# ID: svediakorp-per3239
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,219
# sentences: 574
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Hjärtats tysta saga P e r s o n l i g h e t s v a l AV Märtha Tamm-Götlind.
Vid varje nytt val, politiskt eller metoden utan lämna fältet fritt för stäckning inom det engelska impe- kommunalt, kommer missnöjet med alla eventuella metoder att prövas.
riets Dominions.
det nuvarande valsätet fram Många Men konstitutionsutskottet hänvisa- Det karaktäriseras av den s. k. avge endast med största tvekan sina de blott till 1921 års utredning som " Single transferable vote ”, den över röster, många bli helt borta.
Och var- citerades så, att sakkunnigas mening flyttbara rösten, Baron Adelsvärd för?
Vi behöva inte söka länge efter biev fullkomligt förvride.
Det fin- framdrar systemet som exempel på orsaken, vi känna den alla (Här är ner allt bra som det är, v i kanske vän- ett som är bättre in vårt.
Grundtan- nu inte tal om dem, som inte gifta jer oss vid de nuvarande mysterierna.
ken är den, att var och en kan sätta intressera sig för hur kommun och ' Mot utskottets utlåtande reserverade upp kandidatlista fritt, oberoende rike styras.)
Orsaken är den att vi sig bl.
a. herr Lyberg.
Vid debatten av partigränser och utan partibeteck- inte veta vem vi rösta på, att vi i i riksdagen är det påfallande, att det ning men med numrering allt efter många fall absolut inte kunna med blott är liberala talare, plus herr Lind- den kordning, i vilken han vill ha kan- vår röst stödja dem vi ville ha in och hagen, som tycka att det brådskar didaterna valda Vid första samman- slutligen också, att vår röst kommer med en utredning om personlighetsval, räkningen jämföras då alla listornas att hjälpa in personer, som vi abso- de andra äro likgiltiga eller fientliga.
första namn.
De, som uppnått val- lut inte ville ha till våra representan- Vid årets riksdag förelåg åter c " kvoten, förhållandet mellan antalet ter.
Vi kunna inte rösta på en person motion av en liberal, herr Pers, den- röstande och antalet platser plus I vi högakta loch gärna ville ha in i na gång med begäran om utredning förklaras valda Har någon fått fler angående majoritetsval i enmansval- röster i n valkvoten, räknas dessa rös- riksdagen utan att anta hans partibe- absolut avvisan- ter det andra namnet på samma listor teckning, även om v i alls ej vilja gyn- och finner Utskottet intet är skäl b att ens ta un- tillgodo o. s. v. Om väljaren endast andra der övervägande en övergång från vill ha sina röster giltiga för en enda skriva sig under en viss partibeteck- proportions- till majoritetsval.
Någon person, så sätter han bara upp denne, opinion mot det nuvarande valsättet och hans roster räknas då ingen annan en lista och ning, med man personer kunde ur vilja olika sätt icke kommit till synes tillgodo.
Systemet är ganska inveck- Föreligger verkligen inte någon opi- lat vid uträknandet av valresultatet.
” Var skog har ju sin källa äng sin blomma har.
var Vart hjärta har sin saga från flydda ungdomsdar.
Och skogens källa sinar och ängens blomma dör men hjärtats tysta saga ej någon tid förstör. ” en na hur kretsar det samma fration.
För sätta ihop har flertal Alldeles antipati säkert ha mot kvinnornas pstiröstandet stora därför att personligheten spelar så stor roll för kvinnorna.
Sedan det proportionella valsyste- met infördes 1907- 1909 har det flera nion?
Det är den fråga vi kvinnor borde ge riksdagen ett kraftigt svar p i.
Vid resonemang med enskilda individer finner m a n knappt någon enda, som icke är missnöjd med det nuvarande.
Låt oss då göra dessa rös- sans - en enda stor valkrets inom vilken var väljare röstar på vem han vill.
Egentligen borde alla de valda bli re- presentanter, men han medger, att man måste begränsa antalet.
I riks- dagen skulle varje representant rösta med det antal röster som han har val- män bakom sig.
Han skulle också åt- njuta arvode i proportion till antalet Helst borde Av Elisabeth Tamm en del saker, man likväl har anled- ning att minnas.
Det var den riksdagen under vil- ken Branting och Thorsson för alltid lämnade säte och stämma inom riks- dag och regering.
Banbrytarna, mär- kesmännen, som givit den svenska ar- betarrörelsen en värdig och vidsynt prägel Måtte deras efterträdare förstå att i andra tiders former, likväl snart socialdemokraterna ska tvingas att gälda det stöd de fått från de folkfrisinnade, är osäkert.
Man skön- jer dock redan nu en viss oro i det socialdemokratiska lägret härför, i t - minstone att döma av en ledare i So cialdemokraten kallad ” fortsättnin- gen ” ett nog så betecknande namn.
Artikelförfattaren försöker emellertid med all makt göra gällande, att för- budsfrågan ännu inte är aktuell, (av vilken anledning han gör detta, får man själv gissa sig till) och att vän- serpartierna tills vidare måste hålla fast vid att göra gemensam front.
Som skottavla anvisar han då ” Riks- - Se här.
en arbetsgivare kommit för att protestera Redaktionen kände den Många smålän- ningar kunde den förr utantill och många småländska hjärtan funno den vara ett turligt och riktigt uttryck icke sin känsla.
Endast en saga men den evig.
Dessutom tyst.
Varför får inte smålänningarna drömma och sjunga så i sina skogar och hult, vid sina sjöar, under sina blåa åsar, na- utan att stockholmska arbetsgivare skulle val försiggå varje år.
protestera?
Men dessutom skulle även under året Men vad var det egentligen han hade väljarna kunna överflytta sina röster emot den oförargliga lilla visan?
p i en eventuell annan riksdagsman.
Detta system har med framgång till.
- Den är djupt lögnaktig sade han.
lämpats i en del danska föreningar.
Ja, men det är ju vers.
Och givetvis ligger det ganska mycket Hör nu på hä.
i det.
(Forts. å sid.
6.)
- Men hjärtats tysta saga ej någon tid förstör. ” - - - F a t t i g är v i r t i d Ännu en riksdag hör till det för- gångna Det kan vara av intresse att tänka sig, hur den en gång kommer aft framstå i hävderna.
För det för- sta kanske den inte kommer att fram- stå som något särdeles.
Men det är komst.
Till följd av hembygdskörernas dag på Skansen uppsöktes Tidevarvet av en ar- betsgivare På grund av trägna mödor ha- Men, som en författare har påpekat, huvudsaken är, att det är enkelt för de han naturligtvis ej själv bevistat festen, men läst om den i pressen.
Och därvid väljarna.
Ett annat system av intresse är det hade han upprörts in i själen av m bild, föreställande en rad flickor sjuhgande danska " Fri valgret ”, uppfunnet av gamle numera förgätne Sigurds sång om politikern Johan Pedersen.
Han ut- hjärtats tysta saga.
Kände redaktionen går från antikens folkförsamlingar: var väljare en röst.
Hela landet sången ifråga, så förstod den nog vaför är en ingående prövning och komma med och de stora politikernas fram- något positivt förslag.
trädande efter införandet av propor- År 1924 upptogs valfrågan emeller- tionalismen!
tid igen i riksdagen genom motion i I själva verket är det proportiona- första kammaren av baron Adelsvärd listiska system Wells närmast syftar och i andra av borgmästare Petters- till infört vid ett stort antal val inom son.
Motionärerna begärde ny utred- Storbrittannien, nämligen till lrlands ning om möjligheten att införa per- parlament, universitetens representan- sonval.
De ville inte inskränka ut- ter i underhuset, en del kyrkliga vaI redningen blott till den proportionella m m Det användes också i stor ut- Denna spalt skulle i dag egentligen handlat om något helt annat, värdigare och väsentligare - ja, vem vet förresten det är med väsentligheten.
S i många skiftande ting strida om platsen när- mast livets hjärta Emellertid - m tid- nings ansikte skiftar som en människas ef- ter de händelser, som dra förbi, små eller stora.
Den har sitt program a h den har sina linjer och trots dessa spela m rad av tillfälligheter in vid varje nummers till.
Skulle inte jag, som har en rad unga damer i mitt bröd veta av upprepad och omotsäglig erfarenhet att hjärtats tysta saga förstår en gräslig massa tid Jag stället velat använda dessa båda ut- har inte fört någon direkt statistik över får tidsförlust som uppstår när vår byrå tryck, i stället för det ” politiska ” or- det försvar, hade saken ställt sig enk- skall lam.
En annan fråga från denna riksdag som vi ska ha i gott minne, det är de kvinnliga statstjänarnas lönefråga, göra det, om det behövs Jag ser en verklig uppgift i att motarbeta de skad- liga verkningarna av den en sådan sång som denna.
Jag omnämnde att statistiken och un- ningen alltid kommit till korta mot poe- ut- sien och kärleken, vilkas väsen var illusion och dröm.
Ville han verkligen utrota all återkomma sin betydel- lögnaktighet ur poesin och all kärlek ur dess behandling, och bedrövliga gång.
Den den lära nog till.
Men har vi också se rent kulturhistoriskt sett som be- kontorslivet?
I så fall var han själv lika tecknande för ståndpunkten av vår naiv som diktaren av visan Han svarade att han förstod, att man utveckling anno 19295. även på den mest välordnade byrå måste Del kommer också a n stå ett fråga- ge en viss marginal åt det irrationella in- tecken över denna riksdag.
Allt vad slaget i det mänskliga livet, även om han inte för sin del förstod varför inte efter den inte gjort!
Alla förslag som 8-timmarslagen en anställd kunde införa socialdemokrati bibehålla den bärande grunden.
förbundet för Sveriges försvar ” man väntat av den Där kommer nog också att talas om Men det kommer nog också att sägas 1925 års lösning av försvarsfrågan.
om dednna lösning av försvarsfrågan, ska regeringen i socialistisk riktning, Vad därom kommer att sägas, är inte att den givit .landet ett försvar, som och vilka spelade en viss roll i valrö- gott att veta.
Att den var en frukt inte i tillräcklig grad kan kallas krigs- men som det nu blivit så tyst relsen, av kompromisseras politik, så myc- beredskap, och som inte heller kan omkring ket kan man förstå, men hur pass kallas neutralitetsvakt.
Hade man i Fattig är vår tid!
en nyttig indelning i skift av arbetet och privatlivet Men vad han ville och kunde fordra var åtminstone ett erkännande av fakta sådana de voro.
Och så såg han på klockan och tog sin portfölj och försvann innan jag hunnit komma med förklaringen att den stackars författaren antagligen menat något helt med sin visa.
annat Devinez.
Politik eller upplysning?
Då Frisinnade Kvinnors central- centrum eller stråla ut från ma.
Uppslagen böra komma f Svart pa vitt i styrelse möttes för första gången ef- ter de första val, som ägt rum e det Frisinnade partiets sprängen ögon, eelser.
var det naturligt, att den måste s detta få en överblick hur det lyckats att ena neutraliteten gent emot de båda sätt, som är begåvad med ett verkligt nya partierna med aktivt valarbete.
blodomlopp och icke tyngd a,.
so- Dessa radet skola icke syssla med vande lemmar, skall finna, att frågan Då genèveprotokollet i våras sattes den inte hindrar Frankrike att full- ur spelet genom Englands vägran att följa sina förpliktelser mot Polen ansluta rip.
föreslog den tyska rege- även om den skulle betyda invasion ringen en ny form varmed trygg- av Rhenlandet England lovar att stå het i Europa kunde garanteras Den Frankrike och Belgien bi om de an- överlämnade nämligen till ententerge- gripas av Tyskland.
Om Polen M - ringarna utkast till säkerhetspakt gripes får Frankrike rätt att marsche- mellan Frankrike, England, Belgien ra in över tyska gränsen.
Det pa- och Tyskland.
Tyskland skulk n~ pekas att Tyskland utsätter rig i varje de svårigheter, som i detta fall under Om hur den skall arbeta vid valen lö- den sista valperioden yppade sig, hur ser rig självt, Den är nämligen då så frivilligt förbinda sig att i väster re- f a l l för sanktioner av Nationernas spektera Versaillesfredens gränser, förbund ifall det angriper Polen och de besegrades, kringgingos eller visa- enhetlig och levande, att den helt de sig oövervinnliga.
De skulie blott enkelt icke kan bli lamslagen.
Dess d. v. s. bekräfta sitt avstående av El- att Frankrike oavsett sina extra löf- ur diskussionen kring denna sak vilja valarbete blir en självfallen, organisk sass Lothringen till Frankrike, Eupen ten till Polen, då i sin egenskap av l y ft a upp en punkt av särskilt intresse fortsättning på, ett led i dess årligen och Malmedy till Belgien.
Däremot medlem av förbundet måste ila Po- för framtiden.
Det kunde nämligen fortlöpande arbete.
Det blir en skörd förklarar d e t a t t det önskade under- len till hjälp Om Tyskland ingår i vara av vikt att reda ut, om den frå- av redan brukade och besådda fält.
Di- handla om en ändring av sin östra förbundet förpliktar det sig därmed geställning är riktig, som användes av rekt tekniskt valarbete sitter bara in gräns mot Polen.
Som vi veta har att respektera de av Versaillesfördra- dem, vilka anse att neutraliteten är på de punkter, där det gäller att stöd- Tyskland aldrig kunnat erkänna som get uppgjorda gränserna Men vad skall man i så fall med farlig och till döds, när den hindrar ja en manlig eller kvinnlig kandidat, riktig tolkningen av folkomröstnin- aktivt valarbete för den ena eller den genom vars val förbundet ser sina in- gens resultat I fråga om Oberschle- hela fördraget och vad skall Frankri- andra föreningen.
Frågan ställes näm- tressen och Sitt program befrämjande.
sien eller rättvisan av den grins som ke med sina privata allianser?
förbund stadfäste och Här brytas gamla åskådningar med ligen i allmänhet så: vilja vi, d. v. s.
Är sammanhållningen tillräckligt stor, Nationernas Frisinnade kvinnor, vara en upplys- känner varje förening inom hela för- som styckade Oberschlesien till Po nya, gamla metoder med nya.
Allt- ningsförening eller en aktivt verkande bundet en sådan kandidat som sin, lens förmån.
Dock Ville Tyskland jämt är Tyskland det enda land, om politisk förening?
Med aktivt verkan- även om den är uppställd i en annan förbinda sip att icke gripa till våld för vilket man kan förutsätta att det de politisk förening menas då först valkrets, och kan aktivt intressera sip att uppnå en fördelaktigare lösning skulle bära sig illa åt och börja krig.
Enighet har vunnits mellan Eng- och främst en förening, som driver för dess Val p i de många sätt, som av gränsfrågan.
För sin del fordrade agitation vid valarbete för vissa kan- man kan bruka för att komma till hi- Tyskland motsvarande garantier mot land och Frankrike.
Men Tyskland didater, vilket med vår nuvarande val- stånd: genom att sända talare, samla franskt i n f a l l i Rhenlandet och på har ännu inte svarat vad det tycker tyskt område k e r huvud.
om sitt förslag till fördrag i den fran- metod är liktydigt med att arbeta för bidrag till valfonden o. s. v. engelske utrikesministern ska bearbetningen.
Kanske blir det de partier, som uppställt dessa kandi- Vi hade väl alla vid senaste val Den Chamberlain uttalade genast Sina sym- ingenting av det hela denna gång.
dater med risk att man ej alls gagnar den känslan av att valagitation såsom för uppslaget, den franska ut- sina egna kandidater, men väl nigra ett plötsligt under valsommaren upp- helt andra.
trädande fenomen blir alltmera me- rikesministern och den franska pres- sen voro mera kyliga Om d e t s a - Kan man ställa frågan så?
ningslöst.
ma ha underhandlingar länge förts Arbetaren och Allehanda,, liksom Är det arbete, som göres mellan ?a- En sak är att partiernas ledning mellan franska och engelska regerin- tidningar av olika skiftningar mellan len för att driva vissa politiska åsikter självfallet måste ge väljarna upplys- gen till dess de slutligen enats om ett dessa bägge poler ha ägnar Tidevar- bara upplysning, det vill säga en verk- ning om partiernas ställning till de be- svar till Tyskland.
vets rådfrågningsbyrå ett stort intres- smhet av enklare slag, medan endast stämda aktuella frågor, vilka valet Till en början voro de båda rege- se vid dess start.
Då man genomgår den försenade, brådskande, andfådda gäller, t. ex. försvarsfrågan.
måste man sista-minuts-upplysning som bedrives Men den i nästan förolämpande grad ringarnas ståndpunkter tämligen skilj- vad som skrivits om byrån a k t i g a.
Den engelska regeringen ut- säga att den fått en förvånansvärt om ett partis politik och en kandidats förenklade form för politisk upplys- glck från an fördraget skulle vara god press.
Dess syfte har återgivits förtjänster vid val, har ensam rätt att ning, som sprides i sista stund för att ömsesidigt och bjuda parterna på var korrekt och utan förvanskning.
kallas politik?
förmå de lata och loja att möda sig till sin sida om Rhen ömsesidig och lika Det förefaller, som am den tanken Många tyckas mena det och i varje vallokalen med en övertygelse och en trygghet Rhenlandet, skådeplatsen slagit i g e n o m att fall lägga huvudvikten vid det s i kal- sedel i sin hand, som kommit i a t val- för gränsstrider under tusen år skulle längre kunna leva och handla i mör- lade valarbetet.
Detta beror kanske kuvert p i posten, den bedrives bara bli fridlyst Sedan de sista ockupa- ker och slump inom det sexuella därpå att Föreningen Frisinnade för att ingen kunnat hitta på något tionstrupperna äntligen dragit sig till- området att detta erbjuder problem kvinnor skiftades för att vara en hjälp- annat, för att det skall så vara.
Den baka när Tyskland betalt sitt krigs- där den enskilde har behov av klok organisation till det Frisinnade partiet, går också väljarna tämligen förbi.
skadestånd skulk Rhenlandet vara och kunnig ledning.
De fall som hit- varvid en av dess huvuduppgifter var Hela väljandet börjar bli något ma- fritt för trupper och befästningar och tills genom skriftliga eller muntliga förfrågningar ville sig till byrån ha att gå tillhanda vid val genom att söka skinmässigt och likgiltigt, därför att okränkbart nu och alltid, Men Frankrike hade en annan upp- också alla varit av den art, att de tyd- komma åt kvinnliga väljare, dem de det utföres av människor som känna lättare i n huvudföreningen kunde nå.
sig stå utanför det politiska livet, tre fattning, delvis på grund av misstro ligt visat att byrån fyller ett behov.
Oss synes det emellertid icke, som år och femtio veckor i valår räknat till Tyskland.
delvis på grun av sin De ha icke hört till dem som klaras om denna verksamhet, som för övrigt och, varför inte säga rent ut, även de militära allianser med Polen och upp p i en vanlig läkaremottagning.
aldrig förut, på den tid då ingen neu- sista två veckorna av de femtiotvå.
Tjeckoslavakiet, dessa allianser, som Självfallet kunna vi icke närmare gå tralitet komplicerade förhållandena, Vilja vi få valen till att mera närma ständigt spelat en så ödesdiger, hind- in på dem.
drivits i någon större utsträckning el- sig vad valen äro menade att vara, rande roll vid alla uppgörelser.
Om Genom rådfrågningsbyråns försorg ler med något särdeles resultat, vore nämligen ett utslag av en färdig över- Tyskland skulle råka i krig om grän- har utarbetats ett litet blad med Ha- den högsta form för politik, den mest tygelse och c~ fri vilja d % bli vi också serna med dessa sina nya östra gran- soråd för blivande mödrar, där w- stimulerande arbetsuppgiften.
En så- tvungna att se till, att vi ej bedriva nar, då vore Frankrike förpliktat till skilt de dietiska reglerna torde vara dan ligger däremot i den mera för- valarbete, annat än där det är en själv- bistånd och detta kunde endast läm- nya och beaktansvärda.
Byråns besö- aktade formeln spridande av upplys- fallen följd av vårt ständiga arbete nas genom att överskrida det heliga, kare erhålla det avgiftsfritt.
ning.
Ty vad menas med detta att a h för att samla in dess resultat fridlysta Rhenlandets gränser med Mottagningen är tillsvidare alla tors- sprida upplysning?
Om det vore så Då kommer det heller aldrig att trupper, Alltså ville Frankrike ha dagar kl. halv 1 0 - h a l v 11 f.
m. å att Riksförbundet fått I t sig överläm- Englands löfte att dels komma till Tidevarvets lokal, Slussplan 9, Stock- nad en färdig konfektionsupplysning, finnas den situationen a t t en ur sin passivitet uppryckt förening några hjälp om Tyskland kränkte fördraget holm.
som den hade till uppgift att sprida och överskred gränsen och att dels och sprida omkring sig, då kunde man veckor före valet står inför tvånget att hålla sig passivt om Frankrike gjorde tala nedsättande om denna förmedlan- besluta om den skall skynda att skriva det.
de roll.
Men så illa är det inte.
Upp- upprop, beställa valkuvert och skicka En rad noter växlades och en serie lysning innebär i den bemärkelse vi valtryck för att visa sin aktivitet eller om den skall låta bli och känna sig missförstånd vid tolkningen av dessa fatta ordet något mycket levande, dyr- neutral och lamslagen.
Ty det valet noter från båda parter visade hur sub- bart och sig ständigt förnyande, som jektivt även tränade statsmän förfara först skall samlas, innan det kan spri- kommer inte att finnas mer.
vid texttolkning.
Man kan här vis- das.
En politisk förening, sådan som serligen tala om känsloinnanläsning den det här är tal om.
fir kallas poli- men läser vad man vill läsa helt tisk, även utan att underteckna val- enkelt upprop i varje valkrets, om den visar Sedan ha emellertid i samband med rig vara vaken för tidens rörelser, el- Nationernas förbund rådsmöte i Ge- ler kan skapa rörelser själv ur rätt- nève Chamberlain och Briand, den färdiga krav eller mot orättfärdiga engelske och den franske utrikesmini- förhållanden.
Den är politisk om den stern överlagt och kommit tilt a re- ständigt är i arbete att skilja ut de digering av svarsnoten till Tyskland, frågor, för vilka den har intresse, som förenar de båda ländernas stånd- skaffa rig en ståndpunkt och driva den punkter, Med någon modifikation är bland sina egna, driva den dinför riks- det den franska ståndpunkten som I dag eller annat forum.
segrat.
Pakten skall vara sådan att Detta krävande, eggande och bety- delsefulla arbete bör självfattet, så sant en förening vill göra skäl för namnet förening, icke bara bedrivas - patier såsom nu - - ler ~ -
VIGDE: Ett bad om året Fattigvård och barnavård.
Svenska folket måste få Underrättelsen att Svenska Fattig- vårdförbundet ombildat sig till ett Fattigvårds- och barnavårdsförbund tids badmöjligheter och badf rekvens med gångna tiders för att inse att vi fullt tillgodosett detta samhällsin- ning aft till granskning ta upp frågan ej tresse.
om det är nödvändigt och självfallet att på detta sätt sammankoppla fattig- vård med barnavård.
holms nuvarande befolkning funnos Därom äro i själva verket menin- över 800 offentliga bad, därtill av- garna delade.
Under en tid arbetades giftsfria.
Roms Thermer voro visser- mycket för barnavårdens skiljande ligen e j fullt jämförliga med nutidens från fattigvården i vårt land Den badhus.
De voro mera att anse som nya barnavårdslagen stadgar i vissa en sorts klubbar eller folkets hus paragrafer (3 och 16) ett visst sam- med badmöjligheter.
men betänk, att band mellan fattigvårdsstyrelserna och i ett enda bad, Diocletiani thermer barnavårdsnämnderna - d e skola så- 3,600 personer samtidigt kunde bada.
lunda ha en ledamot gemensam och ha h jämför därmed undersökningen av sammankomster för rådplägning Men Curman över förhållandena i att större på 100 orter personer i Sverige, komma varur framgår 120 bad det självständigt praktiska och arbetet lagen utföres kan icke ganska sägas I inbjuda till en sammankopping, som årligen.
nu skett därigenom att ett gemensamt Men låt oss ej göra jämförelser f ö r b u d bildats för att främja dessa med den romerska kulturens överför- båda olikartade sociala syften fining.
Låt oss gå tillbaka till medel- Den historiska utvecklingen, som tidens natt.
Av gamla handlingar man måste känna för att överhuvud från 13- och 1400-talet här i vårt fatta hur denna sammanslagning kan land ser man, att badstugor förekom- har kanske gått de flesta tämligen för- Barnavårdskongress i Genève åstadkommo rädsla för smitta en troligen Kom därtill befogad att badstugorna ej höllos vidare renliga badhus Man behöver endast jämföra vår och ytterligare förorenades genom de 24-28 augusti.
Mötesp la tsen Bästa E. W.!
I Eder artikel i sista numret av Tidevar- Anordnandet av denna kongress ut- vet förekommer en passus, som jag inte föres av den internationella unionens vill låta vara oemotsagd Ni skriver: för barnavård exekutivkommité.
In- ’ ’ Det är häpnadsväckande att prenumeran- bjudan har ingått till så gott som hela terna år ut och år in härda ut med att världen och den synes få en rätt avse- ständigt höra talas om kvinnor och åter värd anslutning Kongressen kallas kvinnor a h kvinnliga intressen såsom vändes till helt andra ändamål Premier congrès général de l ’ enfant, korvrecept, klädningar och hudcremer. ’ ’ emedan för första gången alla länder Nej, bästa E, w., vi härda inte alls ut Professor Curman lyckades genom ett inbjudits, således även Tyskland.
Fle- med det.
Vi äro förtvivlade över den us- specialister från la kost som bjudes osI på tidningarnas energiskt arbete få till stånd ett of- ra framstående fentligt badhus i Stockholm 1868 Frankrike, England, Italien, Schweiz, s k damsidor, och de flesta av oss läsa (Malmtorgsgatan).
Genom enskild Österrike m. fl.
länder äro redan troligen sällan de faddheter och dumheter, företagsamhet upprättades så smånin- nämnda det preliminära programmet.
som bjudas.
Vet Ni, att vi längta efter gom badmöjligheter i många städer.
Arbetet under kongressen kommer att få något gediget och värdefullt för oss Donationer och kommunala anslag ha att uppdelas på 3 sektioner I) hygien kvinnor i de dagliga tidningarna, inte nå- och medicin, 2) social hjälp och före- got apart eIIer särskilt ’ ’ tuggat ’ ’ för oss, byggande åtgärder.
3) uppfostran och utan verkligen vilja ha ett fönster för att städes .. saknas de alldeles eller finnas propaganda.
Under den första sek- genom det kunna titta ut i världen utan i otillräcklig mängd.
I regel äro de tionen kommer att särskilt behandlas att vederbörande ’ ’ kvinnosideredaktör ’ ’ ska för dyra för de breda folklagren, rationell uppfödning, åtgärder i olika stå i detta fönster och peka ut för oss långt mindre avgiftsfria som i kejsar- länder för att nedbringa dödligheten, vad vi skola se och hur vi skola se det tidens Rom För badstubadens infö- Ijusbehandling, förekommande åtgär- Men det kan väl aldrig Mi bättre, så länge rande på den rena landsbygden ned- der för vanförhet.
Rapporter till den- t ex. en tämligen ung man eller en ännu lade Dr.
Nils Englund ett ganska sektion äro nu inlämnade från Sve- yngre kvinna ty sådana fall finnas framgångsrikt arbete p i 90-talet, men rige av dr Greta Muhl, dr Ada Nils- verkligen, bästa E.
W!
redigerar eller i stort sett är nog son, dr Arvid WaIIgren.
Andra sek- rättare klipper och samlar ihop från andra tionen omfattar skydd för mödrar och tidningar den litterära och ’ ’ kvinnliga ’ ’ mo både i städer och p i landet I fråga ännu olöst.
å grannländers större städer ha (ämnet föreslaget från Sverige), kost som skall serveras Sveriges kvinnor, vikliga behoven, och fribad gåvos så- att lära oss i fråga om folk- jämförelser mellan olika åtgärder för enkannerligen dess högerkvinnor.
Tidnin- som allmosor av dem, som ville göra bad, men ju mer man fått ögonen och övergivna barn.
åt- gar av alla färger finnas i vårt hem men ofta åderlåtningarna alltnog förekommande läkarna började också ivra mot det gamla badsättet utan att förorda något nytt Badstugorna stodo kvar på lands- bygden såsom minnen blott eller an^ Professor vara möjlig, är den att Svenska Fat- tigvårdsförbundet genom sitt barna- vårdsutskott kom att utvidga sin verk- samhet till barnavårds- och uppfost- ringsfrågor na barn Våra åtskilligt föräldralösa en kärleksgärning åt behövande.
Men Detta b a r n a v å r d s u t s k o t t h a r g j o r t barnavårdsmän, spridande av upplys- det av flera anledningar.
Badstugor- ning om de nya barnalagarna, det har na hade lysningar genom sina och konsulenter råd i hithörande lämnat barna- upp- vårdsfrågor och sökt få till stånd Am- arbete mellan barnavårdsnämnderna Det har även arbetat direkt för bättre spädbarnsvård genom ambulatoriska kurser häri och broschyrers utgivande om spädbarnsvård etc. för av badfrå- arbete (ämnet föreslaget från Sve- nen skulle säga, om man bjöde dem så un- rige), definition på efterblivenhet och derhaltig andlig föda!
Jag har ofta undrat för folkbad är bildad, dess olika grader.
Rapporter från över detta faktum.
Högertidningarna äro nu pågår i tvenne dagar en bad- hava lämnats av advokat Set utan all jämförelse de.
som sköta sina ett rationellt ordnande av terskapet av ett ombudsmöte.
Men ombuden olika badformer och åtgärder i &amp; be- voro först utsedda av den blivande främjande av kommunal badverksam- styrelsen själv efter förslag av vissa het m. m. föreningar och nämnder.
Det gäller icke blott att göra pro- För framtiden skola ombuden före- paganda för bads användande, det gäl- ler även hur man i stad och på land anordnande föreningar och så troligen på styrel- pengar till badformer, had skaffa och så vilka förslag väljas a v förbundsmöte.
som böra komma till användande.
Det torde då vara av vikt att p i p - bud.
Och Stockholm, ty där har för- för intresserade att det förekom- håll arbetat för en mera omfattande och modernt lagd barnavård.
År 1923 utarbetades inom sektionen ett förslag om övervakningscentra för späda barn i anknytning till och som en utvidg- förbundstyrelsen sitt mjölkdroppar.- ... ~~~~~ ka säte utser representanter mit att pensionsförsäkringen Den inkrånglade apparaten påminner 1922 upprättades 6 badstugor med ett landet som skulle koncentre- ra aII samhällelig barnavård, inte ba- snarast om en schartauansk predikan, ra spädbarnsvården.
Dit räknades påtoge även behandling av modern, vården av barnen i åldern 2-5 år, allmän upp- än styrelseval.
Ombud, kallade ut- från fjärran orter ha av intresse för av driften av dessa badstugor.
Natio- lysningsverksamhet i barnavård bildning av barnsjuksköterskor och saken, på egen bekostnad rest till ler över mer barnsköterskor, inspektion distriktsvis BY alla spädbarn, och så vidare.
De barnavårdsläkare, som stå bak- staten att bistå åtskilliga kommuner om detta förslag, ha mobiliserat la- känslan av att ha gjort den Iånga vid lösandet av den ekonomiska sidan och nu slagit sig samman med san förgäves och att riktlinjerna voro av deras badfråga.
lika bestämda på förhand rom styrel- Vad sedan badtypen angår är j u av tämligen invecklad struktur kom- sevalet.
Hela ombudsinstitutionen bör det vanliga karbadet, der som kanske dock inte bara vara en tom form utan mest förekommer i städernas badhus.
mit tillstånd.
dessa personer verkligen representera ur enbart renlighetssynpunkt Det nya Fattigvårds- och barna- och föra talan för en länssammanslut- Sett finns intet att invända emot denna vårdsförbundet har en gemensam ord- ning av till det nya förbundet anslutna badform.
S o m även kan anordnas gan- förande, sekreterare och kassaförval- myndigheter och personer.
En verklig ska billigt.
Vid hudvården bör man tare, alla med sina ersättare, vidare en kontakt med landets olika delar är ha i tankarna att baden tjäna e j styrelse, delad p i två avdelningar med nödvändig i ett land med så vidsträckt duck blott till borttagande av yttre orenlig- tio medlemmar i var.
Barnavårdshal- och olikartad landsbygd som vår.
het utan även att vårda huden i dess van av denna styrelse delar sig sedan Det är troligt att det nyorganisera- mycket viktiga egenskap av kroppens återigen i två sektioner, vardera på de förbundet kommer att ta i sina värmeregleringsmekanism och and- fem medlemmar med fem suppleanter.
händer utvecklingen av barnavården i Badstubadet ligger då be- Ena halvan är sektion för allmänt vårt land.
Efter de linjer som dess ningsorgan.
tydligt över och i prisbillighet står sociala och den andra för medicinskt ledning finner lämpliga kommer ut- det karbadet ej långt efter.
Kan bad- sociala barnavårdsärenden.
Det har vecklingen att gå.
Det är därför inte fastslagits i stadgarna, an i den sena- underligt om man iakttar starten med stubadet fulländas med en bassäng får man en fulländad badtyp.
An- re halvan minst tre styrelsemedlem- intresse och söker tyda dess tecken lo- mar med lika antal suppleanter skola vande och mindre lovande.
En av läggningskostnaderna äro visserligen dyra men med moderna anordningar vara barnläkare.
Att dessa skola va- dessa mindre lovande tecken är de in- bli driftkostnaderna ej så dyra.
Om ra manliga är dock händelsevis inte vecklade byråkratiska formerna.
En bassängvattnet filtreras kan samma - " an sammankopplingen med fattig- fastslaget.
vatten användas flera gånger, och ju Denna stora oerhört komplicerade vården.
Den tredje fastlåsandet av mer man badar, ju renare blir sålunda fattig- och barnavårdsstyrelse utses år- antalet barnläkare i styrelsen.
Ingen vattnet.
ligen av ombudsmöte.
Av ombud torde bestrida nödvändigheten av att Friluftsbad bli även av stor bety- tyckas det skola finnas 4 i varje län en specialutbildad läkare förestår en delse och skulle kunna anordnas med och från varje stad, som ej deltar i barnavårdscentral.
Men det är abde- rimliga kmnader.
Vad som ej helt Iandsting, därav två för fattigvård och ritiskt att stipulera ett bestämt antal bör förglömmas är de enkla luftbaden.
barnläkare i styrelsen.
I det komplex två för barnavård.
Sam härdningsmedel stå de framför Den första styrelsen är nyligen vald av problem som barnavården utgör in- vattenbaden, äro oerhört mycket bil- gar, som ju också förslaget till de nya barnavårdscentralerna visar sig inse ligare att anordna och kunna utnytt- jas under betydligt utsträckt årstid per stång om 10 briketter.
vården av mödrarna och av de något äldre barnen, vården av psykiskt ah- även i vårt land.
På ställen där till Hemsändes.
badning lämpligt vattendrag saknas, Lätteldfabriken, Stockholm.
Tel. N.
266 96 norma barn hör också till.
Sakkunska- kunde åtminstone luftbadsområde med På begäran intygar jag härmed med nöje pen från olika områden borde därför och eventuell att jag använt Lätt-eld far att göra upp eld ha sina representanter och det finns avklädningshytter i min stuga öppna spis, att Lätt-eld full- ingen anledning att genom särskiIda duschinrättning lämpligen anordnas komligt ersatte stickor och sålunda minska- stadgeparagrafer ge barnläkarna en Myckct återstår att göra.
X-Ray.
de besväret och ökade trevnaden.
Elin Wägner särställning.
I sektionen omfattar ' ' ' inriktande " " " ' just sina kvinnor, &amp; ej hålla dem het dessa rader vill ha sagt sätten att insamla medel för hjälp till är, att Edra ord om det ’ ’ häpnadsväckan- ham.
skapandet av en personal lämp- de " bör gälla inte oss kvinnor, utan riktas li ig för arbetet för barn uppfostran till till dem,det verkligen tillkommer.
Då det fred.
Rapportörer från Sverige äro väl gör detsamma vem skriver dessa ra- fru Alette Been.
fröken MatiIda Wi- der, i vilka jag vet att många, många degren.
kvinnor av hjärtat instämma, nöjer jag mig Sverige är ombett att sända tre fö- med att underteckna dem med redragshållare till kongressen.
Två " Fa högerkvinna av dem bli fröken Anna Lindhagen och dr KnutWeidling.
Den tredje rapporterna har gjorts av föreningen Räddabarnen genom dess ordförande fröken Anna Lindhagen.
Var och en, som är intresserad av denna kongress, kan anmäla Sip: för deltagande under adress: " Premier congrès général de I ' enfant, 4 Rue Massot,, Genève.
Avgiften är 25:- guldfrancs.
Rum med pension finnes stark, ty en stark opinion skulle lätt ha sopat bort eller reformerat dem.
till ett pris av 8-25 guldfrancs.
Blan- ketter för anmälan till kongressen kunna erhållas å Tidevarvets redak- tion.
EN NOVELLIST Om man har lust att fästa uppmärk- samheten vid Eva Årads novellistik, sa är det därför, att den tyder p i en vilja att vandra egna vägar a h söka nya uttrycksmedel.
Den lilla novell- boken Tvärsnitt, som utkom för några år sedan, har nu efterföljts av en ny samling, som efter en av novellerna kallas Kärleksbrasan ehuru den ti- teln på intet sätt är rättvisande.
I den första samlingen försökte sig den nybegynnande författaren medvetet på en rensning och förenkling av berät- tartekniken detta utan att egentli- gen stå i kontakt med motsvarande önskningar inom utländsk litteratur.
All miljöskildring, allt återgivande av stämning och känslor, hela det yttre skalet kring tanken måste bort, före- slog hon där i sin lilla programför- klaring.
Del enda, som borde återges, var tankens språngvisa och slingrande gång inom en människohjärna med markerande av de avbrott, som uppstå i tankeföljden genom minnesbilder och sidoinflytanden.
Hennes tankenovell var intressant som prov på vad hon ville, men hjärnan, vars verksamhet skulle återges, var inte särdeles intres- sant.
Hamsun a h Strindberg t. ex. ha haft samma motiv till behandling Men vad gjorde inte Hamsun av flyk- ten från den intellektuella världen upp - - ” i snabb följd, symbolisk, i stark förkortning och förenkling “.
Fast hon övergivit sitt försök att till skogarna, stjörnorna och de enkla revolutionerna tekniken utifrån, är fru människorna, det hårda arbetet, Och Årads själv m representant i sina sista vad gjorde inte Strindberg av ram- noveller för denna konstriktning, som vetskvalen över att ha dödat!
Ingen är beräknad liksom de moderna affi- av dem försmådde miljön, men ur den scherna att ses på långt håll och upp- reste rig tanken, väldig och domine- fattas snabbt.
Men ändå gå hennes rande.
noveller klädda ungefär som andra Under de år, som ligga mellan de författares ham.
två novellsamlingarna, tyckes förfat- Huvudmotivet i de barnpsykologi- taren ha kommit underfund med ett ska novellerna är barnets uppvaknan- par saker.
För det första den ran- de ur barndomens drömmar och för ningen, att formen icke behöver för- troendefulla tillit gentemot livet, tin- nyas utifrån så att säga, genom &lt; t ge " och människorna.
Detta sker ge- beslut.
Dess förnyelse kommer som nom en krass hindelre.
till exempel en gåva, en naturlig klädnad åt ett dockas misshandel och död, såsom i nytt innehåll, novellen Johansson, upptäckten av en För det andra den, att en föränd- tiggares bedräglighet, (novellen Poti- ring i riktning mot förenkling, mal far), världens otacksamhet (Råttor- koncentration kring det väsentliga, na).
De fullvuxna förstå ej vad som som hon ville, den sker oavbrutet inom sker med barnet.
Tragedien är osyn- konsten Om ett enda epokbildande lig, fördold för dem.
Novellen Ka- litterärt verk med en gång skapat en rins död ger barnets högtidliga invig- ny stil, skulle man se det tydligare ning i tillvarons stora mysterium.
Den än nu, när det är m process, som sker blir dess högtidligare, för att den lille långsmat inom all levande diktning, gossen är ensam vid sin gamla jung- men den uppmärksamme undgår inte frus dödsbädd.
Här har man en stark att lägga märke till denna process känsla av författarens levande kontakt ändå.
I själva verket kan man mycket med barndomsvärlden, men om döden väl på den moderna livsskildringen an- veta ju heller stora inte mer än bar- vända de ord, som författaren i no- nen, så skillnaden blir inte så stor.
vellen Klockslaget brukat om de sy- Bredvid dessa barndomsnoveller stå ner, som visa sig för en döende i ett par om gamla människors förso- bristningsögonblicket.
Man kan säga ning med livet igen.
Så knyta dessa gamla liksom igen vid barnet, sådant det var före uppvaknandet, och kom- ma efter livets långa vandring hem igen.
De humoristiska novellerna äro inte författarens styrka.
Man vet inte rik- tigt om man dit skall räkna novellen Periodsuparen, ty den slutar tragiskt.
Men det är väl å andra sidan menin- gen att få ut m viss grotesk tragi- komik ur den drucknes öde.
Han lig- ger full på en järnvägsbro och råkar få åka upp i vädret med ena brohal- van när den öppnas.
Denna upphö- jelse påverkar honom så att han be- slutar upphöra med att supa för att komma i jämnhöjd med sitt tillfälliga läge.
Men det blir något mekaniskt och konstruerat över hela idén Den sista novellen, Klockslaget, knyter på visst sätt an till tankenovel- len.
Det är en döende hjärnas syn intryck och förnimmelser som skola återges.
Ingen kan vittna, om de äro riktiga, men suggestiva äro de i varje fall.
Man tycker om Eva Årads böcker för vad de uppenbara om en person- lighet, som än ej funnit sin form.
att den sker I E.
W ser där penningen ger möjligheter) inte FÖRVANDLINGEN skiljer finns något den unga i dräkt från eller den uppförande, gamla.
Skillna- som Det finns skeenden, inom fenomenvärl- den är utplånad på samma sätt som stor- den, så m ~ spännande * och d pass snabba stadens konstgjorda ljus utplånar skillna- den enskilde åskådaren kan redan inom den mellan dygnets ljusa och mörka del.
att sin korta dessa tid händelser fastslå en inför förvandling.
våra ögon En är moderna Men den, företeelse som hånfullt såsom pekar något på slags denna re- av dessa utveckling när och i bli fria från tryck, tvång och sultat av kvinnorörelsen, tar fel.
Den mag. na eller åldrande kvinnan som leker sjut- ton år, är en övergångsform, sammansatt av gammalt och nytt.
Nytt är då möjlig- heten att få följa sin expansionslust, sin frihet från tvånget att resignera; gammal, outsägligt gammal den tron att en kvinna inte kan tänkas ha något annat värde i det motsatta könets ögon än ungdomen, och att hon därför måste låtsa den, där den icke Devinez art varit resultat av tvångsanpassning och finnes skall försvinna, när trycket försvinner, ty skillnaden i karaktär mellan könen är konstlad och skall upphöra.
Ingen av dessa teorier torde täcka den sammansatta brokiga verkligheten.
Och det dröja mycket länge, innan den mån de tvångs föreställningar.
Många anse att in-fins i verkligheten händer.
Trots all yttre frihet skall kvin- nan, tack vare sin inre slavnatur, alltid va- ra mannens lydiga redskap och forma sig själv efter hans ideal och önskan mena de Till den motsatta ytterligheten gå de, som påstå, att allt vad vi kallat kvinnans egen- kommer att det blir möjligt att få en överblick över de i de mänskliga själarnas djup Vad v i kunna se och fastslå redan nu.
är att den vilja till expansion, till att vidga sitt livs gränser som vi hittills iakt- taga i historien hos enstaka gynnsamt ställ- da eller med osedvanlig kraft begåvade kvinnliga individer och som gällt som en det vilsegången manlig egenskap - den viljan Inn finnas även hos genomsnittskvinnan och ger sig genast tillkänna om den finns, när trycket lättas.
Måttlöshet, livshunger, lust att hinna med d mycket som möjligt i det korta livet, det är ett mänskligt, icke ett manligt och icke ett kvinnligt särmärke Det beror inte på kön, om det finner eller saknas Så mycket ser man nu att det icke alltid var av smak, som kvinnorna plåna- de ut sin personlighet och redan tidigt sade farväl tilt alla anspråk på att utöva makt genom sin personliga tjuskraft, av vilken de, efter vad de blivit lärda trodde att den inte kunde överleva 30-årsåldern.
- Det finns inga gamla kvinnor mera, är det ironiska uttrycket för det faktum att det (på kontinenten och inom de klas- 1700-tals färggravyrer med motiv från engelskt överklassliv.
Men Char- lotte Brontë kan man icke närma sig kall eller likgiltig.
Han är själv brin- nande, hennes apostrofer till läsaren slottsherren, av samma människovär- de som han.
Dåtidens engelska över- klass höll inte guvernanter ens för samma människoslag, och det visste Charlotte Brontë av egen bitter erfa- Bell och lyckades under nära ett års tid behålla den mest ogenomträngliga anonymitet mitt i ansiktet på en gen- De tre systrarna Brontë, som fram- trädde samtidigt, ha alltid från första stunden väckt det personliga intresset hos människor.
Sedan 1890-talet exi- och förf.
: s - sterar en Brontë-förening i England Chesterton har sagt, att Jane Eyres oerhört sätt.
I sin framgång till stor del berodde på, att okunnighet om konvenans och bruk, och varje läsare av Brontë-böckerna romanen är en av världens förnämli- hade hon vad Jane Austen kallar " den har sin särskilda favorit.
gare detektivhistorier.
mest landsortsmässiga likgiltighet för För oss skall Charlotte Brontë all- Men Mrs Radcliffe, som hade en det passande. ” tid betyda en av de första, som våga- Hela Charlotte Brontës uppfostran de förkunna eviga sanningar om pas- generations försprång framför Char- lotte Brontë, hade skämt bort publiken var puritansk, hennes liv förflöt i av- sionen.
Men denna passion har föga med historier av en nästan onaturlig skildhet i Haworth ’ s prästgård i med sinnena att skaffa.
" Jag talar inte till er nu förmedels bruk konvenans eller ens kött och blod - är min ande som talar till er ande, alldeles som båda hade gått igenom graven och vi stode vid Guds fötter, jämlika - såsom v i också äro. ” Lösryckt ur sitt sammanhang bär denna passus icke nödvändigt prägeln av kärleksscen.
Del är Jane Eyre som förklarar sina känslor för sin re och husbonde, Edward Rochester.
Hon har den oblygheten.
Likaså är hon oblyg nog att anse rig som män- mö med sin ylleklänning och sin eld- Inte underligt, att hon finner Jane niska stå lika högt som han uteslutan- själ ” för att åter låna Chestertons ord, Austen för ljum, för väluppfostrad.
de på grund av sin kärlek.
En obe- känner, tänker, talar och handlar på De två tala icke samma språk.
Jane tydlig, utfattig guvernant, som inte ett i 1840-talets England fullkomligt Austens utsökta konst njuter man som ens var vacker, jämlik med den ståtlige tet brott mat litterär konvenans bland alla de omedvetna i Jane Eyre.
Hjält- innan i dåtidens romaner på modet måste vara ståtlig, mörklockig med svanhals och en smäktande melanko- lisk blick.
Sina känslor tick hon al- drig yppa, endast låta m a med en suck eller en blick.
Den lilla Jane Eyre var enligt lit- terär och social konvention alldeles för bevandrad i Sitt eget känsloliv.
Därför kan hon också ge uttryck åt känslans innerlighet som i de knappa replikerna mellan Jane och hennes herre Rochester.
Rochester: Jane passar för mig, passar jag henne?
Jane: Ända in i min naturs finaste tåga.
Det blev för djärvt för Charlotte Brontës samtid.
En kvinnlig kritiker i Quarterley Review, inom sig överty- gad att förf.
var en man.
förklarade, att Jane Eyre ” måste vara skriven av en kvinna som för länge redan för- verkat rätten an umgås med personer av sitt eget kön. ” Charlotte Brontë framträdde som bekant under pseudonymen Currer tressen.
Det var oväntade fordringar av en kvinna.
De, som kände Gold- smiths, Fieldings, ja, även Thacke- rays framställning av kärleken som primus motor i romanen visserligen men inte som föremål för analys, tap- pade fullständigt bort rig hos Char- lotte Brontë.
Med sin personliga oerfarenhet och sina rika inre upple- velser begär hon en plats i tillvaron för det förfinade, besjälade kärleks- livet Hjältinnorna i hennes övriga roma- ner äro alla andliga systrar till Jane Eyre.
De heta Caroline Helstone i ” Shirley ”, Lucy Snow i ” Villette ” och Elisabeth Krey: TVÅ VÄGV IS ARE I ljudande litterär framgång.
Jane Eyre är i sina egna ögon lika äro mer än dåtidens litterära form.
renhet.
M e n just därför s k a p a d e hon god som Rochester, d ä r f ö r att hon äl- den icke, aktade kategori.
Det var ett medve- skall hon dela hans liv hans in- Charlotte Brontë, June Eyres författarinna - det om her- stru
En riktig människa - en på tusen (En fattigvårdares minnen) - B l a n d de personer jag fått på min lott Ja, hör om hon inte är en Guds ängel, att ta hand om var en äldre fru och hennes som jag sa.
När hon plockat ihop sina dotter, även hon äldre eller medelålders.
saker, talande hon om att hon hade 50 kr.
Båda hade ” sett bättre dagar ", varom så- pi sparbanken och dem ville hon låna oss väl deras sätt a h utseende som de möbler till ved och närande föda till Charlotte.
de ägde kvar buro vittne.
De bebodde e t t Jag grät så mycket jag orkade, när jag tog rum och kok a h försörjde sig med att emot dem.
Men tänk, om jag inte kan be- maska trikå för en affär.
Dottern, Char- tala ingen dem?
frågade jag, men det bara lotte hade klena lungor, hostade svårt och skrattade hon åt.
måste ofta vila en stund på soffan Nu är det så, ser frun, att vi kan inte En dag jag kom fann jag modern upp- resa och lämna skulden efter oss - d e t löst i tårar med ett öppnat brev framför vore ju ohederligt?
Och ingen säkerhet har sig, tydligen ett ” Amerikabrev ”.
Vår för- hon, inte ett kvitto en gång.
Bara Karl- trolighet hade nu framskridit s$ långt, att Erik inte misstänker något, när jag svarar jag kände till hennes familjeförhållanden att vi inte kan komma.
och visste att fru D. hade en styvson i Vänta att skriva tills i morgon, bad jag, Ameika, som brukade skriva vänliga skall vi nog finna en utväg till henne.
Och vi funno den.
Genom underhand- - Har Karl-Erik skrivit nu ingen?, med en fru.
som hade en kommis- böjade jag.
sionsaffär med antika möbler, utlovades en Tankevågor Översättning för Tidevarvet En framstående fransk uppfann under det litet vetenskapsman 19:de århundradet ett instrument, som kallades biometer.
Det bestod av en glaskupa från vars insi- da en kopparnål hängde fäst vid en f i n silkestråd.
Uppfinnaren fann.
att då h a n placerade tvenne av dessa biometrar sida vid sida dock utan att röra vid varandra, kunde han genom tankekraft röra dessa nålar i den riktning han önskade.
Många år efter uppfinnarens död satt d a g professor Amberdene vid sitt med sina känsliga fingrar sträckta mot en sådan apparat.
Rummet till vilket han kom genom ett stort labo- ratorium låg i mörker och var endast upplyst genom en elektrisk lampa, vars ljus genom en skärm koncentrerades på en enda punkt - instrumentet, vilket pro- fessorns blickar tycktes vilja genomtränga.
Underbara ljuseffekter återspeglades på de - Ja, svarade hon och torkade sig i ögo- långt större summa än skulden till jungfru bleka, tankfulla anletsdragen.
Spänningen nen, båda han och hans snälla fru och lille Lena var och ett kontrakt uppsattes till i dessa uttryckte tankearbete, absorberat, gosse a h tänk bara de ber oss vara väl- allas belåtenhet.
intensivt, - han stod inför en häpnads- komma till dem och Karl-Erik Iovar skicka Och så skrevs brevet till barnen i Ame väckande upptäckt av oöverskådlig räck- oss respengar, om vi bara vill komma.
rika och allt blev klart till resan.
Jungfru vidd - Det var ju goda nyheter.
När tänker Lena var den tårdränkta huvudfiguren vid I salongen vid andra sidan av byggnaden avresan.
ni resa?
satt hans hustru, lady Amberdene, en av Här hördes en snyftning från Charlotte Men historien slutar inte här.
Några de få, vilka det tilläts att bära en avskaf- och modern återtog: veckor senare fick jag ett brev, som anda- fad ärftlig titel, och försökte att livligt - Det är något som gör att vi inte alls des I mycken glädje och lycka, att där underhålla sina gäster.
Men det föreföll kan resa, något som jag inte kan tala om alltsedan förvarats som ett dyrbart minne dock som om middagsbjudningen lidit ha- för min son, det skäms jag för, så snäll Sedan brevskriverskan redogjort för resan veri sedan dess kapten, hennes make, så och hjälpsam som han alltid Er.
Tycker och emottagandet, talar hon om sitt och hastigt lämnat sin plats.
Han hade stått Charlotte jag kan tala om hur det hänger Charlottes första kyrkobesök ” Tänk vad vid värmeelementet mitt i rummet, runt ihop.
som hindi.
se ’ n, slutade hon.
Efter pre- vilket hans gäster samlats.
Detta såg ut Detta tyckte Charlotte efter någon tve- dikan, som hölls på svenska, oppmanande som ett stort rödglödgat isblock, - vac- kan, a h så omtalade fru D att förra vin- prästen församlingen att resa sig upp och kert och behagligt för ögonen.
Kontroll- tern, innan jag kände dem, hade Charlotte önska sina två systrar från Sverige välkomm- knapparna sutto i en metallplatta på gol- haft en svår lunginflammation, så hon inte na.
Och så reste de sig alla a h kom a h vet och värmen kunde modereras genom kunnat arbeta på flera veckor Det var skakade hand med oss och önskade oss väl- ett tryck av foten.
Professorn skulle just d i vi voro tvungna att vända oss till ” vår- komna.
- Detta åt oss, som varit fattig- på detta sätt öka den en smula - så hej- den ” för att I i hjälp, och det har jag aldrig hjon i vårt fosterland a h måst frysa a h dade han sig.
Mitt emot honom på andra velat skriva t i l l barnen om, utan låtit dem svälta och fara illa och nu skulle bli så sidan värmeelementet stodo en ung konst- hedrade tro att vi hade del bra.
när och en framstående finansman a h Så var d a en kväll, vi hade varken Är det inte förunderligt?
drucko sitt kaffe Konstnären hade just eldat eller tänt lampan, så knackade det på Och alltsamman har jag den Guds ängeln frågat om affärsmannen alltid deklarera dörren.
Då jag öppnade var det en liten jungfru Lena att tacka för - komma som d i sin inkomst fullt sanningsenlighet Den Gods ängel, som frågade om hon fick stiga hon gjorde till alldeles främmande män- store mannen såg p i honom a h tog ännu in.
i handen bar hon en korg, som luktade niskor och ge dem utan kvitto ett helt livs en bit socker i sitt k a f f e kaffe a h färskt vetebröd.
När jag bad besparingar.
” Naturligtvis ”, svarade han med överty- om ursäkt för att v i inte kunde tända lam- Karl-Erik talade om historien för prästen gelse och sockerbiten plumsade ned i kop- pan, men --- tog hon fram ett stearin- och han berättade den en söndag för hela pen.
en brev - - - och tändstickor ella dagshändelserna på en silvertavla på ton, presidenten, med stram hållning a h i väggen och verkade än mer nedslående.
handen ett hopskrynklat litet papper.
Ett krig höll tydligen på att ordnas.
” Mina damer och herrar, med detta slå- Knappast hade civilisationen hämtat sig ende bevis i vår ägo, vem vågar säga att från den dödsstöt den fick under senaste kriget icke nu är oundvikligt.
Om någon- europeiska kriget för hundra är sedan och sin ett folk gått mot ett krig med rent man kände med hemsk tydligheet att denna samvete a h på rättfärdiga grunder, så är vårt.
Vi gå in i detta krig - hotande katastrof skulle helt kunna tillin- det väl tetgöra den.
Den anglosaxiska paralement- ett krig som kommer att bli fruktansvär- kongressen hade ständiga sammanträden dare än något annat i mänsklighetens hi- a h underhandlingar pågingo med de för- storia - inte därför att vi vilja, utan där- enade republikernas senat för att vi måste! ” Hela församlingen reste sig som en man, Lady Amberdene skruvade sakta ned ljusskenet så att man tydligare skulle kun- hurrade a h viftande.
Bilden bleknade och na uppfatta bilderna på väggtavla en grov hand skrev med stora slängar or- ” Min man säger, att allt vad vetenska- den, som högtalaren samtidigt stötte fram, har åstadkommit under det senaste år- ” Ensamrätt över hela världen för Wire- hundradet kommer att utnyttjas för att pieter &amp; Comp. ”.
tillintetgöra mänskligheten om kriget bry- Efter detta följde bilder från gatan, där ter ut. ” ” Nåja ”, sade en äldre herre, ” men folket jublade i patriotisk hänförelse vid det sista kriget bidrog mycket till flygtek- nyheten om krigsutbrottet.
Åskådarnas nikens utveckling, det måste ni väl medge. ” uppmärksamhet blev emellertid störd av ” Ja, tänk bara ”, inföll en diplomat i dispo- professorns inträde.
Han kam med hasti- nibilitet, ” att numera har nästan varje ga och bestämda steg.
Hans hustru såg människa sin egen monoplan.
Om vi nu pen voro nära någon Och sade en dam i sälskapet, om vi den nu.
finge allt man lovat oss, så skulle vi med Lady Amberdene vände sig i tystnad t i l l Macbeth säga: ” det gives ej val att flyk- sina gäster, som började taga avsked.
Då de en efter en skakade hand med profes- ta bort, ej val att dröja här. ” ” Väl skrivna skådespel några av de dir ", sorn, såg han på dem med förtvivlan må- sade litteraturkritiken, ” fast jag föredrar lad i sitt ansikte.
ändå hans essayer.
Vilken lycka att teat- ” Alla dessa människor ”, sade han då rar, tidningar och all sådan d i r affärs- han stängt dörren efter den sista av dem, ” skynda hem för att rafsa samman så mässig humbug äntligen dött sotdöden. ” ” Nåja, men vi ha väl andra egyptiska mycket pengar som möjligt för att sätta plågor, vad sägs t.ex. om alla de konkur- sig och sina närmaste i säkerhet. ” ” Ja, min älskade, det kommer vi väl alla rerande trådlösa kompanierna? ” Den lärde kritikern utropade med fasa: att göra ”, sade hans hustru med ett sorg- set småleende.
mina vänner.
godnatt! ” Lady Amberdene lyfte sin hand.
” Se, ” Ja, jag vet nog det.
vi göra oss en Walton läser upp ett telegram i kongres- sådan oändlig möda för att bevara livet.
sen, - o, min gud --- ” Tänk så mycket kraft som vore inbesparad Alla rusade upp och vände sig mot d a om vi istället försökte bevara våra fien- rörliga bilden på tavlan på väggen Där ders. ” Forts å sid. 6. stinkt ”, - Jag Lena sa hon och min bror.
sen han för några månader sen förlorade sin hustru När jag såg att här alltid mörkt inne, tänkte jag att det inte hängde rätt ihop och fick ingen ro varken natt eller dag.
Så tänkte jag I t jag går bestämt dit över a h bekantar mig med dem och bjuder på en kopp kaffe - det är ju en så bra före- ningslänk mellan fruntimmer.
När vi druckit kaffet, gick hon tillbaka hem och hämtade ved till en brasa - och frun må tro mig eIIer inte, men den bra- san var det som räddade Charlottes liv.
När mamma talat om så mycket, kan mamma gärna tala om alltihop, inföll dottern bor mitt var “ Godnatt, - förklädnad.
Men då en smart förläg- A v de sex överbegåvade barnen do- korna, som växte upp i den ensliga att veta, att hela England var fyllt av gare ville slå mynt av Currer Bells go två små flickor före tio år, av de prästgården på heden.
Den av efter- namnet Jane Eyre och Currer Bell stora framgång med Jane Eyre och återstående var Charlotte den äldsta, världen så mycket klandrade fadern och att Currer Bell var hans syster förklamde.
att ” han ” skrivit alla tre efter henne kom Branwell, enda bro- till dessa begåvade barn, får väl ändå Charlotte.
Charlotte Bronté var den minst romanerna, måste systrarna ingripa.
dern, han som var så konstnärligt be- dömas en smula milt efter sin tid.
Vad Charlotte och Anne gjorde d i sin be- gåvad och skulle göra namnet berömt, skulle en far på 1830-1840-talet världsfrämmande av systrarna.
Hon Professor ”, som kastar ett blixtljus römda resa till London och föllo ner och Émily Jane samt sist Anne.
Sy- egentligen ta sig till med begåvade lät sig till och med tillbedjas av Lon- ill ingen väddens nytta vo- dons litterära värld med Thackeray i över Charlotte Brontës uppfattning av som en mina full av okända farlighe- skonen höllo ihop två och två, Char- döttrar?
T lotte och Branwell, Emily och Anne.
ro de, och till på köpet hade han en spetsen.
Thackeray för vilken hon kvinnors arbete och deras kärlek.
ter vid sin häpna förläggares fötter.
Om allt vad som låg bakom detta De lekte inte som andra barn, man förlorad son.
Branwell, Ljuset, konst- framstod som en ” sträng liten Jeanne Frances förklarar helt käckt, att hon vill fortsätta sitt lärarinnekall även avgörande steg och det som följde i hörde dem aldrig, de hittade p i och närsbegåvningen, som drack ihjäl sig, d ’ Arc, som kom marscherande in efter giftermålet.
Hon hor märkt, att Charlotte Brontës liv de korta år som spunno historier, som fortlöpte från har genom systrarna Brontë haft ett bland oss för att näpsa vårt hållnings- människor, som endast träffas för att förunnades henne att leva, kan man det ena året till det andra över diktade stort inflytande på den engelka litte- lösa leverne, vira lösa seder. ” Men om Charlotte trots sin blyghet kunde ha roligt i varandras sällskap mycket häst läsa i Mrs Gaskell ’ s ” L i f e of personer i ett land, som ingen karta raturen.
Men helt och hållet indirekt.
Vad tämjas och inrangeras ibland andra förr tråka ut varandra än de, som de- Charlotte Brontë ”, en av världslittera- upptog, det landet Gondal med under- la arbetet samman.
Dessutom vill turens märkligaste, mest levande bio- bara blodiga öden ledda av gestalter han själv producerat har intet litte- dödliga så var Emily som en av he- ristade i karmosin och guld mot en rärt värde.
Men han förde med sig dens åbor, skygg som en av de vilda hon inte hem helt och hållet av sin grafier Några tavlor stå särskilt klart för bakgrund av blodrykande slagfält, till den lugna prästgården och in i fåglar vilkas bon och nästen endast man, inte uppge sitt arbete för äkten- läsaren med lysande konturer.
Det är brinnande städer, störtande palats och systrarnas liv medvetandet, kännedo- hon kände.
skapet.
Kan man undra på att ” The Profes- de sex små moderlösa Brontëbarnen, överjordiskt sköna kvinnor, i vilkas men om synd och last.
Var och en Och för många Brontë-beundrare är sor ” fick göra många vandringar från som hand i hand tysta, bleka, still- armar de dödligt sårade hjältarna ut- av dem omsatte Branwell och hans Emily den intressantaste, den guda- den ena förläggaren till den andra i samma smyga sig ut ur hemmet, Ha- andas sin sista suck.
Emily och Anne erfarenheter i sina verk.
För Char- benådade.
Hon är snillet medan Char- 1840-talets England och först utgavs, worths prästgård i Yorkshire, för ett höllo Gondalhistorierna gående genom lotte blev han en del av Rochester, lotte förblir talangen, som i sina bästa då Eyre haft sin stora, avgöran- av sina vanliga strövtåg p i heden, de- hela livet, av de dikter, rom Emily Emily lånade en av de få äkta känslor ögonblick men också endast di.
nid- ras granne, vän och lekkamrat.
De lämnade efter sig handla mer än hälf- varav Branwell tycks h i varit mäk- de upp till verklig storhet.
de framgång Det var i oktober 1847 som Jane hide bara varandra och ödemarken ten o m Gondal.
M a n förstår denna tig, till sin Heathcliff och den milda Charlottes liv var rikare på yttre Eyre fyllde England med häpen be- Omkring, prästgården gränsade till.
flykt undan verkligheten för fantasi- Anne.
som såg mest av honom, var så tilldragelser än systrarnas.
Hon fick undran.
Jane Eyre av Currer Bell.
kyrkogården, så a t t man alltid såg den människor som systrarna Brontë.
Grå- besatt och plågad av hans uppenbarel- uppleva kärlekslyckan, ehuru sent, och Några veckor senare framträdde ock- överfyllda dödens åker med gravsten are, enformigare än deras yttre lev- se, att hon skrev ' The Tenant o f dop 38-årig i barnsäng.
Emily och så Ellis Bell och Acton Bell, Ellis vid gravsten därifrån hällde bac- nadslopp låter sig knappast tänkas.
Wildfell Hall ", där Branwells last kort efter henne Anne bortrycktes i och p i andra sidan Tre fula, fattiga, men begåvade präst- och dess vådor äro skildrade i de svar- tuberkulos, familjen Brontës plågoris.
med romanen ” Wuthering Heights ” karna neråt och Acton med ” Agnes Grey ”.
Kriti- sträckte sig vidderna, fulla av rymd döttrar, som inte hade andra utsikter taste färger och med den bestämda av- Anne, den yngsta, den sötaste av syst- ken undrande och välvillig stämplade och ljus, av klippor och dalar med en än att utbilda sig till guvernanter i fi- sikten att verka avskräckande.
Bran- rarna, var större som personlighet än författarna som ” tre bröder av vävar- brusande bäck i botten en hel värld nare familjer och på sin höjd grunda well har gått till eftervärlden på ett som författarinna.
Hon ledes vid han- med fåglar och markens vilda djur, en flickpension.
sedan de förvärvat sätt.
som varken han eller hans familj den in i odödligheten av Charlotte och skriet ".
Ända till juli följande år lyckades allt färdigt att tas i besittning, bara tillräcklig kännedom i franska och a n d e d i han tog systrarnas omsorger Emily.
Utan dem skulle hennes böc- pianospel så såg världen de unga flic- i anspråk i sitt förfall.
Han dog utan ker no för länge sen vara glömda.
de tre systrarna dölja sig under sin man ville sträcka Ut handen.
sörjande men ack.
med vilken brist på bravur för rollen.
Hur helt och hål- In omedvetna äro både Lucy och förf.
att ett nytt kvinnosläkte kommer att gå i Lucys spår.
Det finns en kärleksscen i ” The Jane byn
Forts. fr 1:sta rid.
ste inte de (Forts från valda bli oerhört r väl att de s k o l a vara per- med gott och sunt omdö- me, så att vi kunna skänka dem vårt förtroende, Och skulle inte så täta val som varje är förorsaka böljegång inom politiken?
Systemet principer att studeras ter 243 och intressant ut- Professorn satte föreg.
sida.)
sig och strök med ” Saken jag for handen här den förbi att jag aldrig tänkt söka en halvtimme se ’ n då på väg till ministeriet kom det bara för veckor sedan Om en vetenskaplig metod husfru lade sin hand på hans för tankeläsning eller något i den vägen ” Dennis skulle hava blivit ut- Minns ni det? ” kallad. ” Professorn drog ihop sina ögonbryn.
" En bitter tröst för dig och mig, Mary, ” Mina experiment i den vägen ha inte men en tröst är det ”, sade han och tog - skuldra utvecklat sig. ” den fina.
genomskinliga handen med ett ont ”, svarade sällsynt uttryck av ömmaste vänskap, smula kallt ni hoppades då att ” dina tankar äro så klara och åskådliga. ” upptäcka fot rörde vid kontrollknappen, ” så per och fill- där ja, det är bättre, - - Conway kom- och propor- Hans lämpning.
För sin del lutar han at proportionalismen i någon form som grundval, dock icke partiproportiona- lismen som hos oss.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund h ar sina önskemål uttryckta i pro- gramme~ med följande ord: ” Demo- kratiens m i l personlighetens fria utveckling och förmågornas tillvarata- gande - kan icke befrämjas genom det rådande proportionella valsyste- met.
Modifikation eller ändring av valsättet, syftande till att ställa väl- jarna direkt inför enskilda personlig- heter är därför nödvändig. ” I enlighet med denna programpunkt borde Riksförbundet ta initiativet till ett positivt arbete på valsättets för- ändring i riktning mot personlighets- val.
Då denna sak ligger kvinnorna varmt om hjärtat, vore det lämpligt att söka samarbete med andra kvin- noorganisationer till ' skapande av en stark officiellt uttalad opinion.
är er i kväll, men för de Conway en vara på väg våglängder som emanerade från våra hjärnor.
ord att vi inom kort - " Min älskade ”, sade han, " hur kan jag förklara detta för dig?
Du vill veta var- for krigsministern kommer till mig? ” Under det han talade flammade ett litet grönt ljus till vid dörren och man hörde steg över hallen därnere " Hur visste du frågade lady att han skulle komma " Amberdene i m andlös viskning - fessorn.
” En sådan uppfinning under nuvarande kris skulle vara av ovärderlig nytta för he- la rasen. ” ” Den anglo-saxiska rasen ”, frågade Am- berdene.
Krigsministern stannade i sin napoleon- ska marsch och kastade som han trodde en ” Ja naturligtvis ”!
Professorns svar kom sakta och med be- uggleögon på sin värd tänksamhet.
" Jag kan, ehuru med svårig- " Hur skulle vi inte få vaka över våra het, läsa tankar. ” tankar om alla kände till en sådan makt " Vilkas? ” ” Möjligen allas.
Men det är ingen Betänk blandning av gissning och telepati. ” ” Du har då funnit våglängden? ” - intet vore mera någons hemlig- Situationen bleve fasansfullt. ” ” Men varför låta massorna få reda het det.
på Intet vore väl oklokare!
” Ja, ungefär! ” ” Min bäste herre, man behandlar inte Hon böjde sina händer som i fasa.
vetenskapen som en gren av den hemliga ” Och det just i natt, i denna matt ” ” Ja, och de som ställt till det hela kom- diplomatien.
Utvecklingens flod går sko- ningslöst framåt, och vi kan vara säkra p i de folk, framkallat av dem för vilka den över tröskeln ” Och det inte är endast t i l l mig som denna styrkan är det enda argumentet.
Det världen vid det heliga tanke kommit.
Jag tvivlar inte på att nå- den dämpade viskningen - är absolut nödvändigt att vi giva dem en att vara I de anglo-sa ” De äro redan här ”, kom det sakta var- gonstädes en medmänniska trevar sig fram sådan läxa att det aldrig mer blir något om vi uppleva att mande svaret, och lady Amberdene för- på samma stig som jag och, vem vet, kan- krig på detta jordklot.
Det är ett heligt Professorn gjorde e svann i samma ögonblick som krigsminis- ske hon är närmare målet än jag ” krig.
ty - - - " stod blek och skakande S i gick han utan Conway avbröt honom hastigt.
" Ni er- tern steg in Forts. ” Skall vi sålunda, menar ni, övertyga ett ord till svar ” Ni är säkerligen mycket upptagen ” känner alltså att ni uppnått något resultat ”?
fienden om att styrka gäller inte som ar- Amberdenes läppar hårdnade till då han det självverkande framkastade professorn i det han bjöd sin svarade: ” I detta ögonblick är det av vikt gument gent emot de giftiga gaserna?
Det gäst en stol.
är litet svårfattligt.
Eller mot elektriska tvättämnet med bensin.
Ni att tänka mycket försiktigt. ” ” Ja, men allt går efter beräkning projektiler?
Eller mot nigra andra utslag ” Människa ”, dundrade ministern, ” är det- förstår aft våra planer voro klara redan ta tiden för att tänka; då en lufteskader for en vecka ~ d i n Jag måste säga godnatt ”, sade ministern kanske redan svävar över v i r stad. ” att få råd och hjälp av mig. ” ” John ” - hennes röst steg plötsligt ur ma för råa att - N A BO, av knytnävsrätten? ” nons i dagens nummer.
” Det finnes saker och ting, Amberdene, Semesterkurs anordnas den 15 juni som varje sann patriot förstår av sig själv.
juli vid Jakobsbergs folkhögsko- Detta krig har kommit över ett fredsälskan- la.
Till kursen, som huvudsakligen är avsedd för min och kvinnor vilka It- njuta semester, finnas ännu några platser lediga.
Prospekt med närmare upplysningar kunna erhållas hos sko- lans föreståndare, rektor Karl Petan- der.
- 12 ” Då allmänna oljekompaniet har sprungit under krigets gång, så kommer sä- kerligen det nya Etersol ångkompaniet a l l erhålla ensamrätt för tillhandahållande av kraft: ' Conway gick mot dörren, men professorn ställde sig hindrade i hans väg och fort- for - och som Etersolångan endast kan framställas I vissa breddgrader från ekva- torn ” - - Dörren var nu öppen och Conway steg i luften - jag, det är jag förevändning för att lämna henne en- ven am jag inte sam med Rivarez.
en särdeles för- Han gick med ett småleende p i läp- te säker p i att parna och slog hårt i dörren för att Minns ni den tyska legenden om ni är en bättre, men ni är en större låta grannarna veta att signora Bollas mannen som dog när han mötte sin människa i n jag, och er död skulle gäster hade gått.
dubbelgångare.
Inte?
De nvisade betyda en större förlust in min.
Gemma pick ut i köket för att säga sig för honom en enslig natt och vred För himlens skull.
Martini, låt godnatt till Katie och kom tillbaka sina händer.
När jag sista gången oss inte börja med romantisk själv- med en litet bricka med svart kaffe.
var uppe bland bergen, mötte j a g uppoffring som Don Carlos och mar- - Vill ni inte lägga er en stund, också min dubbelgångare.
En gång kis Posa.
Vi lever i det nittonde år- sade hon.
Annars får ni inte sova till kommer jag inte tillbaka över hundradet, och är det så att jag skall något i natt gränsen.
dö, s i måste jag göra det.
jo, jag tänker sova i San Lo- Martini gick fram och lade sin De rökte en stund i tysthet och bör- renzo medan smugglarna gör i ord- hand på stolkarmen.
jade sedan tala om praktiska detaljer.
ning min förklädnad.
- Hör pi.
Rivarez, jag begriper När Gemma kom ut för att hämta - Drick en kopp kaffe då.
Vänta inte ett dugg av de här metafysiska dem till middagsbordet förrådde var- skall jag gå efter nigra kex grillerna, men så mycket förstår jag.
ken deras sätt eller Medan hon låg p i knä vid skänken, att o m ni känner p i det sättet bör ni att deras samtal rört s i g om annat än böjde han sig plötsligt över hennes inte bege er av.
Det säkraste sättet de vanliga angelägenheterna.
Efter skuldra.
att misslyckas är att tro att man skall middagen sutto de och resonerade, och - Vad i all världens dar har ni misslyckas.
Ni måste vara sjuk eller n ä r k l o c k a n blev elva reste Martini där?
Chokolad och engelsk knäck ur gängorna p i något vis.
Det prak- sig upp och tog sin hatt.
Det var ju storartat.
tiska arbetet tror jag mig kunna ut- - Jag går hem och hämtar min rid- Hon sig upp med ett blekt småle- föra, och ni kan; " skriva till er man kappa, Rivarez, ni är mindre märkbar ende.
och förklara i den än i er ljusa dräkt Dessutom - Tycker ni om sötsaker?
Jag har - Och låta er bli dödad i stället.
vill jag rekognoscera terrängen och se dem för Ceares räkning.
Han är Ja det vore mycket snillrikt.
efter att inga spioner ströva omkring.
lika förtjust i gotter som ett småbarn.
A, d e känner inte så väl till mig - Följer ni med till mötesplatsen?
Verkligen.
Då måste ni skaffa som er.
Förresten Han tystnade, - Ja, det är säkrare med fyra honom andra i morgon och l i r a mig och Getingen såg undrande upp.
ögon än med två.
Jag kommer tillba- få de här.
Knäcken stoppar jag i fir.
Hon skulle inte sakna mig så mycket ka klockan tolv.
Det är bäst att jag kan.
Den skall trösta mig för all li- som er, sade han med sin mest var- tar nyckeln, Gemma, så att jag inte vets förlorade glädje Jag hoppas att dagliga röst, och så måste vi tänka på väcker upp huset.
de ger mig en bit knäck att suga p i ur nyttighetssynpunkt.
N i är Hon förstod att han hittat på en d e n dag j a g blir hängd.
(Forts.) I G et i n g e n rätt att v e t a av vilk gar.
- Store Cud, R O M A N E.
L. VOYNICH (Forts.) - Rivarez!
började Martini och stannade framför honom, vad är det egentligen ni dragit in henne i?
Getingen tog cigarren ur munnen och blåste ut en lång rökstrimma.
Hon har själv valt, sade han, utan påtryckning.
- Ja, ja, j a g vet, men säg mig - Han tystnade.
Jag känner inte till detaljerna i den här historien, fortsatte han.
Kom- mer hon att bli utsatt för någon all- - förstår ni inte det.
Rivarez lade undan cigarren o c h såg stadigt på Martini.
- Ja.
hade han fill slut.
jag älskar henne, men ni skall inte tro att jag ämnar visa henne det.
Jag tänker en- dast - Hans röst sänktes till en svag visk- ning, och Martini gick ett steg när- mare för att kunna urskilja orden.
Ni tänker endast - Dö.
- - H a n stirrade framför sig med en stel och underlig blick.
När han åter talade verkade rösten livlös och mo- noton.
Ni behöver inte oroa henne med det på förhand, sade han, men det finns ingen möjlighet för mig att und- varlig fara?
komma.
Hon vet att det är farligt för Vill ni veta sanningen?
alla, men smugglarna kommer att gö- Ja.
ra allt för att rädda henne.
De äro - Ja.
präktiga kamrater, ehuru en smula - Jag vill gärna göra er ännu en grovhuggna.
Själv har jag redan repet fråga.
Ni behöver inte besvara den om halsen, och när jag överskrider om ni inte vill, men om ni svarar, så gränsen kommer det att stramas åt gör det ärlgt och uppriktigt.
Älskar - Men Rivarez, vad menar ni?
ni henne?
Naturligtvis ar det farligt, och i all Getingen slog askan av sin cigarr synnerhet för er, men ni har ofta förr och fortsatte att röka.
begivit er över gränsen och lyckats - - - - - - - - deras anletsdrag - - - - saken
