# ID: svediakorp-per3240
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,936
# sentences: 651
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Rättframma ord av en läkare En fransk författare kallade döden Pin- Samarbete mellan pedagoger och IS- arbete som medförde väsentliga för- få något yrkande protokollfört.
Lä- gent emot de levande och varandra men kare vid uppbyggande av framtidens bättringar i skolhygieniskt avseende karnas inkallande blir en gent.
intet de levande oroas ofta av de d ö d a Icke skola är nödvändigt.
Varje tecken till har ingen medicinskt fackbildad haft annat.
av alla döda, icke av alla gåtor de tagit med att viljan till en sådan finnes är säte och stämma i någon svensk skol- Ett krav som upprepade gånger bli- sig, ty de flesta av dessa gåtor ana inte glädjande.
vit framfört men icke beaktat är att de levande Men det finnes utvalda döda, Vi läkare ha en hel del med skolan skolhygienen skulle ha en representant vilkas liv ah vilkas livs hemligheter icke att föra.
Som skolläkare måste vi sät- Skolan övervärderar skolkunska- i överstyrelsen och att det skulle fin- upphöra att roa och oroa, att egga till ta oss in i lagarna för barnaålderns pernas livsvärde och undervärderar nas en skolhygienisk byrå med en lä- forskning och till strider.
Dessa döda I- vetydelsen av C!
~ sunt och harmo- kare som chef.
Kravet sattes av skol- va, för så vitt de levandes intresse ger liv, kommissionen p i framtiden, visserli- försvinna tidvis i ain grav och uppstå igen, ska egenskaper, och vilka rubbningar, niskt känsloliv, en frisk och härdad gen med en rekommendation till den- ofta som helt nya människor.
De skifta som pläga inträda.
Undersökningarna kropp.
samma.
gestalt, de äro in ädla och oskyldiga, in ge oss intryck av hur barnen reagera Skolläkare anställdes relativt tidigt i tarvliga a h skyldiga, in små, in stora.
för skolarbetet.
Till en god skolhygien hör givet- Sverige och deras första uppgift var Den historiska forskningen tyckes lika ut- Men inte bara skolläkare utan även vis icke minst ett noggrannt beak- att tillse att skolan ej tillfogade ele- satt för att fatta oriktiga omdömen om de verna någon direkt fysisk skada fram- döda som de levande om varandra.
Men familje- och barnläkare komma gång tande av lärarnes hälsotillstånd.
för allt genom gymnastiken.
Så- det b a r väl på att de lita på samtida ut- på gång i kollision med skolan och lunda en negativ uppgift sagor.
dess fordringar.
Och vidare: många Inga examina i pubertetsåldern, Sedan kom man in i e n mera posi- Med den odödlige följer in i odödlighe- av de vuxnas sjukdomar spåras till- tivt skede.
Den allmänna hygienen ten de människor, som voro hans medspe- baka till skolåldern.
Det är under den varken för gossar eller flickor.
främjas, lokalerna inspekteras, Iare i livet - många stora män ha sålunda tiden neuroserna grundläggas.
Skolan kan ej svära sig fri från beskyllningen Vore det icke skäl att vi medan och ventilationsapparater kon- givit sina kvinnor en andrahandsodödlig- att framkalla nevroserna, även o m den ni Ännu ha måttligt förstånd och strueras, smittosamma sjukdomar be- het samtidigt kanske som de hindrat den att n i någon på egen hand.
Ofta ha kvin- rena överansträngningen icke fram- förnuft och andra sinnen i behåll kämpas, arbetsordningen granskas.
kallar sträckning sjukdomstillstånd man skulle kunna i tro den efter ut- sadlade om och gjorde en radikal Först i 1905 års stadga anbefalldes norna farit a " denna andrahandsodöd omläggning av de fysiska och psy- direkta positiva åtgärder for höjande lighet.
De store männens beundrare ha min- av de enskilda lärjungarnas hälsotill- gärna skjutit över Pa kvinnorna de dyrka- allt tal om för mycket arbete.
Skolan kiske uppfostringsmedlen stånd.
” Arbetet, heter det, bör anord- des fel och svagheter, olyckor a h misslyc- övervärderar skolkunskapernas livs- dre.
bokstavsvetande mera fy- nas och utföras med sorgfällig hänsyn knaden.
Det har legat nära till hands värde och undervärderar betydelsen av ett sunt och harmoniskt känsloliv, sisk och psykisk ADA kultur.
NILSSON.
till lärjungarnas hälsa och fysiska för- Två aktuella exempel äro Strindbergs för- utsättningar.
Åtgärder böra vidtagas % * hustru ah Honoré Balzacs polska ma- en frisk och härdad kropp.
Då läkare- konstens yttersta mil är att borttaga for att hos lärjungen främja sund ka.
Den senare har, enligt vad Marika kroppsutveckling samt förebygga över- Stjernstedt nyligen uppvisat, varit utsatt sjukdomsanledningarna, tvingas läkar- na in på kritik av skolan.
Det är där- kommission Läkarna ha visserligen i ansträngning och andra på barnens för ett ogrundat och litterärt förtal, som för klart, an då riktlinjerna läggas upp de sista kommissionerna inkallats så- välbefinnande menligt inverkande om- vänt hennes kärlek a h vårdnad av den ryktbare maken till dess motsats ah svär- för de stora omändringarna av skolvä- som sakkunniga i och för överlägg- ständigheter. ” sendet, läkarna gärna vilja ha sitt ord ning om vissa frågor men utan möjlig- Mot detta program kan man endast tat hennes minne.
med het att inverka p i grundprinciperna anmärka, att det icke följts i någon Stundom är en kvinna själv mittelfigu- ren i en sådan grupp av genom tiderna Men sedan Axel Key i arbetet, utan beslutande- eller re- punkt.
(Forts. å id.
6) odödliga.
En av dessa kvinnor, vilkas bild kommitté utförde sitt banbrytande servationsrätt och utan möjlighet att fysiska och psykiska utveckling, kän- - - skul le värme- " ' - - års i 1882-1884 Internationell aldrig blir färdig, är Maria Stuart.
M a in t i c århundraden ha förflutit sedan hon besteg schavotten på drottning Elisabeths befallning, otaliga forskare a h skalder ha radikal kongress sysslat med henne - det sist skrivna dra- waters, som bara gör henne mera hemlig- hetsfull icke mindre.
Hittills ha hennes skildrare icke kunnat Av Marie Hjelmer komma överens.
Den ene kallar henne en En i sitt dag enastående kongress överhandtagande vältaligheten rid av ett sådant djup och egenart, att en- den första internationella s a m m a n t r ä d e n a, Man talar salarna var som hörde dem, länge kommer form.
Den andre ett offer för oräkneliga att bevara dem i minnet.
Jag kan förräderier a h orättvisor, som fördärva- kongressen, avhölls i Köpenhamn i tomma.
början av juni.
Den andra frågan på dagordningen blott nämna det flammande tal, som de och förvirrade hennes ädla natur.
Där hade samlats representanter inleddes av den danske folketingsman- hölls av förbundets president.
mr för omkring ett tiotal länder: Frank- nen doktor P. Munch, som framförde Buisson.
Det var gripande att höra därv, nämligen de kärleksbrev till Both- rike, Tyskland.
Tjeckoslavkiet, Bul- den danska radikala vänsterns stånd- denne gamle man på 84 år med glö- well, där hon konspirerade med honom mot garien, Grekland, Sverige, Norge och punkt i arbetsfrågan.
Den nämligen, dande hänförelse tala för framåtskri- sin man earl Darnley, för att röja honom Danmark.
Pi kongressens dagord- att man måste göra arbetarna delakti- dande och demokrati, fred och förso- ur vägen.
Som vi minnas så blev också Darnley ning stodo tre spörsmål, som var för ga bade i ledningen och det ekonomi- ning.
mördad, (som nyss troligen mördat av Marys Bothwell.
vän Rizzio) De själv brev sig gåvo anledning till intressanta dis- ska utbytet av den produktion, som Holländaren Ketelaars tal var an- kussioner.
Det var parlamentarismen, lägger beslag på deras krafter.
märkningsvärt.
Han är en överty- från Mary, som företeddes för kommis- arbetarspörsmålet och kapitalflykten.
På den tredje punkten: statens för- gad anhängare av avrustning.
Han sionen, vilken skulle döma sin drottning, Alla de talare.
som hade ordet i den hållande till kapitalismen, voro alla slog fast, att ett land måste börja av- ansågos bevisa hennes delaktigheet i mor- det på mannen och motivera hennes första frågan sloga fast att den de- eniga.
Staten måste bevara sin suve- rusta utan hänsyn till om andra göra fängslande.
Därmed inleddes den period mokratiska, parlamentariska statsfor- ränitet inför den f a n, som hotar den det.
i hennes liv, som slutade på stupstocken.
men är den enda.
som en radikal vän- genom den ekonomiska världens mäk- På svenskt linitiativ avgåvo kon- Nu har engelska regeringens officiella ex- ster kan stödja.
Men å andra sidan tiga inflytande.
Kapitalflykt måste gressdeltagarna ett löfte att stäva ef- pert för dokumentgranskning, behandlat påpekades av olika talare de faror, förhindras och det bästa medlet här- ter att föra ut i livet de priciper, son originallbreven med alla kemiska och an- metoder, som stå vetenskapen till buda.
som hota parlamentarismen utifrån, for är internationella överenskommel- här fastslagits som ledande för radi- dra Därvid har han utrönt, att dossiern är en kaler från alla länder.
dels från kommunismen, som önskar ser.
blandning av äkta och falska dokument.
klassvälde, dels från fascismen, som Sam alla kongresser delades också Konservativa tidningar ha natur- Kärlekssonetterna äro äkta, men de brev, strävar efter den enskildes diktatur.
denna mellan diskussioner och säll- ligtvis icke nekat sig att söka sprida däri komplotten mot Darnleys liv uppgö- Men också inre faror hota parlamen- skaplig samvaro.
Betydelsen av den löje över vår kongress.
En av dem res, äro förfalskade.
Marys sekreterare, tarismen: den allt starkare organisa- senare bör icke undervärderas ty ofta kallade den hånfullt ” ett radikalt euro- som ville hennes fall, har efterapat hennes handstil och författat breven, men han - tionen av de ekonomiska intressena, komma då tankar och känslor fram, piskt sammenlöb ”.
och hans bläck äro nu avslöjade.
ja också den moderna mekaniserin- som binda samman och bära frukt.
Men vi som deltogo, kände mötets Själv svor hon på att breven voro för- gen av partilivet, skada parlamenta- De tal, som höllos vid den stilfulla betydelse.
Vi vände tillbaka till vårt falskade, men hon blev icke trodd.
Kan- rismens utveckling.
Professor Bastid banketten på Langelinje paviljong, arbete styrkta i tron p i den radikala ske kan man säga, att det låg en viss ödets hämnd i detta, det skulle inte gått att la- från Frankrike kritiserade skarpt den detta vackra och fridfulla ställe voro demokratiens framtid.
dikta vilken kvinna som helst dessa brev.
sökt dessa dagar har vetenskapen under- - a.
I alla fall: efter 350 år har sanningen på en avgörande punkt kommit i dagen.
Kanske skall grafologens avslöjande leda till att processen mot Maria Stuart tages upp en en gång a h historien fäller m ny dom.
Devinez.
Svart på vitt I självförglömmelsens tecken centra med sådana förhållanden missnöje måste fått förvånansvärt.
och slutligen bryta ut.
Att miss- Oron bröt ingenting fullt ut i en fabrik i Shanghai, som ägdes av Ja- sionen.
Danskarna voro olivade att komma paner, a h spred sig därpå snabbt Snart på grund av partitagandet i Norge för voro tusentals arbetare indragna och stu- har nu gått av stapeln Den var mycket of- Grönlands ah Färöarnas frihetssträvan denterna gjorde gemensam sak med dem.
ficiell a h fosterländsk Det var rent av Danskarna äro heller inte mer i n 25 av de kom som bekant till en sammanstöt- Då yrkesfolk kallas samman, bru- m plikt mot fosterlandet att bada.
Kvin- 700 studenterna, men dessa 25 ha i alla fall ning mellan arbetare och studenter å ena norna voro sorgligt pliktförgätna.
deras lyckats att få i gång ett litet norsk-dansk sidan a h utländsl skyddspolis å den an- kar det vara sed, att deras egna, per- badfrekvens var dålig a h endast U t fåtal gräl om Färöarna sonliga intressen i främsta rummet av dem voro med på kongressen Det var De 140 svenskarna tyckas icke ha spelat dra.
Denna historia och det därvid utgjutna komma under diskussion.
Det fjor- inte många institutioner, som haft det mo- någon större roll själv men Heidenstams tonde allmänna svenska flickskolemö- raliska modet att välja m kvinnlig repre- tal rid öppningshögtidligheten tyckes gan- kinesiska blodet har löst det bundna främ- tet, som nyss avslutats i Stockholm sentant.
Det hade Röda Korset gjort a h ska bra ha angett tonen för kongressen lingshatet och hela strejkrörelsen har fått en främlingsfientlig karaktär England, företräddes av Dr. Andrea Andreen-Sved- Beslutsam, orädd pessimism, illusionsfri kunde kanske haft skäl att ägna tid berg För övrigt var det mycket vederhäf- klarsyn, de uttrycken skulle säkerligen ung- Frankrike, Holland, Italien Japan och Fö- renta staterna uppträde gemensamt för att och krafter i t sina medlemmars ställ- tig upplysning i alla möjliga badfrågor.
domen själv begagna skydda sina löandsmän och sina ekonomiska ning.
Den svneska flickskolan stir Diskussionen om anordnande av badmöj- När m stor poet talar politik, blir han som bekant mitt i en kris, och dess ligheter i stad ah på landsbygd räckte med inte alltid så lätt all förstå Vad är del intressen.
framtid ter sig för mången synnerli- sina inledningsföredrag över tvänne da- för spåmän, vilkas kvinnor, bakelsestånd Ryssland ställer sig på Kinas sida f. n. gar.
a h kaffesumpspillkummar skymde framti- Legationerna befästas och krigsfartyg gen oviss Vilken utmärkt badform badstubadet är, den, men som nu t i l l hans glädje vräkts un- komma från alla håll för att bevaka och i bestryka hamnarna Men trogna den svenska flicksko- återkommer man till upprepade gånger.
In- dan, d att han kan se vägen a h kan pro- nödfall I Kina finnes ju f. n. ingen central re- lans ideella tradition ägnade mötet tressant var även påpekandet, att frilufts- fetera över den?
bad i större städer lättare arrangeras med Och var tror han egentligen om vår tid gering med något inflytande och auktoritet Makten är delad mellan de inbördes rivali- konsekvent och med brinnande intres- konstgjord bassäng än i öppet vatten, Ba- är den förfallets tid eller är den inte?
se alla förhandlingar i t d e stora vik- dandet kan börja tidigare på året, och vatt- Det - &amp; man får riktigt klart för sig serande och krigande guvernörerna.
Intill tiga uppfostringsfrågor, som vänta på net uppvärmas a h med moderna filtre- är Heidenstams stora beundran för Musso- det sista inbördes kriget delades makten mellan exbanditen rövarehövdingen ringsanordningar hålles del betydligt rena- lini, som infört hälsa ordning och välstånd sin lösning.
och mera re in det öppna vattnet någonsin blir åt- i sitt rike.
Men denna beundran för Mus- Chang-Tso-lin i Det första föredraget, vilket här minstone i storstadens närhet.
En sak solini kastar ju sitt sken över vissa dunkla förnömlige Wu-Pei-Fu i söder.
Striden slöt me3 att ge den förre ett övertag, tack återges, behandlade ingående och vid- som icke påpekats är, att i samband med punkter i talet synt viktiga spörsmål angående skol- sådana bad lätt tillfälle till luftbad kunde Han ursäktar Sverige för att det ej ilade vare att den mångomtalande kristna genera- en skön kristen, övergav Wu i det kri- Danmark och Finland till hjälp under kri- barnets hygien Doktor Poul Bjerre bada mindre än männen.
Vi tiska skeden det är förlåtligt att en rege- tiska ögonblicket a h på egen hand intog Peking.
Chang har ännu icke tagit något förde därefter auditoriet med på en ska icke forska efter orsakerna därtill ring tvekar att kasta ett helt folk j krig när färd till den föregående generationens Men det är därmed icke sagt att deras det ej är angripet Men han förvånar sig avgörande steg Han hade icke stött de storskola, som ju ingalunda var någon intresse för renlighet a h härdning är att den svenska ungdomen inte i större ut- strejkande i Shanghai men han koncentre- rar trupper mot Peking.
Chang har när- sträckning frivilligt erbjöd de botade bröd- ” bästa bland världar ” och gav samti- mindre mat sig Janpan därför att Japan dominerar Vi rekommenderas särskilt badstubaden rafolken sin hjälp d i g inblick i modern barnpsykologi Mandschuriet från sjösidan Ryssland och Bland de viktiga och intressanta före- Han konstaterar nationalismens uppflam- genera Feng i Peking ha närmat sig mande efter kriget Som dess motsats sättet De ' ser ut son an Ryssland Orb dragen må vidare nämnas skolföre- synpunkt Mycket kan göras med ganska ham en stelnad ensidighet, där olikheter and- ståndarinnan Astrid Hambergs.
Hur ringa medel, ah det levande intresset fin- mellan jordens folk utjämnats till en grå Japan som ha intressekonflikter i Kina skola vi förena det goda gamla med nes.
Varje hälsovårdsnämnd och en så- enformighet ” Hur självgod, enögd och en- skulle förmå Chang och Feng att kämpa ut denna strid åt dem.
det bästa nya?
och fil.
doktor Fru dan skulle finnas i varje kommun - är känt bleve då ej människan. ” Där tar Hei- BADKRONGRESSEN Det 14:de flickskolemötet Det Mandschuriet Kvinnorna - vi även sommartiden i vårt land.
Men må den len, * - - badfråga.
skyldig att ordna kommunens denstam alla adjektiv vi skulle vända om nationalisten.
Louise Pètrén-Overtons om skolan och hemmet.
lätt kunna utstakas a h någon gammal stu- De problem, som framlades av frö- ga användas till badstu Och därmed vore mycket vunnet Hamberg om ny lärarutbildning ken huvudsakligen grundad p i den moder- Geddesyxan har i sjön av den av na självkunskapens grund kommo åter regeringen tillsatta besparingskommittén.
kastats och i t e r vilja an- mikrober: Europa har militarism överfört och till industrialism: Kina två av sina Det Nordens folk måste hålla på var sin egen- infekterade Kina våndas under den euro- peiska sjukdomen och blir i sin vånda far- att d e t enda d e ha att g e v ä r l d e n - m e n samtidigt böra de stå samman i ett fritt förbund utan avtal Till slut blev också avrustningen disku- terad.
Den unge Halvard Lange son till Christian Lange ah under ett par år sek- reterare i Internationella försoningsförbun- det talade kraftigt för avrustning såsom en positiv mission för de nordiska folken Han ville att de medel, som användas till mi- litärväsendet borde brukas till arbete just bland de folk vi se som fiender Om Sve- rige använde 100 millioner om året på av- hjälpande av nöd a h okunnighet i Ryss land skulle det alltså enligt Lange vara ett bättre försvar än det vi nu bestå oss u p p till diskussion.
Ett syn- Utan stöd av allmänna opinionen kan kom- ligt resultat av detta föredrag blev ett mittén säger den i sin avskedsskrivelse icke uppdrag åt flick- och samskoleförenin- övervinna byråkratiens hårdnackade mot- gens centralstyrelse att undersöka stånd mot varje inskränkning I statsför- möjligheten av att upprätta ett slags valtningen.
Enligt kommitténs mening ha de privata intressena här segrat över stats- psykologiskt institut med föreläsnin- intresset, som onekligen påkallar en in- gar i psykologi och nationalekonomi skränkning Fenomenet har dykt uppför i vår historia jämte språkens inre sammanhang Skolan och hemmet viktiga Men de gamla kungarna lade inte fingrarna emellan, då det gällde att hill.
ämbets- med samband, som aldrig bör saknas dem männen i Herrans tukt och förmaning Av de svenska studenternas inlägg med emellan, sysselsatte också mötet av Försvararna av vår nya härordning ha delar pressen endast de avrustningsfientliga olika synpunkter.
Finnarna voro också för det effektiva för- Den stämningsfulla, värdiga avslut- Men alla förklarade sig vara freds- ningen gav lektor Emilia Fogelklou, härordning radikal omdaning i vänner Det var endast som det alltid he- som i e n nästan visionärt anförande anslutning till moderna erfarenheter Men ter, om vägen till fred man var oense visade de närvarande p i deras stora I själva verket förhåller det sig enligt tid- uppgift att offra sig för ungdomen, skriften Vårt försvar, så, att vi ännu äro förglömmande sig själva och de tvi- långt efter a h alls inte tagit konsekven- Det autentiska ordalydelsen av den stefrågor, som dagen så flitigt ställer i av den omvärdering som skett ute i fransk-engelska noten till svar på Tysk- världen av de olika vapenslagens betydelse lands memorandum har när detta skrives deras väg.
Många av de församlade Sverige offrat blott 1 / 16 av sina försvars- ännu icke offentliggjorts Men genom ha genom sitt liv visat, att d e äro mäk- anslag på flygvapnet England offrar 1 / 6 Baldwins förklaring I parlamentet vet man tiga det offret Men lektor Fogelklou a h Frankrike 1 / 9 Troligen kommer pro- att den icke är så ensidig som den tog sig berörde den moderna psykologens portionen inom några år att ytterligare ut i fransk tolkning Den är ömsesidig a h en fransk kränkning av Rhenzonen är lik- sanningar, vilka i mycket ge en ny be- förskjutas till förmån för luftvapnet Den har skapat ett nytt Riksförbund för tydig med kränkning av fördraget likaväl lysning åt kristendomens urgamla bud.
som vilja ha ett billigt men effektivt för- som en tysk England för sin del vill icke svar.
Det enda som kan göras för att få låta någondera delen en verksam krigsberedskap är väl att göra den up to date, Sverige har fått världs- krigets erfarenheter gratis Men det står Kina det gamla fullkomliga Kina har h a h tvekar a h får så en härordning som blivit utsatt för den europeiska civilisatio- varken är hackad eller malen.
Den sårar nens frätsyra.
Under de sista åren har det n, traditionskänslan i många svenska hjärtan börjat växa upp en industri efter euro- och går ändå inte på en djärv resolut om- peiskt mönster, framför allt i kusttrak- daning till modern teknik Den sänker re- terna och de stora hamnstäderna där kon- spekten för vi r krigsvilja a h förvärvar om takten med Europa är starkast Men, den- Den ger na = " a * industri, Om for övrigt arbetat ingen respekt för v i r fredsvilja ingen trygghet men kan ge ursäkt till an- till stor del åt utlänningar arbetar inte un- fall a h inveckla oss i ett krig där en bätt- der de förhållanden som europeisk indu- re rustad fiende kan få tillfälle att öde- stri numera När man läser om de förhål- lägga vårt land landen under vilka de kinesiska industrier Den har skapet ett nytt Riksförbund för betarna, män, kvinnor och barn, leva och Sveriges försvar och ny bitterhet mellan arbeta, ser man en ömklig upprepning av klasserna.
Dess enda positiva vinst är vän- de förhållanden som härskade under indu sterblockets bildande, men ingen vet hur striens barndom i England i mitten på för- länge Ekman och Sandler hålla sams, ra århundradet Det finns ingen begrän- sad arbetstid dler begränsning för barnar- I- ra Efter 50 års uppehåll har ett nordiskt stu- bete Arbetarna ha icke människovärdiga dentmöte åter hållits, denna gång i Oslo.
bostäder eller överhuvud människovärdig Inbjudarna hade redan från början vissa tillvaro, många sova i fabrikerna De äro svårigheter att kämpa emot.
Lundensarna med ett ord, hänsynslöst utnyttjade De vågade icke komma, därför att kommittén finns barn som arbetar 12 timmars an dyg- satt upp frågar om avrustning pi program net för en daglön av tio öre Det ser ur me.
Något sådant kunde inte ens disku- som om i de länder där industrialismen är teras Emellertid ångrade sig lundensarna ny det vore nödvändigt att upprepa alla sedan, och man undrade om det farliga äm- misstagen från dess europeiska historia li- not, dem till behag, uteslutits från diskus- Emellertid är det naturligt att i industri och det ners anslaget som ett bevis för att denna svaret.
betyder en serna d ligt även för de makten som i själviska syften störde det slutna riket Kina i dess urgamla ro Vi ha väl alla reagerat mot den dystra, kalvinistiska predestinationsläran, enligt vilken varje enskild människa var av evig- h a förutbestämd till att bli o n d eller god, lycklig eller olycklig salig eller fördömd.
Men vad är det mot den moderna determi,- nism, den lära om förutbestämmelse om vilken doktor Nilsson talar i sin artikel i dagens nummer av Tidevarvet.
Enligt denna finnes inom människosläktet m gi- ven, oföränderlig fond av begåvning, av intelligens, som genom arvsanlagen över- flytta från generation till generation Den förökas icke, arbetar sig icke till stör- re klarhet a h mitt, dyker icke upp plöts- ligt Under det brokiga livet går det blin- da opåverkbara anlaget sin väg genom generationerna.
Var helst en begåvning dör utan att ha lämnat sina arvsenheter i am.
där försvinner en del av mänsklighe- tens intelligensarvedel för alltid.
Och som begåvningarna icke äro ett livsdugligt släk- te, så förbrukas så småningom vårt intelli- gensarv, förtunnas och förkväves av de hålla på att dumna til, alldeles som solens värme avtar och pordens vattenmängd tor- kar ut, långsamt men säkert Några nya källor att förnya intelligensförrådet ur fin- n&gt;$ icke Jorden har icke mer några oex- ploaterade väntande raser.
Skola vi tro på del där?
Är icke kvinnan en oexploaterad tillgång?
Eller är det föga att hoppas även av henne av den anledning som Bertrand Russel an- ger, den nämligen att den begåvade, själv- ständiga kvinnan systematiskt utmönstrats såsom maka a h moder a h icke kunnat få föra sina arvsenheter vidare?
Utrymmet på jorden Familjelön eller barn- försäkring Gandhi offrade tjugu år av sitt liv Föreningen mellan man och kvinna Enhetsfronten i Norge har tagit för att s k affa sina i Sydafrika bosat- är icke, säger han, menad för njutning upp kravet på utredning om familje- ta landsmän medborgerliga rättigheter, utan uteslutande för att alstra barn.
konstfrågan.
Fru Ella Anker en av där.
Makten av hans personlighet Den är ett brott, när den icke är för- Enhetsfrontens ledande krafter har samlade de sydafrikanska indierna till enad med önskan att få barn.
ställt följande utredning till vår dis- en av offervilja genomglödgad enhet.
Han anser att alla medel for att position, Deras frihetskrav kunde icke slås ner hindra befruktning äro liktydiga med Flerstädes i världen börjar man nu Inom den ena industrien efter den läggen betalas efter en glidskala be- hade man begynt att under dyr- roende p i livsmedelspriserna med de former av förtryck och for- att premiera lasten.
De göra män och förstå aft kvinnans arbete i hemmet I Sverige har under kriget givits följelse varmed regeringar annars ku- kvinnor hänsynslösa och föra till sin- - morsarbetet - måste ekonomiskt tiden betala lönetillskott för barnen var misshagliga folkgrupper, och följ- nessjukdom eller nervöst samman- säkerställas.
Sker inte detta, kommit och det visade sig vara lönande för dyrtidstillägg efter familjens storlek.
den blev, att sydafrikanska republi- brott.
Det är farligt för en männi- folkens h i l a och utveckling att taga fabrikerna.
att hemmets vård och En regeringskommitté föreslog famil- standard kom på ett högre plan.
För jelön som genomförd princip i en ny kens ledare föllo till föga för det ma- ska att tillåta sig att följa sina djuri- allvarlig skada.
Hur är förhållandet i dag?
Lönen att inte mindre fabriker i början skul- lönereglering, men detta förslag har raliska trycket År 1914 undertec- ska lustar och undgå konsekvenserna.
nades den Smuts-Gandhiska överens- Naturen kommer att hämna varje bestämmes efter arbete.
Lika lön för le bli frestade anställa endast ogifta fallit.
I England gavs under kriget famil- kommelsen, som gav de invandrade kränkning av hennes lagar.
Det re- lika arbete.
Den ogifta och gifta ar- arbetare, sammanslöto sig likartade industrier om familjekassor.
Saken jetillägg, som betalades direkt till indierna fulla medborgerliga rättighe- sonnemang, som ligger bakom agita- betaren får samma lön.
ter.
En familj skall alltså leva av sam- utvecklade sig så småningom därhän hustrurna (Separation Alowances), tionen för artificiella medel är det att Detta hade till följd att engelska sol- Detta var en seger för Gandhi för det sexuella samlivet är en nödvän- ma lön, om där är ett eller tio barn.
att varje fabrik satte in en viss hans politiska metod: den dighet.
Ingenting kan vara mera Istället för att en mor skall ha mer cent av sin samlade årsavlöning i fa- datbarn voro i bättre stånd under kri- kampen, men därmed har inte undan- orätt.
Han påstår att forna tiders att hushålla med och leva av ju flera miljekassan och därefter blevo till- get än någonsin förr, enligt vad en re- röjts själva den innersta o r s k e n till människor kände till konsten att med barn hon skall bära, föda kläda och läggen utbetalade till arbetarnas hust- geringskommitté har anfört.
får rur allt efter familjens storlek.
Fa- Två olika riktningar göra sig f.
n.
de vitas strävan att hålla indierna ne- tillåtna medel dämpa den sexuella uppfostra, så blir hon straffad arbete miljekassorna utvecklades till distrikt- gällande i England.
Arbetarna samla re.
Den låg inte bara i de vita afri- driften och att vi böra återupptäcka mindre att leva av, får och drygare skatter i tull.
Ja mer än kassor, omfattande många slag av in- sig om en minimilön beräknad för fa- kandernas nedärvda förakt mot andra och återuppliva dem.
det så underligt är del inrättat i dustrier.
Rörelsen har växt med hastig milj med tre barn och därefter stats- raser, den kom också av deras frukt- Denna Gandhis artikel följes av en Men tillskott för större familjer.
tan för att bli överflygande av indier- rad insändare till Young India, av vil- världen - att ju fler barn hon har fart att sköta hemma, ju oftare blir hon 1920 beslöto dessa stora kassor att kvinnorna i England ha startat en rö- na, dränkta i vågorna från det out- ka Gandhi offentliggör och kommen- slå sig tillsammans till en årlig natio- relse för att erhålla statlig moder- fömliga indiska folkhavet som stän- terar en del mera typiska Det fram- tvungen att söka arbete utomhus.
I intet yrke torde det arbetas under nalkongress för att på bästa sätt ef- skapsförsäkring, som skall ge vecko- digt slogo upp mot dess stränder lik- går hur brännande problemet är i In- som mot hela Afrikas ostkust.
Det dien och hur livlig diskussionen är.
hårdare villkor än de flertalet av lan- ter vunnen erfarenhet planlägga och bidrag tillräckliga för de nödvändiga- var med andra ord en befolkningsfrå- Insändarna opponera mot Gandhi dets mödrar ha att bära, samtidigt som ordna hithörande ekonomiska och so- ste behoven, an betalas direkt till mo- ga, m fråga om utrymmet pa jorden huvudsakligen av tre g r u n e r.
Åter- de skola ge liv och kraft at det nya a &amp; intressen och denna organiserade dem för varje barn under den tid v i r - modershjälp har härigenom blivit en den om barnen helt upptar hennes tid.
denna brännande fråga, som sätter hållsamheten kan icke tänkas som ett släktet.
Miss Rathbone - den nyutnämnda Ekonomiska nedgångstider drabba märklig och betydelsefull institution världsdel UPP mot världsdel.
medel att uppnå en nödvändig födel- ärför har heller inte Gandhis verk sekontroll, enär den icke kommer att hustrurna mest.
De få arbeta dubbelt som andra länder bora uppmärksam- medlemmen av Nationernas förbunds råd - betonar att när den nationella stått emot trycket det har förstörts praktiseras av den stora massan.
Den men få mindre vila och mindre mat: ma.
fa- Men angrepp har heller inte utebli- omsorgen om mödrar och barn blir eller håller på att förstöras under kan icke finna sig i fullkomlig absti- De få ta arbete utomhus, oftast i striden mellan de stora intressemot- nens, så snart längtan efter barn är brikerna.
och ge inneboende del av det vit Det har uppstått strid mellan ar- verklighet, kan man icke längre bruka redan förut knappa utrymmet i hem.
betare och arbetsgivare även på den- det gamla argumentet mot kvinnornas sättningarna.
Den nuvarande sydaf- tillfredsställd.
Med att predika åter- rikanska regeringen är föga vänlig hållsamhet har man alltså icke gjort met.
Samfundet bjuder mödrarna de na punkt.
De förra fruktade att fa- lika lön, det, att männen måste ha händelse de komma mot indierna och vidtar den ena åtgär- något för att lösa detta problem.
Det sämsta möjliga villkor i livet, och miljetilläggen kunde bli ett vapen i större lön för den den allmänna lönestriden och att ar- att gifta rig.
Familjetillägg i denna utebli inte.
den efter den andra för att frånta är icke bevisat att hygieniska av ve- följderna Det är4 Frankrike som först blivit betsgivarna kunde få över mening komma därför att bli en väg dem de rättigheter de erövrat.
tenskapen utexperimenterade kontra- fram till förverkligandet av den lika oroligt över dessa följder och startat på sin sida i den kampen.
Medborgarskap i sydafrikanska re- ceptionella medel äro skadliga och lönen, vare sig det gäller gifta eller publiken kommer att ges endast till fördärva hälsan och moralen hos dem en familjevänlig politik.
Under en strejk utbetalas nämligen ogifta män eller kvinnor.
Det blir den infödda vita befolkningen indi- som använda dem, vilket däremot kan d e l s e k o n t r o l l.
M e n han vet att o m familjetillägg.
inte mödrarna som ställa rig i vägen erna ställas i jämnbredd med in- vara fallet med återhållsamhet.
Man delsekontroll Arbetarnas ståndpunkt kom klart för löneprincipen, såsom man hittills födda svarta, lägre in de s. k. colou- bör taga hänsyn till kvinnornas länge tion direkt i avgrunden.
fram I en resolution vid fackföre- ansett.
red.
färgade, vilka ha någon droppe ob ktade krav.
Deras kroppar böra ningskongressen i Paris 1923 ” Kom- Mrs Sidney Webb skriver, att när europeiskt blod i ådrorna, och i all- icke bara betraktas som den plogfåra, Gåtan varför i Japan kontraceptio- gressen anser att hjälp till stora fa- man utgår ifrån att nationen önskar mänhet tillägnat sig en smula bild- i vilken utsädet lägges ner.
En insän- nella medel officiellt uppmuntras, miljer och bidrag till moderskydd är barn, mi det upprättas en stalig rätts- ning.
Den kommunala rösträtten har dare åberopar sig på Marie Stopes och kunna vi händelsevis lösa genom till.
en social uppgift, som bör ordnas av hjälp eller vård vad man nu vill med vilken rätt i vad gång till andra källor.
Det förhåller samhället på samma sätt som skydd kalla det - för mödrar och barn, vil- redan fråntagits indierna.
Dessutom Ellen Key sig nämligen så, enligt artiklar av ja- mot arbetslöshet, sjukdom, invalidi- ken göres helt oberoende av lönefrå- av all man indisk i Transvaal handel.
startat Natal bojkott skickar gäller En den annan senare av Gandhis är svårt opponenter att förstå.
panska författare har i de amerikanska tet eller ålderdom.
Den familj som gan.
indierna tillbaka till Indien i stor ut- jämför den hållning, som Amerikas tidskrifterna The World to-morrow är berättigad till dessa lönetillägg skall Det är säkerligen på den linjen sträckning.
Det är något mycket pa- regering intar till frågan i motsats till och Current history, att Japans be- icke mista dem på grund av sjukdom kvinnorna önska se utvecklingen lagd tetiskt och symboliskt med dessa stac- Japans.
Medan Amerikas är emot folkning, nu 60 millioner, ökas med eller arbetslöshet i någon form. ” Det engelska hälsovårdsministeriet kars människor, som skickas hem till barnbegränsning vare sig genom arti- 600,000 per år.
Landet måste im- Statena tjänstemän ha i Frankrike har redan banat en väg, på vilken sä- den världsdel, från vilken de ur- ficiella medel eller återhållsamhet, så portera kläder och födoämnen i vä- ända sedan 1917 bidrag till sin lön allt kerligen många komma att följa efter.
sprungligen kommit men ej heller där uppmuntras denna propaganda av Ja- sentliga mängder det har inte nog rå- efter barnantalet, intill barnen kunna kunna finna arbete och bröd utan ef- pans regering Japan:, regering för- material för sin industri.
Japan tvin- försörja sig själva eller upp till 21 år.
ter svåra umbäranden måste ge sig tjänar erkännande för att den ser gas alltså dels att sträva efter att slå Bidraget är sedan 1924 femhundra av till en tredje världsdel i det de sö- verkligheten sådan den är i ögonen.
under sig mer av jordens naturtill- francs om året för det första och för ka sig arbete på gummiplantagerna i Gandhi svarar dessa opponenter, gångar dels att skaffa rum utanför det andra barnet, 840 för det tredje Söderhavsöarna.
I Afrika, i Asien, i att han alls inte anser att återhållsam- Japan sin folköverskott, dels att och lika mycket för vart och ett av de Söderhavsarkipelagen, överallt kräller het är bara för det utvalda fåtalet, söka inskränka denna ökning.
De två senare.
Detta betyder ju en god hjälp, det av folk överallt trångt om utrym- han anser sig inte höra till något så- första utvägarna leda till militarism ehuru det givetvis inte motsvarar vad met.
Men inte bara där.
D e l är lika dant och har dock i 25 års tid så gott och göra Japan till en fara för freden.
dessa barn kosta i underhåll.
Kommu- dant p i hela jorden.
Gandhi, som som oavbrutet utövat den.
Han till- Frivilligt släpper nu intet land in ja- nema i Frankrike ha följt statens sålunda nu ser sin mannaålders verk hör en grupp män och kvinnor, som paneserna.
Om man f i r tro en kvinn- exempel och ge nu i de flesta fall författare i Current History familjetillägg till sina tjänstemänn.
detta Samma princip är införd i ett tiotal aprilnumret) så ha Japans kvinnor del funnit, a n det tredje med- av Europas länder, ehuru efter något gälla.
Han upplyser också, att början uteslutande av insikt om nöd- olika grunder infördes 1920 en grund- tvekan.
I Tyskalnd Han säger själv i en artikel i Young vändigheten att inskränka barnantalet.
ning på detta område.
Många kvin- lön med tillägg för hustru Och barn India där han for första gången tar Stora andliga vinster utvecklade sig nor ha accepterat nödvändigheten av gällande alla statens tjänstemän.
Till: till i frågan offentligt, att han som naturliga följder härur.
Med att på detta område bryta med tradi- läggen äro 40 mark i månaden för tänkt över den i 35 års tid.
Ända se- förnuftigt levnadssätt kan man öva tionen, och de predika öppet som en varje barn intill 21 år.
dan han återvände till Indien har han självkontroll utan stor svårighet.
fosterländsk plikt en förnuftig regle- Kommuner och industrier ha följt mottagit brev och förfrågningar rö- For sin del tror han, att bättre för- ring av barnantalet.
Denna djärvhet exemplet.
Storindustrin har kassor rande sin ställning till barnbegräns- delning och bättre skötsel av jorden från kvinnornas sida hänger samman liknande dem i Frankrike men bidra- ning på medicinsk väg.
En kort tid skulle möjliggöra för Indien att ge nä- med deras fortskridande frigörelse.
gen betalas här till Systemet lutade han åt artificiella medel men ring åt dubbelt så mycket folk som Millioner japanska kvinnor säger ar- röner motstånd från de ogifta arbetar- blev sedan en övertygad motståndare.
nu Men i hänseende till landets nu- tikelförfattarinnan, ha nu börjat inse, nas sida.
Starka krav på en moder- Nu ser han att indiska tidningar öp- varande möjligheter, har han slutit att om de handla som m enhet och skapsförsäkring genom staten har län- pet redogöra för de metoder som bö- rig till dem Som sträva t i l l födelsekon- uttala sina önskningar liksom med en ge gjort sig gällande enda röst, kunna de göra sitt inflytan- Holland har familjelön för statens ra användas och då man till och med troll.
det nya tjänstemän och i industrierna mest åberopat honom som auktoritet vill Vad kvinnorna angår så anser han, de gällande mycket starkt i och utbetald han redogöra för sin ställning.
att mannen, som länge förnedrat hen- Japan.
Det är denna betydelsefulla vid kontraktsarbete ” Det finns bara en mening om nöd- ne för sin lustas skull, skulle genom utveckling, som ger vikt och värde åt till fäderna.
Kvinnorganisationerna ha vändigheten av födelsekontroll, säger användande av kontraceptionella me- den rörelse som nu uppstått för a n protesterat mot familjelönen under han.
Om det är riktigt efter boksta- del ytterligare förnedra henne.
Han lösa befolkningsproblemet genom de dessa förhållanden, som öka hustrur- ven skulle andra världsdelar ha kom- tror, att den stora massan av kvinnor radikala metoder, som den västerländ- nas beroende och icke trygga barnens behov.
mit längre än Europa, där for visso skola förkasta dem som oförenliga ska vetenskapen utexperimenterat.
Det talas hos oss ofta omdet tank- Österrike har familjelön sedan 1916 Gandhis åsikt stöter p i en mycket seg med deras värdighet.
Han tror ock- traditionell uppfattning om folkökning så, att om denna sed infördes, skulle löst ynglade Asien, som skulle över- för statstjänstemän.
Enligt lag är ar- såsom ett gott under alla förhållanden.
det leda till upplösning av äktenska- svämma Europa, om vi började min- betsgivare skyldig införa familjetill- Men Gandhi gillar intet annat me- pet.
Det kan väl hända att det fin- ska takten på folkökningen.
Det som lägg, vilkas storlek bestämmas efter del än självkontroll, avhållsamhet.
Det nes medel, som icke äro direkt skad- här refererats må tjäna till att visa, gemensam överenskommelse mellan är säger han ett ofelbart medel, som liga eller ohygieniska.
Men han har att den föreställningen tarvar rättelse.
arbetsgivare och arbetare.
gör dem gott som det.
själv sett hundraden av ungdomar Överbefolkningsproblemet är lira I Polen finnes även familjelön för brännade i alla världsdelar och m e r statstjänsemän och vid de större i n kare skulle, menar han, förtjäna sig förstöras, därför att de måttlöst till.
dem upp mot varandra, inflammerar dustrierna.
mänsklighetens tacksamhet, om de fredsställt sina begär, det må vara kunde föreskriva sådana levnadsreg- samman med sina egna hustrur.
Han rashatet och driver till rustningar, Danmark har dyrtidstillägg åt för sörjningspliktiga statstjänstemän Till ler, som göra det möjligt för männi- vet inte varför Japan strävar till fö- som slutligen utmynna i världskrig.
skan att lätt behärska sina sexuella begär.
Själv anger han i en senare artikel vattenbehandling och vegeta- risk diet såsom rent yttre hjälpmedel - - andra pro- vapenlösa mera - - mödrarna rusar denna stolta om de - - - för sönderbrutet har ju inte kunnat undgå prövat granskning befolkningsproblemet till kunna experiment för en så lig för sin inga lagar, som förbjuda undervis- orda fäderna.
- blott öva Lä- -
VÄRLDSANINGEN vandra bortom själva jordens tillbli- velse fanns till en tid.
då den ännu inte I själva ordvalet till beskrivningen av Emilia Fogelklou på det första som fanns till, sorlat det De som en gång till enhet samlade te söka sig samman.
Men hur det ha- av minnen från gamla urtidssägner.
Det är som när man lyfter något hebreernas gamla skrifter de hade de gått till från början var det ingen ingen skräck för de motsägelser, som som riktigt visste Mannen må väl upp ur havet och något av de gömda framtida västerlänningar skulk finna när de jämföresle en yngre urkund med en några århundraden äldre De för- foro inte så, som man under en viss tid gjorde med gamla katedraler när man vine restaurera dem d. v. s. avlägsnade allt, som inte stäm- de med den rena stilens schema.
De gjorde tvärtom så, att de vågade lata sovit, medan kvinnan kom till.
efter han aidrig upptäckte henne, förrän han blev vuxen.
Skaparens fasta gala hinder må väl ha format hen- ne liksom han skulpterade mannen djuren just som en duktig kruko- makare gör, när han med händerna formade de vackra prydnaderna på de stora lerkärlen.
Men inte direkt stilrent och historiens prägling olioka riktigt kom- bilden från kyrkorna - koret varit från romanska tiden och långhuset från den gotiska, si bannlyste de in- gendera uttryckssättet, de bara gjorde fogar mellan åldrarna, så gott de för- stodo, togo bort ett och annat som var anstötligt för sena tiders barn och sat- te in något litet tillägg för prydnadens eller belysningens skull.
I de två första kapitlen av Mose- boken ha vi just bredvid varandra en mycket gammal sägen om skapelsen (k.
2) och en (k.
I) som ger den vida yngre vetenskapliga och religiösa världsbild, som efter de stjärn- och jordkunniga babylonierna var den djupens skatter följer med och förrå- det vad som dväljes d i m e, ” Jor- den var ödslighet och tomhet ”, så s t i r där egentligen, och det där som mörkret gömde ” djupet ”, det bär i sin hebreiska tehom stämpeln av Det är fornsemistisk gemenskap samma ordrot ram i Tiamat, den väl- diga babyloniska urtidsdraken, som form ETT VITTNESBÖRD om Emilia Broomé av Maj Hirdman representant än Kära Elin Wägner!
Vid Emilia Broomés död kom jag att erinra mig en händelse, vilken jag för öv- rigt haft skäl att erinra mig många gån- ger Jag berättar den för Er för a t t räd- da den från glömskan Det var 1909 eller 1910.
Stort möte på Victoriasalen Hinke Bergegren hade hål- lit sina välmenade, men sensationellt uppfattade föredrag ” Kärlek utan barn ”, Detta Victoriasalsmöte vill jag minns var något slags protestmöte mot Hinke Berge ren velse Men när Israels lärde och diktare skrev ner dessa begynnelseord, då ha- de både hans språk de och nans tanke t. o. m. som varit i Musée minns hur bild- Luxembourg i Paris, gen, som föräldrar berättat för sina liv och död, över man och kvinna, barn led efter led långt innan den välvde sig I andra banor och funno nedskrevs på pergament med hebre- andra uttrycksformer, så voro de sto- huggaren Auguste Rodin givit liv åt d e länder, där ra marken vid inbrott liksom genom ett trollslag förvandlades från förbrända förvissnade fält till gröns- kande blommande, fruktbärande äng- der Nog visste de alla, hur det gått man kunde det se började det vartenda växa på år.
jorden, till.
när Men människan då?
M a n hade sett döden komma, Då var det något som gick bort från henne.
Med sista an- detaget försvann det som hade varit livet i människan hur skulle väl livet ha kommit in i henne på något annat ställe än där det andades ut?
En gång måste det ha blivit inblåst just där av Livgivaren!
Men vid dö- den var där också något som stannande kvar och till sist blandade sig med mullen.
Männikska och mull Adam och Adama, som de två hette på hebreiska, de måtte då verkligen höra samman!
Men det som var li- vet i människan och som girt från henne med andedräkten, när hon blev mull.
det var inblåst ande, en fläkt av Elohim.
Men Elohim kunde forma annat av mull än människor.
Och så danade han alla de olika djuren Ännu var mannen, ingen husfadet som fick be- stämma namn i t sitt barn, ännu hade han bara markens djur och himlens fåglar att kalla vid namn just som han själv ville (De gamla visste att det ligger makt i ordet och namnet, att det rent av blir ett slags bestäm- melse däri för m varelse).
De som berättade och de som lyss- nade visste allesammans vilken förun- derlig dragning som för en man och en kvinna närmare samman inbördes än några andra väsen.
Det kunde då inte bero p i annat i o att de ursprung- ligen hört ihop till ett och därför Och orden - - - föga givande, själs uppväxtårs sin hebreiska form, då hade dess me- ning bleknat lika mycket bleknat, som Jag var på mitt tjugonde år och kände outsäckliga längtan efter kunskap och ve- när v i säga ” åska ” och alls icke ling- mig oerhört stridslysten och oerhört över- tande Hon hade räckt mig det med mil- re tänka på Asens himlavagn (ekja).
lägsen alla gamla tanter, som inte visste da händer d som den barmhärtige räcker När Anden ” svävade ” över vattnen, vad fattigdom och överbefolkning var.
den törstige och sjuke en svalkande dryck så ruvade han egentligen över dem, När man talade för barnalstring och Guds och jag hade stött bort dessa händer Och som när en fågel ligger och värmer visa försyn, som kläder liljorna på mar- nu var jag sjuk av sorg däröver Men sin ägg.
Och det var i själva verket ken, sprang jag heligt indignera I upp på handla annorlunda kunde jag inte ändå så, som ett annat semitiskt folk.
feni- estraden och ställde mig tappert vid Hin- Men diupt skall människan förnedras cierna hade tänkt sig världens tillbli- ke Bergegrens sida (Jag vill bekänna att Kanske var det detta hon förutsåg då hon och kvinnan, utan också hur de färdats långt förbi såväl urdraken som oss först gå in i den forntidssä- isk skrift.
De regntidens som i - vemodig dock a h sade: Om det skulle bli svårt för Er någon gång så kom ihåg att Ni har en vän I mig Dock återsåg jag henne ej mera Jag kunde knappast gå utför hennes trappor så svårt var det för m i l den gången och jag storgrät då jag kom i ensamheten Jag tröstade mig med att jag inte var någon någon sitt stoff, utan ljusguden klöv för att världen skulle gren.
Salen var proppfull av som välmenande förrädare men det var, märkvärdigt nog, Diskussionen det heter.
trånad mina tragik min ur m u l l e n tog han nu av den redan färdige mannen, och så formade han ett levande väsen av den borttagna hälften Så måste hon ha blivit till.
kvinnan, samhörig med mannen från begynnelsen och ändå en människa för sig själv.
Alla dessa funderingar hade vågat sig fram till frågor och undran och sökt ett förklarande svar, en efter en, liksom när en fågel kommer flygande fram genom ens rymd, men minnet dröjde kvar och vävde sig samman till ett helt.
Till sist såg man hela för- loppet västerna för sig så och tydligt och klart, inte mannen och dju- bara i samma fråga kan jag göra d e ännu i så vemodigt sade mi8 farväl dag, om det kräves.
Siukdom ah fattigdom tvingade mig Jag var klädd i en eldröd klänning ah sedemera att ödmjukt be andra om hjälp rött band om det vilda håret, a h jag P- - Förr skulle jag dö, tinkle jag, då jag lade, som jag aldrig gjort det förr i mitt var ensam.
Men man lär sig tänka an.
norlunda då man får små barn omkring sig - levat i d a oerhördaste elän- - - de och sett överbefolkningens fasor (det Till henne kunde jag dock aldrig vända hade jag också!)
Hi vet inte vad Ni talar mig.
Till henne skulle jag ha kommit om!!
Det vet jag!!!
Jag drog några frisk och glad och segrande Men livet ville d a icke.
exempel man utgick från i i hela den bildade hörde i en fram enda levande urägget, ja den h lera a d e med t. o. sina väldiga hunnit Jag hade Och samman när längre tankarna färld över forma jordens Låt var.
Jag sade det så gott jag kunde Hon log inte åt mig Och det var d e m som jag sedan aldrig kunde förgråta Hon såg blott Pa mig allvarlig, frågor, som b i d a d e på svar, i stort ande och materia om absolut och re- lativt o. s. v. då mås- dets s t a r k a själfulla h a n d, s o m i sitt Av män- bilder och människors arbeten är det blott två som nu kunde använ- das: Ljus, Ord.
Hon sade .. Och det vart ..
Han behöver inte mer ha hän- der och fingrar som människor.
Han är större och väldigare och outrann- sakligare än så.
I mäktiga strofer rullas så upp dag efter dag av Guds arbetsvecka, i den utvecklingsordning, som den babyloni- ska astronomien hade lärt människor- na att skönja: fästet som skilde him- meloceanen från världen, land och havsbildning, växter, planeter, vatten- djur, fåglar, lantdjur och allra sist: människan (På sydportalen till p- sala domkyrka, kan man - liksom på så många andra medeltidskatedra- ler - se alla skapelsedagarnas l i v myllra fram i allt större fyllighet på jorden!)
Hos det folk, vars första lagbud förbjöd dem gudabilder, bryter där fram i skapelsehistorien ej ¨ blott den glimt av ljus, som förvandlar världar- nas natt till en gestaltning av liv och vakenhet, utan också ett vidunderligt framtidsperspektiv för arten mind s k a Hon är det, som skall åskådlig- göra vad Gud är, icke några bilder av trä eller sten eller guld, icke ett mäk- tigt djur en gång, såsom oxen eller örnen ” Och Gud skapade människan till sin avbild, fill Guds avbild skapa- de han henne. "
” Därför skapade jag människan av jordens ler ”, så översätter Birgitta, ” att jag skulk förgylla henne med min gudoms gull ".
Det är inte b a n världsbilden som gjort framsteg från sagotidens ur- kund till skapelsedramats.
Vel är ock- t människan som fått så hisnande frågade de ändå något niskors Gud och mull, om närhet och om avstånd, om förgängelse och om livs- fläkt (1 Mosebok 2 k.
5-7, 18-23).
De som långt fram i tiden samlade de hebreiska skrifterna satte inte den här berättelsen främst, på första si- dan, det var den för ålderdomlig för.
Men behöllo den, det gjorde de Och det fastän de levde inom en helt an- nan och mycket väldigare världsbild än sina fäder, en världsbild, som inte bara räknade med mänskor och djur och växter, utan med hav och floder och ett helt himlavalv av stjärnor och planeter.
(Det var egentligen sju styc- ken, som voro viktigast och som lik- som vaktade, ” rådde över ” var sin dag i veckan, precis som vi från det gam- la Babylons tider ända in i nuet ha det med dagarnas namn: solens dag, må- nens dag, Mars, Mercurius, Venus har bara klätt sig i fornnordiska guda- namn, och den farliga Saturnus dag har helt enkelt fått namnet lögardag för all sin rengörings skull.)
Underligt är det med vatten.
T y det kommer bade ovanifrån som regn, ” när himlens fönster öppnas ”, och un- derifrån som källor ur djupen Och därför måste jorden egentligen ligga inbäddad i vatten, fast det vid torrt väder hindras komma ner genom fäs- tet, som är satt mellan himlens och jordens rymd N u hade man inte längre så obe- stämda funderingar som fäderna haft.
Man skulle kunnat rita upp hela sin världsbild p i en karta liksom man gör nu för tiden.
Och man gick inte ut från en redan färdig jord med sin första regntid.
Längre bakåt i skeen- värld hade tanken lärt rip- a t om grepp skan, kvinnan som mnnnen.)
nu Elisabeth Krey-Lange: TVÅ VÄGVISARE II Emily Bronté Den sanne keltern har huvudet i heden, dit hon alltid längtade, då hon molnen, hjärtat i lågor och händerna skildes därifrån Många ganger för- fulla av jordens skatter Definitio- sökte hennes närmaste eller hon själv nen passa in på systrarna Brontë, en frånvaro från hemmet, men det som bade p i fäderne och möderne kostade så när hennes liv att inte få hade keltiskt påbrå, då deras far var uppgå som hon var van i de älskade irländare och modern bördig från vidderna omkring Haworth.
Den en- Cornwall Men de ägde också en an- da gång hon stannade borta någon nan egenskap, som i synnerhet fram- längre tid var skolåret i helpensionen träder hos Emily och som borde sät- i Bryssel, och v i veta av hennes dik- tas som motto över hennes liv: For ter från den tiden.
att hon bokstavli- titudo, ståndaktig tapperhet i den an- gen kände sig utstå ett ensamhets- tika meningen av ordet.
Hon var och frihetsstraff starkt som en romare av republiken.
Två data räknas i Emily Brontës ” Min själ är ingen feglings själ ”, så liv: 1846, då hon tillsammans med börjar den sista dikt hon skrev.
systrarna utgav en diktsamling, som Emily Jane Bronté dog 30-årig i kostade dem 50 engelska pund att få lungtuberkolos i Haworths prästgård publicerad och 1847, då hennes ro- i Yorkshire, hennes barndomshem på man ” Wuthering Heights ” kom Ut Un- - Jag fick tårar i ögonen och darrade på Må hon så djupt inflytande på mig, som andan Det var faktiskt vid hon med sin enkla gärning gjorde mitt lilla föredrag Förlåt, att jag så här drar fram vad jag gjorde, men det hör tilt far att man skall förstå, vad hon, Emilia Broomé då gjorde Då PIC.
utrymdes sökte han upp mig och bad mig komma hem f i l l sig i a h för ett samtal.
Beredvilligt lovade jag kom- ma, ty det ingick i en ungsocialists taktlik salen att hålla alldeles stilla under att inte visa sig rädd för att diskutera med fienden.
Men jag var så jag knappast betraktade fienden en gång nonchalant att Skrev blott upp adress och datum och var hos henne Pa bestämd tid.
Jag var ganska laddad och hon skulle nog få för barnalst- ringen TY det var väl den hon ville dis- kutera Men jag blev inte så litet snopen då hon lint och försynt började tala om mig själv och erbjöd mig sin hjUp.
Hon ville hjäl- pa mig att få tillfälle till kordnade studier - detta som jag längtat efter i hela mitt liv.
Hon hade förstått det, hon hade ge- nomskådat mig Mina radikala idéer dem fick jag väl behålla till livets slut för hen- ne, de angick henne inte, det förstod jag Han ville blott hjälpa mig att få vett och reda i min radikalism Djupt rörd såg Jag in.
i hennes kloka, goda ögon Men jag var ju sagt är, inte tjugo år, och jag kände det som en stort förräderi mol min klass om jag tog mol hjälp av bourgoisien hur ädel a h fin denna dess ännu som nya möjligheter, att där synes ligga en lika ling skapelsevecka framför som bakom henne.
Nu är universum oändligt, ” fästets ” gränser äro sprängde och Jahve Elo- hims veckodagar ha blivit till hundra- tusental av år.
Men målet framför människan är fortfarande att återspegla godhet ande, Gud do ' pseudonymen Ellis Bell.
Char.
att hennes hund Keeper var både vil- Heights ” kommit ut.
Hon bragte sin lottes ” Jane Eyre " som kom samma dare och trognare än de flesta vakt- syster till förtvivlan, därför att hon år skymde delvis bort systerns bok.
hundar.
Emily talade aldrig med nå- ihärdigt nekade att lata någon läkare Efter några år tycktes den glömd, tills gon annat än med dem, som kommo komma Hon kämpade mot sjukdo- på 1880-talet Emily upptäckes av till prästgården, och det var väl mest men som en krigare rustad in i det Matthew Arnold som förkunnade bud eller gummor och gubbar, som sista med sin dagliga gärning och dog henne p i vers och prosa.
N u har hon ville ha råd och hjälp Men den gam- övermannad men obruten till själen liksom Charlotte sina tillbedjare i an- la trotjänarinnan Tabby var full av men lika sluten inom sig själv da och sanning, bide utom och inom historier om alla gårdar i trakten, om hon levat.
Hennes lärare i Bryssel, den Brontë-förening, som bildades i hur det levdes vilt på somliga och hur Heger, uttryckte sin beundran för England 1893, och vallfärdsorten he- ogärningsmännen gingo igen efter dö- hennes begåvning så gott han kunde ter Haworths prästgård, där ett Bron- den, då de inte fingo ro i sina gravar med orden: ” Hon skulle ha varit të-museum upprättats.
Det är en för sina illdåd.
man!
Då) skulk hon blivit antingen en ödets ironi att systrarna Brontë, som Charlotte var den enda BY systrar stor historieskrivare eller en stor upp- i livstiden voro abnormt blyga och na, som fick besök av jämnåriga vän- täcktsresande. ” som inte ens för sina närmaste up- ner, och de.
som sågo Emily, ha vitt- Hon blev verkligen upptäcktsresande penbarade sina litterära planer, efter nat, att det var något glittrande över i ett land som ännu aldrig blivit nog döden utsatts mer än de flesta för of- henne, då hon fick ströva omkring genomforskat, själens underbara, fa- fentlighetens strålkastare.
Charlotte i frihet på sin älskade hed.
" Emily rofyllda kontinent.
förfäktade med betta.
att det enda, Jane, min söta flicka ”, skriver Char- ” Wuthering Heights ” är egentligen som räknades for en författare, v a r lotte till henne en gång.
Men ingen en formellt otymplig bok med den ena de böcker, som utgingo från hans kärlekshistoria eller ens spår av ett historien instoppad i den andra som hand.
Emily levde i sin egen värld svärmeri för någon av de pastorsad- askarna i en gammaldags attrapp och drömde aldrig om att det m gång junkier, som pingo ut och in i präst- Men det betyder ingenting: Wuthe- skulk väcka intresse hos tusenden, gården har salt spår i hennes liv.
ring Heights griper i alla fall tag i att hon bar gigot-ärmar t. o. m. då de Charlotte karrikerade pastorsadjunkt läsaren med makten av den inre upp- blivit urmodiga, att hon brukade ha en ternna i sina böcker men hon gifte sip- levelse, som ligger bakom den.
Lik- bok uppslagen mot bakbordet då hon dock omsider med en av dem som Charlotte hade Emily eviga san- knådade degen till lördagsbakat o c h Emily dog året efter " Wuthering ningar om passionen att förkunna, som
Tankevågor II.
Amberdene satt vid sin hustrus sång- kant - Lova mig att vara försiktig, min äl- skade, sade hon, du vet att Conway är mycket inflytelserik Förstår du hur far- lig din ställning kan bli?
I tider av krigs- panik blir var a h en som inte är lik alla andra, tagen för spion.
- - Det är massan som döljer sin feghet i flaggskrud.
Och ändå är var och en av oss ganska hyggliga och bra människor.
Till a h med den gamle intrigante Con- way är hemma hos sig en god make a h fader.
Lady Amberdene log.
Ibland tror jag att en politiker måste ha två hjärnor, som inte ha något gemensamt, som arbeta var för sig.
Impulsen till det goda har ändå un- der seklernas gång åter och åter sökt Y. beta sig fram, fast vi inte har velat taga den i bruk .. Dock Y godheten den största makten i världen.
Klåpare och stympare äro vi: teologi, läkarvetenskap, politik.
nationaleko- nomi, välgörenhet, allt klåpa v i med.
Och efter att grundligt ha misslyckats med allt- sammans, då först försöka vi att samla i en verklig kraftansträngning alla resul- tat av vårt vetande, alla naturens hjälp- medel -- till att i grund förstöra varandra.
- - - - - Tror da att det är möjligt för dig att komma i kontakt med någon på motsidan, frågade lady Amberdene.
- - Jag betvivlar att det ännu är möjligt.
Och dessutom, - vad kunde - jag väl ut- rätta därmed?
Då skulle man åtminstone kunna kom- ma att förstå varandra.
Men det gör man ju på sätt och vis redan.
Jag undrar om jag inte kunde fa- ra över dit i kväll.
Om Felix är vid F-dromen, så kun- d i han hjälpa dig.
Jag skall tala med ho- nom, sade Iady Amberdene, i det han tog upp en liten apparat, förvarad i en silver- ask, som stod n i hennes nattduksbord.
Det Professorn hejdade hennes hand.
är lönlöst.
Polisen har stängt alla dromer- na, Ingen får tillstånd att flyga bort.
- Mottog du nu detta budskap?
frågade hans hustru med ögon strålande av iver.
- Ja.
alldeles tydligt.
Försök - försök att komma i kontakt med -------- - Med fienden, fortsatte professorn le- ende hennes avbrutna mening.
Han slöt ögonen a h efter m lång tyst- nad sade h i n mycket sakta; SIäck ljuset a h håll handen stilla på eterfonen.
- Hjälper det?
frågade hans hustru i det hon gjorde som han bad henne - Jag är inte säker, - det kul också vara en händelse.
- Rummet låg nu i mörker.
Tystnaden fylld av spänning a h förväntan.
Plötsligt hördes professorn häftigt draga andan - Jag har uppnått kontakt en veten- skapsman, kännner honan till namnet Reval.
Han tänker på engelska.
Så de skrämma bort oss Jag tänker på hans språk, bara för att visa honom Pro- fessorn småskrattade.
Nå, det var en mun- ter kurre, - det är rent av halsbrytande att följa honom.
h a n tänker igenom he- la situationen.
- De sporadiska utropen blevo färre a h färre, tills de slutligen alldeles upphörde.
Lady Amberdene höll sin makes hand i sin, den kändes het pulsarna bultade.
Ti- den gick under tystnad, handen stelnade - - - - - - - - - - - - a h kändes kall Plötsligt med högt vetenskapliga arbete föreslagit äggskal dynamitbehållare.
Medlemmar av Rådet angrepo honom på det häftigaste.
Fientligheterna.
voro mindre våldsamma Det kallade honom riksfiende och anti- än man hade väntat, churu det var nog anglo-saxon och antydde att hans tankeut- och övernog av fasa a h blodsutgjutelse.
byte med andra sidan fronten var lands- Människor blevo naturligtvis stympade a h förräderi dödade Men de ökade fasorna möttes av - Hade dessa meddelanden skett skrift- ökade räddningsmöjligheter.
Si blevo t. ligt - så slutade en av don sitt anföran- ex de underjordiska städerna, som voro de a h hade de blivit uppsnappade av uttänkta av ett strategiskt geni - som en polis eller annan laglydig medborgare dessvärre dog vid åttio års ålder, innan skulle denna givetsvis fått den uppfattnin- hin hunnit se sin plan föverkligad - gen att professor Amberdene var en av fi- till hjälp och skydd under luftkriget Till- enden besoldad spion.
Hur kunna vi veta intetgörelsen av fienden var ju ännu möj- att han förmår läsa tankar hos någon på lig.
men icke trolig.
andra sidan eldlinjen?
Han nekar att del- Professor Amberdene som ännu stod i giva oss sin hemlighet, är det d i inte möj- kontakt med Reval, lade fram för Högsta ligt att han begagnat sig av mer prosaiska, Rådet sitt förslag till medling a h överens- men riskabla metoder?
- kommelse.
Lika gärna kunde han inom Conway deltog inte själv i debatten men ett jämmerrop föll professorn framstupa sitt som - - hans inflytande var märkbart Professorn återtog de förslag han framlagt för Rådet.
Veckan därpå tvangs han avgå frin sin be- vid vetenskapsinstitionen En krigslag antogs, enligt vilken det var förbjudet att undanhålla staten uppfinnin- gar a h upptäckter.
av vad slag de än voro och på grund av denna lag ställdes Amber- dene inför rätta Det blev undersöknin- gar, korsförhör a h en av rädsla och miss- tänksamhet uppjagad folkopinion påskynda- de utgången.
Han dömdes skyldig för lag- brott, ehuru anklagelsen att hin stod i fiendens sold blev återtagen - och spär- rades in i Towern.
Amberdene hade länge förutsett händel- sernas utveckling.
Han hade lyckats bi- bringa sin hustru sin egen förmåga av tankeöverföring och varje afton kunde d i tala med varandra.
Lady Amberdene hade under rättegången icke vikit från sin makes sida a h nu förde hon isolerad a h ensam en lika dyster tillvaro som han.
- Världen är inte färdig än sade han m kväll v i h i visserligen lyckas upp- häva tid a h rum i egentlig mening, men vår andlig.
utveckling står inte högre än under industriens tidevarv Vi kunna sät- ta i rörelse de starkaste och mest under- bara maskiner a h det finnes intet arbete som inte dessa tjänare kunna utföra, ingen bekvämlighet som vi behöva neka oss, men vi ha ingen användning för det övermått av fritid vi därigenom vunnit, emedan vi ej ha bruk av det innersta ljuset.
Vårt andliga jag är ännu inte färdigt att hålla jämna steg med den hastiga frammarschen fattning - Reval fortfor att vara en pålitlig vän och hade stora förhoppningar att, -- trots Amberdenes misslyckande - han i in sida skulle kunna åstadkomma någon slags förståelse folken emellan, men då ljusnin- gen tycktes gry, upphörde plötsligt hans tankevågor.
Och sedan - efter ett uppe- håll av isande tystnad -- kom ett närmade av så gripande verkan, att Amberdene inte förmådde mottaga mera, om han skulle kunna fortsätta att leva.
Senare stod i tid- ningarnas meddelanden uppgift om att p:o- fessor Reval var bland dem som kross ats vid ett luftangrepp Lady Amberdene kände att hennes ma- kes själ dukade under av hopplöshet vid denna underrättelse.
Han förstod att män- niskornas hjärna, när den kämpar i en så- dan hemlig självuppehållelses ojämna kamp icke kan leva utan att bli fullt förstådd av sig paradiset.
Men hon ville sina andra.
Han såg för sig de förfärande ” högt upp i en vaggande trädkrona.
d i (Forts. å sid 6) västanvinden fläktade, medan vita moln jagade varandra och inte hora lärka utan trast och stare och hämp- ling och gök fyllde hels luften med sång.
Dalsänkornas mörka inslag i fjärran bryta hedens oändliga vidder.
men nära intill vaggar blåsten d a lån ga gräsets vågor och skogen och de porlande bäckarna och hela världen är vidögd vaken och vild av glädje.
Han ville ha allting i upphöjd ro, jag ville att allting skulle glittra och dansa av livets råge. ” Så har Emily Brontë upplevat he- den, så har den blivit en del av hennes själ, och hon har givit och tagit i ett lyckligt utbyte, d ä r f ö r att han ägde gåvan att uttrycka vad hon fick ge- nom d a.
i solskenet på dess vidder har hon också skådat ner i sin egen själ och tolkat dess skrift för andra kvinnor utan att ana, att det var något nytt hon läste där - - ' och hon gjorde det än mera omedve- tons lika skild från min, som månstrå- gamla Tabbys historier framför bra- ten än systern om att d e aldrig förut len från blixten.
som frost från eld. ” san för att få stoff till ett halvt dus- På ett annat ställe heter d e t: " Min sin lika hemska och verkliga spökhi- blivit utsagda.
I förandligad ovärlds- lighet.
i fullständig yttre oerfarenhet kärlek till Linton är som skogens löv.
storier.
Heden omkring Wuthering Heights rik inre visdom står Emiiy långt den kommer att ändras med tiden, som träden ändras om vintern.
Min lever och spelar med i det mänskliga bortom och över Charlotte.
Wuthering Heights är namnet på en kärlek till Heathcliffe liknar den eviga dramat inte bara som ett impressionis- gård högt uppe bland Yorkshires he- klippan därunder, den ger kanske inte tiskt inslag med stämningsfulla solned- dar en förfallen, vanvårdad gammal upphov t i l l någon synbar glädje, men gångsfärger.
Kathy drömmer.
att hon kommer till gård, där vapenskölden över den all- den är nödvändig.
Jag är Heathcliff.
tid stängds huvudportalen är det a- Han är alltid, alltid i mitt sinne, men himlen men hon trivs inte där, känner da.
som förtäljer om ställets glans- inte som någonting roligt, lika litet sig inte alls hemma.
Så här står det: tid.
Förvildad och rå har ägaren bli- som jag är något roligt för mig själv, " Jag grät, t i l l s mitt hjärta kunde brista av längtan efter jorden, och vit, och han håller sin a n g i v n i n g näs- men som min egen person ” Inte underligt att den kärleken änglarna blevo så anda.
att de kartade tan som fångar.
Men hos Heath- cliffe så heter han - lever ett överlevde döden och att Heathcliff.
ned mig mitt på heden på taket till minne från det förflutna, det är kär- d i Kathy gått bon f ö r e honom.
a- Wuthering Heights " En annan gång har Linton.
som är leken till Katherine, hon rom var av dast längtade efter att hon skulle gå samma hårda, sega taga s a n han igen som ande.
Spökscenen på Wu- bröstsjuk, tillbragt en stund ute på själv.
H o n gifter bort med den bort- thering Heights.
då den av ovädret heden i Kathys sällskap.
Han är klemade, flickaktige, sjuke gossen överraskade resenären hör och ser den trött, utbrunnen vid 20 år, och K a t h y Linton.
De yttre konturerna av histo- döda.
och till och med sårar hennes är som livet om våren, sprudlande av rien kunna förbigås, däremot icke handled med den sönderslagna rutan kraft.
De råka i tvist om det ange- något av det mest illuderande man nämaste sättet att förnöta en varm ju- Kathys analys av de känslor hon er- far.
H o n älskar Heathcliffe.
säger kan läsa.
Den alltför nitiska littera- lidag.
Linton vill helst ligga på en hon, d ä r f ö r att han är " mera jag turforskningen har velat påstå, att bädd av ljung alldeles stilla hela da- själv än vad jag är ".
Jag vet inte Emily tagit intryck av E.
T.
A.
H o f f - gen med bisurr och lärkdrillar i fjär- M a förmodligen behövde hon ran, d i allting blommar och himlen är vad våra själar äro gjorda av, men blå och utan ett moln Så tänkte h i n hans och min äro desamma, och Lin- endast lyssna en mörk vinterkväll till - är mann stodo a h togo form som om de varit ledda medvetande.
-
Vi fordra för det andra att effekti-undersökning som kastar en blixtbe- va hjälpmedel står skolan till buds för lysning över den frågan.
I och fur praktiskt ändamål, utväl-) dessa barn och i samband därmed en vederbörlig kontroll.
Den medicinska jande av lämpliga personer för mera Vi fordra a t t i framtidens skola allt onvårdnaden i skolorna bör vara av krävande poster gjordes intelligens- Framtidens skola (Fort.;.
från rid I detta också förverkligas.
Vi fordra pro primo att med till- hjälp av vetenskapliga metoder, jungarnas fysiska och psykiska hälsa undersökes.
Detta betyder att skollä- karna skola kunna plocka Ut alla barn, vilkas kroppsbyggnad och hälsa visar att de behöva särskild behandlig och särskild förebyggande hygienisk om- förebyggande art.
Skolläkaren skall mätningar på 1,700,000 officerare och ej i regel vara behandlande men skall menige man i Amerika.
tillse att behandlingen blir utförd.
E f t e r resultaten uppdelas de i grup- Det tredje önskemålet är att lär- per.
jungarnas sunda allsidiga utveck- De mycket överlägsna och överlägs- ling i fysiskt avseende befordras ge- na intelligenserna, utgjorde blott resp- nom inlärandet av goda hygieniska 4,5 och 9 %.
Se ’ n kommer som rim- vanor och en efter lärjungarnas ålder ligt är största gruppen genomsnittsin- ga framför de ofta synnerliger underhal- avpassad undervisning i hälsolära och telligenser med 3 olika grader, min- vårdnad.
i kroppsövningar.
De böra vänjas gruppen 25 % den övre graden 16,5 damsideredaktör vid ett för kommande arbetsuppgifter % och det lägre avsnittet med 20 % ändamålsenligt arbets- och vilosätt.
Sålunda större i n motsvarande över FÖR OCH EMOT DAMSIDORNA slutligen redaktörens eller redaktri- rens ungdom angår, behöver denna ej mera följerna a~ sin upptäckt!
vilken trage- Många här berörda önskemål äro grupp.
Därefter de.
mer eller mindre d i med en värld av varelser, vilkas tankar helt eller delvis genomförda i flera obegåvade som stå under genomsnitts Mitt inlägg gäller den under rubriken vara en anledning till avdelningens låga kunde erfaras, men som själva aldrig strä- skolor.
Särskilt de socialhygieniska intelligensen med sina respektive 15 Mötesplaten i Tidevarvet, den 13 juni, in- standard än hans eller hennes ålderdom vat efter samförstånd och harmoni och åtgärderna från skolans sida ha tvin- och 16 %.
förda attacken mot de dagliga tidningarnas skulle vara orsak till dess höga.
som efter tusental av år mest av allt rid- gats fram i folkskolorna.
Dessutom bestämdes allas s. k. själs- s. k. kvinnosidor.
I vilken även redaktionen des för kärleken.
Men i framtidens enhetsskola böra liga ålder, tilläggas bör att ana voro instämmer.
Mot slutet av kriget blev ett fredsparti alla dessa krav vara tillgodosedda.
friska, di j u endast så- Vad jag särskilt fäst mig vid är ” En hö- Damsidornas karaktär torde i allmän- starkt nog att söka ta ledningen och Am- Förutom allt vad till goda lokaler med dana inskrivits i armén.
gerkvinnas ” beskyllning att tidningarna, en- het e j bestämmas av de medarbetare berdenes namn nämndes öppet som deras utrustning hörer fordra vi för denna D i visade sig, att endast de två kannerligen högertidningarna, icke använda som ha utredigeringen av dem om ledare och som en martyr.
skola tillräckliga gymnastiksalar och högsta intelligensgrupperna ha en damsidorna i politiskt värvningssyfte.
En afton utbröt inre oroligheter och ga- verstäder för praktiskt arbete, skola- själslig alder i nivå med sin kropps- Men om något skulle tala till dessas för- hand, Dessa medarbetare kunna en- torna barrikaderades.
En folkhop storma- bed och skolkök med bespisningsmöj- liga.
stora mellangruppen av ge- mån, är act väl just att de utgöra ett av dast sköta redigeringen mer eller min- de fängelset a h förde ut Amberdene i ligheter, feriekolonier, lämplig behand- nomsnittsintelligens betecknas med 13 de få fora, som ännu hålla sig fridlysta dre journalistiskt skickligt enligt en triumf Han blev trots sina protester bu- ling av barn.
vilkas fysiska eller psy- - 14 åldern och grupperna därunder från de politiska partilidelserna.
Det är given formel.
Att tidningarna lagt ren på axlarna i spetsen för ett demonstra- kiska lyten hindradem att tillgodogöra 10-12 år.
ju a t t nu skola ha sig upp med sådana sidor beror dels tionståg.
Efter en natt fylld av extas, van- sig undervisningen.
Antar man nu att dessa I 1,700,000 uppnått en så pass politisk mognad att de sinne a h förstörelse fick den militära Till en god skolhygien hör givetvis män utgöra ett tillförlitligt stickprov ej skola ha behov av att få partiets pro- på att ledningen tror att de passa den auktoriteten övertaget.
Order utgick att icke minst ett noggrannt beaktande av på hela den amerikanska nationen gram speciellt ” tuggat ” för sig utan i stäl- kvinnliga publikens smak, dels att de professor Amberdene skulle skjutas i dag- lärarnes hälsotillstånd.
Detta för de kommer man till det förvånande re- let taga del av detta å samm plats som vilja ha en enklare plats att placera gryningen.
ras egen skull men icke minst för skola- sultatet, att 45 millioner eller nära männen och dylika har den dagliga tid- kvinnliga skribenter, dels att de önskar O. mim älskade, det kom ett bud- arbetets och barnens.
hälften av befolkningen aldrig kan un- ningen tillräckligt många utan att behöva att så skall vara och söker bidraga skap I brutna ord, liksom flammor som Stor sjuklighet finnes nu inom lä- der nigra omständigheter komma att anlita sina damsidor.
Dessa ha i stället likasom och därtill, dels att den icke orkar stego och sjönko min älskade jag mäk- rarekåren.
Detta beror på olika orsa- utveckla intellektuell formåga över ett tar inte mer din ljusa ande skall lära ker.
För det första komma många 12-årigt barns stadium.
Endast 4,5 söndagsbilagorna tillkommit i den ganska att ge hela tidningen.
särskilt den PO- dig vägen - att förstå civilisationen klena personer in på banan.
För det millioner kunna anses begåvade.
oskyldiga avsikten att bereda förströelse litiska avdelningen, en genomarbetad, även om vi falla ned i mörkret, så skall andra är arbetsbelastningen vid Semi- Och värre blir det ju längre det li- och underhållning åt sin publik.
form.
vi en gång lyckas komma upp kräla, narierna för stor.
Vidare enerverande der, ty all statistik visar.
att folkök- Om sättet härför kan ju var och en ha klättra, inte släppa taget - med tiden arbete och överansträngning.
Icke ningen är mycket starkare i de folk- sina åsikter.
Det är emellertid lustigt att Vad är tiden?
Intet Nu måste du mindre än 38 % av folkskolelärarekå- lager, där den intellektuella förmågan jämföra ” en högerkvinnas ” beskyllning lämna mig min älskade.
De ha kommit ren lida av " nervsvaghet " den siffran är mindre.
Så fort yrkesskickligheten mot kvinnosidornas kost att vara alltför att hämta mig kan inte längre reda är mycket talande.
Men en sjuklig framträder, minskas barnantalet.
Det fadd och underhaltig med anklagelser mot mina tankar - men kan lita på min kropp.
och kroppsligt klen lärare, framför kan t. ex. ej synas vara så stor skill- dem från annat hili att vara alltför tunga.
Du förstår - jag är liksom de fåvitska allt en som ej befinner sig i psykisk nad på murare och murarehantlanga- och stadiga.
Undgår du lyckligt Scylla, jungfrurna jag är inte färdig jämvikt, kan skada lärjungarna.
re i Köpenhamn.
De förra beteckna hamnar du hos Carybdis!
Och del är ännu - P i denna punkt skulle man som bo- dock ett yrke med större kunskaps- mänskligt att föredraga lättsmältheten Lady Amberdene satt vid fönstret och temedel vilja föreslå bättre ekonomi, forutsättningar och strax är ham- framför tungroddheten.
Tråkigheten är såg daggryningen, den ödesdigra nal- större ledighet, möjlighet till ett sab- antalet mindre.
som bekant det oförlåtligaste av alla fel.
kas.
Hon höll i sin hand ett skrynklat batsår med tillfälle till fortbildning Den amerikanska författaren Och kvinnorna tyckas, beklagligt nog, icke brev på vilket bläcket var bleknat av ål- och omväxling i studierna.
Stoddard, ur vilkens bok " Revolt mot hunnit så mycket längre in mänskligheten der.
Hennes gråa hår hade fallit ned om För att skolan e j skall skola lär- civilisation ovan nämnda siffror häm- i övrigt: den föredrager att bli underhållen hennes kinder.
Ögonen voro alutna, men jungarna fordras ej blott tillsyn över tats är mycket ledsen häröver.
Han framför att bli undervisad.
ett inre ljus förklarade hennees ansikte, den fysiska fostran.
Den intellektu- ser enda räddningen i att d e intellek- vad beträffar klippen från utländska då med en sista suck huvudet sjönk ned ella uppfostran kan också vara skad- tuella uppmanas att föröka sig krafti- tidningar torde dessa endast förekomma, mot bröstet lig.
Jag behöver blott peka på exa- gare.
Hur går det annars, när man dels som rent fyllnadsgods, små mellan- mensväsendet .. Läkarena fordra in- betänker att 1,000 amerikanare, utexa- sticksbitar o. d., dels gällande någon före- skränkning av examensläsandet.
minerade från det förnämliga Har- teelse av specifikt intresse utomlands, t ex. Framför allt inga examina i pubertets- vard universitetet, om 200 är blott ha den stora kvinnokongressen i Washington.
åldern, varken för gossar eller flickor.
kvar 50 efterlevande och däremot Och är icke ett dylikt klipp, vilket dock Trycket från Universitetens inträ- 1.000 rumänier, som tycks vara föga ger en smula utsikt utåt, vida att föredra- desfordringar ligger över hela skolan önskvärda såsom invandrare, efter Examen bör därför hellre förläggas samma tidrymd ha 100,000 efterkom- så gärna så skulle de säkerligen ej till universitetet.
mande.
kunna föröka sig i samma proportion Men hur skall det praktiska arbe- Problemställningen synes mig allde- som kulturellt lågstående raser.
Vi- tet och den utökade fysiska fostran les felaktig.
Var finnes för övrigt sar icke denna undersökning och upp kunna pressas in pi schemat utan att den normalt begåvade 12-åringen.
Det ställning av människorna att vi i he- arbetstiden blir så lång?
Här kom- upplyses e j m.
Och dessa starkt in- la vårt bedömande i r inne p i fel bog.
mer den kritiska punkten.
Intet tellektuella.
även om de ville aldrig Söka vi icke framodla en typ, ” där ne kan tas bort nya komma till.
varje annan egenskap än intelligens lnga kurser minskas, tvärtorn.
Med Vore det saknas ”.
(Unamino).
lär- Mötesplaten sen Vad - kroppsligen &amp;,, - - - - barn- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - (50) Getingen R O M A N av E.
L. VOYNICH (Fords.)
en - Låt mig åtminstone skaffa ask innan ni stoppar den i fickan Skall jag lägga ner chokoladen också?
- Nej, den vill jag i t a tillsammans med Men jag tycker inte om choko- - er.
äm- Han lade sig på en fill vill hennes fötter, med armbågen stödd mot sto- len, och blickade upp i hennes ansikte.
- Vad ni är blek, sade han.
Det är för att ni tar livet si tragiskt och för att ni inte tycker om chokolad.
- Var nu allvarlig i fem minuter.
Detta s, ju j alla fall en fråga om liv eller död.
- Inte i två minuter, käraste, det är varken livet eller döden värt.
Han hade fattat hennes händer och strök - Se dem inte sakta.
så allvarlig ut, Minerva.
Ni kan narra mig att gråta, och då får n i ångra er.
Ack om ni ville små- le, N i har ett sådant förtjusande och som snyftning.
Han såg upp och tog iter hennes händer.
När en av oss dör, sade han, skall den andre minnas detta ögon- blick.
Vi skola glömma den bullran- de, påträngande världen och gå bort tillsammans, hand i hand.
V i skola vandra in i dödens tysta tempelsalar och lägga oss till ro bland vallmoblom- morna.
Tyst!
Låt oss vara alldeles stilla.
Han lutade sin huvud mot hennes knä och dolde sitt ansikte.
Hon böj- de sig över honom i tystnaden och lade sin hand på hans mörka huvud.
Minuterna gingo och g i n ~ men, ingen talade och ingen rörde sig, Käre, sade hon till slut, kloc- - av dem lad, och nu vill jag prata med er oväntat leende.
Banna mig inte nu, som med en förnuftig varelsee.
Vi käraste.
Låt oss L a våra kex kan kommer antagligen inte att få något mer tillfälle aft samtala och - Hon tycker inte om chokolad, mumlade han.
Då måste jag äta upp alltsammans själv.
I kväll måste ni foga er efter alla mina nycker.
Först och främst vill jag aft ni skall sätta er i den här länstolen, och så skall jag lägga mig här och ha det bekvämt.
- två snälla barn utan att gräla morgon skola vi dö.
är strax tolv.
Martini är strax tillbaka.
Kanske - ty i Han lyfte huvudet.
minuter på OIL Han tog ett kex från assietten och är det sista gången vi se varandnra.
delade den omsorgsfullt mitt itu.
Har ni ingenting att säga mig?
Detta är ett slags sakrament.
Han reste sig långsamt, och ett " Tap och ät, detta är min lekamen. ” ögonblicks tystnad följde.
Och vinet måste vi dricka ur samma - Jag har något att säga dig, bör- glas .. ” Gör delta t i l l min åminnelse. ” jade han med knappast hörbar stäm- Hon satte glaset ifrån sig med er ma, jag har något att berätta die - - Han tystnade och dolde ansiktet i sina hinder.
- Du har dröjt länge med att visa barmhärtighet, sade hon sakta.
Jag har inte erfarit mycket barmhärtighet i mitt liv och jag tänk- te - först att du inte frågade ef- - - - - Det tror du ter Hon väntade inte nu.
eft ögonblick och gick fram till honom.
Sig mig äntligen sanningen, vi- skada hon.
Tänk om du skulle bli dö- dad.
d i skulle jag fortsätta att leva, men Jag skulle aldrig få veta - aldrig vara riktigt säker.
Han tog hennes händer och tryckte dem hårt Om jag blir dödad -.
När jag for till Sydamerika.
- A, Martini?
Han tystnade plötsligt.
Martini tor- kade BY fötterna p i mattan.
Punktliqt på minuten.
Ni är som ett urverk.
Martini.
Är det rid- kappan ni har där?
Ja, och ett par andra plagg.
Jag har försökt att skydda dem för reg- net, men det öser ned.
- Det gör inget.
Är gatan klar?
sedan - - - - - Ja, alla spioner tycks ha gått till sängs- Har ni kaffet färdigt, Gemma.
Han behöver något varmt innan han ger sig ut i nattkylan.
- Den är waft kaffe, och mycket starkt.
Jag skall gå ut och koka upp litet mjölk.
Hon gick ut i köket och bet sam- man tänderna för an inte brista ut i snyftningar.
När hon återvände med mjölken, hade Getingen satt på sig ridkappan och läderdamaskerna.
Han drack en kopp kaffe på stående fot och fattade sedan den bredbrättade hatten.
- D e t är tin att vi ger oss av, Mar- tini.
Förväl för närvarande, signora.
Om ingenting inträffar, möter jag er i Forli på fredag.
Vänta ett ögonblick.
Här är adressen.
Han rev ut ett blad ur sin anteck- ningsbok oCh skrev några ord med blyerts.
- l a g har redan adressen, sade hon tonlöst.
Har ni?
Ja, här är den i alla fall.
Kom nu.
Martini.
Var försiktig så att inte dörren gnäller.
(Forts.) -
