# ID: svediakorp-per3246
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,634
# sentences: 416
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Vad folket vill, vill kvarnen Tidevarvet N:r 30 Bagarn bakar vad dagligt bröd som helst Människan - finns hon?
Varje dag betraktar jag duvparet, som Disponenten anser för sin del att bor I murvinkeln på vår gård och varje såsom limpor det sista uteslu- det skulle vara bättre om svenska fol- dag besinnar jag vådorna av ett uppfost- Miss Elisabeth Scott Master of kvarnchef och en kemist för större tande till hårt spisbröd.
företag i Stockholm för att ta del av Sedan bagarstugorna alltmera för- ket liksom under kristiden i större ut- rande ingripande som än är strängt intill Arts från Harvard bekanta universi- deras synpunkter på sammansättnin- svunnit och järnugnar kommit i bruk stäckning begagnade bröd av det välmenande, men till tet.
placerar i artikeln Striden om gen av vårt gagliga bröd Besöket vill man ha ett rågmjöl, som Pr upp- sammalda mjölet Han tror att det är Samma duvpar bodde i fjor på samma Mosebok, in dem stolta rötmånadshi- vid den stora kvarnen Tre Kronor blandat med vete för att det skall gå stor näring i kliet och att det är bra plats, vi känna nu igen dess fjäderskrud var synnerligen givande.
Kvarnen lika lätt att baka som förut.
för matsmältningen.
och vanor.
Vid den här tiden på året un- storien från apstaden Dayton i Ten- Vad grahamsbrödet beträffar går Dessa varierande meningar ha gjort det ytterst obetydligt nu.
Och del ä det nödvändigt för oss att vända oss gefär voro deras ungar så stora, att de nessee i sitt större sammanhang Miss skulle lära sig flyga Till den ändan svul- inte så underligt, för även de som direkt till en kemist.
Ingeniör An- Scott har som årsstipendiat från propagera som ivrigast för det väljer dreasson vid Kvarnaktiebolaget Tre to föräldrarna dem.
Vi tyckte synd om dem och gåvo dem ärter Därför brydde Svensk-Amerikanska stiftelsen de två helst det fina brödet, när de kommer Kronor är tillika fackman och har P i en restaurang där det serveras haft tillfälle att ganska väl sätta sig sista terminerna legat vid Stockholms ning med t. ex. majs och andra främ- Ut och tre sorters bröd in i frågan.
år ha herrskapet alls inga barn som högskola och Uppsala universitet för mande sädesslag På kvarnarna kan man inte skylla, Han kommer genast med siffror Dessa maskiner tvätta, skala, torka, för de gör precis vad folk önskar.
och vetenskap.
vi få en tabell pa vad att studera svensk historia och litte- polera, pressa och krossa sedan Grahamsmjöl går så litet a l l del en- vetet innehåller igen för att bygga bo, beslöt att de icke ratur Vad nu striden o m förbud spannmålen samt befria den från dast tillverkas efter inkomna beställ- 1.
Mjölkärnan: 70-75 proc.
stär- få hållas på sitt vanliga ställe BO eller icke förbud för undervisning i sten, järn damm och smuts, tills den ningar.
Om man ville driva igenom kelse, 1 0 - 1 2 proc.
äggvita, 15 proc.
skulle och ägg sopade han i marken I månader angår, så tyckes slutligen males och siktas allt finare.
att d e l användes mera, finge man nog vatten, 2-3 proc.
socker, ½-1 proc.
pågick denna kamp mellan naturens vilja i evolutionsteorien liet går igenom sina särskilda pro- sätta igång en vidlyftig propaganda mineralsalter (askhalt) 1 proc.
cel- två duvors bröst och civilisationen, före- framgå av amerikanska tidskrifter av cedurer för att antingen blandas in bland allmänheten, kanske också att losa.
olika f ä r g att vad man mest fruktar igen eller lämnas ut som kreatursfo- upplysning kunde ges i skolkök och 2.
Kliet (skalet): 10-15 proc.
stär- trädd av gårdskarlens kvast Vi ha stått och sett på det från våra fönster.
Så snart liknande, om man verkligen komme kelse, 15-20 proc.
äggvita 12 proc.
har sopat bort ett bo, ha duvorna börjat inom de läger där man icke vill ge mal pr dygn 180,000 kg.
underfund med att del sammalda ve- vatten, 7-10 proc.
socker, 5-8 proc.
opponenterna mot förbudslagen för- vete och 60,000 kg.
råg som utfördes i tet vore bättre än det som göres BY mineralsalter, 30-40 proc.
cellulosa.
samla hop till ett nytt.
Kanske skulle de ha tagit lärdom, kanske insett det farliga bara kärnan 3.
Grodden, som tas med, när hela behållslöst rätt, är att barnen skola säckar à 100 kg.
V i vända oss först till Kooperativa ” Men vid experiment i Tyskland har kornet mals, innehåller så mycket och fåfänga i att bygga just inom räckhåll för denna kvast och flyttat till något annat bli undervisade i en kvasivetenskap- Förbundets kvarnchef direktör Viktor det visat rig- sade direktör Lindgren fettämne att mjölet lättare härsknar.
ställe.
Men vi, som äro snällare och inte att människans tarmkanal är för ” Kliet som synes a v tabellen rikt ligt uppfattad schematisk och för- Lindgren för att höra i hur stor ut- ha gårdskarlens ansvar för gårdens snygg- grovad evolutionsteori, som är långt sträckning sammalet mjöl användes kort att tillgodogöra sig klibestånds- pa äggviteämnen, men dessa äggvite- het, ingrepo på vårt sätt och uppmuntrade ” Stockholmarna vill inte avvara si- delarna i spannmålen celler omges av en nästan ogenom- Vi lade ut nytt byggnadsmaterial i Våra födoämnen är så sammansatta trängligt cellvägg som är praktiskt ta- dem godtyckligare och tillfälligare än den na franska bröd s a är gjorde av ba- vårt öppna fönster och vips kom hannen ra rena vetekärnan ”, säger han, ” och så jag tror vi ändå får vad vi behöver.
get osmältbar i den mänskliga orga- bibliska teoriern om världens upp- därför användes till mjukt bröd gan- Men det är ju härom de lärde tvista ” nismen Av värde i kliet är vidare bort till oss, hälsade och flög bort med komst och saknar dess historiska och ska litet råg här.
A v chefen för Konsumtionsföre- mineralsalterna och vitaminerna Men vad vi gett dem strå efter strå.
Honan plockade sen ihop det till ett konstlöst litet ng för att man skulle kunna tillgodogöra I Skåne och Bleking begagnar man ningens i poetiska värde rede igen.
ra sig äggvitan måste kliet pulveriseras så Vi gladdes då vi stängde kontoret, men däremot i mycket större utsträckning disponent fint att vid denna procedur vitaminer- rågmjöl där alla kornets beståndsde- belysande nästa morgon sutto duvorna där tysta, lar finnas Det bakas till formbröd, ” Bageriet alet na skulle dö.
Återstår emellertid vär- mörka och modfällda på det nakna blecket.
rågmjöl med vete 15,000 st 35-öres det i kliets mineralsalter som säkerli- Gårdskarlen hade varit framme igen Tidevarvets medarbetare I. B-d kavring etc. gen är av betydelse, men frågan är Vi tillverkar av ren råg med kli 3 bröd pr vecka; har förhört sig om, hur man inom av rågsikt och vete 35,000 st. 35 a v det ö k a d e arbetet Kooperativa förbundet, som har både öres bröd pr vecka; för just nu?
av rågsikt och vete 35,000 st. 35- med att pulverisera kliet skulle kunna medelfint kvarn och bagerier till sitt förfogan- Några nya ägg ha duvorna inte fått sen pr vecka; men av franska bröd 23,000 uppvägas av mineralsalternas värde i förföljelsen upphörde.
De sitta visserligen de, ställer sig till tanken på en refor- Forts å sid. 4. kliet.
första användas till mjukt st. 5-öres bröd pr dag. ” I orubbat bo numera, men sysslolösa och mation av vårt dagliga bröd.
Resul- skamsna hatande varandra och hela världen.
När da någon gång tala till varandra, tatet famlägges i artikeln med den vilket är sällan, inbillar jag mig att han lovande titeln Vad folket vill, vill säger tilt henne: tro inte på Människan.
kvarnen Men vill folket?
Det finns ingen Människobegreppet är ett påhitt av våra fromma förfäder.
Numera Scott, är na endast gamla gummor som tro att Undervisning i evolutionsläran har hon finns och att det går de duvor väl Amerikanare, som läsaär i svenska en fars.
I ett land, där arbetskraften ” Social plats ” av bostadsinspektri- tidningar om den s. k. approcessen i intill helt nyligen tillförts genom okon- under många år givits i amerikanska som Hon lämna svarar sig då: i deras Ja, men vård tror du inte, att i ha sökt upp en bagerichef, en bröd, grymhet än impulsivt ' ungarna sig inte om att lära sig flyga I vi kunna demoralisera.
Det beror på att Kvarnen - är om den en följd kvalitéer och lät duvorna vara i fred Varför?
han, grovt Striden om Mosebok M.
A.
Av Elizabeth sen Lulli Lous från Oslo är något av Dayton bli därigenom erinrade om trollerad immigration, finnes det otali- högre skolor och universitet och i det var Människan som gav oss hjälp till social arbetares självrannsakan.
liknande agitationer i det förgångna ga familjer, vilkas barn äro den första många statliga mellanskolor Det vårt bygge?
- Han: nej, d e l tror jag inte, för då Den visar, att vi, från att ha trott som inte bara rörde en liten grupp av generation som får skolundervisning I sådana familjer hyss föräldrarna faktum, att den mötts med opposition måste det lika väl ha varit Människan, att goda lagar.
där de funnos skulle sydstater, de fattigaste och mest ef- samma misstro mot den kunskap bar- i en liten sydlig stat, är icke av någon som sopade ner vårt bo.
Och att Männi- en göra den enskildes insats mindre vik- tig.
måste pi tillbaka dit, a n lagar utan offer av personlighetens inner- sta och yttersta krafter bli ofruktbara recenserar ' terblivna i Unionen, utan hela landet rättare världsdelarna på båda si- dor om Atlanten.
Starka känslostor- mar ha periodvis rörts upp genom bokstavlig tillämpning av bibelns ord på politiska, sociala eller uppfost- eller Elin Wägner Selma La- ringsteorier Under slavkriget för- gerlöfs senaste bok; Löwensköldska svarades slaveriet med bibeltexter men slaveriet blev avskaffat.
För en ringen.
På dörsättsbladet har dr La- generation tillbaka upprördes många efter av den nyinförda undervisningen i gerlöf under författarnamnet franskt mönster?
- satt orden: en geologi, därför att de trodde att ska- av de aderton i Svenska akademien pelsedagarna bokstavligen räknade 24 Det är bra älskvärt av henne att gö- och icke betydde geologiska perioder.
Vid den tiden var det den ra reklam för Svenska akademien.
amerikanske professorn Taylor Lewis som tillsammans med d e n skotske re- daktören Hugh Miller var den främ- Else Feldmanns utsökta barnstudie ste att försvara vetenskapsmännen oCh rekommenderas speciellt åt våra lä undervisningen av geologi i skolorna.
Hela frågan är mera u t problem är - timmar Husmoderns arbete sare.
nen förvärva som barnen känna mot betydelse i Amerikas skolhistoria och med skan a skulle h sopa både ner ge del vi oss byggt, strå det att strider bygga föräldrarnas från hemlandet medför- kommer snarare att befordra än att mot varje sunt förnuft Om Människan da vanor och språk.
Det finnes ock- hindra undervisningen i evolutions- funnes vore hon förnuftig Tillvaron är planlös a h människolös så familjer som leva i en sådan iso- läran.
Men råttorna som bo där nere i sop- lering, att endast den mest elementä- ra undervisning blir tillgänglig och som bevara sina barn från moderna påhitt alldeles som från de stora stä- dernas faror och en okänd värld.
Det är vanligen i sådana isolerade områ- den som religiösa sekter, som tro ps Kristi andra tilkommelse och som ta skapelsehistorien efter bokstaven, ha växt upp och vunnit inflytande över befolkningen När frågan om undervisning i geo- logi var under diskussion fanns det inga satsuniversitet och de mellan- skolor som funnos voro i Förenta Sta- terna alldeles som i de flesta länder under privat ledning Det olyckliga är, att i detta unga och livskraftiga land där varje idé som predikas och studeras, tränger djupt in i folket, evolutionsteorien ic- ke alltid har framställts eller förståtts ra, att den kan vara fullkomligt för- enlig med tron på Gud.
Men det är dock så Ty som Ver- non Kellogg, zoologen och sekretera- ren i en Natural Research Council, en sammanslutning för vetenskaplig forskning, skriver: " Evolution är icke någon förklaring av livet själv och av den yttersta orsaken till allt livs mång- fald och enhet.
Det är en förklaring av utvecklingen icke av ursprunget. ” tunnorna inunder, de blir gränslöst upp- - Skulle höra ' sådant tal.
finnas, e- Se, få inte n- i ostörd m+ föröka oss och uppfylla jorden?
Finns @ de icke alltid mat för vår avkomma hur tal- Människan, blir?
Ja, så nådigt och vis är och sekunda den jer på prima födoämnen: ena sorten i den ena tunnan, den andra i den andra Hon har ordnat det så, att alla som äro av bättre familj eller måste utan att hålla diet, leta bekvämt bland kunna allt möjligt.
finna det Låt bästa oss samfällt bekänna Människan.
Och så göra de bland soptunnorna.
Endast en liten skräpsoptun- proletärråtta, som sitter på nans kant viskar till en kamrat: jag inte på Människan.
Religionen år en vatsak Låt oss bilda rn förening konfessionslösa skolor!
När jag blir skall irs avsätta Människan Det de består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 117 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
ning av tror pri- för stor lot-!
: Råttan är bara en idealiserad bild allihop Konsumtionsföreningen Stockholm m. O. idealråttan.
Det är det Devinez.
Varifrån och när?
Liberalismen kommenteras för när- varande i pressen.
Men varför just nu, det är frågan.
Och hur räknar man på olika hall?
Ty våra dagars po- litik utgöres till största delen av räk- nekonst.
Högern känner givetvis tillfreds- ställelse, något av den enkla: " Vad var det jag sa ” tillfresställelsen.
Den är ganska primitiv och ger ej an- ledning till några vidare kommenta- rer.
Det kunde dock vara av intres- se att veta, hur den svenska högern ser frisinnade folkpartiets framtid.
Det är något, som kanske kan bli fö- remål för undran hos litet var.
Vad säger då den liberala pressen?
Något olika!
Beklaganden, förebrå- elser, självförsvar uppträder i olika former.
Det är självbevarelseinstink- tens räddhåga för framtiden, som tar sig olika uttryck.
Och avgörandet är måhända e j så avlägset.
Replik Nyheter till Dagens Det måste ju finnas någon reel grund Svart pa vitt Amerikas pacifister, som äro många och ha så fall position i tillvaron En ung för Dagens Nyheters omätliga över- inflyteslerika, ha hittills varit delade i två kvinnlig journalist blev en gång i början lägsenhet mot den övriga världen, den läger, och det är inte minst detta faktum, av sin journalistiska bana angripen i s- må nu vända sig mot dess största stor- som gjort, att något positivt ännu icke kom- ska Dagbladet med långa artiklar och två- mit ur den faktiska amerikanska fedsvil- spaltiga rubriker för osedlighet och förfö- Har man en annan mening, är det för- jan.)
Europa vet mycket väl, att Ameri- relse av ungdomen, bl.
a. med anled- devarvet, kröker sig under dess fot.
nästan har illa .. samma betet på världsfred skall kunna gå framåt ning av att hon gett var en svensk mo- mening är det och nå resultat.
Och alla pacifister ha det vara så, att ju mera välgrundad ve- skäl att uppmärksamma a h glädjas åt det derbörandes överlägsenhet är, dess faktum, att försoning ah samarbete nu uppnåtts mellan de två stora grupperna av ret på Honorine Hermelins artikel om pacifister: de, som agiterat for Ameri- Bokvetande och Bokstavsvetande i Ti- kas inträde i Nationernas förbund, och de, devarvets förra n:r, präglas av en be- som vilja att världsfreden skall åstadkom- synnerlig strävan att öka avståndet mas genom det särskilda amerikanska pa- motsägelse, en psykologisk gåta.
En mindre behov har han eller hon av att som fruktade för sina söners renhet.
ifall de skulle komma att lä- sa vad som flöt ur denna skribents pen- na.
Denna opinion som spred sig till an- dra tidningar hade på ett hår när kostat hennes plats och levebröd.
Då den angrip- na kunde bevisa det icke alldeles betydelse- lösa faktum att artiklarna voro skrivna av der, mellan opponenten tidningens i Tidevarvet ledareskribent genom och att tent som heter Outlawry of war, straffbe- en manlig skandalskrivare, som smugit sig trycka ner henne på en nivå av E n ” väl- läggning av kriget.
Konferenser för a t t in i Svenska Dagbladet under masken ment ” och ” förvirrad ” skolfröken med pågått i veckor, och den 15 juli utsändes svensk moder, meddelades detta faktum det tillräckligt stort i sig själv utan att som dock endast skenbart gripas, ju genom en Om optisk villa ger ett resultat e n a v våra m e s t framstående ett gemensamt manifest som anger en numrets m a t undanskymda hörn.
Det plan för gemensamt samarbete och för fanns alltså intet spår av proportion mel- Ian angreppets pomp och ståt a h reträtten amerikansk aktion för freden.
Planen till den Internationella perma- vågar jag kanske komma fram till den Sin varmaste förespråkare finner dock liberalismen i det socialdemokra- tiska partiets huvudorgan.
Där ges erkännande åt liberalismen och talas Om denna - för en gångs skull - som en åskådning, icke blott som ett organ for partipolitik knuten till vissa just nu förekommande namn.
när det säges att ” vad som gö- res den svenska liberalismen behov, främst är positivt program för utbyggan- det och dördjupandet av den politi- ska demokratin, ett program för den demokratiska idéns utförande på det sociala och ekonomiska området ”, så ligger däri m omedveten vädjan till liberalismen att fylla den uppgift, som socialismen icke mäktar.
Vi in- stämma även i det riktiga i, att det kommer an på ” liberalismen själv, hu- ruvida och i vad man den skall i vå- ra dagens politiska liv spela en bety- delsefull roll elle ej ” och att detta beror på dess egen ” förmåga av själv- förnyelse ”.
ett för Denna nyhet hade tidningen tagit ur den polisrapport, som enligt vad alla måste ha sig bekant, föregår ett rättegångsför- farande.
Man hur nu kommit därhän, att polisrapporter om förstagångsanklagade icke offentliggöra i pressen Men föröv- rigt tas ogenerat ur polisrapporterna, och personer som ännu icke rannsakats, som teoretiskt sett kunna vara oskyldiga, bli blamerade inför hela allmänheten innan dom fällts.
Stockholms värste förbrytare hade varit straffad ett par gånger förut, så han fick tjänstgöra som lockmedel för lösnum- merköparna den dagen.
Men nu begav domsskolorna, som blivit kallad den Om de till permanenta domstolen an- det sig, att polisrapporten gav en oriktig största händelsen i den svenska sko- slutna staterna icke två år efter Amerikas bild av sammanhanget.
Det var fråga om Amerika skall gå ut igen, alla de makter, som äro medlemmar, förklara sig för ett straffbeläggande av kriget såsom medel a t t ordna internationella tvister och införa D.
N. förordar i sitt genmäle på min detta i vart a h ett land i sin lag.
En in.
artikel i ur.
29 av Tidevarvet en kate- ternationell lag skall också skrivas och an- goriklyvning mellan dem, som behöva tas som vilar på dogmen om krigets brotts- lighet a h alla staters likaberättigande.
mindre bokvetande och dem, som be- Den Internationella permanenta domsto- höva, e j mera ” mångvetande ”, utan len skall få myndighet a t t döma i dessa ett kvalitativt bättre kunskapsmått.
internationella tvister på sätt som ovan- Låt mig få påpeka, att en sådan ka- nämnda lag stipulerar, De till domstolen anslutna regeringarna skola sammankalla tegoriklyvning redan finnes.
Enligt en internationell konferens av alla världens lagen av om de praktiska ung- nationer, som skall bekräfta dessa beslut mot doktor Nilsson eller att, som sina egna idéer.
Rektor Hermelins re- plik följer här nedan 1918 lans historia sedan folkskolestadgan inträde gått med på en sådan utvidgning 1842 finnes en de praktiska y r k e av domstolens myndighet, a h om efter rån av klocka.
ett en Men en person som varit vittne till förloppet blev så förar- fem år den allmänna världsöverenskom- gad över polisrapportens lögnaktighet, att m s väg från folkskolan genom den melsen icke kommit till stånd, då kan han anmälde sig som vittne Den, m obligatoriska fortsättningsskolan, an- Amerika gå ut igen ur de anslutna sta- uppgivits vara rånad, hade varit berusad a h själv drullat bort sin klocka.
Stock.
tingen ut i livet eller via lärlingssko- ternas led.
Dete hela går ut på ingenting annat än holms värste förbrytare var oskyldig och la; yrkesskola till tekniska fackskolor eller till en ännu blott tänkt ” sta- en formulering i nya ord av den välkän- blev frikänd.
da strävan t i l l sammanslutning och världs- Nu kan man ju säga, att offentliggöran- konsthantverk ” för tens skola fred, som hittills koncentrerats i Genève.
det av polisrapporten denna Bang hide det Men låt oss bara icke förväxla li- tens normalskola för yrkesutbildning ”.
I den amerikanska formuleringen före- goda med sig, att sanningen kom i dagen beralismen och dess möjligheter med Felet med denna lag är, att den, kommer ingenting om sanktioner mot Ja, men den kom icke i dagen.
Det fak- det tillfälliga öde, som drabbar liberalismen det tyvärr, i stort sett blott existerar på brottsliga stater, men i själva uttrycket tum, att mannen var oskyldig meddelades jag kunnat upptäcka, icke av Outlawry of War ligger att krig skulle liberala partiet.
Om skall motsvara sin innersta idé, må- papperet.
Den kategori, som kanske ställas jämsides med andra brott mot tidningen i fråga.
Dess läsekrets tror borde strömma dit, har ej gjort det.
samhällena.
Och Amerika straffar som an i denna dag, att arbetaren N.
N. ste den genomgå en ständig utveck- Signingen utövas med oförminskad bekant förbrytare.
stulit en klocka.
Nu ligger der icke ling för att förbli levande.
Och inom Det är osäkert om senaten går med på, utom möjligheternas gräns, att mannen vid från studentexamen, med över alla partier längtas där säkerligen ef- kraft 2,000 examina pr.
år (1922 2,020) och att Amerika tar detta steg.
Därmed beskä- denna tidpunkt kommit in i ett ordnat ar- res ju den nationella suveräniteten.
Men vi bete och ett efter sina förhållanden or- ter en ny liberalism, ung och frisk, livskraftig och stark, men lydig mot realskoleexamen med över 3,000 exa- skola inte underskatta betydelsen av att den dentligt liv.
Efter denna historia är han mina pr.
år.
(Vårterminen 1923 kraftförödande och skadliga striden paci- stängd Han är Stockholms värste för- en ny tid, som ropar på rättfärdighet, fisterna emellan är slut och att de nu upp- brytare, han stjäl klockor, man kan inte ej blott i ord, utan i gärning.
Var- 3,015).
träda på enig front.
Vill amerikanarna ha honom på en arbetsplats Han vet det ifrån skall den komma?
Och när?
Och därför, för att ” med våld ” sätta sin egen stämpel på fredsarbetet, så och har ingenting annat att göra än att åstadkomma denna kategoriklyvning, låt dem få det, bara något biir gjort ägna sig åt rånarebanan a h kanske slut- ligen efter trägna mödor göra sig för- har förra skolkommisionen föresla- tjänst av det öknamn som en jäktad ah git den intelligens ” gallring ”, som Den betecknande med en rad tanklös skulle utövas av ” en ängel med ban tidningars misstag att påbörda fröken Eli- Nu är det lätt att begå misstag, a h fa- huggande svärd ” vid inkörsporten till sabeth Tamm användandet av revolverskott rorna äro många, som lura på journali- som replik i en underhandling med sina sten.
Dessutom blir hans känsla för or- bokkunskapens skolor.
strejkande arbetare ger anledning till att dens valör avtrubbad ganska snart Han Vi, som ej tro på denna väg, vad ett ögonblicks begrundan av pressens sätt är som morfinisten han reagerar inte för vilja vi då i stället?
att handskas med sina egna misstag a h små doser, han måste ta t i l l allt starkare, Måste ei den riktiga vägen vara sina medmänniskors rykte Fröken Eli.
Han kan efter en tid inte längre mäta det den, att vid den åldersperiod, som kan sabth Tamms fall var inte av de värre intryck, som ord göra på dem, vilkas blod sägas ropa på praktiskt arbete, alla få Hon kan säkert bära både den korta rykt- icke är bemängt mad rubrikavgift.
Detta är barhet som hon måste ha åtnjutit i Rad- förklarande a h försonande omständighe- gå den praktiska yrkesskolans väg, daskördkretsar innan förväxlingen av ter.
Jag vet ingen annan bot i n att jour- men att därinom, i långt högre grad person blev klar, ah Politikens våldsam- nalister, när de hållit på några år, på det in nu.
finnes möjlighet till teoretiska ma angrepp för skenhelighet och hyckleri allmännas bekostnad få ledigt ett år från studier i olika ämnen, en möjlighet, Men faktum är i alla fall.
att hennes blyg- sitt göra för att ränsa sin själ från ord- som för den enskilde bör kunna vid- samma anhållan om att få införd en de- missbrukens gifter a h få en normal män- menti på fyra fem rader i Svenska Dagbla- niskas uppfattning igen av ordens valör gas snart sagt hur långt som hälst.
det icke beviljades av denna tidning, som och verkan på vanligt folk Och vad finnes att föreslå som bätt- ansåg sig ha gjort nog genom att i en Tidevarvet har ingen anledning att äl- re väg till större kvalitativt vetande parentes konstatera namnförväxlingen ska Stockholmstidningen, som varit myc- Men än den - huvudsakligen på slälvstu- Många av dess läsare torde alltså till död- ket nonchalant och giftig mol oss.
dagar vara övertygad om att Elisabeth i alla fall så är det den enda tidning jag dier grundade fåämnesexamen som Tamm står på revolerfot med sina ar- just nu kan påminna mig, som törs rätta successivt avlägges i ett eller nå- betare.
ett misstag på ett anständigt vis och utan gra få samhörande ämnen åt gången Men det är värre för andra, som icke att säga ” Klippt! ” - - så vitt episoden Låt oss få veta, att de praktiska ungdomsskolorna finnas; men inte blott p i pappret, utan ingripande i samhällets liv med alla de möjlighe- ter.
som slumra därinom.
Säkert komma dessa till sin rätt blott genom rubriksättare givit honom
66 Social plats " Tingens två av Lulli Vid Lous Ingen som kommit i någon kon- takt med kroppsarbetare har undgått att höra historier om arbetare som motas ut ur arbetsmarknaden för si- na åsikter och sina försök att egga och anföra sina kamrater, Det sägs ingenting högt, han avske- das inte i detta sammanhang men han skall finna att alla dörrar äro stäng- da för honom.
Rätt vad det är står han utan arbete och något nytt kan han inte f å Vid varje dörr, där han klappar på, svaras nej tack, v i ha fullt.
Han känner att han är märkt - Av Else Feldmann och predikar tillvaron av en mäktig osynlig hela landet omfattande orga- Varje fredag mördades grisar i nisation med syfte att skrämma och slaktarens hus, straffa arbetarna Tyvärr var det just på den dagen Vänder man sig till motsatta sidan skolgång ännu mellan klockan fyra så framställes därifrån verkligheten och fem och om det var på vintern på helt annat sätt.
Sv.
Dagbl.
av d. hade vi ljus tänt p i lektionen.
Mel- 20 juli skriver på ledarplats följande Ian fyra och fem hade v i religionsun- med anledning av arbetarnas fordran dervisning.
att kapten Tham såsom delaktig i En gång dröjde vi just vid Gideons samhällshjälpen måste avlägsnas från seger; sin plats som biografteaterchef i Öre- Han stannde solens gång bro: och höll månen stilla tills folket övervunnit fienden.
om arbetarrörelsens ö v e r m a k t i Jag skulk läsa med och sedan he- vårt samhälle Knappt har en konflikt rätta.
Jag förstod egentligen s i litet förebyggts eller bilagts med nya efter- av dessa krigsberättelser.
Jag sade också öppet till läraren gifter åt fackföreningarna, förrän vad jag tänkte: jag trodde inte på skruven är i gång på annat håll.
Des- det där undret med solen och månen sa arbetsstrider åtföljas snart sagt re- Att de just ställde sig på Israels si- gelbundet av sådana upprörande över- da!
Å, sade jag, det är bara en vac- våld på arbetsvilliga, att dessa med- ker dikt och den är svår att lära sig borgare kunna sägas åtnjuta en rätts- tyvärr fordrar man ju säkerhet av andra klass i vårt land.
det av oss.
Men sant är då inte ett Fackorganisationerna sträcka sina an- ord!
språk ända därhän, att, såsom senast Osh så sade jag vidare att jag hint i Örebro, Svensk filmindustri ho- tyckte boken var partisk tas med bojkott, därför att chefen för den ställde sig på Israels dess därvarande biografteater uppgi- Till straff fick iag anmärkning för med förenin- dåligt uppförande.
Och jag skulk samma dag få sitta kvar en hel tim- Efter att ha berört händelserna un- me.
Jo, det var skönt.
En annan dag der strejken i Uppland och Oskars- hamn och sagt något om att arbetar- skulk jag inte sagt någonting om det hittills präglats av ett upp- Men just på en fredag när grisarna riktigt reformistiskt sinnelag, slutar skulle mördas!
Jag ville inte stanna kvar och jag sade, att jag måste ab- tidningen så här: av s. k. Stugfolket haft några dagars sam- mankomst för gemensamt tankeutby- te.
Bland andra har där bostadsin- spektrisen i Oslo fröken Lulli Lous, hållit ett föredrag om vår tids soci- ala arbete, dess fördelar och dess fa- ror.
Vi tro att det bör intressera många av våra läsare att se hur hon tar på problemet Hon indelar det ciala arbetets utveckling i tre perio- der: den första är den privata välgö- renheten den andra det privata för- enings- och organisationsarbetet, den tredje är det statliga och kommuna- arbetet så är det ofta som om vi än- la hjälparbetet Den tredje perioden nu kände de varma hinder, som var- är den vi nu uppnått, även om allt samt hjälpte till ratta vid sjukdom fortfarande enskiIda och föreningar och nöd Vid jämförelsen tyckes det komma med nya uppslag och starta arbetet rig.
sprida en egen slags kyla Omkring nya företag, som en kommun inte v i - nuvarande gar sig på att ta initiativet till.
Men det får icke stå en kylig at- Ar den vändning sakerna ha ta- mosfär kring vårt arbete.
Gör det git fördelaktig?
frågar fröken Lous så, då är felet ofta vårt eget.
Då ar- och svarar: Ja, det vill jag påstå, att beta vi icke på rätta sättet, Då glöm- den är Det kan ger hjälp efter s i ma vi, att det kommunala hjälparbe- mycket större måttstock än förr, Den tet också skall vara en levande orga- dag kommunen övertar ett socialt ar- nism, och att vi alla äro levande cel- bete, det må vara för barnens, de ler i samhällskroppen gamlas eller de vanföras väl, har det Det är inte de stora tagen det kom- därmed fått rang och heder av ett mer an på Nej, det som del fram- allt gäller, det är om vi arbeta in- verkligt samfundskrav och vilar på ifrån och utåt med hela vår själ med en trygg grund.
Men är det då ban ljus och inga i arbetet.
En tina skall du minnas låter Tol- skuggor i detta?
stoi hjälten i en av sina dramer säga Nej.
Hur långt vi än nått i det fö- rebyggande arbetet när det gäller till m yngre vän, som är i ovisshet ” Det kan dock icke fördöljas, och hemmen, är det likväl så som om huruvida han skall Visa sin fredsvilja dessa först måste förolyckas på något genom att vägra militärtjänst&lt;&lt;.
du har ovannämnda händelse vittnar därom, vis innan kommuner hjälper Vi, endast lov att handla om hela ditt vä- att på djupet alltjämt verka radikala kommunens sociala arbetare kunna sen begär det av dig.
och revolutionära krafter, som åstun- Dessa ord kunna med någon om- da icke samarbete utan förödelse, och tigga om hjälp för att upprätthålla a h rädda ett hem från förfall - det skrivning användas också i vår dag- som vilja, att den stigande floden är förgäves Men när det börjar liga gärning.
Skall hela den väldiga skall svämma över sina naturliga upplösas - då kommer hjälper stör- enhet, som vi i våra dagar kalla kom- bräddar och underminera den rättsli- tande Till exempel: en familj är på munernas sociala arbete kunna verka ga och ekonomiska ordning, på vilken grund av bostadsbrist hänvisad att bo som en levande organism, då måste vårt samhälle vilar. ” i uthus källare eller en överbefolkad v i vara med av hela vårt hjärta och i Tidningen Arbetaren behandlar lägenhet Dess medlemmar ta då allt vårt arbete, då måste varje ny ar- samma fall, den medger att arbetarna ofelbart skada till sin hälsa Den ty- betsdag vara en personlig insats.
Tolstoi, för an återkomma till ho- försöka begagna sig av sin makt, när piska bostadssjukdomen, tuberkulo- nom, har också sagt: när något är de ha något tillfälle för att driva bort sen, kommer Och då är det ingen fullbordat i vår egen själ, då måste misshagliga överklassare från deras annan utväg än att sprida barnen hit tillägger: och dit En mor får uppleva att den det åstadkomma en förändring av befattningar största tjänst man kan föra henne I- världen Om v i förmå arbeta på det- ” Arbetarna kunna aldrig göra sig att rädda barnflocken ut från det ta sätt, fast vi endast ärd personal i skyldiga till handlingar så låga och hem, som hon med slit och släp sökt det offentliga hjälparbetets tjänst då usla, att de till en bråkdel uppvägs sammanhålla Och detta öde kan kan det likväl hända att vi utan att dem, som kapitalisterna redam begått träffa samvetsgranna och självmed- veta det, få vara med om en förän- mot arbetareklassen. ” Sanningen torde väl vara den att vetna familjeförsörjare, som på det dring av världen också i vår tid.
sättet tvingas in i en beroende ställ- ning En god bostad i rätt tid hade varit det säkraste medlet att göra un- d e r s t ö d och familjens upplösning so- BARN ansikten Om han sen slutar som agitator av Eidsvold i Norge ha svenska och norska grupper av andens och terade från svenslkt håll det kanske för han med sig i sin egen ar- betsbok ett för honom själv okänt varningstecken fill arbetsgivarna.
den utantill, men eftersom sida ves ha någon befattning för rörelsen men överflödiga Men institutionerna finnas och er- bjuda den lättaste och snabbaste ut-. % &amp; att hjälpa och det är därför in- te underligt att vi sociala arbetare så gärna anlita oss av dem Men här ligger den största faran för oss per- sonligen v i ha f å t t som det heter, m " so- cial plats " och därmed går det så lätt institution i oss allesamman När jag tänktes p i dessa enskilda personligheter, som i forna tider buro Elin Wägner: Diktaren, som minns Topelius bemödar sig om psyko- giska förklaringar på ringens makt människorna tron på dess my- stiska krafter ger framgång, fram- gången övermod, övermodet olycka till slut.
Selma Lagerlöf säger: det- ta är mystik - jag avstår från att över de medför lika stora olyckor som den förklara, - jag berättar.
bekanta kungaringen i Fältskärns be- Den serie av händelser, som röras rättelser.
Men den intressanta upp upp kring stölden av Löwensköldska täckten vid jämförelsen av dessa två ringen och som av folket tolkats som legender omkring en kungaring är generalens åtgöranden att få igen sin d e n att Topelius ger oss en s å att sä- dyrkade konungs hedersgåva, sam- ga restaurerar spökhistoria psykolo- manfalla inte med någon mänsklig el- giskt nästan antaglig för m modern ler någon högre övervärldslig rättvi- människa och Selma Lagerlöf sätter sa.
Den stackars döde är lika blind in sin spökhistoria mitt i berättelsen, som de levande, lika oförmögen att ursprunglig, fragmentarisk samman genomskåda ett sammanhang Där gen får han inte tillbaka.
Han är in- te hemsk för att han är död, men för att han i all sin makt att göra ont är så lik de levande, lika stackot och slum.
Göra illa kunna vi ju alla, det behöva v i ju inte dö för att lira.
Han hade väl aldrig åter fått igen sin ring, om inte en kvinna råkat äl- ska det sista av hans offer Kärle- ken ledet rätt och räddar.
Generalen f i r igen sin ring och slutar att ofre- da de levande.
I denna kusliga historia om ett fan- tam, leva och röra sig några männi- skor, som äro verkliga nog.
Selma Lagerlöf får tillfälle till ut- sökta ögonblicksbilder ur dessa fjär- då högsta modet bland pojkarna.
Men den andra höll händerna i byxfickor- na, medan han stod p i huvudet det konst- tyckte han var ett ännu styvare stycke Hans syster Frida stod bred- vid; hon skulle vara prisdomar; skulk avgöra, vem som kunde hålla ut längst Slutligen sade Fridas bror Adolf: nej, nu kan jag inte längre och s t i l l - de sig normalt p i sina ben och tor- kade svetten av sig med sin gråa näs- duk.
Det var arbetsamt, sade han.
Men Frida vände sig ifrån honom.
Du är en feg stackare, tyckte hon.
Plötsligt ropade några: Det hörs vagnshjul.
Man lyssnade.
Det ar vagnen.
Grisarna är här!
Bredvid mig stod Fanny, portvak- tens dotter, hon snörvlade av sinnes- rörelse och lyfte upp sin lille bror på armen se, se sade hon till honom.
Den lille var rädd och började grå- ta.
Vagnen var framme.
En vagn full med djur.
De grymtade och gnällde svagt.
En pojke hoppade omväxlande på det ena och det andra benet, sög ide- ligen p i sitt finger, skrattade till ner- vöst och ropade: idag skriker de inte engång!
De kommer snart att skrika, sade Frida, b a n de väl är ur vagnen De är inte fega just nu.
Frida hade den vanan att beteckna allting som feg- het.
solut nödvändigt hem.
Jag ljög och sade att jag mådde il- l?
; jag tvingade mig till att vara riktigt blek och till att gråta.
Men då jag såg, att det inte hjälpte, för- sökte jag härma någon som jag sett hade haft hjärtkramp.
Och det hjälpte.
Straxt därpå jag: s å h e m d å!
att och hörde Nåja, gå hoppa av förtjusning, det upptäck- och jag var nära att bli hämtad tillbaka men då sprang jag hastigt min väg.
När jag kom till slaktarens hur stodo väl redan tio barn och väntade.
De äldre hade tagit med sig sina yng- re syskon Lyckligtvis lät vagnen ännu vänta på sig.
Jag hade inte gått miste om något.
Två pojkar stodo under tiden på huvudet försökte att vid gå husväggen.
p i händerna.
En av Det dem var tes, båda parterna bruka påtryckning och våld i den kroniska strid, den jord- brand nere i samhällsrötterna som ständigt pågår.
Men att, som Arbe- taren anmärker, den enskilde arbeta- ren, som aldrig har så värst mycket mellan rig och fattigdomen är v i m - lösare, om han blir träffad än en man ur högre samhällslager och aft det sker omärkligare, hemlighetsfullare och oftare Men andan och metoderna äro un- gefär de samma D e n ma parten lar av den andra allt under det de öm- sesidigt smäda varandra.
Nu vill hon inte hjälpa till att skaffa hans blick, hans röst, varje hans åtbörd Hela hennes hjärta uppfylldes av honom ringen fill rätta, fast hon kan det Men i Hon har lidit så mycket, denna gång ligger ödet över Löwensköldarnas vaknade och med detsamma som kärleken upp inom henne påminde hon sig själva, och de kunna gärna känna p å också den förskräckliga smärta som det vållar en människa att mista den hon äl- de med.
När nu jungfru Spaak märker, att bondkvinnan inte vill hjälpa, förstår hon, att den älskade skall dö.
" Hon stapplade bort mot en grå uthusvägg ”, står där, ” lutade pannan mot den, grät och snyftade ”.
” Men då Marit såg den unga flickan stå och gråta, med huvudet mot väggen, vak- Marit såg bort till jungfru Spaak, som alltjämt stod och grät.
Nu visste Marit, hur hon kände det.
För en stund sedan hade årens svalka legat över henne.
Då hade hon glömt, hur elden bränns nu kom hon ihåg det Hon ville inte vara orsak till.
att någon skulle lida vad hon lidit, och han reste sig och gick bort till jung- Kom jag skall gå med henne, sade hon helt kart " nade också ett minne stått och hos gråtit, henne.
lutad Så mot där den har jag hårda väggen Jag hade ingen människa att stödja mig m o t.
ran människors iiv.
Det är en vacker liten scen, den Och med detsamma vällde ungdomskär- till exempel när jungfru Spaak från lekens källa upp inom Marit a h fyllde Löwensköldska herregården kommer henne med sitt heta flöde Hon satt för- till bondkvinnan Marit för att be om hjälp mot generalen Marit har en starkt kändes det Kan man inte ur dessa rader om hur minnet kommer och beveker det ma hjärtat att ha misskund med det andra, också få fram en bild av de vånad och sade till sig själv: så var det verkliga de.
de diktarna alltid genom äro årens så skapa- svalka minnas hur det kännes, och kunna gång för länge sedan för ringens skull - - - för den skildra det?
finns, där står han den mist sin far.
sin bror och sin käraste, Hon hangslös och oförklarlig precis så- hans ring dan den levat i folkfantasien.
oskyldige med den skyldige, men rin- alla oskyldiga generalen starke, sköne Paul Eliasson Hon mindes såg offer för sina ögon unge glade, att som
I Vad folket vill, vill kvarnen (Forts. från föreg.
sida.)
Allt blev som det brukade: Slak- tarpojken lade en bräda mellan vag- nen och ingångsporten och grisarna drevos över den in genom porten.
S i kolossalt feta de voro!
Så att d e knappt kunde röra sig.
Man må- ste nästan i l l dem för att få dem ur stället, De båda pojkarna, de, som stått på huvudet, slogo vad med varadra: den siste skulle komma att skrika och inte vilja gå.
Adolf vann vadet: den sista grisen skrek och ville inte gå.
Det är klart, att den siste är en feg stackare!
sade Frida.
Fru Sandbergs prövning Forts fr. 1:sta sid Att är mera lättsmält är det de: jag skall I alla händelser också bli en sådan!
blev jag i alla fall rädd och inte tvivel om.
Och därför: ju mer sprang därifrån - direkt hem och av skalet, ju mer näringsfattigt efter- rörde mig hela den dagen inte ur rum- som skalet är osmältbart.
Det vita mjölet är visserligen nä- met.
Men härligast var det i alla fall på ringsfattigare i n rågmjölet därför att det är dyrare.
Fint bröd för en kro- ängen vid åbrädden hos penséerna Dem kunde man alltid titta på.
En na innehåller mindre näring än för av dem skulle jag gärna velat ha i en krona grovt, men räknar i mängd min hand.
Det var en förnäm blom- innehåller det vita mera näring än det kärnan Herreskapet Sandberg diskuterade tjäna- rinnefrågan och fru Sandberg sade: orsa- ken till alla tråkigheter är den, att kvinnor utan organisationsförmåga och kunnighet få lov att ingå äktenskap och bli husmöd- rar.
En man, som står i ledarställning, mi- ste ha organisationsförmåga, om han skall få behålla sin anställning Men kvinnor utan minsta förmåga i den vägen anställas som hustrur, det vill säga som förnäm eller souschefer i sitt eget hon och så fördärva de markanden för de goda kvinnliga ar- betsgivarna - Kära du, hur skall vi kunna ändra året Deras min gjorde järnhårt och mo- digt sin plikt mot staten och det visade sig, att de vanligen till nya fruar valde unga vackra flickor.
pa det att de måtte lättare kunna öva upp dem i deras plik- ter som arbetsledare i hemmet Detta var åtminstone del skål, som herrarna uppgåvo och de gjorde allt för att den nya lagen skulle efterlevas och visa sig nyttig Det var ledsamt att mista så många av sina bekanta i umgänget, tyckte fru Sand- berg men I alla fall så visade det sig att ma.
Som en dam i hatt och flor och grova.
det nya systemet hade utmärkta verknin- med handskar Så länge man har tillgång till om- Fruarna började lära sig chefsska- Inte som Gökört eller lejontand el- r olämp- det, sade hennes man.
Vi väljer just inte gar.
De lärde sig att inte ens ler röda klöverblommor.
Ack, klö- et mjöl fruar ut från synpunkten, om de är goda pets psykolog organisatörer.
Och v i kan inte säga upp tänka att en flicka skulle vilja arbeta för ver, det var bara gräs!
er, när ni visar, att ni sakanr organisations- mindre lön, om hon fick vara i ett ” gott får man Men penséer däremot!
ty bara en sådan antydan gjorde flic- som för förmåga.
Kanske du kan finna upp något hem ” korna förargade De vågade inte längre jag fick höra,aatt det skulle oss är mera lättsmält och därför vär- system som Den tomma vagnen for därifrån att köpa på torget.
Nej, kära Robert, det måste ditt begåva- efter en stor bjudning med mycken disk Adolf frågade sin kamrat i konsten Men det var omöjligt, att det kun- de kön göra, sade hans hustru med ett vän- säga eller tänka: ” Jenny hade lika roligt att stå på huvudet: de vara samma penséer Som här vid men sakastiskt leende, ni som har så Tror du, att de vet vad det är åbrädden i deras egen blomstersäng.
goda principer att hemmen skall skötas af- i gen och matlagningen själva fingo de inte frågan om?
Varje pensé hade flera stycken hänvisad till att leva på bara bröd.
färsmässigt.
- Ja, det är just vad de ska, Hemmet låtsas att de själva skulle föredragit att gå - Hur skulle de kunna veta det?
mörka sammetsögon.
På en, som var Då vore det alldeles nödvändigt att få är en slags fabrik, husmodern är förman ut med barnvagnen, - Många djur är så förståndiga särskilt vacker, svarviolett med sto- av förkvinna, och det är en mycket spe- Denna och andra fördomar voro viktiga som en människa, tyckte en pojke.
ra, klara ögon, fäste jag min blick.
Jag gav henne namn.
Sagobokens skulle kunna uppväga de ämnen som uppgift men i alla fall så - för hemmens arbetsledare, De som drogo Vi har en hund, som till och med kan faktiskt fattas eller finnas i allt för klockan.
namn: Ines.
lärdom fingo behålla sins anställningar liten mängd i kärnan, men som där- Det tycktes fru Sandberg som om en- och några till och med hoppades på goda Han fick veta.
att han ljög.
S i Jag talade med henne: emot förekomma i kliet och grodden.
löjligt!
En hund, som kunde klockan!
Vad beträffar professor Wendts dast några få minuter förflutit mellan den- tjänstgöringsbetyg Men den stackars fru Ack, Ines, du är den vackraste av En vanlig barberares vanliga hund.
alla här!
Om jag finge sträckta ut tillämpning av den tyska dödlighets- na replik och det ögonblick, då Robert Sandberg började bli nervös för egen del.
Och vi har en kanariefågel, som min hand efter dig.
Men där går statistiken förefaller den väl lättvin- kom in med upprymt utseende och visade Genom rena rama oturen och ingenting an- sjunger en riktig visa, en riktig visa!
parkvakten.
Han ser noga efter så dig.
En sportsman skulle antagligen henne en tidning Men i själva verket må- nat, det var hon säker på, hade hon andra skrek Frida.
att barnen inte springer på gräsmat- framhålla att den minskade dödlighe- ste det ju ha varit månader senare som året måst byta hembiträde två gånger.
Tänk tredje gick före januari Det finns det inte, du ljuger!
torna och tar blommor.
ten berodde på att folk sportade mer lagen om husmödrarnas fackduglighet a h om I en sin oro vände hon sig till fru Berg- sade Fanny.
Men ändå vill jag försöka.
och en nykterist att den berodde på hemmens bättre skötsel blev antagen av riksdagen efter det sedvanliga motståndet ström, som före lagens ikraftträdande ha- Det var väl ingenting jag vet Jag skall gömma mig under denna att folk drack mindre pilsner.
i första kammaren, som hade på känn att de varit ryktbar för sina täta jungfruby- en läderlapp som kan vissla, gasta- lummiga kastanje.
Amerikanska fysiologer äro a v den det var något galet med lagen Tänk ändå, ten.
Hon var av gamla stammen den sort de en.
E n stund skall jag sitta på bänken åsikten att man bör frånskilja skalet motstånd mot denna utmärkta lag, som gav som inte kan komma från att tala om eller Hahaha v i måste skratta alli- och vänta.
Och när sjuslaget ljuder så mycket som möjligt.
De anse a t t en man rättighet att, ja, tvang honom t i l l åtminstone i tankarna betrakta sina hem- hopa.
och alla lämnar parken och det blir äggviteämnena i vete och råg inte äro att vid husliga svårigheter avskeda sin hu- biträden såsom lägre varelser.
Men se- Och den störste lögnaren fick en alldeles lugnt och vakten inte heller så högvärdiga som äggviteämnena I stru i stället för som förut sin jungfru, och dan den nya lagen hade hon klarat sig bra, knuff, så att han ramlade omkull.
visslar mer, då skall jag komma fram kött.
ehuru hon ett par gånger undkommit en- ta en annan i hennes ställe nom Sedan fönstret ville vi i allesamman slaktarens kök titta för in ge- att och Ines.
springa Och så över tillhör gången hon mig.
och hämta Om man därför utgår från att he- Fru Sandberg fattade i en blink hela in.
dast med knapp nöd, nebörden i de nya bestämmelserna för hen- Tala om för mig, hur tant bär sig åt, få reda på, hur långt man hade kom- ” Funnen vid åbräddens äng ”, skall la utvecklingen hämnas om det bri- ster bara ett ämne i näringen och det ne själv och hennes gifta väninnor.
För sade fru Sandberg mit med grisarna.
jag skriva på ett vitt ark papper.
Till därför under alla förhållanden är att fatta det kort: enligt den nya lagen Ja, det skall jag göra, viskade fru finnas sådana - derikare.
Helt annorlunda ställer sig natur- de - stärkelse därför att det överskott eller cialiserad - - - - - Men då kom Fannys De och kör- minne för evigt!
eller: som en erin- ser hörde till huset skulle laga så, a t t de tillsammans med pappersbladet i en gingo sin väg: hon var trött på dessa bok: tyska grammatiken, som jag säl- ständiga barnsammankomster i por- lan tar i min hand.
Eller i den bo- ten ken.
som jag en gång fann i skolan Frida skrek till p o r t v a k t s f r u n: och som jag inte vet, vad den heter, Fega människa!
drog Adolf och mig at ' l?
" - var av, rne " som nu tillhör mig Dit skall Ines komma i armen därifrån.
Detta var fredagen, som jag hade staniolpapperen som jag sam- väntat p i hela veckan ända sedan söndagen.
Men på måndagen var det något Och det blir mörkare och mörkare; annat.
det mesta folket går hem.
Då for den gröna vagnen genom Och det blir tystare och tystare.
gatorna förbi skolan till polisstatio- I det stora trädet, som jag står under, nen.
sitta två, tre fåglar, de sjunga helt Och när vagnen punktligt klockan mjukt minut börja de, tolv kom rullande alldeles när sko- sluta åter: ziep-ziep som om det gjor- Ian var slut, såg den.
Då var det de dem sömniga.
därför till alla Varannan vi återigen en en grupp barn, som kommo huset fattade de posto och jag var och olämpligt att leva på bara bröd, så an- jag, att man ur omväxlande fö- la lättare skall kunna få ut de na- ringsämnen som man nu med stor vill utvinna u r kliet.
sak en in- dividuell fråga.
Som den säkras te instinkten för vad som gagnar oss ha vi ju fått smaken.
Låt dem som tyc- ker om vitt bröd äta det, och låt dem som föredrar grahamsbröd ita det.
möda mjöl att välja på.
Av rågmjöl tillver- kar v i inte mindre an ism olika sor- ter sammalet (där således både kär- nan och k~~~ är medtagna) men av vetemjöl visserligen bara en sort (grahamsmjölet) och även det i myc- ket liten utsträckning därför att det inte är någon efterfrågan på det.
Bergström I början var jag hemskt rädd.
Men sen fann jag på knepet att låtsa, att pigan var min privatsekreterare, på så sätt behandlar jag henne korrekt och utan min- Men d &amp; där går sta klassöverlägsenhet.
fram lagen, och det tycktes fru Sandberg mycket rimligt ste ju, det går så länge det går drivit på nerverna, på min lid ansågs inte heller privatsekreterare vara av vår klass.
prövar min skådespelartalang men Jag m %- E- Det gick Naturligtvis tyckte hon synd om många senare fick inte länge.
Endast en vecka fru Sandberg se hur hennes av sina bekanta i det trevna lilla villasam- gamla tant fördes bort av en bekant nerv- Nu skulle hon komma att sakna specialist och en sköterska Ed hade bli- välkända och kära ansikten vid kaf- vit för mycket för henne att behandla him- hället ferepen om förmiddagarna där hembiträ- denas brister brukat diskuteras så mycket Det var ofrånkomligt, ty en efter en skulle de tvingas att bli entledigade från sina platser.
Själv hade hon alltid kommit över- ens med fin.
hembriträden, men det var Och grodorna kväka Och lysma- Man miste först ha verkliga bevis synd om många vänner och släktingar, skarna synas i gräset så mörkt och för att den ökade kostnaden för ma- Och mycket riktigt, från hela landet tyst har det blivit.
skinkraft vid finmalning av kliet skul- kommo underrättelser om samma påföljd Långt borta på andra sidan, vid slu- l e utjämnas genom i lika m i n ökat av lagen, så snart den börjat träda i kraft.
tet av alléen gå de båda vakterna.
De näringsvärde innan någon ändring Fler och fler fruar överskredo det tillåtna kan företagas. ” ha inte sett mig.
antalet av förbrukade hembiträden under Nu kunde jag hastigt hämta Ines.
Så långt ingenjör Andreasson Det gick lättare än jag trott.
I brödbutikerna där vi fråga ” vad bland dem Jag vet inte något, som jag gjorde hellre än tittade på dem, som sutto i vagnen.
Det satt en därinne, som hade en väldig, stor röd, svullen näsa och om- bundet huvud men sjöng det oaktat Jag har, jag har redan funnit hen- grahamsbröd egentligen är gjort av ” svarar man med den största säkerhet, i bästa stämning: ne!
att det är ” något korn och något Å-hej-å-hi!
Å-hejåhå!
Jag håller henne i min hand.
majs ” eller också ” det är ett särskilt - Det är en rövare!
sade en pojke.
Nu måste jag springa så fort jag sädesslag, som heter så. ” Hur vet du d e t?
frågade en an- kan.
Allmänheten vet lika litet vad den nan.
äter.
Vid ett par stickprov få vi till Jag är instängd i parken Det har en detektiv sagt.
svar: ” Det är nog rågmjöl ” eller ” det Du känner visst inte någon de- M a n har glömt mig.
Hur länge är det sedan klockan är visst majs ” eller en bekännelse om tektiv!
den rena okunnigheten Endast på Jaså?
Men min pappa är polis.
ljöd Om jag vill, kan jag sätta er i fän- Jag springer och springer.
ett ställe ta v i rätt svar Det ar rent vete, sammalet av både vetekärnan gelse allihopa!
Två gånger har jag sprungit mot och skalet.
Två små pojkar sprungo genast muren och slagit mitt knä blodigt.
I. B-d.
därifrån.
.A, vad jag är rädd Skuggorna Några tjänsteflickor kommo från polisstationen, stego in.
En av dem springer efter mig.
Är grinden öppen ännu, eller är höll handen för ansiktet.
Jag frågade lågt pojken.
som kin- den låst?
de detektiven: Tror du, att det också Den är låst.
är rövare?
Men jag står vid utgången: jag ro- - Säkert, sade han.
Alla som sit- ter därinne är rövare.
Och de är in- par Invaliden, od ' gråter som högt just skall p i hem, te rädda för någon.
mig och låser UPP för mig - Men den ena grät ju nästan och ser Räddad.
skämdes; hon höll för ansiktet.
Men jag har förlorat Ines på v i - - Rövare är inte rädda och skäms gen, jag har förlorat Ines inte för någon, sade pojken.
Och de behöver det inte heller!
- Nej, för de är väl inte några fe- - - - - - måste m fru ta avsked från sin befattning hennes hembiträden sade upp sig ur hennes tjänst under ett år.
Om förkvinnan i en fabrik miste sin plats därför att hon inte förstod sig på att skö- ta sina flickor, varför inte också då för- kvinnan i den ändå viktigare fabriken hem- met?
Detta hade varit det argument som om mer i n tre av biträdet som en jämlike Men fru Sandberg som var yngre skulle säkert kunna följa denna regel utan en så hemsk påföljd Jag skall gå ännu läng- re, sade hon till sin man.
Jag skall ka mig Amanda %om mi " husbonde, och jag är tjänarinnan.
' " - Ja, det skall jag försöka, och då blir inte uppsagd av Robert och behöver jag inte uppleva, att han tar sig en ung fru och efter henne kanske en till Ah!
Hon vaknade i länstolen vid den öppna spiseln och stirrade pa Robert, som hade rest sig från sin plats mittemot henne Jag måste ha sovit!
- ja a h ropat i sömnen på mig, sade Robert intresserad du sade någonting om att lagen tvingade mig att ta en ny fru.
Vad vill det säga?
Det var bara en fånig dröm.
-
