande död Den enda som förskingrat faderlösas medel eller sla- de själva med sina otränade och o c h de s,k.
fantasterna git ihjäl en änkas enda son kanna arbeta det mekaniserade arbetet förlamade av i dag bli framtidens grundläggare av denna skuld?
Riksrättspresidenten utta- hjärnor kunna se är ingenjörens avsked Men miljardörens son uppmanar dem a t t lar sie inte alls om den sidan av saken.
keltändare lösning av i V ä n n ä s tillkommet på begäran a v intresserade på platsen.
Vi återkom- ma i nästa nummer med utförligare meddelande om resan, A. G-dt.
TIDEVARVET Invändningarna mot pacifismen en brottsliga cirkeln Då Förbundet för kristet samhälls.
rättvist försvarskrig liv I förra veckan höll sitt årsmöte i Norrköping, talade dr N. Beskow över ovanstående ämne Talet var i hu- följande innehåll: I sta I ett läge där inga teorier hjälpa, endast omedelbar handling, Det är darför icke vilken fredsvilja som helst som kan kallas pa- cifism pacifism måste innebära vägran att deltaga i personlig krig Tron på möjligheten noggrann fred på jorden är en lit ?^ och världsåskådning pacifismen kan dock vara av olika slag.
beroende på det mål som man åtrår, den grund på vii^ ken tron vilar och de medel rom väl- jas för fredens förverkligande.
säger pacifismens svar är att detta i våra dagar är en verklighetsfrämmande ståndpunkt Sverige kan dragas in i en fullständigt outredbar härva av stridande stormaktsintressen där in- gen vet ya^ orättfärdighet och rättfär- dighet finna,, där ingens sak längre är rättvis Det är naivt att längre tro på möjligheten att skilja anfalls- och försvarskrig försvarsvännerna upp pr^ att läge ar sådant a t ~ faran från det bol- sjevikiska Ryssland är särskilt stor för oss Ja svara pacifisterna men deras taktik sådan att de un- dergräva opinionen i landet tills fol- kets massa är färdig för revolution En vanlig invändning mot fredstan- innan de kunna tänka på en erövring, ken är art den skulle strida mot sunt Om vi emellertid här i Sverige låta det förnuft T y om man drar ut konse- gå så långt att den bolsjevikiska an- kvensen av att intet våld får bekäm- dan får makt över folket då hjälper pas så kan heller ingen ordningsmakt sannerligen inte en värnpliktshär, be- och ingen stat existera.
Ja, mänskan stående av fiender till det bestående skulle över huvud taget inte äta samhället Det enda medel som här Härpå kan pacifismen svara att var- hjälper är fredlig samhällsomdaning i ken polisväsen eller statsmakt kan god tid.
a-nstillas med krig.
ty de äro till för En sista anklagelse mot pacifisterna att värna om rättsprinciper och möj- är att de nog ändå till sist hoppas på liggöra sammanlevnad.
medan i krig att försvarsvännerna skola försvara inte någon slags ratt upprätthålles, landet De kunna sitta hemma medan utan endast v i l d och makt fälla utsla- de andra gå ut.
De njuta statens för- get Den Stat som grundar sig p i Ute- måner ulan att gå till det yttersta off^ slutande vild måste negeras Kris- ret för staten.
tendomens konflikt med staten har i Här behöves åter själv- vår tid blivit akut just p i den punkten prövning man måste vara beredd att det kristna samvetet inte längre att tjäna sitt land genom positivt erkänner statens rätt att befalla valds- fredsarbete.
Fred skapas visst icke gärningar gentemot ett annat folk.
genom att bara avrusta Det fordras En annan invändning är, att paci- ett aktivt arbete, för att skapa förtro- fismen kulle v a n verklighetsfräm- ende mellan folken.
Gud ar mande M a n kan inte klara sig i den- grunden för tron på utvecklingen till na världen den nu m gång ä fred.
Guds kraft i oss är den största utan vapen.
säger man energikälla som kan sättas i n för be- Inför denna utmaning måste paci- varandet av freden.
M C. fisterna pröva sig själva.
Äro " i be- redda att taga alla konsekvenser av vår ståndpunkt ha vi tänkt oss in i verkligheten tillräckligt i alla frestel- ser som kunna möta?
Tro vi till räck^ ligt fast på det andligas högre verk- lighet: A andra sidan.
kan man karta frågan tillbaka ha pacifismens Det ser litet ljusare ut i Kina fastän så motståndare tt hela verkligheten i mörkt som nu har det aldrig varit sedan ögonen?
boxarupproret m i n likväl är det ljusare vudsak av vårt först är sådan Svart på vitt Frågan om verkligheten beror till ny kommit överens Makterna ha sist på om Gud och Kristus är verk- och äro beredda rensen rationella på lighet Vidare kan man invända mot paci- att visat sig nödvändiga och välsignelse bringande: tänk på Karl Martell som vid Poitier räddade den europeiska od- på Gustav Adolf befriade att inträda i tariffkonfe- Kineserna grunder.
sida tyckas ha kommit underfund med att det inte är t i l l deras egen fördel endast studenter och agitatorer ha vind å sin i seglen Korteligen, både främlingar och nu na med repressalier å ömse håll Makter- ha insett att deras priviligierade sär- testanterna Tänk på franska revolu- ställning är en övervunnen ståndpunkt och Ett pöbel- tionen!
Härpå måste pacifirmen att den måste radikalt ändras juila, att vad som en gång var det en- upplopp till i Shanghai har inte som det första uppeggat den allvarliga kinesiska da möjliga.
behöver inte därför vara rätt nu De pansrade jättedjuren opinionen och kommer inte.
får man hop- från de första geologiska perioderna pas att skapa ett nytt oväderscentrum fast- äro döda Hade någon tänkare levt än ytterlighetskretsarna som veta att deras utsikter mörkna komma säkert att utnyttja på den tiden hade han kanske sagt att en varelse måste vara så utrustad för det allt vad de kunna att bestå i kampen för tillvaron.
Det har beväpnade visat sig att det blev skan, den kroppsligt minst männi- som överlevde!
Andra säga: Krig har alltid funnits och kommer alltid att finnast Detta är inte sant åtminstone inte bevisat, Självhämnd har avskaffats, släkt.
hämnd har avskaffats, landskapsstri- derna äro slut Det som är behöver alltså inte alltid vara.
Men varje folk har fatt en uppgift Fastän säkerhetsvakten inte möte i Genéve står på före- vid Nationerna, förbunds U den dock det viktigaste Vad som kommer att framgå ur detta senaste försök att bannlysa kriget.
av allt kan man inte säga förrän förhandlingarna äro över Sammankomsterna av de brit- tiska.
franska och tyska juridiska experter na I London a h herrar Painlevés Briands och Austen Chamberlains besök i Aix hos Baldwin äro viktiga tilldragelser som mås- av Gud, därför måste ett folk försvara te tagas med i räkningen och ses I sam.
sin existens säga försvarsvännerna.
band med diskussionerna i Genéve Alf de Nej!
Ett sådant resonemang skul- ledande männen inom Europas diplomati le ju lika väl kunna överflyttas på komma tillsammans betyder mycket.
na individen.
Men individen kan ofta konferensen mellan utrikesministrarna är fylla sin uppgift just genom att offra avslutad skall d a mera tydligt framgå hu- sin existens.
Det viktigaste är icke ruvida säkerhetsakten verkligen betyder sä- att existera!
Det ' nationella högmodet miste övervinnas.
Till sist kom talaren in på sådana invändningar mot pacifismen som sär- skilt gälla Sverige och dess läge Sve- rige kan endast komma att föra ett kerhet.
till dess kan man endast avvakta och vara tacksam för att mötet utgör ett internationellt clearing-house d i r statsmän kunna sammanträffa och idéer dryftas i en atmosfär som mera lämpar sig för åter- uppbyggande än vad någonsin förut existe- rat i Europa Ibsen har rätt i förra numret något i fråga om europeisk hederskänsla och vid det stora problemet om ilen vita europeisk solidaritet.
rasens förhållande till de färgade.
I Europeiska och amerikanska kristna septembernumret av Foreign Affairs folk ha sänt missionärer att predika har mrs H.M. Swanwick som full- fridfurstens budskap för hela jor- följer E.D. Morels uppgift, behand- dens folk och samma folk ha tvingat detta tema i rn artikel.
som vi dessa de velat omvända t i ~] rn &amp; återge i sammandrag.
tärtjänst för att döda medkristna och Endast långsamt säger mrs swan.
fört dessa värvade trupper att dö wick börja vi vakna upp t i l l den san- långt från sitt land I en strid.
som icke Större hädelse har ningen, att en av människornas för- var d e n s egen nämsta rättigheter är rätten att få va- aldrig blivit sedd än den.
rom denna ra varandra olika.
De bästa av &lt;_ handling innebär Till denna moraliska bankrutt kom- vita ha nalkats andra raser med den välvilliga avsikten att Vara goda mot mer den mycket allmänna materiella dem på vårt eget sätt välsigna bankrutten i Europa Kejsardömen ha dem med v i n lagar.
vår uppfostran fallit.
Segraren och besegrade sitta i vin institutioner, vårt språk vår bi- klistret lika.
Bland de stora kolonial.
hel och värt ekonomiska system Ef- makternas folk finnes en mycket stor tersom vi Varit övertygade om, att Vi Olust för att slåss mera.
England, hade det bästa av allting, ha vi känt oss Frankrike och.
fast det kanske inte ser serade av deras envishet att föredraga så ut även Italien, äro utledsna p i något mindre bra.
Det har ibland gått kriget.
Det är inte alls förvånande så långt att de envisa raserna dött ut.
att kineserna inte bara begära revision De kunde inre vänja sig vid den at- av de omöjliga fördragen med väst- mosfär de vita förde med sig och de makterna utan även deras upphävan- kunde inte skaka dem av sig därför de.
Kina tror icke a n Europa vill dogo de ut.
Detta har kallats the sur- krig.
Men om och regeringarna det det vill skola det inte ha förmå- heller.
vival Of the fittest.
Andra raser ha bjudit ett starkare ga Men att förekomma starka nog det.
för återstår vad?
Inte att för se Vi snuddade man följer som lat vi Dermatologerna skratta åt Stockholms teaterkritici för närvarande Inte åt dem i allmänhet utan att den utflykt in på dermatologernas specialområde som de fö- retagit när de skrivit Om Ibsens Gengån- gare Flertalet kritici ha utan vidare för- klarat att da medicinska teori stycke är i detta föråldrad men säga Stock- holms specialister på könssjukdomarna område det är den visst icke Osvald fö- der med en ärvd Lues den fadern kam- marherre Alving infört i äktenskapet Symtomen förstås icke eller bli icke t y - liga förr än han hunnit mogen ålder It- sens tragedi är byggd !=- de två oskyl- digas olycka moderns och sonens Denna tradegi utspelas i verkliga livet än dag En dermatolog som observerat att föråldrad även tagits tagits upp i Tidevarvet ringde upp och berättade att just i Gengångarveckan ett fall demonstre- ' omdömet Dermatologiska sällskapet som fullkomlig stämde med Osvald Alvings fall En kvinna hade från sin ungdoms oroliga tid burit på en smygande lues som hon icke vetat av och som blev uppenbar rats på först i hennes barn Först då de omiss- kännliga (dem Ibsen symtomen återgivit visade fullt sig korrekt) på barnet bör- jade d a förflutna modern till ansatt minnes av läkaren a h d a att kunde dra sig då Detta börjar nu att bli me- att skrämma kineserna, upprätthålla konstateras h a hon blivit smittad ra medvetet och klan och organiserat ordningen och fördragen okränkbar Faktum U. sade dermatologen i telefon och det utvecklar hor många färgade het.
utan starka nog för att förhand- att Ibsen ger en mänstergill och den dag i folk det farliga hatet mot de vita.
med la.
En enig front av makter mot Kina dag är giltig bild av denna sjukdom.
I allt som därav följer av orättvisa i utan annat syfte än materiella och till- motsats till andra författare som skriva om omdömet och grymhet i handling.
Vi fälliga fördelar kunde inte uppehållas sjukdomar.
har han tagit ordentligt reda på vad han skrev om Jag vet inte vari- få icke begära att medlemmar av un- dertryckt klass, ras eller kön skola Och skulle leda till nya krig der- vara rättvisa mot de härskande När Det kan tyckas, att vita böra stå de bli medvetna om förtrycket är den- samman när fara är å färde.
De vi- na uppenbarelse alltför överväldigande motstånd från Antagligen ta ha påtvingat Kina fördrag, och nu matologerna, svarade vi.
Lekmännen tro för k. att förtryckaren rättvisa skall är vara möjlig.
Den oftast en något de vore lika heliga I som det egna fol- de veneriska sjukdomarna in- t. ex ni själv botat De tänka sig kets lagar.
Vita intressen män ha styckat Nord- om kammarherre ochf fru herrskapet Alving hade nä^ de cialist ab oklart tänkande herre med " intressen ” till sina egna dem han ser hotade, med goda av.
ter, vilka han inte kan utföra av brist på energi ädelmod och mod Han har födda begära sin frihet säga de vita, förhindrat den olycka som Ibsen skrev en obestämd men stark känsla av att att man inte får rubba internationella sitt drama om Jag kan medge sade dermatologen bli orättvis behandlad av de missnöj.
överenskommelser Men dessa över- da, som äro otacksamma och icke för- enskommelser de må ge de vita herra- att dessa fall möjligen voro vanligare förr väldet över Kinas hamnar eller i Iraq, än nu.
Men de äro långt ifrån otänkbara stå vilken präktig karl han är Han Syrien och Tangier, kunna icke göra Det är oriktigt att inge folk den föreställ- har ju slavat för att bygga upp det sig respekterade av befolkningen Man ningen att så skulle vara fallet Det be- ekonomiska livet för att hjälpa hed- förnedrar lagen genom att behandla hövs tvärtom upplysning i motsatt riktning lättja och odug- bestämmelser som genomförts med Denna sjukdom kan uppträda osynlig och för att un- Det var bra detta lilla påpekande våld och tjäna slälviska intressen som lömsk lighet Den förändring, som måste komma om de vore okränkbara lagar.
jag ville göra men jag håller inte särskilt i förhållandena mellan vita och färga- är den brottsliga cirkeln full- på att ni skall skriva Om det.
Är anklagelsen mot Ibsen för oveder ständig oroligheterna härröra ur en de, har påskyndats av kriget.
Euro- djupgående förändring i kinesernas häftighet oriktig, så skall den bemötas af- uppfattning som ar resultatet av mån- fentligt Varför gör ni det inte slälv?
förbereda sina gammaldags allianser ga handlingar från vår rida.
somliga Fackmän kan ju inte ha tid att rätta goda f l e n dåliga Även v i har del i alla oriktiga uppgifter och gammaldags rustningar för korn- det att det inte finns någon Då skall vi försöka göra det För det de fortsätta mande försvarskrig därmed, mot komma varandra.
de att O ha m ordnad regering i Kina, och nu säga är rätt mot Ibsen mycket litet uppmärksamhet och in.
vi att VI inte underhandla.
förrän Ki- Och det är rätt mot fru Nansen sade na fått en centraliserad.
stabil repe- dermatologen Och mot Bentzon sen Han telligns över för de svåra omjuste- ring.
Medan England tvekar, hinder känner i sanning bättre än kritici hur sjuk- ringar Som äro nödvändiga i förhål- nya oroligheter Vita mäns liv gå till domen yttrar sig landet till de utomeuropeiska folken.
spillo och rätt und det ar.
är kriget Varje stort krig har haft ekonomiska, Den arma allmänheten var da ingen av D-a oss som tänkte på ningarna till himlen for I Kina “ oroshärdar ” i Europa och med att faktum sociala psykologiska oundvikligt följder som ha erfarenhet av Kina civiliserad mera tryggt än att inta en viktigare än de tycka om och beundra kineserna och som en gång syn kineserna ha gott rykte som affärs- position i konventionell me- vara morsk och ho- när vi fa se $, " De äro ett klokt och arbetssamt ning d &amp; vill världskriget på avstånd att det kom- folk med egendomlig personlig charm tande Och skulle också upptäcka att följer med ädelmod och mer att visa sig att det var katastro- välsignelse rättvisa falt, emedan det för alltid förändrade en betydande konst och en gammal förhållandet mellan Vita och färgade.
En av krigets kännetecken Var det.
ländska anden var brutet.
påtvingade att de färgade drogos med in i kriget.
de ett främmande och förödmjukande Genom omständigheterna makt var system Sedan började Kina genom- det de allierade, som gjorde detta.
Om tyska regeringen kunde fått hjälp av kineser japaneser.
gurkas och sikher, klandra Kina för det kaotiska tillstån- amerikanska negrer, senegaleser och det.
vi måste göra allt för att hjälpa marockaner.
hade de säkert tagit den.
Odet besparade dem denna frestelse.
Vare sig f ä r d e trupper använder i andre generalen.
Det kan ges genom Europa eller i Asien och Afrika.
må- att lämna den finansiella hjälp.
som ste deras syn p i de vita ha blivit står i vår förmåga och visa en ärlig grundligt förändrad.
De sågo hur en vilja att revidera omöjliga fördrag vit ras blev besegrad.
delvis med deras Mrs Swanwick vänder sig till Eng- hjälp.
De lärde sig våra krigsmeto- land med följande vidjan: det är allt- der.
och somliga av dem förstodo ty- för litet känt.
att rättvisa och ädelmod värr hur segrarna höllo sitt ord vid vågade stå ensamma för en civiliserad vapenstilleståndet och fredsfördraget.
behandling av andra länder men De sågo hur ententen övergav Arme- de skulle inte behöva vara en- nien och Montenegro.
trakasserade samma länge.
Andra skulle då Egypten förde en egennyttig politik i att det i själva verket inte Arabien och Mindre Asien en falsk i var så svårt och vad som är mer, de Kina.
Därför im de också skeptiska skulle se att det var tryggt att vara på länge visat sig “ stark ” gränsförflyttningar tes si viktiga.
Kanske.
re- När deras långa syras av västerlandsvetenskap och po- det ur detsamma.
hjälp se I *
ny era i den samhälleliga verksamhe- om deras råmärken såväl som utanför sökte och träffade hon spridda med- " En sak måste jag anmärka ”, slutar lemmar av den ännu oorganiserade hon sin skildring av förhandlingarna.
och namnlösa kyrka som levde i hen- " Bland representanterna från många nes vision, den sant ekumeniska - lander vid denna kongress för de fat- ” min fria kyrka, min framtidskyr- tigas jordiska väl hade j a g icke sett ka ... den j a g tror uppå, den jag Sa- m enda kyrkans man.
Katoliker och ker, ja den i vilken j a g redan i djupet protestanter hade här församlat sig av min själ lever och tillbeder ”.
Det skulk fordras hennes ljusa för ett gemensamt stort, mänskligt mal och tycktes därunder alldeles glömma skarpblick för att kunna avgöra om att nogåt skilde dem i t: men bland denna kyrka är stadd i tillväxt och om dessa katoliker och protestanter, som den hade nigra ombud vid det Slit- en gemensam kärlek förenade, såg jag liga ekumeniska mötet i hennes hem- icke m av dem som företrädesvis kal- stad.
la sig Kristi och Evangelii tjänare.
De finna dock tid att resa till allahanda möten som kalla sig kyrkliga och wan- som geliska.
Varföre lämna de så alldeles PREDRlKA BREMERSKOLAN, å sido detta, såsom vore det ej kyr- anordnas av Fredrika Bremerförbundets kans uppmärksamhet värt?
Kommer Stockholmskrets, giver även instundande det sig e j därav a n kyrkan - så väl termin sina populära aftonkurser och lek- tioner.
På programmet står sålunda N I B - den protestantiska som den katolska ännu har en ofullständig uppfattning ska - en orientering i svenska språkets av Evangelii och kyrkans mål - guds bruk, välläsning etc.
Ledare: fröken Hilma kurser för såväl rike: att hon betraktar detta förnäm- Lundbom - engelska ligast såsom ett den individuella sjä- rybörjare som mera försigkomna.
Ledare lens tillstånd, eller såsom ett tillstånd Fruarna Faustman, Trolle och fil.
mag. på andra sidan graven, icke såsom ett Astrid sturzen-Becker - tyska Ladare: att grunda redan på jorden, ett rike fil.
kand. fru L Hoppe-Gunnarson - Litte- av rättvisa, frihet och frid, godhet och raturhistorie - svensk, efter 1850.
Ledare: sällhet för alla folk och för vilket alla som föreg.
- Sveriges äldsta kulturhistoria En halvkurs med museibesök.
Ledare livets krafter och gåvor måste före- samhällskunskap nade verka?
--- Men förrän kyr- fil.
dr. Hanna Rydh Ledare: advokat Mathilda Stael v. Hol- kan uppfattat detta, i stor mening, så må hon ej undra att miljoner kännan- stein - Matematik - Ledare: Fru Eva människokroppens de och tänkande människor ej lyssna Wigfors - Hälsolära- t i l l hennes predikan, och att de stund- byggnad och förrättningar.
Ledare: fil.
dr. ten.
Varken på jordklotet eller i de sto- blicken från turistångarens däck av cykladiska vulkanön.
ra tankarnas och frågornas värld är den rill-ma det lätt att finna en väg där inte Fre- Santorin om han i andanom hade sett drika Bremer har gått före.
Det bör- grekiske kungens lilla segelyacht glida jar varsnas nu när hennes landsmän, in i hamnen med majestätets frejdade uppryckta genom storkrigets grund- gäst Fredrika Bremer o m b r d.
Fredrika kunde inte ursäkta sitt skakning, utvecklar en tilltagsen rör- lighet i samfärdsel som för inte så kringflackande med det internationella många år sedan skulle ha förefallit kongressväsen som numera tillhanda- håller svenskarna så respektabla före- extravagant.
Både andligen och i rummet stryker vändningar att roa sig utomlands, Det- bekväma turistruter fram där hon la hade i hennes livstid ännu ej på färdades ensam och vågsam.
Mellan långt när antagit löjliga dimensioner.
Mississippi och Jordan.
de symboliska Men när i våra dagar kvinnor av mån- gränsfloderna p i hennes reskarta, kan ga nationer möts till rådslag i Haag nutidens ilfarande svenska i förbifarten eller Washington, i Rom eller Genéve, plocka otaliga minnen av de äventyr, så kan Sveriges delegerade träda upp iakttagelser och siarsyner som radar och påminna om att hon var den första rig likt fagra legender längs hennes som kallade dem samman.
Det ekumeniska kyrkomöte som i många vandringsårs banor.
Fru Sö- derblom följde med glatt förvånad be- förra månaden fägnade stockholmar- undran hennes pionjärspår såväl bland nas skådelust med sitt festliga och väl- Bostonkulturens kvarlevor som hos arrangerade förlopp kunde ha förbluf- Amerikasvenskarna i " the middle fats med en liknande erinran.
T y am west ”, doktor Maima Sahlbom träffa- än uppslaget till denna sevärda sam- de i Chicago sägentraditioner från mankomst hämtades direkt ur tidsan- hennes besök i denna jättestad när den dan, Fredrika Bremer hade dock of- var nyfödd, professor Evert Wrangel fentligt framlagt det på flera språk genomströvade nyss Jerusalm i hen- för sjutti år sedan.
Detta skedde i samband med den en- nes sällskap och när Lydia Wahlström härom året uppsökte valdenserna i de- da internationella kongress hon deltog ras piemontesiska högdalar hade hon i, den som hölls i Bryssel 1856 och un- framför rig Fredrika, ute i enahanda der det tafatta och missvisande nam- studieärende.
Fredrik Böök, som net ” Congrés d e bienfaisance ” be- brukar ha de litterära associationerna handlade diverse sociala välfärdsfrå- väl till hands, borde inte ha bilat tvärs gor, den första i sitt slag.
Fredrika, över Libanon utan att med sina histo- enda kvinnliga medlemmen och sär- riska ögon observera m liten spenslig skilt inviterad, fröjdade sig friskt gammal kvinna ridande ” ” på högst fatal över detta nya, viga sätt att utbyta och stenig gångstig ” uppåt det heliga kunskap, rön och rid.
hon som annars berget, och Anders Österling skulk ha måste f a n kring och leta upp exper- blivit mindre överraskad men kanske ter en för en.
Likväl frapperades hon tivligare poetiskt intresserad vid an- av en lucka vid denna invigning av en Fru wills med de många barnen - - - - - om tycka sig höra en - mera kristlig, Gertie Söderberg.
mera evangelisk lära uti socialismens, Lokal blir Klara folkskola.
Dessa kur- ser, som ledas ay en komminittè, vars ord- ja väl ock i kommunismens läror. ” SÅ lyder Fredrika Bremers kraftigt förande är doktor Hanna Rydk, äro äm- formulerade inbjudan till ett ekume- nade att samla kvinnor av olika katego- Kursavgiften är 15 kr.
per ämne, niskt kyrkomöte " for life and work ”.
Naturligtvis väntade hon inget gensvar omfattande en dubbeltimme i veckan under från sin tids prelater.
Hon kände 12 veckor.
På samkväm med aktuella fö- dem mycket väl, och få för ha varit redrag träffas de olika Kursernas deltagare persondigt bekanta med så många av till gemensam samvaro.
så Fredrika Bre- denna världens kyrkor, sekter och ku- Anmälningar mol- riösa religionsbildningar som hon.
De merförbundets byrå, Klarabergsgatan 48, intresserade henne alla; till ingen av den 7-12 sept.
kl. 7-9 e. m.
Kurserna dem kunde hon bekänna sig.
Men in- taga sedan sin början med den 21 sept.
rier.
någon annanstans i tåget, om de kunnat, Hon skulle velat ge vad som helst för smul, och det hände sällan, att hon gick skulle de undvikit den här kupèn, som om ett glas vatten.
Då han kom hem, skulle utan att böja sig ner över Emmeline a h hon Pa ut i köket och dricka ett fullt glas anmärka: ” Bevare oss väl, hör på flickan!
den innehållit något orent.
Fru Wills vaggade med knäna a h såg ur vattenledningen det första hon gjorde.
hon måtte sannerligen ha svullna körtlar med sina vidöppna, nervösa grå ögon på de och så skulk hon lossa på kjollinningen.
och det ordentligt ändå!
- andra.Hon kände en vild vrede,på sam- känn Det var skäl att känna sig sig belåten att - - - Flickan har svullna körtlar för har hade suttit u p p många nätter för att sy ett hett, trångt kök eller en het, över- Wills.
Fru Wills betraktade Emmeline kri- överfylld tredjeklasskupé satt fru barnet om munnen med en liten solkig de där ne vita klänningarna och den där fylld järnvägskupé - det kom p i ett ut.
tiskt.
Han hade svårt att andas, där hon Det är lustigt så olika det luktar hos satt på sin korg i sin smutsiga vita Win.
Wills, hustrun till en brädgårdsförman, lille gossens ansikte, händer vita kostymen.
I sista minuten, innan de med man och fem små barn De voro p i a h hans vita kostym voro nedsmorda med foro hemifrån i lördags hade hon rusat ut fru Wills mot hos mig, hade hennes grann- ning, med sin lilla röda min öppen och de väg hem från en söndagsutflykt till haver choklad, men han kiknade av skratt, och och köpt sidenband till de där små sidan- fru sagt till henne en gång helt vänligt och oskyldiga blå ögonen fästa på de båda flic- Det var en brännande het augustisöndag- då svampen ströks över munnen på honom, hattarna med volangerna, hon hade gått öppenhjärtigt.
Grannfrun hade inga barn.
korna framför sig.
Hon flåsade som en alldeles tryckande, man kunde inte andas bet han i den med sina små vita tänder.
på som en uppdragen maskin, klippt, sytt, Hennes man var bokhållare vid en privat maps hela tiden, tänkte fru Wills, medan för hetta.
Fru Wills gav sin minsta brös- Alla barnen lågo fru Wills när om hjär- tvättat, strukit a h stått i för att göra iord- järnväg, han var elegant klädd och hade hon vaggade sin börda fram och tet, hennes hatt såg ut som om den skulle.
tat, men hela kupén för övrigt ogillade ning allt till söndagsutflykten.
Och nu, tjocka, vita kinder med svarta, buskiga tillbaka på knäna.
Hon hade ingen heder glida av och håret hängde i stripor över dem, med undantag för den stadige, leende när det var över, kände hon att maskinens mustascher, m borst under vardera näs- av det barnet, ingen av barnen gjorde hen- hennes bleka ansikte.
Hon satt tätt inpå herr Wills, som aldrig tyckes lägga vid sig verk gått ner.
De vita tvättklänningarna borren.
Wills kallade honom ofta för en ne heder, det var inget med deminget med sågo ut som trasor nu, sidenhattarna voro padda, när han talade om honom.
men fro något i hela livet, det ma var värre än det en ung, prydlig pastorsadjunkt som hon något.
försökte utestänga från utsikten över lil- Pastorns fru hade av gammal vana frågat tillknycklade av små tjocka, varma hinder.
Wills beundrade hans eleganta utseende andra: föda, amma, tvätta, laga mat, föda lens näsa och mun med en flik av sin smut- efter den minstes ålder, men fru Wills såg som dragit dem av a h å¨ ideligen, kosty- och hans förbindliga sätt, men hon av- igen aldrig få vara fin, aidrig putsad, siga vita blus.
Hon ville inte, att prästen hur hon drog sig undan då hon hörde lju- m a nersmord med choklad.
Hon skulk bli skydda frun, avskydde henne.
därför att aldrig stolt över sitt hem mera.
Så dumt skulle se vad hon gjorde.
Kläderna smeta- den, då barnet diade.
Damen i hörnet i tvungen att tvätta alltsammans i morgon, hennes köksgolv var renare i n fru Wills hon hade ställt det för sig!
de fast r i d kroppen på henne av värmen, grå alpacka med skär ros a h svarta hak- i den hår hettan till på köpet.
Det var allt bord, därför att hon gick ut a h handlade Hon tänkte på grannfruns fina, svala, hon tyckte, att hon skulle svimma, men då band i hatten, höjde på ögonbrynen och urd fridagen vid havet inbringat henne.
på eftermiddagen klädd i högklackade skor prydliga hem, hon utmålade för sig hur skulle hon inte heller ha något ansvar smålog menade, da fru Wills räckte sin Hon var så varm, så varm, hon hade inte a h promenaddräkt och därför att hennes olika hennes fridag skulle vara.
Järnvägs- längre för om ungen skrek.
Men till dess man svampen med uppmaningen att snygga haft tid att sy någon sval klänning åt sig ansikte var alldeles slätt och utan bekym- bokhållaren hade farit tilt landet för att måste han hålla i med att ge den, di obön- till Bobby lite grand.
Två flickor i sina själv.
Hon satt och vaggade med knäna mersynkor.
Det tycktes alltid falla sig hälsa på sina föräldrar, men hans fru ha- hörligt bara hålla på - han vaggade ner- bästa klänningar sutto hela liden och dro- och såg ut m o m fönstret på telegraftrå- så, att så fort grannfrun tittade in.
låg de stannat hemma i lugn och ro.
Medan vöst fram och tillbaka med knäna.
go undan kjolarna för Mays a h Emme- darna som döko upp a h ner, och tänkte den lille minstes smutsiga blöjor på golvet fru Wills hade släpat sig fram över den Kupèn luktade småbarn, det satt tre styc- lines dammiga s k a De små stackarna på hur det var när hon for den här vägen eller Bobby hade nyss kräkts eller Emme- glödande heta sanden med värk i ryggen, ken inklämda mellan knäna pi de andra re- gnodde fram a h tillbaka på sin korg, plå- för sju år sen på ferier.
Då hade hon haft line spillt ut mjölk.
Då brukade den där hade hennes granne, om hon ville kunnat sandena på en korgkoffert på golvet.
Svet- gade av värmen.
Och männen - de båda vit klänning a h hatt med lilafärgat band andra stryka med handen över sin nystärk- klä sig fin a h pa ut i stan och hälsa på alla fall ten rann utför deras knubbiga röda ansik- snobbiga ungherrarna med skinande, pom- Hon såg sig själv med skära kinder a h ta bomullsklänning, småle ljuvt a h berätta bekanta.
a h hennes hem skulle i ten, da höllo brokiga leksaksämbar I hän- maddoftande hår och den gamle herrn, som nätt utstyrd, hur hon också makade unden för den ovårdade modern vad hon skulle vara renskurat och städat och fint, tills derna, a h då tåget girade till.
kommo trä- satt a h tittade stint som en gammal gum- kjolarna för andras barns dammiga skor göra i ordning för gott åt sin man, tills mannen kom hem.
Hon började förstulet spadarna i vägen för de andras fötter, Det se med sin vida vim väst - vad tänkte de Nu var hon förargad på hela världen däri han skulle komma hem till te.
Därefter föreställa sig, hur olika hon själv skulle fjärde barnet, som var en gosse, stod i ett alla?
inbegripet sin leende man med hans breda brukade hon med sin gladaste röst under- kunna vara, om hon vore fri och kunde hörn lutad mot fadern, och han torkade De önskade alltihopa, att det funnits plats ansikte.
rätta modern om att lillen växte då inte ett gå ut och gå på eftermiddagen klädd i bru- I m barnet Det -
Dövstumskolan i Gävle ännu en gång.
F r u M i a Leches granskning av det sätt, varpå styrelsen f ö r dövstumsko- lan i Gävle skött undersökningen av rektor Aurells förhållande till barnen har g j o r t ett djupt intryck på många av Tidevarvets läsare.
En av dem f r u Rut Adler i Lindome, Halland har vänt sig direkt till överinspektö- ren f ö r dövstumskolorna rektor Jung- ner på Manilla för att från det mest kompetenta håll få visshet om att f ö r hållandena vid skolan äro tillfredsstäl- lande.
Fru Adler skrev sitt brev t i l l rektor Jungner under sin vistelse vid Fogelstad Medborgarskola och ett stort antal av ö v r i g a kursdeltagare un- d e r t e c k n a d e det med sina namn.
Fru A d l e r har sänt oss de brev rom väx- lats mellan henne och rektor Jungner o c h med den senares tillstånd offent- liggöra v i delar ur deras brevväx- ling.
F r u Mia Leche meddelar till slut några reflexioner till vilka breven gi- vit henne anledning.
I f r u Adlers brev gjordes följande två frågor, som hon framställde i sitt brev av den 7 aug.
endast med den be- fogenhet, som tillkommer v a r j e “ va- ken medborgare o c h uppriktig barn- fästade vid sina lärare, ett förhållande som som man förekommer vid alla skolor och som bättre än något annat ådagalägger hur eleverna öppna sålunda av opartisk myndighet blivit utredd I grundligt som möjligt, förelåg ingen anledning från annan myndighets sida att ingripa beträffande omständigheter, som stodo i samband med dödsfallet.
Huruvida någon särskild ytterligare un- dersökning från Kunglig Skolöverstyrelsen sida rörande förhållandena vid skolan i övrigt, känner jag icke, men anser det in- galunda uteslutet, då det givetvis är av vikt eller rent av nödvändigt att lugna den oro, som på sina håll gjort sig märkbar rörande skolan Med utmärkt högaktning E. Jungner.
Fru Adlers svar lydde som följer: äro mig tillgängliga.
dödsfall blivit efter det ifrågavarande bekant, påkallades hos polis- Till Herr Rektor E. Jungner!
Eder skrivelse av den 17 aug.
har kom.
mit mig tillhanda och jag tackar Eder för de upplysningar jag därigenom fått Dock må det tillgivas mig att Eder försäkran, att barnen i Gävle dövstumskola hädanefter komma att bli väl och klokt behandlade, icke på mig har den tillräckligt lugnande * Vid min senaste inspektion av skolan fann jag intet skäl till anmärkning rörande verkan som åsyftas, så länge grunderna för skolans anordningar eller arbetssätt Tvärt- denna försäkran endast äro de i Eder skri- om fann jag skolan vara väl skött.
E " viss velse angivna.
spänning mellan personal och föreståndare Att en rättsmedicinsk undersökning givit vid handen att något samband mellan den gjorde sig dock märkbar.
Detta förhållan- påstådda misshandeln och den sjukdom som de är beklagligt och kan måhända i viss mån förklara, att skolan fått ett rykte, som föranlett dödsfallet ej kunde konstateras, det enligt min uppfattning ej förtjänar utesluter inte att misshandel ägt rum kor.
Dock bör detta förhållande icke kunna in- tare eller längre tid före dödsfallet, och detta är, även alldeles oavsett dödsfallet verka på behandlingen av eleverna.
* Med oroväckande nog.
tanke på den uppmärksamhet, fur vilken Man har ju rättighet fordra att barn ej skolan nu blivit föremål och som från ve- behöva utsättas ens for den misshandel som derbörande sida givetvis kommer att visas en a h medan hon alltjämt ner- vöst vaggande ungen på knäna, betraktade hon sin man kritiskt, Han hade m gam- mal nött kostym och håret var oborstat.
Nu hade han slutat behandla Bobby med svam- pen och lyfte upp honom för att han " kul- fåren &amp; en brunbränd äng.
Bobby hade ett fast tag i pappas kind a h han måttade ett hett mot hans näsa med sina vita små tänder.
Han stampade i takt med tågets gång och rätt som det var hi- d e hin fadern i bröstet med armbågen.
Men Wills var lika glad.
han smålog me- nande mot sin hustru och hans bruna ögon lyste av välvilja.
Han var fullkomligt omedveten om världens ondska.
Hans fru skämdes över sina tankar, som om hin kunnat läsa dem, men i alla fall vem vet om hon inte ställt d u dumt för sig.
Di den lilla familjen kom ut ur tåget var det tjockt med folk på perrongen.
Wills bar May och korgkappsäcken Frun hade den minste på armen a h Annie i handen, Bobby sprang före och skrek, och hans mamma var efter honom i ett a h ropade åt honom, hon var d rädd han skulle komma bort i folkmassan May tappade sitt lilla blå ärmbar och började gråta Emmeline stannade för att titta på en lustig gubbe och blev omkullknuffad av en bärare.
Fru Wills släppte Annies band för att ruska Emmeline, som sedan följde dem stum med tårarna tillrande utför kinderna k få titta på — De synpunkter i den första av dessa skrivelser, som närmast förtjäna upp- märksamhet ha redan kommenterats av fru Adler, Jag skall endast tillåta m i g att f ö r överskådlighetens skull summera ihop dem i några väsentliga punkter: 1) Överinspektören anser att man kan vara övertygad o m att barnen nu bli “ väl och klokt behandlade ” i Gävle dövstumskola.
Såsom enda skäl för denna trygghetskänsla anför han för- modandet att ingen inom skolan skulle våga begå några övergrepp nu, när “ vederbörande ” ha sin uppmärksamhet så skarpt riktad på just denna anstalt.
Med “ vederbörande ” kan ju i detta sammanhang endast avses skolstyrel- sen och Kungl.
Skolöverstyrelsen.
Överinspektören framhåller önsk- 2) värdheten av att allmänheten i större utsräckning reser omkring och beser Att m viss uppmärksamhet nu kommer skolan till del borgar ej tillräckligt för änd- * * Kursiverat av Tidevarvet.
av Tidevarvet.
, ligen inte göra, uppfattningen m vederbörande får den presteras och att skolan i Gävle utgör eller sådana missförhållanden, utgjort ett undantag.
att På detta brev svarar rektor Jungner: Besvarandet av Eder senaste skrivelse, vartill fanns fogat ett tidskriftsurklipp, har blivit fördröjt på grund av hopade göro- mål.
Med anledning av Eder skrivelse till- låter jag mig översända närslutna tryck a h redogörelse för fallet.
Min inspektion av skolan skedde den 7 — 12 april 1924, vilka dagar ägnades uteslu- tande till inspektion av skolans arbete och förhållanden Anmälan om hård aga före- kom icke under inspektionen.
Tiderna för inspektionen bestämmas av Chefen för Kungl.
Skolöverstyrelsen Någon “ förflyttning eller avlägsnande ” av ordinarie föreståndare eller lärare kan samband mellan den påstådda misshandeln a h den sjukdom, som förorsakat dödsfal- let, icke kunde konstateras.
Kungl.
Skol- överstyrelsen stod under tiden för denna undersökning i kontakt med såväl polis- myndigheterna som med de läkare, som hade saken a hand.
En anmälan hos polismyndigheterna av den avlidnes fader mot skolföreståndaren för misshandel föranladde en ytterligare undersökning, varvid emellertid denne icke kunde, fällas till något ansvar Då frågan hårstriporna, talar fått av den lokala skolstyrelsen.
Nu uppställer sig frågan: I vilka av- seenden stillas dessa farhågor genom överinspektörens svarsskrivelser?
sonliga antipatier, som sådana; men air dessa ge anledning till svåra missförhål- landen, torde man behöva ingripa, med för- flyttningar a h eventuellt avlägsnande av element, som uppenbarligen genom sitt upp- förande förlorat det anseende av rättvis och mänsklig barnavän, som är nödvändigt för skolföreståndare och lärare P I denna art, för att man med förtroende skall kun- na lämna sina vanlottade barn till vård och undervisning L ett internat som detta — Detta vare sagt utan att på något d,, vilja underkänna en inspekterande myndig- hets alla svårigheter i fall som detta; en- dast för att för Eder klargöra m enkel, vanlig, utomståendes uppfattning.
na, aga undersökning verkställdes.
Obduktionen av den avlidne gav r i d handen att något som skriftväxling ring av hittillsvarande förhållanden.
Om man ej har andra motiv för ett behärskat äga rum med anledning av de timade uppträdande än att man ej vågar annat är händelserna, men han anser det “ inga- det önskligt, att den intresserade allmänhe- lunda uteslutet ”.
Vid sin senaste in- lisrapport och en obduktion icke kan utrö- man olämplig som uppfostrare.
In m e än hittills varit fallet måtte genom (Forts. å sid. 5) nämligen om misshandel eller olämplig Med tillfredsställelse erfar jag att dör- personliga besök vid dövstumskolorna taga aga dir förekommit och förekommer, om stumskolorna alltid äro öppna för allmän- 6 kännedom om det arbete, som där utföres.
överhuvudtaget ingår som moment i un- hetens besök och är jag fullkomligt enig * Kurs av Tidevarvet.
De besökande skulle finna det gott och dervisningen, om skolstyrelsen är partisk med Eder om önskvärdheten av oftare fö- samvetsgrannt, i många fall verkligen själv- rekommande sådana.
Likaledes är jag över- när det gäller skolföreståndaren, vad som uppoffrande Och de skulle finna att ele- kan och bar göras för att eventuella miss- tygad om att man oftost skulle finna an- verna i regel med verklig tillgivenhet äro förhållanden skola upphöra.
Vilket de tro- ledning t i l l glädje över det arbete som dir myndigheterna utredning i ärendet - så- vitt jag vet begärde skolföreståndaren i Gävle själv detta - och en rättsmedicinsk na skor med vida plösar och en rutig pro- menaddräkt och köpa sardiner åt sin man.
var elegant klädd och hade tjocka ble- ka kinder och en svart mustaschborste un- der vardera näsborren.
Hon drog f- handen ur blusen tag och strök bort Föreliggande Kungl.
Skolöverstyrelsen?
Och att N i kan inspektera när och hur Ni därtill finner anledning?
Jag är tacksam för rättelse m jag Härutinnan har orätt.
Vid vilken tid Eder senaste inspektion företogs omnämner Ni icke, men väl att intet skäl till anmärkning då förelåg.
En viss spänning mellan personal och förestån- dare beklagar Ni, men anser detta ej kun- na inverka på behandlingen av eleverna, vilket jag i min sida ej anser vara uteslu- tet, d i en av fientlighet och misstro präg- lad anda mellan de vuxna å skolan.
givet- vis förgiftar atmosfären även för barnen a h naturligen ofta utlöser sig i ökad ret- lighet och dåligt lynne med för det hela olyckliga följder.
Givetvis kan ej den grundligaste inspektion råda bot på per- representerar ej skadar till livet eller kan föranleda åtal den och varom helt visst även alla på sko- lan äro medvetna, anser jag mig med gott Ja, t.o.m. I långt som till tålamod och rättvisa i behandlingen bör man kunna samvete lugnande kunna besvara eder fråga, Tillåt mig därför fråga: Hu med an- “ om man kan vara trygg för att barnen bli sträcka sina fordringar.
ledning av fallet undersökning skett vid väl och klokt behandlade vid Gävle döv- NI säger i Eder skrivelse: “ Då frågan sålunda av opartisk myndighet blivit utredd skolan av annan myndighet än skolstyrel- stumanstalt ”.
så grundligt som möjligt, förelåg ingen sen och vilket resultat har i d fall denna Och jag vågar också till-: “ även vid anledning från annan myndighets sida att undersökning givit?
Det har Kan den intresserade medborgaren hä- övriga dövstumskolor i vårt land ”.
nämligen i vissa tidningsartiklar förekom- danefter vara trygg för att barnen bl mit uttalanden m förhållandena vid våra klokt och väl behandlade vid Gävle döv- dövstumskolor, vilka uttalanden otvivelak- stumanstalt?
tigt kunde framkalla oro ej minst hor dem, Pi d e s frågor svarar rektor Jung- som måste överlämna sina barn till dessa nat göras, det skulle vara i den inspekte- rande myndigheternas intresse att, såsom utåt ner den 17 aug.
: skolor.
Icke blott jag utom helt visst även ansvarig för skolan.
omedelbart göra allt hela dövstumlärarkåren i vårt land finner för att på ort och ställe utröna vad m po- Fru Rut Adler Omedelbart inför icke förekomma utan efter laga rannsak- ning och dom * ” Aga såsom moment i undervisningen ” förekommer vid ingen av våra dövstumsko- lor.
Med utmärkt högaktning.
E. Jungner.
Inspektör för dövstumundervisningen.
vän: ” Fogelstad pr Julita.
Som svar på Eder skrivelse av den 17 dennes, vilken först i lördags afton kom i min hand, får jag meddela följande, var- vid jag emellertid kan stödja mig endast på mitt minne av d e påtalade förhållan- dena, enär handlingarna i ärendet icke f.n. i i kan fällas till ansvar för behandlas För dylika besök stå våra skolor alltid Deras hem låg i en lång rad små tegel- hur vid en gata som ledde till ett torg, och där låg ett par butiker i hörnen.
dir andra likadana gator mynnade ut Då de kom- mo hem, drack fru Wills m kopp ljumt vatten från vattenledningen i köket och knäppte upp kjolen, och sen hon lagat till te, kände hon sig litet bättre.
Det var myc- ket varmt i köket och där luktade gas, men barnen hide rätt att vara här, hon behöv- de inte längre känna, att de voro i vägen, och fast hon fick huvudvärk av allt deras stim, behövde hon inte vara ängslig för att de bråkade eller skämmas för dem.
Hon kar och skramlade med de snäckor och ki- selstenar d. tagit hem med sig.
Hennes man satt i skjortärmen med den minste i knäet, rökte pipa och läste tidningen Emmeline stod bredvid honom, och då och då blåste han ett rökmoln i ansiktet på henne för att roa henne Hon drog djupt efter andan, a h d i rökmolnet kom, blundade hon och skrattade förtjust.
Fru Wills drog fram badkaret till den tomma spisen, tog lillungen trin sin man och klädde av honom hans skrynkliga klä- der, så att den lilla mjuka kroppen blev bar.
Hon provade vattnets temperatur med handen, tryckte ansiktet mot den lilles fina arm och önskade, att människorna i den fulla kupén kun- leder och lät honom glida ner i vattnet Hon nickade åt honom och mila.
trött.
Hon tyckte Om lavandeldoften från två- len, den var inte dyr i förhållande till att hon tog fatt i och åter släppte olika klä- desplagg.
Till slut fick hon syn på natt- skjortan, m hela tiden hängt över m stal och började tvinga in ungens armar i den Hon darrade, så a t t hon inte kunde knäppa.
Genom köksväggen kunde han höra hur grannfrun skrek, a h sen l i t det som m något mer slagits sönder, hon kunde inte förstå vad som stod på och var rädd för att de skulle göra Wills något illa.
Men medan hon fumlade med den andra knap- kom han tillbaka in i köket, flämtande.
- Hon blev lite hysterisk, men det var inte d farligt.
sade han a h satte sig.
Jag har sagt mer än m gång, att hennes man va ett nöt, och nu ä r det bevisat.
Han for visst inte " t på landet till sin gamla mam- ma.
neej då, han tog sig en tripp till Ply- mouth med m jänta i fördags, och där har han vari sen dess Men de va nån, som såg honom och talte omet för frun - och de har hon tagi hårt, förstås.
Hon skriker p i skilsmässa och jag vet inte allt vad, sade Wills och tände sin slocknade pipa, som han blossade på Vad hon tycker i värst, de är.
att hon gjorde i ordning allting så fint i hans packning med e t t ombyte och fyra kragar och två nya halsdukar.
Då hon talte om det för mig kastade han m bleckburk på hennes nya blomkruka, så att den gick sönder.
Ja: hon ä riktigt hysterisk.
Men varför i all världen Hans hustru såg sig förvirrat omkring i det ostä- le köket med disken efter teet, som allt- dir. med det nedskräpade golvet, Bobbys skor, Emmelines hatt.
lågo var så skönt parfymerad “ Sammets- ja det hade hennes lille gosse.
Medan hon badade honom och nickade åt honom, vände hon på huvudet för att se vad de andra barnen gjorde och talade till dem oavbrutet — May.
låt den stackars katten vara i fred!
Annie välsignade unge, lägg bort de dir snäckskalen Bobby, låt bli!
säger jag!
Bobby höll på att ösa ur badvattnet med sin röda hink Fru Wills slog till hans hand med sin t i d liga, och vattnet stänkte ut över kork- mattan.
Bobby skrattade och kröp under sin pappas ben.
Fru Wills fort-atfr att nicka t i l l sin lille minste Hon hade just tagit upp honom ur badet och slagit en handduk om hans mjuka, våta l i l l a kropp, då hon hörde e t t huller, som om pannor a h grytor ramlade om varandra inifrån grannens kök.
Nu slog de bestämt sönder något, sade fru Wills Men vad i all världen ...
Hon lyssnade med huvudet vänt åt sidan Wills tog pipan u r munnen och lyssnade han med — Var tysta, ungar.
sade han skarpt Det var tydligen något på tok hos gran- nan näst intill Underliga ljud hördes ge- nom väggen, det lät som skrik, kvävda av en sammanpressad näsduk Wills sprang opp och sköt undan Emmeline För Guds l u l l skynda dig, skrek hans ini.
det låter som han höll på a t t mörda henne!
Wills fick fatt i eldgaffeln och sprang.
Hans hustru torkade den lille med ha stiga tag och gick omkring i köket, d i r mans omvärvt av lukten av gas och lukten den len hud ” — — — — -.
— - var en bild av vantrev- en man inte kunde vara nöjd, då han levde i ett hem som hennes grannes, M hon såg förskräckt och frågande p i sin man.
Varför han gjorde d?
sade Wills a h a v småbarn — det nad — Om - - tog pipan ur munnen Han talade lång- samt, a h det låg m nyans av vrede i hans röst.
Därför att han är ett kråk, och m pomaderad knöl, det är va han är.
Där- för att hon skämde bort honom, d att han tyckte sig inte h i nog med m kvinna bara och inte heller.
att det var bra nog hemma Därför att han bra behövde sträcka ut handen efter en rak för att få den, a h han inte m e än ungen här visste vad livet verkligen är.
Ja, hon klemade med honom, och ingen tack hade hon för det.
De där två har länge varit på¨ väg mot någonting riktigt djäkligt, a h nu har de fått det.
Hans hustrus stora, nervösa ögon fingo så småningom ett uttryck, som om det gått opp ett ljus för henne.
Kanske hon själv inte hade ställt det så dumt för sig när allt kom omkring.
Nu hördes ett kvävt skrik igen från grannens a h några ener- giska bultningar i väggen Se här, sade fru Wills fort och lade hastigt barnet i armarna på sin man, lägg honom du, och städa av litet här inne Jag ska se till att den där stackarn därinne kommer ordent- ligt i säng.
Hon fäste m hårslinga som lossnat, men hon såg alltjämt ovårdad ut, och dock gick hon gravitetiskt ut ur sitt eget heta, ostä- dade kök för att trösta sin bedrövade ne, som hade et~- så watt rent, men tomt -- hon.
" id ett internat, d och ' national- Dövstumskolan i Gävle missförhållanden lära de inte bIottas genom att ut- stående komma på en eller annan ännu en gång ekonomi sit.
Även en principiell synpunkt.
Religion vi- (Forts. från sid.
I.)
(Forts fr. sid.
5.)
skalle jag vilja framhålla: Såsom medborgare och med- Ställer min, som Thysell, broderlig- spektion fann han allt i bästa ordning.
skattebetalande Ingen anmälan om hårdhänt aga före- lemmar i ett kultursamhälle kunna vi het i evangeliets anda som mål för inte bara önska utan kräva att över kom.
personligheten och alltså för all värl- 4) Överinspektören meddelar fru vakningen sker på e t t effektivt sätt av dens ekonomiska strävan, så måste ju Adler att " aga såsom moment i under- dem som härför äro tillsatta.
Ha vi detta få de mest revolutionerande kon- visningen förekommer vid ingen av blott betryggande garantier för att detta sker, blir varje om än aldrig så Jag kan inte neka t i l l att jag kände het och den frihet från byråkratiska sekvenser, Det är då inte nog om våra dövstumskolor ”.
5) Överinspektören sänder till fru välmenande Sherlock-Holmes verk- någonting tjockt i halsen, när jag läste hänsyn, som förhållandena kräva.
produktionsordningen aldrig så effek- Adlers information vissa trycksaker samhet från vår sida onödig för att dessa utgjutelser och jämförde dem Innan vi fått anledning känna detta tie skapar fram de materiella medel, rörande förhållanden i Gävle icke säga olämplig.
med vad vissa läkareintyg haft an oreserverade förtroende för den man- Vadpunkterna 3 och 4 beträffar ge meddela om rektorns vänlighet mol liga företagsamheten, skall helt visst på vilka ett högstående liv skulle Vad angår den första punkten — all- kunna grundas, om själva produk- mänhetens trygghetskänsla baserad på de oss m liten inblick i Kungl.
Maj:ts denne elev.
Tidevarvets redaktion och läsekrets - tionssystemet är sådant, att det dödar “ vederbörandes uppmärksamhet ” - nådiga tågordning.
Överinspektörens Även dessa läkarintyg beröras emel- och med den hela vårt lands upplysta besök i Gävle inföll så långt tillbaka i lertid i rektor Aurells cirkulärskrivel- eller hämmar jan den art as person- ber jag att utan vidare ordspillan få tiden rom i april 1924, och i sina skri- se.
“ Jag visste att det skulle bli blå- kvinnoopinion — inte slå sig till m referera till min i Tidevarvet den 19 förrän betryggande garantier förelig- ligt liv, o m de materiella medlen skul- juli införda redogörelse för skolstyrel- velser till fru Adler svarar han del- märken ".
skriver han om ett av de f a l l ga att barnen i framtiden bli " klokt le tjäna.
I den mån de förhållanden sens behandling av de omständigheter vis genom att referera till de för- då speciellt hård aga förekommit.
Men och säl behandlade ” vid våra internat.
människorna stå i under sitt dagliga som sammanhänga med gossen Löf- hållanden, som enlig hans mening från de så att säga legitima blåmär- Mia Leche.
rådde i skolan vid denna tidpunkt.
ken han själv vållat, drar han ogene- arbete till varandra äro hinderliga för qvists död.
Vad våra förhoppningar på Kungl.
Inte underligt om framställningen fö- rat bort vissa andra som han påstår utvecklingen av broderlighets- och Överstyrelsens initiativkraft beträffar refaller något väl optimistisk för oss, fanns där förut.
Dessa ha doktorn samhörighetskänslan, så äro de från grumlas de i någon mån av det i som upprörts av senare tiders händel- “ av misstag ” råkat få med i läkarein- LAPP-CENTRALEN.
Lagning och denna utgångspunkt, oekonomiska punkt 3) omnämnda förhållandet att ner!
M e n om en något livligare kom- tyget.
säger han Förutsatt att rek- lappning är något som fordrar både skick- emedan de icke leda till målet.
själva överinspektören den 17 augusti munikation ägde rum mellan dem sam toms framställning är riktig, så frågar lighet, tålamod och tid Det är inte lätt Nationalekonomerna ha mot alle icke har sig bekant om någon inspek- ha de dövstumma barnens angelägen- man sig: Vilken människa med hjärta att få tag i någon som vill åtaga sig dylikt heter om hand, hade överinspektören i bröstet slår ett med lyte behäftat arbete och utföra det väl.
Därför bör nog handa villoläror så energiskt min tion kommer art äga rum med anled- kunnat upplysa fru Adler om, alf sko- barn, vars kropp före agan visar " svi- den nyöppnade “ lapp-centralen ”, som just ning a r förhållanden som bragtes i da- hävda den i och för sig riktiga och gen redan i maj lan i febr.
detta år inspekterades av det ra a h allvarliga blånader? ” startats av Svenska föreningen för dövas viktiga satsen, att konsumtionen är Återstår så det trygghetsmoment undervisningsråd som speciellt har a n Till rektor Aurells lovsång över sig väl hälsas med tillfredsställelse.
Den mot- målet för all produktion, att de lätt som ligger i de av överinspektören fö- vaka över abnorm-undervisningen.
För- själv har han fogat några intyg, bl.a. tager strumpor, linne, gardiner, underklä- glömma, att människan i ännu högre reslagna privata besöken i våra döv- hållandena vore då uppenbarligen icke ett, där tre medlemmar av personalen der och i.
6. litet av varje till stoppning tillfredsställande, ty undervisningsrå- och tre lärare förklara att ett gott för- och lagning.
Föreningen viIl härigenom grad formas av sin ställning som pro- stumskolor.
Fru Adler har redan påpekat de hinder s a n föreligga hållande rader mellan rektorn och har- bereda förtjänst i t döva och lomhörda ducent än som konsument.
i de geografiska avstånden.
Jag nen.
Bland lärarna förekommer den sömmerskor m. fl.
I allmänhet ha dessa Vad som än kan sägas till försvar kan endast tillägga att även om tid som i vittnesmålet inför skolstyrelsen mycket svårt att få anställning, då man för den kapitalistiska produktionsord- och ekonomi tilläte oss denna amatör- en humanare behandling av barnen i säger sig visserligen ha hört men ej tycker det U besvärligt att tala med dem.
ningen, d kan man dock knappast ne- inspektion vore nog nyttan därav mer allmänhet och denne gosse isynnerhet.
sett misshandel eftersom han under Ateliern kommer m förestås av på om- Överinspektörens förklaring a n lektionerna suttit med ryggen vind rådet skicklig och erfaren person, som sva- ka till att den i stor skala uppammar än tvivelaktig.
Ty råder verkligen " apa såsom moment i undervisningen mot Aurell.
rar för gott arbete.
Arbetet kan lämnas i ett rent egoistiskt vinstbegär, som inte Till sist måste man också erkänna.
förekommer vid ingen av våra döv- Det svaga med dylika intyg är ju föreningens lokal, Smålandsgatan 20, II, på något sätt medvetet ställer sig att det finns mycket i det nuvarande stumskolor ” gör inför detta sakför- 10 — 11 f. m samt i sybehörsaffärerna Stu- m de frånvarande märkas lika väl regatan högre syftens tjänst även om dem produktionssystemets natur som fres- hållande, ett något väl kategoriskt in- 48 och Flemmingsgatan 7. som de närvarande.
Gävle dövstum- vinstbegär ofta automatiskt tjänar tar till strid mellan människor, klasser tryck.
Ty framställningen t i l l rektor skola har tio lärare.
A v dessa ha tre AureII företogs, om jag e j är fel un- undertecknat intyget.
Men vad säga samhället.
och folk.
derrättad, just därför att denne tilläm- Den människotyp, som den hårda Det är därför inte underlig om de, pat aga vid undervisningen, inför sit- de sju?!
Det finns tillfällen d i tyst- a h rastlösa konkurrensen danar, blir som ställa sig på kristendomens grund, tande klass.
Detta faktum skulle nad är vältaligare i n ord!
Det är glädjande konstatera att rek- lätt både hänsynslös och materialistisk.
med ångest fråga sig om denna pro- Överinspektören kunna få bekräftat torns cirkulärskrivelse e j tycks ha att läsa rektor Aurells eget vitt- Och det kan inte heller nekas att den duktionsordning är den enda möjliga, gjort något starkare intryck på kon- nesmål om att han slog gossen för att moderna storindustriella produktions- om det verkligen är nödvändigt att ferensen M a n enades där om att i denne ville “ gå genvägar ” vid under- anslutning till herr Kjellgrens motion ordningen har en tendens att döda för all framtid bygga det ekonomiska visningen!
arbetsglädjen, inte endast på grund framåtskridandet p i privat rikedoms- 5 upptager Ni tryckta cirku- och med gävlefallet som utgångspunkt, anhålla att Svenska Dövstumlärare- ar den nödvändiga specialiseringen, samlande.
fri konkurrens och enskilt lär i vilka rektor Aurell lovprisar sin sällskapet och dövstumskoleinspektio- utan därför att arbetaren inte känner vinstkgär för att mänskosläktet över egen humanitet och vilka överinspek- nen måtte påtala de rådande missför- tören tillsänt fru Adler.
sig ha något direkt intresse av arbets- huvud skall kunna livnära sig.
Dessa aktstycken höra till dem som hållandena Detta beslut framstår tills vidare resultatet och av företagets välgång.
Den ekonomiska vetenskapen har man helst ville hålla borta från en sak- o m den enda Ijuspunkten i denna inte rätt att avvisa m fråga som för lig diskussion.
i detta sammanhang sta historia.
ligger deras intresse endast däri, att tusentals människor är en livsfråga, Ty låt det ärligt sägas ifrån, att än- med ordet " utopier ".
Den kan det in- herr överinspektören tycks ha betrak- nu har från “ vederbörandes ” sida intet tat dem som en källa ur vilken fru Ad- te heller som vetenskap.
ler lämpligen kunde hämta opartisk åtgjorts för att lugna den allmänna opinionen!
AIlt beror på om det privata vinst- upplysning.
Fru Adler har angivit de sakliga, I den ena av dessa skrivelser, eller begäret kan ersättas med lika starka osentimentala och rent mänskliga mo- rättare den hymn, rektor Aurell insänt positiva och uppbyggande krafter av tiv, vilka diktera vårt intresse för de högre art.
Men om de motiv som en till dövstumkongressen, fram-tiller dövstumma barnen.
Vi skulle inte han gossen Löfqvist som sin speciella gång kunna komma att besjäla män- älskling, den där han undfägnat med heller ha någonting att invända mot det anmärkningsvärda sakförhållandet niskornas arbete kan vetenskapen inte konfekt, kakor och k a f f e med dopp att kvinnorna inte tyckas ha någonting med bestämdhet säga något Det är nämnvärt att säga till om, när det gäl- en trossak ler denna sida av samhällets barna- Om något nytt och bättre skall kom- vård, — i skolstyrelsen för Gävle sitter som bekant icke en enda kvinna om ma, dit beror p i människornas sam- vi blott hos d i män och institutioner veten och viljor.
vilka bära ansvaret, funne den orädd- Margit Cassel - spektion fann, nesmål ~ Punkt tri- — skulle v i l j a göra det?
Se på henne.
Det behövdes inga förklaringar viskande, rom om det funnits en död i rummet.
Efter m stunds tystnad re- Hin hade sagt allt.
Marcone vände sig mot det håll där R O M A N ste Marcone sig och stoppade ned sin Gemma satt.
Det fanns varken tvivel, pipa.
fruktan eller sorg i hennes anletsdrag ~.
Jag kommer tillbaka i kväll, sade E.
L.
V O Y N I C H Där fanns endast dödens skugga (Forts.) han, men Martini hejdade honom.
- Gå inte in.
Jag måste tala med Smugglarens ögon fylldes med tårar när han betraktade henne.
— Men rad kan ha hänt?
A n svim- er.
Tror ni inte att det finns något - Rarka på, Michele, sade han och ma i sista ögonblicket när allting var hopp?
frågade han vickande öppnade verandadörren, vi har m Nej, — vi kan inte våga ett nytt klart.
Det är som e n spöklikt skämt.
— Det enda jag kan tänka mig, $va- försök.
Alla vakter ha blivit ombytta.
massa saker att göra - Men tror ni inte, fortsatte Mar- Jag är färdig nu, sade Michele, rade Martini.
är att han fått ett av si- m svira anfall och kämpade emot så tini, att det kunde lyckas, om man fick som kom in i sällskap med Gino, jag skall bara fråga signoran — länge hans krafter stod bi.
När han vakten avlägsnad?
- Vad menar ni?
Stör henne inte.
sade Martini och sedan kam ned på fängelsegården, - Jo, jag har tänkt mig att o m jag tog honom i armen.
Det är bäst i n svimmade h a av mattighet.
Marcone knackade ursinnigt askan på helga lekamensdagen, när proces- låta henne v a n i fred Ta.
låt henne vara instämde m sin pipa.
sionen passerar fästningen, sköt gu- Det här var i alla fall slutet på vernören rätt i ansiktet.
si skulle vik- Marcone.
Gud vet att det är ett hårt visan.
Nu kan v i inte göra något för terna rusa fram för att gripa mig, och slag för oss allesammans, men det är honom, stackars karl!
i den allmänna villervallan kunde ni svårast för henne - Stackars karl!
upprepade Mani.
rädda Rivarez.
Jag kan inte kalla det- ta för en plan, det bara kom för mig.
m. V. Det började gå upp för honom, att Jag undrar om det skulle kunna även för honom skulle världen före- utföras, svarade Marcone allvarligt.
Men hin tystnade och betraktade Under en hel vecka låg Getingen i falla tom och tråkig utan Getingen.
Vad säger hon?
frågade smugg- Martini om det vore möjligt, skul- ett förfärligt tillstånd.
Anfallet var laren och såg mot andra hörnet av le ni d i göra det?
mycket våldsamt, och guvernören, rummet, där Gemma satt ensam med Martini var i allmänhet en mycket som i sin oro och ängslan blev brutal, händerna i knäet och blicken stirran- reserverad man, men nu såg han hade inte bara belagt hans händer och smugglaren r i t, i ansiktet de och tom.
Om jag Hon tycktes inte medveten om de, andras närvaro.
men de talade ändå upprepade han — (60) Getingen — — — - - - — — honom fast vid britsen med läderrem- motsatte mig era önskningar, men jag mar, vilka vid varje rörelse skuro in i kan inte ansvara för lugna i staden, hans kropp.
I sex dagar uthärdade om vi inte före d a dagen befriat oss han dessa smärtor med bitter stoicism, från Rivarez.
Man kan vänta hit de men sedan bröts hans stolthet och han vildaste sällarna uppifrån bergen, och bad läkaren om en dosis opium.
Lä- det är inte otroligt att de skulle stor- karen var villig nog.
men guvernören ma fängelseportarna.
Det kommer in- förbjöd dylika dumheter.
Tio dagar efteråt gjorde guvernören ett nytt besök i Montanelis palats, och kardinalen tog emot honom med något av den överlägsenhet som man aldrig kunde spåra när han talade med nå- gon av folket.
- Jag har kommit för att reson- nera om Rivarez, ers eminens.
— Jag kan förstå det, men innan vi ordar om den saken skulle jag vilja veta om ni har något nytt att medde- la mig.
Guvernören drog förläget i sina mu- te att lyckas dem, ty jag skall hålla dem undan med kulor och krut.
men dagen kommer inte att förflyta utan blodsutgjutelse, och med m sådan ill- marig räv som Rivarez kan man inte v a n nog försiktig, Det sista jag hörde om Rivarez var att han var så sjuk att han varken kunde tala eller röra sig.
Är han - bättre nu?
- Ja.
han förefaller bättre, ers han inte hela tiden eminens, så vida spelat teater.
Anser — ni.
på heder och samvete, att Rivarez närvaro i stadsfängelset att höra utgör en allvarlig fara för freden i om inte ers eminens hade något att detta distrikt?
Ii.
absolut, ers eminens.
meddela mig, ty jag vet sannerligen ni det nödvändigt, * t1 för inte vad jag skall göra.
Har någon ny svårighet uppstått?
undvikande av blodutgjutelse, befria ... Endast att saken måste ordnas er från honom före Corpus Domini?
Jag kan endast upprepa att jag före helga lekamensdagen den 3 juni.
Varför måste allt vara ordnat inte tror att dagen skall förflyta utan allvarliga stridigheter.
just då?
— Och om hen inte fanns, skulle nens, om det förefaller som om jag ingen sådan fara föreligga?
Forts. stascher.
- Jag k o m egentligen för — - Anser — — —
