# ID: svediakorp-per3253
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,080
# sentences: 540
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 37.
3 årg.
1925.
N:r 37.
12 sept.
Tidevarvet N:r 37 Rom och Moskva.
fascism och kommunism likna varann i myc- ket, bland annat i sin avsky för liberalismen.
Den ena riktningen be- härskar Italien och vill därifrån spri- da sina läror, den andra.
behärskar Ryssland och söker värva internatio- nella proselyter, ett andligt världsväl- de.
Liberalismen i alla länder ä r följ- aktligen hårt besträngd f r å n två fron- ter.
Doktor Gunhild Bergh ger en skildring av det fascistiska angreppet.
Tidevarvet h a r förut behandlat frå- gan om hur scoutrörelsen skall kunna renas från militarism och likväl be- hålla sin tjusning f ö r de unga.
Lä- gereldsrörelsen i Amerika tycks g e ett uppslag.
Fru Siri Hård a v Segerstad Ear blivit smädad f ö r sin amerikanska bok i vändningar, som inte alltid va- r?
förenliga med god ton.
Men hon h a r i alla fall bland åtskilligt annat hämtat upp lägereldsidén från Ame- rika.
Gengångaren är i detta samman- hang icke Ibsen, icke fru Nansen, fru A l v i n g eller Osvald.
Det ä r landstin- gen, som synes författaren till vår ar- tikel vara gengångare a v vad de en gång varit.
Rubriken Välståndets snaror på X- R a y s artikel om kräftans utbredning och orsaker förklaras med Hindhedes teori, som bekräftas av andra iaktta- gelser, a t t mycket kryddad och fet mat som d e rika äta, disponerar ‘ för kräft- bacillen.
Sedan artikeln skrevs, har det kommit nya redogörelser f ö r de engelska läkarnas upptäckter a v kräft- mikroben.
F ö r a t t ge någon föreställ- ning o m dess otroliga litenhet, i skydd av vilken den hittills undgått upp- täckt, har en a v dessa läkare, d r B a r n - hard, g j o r t en jämförelse mellan dess och de röda blodkropparnas storlek.
D e t går omkring fem millioner röda blodkroppar på en kubikmillimeter.
M e n om man förstorar en a v dessa blodkroppar till en sådan grad, att den ser ut som en stor ordinär manshand, så ser en a v kräftmikroberna, om den förstoras i samma grad, likväl inte ut som annat än en liten prick, knappt skönjbar f ö r blotta ögat.
Ordförande i länsförbund och lokal- avdelningar av Frisinnade kvinnors R i k s f ö b u n d erinras om att rekvisi- tion av stadgar, formulär och tryck- saker i övrigt torde ställas till Frisin- nade Kvinnors expedition: före I okt.
Slussplan 9.
3 tr., efter 1 okt.
Trie- waldsgränd I.
2 tr., Stockholm.
Korrespondens angående föredrag, organisation m. m. ställes till fröken Tamm, Julita.
Elisabeth Fascism mot liberalism En italiensk samhällskritiker har nyligen liknat den känsla a v osäker- het, som karaktäriserar, så många av samtidens människor vid den förvir- ring den e r f a r, som befinner sig mitt i en kurva och som förlorat ur sikte utgångspunkten och e j ännu förmår skönja vad som skulle kunna vara det blivande målet.
Det intressanta ä r emellertid, att han, och med ho- nom hela det parti, som f. n. domine- rar Italiens politiska liv, ser endast en möjlighet att komma ur denna dilemma, den att göra helt om och re- solut söka sig tillbaka till längesedan a positioner.
pas n ’ y Il de lämnade n o u v e a u que ce qui est oublié, lär ha varit en stor fransk modists valspråk, och det ä r ett i sin skenbara banalitet djuptänkt yttrande, som f ö r visso kan brukas för många andra varor än dem för vilka det ursprungligen av- setts.
Men skillnaden mellan fascis- terna och andra ” nyhetsmakare ” ä r, att de förre alls e j utge sina doktri- ner som nya, tvärtom öppet yvas över att det ä r gamla, enligt deras mening med orätt förglömda satser, de vilja liva upp igen.
Tradition, det ä r f ö r fascismen det stora lösensordet, tradition och konti- nuitet.
O c h f ö r brist på tradition är det d e framförallt anklaga sina hu- vudfiender: liberalerna.
” Liberalis- men ”, har f ö r f å dagar sedan en av fascistregeringens medlemmar sagt i ett tal, som fått äran att av Mussolini erkännas som ” en lysande och bestående framställning av vårt programs kardinalpunkter ”, ” förnekar genom sitt ensidiga och kortsynta hänsynstagande till individen och nuet, det andliga arvet från gång- na generationer och förstör enhe- ten i folkens liv ”.
Fascismen åter bevarar kontinuiteten genom att göra staten till det primära och genom att tillmäta den enskilde frihet och själv- ständighet endast i den grad detta överensstämmer med statens fördel och i den grad individen ä r i stånd att göra sig förtjänt därav, i det den ersätter den Marxistiska teo- rien om klassvälfärden med den bio- logiska uppfattningen om kampen mel- lan starkare och svagare, tillmätande endast de förra platsen i solen och stämplande som omoralisk och feg åsikten om ’ största möjliga lycka åt största möjliga flertal ’.
” Frihetsvakt ”, har helt nyss ett svenskt liberalt organ kallat libe- ralismen.
O m ordet passar inpå svensk liberalism i sitt nuvarande skede, kan måhända diskuteras, säkert ä r att det pregnant anger den fundamentala olik- heten mellan fascism och liberalism.
Intet ä r som så ofta f å r tjäna till inålskiva för fascistchefens hån och förakt som d e liberalas tro på frihe- ten.
” Civilisationen ”, sade Musso- lini f ö r ett par veckor sedan, ” är anti- tesen till den personliga friheten och sin personliga frihet.
N ä r de liberala göra anspråk därpå, g e de prov på en d j u p okunnighet om styrelsemeka- nismens första grunder.
— — — — Friheten finnes endast i fantasien hos filosoferna, som hämtat från himmeln sina obrukbara teorier.
Min filosofi håller sig i stället nära jorden, den ä r avsedd för dem som leva här i värl- den. ” ” Den fascistiska regeringen ”, har diktatorn yttrat en annan gång, ” har givit det italienska folket den frihet, som verkligen har någon betydelse, friheten att arbeta och att besitta egendom, den att röra sig fritt och att offentligt dyrka sin Gud, den att apo- teosera segern och de o f f e r som den- tia kostat, den att vara medveten om Vad som däremot kanske passar p i denna spalt.
var det samtal om svenskens bris- tande bekännaremod, som uppstod kring denna episod.
Känna vi inte alla igen denna situation: Någon angriper vid ett samtal utfordrande och hånfullt en livsåskådning, en handling, ett konstverk, en människa (en frånvaran- de).
Åhöraren (som kanske var du eller jag) rycker på axlarna och tiger.
Ingen säger: även jag hyllar denna livsåskådning, eller: jag håller p i detta konstverk.
denna människa, jag har själv begått eller skulle sig själv och sitt eget öde, den att kunnat begå denna handling.
känna sig som ett starkt folk och e j Min besökare, som var under det starka som en slaf under andras demago- trycket av en pinsam upplevelse.
var böjd giska snikenhet. ” Dessa hans påstå- att anse a n Översittaren och förnekaren äro enden modifieras emellertid av andra.
vanligare i Sverige än någon annan stans.
Fascismen står nu inför ett viktigt Detta är ett påstående, som varken kan be- visas eller motbevisas.
Inte heller skulle skede i sin historia, den vill, sedan det vara någon särskild glädje för en kampens och grundläggningens tid är svensk att låta övertyga sig om våra fel och förbi.
nu realisera sin revolution, helt svagheter.
Men att översittartypen finne, omändra samhället.
Bland dessa änd- det lönar sig heller inte att förneka.
ringar, som så gott som alla medvetet Han eller hon förekommer mest gripa tillbaka till forna tider, finnes bland dem, som haft mycken medgång eller mycken motgång och därigenom blivit into- t. ex. förslaget att tillämpa den upp- leranta.
Han visar sig egentligen endast i fattning, som medeltiden kallade situationer, där han har det sociala över- aemulatio, och som innebar, summa- taget: är den rikaste, den älsta, den för- riskt uttryckt, ett upphävande a v nämsta på något vis, eller där han tror sig äganderätten i egentlig mening.
D e n vara bland meningsfränder och ingenting en annan situation kan han vara signelser, måste nödvindigtvis betala enskilde, inskränkt således även i sin riskera.
I den tigande.
den som söcker svansen mellan dessa med avståendet från en del a v, (Forts. å sid.
4.)
benen och förnekar sin åsikt.
- Flickorna vid lägerelden Siri H å r d av Segerstad har givit ut en bok, som blivit ganska omstridd.
Den h a r emellertid ett uppslag som förtjänar tas upp a v intresserade upp- fostrare.
Sista kapitlet i ” Bland hundrapro- centamerikanare och andra ” handlar om den amerikanska ” camp-fire- (lä- gerelds-) rörelsen. ” D e t ä r en ungdomsrörelse, avsedd för flickor, en slags kvinnlig scoutrö- relse, men alldeles utan scoutrörelsens militära och konservativa basis, och dessutom direkt skapad f ö r kvinnlig ungdom, med avsikt att fostra den nya kvinnan - medborgarinnan.
Rörelsen uppkom i Amerika 1912 och räknar numera 125,000 ” camp- fire-girls ” jorden runt.
Den ä r till formen byggd på indi- anskt lägerliv.
Indianska symboler och bruk ha tagits upp, det ä r anmärk- ningsvärt att man nästan alltid måste gå till ett primitivt kulturstadium för att finna något som på ett omedelbart sätt tilltalar ungdom.
Men bredvid den primitiva förbin- delsen med jorden, naturen och frisk- heten står som eftersträvansvärt mål Är svensken feg?
En av Tidevarvets medarbetare kom upp på redaktionen, gnistrande ond.
Hon hade varit åhörare av ett samtal mellan tvi per- soner, den ene av dem hade förnekat sin tro, det vill säga underlitit att förs- den, di den hånades.
Detta kom den be- sökande att bekänna sin egen tro, men det hör inte hit f ö r en camp-fire-flicka en gemenskap med det samhälle hon lever i, ett in- trängande i dess liv, en utveckling a v hennes medborgerliga ansvarskänsla, som i Sverige säkerligen bara har en enda motsvarighet, nämligen medbor- garskolan på Fogelstad.
U r en camp-fire-flickas ” teser ” hämta vi ett par i fru H å r d av Seger- stads översättning: Jag känner mitt ansvar som med- borgare.
Jag känner den ärofulla betydelsen bli en a v mödrarna till den nya generation som med ny syn på tingen och med fasta steg kommer att uppnå den högre mänsklighet, som nu blott synes som en purpurstrimma på horisonten.
Jag tror på den nya kvinnan, hon som skall förena det gångna kvinno- släktets dygder och skönhet med fram- tidskvinnans sociala medvetande och aktiva medborgarskap.
Jag vet att inom mig bor skapandet av framtiden. ” av af!
kunna Programmet ä r: ” arbete, hälsa och människokärlek, överflyttade till hem, kommun och stat. ” En flicka som, efter fyllda 12 år, vill upptagas i förbundet yttrar följan- de försikran: ” Det är min önskan att Fire Girl och att lyda bli en Camp Camp Fire-lagen, vilken ålägger mig att söka skönhet, vara hjälpsam, söka tunskaper, vara pålitlig, sträva efter god hälsa, förhärliga arbetet, vara lycklig.
Denna Camp Fire-lag vill j a g göra allt f ö r att hålla, efterlikna och söka uppfylla. ” Det finns inom förhundet tre gra- der.
Den första kallas ” vedinsamla- re ”, dess medlemmar ha det mest på- frestande arhetet.
D e skola hämta allt vatten som åtgår till hushållet.
bä- ra hem ved, diska, bära bort köksav- fallet och passa upp på de andra.
D e h a till valspråk: Liksom risknip- porna, förda från skogen, sammanhål- las a v vidjor, som binda dem samman, så vill j a g vara fästad vid mina Camp- Fire-systrar, varhelst eller närhelst jag finner dem.
J a g vill sträva att växa stark liksom granen, att vara god i mina innersta önskningar, trofast mot det bästa inom mig och att följa eldens lag.
(Forts. å sid.
4.)
- - Men menar ni nu att vi svenskar är fegare än andra inför denna typ?
frågade jag.
Törs inte vi stå för en illa anskriven mening, tillhöra en föraktlig grupp?
— Nej, vi är nog inte genomsnittligt fe- gare, men det behövs mera mod att sta för sin mening i Sverige än annorstädes, därför att översitteriet, ofördragsamheten och oälskvärdheten äro så stora och framträ- dande hos oss.
När jag var ensam igen satt jag och tänkte på att orsak och verkan, övermod och feghet äro sammanflätade till en brotts- lig cirkel, en samlivets törnekrans.
Det är inte bara så, att översittaren behandlar an- dra illa, han blir själv illa behandlad.
Hur skall han kunna lära sig hut, om han aldrig blir älskvärt men bestämt motsagd.
Hur skall han vänja sig av med a n hun- andra, när han så sällan träffar den som vågar deklarera sina åsikter och säga ifrån, när stämningen är emot.
Det som översit- taren anser vara skyldig hänsyn, är egentli- gen stor orätt mot honom.
sa På ekumeniska mötet förklarade en ang- losachsisk talare att deltagarna i Sverige fått en 14-dagars kurs i hövlighet.
En innan sade (privat) att svenskarnas hövlig- het ibland syntes honom inte fullt uppriktig.
Men det han lade fingret p i i den älsk- värdhet, som mött främlingarna.
var ingen falskhet, det var oförmågan att säga ifrån, säga nej, litet av det som inför över- sittaren blir feghet.
Man tiger eller samtycker skenbart älsk- värt men med inre förbehåll, när man inte kan konsten och besitter den inre säkerhe- ten, som behövs, för att behagligt säga nej och älskvärt och med gott lynne hävda sin mening.
Det sägs, att den svenska umgängesfor- men skall vara av franskt ursprung.
I så fall tar sig plantan helt annorlunda ut i vårt strävare klimat hos vårt folk, som har så svårt att uttrycka sig.
Men i alla län- der, om Sverige, om Frankrike, om Eng- land eller Amerika, är väl till sist den dju- paste hövligheten uppriktig, och den största överlägsenheten liksom den största kunska- pen alltid hänsynsfull mot andras mening, och vet att locka fram den och att lyssna till den.
Devinez.
Gengångaren Svart på vitt Den första måndagen i september Det ekumeniska mötet har givet pressdis- månad sammanträda alla rikets lands- kussionen en kyrklig inriktning som inte är precis vanlig i detta okyrkliga land, där ting.
Länets folkvalda representan- pressen sysslar mera med sport, huslighet, ter samlas för att besluta om länets litteratur och inrikespolitiska meningsutby- gemensamma angelägenheter och den ten mellan kolleger.
skatt, som till följd därav för näst- G.H.T.
har förklarat, att verkliga krist- kommande år skall påläggas länets in- na, de som tro på det eviga livet efter detta följaktligen betrakta missförhållanden och nebyggare.
Landstingsinstitutionen ar lidanden på jorden som nigot mycket lik- en form av vår gamla svenska, myc- giltigt.
Ekumeniska mötet visade ett liv- ket beprisade självstyrelse.
Man skul- ligt intresse för sociala spörsmål - alltså le kunna tro, att i vår demokratiska var det inte rätt kristligt.
tid, landstingen äro av stor betydelse.
Men vad som utmärker en rätt kristen och i alla tider gjort det är likgiltighet Men det är - låt oss säga det ärligt för egen bekvämlighet övervinnelse av eg- — ett stort misstag att kalla vår tid ra lidanden förenad med varm medkänsla demokratisk, och den form av själv- för andras och en outsläcklig lust att tjäna styrelse, som kallas landsting, håller och hjälpa.
därför också på att omärkligt övergå Planerna på att starta en radikal präst- förening måste ha stimulerats av de radi- till att bli blott och bart en form.
kala kyrkomän som bevistade ekumeniska Somliga landsting ha mera kvar av mötet, liksom de stimuleras p i annat sätt självstyrelse, andra mindre!
Vi ska av konservatismen inom de hittills existe- prästerliga sammanslutningarna.
stanna vid de senare, d.v.s. dem, som rande hunnit längst på utvecklingens bana, Kanske har ocksi den allmänna klagan över det nya kyrkomötets sammansättning av och det är sannolikt endast en tids- vördnadsvärda och konservativa gamlingar fråga, när de andra hunnit fatt dem.
sporrat " de socialdemokratiska pastorerna ' ' Vi ska i korthet följa händelseför- att, sluta sig samman för att visa världen loppet.
Landstingens arbetsuppgifter att nya tendenser växa upp inom kyrkan.
ha utvidgats under de senare åren i Vad angår kyrkomötets sammansättning, så pekar högerpressen p i det faktum att och med att större fordringar ha denna sammansättning icke är kyrkomötets ställts på den verksamhet, landstingen medlemmars fel utan väljarnas fel.
All- ha att tillgodose.
Samtidigt har den mänheten får själv välja de elektorer.
som arbetskraft landstingen genom sina le- utse lekmannaombuden - de, som äro in- tresserade av att få in representanter av damöter disponerar över, blivit mera mera modern läggning, må laga att de bli beroende än förut av den dagliga ar- valda!
Det är rätt lustigt att erinra sig att betsförtjänsten.
Och landstingen ha samma liberala tidning, som nu säger: ja, därför kommit att använda sig av fast det är sant, man borde intressera sig för avlönad personal.
Allt detta kan man vulen till kyrkomötet, i våras talades om en kvinnlig kupp.
när intresserade kvinnor ar- förstå.
Men att det kunnat ske i så- betade vid elektorsvalet i Stockholm för att dan utsträckning, att landstingen, på trygga fru Ester Luttemans val till lek- sina håll rent av satt sig själva ur mannaombud vid kyrkomötet.
Detta in- funktion, tarvar likväl en förklaring.
tresse borde väl ha varit lovvärt i stället be- Det är visserligen sant, att varje tid, tecknades det med det fula ordet kupp- som ar fattig på levande innehåll, sö- försök.
Fru Lutteman blev endast suppleant.
va- ker skyla detta genom en mångfald dan arbetet för hennes kandidatur denna döda former, med andra ord, den blir gång var förgäves.
I andra församlingar byråkratisk, och det är något, som och nämnder, till vilka kvinnor äro val- aven måste tillämpas på vår tid.
Att h r a.
brukar man bereda plats för den en- da s. k. obligatoriska kvinnan för att där- en institution självmant beslutar att med uppfylla all rättfärdighet.
Här har överlåta sin makt är likväl något mera man inte ansett denna eftergift i t tidens ovanligt.
T y det förekommer - det ot,dska behövlig.
Ofta klagas det: " Vi ville kan icke bestridas - att när ett lands- g3rnaha en kvinna, men det finns ingen ".
ting anställer en s.k. landstingsdirek- F r u Lutteman fyller även högt ställda an- spdk pzi ett lekmannaombud.
Men hon tör, så blir denne, icke en landstingets blev ratad ändi.
Kvinndrna böra Iära här- tjänsteman, utan dess herre.
Han av att inte spilla alltför mycken kraft på styr alla under landstinget stående in- att tränga sig pi den motvilliga kyrkan.
sättningar och anstalter och utarhetar P e t finns utanför den rikliga tillfällen för alla beslut, som landstingets förvalt- kvinnor att göra sig hörda och vara vcrk- ningsutskott skall fatta.
Och vad för- samma i religionens tjänst.
Om ropet p i kvinnliga präster komme frin församlin- valtningsutskottet en gång beslutat, få gnrna själva, d i vore det en annan sak.
landstingets övriga ledamöter, som Men det ropet har inte hörts ännu eller anses mindre framstående utan vidare varit starkt nog.
utredning godkänna.
Man kanske kan invända: hos landstinget ligger ju beslutanderätten och varje ledamot äger sin fulla handlingsfrihet.
Allde- les riktigt.
Men det finns något, som heter partipolitik och partidisciplin.
Även sådant som sjukvårdsfrågor m. m. dylikt måste avgöras under parti- politisk flagg och med proportionell rättvisa.
Det är den synpunkt, som går före allt annat.
I andra hand kommer sakfrågan, och fattas där sakkunskap, så lämnar man sig hellre i händerna på avlönade tjänstemän, vars herrar man dock till namnet får kalla sig, än att dela arbetet med per- soner, som ha större förmåga inom vissa speciella områden, men till även- tyrs ha en annan politisk ståndpunkt.
Man stirrar sig så blind på sin s.k. makt, att man inte ser, hur man helt och hållet släpper den.
Ett sådant landsting är en gengånga- re av sig självt.
Att vara landstingsle- damot blir då, att under vissa dagar uppbära fastställt dagtraktamente och reseersättning, att aväta sedvanliga festmåltider med den moderna, av alla internationella sammankomster stad- fästade välsignelse av den personliga samvaron och att ägna ett par timmar av dagen åt att fatta de beslut, som beslutats, innan landstinget börjat.
Varför bibehålla en sådan skeninsti- tution, som är så dyrbar för skatte- dragarna?
Bättre då öppet överläm- na arbetet till ett ämbetsverk.
- Men först, om det är oss möjligt, låt oss med allt vad i vår förmåga står, söka värna om vår gamla självstyrelse.
detta val har besvarats den frågan: varför avföll Värmland?
Värmland visste, när det valde sitt landsting sist, att valet gäll- de hr Hellbergs vara eller icke vara i riks- dagen.
Han stod j u i ett långt personliga- Förbundet för Kristet samhällsliv har re förhållande till sin valkrets än de fle- hållit årsmöte i Norrköping.
Det inleddes sta första-kammarledamoter.
Det ä r alltså fredagen den 4 september med ett offent- folket självt, läsekretsen.
väljarna.
män och ligt möte, var vid dr Siegmund-Schulze, kvinnor, som trots den stora auktoritet hr en medlem i den tyska delegationen vid ' Hellberg ägt, trots minnena av ett förflu- ekumeniska mötet, och ledare av ett stort tet, d i de slutit upp kring honom med en- settlement i Berlin-Ost, talade om den ty- tusiasm, ha vänt sig i t annat håll.
Inte för ske arbetarens liv och tro.
Själva årsmö- att välja någon mera ny omtyckt politisk tet tog sin början p i lördagen.
Doktor personlighet utan bara för att stärka för- Natanael Beskow, förbundets ordförande, budsleden.
tog därvid i ett föredrag upp till bemö- Folket har övergivit den gamla liberalis- tande alla allvarliga invändningar mot pa- men och hr Hellberg var i folkets ögon cifismen och gav sålunda åhörarna en teo- identisk med den.
För en sidan represen- retisk grund för pacifismen.
P å aftonen tant för en en gång mäktig och betydelse- hölls aftonandakt och samkväm.
full riktning är det inte på nigot sätt van- P i söndagen predikade doktor Beskow hedrande att få gå, när partiet ger upp an- i högmässan, varefter mötesdeltagarna dan.
Det enda verkligt sorgliga hade va- gjorde en gemensam utfärd till Getå.
Där rit, om han blivit invald med högerns höllos t v i föredrag, ett av kyrkoherden hjälp.
Det hade för honom varit att få Sam Thysell i Norrköping om intrycken sin biografi förstörd.
Nu är bans riks- från det ekumeniska mötet, och ett av frö- dagspolitiska historia helgjuten och värdig ken Ebba Pauli om uppfostran till med- f r i n början till slut.
borgerlig ansvarskänsla.
Kyrkoherde Thysell hade förhoppningar om att de kyrkliga representanternas sam- Betty Nansen har varit i Stockholm och manträffande skulle ha goda följder men spelat Gengangere, dramat om modern, som kritiserade p i flera punkter rapporterna i äktenskap med en lättsinnig man får en och budskapet.
Hållningen i fredsfrågan sjuk son.
Alla beteckna dramat som för- hade varit oklar, ställningstagandet till be- åldrat.
Den ärftlighetsteori, varpå själva folkningsfrågan ohållbart.
Vad angick konflikten bygges, var populär, när Ibsen kyrkans ställning till det ekonomiska pro- skrev stycket.
men är nu utdömd.
Varför blemet,, s i var det nog gott och väl att tar fru Nansen upp detta stycke?
Antag- framhålla, att den rike skulle förvalta sin ligen därför att den dramatiska repertoa- rikedom väl.
" Man skall förvalta en mil- ren har s i få roller för tragedienner, som lion som en gåva av Gud. ” Men en mil- icke längre kunna med fördel spela unga, lion ä r långt ifrån alltid en gåva av Gud, h ä r en dramaturg skall göra en kvinna anmärkte kyrkoherde Thysell mycket rik- över femtio till huvudperson i ett drama tigt.
Problemet måste tas djupare än så.
blir hon nästan alltid o f f e r för sin kärlek Fröken Ebba Pauli talade om den osyn- till en ung man.
Och gesten att heroiskt liga klasskillnaden och om hur föräldrar och mot hans vilja lämna honom över till omedvetet uppfostra sina barn till klass- den unga flicka han bättre passar för, ä r känsla genom den skillnad de inlägga i sitt vacker men blir enformig som dramatiskt bemötande av folk ur olika klasser.
Ge- motiv.
Man tycker, att modern skulle va- nom exempel visade hon ocksi, hur klass- ra en outtömligt rik gestalt att göra dra- skillnaden tog sig ut f r i n kroppsarbetarnas mer om, icke bara den unga modern, men sida om samhällskranket.
också den gamla.
Men hon är icke ut- nyttjad.
Stora tragedienner må vara större konst- Detta år var det ministerpresidenten närer efter femtio år än före.
Men de ir- Painlevé, Herriots efterträdare, som öpp- r a hemlösa i tragediens värld.
nade folkförbundsmötet i Genève.
Han höll ett vackert tal, vilket alla vän- tat av honom, att han skulle göra.
Genève- protokollet var visserligen förkastat, men det arbete, som nedlagt därpå, skulle icke glömmas, Under året hade förhandlingar- na om en säkerhetspakt mellan Frankrike, England och Tyskland framskridit och man kunde se framåt mot en rustnings- minskningskonferens.
Avväpning är folk- förbundets huvuduppgift.
Han uttalade önskan att Tyskland mätte övervinna sina betänkligheter mot att in- träda i N.F.
och frångå sina krav p i en undantagsställning.
Telegram f r i n Genève meddelar, att Frankrikes, Belgiens och Englands utrikes- ministrar, som äro nere i Genève, hålla p i att förbereda den blivande säkerhetspakt- konferensen med Tyskland, och att Frank- rike gett efter p i den punkt, där Tyskland gjort de största svårigheterna.
Det sägs, att Frankrike inte längre vidhåller sin fordran att genast utan vidare genombry- ta.
tyska gränsen för att ila ett av Tysk- land hotat Polen till hjälp.
Polen skall hjälpas mot angripare men enligt N.F.
: s tigordning.
Om detta är riktigt, s i är ett långt styc- ke tillryggalagt på vägen mot en trygghets- pakt.
Men Polen tycker nog, att det fått betala resekostnaderna.
Två liberaler i Värmlands landsting kun- d&lt;- inte rösta in hr Mauritz Hellberg i för- sta kammaren.
Men en frisinnad man i Göteborgs- och Bohusläns landsting kunde placera sin frisinnade kandidat, professor Israel Holmgren, i riksdagen.
Det propor- tionella valsättet har verkligen sina under- liga sidor.
Liberalerna i första kammaren har alltså minskats med två.
Verkningar- na av partiets sönderfallande ha nått även dit som de miste göra.
När även Värm- land har avfallit s i undgick inte heller hr Hellberg sitt öde.
Landstingsman.
I ingen av de artiklar, som skrivits kring
Välståndets snaror D e engelska läkarna Gye och Barn- hard h a meddelat att de upptäckt kräftans mikrob, som hittills icke varit isolerad.
O m denna uppgift besannar sig, skulle alltså frågan om k r ä f - tans eller cancerns yttersta orsak ha fått sin lösning.
Men ännu återstår mycket att klara upp, och det är en lång, lång väg tills man kommit alar- hän, att sjukdomen kan förekommas.
D e engelska läkarna uppge, att d e dels fastställt mikroben, dels de inre förut- sättningarna hos organismen som må- ste till för att den olycksdigra kräft- växten skall kunna uppstå.
E n av dessa förutsättningar viss böjelse hos vävnaderna.
är en Men även andra kunna komma till.
Man känner sen länge den yttre retningens betydelsevid läppkräfta.
Piprökning t. ex. kan framkalla denna sjukdom.
Den bekante danske läkaren Hindhede har även sökt f å fram ett samman- band mellan diet och cancer.
Han utgår från att Danmark h a r den hög- sta cancerdödlighet i världen.
På 100,000 invånare komma i Köpen- hamn årligen 1 6 1, 3 dödsfall a v cancer.
I Berlin 133,5 (före kriget), i Tysk- land i sin helhet 87.1, i Sverige 9 8, 3 i Frankrike 7 8, 4 och i Calcutta 11,7!
Nästan var femte person i Köpen- hamn efter 45 års ålder kommer, en- ligt Hindhede, att dö a v kräfta.
V a r - på beror nu detta?
Jo, säger han, Danmark är världens " mest forspiste land ".
Särskilt konsumerar man där mera fett än i något annat land.
V i - dare pekar han på att magkräfta är den vanligaste förekommande for- men.
Men den finns e j hos något annat däggdjur än människan, och bland människor ä r det endast kul- turmänniskor, som bestå sig därmed.
Hos åtskilliga djur, ' t. ex. hundar fö- rekommer kräfta rätt ofta, men e j i matsmältningskanalen.
Förhållandet är detsamma vare sig djuren leva a v kött, gräs eller äro allätare.
Hindhede t r o r att den retning, som förorsakar kräfta, kommer av att människan äter sin föda f ö r het och f ö r kryddad och f ö r övrigt överlastar sin matsmältningskanal.
H a n säger a t t naturfolk, som leva på mer okryd- dad föda e j heller ha magkräfta.
i Indien är, som nämnt, magkräfta yt- terst sällsynt, medan däremot andra former av kräfta är m e r a vanlig.
Men indiernas föda består a v ris, mjölk och grönsaker utan kryddor och utan alkohol.
Japanerna, som också leva på ris och grönsaker, för- tära kryddor och sprithaltiga drycker.
Cancern förekommer hos dem i mage och tarm, oftare t. o. m. än i England.
Cancerdödligheten har ökats betyd- ligt i alla kulturländer under sista halvseklet.
Ar 1842 dogo i England p r I mill.
innevånare 1 7 7 människor i kräfta.
Ar 1905 hade antalet ökats till 885, alltså mångdubblats.
Livförsäkringsstatistiken visar sam- s a sak och även att feta personer äro mest utsatta.
4 3 amerikanska livför- säkringssällskap gjorde en gemensam undersökning, som visade, att kräft- dödligheten hos 3 0 till 45-åringar är 54 % större hos tjocka än hos magra.
Hos kräftpatienter över 45 å r är död- ligheten 3 0 % större bland d e tjocka.
Vid jämförelsen mellan cancerdöd- ligheten i England och Danmark fram- håller Hindhede den stora skillnaden mellan t. ex. lantarbetaren och kol- gruvarbetaren å den ena sidan med låg cancerdödlighet och bryggeriarbeta- ren, gästgivaren och slaktaren å den andra, som ha en betydligt högre s i f f r a, som g å r parallellt med hög s i f f r a f ö r leverskrumpning och andra Grevlnnan Lutfisk Aldrig skall jag glömma mitt första mö- sjukdomar i matsmältningskanalen.
te med comtessan.
Hennes långa, magra gestalt tycktes träda fram ur tomma intet.
Skillnaden i deras dietförhållanden Hon var klädd i en urblekt.
trasig och lap- ligger icke så mycket i skillnad mellan pad svart klänning.
Blusen var hopfäst l e n absoluta tillförseln a v näringsme- kring hennes skinntorra hals med tillhjälp del, utan däri, att äggvitetillförseln, av en stor säkerhetsnål, den långa kjolen särskilt animal äggvita, är mindre hos släpade efter henne och fladdrade för vin- lärarinnornas försvarare påpekar ock- den.
En röd ros i hennes förskräckliga så, att mången ogift har att ensam hä- lant- och kolgruvarbetare.
svarta hatt viftade för varje vindfläkt Den rd en husmors omsorger och bekym- Den engelska cancerdödligheten är hamonierade med det röda sminket pi hen- mer, att även andra anhöriga än make på det hela taget lägre än Danmarks, nes ihåliga kinder men kunde inte rivali- rarinnorna måtte deklarera sin ställ- och egna barn kan behöva hjälp och vilket Hindhede ställer i samband med sera med läpparnas klarröda målning.
ningning till frågan: H a r en lärarinna vård och att många både manliga och engelsmännens större måttfullhet i Hon sträckte ut en lång, smal hand mot rätt att vara g i f t?
E n av d e sålunda kvinnliga lärare har andra kanske allt- oss, och i första ögonblicket voro vi så mat och allmänna uppfattning om, att häpna över henne, att vi inte fingo klart direkt uppfordrade vill därför i det för stora intressen vid sidan om skol- följande framhålla några av de syn- arbetet - politik, socialt arhete, extra det är opassande att vara för fet.
för oss att hon tiggde.
Min engelska föl- punkter och stämningar som i denna förtjänster, sällskapsliv, musik, veten- N ä r kräftdödligheten steg i K ö - jeslagerska, en tillfällig bekantskap, var den fråga gör sig gällande inom kåren.
skapliga studier, sport, samlarevurm första, som hämtade sig och gav henne en penhamn ända till 2 4 och 17 proc.
F.n. tycks motståndet mot gifta eller någon annan hobby - för att in- åren.
1887 — 91 samt 1908 — 12, anser tiolire-sedel.
Den underliga företeelsen lärarinnor vara ganska starkt, betyd- te tala om ekonomiska bekymmer och stirrade pi sedeln.
Tio lire, när hon bett Hindhede det sammanhänga med den om fem centimer!
Hon böjde sig ned och ligt större än för några år sedan.
Det upprivande och slitsamma personliga iii- alldeles klart, att det är de tryckta upplevelser, som verkar mycket mera då härskande näringsfysiologiska kysste givarinnans hand.
tiderna, den ökade konkurrensen och distraherande på arbetet än ett lyck- - Den nådige och helige Antonio vare de åsikten och därav följande propagan- minskade befordringsutsikterna, ligt äktenskap kan antagas göra.
dan f ö r stora äggvitemängder i födan, med er, sade hon med en ovanligt djup som framkallat denna ökade motvilja.
V a d angår " hemmens renässans ” altröst.
Måtte han välsigna och bevara er speciellt animal äggvita.
N ä r kräft- Konservatism och konkurrensrädsla är hävda försvararna, att de gifta lära- för evigt.
dödligheten sjunker i9 proc.
1918 — 22 V i ville fortsätta vår väg, men hon hind- utan tvivel huvudorsakerna.
Många rinnorna i hög grad bidraga till den- sammanställer han det med att agi- rade oss med en si befallande gest, att vi anse emellertid även, att de gifta inte samma.
Många hem hade kanske al- kan sköta skolarbetet så bra som de drig ens blivit grundade, om kvinnorna I tationen det sista året gått i motsatt måste stanna.
ogifta, att skolarbetet måste bli lidan- icke behållit sitt förvärvsarbete även Ni se framför er dottern till en adlig de, då en lärarinna f å r make och barn efter giftermålet.
V a r j e hustru måste riktning.
comtessa och en kunglig officer.
Jag har V a d vårt land beträffar ha vi e j som huvudintresse, då hon får en hus- själv avgöra, på vilket sätt hon mest råkat i fattigdom, men jag är av ädel börd mors alla omsorger och bekymmer, då är sin make till hjälp.
O m hon kan haft så höga siffror eller en sådan och jag vet att uppskatta ädelmodet hos hon måhända vid sjukdom i hemmet med sin lön t. ex. lätta trycket av hans stigning.
som i Danmark, förrän de två vänliga främmande damer.
nödgas gå till skolarbetet efter en ge- ekonomiska börda, gör hon honom an- allra sista åren 1920 — 21.
Tyst gav jag henne också något, och vi nomvakad natt.
F. ö. opponerar sig tagligen större tjänst, än om hon per- Hindhede sammanställer v å r lägre sökte omigen komma vidare.
Men återi- många mot att en hustru, som har sin sonligen dammar hans möbler och la- cancerdödlighet med den betydligt gen den drottninglika gesten.
försörjning, lägger beslag på den för- gar hans mat, och om hon med sitt bi- - Mina damer, sade hon, tillit mig tac- tjänst, en familjefader eller en ogift drag till kassan kan höja familjens lägre fettförbrukningen i Sverige.
ka er än en gång för eder välvilja.
Jag kan behöva.
välstånd och underlätta barnens start i Den allmänna dödligheten i Stock- Ler er tillåta mig detta.
Men därjämte höres röster, som yr- livet genom att skänka dem en god yr- holm och Köpenhamn är ungefär lika Ett halvt dussin nyfikna fotgängare stir- kar på individens frihet och arbetets kesutbildning utan skuldsättning, har stor, men Stockholm har överdödlig- rade p i oss.
Jag tyckte inte om att se frihet.
D e framhåller, att skolan har hon kanske gjort sina barn större nyt- het i tuberkulos och Köpenhamn i dem dra på munnen och det blir si lätt största fördel av att det bland lärarna ta än om hon övervakat varje detalj folksamling i Italien.
Jag gav henne mitt råder fri och Öppen konkurrens, oav- i deras dagliga liv.
D e långa sommar- kräfta.
Stockholm har sämre bostä- kort och vi flydde.
sett kön och civilstånd, då endast ferierna ger henne f.
ö. tillfälle att helt der och lever i förhållande till dan- P i detta sätt kom jag att bli bekant med skickligheten f å r vara avgörande.
En ägna sig åt hemliv den tid, då barnen skarna mera spartanskt.
comtessan.
Snart halsade hon pi regelbun- lärarinna bör f å ordna sitt privata liv, även äro lediga från skolarbetet.
Med I n f ö r dessa siffror och slutsatser det åtminstone en gång om dagen.
Jag som henne lyster.
O m hon tillfreds- förbättrad ekonomi kan ju en kvinna är det intressant att taga del av den började känna igen varje reva och lapp på ställande sköter sitt arhete, angår det s k a f f a god hjälp till sysslorna i hem- hennes majestätiska dräkt.
Hon berättade ingen, om hon är gift eller ogift.
O m met, varigenom hon bereder plats å t undersökning Nils Cederblad utfört mig sin historia - om sin bortskämda en arbetskraft där.
O m en kvinna över " Svenska folkets vardagsliv i barndom, om hur hon gifte sig med ätt- hon däremot icke gör det, har j u en vaken kritik tillfälle att framkomma skulle avstå från förvärvsarbete en- siffrornas belysning " i årsboken H e m lingen av en gammal släkt, om hans ut- med sina anmärkningar i varje enskilt dast därför, att hon redan vore för- svävningar och egenheter och slutligen om fall.
Hon är noga övervakad - av sörjd, vore den ofrånkomliga konse- och Hushåll.
Materialet till detta är Socialstyrel- hans dramatiska död på operan i Venedig, lärjungarna och deras målsmän, kolle- kvensen den.
att en person med pri- en förlust, som hon bar med sinnesstyrka gor, rektor, inspektor, lokal skolsty- vatförmögenhet likaledes borde avstå sens statistiska undersökningar Över och som hon aldrig upphörde att tacka sin alla tillfällen till arbetsförtjänst till utgifternas fördelning på olika poster skyddspatron sankt Antonio för.
Helgonet relse och skolöverstyrelsen.
(H a r nå- gon annan tjänstegrupp än lärare så förmån f ö r mera behövande.
inom skillda välståndsgrupper bland hade sedan dess alltid haft henne mer eller många censorer över sig?)
D e gifta E n viktig fråga är, om kvinnorna arbetare och lägre tjänstemannafamil- mindre under sitt beskydd.
Visserligen själva orkar med arbete i både skola j e r i städerna.
Siffrorna ha grundats var han ibland något argsint och ville inte - Min fru, jag miste be er a n räkna och hem.
Optimisterna svarar: " De- veta av henne, men ofta var han vänlig på förda hushållsböcker.
Med ökat och hjälpsam och visade henne, hur hon era silverskedar, sade han eftertryckligt.
lad sorg, halv sorg - delad glädje, dubbel glädje.
Många hustrur, som välstånd inträder en ökad livsmedels- skulle få lite pengar att lugna den envisa Grevinnan kan aldrig motstå silverskedar har förvärvsarbete a v andra än eko- eller nigontingannat.
som man kan stoppa förbrukning, uttryckt i kalorier från värdinnans talrika anfall.
nomiska skäl, vittnar om den ökade i fickan.
Var si snäll och gör, som jag 2,900 till 3,900 per dag och konsum- andliga spänstighet,.
de erfar, då d e Min garderob var snart plundrad för säger: räkna silverskedarna!
har ett annat arbete till omväxling tionsenhet, d.v.s. f ö r en vuxen man.
hennes skull.
Vilken vurm hon hade för Jag räknade allting i hans närvaro och med arbetet inom hemmets ibland nå- Men även kostens sammansättning strumpor!
Men fastän jag gav henne en allt var som det skulle vara.
got trånga väggar.
Det skulle f ö r öv- skräddarsydd dräkt, som tillhört mig.
kun- ändras.
Köttförbrukningen stiger av- - Ni ser, sade jag, att hon är en heder- rigt vara till stort gagn för såväl yr- de ingenting förmå henne att lägga av sina sevärt, likaså fettförbrukningen, som gamla lumpar.
De utgjorde en allt för in- lig kvinna.
kesarbetet som individen, gifta och Han höjde på sina ämbetsmannaskuldror.
ogifta, om partiell tjänstgöring med- ä, fördubblad i högsta inkomstgrup- komstbringande ämbetsdräkt.
Förra månaden var hon i fängelse för sil- gåves i större utsträckning.
Mången, Efter en tid fick jag besök av en liten pen.
Konsumtionen av fint vetebröd verskedar.
I april var det tvi hattar och som blir överansträngd a v hel tjänst- polis, som lät mig undergå korsför- livlig tilltager och rågsiktsmjölets använd- en regnkappa.
Hon har tagit allt möjligt göring, skulle med något minskad ar- hör angående henne.
ning minskar, allt saker som u r här nu betstid kunna med obrutna krafter och Menar ni grevinnan Baccala?
frågade i sin dar.
Nu har jag varnat er.
och refererade näringsfysiologiska upp- jag med värdighet.
Jag såg ett leende kan jag inte göra mer.
större arbetsglädje sköta sitt kall.
Jag hade velat erbjuda honom en dusör D e gifta lärarinnorna har sålunda fattning icke är enbart av godo.
Den snudda vid hans mungipor.
för att han skulle vara snäll mot min ökade mjölkförbrukningen kan man - Ja, det är det namn hon är känd un- skyddsling, men jag vågade inte, Emeller- många motståndare, men ock många försvarare, som anser, att såväl staten efter sitt utseende, så att säga.
endast prisa.
Någon ökning a v frukt der tid hämtade jag ut en flaska vin, en dryck, som dess enskilda medlemmar har Hennes utseende?
han inte sade nej till.
och grönsaker är däremot e j märk- störst gagn a v att varje begåvning - Ja, Baccala är ett slags torkad fisk.
som Trots polisen fortsatte comtessan att finner sitt rätta arbetsfält - oavsett bar.
Ett ljus gick upp för mig.
Naturligtvis.
A t t man f å r rätta mun efter mat- Baccala är det venetianska ordet för lut- komma.
Hon var emellertid inte något kön och civilstånd.
dyrbart nöje.
En ogift.
säcken är en kand sak, men önskligt fisk, dendär förskräckliga smutsgula fisken, Det var en förskräcklig dag, när jag ta- vore att man även började tänka på att hård som ben, som man kunde få se upp- lade om för henne, att jag skulle resa.
travad på golvet hos någon hökare.
Jag rätta matsäcken efter mun.
D.v.s.: var alltför ond för att kunna le.
Hennes färglösa ögon blevo blodsprängda n ä r ekonomien tillåter en ökning av Men var så god och säg mig nu, var- och hon blev mållös.
Odet berövade hen- ne inte bara en beskyddare utan också en livsmedelsposten bör den svälla ut i för ni har kommit hit.
Vad har den stac- uppmärksam lyssnare, en sällsynt tillgång rätt riktning.
X-Ray.
kars kvinnan gjort?
för en varelse med hennes tvetydiga rykte.
Hon gav ett rörande bevis p i sin tillgi- venhet i det sista.
Jag väntade henne, när när dörren öppnades för en äldre distinge- rad dam i min gamla dräkt och en enkel, snygg hatt.
Jag kände knappast igen com- tessan.
Hennes kinder voro omålade, hen- nes hår borstat och ordentligt.
Hon räck- te mig handen med oförliknelig värdighet.
Om hon i verkligheten inte kunde göra anspråk på den titel hon bar, s i hade hon åtminstone förtjänat den i detta ögonblick.
Det var det mest rörande av alla avsked jag varit med om.
Gud välsigne henne!
Hon återtog sina gamla kläder redan dagen därpå, har jag hört, och försöker alltjämt röra de senti- mentala främlingars hjärtan, som ödet för i hennes väg.
Gift eller ogift lärarinna.
—.
- —
; er Mussolini givetvis fri dyrkan i litiska princip var och är demokra- iverenstäniiiielse med den katolsk i tien, bekräftelsen och skyddet a v de- kyrkans bud.
F ö r annan religions ut- mokratien, d.v.s. återigen av ett gi- övning har han ännu e j lagt binder, vet förhållande mellan medborgarne men gång på gång dyker det upp hot och staten.
Genom fascismen där- därom.
För två å r sedan dryftades, emot, blir patriotismen organiserad tydligen på fullt allvar, förslaget om politisk kraft, d. v. s. blir parti, blir regim ".
att stänga universiteten för andra I syfte att öka d e patriotiska käns- döpta, en bestämmelse alltså mot judarne, och under innevarande lorna och motarbeta alla utifrån kom- år ha planer varit uppe på att in- mande läror, är det, som fascismen skränka valdensernas privilegie.
Pla- genomfört sin stora skolreform, ” den ner, soni väl dock i det längsta kom- mest fascistiska av alla våra refor- mer ", som Mussolini plägar kalla den.
ma att förbli på papperet.
I varje fall, ingen titel gör Mus- Dess allmänna princip är att skolan solini hellre anspråk på än den: stöd- skall vara formativ, att den skall upp jare av den katolska kyrkan.
Just i fostra och e j undervisa.
Underför- kalla dessa (lagar har det givit.
ett nytt och stått, fostra i vad fascisterna rätt egendomligt bevis därpå.
I Mus- nationalismens och Roms anda.
Till solinis l i l l a födelseby Predappio har det ändamålet har man infört reli- igen och tillmått det firats stora fester.
Man har av- gionsundervisning täckt en marmorplatta på det hus, som den en mycket betydande plats på för 42 å r sedan såg hövdingen födas.
schemat.
Vidare lägger man huvud- Man har också lagt grunden till en vikten på filosofi, historia och klas- kyrka, som till minnet av hans mor, siska språk, medan allt vad man för- en sträcka av 1,200 meter från Henriksdals siation t i l l Gäddviken har vägbanan uförts Rosa Mussolini, helgats åt S.
Rosa aktfullt benämner ” moderna ” ämnen i armerad betong t i l l 6 meters bredd.
I Detta torde vara den första enskilda vag i Sve- och vars första sten murats ned jäm- liar fått stryka på foten.
rige, som utförts i sådant material.
Det är detta program fascisterna Svenska väginstitutets te ett dokument vari det förklaras, att Vägen liar tillkommit på initiativ av flera ställen i be- kyrkan bygges på önskan av Benito anse skola frälsa världen, i det de i Kooperativa förbundet, som bekostat själva anbringats avnötnings- anläggningen.
Bidrag har lämnats av andra (Forts. från sid. I.)
Mussolini, soni sedan han kvävt upp- egendomlig glömska av sitt förnekan- trafikanter.
Mark har sålunda tillsläppts av mätare.
Kostnaden uppgår till omkring 165,000 ekonomiska rörelsefrihet, blir ett slags rorsandan och hämnats segern.
" ge- de av all internationalism, nu dagli- Danviks hem, och Stockholms superfotfat- kr.
eller ungefär 140 kr.
pr vägmeter.
Har- fabriksaktiebolag har ut fäst sig alt lämna vid ar emellertid att märka, att de utförda förvaltare för samhällets räkning och nom den största och bästa av rege- gen betona dess giltighet för alla folk en årlig avgäld under vissa år.
och alla länder.
Entusiasm felar, Arbetet, som uförts av Aktiebolaget väg- bergsprängningarna slukat omkring 40,000 erkännes som sådan endast i den mån ringar återställt fädernas religion ".
kr.
förbättringar, har hedrivits med amerikansk kr.
och jordschaktningen ungefär 10,000 han fyller de krav samhället ställer på Samma dag utfärdades det nya be- dem icke.
Skola liberalerna.
som ut- honom.
D i r finnes också ett förslag stämmelser om de religiösa ordnarnes manas, i lika hög grad visa sig i be- derna gäller att flickorna själva hålla tvättat all egen tvätt för två månader, om införandet i direkt efterhärmning juridiska ställning, vilka praktiskt ra- sittning av " levande tro "?
i ordning sina bäddar och sina person- stryka in den egna tvätten för två må- Gunhild Bergh liga tillhörigheter.
Camp-Fire-rörel- nader, kemiskt tvätta en klänning, av det medeltida skråväsendet, och get ge dem samma självständighet som sen söker så mycket som möjligt ut- dräkt eller kappa eller också tre min- ett annat om förändring av parlamen- före 1870 bestämmelser, som åtfölj- veckla flickornas artistiska anlag för dre artiklar.
tet så att detta till hälvten skulle kom- des av nya och hånande uttlanden om Till Hemmets arhetsfält hör också sång och musik, deklamation och tea- m a att bestå av folkvalda ombud, till liberalernas brist på sann religiositet.
ter, samt f å dem att själva kompone- " sällskapstalanger " som innefattar 28 (Forts fr. sid.
1.)
den andra av representanter från de Liberalismen, säger nian, har förosa- ra, författa skådespel, böcker och poe- prov, bland dem: sjunga fem folksån- Andra graden ä r " eldupptändare " si.
" Fackelbärarnas " valspråk ä r: Det ger solo, spela piano eller orgel till nyssnämnda korporationerna.
E t t kat de kriser, som nu hemsöka Euro- tredje reformförslag vill binda kom- pa, därför att den genom sin materia- De ha att inköpa, bereda och koka nia- ljus, som har givits mig önskar j a g att söndagens gudstjänst under tre måna- ten samt att vara värdinnor.
Deras ofördunklat giva åt andra. "
E n av der, författa en berättelse, orden till munernas bestämmanderätt genom listiska livsuppfattning dödat känslan valspråk lyder: Som bränslet föres till de vackra symboler som lånats a v in- en sång eller skriva ett poem som an- upplivandet av ett annat medeltida in- för vad man kallar Uomo elden, så ä r min föresats att giva min dianerna är den som kallas Tems- tingen blir publicerat eller annars an- completo, stitut, det s. k. podestà.
De kommu- mäninskan som själ såväl som kropp.
styrka, min ambition, mitt hjärtas ön- qwah-ta-wah (Han som låter dörren taget till användande, på eget ansvar nala valen skulle därigenom försvinna, genom att den i sin tygellösa indivi- skan, min glädje och min sorg till män- stå öppen) Själens dörr måste hållas anordna och uppgöra program för två kommunen skulle med hart när en- dualism och sitt underskattande av niskosläktets eld.
Jag vill vårda, lik- öppen för varje ny sanning, som hör av Camp Fires veckomiiten, (sådana som mina förfäder sedan tidernas be- våldsmakt styras av en av regeringen pliktens och lydnadens nödvändighet gynnelse ha vårdat den eld, vars namn viilkomnas och f å sin plats i det le- veckomöten anordnas turvis varje vec- vande livet.
Med gästfrihetens öppna ka i något av flickornas hem).
Förfat- tillsatt och under densamma omedel- förött alla etiska ideal, utsuddat grän- är kärlek till nästan och kärlek till dörr menas e j blott gästvänskap i ma- ta och hjälpa till att iscensätta en tea- bart sorterande styresman, den där serna mellan gott och ont, rätt och Gud.
teriella värden utan även att man ger terpjäs, kunna duka ett bord vackert naturligtvis i sin tur blint skulle lyda orätt.
Liberalismen, säga fascisterna, och korrekt, förstå att placera gäster- Tredje graden ä r " fackelhärare ".
gåvor a v sin själs inre andliga liv.
Dessa symbolernas innebörd (och na efter deras rang och betydelse att regeringens önskemål.
E n anordning, tro på oförstörbara principer inom F ö r att höra till den måste flickorna vara fyllda 15 år, ha visat sig kunna det finns många symboler) samt flic- teckna menuen och arrangera ljus- som f. ö. tillämpats före fascismens politiken, det finns för en politiker skärmarna i harmoniska färger etc. styra och behärska sina lynnen och sig seger i tider av oro, exempelvis un- som för varje annan människa, blott själva samt vara i besittning av leda- kornas åskådliggörande av dem i bil- Om denna rörelse som onekligen är der eller insydda på deras högtidsdräk- der kriget i vissa städer, och efter ett, som ä r oförstörbart, och det är reegenskaper.
D e måste likaledes ha ter eller handarbeten tvinga dem att intressant skulle omplanteras i svensk denna i de flsta större italienska sam- kyrkans bud.
Och det finns fortfaran- ådagalagt att de kunna komma överens sysselsätta sina tankar och sitt omed- jordmån låge det kanske närmare till hallen.
Men " kommissariens " eller de efter fascistisk uppfattning, blott med kamraterna, ha förmåga att mäk- vetna j a g med förädlande bilder.
som hands att söka symboler från vår nor- " guvernörens " makt skulle nu ytter- en förebild för samhällsbyggandet, och l a fred och ställa tillrätta, förstå att senare ute i livet ofta omsättas till väl- diska forntid.
Det finns många vack- vara rättvisa mot alla och äga en signelsebringande resultat.
ra sådana.
Kanske den gamle ligare utsträckas.
det ärden katolska hierarkien.
Den älskvärd, trofast och osjälvisk natur Det finns sju arhetsfält på vilka knipa kan ge en del.
J a g återkommer Vad religionsfriheten beträffar, av- ovannämnde ministern förklarade i sitt samt vara goda kamrater både i arbete Camps-Fire-medlemmarna kunna för- i en följande artikel till ett förslag om tal att den nutida staten kan till läro- och lek.
Alla kårmedlemmarna inom värva sina hedersutmärkelser eller svensk tillämpning av Camp Fire rö- I. B — d.
symbolbilder och de innesluta i sig det relsen.
mästare e j välja någon bättre än To- en avdelning utvälja bland sig den ler de kamrater som kunna anses v arbete och de möjligheter som kunna nias D ' Aquino, en förklaring, som diga till inträde i ” fackelbärarnas ” uppfostra, utveckla och föra den kommit fascistpressen att jubla över ärofulla krets.
Ingen Camp Fire Girl kvinnliga ungdomen till en harmonisk att man nu går tillbaka till äktitaliensk f å r tugga tuggummi eller äta mellan och framåtskridande makt inom sam- tradition och vänder sig bort från det måltiderna, alla sötsaker och konfek- hället.
fordärvliga inflytandet av Hegels tyrer äro strängeligen förbjudna, en- De sju arbetsfälten äro: Hemmet, dast som dessert efter maten får helt Hälsan, Lägerlivet, Handarbetet, Na- idealism.
litet därav förtäras.
F ö r alla tre gra- turen, Affärslivet, Medborgarskapet, Naturligtvis heskyller man också Patriotismen.
liberalerna för brist på fosterlands- Alla dessa ha underavdelningar som kärlek.
” Liberalerna kalla sig patrio- sedan äro uppdelade i upp till 30 olika ter ”, har en av fascismens främste arbetsprov.
män sagt, " men deras politiska prin- H ä r ett exempel.
En avdelning ly- cip var och ä r friheten, bekräftelsen dande under Hemmets arbetsfält he- ter " Tvätt " och utgöres av tio arbets- och skyddet av friheten, d.v. s. av prov såsom: att hjälpa till med en ett givet förhållande mellan medbor- tvätt för fyra personer och vara med garne och staten.
Demokraterna kal- om den från början till slut, pressa la sig också patrioter, men deras po- en kappa, klädning eller dräkt.
ha Facism mot liberalism.
Flickorna vid lägerelden Ura- (59) Getingen R O M A N av E.
L.
V O Y N I C H (Forts.) Vakten rörde sig utanför dörren, och Getingen stod med filen i sin lyfta hand.
Var han upptäckt?
E n liten rund kula stoppades genom nyckelhålet och blev liggande på gol- vet.
Han höjde sig ned.
Det var ett sammanrullat papper.
Det tog lång, lång tid, och de svarta böljorna svämmade över honom - vattnet brusade i hans öron —!
H a n böjde sig j u endast ned för a t t ta upp en hit papper.
H a n blev yr i huvudet.
Många människor ble- vo yra i huvudet av att böja sig ned.
Han vecklade upp papperet.
" Kom i natt.
vad som än må hända.
Syrsan blir i morgon förflyttad, och detta ä r vår enda chans. "
H a n tog åter upp filen och fortsat- te sitt arbete, tigande, envis och ' " ör- tvivlad.
Klockan var ett.
Nu hade han ar- betat i tre timmar, och s e s av de åtta järnstängerna voro genomfilade.
E n - dast två till - Han började erinra sig andra till- fällen, då dessa förfärliga anfall kom- mit över honom.
Det sista var på nyåret.
H a n darrade ännu r i d tan- ken på de fem nätterna.
Men den gången hade det inte kommit så plöts- ligt.
H a n tappade filen, och för för- sta gången sedan han blivit ateist, bad han i sin ytterliga förtvivlan, bad till någon - till intet - till allt.
- Inte i natt.
L å t mig bli sjuk i morgon.
I morgon skall jag uthärda vad som helst.
Rara inte i natt.
H a n stod med båda händerna tryck- ta mot sina tinningar, och ännu en gång tog han upp filen.
Ännu en gång skred han till arbetet.
Halv två.
N u hade han börjat med den sista järnstången.
Hans skjort- ä r m var sönderbiten i trasor.
H a n hade blod på läpparna, och blicken skymdes av en röd hinna.
Svetten strömmade från hans panna, och han filade, filade, filade —.
- E r s eminens!
E r s eminens!
fann de Rivarez.
soni låg där utan Montanelli vaknade häftigt.
Ilet medvetande.
De gjorde genast allarm var hans tjänare som knackade, och och j a g blev ditkallad.
När jag un- han reste sig inekaniakt för att öppna dersökte cellen, fann jag att alla järn- dörren.
stängerna framför fönstret voro ge- - Klockan ä r nio, ers eminens, och nomfilade och ett rep av sönderslitna guvernören liar kommit hit.
H a n &lt;i- klädestrasor hängde ut genom gluggen.
ger, att det ä r i en mycket viktig an- Järngrinden, soni leder till en under- gelägenhet, och eftersoin han vet, att jordisk tunnel, var olåst, så det ser ut ers eminens brukar stiga upp tidigt - som om vaktarna varit med i kom- - J a g kommer strax.
plotten.
Kardinalen klädde sig skyndsamt Men hur hade han blivit liggande!
och gick ned.
Hade han fallit och skadat sig?
- Det är mycket opassande att - Det var också min första tanke, komma så här tidigt, ers eminens, bör- ers eminens, men fängelseläkaren upp- jade guvernören.
täckte inga märken som kunde tyda - Jag hoppas att d e t inte hänt nå- på ett fall.
Den vakthavande soldaten got?
sade att Rivarez i går afton såg myc- - Jo, och det ganska mycket.
Ri- ket dålig ut och inte smakade sin varez har nästan lyckats rymma.
kvällsvard, men det skulle inte varit - Men han har inte gjort det, och mäjligt för en sjuk människa att fila då ä r j u ingen skada skedd.
Hur gick av järnstängerna och klättra ned på Get till?
muren.
- Mann farin honom på fängelse- - Vad säger han själv?
gården, alldeles invid en liten järn- - Han är.
fortfarande medvetslös.
grind.
När patrullen klockan tre i - S å egendomligt.
Vad säger dok- morse kom f ö r att inspektera gården, t o m om det.
snubblade en av karlarna på något fö- H a n vet inte vad han skall tro.
remål, och när de lyste med Iyktorna, Han säger att det inte lir något fel med — hjärtat, men vad det iii l i a n ha varit, så måste det ha kommit på mycket plötsligt, just som lian var på väg att rymma.
F ö r min del hetraktar jag det som ett direkt ingripande av för- synen.
Montanelli rynkade ögonbrynen.
- Vad tänker ni göra med honom?
frågade han.
- Ja, det är en fråga, som måste avgöras inom de närmaste dagarna.
N u ha vi sett, vad följden blir a v att t a bort handklovarna med all re- spekt f ö r ers eminens: - Jag hoppas åtminstone, att ni in- te sätter dit dem så länge han ä r sjuk.
E n m a n i det tillstånd.
som ni beskri- ver, l i a n knappast göra några ansat- ser att fly.
- Det skall j a g nog se till att han inte gör, mumlade guvernören f ö r sig själv, när han gick.
Jag ger tusan i kardinalen och hans sentimentala skrupler.
Rivarez är slagen i järn, och det skall han förbli, antingen han, ä r sjuk eller ej.
— (Forts.).
