# ID: svediakorp-per325
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,012
# sentences: 1,004
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Rlaacl alla cle stiinimor, som i dessa clag.w med clet offent- l.iga ordet som n~edium, iiga bofogenhet att tala i c7e mångas n.arnii, fKr ej Dagnys saknas.
Xigot nytt anslag i den satnklang af lis11sl~, soin, uttryckt i det vackra och sh mycket siigande arclet EnntZsaorg, nu genoinbrusa,r~ vAr nation, kunna vi visserligen ej gifva, men starkare an nHgonsin kaniia vi inför en historisk tilldragelse som den iijrss tinxzde var clel i clet stora hela och eil maning att ined iiå.gra .ord 5fveii ge en kvinnornas tribint &amp; t den hsdang5,ngnn lnnclsfaderilk minne.
Kar konung 0sca.r 11: ~~~~~~~~~~~~~~goaelz.
den 8 derember i907 licle sitt hiifv~id.
tyngdt nf Ar och mödor, för alltid till ro, kan niecl s: mning.
sagas, att ett viil fyllclt Blad i vbr historia vandes.
Och i hela den lh-iga fö1; jcl af utvecl~lingsskeden och nychningar, som v8,rt laiid genoingKtt i; lncler de 35 fix det styrts af Oscars inilda spira,.
har vii1 intet onlrA.de mer genomgripancle~ omskapats 511 kviianoruas.
' Under cleaila monarks regeringst.id ' har inom kviniians vBrld intet mindre, 211 en revolution åvägabragts, en af clesea tysta och oblodiga men till sina verkningar s&amp; betydelse- fulla on~hviilfniiigar, som komma sekelgan~la förestiillniagssiiti; och förclomar att störta sxmman som lrorthiis.
Man; jamföre blott den svenska kvinnan 1872 och 1907!
Hela vår saks guldAlder.
ligger innesluten inom clennn - h.istoriskt sedt korta, fast efter mänskliga d i t t betyclancle - ticlrynld af 35 år.
Härmed iir det naturligen ej ineningen att hafvcz sagt, att k ~ m g Oscar genom sitt personliga inflytande gifvit direkt stöd At
I I l den reforibyggnad, som vika lagstiftares vidsynt het och ratts- känsla uppfört i t oss.
En konung, en kvinnorörelsens befrämjare, s r en sammanställning, som &amp; nnu ej ingatt ens i den mest entii- siastiska och troende kvinnosaksvans medvetande.
Men om detta ar sant, är det icke mindre sant, att kung Oscar i sin stallning till den ru~derna kvinnoemancipationen stod himmelsvidt skild f r h sin friinde p t den tyska tronen, hvilken genom sina världsbekanta kejsarord om de trenne E-na velat reducera den kvinnliga befogenhet inom en föraldrad tida snäf- vaste gränser.
Nej, därtill var han, den så mycket iildre man- nen, alltför frigjord från trhgbröstade fördomar, konventionell konservatism och napoleonskt kvinno£örakt.
Kung Oscar var en alltför allmänt mänskligt kännande och tänkande man för att icke med vaket förstående följa allt, som arbetade sig fram i ti- den och för att ej skänka sitt erkannande Sven %t kvinnornas berättigade frihetsstrafvanden.
Äfven till en så ny tjugondesekelsrörelse som den kvinnliga röstrattsaken f örhöll sig konungen ö£ vervägande sympatisk, och vi torde ej misstaga oss däri, att kung Oscar II var den första och hittills ende monark, som i enskild audiens mottagit en poli- tisk kvinnodeputation och med intresse och valvilja lyssnat till dess andraganden.
Det är nu föga mer iisi ett Ar sedan (9 okt.
1906) kvinnornas representanter för sitt lands konung fingo framlägga sinn önskningar och a£ honom mottaga den uppmun- trande försäkringen, att det skulle vara honom en gliidje, om det förunnades honom att upplefva den dag, dA kvinnorna blefvo delaktiga af f ull medborgarrätt.
Detta blef honom ju icke förunnadt.
Nen för alla de omat- ligt stora vinningar för vårt släkte, som för Öfrigt kunna skrifvas på kung Oscars regeringstids konto, för hans varms lijiirta, hans oaflåtliga ' sträfvan att lyckliggöra sitt folk, hans m h g a lysande, pA en g h g kungliga och sant mänskliga, egenskaper, vörda och valsigna vi hms minne.
15 december 1907.
Slutord.
Med detta häfte, det, sista af sin 22: dra ArgAng, säger tid- skrifte~z Dagny sina vänner och läsare ett tack och farväl.
Att.
dettu farväl ej innebär ett sträckande af vapnen, utan tvärtom en öfverging till ett högre utvecklingsstadium, däri ligger onekligen en stor tillfredsstiillelse, som frlintager afskedet mycket af dess bitterhet.
Men dA, i och med den förestiiende omdu- ningen, den nuvaranda redaktionen, efter att i 17 Hr ha ledt Dag- nys öden, i enlighet ned sin egen önskan triider tillbaka för att liimna plats At yngre och friskare krafter, &amp; r det själffallet, att det sista af de sin5 blh tidskriftshiiften med Dagnys namn, som siindes ut i viklden, innesluter ett afskedstagande och ett tack för god vakt.
Det är p&amp; en gaiislia afsevarii Alder Ilagny, hvillren nu ~ l u - tar som tidskrift, lian hiinvisa.
Dess första utgifningsår va: 188 (i, dA Dagny, sHsoni organ för det nybildade Förbundet, intog sin sttill- ning som otrentligt sprilirör för cien svenska kvinnofrAgan, en ställning, som %Tidskrift för liemmet » under .26 Ar med sb stor heder innehaft.
Sonz bekant var Dagny en direkt fortsättning p i denna tidskrift, hvilket ju gör, .att sainma representant under n5ra fem decennier fört vbrt slaktes talan i den svenska pressen.
I dessa .hida, publikationers .Argiingsr, tillsammans omfattande 45 band, ligger oclisfi hela den svenska kvinnorörelsens historia inne- sluten.
Hvad den personliga ledningen betriiffar, har man under arens lopp ej att ai$eckna ~~xlmgn ombyten.
Srtnzrna öf-~erliigsna och erfarna ledarinna, som s@lf skapat » Tidskrift för hemmet » och un- der hela dess utgifningstid fört den franlht, stod Dagny bi under de tre första betydelsefulla iiren af dess tillvaro.
Tyvärr förmbdde fru Adlersparres fysiska krafter ej hiilla Jiimntl steg med vitaliteten hos hennes ande, efter de tre Arens förlopp öfverlärnnade 11011 darför det redaktionella arbetet i t den kiinda författarinnan fru Amandu Kerfstedt, hvilken &amp; ter efter tvH ar nedlade sitt mandat.
Sedan denna tid, d. v. s. frAn Ar 3891, har undertecknad haft förtroendet att utgifva Förbundets tidskrift, det första året dock under skyddet af en redaktionskommitt6.
Detta i korthet en re- kapitulation aE den del af, Dagnys historia, som rör den ansvariga ledningen.
Vid sidan af densamma har clessutom statt utmiirkta
Imifter, som till skilda tider 1.iimnat tidskriften stacljgvaraacle rik- clerik hjiilp.
Naturligen stAr ma11 e; j inför iledliiggnndet af ett m&amp;ngRrigt arbete, hvilket blifvit en kart, utan att inan söker för sig @ ra upp s1utsumma.n af detta arbetes resultat.
I förgrunden triider d5 clen nedslhnde känslan af att ett stort svalg ar befiistadt ~nellan det n ~ a a velat och det man nziiktnt.
E n verksamhet, hyil: - ken m h t e riiknn.
nied SR materiella medel som publicitet för att n&amp; ideella nlål, ar nog mer an de flesta iiignacl att beröha sina.
utöfvare den segervissa framglingens illusioner, i all synnerhet.
om den blifvit förlagd inom ett föga populiirt fack som lrvin- nofrAgan, styf barnet i kulturfsågornas familj.
Vi 118lla likväl före, ait det kritilrens korsdrag, Eon1 Dagny i likhet med hvarje of- fentligt företag, utsatts för, ej blott haft en förlamande utan 3- ven en hälsosam verkan och att, trots brister och misstag, dess strsifvanden icke varit förgafves.
Och har, som vi älska att tro, Förbundets tidskrift gjort en insats i vår kultur af ett bestilencle vnrde, bör det framst sölras i de idéer, för hvilka den.
biimpilt?
niigot som så att saga f&amp;tt officiell belrrtiftelse genom det Sedan ett par .Sir oss tillerlciinda statsansla.get &amp; 1,000 kr.
I det stora hela anse vi oss cltirför berattigade att vid slut- uppgörelsen lronstatera ett godt resultat.
Atb detta icke kunnat iippiiis utan bisthdet af niingalsam- verkande krafter, a.ï den nu afgbencle ledaren clen första att med öclmjiik tacksamhet erksnna.
I främsta rninnzet vill hon da satta Förbundets styrelse, hvilken med aldrig svikande förtroende, viilvilja och öfverseeacle gifvit redaktionen sitt stöd, sarskildt dem af dess medlemmar, som stc ' ttt densaninla nara som arbetskam- ' rater och hvilkas trogna samarbete och beredvilliga htilp alltid kunnat p&amp;rälcnas.
E n miiktii fi~ktor att fura publikationen framåt har naturligen de mAngn tillfälliga ' arbetskrafterna varit, hela den lhiga, och lysande rad af författarinnor och författqre, hvilkn in- slirifvit sina namn piticlsltrifteils blad och i skilda iimnen och uncler ski1d.a former förfilitat dess sak.
Till alla dessa: beskyd- clare, beframjare, medarbetare och bjiilpm-e, genom.
l-rvilkn arbetet gjorts redaktionen lätt, .hembares barmed ett varmt tack, h u r i till sikt inneslutas alla prenumernnter och liisare, som slrankt Dagny, stödet af sin sympati och sitt - intresse:.
Afven om .det varit önsk- '
viirdt, att Dagnys stamnia iigt förmågan att triinga liiagre an den gjort, har dock under Arens lopp mbnget uppmuntrande ord frhn vi~r läsekrets rundt om i bygderna nAtt oss, lika miinga kär- komna och högt skattade bevis för att dess ord ej helt och h %l- let förklingat ohörda.
.
Nen, vi upprepa det, detta är ej ett verkligt farviil.
Med personförändriageiz och ombyte af utgifningsform följer ej att Dngny sänker sin flaggs.
Tvärtom, den konlnier under den nya ledningen oti-ifvelaktigt att siaja med friskare fart, ehuru det blir öfver en byggnad, uppförd efter en annan tidsenligare och dlyftigare plan.
Det ur blott det äldre, som med vaken blick f6r tidens kraf ger plats för det yngre, hvarAt det för öfrigt lam- iinr i arf sitt nanin, sina goda traditioner, sin fasta grund samt följer meii sina bi&amp; viilönekningar.
.
Stockholm, 20 december 1907.
Äktenskaps rattsverkningar, enligt gillande tysk lag.
Fredrika-Bremer-Förbundets kommitt6 för 1agfr; figor har för afsikt att lata publicera kortfattade redog&amp;elsei för de bestäm- melser, som giilla i andra länder rörande äkta makars egendoms- förhallanden och darmed sammanhiingande frHgor.
Början göres hiir nedan med tysk ratt.
I tyska riket vor0 under 1800-talet de genom äktenskap grundlagda rätt~förhiillmdena reglerade genom bestämmelser.
som för olika landsdelar voio i hög grad skiftande.
Enhetlighet p&amp; detta s i val som pk ancha omrfiden d civilriitten skapades först gerom antagande af den för hela riket gällande ~Burgerlickes Gesetz- bzich, som triidde i kraft med början af ar 1900.
Har nedan skall i största.korthet gifvas en franistallning af hithörande bestiimmel- ser i den nya ' lagboken. '
1.
r I fråga om makarnas personliga rattsförhlkllanden gäiler, att mannen har afgerandet i allt, som rör det äktenskapliga samlifvet, särskildt äger han bestimma i frliga om hemvist och bostad.
Om emellertid mannen missbrukar denna sin bestammanderiitt - die el~eherrliche Gez~alt, - iiger hustrun söka rättelse hos förmynder- skapsdomstolen, som i de flesta tyska stater är den vanliga all- männa domstolen af första instane, (7ns Amtsgerich.t.
Hustrun Eir berättigad och förpliktad att förestå det gemen- samma hushållet.
Till arbete i hushallet eller ' i mannens affär 5.r hon förpliktad, darest en slidan verksamhet frHn hustrus sida Gr bruklig inom den samhällskrets makarna tillhöra.
Hustrun tillkommer die Sc7~Zusselgewalt d. v. s. rådandet öfrer husets nycklar, husfrudömet.
Hon ar berättigad att inom sin husliga verkningskrets företräda mannen: af hustrun företagna handlingar a£ rättsligt innehåll, s8dana som köp af varor, anstal- lande af tjänare etc., blifva bindande afven för mannen.
Hvad angår makars egendomsförhiillanden, das eltelidle Giifer- recht, sh bestammer lagen därutinnan en viss anordning, das gesetz- liche Giiterreckt, som inträder i hvarje fall, d % icke annat - mellan makarna ofverenskomrnits.
Men vid sidan af denna lagbestamda anordning gäller frihe- ten för makar att genom aEtal sins emellan annorlunda ordna de inbördes egendoms£örb&amp;llandena.
Sadant aftal kallas Elievertmq och betecknas här nedan med uttrycket äktenskapsförord, därvid dock är att märka, att det tyska Ehecertmg i fraga om de äm- nen, som lagligen kunna vara föremiil för aftd, medgifver vida större frihet än det svenska äktenskapsförordet.
Den lagbestamda anordningen af makars förrnögenhetsfiir- der hållanden är förvaltniiigsgemensklap: ~ ?errca~tzl~zgsgen~ei^r~sfhaf~, mterstnnd der Verz~altung und Natz&amp;sswzg des f i m e s.
Vid bestående förvaltningsgemenskap är mannens fiirmögen- het strängt skild från hustruns.
I iiktenskapet finnes ej nAgon egendom, som iir gemensam, d. v. - s. till följd af äktenskapets ingAende blir makarnas gemensamma tillhörighet.
JIen den egen- dom, som hustrun vid Lktenskapets ingaende inför i boet, das ez ' ngebruchte Gut, blir ställd under mannens förvaltning och mannen far Atnjuta afkastningen daraf.
Hustrun Br emellertid fortfaraii - de ägare till ifrågavarande egendom.
Xmnen ar skyldig att
förvalta densamma med omsorg och vid anfordran lämna hustrun uppgift om förvaltningens ställning.
Mannen har ej rätt att utan hustmruns samtycke afyttrn af hiistriiii införd egendom.
Till den införda egendomen r8knas ock hvad hnstrun under äktenskapet förvärfvar med visst undantag, livarom nedan.
Den af mannen förvaltade egendomen bestar sbledes af tv !^ förmögenb.etsmassor, dels n~anneiis egenclom och dels.
den ' af hustrun införda egendomen.
Men i boet finnes diirjiinlte en tredje art af egendom: das Th-Oel~nltspt, den h astru 11 f ör behallna egen- domen, som %r undantagen frkn mannens förvaltning.
Denna egendom, som hustrun således iiger förvalta och hvaraf hon f %r Atnjuta afkastningen, iir af olika slag: clels saker, som iiro be- stämda .till hustruns.
personliga bruk, s h o m lrlitcler, smycken, ar- betsredskap, dels hvad 11011 förtjänar genom eget arbete eller genom att sjiilfstandigt drifva ett niiringsyrke, dels hvad som genom iiktenskapsförord förlrlaras vara f örbehiillen egendom, dels slutligen egendom, ' som hustrun erhbller genom arf, testamente elIer gAf r a med villkor att egendomen skall vara hustriiii förbehållen.
Hvacl förbehAllen egendom afkastar eller hvad som siittes i dess stalla blir ock förbehillen egendom.
I fr %ga om ansvarigheten för slrulder i makarnas bo gäller.
som regel, att den af hust,riiii införda egendomen icke svarax för mannens gild, men val för hustruns, s 5 att l-iustruns fordrings- agare, utan binder af mannens förvaltning, kunna hiilla sig till denna egendom.
Hustrun kan yrka pB förvaltningsgenieiiskapens upphörande: då mannen ar synnerligen vArdslös.
i förvaltningen, d&amp; mannen eftersätter sin plikt att underhiilla familjen och da niannen för- klaras omyndig; vidare upphör gemenskapen, då mannen kommer i konkurs.
Nar egendomsgemenskapen sålunda upyhiif ves, ur mannen skyldig att till hustrun utgifva hennes egendom samt redovisa för förvaltningen af densamma.
Som niimndt tillstiidjer den tyska ratteii i mycket stor ut- sträckning ett ordnande af mhkarnas inbördes förmögenhetsför- hhllanden genom öfverenskomri~else makarna emellan - sakten- skapsförord s.
.ÄfVenså kan genom shdan öfverenskornmelse efter äktenskapets.
ingående den mellan makarna bestående förmögen- hetsanortiningen upphafvas eller andras.
För enkelhetens skull
uppstiilleï lagen soii1 typer tre särslrilda hnfviidforn~er at ' cleiiii: ~ aftalsmiissiga föïiinögenhe tsanordning.
Den första af dessa former gr di4 nlZgei~ze.im G.iitel: clenzei~zsc11rcft~ allnian egendomsgenienskap.
fiIailuens förmögenhet och hustruns förinijgenliet iiro CIA icke fr8n livarandra skilda, som vicl fijrvalt- ningsgemensknpea, utan förciias t.il.1 en makarna gemensamt till- hörig inassa - das Gesnmtguit.
Till sAdan samfiilld egendom l-itir ock hvad nminen eller hnstriin under iiktenskapet förvarfvar.
Emellertid behöfver geinei-iskapen ej omfatta mannens ocli hustrui-is hela förmögenhet: vid sidan af den samfällda egendomen kan finiias egendom, som fir skild frHn den sitinfallda ocli ar en- dera maken förbehiillen -- Korbeltnltspt.
Till sadan egendom rbknas dels den som genom iiktensliapsförorcl förklaras vara nian- nen eller hustrun förbehiillen och dels ada an, ROM elidera maken erhiiller genom arf, testamente eller g3va med villkor att egen- domen skall vara samma make enskildt förbehhllen.
Hvad en- dera makens förbehAllna egenclom afkastar eller hvad som sattes i dess stiille blir ock förbehkllen egendom.
Soni regel giiller, att nianiien ensam förvaltar den genien- samma egendomen.
Endast vid förfogande öfver egendomen i dess helhet samt i friga.
on1 fastighet och vid gafva ar Iian skyl- dig att ialiiinita hustruns szzmtyclie.
Betriiffande ansvarigheten för boets giild, s&amp; häftar den sak- fiillda egendomen för.
samtliga mannens skulder, vidare för .hust- rLms skulder, som uppkommit före iiktenskapet, för skulder som hon gjort med nlaniiei-is sanitycke, ock slutligen för shdana af 1iustrui-i gjorda skulder, i fr: ig: ~ om hrillrrts tipp komst mannens sam-.
tycke ej &amp; r erforderligt.
Den alln-iiinna egeildonlsgeniens1; apeil iipphör.
på yrlr ande af.
hiistrun, då inanaen utan I-iustruns samtycke företager rbttsliancl- lirigar, som sktille erfordra sådant samtycke,.
och.
hustruns egen- dom dlirigenon~ sattes i fara; di5 nminen i afsi kt att bringa hustrun f örlust f örnlinsknr den gernensanlrna egendomen; d A mannen underlatit att uppfylla den hononi ' gent emot hustru och barn %liggande unclerh~llsskyldighet och det synes föreligga fara att underhiillet ej skall för franltidea komma att ordentligt utgöras; d&amp; niannen soni sl6sare sattes under förmyndare eller di5 genom.
hans slöseri den gemensamma egendomen löper fara att försking- ras; sanit slutligen dA den sauif5llda.
egendomen blir s&amp;, graverad genom mannens skixlder, att cliirigenom fara uppkommer fik,,,,
huetrrios seiiare förviirf.
Mannen lian yrka pf~ egendomsgemen- skapens upphörande, då den samfällda egendomen sh graveras ge- nom hustr~ins skulder, att fara uppkommer för- mannens senare förvärf.
Egendomsgemensliapen upphör i och med att domstolens dom i iirenclet vinner laga kraft.
Darefter giiller, att den ena makens egendom ar skild frAn den andras.
Vid upplösning af samfällig- heten betalas först de skulder, för hvilka den &amp; emensamrna egen- domen hiiitar; diiref ter delas öf verskottet lika mellan makarna.
a.
Den andra huf vudfornien af den aftdsmiissiga förinögenhets-, iaordnir~gen 5r die Er~-n~zge1zscl~ccfts~e~1iei1~seh~~1~t, d. v. s. gemenskap i afseende pR förvikfvad egendoin.
Denna form betecknar en kör- - medling mellan ' förvdtningsgeniensl~a11 och allmH11 egendomsgemen-.
skap; Hvnd n~annen eller hustrun förviirfoar blir samfalld egen- donz.
1 ' 5 shdan ' ssmfiillrl.
egendom.
till5mpi.s de bestamn~elser, som galla för allnziin egendomsgemeilsl~ap.
Den egendom, som icke förviirfvats under iiktenskapet, skiljis i två massor: mannens förniögenhet och innstruns förmögenhet, den sistniinirida ställd imder mannens f örvaltning ii tom h vad afser hustruils Trorbeh,nlt.
s- ' gfrt.
.- Sniiifalld egendom blir ock den gemensamma egendomens i~fkistning.
.
.
En * förmedlande stiillning mellan allrnäi egendomsgemenskap och förvaltningsgemeiiskep intager äfven den tredje ' hufvudforrnen ~f den af tals miissiga f örihögenhe tsnnordningen: die FaIw~zissge ' ~neilz- schaft, ieinenslritp med afseende S Ks egendom.
~ e i i i i a form s t i r emellertid närmare den dlnlänaa egendomsgemenskapen, med hvilken den nästan sammnnfaller i de tillfiillea, d&amp; makarna +seende ii lös hafv;.
endast lös egendom.
' Vid gem.eizslrap med.
Bgendom kan förmögenheten vara föidelad i fyra skrskilda massor: .en niak: ~inas geinensainma föi: n~ögei~hetsn~assa, best8ende.
: t£ lös egendon~, mannens förniögenhet i f&amp; egendom, hustruiis förmö- genhet i fast egendom samt slutligen hustruns TTorOeltn2tsgzrt.
.
.
l I AiigRende ' visss ' inbördes förilzögeilhetsförhAallanden muliar emellan ' kan ante ' ckliing ske i en vid uoderriitterna förd offentlig inskrifningsbok, das Giiterreclttsregister.
Ur detta register kan hvem som helst erh5.11a utdrag.
Rudyard ~ i p l i n g som kvinnoskildrare.
Det vore synd att säga,, att Kipling gr någon damernas rid- dare.
Redan i det tidiga ungdomsarbetet » The light that failed;) blef kvinnan i hjältinnans person underkiind i lifvets mogenhets- pröfning, och det är endast sällan han i sin senare produktion gifvit henne n %gon viisentlig upprättelse.
Den dikt --- i cykeln Barrack-Roon Ballads - som bar hennes namn, ar Atminstonc knappast agnad att göra det.
Vanligen framställes hon siisom Eva med äpplet, en snara för mannens fot.
och en fallgrop i hans viig, vare sig hon f. ö. upptriider i hindosianskans lotns- liknande fägring, med Judy Sheehys (eller O ' Gradys) mera er- farna men mera betiinkliga tjusningemedtl eller i skepelec af.
dessa anda in i ålderdomen hejdlöst flirtande anglo-indiska ladies, som Kipling så ofta skildrar.
Utdansade, skandalhungriga och med den anglosachsiska ra- sens hela oförmåga att omge sitt lättsinne med iiiigot slags esprit verka de, Atminstone p&amp; afsthnd, öfvervägnnde afskrackaride.
Jirs Haiikshee, clen odödliga urbilden för dem alla, försiikras visseïli- gen upprepade ghnger vara » a clever woman », men pA läsaren gör hon endast intryck af en sportkvinna i flirt, en » skalpjagar- inna », som jag ock vill minnas hon n8,aonstädes kallas.
De iinga flickorna och fruarna i denna värld ha den fört.jansten att vara unga; att utan snörning h a l a den önskade minimividdeii kring lifvet och att ha de flesta bladen af sitt syndaregister ännu oskrifna, men ocksA föga mer.
Utvärtes sedt är denna societet säkerligen tagen p i kornet, men dA författaren låter dess damer under titnslanga samtal » van- innor emellan, vanda ut och in p % sina sjiilar, frestas man en eller annan gång att med de skeptiska mammuthtidsmanniskorna i dikten » The Story of Lng?)
fraga: xBut how does the I ' icture- man know »?
- Och detta ar anmarkningsvärdt, da det gäller besagde ~picture-man », hvars förmilga att hypnotisera läsaren till obetingad tro ph allt hsad han finner för godt att gifva honom till lifs eljest ju ar rent fenomenal.
Hur fyndigt hopkomna dessa samtal an äro, miirker man dock en smula konstruktionen.
G %r Kipling illa At lyxkvinnan, som af ren Brist p&amp; syssel- sättning vid de dödande enformiga, solstekta indiska stationerna drifves att bedraga sin man eller bedraga en annan kvinna på den man,
: som med rätta henne tillkommer, SA lägger han lika litet fing- rarna emellan, då det galler andra, såsom mera nyttiga betrak- tade slag af kvinnor.
Hvarken missionärens eller barmhärtig- I~etssysteïns profession inger honom i och för sig den ringaste respekt.
- Den blonda blåögda Lotta, missionarsfrun från Hei- delberg, sc~m storgrater med hindukvinnan w på det tyska mankret, hvilket inbegriper .en myckenhet snytningar)), är tecknad med obarmhiirtigt skämtlynne, och a£ de londonska slumsystrarnas gloria återstii icke många strAlar, sedan författaren en stund fått handskas med den.
Likväl nar man, skrattande mot sin vilja, till sist ar nara att bli förargad på honom, fångar han en åter under sin trollmakt genom att med hastigt Atervunnet allvari tonfallet, yttra några ord bland de sannaste och bästa, som annu blifvit sagda o m både det ena och det andra verksamhetsområdet.
Ord af en karf och nykter men förstående rättvisa.
Kvinnans medborgerliga kapacitet affärdas med ett par re- pliker i %The Story of the Gadsbys ».
Den viirde kaptenen, som står i begrepp att eklatera sin för- lofning, har vid en större middag med skamsen och klum- pig brutalitet meddelat nyheten åt sin hittillsvarande flamma.
Då denna trots tid och plats är nara att stiilla till en scen, varnar henne kaptenen ängsligt med att en bekant har ögonen på, dem.
w Han », utbrister hon passioneradt, w jag hatar honom!
Det - var han som presenterade dig för mig!, - och anda finns det - folk, som vill ge kvinnorna lagstif tningsriitt », reflekterar kaptenen.
Vid en annan middagsbordsscen, denna gAng i London, låter Kipling en högröstad kvinnosaksmiss utbreda sig inför en niir- - varande indier öfver nödvändigheten att reformera deras sennanas.
Sjudande af harm öfver förolämpningen men utvärtes saktmodig replikerar denne genom att i österländskt realistiska ordvändningar medlidsamt fråga henne, om hon aIdrig benådats med moder- .skapets lycka.
Moderskapets lycka.
Ja, sasom Kipling ar en mästerlig skil- drare b&amp;de för och af harn, sh sträcker sig hans förstående sym- pati iifven till mödrarna.
Och han har tecknat sådana af de mest skilda typer: Den unga hindostanskan i » Without Benefit .of Clergy)), som med obeskriflig stolthet förkunnar: » I have borii .my lord a som, en af de mest betagande kvinnogestalter han nb-; gonsin skapat.
Den tacksamt lyckliga engelska modern i » The Ui~~shmood Boy)), som fått sin store gosse oskadd l Ater från ' mili-
tiktjiinsten i Indien, prydd med mandomens alla insignier, och, som vid sonens hnfvudg8rd i hans ansilde afluser det ordlöss vitt.nesbörclet om ett rent lif, medan de tvi, förtroligt tala sam-.
man en hel, timme, » sisom moder och son böra, om vKrt kejsar- döme skall hafva nli~on framtid för sig ».
Eller.
den öfvergifnn lwinnnn, som med harm, förtviflan och, kiirlek till bedragaren kiimpande inom sig, ber för sig och sitt oföclcla barn: rHvad hopp för mig och - det?
- Du vet, att det nr ditt!
- ', EIvart ställa våra ljiit?
- Du hör det.
: ditt och mitt!
- Jag kfinde allt s&amp; tryggt, Men feg och falsk du är;.
.
PI1 lösniz sand jag byggt - - - Gud, hvad jag har dig kik!?
:) E u r iir ej modersk %rlekei~ förhsrligad i Djungelboken!
Man lägge märke till bl.
a. den scen, dar författaren drifver den psy- kologiska allegorien så iliira det tilliitnas grans som möjligt, då.
han later clen vilda modern fr&amp;n skogen, varginnan, följa efter sitt 5lsklingsbarn Mowgli » för att fB s e den kvinna, soni, ad ho- non1 m jölk ' u.
Och ' denna Irvinna sedan, Biessua, som slites inellan sin mo- derliga ömhet mot honom, i hvilken hon annr kött af sitt kött och ben af sina ben, och den okonstlade hednakvinnans öcln~juks dyrkan inför hans gudalilinancle ninndonz.
Jfodersk5nslan iir det,, som adlar den ' f&amp;fiinga och andligt försoffade inrs Cheyne i » Captaim Curapeous~, och trots allt omger henne med ett visst skimmer, icke blott i de hemkomne sjöbjörnarnas utan afven i läsarens ögon.
Öfver l~ustrzazs lifsgiirning har Kipling rest en lika säregen som gripallde minnesv5mfi i den mästerliga dikten » The Mary Gloster 9.
En selfmade man, f. d. skeppare, nu millioniir och iigare till bl.
a.
35 lastångare, ligger pii sitt yttersta.
Hm iir änkling sedan minga år tillbaka, och ende sonen, en universitetsbildad och este.
.
.
.
- -- P *) ~ ' clary, pity woineilD.
E. Tengetröwe öfvers.
tiskt intresserad n ~ a n, soin gift sig in i clen högre ' Londonsocie- teten, s t h faderns hjarta SA fjärran sorn möjligt., ehuru han plikt- el; yldig,zst iir tillstiides vicl clödsbiidden.
Mecl hldeïclomens om- stiindlighet sninmerar den sjuke ihop sin lefnacls debet ocli kredit.
E n outtröttlig iiit, jiiri1li: ~rd vi1 jekrnf t, iiler1:: ~util skarp blick ocli ett tiiniligen rymligt eanivcte ha förhjälpt ' honom till hans nuvarande stallning son1 &gt;) en af finansrfirldens furstar D, silson1 han xjiilfbelatet citerar efter en tidning.
Den Barriar han ski.ldrar för sonen ar emellertid Atminstone i sin begynnelse ett sann- skyldigt hiindlif: flytande likkistor att föra, rutten inat och bro- kiga .skeppsBesätti-iingar.
Men vid hans sida sthr hans unga hustru, lika oföïskriickt som lian, eggnncle honoin, c13 hans egen.
äre- lystnad Rr.
otillriicklig, slitmde, sparnncle, » making a imii of him ».
Under dessa unzbtirnnclen födes och jlöï det ena lilla barnet efter det andra p5 hafvet, endast den .förut omn5mncle sonen öfverlefver, och d&amp; makarna hunnit SA l h g t soin.
till att föra eget fartyg, .uppknlladt efter hustrun, Mary Gloster, clukar ulven ho11 under.
.
De befinna sig i iilncassarsuilclet, och hennes lik sankes dar p5 fjorton famnnrs vattep, Ils grader ostlig longi- tud och 3 grader sydlig lstitucl, platscn för ' siilrerhets slxtll noga iitprickacl p5 sjökortet.
Dar vill nu ocl&amp;i clen clöencle hvila.
Till clet iinda,m, ' let har han ined affiiremannens förtiuiksnmhet uppgjort ett i imin&amp; de- talj utarbetat testamente, enligt livillcet hans lik skall nied samma bAt » Mary Glosters fijrns tviim öfrer jorden till platsen i f d g a och s ~ n k a s diir.
FrPm sitt tilliïeclsstiillda pcililing- och maktbegur, f rAn den bittra n~issriikningen öf ver sonens i f aclerns Ogon f ullltornligt inne- hAllstoinmn lif och barnlösa iiktenskap, fr&amp;n rn&amp;ilniskors fåfiirign domar och det egna h jzrtats ' förvillelser lilngtar den gn nlle syn- daren tillbaka till henne, soin utgjort det encla ideala inslaget i hans lifis grofva och flfickade vai ' nacl.
Vid siclan al sin ungdoms- brud vill han ligga och bida den dag, CIA hafvet slrall gifva igen sina clödn, ty clar en miinnisl~as skatt ar, clar %r - eller bör - hennes hjiirta, ock vara.
Söla vi i Kiplings diktning efter egentliga hjiiltinnor, sa saknas de nog icke heller, om cle a11 förekomma sparsamt .. I no- vellen D William the Conqueror)) har han teclmat en sbdan riktigt efter sitt siime.
)) Jag tycker om folk, som utriittar digonting », förklarar hon för en af s i m försiilk3h tillbedjare, och dessa ord,
lagda i författarens mun, kunna obetingadt tillämpas p,?, henne ejälf.
William - i hela den 42 sidor starka novellen f&amp; vi ej veta hjältinnans verkliga förnamn - %r alltigenom en handlingens kvinna: filordig, beslutsam, praktisk, nyktert hjältemodig utan alla stora later.
» Hon sätter icke sin fot p % milrken, om en häst finns inom rackhålb, och » hon har alldeles upphört att shifva till sina tanter i England, vid den tidpunkt, di % hon presenteras för läsaren, fardig att frivilligt följa sin bror, som är t. f. D distriktssuperintendent nftgonstades i Indien, till ett a£ de värsta hungersnöds- och koleradistrikten.
Dar utvecklar sig berättelsen till en rörande kärlekshistoria mellan William och en maskulin hjälte, af samma Eega virke som hon sjalf.
Att radda hungrande srng lif blir bagges förniimsta uppgi£t p5 stridsplatsen.
svarta, vämjeliga sm&amp; kräk, hvilkas benknotor niistan stucko ut genom skinnet, förskräckliga och fulla af s h.
William uppföder sina skyddslingar med kondenserad mjölk, hvartill hon högst prosaiskt nödgas 19na pengar n£ hjälten, men denne, Scott, öfvertrumfar henne genom att föda en massa kring- ströfvande herrelösa getter med den goda säd, som de risätande provinsernas befolkning i sin okunnighet förkastar, och därefter med getmjölken uppföda de hungrande barnen, hvarvid han sjalf mot sin vilja nödgas uppträda som ett slags öherherde.
Det hela artar sig till en sannskyldig pastoral, ej mindre verkningsfull därför att ramen utgöres af hungersnödens grinande dödskallar och benknotor.
Ligapojken Eros drifver obehindradt ' sitt spel midt ibland mjölkningsbestyr och lifsmedelstransporter, bland kolera och malaria och hästdoser pii 2 gram kina om dagen.
Det finnes febrar och febrar, shom författaren filosofiskt anmärker.
När alit omsider är godl och såsom elutacko~d öfver herde- idyllen ljuder änglahälsningen » frid p&amp; jorden och miinniskorna en god vilje », ertappas själfva William med att torka en t i r ur ögat.
* k * Den tragiska hjältinnan har i » B a d a h Herodsfootz fått en a£ sina förnämsta representanter.
Friin början fabriksflicka i East End blir hon gift med en drinkare, som efter tv&amp; Ar skaffar sig ett annat kvinnfolk och försvinner ur Dadalias li£ öfver hennes sanslösa kropp - han nedtystar nämligen hennes invändningar handgripligen.
Hon gör sitt inträde i den välgörande London-
societeten genom att en dag dyka upp inför näsan på pastor Eustace Hanna i port&amp;ngen till n: o 17 Gunnison Street och berätta honom, att han ar ett kriik utan urskillning i fråga om utdelning af all- mosor.
Badalia, såsom inifrån förtrogen med Gunnison Streets seder och bruk, vet biittre iin pastorn, huru mycket eller rättare I-iiiru litet af de utdelade allmosorna, som verkligen komma hans skyddslingar till godo, och huru mycket som i stallet vandrar till w stampen » och förbytes i brannvin .. Haarpå pastorn, i stallet ' för att ta humör?
i 13adalia tycker sig finna en lämplig med- arbeterska och insiitter henne till ett slags välgörenhetskommissarie med distributionsriitt öfver ett Aterkommande veckoanslag för Gunnison Streets räkning.
Badalins stolthet öfver förtroendet känner inga griimer.
.Hon köper en stor kassabok -- hennes oöfvade handstil kräfver utrymme - och häri nedskrifver hon sin krigshistoria i fälttiiget mot nöden på ungefär följande sätt: » Mrs Hikkey, blitt mycke dålig Konjak 3 pence.
Mrs Yoone förlöst .. Redda pengar till te (jag vet att hon drack det pastorn) 6 pence., o. s. v. Men det ar icke endast Badalias handstil som ar oskolad.
Hennes hjärta drages med okonstlad lidelse till den man, med hvilken hon shlunda bragts i beröring, u t m ' att ett ögonblick reflektera öfver det svalg, som skiljer dem At.
Först dd, pastorn visar tydliga tecken till förälskelse i en af slumsystrarna, blir Badalia varse, hur det är fatt med henne sjalf och pli samma g %ng hur hopplös hennes tysta kärlek i hvilket.
fall som halst miste liafva blifvit.
Hon afstår honom %t den andra och beslutar iidelmodigt att skydda henne undan farorna i hennes kall.
Under tiden sammandrar sig i denna atmosfär af allmänt eliinde och förvildning ett sgrskildt ofiirdsmoln öfver Badalias liufvud.
Hennes afvikne man, son1 etablerat sig med en ng hustru, Jenny Wabstow, i ett annat fattigkvarter, har ' med till- Iijalp af ö1 och whisky fortsatt resan utför till delirantens vild- cljursniv5 .. En clng, då brytning skett mellan honom och Jenny för en tredje kvinnas skull, fix, hans on~töclmade hjiirna det in- fallet att återvända till Badalia, hvilken under hans bortovaro sannolikt torde ha gjort något snedspring, som kan beriittiga honom att utöfva sin husbondemyndighet och afpressa henne de pengar, hvilka ensainma kvinnfolk alltid tyckas vara i besittning af, men son1 Gud och regeringen förvägra de stackars .sliipande karlarna.
I nödfall kiinner han sig berattigad att slb henne sönder och ' ' \ *.
samman, ifall hon under hans bortovaro djZirMs lefva ett tadel- fritt lif.
Tom htervänder sålunda.
En fiende, hvilken Badalin, förskaffat sig genom den stränga rättvisa, med hvilken hon ut- öfvat sitt valgörenhetskommissnriat, Iiimnar honom tjänstvilligt en giftigt uttalad upplysning om pastorn och veckoanslaget.
Ba- dalia, som i djupet af sitt hjärta trots allt bevarat en skymt a£ ömhet för sin oförbätterlige make, ger honom motståndslöst hvnrt öre hon själf förtjänat, eodast veckoanslaget %r heligt.
Men veckoanslaget Er det just Tom med den drucknes envishet vill utpressa af henne.
Katastrofen är oundviklig, och författaren besparar en inga de- taljer.
Med en rysning lägger man ihop boken, sedan man följt Badalia till hennes blcdiga martyrdöd och darp&amp; följande xsju pund femton shillings begrafning - med bårtacke.~ Och där, vid den tragiska lijiiltinlimis bär, inii denria korts ofverblick lämpligen sluta.
Ty Kipling ar framför mycket annat fasans mastertolk, och de bilder af lidandet han visar oss bränna sig outplhnligt in i minnet, emedan han i likhet med Broder Viktor i den nyssnämnda berättelsen är Ben man, tränad att kanna lifvet och m %nniskohjärtst u.
Kvinnornas rösträttsarbete P Sverige 1907.
Situationen vid arets slut.
De rösträttskiimpande kvinnorna i vgrt laiict ha viii det stum daiide %rsski£tet allt ekäl att med stor tillfredsstallelse se tillbaka på det svunna Aret.
Det ingick i framgiingeiis tecken i det att sammanräkningen på nyåret af namnen under krinriornas mass- petition gaf det lysande resultatet af 142,128 namn.
Alltsk var det konstateradt, att minst detta antal kvinnor begärde politisk rösträtt för svensk kvinna p&amp; samma villkor
som för svensk n i a i ~ Därmed hade Sveriges kvinnor gifvit ett värdigt svar på det ofta upprepade talet om att endast ett fåtal kvinnor önskade att £5 röatratt.
Likasii bevisades det oriktigs i paståendet att detta förmenta fåtal endast skulle tillhöra den e. k. öfverklassea, ty alla samhfillsgrupper vor0 representerade pb listorna, och det friln alla delar af landet, utan undantag.
Och hvad offervilligheten betriiffar i afseende A bidrag till om- kostnaderna för pet-itionen, var den relativt större bland de kropps- arbetande kvinnorna.
Mer än en tioöring i bidragnkolnmnen Skerligen bokstafligen änkans skarf.
Därom hade de insamlande haft niiinga rörande meddelanden.
Hur petitionen sedan iiiliimnades i riksdagen, har Dagny redan meddelat.
h h l s a hvilkn motioner som väcktes i friigan och deras öde *).
Vi vilja blott i eammanhang härmed paminna om att före frågans afgörande i riksdagen- ett väldigt opinionsmöte, besökt af tusentals personer, anordnades den 5 maj af Stockholrns F. K.
Y.
R.
Den enorma tillslutningen till mötet, hvartill ytterligare tu- sental af människor förgiifves sökte tilltriide, gjorde ett märkbart imponerande intryck p&amp; hufvudstadspressen, som förut mest möj- ligt sökt att ignorera hela rörelsen.
Spaltlhga referat Adagalade ett bestamdt omslag i uppfattningen om det intresse friigan hade tillvunnit sig inom.
de breda lagren.
När sedan samtliga motioner $fillo, var det ~i~serligen en missräkning, att den riksdag, som.
ville utsträcka röstriitten till ytterligare 600,000 man, ej ocksh skulle vilja visa kvinnan med- borgerligt ' förtroende - men, sanningen att säga, var det val f&amp;,: kf oss, som egentligen hade trott pA en önskad utgång.
Afan fick trösta sig med hoppet om bättre lycka en annan ghng, fast- fia nian kände sig nedslagen.
Emellertid fick man ökad fart i arbetet för saken af fröken Awza Lidhagens tandande ord vid Stockholms F. K.
P.
R: s fem- Rrsfest 4 juni om att nu nitiste vi samla ors kring tanken på att 190s Ars riksdag skall lösa friigan, och vi m9ste under arbe- tet tro pii att nästa Ar mötas som kvinnor med medborgarrätt.
Hennes ord upptogos genast af Karlstads-Tidningen i en .be- tydelsefull, ledande artikel, som af tryck tes på, många hå,ll.
Äf ven
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning m. fl.
accepterade tanken p % att 1908 års riksdag borde ge valrätt och valbarhet At kvin- norna utan vidare uppskof.
Begäran om valbarhet hade ej officiellt uttalats af kvinnorna själfva förr an på centralstyrelsens Arsmöte i Karlstad i januari.
Man hade trott försiktigheten bjuda att ta ett steg i sendcr och därför tillsvidare blott talat om valrätten.
Därvid följdes tydligen mannens vanliga taktik i dylika fragor Nu hade emellertid modet och ärligheten växt sig starkare.
Den talrikt församlade centralstyrelsen^ beslöt sig för att genast utsträcka krafiet till fulla politiska-rättigheter på samma villkor som för man.
Vid samma tillfälle framstallde fru Gerda Hellberg (Karlstad) tanken p5 ett r kvinnohr:, motsvarande mannens varnpliktsiir.
Hsarje ung kvinna skulle under ett års tid utbildas i allt som hör till hemmets och barnets vard.
Denna ide har slagit djup rot i \ $da kretsar.
Sammalunda gick det den uttalade fordran pik valbarhet och pH frdgans lösning 1908.
Den vann ocksi anklang öfverallt i landet.
Att programmet utsträcktes verkade i hög grad stimulerande p&amp; de för saken arbetande.
Under sommaren reste flera af v %ra kvinnliga talare ut under sin korta ferietid för att sprida kunskap om saken och för att bilda nya föreningar för kvinnans politiska.
rösträtt.
Fröknarna Anna ~ i i ~ d h a ~ och e » A r m Eleim » (Stockholm) be- sökte med stor frarnghg öfre Norrland.
Rekordet.
i snabbhet slogs af fröken Lindhagen, som höll Qtta föredrag p i itta dagar och diirvid bildade fem F. K.
P.
E. näml.
i PiteB, Lzrlect, Bodelt, O ' isviken och Skelleftect, förutom fyra föredrag sedan p&amp; nedresan.
Nyligen har hon äfven ' bildat F. K.
I '.
R. i SöJerIlfi11iiig.
Fröken Kleman bildade F. K.
I '.
R. i Hqinrawln, Seder-Kalix och Ljlrsr7m7.
Fröken ThorAild ikfaZml) e) .g vandrade till fots 00 mil p5 30 dagar, försedd med en e,j ringa packniug af flygakrifter till ut- delning.
Hon bildade F. K.
I '.
1:.
i L j m g l q.
Xlmltctlt, ~l ' ariefi-cc?, hhzdby berg, LiI.jelto111zeu och Sigtwzn, Fil.
d: r fru G d l i Rossander- Petrini (Viixiö) talade pk e tt ungdomsmö te i Orstt midsommar da- gen.
Diir fattades den första resolutionen med begäran om lösning 1908.
55 reste hon omkring i Siljanssocknarna och bildade E '.
IL P.
R. i Riittvik och Leksmd, liksom förut i Orsa, samt förbe- redde en förening i 34orn.
Fru I ' etrini har varit en ytterst
anlitad talare på höstens opinionsmölen.
Likasii fil.
d:; Lydia Wai~dström, som bildat F. ' K.
P.
R. i Gnesta och Grebbestad.
Fru Augzcsta To~mivg (Ronneby), södra Sveriges outtröttliga, mest energiska röstrattsförkämpe, bildade p5 viiren F. I&lt;.
P.
R. i Kicliszar, Broby och Hessle7~olnz.
Under sommaren var hon hiii- drad af sin stora handelstriidgrtrd att resa ut, men tog skadan Oskars- igen p i hösten och bildade d&amp; F .. K.
P.
R. i ' .~or~liolm, hanzn, 17stacZ och Sinzrisl~mn~z.
Dessutom inledde fru Tonning raden af F. K.
P.
R: s politiska opinionsmöten med ett storartadt friluftsmöte i Ronneby, besökt af 1,500 personer.
Hon hade tillförsäkrat sig de bästa talarekrafter i f~uarna Petrini och Hellberg samt ledamoten af riksdagens andra kammare, borginastaren P. Söderberg (1.arlshamn).
Mötet fattade följande resolution: aM&amp;n och kvinnor till ett niital af 1,500, snrnlade till offentligt möte i Ronneby, i i t t d n som sin Ksikt att, d&amp; fldernedandet p&amp; inlngfaldigt satt behöfver liviiinans insats i clet oflentliga lifvet, 1908 Ars riksdag bör be- sluta att tilldela ~ v e i i ~ l k~innaii ia röstratt och valbarhet p&amp; sainina villkor som svenska inihi, SK att de samtidigt inecl mannen komma i åtnjutcande n£ f ull8 medborgerligs riittigheter D.
Denna resolution har sedan antagits på flertalet opinions- möten, anordnade af F. I&lt;.
P.
R. under hösten.
Det ble£ve har fijr långt att niimna hvar alla dessa möten hållits och hvilka som talat.
Många af dessa möten ha varit rent.
af lysande både i afseende % tillslutning, ypperliga tal och högtidlig prägel.
Nog af, ett femtiotal opinionsmöten ha redan halits i olika delar af landet och flera vantas.
Vid de flesta af dessa ha riks- dagsman talat och vid alla har antingen ronnebyresolutionen an- tagits eller ock den i ordalydelsen föga afvikande resolution, som fattades vid Stockholms F. K.
P.
R: s stora möte i cirkus 17 nov.
Ytterligare ha F. K.
P.
R. bildats af fru Frigga C ' nrlberg (Göteborg) - det vastra Sveriges mest nitiska röstrattsarbeterska - i Lysekil och Storvik af fil.
kand.
Anna Grönfeldt i Örnsköldsvik, af fru Ellen Hageu (Uppsala) i Kramfors, af fröken Anna Ljung- berg (Stockholm) i Öregru~sd, af fröken Siyrid Eruse (Icarl~krona) i Sösdala, af fru Iilnra Lindh (Gefle) i Salzdviken, af fru Berta B e r g i ~ i Grenlin, af fru Gerda Hellberg i Karlskoga, af fröken Nanny Pal.r~zkvist (Helsingborg) i Alvesta, af fru Constance Strönz i Vdnzanzo, af fröken Anna Liclsbrönz i Arvidsjaur, af fru Alma Linadström (Vax- holm) i l " inysry8 samt af fröken Signe ' Wollter i Trollhdttan.
- a t t synnerligen lifaktigt arbete för saken har utförts af de ~ social-demokratiska kvinnorna.
Ett stort möte i Folkets 1 l.
z ~ m- ordnades p i hösten af Soc.
Dem.
Iivinnokonferensens arbetsut- skott.
D: r Gulli Petrini talade och en resolution fattades mcii hemställan till den soc.
dem.
riksdagsgruppen att vid riksdagen 1908 inlämna särskild motion om röstriitt för alla suerzskn kcimor 216 santma ciblkor som fir man.
Utskottet har äfven utfärdat ett cirkulär till landets 250 ar- betarekommuner samt alla politiska och fackliga organisationer med kvinnliga medlemmar med anhhllan, att de nilitte anordna röstrattsmöten för kvinnorna samt sprida ett upprop, hvari ut- skottet motiverar det rimliga och rättvisa i deras fordran pli att fA sin rösträttsfraga löst samtidigt med mannens.
De soc.
dem.
kvinnorna stalla sig således ingalunda afvi- sande till frligan.
Tvärtom t a.
de nu den lifligaste del i agitatio- nen för att snart nå målet.
Ett stort antal bland dem stodo som bekant länge solidariska med sina män, nar dessa ej vagade t a upp kvinnans rösträtt i sitt ~olitiska aktionsprogram af fruktan att det kunde förrycka mannens röstrattriitsfriga, för livilken de kämpat i 20-30 år.
Bland de soc.
dem.
kvinnor, som ifrigast rest omkring och talat för kvinnans rösträtt, må nämnas fruarna Rldh Gztsta~sso~, Agda Östbnci, Eata Dalströtn, £röken Hilma Ho fstedt, f ïuarna Hans - son och Vestdal-Hansson.
E n annan glädjande omständighet %r att Frisinnade IJanils- föreningen på sitt årsmöte i november upptog pA sitt prograni att frågan om kvinnans erka.nna.nde sAsorn f ullmy ndig nied borgare bör bringas till lösning vid 1908 års riksdag.
Frisinnade Tandsföreningens förtroenderfid hade före iirsmötet mottagit en skrifvelse, undertecknad af 101 medlemmar af v i r centralstyrelse, med begäran om att Frisinnade Landsföreningen ville uppta ij sitt program frigan om kvinnans röatriitt och v d - barhet samt arbeta för dess lösning 1908.
F6rsl: iget till denna skrifvelse utgick frAn verkställande utskottet, om hvars fört.janst- fulla, vidtomfattande verksamhet ~i ha Atskilligt mer att anföra.
* * Hed Ar 1906 afgick fru Anii Margret Holmgren soii1 sekrt4crarc i V. U., aftertriidii d fröken S i p e Bergmna och senare liiniiiadc fröken Gertriid Adelborg platsen soni irassaförvaltare, eftertriidd af doktor Lydia TVahlst~ön~.
1 * * 3
.
Som Dagny ' s läeare torde erinra sig, antog.
riksdagen 1907 i och med det hvilande röstrattsförslaget den kommunala valbar- hetens utsträckande till röstberiittigade kvinnor.
De skulle enligt detta fömlag bli valbara till alla kommunala uppdrag med undan- tag af landstinget.
Alltså bli antagligen kvinnor valbara ' till ~tadsfullmäktige m. m. redan %r 1909. verkställande utskottet anshg därför tiden inne att i Stockholm anordna kurser i sam- hällslära.
De phgil nu tv&amp; gknger i veckan under milnaderna .oktober-maj.
Kursen ledes af frih.
E. Palmstierna, som välvilligt åtagit sig det mödosamma varfvet.
Initiativet till dessa förtrkffliga kurser, som redan besökas af öfver 300 kvinnor, är taget af Landsför- ningens ordf., den talangfulla organisatorn, fröken Anna TYllitlock.
Det är att hopp: cs att snarlika kurser eller Atminstone enkla, praktiska stiidiecirklar i.
samma riktning komma att siittas i gAng af m %nga F. K.
P.
R.
I verkställande utskottets nya sekreterare, fröken Bergman, har Landsföreningen vunnit en eminent förmåga.
Till henne löpa alla tradar.
välvilligt står hon t-il1 tjänst för hvczr och en med upplysningar, r8d och d5d och är därtill en drif vande kraft.
Det ser siiledes ganska ljust ut i nzirvarande stund.
Kvin- norna omfatta allt varmare tanken pA medansvar i varden a£ det allmanna.
Fler och fler ta till orda för saken och vi h a nu en mängd verkligt framstitende kvinnliga talare.
Med lugn allvar bereda sig ett stort antal kvinnor £ör att kunna göra en god in- sats bhde i det Itommunala och det politiska li£veto, dit de val inom en nara framtid skola inträda.
När nu tv % af de politiska partierna st&amp; p&amp; var aida äro vi förvissade om en mycket stor del af Andra kammarens röster.
Hur Första kammaren och de konservativa komma att stalla sig är ännu ovisst,.
Vi ha clock sk81 att i Kungl.
Maj: ts utförliga motivering för kvinnans uteliimnancle ur den kungl.
propositioneii 1907 lasa ett outtalndt löfte o s att när frilgan ej längre kan bli ett hinder för männens rösträttsfriiga, intet annat skäl för vidare uppskof frAn Kungl.
3faj: ts sida förefinnes.
Den af 1906 Hrs riksdag begiirda] utredningen i frågan ar annu icke färdig, men anses dock a£ de invigde vara så nara sin fullbordan, att den i tid skall kunna föreläggas vederbörande.
Vi ha svårt att tro, att icke Sveriges regering och riksdag skola inee det lyckliga i att ge kvinnorna den ratt, för hvilken
de hittills stridt p&amp; det mest mönstergilla, vackra och viirdiga sätt.
Genom ett afslag skulle intet vinnas, men en bitterhetens sådd kastas in i var kamp till skada för alla parter.
Vi sluta alltså %r 1.907 mzd ljusa, förhoppningar om att nästa års riksdag skall vara trogen den svenska riksdamgeng biista traditioner.
Vår riksdagshist oria talar om mer an ett storslaget prof på iidelt afstiiende fr8n egna fördelar, nar rättvisan kraft detta .offer af den lagstiftande församlingens medlemmar.
Det kan ej kallas för rättvisa och likhet inför lag att ut- sträcka rösträtten till rikets alla man med ett brännmärkande å.sidosKttande af landets kvinnor, som vore de siinne medborgare %n miianen, ej värda tro och tillit .. Och dock st8 Sveriges kvinnor åtminstone i nykterhet och laglydnad 18ngt öfver miimen.
Illa skulle det se ut ' för hemmen, barnen och hela vkrt folk om ej kvinnorna vore mer afhtillsamma fran rusdrycker an mannen.
Och statistiken säger oss t. ex. ett Ar att af 74,000 förbrytelser, beghgna i Sverige, 70,000 kommo pA mhnens syndaregister och endast 4,000 på kvinnornas.
Är ej detta ett mogenhetsbevis s&amp; godt som nhgot?
Som sagdt, vi iiro laglydiga, nyttiga medborgare, som ha full orsnk att fordra rättvisa mot oss.
Vi viinta den af de män, soni vid 1908 Ars riksdag skola r8da öfver folkets val.
Och vi viinta den af var nye konung, hvilkens valsprdk ar det vackraste ett stats- öfverhufvud kan valja: Med fol7cet, för fosterlandet.
Kvinnlig uppfostran i England.
Ur ett bref till Dagny.
I.
De frhgor, som beröra uppfostran och hvnd dirtill hörer, ha iincler gångna tider icke kunnat pariilrna ni.got allmännare intresse i England.
Kanske är orsaken härtill delvis att söka i ett af vira .nationalfel; det att vi tro oss pA ett eller annat satt kunna gå i
.
land med saker och ting utan nAgoii särskild utbildning.
Emeller- tid börja vi nu vakna upp i detta hänseende och inse, att likgiltig- het i denna viktiga sak ar skadlig för nationen såsom sådan.
Ocksa ha uppfostringsfrågorna p % senaste tiden g %tt franiåt med stora steg, särskildt de som röra flickornas utbildning.
Det nittonde seklet var af största betydelse så val i frliga om framsteg som om upptsckter, och icke niinst märklig bland dessa senare var - siisom en cyniker nyligen anmarkt - upptaackten af kvin- nan.
Anda dittills hade kvinnan intagit en helt underordnad ställ- ning i världen och nöjt sig med densamma; nu upptäckte nian, att hon kunde ha » rattigheter » och skskilda behof, hvarför man afven följdriktigt fordrade, att hon skulle få en förnuftig utbildning i sina unga år.
De burgna klasserna i England hade slösat myc- ket pii sina söners utbildning men nöjt sig med att skaffa gu- vernanter åt sina döttrar samt i enstaka fall skicka dem till en fortsättningsskola, Iivarefter deras uppfostran ansag3 fullbordad.
Men vi ha gikt framht sedan den tiden, och numera har en flicka samma utsikt till utbildning som hennek bror.
Jag menar där- med icke, att man uppfostrar dem sida vid sida.
Samskolesyste- niet tilltalar föga den engelska uppfattningen.
Visserligen finnas en del sarnslrolor uppriittade af regeringen, men lärjungarna g4 siillan kvar i dem längre %n till, l 6 Ar, och redan före denna tid undervisas gossar och flickor i olika klasser och iiro s % mycket åtskilda som möjligt.
En framstående skolman har uttalat som sin öfvertygelse, att samundervisning vore mycket liimplig till fjortonårsMderii, men sedan utvecklades helt naturligt barnens in- telligens på väsentligen skilda satt, och ehuru flickan i intelligens visst inte behöfde stå efter gossen, löpte den förra risk att öfver- anstriinga sig, medan den senare lätt kunde förlora en del af sin andliga segliet, ifdl de iippfostrades tillsammans.
Detta uttalande speglar den alliniinna meningen i England beträffande detta ämne.
Vårs förniin~sta skolor äro ej blandade, utan de högre klassernas flickor ha sina egna likoverk.
!i311 ses eller sju ars blder uppfostras de engelska flickorna som smAbarn och äro till allra största delen öfverliimnade i sina slröterskors vård.
DB de sluppo ut ur barnkammaren, aiiförtrod- des de vanligtvis förr i viirlden under ett par hr åt en sorts boane, d. v. s. ett niellanting af barnfröken och giivernant.
Hvilken akt- ningsvärd och anspråkslös person som helst ansågs liimplig att agna sig Bt barnens första undervisning.
Denna Asikt har dess
bättre numera i de flesta fall lämnat rum för den djupare upp- fattning, som häfdar, att det vid ingen annan tidpunkt i barnens lif är viktigare att omsorgsfullt väljs deras lärare an vid just denna.
Det har ocks % öfver hela landet uppstiitt smh Kindergar- ten, där flickor och gossar få sin allra första undervisning.
I en del fall stå dessa skolor i förbindelse med en flickskola i grann- skapet; och flickorna öfvergå d % till denna, när de slutat sin Kin- dergarten.
De allmIinna flickskolorna, som äro spridda öfver hela, England, sortera under tv % olika sällskap: D The Girls ' Public Day School Company&gt; och the Church o£ England High School Com- pany,.
Larjungaxnas antal växlar fran I50 till 5 A 600.
Sko- lorna äro vanligtvk förträffliga, och deras 1ararinneka.r st %r p % en hög bildningsgrad.
Lekar och kroppsöfningar gynnas mycket, f. n. står hockey högst i gunst.
Huslig ekonomi ingir numera i de flesta ' skolors undervisningsplan.
Ett flertal elever genomgg hela skolan, och d % de vid omkring I S års tllder afsluta sin likning, ar deras kunskapsm8tt så, pass stort id denna Blder man rimligen kan begära.
Andra, hufvudsakligen de förmögnares döttrar, lämna, skolan vid 14 eller 15 år och komma in vid ett stiirre institut, där undervisning meddelas pb samma grunder som vid ritra högre allmänna läroverk ' för gossar.
Afgiften vid dessa skolor är hög.
Undervisningen är vanligen förlagd till förmiddagen, och eftermid- dagen %r anslagen till lekar, miisiköfningar och liixläsning.
En särskild lekledminna är anställd, lekplatserna äro stora, och flickorna äro under leken iklädda knäbyxor och tunika.
Era af dessa ako- lor, High Wycombe, som afven har historiska minnen förknippade med platsen, ar en af cle mest förtjiisande flickskolor, man kan tänka sig.
Förr i världen var det vanligt att en flicka, seduii hon slutat skolan, sändes endera till Tyskland för musikstuclier eller till Frankrike för att öfva, sig i spriik.
Detta %r numera icke si all- mänt, sedan spriikundervisningen i skolorna gitt mycket frandit och ett stort antal flickor fortsatta sina studier vid universiteten.
II.
I egenskap af konservativ nation - sarskildt nar det giiller v %ra flickor och kvinnor - st % vi nog tillbaka för Atskilliga af kontinentens folk i fraga om att gifva det svagare könet rättig- heter och möjlighet till utveckling.
I hvad man det ar klokt att i
detta fall hAlla den korservativa kursen är naturligtvis en öppen frhga.
OcksS.
i England göra sig mycket ' olika meningar gällande i dessa ~tyclren.
Ett faktum är emellertid, att intet af de b %da gamla universiteten, Osford och Cambridge, utdelar någon grad %t kvinnor, ehuru de ghtt så lHngt, att de tillhtit det tvenne » Colleges för kvinnor och några)) Training Ilalls » fatt byggas vid hvardera universitetet, iifvensom att de kvinnor, som under en tid af tre år vistats vid högskolan, f % aflagga samma examina som man; betyg utdelas åt dem, men de få ej taga nhgon grad.
En opartisk domare m %ste medgifva, att det ligger nhgot hårdt för kvinnorna i denna anordning.
Efter att ha förslösat tid och pengar och underkastat eig samma stiidier som de manliga stu- denterna, bli de förnekade en utmiirkelse, som har lika mycket värde för dem som för rniinneii.
Förhållandet är, att det vid bada universiteten finns ett starkt parti, som helst inte alls skulle vilja ha kvinnorna dar.
AIiinnen ha jii i hundratals.
Ar Atnjutit sina privilegier, och det ar som on1 kvinnorna inte skulle passa in i den gamla ordningen.
I nfijon maii kan man ocksa förstå den exklusiva Asliiidning, som gör sig gällande vid de båda ålderdom- ligs lardomssätena.
En gaminal akademiker sade nyligen till förf.
: » Vi vilja inte ha universitetet förvandladt till flickskola)).
Medan Osford och Cambridge, hur m h g n gånger 511 frigan varit B bane, stått fast vid sin mening, h a h a universitetet i London, de nya landsortsuniversiteten samt de fyra skotska hög- skolorna adelmodigt öppnat sina portar och mottagit kvinnor på alldeles sanma villkor som nian.
De f ölja samma studiekurs och uppnh samma ut.mBrkelser, nAgot sardeles glädjande, i synnerhet för de kvinnor, som genom studier vilja skapa sig en bana.
Men Oxford och Cambridge intaga nu en g&amp;ng en siirställning bland Englands högskolor ph grund af Alder, storlek och lärdom.
Oxford och Cambridge äro alldeles olika alla andra stader i Storbrittanien och besitta en enasthende tjuskraft.
De iiro gammal- modiga orter, f~illn af Bldriga byggnader, som framkalla en säregen stamning.
Arhundraden tillbaka grundlades de af munkar och ha alltsedan fortsatt att vara lärdomscentra.
Englands basta nian ha utbildats vid det; ena eller andra universitetet och ha fört med sig därifrh11 en outsliiclrlig kärlek och vördnad för sitt salina inater ».
Det ar därför ursäktligt, ou1 de ganila högskolorna icke alltför hastigt upptaga de moderna ideerna, sarskildt beträffande kvinnoemancipationen.
Till Cambridges iira m5ste dock sagas, ' s
.. att det första af alla colleges för kvinnor, det viirlduberyktade Girton College, upprätfades dar redan Ar 1869.
En vacker, röd tegelbyggnad, öfvervuxen a£ klängväxter, sthr det c k som ett idealcollege för kvinnor.
11edelsnittsAldern för intriidet är 18 eller 19 Ar.
Sedan den unga flickan genomgatt intriidesexamen, måste hon finna sig i att läsa för äran och tillbringa minst 3 %r vid universitetet.
Hon får inte i likhet med sin broder läsa pil vanlig » pol1 degree s, (motsvarande filosofie kandidatexamen), utan maste välja sina ämnen, nati~rvetensknp, klassiska spriik, matema- tik, historia etc. En kvinna stAr i spetsen för detta college, biträdd af flera kvinnliga fiireliisare.
Dessutom komma manliga professorer ut fr %n Cambridge och gifvn.
enskilda lektioner.
Flic- korna få ocksa tillika med de manliga studenterna bevista före- läsningar i Cambridge.
Hvarje student har att bevista ett be- stämdt antal föreläsningar i I-eckan och tar i regeln dessutom några privata lektioner.
Vanligtvis ar det timantal, som p&amp; detta shtt fastslagits, ganska mkttligt, sa att mycken tid blir öfrig fiir enskildt studium.
Dagen vid Girton College börjar med ir; orgoiibön kl. S. Ef ter frukosten begynnes dagens arbete, och studenterna g % till föreläsningssalarna eller sina enskilda studier.
Lunch serveras mellan 12-3, beroende på, den varierande arbetsindelningen.
På eftermiddagen roar man sig i det fria med tennis, golf eller hockey.
» The Girton Girlr är ingen blek och förläst student utan delar sina manliga studiekaiilrnters smak för spel och fria lekar.
Vanligen utföres sedan ett godt stycke arbete mellan kl. 4 och 6,30, då middagen intages.
Flickorna gå ock&amp; emellanåt in till Cambridge för att besöka sina manligs riinner nien skola i s % fall vara försedda med aförkladeu.
Efter middagen arbetar man iiter, men nattarbete ar inte gärna sedt af skolans myndigheter.
Blickor ur alla.
klasser, men företrädesvis ur de högsta eller den högre medelklassen, studera vid Girton, somliga med en bestämd bana i sikte, andra £ör blotta firligen i ett nöjet att studera.
Afgifterna b e l ö p sig 120 för allt, undantagandes tvätt och böcker.
Hvarje student har en liten dublett, som af skolan försetts med nödiga möbler, medan alla prydnaclsföremål, gardiner, taflor etc. anskaffas af eleverna sj~lfva.
Vid slutet af hvarje Ar hiilles examen, men de stora universitetsexamina, The Triposes, aga endast rum vid trehrsperiodens alut,
S ' llskapslif förekommer afven i form af diskussion~klubbar, musikaftnar, teaterföreställningar och dans.
Men på det hela ter sig lit ' vet allvarligt nog.
Cambridge har ännu ett kvinnligt college, Newnham, som ar ordnadt p % ungefär samma satt som Girton, ehuru afgifterna har äro något lägre.
Skolan ar inrymd i tre sarskilda byggnader.
Frbn kvinnornas colleges i Cambridge föres tanken helt na- turligt på dem, som finnas i Oxford.
De båda universiteten äro i en mening rivaler, men något slags fiendskap dem emellan existerar ej.
Hvart och ett har sina företräden och sina utmar- kande drag.
Oxford anses af mbnga som en af de vackraste atader i världen.
Cambridge ar kanske inte fullt s&amp; tilldragande, ehuru den del af staden, där de förnämsta byggnaderna äro be- lägna, i sanning ar förtjusande.
Oldord ar mest berömdt för sina föreläsningar i klassiska språk och litteratur, medan Cam- bridge Lir särskildt namnkunnigt i fråga om matematik och natur- vetenskap.
Oxfords båda förnämsta kvinnliga colleges äro Somerville och Lady Margarets.
De gro senare grundlagda an Girton och Newn- ham och inte i så stor skala.
E j heller intaga de fullt samma sthndpunkt som Cam bridges kvinnliga colleges, men tvif velsutan kommer deras prestige med tiden att okas.
Zliinor Seaton.
l# Litteratur.
Kvinnans almanack.
Julen ar öfverraskningarnas tid, men ingen föregående jul har medfört en större syrpris i julklappsvag an den, som i år urider namn af » Kvinnans almanack)) för bara en krona akankts %t vår lyckliga allmänhet.
Omslagsvignetten ensamt, en kvinro- bild med ett harflöde, starkt påminnande om de ofelbara hbrväxt- medlens reklamskyltar, stiiminer förväntningarna högt.
Och dessa skola ej bli bedragna.
För att först niimila arbetets illustrativa del, har utgifvaren dar visat den tvångsfria planlöshet, hvillren med en beundrans- värd konsekvens vidmaktl-i. %llits från första sidan till den sista.
S % möter man dragen af kvinnorörelsens koryféer, fran Fredrika,
Bremer och Susan Anthony till deii politiska rösträttens yngsta banérförerskor; Kata Dahlström, sida om sida med jur. d: r Elsa Eschelsson; med.
d: r G. Steénhoff bredvid direktör Clnw Wirgin.
DA dessa sistniimnda kro de enda manliga individer, soin hedrats med en plats i kvinnornas galleri, mi ' iste de f. n. vara Sveriges mest framstaende miin.
Textinnehallet framvisar, som antydts, samma enhetlighet hvad brist p % konsekvens anbelangar.
S5 har, antaglipii genom nagon distraktion vid adresserin gen fran afeandarnes sida, en hel del goda uppsatser a£ flera vira mer framstiende sociala miirkee- kvinnor råkat komma med.
Då och d&amp; har dock utgifvareii gjort litet hocus pocus med manuskripten, sasom när alla de nkade- miskt bildade kvinnorna frin de 9 fil.
doktorerna till de 139 smil studentskorna inrangerats bland * kvinnor i statens tjänst u.
Det kan man kalla ar att g&amp; händelserna i förväg!
Alltför ledsen skulle m m dock ej varit om fru Brida Stebn- hoff s bidrag %Brottets gökungar » hänförts till de sytterst in- tressanta artiklar *, som utgiharen i ett beklagande obs.
för- klarat af utrymmesskii1 mbst uteslutas.
IfrAgasEttas kan, om ämnet ar p % sin plats i en publikation, afsedd att » ligga framme,.
För resten hade författarinnan till nLejoncts unge » ej blifvit njuggt behandlad ända.
Inte nog, att hon fatt sin man med - nHgot som inte de andra fruarna fAtt -- utan aforismer ur hennes verk ha med slösande hand utströtts lite har och dar i boken, hvarhelst en plats statt ledig bland text eller annonser.
Verkets märkligaste afdelning utgöres dock af det, som gr det helas raison d ' etre, en almanacka med nutida eller gångna tiders utmäxkta kvinnonamn, ett för hvar dag på Aret, med bi- fogade, glimtar af förkämparnas lifsgarning och mil,.
Miirkas bör, att kvinnonamnen ehuru sparsamt uppblandats med nagrn mer illustra manliga.
Att den 1 januari b5r Ann Xargret Holmgrens namn förviinar ej i dessa röstrattstider, ej heller att hvar och en af ordförandena för rara kvinnliga röstriittsföreningar fbtt sin sarskilda dag; det gör 100 dagar och n&amp;rn till, bara det, och har varit lättvindigt för redaktionen, om an de karaktärise- rande * glimtarna, blifvit nAgot enformiga.
Men annars ar det val sörjdt för oruviislingen.
S&amp; filmer man Kleoyatra (för den 21 febr.)
vid sidan af Edv.
Wavrinrsky, Sappho och Heloïse (, en hjiiltinna i kiirlek~), Luther f ben religiös reformator^^!)
flankerad af Agnthe Backer-tiröndahl och Anna Lundquist (chef for Tjäders byra).
Katarina II har, med hiinsyn till hennes höga rang, fatt en ka~aljer p i hrar sida om sig: Cer- nard Eriksson, arbetare i Grangesberg, och Paul Xinck, socialist, hon bör således rara nöjd; om herrarna 5ro det, liimna vi iliirhiiii.
Rektor Teofon Save har däremot alla skal vara tillfredsställd med sidokamraterna: Ellen Cederström (Hartman) och Harriet Beecher Stome.
Af värdefulla historiska uppgifter kan antecknas, att Lotten von Krerner p % sin sena %Iders dag kastat sig in p % ett s % kriif-
vande företag som att ge ut veckotidningen » Mitt Hem D, och Agiles Brantingj textilateljen Liciums direktris, har blifvit jour- nalist och socialist, helt säkert en nyhet både för nami1et.s barar- inna och partiet.
Men hvarför slösa med citaten?
Alltför minga skulle för- taga en del af nöjet, då det iir i denna afdelning af almanackan den egentliga öfverraskningen ligger.
Nog af, folk kommer att få roligt i jul.
Till arbetet ar fogadt ett blad, afeedt att frånskiljas för att afsandas till utgifvaren, sedan dar % antecknats förslag till fram- tida ändringar och tilliigg.
För att spara postporto tillåter sig undertecknad genast framstiilla sina önskemål.
De lyda: att den nuvarande utgifvaren afg5r; att af den nya utgifvaren fordras vanlig folkskolebildning; att en korrekturläsare engageras; att helst hela publikationen indrages. '
Till sist ett allvarsord.
Naturligen förtjanar ett arbete af en så löjeviickande undermålighet ej ens att uppmarksamnias af någon offentlig kritik.
Men då utgifvarinnan i ett kringskickadt cirkulär, hvari hon i all naivite och menlöshet afslöjar sitt namn, tillkännager, att hon vantar att taga3 pA allvar, iir det hvar och ens plikt, som ar angelägen om kvinnornas anseende, att varna folk för att taga henne på ordet.
* L.
D.
Kvinnorna i Björnsons diktning.
Essay af Ågot Gjerns-Seliner.
Bokens titel lofvar egentligen för mycket, ty det ar blott ett fåtal af den norska skaldens kvinnobilder, som af Agat Gjems- Selmer behandlas.
lzgendomligt nog ar det förniimligast inom Björnsons senare och för icke norska ögon svagare diktning, som förf.
gjort; sitt urva.1.
Men skalet iir tydligen det, att hon inom densamma funnit de gestalter, som fullkomligast motsvara hennes eget ideal af sann kvinnlighet.
Och sedt från förf: s synpiin1r; t iir allts % intet att inviinda mot hennes förfaringssätt.
&gt;Maii kan bedöma en diktares etiska betydelse efter den ställ- ning, kvinnorna intaga i hans produktion)), siiger förf.
Och hiiri har .hon innerligen ratt.
Mer iin i nhgot annat fall visar en man sitt sinnes verkliga gry génonl sin uppfattning af kvinnan, och en diktare, hvare inflytande nar tusenden, kan verka ödesdiger nog, om denna hans uppfattning ar t r h g eller lågsinnad.
Man måste ock ge förf.
rätt, niir hon yttrar: » Och knappast i nkgon nu lef- vande diktares arbeten ha kvinnorna intagit en så lysande stall- ning som hos Björnsons.
Detta förhållande hör till det, som
verkar försonande i den stora sknlclens, men orederhiiftige ocli skraflande politikerns uppträdande.
En skildring af Björnsons.
kyinnogestalter kunde allts8 blifva verkligt intresseväckande, men Agot Gjelms-Selmer tycks ej ha de nödiga förutsättningarna ocli har f. ö. iistadkorninit endast ett brottstycke af en karaktäristik.
Ile skildrade kviiinorna iim sedd: t uteslutande från en synpunkt, den essayens förf.
anser vara det centrala i kvinnans sjalslif: moderskiinslan och erotiken, ' hvilkct Ater ger henne anledning att fradiigge sina tankar om kärlek, äktenskapligt samlif och barnuppfostran i allrn2nhe.t.
Nycken värme möter en visserligen i boken, inen fijrf: s han förd: ^ beundran för den berömde lai~dsmannen har 1Atit henne skriha en formlig paneggri k öf ver Björnson och D kvinnorna i hans diktning&gt; snararc an en kritisk granskning eller förklarande redogörelse.
Plmlägg- ning och stilkiinsla iiro osäkra eller rent af obefintliga.
Förf.
gir f r h det ena till det andra, som om lioii skrifvit allt efter som tankarna kommit för henne och kastats ned p i papperet utan siktning och ordnande.
Lyckade siivii1 som misslyckarlt!
poetiska bilder och talesätt uppträda i nsamröreu med i texten interfolie- rande s h u r l ~ af ibland rent förbluffande erk kan.
Uan k m diir- för med skal undra på, hvarför boken öfverflyttrtts till svenska.
Ville nagon nödvändigt läsa den, SA ar norska sprhket intet oöf- vervinneligt hinder.
Men föranstaltandet af en öfversattning smrt- kar fjäsk-8 la litterar skandinavism, hvilket nu borde vara en öfvervunnen sthdpunkt.
Oaktadt arbetets bristfälligheter, kan man dock ur röran upp- hämta n %gra sanningens guldkorn i form af spridda fina och träffande yttranden.
Ett sildant ar förf: s plipekande af hur dar- aktig kvinnans önskan ar att bli£va förstlidil i allt, ett .kraf, som.
aldrig kan helt och ballet tillfredsställas, men som ofta öde- lägger manniskors lycka .. Biittre ar det att modigt se sanningen i ögat och med rak rygg bara den ensamhetens börda, som af begynnelsen är pålagd hva: människa.
Ofver den oiniitliga af- grunden mellan själ och själ sliir endast karlek en bro, detta ej blott när det galler man och hustru, utan äfven i andra förhiil- landen m ' iinniskor emellan.
Bokens största förtjänst iir dess finn och rena anda, (less varma manniskokiirlek och lyckotro och dess starks frariitidshopp, som viintar, att kvinnorna en ging skola förmR omskapa lii ' vet till ett bättre och lyckligare till~tiind an under forntid och nutid.
A.
77.
O Mot Höjden, dikter n£ Aznn H-nt Preinitz.
Den författarinna, som, så vidt det iir oss bekant, fiirstn ghngen framträder för offentligheten genom ofvailst5eride lilla diktsamling, har ett fint öra föf versens välljud, och henne8 smS
sknger ha i allmänhet en otadlig form.
En ljus och blid världsåskådning och ett.
varmt hjärtas allt omfattande kärlek söker sig uttryck genom de enkla sångerna.
Något större matt af originalitet kan man viil icke spåra i, dem, men samlingen innehiiller flera vackra dikter, bland hvilka särskildt förtjäna framhillae » En visa i folkton, den friska Jämtlandslåten », » Skin, vackra sol » samt, bland de religiösa shngerna, » Skall hvad döds- E11 religiös grundton genomglr för dömdt är på jorden.
.
?, öfïigt hela det lilla häftet.
. '
P.
E.
- # Det röda inslaget af 1irilca Cederströnz.
Mot ett hvardagsgrhtt omslag en röd ros p % en hög, rak stängel, omkring den i krans en förväxt refva med törntaggar.
Vignet- ten är tydligen vald i afsikt att verka symbolistisk.
I sa fall är det fullt riktigt, att den röda rosen, passionens blomma, icke glö- der starkare mot sin matta grund; det är den mAttligt stora och mAttligt glödande rosen, som bäst symboliserar hjältinnans i,)) Det rada inslagets, fru Dora Jennich, kärlek och dess historias för- lopp .. Med en skicklig beriittarkonst och en hand, som niistan virtuosmässigt säkert drar upp miljöns konturer, förmår förfat- tarinnan att fängsla intresset, om ej sympatien, för de mer eller mindre asalongsfähigt » depraverade individer, bland hvilka hand- lingen rör sig.
I denna artist- och författarevarld ar » byta grannes tydligen den mest omtyckta leken, och » när hvar och en tar sin, s % tar jag min », men - ingen blir utan.
Så väl är det styrdt i denna, den bästa af: världar, för att anvikda det betyg Anna Maria Lenngren en giing i tiden gaf var jord, - kanske hon hade yttrat sig med p %got mera reservation, om hon hade kant » Det röda inslagets » författarevarld.
I dess något oroligt växlande förhiillanden rör sig Dora Jennich med » sjalens obotliga ensamhet » inom.
sig.
Hon ha.r visserligen redan haft sin kärlekshistoria med sin man - före äktenskapet, men som detta redan är två, tre år sedan sa hafva förhallandena hunnit förändra sig.
Och s % börjar handlingen i boken med, att hon visar biide bildhuggaren, hr Lauritz Damm, och läsaren, bvilket stort intresse hon hyser för förstnämnde herre.
Konflikten är ifrån början ganska klar.
Det ar fullkomligt tydligt, att Doras vacklande hallning gent emot Damm endast beror p % svaghet och feghet och icke på nagon inre strid mellan ansvarskänslan gent emot mannen och den vaknande vissheten om, att hon börjat glida ifr&amp;n honbm.
Emellertid blir hon Lauritz Damms älskarinna.
Man har sagt, att skildringen af kärlekslyckan uppe i det lilla huse.t,blands n
Södra bergen skulle h a h a en s % särskildt vacker och lätt idyll- stamning öfver sig.
Mig tyckes, att realismen skorïar val myc- ket in ' i idyllen, och att detaljskildringarna närma sig lika myc- ket det obehagligas gräns som Lauritz Damms satt att uttrycka sig vid deras förstasamvaro där uppe, då han utbrister, att han %r s&amp; ~djafligt tafatts.
Jag vet nu icke, om uttrycket kan anses sasoni prof på det spr,&amp;, som i en dylik situation auviindes inom konst- närskretsar, men idyllstämningen förflyktigar i hvilket f all som helst för att uteslutande ge rum %t en af vämjelse.
Det finnes t v i ~Srdesaitningar, eom alltid i V ~ S R mån upp- h a h a hvarandra.
Den rent etiska värderingen af lifsforhiillandena och den skapande konstnärens ratt att till behandling upptaga ett amne, som vi helst skulle vilja slippa se och höra talas om i lefvande lifvet.
Att satta gränserna för det konstnärliga berat- tigandet ar vanskligt nog, men alltid maste man väl tanks sig, att .konstnaren skall stii öfver och utanför ett sildant amne, och att han, om han med sin sympati @ r upp i det, redan har fallit ned från den stkndpunkt, som ar den enda möjliga för att den etiska uppfattningen icke skall känna sig sarud.
Det k m kanske förefalla en smula onödigt att anlägga en s3 gass stor måttstock vid bedömandet af den stackars Dora Jennichs osaiiiirt och smhfega förhållande.
Nen det ar just författarinnans SA tyd- liga sympati för och vilja till att söka omskapa Dora till n&amp;ot fint och skärt, som icke tål vid den rba verklighetens brutala be- röring, hvilket gör hela berättelsen till något motbjudande och obe- rattigadt.
Det är små, människor och små förhållanden, som skildras, m&amp; vara, men l %t då Atminstone det lilla, det osanna, det ansvarslösa vara hvad det &amp; r, och låt litminstone en smiilu indignation komma till synes öfver att det iir l&amp;t och litet.
Som den föreligger, gör, Det röda iris laget^ tröstlösa intrycket af, att det ar alldeles naturligt, att förhiillandena iiro fyllds: tf all denna småuselhet, halfhet och feghet.
Intrycket f örb5ttr: rs just icke a£ att den enda person man kan hysa sympati för i boken a.r Frans Jenuich, som blir s&amp; grundligt bedragen.
Boken går redan ut i sin andra upplaga.
Härmed har ju den läsande allmänheten afgifvit sitt omdijme.
E=.
K- 11.
(Insiindt).
Ett intagg med anledning af Solidar III.
Elsa Törnes tänkvärda artikel om vara måltider hm ej kun-.
nat vinna mer än knapp succes d ' estime.
De stora tidningarna aftryokte den visserligen, och Svenska Dagbladet inbjöd genast till enqukte.
Xen pressens spalter ha nästan utedutancie haft at t
Aterge starka invändningar mot hennes förslag och till och med ofta ett nästan hånfullt bemötande af hennes upprop.
Nu har Solidar III utkommit, och det tyckes som ville man icke ratt sentera ilen.
De svaga punkterna ha framdragits - och hvilken bok har ej sadana!
-- men för allt det sunda och sanna ' däri har man ej haft nog uppmärksamhet eller sympati.
Detta må bero på, att ' författarinnan lägger fram fakta, dem de flesta känna, men som ytterst f % vilja hörn talas om.
Att Elsa Törne däremot varit mindre lycklig, då hon upp-.
dragit de linjer, efter hvilka reformerna i hemmens aflönings- fråga skulle g&amp;, m % erkännas.
Hon har ju ocksh sjalf önskat, att olika meningar om sättet för dess utförande skulle framkom- ma.
Jag tvekar darför icke att meddela några tankar sarskildt med hänsyn till bokens första del, om, biträdets.
Att reformera tjänarinnornas löner i den riktning Solidar an- tyder, ar naturligtvis outförbart.
Det vore att hos dessa biträden förutsatta större karaktarsstyrka an man har ratt att phrakna, om de skulle tankas kunna afstH, äfven mot kontant ersättning, f r h det för d e m alltför dyrbara lefnadssiittet i det hus, där de vistas.
Så länge de bo i familjerna och sedan de en ghng kommit i åt- njutande af sina nuv.
rättigheter, kan ingen ändring däruti ske.
Borde vi allts % ej söka få fram.
en annan lösning af frågan?
Skulle t. ex. ej, om kraftiga viljor intresserades för saken, i hvarje stadsdel kunna organiseras hem, eller kassrner f6r 1zztsli.qn BitrCden, dar dessa mot rimlig betalning erhölle en enkel bostad samt sitt vivre, eller event.
tillfälle att tillreda %t sig livad de behöfde?
1.
lokalens kontor - något motsvarande stadsbudskontoren - skulle familjerna kunna anmäla sig för ett visst antal timmars hjalp af de i hemmet boende, dag2ige; r. eller tillftilligt.
Sådana bitriiden existera visserligen redan och ha alltid, ehuru med svhighet, kun- nat b upp le tas^, uppasserskor, stiiderskor, skur- och tvätthjalp etc.; men antalet ar mycket ringa och de utgöras antingen af kvinnor med hem och barn eller af utslitna gamla gummor, på hvilkas regelbundna hjiilp man icke vågar riikna.
Unga, friska, palitliga och dugliga biträden finner man icke i denna kategori.
Funnes bostäder med lämplig anordning för dylika bitriiden, skulle snart god tillg %ng p % dem bli en följd.
Man kan invanda att hemmen med denna hjalp blefve ojämnt betjänta af ständigt olika och med husets vanor obekanta perso- ner.
Det är ju visserligen en olägenhet; men sannolikt skulle det B ömse sidor ordna sig fördelaktigast, att samma personer dag- ligen betjiinnde samma familjer, och i värsta fall reder sig nog en van person öfverallt med de ' dagliga hemsysslorna, liksom en van kypare kan servera vid hvilket bord som helst.
Förr skulle man sagt, att en sådan anordning ej tillräckligt.
sörjde för de unga tjänarinnornas moral, i det att den lämnade '
dem utan stöd och tillsyn, med oinskrankt frihet samt med större t d l g h g pd kontanter an hittills.
Men vi veta, att tjiinarinnorna numera ej vilja, s t i under nAgon sorts förmpder~kap och att matmödrar ingenting ha att saga öfver dem - ofta %r det dessa senare, som inom hemmet skrifva lagar för de förra!
Kunde alltså detta nya slag af bostäder i o k a n antydds syfte komma till stånd, tror jag att en god tjiinst gjorts otaliga hus- mödrar bland dem, som ej kunna riiknas till wde öfre tiotusens och för hvilka en tjänarinna efter nuv.
begrepp Sr en alltför dryg utgift.
Två A tre timmars hjälp kunna de dock ficlbt ~ (p aflöna.
p Det galler.
har verkligen att tanka p % den stackars wf run w, hvars alla anordningar kritiseras a£ en anspriiksfull tjänarinna, frun som blygt och p % omvägar söker f % fram sina tvungna inskränkningar, frun som chikaneras och pl %ga~ af ständiga niistyng i form af paralleller med D grosshandlarens » eller s direktörens2 i samma hus.
Och har värden försummat inreda treflig jumfrukammare, så slip- per Atminstone frun bara skulden därför!
I våra tider är det också för de smb familjerna mycket oprak- tiskt att vara nödsakade hysa ett bitriide boende hos sig.
Och det ar ett fruktansvärdt slöseri med arbetskraft, hvilket verkar slappande och demoraliserande p5 tjiinarinnan, nar hon ej tages i ansprhk för den kvantitet af arbete, hon verkligen ar i stand att prestera.
Timtjänst måste bli framtidens lösen, dessemellan får hvar och en hjälpa sig sjalf - alltid med undantag för de privilegie- rade, d. v. s. de fika.
Därigenom rinneu ock&amp; en viss likstiillig- het mellan arbetsgifvare och arbetstagare, hvilken, gilende i tidens anda, borde minska den spiinda stallningen dem emellan.
Till detta hastigt skisserade reformförslag i tjiinarinnefrågan, skulle kunna fogas en liten tablb öfver, hur jag tänkt mig att de bitriidande fördelaktigast kunde ordna sitt arbete.
Nen mitt intresse gäiler nu i främsta rummet nfruarna~, de s m l hemmens chefer, emedan deras konjunkturer f. n. stå lëgst.
A.
C. Stipendieinstitutionen.
Tiil ansökan innan 15 februari 1908 finnas hos stil~endieniiiiinden f oljande stipendier: 600 kr.
för universitetsstudier (fritt stip.
;; 400 D D utbildning till bibliotekarie (Stockholnia stip.
); 260 D r sjukvhdskurs (Viisterbottens stip.
); 325 r D studier vid universitet eller högskola (Sorrbottens stip.
);
200 kr.
för gymnastikkurs (VRsteriiorrlands stip.
); kurs vid högre lärarinneseminariiim (Söderinaiilands stip.
); kurs i huslig ekonomi (Jämtlands stip.);.
kurs i tradg5rdsskötsel (Kopparbergs stip.
); ordnad kurs.
i späda barns vhrd (Örebro stip.
); kurs vid folksl~olelärarinnese~ninari~~~i~ (Västmanlands stip.)
; D a D (~ärmlancls stip.)
; slöjdkurs rid Saäs (Uppsala stip.
);.
D D D (Östergötlands stip.
); kurs vid Tekniska skolan i Stockholm (Blekinge stip.
); kurs vid Rimforsa landtliush8llningssIrola (Gottlnncls stip.)
; utbildning till lärarinna i väfnacl (J ' önköpings stip.
); sjiikvhdskurs (Kristianstads stip.
); bokbinclerikurs (Malnlöhus stip.
); kurs i frukt och grönsakers inläggning (Bohus o. Göteborgs stip.
); orclnacl kurs i fjäderfäskötsel (Bohus o. Göteborgs stip.
); kurs vid folkskolelararinneseiuinn.riuin (dlfsborgs stip.
); kurs vid Högre 1ärarinneSeininarieiri (Skaraborgs stip.).
Närmare upplysningar angaende stipendierna Iiimiias af stipendie- institutionens sekreterare fröken Mathilda Silow, som träffas emellan kl. 11.-1 efter 1 januari i sin bostad 6 Tegn8rlunden, Stockholm.
- - Skrifvelse angående de kvinnliga extra ordinaries lönefråga. '
Fredrika-Bremer-Förbnndets styrelse, som under flera hr med intresse och uppmiirksamhet följt de kvinnliga estrn ordinaries inom ämbetsverken lönefiAga, anhhller Iiärined vördsamt att f i göra nhgra erinringar med an- ledning n£ det förslag, som föreligger i Löiieregleringsko1nmitt6ns under- clhiga Betaniiancle rörande &gt;fastare anst %llning för vissa bitr !den hos sta- tens rimbetsverk och myndighet&amp; D.
Under diskussionen i Riksdagen ined anledning af 1906 Ars motion om nskrifvelso till K.
Maj: t ang. verkstäl1a; cle af utredning huruvida och i hvad maii personer, som vore hos statens ämbetsverk och myndigheter p (c ett stadigvarande sätt sysselsatta med skrifgöromfil och dylika sysslor, inhtte kunna erhhlln fa.stare anställning, afveiisoni för Itiksclagen franil&amp;ggs det förslag, hvartill denna utredning kunde föranleclaa, förekomma uttaian- den, som väckte förhoppning om en lycklig lösning d den viktigs existens- frkgan för de 291 stiii~diga bitriidens vid statens tiinbetsverk.
Talarne voro narnligen eniga i att framhiilla, att den Bviniiliga arbetskraften inom ämbets- verken visat sig oumbärlig och att d&amp; staten b ' ehöfde den, det vore bfide rimligt och r %tt att staten tillgodbsåge sina bitriidens beriittigade intressen.
förslag känner man Vid genomlasandet af Löi~eregleriiigskom~~~itténs sig dock tyvarr besviken.
Den justa anstuZZlzing för de kvinnliga bitradena, som man hoppades skulle blifva en f6ljd af det sk go&amp; som enhälliga vittnesbördet f r h ämbetsverken om behofvet af den kvinnliga arbetskraften) föreelhs visserligen iihen af Löneregleringskommitt6n, men i en shdan form, att dess värde betydligt reduceras.
Kommitténs förslag i denna punkt kan.
nämligen ingalunda anses motsrara en ordinarie tjänstenians fasta anställning, livilken, siisom en naturlig följd medför bibehallen afiöning under sjukdom och semester samt rätt till pension.
Löxieregleringskommitténs förslag däremot innebar, att de kvinnliga tj %nstinnehafrarna, hrilkas aflöning af kommittén icke uppdelas i lön och tjänstgthingspengnr, utan betecknae med ordet arfvode, skola äga att under högst 3 mAnat2er af ett och samma kalcn- derár sasoin sjukhjglp bibebilla a /, af belöpande arfrode&gt;; vid lingvnrip nedsättning af arbetskrdt skola (le kunna afskedas, mojligen med erhiil- den ordinarie tjänsteiiiannennpension ar lande af arligt underatöd, ocli f ör det kvinnliga bitriidet utby tt mot ~Zderdonz~z~nderstod, ut.giiende med 50 % af medelbeloppet tif hitriidets fasta arfrode under den sista 5-ars- perioden.
Man kan icke und&amp; att finna, att siittet för dessa förrniiners utgaende niera liknar en form af välgörenhet - än ett utslag af r8ttviua.
Hrad iiterigen deii af Löneregleringskommittén föreslagna aflöningen beträffar -.
varierande mellan 1,200 och 1,800 kr.
- framtriider dess otillriick- lighet synnerligen bjiirt.
Komrnitten citerar sjalf i sitt betjinkande ett par uppgifter tf i Stockholm gängse lefiiadsomkostnacler, som oaktadt iaktagandet af stor sparsamhet och ii ta ?^ att utgifter för klilder, förstrtielser m. m. däri inbegripits, dock uppgh till resp. 1,330 och 1,250 kr.
Det förefaller dH, besynnerligt, att kommittén ansett sig för fast anstlllda bitraden, med G tiuiniars dagligt arbete, böra föreslti en begynnelselön, som i den sam- l-iiillsstallni~ig, de lwinnliga bitradena inneha, icke kan bereda dem anstan- dig bärgning, %n mindre Livad till lifvets vederkvickelse hör.
Det synes icke vara hwrkeii med statens värdighet eller med dess basta förenligt, att aflöna de kvinnliga, tjänstinneliafvarna s5 otillräckligt, att de endast genom umbäranden, som i förtid tära p&amp; arbetskraften, eller ock genom tillskott af extra fört-jaiist samt hjälp fran föräldrar eller andra näifskylda personer kunna f&amp;, debet ocli kredit att gB ihop.
Nhngen ager dessutom icke stdana h; jiilpk$illor, utan ar mgliiincla icke blott själfföreörjare utan iiiaste iifren deltaga i föraldrars och syskons underhall.
Egendomligt synes det ock, att clii den utredning, soiii komiiiittéri Avagabragt, utvisar af lirilken synnerligen skiftande art de kriniilipa bitra- clenas arbete ar, koiuiuittén icke ansett sig höra ansla högre begynnelse- lön för högre kvalificeradt arbete, utan endast föreslagit minimi- och masiinibeloppen, resp. 1,200 och 1,800 kr., inom hrilken ram Ilderstilliiggen %ro afsedda att utgd.
.
Vart land star före de flesta andra Iiinder betrlffande erkiinnanclet af kvinnoarbetets beriittigancle.
arbetande kvinnan, livad klass hon 811 mf~.tillhöra, 11UIes h ?&amp; högt i ara.
Meii k~innoarbetets ekonouiiska sida har liittills stiillt sig i bög grad ogynnsamt.
Att detta ar en faktor, Rom förilröjer ec lycklig och sund lösningaf krinnofrlgan, har Fredrika-Brerner-Förlmndet tillfiille att pA nara h&amp;ll iakttaga.
Fiirbundets styrelse Iziinner sig tliirför ocksh manad att, ilär dgörandet af en kviiinlig lönefrztgs ifr&amp;ga \ - arande artföreligger, framhalla huru \ ?ktigt det Br a t t staten ghr i spetsen för en reform i dseende pi % den gingse \ - ärderingen af kvinnoarbetet.
En sildan Atg2rd skulle utan tvifrel afren visa sig vara till statens eget biista, ty, för att citera ett yttrande.
af den för telegrafverkets omorganisation till- satta 1: ommittén:; ren fullgod.
ersättning.
fiir förrattadt arbete och utsikten - en.
att för nedlagd energi och duglighet vinna ett fiillgodt ekonomiskt iinder- lag Br hiifviidbetingelseii för att äfven ett fullgodt arbete skall framkallas, och * tillgodogörandet af denna erfarenhet blifver därför äfven första vill- koret för att det i verklig mening billigaste arbetet skall ernilsn.
PA.
grund af livad ofilan anförts vtigar Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse vördsam t hemställa, att i den kungliga propositionen till Riksdagen, följande kraf med afseende &amp; .de kvinnliga bitradenas ställning matte fram- blillas: 1) beredande af fast anstullning pB enahanda villkor som f6r tjanstemiLn på ordinarie stat med.
därmed sammanhängande f ö r m h e r beträflande bibehtillande af lön under semester och sjukdom, samt rutt till pension; 2) högre lön för högre kvalificeradt ' Arbete, SA att aflöningen utgilr i för- htillande till arbetets art och kompetensfordringar.
3) begynnelselönens, afven den kgsta, sättande till skdant belopp, att.
lön-.
tagaren mil erlkilla fullständig bargning af sitt arbete.
Stockholiq den 12 dec.
1907. '
Från F. B. F.: kretsen Malmö-Lund med omnejd ingil täta rapporter om en liflig och mangomfattande verksa.mhet.
S % %r att anteckna tvenne kretssamrmnträdeii i Lund under ' fru ~ n n a JJewenhagens.
ordförandeskap.
Det första il Industrirestaurangen, dar romanen ' nonkel Toms stuga och dess författarinna, mrs Harriet Beecher-Stonren var amnet för aftonens föredrag af fröken Anna Eurenius, hvarph följde ett sngeniimt ~Sllskapligt sainkvain.
.
Det andra samFan- trädet agde rum den 3 dec., hvarvid diskuterades.
upprättande af en yrkess sk oh+ för Azcsl~BllsgörornBl~ med syfte att utbilda de barn, som sluta folkskolan i tredje och fjärde klasserna, i enklare hushiillsarbete.
Dis- kussionen inleddes af fröken Hanna Nilsson i Lund.
För frhgans iitred- ning tillsattes en kommittd, best8encle af fröken Ebba Lindencrona, Malmö, folkskollärare N. Lundahl, fröken M. Ljunggren, fru Xa.nny Bergendal, fröken Hanna Nilsson, ' fru Signe ' Holmströin och kapten J. Crafford, d l a i Lund, samt folkskoleinspektör S. Stadener, Malniö.
Viclme diskuterades upprättamle af En tidsenlig yrkes- och l~tizunzodersskola för lanet, hvilken frhga inleddes af auditör Uggla., Lund, och hvarvid före- slogs att omorganisera Praktiska hush %llsskolan i Lund till en stidan skola.
För frhgans utredning tillsattes en kommit.t6, i hvilken invaldes auditör Uggla, fru C. Valberg, fröken EI.
Malmström, fröken LissieJVIöller och disponenten Thimberg, alla i Lund, d: r L. Holmström ioi, Hvilan; friherrinnan H. Coyet Q Torup samt fru E. Tesch och fröken H. Löfberg i Malmö.
Kretsen har för öfrigt haft ett snnmantriicle i Malmö il Friniuru- logen, under ordförandeskap af fröken Ebba Lindencrona, med andarniil att diskutera friigan om Iiviman och småbvdcet.
Fru Anna Söderström inledde diskussionen i förenämnda amne ge- nom att frainhhlla, huru småbrukarerörelsen, ett a f uttrycken för den fosterländska strömning, som karaktäriserar vkr tid, ej kan gh framht, ' oni ej landtflickans iippfostran anlägges mer rationellt och tillfälle gihes
för sm5brukarhustrur till vidare utbildning, exempelvis i ladugHrtlsskötseln, fjtiderf2iafreln och t.riidgtrctsskötseln.
Ctom vikten af den ekonomiska sidan framhöll inledminnan att med vidgade vyer och insikter följer ock- s % öksdt inflytande inom hemmet, och det iir &amp; dar kvinnan skall göra sin viktigaste insats för fosterlandets och milnsklighetens utveckling.
Efter diskussionen beslöt kret.smötet, p3 förslag af sekreteraren Leufvén, att uttala sig för att teoretisk underrisning bör i utstrackt grad komma smkbrukarhustruriia till del, företrädesvis genoni ambulerande kurser.
E£ter förhandlingarnas slut vidtog sainkviim.
F.-B.-F: s Linköpingskrets.
Inom Linköpingskretsens ungdoinsklubb A.
T. har under hösten anordnats en skolkökskiirs för iiiecllemaiarna.
Densamma, som ledes rtf en ex. lararinna, utsiinii af Srenska siiliskapet för nykterhet och folkuppfostran, iiger k m p5 kv %llarnakl.
6-10 och har ett antal af 15 deltagare.
Ctom skolkökskursen halles dven en demonst- rermde husmoderskurs, hvilken besökes af 14-16 deltagare.
Det ena af klnbbrummen ar apteradt till skolkök och i detta iir den f r h Bjerka- Saby lanade köksattiraljen iippstilld.
Arbetet i skolköket bedrifves med lif och lust, och belhtenheten med dess anordnande ur mycket stor.
Årsdagen af ungd~msklubbens öppnande den 25 nov.
1905 högtid- lighölls med en enkel festlighet söndagen den 24 nor.
Styrelsens med- lemmar, för klubben intresserade eller i klubbens arbete deltagande per- soner samt klubbmedlemmar till ett antal af 40 hade infunnit sig.
Säng, tal och uppläsning upptog programmets 12 nummer.
Efter n&amp;gra tim- mars angeniii sanivaro afslöts festen med afsjungande af psalmen 434.
Val af funktionärer inom F.-B.-F: s styrelse.
för Br 1908 Mrrattades vid styrelsens sammantrade den 16 dec.
Till ordförande Itervalctes fru Aycia 3lontelius; till vice ordf. eftei.
prof. C.
G. Iiosén, som vid ilramötet uttalat sin önskan att afgfi, iits5gs fil.
dr. Lydia Wahlström.
Som t. f. sekreterare tillsattes fröken Anna Gustafson, d&amp; fröken Sigrid Ulrich uudanbedt sig Aterval; tiil kassaförvaltare omvaldes fr0ken Caroline Wahrolin.
sarniliga förvaltningsutskottets medlemmar Itervaldes, nibmligen: fruarnn Xontelius och Höjer, fröknarna Björlrlund, Dahlgren, JSngström, Silon-, Wahrolin och Ulrich.
O Whitlockska stipendiet för 1908 har för fortsatta studier tilldelats fil.
kand. fröken Emilia F~gellilou.
Från skilda håll.
Telegrafisternas pensionsfråga.
I oktober detta Ar ha af telegrafisterna till konungen inlam- nats en skrifvelse, hvari hemställdes att för den kommande riks- dagen mhtte föreslås en sådan andring i det för tjansteman vid telegrafverket fastställda aflöaingsreglementet, att för de kvinnliga tjänstemannen följande pensionsbelopp faststallas: 1,SOO kr.
för kommissarie.
af 5: te lönegradec; 1,600 för föresthdare för katalog- expeditionen; 1,500 kr.
för kominissarie af &amp; te lönegraden; 1,400 kr.
för kassör af första lönegraden; 1,350 kr., för kommissarie af 7: de lönegraden, telegrafist, lrontorsskrifvare, kassör af 2: dra löne- graden och vaktföreståndare.
Det ar med anledning af den senaste löneregleringens fast- ställande af den kvinnliga personalens pension till.
det gamla be- loppet af endast 1,200 kr.
de petitionerande vända sig till kungl.
m: t med en begaran om förmhnligare villkor.
» Det torde icke kunna anses från den kvinnliga personalens sida förmatet », heter det i skrifvelsen, » eller i och för sig förvå- nande, om denna personal trott sig ktinna förvanta nhgon förhöj- ning, sarskildt i betraktande af den s % nara till hands liggande jämförelsen med de kvinnliga postexpeditörerna, hvilka redan .i lägsta lönegraden tillförsiikrats en pension enligt allmänna pen- sionslagen af 1,350 kr.
årligen. » Vidare motiverar telegrafisterna sin begaran om n %gon för- biittring i sina pensionsförhAllanden genom att betona, att de » icke i jämförelse med sina manliga kamrater sträckt sina förvant- ningar till tillampandet af grundsatsen, lika lön för lika arbete », utan funnit sig däri, att aflöningen bestiimts af de sociala för- hållanden, som sägas nödviindiggöra högre aflöning, då tjänsten skötes af en man, än om samma tjänst skötes af en kvinna.
Men utan att undersöka denna frAga, tro de sig dock h a h a ratt saga, att dessa sociala förhdlanden näppeligen i samma grad ställa mannen i en ekonomiskt ogynnsammare stallning än kvinnan vid den ålder, då pensionen erhiilles, och att shledes pensionerna borde utgA med mera närstående belopp än hvad aflöningarna gjort under den tid båda varit i tjänst.
- Den afgörande syn- punkten blir dock gifvetvis den, » att pensionen så sattes att den uttjänta telegrafisten kan lefva sitt hterstående lif utan allt för stora bekyinmer~. '
, Föreningen af kvinnor i statens tjänst&gt;.
En siidan förening ar ny- ligen bildad ined andamhl att verka för gemensarnms intressen.
För- eningens första Btgard hm varit upprattande och aMtande-af en.skrifvelse
till k. rn: t, hmri anhillles, att i stallet för de af den k. kommittén före- slagna begynnelse- och slutlönerna för kvinnliga statrstj8nare ii respektive 1,200 och 1,800 kr.
föl jande bestänimelser skulle galla: De kriiinliga state- tjiinarna (i de centrala äii-ibetsverken) indelas i tvh grupper: grupp I, om- fattande kontorsskrifrare, hvilka hafva en 1) epmnelselön af 1,500 kr.
och, en slutlön af 2,100 b .., samt grupp II, omfattande bokliAllare, Iivilka hafra en begynnelselön af 2,100 kr.
och en slutliin af 2,700 kr.
Dessutoiu böra samtliga kvinnor, ~ o i u iiro anstallda vid niimiicia ainbetsverk sfisonl ordinarie arbetskraft, icke anstiilias &gt;Bastn, &amp; som den k. kominittén föreslagit., utan pfi ordinarie stat i likhet med de manliga kollegerna och med fiillkoiuligt samma stiillning som dessa.
Vidare borde de kvinnor, som litngre eller kortare tid varit anstiillda i statens tianst, reclnn fr %n den nya Iöneregleringens ikrafttriidande frl, tillgodorakna tjansteHr i lrineafseeiiden anda f r h den tid de riinnit fast imställning vid respektive iiinbetsrerk.
88 st. kvinnliga telegrafkommissarier Iiafra i början af dec., i enlighet med förra riksdagens beslut, blif vit utnibiinda inom Telegrnfverket.
I % riksdagen bestiimde antalet poster af detta slnp till 100, böra inom kort.
de bterst&amp;ende 12 utn8inningnrna vara att.
förvanta.
De kvinnliga posttjänstemännens pensionering.
Sedan innevarande Ars riksdag bifallit förslaget om pensionsrätt At kvinnliga posttjiinsterniin, som innehafva ordinarie anst8llning i postverket, har generalpoststyrelsen för- klarat sig hafva för afsikt att för en livar krinnlig posttjiinsteman, som innehar förordnande att t. es.
vara postespeclitör och Rom förklaras sig yillig att underkasta sig bestaiiinielserna i lagen angHende k i l a tjiinst- iiinehafvares ratt till pension, utfiirirrla konstitorial att frán 1908 Ars in- g h g vara postexpeditör vid postverket, sa att vederbörande diirigenoni blifra pensioiisber %ttipnde som ordinarie tjiinstinnehafrare.
Post skriptum!
Föreningen Dagny bildad.
P&amp; ett iiiöte i Landtbruksakademiens hörsal den 20 december konsti- tuerades Föreningen Dagny med andamfil att utgifra ea veckofi ' dfziq j ' ik den suenska k.uinvzoröre2sen.
.Till den nya Föreningens ekonomidirektör ut- stigs frökm Stin.
Quint.
Ofriga ledamuter i styrelsen blefvo fröknarna Stael von Holstein, H. Lidner och 8.
Björklund med fru L. Hellström och fröken S. Lei jonhuf viid som suppleanter.
Till representanter för F.-13.4 '.
hade af dess styrelse förut rslts fru A. Montelius och doktor L. Wahlström med fröken A. Thorstenson som suppleant.
-
....
.
Hiift 1.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Ri3gr.a ord vid Arsskiftet ................................................................
Kvinnan och vOr modernilring ..................................................... MIT.
DRED THORHURX~ Elizabeth Ba.rret Browning.
II.
Aiirora Leigh ... S-D, Seln~a Lagerlöf8 sista bok .................................................... MARTA Duar.lx~, I väntan pA döden ................................................ Kvinnliga telegrafpersonalens .förening .......................................... FrAn kviiinoviirlden: Finland.
- England.
- Frankrike.
- En gam- mal historia frhn den anlerikansko röstratt&amp;ampanjen ............ Föreningsmeddelanden: F.-B.-F: s stipendieinstitution.
- F.-B.-F: s krets-.
möte i Stockholin 11-12 jan.
1907 ........................................
fliift * 2 Cr.
ABA TVAHISTRON~ Den hvitn slafhandeln och Sverige.
I ...............
SIGRID LEI.TOII.IUFVUD, En fars rad till sin kara dotter.
1735 ............ FA~ ' XY EKE~STIERNA, Ett franskt arbete om den Osvenska kvinnan .......
- Litteratur: F.
E.,, Den stora lyckan a.f ANATE AKERHIEI.M-&amp;UID~XC M.
!hr., Hennes hjalte af MATHILDA M A T ~ L ~ ........................ G J.
W., Röstrattsmötet i ICar1sta.d ................................................... F.-B.-F.: s andra kretsmcjte .............................................................
Kvinnans kommunals valbarhet .................................................. Josephine Butler t .................................................................... CI.ARA JVni.r~.s~~öar~ Den h ~ i t a slafhandeln och Sverige.
II ............... 61 L.
D-F. Carlyle och hans hustru.
I ............................................. 64 AXXA HÖ.ER.
rDen iindre världen,.
En lifshistoria ......................... " 72 A.
TH .. Lagst~dgad stängningstid för butiker ................................. Notabla dödsfall inom Englands kvinnoviirld ................................. Kvinnornas röstrattsfrKga inför 1907 Ars riksdag.
I ........................ EI.I.EN SANDELIK, Kvinnliga poliser och barndoiristolfir ..................... Kyinno: n.gs disl \ yussionsklu~b ......................................................... Tidnipgen.
Iduns kvinnostipendium ................................................. Kvinnliga telegrafistpersonalens förening ....................................... Skrifve1s.e fr&amp;n F .. B,.F.
.i Telegr+fisterlias IönefrOga ........................ 75 78 81 85 86 87.
88 89
HHft m 4-5 S m AXNA PBTTEHSOW.
Magra brister i lagstiftningen för kvinnan ............ 91 ASKA KRUSE.
X8gra drag friin de amerikanska barndomstolarnas verk- samhet.
I ...................................................................... 100 L.
D-N, Carlyle och hans hustru.
II ......................................... 107 L.
D., Jenny Blicher-Clausen j= ...................................................... 113 ......... 115 Litteratur: F.
E., För det dagliga l i k et af h ~ a s a BESKO \ \ - s ~ Fransyskan inom hanclelsvarlden .................................................. 117 Biskopinnan Charlotte Rundgren t ................................................ 120 Motioner vid 1907 Ars riksdag.
II ................................................ 121 Röstrattsmotion f r h utlandet: Finland.
- England.
- Rysalancl.
- J 11s suff ragii ..................................................................... 124 De sveneka socialdemokratiska kvinnornas konferens ..................... 125 Föreningsmeddelanden: F.-B.-F: s byrlförestitndarinna.
dier vid amerikanskt universitet iii - Stiidiestipen-.
1.1 .................................. 127 AIXA KRUSE.
Nagra drag fran de amerikanska barndoinstolarnes verk- samhet.
II ........................................................................ 129 L.
D-s, Carlyle och hans hustru.
III.
(Slut) ............................ 134 L.
D., ' Iivinnan i den moderna dramatiken.
.A propos skiidespelet ~Gertrud~ .................................................................... 142.
EMILU BROONB, Kvinnornas kommunala al bar bet .......................... 147 moders skydd^ ........................................................................... 150 Mathilda Lönnberg $ ................................................................. 153 Röstrattsmotioner vid 1907 Brs riksdag.
III ................................. 153 Möten: Föreningens för K.
P.
R .. Arsmöte.
- Sin&amp;brukskonfereiis6n 165 Föreningsmeddelanden: Anslag till F.-B.-F: s landtbruksskola.
- F r h förbundskretsarna ............................................................. l56 Kvinnliga medlenmmr i Stockholms stacls fattigvardsniimnd m.
m .... 157 PrAn skilda hall: England, Finland ................................................ 158 AGDA MOSTELZUS.
Yrkesskolor för kvinnor ...................................... l61 Oalrta barn och deras mödrars rätt ................................................ 167 Afskeds fest för fröken Gertrud Adelborg ...................................... 173 Litteratur: F.
E., Hvit Ljung af ~IATHILDI ROOS.
- F.
E., Ett rerk- samt lif af THEODORE ROOSEVELT .......................................... 174 FrAn 1907 Hrs riksdag.
IV ....................................................... 177 Stockholms internationella lärarinnehein ....................................... 180 Finlands kvinnliga landtdagsmedlemmar ....................................... 180 Moderskap och moderlighet.
X8gra ord i ett aktuellt Umne ............ 181 A ~ HOJER, A .T osephine E.
Butler.
I n meiiioriam ........................... 185 F.
E., Louise Fryxell t ........................................................... 20L Litteratur: Norska böcker: L.
D., Psyche af HELESE DICKSIAR.
.
- F.
E., Barnene pA Hsrö Gaard af AT.
TILUE YRYDZ.
- Hos Sieimspresten af INGEBORG V.
D L~PPE.I (o~ow.
- Emerentze af DIKKES ZWLG- MEYER.
- Lil-Anna og Andre af SISI ASKER ........................ 202 Frin kvinnov6rlden: Finland.
- Morge.
- Ji ' ilrkliga dödsfall ............ SU8 - B-, Behöfves fiera kvinnliga lararekrafter rid folkskolelir~rinne- seminarierna?
(Inshdt) ..................................................... 211
.
F r h 1907 Ars riksda.g.
V ............................................................ 214 Föreningsmeddelandeii: F .. R .. F.s stipendieinstitution m.
in ................ 216 Svenska kvinnornas nationalförbund ............................................ 218.
Hiift.
10 B !i.
Amor.~.
Skyddsoppfostran ...................................................... 219 L.
D-w. Hemmets evolution ......................................................... 225 I ~ R ~ ~ HKnn S T I AP N SEGERSTAD.
TvA dikter: Sagans Tradgard.
- Tidig morgon ............................................................................ 234 Konsul Oscar Ekman f ............................................................... 235 Ellen Sandelin j.
........................................................................ 235 S.J U K S K ~ T E R S K A.
Vfim sjiiksköterskors utbildning ............................... 238 Kommunal valbarhet ej politisk röstratt ....................................... 241 Kvinnornas andelsf6reniag Svenska hem ....................................... 245 Föreningsrneddelanden: Skrifvelse till den s.
k.
seminariekomrnittén 246.
Hiift 11 .. 18.
Rzittigheter och ansvar ................................................................ 249 SN; RID P L A T I ~ Mor.
och dotter.
Ett fragment ur George Sands lifs2 historia ............................................................................. 251 Selma Lagedö£ hedersdoktor ........................................................ 260 G.
A .. Alma Hjelt f ..................................................................... 261 Litteratur: F.
E., Det Sverige som vaxer.
d JEA * Y VELANDER.
- Enkel- het.
a£ CHART.
ES WAGXICR ................................................... 263 F r h 1907 Ars riksdag.
VI .... .................................................... 265 Om anstallande af .kvinnliga assistenter vid Stockholms polis ............ 271 Föreningsmeddelaiiden: Till Drottning Sophia pK gulclbröllopsdagen d.
6 juiii.
- F .. B.F.s landthushA1lningsskola m.
m ...................... 272 Kvinnornas röstratt i Norge!
......................................................... 274.
.
Hiift 13 STEK GBAVE, Stegrade uppgifter ................................... ............. 275 ANX MABG.~~I-: II: HOI,NG.KI.
: X, F.
T E I ~ S M E De ~ X norska, kvinnornas röst- rattsseger .......................................................................... 281 BL AX HOTA^, De tillspillo gifna.
I ................................................ 293 A m MARGKET H~IAICREI, F.
TERSNEDHS, Hvad kunna vi göra för v %r röstriittsfriiga?
.................................................................. 290 Barnavhrd och modersplikt ......................................................... STEB GRAVE, Skolans varld och hemmets vadd .............................. AINA KXUTSOS, En vinterbild ........................................................ Föreningsmeddelanden: F.-B.-F: s skrifvelse med anledning d den nya lblingslagen.
- F .. B .. P. och reglernenteringsfrhgan m.
in ....... 293 298 304 309 M.
ANHOI.~~, De tillspillo gifna.
II ..............................: ................ 311 AIVVA UPPSTRON.
Clara Viebig ...................................................... 319 F.
E., ~Fabriksarbeterskrtn,.
Erfarenheter från en studieresa.
I ...... 325 Kurs i samhallslära för kvinnor .................................................. 328 L.
D., Hugo Tamm f .................................................................. 330 I frfigan om kvinnligrt distriktspoliser ............................................ 331 Föreningsmeddelaiiclen: Föreläsningar i politiska ämnen för kvinnor m.
m ............................................................................ 331.
HemarbetsförhQllanden.
En social vidrakning ................................. 333 F.
E., rFabriksarbeterskan3.
Erfarenheter f r h en stiidieresa.
II ...... 338 &amp; vva UPPSTRON, &gt;Den stors vredeno.
YApra ord om Olof hög berg^ norrlandsepos ..................................................................... 341 F r h kvinnov2irlden: Finland.
- England ....................................... 345 Föreningsmeddelanden .................................................................. 349 GERTRUU ADELBORG.
F.-E&gt;.-F: s landthush~llningsskola öppnad!
Bre£ från Rimforsa ........................................................................... 351 P A ~ EREXSTIERXA, Y En ny solidarbok.
hemmens lönereglering, af EIAA TORSE ....................................................................... 355 Skrihelse i fragaii om kvinnliga poliser ...................................... 339 Föreningsineddelanden: 3krifvelse tili kungl.
prkesfarekommittén m.
m.
365 Oz,tos.ga ?aiseri ?zg c / f Dagny ............................................................ 369 Rimforsa Iandthnsh~llningsskolas invigning .................................... 373 E.
WEER.
Kvinnorörelsen i Polen ................................................ 375 Eltt nytt kvinnokall.
I fragan om kvinnliga polisassistenter ............ 379 SIGRID PIATEK, M: me de Staels roinsn .......................................... 382 ERIK GISKOV, Knyppelindustrien i Flandern ................................... 388 ELSA G.
LIKDFORS, F r h ett settlement i Londons East Elid ............ 392 399 S Litteratur: E.
Cx, Peter Wieselgren af f IGFRID W I E S E L ~ E ............ Föreningsiiieddelanden: Slirifvelse om yrkesskolor för kvinnor ......... 401 Oscav II ................................................................................ 403 Lorrss DAHLGRES, Slutord ........................................................ 405 liktenskaps ritttsrerkningar eniigt gallande t p k lag ........................ 407 M ~ A A ~ o s ~ s i v Rudyard s. Kipling som krinnoskildrare .................. 413.
A XS MANGRET HOLMGRES, F.
TERSNEDEX, Kvinnornas röstrattsarbete i Sverige 1907 ...................................................................... 418 ELISOR SEATOR, Kvhnlig uppfostran i England.
Gr ett href till Dagny 4 ' 24 Litteratur: L.
D., Kvinnans almanack.
- A.
C., Iivinnorna i Ejörnsons.
- F.
E., JIot höjden af AXTA diktning af d s o ~ GJEJIS.SELMER H-M ~ ~ R E I X I T.
Z E.
K-S, Det röda inslaget af JIARIKA CI.
: m R.
S T R ~ ~ X ........................................................................... 439 A.
C Ett inlagg nied anledning d Solidar III [Insiindt) .................. 4: 34 Föreningsmeddelandeii ................................................................ 436 F r h skilda hall .......................................................................... 441 Post skriptam.
Föreningen Dagny bildad ...................................... 442 InneliQlls för teckning .................................................................... 443 -.
Bilaga: F.-B.-P: s lirsberlt telse för 1906.
