# ID: svediakorp-per3237
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,874
# sentences: 539
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 22.
30 maj Tidevarvet N:r 22 Medan tid är din Årads.
N:r 22.
3 årg.
1925.
F ö r s v a r s f r å g a n är l ö s t Löst och dock olöst hänför sig till försvarsfrågan naturligtvis.
Ett intermezzo av Devinez likaså.
Sextiosju år det är d a pensionsål- der, som i regel kommer att markera slutet på kvinnornas arbetsdag i sta- tens tjänst, därest den nu blir lika för män och kvinnor.
Doktor Ada Nilsson redogör i arti- keln Mödravård i Oslo för de mödra- hygienkontor, som där igångsatts till gagn och hjälp för mödrarna.
En av de kvinnor, dem människorna glömt, men som på sin tid spelade stor roll är Amelie Braun.
von E.
H. fort- sätter med artikeln sina upptäcktsfär- der i hävderna på spaning efter glöm- da kvinnor, en gärning av vilken vi hoppas ännu många resultat, an of- fentliggöra i Tidevarvet.
En diktare är den finländska lyri- kern Edith Södergran.
Hon var ett stridens namn i finsk litteratur, be- undrad och förhånad.
Hon fick lida smälek och brist i livet.
nu är hon död och erkänd.
Hon tecknas här av en landsmaninna, fru Märta Schulz-Ca- Intermezzo och dock icke löst - en dikt av Eva Försvarsfrågan är löst och dock så till som herr Trygger framställde icke löst.
den: nämligen an vi ha att välja mel- Försvarsfrågan är nämligen olöslig.
Lan att dö i andlig och materiell väl- Den är olöslig, så länge frågeställ- måga eller att fullfölja vår gudasända ningen fortfar att vara densamma bestämmelse.
— Eftersom frågan som nu: vad skall vi kosta på oss, och gällde om vi skulle nedrusta eller hur långt skall vi följa med i d a mo- rusta, skulle det senare d i vara lik- derna krigsteknikens galopp för att tydigt med an behålla provisoriet.
Li- kunna skydda våra gränser och vårt kaså torde många av de fosterländska folks liv i händelse av krig?
Ut från kvinnor, för vilka fröken Wellin för- denna frågeställning diskuterades i de talan.
genomskåda ihåligheten i dagar och nätter.
De olika partiernas frasen, att de fredsälskande svenska åsikter om vilka kostnader och vilken kvinnorna måste vara försvarsvänner, utbildning, som svarade mot den even- tuella risken, brötos mot varandra.
Min försökte mäta risken, göra den stor, göra den mindre stor.
Ingen säde att den är omätlig.
Ingen rev sönder diskussionen .med att fastslå det fak- Medan tid är din, tum, som Mac Donald och han är bränn ditt ljus och lys och icke den enda — fastslog i Genève, brinn.
det nämligen, an de små nationerna, Känn att livet lever i dig.
han kunde gärna sagt också de stora, ej g å tomt förbi dig.
Låt det äro förlorade i m krigisk tidsålder och Gråt det, lid och drick det.
m militärt organiserad värld.
Le, att dock du fick det.
Men icke bara utanförstående som Ge ditt väsens egenart.
betrakta saken d som vi anse för- Gör din gärning.
Gör den snart.
svarsfrågan olöst.
Även denna för- Hör den, tog den, vill den.
samling, som efter långt förlossnings- medan tid är till den arbete framfödde en lösning på lördag morgon i riksdagen: till krig.
V i ha inga “ Vårt militärpolitiska läge måste, om man irredenta att räkna med.
vi ha m en- nyktert vill se verkligheten i ögonen, anses betydligt förbättrat.
För det första får hetlig befolkning.
Detta gör det också man d i ta i betraktande (En åhörare smy- osannolikt, att krigseldsvåda skulle ger sig stilla bort från läktaren och styr uppstå på vår gård Men skyddar det med hast sina steg mot centralstationen.)
oss väl från an bli antända om m Söndag morgon långt borta eld anlägges p i något annat ställe i Vi vaknade mycket tidigt ab hälsade kvarteret?
morgonen från vårt förstugubro.
Bakom En av de få, som liksom slog ut m fönster i den fönsterlösa väggen på ekarnas ah björkarnas luftiga bronsgyllene lövverk avslöjade sig hela landskapet i riksdagshuset, och visade på vilken den ljuva morgonens ljus.
i fina morgon- utveckling vi måste slå in, var fröken b l i avskuggningar drogo åsarna Unr kon- Hesselgren.
I ett formfulländat, med turer över a h bortom varandra, den sista spänd uppmärksamhet åhört anföran- förtonade ah smälte in i den molnfria de under debattens sista skede, visade himmelen.
Nere i botten på dalen låg sjön, ah gav tillbaka det vita morgonljuset, ly- hon på nödvändigheten av att vi gripa sande liksom av egen kraft till helt nya försvarsmedel för att tryg- vi njöto m kattungar i solskenet.
ga vårt folks liv, nämligen de andliga.
Jag tog min medägare till fastigheten i De tre dagarnas debatt med sina po- knät ah frågade honom, om han var glad litiska drag och motdrag, sin växande åt ett eget hus att bo i och Ii att hela värl- nervösa spänning och allt mera skarpt den doftade ah fåglarna sjöngo.
H u svarade, som han brukar göra på betonade motsättningar mellan parti- onödiga frågor, genom m liten tryckning er och personer, är i sin mån en hi- av sin arm om min hals ah sade: får jag storisk tilldragelse.
Den är m led i alla bräderna på tomten?
Vad skall do med dem?
kedjan av handlingar, som skapat — — Jo för att jag har lovat Ulla, att d Sveriges historia.
Tanken glider till- fort jag får ihop bräder till ett hus, så baka till gångna tider, erövringarnas skall jag skriva efter henne.
eller nederlagens tider!
reformations- — Är inte herrskapet nöjt med att bo hos tiden, storhetstiden, frihetstiden.Där mig i stora huset?
Ulla ab jag måste nog ha ett eget är nödår och armod, segrar och brag- hus, sade han och kramade mig med båda der, allt igenfinna vi.
armarna för att jag inte skulle bli sårad.
Medan tid är din, Försvarsfrågans lösning skulle va- Ulla är fyra år.
gräv dig djupt i värvet in.
n nuets motsvarighet till historien, i Vill Ulla komma ab bo i di " hus, lev ej dådlöst liv i sig sammanfatta vad folket lärt och tror du?
Gå e j håglöst blott med kommit till genom århundradens lopp.
Han förklarade, in UIIa ville det Hon strömmen.
Vi vilja inte erkänna an m så kal- hade redan nämnt för sin mamma, att hon Slå ej undan tiden.
nog snart skulle lämna föräldrahemmet på lad nedrustning, m kompromiss mel- fastighetsägarens kallelse.
Han är fem år.
Finn din uppgift i den.
lan ett något mer eller ett något min- Jag föreslog att v i skulle börja genast Din är dagens timme än.
dre och med hela len gamla tidens med huset för att UIIa inte skulle tröttna Bo och bliv i gärningen.
åskådning am mål och medel på att vänta, ah att v i först skulte ordna Tro d a.
vill den, gör den, bibehållen är uttryck för samma köket, med köksspiseln ah diskbänken, d medan tid är för den.
svenska kynne, som gav ett utslag till att husmor skulle f5 det bekvämt från bör- im.
Därpå letade vi frun överblivna ka- EVA ÅRADS.
exempel i storhetstidens stolta och kelplattor från kakelugnsmakarens tid och farliga politik.
Detta är icke m höger- gjorde ett verklig fint kök, som kunde fras, som genom en tillfällig sinnes- varit utställt på Bygge och Bo.
emedan de icke vilja se sina hem sköv- förvirring insmugit sig i Tidevarvet, Dagens mångahanda tvang mig m att lade.
Högerns provisorium kan näm- ty vi anse icke heller.
an högern just ägna mig If andra göromål.
Adjö — på m stund, säg till, när ho- ligen i c k e ja, icke ens 1914 års här- nu är en motsvarighet till eller expo- är färdig, sade j ~ Och.
j~ lämnade ho- ordning skulle kunna det - i händel- nent för storsvensken, som trodde på nom att bygga sitt hus, m jag byggt mitt, se av krig hindra de svenska kvinnor- m mission för sitt land bland folken.
på den mark dir våra fäder från genera- nas hem från a t t bli skövlade.
För- V i kunna icke tänka oss någon an- tion efter generation rett ' i.
sina bon i resten är skövlade redan ett föråldrat nan handling, m motsvarade de många hundra år.
Hin började släpa b e - der till sitt rede m m fågel arbetar uttryck, som användas djärvaste, mest hänförds och ärorika ligheter, som leda MEDAN TID ÄR DIN - - grundval av utskottets förslag, anser den av olika skäl blott vara tillfällig.
Inte ens de partier, vilkas förslag segrat, nämligen folkfrisinnade och socialdemokrater, kunna anse som en bestämd lösning sin nu antagna här- jonder.
ordning med dess partiella nedskriv- ning av försvaret och partiella m- Samtidigt ha v i tillåtit oss att ur organisation, ur vilken framgår ett hennes på Holger Schildts förlag u t - visserligen litet men dock flygvapen.
givna diktsamlingar avtrycka tvi d i k - Kanske vill herr Ekman att den skall ta: Mysteriet och Den stora trädgår- vara rätt så oförgänglig.
Men den nu- varande regeringen vill dock i den S (den.
m utgångspunkt för m avveckling av vår härorganisation.
Avrustningsmo- Emilia Fogelklou skriver om den tionärerna röstade för förslaget i da: nya upplagan av Amid, som redige- förhoppningen.
rats a v Klara Johansson.
Andra a n a tvärtemot att den är grunden på vilken m förbättring av försvaret kan byggas, d ser åtminsto- Vad professorn icke visste redogör för en stor strid, som blåst upp i ne h r Löfgren, det liberala partiets Norge kring frågan om bedövning vid chef, saken.
Högern, som velat behålla proviso- nästan alla som förlossningar.
man sitt näste om våren.
riet hellre än ta denna positiva ned- i detta sammanhang.
En modern fi- inom vår historia än den, att gå med i Det dröjde en bra stund, innan jag skrivning, anmälde sin reservation ende skövlar icke, han förgiftar och befrielsekriget mot kriget.
Avkläda vi kom för att kontrollera framsteget igen.
I detta sammanhang citera v i M a j mot beslutet.
Denna betydande mino- förbränner.
och knackade med oss den omoderna krigsrustningen och D5 satt fastighetsägaren Hirdmans ståtliga dikt Smärtornas ritet ställer sig alltså icke solidarisk.
M e n det torde icke heller imponera vägra ikläda sig den vederstyggliga en sten omsorgsfullt sönder spisen, disk- hus.
V i hoppas att varken författa- Den lovar tvärtom med åtminstone på d a enkle iakttagaren utanför Hel- moderna krigsrustning, de tekniska bänken, bakbordet hela vår fina inred- ning - 611 små smulor.
rinnan eller Tidens förlag har något yttre segervishet att fostra och leda geandsholmen, när herr Ekman.
vid uppfinningarna föreskriva (de som — Vad skall nu Ulla säga?
frågade jag.
att invända.
en folkrörelse, som skall ta makten och tal om vårt militärpolitiska läge utgår försvarsvännen herr Clementson trod- — Titta!
sade fastighetsägaren ah sätta till en lagstiftande församling i från att vår större eller mindre risk- de vara ett de obotfärdigas påhitt för spräckte serveringsbordet i små bitar.
Han var så lycklig a h ivrig att jag inte Fru Ingrid Prytz, sekreterare i Hus- stånd att besluta om ettdugligt försvar.
frihet beror p i vårt förhållande till in slippa underhålla kavalleri och vågade störa honom med m kramning.
An V i pacifister, vi förkämpar för av- de stater, med vilka vi äga gemensam flotta), då ha vi gjort m handling mödrarnas riksförbunds skolsektion, bygga och förstöra allt var lika roligt rustning, tro p i m folkrörelse.
som landgräns, eller som gränsa till de vat- som svarar mot de största i vår histo- PI kväller satt jag vid min öppna spis, ger en översikt av behållningen från skall när tiden är fullbordad, slopa he- ten där vi äro strandägare.
Nästa krig ria, men endast då.
där ett par tunga kubbar brunna, a h tänk- husmoderkongressen i Köpenhamn.
la vår härorganisation.
Vi tro icke att rör hela världsdelens M e och utplå-.
Låt oss ännu tro på m ny tid.
m te över människan, uppenbarad i barnet, och debatten var typisk för sättet att tän- nar de gränser.
dem herr Ekman u p p ny storhetstid.
Men där f a l l a en d långt borta bortom sju kullar och sju Frisinnade kvinnors riksförbunds ka ute i landet.
Det finner naturligtvis dragit och öppnar mera gigantiska mörk skugga över vår egen tid, att sjöar ur hjärtat av Stockholm hörde mitt inre öra hur sju och sjuttio uttolkare svet- centralstyrelse sammanträder i pingst stora grupper, som ta sin visdom från möjligheter än dem han anser sig bö- den låter oss ana.
att från vår nuva- tades och talade över försvarsfrågan.
iStockholm.
Det bereder Tidevarvet sitt partis ledare och press.
Men också ra räkna med.
Utrikesministern fast- rande utveckling och den vi hoppas Tisdag eftermiddag: ett utsökt nöje an få ta emot central- andra, m tänka självständigt.
De slog såsom sakkunnig att vårt land är pi, går nödens och lidandets väg €ör styrelsen p i sin lokal vid Slussplan 9. vägra att gå med p i att frågan ligger, lyckligt fritt från de irritationsmöj- land och folk.
Åhöraren smyger sig obemärkt tillbaka - drömmen.
- -- - - - till sin plats.
— — med tillfredsställelse erfor jag av hr generalstabschefens sakkunniga * I- d+ m han tillfulla delar min mening m vårt militärpolitiska läges utomordentliga risker.
Devinez.
Svart på vitt Sextiosju år En ny kurs vid Med- Kvinnornas nya pensions- ålder När detta nummer av Tidevarvet kommer inför läsarnas ögon, är frå- gan om kvinnornas pensionsålder re- dan avgjord.
Detta skrives dagen fö- re debatten då endast utskottets betänkande över kungl.
maj:ts för- slag till civil tjänstepensionsslag fö- religger.
Utskottet ansluter sig till förslaget om lika pensionsålder för borgarskolan Socialdemokratiska kvinnoförbundets har nu inkommit med en skrivelse Den första kursen på Fogelstad går till regeringen med anledning av det på- nu in i sin tredje och sista månad, alla, lärare och elever ha arbetat och gående arbetet på en ny lösdrivarlag Skri- synpunkter sammanfalla vilket v i arbeta med entusiasm och utan att sky velsens några mödor för att utbytet av de allt- med glädje konstatera i sina huvudpunkter för få veckorna skall bli så rikt och med den av oss utförligt refererade fram- mångsidigt som möjligt.
Det har stu- ställningen från Frisinnade Kvinnors r i b - derats historia, människokunskap förbund a h Svenska kvinnors medborgar- styrelse Enighet i uppfattningen om hur prosti- tutionsproblemet bör angripas, finnes allt så inom stora grupper av kvinnor i vårt Det är en opinion, som inte kan land lämnas utan avseende Redaktör Hellberg från Karlstad gjorde som vi minnas silt yttersta för att få en enhetlig uppslutning av alla partier kring medborgarkunskap under rektors fröken Holgerssons ledning och det Enligt socialdemokratens refterat heter ett härordningsförslag, som låg en liten smula över utskottets förslag, särskilt i det i skrivelsen: praktiska arbetet har förlöpt jämsides Så länge som lagens arm sträcks i rikt- fråga om anslagen till flottan.
Från E ' - för Under att ta lördagarna helt i anspråk.
en tid av kursen har fröken ning endast mol ena parten blir va på ger &amp; vänster skulle man enligt hans män och kvinnor.
Maj Sondén under visa t i sång och bil- problemet ensidigt.
Därför anse vi den åsikt, ha mötts på mitten och så åstadkom- Detta betyder en ökning av i regel 7 dat en kör, som nu har en stor reper- meningen som framförts från frisinnade mit ett utåt enigt beslut i försvarsfrågan kvinnor riktig, att det icke skall lagstiftas Han lyckades icke, han hade icke ens år för kvinnor, alltså från 60 till toar.
Fröken Maria Herzman har un- om myndiga kvinnors sexuella vandel, var- sina första kammarliberaler helt med sig.
der ett besök lett övningarna i folk- år.
för icke heller prostitutionen bör falla un- Nu åstadkom han endast att inför all värl- Denna princip med lika alder f i r ha dessutom besökt der lösdrivarlagen Samhället måste i den uppenbara den gruppens splittring.
For- män och kvinnor är genomförd i * - skolan.
Fru Elin Wägner har talat stället inrikta sig på andra effektivare åt- sta kammarens liberaler äro icke längre m sides med principen om en gradering över Gandhi såsom mannen som infört gärder och rättvisare för att begränsa den.
parti utan individer, som torde få rädda De hjälpande, förebyggande och uppfost- sig in i de partier, vilka ligga för var och i pensionsåldern för statstjänare inom åtgärderna måste träda i stället, en närmast eller också försvinna ur poli- olika yrken, såväl manliga som kvinn- ävensom upplysningsarbetet Det vore sär- Vem hadt trott, att det var så som tiken frisinnade enheten skulle återställas?
liga, en princip, som naturligtvis är deles önskligt att de ” åtgärder för spridan- den de av kunskap om könssjukdomarnas na- Emellertid, hr Hellberg talade om an riktig och ger pensionslagen den be- tur och smittofarlighet ”, som föreslås i k. han varit avrustningsvän under a h strax hövliga smidigheten åtmonstone på en Bankdirektör från Katrine- kommittébetänkandet av den 9 mars 1921, efter kriget av de skäl, - hat mot kriget - punkt.
som vi för vår del ännu finna giltiga.
Vi måste uttrycka vår glädje över holm liar föreläst om slöseri och spar- vunne beaktande.
Socialdemokratiska kvinnorna ha i sin han hade omvänts till försvarsvilja av H i d - att kravet på en lika pensionsålder för pingst väntar skolan lektor skrivelse till regeringen också uttalat sig för mar Branting, som kommit till ett interpar- män och kvinnor i Samma yrke, som Emilia Fogelklou på ett längre besök.
att det upprättas lämpligt sammansatta or- lamentariskt möte i Köpenhamn, f i n k från gan, som kan taga om hand åt lösaktighet Nationernas förbund i Genève a h talat om från kvinnohåll drivit i så många år, och som funnits på Frisinnade kvin- Nästa kurs, sommarkursens på tre hemfallna och att det införes kuratorer för de församlade vad herrarna där nere sagt honom, nämligen att det alls inte skulle nors program, nu även blivit upptaget veckor börjar d 27 juli och pågår till och övervakningsinstitut uppfattas som en moralisk fredshandling av utskottet och troligen blir riksda- d.
15 augusti.
om ett litet folk avrustade Det skulle Sommarkursen kommer att i huvud- ställningskonst komma att ges men missförstås som slapphet och livströtthet.
gens beslut.
sak följa samma linjer som vårkursen, den expert som kursledningen hoppas Ett folk måste därför bevisa sin vilja till Emellertid är utskottet icke enigt.
men vara lagd på ett Plan, som krä- förvärva har ännu ej givit ett bestämt liv genom att hålla sig med ett försvar.
En reservation, som samlat en hel del ver större mognad.
Det praktiska ar- Den som åhörde herr Hellbergs redogö- namn, tillstyrker en riksdagsskrivelse betet kommer då att ersättas av utvid- kostar 150 kronor i relse för sin bättring, måste säga sig: Gud- till k. m:t med begäran om en utred- gade övningar i muntlig framställning, ett för allt, undervisning och inackor- skelov att Branting och Hellberg inte all- ning om lämpligheten av lägre pen- sammanträdes- och mötesteknik dering i skolan.
Ansökan torde stäl- tid låtit imponera sig av vad diplomater och officiella storheter säga Ty då hade sionsålder för kvinnor än män i sta H e r me lin, som själv före- det aldrig funnits, som vi förbinda med tens tjänst läser i historisk statskunskap och Som stöd för en lägre pensionsålder Fröken Kerstin Hessel- gelstad, Julita., Stipendium i ett be- namnen Hjalmar Branting och Mauritz gränsat antal upp till 75 kr.
kunna sö- Hellberg för kvinnor dras ailtid fram den stör- gren föreläser socialpolitik, doktor kas rid skolan.
Inträdesvillkor är att (Forts. å rid.
6.)
och förbund.
67 Olika föreläsare rande Jönsson Men samhet Sommarkursen ken Honorine till skolans rektor frö- dessutom statsmoral.
re sjukligheten i ålersperioden 50- Ada Nilsson i samhällshygien, rätts vara vid pod hälsa och ha fyllt 25 år.
problem, godsägare Elisabeth Tamm och fröken Ebba Holgersson över medborgarkunskap i förening med praktiska övningar Fru Elin Wäg- ner kommer att föreläsa över skriftlig enligt vad som statistiskt kan bevisas och muntlig framställningskonst.
Även äro friskare in männen något som praktiska övningar i muntlig fram- också får e n belägg i kvinnornas be- ~ ---- 55 år.
Men a n denna sjuklighet fin- nes, är intet skäl an låta dem sluta, just i den ålder de övervunnit den- samma och gå in i en period, där de - drövligt långa livslängd.
i pensionen som kan tänkas motsvara Nu är detta en fråga som icke bara den förlust staten gör.
Men då en kan ses från den formella likställig- sådan bestämmelse icke är intryckt i hetens synpunkt.
För att likställig- lagförslaget, skulle man åtminstone heten skall bli reel och inte bara for- och detta är ett krav som framföres av mell ifråga om pensionsåldern, måste fröken Hesselgren - önska en över- villkoren under tjänstgöringsåren ock- gångsbestämmelse av denna art för så ha vilad på likställighet, Det är kvinnorna, som nu se sin tjänstetid därför förklarligt, att många kvinnor, &amp; ad i ett slag ända upp till 67 år.
som arbetat i många år i statens tjänst Det kan förtjäna att noteras, att med låg lön utan den stimulans som statsutskottet, som behandlade löne- befordran till mer kvalificerat arbete frågan för några månader sedan, ut- utgör, och med tanken på den tidigare gick som självklart från att kvinnor- pensionsåldern som ett glädjeämne, i nas pensionsålder skulle bli lägre än första ögonblicket inte gärna se att männens, varför också lönen borde bli pensionsåldern rycker 7 år längre bort.
lägre.
Lönen blev också lägre fram- Vi tro emellertid att dessa kvinnor för allt genom den dåliga inplacerin- skola inse att värdet av att här icke gen och nu kommer bankoutskottet göres något avsteg från likställighets- med förslag om lika pensionsålder.
principen, är så stort, att de skola vilja Det råder inte alltför stort samarbete hålla på kravet på lika pensionsålder mellan utskotten, och de, som få sitta under förutsättning, att lagen göres så emellan av den anledningen, det är smidig, att en kvinnlig statstjänare har kvinnorna.
möjlighet att sluta tidigare därest hon Nu ha kvinnorna varken lika lön själv så önskar.
Denna möjlighet bor- eller pension med männen, olikställda de förövrigt finnas även för männen, när det gäller förmånerna, äro de lik- - de äro ju heller icke b a n urverk som gå till 67 år a h inte längre, de äro heller icke upphöjda över de vanskligheter, som kunna försvåra möjligheten att kvarstå till den lag- stadgade pensionsåldern inträder.
För närvarande finnes det bara två möjligheter till reglering och indivi- dualisering av tjänstetiden.
Staten kan under de sista sju åren pensionera den statstjänare som vederbörande chefer finna ur stånd att sköta sin tjänst.
Eller också kan statstjänaren sjukbetyg bli befriad från genom tjänstgöring.
Man skulle önska en rätt för alla a n frivilligt få avgå t. ex. tre år tidi- gare i n den lagstadgade pensionsål- dern, naturligtvis med den minskning ställda när det gäller prestationerna De ha nämligen lika pensionsålder och lika pensionsbidrag.
Men det hindrar inte utskottet att tala om den merkost- nad som kvinnornas större sjuklighet och större livslängd kunde tänkas för- orsaka staten.
Och dock förtjänasr staten årligen 300,000 kronor, på att kvinnorna dragits in i familjepensio- neringen, därför att de betala utan att i regel pensioner utbetalas till några efterlevande!
Även i fråga om pensionsbestäm- melserna måste aktionen fortsättas från kvinnornas sida.
Vid nästa riks- dag få vi hoppas att motionsvis få fram ett förslag om rätt att frivilligt avgå tre år före den lagstadgade pen- sionsåldern
MÖDRAVÅRD I OSLO Hon som predikade dasända har tiden glömt ”, så klagade bild av systern brodern bar i sitt denna minnesgoda åhörarinna hjärta På 1850-talet gick genom hela lan- ” För sent lärde vi känna varandra Av ADA NILSSON d e t en andlig rörelse som icke torde vid litet mognare ålder måste haft sin like och icke heller uppre- jag högakta henne a h denna högakt- MÖDRAHYGIENKONTORET och mer blivit inriktad på arbete för pats Där den växte dig fast, förändra- ning steg slutligen till beundran, då i Oslo har varit öppet snart ett år, folkhälsan des de sociala förhållandena och livet jag fått läsa några av hennes uppsat- Det kunde därför vara av intresse att Föreningen har under dessa 30 är blev ljusare och bättre Den bröt men ser, som omisskänsligt röja ett stort se hur verksamheten bedrives och hö- gått sir segergång in i var liten fjord dittills starka skrankor mellan höga snille och som nästan påminner om de ra, vilken erfarenhet arbetet där givit och var undangömd bygd r u n t hela och låga, mellan över- och underord- gamle profeternas språk och bildrik- Det är den för Tidevarvets läsare Norge från Nordkap t i l l Lindesås.
nade Det andliga givandet var icke het.
Hade ödet förunnat oss att än- väl kände fru Katti Anker Möller, Den räknar visst över 500 förenigar med nödvändighet bundet till ämbete nu en gång träffas, hade vi trots våra som i närmaste samarbete med ” Ar- och c:a 80,000 medlemmar.
och till kön Och i fråga am innerlig stora olikheter troligen blivit syskon i beiderpartiet ’ grundat företaget.
Det Den har utfört eft stort arbete för känsla för samhörighet och gemen- ordets skönaste bemärkelse.
Jag blev äges visserligen av ett aktiesällskap utbildandet av sjuksköterskor och or- skap återspeglades mångenstädes bil- stolt över att äga em sådan syster, a b men f r u Anker-Möller är dess ordfö- g n i s t r a n d e av sjukvården i stad och den av den första kristna församlin- nu.
- Det sista brev hon rande.
på land.
gen.
De stora väckelsemötenas tid be- troligen skrev här i livet, var till mig Den top på allvar upp kampen mot En resande från Stockholm har gynte och människor färdades långa Det var kärleksfullt långt över min tuberkolosen medelst upplysnings spri icke lång väg från stationen upp vägar och underkastade sip dåtidens förtjänst, a h jag hade redan påbör- till Övre Slottsgatan 23, där kontoret dande, inrättandet av sanatorier och resbesvärligheter för an höra de tala- jat ett långt svar, då sorgebudet kom ir inrymt i ett mellanting mellan van- plejehem i stor utsträckning Fri- re, som förmådde giva dem vad deras V a r t h ä n?
- Hava vi någon gemen- lig butik och kontor, 2 tr. upp i en luftskolor för svaga men icke tuber- själ begärde skap med den värld vi lämnat?
kulösa barn ha inrättats på flera håll Så reste greven och grevinnan Le- Frågor som aldrig blivit besvarade - stor kontorsbyggnad.
Amelie von Broun Den av Oslokretsen upprättade fri- wenhaupt på Carlslund invid Väster- Amelie gick bort, då hon stod i be- Bakom disken sköttes expeditionen luftskolan, belägen på en skogsås med Kring en källa vid Penningberget i ås ned till Karlshamn sommaren 1855 grepp att få förverkliga vad hon äd- av Söster Caspara en äldre sköterska härlig utsikt över fjorden var ett sant Karlshamn fanns en gång en liten för att höra Amelie von Braun.
Det last tänkt.
med synnerligen klokt och vederhäf- nöje att se, och gör sanitetsföreningen vacker park med viloplatser Ovanför djupa intryck hon gjorde finnes be- Villigt erbjuder jag mig att be- utseende " väggarna hängde en och framför allt Oslokretsens ordfö- källan var i stenen inhugget namnet varat i tacksägelsebrev från dem till nomgå hennes efterlämnande hand- hel del upplysande plancher av ame- Hippokrene - sagans namn på mu- deras värdfolk i den lilla staden.
rikanskt ursprung, och al- möjlig lit- rande Fru Anna Dahl, all heder.
skrifter och sedan efter bästa samvete Med kännedom om hennes initiativ sernas heliga källa, som sprang fram I m annan åhörares skildring heter utgiva dem, naturligtvis i förening teratur om sexuella frågor, moderskap och arbetsförmåga var det ej heller där Pegasus en gång med sin hov rå- det: ” Tror någon, att präster och rätt- med sakkunnige män.
och barnavård fanns till påseende underligt att då Sanitetsföreningen be- kat göra en rämna i klippan.
trogne män tyckte illa om an den Lev väl älskade far och förgät Även en hel del voro till salu, särskilt slutat taga sig an de blivande mödrar- Planteringen gjordes på en tid, kvinnan trädde in i deras ämbete?
ej den eviga vinsten för dem som fått små populärt hållna broschyrer om na i Oslo orden skulle följa på hand- då man svärmade för klassiska gre- Tror någon att de ogillade vad hon dö. ” Wilhelm.
” Spädbarnsvård ”, (Dr Collet) Moder- ling.
kiska myter, och frågade man vilket skapets frigörelse (Fru Anker-Möller) Barnläkare Dr Kerstin Utheim-To- namn som var förbundet med de vack- sade?
Nej, där stodo prosten och Det var på våren 1859 som Amelie adjunkten och grannprästerna och von Brauns stoft jordades på Karls- Fru Stopes brev till Strävsamma Mö- verud reservläkare på Rikshospitalets ra anordningarna, fick man till svar: många skolmästare, alla hörde de upp hamns kyrkogård.
Hon följdes till dre, Begrænsning av Börnefödslerne barnavdelning - har närmast planlagt Wilhelm von Brauns syser, märksamt på Alla lärde något av det- graven av många vänner och runt om Sundhetslære för unge kvinder m. m. arbetet.
Wilhelm von Brauns syster!
For ta Guds sändebud, ty hon predikade i landet höjdes tacksamma tankar och man närmare efter hennes liv och väldeliga och hon uppbyggde och ord vid minnet av vad hon förmått gi- visar det sig an Amelie von stödde kyrkan mera än någon annan.
va dem som längtat efter m profet hetsforklær ” och spædbarnsutstyr till Stomatol och puderaskar ” Någon pynt första levnadsåret, dö redan under Braun som är glömd, medan brodern Och allt folket, som fyllde hela kyrk- som talat det språk, som just de för- första levnadsmånaden, sluter hon till åtminstone lever i litteraturhistorien, backen!
Ack, de stodo där fängslade stått och som därför kunnat giva att anledningen därtill bör sökas hos var en person av ojämförligt större lö- av den stora kraft, som utgick från kraft och tröst och uppmuntran för modren och att genom lämplig vård av dighet och av större, ja häpnadsväc- denna märkliga kvinna de förundra- den väg som återstod.
Hon var av det mig vid små praktiskt inrättade paket, modern spädbarnsdödligheten förbätt- kande stor betydelse för sin samtids de sig över den visdom, som talade!
stoff, som de andliga ledarna danas nödvändiga ras Hon vänder sig särskilt mot andliga liv Så var det ock med skarorna på andra av.
E.
H. mödrarnas val av föda och håller före Amelie von Braun hade såväl som platser.
Ingen ville gå miste om ett duk, bomull 2 borstar tvättlappar, xeroformgas, barntvål och barnsalva att den så vanligt förekommande en- sin beundrade och berömde broder enda ord och fylld av evighetstankar gelska sjukan, som särskilt manifeste- druckit ur musernas källa Men från och föresatser att börja leva helt på Vidare fanns där barnvåg till uthyr- rar sig i tandrötan - skulle kunna fö- Hellas drogs hennes ande till det he- nytt gick man därifrån Ingen började ning, flaskor, nappar, spädbarnskläder och många andra t i l l kvinnohygienen rekommas genom att mödrarna under liga landet och från källan som profe- tala om jordiska ting på vägen hem, havandeskapstiden sättes på en ratio- ten med sin stav slog fram ur klippan nej, den dagen och många dagar där- hörande artiklar nel diet, eventuellt understödd av hämtade hon under senare delen a v efter hörde man i sitt inre biott rös- Och så till slut fanns där även, som lämpliga läkemedel såsom kalksalter sitt liv sin vederkvickelse ten från ovan och många hörde den det står i prospektet, ” Midler til fore- m. m.
Från stenen vid källan Hippokrene sedan för hela livet.
Sådan makt byggelse av svangerskap for den over- I samarbete med sin man Tandlä- i den idylliska Blekingenaturen går hade hennes tal. ” anstrengte Mar. "
Med lugn saklighet utan sensation kare Toverud har hon planlagt en stor vägen fram genom den vackra Asa- I religiösa kretsar i Stockholm och på andra platser blev fröken von redogjorde Söster Caspara för konto- i sluttningen Asarums kyrka Braun snart nog kind och uppmärk- rets verksamhet, Flertalet av kontorets ran sin rätta diet, är det icke värt att står en annan stor sten vid vilken sammad.
Även de som inte gillade besökande hade haft många barn.
Nå- de i sinom tid uppenbara sig med hål Amelie von Brauns namn är knutet, hennes andliga ståndpunkt drogos in- gra barnlösa hade på det hela taget al- i tänderna hos hennes man den kallas In i dag för hennes ” pre- nanför den magnetiska ringen.
Som drig kommit och gjort några förfråg- Och den riktiga födan ja, det ir dikstol ” liga tyckte hon var för ” lagisk ”, an- ningar, vilket ju i hög grad tyder på Hon predikade nämligen.
Vi sena- dra funno henne för evangelisk.
Men - mer frukt o. exem- att kontoret i sin verksamhet träffat pelvis grönsaker, kål, morötter, tomater s. v. re tiders barn möta i diskussionen om oberörd av kritiken, orubblig och lugn just den publik initiativtagarne önska- allt för vitaminernas skull mjölk för kvinnan som präst så mycket oförstå- för predikanterna - - - - - - - - - " * - - - Dessutom såldes en massa praktiska att de flesta från den omständigheten skar och jag överens om.
Särskilt fäste jag lossning en normal för- undersökningsserie över dessa förhål- na invid mera de.
De fiesta förfrågningar, som kon- kalksalter, sammalet bröd, s. k. Oslo- toret fått mottaga, rörde sig ej heller bröd, som fås relativt billigt genom om antikkonceptionella medel utan m y n d i g h e t e r n a s ingripande mödrahygienen och barnavårdsartiklar Allt detta och mycket annat få nu Rent ekonomiskt sett är det menin- gen att ” kontoret ” så småningom skall de ende för denna tanke och motstånd och hinder för dess förverkligande, att vi ha svårt att fatta att på 1850- talet en kvinna fick tala offentligt i blivande mödrarna upplysningar andliga ting, visserligen inte inom kyr- på vejledningsstationerna, som till kans murar, men dock i dess hägn.
kunnat finna allvarligare motstånd Hon skrev även ned sina tankar i andliga nådde in frågor i många och hem.
hennes Särskilt skrifter blev ” Christendomslivet i vår tid " l i s t och begrundad.
Den uppskattades just, sä- ges det, ” på grund av den frihet från antal av tre upprättats av Sanitets- allt partisinne, den kärlek och inner- foreningen i samband med förut be- liga önskan att genom sanningens ord fintlig mjölkstation d.
v.
s. vad vi me- från prästerligt håll, ehuru fördomar- gagna sin samtid ”, som besjälade dess na med mjölkdroppen Vejlednings- na på detta område dittills suttit i författarinna En teologie kandidat i stationerne förestås av läkare mad bi- orubbat bo.
Amelie von Braun måtte Uppsala skriver till den förut nämnda träde av sjuksköterska.
Även å dessa i sitt väsen haft så mycket av överty- grevinnan på Carlslund an ” här kal- lämnas vägledning och rid om spill- gande andlig kraft att hon förmådde las dessa teckningar av kristendoms- barnens skötsel kläder och föda.
skapa sig en egen plats och en egen livet blott för ’ boken ’ och är begärligt Redan förut har Oslo h a f t förmå- form for sin livsgärning.
Det är nu läst ”.
nen av en utomordentlig väl funktio- svårt att få en helhetsbild av denna Som motsättning och komplettering nerande medicinsk inspektion över gestalt, som med sina sällsynta gåvor av dessa vittnesmål om A mlie von barn både under, efter och före den som själasörjare och andlig ledare Braun, vilka väl alla kommit från per- skolpliktiga åldern.
Med dessa båda förmådde samla skarorna till frilufts- soner m hennes egen krets och med zon Mitt Oslobesök gällde icke endast företag, har ännu ett steg tagits till gudstjänster på söndagsaftnarna i samma livsåskådning, står det brev Mödrehygienkontoret utan även de av folkhälsans främjande.
kyrkbacken vid Asarum och annor- som skrevs av brodern, skalden Wil- Norge firar sin nationaldag i bar- städes Den sista troligen som torde helm von Braun, till den gamle 79- Norske Kvinders Sanitetsforening upprättade Veiledningsstationerne for nets och ungdomens tecken, ty den 17 ha rörelse hört talade henne därom predika är och nu som död.
med Det årige fadern, då Amlie rycktes bort av döden.
Det är ut i många avseen- vardende mödre.
maj är ungdomens och barnens dag Sanitetsforeningen har en lång och Men norska kvinnor ha förstått att är ur hennes barndomserinringar och den gripande dokument ur del mänsk- Norges framtid framförallt ligger i ur gamla brev och dagböcker, som här liga själslivet, men här skall återgivas hedrande verksamhet bakom sig Stiftad av Fru T, M. Qvarn 1896 ett frisk och starkt släkte och att den och där de linjer kan plockas fram, blott några rader för an belysa den från början med närmaste må att samhälleliga omvårdnaden måste sät- som ge konturen till en bild av Ame- skaffa ” Sykematerial for felt ” och tas in på en så tidigt stadium som lie von Braun ” Varje ny generation för sårade vid eventu- möjligt Deras målmedvetna arbete som växer upp lär känna hennes bro- ders sånger och dikter men den Gu- ellt krig bar dess verksamhet allt mer härför är ail heder värd genom vinster på försålda saker kun- na bära sig själv och Söster Caspara hade gott hopp att detta redan skulle inträffa i år.
Pa min undran om e j myndigheter- na lagt några hinder i vägen för Mö- drehygienkontoret berättade Syster Caspara att hon en gång hade blivit uppkallad i polisen och fått redogöra för verksamheten men sedan hade in- tet vidare avhörts utan arbetet torde nu få fortgå utan störande intermez- sjuksköterskor ett
- Innan utgivandet av följande diktsamling Septemberlyran (1918) genomgår With Södergran en andlig kris, en inre pånyttfödelse, " en jor- disk september ger henne en ny lyra ".
” Livets tre stora gåvor: fattigdom, de beskärdes henne rikligen fattigdo- Klarseende utväljer diktaren härefter ensamhet, lidande skatter endast den mens och ensamhetens gåvor.
Faderns sin enda, alltbetydande uppgift.
Fram- vise till deras egentliga höga värde ” bortgång, krigets följder kommo hen- tidsförkunnelsen fyller henne med all- Edith Södergran Brokiga Iaktta- ne och modern att bosätta sig på Ian- varlig, sträng extas och driver henne gelser.
det p i finlandssidan gränsen.
- " I till yttersta självförnekelse.
Den gu- Under världskrigets åtminstone för ett litet kyffe vid en rysk träkyrka i domliga ingivelsen är en befallande Finland period av andlig isolering, för- den karelska gränsmarken lever en ung kraft hon är dess villiga, segrande nams oväntat den inträngande klangen kvinna Med en liten rödkindad tant verktyg: av en ny och okänd diktarlyra.
En som är hennes mor " - skriver härom helig iver avlockade snart instrumen- skalden Diktonius i den unglitterära ” Sällheten rörde nämner vid detta sig dödligt, änne, som tet genom ofta förvirrade, men ald- tidskriften Ultra.
Han tecknar vidare rig döda toner starka mäktiga ska- hennes porträtt: ” Ingen kropp, men ett genom mina av läppar strömmar hettan en gud. "
parhymner, framtidsförkunnelser.
Den ansikte med en mun som ler under- Borta äro lyrans lekande melodier.
unga skalden var Edith Södergran, bart Egentligen blott ansikte.
Egent- För vårt avlägsna land var hon den igen blott denna leende mun.
Och Varje sänt svärd!
ton blir Varje ett stridsrop, dikt blir ett ” sönder- himla- känsliga mottagaren av andliga gnistor ögonen Edith Södergrans första och till rivandet utav dikt, icke dikt, men klo- från litteraturrörelserna ute i den av kriget prövade världen.
Edith formen enhetligaste diktsamling ” Dik- märken ”.
Diktaren blir en Södergren blev för oss banbrytaren, ter " utkom 1916.
Ehuru där förnams ” flammande, nerrivande ande med gränslösa vingar, föregångaren för morgondagens ännu en främmande röst, som förvirrade knappt anade diktning.
I början oför- och väl något skrämde gav denna bringande sorg, melankoli, avsked och död. ” stådd och beledd.
Men resan nu vand- henne tidigast förståelse.
Den andades En d i k t a r e - - ” rad endast två år efter hennes förtidi- dess magiska naiva innerlighet enkel Den väg hon nu måste vandra blir TVÅ DIKTER riken Om sökande Edith i Södergrans hennes spår.
personliga och trädgårdar gripbar l y som s s a i och folkpoesin.
sörja, stjärnor Gamla ödesdiger: ” Inga idylliska stigar leda mer till hundraåriga hem.
av EDITH SÖDERGRAN förhållanden och öden vet man föga, klinga, skogens, strandens, havets och Hon växte upp i Petersburg och i dess alla unga rönnars vänskap är hemlig- demonernas gång är en annan, demo- nernas gång Mysteriet Den stora trädgården storstadsförhållanden utvecklades och hetsfull och öm Någon gång bryter stärktes hennes självständigt frigjorda fram en djupare underton.
Diktaren är solarnas hjärtlösa Leksaker äro alla människor, vi äro alla hemlösa vandrare rymden. ” gång genom personlighet.
I sin diktning minnes vaknar äroviss och famlande och sa- Leksak var jag själv igår alla syskon (Fragment.)
hon detta Petersburg, ” före de djupa lig blott av att vara I landet, som är I dag är jag den som öppnar mysteriet Nakna på vi I trasor med vår rensel.
såren de väldiga ärren.
före föryng- oåtkomligt för döden.
Bilderna bli mäktiga, gammaltesta- Jag vill att alla skola komma till mig, ringens glömskebad ”, det Petersburg, ” När man frågar mig, om lyckan varit mentliga, mångtydbara.
En gnister- jag vill att alla skola höra hur mitt hjärta men vad äga furstarna i jämnbredd med oss?
hammare ” hugger ut ord i hennes själ: här, från vars tinnar hennes barndoms for- slår.
Skatter strömma till oss genom luften trollade fana vajar: skakar jag på huvudet och ler: ” ” Jättar, bären stenar från världens Eld o&lt; * blod och framtidens smörjelse som icke mätas med guldets v i k t ändar!
skolan Stad, du vist välvda, du har icke bru- lyckan är långt borta, där sitter en Ju äldre Vi bliva ung kvinna och sömmar Demoner, hällen olja under kittlarna!
I mottaga ur mina händer tit mitt hjärta, ett barnatäcke, Vidunder mät ut måtten med din Hela mänskligheten vill jag viga åt fram- desto mera veta vi att Vi äro syskon alla dina människor komma från step- per, lyckan är långt bora, där går en man stjärt!
tiden i skogen och timrar sig Resen er i himlarna heroiska gestal- Mina flammande rader skall varje barn Vi hava ingenting annat att skaffa med den även den gråaste, tystsaste, tristade steppen en stuga.
ter, läsa övriga skapelsen Här växa röda rosor kring bottenlösa ödesdigra händer begynnen edert Jag skall omvända alla till en heligare gud än att giva den vår själ är öppen för vinden.
All vidskepelse vill jag sopa ut med en brunnar.
.
verk! ” Stad, du lidande, du är helgonbild, (Framtidens tåg.)
ljudlös kvast.
Om jag hade en stor trädgård (Den speglande brunnen) stad, du kvalmiga, kvalfulla, du har skulle jag bjuda alla min syskon dit djup, Det brinnande hjärtats längtan gäl lntet yttre versmått förmås omsluta all l i t e n vill jag hånade döda där v i djupsjöfiskar andas.
l a icke lyckans gudinna med de slap- inspirationen.
Den lyder sin egen inre Eder stora arm vill jag stiga uppå: hans Var och en skulle taga med sig en stor huvud skatt.
(Fragment.)
pa dragen: rytm och lag.
Diktonius skriver: vill jag stinga med mitt svärd Hon minnes tågen som med hän- förda vimplar blixtrade förbi till Ber- ” Lyckan har inga sånger, lyckan har ” Skenade, löddriga, svarta hingstar, O, du mitt goda svärd, som jag har fått Då vi icke hava något hemland kunde vi bli ett folk.
inga tankar, lyckan har en ung kvinna i tyglarna, de strama från lin-Paris-London och ofta och för ingenting.
tyglarna ”.
De föra henne långt ut Vi skola bygga ett galler kring vår träd- himlen, jag kysser dig långa tider förde henne med sig ditut eller till fäderneslandet Finland.
Ge- - - över diktningens kända råmärken upp- Du skall icke vila gård Känner du smärtan?
Hon är hopp- åt mat undret, framtidsvisionen, poe- trädgård, där gudar att intet ljud från världen når oss nom modern-vännen, som var ovan- fullt leende med för- siens nya obrukade jord, ljusomstrå- innan jorden är drömma Ur vår tysta trädgård l i g litterärt intresserad, ägde hon ti- gråtna ögon.
lade vidder!
vid underbara bägare.
skola ti giva världen ett ny+ # liv.
Redan till i världslitteraturens ungdomen nådde Smärtan ger oss allt vad vi b e h ö v a Efter ” Rosenaltaret ” (1909) och d skatter.
i g nyckeln (Smärtan.)
aforismerna, ” Brokiga Iakttagelser ” Edith Södergran geniets snabba mog- nad och det uppflammande själsliv, Till och med kärleken.
Och då sak- utkommer 1920 Edith Södergrans sista skriver hon ännu några dikter, av Och månen spinner sin underbara väv, vilka en par i sin tid ingingo i Ultra den blommor älska som icke sällan förebådar döden.
nadens bittra slingerväxter krypa in Edith Södergran var märkt av en tä- i henna famn har hon ” ett enda namn kämpar ännu, men är segerviss Den och vilka präglas av en stilla, förkla- och månen spinner sitt sagolika nät rande bröstsjukdom.
Till detta lidan- för allt och det är kärlek. ” sälla övervinnaren av det förflutna rad skönhet.
I dikten ” Månen ” be- kring allt som lever.
har funnit möjlighetens enda, utsta- sjunger hon i förkänslan av sin egen Och månens skära mejar blommor av kade väg.
Evighetskänslan, den kos- bonging.
dödens hemlighetsfullhet: i senhöstnätter, miska samhörighetskänslan höjer dik- ” Vad allting som är dött är underbart och alla blommor vänta pa månens taren över livets tillfälligheter: ” då och outsägligt: kyss i ändlös längtan. ” jag trampat all slump med min fot ett dött blad koch en död människa skall jag leende vända mig bort ifrån och månens skriva.
- Undret är fullbordat.
Geniets livet ”.
- ” Det är detsamma när Och alla blommor veta en hemlighet unga vishet har i ödemarken omvand- det sker ” - - - och skogen den bevarar lat fattigdomens ensamhetens och li- Kort före sin tidiga död, det är att månens kretsgång kring dandets trefaldighet till oförgänglig midsommardagens 1923 före den vår jord dikt andlösa stund då solen står I zenit ” är dödens bana.
Märta Schulz-Cajander.
- och äro vi - ” - - - - - - - - - - och mest fulländade är här förklarad, - - observerat det som en journalist, öpp- skimrande eller fula höljen, lärdomens varaktiga vänskapsförbindelser med nar han nya Turn.
nej nya världar, eller okunnighetens, känslosamhetens, gala, starka kvinnor.
Men hur hett bakom det skådade.
Varje liten detalj tafatthetens eller företagsamhetens.
hans blod brusar, och hur plägad han låser upp en port, genom vilken mänsk- Den som själv är en värld av ” fön- känner sig därav, förväxlar han var- lighetens liv strömmar in.
Judaland, ster ”, hoppar inte lätt ut genom något.
ken detta eller den tillgivenhet som Egypten, Germanien, Gallien, alla Ty tillvaron tränger sig på honom an- slösas på honom med den stora för- sekler, alla religioner, hela vårt släktes då, denförutan.
lösande kärlek, som aldrig blev hans ” Min själ skådar genom alla tänkare och kännare.
Och många av konst, vetenskap, geografi, handel, Det ser Ut som en gåta, detta: en Han är för vaken att handla miste sina fönster. ” (Amiel.)
dessa samma främlingsuttryck finna samhällsformer, varje bidrag från for- ömhetshungrande, som aldrig vinner och därför måste han föredraga Är det verkligen ur " En drömmares vi igen.
Men reliefen för dem har bli- dom och fjärran i den brokiga bilden rig brud och hem, fast allt detta lig icke handla.
dagbok ” man hämtar uttrycken för en vit m annan och ny.
Ty bakom allt av ett ögonblick, allt detta står lika närmare inom hans räckhåll in för de Sam om nu det nödvändigtvis vore detta nå vi nu ea man med kött och tydligt och påträngande för Amiels flesta andra, en insiktsfull bedömare handling eller verk, som människorna sådan andens högsta vakenhet?
” Drömmare ” - så kallar han sig blod, en mera mångsträngad och väl- synorgan, som själva sinnesintrycket av politiska rörelser och händelser, kalla så - Med alltför stora ofta själv, och det namnet gav hans dig ande, m vaken proberare av livet for den ordinäre åskådaren.
Av varje som aldrig kan taga parti; en profes- mitt miter han för att vara tillfreds kongeniala svenska tolkare, Klara Jo- och tingen, som på ett helt annat sätt färg och ton och typ blir en seklernas sor, som inte skriver lärda böcker, en genom att giva världen några lärda hansson, också åt detta ” väsentligt för- ger oss insikt i nödvändigheten av sin melodi, med dallringar inåt mot ett tänkar, som inte lancerar något tän- luntor.
Han kan inte ens i sina före- nyade " urval ur Henri-Frèdéric Ami- tillvaros art. ” Det är inte så angeläg- oändligt fjärran.
Det är som förmåd- kesätt, en de tusende möjligheternas läsningar för studenterna göra alla de els dagböcker, som föreligger i den get att man kan, men det är viktigt, de detta öga överallt tränga igenom människa, som avskyr handlingens be- små lärda parenteser vid sidan om sa- syutkomna sjätte upplagan.
Men kal- a n man inte vanställer sin typ, att man till urgrunden.
Det är en siares öga, gränsning.
ken, som bruka låta lärdomen skyla lar man detta väsen drömmande, då förblir trogen sitt ideal och a n man men icke aning, utan insikt heter dess Och dock har han själv last sin gåta bristen pa rsultat, hällre må man leva måste man råka in i den gamla för- skyddar sin moral mot försämring och inriktningsart.
All hans håg och all hans kraft.
alla i den vanföreställningen att han är bryllande frågan, om törhända icke förnedring. ” Men om redan själva vetandet - hans organ äro så inställda mot det okunnig vilket han minst av allt drömmen, när allt kommer omkring, Låt oss med at av de nytillkomna det vetande, som blivit ett med väsen- absoluta och totala, att varje partiell är.
” Att samla på gamla luntor att är vakenheten och döden livsbefriel- dagboksbladen följa Amiel, när han i det och gått in i ögonen, såsom det och brådstörtad avskurenhet från ide- föräta sig på papper har rent nå- s e n - - - Scheveningen kastar ned intrycken gått in i nerverna och blodet - låser alet genom en handling för honom ter got osunt och bedrägligt.
Frossare I de föregående upplagorna, där från en promenad.
Ingen skiftning på upp kring denna världs företeelser, så sig som befläckelse.
Detta kan stund- efterlämna inget minne och det är m:lle Mercius retoucherade urval var himlen undgår honom och ingen i att man ser dem i oändliga samman- tals te sig som egoism och studtals rättvist. ” källa, blev det företrädesvis det sprö- landskapet, men heller ingen i folk- hang, vidgas dock livets glob i n mer som vanmakt; men hur det än ter sig, Men om det också ser ut som på- da världsfrämmande, trånande och livet.
Sedan han målat det brokiga åt djupen till genom förståelse, som ligger däri, trots allt, något av den got negativt, detta att aldrig in handlingsfientliga, som kom fram i vimlet som at konstnärsöga ser det låter denne andligen vakne avslöja uthålliga väntans styrka.
Han möts ” ett ämne ” med alla dess logiska till- dagen som själva väsendet h a denne och lyssnat Ut det som en musiker och den psykiska verkligheten bakom alla av mycken ömhet, han har djupa och behör: någon lärd volym så hänger Emilia Fogelklou: Amiel - de tusen möjligheternas människa att - - - av ruta i
med anledning av den berömda inter- vjuen En av dem, som fått bedöv- ning av professor Brandt i hans pri- Dr Tove Mohr, en dotter till fru till ett leende och få fram ett glatt vatpraktik, frågar, varför han där ger sådan bedövning utan minsta invänd- Katti Anker-Möller, är underläkare och muntert svar på hans frågor anser det både onödigt vid ett barnbördshus i Norge.
Under Trollar Ni eller hotar Ni dem?
ning, när och skadligt för de kvinnor, som läg- det år hon arbetat där, har eterbedöv- frågor intervjuaren.
ga än sig på den stora kliniken ning förlossningar vid sista blivit stadiet något även vanligare av normala är Men professorn förklarar, att det En annan hänvisar till att någon förut En städerska på en av de dag- behövs inte.
skillnad mellan rika och fattiga icke liga tidningarna i Oslo, som besökt kli- - Här har jag 1,500 barnsängs- fanns på det stora barnbördshus i niken berättade, sedan hon återkom- kvinnor om året och hör aldrig ett \ Vim.
där hon legat.
Där gav läkarna mit till arbetet vilka nya välsignelser, ljud ifrån dem Tror Ni icke, att jag alla om tvättgummor eller förmögna, som kommo barnsängskvinnorna till vet, vad jag talar om?
den lindring, som en eterbedövning del.
Och så spred sig ett rykte, att skötsel under sista stadiet skänker En tredje beklagar professorn för på bemälda barnbördshus kunde man skrika heller inte, Det är bara fjan- smärtfritt få ham Men då tog den indignerade över- tigt fruntimmersprat, förbannat höns- de dagliga kval han tydligtvis måste uthärda Alla förneka de professorns läkaren til orda för att, såsom har kackel allt detta tal om smärta.
möjligheter att verkligen kunna mäta Det är självklart att professorn och värdera barnsängens smärtor.
De uttryckte det: svalka damernas heta iver Barnsängskvinnorna fingo visst under sådana förhållanden med förakt låta sig icke nöja med hans högmodiga inte eterbedövning annat är i enstaka bortvisar tanken på bedövning.
hänvisning till att han har 1,500 fall - Varför skulk del behövas?
fall.
Att dessa fall blivit litet vanli- om året på sin klinik gam sista året betrodde p i den kvinn- Naturligtvis för att lindra plå- Låt oss få fler kvinnliga läkare, blir liga underläkaren.
Eterbedövning gorna, säger intervjuaren.
sammanfattningen av deras önskemål skulle aldrig bli regel på hans tid.
- Det är alldeles onödigt svarar Den är förresten intressant den frå-: Hur kan professorn veta det?
Normal födsel är ett fysiologiskt till- professorn.
Tror Ni inte a t t jag vet stånd, som man inte skall gripa in i, det.
Naturen har så vist, Finns det ett instrument, varmed allt är vist ordnat av naturen.
Han a n det vid normala födelser icke är man mäter smärtor?
M a n kan unge- kallar aldrig de födande kvinnorna för värre för en kvinna att föda ett ham, färligen jämföra två personers reak- patienter, för det är de inte.
Däremot än för en man att gå på w. c.
I ut- tioner inför smärtan och genom öv- förbjudet han inte kvinnorna att skri- landet brukas aldrig bedövning utan ning slutna sig till.
att en viss reaktion ka ifall de p i den vägen skulle få ut- möjligen i Amerika, där läkekonsten svarar mot ett visit mått av smärta lösning för sina smärtor, Han tar star så lågt att någon jämförelse (med Men smärtan själv, nervernas mått av inte deras skrik illa upp.
Han lär sig Norge) icke kunde göras.
påfrestning, hur mätes den?
snart att skilja på skrik frampressade Om det finns möjligheter att på Nåväl ingen tror väl att professor något sätt värdera smärtan, så är det av verkliga smärtor och på onödiga Brandt sade allt detta ostraffat skrik åtminstone säkert, att de barnbörds- I ett påföjande nummer av Dagbla- En som inte tillåter barnsängskvin- det avrättades han värdigt och skick- professorer, som alltid föra talet om norna att skrika är däremot professor ligt av fru Hanna Castberg - von der naturens visa ordning p i tungan, icke Brandt, överläkaren vid ” Kvinneklini- Lippe.
Hon gav allt erkännande åt använda sig av dem Och det är andra ken ' ' i Oslo.
hans stora organisatoriska förtjän- frågor än de rent teoretiska, som väc- genom den betecknande episoden Han lär ha byggt upp ett förträff- ster och skicklighet som läkare men l i p barnbördshus där allt är så väl- fordrade hans avgång från posten som i Norge.
ordnat att inga barnsängskvinnor överläkare då hon ansåg, att en per- Finns inte också här i Sverige en skrika, och inga småbarn heller En son som givit prov på en sådan cyn- orättfärdig skillnad mellan fattiga och kvinnlig journalist besökte professorn icke var lämplig att utbilda läkare rika barnsängskvinnor?
Kunna icke uppe på barnbördshuset och gjorde och barnmorskor eller enväldigt här- de förmögna med några tior köpa sig, en rond med honom där.
Där före- ska över klinikens hjälplösa patienter väl icke befrielse från smärtorna men.
kom över huvud inte barnsängar.
under de allvarligaste och smärtsam- lindring av dem?
Kvinnorna vandrade tysta, utan att ge maste timmarna i deras liv.
Gör vetenskapen och gör det all- ljud av klagan från sig rastlöst fram Hon frågar honom om det är sant, männa allt som kan göras för att hjäl- och tillbaka var I sin lilla cell.
Då att han instruerat sin personal att gå pa kvinnorna genom hela barnafödan- professorn kom in, sökte de, berättat omkring och skrämma kvinnorna till dets process så, att hon och barnet intervjuaren.
dra sina stela ansikten tystnad med hot om a n de annars inte båda fara så väl som möjligt?
bli hjälpta alls Avfärdas inte detta problem allt för På den frågan har - icke profes- ofta med att naturens ordning inte bör sorn men - en patient svarat i tid- störas?
På intet annat område här- ningen: Vi måste nog snällt låta bli skar numera naturens ursprungliga a n skrika, ty om v i skrika det minsta ordning inom det moderna samhället.
säga läkarna, att de e j kunna hjälpa Självfallet blir det därför inkonse- oss, förrän vi äro alldeles lugna, men kvent att lämna naturen spelrum bara inte förstår Jag varför vi icke kunna på ett område fa tjuta och stöna som vi vilja, när Men det torde heller inte gå i läng- det verkligen hjälper Smärtan måste den att praktiskt hålla uppe denna ha sitt utlopp!
åskådning.
Den hårda nödvändigheten Brandt säger, att det är en bra kommer, när moderskap blir frivillig prövning på en dams bildning om hon sak, att tvinga fram en annan be- skriker eller icke i barnsäng?
handling av kvinnorna än den, som Jag tänker en direktörsfru och bestås dem av den talrika typen en tvättgumma känner precis likadant Brandt Typen lär få lov att Mi höv- i ett sådant ögonblick, riper en pro- lig och mänsklig och kommer att fin- också an.
fessorns förra patient.
Det är lika " - att det ": - vid barnsbörd han - När barn- sängskvinnorna få ordentlig - ordnat allt kas ism - - det samman med hans kallelses posi- ett oförblommerat sätt som rentav be- tiva nödvändighet Han var icke ” un tar en andan.
Men också den enkla génie stérile ”, som Scherer skrev i fö- godheten får sitt avslöjande (Man är retalet till de tidigare franska uppla- tacksam att i det nya urvalet få be- gorna.
Med avståndet i tid, förmå vi hålla obeskuret den underbara beskriv- bättre varsna väldigheten i det andliga ningen av den l i t e besvärliga kusin universum, som Henri-Frèdéric Amiel Julie - hon, vars tanke är så skum, osynligt Kick och bar på sina trötta men vars själ är så full av ljus.)
skuldror där nere i det honom så Amiels hela inställning mot tillva- främmande Gènéve, här nere i denna ron, med dess aldrig domnade krav på i jämförelse med honom så det absoluta och totala, är religiös slumrande och blinda människovärld.
Utom Geijer (i Människans historia) Anade Fredrika Bremer rad denne är han såvitt jag vet den ende, som Atlas har för ett herradöme, när hen- med klarhet uppställt kravet att flytta nes erinring så tydligt och klart Iter- kristendomen från det historiska om kallade honom bland alla de många i rå d e t in på det psykologiska Det gäl- ” Gamla världen? ” Han var inte en ler att lägga ” fingret på det samvets- som längre behövde välja ” ämnen ”; ur tillstånd som är den ursprungliga cel- - - varje dagens nu och varje mötande ting, tanke eller v i m, kunde han bor- ra signed till den innersta urgrunden Denna nya upplaga avslöjar ännu märkbararare än de äldre det blickens genomträngande blixtljus.
som låter honom skala loss allt vad som heter sken och illusion till en nästan hemsk nakenhet H a n kastar inte bort ” ska- len ”, ban ser också där alla dr sling- rande trådarna.
Litterära berömdhe- ter, nationer, åskådningar, historiska rörelser - d e få sin diagnos ställd på varit för denne längtare a n - - i reli- genom svek mot vi tänkte och visste att en av oss skulle dö Vid våra fötter plötsligt stod en ängel vit som snö.
I den ena handen en lysande lilja han bar, i den andra en dödskalle var.
Och Och ti glömde för synen det sjuka blodets brand vi sträckte båda mot ängeln i värjan vår skälvande hand.
Och han fattade hennes, men mig gick han förbi ...
Då ekade genom huset ett fasans ångestskri Ett fasans skri som skakade huset i dess grund och sedan blev d o så stilla som i en helig stund Och hon såg på mig och sade i skakande gråt: ” Det är jag som skall följa den snövita ängeln åt.
Därhemma var det så tyst under många och långa år; aldrig små barnafötter på mattan satte sitt spår.
Men nu stå blommor i skålarna, nu är det pyntat till fest Och nu tar en annan kvinna det jag har älskat mest.
.
Och inte ett ad jag kunde svara henne till tröst.
Man kom och skilde oss åt, men jag hörde hennes röst och hörde födandets plåga åter ta henne fatt.
hon ropade i vånda den hela, förfärliga natt.
ropade av fasor som aldrig en man har känt, hon vred sig som under henne helvetets eld man tänt.
Och hennes rop dr trängde brännande in i var själ, i nattens mörker mången bad till Gud för hennes väl Hon Mången låg i skakande gråt och bad till Gud en bön.
.
Och i gryningens timme sov hon, befriad och skön Hon låg där så vit och stilla och barnet höll hon i famn så innerligt och varligt Då voro båda i hamn Och mannen stod där bredvid deras bädd Han sade icke ett ord, men Am hade de vildaste ögon jag sett på denna jord Han stod där högrest och trotsig I handen höll hon en ros.
Han lade den vid den lilles kind och gick sedan tyst sin kos Och tysta ti voro.
Och solen steg högt över Smärtornas hus Då kommo de och buro bort dr tvenne utbrunna ljus.
Men samma afton en annan vred sig på rullbårens såg, andra öden, men samma kval brännande över oss låg.
MAJ HIRDMAN.
sin helhetssyn, välja ut och nöja sig Det är BY mycket stort intresse att der på en ny Amiel Men det är inga- med något begränsat, redan givet.
jämföra de föregående svenska upp- lunda fallet.
Ty i den mån hans ande Men de religiösa problem som alltjämt lagorna, såväl som de två franska, blivit väldigare, vaknare och mera pocka på sin lösning utifrån univer- Mercius och Bouviers med Klara Jo- kämpande, får också de från fordom sums och själens nya oändlighet, dem hanssons nya urval och översättning välbekanta fragmenten em ny dimen- icke blott såg han.
Han Scherer redan Om man gör sig besvär att iakttaga, lion och en ny förklaring.
framom dem Och därför är han i skall man finna att denna konkretare vetenskapens tidsåler en det religiösa Amid.
med sitt kött och blod, sin skär- livets föregångare, om också icke dess pa och ursprunglighet i uttrycken och Amiel stod icke i gunst hos Gènéves befriare sina små vardagliga utgångspunkter studenter, De förstodo honom inte.
något av sina många sublima för de psykologiska diagnoserna, fått Nu har själsforskning börjat på allvar I ögonblick, dröjer han inför frälsare gärningen Han ser som det största av allt att med vett och vilja taga på sig begränsning, skröplighet, handling och med vakna ögon gå ner och be- fria de sovande människorna ur deras förblindande och meningslösa villfa- len, upphovet till det eviga evengeliet “ relser.
Han har i mycket föregripit historiska Men dit vet han att han icke når forskningsresultat, som först långt se- nere bekräftat hans iakttagelse över Han är ej kallad att vara befriaren, evangelierna.
Jag skulk aldrig kalla men den i förtid vakne - eller dröm- Amiel skeptiker.
Med alla sina gransk- maren, om man så vill.
ningar och stämningar och sina om- Och kanske är det därför s o m icke flyttningar av gammal värdering, så kärleken men döden blir den stora lever han hela sitt liv i advent i fråga väntade händelsen, då Atlas osynliga om religion, lika väl som när det börda skall få sin eviga rymd och de gäller kärlek.
Hur lätt hade det icke trötta axlarna få vila i Clarens kyrko- gion som kärlek I smärtornas hus Vi möttes en fasans natt i Smärtornas stora hus En rullbår stötte mot min.
Vid nattlampors bleka ljus i en sällsam sekund våra öden vi såg där i brännande plåga på båren vi låg.
gård lägga om översättningen av också det och i vidare kretsar.
Och nu har Ami- förut tolkade Ett och annat ordval, d äntligen fått flytta in i rätt profes- en och annan vändning har i sitt nya sur, i stället för att stå kvar i den så och större sammanhang fått en annan bittert och så ofrivilligt undfångna, valör, och i varje sådant fall har själ- som bestods honom i hans ungdom.
va stilen förnyats.
Det måste repre- Ty den som vill lära själskunskap, den sentera ett oerhört arbete att med alla gör rätt i att skriva in sig vid Amiels de små uteslutningarna och retouche- eget universitetet, som redan har avläg- ringarna från förut, lägga om hela gare i ett otal språk Man kunde tolkningen och urvalet i så att säga nästan önska sig att leva alla de där ny anda.
Det är karaktäristiskt att tjugofem åren, tills resten av de sjut- uppställningen efter kalenderår upp- ton tusen sidorna (1950) kommer i givits - en tidsindelning som verkli- dagen!
Kanske skola vi då åter en gen inte sammanfaller med Amiels gång få ändra måtten på Henri-Fré- ” durée ” Den korta inledningssayen deric Amiel Vem vet?
ger oss textens historia, något som är Emilia Fogelklou.
ganska väsentligt för att förstå den nya upplagans förhållande till de gam- la.
Jag trodde först an det måste vara en överdrift, när man förbered-
Hjälten som voro hjältar eller helgon förr i värl- En fattig man och hans hustru bodde i ea koja p i en hed.
hade varit gifta i den, skulle aldrig ha blivit dot.
om ej deras många år då de till sist fingo en son.
Gran- föräldrar vinnlagt sig om aft giva dem ett narna, som komma för att se på den lille, säreget namn Om v i av en slump giver viskade sinsemellen, att barnet var ett un- vår son ett orätt namn, så kommer han kanske att sluta sina dagar som alla andra.
der ..
Ja, det är nog sant, sade den stolta Men om vi vilja finna det rätta namnet fadern då han var ensam med sin hustru för hans bana genom livet, så skill det det är någonting ovanligt med detta barn, vara skönt som ett smycke av guld a h se sådana himmelsblå ögon han har a h ädla stenar.
vilken knubbig a h fin kropp precis som - Vad säger du om Georg?
Det var ett helgon som kallades så, har jag hört.
en kerub i ett kyrkfönster, Nej, det kunna vi icke taga, emedan Du har rätt, Lukas, och jag tror, att denna vår son har blivit född till världen det finns en slaktare, som bär detta namn for att uträtta något stort.
Han kommer på sin skylt, och han brukar ge dålig vikt.
Josef då.
Det är ett bibliskt namn att växa upp till en ledare för mänsklig- Nej, ty luffaren, som tänkte bränna heten, en vars namn i alla tider skall stå inristat I historien.
Jag ser i andanom hans ner bondens gård, uppgav det namnet på namn präntat med stora, svarta bokstäver polisstationen.
Länge ansträngde de sig för att finna på vita pappersblad.
Vad skola vi kalla honom Vi ha ju ett namn, men alltid när de överenskom- mit om ett passande, erinrade de sig med ännu icke givit vår son något namn! ” Nej, jag kan icke fundera ut ett nog förskräckelse, att någon ond man bar det likaväl som hjälten eller helgonet.
värdigt Nåväl, l i t oss hitta på ett splitter nytt - Vad säger do om Tom?
ett som ingen annan förut har an- Nej, nej, det är alldeles för vanligt.
Sedan hon fåfängt sökt återkalla det vänt a h fördärvat, tag hit bibeln och låt oss se om v i kunna finna något där, sade namn, som kommit till henne i en otydlig den förtvivlade modern.
vision, samtyckte hustrun att hjälpa sin De - - - - - - - namn, - man att finna ett lämpligt namn A,, upp- kalla honom efter någon av deras bekanta, Men även där funno de att alla namn, de verkligen funderade på hade blivit slom använda i deras granngårdar.
reflekterade hon icke på - Det är så, Lukas, att vi ej kunna låta Till sist sade hustrun: ” Lukas jag har Svart på vitt (Forts fr. sid 2.)
Gud bevare fosterlandet, ring.
är allt sen, så slöt fröken Wellin sitt försvarsanföran- Nordens Husmodersförbund firade gens stora sociala verksamhet, där den de och det sägs att kammaren skrattade femåriga existens med ett möte lyckats samla såväl röda som vita ända upp i regeringen.
N u är det emeller- tid inte det minsta löjligt att be Gud be- I Köpenhamn, vilket sträckte sig över kvinnor under sina fredliga fanor, till vara fosterlandet.
Yen del orimliga lig- en knapp vecka.
gagn för hemmens intressen ger i att: på grund av vad sålunda anförts När man nu efteråt tänker över re- Följden av mötet har blivit, att så- sin sultaten av de dagslånga förhandlin- yrka bifall till högerns reservation gar som pågingo - nästan oavbrutet då man i ” den mänskliga solidaritetens namn, närmast den fosterländska ”, yrkar på anslag till m u-båt.
honom växa upp t i l l en av dem.
Jag har morgongryningen skall jag stiga upp och hört berättas, att det är mycket viktigt vad gå ut på vägen och den första man jag en man blir kallad - alla de människor, möter skall jag fråga, om hans namn och under det namnet skall vår son vara känd i alla tider i historiens böcker, pa sten- ah bronstavlor, a h jag hyser starka för hoppningar att den man som är ob fötter Bokförlaget Natur och Kultur: Den i morgongryningen är av den rätta sorten gyllene grenen, av Sir James G. Fra- och att hans namn skall hava värde. ” zer.
Två delar.
Pris pr del 9:50, in- Hustrun kunde omöjligt sova av fruktan att hon skulle försova sig.
Då den första bunden 12:50.
Primitiv själavandringstro, av Ar- gråa morgongryningen spred sin ljus över vid Wachtmeister.
Pris häft.
2:25, den vida heden kastade hon över sig en schal och gick ut på den breda högslätter i n b.
3:-.
Germanerna, av T.
E. Karsten.
emot öster, Plötsligt såg hon i lä av ett snår av doftande ginst nere i ett dike två Pris 2: 25.
Moralisk fostran, av Alf Hildinger.
ben sticka upp, som sågo ut att tillhöra en bortkastad fågelskrämma.
Hon steg Pris 2: 25.
Vårt land under och efter istiden, av närmare och såg ned på en mycket trasig Carl Caldenius Ragnar Sandegren.
man, som sov fridfullt Hon sparkade till mannens fötter och Pris 2:25.
Vad vi veta om ljuset av Osakr han satte sig upp och blinkande.
Insänd litteratur Klein.
Två delar.
Pris pr del 2:25.
Makten i vår själ, av Charles Bau- douin.
Pris häft.
kr.
3:-, inb.
3:75.
En angenäm bilfärd Stockholm-Gävle.
Med sommarens inträdande följer läng- ket som möjligt av vårt land och dess vackra natur.
I våra dagar vill man emel- lertid hellre skåda naturen under en färd med en bekväl lyxbil in att sitta innestängd i en krav järnvägskupé!
En sådan möjlig- het till en bekväm resa har i dagarna bli- vit en verklighet när det gäller en angenäm turist- eller affärsresa mellan Stockholm och Gävle.
På denna vackra sträcka går nämligen en 90 hästkrafters Licilnlyxbil fram och åter medtagande 6 passagerare.
Priset för hela den nära 20 mil långa re- san har satts så lågt som till 12 kronor.
Angående bilens avgångstider och start- plats hänvisa vi till a annons i dagens num- mer Fyra landers husmödrar samlade till överläggning väl Norges som Danmarks husmo- derförbund redan äro i färd med att och ibland l i n g in p i kvällarna - bilda liknande sektioner för upp- mellan delegerade från Sverige, Nor- fostringsfrågor som I Stockholm - ge, Finland och Danmark, kan man även i Finland ämnar man så smånin- konstatera, an huvudintresset denna om taga sig an denna sak och signa- gång koncentrerades p i skol- och len till ett nordiskt samarbetet är given.
uppfostringsfrågan.
Nordens Husmodersförbund lick Sverige hade ju genom bildandet på mötet en fastare organisation ge- av ” Husmodersföreningarnas R i k s f ö r - att stadgekommitténs förslag till bu nds sektion för uppfostringsfrå- nya stadgar framlades och godkändes.
gor ”, vilken b l.
a. har till uppgift att Detta förslag ansågs allmänt hava löst främja samarbetet mellan skola a h de o f t a ganska komplicerade frågorna hem och väcka intresse för pedago- på ett synnerligen lyckligt sätt giska frågor, tagit initiativet till att just denna fråga kom att bli domine- Det var m vackert mottagande vi rande, utländska delegerade fingo av våra Så var onsdagen den 13 maj ett of- danska värdinnor, när v i i nationella Efter två dagars långa och hetsiga de- batter har det italienska parlamentet den 15 maj godtagit lagen om kommunal röst rätt för kvinnor.
Utgången var ej oväntad Visserligen hade Mussolini för ett par månader sedan förklarat, att han ej an- såg, sig bunden av de löften han tidigare givit och hade vidare upprepade gånger i mer eller mindre föraktfulla ordalag of- fentliggjort sin uppfattning om det olämp- liga i att tilldela kvinnorna rättigheten ifråga.
Men ingen regeringschef byter of- are mening än Italiens, och under infly- ande av den storm a h ovilja, som dessa uttalanden framkallade, slag han snart nog t i l l reträtt a h lät det fascistiska huvud fentligt diskussionsmöte utlyst över grupper trädde in i salen och där fun- organet i allt mer oförtäckta ordalag an- ämnet: ” Ungdomens uppfostran och no dem - väl 150-talet - med lyfta tyda att lagen allt motstånd till trots dock utbildning ”, vilket inleddes av talare spädgröna bokgrenar i händerna skulle drivas igenom.
Missnöje har den nämligen väckt på alla från de olika länderna.
Overlærer fru sjungande välkomstsången håll.
Rascisterna, ha genom att först upp- Sethne talade med brinnande entusi- Fortsättningen och avslutningen - Vad heter ni?
sade kvinnan.
lysa om sin avvikande mening för att se- asm om vikten av en omläggning i höllo vad början, lovat och del är med - Jag begagnar inget namn, sade man lan enhälligt r o i l för förslaget, givit ett modern anda av skolsystemet i Norge, tacksamhet och glädje man tinker till- eklatant bevis for hur fullständigt det nu- nen sömningt varande parlamentet saknar egen vilja An- f r u Palmstierna-Ingelman redogjorde baka på de innehållsrika dagarna.
- Vad kallar folk er då?
Ingrid Prytz.
Vad som helst - d e t som faller den ifascisterna, opponera emot att det för de synpunkter, som lett till bildan- omstridda privilegiet genom nuvarande det av uppfostringssektioner i Stock- in det är likgiltigt för mej.
bestämmelser endast komma vissa katego- holm m. m.
Var bor ni då?
rier till del.
Berättigade till kommunal Skolinspektrisen fröken Margrethe andra ord en luffare rösträtt bliva nämligen blott de kvinnor, som fyllt 25 år, och som äro dekorerade Petersén Köpemhamn, höll ett s p r i - Det stämmer Och och ni plockar upp vad skrä- ned krigsmedaljer eller med något av de tuellt anförande, i vilket h a r i likhet som helst och ni tigger och - utmärkelsetecken, som givas för medbor- med folkskoleinspektör Fessing varmt Sakta i backarna.
Jag är en luffar gerliga förtjänster av ett eller annat slag, underströk vikten av, att mödrarna ta- det står jag vid, men har aldrig lagt besla (I) mödrar, som förlorat sina söner i kri- git initiativet i dednna så viktiga fråga.
get, III) krigsänkor, IV) de som genom- på det, som icke varit mitt, och jag begä Öferhuvud taget var det synnnerli- aldrig en sak utan att göra ett slags ar gått elementarskola och med dem likställ- bete i stället.
Jag byggde vagnar, det gjor la läroanstalter, V) de, som i årlig skatt gen glädjande att se med vilken värme de jag, till jag valde att leva på detta sät betala en summa ej understigande 10, lire.
Danmarks pedagogiska värld dfattade och jag var inte på långt när så nöjd sor Husmodersförbundets till samarbete jag nu är.
Ty då måste jag arbeta regel En insändare skriver med anledning av utsträckta hand.
Så yttrade t. ex. rek- bundet, oftast instängd på en verkstad lagens stora fråga: tror Arvin - föreståndare för en där jag hostade och spottade på grund a Det var ett par ord i Torgny Segerstedts dammet, och jag brukade undra vad e nedtryckande artikel i H.
T. av den 20 maj, ” kommuneskole ” på 1,000 barn och människa över huvud taget fick ut av livet Sveriges Försvar, som väckte mig om nat- ordförande i pedagogiska sällskapet - Men nu vet jag vad livet är värt.
Jag se en ” Beslutet att rasera vårt försvar har i ett offentligt anförande: ” Den nya vägarna i solsken ah regn a h ljumm ångt mera Karaktären av en socialistisk tiden skall byggas upp på samarbetet vindar uppliva min själ och gör att ja ros- a h bekännelsehandling än av logisk att möd- känner mig fri såsom molnen, som segl- slutsats av det tillstånd, som rider i värl- mellan skola och hem genom luften.
Är ni då en luffare själv len ”, skriver han.
0, tänkte jag, säger rarna satt denna tanke i system är en I så fall kunna vi göra sällskap så ling Segerstedt så, då är det så.
Han har nästan stor personlig upplevelse. ” Det stora som våra vägar gå i t samma hill.
alltid riktiga omdömen om andra, så vitt slaget stod emellertid p i aftonen den - Nej, jag är m hederlig, gift mor.
de jag kunnat döma.
Vid jag är glad!
Då är 14 maj, då icke mindre än fyra of- är jag, sade kvinnan snabbt, så det tjäna fentliga föredrag höllos över ämnena: ingenting t i l l att tala till mig pa det sättet Hon vandrade hastigt tillbaka till sin det då, om från fredshåll man tycker att ” Husmodersrörelsen i de nordiska län- boning, medan hon hela tiden tänkte p i den det är fattigt och ynkligt och stympat - derna ” a h ” Vårt ansvar inför ungdo- fattige mannen i diket, a h ju m a hon det är minnsann inte så gott att vara män- men ".
tänkte pa honom, desto mer förlorade hon niska a h slåss i denna snöda värld - a h Fru Carla Meyer, Nordens Husmo- sig in i de gamla, vackra berättelserna, som derförbunds ordförande, inledde afto- hon påminde sig från sin barndom.
från N i sade mannen, mötte du någon?
kort måste rusta oss till tänderna för att nen med ett av sina typiska anföran- - Ja, det gjorde jag, sade kvinnan sakta få leva.
Det kommer i alla fall att lända den, som ifråga om klarhet a h klok Jaså, ni låt då höra hans namn! ” oss till evärderlig ära att v i haft god fasthet i limjerna söka sin like Hjälte, sade kvinnan tankfullt.
vilja att praktiskt offra något i vargatider - Var han då någon slags förebild för för frid på jorden, liksom vi gjorde 1905, Därpå följde föredrag av fru Seth- ne om barnen och skolorna, av ” Sön- vår pojke.
det strålomkransade året, då ett helt folk, Ja, utom det att han var så fattig som en riddare utan fruktan och tadel, dags ” författarrinna f r u Ståhlberg, att hans knän lyste fram genom hans byxor höjde sig för ett annat folks rätt, trots att Finland.
om barnens uppfostran i hem- och hans fötter stucko ut genom skolädret det hade makten.
Ar den bragden ännu met, av undertecknad om sektioner sade hustrun linte besjungen, så¨ är det verkligen på tiden Och hon tänkte på dessa hjältar, i de i denna världskorättvisorna tid.
Gud hål- nas mål och en dl moderna pedago- gamla, goda historierna, som vandrade om- ler sin hand över den sortens bragder giska strömningar, och slutligen av fru kring på högslätterna, trasiga och bort E.
D.
A. Westberg, som beskrev Finlands glömda allt intill sin död.
- - - - - Ingenstans.
- - - - I - - - det för fredens idé som detta från så vad dör det att försvarshåll man spår - - - - - husmodersförbunds, Marthaförenin-
