# ID: svediakorp-per3235
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,935
# sentences: 256
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Danmarks väg mot avrustning an fri heten Av MARIE HJELMER till Tidevarvet har bett mig att säga nå- till moderna principer och med hänsyn got om sta Från oppositionspartierna reste sig vår ställning och dess ett mycket skarpt motstånd mot för- krav.
Endast vad a t t l i r förplägnads- slaget.
Principielt gav Det radikale kåren a h den därmed sammanhän- venstre sin fulla tillslutning men vi gande organisationens vidkommande hade invändingar i detaljerna, och avrustningsspörsmålet i årtiondena princip varit så impopulärt kan man spåra ett system, nämligen som i Danmark.
Denna impopuläritet den totala tillintetgörelsen.
I krig härrör ända från den politiska strid kommer härens tillförsel a v nödvän- som stod under 80- och 90-talet om diga förråd icke att kunna genomfö- militärväsendet.
Konseljpresident Est- ras.
Redaktören av Officersbladet, och- rups politik a h de provisoriska fi- nanslagarna, de millioner som år efter så en generalstabskapten, skrev att vid år östes ut på en eländig befästning av krigstillfälle kan det vi har ic Köpenhamn, allt detta gav anledning till att militärspörsmålet blev ett be- stämt partispörsmål.
Det delade be- folkningen i två läger.
absolut oförstå- ende för varandras meningar, N u det mera omöjligt än någonsin att des- sa partier skulle kunna fatta v a n n - dras ståndpunkter, även om vi mer och mer avlägsna oss från den Est- Grand hotell Stockholm avskaffar drickspengarna.
Enligt Arbeta- ren är det Hotell- och resturangpersona som Ihi förhund, verkat för denna re- form.
Personalen finner i allmänhet dricks- penningsystemet förkastligt.
ansågo att vi icke kunde hålla ett till- Det är nu många år som jag i Tyskland räckligt neutralitetsvärn för de elva bevittnat kampen inom kyparekårens själ millioner, som förslaget upptog.
mellan den större värdigheten och den stör- re förtjänsten.
Revolutionen avsatte inte Så vitt jag vet, vågade icke en av bara kejsare.
konungar och storhertigar, de talare, som yttrade sig i Folketin- den avsatte även drickspenningsystemet.
get, påstå Tyskland fick replublik och i samband där- att Danmark kunde hålla sig ett effektivt försvar.
Men nu la- de man vikten vid de folkrättsliga för- ke åstadkomma annat än att det kommer att spillas en massa blod i pliktelserna.
De konservativa partier- onödan.
na menade, att dessa förpliktelser De demokratiska partierna i Dan- omöjliggjorde den föreslagna avrust- mark, socialdemokraterna och Det ra- ningen.
Detta påstående avvisades av dikale venstre, äro eniga med dessa dr P. Munch.
som är expert på frågor kritiker.
De mena, att det vi har är rörande Nationernas förbund, och som for litet för att föra krig med och också är sakkunnig i militära spörsmål, för myckrt för att kunna bevara en då han förut varit krigsminister med kypare, som sade nej tack åt dricks- pengar.
Det var förtjusande, när den man som serverat ens middag med rak rygg och styv nacke sköt tillbaka den blyga extra million, man av gammal vana ville sticka till honom Då kände man att Weimar för fattningen inte bara var en pap- Människor av de tjänande, persreform.Människor erforo den stora fröj- den av en ny värdighet Men denna friska fläkt dog ut.
Man kan gott ta drickspenningens återvändan- de som ett exempel.
Numera är det så att Danmarks ansvariga uttrikesmini.
vill man tillförsäkra sig någon mannamån rupska tiden.
Ty nu för tiden är vår avgjort neutral hållning, för myckrt ställning till militärspörsmålet bestämd då det rör sig om att blott konstatera ster, greve Moltke.
som är en erfaren eller bara välvilja av portierer, kypare, ho- av hela vår världsåskådning.
neutraliteten: diplomat, fastslog också att det före- tellstäderskor, måste man ge extra dricks- Så fick v i i april 1924 en sosialde- mokratisk regering, som har avrust- ning på sitt program, likasom V I har det på det radikala partiets Sommaren 1924 då det militära spörsmålet dryf- tades på många möten, citerades all- tid Branting emot oss av våra mot- ståndare Hans ord om ” viljan till livet som blott kan hävdas genom ett bringa militärutgifterna.
Vi sade re- effektivt försvar " voro inte roliga att dan då, att ett så litet land som Dan- ständigt höra för socialdemokraterna.
Från radikal sida är det inte längre t a l om litet mera eller litet mindre för- svar, vi säger rent ut, att vi varken vill eller kan försvara oss, Vi vill dra av oss all rustning.
Tidens ut- kan man spåra i det radikala partiets program.
Är 1905 bildades, det radikala partiet just för att driva nedrustningskravet.
Vi ville ned- mark kunde icke försvara ning av rustningarna genomföres gent den senare ingen krigsmakt har för att skydda staten brott, derna från Nationernas förbund över densamma.
Nationernas förbund kan aldrig fordra, att någon stat skall be- När riksdagen begynte på hösten hålla sin krigsberedskap, så sant som 24 framlade regeringen förslag om förbundets högsta uppgift är att av- och göra sig en förtjänst därpå Genom att avrustning.
Förslaget var delat i tre skaffa krig- ta parti mot drickspenningen ha kårens le- delar.
Ett hette avrustning och går För oss radikala synes det som om dare infört splittring och oro.
En kamp det vore en ärofull sak för Danmark kommer att äga rum.
inte bara mellan so- att bli den första stat, som frivilligt avkastar sin krigsrusning.
Det v i har alla befästningar slopas.
nu, är bara ägnat till att föra bakom Det andra heter upprättande av en ljuset, i det att det ger oss en falsk vaktkår, som skall vakta gränsen och uppfattning S Y vad vi förmä vid krigr- ning behov vid inom den.
upprätthålla Det tredje ro och förslaget ord- ti] lfille.
V i kunna endast komtatera vår neutralitet och därtill är en vakt- heter statsmarinen och rör sig om ne- kå år tillräcklig.
utralitsvärnet till sjöss.
Ännu är avrustningsförlagets poli- bör läggas och vårt militärväsen snarast möjligt ned- sättas till det minimum som skyddet av Danmarks neutralitet och uppfyl- landet av folkförbundets krav göra nödvändigt ” Redan i den militärkommisionen som satt åren 1919 --- 1922 hade vi från radikal sida föreslagit stor reduktion från 70 -- 80 mil- Iioner till 30.
Vårt för-lag blev under riksdagsperioden 21-22 fullständigt nedgjort.
Den härordning, som då an- togs med en liten majoritet i folktin- get, nedsatte utgifterna till omkring 52 millioner.
Denna besparing uppnåddes huvud- sakligen dels genom e n reduktion av den inkallade styrkan, dels genom in- skränkning i utbildningstiden.
Domen över denna härordning var förkros- sande från de flesta sakkunnigas sida, man naturligtvis, icke kan för- våna sig över.
En f. d. kapten i ge- neralstaben och lärare i krigskunskap något skrev.
: I den nya härordningen saknas var- försök att skapa en här i anslutning kommer lidariska och osolidariska element av kå- utan inom den enskildes bröst Det är så lätt att sätta sig in detta där- för att samma sak upprepar sig överallt, där en frigörelse sker f r i n något som till slut hrin ' ovärdigt.
Det är inte bara Se på k ' ' nn ' ' riirrlwn.
fodrar för den enskilda med frigörelsen Inte är kvinnorna som helhet tacksamma dem, som arbetat fram en friare ställ- nya arbetsmöjligheter Med friheten tiska öde oavgjort.
Det nådde icke en följer förplikterser, med det nya arbetet en större ansträngning man måste möta gång fram till omröstning i folketin- bistrare vindar, lära att ta ansvar, att be- sluta och handla själv, Beroende, lydnad, socialdemokraterna och de ra- frihet från ansvar har sin ljumma vällust get.
av militärutgifterna je liggande förslaget gir i Nationernas förbunds anda.
Han sade klart och tydligt, att om en stat icke respekte- rar en annan stats-neutralitet, även om å dikala föreslå, att saken skall gå till folkomröstning.
Men därom vilja de konservativa partierna inte höra talas, Man måste ju tro, att orsaken är.
att de frukta att lida nederlag.
I Folketin get finnes majoritet för avrustning.
n ot ning, med sig.
jag behöver bara lägga bort Arbetaren och ta till en annan tidning.
Young India.
för att få ett nytt exempel på samma mänsklig.
fenomen.
I Indien pågår under inspiration och ledning av Gandhi ett ar- bete för att bryta ner skrankorna mellan parias a h de högre kasterna Ifrn parias Det har förts så långa och så ingåen- äro inte alla eller helt och hållet nöjda.
III de förhandlingar därför, att avrust- I sin ringhet ha de haft vissa privilegier.
ningspartierna ständigt hoppas att få De ha sluppit att lin sig läsa och tvätta ett tag i partiet Venstre och möjligen sig de ha fått äta kött och berusa sig.
spränga detta parti för så uppnå att Skola de nu betraktas som de övrigas jäm- de underkasta sig en hel del ikar, måste majoritet i Landstinget.
där de demo- ansträngningar.
Reformatorerna säga till partierna äro i minoritet.
dem: vi vill upphäva förbudet för er att Somliga tro på denna möjligheter jag hämta vatten ur våra källor, men då må- i kratiska ste n~ också tvätta er rena VI vill umgås med er, men då får ni lov att låta bli att Så ligger avrustningssaken politiskt söla er med köttmat, ni skall få gå på våra heliga vägar.
men då får ni lov att till i Danmark.
kunna gå rakt och nyktert Och där står är icke bland dem.
I valet och kvalet Det är inte lätt att bära en hel klass av människor, kvinnor.
parias, slavar eller parian a.
Efter Danmark Det har sitt stora intresse att i fru Marie Hjelmers framställning följa militärfrågans utveckling i Danmark.
förfuskad idé En Att Svenska Röda korset just nu har en propagandavecka inte upplysa våra läsare behöva vi om.
Ingen För det första därför att det måste nu levande svensk kan undgå att lägga diupt intressera oss hur frågan ligger märke till densamma, tack vare det skickliga reklam-maskineri, som satts till och utvecklar sig i vårt grannland.
i gång.
Detta bevisar Röda korsets För det andra därför att man kan spå- stora möjligheter.
Ingen, inte ens en nekar gärna denna för- ra en viss likhet i utvecklingen i Dan- lyktstolpe, träffliga institution sitt stöd, då det mark och Sverige trots alla påtagliga begäres.
Men det undras, om allmänheten.
olikheter.
som ser det röda korset i alla bodfön- Sverige har sin motsvarighet till den ster och p6 alla gatot under dessa da- Estrupska antidemokratiska politiken gar tänker p i att bakom detta inter- - det är den så kallade borggårdspo- nationella tecken för sjukvården un- der krig försiggår en förvandling av litiken.
Man kan tryggt säga att även hos oss stod, då försvarsfrågan skulle lösas år 1914, befolkningen i två läger, vudsakligen för att i fredstid bereda absolut oförstående för varandras me- sig på sina uppgifter under krig Hör ningar.
Men efter som vårt Estru- själv vad föreningen anger som sitt syftemål.
Det står tryckt på första si- piat kom så mycket senare än det dan- dan av den lilla broschyren: Hälsan ska, så löste i Sverige världskriget är allt, som utges av Keds korset i samband med veckan alltså måste försvarsfrågan på ett sätt som icke det ju vara sant.
” Svenska Röda korset arbetar skedde i Danmark.
Motsvarigheten til vad som i år främst för förbättrad sjukvård och folkhälsans höjande inom landet. ” In- sker i Sverige, nämligen militärfrå- te ett ord ’ om beredskapen för krig!
ans lösning genom en nedrustning Varför?
Är det emedan man är så be- redd man kan bli, som Röda korset som inbesparar 30 millioner a h en kastor sig p i nya uppgifter såsom t. av övningstiden finna vi i ex. upprättande av förlossningshem i god del Danmark under riksdagsperioden 1921 Norrland och spridande av upplysning i folkhälsa?
Det är emellertid en be-.
~ - - - ~ ~ - Då antogs ju den härordning tydelsefull och tidsenlig förändring.
- 22.
Då man emellertid sannolikt ännu länge hänseende till sin lämplighet att bli som nedsatte utgifterna från 80 mil.
I &amp; "; måste räkna med sådana möjligheter, är moder, Det är på henne och hennes lioner till 52 och inskränkte övnings- hälsovård och sjukvård ‘ är en stor, det av största vikt att redan under freds- ” glada vänliga sinne ” det beror, Om viktig ikti och tacksam uppgift.
Röda kor- tid organisera hjälpen åt de sårade - " hon skall få en präktigt barn.
Om de tiden.
arvsmassor fadern tillför barnet icke set har för detta ändamål nu utgivit O. s. v. Men när denna härordning antagits två skrifter, som uppträda med all den med en liten majoritet var ingen nöjd auktoritet Röda Korsets namn kan - sprida kunskap ut i de breda - förläna.
Den militära sakkunskapen den nyssnämnda: Hälsan är kritiserade den lika medgörande ut allt, en liten folkbok för mass-sprid- från sin ståndpunkt som de demokra- ning av de enklaste och lättfattligaste hälso- och levnadsregler.
Den är tiska partierna ut från sin.
gjord efter amerikanskt mönster men Nu är den stora frågan den om Sve- de roliga teckningarna äro svenskt ori- De ha t i l l upphovsman fru rige som hela tiden varit ett stycke Faustman.
I sin helhet är den- efter Danmark alltjämt skall följa ef- na lilla bok förträfflig, men det kun- Skall vår de nog varit litet bättre ordning i frå- ter även i forsättningen.
gorna.
Man kan också anmärka, att härordningsfråga, avgjorde år 1925, tas illustratörens exempel på ” en god och upp igen om ett pa tre på så fal- sund sittande hållning ” icke är lyc- med den.
ginal som let var i Danmark?
Skall det även här kad.
Det ger ingen god hållning att sitta på en så låg bänk, att knäna kom- gå upp för folk och ledning att ” det ma uppåt hakan till vi har är för litet att föra krig med förövrigt som sagt: boken kan säkert göra sin nytta, inte minst tack och för mycket för bevarandet av en vare Molly Faustman.
Nytta borde också det större verket avgjort neutral hållning ”?
” Handbok i hälso- och sjukvård ” för Skola &lt; även här få ögonen öppna Svenska Röda korset, utarbetad a " för att det s. k. försvar vi få Blott är livmedikus Gottfrid Rystedt, ha kun- ägnat att föra bakom ljuset.
Skola vi nat Man göra.
har stora amspråk på en sådan Men också komma till den uppfattningen handbok, därför att den själv upp- att avrustningen är i nationernas för- träder med stora anspråk.
En hand- bunds anda och att det är en ärofull bok behövs.
Men utgivningen av en sådan, s o m antagligen delvis bekostas sak för ett land att frivilligt avkasta med allmänhetens medel, borde ha fö- sin krigsutrustning?
regåtts av en pristävlan.
Allt borde riges städer och invånare kunna till- intetgöras av en slagflotta utan att mi- behöver sätta sin fot på svensk jord, alldeles oavsett rad en luft- flotta kan åstadkomma Det talas om de p i gammalt hederligt vis sårade sidor, medan avdelningen o m tuber- kulos tar 25 sidor och lemlästade men inte om de pas- förgiftade, krävda elller förbrända.
Det är inte s i lätt att skriva sven- ska, om man inte har sinne för ordens valör.
Det är väl inte författarens mening att alla sjuka skola rengöras i mun- nen ” med en träpinne, omvirad med bomull eller gastyg ”, men det står så bokstavligen.
Inte heller att ” man alltid bör för- vara det uppkräkta till dess läkaren anlänt ”.
men det står så.
En allmän anmärkning, som man kan göra mot denna bok är, att man- men, om frisk eller sjuk, är undanpe- tad.
Han förekommer endast i läka- rens allsmäktiga gestalt.
Läkaren skall alltid göra allt, veta allt bestämma allat ett litär gjorts för aft få fram en verkligt god, även sådant, tycker man, som veder- En politisk händelse i Danmark, tillförlitlig och lättfattlig vägledning, börande borde kunna rätt bra ana sig som inträffade år 1905 och som haft som den breda publiken kunde haft till t. ex. orsakerna till utebliven men- struation.
stor betydelse för avrustningsfrågans som vidlåda den av liv- Men som sagt, för övrigt är mannen utveckling saknar ännu efter 20 år medikus Rystedt författade handbo- behandlad som luft.
De enda organ, motsvarighet hos oss.
Då bildades ken, bero till stor del på hans för- som ägnas en ingående anatomisk re- just Radikale venstre för att genom- bluffande valhänthet vid hanteringen dogörelse äro de kvinnliga könsorga- driva nedrustningskravet.
Detta parti av svenska språket.
Hur skulle t. ex. nen.
Om mannens icke en ord, Det är kvinnan, som skall undersö- satte först år 1922 upp avrustning på detta blivit bedömt om det stått i en kas före äktenskaps ingående med sitt program.
Men eft radikalt parti farorna, som hota en " 6 brister, studentkria?
som bildades nu med en radikal lös- nations hälsa är, om den råkar bli inblan- ning av militärfrågan som drivande dad i krig Utom de offer, som kriget di- programpunkt kunde inte ta omvägen, rekt skördar ce slagfältet i döda och lem- över nedrustning.
Det måste ställa sig lästade, tillkomma alla de, som på grund av svårigheterna under ett krig att genom- där Danmarks radikale venstre nu föra organisationen av samhällshygienen står, nämligen på avrustning Skall Sverige väl även i detta styc- som kan göras för att bekämpa möjlighe- terna till krig, är därför av största bety- k e följa delse i kampen för mänsklighetens hälsa.
Danmark I avdelningen om åtgärder från samhällets sida för tillgodoseende av den allmänna hälsovården, talas icke ord om bostadsinspektionen.
Den fråga, som nu sysselsätter hela världen, nämligen befolkningsfrågan, avfärdas med några allmänna fraser i eft enda litet stycke, påståendet att en kontroll och reglering av barnan- talet skulle leda till en inskränkning av antalet begåvade (förfat- taren måste ju mena procentueltt i förhållande till hela befolkningens an- tal, om satsen eljes har någon me- ning) är inte bevisat.
Har Frankrike mindre procent begåvningar på varje hundratal an Tyskland?
Förhållandet att i Sverige dödlighe- ten bland späda barn är mycket liten konstateras av författaren, som säger att denna lyckliga omständighet mot- väges = " att antalet födda är orsakligt lågt.
Man kan inte tala om att det ena fenomenet motväger det andra, när de i själva verket ha ett nära samman- hang.
Allt som allt, Röda korsets handbok ger anledning fill åstkillig undran och åtskillig kritik, som kunde gjorts långt utförligare än utrymmet här medgivit.
Det är synd på det mycket goda uppslaget.
- ray.
Ungdom om Ron- firmationen givit anledning.
Skulie jag försöka att karaktärisera det som tycks vara gemensamt för alla ung- domnar, som gett sin mening till känna, så är det att konfirmationen upphört att vara något självfallet, något man tar för givet och inte diskuterar, Förr stod konfirmatio- sion Den sjätte Lizzie Lind Fru Olivia Nordgren till riksdagen Den kvinna, som kommer att efter arbetarnas store ledare statsrådets Thorssons död intaga hans plats i riksdagen som representant för M a l - möhus l &amp; valkrets, är för de skån- ska socialdemokraterna känd och upp- skattad sedan lång tid tillbaka.
Fru Olivia Nordgren är från Trel- leborg.
Redan tidigt lärde hon typo- grafyrket och var I 20 år anställd som typograf.
Trots att fru Nordgren var I arbete från klockan sju på morgonen au Hageby i ceremonier under statskyrkans tak Då var det blott enstaka mycket självständiga och tänkande barn, som kommo på den idén, att man kunde kritisera, t. o m. undandra skrift giva uttryck åt sina tankar Hon blev snart en av förgrundsfi- sig konfirmationsakten med dess löften Nu.
då den kyrkliga auktoriteten inte läng- gurerna inte blott inom ortens social- re är absolut, då ligger konfirmationen öp- demokratiska parti utan även i Skån- Fröken Lizzie Lind af Hageby, som nu ska kvinnodistriktet av socialdemokra- pen för kritik från flertalet.
” För de flesta blir denna akt, som fram- tiska partiet.
Då kvinnorna fått sin besöker sitt svenska fädernesland tillsam- kallade strömmar av tårar och hänförelse rösträtt lade ju detta ett synnerligen mans med en god vän, hertiginnan av Ha- hos våra mödrar och mormödrar icke mer stort arbete i händerna pi de kvinnor, milton.
är m framstående kraft inom den kämpat för densamma.
Det gill- engelska kvinnorörelsen och tar stor del än ett tomt: en skall så vara ” - de ju då att rycka alla kvinnor med.
en av våra insändare.
i socialt arbete Så t. ex. har h a med stor ” Förr var det liksom en helig sak, och Det gällde att få dem att sluta upp vid energi deltagit i agitationen för kvinnors de gingo med andra att mottaga den he- valen och ge dem politisk skolning.
liga nattvarden.
Nu är det mera en kläd- P i delta har fru Nordgren nedlagt ett rätt till arbete, Under kriget tillätos och synnerligen stort arbete som v. ordf. i fråga och tanken på I t bliva stor ”, säger uppmanades kvinnorna i England att rycka en annan.
De flesta yttrandena gå i sam- styrelsen för det skånska kvinnodi- in i männens befattningar på många områ- ma riktning, men inte alla se någon olycka striktet av socialdemokratiska partiet.
den, till och med på det militära!
Men I Trelleborg stads kommunala liv i att konfirmationen förvärldsligats: det var endast en kort glansperiod, ty efter ” Vilken lycksalig tid före konfirmatio- har f r u Nordgren länge varit verksam.
nen, när man får fantisera om sina kläder Under en rätt lång följd av år ha: hon krigets slut visade arbetsgivarna tendens tillhört stadsfullmäktige, och då bered- att åter tvinga dem tillbaka till deras forna och presenter ”, utbrister en av våra in- sändare, för vilken skuggsidan egentligen ningsutskottet kom till, blev fru Nord- platser: består däri, att inte alla konfirmander kun- gren invald därstädes Sedan har hon Fröken Lind af Hageby har även varit tillhört och tillhör alltjämt ett flertal na få lib fina kläder a h presenter, ja posti- andra kommunala styrelser och nämn- ", &amp; i arbetet på avskaffandet somliga kanske inga presenter alls Men när det kommer till frågan om kon- der.
Under krisåren var hon verkstäl- tutionens reglementering.
Hon står även firmationen bör tas bort eller ej, då tyckes lande ledamot av Trelleborgs stads i samband med allehanda fredsföreningar livsmedelsnämnd.
Hon är även sedan och har skrivit mycket för att väcka inter- ungdomen ändå tveksam.
" Jag vill ändå inte säga att konfirmatio- ett par år tillbaka ledamot av Malmö- nationellt samförstånd och förståelse för nen skall bort ”, menar en, som skarpt kri- hus läns landsting.
För sift partis framgång har fru fredsarbetet.
Så t. ex. den broschyr Be tiserat densamma ” Ty den är ändock en vändpunkt i ens liv, som man längtar ef- Nordgren även kämpat som skribent Peacemakers, som omtalas på ett annat och då hennes signatur de senaste åren ställe idagens nummer.
ter ”.
Frågar man sig varför barnen längtat ej varit synlig i tidningen Arbetet, har Fröken Lind af Hageby är kanske mest detta endast berott pi, att tiden ej ve- känd för sitt energiska och målmedvetna efter denna vändpunkt så svaras: ” Det är nog så, att alla barn vilja bli sto- lat räcka till för fru Nordgren arbete på det humanitära området och inom Tidevarvet hälsar fru Nordgren djurskyddsrörelsen ra och vuxna så fort som möjligt Det Sålunda upprättade första steget ut I stora världen är ju när välkommen till sin maktpåliggande hon tre sjukhus for franska arméns sårade man konfirmerats sägs det.
Men att ion- och ansvarsfyllda nya post hästar två vid fronten och ett i Bordeaux.
firmationen är helig.
är det nog inte många Hon hade också ett hem för sårade fran- som tänker på. ” världsligt försvinner.
Si kände åtminsto- ska soldater, som numera ombildats f i l l och en annan: ” Man lämnar liksom bar- ne jag den dagen ”, säger en försvarare av barnsjukhus Det är beläget i Carqueiran- net bakom ria a h fir räknas bland de konfirmationen, som också yttrar sig över ne i södra Frankrike a h där vistas fröken stora, samt välja a h gå på sina egna nö- det av Tidevarvet förmedlade förslaget Lind ai Hageby flera månader av året.
jen.
att förbinda konfirmationen med något Där har varit flera hundra barn, alla från Det är ju oskyldigt a h förklarligt, att löfte om ” tukt och återhållsamhet ” i den de skövlade delarna i norra Frankrike.
barnen, vilkas fantasi leker med drömmen sexuella vandeln Detta förslag, som må- Fröken Lind af Hageby är end förtjusan- att bli stor, barnen som längta in i denna ste tänkas i samband med ett framflyttande drömda gyllene tid av frihet a h spännan- av ceremonien till en något mognare ål- de personlighet och dessutom en mycket modig dam Hon vandrade t. ex. fjor ton de äventyr att de gärna vilja ha inträdet d ".
har icke vunnit våra korrespondenters dagar efter krigets utbrott över slagfältet i d e vuxnas värld, liksom fixerat vid en gillande vid Marne.
bestämd dag.
Om den tas bort, äro de gå sak konfir- yttrar som. "
- ” Att hur stora de blivit!
Men för den skull bör ju knap- past konfirmationen med löften och natt- vardsgång bibehållas.
Somliga av våra insändare anse, att allt detta bör behållas som det är, för de få- upplever konfirmationen g invigning till ett kristet liv: Jag citerar: ” Det finns nog ändå i den stora samlingen någon eller nigra.
som ha kvar sin barnatro och för vilka konfirma- tionstiden och vad de då lärde, blir det vackraste och ljusaste minne för livet ”.
” När en konfirmand träder in i kyr- kan, måste ovillkorligen densamma känna stundens allvar så djupt, att tanken på allt rädda, att ingen riktigt märker från en sådan som mationen till det sexuella är ju en orim- lig skillnad ”, heter det.
” Det är ju som att klättra ner för en brant.
Det bör inte nämnas i samband med varann. ” Här uttryckes med en helt ung männi- skas ord en åskådning, som är oss känd och välkänd, eftersom den behärskat år- hundradens föreställning Religionen är m sak för höjderna Det mänskliga släktlivet tillhör djupen - de två få inte samman- blandas.
Det var en översikt av rad som kommit in till oss från ungdomens håll som hi- drag till diskussionen om konfirmationen.
Ämnet är fortfarande öppet för menings- utbyte i Tidevarvet.
Devinez.
Hur arbeta vidare?
Sverige löser tillsvidare sin härord- ningsfråga genom m nedskrivning på 30 millioner av försvarsutgifterna och en minskning til 140 dagar av v i m - pliktstiden.
Den dag i maj då här- ordningsfrågan officiellt avgöres I riksdagen, kommer icke, det vet man nu, att inrista i Sveriges häv- någon stor fredshandling inför världen, kommer icke att beteckna nå- gon bestämd gräns i uppfattningen ej ler kännetecknas a~ något stort samlat redan handlade.
Sverige gör ett steg i rätt riktning, men icke den modiga och överdådiga insats för freden, i vilken alla freds- aktivisters vilja skulle kunnat uppgå.
Dessa måste därför arbeta vidare Vari skall detta arbeta vidare bestå?
Det är självfallet, att fredsaktivis- terna måste inrikta sig på sådant po- litiskt arbete, som kan leda till en ny prövning och m ny lösning a~ vår härordningsfråga, det vill säga en lös- ning.
som blir liktydig med avrust- ring.
Men såvida vi icke få bevittna omvandlingar och omstörtningar i världen, om vilka vi nu intet veta, och som påskynda utvecklingen och leder den i nya banor så får man förutsät- ta.
att det rent politiska fredsarbetet de närmaste åren kommer att bestå i ett långsamt förberedelseverk för att, som det heter i Katrineholmsre- solutionen, skapa de psykologiska för- utsättningarna för ett riksdagsbeslut av helt ny fredsradikalism Sedan det nu tragglats med försvarsfrågan i så många år, äro alla tidningsläsare tröt- ta vid att höra tala.
om den, varför Pi fröken Lind af Hagebys initiativ har den kommer att sjunka undan och för- stiftats en internationell förening av läka- svinna ur den allmänna diskussionen re emot vivisektionen.
Vidare har hon bil- till en tid Icke ens med förenade krafter tor- dat The International Medical Antivivisek- tion Association och sedermera The Inter- de de med lösningen missnöjda, vare national Federation of Antivivisection and sig försvars- eller avrustningsvänner, Animal Protection Societies Hon har sär- kunna förhindra a viss avspänning skilt arbetat på att få anitivivisektionen icke av intresset.
Det kommer att gå med försvaret som med förbudet, aktuali- bara nedbrytande utan uppbyggande.
teten går = " det ' Fröken Lind af Hageby verkar även som Men fredsaktivisterna kunna inte författarinna.
Bland hennes böcker må sär- nöja sig med att arbeta på att göra skilt nämnas: ” Mountain meditation ” samt avrustningsfrågan politiskt aktuell.
De en biografi över August Strindberg.
Många måste söka någon form för att som böcker om djurskydd, djurintelligens (psy- individer och på andra vägar oppone- kologi) och psykisk forskning ha även ut- ra mot kriget och föreställningen om gått från hennes hand.
krig som något oundvikligt.
Det är verkligen synd att vi så kort tid Många fredsaktivister löste frågan få njuta av fröken Lind af Hagebys besök, hur de skulle förhålla sig i vad gällde men vi få hoppas att hon snart återvänder politiken genom att arbeta för att av- och säger därför tillsvidare: Au revoir!
rustning bleve ett politiskt program Seraggio.
och arbeta på att få anhängare av detta program in i riksdagen.
Vårt lands utrikespolitik hör ’ natur- ligtvis inom området för fredsaktivis- ternas politiska intresse.
Här känna de sig icke så i motsats till del nuva- rande regeringspartiet som i avrust- ningsfrågan.
De måste erkänna aft det just nu officiella Sverige for en fredssyftande utrikespolitik i den mån den för n; ~ ".
Så länge Branting levde var svenska socialdemokratien djupt engagerad i Nationernas för- bunds arbete.
Den nuvarande utri- kesministern är också han en före- språkare för Genèveprotokollet och medarbetade vid dess utformning.
När församlingen åter skall ge sig i kast med en ny utformning av sam- I ma tanke: krigs förebyggande och er- sättande med skiljedom, då kommer säkerligen de svenska representanter- na för socialdemokratien att med- verka.
Svenska socialdemokratien var ock- så ett v i m för freden år 1905 och un- der världskriget, alltså även under de tider, då det icke var regeringsparti.
Vad ett fredsbeslutsamt politiskt parti kan betyda även utan att ha re- geringsmakt, visad en episod från en- gelska parlamentet som utspelades för några veckor sedan.
Frågan om en fransk-engelsk säkerhetspakt var åter aktuell.
Då uppträdde en av den for- na arbetarregeringens medlemmar och förklarade högtidligt å arbetarparti- ets vägnar att en kommande - en som han hoppades ganska snart åter- kommande - arbetarregering icke skulle känna sig bunden av eller re- spekera några militära allianser dem den nu sittande regeringen kunde in- gå.
En förklaring, som gör det gan- ska meningslöst att sluta nya entente- fördrag.
För att återgå till den enskildes hållning - en djupare fråga för fredsaktivisterna är huru de som män- niskor, som individer skola ställa sig i fall av krig.
För den enskilde manna blir detta problem i hög grad frågan om hans ställningstagande till värnplikten.
Det är inte bara frågan, om han skall exercera eller icke utan också, om han skall åtlyda inkallelse till krigstjänst vid mobilisering.
För kvinnan gäller det att klara ut för sig vilka presta- tioner, som motsvara värnplikten och som kunna komma att begäras av hen- ne vid krigstillfälle.
Sedan får hon tänka över, hur hon vill ställa sig till dessa förpliktelser.
Erfarenheterna från världskriget visa, an kvinnorna så småningom i allt större utsträckning användes för att lösgöra manlig arbetskraft för krigsbruk.
Detta arbete utförde kvin- norna till stor del i ammunitionsfabri- kerna menockså genom att rycka in i manligt arbete överhuvud, på den så kallade inre fronten.
Slutligen, och mest typiskt, i Röda korstjänst.
Man kan därför utan tvekan säga, att kvinnornas samtycke till kriget var nödvändigt fur att det skulle kunna föras.
Men del begärdes aldrig, det förutsattes som giver för fosterlandets skull.
Vetskapen om nödvändigheten av kvinnornas medverkan h a r under och efter kriget bland radikala fredskvin- nor fört till diskussion om möjlighe- ten att organisera en kvinnostrejk mot kriget.
Men erfarenheten har o c k s å visat kvinnornas bundenhet vid sin miljö och visat att det icke existerar någon enhetlig kvinnouppfattning va- re sig i fråga om kriget eller någon an- nan världens ting som det finns möj- lighet att tycka olika o m Man vet därför fullkomligt alla svårigheterna och omöjligheterna vid ett sådant fö- retag.
Vilket icke hindrar en mera radikal riktning inom Kvinnornas in- ternationella förbund för fred och fri- het att verka för att förbundets med- lemmar avge ett löfte att vid krigstid
vägra utföra något arbete som di- rekt eller indirekt kan hålla kriget i gång nu ställer den frågan upp sig huruvida huruvida inför de former framtida krig kan komma a l t ta, det blir tid eller möjlighet t i l l ett metodiskt genomförande genomförande av en sådan effektiv kvinnostrejk kvinnostrejk även om ett strejkbefäll hade till sitt förfogande Under ett gasbombkrig torde det lika litet löna löna sig att deklamera att vårt folk skall och måste leva som att förklara att man vägrar sin medverkan till att det värjer sitt liv med v i l d.
Det är snarast snarast som en moralisk faktor av en viss hämmande och återhållande inverkan före e t t krig, som en strejkgrupp kunde kunde göra någon nytta om den vore något något så när stor trupper Den bevingade hästen En saga Översattning fö Tidevarvet Det var en gång för länge länge se- d a n.
B i hel hjord av unga hälsar gingo på bete i en dal.
De voro ädla djur av ras starka sköna fulla av livslust men bland dem fanns en som var olik alla andra.
Han hade vingar De andra hästarna älskade den bevingade bevingade fålen ingen var så god kamrat rom han.
Och då de tumlade om i va- vårans grönska var det ingen som var r i vecker som han.
och de hejdade ofta sin egen lek för att beundra hans smidiga ken det heter inte fältmarskalk mer kan smidiga behagfulla hopp eller hans stora striden De unge männen gingo ana sig till hur gränslösa förstörelsemöjligheterna Men frågan är om uppfattningen snabbhet då han galopperade fram ut och togo de starkaste och härta il.
förstörelsemöjligheterna måste vara Luftmarskalken uppmanar om en handlings följder om dess utsikter över fälten Då och då höjde han sig larna med sig Den bevisngade ropade utsikter att sätta spår eller i c k e över marken steg allt högre uppåt i Tag mig med till stri´shäst jag är uppmanar inte som mera gammaldags och mindre äliga försvarstalare bruka sina skall vara avgörande vid ett stäl ningstagande den skimrade luften och efter återkomsten snabb och modig Nej blev svaret du ställningstagande till.
denna handling återkomsten kunde han förtälja vad han duger inte du har vingar - Ja därför Svensk-amerikanska nyhetsbyrån meddelar åhörare att verka för att fosterlandet inför Slipper fredsaktivisten därför att ut- sett därruppe ut över de stora vidder- för vill bära kungen på min rygg lar att Ford håller på att utexperimentera för denna möjlghet rustar till försvar sikterna tyckas små a l t åstadkomma na.
Han såg vad som låg bortom de- då blir han oövervinnerlig Om jag ett litet billigt aeroplan som skall bli en Han säger att nu skulle en fientlig flotta något att besluta något om sitt eget deras dal såg stora skopar, stora slätter lyfter honom upp i spetsen för hans motsvarighet till Fordbilen a h lika revolutionerande kunde kasta ner lika många bomber över ställningstagande under ett k r i g slätter stora städer Han såg den första här kan han se över stridens vimmel revolutionerande i fråga om lufttrafiken som London på en dag som under alla de fyra Troligen är det inte så många som svalan sträcka mot norden såg mot förgäves skall den skickligaste den varit i fråga om vägtrafiken Det är krigsåren tillsamman Dessutom skulle de riktigt tänkt den tanken Ut här i vårt den.
röda skyn solens sista strålar begskytt söka nå honom med sina pilar hans ärelystnad att hans son skalI bli en vara mycket mera verkningsfulla Och något land Antagligt är också att fredsvänner skimra innan den sjönk i havet.
Då lar.
Han blir stridens herre - jag Ford 11 en luftens Ford lika berömd som något effektivt försvar finns inte Han går han själv igenom markförsvar skyddskordong av fredsvänner skulle komma till ganska olika himlens guld och purpur bleknade såg ber låt mig bliva kungens häst - Hövitsmännen slogo upp sina böcker Problemet att arbeta ut typen är snart ballonger och en defensin luftfkotta och slutsatser sedan de prövat den Men han aftonstjärnan brinna såg m gång det förefaller åtminstone logiskt att en meteor p i dess hastiga lysande bana ker och läste om krigslagar och förordningar löst och sedan skall massfabrikationen av finner allt verkningslöst Endast motagreepp de som ställt sig på den ståndpunkten na genom rymden och ju högre upp förordningar men funno intet lagrum lätta små aeroplan begynna De tillverkas grepp över fiendens områden kan tänkas Aeroplan är ett underbart angreppsvapen ståndpunkten att de vilja se ritt land avrusta han steg desto större och klarare för användandet av bevingade hästar av duraluminium en legering som är nästan också komma därhän att de måste tycktes stjärnorna bllinka mot honom i strid tan lika lätt som papper och har stålets men ett uselt shockingly bad förs vars vapen pen säger han vägra varje direkt eller indirekt medverkan Underbara sagor berättade han för Den bevingade blev djupt sorgsen stryrka Jämför allt detta med de uttryck vilka medverkan till krig varje tjänsr åt d e t de andra fålarna då de lågo och vilade Men han flög t i l l den trakt dar striden stora maskinen, som sättes i gång vid vilade i i skuggan under middagens hetta den pågick och förde med sig hem t i l l Det kan vara intressant att med denna brukas i vår försvarsdiskussion Jämför också med livmedikus Rystrdts ett krig Som ett åstådligt exempel eller stodo samlade i aftonens svalka.
dalens folk hud från vänner och nyhet jämföra ett uttalande av det militära på vad som menas med en vägran att H a n s sagor handlade om främmande landsmän och skildringar om med och tära engelska flygväendets chef sir Hugh av Röda korset sanktionerade uttalande att medverka kan det förslag till löfte byar och städer om slott om kloster hjältedåd men och om krigets faror Trenchard Han höll helt nyligen ett tal vi sannolikt ännu länge måste räkna med anföras som formulerats av fröken eller om ensamma kojor i skogen om och undergivet burna lidanden och i Cambrigde och sade då att hur stor krig glädje och välsingnelse engelska imperiet än H u r lång tid tror han att den t i l l ta Lizzie Lind av Hageby Hennes namn riddare i blanka rustningar om mun- olyckor Ingen kan berätta som han, sade kunde få av flykonstens utveckling och att utrota Europas folk om i nästa krig är för de flesta knutet till hennes munkar i kåpor och hältor, om vackra unga kamp mot vivisektionen men hon är ya flickor i blomlik fägring om hon- folket och hans sagor komma att leva trots all nytta den kunde göra i det civila en dag kan göra mer än vad fyra världskrigsås vilket ju passar väl tillsamman också den i sin grova vadmal Han kunde i människornas hjärtan frän den ena livet så innebar flygkunighetens användande krigsår åstadkommo dande i krig en så oerhörd fara att det en fredsaktivist I sin bok A r peacemakers m i l a för deras syn underbara trädgårdar generationen till den andra.
Långt spred sig ryktet om den bevingade vore bättre att alopa all flygning överhuvud peacemakers Bliv fredsskapare gör hon dar och lustslott med sköna parker det tankeexperimentet att varje kvinna och de gungande r i t a seglen mot det bevingade hästen och de som sutto hem- överhuvud än fortsätta att utbilda sig i en kunskap skulle avlägga ett lö ft e Det lyder blåa havet.
Han kunde varna dem ma bådo honom bringa dem bud från kunskap som kunde få så ödesdigra följder för den vredgade stormen som nalkades deras hjältekonung och hans kämpan- Manchester Guardian anmärker att man är i hennes formulering medan jag anser att krig är nalkades och han såg först av alla när vin- de skaror De blevo allt hårdare pressade av dessa ord av den berömde luftmarskal- färdigt o c h ett hinder för mänsklighetens vintern kom.
Aldrig tröttnade den unga sade mellan fiendernas sköldar och tens andliga framsteg lovar jag skaran omkring honom att lyssna hungersnöden hotade dalens folk.
den spirade fram Sommaren kom och härmed a t t avhålla mig från varje Så gingo åren Fölen hade blivit Varje hit av jorden måste plöjas upp skördetiden men ännu krigade folken D i stördes dalens m att giva säd till bröd Varje arm togs ken kriget vuxna h ä s t a r ida.
av sträckfyllda rykten Kungen i lan- till hj äl p både ungas och gamlas och Åter drog den bevingade hästen samförstånd landet som låg bortom kullarna förklarade till den bevingade hästen sade de gott plogen genom den hårda streniga jorden män rde krig mot sin granne Man kom är att du har Inringat oss hudskap och den Jag tjänar mitt land, tänkte han, o c h kvinnor av alla nationer och krävde m i n och hästar för den eldat vårt h o p p och vårt mod men nu då kriget är över då skall jag förtälja Jag lovar att icke ta någon personlig måste du plöja upp kullarnas sluttningar de skönaste sagor som världen någonsin del i kria.
vare sig anfalls- eller försvarskrig gar Och så lade de betsel och seldon sin lyssnat till, men tilldess skall jag försvarskrig icke inskriva mig till del- mänsklighetens bästa egenskaper draga min plog Jag lovar att arbeta mot bruket av på den bevingade och spände honom Och kriget tog slut - dalens folk tagande i någon slags militär tjänstgöring för plogen Och han drog den upp och tjänstgöring bekant hade ju England militära leksaker och lekar mot militär ned Hans lemmar värkte vid det ovana hade segrat England uniformerade kvinnliga hjälparer militär träning i skolor och högskolor rer under kriget eller tillverka eller Svart på vitt inte men - som förpacka och försända ammunition lag lovar att icke utföra sådant ar- som frigör m man i o r krigstjänst att icke teckna krigslån bete krigstjänst Jag lovar direkt eller indirekt tillskjuta pengar för rustningsändamål När nu fröken Lind av Hageby kommit t i l l Sverige på besök kanske hon v i l l upplysa oss om huruvida hon tänkt hon tänkt sig att detta löfte skulle eller min är makt för att lära barn att krig oförenligt med civilisationen och han sig ned och betäckte ansiktet med (47) betsrummet Rummet var mörkt men lampan i korridoren kastade en strimma Ett nytt slag pi k i n d e n Skulle ma a v ljus och hon såg att Getingen han inte få äga en rest av stolthet kvar satt ensam med huvudet nedsjunket inte ett uns a r självrespekt Hade mot bröstet och hunden sovande vid vecken Det har varit R O M A N han inte lidit allt r a d en männsika kan sina fötter uthärda Till och med han.
hjärta ha- Det är jag.
sade hon de trampats i smutsen Det fanns icke Han rusade upp icke en bit av hans eget jag på vilket - Gemma Gemma Vad jag har, E.
L.
V O Y N I C H efter dig Forts icke människorna bränt in sitt förakt längtat Innan hon kunde tala knäbörjade han der - N i sade att ni hade en hälsning på golvet och dolde sitt ansikte i vecken - Käre sade hon äro vi inte så arm från henne, sade han avbrytande - Herrens hand vilar tungt över Ja.
hon hälsade er att hon fått mig nog av e n folk och deras tröga blod Hon vill bli fri och återvända till sitt TREDJE DELEN eget folk.
" Säg honom sade hon, Getingen sina händer - - - att jag lir en kvinna som älska honom och därför v i l l jag inte längre vara hans älskarinna Getingen reste sig u p p - ' iii: henne att hon gjort rätt sade sade han och att jag hoppas a t t hon må bli lycklig Det är allt vad jag har att säga Godafton Han stod orörlig tills trädgårdsgrinden den fallit igen efter henne sedan satte honom uppgift nämligen att från de hemliga Forts
