# ID: svediakorp-per3252
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,557
# sentences: 792
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


?
~ ~ ~ Nr 36.
5 sept.
.
~ ~ ~ P N:r 36.
3 h g.
1925..
Nllllllll~llllllllll~lllllllllllllllllllllmll~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~IIIIN~N~II~I~IA~IIIIIII~IIIIIIIIIIAN~R En levande t r o l u a r l ' Ir 36 ~ De som sudarna ilsia Det, tadigen £0.
k r v a n n d e ha absolut majoritet, mlste de, som ke alltid h leda; ill insatser * *, Det nr * dagselmuddil ah Liberalismen är en levande fros som en viss ' pänning!
' land det liberala inta @ en mellanställning, f 5 avgöran- och däri m b t e vi instämma.
Men dm värmm 1 % som en mjuk solrök ever flo- alltid kommer att finnas inom eller partiets medkmmar inför avgörandet det i Sim hander, och det blir d: levande tro p: den enskildes,,, öjlighe- dm.
partiets ödep och de libemia Press- vetvis majoritetsgruppen bland dem, ter, vare sig det gäller rätt eller plikt, N * h m lekte i fridfull ro utom politiska partier, sa länge,,, än- m in &amp; organen ha givit utlopp åt olika stäm- som detta tillfaller.
Det är eq enkel som skapar liberalismen, gör att denna De kasfade mfr Pinnar %t m hundvalp: niskor tro pä människor.
= ' je pang m pinne loabdes gläfste =I- ningar.
räknefraga, ingenting annat.
under nya skeden,,, aste uppträda i 1 skrdm.
Skall partiet officiellt upplösas el- För att fortsätta var granskning, ständigt förnyade fonner, skulle den ~ ~, " f: e ~ ' &amp; ~ d a n Vita * gula, m r t a möttes $ ekume- ler icke, det är den stora frågan!
In- ju svagare ett parti är.
ju mer mbte inte ha nagot annat att uh.ätta, än att i dm lilla nodMten, Deras möte med gen kan förneka, att det ä r ett bety- det söka stöd hos andra partier.
angsligt göra ' kevär utn för sina gam- mm var fastgjord vid strandm minmot.
varandra av E. W. sasom delsefullt ögonblick i svensk politik.
Ibland ha de frisinnade och de liberala la reformer, da vore Iibealismen död.
" cktes häftigt nr sin middagslur.
&amp; syna vittne.
Nar Frisinnade Landsföreningen ef- grupperna uppträtt gemensamt, ibland - " J- undrar ': d e siuttidringen.
h u Dess kan liberalismen icke dö sannig, (han satt i den m d a bekväma t r r d. s. k.
27 majbeslutet 1923 delade - det ar uppenbart - ha libmlerna dess Ievande no har gia dicksstO ' m) * Ond- i det " la Upp sig i ett frisinnat och ett liberalt orienterat sig mot h6ger, de fri._- M~~~~~~~~~~~~~~~~~ i tider, fast den icke alltid blivit före- är fö " " inli@~t att dö. ' '
parti, sa avgjordes kanske då mellan- de mot saeialdemokraterna, M i den ledande artikeln: medicinens gör " I strypt vid faelsm ".
=de d m trädd av pressorgan och politiska par- öde.
oss ärliga, det ännu för de pdwar.
Rrup, ier.
' O * det är saledes fragan, det Mge mannen utan tvekan.
lutade sig fram- det var brist p8 sammanhallning eller perna att ater förena sig.
fO ' kPafiiet Och sverim * Ii- rättare sagt brist p5 förmåga till sam- Hur är d i stäl.ingen?
nar l i k - e &amp;: r 2:; m n, i f z:: nu ha att om ' lra m ' hade Med ett budskap till världen avslöt manhallning, som gjorde sprängnin- ralisma ingen plats i var tid l Ar matmalming a h &amp; dc ekumeniska matet sin sammankomst.
gen, icke som ske$t angav, formule- det sa, att,, är sonaldemokiaterna val dagars Itberalism skall föras fram ge- sig särdeles dyster pä en!
smal sjörmnski- ett politiskt pafii eller inte.
L i k - sta.
" de närvarande naturligh&gt;is undantag- Vi redogöra för och granska dess in- ringen av en speciell fraga, ~ ~ j ~ ~ full i majoritet, - bli mellanparti- ralismen sjalv dr nog sin väg fram, " ' " nehall i artikeln: Eldskapet fran teten &amp;,, bildade tva hu- utan,, idare utstrukna, skall det dm On- hur hird än utvecklingens strid blir, " Pnt " ~ Stoikhorm.
vudwpper, en del stannade utanför, hela i en klasskamp sa du väl " lv hinner dit " o medan f n m mot förnyelsens dag, oberoende Meningsskiftningarna inom den äldre mannen skrattade ljudlöst och tig, att det fatal röster, som reagera * av om falla Vi al- instammandr de Landsföreningen grundade sig p3 haremot, omöjligt kunna göra sig hör- drig glömma, att liheralismen ä r en le- Katarina Dashkov t a r en s.sk mär- saknad av gemensamhet * det var in- da, utan drunkna i sorlet?
J ~, vid do sr, m e.
mul vande som ej kan bindas.
Det vara glad att f 5 á och 1 % sig.
~ det keskvinna, som levde p8 den tiden, d: gen strid mellan det som varit, och, jet ~~t liberala pressorganet i likkista, det medger j * " sa kvinnor icke hade rösträtt, men där- som komma emellan den gam- iqyheter hävdar, att liberalismen därför jnte ett parti be- sig ' v- ' lad att " nawet * det inte, Om hal1er emot de begavade ganska ofta fingo la frisinnade eller liberala askadnin- tilldag har en alldeles stor det nu ".
dränka mig för livs- göra sig gällande ansvarsfulla po- gen och en ny tids.
~ ~ har t t ul,prnft ~ att tylla och hetechar denna det lyckas att öka en tum p ' s ' ' SWer i d m hPr hetfan.
det kan ni s i t a att kompromissa och föl- er pk ' ster.
Nu ar f&lt;jrhållandet precis tvärt- n g med nog skfirpa och allvar fram- n i d ett mycket modernt namn. "
n- längd.
genom -.
.
Där- m för m -- - ' P 6 r l o f m b i n g m rir synbailigm i m nilits, men här jr.den M l f i - W n k - hesvakty D e t i r det mo; ierlla! "
det Iiheralismens sinnesförfattning, som inte h l i d h d n av ten, har ligger förklanngen till hän- ordet: .nvill frden sa rosta nig Igenom fanharare.
Liberalismen är en levan- att han slog ann65gcn i ett böra av bor- delseförloppet, majoritets- för kriget ", hnr rar igm, d. v, det.
nar han upprepade sin försäkran.
de tro ' Budskapet fran Marsei " es, där so- eller minoritetsgrup- undcrgingo en till tänderna väpnad vakt.
&amp; som " Det undrar jag ".
sade den gamle man- samlats till interna- nigon förnyelse efter sprängningen.
frihetens härare.
Och den ärade tid- Kan denna tro f &amp; ett praktiskt or- n m mjukt.
finnes i samman- de ha förblivit som de voro dessfórin- ningen tillägger, att denna skyddsvakt.
gan i vHr tid?
I sa fall genom ett ra- Ilen unge =de ingmting, ty ämnet hade trängd form p5 5: te sidan.
nan.
Den praktiska skillnaden mellan som förut varit uppställd gent emot dikalt vänui~terförbund - dess medlem- upphört att intressera honom.
Han följde * - s.
yer ', ut parti - W - ' * de bada grupperna har genom en till- Fru Maj Hirdman offeqtliggör i fällighet blivit mycket stor, och det har förvillat.
Sa länge nämligen.
som dag i Tidevarvet en verklighetsskild- varken höger eller socialdemokrater ring, kallad Dödssömnen.
en flönkladd flicb.
det koniervativa trycket, hädadefter mar m3 kalla sig frisinnade, liberala kommer att överflyttas till den social- eller socialdemokrater som förut- ~ ~ ~ t ~ e l k a ~ ~ d ~ ~ ~ ~ ' ~ l demokratiska gränslinjen.
n.
N. er- sätfnin&lt;l~lösf vilja göra rättens lagar glitter,, ar,de om lienneS bra ar- känner själv " att en sklan uppgift ie-l till samhällets.
mar.
Hon var för lfrngt h r t a för ?tt han - l.
Nu börjar höstkampanj &amp; igen ef- sommarens stillestand.
Man har ef- terlyst rubriken: Mötesplatsen i Tide- varvet vi hoppas, att snart f5 anled- ning att använda den PS nytt.
-.
Vita, gula, s v a r t a.
l n ~ ~ ~ ~ skulle kunna K, om hon var vacker.
men hennes r0relser vor0 fulla av liv och li- vet var det härligaste som fanns. '
Varför dá bekymra sia om d g e n?
Barnens gälla skrik fick en mera genom- trängande ton.
gläfsandet blev häftigare.
~~~~kstah~ Den diskission (som kallade upp de skilt välsignade, uttalade den förra vis inte besvarad.
Men diskussionen ~ t mest mileriska talarna under hela sina bekymmer över människornas var i alla fall mycket karaktäristisk.
log fOrtifm ' r ' i ' gen skutt ' lPp &lt;len ekumeniska konferensen, var rasdis- oerhörda tillvixt p5 jorden och sade, Bör man känna sig irriterad och Iilo landningsbppan ' a n vår fantasi ej eds kan fatta dess förödmjukad, om det skulle falla sig De ha Istit Fan de s i, att vid d g o t tillfäile rcpresentan- nu hunden ge sig ner .and s i ö d s e t ter för dm svarta och den, la, sen, p, ful, av ~~~$:t~~:f2,tvgrg~nngpi " Or de !F?
hoppa i kommitten som utsiht densamma, var kymmer.
De vita äro " som barn, visa sig st5 över och sköta sig bättre ungar! "
Igen ' hor " l en tysk professor Richter och troligen som leka med elden ", de lära de övriga än representanten för de vita?
För UPP Han näs " u ' OpPde jämfota ' de intressanta uppslagen hrnr, m r r n a sin kunskap om naturen och min del blir jag höflidlipt berörd och sina formaningsrop uh med de utomordentlig stranga ankla- sina knep till dess behärskande, de världen och dess möjligheter vidgas, han hojtade ' Or mun Innan bevia för mina Ögon p: att d i jag ser .uppträda samtidigt övermodifl.
sniket gelserna mot kolonialmakterna, till ' lUtat var hal ' väg ' ha " Stockholms Beoraf ningsbyra vilka Tyskland icke längre hör.
I och utmanande, likgiltiga för den hit- andra raser lika väl som var egen Over med lediga simtag ' Il l I.
I ' U ~ I I ~ F.
I &lt; G I ~ varje fall Iiade .kommissionen för de terhet, som hopar sig.
Tlcn slutliga kunna frambringa ädla och utsökta i mte ' Iranoten ännu.
(Iltablera&lt;l I &amp; %) int ?rnationella problemen icke konfe- fragan blev den: hur ska vi kunna (5 mänskliga representanter.
Och det skrek rerat rned den kommissionen, som ha- in kristna principer i behandlingen av synes mig.
att de vita gott ha r8d, ifall " Akta dig för ' jógräseL A l l ~ r $ ~ A ~ ~ ~ ~ ~ ~ R ~ s ~ ~ 3 3 9 8 han de de moraliska och sociala prohlemen de färgade raserna.
d att dessa inte de skulle känna sig underläpna i en siuttio5fin * för an resa sig nr sin Ombpsórjrr so&gt;n given situation, att erkänna det.
om hand.
Ty medan &lt;len sistniimncla bara möta dem i missionärernas pre- och rldbcgiingclrcr, allt till " för Guds skull.
akta dig! "
fördömde familjehegränsning och för- dikan?
billimste pris.
Orcler f r i n landsor-, (Forts. i sid. 6) ten expedieras sk.mdcammait.
lklarade de h; iriirika familjerna sär- Denny nyttiga fraga blev naturlifl- ~ " kO~g~ " ar Fg Ivor I 7.
.
.
s m o de fl s a r 8 e f e ffzc tl För till de s m yngre t l som de Valpen flesta Ad hade f &amp; räddat de äid- sig och klattrade uppför strandhanken, m m f bestir till icke ringa del i utväljandet a v d e básta inköpsklillonia.
floden ville inte hli narrad FQ hyte.
den fi livsmedel är valet lätt I " &amp; ra 123 buiiker gäller principen: hade m p i t $tt o f i n a h d w i t h o n a ner till sitt altare.
sam var.
prytt med langa.
h6gsta kmlit4 till Iägsta uns. ' "
~~$~~~~~~~~~~~~~~~~~N~~~~~~~NII~~I~~IIIIIIII~~IIIIIII~IIIIII~~~~~~II !NI~II~III~~HIIII~IM~~~I~~RRI~~~~II~~H~I~II~NI~I~I~I~III~I~I Konertmtiansf6reningen Stockholn~ m. O. P &amp; RESTAURANT R.
U N A N I~IIIIIIII~~IIIIIIIIIIIIIIIIWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIII hbrnct ar sjö- och Thulegatorna Sundsvaii I A U T O M AUTO-CENTRALE ' N Llruq benhesliga och moderna lokaler.
Enskilda rm.
för umksám.
Piano till gästernas f8dogsndc vid enskilda samkvlm Telefon 265 SWDERTXUdE av grön k a n o t a slutligen förde honom till- p3 att mm ivrigt i livet, ursäkta h611 sig.
f ö r t i f m f r r i n m ännu nya och.
begagnade i olika prislägen far alla ändamAl.
Goda betalningsvillkor.
ä t e r man bäst i hela staden N % baka till Mten oskadad och vacker i dö-, " Ingen dödlig kunde ha gett sig i efter honom, jag kan knappt simma och far kramp inom ett par sekunder.
det vet du.
M m du gode Gud1 S i ung som han.
det är o b d i g t.
om det frmin- stone hade varit du eller jag nn.
.
n k 0 n,,.
.
.
.
.
.
. "
l Telefon 265.
rättviqa " ~ c nndrar t i himlm jag ".
viskade sjuttiofrringa ömkligt ..
Han kände sig mycket gammal och tirar av hjälplöshet runna nerför hans kinder.
~
Svart på vitt Medicinens påvar Det var en gäng ett ämbetsverk med ehuru D r.
Muhl anser sig h a v a styrkt medlemmar voro även gamla och äre en så stor differens mellan henne.
och vördiga och slagröda.
Det berättas Höjers meriter till hennes favör, vil- att kollegiets ordförande brukade ket brukar berättiga till förbigående upplösa sammanträdena med ett ” Ja, av förordet - s i anser h o n det bero då gå vi, mina herrar, d. v. s. de, som kan gå. ’ En annan tid h a r kommit.
Sund- befattningen i fråga ”.
hetskollegiet är i c k e längre ett kolle- Ännu mera markant är medicinal- gialt verk.
Det har blivit en medici- styrelsens uppfattning om kvinnliga nalstyrelse med en beslutande general- läkares underlägsenhet i d e t förord, direktör i spetsen.
Det har d r a g i t in i som Medicinalstyrelsen utfärdat fur nya och tidsenliga lokaler.
långt bort sin l e d a m o t medicinalrådet Edén, be- från centrum.
M e n en verklighets- t r ä f f a n d e Iäkarebefattningen vid Folk- f r ä m m a n d e ålderdomlighet och stelnad skolseminariet i Stockholm.
De byråkratism vidlåder ännu verket.
Det medsökande, som kunde komma i f r i - har svårt att anpassa sig efter sena ti- ga, voro d o k t o r Törnell, den givet ders barn och dess underliga uppfatt- mest meriterade.
men som f ö l l f ö r ål- ning om människors rätt och varde.
dersgränsen, o c h doktorerna C h a r l e s Mrs Cadbury, som på ekumeniska mötet höll inledande föredrag i frågan om sam- arbete mellan arbetare a h arbetsgivare a h ordnandet av industriens bostadsförhållan- den, har för m daglig tidning berättat nå- got om sitt arbete for dessa saker i Eng- land.
Hon har dir tillsammans med sin man skapat en mönsterstad: Bournville, och leder alltjämt dess utveckling Hon glömde emellertid att tala om, vilka pro- portioner hennes verksamhet som värdinna tagit i sommar.
På sitt gods på landet har hon under sommarmånaderna varit värdinna för 19,000 gäster.
Garden-parties på ett par hundra personer, oftast arbetare och arbeterskor ha varit regeln så gott som varje dag, berättar oss en svenska, som be- sökt den av Cadbury stiftade internatio- nella högskolan Woodbrooke.
När M e d i c i n a l s t y r e l e n s c h e f icke Lundberg och Ada Nilsson.
Seminariestadgan föreskriver förstår, hur allmänheten reagerar f ö r de saklöst spillda människoliven vid utrotandet av ohyra, får han m dålig press.
Från många häll kommer i dessa dagar kritiken mot vår översta hälsovårdsmyndighet.
Det är icke i n - dast det kanske något mystiska För- bundet Folkhälsans vänner, som sät- ter som en bland sina förnämsta punk- ter: Bort med Medicinalstyrelsen.
Den bör ombildas till hälsovårdsdeparte- la råd och upplysningar lämnas gratis till dem, som hava svårt att betala något, men d i intet kapital står till byråns förfo- det tacknämligt, om de, som så kunna, betala något till täckande av de an- gande är Nyligen omtalades i Tidevarvet ett för- sök, som i England gjorts att avskeda m lärarinna, därför att hennes man ansågs förtjäna nog for båda.
Det misslyckades.
men tendensen finns nog kvar.
Uttrycket “ dubbelförtjänst ” förekommer också här i Sverige i artiklar, som hetsa mot kvinnan i förvärvsarbetet (Se Sv.
Dagbl.).
Från Tyskland meddelas nu om ett all- varligt slag, som drabbat den gifta kvin- nan i statstjänst.
I den nya Weimarförfattningen hette det ärligt och frankt: “ alla undantagsbestäm- melser for kvinnor i statstjänst bortfalla.
M e n nu är det hårda tider.
och det gäller att göra inskränkningar.
Riksregeringen begär nu hos riksdagen lov att uatn vidare få avskeda alla gifta kvinnor i statstjänst.
Vid andra läsningen motsatte sig samt- liga kvinnliga riksdagsmedlemmar detta förslag utan avseende t i l l respektive par- tiers hällning.
Genom deras hållning lyc- kadis det art få i n knapp majoritet för Amerikanarna vid det ekumeniska mö- tet, hänförda av det svenska kungahusets älskvärdhet, gästfrihet och intresse, lära ha förklarat, att Sverige säkert blir Euro- pas sista monarki.
Det är mycket troligt “ Frisinnad ungdom " har knappast av nö- d i n att dra en lans t i l l dess försvar och att söka skrämma med alla faror och ve- dervärdigheter som vore förenade med ut- övergång till republik.
tryckligen, att vid läkaretillsättningen Men att som artikelförfattaren gör, kalla avslag.
” monarkiens fasthållande rid v i s s därav hänsyn skall tagas till erfarenhet och oförtjänta samhällsklasser, adliga och för- De duktiga högerkvinnorna, som gått ådagalagd skicklighet i vad som rör mögna ” för ett ” socialt missförhållande ”.
mot sina partier, blevo illa åtgångna av kollegerna, trots att det heter i författnin- allmän hälsovård o c h skolhygien samt det är väl ändå inte att sätta in kritiken gen, att det icke får övas tryck på den en- på rätt håll.
Det måtte väl vara riktigt a h personliga lämplighet.
skilde.
Vid tredje läsningen var deras Doktor Nilssons meriter i skolhy- passande.
När engelska kungaparet för mod brutet, och de kröpo till korset.
Re- några år sen för första gången bevistade geringen lade hela sin kraft i vågskålen och gien äro så odisputabelt större än de ett fackföreningsmöte, då tyckte man där- fick sin vilja igenom.
I dessa svåra tider båda andras 19 år mat respektive emot att monarkien börjat urspåra Ska kunde man inte tolerera någon dubbelför- 6 och 4 år som skollärare.
alt t.o.m. det vara, så ska det vara och var rak på tjänst.
Kvinnor.
vilkas m i n ha en säker Medicinalstyrelsen ger upp, men för.
sin plats inkomst, måste finna sig i att avskedas.
ment under lekmannaledning!
klarar, att h o n är sina medsökande Män få ju icke samtidigt ha både en rik- Nej, även de egna knorra.
Medi- ” underlägsen i allmän hälsovård och Natonernas förbunds opiumkommitté lig pension och cinalstyrelsen har en rättskemist.
i övrigt ”, vilket väl h ä r betyder den har sammanträtt för sjunde gången i Ge- Riksförfattningen har alltså på denna Platsen har i 6 — 7 år skötts på för personliga Iämpligheten.
Och denna nève Kinas regering har demonstrativt punkt blivit - en papperslapp och intet — ' " ' * ordnande utan att Medicinalstyrelsen personliga olämplighet säges, mirabile vägrat att låta sig representeras, detta for Die Frau im Staat frågar, varför rege- anmärkt p i dess skötande.
Så skall dictu, bero på, att hon är utbildad gy- att visa sitt missnöje med Västmakternas ringen inte avskedar den stora skara av d e n nu bli ordinarie befattning.
Med nekolog, d.v.s. specialist i kvinno- hållning till Kinas opiumfråga under opi- tjänstemän, som äro anställda som pass- umkonferensen i vintras.
styrelsen tillsätter med utsökt omsorg sjukdomar; här, där det gäller sjuk En engelsk medlem av kommittén fram- kontrollörer r i d de många gränsövergångs- höll, att någon minskning i opiumförbru- ställena.
Det är ju dock en medeltida fö- 3 utländska sakkunniga, som av de sö- och hälsovård u t unga kvinnor.
kande placerar platsinnehavaren sist Enbart löjeväckande synes det vara, ket icke kan spåras, trots det internationel- reteelse, som inte passar den ljusa, snab- bo nutiden.
och på grunder, som anses innebära när Medicinalstyrelsen ivrigt framhål- la konferensarbetet.
Emellertid är det nyttigt, att kvinnorna Samtidigt meddelar det internationella obekantskap med befattningens egen- ler sitt medicinalråds stora förtjänst art. Icke mindre än nitton av huvud- som besiktningsläkare i Haparanda un stadens der krigsåren.
denna i dens ögon uppenbara orätt- le förnämsta läkare med fack- kunskap på området protestera mot visa Mjt.
och tio av beteckning.
Det pågår alltså livliga försök kvinnorna intresserat sig alls vid valen — d e m begära, att Kgl.
läkarebefattningen till ett kvinnligt se- E n minarium än doktor Nilssons mång- till insmuggling av opium till Kina från d5 är det för sent att komma och be om hjälp a h att klaga.
Europa.
demonstration mot Me- åriga poliklinikverksamhet a h 20-åri- dicinalstyrelsen.
ga praktik för övrigt.
Styrelsen h a r även svårt att jämn- Sammanhanget är svårt att förstå, ställa kvinnliga a h manliga läkare.
Den h a r alltid haft sinn dubier i den saken.
Ä n av omsorg för staten o c h allmänheten.
Än är d e t av om- sorg om de stackars kvinnliga läkarne själva, som de t. ex. e j lämpligen kun- na anförtro provinsialläkarebefatt- ning.
Tänk, om en tjänsterna skulle tvinga henne att f a r a i hit ensam med en man!
Tidevarvets har förut redogjort för Doktor Greta Muhls fall.
Medicinal- styrelsen har förbigått henne rid till- sättande av överläkartjänsten vid Flensburgska spädbarnssjukhuset i Malmö.
Doktor Muhl h a r klagat hos KgI.
Mjt.
a h säger, att hon " under ärendets förhistoria kunnat förmärka en viss deras sak är före i riksdagen och klaga de av kolera skall utse nya sakkunniga.
nog så kraftig ras av den kinesiska tullbevakningen av norna i svensk statstjänst vakna upp, när Avlusning upptäckan- opium, morfin.
kokain och heroin, som, fläcktyfus o. dyl. skul- komma med europeiska och japanska båtar.
över, att inte mer kan göras för dem, är Det som kommer från Europa, och det meningslöst.
När riksdagen en gång fått sålunda vara mera meriterade för genomgående tendens, som konsekvent gjort sig gällande vid sty- relsens behandling av saken i dess di- ka skeden, en tendens, som väl stäm- mer överens med Medicinalstyrelsens e g e t yttrande, när 1923 års lag angå- ende kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag såsom förslag var remitterad till sty- relsen, men som icke synes mig lika En medarbetare i Morgonbris, - H. F — d, Då man själv mottagit m rikedom, ön- skar man att få tala d 4 d att den må komma även andra till del.
Därför ber jag Tidevarvets redaktion ville offentlig- göra följande intryck från kursen vid Fo- gelstads medborgarskola: Vi voro tjugotvå lyckliga, som samlats dit från d e mest skilda trakter av vårt eget långa lind.
samt från vårt broderland, Nor- r?, för att under tre veckors tid leva ett den på demokratiska principer och avser intellektuellt och andligt liv.
ytterligt inne a t t ställa var och inför sitt ansvar som hållsrikt.
Skolans kärna var innerst ro, samhällsvarelse och fullmyndig med borga- ja, frid — därav kom kraften att orka ta re Och för alla dem, som aktivt deltaga emot all dess strålande givmildhet Ty ri- i det politiska a h kommunala arbetet och kedomar gåvos oss, vidder rullades upp för i arbetet inom de politiska organisationer- våra kanske nog d närsynta ögon, och v i na, bör skolan bli till ovärderlig nytta. ” fingo vara med om ett ömsesidigt givande Morgonbris innehåller även m artikel om och tagande i den goda viljans tecken Tidevarvets rådfrågningsbyrå för föräldrar, Vi fingo blicka in i andras arbetsvärldar ur vilken vi citera.
a h taga det av andras kamp a h svårig- Byrån flyttar den I oktober i år, jämte heter; kanske lades därvid grunden till Tidevarvet, till Trievaldsgränd 1, a h sä- en verklig solidaritet kert komma många bekymrade hustrur och Och vi reste därifrån - jag vågar säga blivande mödrar och i övrigt ansvarskän- det - med jubel över att Sverige äger nande föräldrar att söka sig väg till R i d - Fogelstad medborgarskola Ett jubel över frågningsbyrån, for vars vederhäftighet att en svensk kvinna, med m grupp med- doktor Ada Nilssons namn är en stark ga- hjälpare, förmått skapa en fristad och ett ranti.
Den har i n stor uppgift att fylla kraftcentrum för andra svenska kvinnor och den rådfrågande måste här få i n käns- att söka sig till.
när de vaknat upp till la av att detta företag ledes av ansvars- medborgaransvar.
En skola har blivit oss kännande a h kunniga kvinnor.
till vilka given, en skola utan schema i vanlig me- man kan komma, mera som till m vän ning, utan livsförande lagar och tvång, och kamrat m som patient till läkare Al- såvida man icke utgår ofrån det axi- som deltagit i d a nu avslutade sommar- omatiska antagandet, att m manlig kursen vid Fogelstads medborgarskola, av- slutar sin artikel om skolan med följande läkare under alla förhållanden är att sammanfattande omdöme: föredraga, en åsikt, som tydligen även ' Till alla dem, som stå undrande inför hyllats av Kungl.
Skolöverstyrelsen, denna nya skola och kanske tro, att under- som vid utnämnandet följt Medicinal- visningen där tjänar som agitation för nå- styrelsens förord i stället för semina- gon viss åsikt, vill jag endast försäkra, att så inte är fallet, men naturligtvis bygger rierektorns IM blir nu Kgl.
Mjt.
som får ta ståndpunkt i dessa sistnämnda frå- även l i r Nilsson h a r överkla- gat kgl, skolöverstyrelsens beslut.
Det är i varje fall av v i k t att i spetsen f o r läkarekåren, vars sociala betydelse e j bör underskattas, se en ledning, som utan att släppa det goda gamla pi ett mera smidigt sätt kunde anpassa sic efter tidens krav.
gor, ty en - men buren av en ledarepersonlighets mju- målmedvetna vilja.
I Tidevarvet 34 av 22 aug.
är närmare redogjort för medborgarskolans arbetssätt och lärar- krafter, och vill jag därför endast sluta med en säkert grundad aning, att från var och en av kursdeltagarna till var och en av lärarna a h föreläsarna går ett tyst, men därför icke mindre verkligt: tack för ka, fasta, nr vad du gav! ” Göteborg i augusti.
Beda Christensson.
Världen rår på en oenig kyrka, det ha vi lärt oss genom de kristna kyr- kornas synder och lidanden.
strider och förluster under och efter världs- kriget.
Dessa ord stå a t t läsa i det bud.
skap, den hälsning till mänskligheten, som den ekumeniska konferensen ut- innan den avslutade ritt arbete.
mot den överväldigande majoriteten.
komma en verkan i andra hand.
Pa- M e n dessa samma händer applåderade triarken av Jerusalem hade med sig strax därpå lika ivrigt den amerikan, en sekreterare, som formulerade sitt som sade: vi kan inte med bevarande intryck så: vi har kommit in i en ny av vår ärlighet sända ut något annat värld, Ja, konfrontationen mellan re- budskap, ty vi har inte kommit läng re.
Det representerar p i ett utmärkt sätt vår ståndpunkt.
Kanske, ske, att när vi samlas nästa gång, v i kommit läng- h efter det blev budskapet anta- så vitt jag vet d l a försoningsförbundets medlem- not fyra nej, Det vackraste i detta bud- mar.
är just den bekännelse in- Det är också meningen, att kyrkor- ud och världen av synd och för- na än en gång skola samlas - en in- summelse.
som kyrkan gjort sig skyl- bjudan förelåg från Philadelfia i Ame- m. presentanterna för de anglosachsiska, de tyska, de franska, de nordiska och grekiskt-katolska kyrkorna var- andra så oerhört olika, bör h a varit lärorik.
Den var utomordentligt intressant iör en stackars åhörare.
Så- som en sådan måste man vara tsrk- sam att ha fått vara med o m några verkligt intressanta diskussioner, mån- ga dramatiska situationer, några små vackra glimtar av människors möte med människor.
— dig till genom brist på kärlek och för- rika.
O m samlingsorten nästa gång Medlemmarna av kyrkorna själva ståelse.
Han tar till och med på sig beslöts rimligtvis ingenting, men en kunna a h få icke se så pass svalt skulden t i l l att så många människor, fonsättningskommitté har utvalts, objektivt på vad som har skett.
som allvarligt sökt sanning och rätt- dels för att göra efterarbetet från hade ett samtal med en prästerlig färdighet hållit sig fjärran från Kri- denna konferens, dels för att förbe- konferensmedlem, som nog egentligen stus - det vill säga, den största skuld, reda framtida arbeten.
Förslag hade var bedrövad mer än jag först tyckte som en kyrka kan ha att bära, efter- gjorts, att den nya ekumeniska sam- han hade rätt till.
Jag sade: jag för- som hon är förvaltaren av Kristi arv.
manslutningen skulle upprätta dels en står, att ni har samma ambition för Det heter också i budskapet, att internationell kristen pressbyrå, dels prästernas räkning, samma ömtålighet konferensen erkänt plikten att göra ett sosialt forskningsinstitut, dels ge för hur de bär sig åt som jag skulle e vangeliet t i l l en avgörande makt på nom en kommitté fortsätta arbetet på ha, om jag vore på en fredskongress.
alla områden av den mänskliga livet, läroböckernas ränsning från krigshet- M e n då bestraffade han mig och sade: det industriella, sosiala, politiska och sande nationalism.
Den nya styrelsen det är fråga om något mycket mer än internationella.
har alltså mångahanda uppgifter ambition.
Det är fråga om kristen- M e n när det sedan kommer till till- framför sig.
Det faktum, att dess domens kraft att verka i oss, så att vi lämpningen, är den alls icke så sam- medlemmar äro spridda över hela nå upp till den uppgift.
vi haft för oss hällsomstörtande som inledningen vädden, kommer naturligtvis att göra dessa dagar.
kunde ge anledning att hoppas.
El- arbetet ganska tungt.
Så hade d i hela konferensens pro- tar ler: kunde gen anledning att hopps, Det skall bli märkligt att se, om ef- blem bakom hela den stora appara- om man inte under konferensens gång ter några år kyrkorepresentanter och ten, med trycksakerna, festligheterna, fått ett begrepp a vad som skulle kyrkligt intresserade lekmän från he- kungligheterna, berömdheterna - till- bli medelproportionalen av de vid la världen finna det mödan lönt nu spetsat sig i en enskild människas konferensen representerade åsikterna.
att fara långa vägar över land och vat- själ till den personligt livsavgörande Budskapet är närmast ett referat av ten för att mötas.
sedan de ungefär frågan: bor i kristendomen den gu- vad som diskuterats och behandlats veta, hur det hela tar sig ut.
domliga kraft, som kan rädda oss från p i mötet.
Det allmänna intrycket är Kanske blir Stockholm den enda den mänskliga egoism och svaghet.
att det på alla punkter utgår från att mötesplatsen.
1 varje fall var Stock- som är innersta roten till världens s samhället skall förbli i stort sett kon- holm den första.
Det skall en djärv nöd?
E. W. struerat sådant det är, men att kyr- vilja till f ö r att ta itu med en upp- korna nu skola göra vad de kunna för gift, vars omfång man icke kan över- melse, som återfinnes i vår strafflag råd, av en så stor betydelse som tröst att de nuvarande förhållandena skola skåda, a h ännu mindre resultaten.
kap. 14, § 35 och som lyder: och stöd att ord ej kunna uttrycka ” bli drägligare, och deras värsta miss- Inte vem som helst har den viljan.
Undandrar sig den, som genom det.
förhållanden och missbruk avskaffas.
den kraften.
den vitaliteten.
Det har I förra numret av Tidevarvet talas olovlig beblandning avlat barn, att gi- Paragrafen bör emellertid inte stå Det heter, att människosjälen icke ärkebiskop Söderblom haft.
Initiati- under rubrik " Mannen, kvinnan och va kvinnan nödig hjälp i anledning av i vår lag endast som ett straffhot.
bör få vara slav under äganderätten, vet är hans, och utan honom hade barnet ” om de ogifta mödrarnas för- havandeskapet eller barnets födelse, fastän den även enbart som ett så- och att arbetare a h arbetsgivare sko- konferensen e j blivit verklighet.
Se- tvivlade ställning.
Förf.
relaterar ett och begår kvinnan under inflytande dant torde kunna ha sin nytta Be- barnamord, för vilket en ung kvinna av den övergivna eller nödställda be- stämmelsen borde för att verka vara la båda betrakta sitt arbete i industrien dan tyckes det, som om anglosachser.
blivit dömd till 4 års straffarbete, och lägenhet, vari hon i följd härav befin- känd.
väl känd bland mängden av som uppfyllande av en uppgift.
Det- na tagit ledningen av själva förhand tillägger: " Vad får mannen, som dri- ner sig.
brott, varigenom fostret eller människor.
Hilda Sachs.
ta är mycket bra.
men den gamla upp- lingarna.
Det var två strama, myn- vit henne till handlingen.
Ingenting: dödas eller dess liv utsättes för delningen arbetare, arbetsgivare står diga herrar, som mest skötte den sa- Det tillägges vidare: ” I andra rätts- fara, dömes mannen t i l l böter eller Damer!
välj det bästa kvar och är ej ens ifrågasatt.
ken och beslöto, vilka som skulle få fall talas det om medbrottslingar.
och fängelse.
Äro omständigheterna syn- Ingeniör C. Johanssons Särskilt svagt är konferensens bud- tala eller icke: biskopen av Winche- finnas sådana, bli de också straffade nerligen försvårande.
må till straffar- men i detta fall är alltid kvinnan den bete i högst två år dömas. "
Chaufför- &amp; Motorskola skap i den viktiga frågan om kriget, ster och professor Brown från Ame- ensam skyldiga. "
Således: paragrafen finns.
Men Lilla Vattug.
30, Stockholm - Tel. Norr 34 Rekommenderas.
Man ber kyrkorna att behjärta kriget.
rika.
Ingen av dem särskilt radikal!
Det förhåller sig dock inte alldeles dess tillämpning efterlyses.
fasor och krigets oförmåga att verk- Verkningarna på allmänna opinio- så.
Vår lag anser inte i fall som det T y man kan ju inte gärna förmoda, ligt lösa internationella problem, ber nen av mötet är svårt att uttala sig ta kvinnan som den ensamt skyldiga att om fadern undandragit kvinnan dem att bedja och arbeta för att rätt- om, Det har varit mycket kritik och men sant är, att det vanligen går så sin hjälp i de fall, där hon begått för- att hon ar den enda.
som blir tvivlad handling, och han blivit straf- färdighet och frid må kyssas under blir väl mera, Men det har helt säkert till, straffad.
I den nya lagen om barn fad därför, inte detta skulle ha om- under alla förhållanden varit av stor utom äktenskap, som trädde i kraft 1 fredsfurstens spira.
Som ställningstagande mot kriget är betydelse för konferensmedlemmarna jan.
1918, framkom nämligen en helt ju detta det svagast möjliga: Det är själva.
Ur denna kan så småningom ny syn på tingen genom en bestäm- gen gång vara fullständigt och likväl undgå straff, då det ju fordrar, att svagare än till och med den färbere- den ensamma modern skall ha begått dande kommissionens rapport.
Detta förtvivlad handling för att ett ingri- an e skall ske.
Om den försumlige är ett offer åt enigheten, som till slut med intresse för affärslivet böra tillse.
ett de vid fadern får lida straff eller e j beror blir ett o f f e r åt oenigheten, åt kriget.
val av bokföringskurs bestämma sig för ett sådant således på om modern genom en ut- Att resultatet skulle bli detta, förstod Förstklassiga köpes system, som ger chefen tillfälle att genom bokfö- omordentlig karaktärsstyrka eller med man redan d i sagda kommirrionr ut- fördelaktigast och på ringen kontrollera sitt affärsarbete i minsta detalj.
barmhärtiga människors hjälp kan re- låtande diskuterades När internatio- N y a kurser börja under sept.
mån.
da upp sina svårigheter.
Paragrafen förmånliga villkor, har därvid en viss likhet med andra nella försoningsförbundets sekretera- Kontographinstitutet paragrafer i vår strafflag: om t. ex. A.B.Möbelcentralen re, Oliver Dryer, stod inför konferen- Kungsgatan 51, 3 tr.
Utställningslokal Rådmansgatan 22. en person har för avsikt att döda, men sen och ville få den att komma fram offret endast blir skadat, åtalas endast Tel. Norr 5239.
Stockholm, Tel Norr 5239. till att krig är oförenligt med Kristi för mordförsök, icke för mord.
anda och att kristna måste helt ' för- Att synpunkten om mannens delak- tighet i ansvaret kommit in under la- lita sig på kärleken, kom intet svar.
gen är ett avsevärt framsteg.
Och När doktor Beskow p i konferen- för kooperation och samhällskunskap börjar ny lästermin instun- det bör beaktas, att intet nämnes om sens sista dag ställde upp alternati- att det är ekonomisk hjälp som avses.
dande 1 november, Undervisning meddelas utom i de vanliga folk- vet att hellre förkasta budskapet än högskoleämna mera ingående i nationalekonomi och kooperation, Mången man torde säkert förklara ta det med den svaga formuleringen handelsgeografi och råproduktslära, bankkunskap och bokföring.
övergivandet med att hin hade i alla fall inga medel att understödja mo- Första och andra årskurs, av protesten mot kriget.
så var inte dern med, Men han borde klargöra ens den ganska starka pacifistiska op- Prorspekt och upplysningar om skolan lämnas av undertecknad, för sig.
att om han också inte bistod positionen redo för en sådan radikalt adress Jakobsberg.
KARL PETANDER, fil.
d:r henne med ett öre.
så vore ändå hans ställningstagande.
Den applåderade, blotta närvaro, hans hjälpsamhet, hans d. v. s. Amerika och delvis England, H a och Dambastu kr.
1,50, med applåderade med m särskild intensitet, antagligen därför, att de applåderade överensstämde i hans kritik och be- tisdag, torsdag, lördag, damer: måndag, onsdag, fredag, vuxna 75 öre, ungdom 40 öre, lördag för alla 60 öre.
Karbad i olika pris- lägen från 3 kr.
till 90 öre Turk och bastu yppersta medel för smärt figur och fin hy, Damturk tisdag.
undrade hans mod att stå upp Jag tvättmedlet, som genom hederlig Jag löser smutsen, medan husmor sover och underlättar därigenom tvättarbetet kolossalt Varje förståndig husmor mig - - Ett.
straffhot barnet talats i sammanhang med brottet.
UNGA DAMER Möbler Jakobsbergs Folkhögskola Pr i sn ed sä tt n i n g i S t U r e b a d et kupongrabatt kr.1.20.Turkiskt bad
Katarina Dashkov A propos jubileum ett gemål superade hos Katarina Voront- sovs farbror, inlät sig storfurstinnan, som hört talas om den unga flickans vetande och litterära intressen I ett långvarigt samtal med henne.
Hon fann, a t t ryktet inte överdrivit, och den yngre Katarina i sin sida kände en livliga beundran för den äldres IX- gåvning och beläsenhet — en sympa- ti och tillgivenhet, som räckte livet ut.
Redan rom femtonårig gifte sig Ka- tarina Vorontsov.
Hennes gemål var furst Dashkov, en framstående offi- cer, som hon varmt älskade och med vilken hon levde i det lyckligaste äk- tenskap.
En dotter och en son föd- des under de första åren.
snart ge henne bevis på en utsökt för- Landets största margarin- hon furstinnan, att hon utsett henne t i l l direktör för Vetenskapsakademien.
Förgäves försökte den bestörta furst- innan förmå härskarinnan att ändra mening, denna försäkrade sig vara viss, att hon ej kunde göra ett bättre val.
Trots den sena timmen sökte Ka tarina Dashkov upp furst Potemkin för att få råd angående någon form för en fortsatt vägran: han försäkra de, att kejsarinnan, mening skulle för- bli orygglig, hoa hade övervägt saken i två år Dagen därpå kom en ukas om beslutet, den nya direktören m gripa verket an Akademins angelägenheter hade under den senaste tiden blivit i hög grad vanskötta.
Dess tryckeri var förfallet, det sattes nu i gott skick Handlingarna hade fordom utkommit med t v i volymer om aret.
detta hade senare inskränkts till endast en och därefter hade intet alls utkommit Inom kon tid utsänder nu två voly- mer.
Antalet studerande, rom utbil- dades på akademins bekostnad, för- dubblades, professorernas löner öka- de;.
och tre nya föreläsningskurser - i matematik, geometri och historia - anordnades.
Akademien började dess- utom utgivandet av en ny tidskrift.
Redan året efter denna uppmärk- sammade utnämning stiftade kejsar- innan Katarina efter en plan, som furstinnan Dashkov på hennes upp- maning ytarbetat, Ryska akademien för vård av spraket och litteraturen, och till dess preses utnämnde hon furstinnan.
En av dennas första om- sorger blev att ombesörja översättnin- gar av klassiska författares arbeten, en annan att låta uppföra och inreda ett hus f ö r akademien och att inköpa ett bibliotek.
Tills detta hunnit ske fick akademien disponera hennes eget.
Det förnämsta, som företogs under hennes överinseende, var dock utgi- vandet av en ordbok, ett arbete.
som avslutades inom loppet av elva år.
Då Katarina Dashkov drabbades av den sorgen, att hennes beundrade kejsarinna avled, spådde hon svåra t i - der både för sig och sitt land.
Paul I började också sin regering med för- följelse mot dem, som varit hans mor tillgivna.
Furstinnan Dashkov förvi- sades till en av sina egendomar med uppmaning att ” betänka händelserna år 1762 ”.
Efter en kort tid befalldes fabrik.
troende.
En afton på en hovbal meddelade När Peter III efter kejsarinnan Elisabets död kom på tronen.
visade det sig snart, att hin var fullkomligt oduglig att regera, och den d i ader- Under det sista året av sin levnad tonåriga furstinnan Dashkov tog livlig instiftade Peter I Ryska vetenskaps- del i planen att avsätta honom t i l l för- akademien, som i år blir 200-årig.
mån för kejsarinnan.
Hon uttänkte, vil- Sovjetunionen firar årsdagen med en ka som kunde bli lämpliga anhängare nationell högtidlighet.
som skall äga och hur man skulle kunna vinna dem rum mellan d.
5 och 15 september.
och hon förmådde kejsarinnan att lova, Några hundra vetenskapsmän från att hon i d e t lägliga ögonblicket skulle skilda länder äro inbjudna, bland dem hörsamma hennes bud Då det börja- rom antagit denna inbjudan brfinna de misstänkas, att Paul ämnade skilja sig även en grupp svenska professo- sig från sin gemål för att ingå ett nytt rer.
giftermål - den tilltänkta var fur- Det kan ha sitt intresse ett påminna stinnan Dashkovs äldre syster, hovda- om.
att som direktor för denna just men Eli-abet Vorontsov och då en nu så uppmärksammade institution dag en av de sammanslutna arreste- har under en lång följd av år stått en rades, vilket kunde betyda, att man kvinna.
kommit planerna på spåren, förrtod hon.
att ögonblicket var inne.
KIädd i mansdräkt begav hon sig ut för att uppsöka en av de ledande, råkade vetenskapliga och litterära intressen, träffa en annan av den och besvor sitt lands politik Hon var nämligen honom att ofördröjligen uppmana de en av de ledande " id den oblodiga re- övriga att bege sig till det Izmalovska volution, som avsatte Peter III och regementet för att motta kejsarinnan, uppsatte Katarina II på Rysslands som vistades på ett slott utanför Pe- tron.
Född 1744 tillhörde hon den tersburg, samt att genom ett ilbud grevliga släkten Vorontsov och var sända henne den hälsningen, att hon genom den redan tidigt lierad med ho- måtte bege sig till detta regemente för vet.
Kejsarinnan Elisabet hade burit att utropar till regentinne.
Då allt henne till dopet, storfurst Peter, den- detta lyckligt utförts, begav sig fur- stinnan Dashkov till Vinterpalatset för att lyckönska sin härskarinna.
Hon igenkändes av officerare och soldater, lyftes högt p i deras armar och bars på detta sätt till det rum.
där kejsar- innan befann sig.
Vid hennes sida åsåg hon sedan truppernas defilering.
Efter endast sex års äktenskap för- lorade Katarina Dashkov sin man För sin och rinn barns hälsa begav hon sig några år senare på en långva- " id ".
Hon dog 1810. rig utrikes resa och efter en tid i Ryska akademien införlivades år hemlandet reste hon ut p i nytt.
denna 1841 med Vetenskapsakademien rom gång för att vistas i Edinburg, vid en särskild avdelning av denna.
vars universitet hennes son studerade.
H.
S. skapsrika utlänningar, När hon 1782 återkom till Petersburg, vid hovet, i det hon överhopade kejsarinnan henne med om deras länders.
bevis på sin vänskap.
Hon skänkte stitutioner.
henne ett större gods samt ett hus i En afton, d i tronföljaren och hans Petersburg, men han skulle därtill Katarina Dashkov.
— Tillbyggnaden färdig.
Genom pressen gick i våras ett med- Tillverkningen är c:a 800,000 kg.
pr delande om att landets modernaste och manad.
Köp K.F:s margarin.
Pröva största margarinfabrik har visat sig och jämför.
vara för liten.
och att en större till- Kooperativa förbundet har även byggnad var under arbete, Denna egen tillverkning av mjöl i två av lan- tillbyggnad, som synes till höger på dets modernast inredda kvarnar.
De bilden, har under sommaren blivit vetemjölskvaliteter, som tillverkas vid fullbordad.
Tillhy-drnr längd är kvarnarna T r e Kronor och Tre Lej- 23 meter och bredden 20 meter.
on.
äro: Juvelkronan, Guldkronan Då kooperativa förbundets marga- och Silverkronan.
Dessa kvarnars rinfabrik i tekniskt hänseende är der malningskapacitet pr dygn är sam- modernaste.
så är ock dess tillverk- manlagt 2,800 säckar.
Samma regel ningar de förnämsta som finnas i gäller för mjöl som margarin: " Prö- marknaden.
K.F:s växt.
grädd- och va och jämför " och Ni skola finna att smörblandning, äro de margarinkvali- K.F:s produkter gå som överlägsna teter.
som 300,000 svenska hushåll segrare u r all konkurrens.
K.F:s med förtroende köpa.
Denna stora produkter säljas i alla landets kon- sammanslutning av svenska hushåll sumationsföreningar.
är det som gjort det möjligt för Koo- perativa förbundet att bygga denna Bliv medlem i Eder orts konsum- jättelika margarinfabrik.
tionsförening.
DIDO Ensam med slutna läppar stiger jag ner till Hades, sökande svar på frågan, varför jag levat.
Oåtspord gavs mig gåvan, tanklöst som gåvor kastas, åsåg Maj Hirdman: när det kräver åter mer än det förut givit, m e r än jag äger ännu, Nu slösande rikt med skänker, mottog mig livet.
går jag besegrad.
Kanske på Karons avståndet I.B.
slutligen med glupskt sntresse r i d en - Det vet jag inte.
Jag har sett bit tårta borta på köksbänken.
honom.
jag — — — Fröken Lidgren blev genast delak- - Ä r du inte trött av att gå så tig av ungens intresse, skar av varsin långt?
stor tårtbit åt barnen och satte på sig - Jo, jag är väldigt trött - — — ' hatt och kappa, gäspade och gäspade Men nu är vi m a n hemma — — — Å, tant, nu kommer jag ihåg det!
V i - ran stora syster rka ju de - Vad vill ni?
frågade fröken Lid- Ute var der m underbar majnatt.
Då blir hon lagd i kista och kommer gren.
Himlens alla bleka vårstjärnor lyste till Det Sa tanten på frälsnings- Flickan tog då till ordet.
- Jo.
morsan skicka oss t i l l tant.
milt och vänligt över den sovande armén.
Gud sitter däroppe i himlen, - och tant skulle komma med detsam- staden Uppe i Oxbacken, där gator- vet väl tant, bakom stjärnorna Ja, det vet jag - ma, för våran stora syster håller på na sluta och vägarna ta rid, och där några höga tallar stå strama på en Det vore allt väldigt skojigt att att dö kvarglömd bergknalle, där hängde få Y han en gång.
H a n är väl väl- Var bor ni då?
- Vi bor utanför stan, långt hor- stjärnorna i talltopparna, så att det digt fint klädd, tror inte tant?
Jo.
då!
Å r det där er stuga, taför Oxbacken tant vet, i en liten tycktes som o m de tunga, mörka kro- norna buro en skara av lätta, vita ane- den d i r l i l l a röda?
stuga.
moner — — — Den l i l l a nickade ja.
Hon bliv med - Oj, oj, oj, det är ju nästan en Den lilla flickan såg på stjärnorna ens slut.
Hennes huvud föll mot halvmil!
Hur har ni kunnat hitta än- och frågade: bröstet, hon glömde de snälla stjär- da hit i kvällsmörkret?
Vet tant, varför stjärnorna norna och döden och Gud.
Hon Jo, jag visste var tant bodde, blinkar?
sjönk samman vid grinden och sov, för jag var med till tant förut.
när Nej, det vet jag inte.
— hennes lilla ansikte lyste lika svalt och en annan tant fick en liten.
fortfor - De blinkar nog, för att de är vitt som stjärnorna däruppe.
flickan lillgammalt.
snälla, tror inte tant de ’?
Du lilla lamm, suckade fröken — Å, jaså, suckade fröken Lidgren.
Jo.
kanske de blinkar fö- att de Lidgren, l y f t e varsamt upp barnet och gick ni inte till fru Blom är snälla - - Men bar in det i stugan.
som hor närmare er?
En liten paus.
Barnens mor rusade genast emot de Hon ville inte komma, sa mor- — Är tant rädd för fan?
inträdande, icke olik en liten ivrig, san, för v i är så fattiga, så vi kan in- Det var fortfarande flickan, som snäll.
gnällande hund.
Hon var en li- te betala så värst mycket -- - pratade, pojken gick och halvsov.
ten senig kvinna i femtioårsåldern, Fröken Lidgren suckade, och den Fröken Lidgren var nära att tvär- men n i g ut att vara bortåt sjuttio år, l i l l a suckade ockra, förståndigt och stanna.
så gråhårig och rynkig var hon.
tungt som om all världens sorger re- Nej.
det är jag inte.
Du oka in- A. nu kommer ni äntligen!
Tit- dan lagt sig pi de späda axlarna.
te tala om honom, inte - - -- ta, där ligger Elin, jag tror hon snart Men henens blå ögon sågo inte ut Men han är framme.
när det är är död — att vara lika fulla av suckan, de sågo så här mörkt.
Fröken Lidgren gick in i den lilla sig nyfiket omkring, och stannade Vem har sagt det?
kammaren innanför köket.
stor Dödssömnen Fröken Lidgren hade nyss kommit hem från en förlossning.
Det var närmare midnatt nu.
Il " " sig på klockan och gäspade, plockade fram litet sill och kall potatis att “ ” släcka kaffesmaken ” med ty den nye världsmedborgaren hade naturligtvis hälsats med k a f f e och tinor, fast det var sena kvällen — och just när hon skulle plocka av bordet för att sedan skyndsamt få komma i räng.
knac- kade det på hennes dörr.
Det var en blyg och försagd knackning.
såsom av ett hunsat och skrämt barn, den fick fröken Lidgren att plötsligt minnas en vers i en dödsannos i dagens tid- ning: Det klappar på himmelens port med famlande, späda barnahänder, statt upp och öppna fort, ty jorden en ängel sänder.
— — Am, tänkte hon vidare, när hon skyndade sig att öppna dörren.
vad tankarna far om.
när man är trött, det är nästan så att man blir konstig — - — — — Utanför i den märka farstun stodo två små barn i fem — sexårsåldern.
en gosse och en flicka.
De voro klädda i paltiga, gamla avlagda kläder, de vo- vo magra och bleka och i denna stund tillika förskrämda.
igen.
— — — — - - Gud.
- - - - - - - - — - varför — - - ~~ - - - färja lär mig mera, skuggornas värld förklarar varför jag levat.
- - - - Där låg en ung varelse helt stilla i en utdragssoffa.
Nej, där låg t v i!
Ty när fröken Lidgren lyfte på det tunga, illaluktande täcket, fick hon se en ännu mindre varelse vid fotändan av sängen, en liten späd en, och för andra gången denna natt stod den där versen fram för henne — — — — — — slatt upp och öppna fort, ty jorden en ängel sänder — — — — Hm, jag tror jag är förryckt denna natt, jag borde väl vara van vid sånt här, mumlade hon för sig själv.
Hon lyfte den späda varelsen över på en stol.
Det var en liten pojke.
Han var i alla händelser ur räkningen nu, man kunde lägga honom var som helst — — — Det är väl för dig det mässade fröken Lidgren över honom ur sin själs djup.
här ser det inte ut som om det varit någon lysande framtid för dig — Fast, vem vet, du ' kunde ju blivit något också.
Det d i r är väl något, som ingen någonsin får veta - - Det gör liksom ont i en när man tänker på sådant — — Sov nu Kott.
lilla pyre - - - - - Men nu måste fröken Lidgren ge- nast ägna sina omsorger åt den unga modern.
Den lilla pratsamma kvin- nan, modern till den unga modern, pratade oavbrutet.
Fröken Lidgren var van att d a ut sammanhanget ur sådant tal.
Flickan hade legat av- svimmad ett helt dygn.
- Varför hade de inte skickat ef-
Budskapet från Marseil e Rasforskare budskap har i dessa dagar utgått från slag, vilket utarbetades sistlidna september Stockholm.
Ett annat kommer från liar- i Genèeve. ” seille, där den Internationella socialdemo- Uttalandet i den brännande aktuella kongressen varit samlad Det är paktfrågan ar av intresse.
att jämföra dessa kongressresolu- Det ogillar privata fördrag inom N.F:s tioner med kyrkans budskap.
Här ett ram.
emedan de icke främja avrustnings- canimandrag.
tanken.
De innehålla hemliga klausuler, Arbetarnas ställning till kapitalismen, men sådana måste förhindras.
Har är en kriget och Nationernas förbund, Västeu- punkt, inför vilken man undrar, varför ropas förhållande till Sovjet och succe- kongressen icke följt engelska arbetarpar- sionsstaterna, Amerikas och Europas ställ- tiet, som förklarat, att det icke.
när det ning till frihetsrörelserna i Asien och Af- kommer till makten, ämnar respektera ni- rika.
se här de stora problem, som be- gra a \, föregående regeringar gjorda hem- handlats.
Till dem, som varit mycket verk- liga fördrag.
samma vid formuleringen, hör Margaret En viss misstro uttalas mot den pakt, Bondfield.
Hon har bidragit till att vissa som Englands, Frankrikes och Tysklands partier bära stark prägel av engelska ar- nuvarande regeringar hålla på att laga ihop.
betarpartiets uppfattning.
Tysklands och Rysslands inträde i N.F.
Proklamationen mot kapitalismen inne- anbefalles på det varmaste.
Arbetarparti- håller icke något nytt.
Formuleringen ly- erna inom dessa länder höra söka öva tryck der enligt Soc.
Dem.
: på regeringarna i den riktningen.
Ett Socialismen vill organisera fördelningen av råmaterial, undertrycka klasshatet ge- nom att avskaffa den ena människans ex- ploatering av den andra, organisera produk- tionen på grundval av behovet och ej med hänsyn till profilen och överallt på det ekonomiska området ersätta den kaotiska kampen, i vilken den starkare uppsuger el- ler krossar den svagare, med kollektiv or- ganisation.
Nationernas Förbund - varför ska vi tvingas att säga Nationernas förhund i stället för Folkförbundet - måste göras universellt och demokratiskt (f.n. är det varken det ena eller det andra.)
N.F:s existerande ekonomiska organ skola ombil- das till ett verkligt internationellt ekono- miskt råd, som skall undersöka de inter- nationella produktions- och konsumtions- problemen, övervaka penningmarknaden, kontrollera de internationella kommunika- tionsvägarna.
underlätta transporten, till- försäkra varje nation en rättvis fördelning av samlade mängder av råvaror och \ a - ror, bekämpa protektionismen och den ekonomiska nationalismen samt åvägabrin- ga överensstämmelse eller enhetlighet i de olika ländernas lagstiftning i detta ämne.
Den beröres Nordens rasbiologer voro 25 — 27 modern ärftlighetslära.
aug.
samlade till kongress i Uppsala.
väl flyktigt i något sammanhang men Det var den första konferensen i sitt det är allt.
Naturligtvis skaffa sig slag.
alltså sysslade man rätt mycket med organisatoriska frågor, man bil- dade en gemensam nomenklatur.
För övrigt samlade sig intresset kring pro- blemen rörande den nordiska rasen.
dess existens, enhetlighet, utbildnings- område och ursprung.
Man konstate- rade att Sveriges befolkning håller på att bli mörkare och omtalade att f.n. Dalsland, Västergötland och Sörm- land förete den renaste nordiska be- folkningstypen.
I ett föredrag diska- terades samhällets och den enskildes rashygieniska plikter.
Det talades om önskvärdheten av att staten möjlig- gör de bästa anlagens vidareförande, och man antydde olika framtidsmöj- Internationalens exekutivkommitté skall ligheter till positivt rashygieniska åt- hålla ögat på de viktiga tilldragelserna inom det internationella livet.
gärder.
Den nya rasbiologien rör sig många på egen hand den erforderliga ju här på svårframkomlig mark men kunskapen, men det torde dock vara Den avdelning, som rör Västeuropas för- hållande till Sovjet, ar präglad av en sam- företräder samtidigt ett fundamentalt e j så f % likare, som gå ut i sin verk- förståndets anda, som icke brukar komma de imperialistiska makterna.
Dels detta samhällsintresse och är icke minst där- samhet med intet annat rasbiologiskt till synes i de socialdemokratiska uppgö- förhållande, dels de av Sovjet understödda f ö r väl värd all statlig uppmuntran.
vetande än det de ha kvar av gymna- relserna med Sovjet till vardags.
lian bolsjevikiska kuppförsöken inom dessa I sitt inledningsanförande vid kon- sieundervisningen.
Och nog är det fördömer den agressiva politik som Väst- länder skapa en oroande och krigsfarlig gressen berörde professor Lundborg beklagligt s i visst som bevaran le och europas regeringar föra mot Sovjet.
Men atmosfär.
inser också, att Sovjets egen taktik till " det underliga förhållandet här i Nor- spridande av hälsa är en minst l i k a Sovjet får denna tillsägelse: stor del bar skulden; den " att ärftlighetsforskningen e j har förnämlig läkareuppgift som hotande Socialistiska arhetarinternationalen är ” Kommunistiska internationalen lever på medveten om att krigsfaran väsentligen någon akademisk lärostol.
Än mer av sjukdom och lindring av plågor.
illusionen, att arbetarnas befrielse kan upp- skulle förringas, om avgörandet av krig anmärkningsvärt är det sakförhållan- Kanske kan den nybildade nordiska nas med hjälp av segerrika röda arméers och fred i Sovjetunionen icke läge i hän- det - som till en början kunde avhjäl- föreningen för antropologi se till, att Iiajonetter och att ett nytt världskrig be- derna på en diktatorisk makt utan på fol- pas med bara en docentur i antropologi denna lucka i vår läkareutbildning blir höves för att genomföra världsrevolutio- ket självt.
Internationalen understöder nen.
Kommunistiska internationalen t i p p därför på det kraftigaste de socialistiska - att svenska läkare till dags dato ej fylld.
Det vore ingen oäven början.
muntrar revolutionära rörelser i Asien och partiernas i Sovjetfederationen strävanden erhålla någon ordnad undervisning i S. Afrika i förhoppning att stödd på dem på efter demokratisering av sovjetregimen och krigets väg kunna giva kapitalismen döds- politisk frihet.
stöten.
Av dessa motsatta tendenser uppkommer en allvarlig fara för ett världskrig. "
Alla konflikter, däri inbegripet de.
som röra tolkningen och utförandet av freds- fördragen.
skola vara underkastade obliga- torisk skiljedom.
Faran hotar närmast Rysslands grann- länder.
Det är skönt, att de nya staterna befriats från ” Romanovs, Habsburgars och Hohenzollrars ok ", men sorgligt, att de nya staterna kommit under inflytande av I fråga om krig, som fördömes, gör kongressen samma undantag som ekume- nerna för motstånd mot angrepp.
Aktio- ner, som företagas på grund av ett beslut av N.F:s råd, äro också tillåtna.
Internationalen försäkrar de kinesiska arbetarna om sin fulla solidaritet och ford- rar upphävandet av trycket utifrån och av koncessionssystemet och kräver omedelhart införande av moderna arbetarskyddslagar till skydd för de exploaterade kinesiska ar- betarna.
Kongressen anser, att ju större arbetar- nas makt blir i alla länder, ju bättre skola de kunna ta hand om Nationernas förhund.
Skiljedom och allmän, fullständig avrust- ning är slutmilet.
Genèveprotokollets sorgliga öde beklagas av kongressen.
” De svårigheter, som f.n. förefinnas mellan makterna kunde hava undvikits, om alla intresserade stater hade vidhållit anslutningen till det protokollför- - J a, de hade ju trott, att t e r läkare?
hon skulle repa sig, och ungen, den hade kommit nu på kvällen, den, och karn var j u på nödhjälpsarbete och inga pengar hade de.
Vad skulle de göra då D e visste j u, att fröken Lid- gren var s % snäll och att hon nog skul- le göra råd med likare också, om det behövdes - - - - Om det behövdes!
Det var frö- ken Lidgren, som har ansvaret om detta människoliv nu, och hon måste skaffa ut en läkare mitt i natten, det måste hon.
Det blev att störa grannar, skaffa bil, skaffa telefonförhindelse, det var mycket spring för en liten glad flickas skull - - - Läkaren var där redan om en tim- me.
- H ä r finns föga hopp, sade han till fröken Lidgren efter under- sökningen.
Hon har fallit i coman, dödssöm- nen.
Kanske lever hon över morgon- dagen.
men det är föga troligt.
De ha låtit henne ligga och förblöda.
J a g ska göra vad jag kan i detta fall, men det är inte mycket.
När den rynkiga gamla modern hör- de detta.
hörjade hon jämra och pra- ta överljutt.
- Tag sa ju jämt till Elin, att hon skulle ge Sigfrid på båten, det v a r en knöl.
de sa jag jämt.
Och var ska jag ta pengar ifrån te kista, både en stor och en liten, och te begravninga oj varför skulle hon på sen.
oj, och dö så här - Kära ni, avbröt fröken Lidgren, — Om situationen i Öster uttalar kongres- en: S.A.I.
' Socialistiska arbetarinternatio- nalen ’, hälsar med glädje uppvaknandet av de stora arbetande massorna i den kinesi- ska, indiska och mohammedanska världen.
erkänner alla folks självbestämningsrätt S.A.
I. är även medveten om, att ett nytt och genomdriver den mot den europeisk- världskrig blott kan.
förhindras, om den europeisk-amerikanska demokratien själv, amerikanska imperialismen.
S.A.I.
åläg- ger därför alla socalistiska partier att fö- ra m ständig och energisk kamp för de undertryckta asiatiska och afrikanska fol-, kens självbestämningsrätt.
Detta budskap är enigt och dock icke färglöst.
Det sysslar med de aktuella pro- blemen.
Dessa äro till tre fjärdedelar in- ternationella.
hon är j u ännu vid liv, och så länge flyktat sin kos nu?
Var det också san, sa hon och gav s e j till att svänga fattar din lilla smutsiga hand, och le- så säkert, att det var Sigfrid ensam mej runt som ett yrväder - - - J a, der dig uppför himmelsstegen, du det finns liv, finns det hopp.
- O j, o j, o j, jag hörde allt va dok- - - - Fröken Lidgren måste tänka va hon var söt och rar, och hur gärna stackars kräk, som nu måste dit, där- Men var ifrån ingen vänder åter - - - tom sa, det finns inge hopp f ö r Elin så tvivlande och så illa, ty hon var j a g slet för henne - - barnavårdsman också, och hon hade ska j a g nu ta pengar te begravninga,, Fröken Lidgren knäppte samman - - inte Gumman gick fram till Elin och varit med om alltför mycket - - - det begriper j a g inte!
sina händer och böjde sitt huvud.
Fröken Lidgren blev nu alldeles På bordet låg ett hopkramat brev.
tittade på henne en stund.
Tårarna Och nattens timmar gingo sakta.
började då rinna så stora och flödan- Fröken Lidgren läste det samvetslöst.
tvungen att ta i med sin andes hård- - - - handskar och prata gumman tyst och de att de hejdade tungans flöde för Det var från Sigfrid till Elin.
- - - Du tycker förstås, skrev I ro.
Det lyckades till slut.
Gum- Om morgonen gick fröken Lidgren en stund.
hem för att vila sig.
Hon skulle kom- Det randiga köksförklädet blev så Sigfrid, (med något sämre stavning) man somnade hos de små i köket.
vått av tårar som det brukade vara att j a g ska ta reda på dig nu.
Men Fröken Lidgren stoppade de magra, ma tillbaka åt kvällningen.
Elin låg försök inte att sätta fast m e j, inte, malätna filtarna om henne och den alltjämt lika hopplöst stilla - - - efter kvällsdisken - - - På eftermiddagen, när fröken Lid- Fröken Lidgren klappade gumman för då kammar du noll, det svor jag lilla flickan, som ännu i sömnen och sökte trösta, fast hon insåg, att på.
Jag såg och vet bestämt att du tycktes grubbla och undra Över stjär- gren orolig vinde tillbaka till stugan, stannade hon bestört ute p i gården.
nornas väsen - - - Pojken sov i det bästa nog var, att den gamla fick snodde hopet med andra jyckar, när gråta ut all den vånda, som hopat sig j a g gick hos dej.
Du var ingen ren- ett hörn på golvet.
H a n såg ut som T y dörren till det lilla uthuset, som rymde vedboden och ett lider, stod m hoprullad igelkott.
hårig höna mot m e j, och därför kan i hennes ömkliga tillvaro.
vidöppen och därinne var pyntat med Medan modern grät, såg fröken du hat nu.
V e m som är far åt din vita lakan och friskt enris.
Gumman Fröken Lidgren satte sig att vaka Lidgren sig om i rummet.
Det var unge, det vet väl inte f — n själv, fö- inte mycket att se.
Det v a r inte myc- låt uttrycket, fast nog skulle det vara, hos den unga, som suckade till ibland hade burit ut ett sofflock och lagt det på två stolar, och hon höll nu på att ket, som livade upp rummets hyr.?
och kymit om magen, ifall dö vore min och sedan blev si tyst och stilla som ett andeväsen.
Hon hade väl suttit som bäst strö enriset vackert omkring det stora bordet vid det enda fönst- - Hm, sade fröken Lidgren för sig så här många gånger förr, fröken på golvet.
ret.
Det var ett par gipskattor, som - Har j a g inte gjort fint, vände liknade bulldoggar, så var där en stor själv, och hann inte tänka mer, ty nu Lidgren, hon var tämligen härdad.
gul pudervippa och en stor plåtask började gumman repa sig efter tåre- Men hon kunde inte hjälpa att det hon sig till fröken Lidgren, fint ska giorde henne ont, j a, bittert ont, om min Elin ha så långt jag förmår - - med puder.
Över utdragssoffan, där floden.
Hon envisades att tala om Elin i den unga varelsen, som gick att segla - ' Det är - - - alltså slut med den glada Elin begynt att försöka so- bort Över svarta.
okända vatten, så henne - - va för sista gången, hängde flera imperfektum.
som det står skrivet - - -- Fanns och snäll - Hon var en så livad vackra vykort a v Rudolf Valentino.
- Nej, inte än - men det är Filmhjälten blickade, vacker och tju- jänta från de hon liten var, sjöng och det någon, som skulle ta henne i hand alldeles på vippen.
Gubben sitter in- sig, ned på den döende beundrarin- trallade jämt - - - Och pojkarna därute i mörkret.
fanns det någon ne hos henne nu - - var så tokiga efter henne, för tänk, dirhortom.
som hjälpte dessa, som nan.
Fröken Lidgren hade trots allt inte Fröken Lidgren måste le.
Hon så hon kunde dansa bara!
Hon kom aldrig bedit en bön på jorden.
dessa varit med om dylikt förr, och det tyckte hon hade unga fröken Elin alltid infarandes som ett skott genom arma, som aldrig skådat Guds ansik- stockade sig i bröstet på henne, som dörrn.
Hejsan, morsan, sa hon d å.
te, dessa, som ända tills den stund om hon inte kunde andas för någon framför sig som i en liten ask.
Men hurdan var nu Sigfrid, den har du nåt kaffe, och har du strykit döden slog dem, varit snärjda i Sa- åkomma - - - stråtrövaren, sombrutit blomman?
Var min klänning.
Och laga de här strum- tans garn, så som det också står skri- (F o r t s å.
s i d.
6).
han lik Valentino?
Varför hade han porna, dit lilla bussiga, stunsiga mor- vet - - - Finns det någon, som - - - - -
Vita, gula, svarta.
Dödssömnen.
k inte vara sportmannamässigt, när var i Europa.
Han gick barr in på den saken i m enda punkt.
som (Forts. fr. sid. 5).
Forts fr. 1:sta sid mycket beteckande rörde anklagel- Just då kom gubben ut på trappan.
Afrikas representant var en svart sen mot negrerna att “ they not could Han blev lika häpen som fröken Lid- universitetsman från Amerika.
Det be trusted with white women ”.
De- gren.
Han hade nyss kommit hem från såg inte ut som om han skulle ha nå- ras opålitlighet alltså i fråga om vita veckans nödhjälpsarbete, och han hade gon beblandelse med ariskt blod kvinnor.
Denna över hela världen ännu inte riktigt hunnit fatta, att det att tacka för sin intelligens och sitt trodda anklagelse är icke sann, mena- var så illa ställt med deras Eli ".
M e n nobla utseende.
Han var jurt sådan de han.
Det hände aldrig, att slavar nu rann sinnet p i honom.
Är du han måste bli, sade jag mig, om hans rörde sina vita herrars kvinnor i her- tokig, käring.
ska du göra i ordning, förfäder långt tillbaka varit hövdin- rarnas frånvaro.
innan hon ens är död I m han i.
Men gar.
hans farfars far slav och han i närheten satt hela den tyska dele- gumman avbröt snabbt: Jag ville själv äntligen fri.
En levande exem- gationen och tänkte säkerligen i detta ha det här gjort medan de ä ljust, och pel på, att den svarta rasen själv ögonblick på die schwarze Smach vid jag har d mycket att göra.
Det är kan framställa utvalda typer.
Han Rhen.
Men även historien om de söndag i morron, och det är bäst att talade förövrigt m o t rasblandning, svarta vid Rhen, fast den icke är dir- jag skaffar kista i dag, innan de som kommittén med tvekan givit sitt skilt glädjande.
ger inte något belägg stängs, en kista åt det l i l l a kräket må- samtycke t i l l i kristliga äktenskap.
De för satsen, att icke de svarta skulle ste ju i alla fall skaffas — De ä olika raserna, sade han.
böra vara kunna styra sin åtrå efter rita kvin- väl jag, som måste tänka på det hela, skilda i t som handens fingrar men nor.
Statistiken torde inte ge dem kan jag tro, du göret väl inte i alla samarbeta som de.
sämre betyg än andra män få, när de fall.
Den ironi, varmed han här på den- äro inkvarterade i främmande land - Men så jädrar I mej du kommer M världskongress tackade de vita för bland ett besegrat folk.
långt från si- hem me kista heller!
Du är rent att de godhetsfullt tagit hand o m Af- m egna kvinnor.
från vettet — rika, dess folk och andra skatter, ver- Ironi men av en ännu sprödare och Gubben var så arg, att han vilie kade heller inte Amerika.
Den fram- sort serverades det kyrkliga slåss, som han alltid ville, d i han blev förda med sammetslen röst och med auditoriet av miss Ian.
en av ledar- riktigt förfärligt arg.
denna stolta frihet från hitterhet.
till na ibland Kinas kristna.
Milt men Det l i p en hög sättpotatis på går- vilken naturligtvis endast verkligt bestämt uppIyste hon om.
att överläg- den.
Han grep tag i den största po- överlägsna negrer kunna höja sig, men senhetskänslan gent emot andra raser tatis han såg och slungade den träff- som slagit mig förut, samtalsvis eller icke är tillfinnandes bara hor de vita.
säkert i gummans ansikte - i negerlitteratur.
Det var inte gott att När man såg denna förnäma lilla up- Då grep fröken Lidgren in och svara annat än med applåder p i hans penbarelse av en främmande gammal stillade stormen - förmodan, att de vita skulle lämna A f - kultur förstod man att det från hen- Därinne låg Elin likadan som på rika I t Afrikas folk.
d snart de märk- nes ståndpunkt kunde varit tänkbart morgonen.
Men fröken Lidgren lyss- te.
att deras uppfostrargärning var att le något i t den uppkomlingsaktiga nade länge och tyckte att dödssuckar- slut.
dryghet, från vilken de vita icke all- na ändå inte voro så tunga nu.
Tank Men om också dessa vändningar tid ä r o Men hon fördömde all om men det rar väl ändå voro amerikanskt turnerade.
från A f - fördomsfull överlägsenhet, f r i n vilken omöjligt.
Ur dödscoman vaknade in- rika var säkert d a heta patos, varmed sida den än kom.
Dess rot Iåg i Te " --- han talade om sitt eget folk.
dess vak- okunnighet, och botemedlet var mera ' Men undret har ännu icke vänt nande självkänsla.
dess enhetskänsla, förutsättningslös kunskap.
sitt ansikte från jorden.
dess vilja att likaberättigat träda in De brännande problemen mellan Elin levde över även denna natt, — bland jordens folkfamilj.
Det är inte Kina och Europa jurt nu vidrörde hon och morgonen därpå började hon att Fröken Lidgren, som torget kommit femma te begravningen också - Min begravning, lyckades den s i.
att ni är skapade av Gud vid da- icke.
Men ett par missionärer gjor- andar svagt, o, så svagt, men det var och gått under dessa dagar, blev så glad, att hon blev tårögd.
Hon !an- sjuka viska.
dens klara ljus, när han var som mest de det med den auktoritet, som män ändå livets egen andedräkt - - de knappast förstå, varför denna lil- - Din, ä du tokig du.
jag menar inspirerad, och att vi är skapade på måste få rom levat en mansålder d- Efter ytterligare två dygn öppnade aftonen.
när han var trött och av ler mer i Kina.
Det var glädjande att hon sina ögon och rörde sina läppar la slamsas öde lagt sig så tungt på ungens!
Den sjukas frågande ögon blevo skrap.
som blev över från skapelse- höra dem indignerat beteckna allt prat till en fråga, men hon orkade e j få hennes härdade hjärta.
Det hade n i - verket!
om att det skulle vara bolsjevikerna, fram ett Iiud.
Men hon hörde och stan känts som om hon kämpat med ännu mera vidöppna, skräckslagna.
Har — — — jag — — — fin Nu skola säkert många säga i sina som buro skulden till den nuvarande uppfattade, vad man sade till henne.
döden om en liten vilsekommen sys- — ters liv.
Hon är väl också ett slags ett barn —?
— hjärtan att: jo, denna bild täcket verk- oron i Kina, rom ytligt och lögnak- syster.
sade hon sig medan hon ord- - Ja visst, det vet du väl.
du var ligheten så gott som en bild kan det.
tigt.
För min del tror jag, att de färgade Den ene av dem sade visserligen ska väldet, därför att han visste, att nade den sjukas tillrufsade hår, det så sjuk så, men ungen var dödfödd, - rasernas allt bestämdare och oftare ifrån: det är vi (vita), som skapat det bättre än judarna kunde hålla ord- gäller bara att hålla ut i tålamod och och det var ju h a det.
Elin barmhärtighet, att inte låta hjärtat Den sjuka snyftade till och vände hörda: vi ämnar inte nöja oss med aran i Kina.
ning i palestina.
På samma sätt bor- Men kom- sitt ansikte mot kudden.
status quo på jorden, inte bara är tomt Här mötas nu kapitalism och kom- de Indien finna sig att lyda under ett bli alltför barkat - Får - j a g se — det?
skryt utan något mera.
.
munism.
arbetsgivare och arbetare i folk.
som hade gåvan att bättre uppe- mer du nu snart med m stackars unge till.
ja, vad ska jag d i säga dig, din — Javisst, jag kan hän in hin at Denna svarta man sade det också, ett industriellt med rasfrågan sam- hålla fred och ordning.
I en mening lilla slarva - -- dag.
Han står så fint svept i lidret, men samtidigt förklarade han.
att han manbundet problemkomplex.
är detta riktigt!
Under ett gemensamt ville inte dra upp de amerikanska Det är också vi, som måste rädda Elins mar hade nu stökat undan han har fått så fint enris han också.
Den gamla gick ut, och kom efter en negrernas, slavarnas ättlingars, mel- Ute i lidret.
Men för säkerhets skull lanhavanden med Amerika.
Det skul- tog hon inte i med det förrän Elin liten stund in med den lilla kistan på lan.
Men den vita rasen såsom den särskilt begåvade i fråga om att hålla slog upp ögonen, och fröken Lidgren armarna och bar den fram till Elins Se på ’ n, han ä ’ söt.
han fred, det blir en aning groteskt i sam- bestämt vidhållit, att nu var all fara ansikte. — I ' a l l t l i k dej — Över.
Då ställde hon in sofflocket i Fröken Lidgren stödde den unga köket igen och rek samman Iakanen, men praktisk som hon var, strödde moderns matta huvud, vilken nu iv- hon enriset på köksgolvet, ty det luk- rigt sökte få re d a m hemlighetsfulla, ket är stötande Hans rike tade ju så friskt och gott, och de sto- som stått upp ur hennes dans och var av denna världen.
Som kontrast mot dem måste dras ra enrisruskorna ställde hon in t i l l hennes skratt - - - Fröken Lid- fram biskopen av Bombay, en engels- gren tyckte att hon kunde läsa i den Elin i kammaren.
man och äkta son av imperiet.
Det ungas undrande ögon som i en öppen Det var bara i förbigående och tillfäl- Den sjuka låg och följde moderns bok.
är förresten ingenting L-om m a n kan ligtvis, Ulm stora politiska omvälvnin- görande med stora, frågande ögon.
förvåna sig över eller fördöma, att en gar följde kristendomen I spåren.
Jag dansade och var så glad, och — Modern s i g det och förklarade sig: engelsman är anhängare av den brit- På den tiden, då kyrkan var ung.
visste av intet annat.
Och så kom- — Jo, ser du, Elin.
du höll p å att tiska världsväldetanken.
Den föds de E. W. dö Och då tog jag hem enris åt dig mer detta - - - detta, rom gör s$ ju med.
Men det var, som om man ont i ens hjärta.
som är så obegripligt och gjorde s i fint i lidret.
så du kan och ö d s l i g t hört en av hans gamla predikningar — inte tro.
Men nu är det väl synd att riset ska stå där och vissna — Fröken Lidgren strök den unga modern över håret o ch lade henne till- från hans kyrka i Bombay när han Och ni, vill jag bara säga d e,, Elin rätta.
Den gamla bar ut kistan, tyst, drog fram Jesu ställning till det m du ska ge fan i Sigfrid det detsam- utan att säga ett enda ord mer —.
merska världsväldet, som exempel för ma.
Jag har i alla fall varit till en Men fröken Lidgren fattade den indierna.
Jesus var inte judisk natio- och fått pengar till kistan, och 25 kr flickans hand och sade vädjande.
nalist, han böjde sig under det romer- har han fått gett te doktorn och en Detta skall du aldrig glömma, han — — - blidare - - — fria.
— — - — bort - - _- - - — - - - — — att (58) Getingen R O M A N E.
L V O Y N I C H (Forts.) Han hade sedan att p i händer och fötter krypa fram till ett litet torn, rom låg halvt i ruiner.
Det var övervuxet med murgröna, men en mängd lösa stenar hade fallit ned i i gårdssidan till.
Från detta tom skul- l e han genom murgrönan och över stenarna ta sig ned p i gården, öppna järngrinden och genom passagen nå m underjordisk tunnel, som för flera århundraden tillbaka utgjort en för.
bindelseled mellan fästningen och ett torn på den angränsande kullen.
Det var ingen mer än smugglarna som kände till m viss hålväg, som blivit grävd från kullen och in i tunneln Här, under själva fästningsverken, kunde de i veckotal gömma sina för unga Elin, aldrig — — och det var genom den- Nej, — snyftade Elin.
aldrig.
na hålgång Getingen skulle krypa ut och ta sig fram t i l l en mörk och ens- När midsommardansen tråddes på lig plats, där Martini och en av gröna ängar eller på dammiga Fol- smugglarna inväntade honom.
Den kets-Parks-dansbanor, var Elin åter största svårigheten var, att tillfällena mitt i dansen.
Hon skrattade sitt gla- att låsa upp grinden voro så få och da, litet fräcka skratt, och alla slags att rymningen inte kunde försiggå i unga män stodo i klunga om henne.
alltför klart väder.
gamla snälla mor, som sagt Gtingen satte sig ned och började till fröken Lidgren, att hon så viIligt förtära en del av brödet.
Det ingav slet för sin Elin.
hon hade också gjort honom åtminstone inte så stark väm- det grundligt.
Hon hade sytt henne jelse som den andra fängelsematen, fina underkläder, och strukit hennes och han måste äta något för att få midsommarklänning, och med lika öm krafter.
Dit var ock4 säkrast att Och så började han fila.
hand gjort osynliga stoppar på hen- han lade sig en stund och försökte da ned i foten.
Kunde det också be- En kvart över tio halv elva — strumpor.
Och Elin hade kallat sova.
H a n kunde inte börja filandet ro p i filandet?
en kvart i elva —.
Han filade och förrän klockan tio, och det skulle bli Han ryckte till.
Nej, han hade in- filade.
Det var som om han filat på henne stunsiga morsan till tack för ett ansträngande arbete.
te sovit, han hade drömt med öppna hjärna “ Jag undrar vem Padren hade alltså haft tankar på ögon, drömt om filandet men det först blir genomfilad ”, tänkte Men det kan ju hända att stunsiga att låta honom undkomma!
Vad det återstod ännu att göra.
Järnstängerna morsan får mera att göra med tiden, var likt honom.
M e n han.
för sin voro lika starka och massiva som nå rots fröken Lidgren och dödssöm- nen — personliga del, skulle aldrig ge sitt gonsin.
Nu slog klockan i tornet tio samtycke.
Om han slapp undan, så Han måste skrida till verket.
Försik- Fart när Elin arm i med m skulle det vara hans eget och hans hejig grabb möter fröken Lidgren, tigt tog han fram en av filarna.
kamraters verk.
Han tog inte emot en gång höll upp.
skulle han ald- slår hon ned blicken mot jorden och några nådebevis av präster.
Nej, han var inte sjuk, Det var rig ha dödens allvar skuggar m stund hennes mod att börja på nytt.
varmt det var!
Det blev be- bara inbillning.
Smärtan i sidan be- rosigt pudrade kinder.
t åska.
Luften var så k v a v och rodde på förkylning eller något dylikt.
(Forts.) Maj Hirdman.
bjudna varor, Hennes - — som först nes det.
arm han
