# ID: svediakorp-per3238
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,417
# sentences: 328
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


En samhällsarbetares arbetsdag På sin femtio- liga dokument fullkomligt gripen och upp- slukad av dem.
Det är två böcker om man bara tagit ur samma äktenskap Den ena är En däres högen några av de försvarstal, Strindbergs uppgörelse med sin årsfest hälsades Emilia Broomé med en dikt, där hennes församla- d e vänner försäk- rade henne att här, i deras krets, många tidens strä- första hustru, det andra den bok, som Ka- vanden hon spe- rin Smirnoff, den äldsta dottern till dessa båda makar, nu skrivit om moderns hela ciellt tog upp och liv a h om föräldrarnas inbördes förhål- gjorde till sina.
lande Det har sagts Det ligger trettio år mellan dessa båda så mycket om det böcker.
De båda uppträdande i denna tra- glänsande sätt var- gedi äro döda sedan mer än no år till- baka.
Siri Strindberg svarade aldrig själv på hon utförde al- ett ord på den oerhörda anklagelse, som la de offentliga hennes make slungade mot henne.
Hon lev- officiella uppdrag, de efter dess offentliggörande ännu ader- som lades på hen- ton år i en fullkomlig, smärtsam och stolt ne i stadsfullmäk- denna tystnad blev hon väl glömd.
tige, i lagbered- August Strindberg ah den himmel och ningen, i kommit- jord han rörde YIP omkring &lt;#, voro snart téer och sakkun- sysselsatta med andra problem, andra kvin- nigenämnder.
Hon nor, andra kval ah andra mästerverk.
Hans hustru, den tjusande a h fördärv- klippt och bringande älskade, m blivit hudstruken skuren för sådana inför all världen, utmålad såsom liderlig, förtroendeupp- pervers, grym, lögnaktig, upphöjd till typen drag och hon här- för den degenerade, asexuerade moderna dade ut med dem, kvinnosakskvinnan.
måste under denna glömska dock leva sitt liv med fläckade därför att de roa- minnen a h fläckat rykte och fylla sin de henne.
Men de uppgift som var att uppfostra barnen.
roade henne på Hur fyllde hon dol.
hurudant var ba- det sätt, som kun- nes liv och hur såg det Strindbergska kär- niga män av en leksdramat ut från hennes sida?
var gott att vara, ty: Här är nästan bara 80-tal.
Det var också i detta 80-tal, under vilket hennes ung- dom inföll, som hon hade sina rötter.
Det, a- ste vara den ti- dens lidelse för samhällets daning o. omdaning som bidrog att ge hen- ne hennes instill- ning mot livet.
h t är väl också 80-talets idéer och ärelystnad som sänder henne tlll Uppsala för att studera medicin, studier, dem hon dock avbröt för att i stället ägna sig It lärarinnekallet under en lång pe- riod före och ef- ter sitt korta äk- tenskap.
Men el- jes måste det ju Den frikända Hela dagen har jag suttit över två mänsk- tystnad. " "
viss typ äro roade Dessa frågor har jag gjort mig ofta vid läsningen av En dåres försvarstal.
Ty den av socialt och po- boken kan inte bara läsas som ett konst- litiskt arbete som verk, eller som tidsbild, inte bara användas inte för med sig som kunskapskälla for forskare i det ge- vare sig populari- niala a h sjuka själslivet.
Människoödena tet eller världsli- bakom tränga sig fram, alltjämt lika friska och blödande trots åren ga fördelar, där- Det är äldsta dottern, den enda kvarle- för, att hon kände vande av de tre barnen, som nu tolv år sig behärska detta efter föräldrarnas död med sin t &amp; om arbete, därför att Strindbergs första hustru, ger svaret på hon hade en vid dessa frågor.
Om man tänker sig in i vad det skulle betyda för en själv att fördjupa överblick av hela sif i sina föräldrars innersta förhållande, frappera var och arbetsområdet, deras kamp och kärlek och fälla dom en att hennes tvp även då hon bara uttrycket dom är här riktigt mellan dem, stod i bestämd, kanske medveten mot- höll och bli ungdomligt entusiastisk, sysslade med en del därav.
De resul- så förstår man vilken svår och smärtsam sättning till den man kallar 80-talets indignerad, allt med måttfullhet, men tat hon visste sig nå, gåvo henne till- kvinnotyp.
Det fanns icke uns av nå- ändå.
I med- och motgång arbetade fredsställelse, alldeles oavsett om nå- står man, att hon måste slutföra den.
Hon berättar själv hur han som liten i got slags självsvåldig karlaktighet, hon troget inom den inre cirkeln av gon visste, att hon låg bakom detta barnslig vrede kunde skriva indignerade ingen halsbrytande feminism.
ingen partiet, i nära vänskap knuten till dess resultat eller icke.
brev till fadern.
Men den lilla tvärsäkra, Tvärtom, hon skickade gärna ut an- bitterhet mot bakgrunden av svikna ledande män, ehuru hon aldrig blev förväntningar för kvinnornas räkning någon ledare eller första plans figur dra att plöja med sina kalvar, och lät en mogen och prövad kvinna, som ser De samhällsfrågor hon arbetade för, - utåt.
Man skulle kunna säga, att dem gärna leka att det var deras egna milt och förstående på föräldrarnas öde, dem arbetade hon för av rent mänsk- det var synd, att hon aldrig i riksda- ifall de behövde den illusionen för att ett d vanligt öde, ehuru dimensionerna ligt intresse, sällsynt fri från person- gen fick föra den frisinnande politi- kunna arbeta.
Hon hade sitt förnäm- äro väldigare än dem man är van vid.
Hon liga biinflytanden.
Tänkte hon någon kens talan, om man icke nu inför en liga nöje av att se hur det plöjdes på talar icke ohöviskt om fadern eller mo- gång på att av ett arbete kunde skör- översikt av vad det var hon hann med detta sätt, ett nöje, som hon har ge- bortförklarar dern, icke överslätande, något av det går pinsamma.
inte förbi Skild- eller das någon annan vinst än den rent av samhällsarbete dock måste säga, mensamt med människor, för atora för ringen är på en gång blyg och utan blygsel, sakliga, så var det aldrig den att det måttet räckte väl till för en den vanliga formen av personlig få- öppen ah sluten, personlig och opersonlig.
berättandes röst är hela tiden låg, al- personliga äran hon tänkte på, människa och blev över.
Det är allde- fänga.
inte heller på kvinnosakens utan den les otroligt hur mycket hon hann präs- Det är nu mer än femton år sedan drig upprörd, men ofta upprörande.
offrades det politiska parti hon sa in i ramen av den tid, som blev hen- den som skriver detta lärde känna där växer fram bilden av en förnämlig tillhorde och arbetade för.
Hon ägna- ne utmätt.
Det rent politiska arbetet, Emilia Broomé.
Det var på den tiden kvinna vars goda ras visade sig icke minst de sitt politiska arbete I t det frisinna- vare sig inom det frisinnade partiet då man som journalist tog sin tillflykt i fattigdomens, esamhetens och prövnin- de, sedan det liberala partiet, därför eller inom Frisinnade Kvinnors Riks- till henne där han satt som förestån- gens dagar, Det är mest hennes liv efter att hon ansåg detta bäst skickat att pe- förbund, vars ledning hon tillhörde så darinna på Centralförbundet för so- Strindbergska perioden, som är tappert och nomföra den samhällsomdaning, skapa gott som hela tiden, täckte inte hennes cialt arbete vid Lästmakargatan och stolt och pliktuppfyllt i den mest alutna en- det demokratiska samhälle, hon hop- intresse och arbetskraft.
Om man visste allting.
Så småningom uppstod pades på.
När det gällde detta nämner hennes arbete för fredssaken, ett samarbete mellan oss och otaliga Av den åldrande Strindberg får man en politiska parti, dess framgångar som började redan på den tiden, då äro de flygblad och småskrifter nom vacker försonande bild.
Boken slutar med eller nederlag, då kunde Emilia Broo- det var lika skandalöst som nu men jag skrev vid hennes fötter.
Under en gripande skildring av Strindberg vid un- berättelsen om hustruns död Han sände mé någon gång - lyckligtvis - falla mera löjligt att arbeta för freden, för dessa år har h a stått som något av ur den trygga ro, den objektiva, lugna ungdomens uppfostran och yrkesut- det stabilaste i liljor saklighet hon så gott som alltid bibe- bildning, för kooperationen, så har Vad menade dol tyste givaren?
frågar dottern.
En utplånad skrift?
En osynlig Emilia Broomé - - uppgift Karin Smirnoff nu fyllt.
När man blivit Den men het med barnen, som vittnar om att Strind- tillvaron, åren tycktes til hennes kista en krans av lager och inskription?
Vad menade hans vita liljor?
Hade han frikänt henne? ” Av dotterns skildring framgår icke, att Siri von Essen frikände August Strindberg.
Devinen.
De små förlossningshemmen Frisinnade kvinnors centralstyrelsemöte förlossningshemmen Stort intresse från barn- morskorna Frisinnade kvinnors Riksförbund sam- manträdde annandag pingst å Ridevarvet Ridevarvet lokal.
Slussplan 9 Redak- törens rom var förvandlat till mö- möteslokal Följande fjorton länsförbund bund voro representerade flera av dem med både ordinarie centralstyrelsemedlemmar centralstyrelsemedlemmar och suppleanter Stockholms Uppsala Södrmanlands Tidevarvet har ända från början av sin tillvaro följt frågan om upprättandet det av små förlossningshem på landet med en livligt intresse Vi kunna där- för icke underlåta att påpeka det glädjande lands.
Östergötlands Blekinge Skåne glädjande faktum att Sveriges barnmötskeförbund Hallands Älvsborgs Skaraborgs skeförbund som nyligen avhållit nordisk Värmlands Kopparbergs Gövleborgs Stockholm bland andra och Norrbottens länsförbund samt nordisk kongress i dra frågor även upptagit den om inrät andet föreningarna i Stockholm och Göteborg rättandet av mindre förlossningshem borg som ha rang heder och vårdighet och uttalat sig för denna tanke vårdighet av länsförbund Riksförbundet ordförande.
fröken Diskussionsinledaren var fru Agda Kerstin Hesselgren hälsade centralstyrelsen Östlund Vi minnas att fru Östlund i centralstyrelsen välkommen till överläggningarna fjor jämte fröken Hesselgren motio- överläggningarna varefter den genast tog itu Nykterhetsutskotteta arbete ra påpeka också ölets skuld härtill.
nerade om och fick avslag på utred- med det långa arbetsprogrammet Nykterhetsutskottets ordf. fru Elen Smuggling förekommer utefter ku- hembränning pa m del ställen.
ning av behovet av förlossningshem Redogörelse för årsberättelsen som len Hagen redogjorde för fortsatta st-, Trots eller kanske på grund av det- förelåg till mötet återfinnes på ett ta undersökningen angånde nykterhetsunderv s i n n i gen Att motböcker lånas ut tyckes vara Förf ågn n i gar mycket vanligt ta avslag pågår f.
".
i landet ett livligt annat ställe i dagens nummer.
nykterhetsundervisningen i skolorna arbete för frågans lösning men på enskild Sedan revisionsberättelsen upplästs frågningar härom hade även under Frågan om motbokssystemets verk- enskild väg Röda korset har, som vi beviljades verkställande utskottet an- detta år urgått och genom benäget bistånd verkningar beträffande bråk vid sällskapsnöjen sällskapsnöjen besvaras i flertalet fall med att förut utförligt meddelat, gått i spetsen svarsfrihet stånd och förmedling av nykterhetsnämnderna för detta arbete samt tagit initiativet Förmiddagens diskussion som gäll- nämnderna i de flesta större städer minskats några få anse att det okats.
andra att allt är som förr.
Mot- t i l l samarbete med en rad kvinnoföreningar de Riksförhundets organisation och bevarats bokens svaga sida är tydligen den att kvinnoföreningar för att få tillstånd en verklig den sådant politik blev mycket livlig och bar vit nesbörd hade Centralstyrelsemötet vid Fogelstad givit utskottet en ny uppgift den utredning av vad som finns i landet.
manhållning och till hävdandet av en och vad rom behöver göras självständig ställning som finnes inom En utredning byggd på myndigheternas Riksförbundet myndigheternas uttalanden hade gjorts om behovet av sådana hem i de De vid förra centralstyrelsemötet olika Iänen I år har dennna ut valda utskotten redogjorde för sin verksamhet.
redning fullständigats genom re Doktor Alma Sundqvist redogjorde dogörelser frän verksamheten å re- för den skrivelse t i l l K.
M:t som dan befintliga hem rörande-vården av utskottet uppsatt och som inlämnats mödrar och barn hemmens skötsel av V. U.
Denna skrivelse har redan ekonomi kommunikationer m. m.
A v refererats i Tidevarvet i artikeln prostitutionsproblemet de inkomna redogörelserna framgick att hemmen äro till allra största nytta stitutionsproblemet Ordföranden redogjorde i ny belysning för det Iä- för att inte säga oumbärliga Men ge vari frågan om kvinnliga statstjänares ekonomien ar den stora och svåra f r i - frågan överallt ett bevis på att statens tjänares pensionsålder nu genom riks- dagsbeslutet står Centralstyrelsen hjälp är av nöden som tidigare uttalat sig för lika pensionsålder, nuvarande dess verkningar.
särskilt med hänsyn minskats till.
det ogynnsamma resultat detta system.
Utskottets undersökning fortsättes system ansetts medföra för landsbygden Under samverkan med Iänsförhunden den hade uppställts m del frågor vilka ka till besvarande utsänts till r i k s f ö r bundets olika lokalavdelningar.
F r i -!
geformulär hade åtfäljts av anvisningar anvisningar om var upplysningar till stöd för den personliga uppfattningen lämpligen Besvarandet hade gen borde rökar.
skett av såväl enskilda medlemmar som av föreningar genom mötesbeslut efter föregången diskussion Fru Hagen den följande diskussionen yttrade pensionsålder för män och kvinnor bekräftade gen och fru Rodhe.
som särskilt granskat sig medicinalrådet Block doktor kräftade ytterdigare denna ståndpunkt skat influtna materialet ha funnit att Stéenhoff och flera av de i kongressen men anslöt sig till ordförandens riktlinjer riktlinjer för övergångsbestämmelser med kongressen deltagande barnmorskorna rätt till tidigare avgång Vo hänvisa Den fördad diskussionen liksom den till de synpunkter, som framfördes i resolution rom fattades vid mötet.
förra numret av Tidevarvet i artikeln gav tydligt vid handen att tanken p i Sextiosju, +, inrättande av mindre förlossningshem Fru Märtha Tamm-Götlind höll ett resp., förlossningsrum omfattas med föredrag om personlighetsval som s " ~- fördela sig så ojämnt över landet det och äro inte tillräckligt många för att man LY dem skulle kunna draga några säkra slutsatser De flesta uppgifterna gifterna äro från Jämtland Sörmland och Blekinge från fyra län saknas in- Skall man nu svar helt och hållet trots detta lära ut något ur en sammanställning och förståelse av barnmorskorna väckte ett livligt intresse och föranledde manställning av de lämnade uppgifterna skorna Det är självklart att de vilja Iedde en överläggning om olika vägar terna blir det att nykterhetstillståndet ha vissa garantier både för hemmens att föra denna för det politiska livet på landsbygden är oerhört växlande.
Från vissa platser kommer dyrtra och sin egen skull avgörande fråga vidare.
Till Riksförbundets ordförande omvalde skildringar om ökat spritmissbruk Då frågan först började diskuteras ställde sig många av dem tveksamma valde Centralstyrelsen fröken Kerstin från andra åter rapport n~ att både fruktande kanske att de skulle bli satta Hesselgren till vice ordförande omvaldes bruk och missbruk av sprit minskats.
ur spelet Nu har det mer och mer valdes fru Ellen Hagen och nyvaldes I e j fullt hälften av svaren säges att blivit klart att hemmen äro och höra Anna Wicksell efter fru Anna- ungdomens spritbruk tilltagit.
men fle- välvilja fru bli till fördel för alla parter När frågan nästa gång kommer inför för riksdagen skall det visa sig att den efter avslaget i fjor på egen hand kommit ett gott stycke framåt Utredningsstadiet Utredningsstadiet är passerat och frågan mognar till beslut Ett säkert tecken stina Alkman som avsagt sig Samtliga verkställande utskottets ordinarie medlemmar omvaldes nämligen nämligen dess ordförande doktor Ada Nilsson vice ordförande, fröken Elisabeth Elisabeth Tamm rektor Honorine Hermelin Hermelin och doktor Andrea Andreen-Svedberg Andreen-Svedberg Till suppleanter omvaldels advokat Eva Andén och nyvaldes advokaten advokaten Elisabeth Nilsson Malmö.
fröken Hanna Landberg utredningsuppdrag i denna fråg m:t givit den sedan den år på uppdraget utan att göra någonting ting Nu ämnar den ta upp saken igen och därmed har den vunnit vun it en officiell sanktion vilket bådar gott - legat några Frågan om de små förlossningshemmen ö f r o l ssn n i gshemmen har en historia som är gan- ska intressant och lärorika Den har tvingat sig fram trots det passiva mot- motstånd från officiellt håll rom nu börjar ge vika Gävle och f r u Gertrud Rodhe Stockholm efter doktor Alma Sundqvist fröken Frida Härner och fru Nina Benner-Andersson Benner-Andersson som avsagt sig Till revisorer omvaldes fröken Gerturd Sjöberg och nyvaldes fru Ezaline Boheman med fröken Rena Koersner och fröken Inga Thomée som suppleanter Årets centralstyrelesemöte var kon och ägnat uteslutande åt arbete Men tjänade till samhörighetens stärkande stärkande och gav uppslag till nya arbetsuppgifter för framtiden börja betsuppgifter på en del håll där alkohol förut endast undantagsvis förekommit det dagliga undersökning om det bruket därav har ökats.
Missbruket restriktionssystemet och har däremot enligt flertalets mening att igångsatta en Pensionslagen fallen I förra numret av Tidevarvet utta- lade vi den säkra förmodan att den kungl.
propositionen om civil tjänstepensionslag tjänstepensionslag som även innesluter regleringen regleringen av kvinnornas pensionsåler till likhet med skulle bli antagen av riksdagen i dessa dagar Andra kammaren gick också med kungl.
maj: och utskottet Men första kammaren mannens maren fällde förslaget i tisdags M missräknade oss alltså härutinnan på första kammaren Man upphör nästan aldrig att tro första kammaren om för mycket Detta beslut har emellertid den för- delen med sig an de i saken intresse- rade kvinnorna kunna hinna förbereda sig på att lägga fram sina önskemål om övergångsbestämmelser till dess frågan kommer upp nästa år Det blir kanske lättare att vinna gehör för dem på detta sätt än om kvinnorna ha- de blivit tvungna komma fram med ändringsförslag nästa år Riksdagar vilja gärna ändra p i lapar.
men inte gärna året efter det de äro antagna
En kvinnospegel B o ll a r n a Novell av Eva Årads Kolmodin Bibliska Qwinnospegel " Jag usla qwinna, men hvem hafwer är kind åtminstone i utdrag as alla jag att skylla?
Läroverkets rektor, den tyste h som något närmare studerat vår 1700- Hwar m i jag taga färg, min onda sak inbundne mannen, steg in i stadens tals litteratur.
For övrigt torde detta förträffliga verk ha fallit I glömska Men själva idén med en kvinnospegel är mera modern är någonsin.
Våra illustrerade veckotidningar och våra dagliga tidningars kvinnosidor äro ju inte mycket m e n än en spegel som hålles fram till läsarinnorna för själv- bespegling I själva verket är det ingen spegel, det är en orörlig och schablonmässig idealbild, men den ser Ut så Det är häpnadsväckande att prenumeranterna år ut och år in här- da ut med att ständigt höra talas om kvinnor och kvinnor och åter kvin- nor, och kvinnliga intressen såsom korvrecept, klädningar och hudcremer.
Emellertid kan det kanske vara lustigt till jämförelse att se vad en man i början av 1700-talet fann lämp- ligt att skriva för och sätta i händerna på sin tids kvinnor.
Det vore önskligt om någon av dem, som nu skriva för kvinnorna hade en sådan talang som den gode Kol- modin!
Han tillägnar sin första del.
den, som handlar om gamla testamentets kvinnor under tusen krumbukter till drottning Ulrika Eleonora Det är ” några Österländska Fruentimmer som te sig for Eders Kongl.
May:ts höga Thrlon ”, och anhålla att bli antagna ” uti Eders Kongl.
May:ts höga Kongl.
Hof ”.
” The veta nogsamt ”, heter det vidare i tillägnan, " at ingen dygd hos them finnes som icke med långt större fullkomlighet hos Eders KongI.
Majestät lyser; eller någon last av dem kunnat begås, som icke Eders Kongl.
Majestät utur sitt sinne aldeles fördömt oen förkastat. ” Deras tal är merendels utur ” Himmelens Biblio- thek och Dygdens Schola hemtat ”.
Men de sakna de höviska seder och de moderna kläder som " vir närvarande tids grannlaga sinne ford- rar.
Likväl våga d e sig fram för tro- ne " - ” speglar hafwa i alla tider att liksom Wackra Könets tyste och förtrolige Rådgivare, hos hwilka thet sig, angå- ende kroppens behagligheter och ut- prydande, befråga plägar ”, så skola fruntimmerna vilja bespegla sig i des- sa sedelärande skildringar.
Eva inleder raden av kvinnogestal- ter, och först kommer då en Histo- risk berättelse.
” Ser, mina döttrar, hit: Jag är ehr mormor Eva En hufwudbrunn och stam för alla them som leva.
Tror mig, jag eder bäst then lära gif- wa kan, Som jag af kunskaps träd på godt och ondo fann.
Jag war en Drottning bold, all weri- dens Stor-Förstinna, att gylla Mån jag ej hörde ock thet stränga bokhandel.
Han ämnade köpa ett i Erg utkom- Guds förbod Af Kunskaps träd ej ät?
Ach we met filosofiskt verk: Tid och P mitt öfwerdåd!
deras sanna väsen sedda i belysning Ja we!
och tusend we på tig, tu gamla drake!
Förbannelse på tig sig evigt samman- skake At tu så oförskämt Guds belät satte an. "
Eva har fått betala dryga läropen- gar för att lära sig styra sitt förvett.
tigt kunde the n brånads törst så häf- kunskap om gott och ont?
platt intet än ondt veta "?
säger Kolmodins Eva alldeles som något senare Annie Åkerhielm.
Olyckan började med att hon gick ut ensam utan sin liufwa av etc. etc. Själv var han a priori böjd för att intaga sunda förnuftets ståndpunkt, utdöma alla relativitetsteorier och till erkänna de kantiska åskådningsfor-!
merna absolut realitet, gått Storgatan utför i så djupa spekula- tloner över det invecklade ämnet att tid och rum upphävdes, vilket egen- domliga fenomen han dock, så filosof han var, ingalunda lade märke till.
Det var nära iul och därför mycket folk i affären.
Han drog långsamt och värdigt av rig handskarna, såg sig omkring loch nickade till ett par vän- ner pa avstånd, gymnastikläraren a h latinlektorn, vilken sistnämnde tydli- gen valde ut premieböcker för sin klass.
Några skolpojkar stramade skyggt upp sig och bugade till marken för honom, stodo sedan som i giv Han hade Alldeles bredvid hinom låg för öv- Adam.
rigt ett dylikt bordtennisspel och vid " T i tog then falska orm min enslighet detta stannade hans blick.
Mekaniskt i acht: stod han och fingrade p i de små vita, Om Adam varit med, knappt han oss bägge bracht lätta celluloidbollarna.
Til sådant öfwerdåd, nu tyckte han ” Cirkus i stan!
Cirkus i stan! ” sig finna Vilken eggande klang för alla poj- Sitt ram, när han mig fann en ensam kar!
Vilken berusande doft av häst, enfåld qwinna.
sågspån, svett!
Vilken frisk fläkt av Jag skulk hafwa tänkt: från Adams akt.
sidorev.
Det skulle synbarligen dröja en äventyr, hjältedåd, romantik!
Vilka Bör jag ej skiljas långt theraf jag stund innan han kom fram till disken stolta syner av smidig spänstighet och tagen blef.
och lick göra sin beställning.
övermänskliga prestationer!
- - - mängd damer trängdes där jämte Vilka bedövande, förintade skön- Rätt plichtar jag nu för mitt förwets kor och pojkar samt en och annan hetsintryck!
fingerklåd.
” Cirkus i stan!
Cirkus i stan! ” Och äter bätsker frucht av sjelfkloks herre.
Expediterna, bleka och svettiga söta råd. ” Det var särskilt en pojke, som med Nu har hon kommit sin fromma man och med detta ängsliga drag av an- strängt intresse, som med naturnöd- hela sin varelse sög in förtrollningen Och barnahopen all på fall.
Med " Jag har ock jämte mitt.
min Adams vändighet präglar deras anleten under av dessa ord och deras innebörd.
julbrådskan, hade full sysselsättning.
de andra ilade han till platsen han straff förtient Rektorn hade emellertid inte brått- var med när tältet restes, sprang i Jag har, jag har allen, min öron ormen länt. ” vidare matade hästarna ur handen, det om.
Hon kallar sig mördarinna för sitt Han blev stående vid mittbordet så kittlade behagligt, och kom åt att stry- oråds skull.
men begär dock medöm- länge.
Där lågo vykort utströdda, illu- ka akrobaten på b e r ~ ~ Han ~.
var med kan av sina döttrar: i cirkus!
Han var med!
strerade tidskrifter med färgrika " Dock.
mina kära barn, mer ömko med slag samt ett och annat sällskapsspel, Första föreställningen I H a n satt förhäxad av spinning.
Än att i Moder suc- schack, mahjong, ping-pong.
Detta senare upplevde just en av sina ryck- Jonglörer.
Clowner, Ormmänniskor, ken klagen, Tror mig jag min del, en badstu vis återkommande moderna perioder.
Vilda cowboysritter.
Allt var lika vid- underligt.
ft Adam En Rätt-tänckt brukat wäl thet öfwer- Ända t i l l s hin kom.
Hon!
Prima- våldet så, donnan.
min Ca- At han sitt sidoben, som tidast täncker Då försvann allt annat.
på. ” jins födsel finna.
Ther j a g väl annat fick än lena silke Han darrade, blev mjuk och kraft lös som v o x han av vatten, fick tårar spinna. ” Det är kanske djärvt av den, nom i ögonen; men det var a v tacksamhet icke är inne i den historia, som ligger Tanken att barnafödandets smärtor äro en direkt hämnd av Gud för det bakom den nu av bibeln sanktionerade och glädje.
Han såg gudomlighet.
Han såg Ewa åt av kunskapens frukter ut- versionen av syndafallet med åtföljan- vecklas vidare i den så kallade sede- de straff och inte vet så mycket om skönhet.
vandringar och för- rättelsen, som följer på den Histori- dess Pi en vit, framstormande springare vandlingar, innan den hamnade i för- ska berättelsen.
Mosebok, att komma med några stod hon, hade stora svarta ögon och ” Än yttermera, när thet thijt med eder börjande mörka lockar med ett juvel- funderingar över dess psykologiska skrider At I på barnesäng at födslopino qwi- bakgrund ..
Men det må åtminstone diadem kring pannan, hennes kinder tillåtas att ge uttryck för en undr der voro runda och röda, röda, hon var Så är ehr Hälsebot thet mig war för som alltid instiller sig på nytt Vid l klädd i bara blixtrande paljetter, stod ningen av den sedelärande berättel et s i r än p i det ena barnet, än på det andra, om syndafallet.
Varför var det n At eder Herren then wedermödo vändigt för mannen, vad hade han för och hennes bröst hävde sig får. ” Allt annat blev borta.
intresse och hur kom han på idéen Mannen, som förklarar för barna- Donna Rosa!
Primadonna!
O. Ro- föderskan, att hon alls inte har ett att klämma åt kvinnan med den stora släggan så som här sker?
Vad skulle sa!
Donna Rosa!
dugg ont, har sin föregångare i man- Han levde i extas.
Varje kväll åter- nen, som står vid kvinnans plågoläger och undervisar henne om aft det där såg han henne.
Varje kväll var hon har du för att din stammoder bragt än härligare.
hela människosläktet på fall, En flic- om- öfwer mig, Ehr fick lyckas.
Skicklig är jag nu.
Flyg högt i solskenet!
Det är för henne jag bollar.
Det är för henne jag lever.
Nu går det bra.
Nu kan jag kon- sten.
Jag tar ej miste Lyckas skall jag.
Jag skall vinna mitt mål.
Flyg vackert små bollar!
Donna Rosa!
Primadonna!
O, Ro- sa!
Rosa!
” Det är verkliga skickligt! ” sade gymnastikläraren.
Läroverkets bistra rektor spratt till och fann sig själv igen.
Var det möjligt, att han stod här min i bokhandeln och lekte med ping- pongbollar?
Han fångade hop dem från luften, fick dem i händerna lade dem till- baka i asken.
Runt om honom stodo människor och tittade, tysta och undrande, expe- diterna med ett nervöst stelnat $m leende, allt hade avstannat i affären, han hade tydligen en stund stått som en cirkusartist inför dem, blottat en barnslighet och gjort sig till åtlöje.
” Ingenting ”, mumlade rektorn barskt och drog i stor hast på sig Forts i rid.
4. handskarna. '
ursprung, sielf Och jag e j satt mig själv så många trappor nid!
Ingen av Evas döttrar kan fatta hennes sorg över förlusten av para- diset eftersom de ej skådat dess här- lighet Hon har gråtit sig hes och ser idel mörker för sina ögnehål.
Av Evas öde drar den förträfflige Kolmodin den nära till hands liggan- de slutsatsen att kvinnorna framför a l l t skola akta sig för att syfta till kunskaper och självständighet.
Eva kunskap och pi egen hand förskaffat säger: sig den, Dessutom finner man p i att ” Then qwinna skall af mig för Dot- av barnafödandets smärta göra eft på- ter ej bli hållen; tagligt tecken till Guds speciella vrede Men häldre räknas bland the blåa kul- mot kvinnan, genom vilket knep ju lars trållen, tillfälle gavs att låta kvinnorna känna Som mot Guds stadgars lag, sig wållar denna vrede flera gånger under sitt trotzigt til.
liv.
Allt är beräknat på att öva ett At hon ett husbondskap för Mannen oemotståndligt andligt tryck.
Men, hafwa vil.
tycker man det kan ingen annan ha Jag fick ej wåld ty jag ej togs af hittat på den, som var rädd och Adams hierna, ville skydda sig för risken att Ej heller af hans fot, at han mig makten kunde glida honom ur händer- skulle spierna, na.
Är det minnen av en gången pe- Men af hans sidoben mitt lif jag mån- riod av kvinnlig maktställning och de få maktmissbruk, minnen av en makt- Til tecken at w i jämt m i medelvägen kamp som slutat med en seger för en seger vilken man vill säk- gå Som Gud wår w i l j a täckts wår män- ra sip för alltid, som ner undergifwa, detta tydliga och lycka Och them f i l l HERRAR satt, så bör med Guds hjälp kuscha thet wid och blifwa.
kvinnorna?
än mannen, I Han måste följa cirkusen!
Han måste bli antagen där.
Han skulle bli bollkonstnär.
Han skulle bli spring- pojke och hjälpreda.
Vad som helst, vad som helst bara han fick följa Han begärde så litet!
Bara att se henne någon gång.
Allt tungt och svårt skulle han kunna bära för den lyckan.
O, Rosa!
Donna Rosa ' Varje dag strävade han för sitt mål.
Han var fylld av sprängande hänfö- relse.
Träget stod han bakom ett plank och övade sig, De små vita bollarna flögo så lätt i luften.
Det gällde bara bevara lugnet.
Bättre och bättre pick det.
Jag är säker på handen.
Jag måste
" En liten färdighet jag lärt mig en gång. ” Han log flyktigt, återfick sitt fill- knäppta och stränga utseende, banade sig skyndsamt väg mot utgången.
Ett par skolpojkar öppnade dörren på vid gavel, och deras ögon lyste av oförställd beundran och förvåning.
” Kan han vara sådan? ” sade de till varandra.
” Precis S o m en av oss! ” Även d e vuxna stirrade förbluffade efter mannen.
" Vad i alla dagar kom det i t no- nom! "
- v i s k a d e de.
Men rektorn gick Storgatan uppför, en högst sammansatt sinnesstämning.
Det var vrede över an han blamerat Ett nytt länsförbund, Västerbottens, har bildats.
Antalet länsförbund är nu 23 mot 22 under föregående år.
Lokalavdelningar och studiecirklar vid årets slut voro 79 mot 76 r i d dess början Antalet medlemmar har varit 2,300, direkt anslutna 112 st. Ett extra centralstyrelsemöte hölls En minne av Sophie Boström i Stockholm den 27-28 jan.
Och det ordinarie mötet på Fogelstad den Ingen som minne henne kan underlåta att 20-21-22 juni i samband med lands- tänka.
Hon var en ovanlig människa.
Så mötet i Katrineholm fri från allt smått, allt ytligt, allt påtaget, En hel del föredrag ha genom Riks- så djupt sig själv, så hel i rättvisa, ädelmod förbundets förmedling hållits under a h sanning der gångna året.
Jag har ett minne förenat med henne.
F, K R:s ordförande, fröken Ker- Vi ställde till ett möte för kvinnans poli- stin Hesselgren, talade i Eskilstuna tiska rösträtt en gång långt innan rösträtts- om ” Livet och lagboken ” samt under rörelsen var börjad valrörelsen p i skilda håll.
V i voro tre, som styrde a h ordnade med V. U: s ordförande, dr Ada Nilsson, saken: fru Boström, en lärarinna, som nu talade i Västerås över ämnet ” Frisin- för länge sedan är död, och jag.
Fru Bo- nad kvinnopolitik ”, i Eskilstuna och ström tog alla omkostnader på sig, lokalen vid Stockholms länsförbunds årsmöte var Arbetarföreningens lokal uppe på i Saltsjöbaden om ” Samhällets i barna- Malmskillnadsgatan vård ”.
Mötet var ganska talrikt besökt av kvin- Advokat Eva Andén i Uppsala om Ett förhistoriskt rösträttsmöte rig.
förundran över det plötsliga min- net, som under fyrtio år legat gömt nor från alla samhällsklasser.
Anna Whit- hans hjärna, och tacksamhet över att lock talade och Anna Wicksell talade.
Och Kata Dahlström talade Detta sista blev trots all lärdom och strävan ännu nå- det avgörande Stämningen för att P- got LY gossen levde kvar i honom.
något var gad.
men så förklarade Kata Ja, vad hade i själva verket livet Dahlström att för kvinnornas frigörelse v. ordf. och t.
f. mera att skänka av skönhet och glans behövdes alldeles icke någon särskild rö- sekreterare fru Ellen Hagen höll vid och idealitet, än vad det redan då så relse, varken för erövrande av politisk Älvsborgs och Skaraborgslänsför- rösträtt eller för något annat.
De skulle i bunds årsmöten föredrag om ” Viljan festligt gav?
detta såväl som i alla andra avseednden, få till en ny tid ”.
Hon talade även i Ju- I dylika funderingar kom rektorn fullkomlig likställighet, &amp; männen så lita och Tranåsföreningarna över .in- hem.
Först då kom han ihåg, a t han snart don socialistiska samhällsordningen net ” Personlighet och politik ”.
Fru glömt bort att köpa det filosofiska blivit genomförd Här förefanns således Hagen har under hösten 1924 företa- verket: Tid och Rum, deras sanna vä- alldeles inte något behov av att kvinnorna git en del agitationsresor genom Norr- sen, sedda i belysning av etc. etc. ” Vi och världen ”.
En samhällsarbeta- n y c k f u l l t, ta i häftigt och slappna av.
res arbetsdag sid land och Götaland.
Föredrag höllos rikt- Som Tidevavets läsare förut erfa- gå henne förbi, hon sammanslöte sig till någon förening.
Punkt och ej heller företogs något annat i ning av mötets syfte rit hade anordnats en sommarkurs p i Arbetarkvinnorna v i l l e inte vara med och Solvik den 13-17 juni av Blekinge så blev det inte någonting av.
länsförbund.
Jag har aldrig sedan kunnat förstå varför Gävle länsförbund anordnade i mars v i som önskade företa något inte gjorde en sommarkurs, då föredrag bl.
a. det Men det blev bara så.
höllos av Fröken K. Hesselgren och En gång hos Ann Margret Holmgren för fru Wicksell samt dr Nilsson.
ett par år sedan berättade jag henne om Åtskilliga småskrifter och broschy- vårt förhistoriska rösträttsmöte.
Hon hade rer ha under årets lopp utgivits av märkligt nog aldrig hört talas därom.
Men Riksförbundet.
en blå blixt av intresse lyste till i hennes ögon Jag beklagade att jag ej kom ihåg vilket år det hölls ” Jag skall fråga min syster ”.
sade hon a h gick in f i l l fru Boström Fru Boström kom också mycket väl ihåg mötet a h dess Men i n k heller hon var säker på tidpunkten Enligt mina beräkningar bör det dock ha varit mellan 1889 och 1893, som mötet hölls således omkring tio år innan den första i Forts från I var alltid (tyckte den som blott träffade henne i arbetet åtminstone) samma Emilia Broomé med de bruna intelligenta ögonen, de röda kinderna, det slätkammade håret, de violetta klädningarna, det värdiga sättet och de kloka vägande inläggen.
Det var alltid lika roligt att se och höra när hon skötte människor.
Ja även, när man med stigande erfaren- het genomskådade hur man själv blev skött för att förmås att göra det hon ville eller låta bli det hon inte ville.
Att man blev mera svårskött med åren störde icke det goda förhållandet.
Hon tycktes höra till såsom nöd- vändig och oumbärlig i det Sverige, som intresserade sig för samhällsfrå- Hon arbetade i ständigt samma takt släppte icke av det hon börjat och drev det hon tagit upp fram till ett resul- tat eller åtminstone en verklig avslut- ning.
Nu vet man.
att hon utförde det ganska obeaktade tapperhetsprov un- der de sista åren som består i att un- der ofta påkommande besök av sjuk- dom hålla sig själv och sina egna be- svär tillbaka såsom något oväsentligt för aft bland människor arbeta, som om allt detta icke vore.
Det är ett drag.
som hör till hennes bild och full- komnar den Elin Wägner rösträttsföreningen bildades.
Sophie Bo- ström vistades vid den omtalade tiden i Stockholm med sin man landshövdingen, som var här för riksdagen.
Hon var själv, sade hon, i högsta grad intresserad av poli- tik.
Det är inte endast det, förklarade hon.
att den är något betydelsefullt, den ger också så mycket spänning att den är fängslande.
Med detta har jag endast velat minna om hur tidigt kvinnans medborgerliga likstäl- lighet var något självfallet för den rättsrå- diga, klartänkta Sophie Boström, Hilda Sachs.
- Vart?
(49) G eti n gen R O M A N E.
L. VOYNICH här och nu skall ni söka upp Mar- oss en tid.
Halv är ni väl så säkert - Ja, det måste vi tänka på.
Jag åter tini och förklara honom allt.
hemma?
far nog direkt till Faenza.
Jag kan ri- - Jag förstår riktigt vad ni - Ja, långt före dess.
sex inte - Det måste finnas någon här som min förklädnad där.
annat att halvtimme efter den utsatta ti- återvände Getingen och fann terrassen.
jag litar er på smugglarna i Borgo.
Ni borde åtminstone ha tre dagar p i er (Forts.) för att välsedda spåren innan ni pas- Jag antar det, hon med serar gränsen - Ni behöver inte vara rädd, sva- en suck.
Och jag också.
H a n såg upp.
rade han småleende.
Längre fram kan jag bli tagen, men inte vid gränsen.
Ni också, men - - Ja, det är ju fatalt att ingen blir Uppe bland bergen är jag lika säker kvar i Florens, men nu måste v i först som här.
Det finns inte en smugglare och främst tänka på att ett par min- i Appenninerna som skulle förråda niskor måste finnas till hands.
Om mig.
Men jag vet däremot inte hur vi Domenichino inte kunde skötta detta ska ordna det för er.
Det är mycket enkelt; jag skall ensam, så kan inte ni heller göra det.
I stället för ni och Domenichino, begagna mig av Louisa Wrights pass.
Ingen känner mig i Romagna, men måste det bli ni och jag.
Han funderade ett ögonblick, varenda spion känner e r.
- Ni har rätt, sade han, och ju Varenda smugglare också lyck- förr vi kommer i väg, desto bättre.
ligtvis Men nu är det bäst att jag går Men vi böra inte resa tillsammans.
hem a h ordnar allt och skaffar mig Om jag f a r i kväll, så kan ni fan i en bra häst.
Det d r säkrast att rida morgon.
till San Lorenzo.
Vid femtiden är jag - En intet lita på, i händelse av svårighe- den ra, - men Det det finns det är nog mycket riskabelt att gö- ni vi ter, kan och det finns ingen i partier, som Gemma och Martini tillsammans på hyser större förtroende för.
Ric- Han märkte de- svarade - - - genast att cardo vill naturligtvis göra allt.
men ras samtal var hetsigt, och Martini jag tror att Martini har ett klarare var ovanligt tyst och dyster.
huvud.
Ni känner honom ju i alla hän- Är allting ordnat?
frågade Gem- ma och såg upp.
bättre än jag.
Jag tvivlar inte det ringaste på Ja, och jag har med mig pengar förmåga eller trofasthet och till er resa.
Hästen skall hållas färdig jag tror att han skulle hjälpa oss så vid Ponte Rosso i afton.
Jag återvän- der inte hem, ty där står en spion vid mycket han kunde, men - dörren, och han vet inte av att jag Han Gemma, förstod genast.
- hur skulle ni känna det gått ut.
om en kamrat, som var i behov av Hur kom ni ut så att han inte hjälp, inte ville vända sig till er av såg er?
fruktan att han skulle såra eller oroa er?
Ligger det verklig vänskap i så- hoppade ut genom köks- fönstret och klättrade över muren, del dant?
är därför jag kommer så sent.
Häs- - - del - ser Martinis - en stunds tystnad, jag skall låta Katie honom komma hit.
Hur skall jag göra med be pengar?
- Jag har såpass an det räcker för - Ja, jag vill inte bli s e d d p å g a - Jag vet att signora Bolla inte har nå- got emot en smula rök.
- Jag måste i alla händelser gå in och hjälpa Katie med middagen.
tens ägare sitter hela kvällen i mitt ar- När hon gått, började Martini pro- betsrum med lampan tänd.
När spio- menera aV och an med händerna på nen ser ljuset i fönstret och skuggan ryggen.
Getingen satt och rökte och gardinen kommer han an känna sig såg ut i det duggande regnet.
fullkomligt nöjd.
Forts. fönstret - Välam, sade hon efter - Då stannar ni här tills det är tid att gå?
på
