# ID: svediakorp-per3232
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,666
# sentences: 542
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 18.
2 maj Tidevarvet N:r 18 Den inrepolitiska nyheten för vec- kan är försvarsfrågans lösning, som N:r 18.
3 Individens frihet och sam- R H.
28 hällets skydd Tidevarret har så många undslip för- slag angående kvinnor att behandla, att vi inte tagit upp doktor Hedéns att gamla denna dubbla kontroll, genomförd vid sjukvård, sammanhängande med in.
och fula kvinnor på resa böra förvisas till alla anstalter, ligger, anser kommit- terneringsprinciperna.
Ur * kilds tåg a h hotell, a h tilllåtas vistas tén, garantier mot övergrepp.
Häradshövding Schlyter framhål- w c endast vissa tider på dagen för att Men bortsett från omständighe ler, att den sjuke borde äga rätt att icke störa andra människor i deras betrak- Sensationella interneringsprocesser upp och framkalla ett ökat krav p i garantier mot obehörigt intrång i den personliga den friheten.
Ty man kan ibland icke vär- ten, att det kan vara ganska obehagligt Veckans socialmedicinska artikel ja sig f ö r den interingskandidat misstanken, att varit hade och Wesdigcrt att komma in på hospi- vedcrbi&gt;rande handlar om den viktiga frågan om in- tal, ävm om man slipper ut snart nog, ternering av sinnessjuka och sitter meddelös, hade hans galenskap ej så framhålles det med skäl, att de mot varandn de två intressena: per- kommit någon förargelse åstad, utan symptom hos den sjuke eller ifråga- sonlighetens frihet och samhällets han i frid fått vandra omkring med satte sjuke, som motivera internerin.
sina egenheter.
skydd.
gen e j alltid kan iakttagas av läka Men så händer det även icke allt som skriver intyget om den nödv för sällan att en uwrömnde vilds- diga hospitalvården, utan Iäkaren Den ledande artikeln ger en över- handling: mord, vildtäkt.
otukt mot minderåriga, begås av någon sinnes- hänvisad till Uppgifter från den sju sikt av hur yrkesinspektrisen sedan be- närmaste omgivning (Bil.
B.)
- kan- person.
ske just de, som av en eller annan an- fattningens skapande behandlats av sjuk eller psykiskt undermik då och natur- ledning vilja få interneringen tillstånd myndigheterna i lönehänseende.
Nyli- med rätta: Bättre skydd mot Ändå värre är det med de fall som gen har hon a h hennes assistenter de- allmänfarliga sinnessjuka.
äro i trängare avhospitalsvård.
finitivt placerats 2 w d e r lägre än Det nya förslaget till lag om vård manliga innehavare av motsvarande av sinnessjuka, som förelegat sen slu- och där intagning kan ske till och med befattningar.
Ett bevis på vad som tet av 1923, och varöver de flesta utan var; e läkarundersökning genom kommenteras i artikeln: försvarsfrå- dyka icke allt för sällan gan är löst.
Allmänheten fodrar tande av naturens och kulturens skönhets- värden Men den diskussion, som uppiin i Social-Demokraten kring detta uppslag.
ger mig däremot anledningen till en liten betraktelse Den har nämligen usit en förbluffande vindning Den mynnade ut i en enstämmig förklaring från både man- liga a h kvinnliga insändare a n svenska på resor och över- huvud mera störande i närheten av det som behovet är skönt än någon annan man.
Där före- kom också en del andra anklagelser mot Denna klagorätt hos domstol h o n o m, ummrnhänglnde med denna, men låt oss för tillfället endast ta upp den re- särskilt gälla de som intagits icke på sande svensken till betraktelse.
grund av behov av sjukhusvård utan Det är sant, att man vid kraftig provo- i intag- herrar äro otrevligare uppgift- na man konstaterar, tande solidaritet R.
H.
28 är omedelbart hos domstol begära undw.
uolminK i laga ordning för unde-k- ning av sin uppgivna ” allmän-farlig- het ".
Sålunda icke hos medicinalsty- relsen viikm såsom administrativ myndighet ej på samma sätt som of- på grund av sin farlighet för allmän- kation ibland kan frestas till en sådan för- säkerheten, sålunda de, som för klenande jämförelse.
Men efteråt ångrar internering remitterats av polismyn- sig, ty dels bli jämförelser gärna orättvisa a h affektbetonande, dels förbätt- dighet.
rar man inte svenskarna med att vila upp Överinspektör Petrén har anslutit dem för drullighet, dels och slutligen är myndigheter nu yttrat sig, söker till- polismyndigheternas försorg eller med sig till ovan nämnda förslag.
dock den drullige svensken en v d i t k t av dålig ett läkarintyg som utan varje motive- med framhållande av att även klago- uppfostran.
fredsställa dessa krav.
Huruvida särskilt det första kra- ring.
att sinnessjukdom mål över kvarhållande i hospital bör Av pojken, som aldrig hört ett ord om vet fått en tillfredsställande lösning, och trängande behov av hospitalvård gå till domstol.
Likaså sätter han hövlighet mot äldre och yngre medlemmar ifråga, huruvida icke även klagomål av det andra könet, ej heller sett den övas, torde vara tvivel underkantat.
och Ti- föreligger.
Mir naturligtvis en drumlig man, om han devarvet har fått mottaga bekymrade Då bevisligen personer blivit in från andra sinnessjuka (än samhälls- inte är född gentleman.
insändare, som framhålla att trots att tagna å hospital som vid närmaste urr- farliga) bör gå till domstol och icke Denna diskussion om den svenske man en del tydliga interneringsövergrepp dersökning virat sig icke vara i behov till medicinalstyrelsen.
nen påminde mig om en lista, som jag till- förekommit, ha de kommitterade e j av sådan värd, förordnas i kommitté- Även andra psykiatrici ha yttrat sig med en kvinnlig vån för någon sökt finna några för det moderna förslaget införandet av lagstadgad kla- i saken och ha ingenting att invända tid sedan gjorde upp på en resa, då vi båda vore sjuka a h i allmänhet i behov av samhället mera lämpade internerings- gorätt av internerad över hans inta- mot häradshövding Schlyters förslag.
misskund av våra medmänniskor.
Listan gan ' ' ' eller kvarhållande å hospital.
m a framhålla att wdcrhärlig hänsyn bär överskriften R.
H 28.
Men detta be- principer, Det vanligaste sättet är att en ansö- Klagoinstansen skulle vara Medicinal- till den psykiatriska sakkunskapen tyder icke att vi mött något luftskepp med kan om internerning ingives av måls- styrelsen, förstärkt med juridiskt bi- måste tagas vid avgörande av sam- denna beteckning U l m 28 rörande herrar, w m varit hövlig., taktfulla och hjälpsam- man eller närmaste anförvant, stödd träde.
hällsvådligheten.
ma, burit ul&lt;er ' lyft ner uker ' gått efter Att emellertid denna klagorätt till Häradshövding Schlyter framhåller vallm pli vissa papper d. s. k.
Bil.
A. som eller té åt oss, skaffat nödvändiga innehåller en redogörelse för en under- Medicinalstyrelsen ej kan anses vara även att det omnämnda målet icke och riktiga ypplysningarwiinp., lagt brev i lådor sökning, utförd av legitimerad, icke tillräcklig rättsskydd har även frän kan tagas till intäkt mot de aktuella och så vidarr.
vid hospitalet ifråga anställd läkare sakkunnigt håll erkänts.
En betydlig reformkraven rörande friare former Det måste sägas att av dessa den största samt därpå grundat intyg om sinnes- förbättring av kommittéförslaget tor- för intagning i hospital sålunda a h snällaste procenten var svenskar, dels sjukdom och behov av hospitalvård.
de den förändring vara som föresla- tillgodoseende av skyddskravet.
Detta på utländsk, dels på svensk botten.
Slut- Vidarr Bil.
B. som innehåller de när- gits av Askims häradsrätt med anled- krav har kommittén beaktat genom ligen blevo vi så vana Vid att möta hygg- liga medresande, att vi utgingo från att ståendes skäl till interneringsansökan ning av ett d i r nyligen avdömt in- att tillerkänna polismyndighet rätt att alla voro det.
Och så hände det, att vi enligt fastställt formulär.
interneringsmål.
Häradsrätten uppdrog i hospital för observation inlägga även fingo se gripande wh snabba för- Intages nu en patient i hospital, i t sin ordförande, häradshövding samhällsvådligt uppträdande person, vandlinmr av till synes unnhlislr och följer då omedelbart ny undersökning Schlyter, att fästa justitieministerns när det kan misstänkas att samhälls- självbelåtna svenska överklassherrar till av hospitalsläkaren - och är misstag uppmarksamhet på de allvarliga bris vidlighetm beror p i sinnessjukdom begånget blir det medelbart rättat.
I terna I lagstiftningen rörande sinnes- Forts. å Ud.
6. erfarenhet Min reskamrat och jag ha kom- behov kan gå an tack vare kvinnornas bris- årg.
1925. ett inlägg av Devinez i en evigt lika aktuell diskussion, ett vittnermil i en rättegång, wm aldrig av slutas.
De svenska husmödrarna och elek- triciteten ger en översikt av det arbete som nedlags på elektrifieringsfrågan av Sveriges husmödrars riksförbund.
Svart på vitt kommenterar bl.
a. Hindenburgs val till president och svenska försvarsrörelsen överblick Emy Ek ger en över Lud- vic Nordströms författarskap i sam- band med hans nyutkomna bok Landsortens problem.
Samtidigt ges några biografiska upplysningar om författarinnan.
En gyllene bok utgör en kri- tik av en publikation som utges från Åhlén och Åkerlunds förlag.
samma - ä mit överens om, att även om den hängde med att vi inte kunde så värst bra stå på våra ben, vilket ju också är enda förklaringen till att v i togo mot så mycket hjälp, så ger den oss ändå hopp om män- ummrn försvarsfrågan är lö st.
Det svenska folkets öden ha skiftat Tamm-Götlind skild- Funderingar och gissningar, protes- s. k. förtunningar här och där.
Det rar Husmodersrörelsen i Upp ' ala ter och petitioner, alla slag av anpass- var alltihopa.
genom tiderna.
Allt vad det lidit och län.
ningsförsök kunna nu avstanna.
Vemkan sägas ha löst förrvarsfrå- kämpat sig igenom.
skall det en dag Fru Märta I frågan om Konfirmationens re- formering ha vi mottagit flera inlägg.
För dagen införa Vi ett av signaturen M. w. Devinez kommer att längre fram göra sina erinringar.
riktigt mänskliga och hyggliga människor.
ni är skorna, närmast om männen Iångt mindre, fast den visserligen medresande inne slutar namn, wm vi inte se utan rörelse.
Min reskamrat och jag h i förresten kommit överens om, att det var en god idé att föra förteckning över goda männi- svarsfrågan är löst.
Det blev de folk- gan.
Det blir väl ändå den socialde- bära frukt i en gärning, som på hi- frisinnade och socialdemokraterna, mokratiska regeringen.
Det blev den, storiens blad vill teckna rättens makt glömskan.
Dels hade vi mycket roligt de rom här skulle få genomdriva det istället för v i l d a s?
Det blir i så fall som gjorde UPP saken.
Priset kan ic- lappverk, som är uttrycket för v3r icke en tid, som leker med kriget och kat den allmänt mänskliga böjelsen att ke sägas vara högt, när allt kom om- tids politiska lösenord: ” Vad som är leker med freden, kring.
C:a en million.
Ett regemen- möjligt ” Det var ett mirsstag, om man Men för denna gången är affären te i norr- och ett i söder och en tank- trott eller hoppats att socialdemokra- avslutad.
Kontraktet är skrivet.
åter- Sparbössan i bröstet avslutas i detta bataljon för dem som särskilt älska tien skulle gå in för fredsvilja i hand-står endast alt utfärda och kvittera köpebrevet.
gardesregementen.
I gengäld en del ling.
nummer.
Hu S m 0 de r n S a rb e te par timmar vi sysslade med att göra upp Y ' a minnet lagra obehagliga intryck och sedan på dem grunda hårda generella om- dömen.
vi wcka att en sådan bokföring av män- niskor, som den vi började, är lika vik- a h hotellrum.
Jag känner visserligen uns.
består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna, För livsmedel är viiet lätt.
I vira 117 butiken gäller principen: som vi gjorde, lönar sig inte Det är en högsta kvalité till lägsta pris.
sak man får lära sig själv.
Men det är rätt.
Devinez.
Konsumtionsföreningen Stockholm m. O.
då det nu vore fråga om själva be- Vad som kan gå an.
fattningens inplacerande ende därav - då måste man söka ef- Med andra ord: den nuvarande yrkes- han är hemma, tillkalla honom.
Han Efter d e beslut Som 1925 års riks- ligga för att upphöja befattningen i hö- inspektrisen har genom sina höga kva- förvarar nämligen enligt lagens bok- dag kunnat fatta angående de kvinn- gre lönegrad, men då befattningens in- lifikationer snedvridit yrkesinspek- stav nyckeln till säkerhetsventilen.
liga statstjänarnas lönefråga, har man nehavare måste anses besitta en kom- trisbefattningen.
Denna har därige- Var detta den ursprungliga meningen kunnat vänta sig vad som helst av petens som obestridligen berättigade nom blivit något mycket bättre och med yrkesinspektionen.
Detta är nå- orimlighet och bristande logik Ett henne till större löneförmåner, ansåg vida mer, än vad meningen varit.
Men gra smådrag, men som visa den man- alldeles särskilt talande bevis härför sig riksdagen kunna tillfredsställa det- man får inte klart {&amp; s i g huruvida liga yrkesinspektionens utveckling lämnades också vid föregående ons- ta krav genom en årlig gratifikation socialstyrelsen anser detta som en för- Men låt oss återgå till den fråga När emellertid vid innevarande års del eller en nackdel Man skulle sna- som här föreligger.
1925 års riks- dagsplena, då femte huvudtiteln be- handlades, d. v. s. anslagen till social- riksdag de kvinnliga statstjänarnas lö- rare tro det senare, eftersom social- dag har redan förut gjort rig bemärkt departementet.
neförhållanden skulle regleras, kunde styrelsen anser, att lönegraden bör be- genom att ställa de kvinnliga befatt- Där förekom bl.
a. frågan om löne- man gärna icke längre bibehålla de efter den ursprungliga tan- ningshavarna i ett bedrövligt läge reglering för de kvinnliga befattnings- ” provisoriska ” lönebestämmelserna ken, ej efter det verkliga förhållan- det skall ihågkommas genom hävder- havarna inom yrkesinspektionen.
Då for de kvinnliga befattningshavarna det.
I så fall skulle det vara statens na och vad som här omtalats, är lagen om arbetarskydd reviderades inom yrkesinspektionen, utan där må- skyldighet icke endast att tillse, att endast kronan på verket Det berör 1912 infördes den bestämmelsen, att ste finnas en s. k. lösning dess ämbeten ej beklädas med dåligt ett ringa fåtal tjänsteinnehavare.
Den ” såsom yrkesinspektör jämväl må an- Det är av stort intresse att ta del av kvalificerad arbetskraft, utan också har därför inte kunnat, ens för en tid, ställas kvinna ”, och skulk hon huvud- de yttrranden, som äro upptagna i fem- att de ej måtte beklädas med för väl väcka medborgarandan till l i v has sakligen hava hand om de kvinnliga te huvudtiteln angående behandlingen kvalificerad arbetskraft, så att till kårsammanslutningar och yrkesgrup- arbetarna.
I kungl.
maj:ts instruk- av denna fråga, innan den förelåg på äventyrs ej en utveckling till d e bätt- per, inte frammanat några protestmö- tion för yrkesinspektionens befatt- kamrarnas bord Man får där en myc- re må kunna ske av den ursprungliga ten, den har gått omärkligt förbi.
Den ningshavare säges, att kvinnlig yrkes- ket klar föreställning av det hela.
avsikten med en befattning, denna må har icke ens kunnat uppkalla det stats- inspektör (yrkesinsprektris) skall full- Sålunda stöder den allmänna civil- vara 10 eller 20, 100 eller 200 år gam- finansiella lägets nödvärn.
Men den göra till yrkesinspektörs tjänst höran- förvaltningens lönenämnd sitt yrkan- mal.
Man frågar sig, varför social- kommer igen.
Ty även om den berör de åligganden i avseende å de arbets- de, att yrkesinspektrisen e j skall er- styrelsen då var så angelägen a n be- ett fåtal, är det en orätt av så stor ställen och i den omfattning i övrigt, hålla lika lön som yrkesinspektör på, hålla innehavaren av nämnda plats principiell betydelse, att den svårligen som yrkesinspektionens chefsmyndig- att hennes arbetsuppgifter ej helt och när hon för en del år sedan i ett an- lär kunna tillämpas när dess innebörd het bestämmer, men därjämte åläggas hållet kunde jämställas med de man- nat verk erbjöds en högre chefsbefatt- uppenbaras.
Man har anledning att denna befattning uppgifter, som krä- liga inspektörernas.
Hennes arbets- ning där hennes kompetens ej varit tro, att lagen om behörighet för kvin- va en högst omfattande specialutbild- uppgift vore märmast att jämställa ett hinder, utan kunnat bereda henne nas tillträde till statstjänst a h annat ning på det sociala och hygiensiska om- med den som tillkom inspektörerna däremot svarande löneförmåner.
Man allmänt uppdrag kommer att träda i r i d e, och vilka fordra ett samarbete över elektriska anläggningar för be- undrar om socialstyrelsen, när den nu kraft fr. o. m. den I juli detta år.
Där- med ett flertal statliga och kommuna- lysning och arbetsöverföring.
Hennes skrev sitt utlåtande, m i n d s vilken igenom kan också kvinna med före- la myndigheter ävensom en auktoritet verksamhet vore mera inriktad på de motivering den använde för a n få be- skriven utbildning bli yrkesinspektrör, gentemot arbetsgivarna, som fullt industrier, inom vilka kvinnliga arbe- hålla yrkesinspektrisen?
och då åtnjuta samma löneförmåner motsvarar den, som gäller den tekni- tare sysselsattes, och närmast på des- Alltnog: efter sådana ” yttranden ” s o m manlig inspektör, d. v. s. hon ska inspektionen.
Yrkesinspektrisbe- sas sociala förhållanden.
Yrkesinspek- av de ” sakkunniga ” är det intet att skulk i lönehänseende stå två grader fattningen, som endast blev en, jäm- törernas verksamhet sträckte sig åter- förvåna sig över, att när kungl.
maj:t över yrkesinspektrisen, ehuru med en ställdes från början med yrkesinspek- igen till samtliga arbetsområden, vilka framlade förslag, att yrkesinspektri- tjänstgöring begränsad till endast ett törernas i allt vad som rörde befogen- vore föremål för tillsyn enligt lagen sen skulle ställas två lönegrader lägre distrikt, yrkesinspektrisen åter har heter i tjänstens utövande Samma om arbetarskydd och hade därjämte än yrkesinspektörerna och de kvinn- hela landet.
Då, ja, då kommer man rätt och skyldighet att ge ålägganden att övervaka, att de kommunala till- liga assistenterna två lönegrader lägre att förstå, när det gäller två kvinnor, och anvisningar, att anmäla till åtal, syningsorganen på behörigt sätt full- än de manliga, detta förslag enhälligt att den ena inte bör ha högre lön än att besöka arbetsplatser och att ordna gjorde sina åligganden Att yrkesin- antogs av statsutskottet med avslag å den andra i tjänsteställning a v liknan- och planera arbetet för sig och sina spektrisens verksamhet omfattar nio en av en enda manlig socialdemokrat de art. Och man kommer då också att assistenter.
Även inför resereglemen- distrikt, yrkesinspektörens ett enda, väckt motion för lika l a, ett beslut förstå beträffande kompetensvillko- tet var ställningen densamma, intet anser man icke ha någon betydenhet.
som även stadfästes av riksdagen Det ren, att även om utbildning dessa avdrag hade gjorts p i yrkesinspektri- Och det anföres vidare, att i fråga enda, som bör till att genom båda befattningar är något olika, kan sens reseersättning på grund av att yr- om kompetensfordringarna förelåg en denna lönefrågas dessa be- den kräva lika lång tid Det är icke kesinspektrörernas resekostnader en- Av yrkesinspektö- fattningshavare li fått lägre sagt, att det tar längre tid att studera ligt naturens ordning måste bli dyra- utbildning, då där- löneförmåner är förut utan något yrkesfara och skyddsanordningar i re.
Kungl.
maj:t har sålunda genom maskinellt hänseende än i socialt Och sin instruktion fastslagit likställighe- det är där den enda förklaringen lip.
ten mellan yrkesinspektris och yrkes- ger, till vad som skett, att man stir- inspektör.
Utom i ett hänseende, där läroverk.
Ja, i så rat sig blind p i det rent tekniska så frågan lämnades öppen, nämligen i av- rit en stor skillnad.
att man förbisett betydelsen av de seende på löneförmånerna Dessa ges, a n hon tillika fordringar, som enligt kungl.
maj:ts fingo till en början provisorisk ka- dana studier och utövat sådan verk- I besparingskommiténs betänkande instruktion ställas på en yrkesinspek- raktär.
Det berodde dels på, att de samhet, som kunde anses ägnade att angående socialförsäkringens organi- tris, Att den nuvarande innehavaren kvinnliga befattningshavarnas löne- giva goda såväl teoretiska som prak- station föreslås bl.
a. att hela yrkes- av platsen har fullt ut lika hög kompe- ställning ännu ej var avgjord, dels tiska insikter i industriell och allmän inspektionen skulle överflyttas till tens som en yrkesinspektör, det fram- därpå att man ansåg sig ej med be- hygien i arbetsförhållanden inom in- olycksfallsförsäkringen.
Och utan att går trots allt av alla utlåtanden från stämdhet kunna fastställa, vilka kva- dustrien samt i lagstiftning, välfärds- vilja yttra någon mening i den frå- styrelser och verk, det erkännes av lifikationer den nya befattningen vid inrättningar och andra företeelser på kan, kan man nästan förstå detta ef- kungl.
maj:t och riksdagen, och att framtida besättande skulk komma att det sociala arbetsområdet ” Men hu- ter den utveckling, som den manliga hennes assistenter äga både kvalitativt kräva Vid tidpunkten för tillsättan- ru det skall tillgå att förvärva all den- yrkesinspektionen tagit Den liksom och kvantitativt samma utbildning de av de första assistenterna hade det na erfarenhet och dessa kunskaper andra institutioner har icke kunnat som de manliga, är också ett faktum.
emellertid redan visat sig, att fordrin- yttrar sig lönenämnden icke om, och undgå att byråkratiseras Hur är det Men i socialstyrelsens förut citera- gama på deras utbildning måste stäl- man kan givetvis förstå, att detta icke t. ex. med besiktningen av ångmaski- de yttrande, att den nuvarande yrkes- las kvalitativt lika högt som de man- heller ar lätt för en lönenämnd, men ner?
Ett år spelar icke stor roll i en inspektrisen förstått ” att göra vida ligas, d.v.s. fyra års högskolestudier den tillåter sig likväl att kunna döma ångmaskins liv, om ingenting särskilt mer av sin befattning än som egentli- och minst fyra års praktiskt arbete om värdet av ett sådant arbete inträffar.
När därför en sådan ång- gen varit avsett, ” ligger nog en dju- Men hur har det ställt sig med des- Men ännu mer uppseendeväckande maskin år efter år inspekteras och de pare sanning än som egentligen varit sa provisoriska löneförmåner och hur är socialstyrelsens förklaring, varför säkerhetsåtgärder, som ena året an- avsett.
Ty man menade väl från bör- har utvecklingen i detta hänseende styrelsen föreslår, att yrkesinspektri- befalldes icke godkännas d e andra, jan att här skulk göras något närmast blivit?
Jo, i avvaktan på de löneprin- sen skall stå i en lönegrad lägre är yr- utan ständigt nya påhitt uppstå, som liknande välgörenhet mot de s. k. fa- ciper, som skulk komma att tillimpas kesinspektörerna.
Där läser man bl.
i kraft av lagens myndighet måste åt- briksarbeterskorna.
Och så blev det för kvinnliga befattningshavare i all- a. följande: ” Den nuvarande yrkes- lydas, då gör den reflektionen sig istället m verksamhet som tog upp en mänhet, uppfördes de kvinnliga be- inspektrisen måste genom sina rent ovillkorligen gällande: varför skola v i av vår lids största livsfrågor: kampen fattningshavarna inom yrkesinspektio- personliga egenskaper och insikter i betala så mycket tjänstemän?
Och mot industrialismens faror för indi- nen till- vidare på övergångsstat.
För fråga om kompetens och skicklighet när säkerhetsventilen pi ångpannan viden och släktet, kampen för person- budgetåret 1923-24 beviljade riks- anses intaga en särställning.
Det tor- hänger upp sig, och ångan går ut - lighetens rätt till en människovärdig dagen ett extra anslag att utgå som de även böra erinras, all hon just här- en händelse, som den stora allmänhe- tillvaro och alla de praktiska problem provisoriska lönetillägg.
I avlönings- igenom förstått att göra vida mer av ten kanske inte tinker så mycket pi, och förhållanden, som därmed äro hänseende blev sålunda yrkesinspek- yrkesinspektrisbefattningen än där- men som är ganska förargelseväckan- förbundna, trisen ungefär jämställd med de man- med egentligen varit avsett, och att de för den verksamhet, som är bero- liga assistenterna och de kvinnliga as- hon i sin verksamhet p i ifrågavarande sistenterna med manliga underinspek- befattning kunnat utföra ett för de törer Då är att märka att kvinnlig kvinnliga arbetarna betydelsefullt ar- assistent kan bli yrkesinspektris, men bete utanför befattningens råmärken.
underinspektör kan e j bli yrkesinspek- Skulle det därför gälla en placering Solidarisk Bank.
Grundad 1865 tör.
Fr. o. m.
1919 har emellertid yr- av henne personligen i lönegrad, bor- Depositions-, Kapital- &amp; Sparkasse- kesinspektrisen åtnjutit ett personligt de hon utan tvekan kunnat hänföras räkning lönetillägg på 1,000 kr Riksdagen till samma lönegrad som tillkomme mot högsta gällanderänta fann nämligen ej tillräckliga skäl före- de manliga yrkesinspektörerna.
Men stämmans - -.
för SÖ DE RMANL ANDS ENSKILDA BANK
De svenska hus- Svart på m ö d r a r n a och e l e k t r i c i t e t en.
delse, vitt Hindenburgs val till president är en hän- som givetvis förmörkar framtidsut- I Europa Reaktionen började i England med högersegern vid valen i hös- Tidevarvet skildrade i sitt förra Fru Agnes Ingelman har en något tas och Mac Donalds fall Så föll Herriot, nummer de norska husmödrarnas ar- annorlunda syn än Enhetsfronten i som Silt ja for en avveckling av Poin- bete för att skaffa tillräckligt och billig Norge på den roll gas- och elektrici- carés politisk och för ett närmande till det sikterna ström och billig elektrisk materiel för tetsverket bör spela vid demokratise- hemmens elektrifiering Ovillkorligen frågar man då efter de svenska husmödrarnas verksamhet p i denna del a v deras stoa arbetsfält.
I detta avseende måste Sveriges hus- mödrars riksförbund betraktas som representativt ringen av elektriciteten till hemmens bruk.
Medan norskorna avundas oss i Stockholm det faktum att gas- och elektricitetsverket har monopol på den elektriska materielen och mcdan de arbeta på att komma därhän, att så skall bli fallet även i Oslo, så an- fredsvänliga republikanska Tyskland Nu enskommelsen om krigsskul- med ententen den, ratats for f. d. överbefälhavaren över de tyska härarna.
Medan man väntar på vad denna utgång av presidentvalet skall draga för politiska följder med sig, diskutera bär skulden till denna öd handling De mera välvilliga utt ser fru Ingelsman, att ett sådant mono- här icke är tråga om något medvetet ge- pol icke enbart är av godo.
Detta be- förbundets vidsynta ordförande, har ror delvis därpå, att ledningen lagt nomtänkt votum mot tyska republiken för nonarki a h militarism.
De mena att det ner sin för ävrigt mycket skickliga och är tanklösheten a h den gränslösa poli- modernt ledda reklam huvudsakligen iska okunnigheten hos de stora väljande nedlagt på denna sak.
på att arbeta in gasen och materiel för massorna, som gjort det möjligt att samla Riksförbundet intresserade sig re- gar till olika hushållsbruk, medan den tre millioner flera väljare på högerns Lam- dan på ett tidigt stadium vid förenin- mindre intresserar sig för elektrici- gens bildande för något över fem år teten.
Vårt elektricitetsverks anlägg- der de sju år som förgått sedan sadelma- sen för hemmens elektrifiering.
Det ningar i Stockholm äro för smått till- kare Ebert valdes har så gott som alla sökte genast samarbete med fackmän tagna för an f. n. bära en väsentligt tyskar haft det svårt och besvärligt.
Nu tar man hans motpol och väntar sig underverk och en sammankomst ägde rum mel- ökad efterfrågan på elektrisk ström.
Fru Agnes Palmstierna-Ingelman, under ett samtal givit en översikt av didat, när han heter Hindenburg, än när Ian 11 representanter för den elektri- Men å andra sidan, den elektriska ska industrien och representanter för kraften är en inhemsk produktion husmödrarna.
medan gasen som drivkraft bygger på Det uppgjordes då, att fabrikerna import av kol.
Det finns därför redan skulle underställa förbundet till pröv- av det skälet anledning att gynna elek- ning sina typer av elektrisk hushålls- triciteten.
Därtill kommer som alla materiel.
Dessa skulle utprovas vid husmödrar och hembiträden veta, att Fackskolan i Uppsala och staten prov- gasen, så bra den är att ha, icke är utan sina obehagliga sidor i ett kök.
ningsanstalt.
den gamle generalen.
Med namnet Hin- denburg förbinder även de okunnigaste åt- minstone någon föreställning.
Hindenburg - segraren över ryssarna, gränsernas för- svarare, mannen höjd över de politiska stri- av derna.
Utlandet?
Det kan inte bli värre Det är säkerligen fullkomligt riktigt, att det är de borgerliga kvinnorna som hjälpt Hindenburg till seger.
De måste ha varit ett lätt vunnet byte för nationalisternas ~ för ett propaganda.
Det hämmar l i alltid folk att hålla sina kvinnor utanför alla all- varliga rådslag om landets väl och ve, att icke ge dem någon politisk uppfostran.
När det sedan gäller, ha de ingen självständig mening, ingen träning i att skilja på sann och falsk argumentering.
Även om man går med på att flertalet röstat på Hindenburg utan att lägga in i detta val vad nationalistgruppen lägger in däri så visar dock valutgången otvetydigt det ödesdigra faktum, att de reaktionära ha lättare att få majoriteten öra än repu- och har hållit sig kvar med våld.
Nu ha Antalet stiger med över 40 proc.
från 1921 agrarne velat med våld återerövra mak- - 22 till 1923 En stor del av denna ök- ten och därvid förbundit sig med kommu- ning sammanhänger med den nya lagen nisterna.
om äktenskaps ingående a h upplösning Doktor Sven Hedin ger sina åhörare hi- som trädde i kraft detta år.
Därvid blev storia i allt för förkortad form, när han den hemskillnadstid som måste föregå en drar fram explosionen i Sofia såsom ett skilsmässa förkortad från tre till ett a h järtecken.
tillämpligt på vår försvarsfråga.
ett halvt år I 1,776 av de 1,872 skilsmässorna under P i tal om försvarsmötena synes det icke 1923 föreligger statistik över barnen.
Det särskilt lämpligt att löjliggöra eller slå i visar sig att närmare hälften av de upp- lösta äktenskapen voro barnlösa, d. v. s. vädret den oro för vår och Sveriges fram- tid som tar sig uttryck rid sådana tillfällen där funnos icke barn under 18 år.
27 proc.
Denna oro delas av pacifisterna Vad som av de upplösta äktenskapen hade bara ett skiljer oss är en visserligen ganska avgö- barn, 15 proc hade två barn, 7 proc tre rande olikhet.
De fosterlandsvänner för barn, 3 proc fyra barn.
Även om denna stegring i skilsmässor- vilka doktor Hedin a h doktor Hildebrand förde talan ta sin tillflykt till vad de kalla na måste sättas i samband med befolknin- ett starkt försvar, d. v. s. uppehållandet av gens tillväxt, så är dock den absoluta &amp; -.
behöver \ %I knap- vårt nuvarande provisoriska härordnings- ningen oerhört ~ l o r Det skick.
Men det är enligt vår åsikt ej vare past tilläggas att det är i huvudstaden som sig starkt eller försvar och att tala om det långt övervägande antalet skilsmässor trygghet i detta sammanhang är bara ett förekommer.
Tidningen Tidens Kvinder, som meddelar missbruk av folks godtrogenhet.
Ordet försvar borde äntligen få begravas på de denna statistik, tillägger, att skilsmässorna döda ordens kyrkogård och det begrepp i stället för ett nödvändigt undantag hota man lagt däri övertages av ordet motan- att bli m farlig regel Spörsmålet är ak- grepp.
Försvara a h skydda Sverige kan tuellt i Danmark just nu, emedan den nya som antogs strax före vår krigsberedskap inte men den kunde äktenskapslagen.
påsk av danska riksdagen, ger ännu vidare möjligheter för skilsmässa.
Efter denna prövning och de därav föranledda förbättringarna å typerna anordnade Riksförbundet, som kanske de intresserade erinra sig, år 1920 en utställning av elektrisk material i Lil- jevalchs konsthall.
Där utställdes inte mindre än sextio förbättrade och ny- gjorda elektriska apparater för hus- Populärt heter det att det fuktar i köket av för mycket gas, alla ytor av metall bli angripna Riksförbundet är betänkt på att få en auktoritativ un- hållsändamål från svenska fabriker.
Dessutom anordnades en internatio- nell utställning med apparater från Schweiz, Holland, Norge och Ameri- ka.
Vidare skrevs en broschyr in- nehållande bl.
a. en jämförelse ur eko- nomisk synpunkt mellan ved, gas och elektricitet som drivkraft för hem- mens industri - matlagningen.
Jäm- förelsen utföll till elektricitetens för- Det firms två system för elektriska apparater, ackumulerande, samlande, apparater och icke ackumulerande.
blikanerna.
Den engelske generalen Jan Hamilton Målet är väl för båda typerna att und- nyligen i ett tal: l i t oss inte handla vika en kort och samlad påfrestning att de fredliga, samförståndsvänliga på kraften vid matlagningstid.
Det tyska politikerna komma att n &amp; i en löjlig vet den, som i en småstad skall t y s k a inför sina egna.
mat med gas, att vid den tid, då alla Nu stå de alltså i en löjlig dager grytor stå på för middagen, är gasen svag och dålig.
Detsamma gäller med Allt göres från deras sida som önska elektriciteten.
Om alla stans hushåll skrämma oss för den ryska faran på en gång släppa på ström blir det att framställa attentatet i Sofiakatedralen m för stark påfrestning.
I Norge har och oroligheterna i Bulgarien, som om de man därför vad som där kallas maga- vore utförda av Moskvas betalda agenter, Det är väl tydligt att Moskva har sitt fin- sinovne, En svag ström står på t. ex. ger och sina pengar med i spelet, men de hela natten, och kraften magasinernas inre förhållandena i Bulgarien och lan- på så sätt att den uppvärmer en be- dets ställning till sina i Versaillesfreden hållare med vatten till en värmegrad, gynnade grannar äro tillräckliga för att som synes oss pacifister djupt osedlig, som ligger något under kokpunkten.
I förklara de blodiga oroligheterna.
Atten- okristlig och förande till fördärvet.
mån.
Broschyrens tryckning bekostades som visade sig ha intresse av att is hemmen som kund för sin elektriska kraft.
Den ut delades sedan till samtliga elektrici- tetsverk och distributionsföreningar av vattenfallsstyrelsen Så långt hade Husmödrarnas Riks- förbund nått i sitt arbete, då den eko- nomiska åtstramningen inträdde och förlamade arbetet för utbredningen av hemmens elektrificering.
För närva- rande är alltså icke någon direkt ak- tion i gång från Riksförbundets sida, men dess ledning har icke släppt sa- ken och är fullt medveten om.
att dersökning från fackligt medicinskt håll av den företeelse, som den icke tekniskt kunniga husmodern iakttagit utan att kunna förklara.
sade taten i Sofia äro ju icke en den kupp, ge- denna behållare nedsänkas sedan d e olika kärlen med de födoämnen, som nom vilken den nuvarande regeringen kom Vi glädja oss åt att se att den socialde- skola tillredas, och de kokas i vatten- till styret för två år sedan.
Den rövade mokratiska pressen uppmanar kvinnorna had eller ånga.
Det påstås, att man makten från agrarerna med våld a h mord inom partiet att stå upp 1:sta maj och de- monstrera för freden vi äro övertygade med denna beredelsemetod dessutom om att det är just bland dessa kvinnor som vinner det att födoämnena behålla nä- en fredsvilja förbunden med vilja till in.
ternationellt samförstånd är tillfinnandes.
ringsvärden, som förflyktigas vid van- Men det är synd att de socialdemokrati- lig kokning.
för Sveriges del anser hemmens elektrifiering i större skala man, Emellertid, att denna metod att samla kraft genom att värma upp vatten är allt för strömdragande.
Här har man i st. ty- pen den elektriska koklådan.
Genom att ska kvinnorna 1:sta maj 1925 inte ha en något mera klart fredsvänlig lösen att lystra till in den som begär ett stöd for den frisinnade-socialdemokratiska sam- manjämkningen.
Det är ju ett förslag vänt i den rätta riktningen, men tar icke steget fullt ut.
En g y l l e n e bok EMY EK, äldrarna (fäderna) upp äktenskapen.
heliga Birgitta och Kristina Gyllen- Barnen voro ” villiga att älska och va- ra Iyckliga, d i man sade åt dem att så göra ”.
Eftersom i vår tid ” livsbe- stämmande, individualiserad kärlek ” e j längre finnes och de unga ” med samma lätthet ta den ene som den an- dre " borde de unga lika gärna stå under föräldramyndigheten.
Äktenskapet har inom alla högre kulturer utvecklats till engifte, heter det vidare.
Det vill säga: för kvin- nans del Men detta förhållande bör kvinnan icke betrakta med harm utan vara tacksam för ” Det är han som genom århundraden och årtusenden uppfostrat kvinnan t i l l renhet, men EN LITTERATUR- HISTORIKER strängande befattningen som före- ståndarinna vid Grevesmühlska sam- skolan.
Den var då en liten skola 58 elever Nu har den cirka 300 - en tillväxt som talar om vad före- med ståndarinnan förstått att göra av sin uppgift.
som förestån- sina stu- kandidatexa- men 1914 och filosofie licentiatexa- men år 1916 Bredvid det ytterst krävande skol- förlag.
Det är inte småsaker verkets förläggare och redaktör, herrar Åker- lund och Westberg, åtagit sig, efter- som de anse sig skickade att ge ut ett uppslagsverk för varje svensk kvinna Själva idén att sovra ut och samla en pärm den lämpliga läsningen för husmödrarna smakar av förmyn- deri och reaktion, precis som våra dagliga tidningars damsidor.
Det pas- sar inte fast det är plägsed - att affärsmän i förlags- och tidningsbran- schen utfodra de svenska kvinnorna.
Man skulle naturligtvis kunna tän- ka sig att vissa sakuppgifter av prak- tiskt värde för husmoder och husfa- giet att vistas i jungfrulighetens iris- der kunde samlas i en bok.
Exempel- ka alpluft, i det ärbara äktenskapets vis sådana uppgifter som dem man stilla värmande solsken Hon har vun- nit den lyckligaste av människolotter att ii leva livet utan att komma det inom - arbetet, i vilket ingår också omsorg om elevernas framtid, när ile lämnat skolan bakom sig; sysslar Emy Ek alltjämt med sin vetenskap.
Det är husmoderns försäkringsintressen.
Men Fil.
lic. Emy E k, författare till ar- litteraturen, som är hennes vidsträck- om en sådan bok skall vara försvar- tikeln under strecket, som ger m över- ta intresseområde, såväl svensk som lig, bör den stanna vid de rena sak- uppgifterna, ej uppträda med anspråk sikt av Ludvig Nordströms produk- utländsk.
framför allt skandinavisk.
på att vara auktoritativ rådgivare i li- tion och åskådning är känd av alla.
Under senare föreläsningsperioden vets olika situationer Fru Wærn- som bruka besöka borgarskolans före- har hon bl.a. sysslat med modern Bugges uppsats om Vi och vårt um- läsningar och av alla de generationer svensk litteratur och därvid icke gjort gänge kunde mycket väl låta läsa sig av ungdom, som genomgått den skola halt vid 90-talisterna utan behandlat som tidningsartikel men tål icke vid hon leder.
Men den tidningsläsande författare av senare generationer, för att stå med anspråk på långt liv och publiken ser ganska sällan till henne vilka hon sålunda skapat intresse hos allmängiltighet i en gyllense bok.
och hennes ständiga slutenhet kring föreläsningspubliken.
de dubbla arbetsuppgifter, som äro Hennes artiklar i Tidevarvet ge ett hennes, gör att hon inte hör till dem, prov på hennes oväldiga klara och som synas mycket i Stockholm.
Det skarpa litterära analyser.
är ett till oss från vår läsekrets ut- Sina föreläsningar har doktor Ek tryckt intresse att ta veta något om aldrig hunnit att genomarbeta för ut- doktor E k, som vi tillmötesgå med att givning, men hon har lovat oss att sö meddela hennes porträtt och några ka få tid att d i och då ge Tidevarvet biografiska data.
articklar, byggda på det material hon Det är en ståtlig arbetsprestation samlar för sina föreläsningar.
som ligger gömd i dessa data.
Ar 1909 Tillsamman med sin syster och med- Illustrationsmaterialet utgöres av onda nära. ” Egentligen borde man vara friher- rinnan Åkerhielm tacksam för vad hon åstadkommit Att läsa hennes teser friskar upp ens tacksamhet över att v i dock kommit därhän, att kvin- nans sparande på sig själv liksom gå- va av sig själv måste vara frivillig för att vara av värde även för mannen, o c h att troheten inte bara skall vara en pliktuppfyllelse till mannens behag utan den självfallna konsekvensen av en djup känsla och av en personlig värdighet.
Kära Ellen Key, tänk att vi ska behöva en Annie Åkerhielm att påminna om att detta inte var själv- klart före Almqvists tid och din!
reproduktioner av gamla målningar och stick.
Är det med avsikt som re- daktören, för att illustrera Vigseln, Våra sexuella moralbegrepp befin- valt en av Hogarths mest grymma se- demålningar, där en åIdrande utpyn- na sig under omvandling och det rå- tad kvinna inför altaret låter lagfara der en viss förvirring.
Men ordet ren- het har i alla fall höjts till att täcka sitt köp av en blomrtrande yngling?
Boken inledes av en uppsats om något mer än ett blott fysiskt faktum.
I sin vidare andliga betydelse kan Äktenskapets etik av friherrinnan An- fullkomlig för- nie Åkerhielm.
Författarinnan är san- renhet förenas nerligen inte blyg.
Han vill ge dem, sta hand.
; kunskap med ” det onda i som lidit religiöst skeppsbrott, ” ett Ii- världen ”.
Men detta vet icke Annie med en stierna dömda i ett enda svep!
” En manlig röst höjd i vrede kan vara im- ponerande, kvinnans röst blir under samma omständigheter papegojans. ” A t t författarinnan önskar en åter- gång till forna förmögenhetsrättsliga förhållanden, då mannen disponerade kvinnans egendom förvånar allt- över så icke H o n målar upp bilden av hus- papper i bankvalvet Den frånskilda kvinnan undgår ic- ke ett tjuvnyp.
Att ” de frånskildas liv aldrig blir riktigt helt ” och att är ju från friherrinnan Åkerhielms utgångspunkt fullt logiskt Men det frågas, om det är fullt passande för den.
som uppträder som etisk vägle- dare åt oss andra att insinuera att dessa olyckliga varelser söka ” upp- luckra samhällsmoralen ”, d.v.s. för- leda andra att också skiljas, ” alldeles som fabelns räv, som mistat sransen sökte övertala andra rävar att hugga av den. ” Det är förövrigt ett fatalt bildval att likna den frånskilda vid en svanslös räv Vi ha gått till rätta med denna upp- egentligen mindre sak friherrinnan Åkerhielm än mot det Åkerlundska förlaget.
Om hon blir anmodad att inleda och anslå t o nen för Gyllene boken, så måste hon ju sjunga på sin underliga melodi Hon har ändå le courage de ses opi- nions, såda de äro.
M e n det är ett hån mot våra svenska husmödrar från förlagets sida att bjuda dem en så- dan vägledning på deras vandring ge- nom livet.
Och det må påtalas där- för att det här är fråga om ett verk avsett för mass-spridning sats, men föra mot E.W.
tet skär dit de kunna rädda åtminsto- Åkerhielm.
21 års ålder, kom Emy E k efter hjälperska i skolarbetet har hon sitt ne moralen ”.
Den som icke längre Författarinnan inte bara sanktione- avlagd student och lärarinneexamen hem i samband med kulan.
en ar- kan tro på Gudi bud, bör kunna hålla kar den gifta kvinnans plikt att upp- ge eller dölja sina andliga intressen sig till Åkerhielms och Åkerlunds.
upp till Stockholm.
Hon övertog vid betsmänniskas, bokälskares och konst- M e n varför kalla denna etik för An- och sina åsikter, att avstå från sitt så unga år den ansvarsfulla och an- äIskares vackra och personliga hem.
vid nie Åkerhielms?
Den är ett förvirrat och brutet eko av en högre-ståndsfi- losofi till kvinnans uppbyggelse, som en gång omfattades a v ett stort antal män och par force des choses var arbete och sina vänner för så vitt hon ser sig komma i kollision med man- nens vilja.
Även om den sålunda på mannen uteslutande koncenterande hustrun blir försummad inte un- derligt!
- bör hon inte ” roa sig en- sam eller med andra kvinnor ”.
Hon får då alltför lätt ” ett drag av ba- - liga (vilket kan tänkas i enstaka fall) chant ”.
eller förnams som ett bittert hån.
Att uppträda med makt och myn- Författarinnan fördömmer först det dighet duger heller inte för kvinnan.
individuella kärleksvalet som grund ” När hon uppträder med myndighet för äktenskapet.
Fordom gjorde för- är hon ful. ” Drottning Margareta, den Emy Ek.
En.
åskådare av världsdramat - världsstadsbyggare Med landsort menar han då alla, som icke följa med i den moderna världsutvecklingen, ” även om de bo i Stockholmspalats och gurgla sig med chanpagne ”.
Le roi est mort!
Vive le roi!
kun- tionscentra i olika delar av jorden.
de sättas som motto på Ludvig Nord- Den landsortsstad, han bäst känner te över hela jorden för att skapa ströms senaste bok.
Landsortens pro- till, hans egen hemstad Härnösand, världsstaden, d.
v.
s.
en kultiverad, blem.
Den härskare, han däri djärvt har under de sista decennierna för- ordnad och lagbunden värld, där män- avsätter, är Sveriges huvudstad, vandlats från en surströmmingsdof- niskoanden behärskar det primitiva Stockholm.
och den han hälsar med tande bondstad till en modern han- både inom och utom sig själv.
Boken är djärvt och livfullt skri- entusiastiska hyllningsrop, är lands- delstad med mondiala förbindelser.
orten.
Han konstaterar, att motsätt- Dess hamn med väldiga varuupplag ven, vittnande om en beundransvärd ningen huvudstad-landsort är för- och båtrika kajer fyller honom med andlig vitalitet och en optimism, som åldrad.
Landsorten står numera på hänförelse.
” Hur underbart skönt!
får en särskild relief mot bakgrunden samma andliga höjd som huvudsta- Vilka jättelika dramer av vilja, intel- a v den nu ridande depressionen och den.
Den gamla vadmalsbonden har ligens, karaktär, energi symboliserar den på sina håll i Europa hotande försvunnit.
Snabba kommunikationer icke en hamn som denna!
Varför underlätta alltmera samtidigheten i skola männi-kor vara blinda för sin kulturformer över hela landet.
Ford- egen samtids skönhet! ” Den svenska tidsperspektiv.
Stilen flödar a r fyndi- bilarnas skapare synes honom vara industrin är i hög grad knuten till ga liknelser, d i r diktarens fantasi den mest betydelsefulla mannen i Sve- landsorten och hat dock framgångs- glimmar till.
En stadskarta av Här- riges historia efter Gustav Vasa, Gu- rikt hävdat sin plats på vissa områden nösand på 1600-talet har till formen stav Adolf och Axel Oxenstierna.
De av världsmarknaden Författaren fö- något av en primitiv svanödla, säges transoceana linjerna göra det möj- reslår därför en ny distinktion i stäl- det, men under ångans period kom- ligt för Sveriges landsortsstäder att let för den gamla landsort-huvud- mer stadsbilden att likna en apa, som hämta sina varor direkt från produk- l e t Det bör i stället heta landsort reser sig p i bakbenen och med det skiners pistongslag, och en korus av det andliga, människoliknande stadi- röster lyfter sig i jämmer och jubel, et, där tankeapparater som telegraf, i segerviss tro eller irrande hemlös- telefon och radio knyta den samman i het.
En känd svensk representant för andlig kontakt med hela världen.
När denna art av diktning är Pär Lager- kvist.
E t t annat slag av syntetisk diktning, som söker helhetsintrycket, det över- individuella och allmänmänskliga i världsskådespelet, är den, som före- träder av Ludvig Nordström och bland andra hans engelske själsfrän- de H.G.
Wells.
För dem båda var det världskriget, som med hårdhänt åskådlighet visade, att över den en- skilda individens upplevelser stod mänsklighetens öde, planetens öd: ..
Men även dessförinnan hade de efter- helhetssynen.
Ludvig Nord- berättar själv om en tidig barn- domsupplevelse, som gav honom den första på en gång svala och brännan- de förnimmelsen av individens för- svinnande litenhet i det väldiga världsdramat.
I hans tidigare böcker kan man också i allmänhet tydligt skönja ett perspektiv, varigenom skil- dringarna icke i främsta rummet be- handla individers livsöden utan ett
Husmordersrörelsen I Uppsala län När Fredrika Bremer på 1850-talet bildade ” Stockholms fruntimmersför- ening för barnavård ” med uppgift att ta hand om och bereda hem särskilt Ett inlägg i diskussionen.
av intresse för en något större all- Man kan visst ha anledning att bli ve- mänhet a t t ta del av ett sådant hus- modig v i d åsynen av konfirmandskarorna, mödrarnas länsförbunds arbete och dock icke i den grad som Devinez menar.
program sådant det framträdde vid Bredvid de tanklösa, de cyniska, de vred- åt de genom koleraepidemin föräldra- det i Uppsala hållna länsom- gade a h de förkrossade finns det nämli- gen även sådana, för vilka konfirmationen lösa barnen i huvudstaden, stämpla- budsmötet.
des det hela i pressen som ” missbruk Man kan dela upp verksamheten på verkligen blir vad den är avsedd att vara, av kvinnans verksamhet ” och initia- de för hela Riksförbundet typiska två nämligen en vigning av det unga livet till tivtagerskan fick uppbära många spe- linjerna, dels en som direkt berör Guds tjänst, till mänsklighetens högsta tro ord.
hemarbetet, dels en mera social ar- a h ideal.
Var a h en som står i kontakt med ungdom, vet detta.
Tiderna förändras: nu ha vi en över betsgren.
hela landet utbredd husmordersorgani- Till den förra kategorin kan man Vidare är konfirmationen en fullt frivil- sation, som tar i t u med den ena upp- hänföra de mänga föreläsningar och lig sak Den som av övertygelse vill hålla giften efter den andra och i regel har kurser, som av Uppsala länsförbund sig borta är alltså oförhindrad att göra att glädja sig åt stöd och sympatier anordnats i husliga ämnen, såsom så.
Givetvis äro barn ofta alltför unga för från såväl allmänhetens som pressens matlagning, bak.
slakt, konservering att vara eller bli övertygande i någon rikt- sida.
Det är inte utan, att man kän- sömnad, korgflätning, madrass-stopp ning alls och komma t i l l konfirmationen ner det som vore husmodersrörelser ning m.m. Hemslöjden står högt utan kända för dess innebörd, dels av sed- just vad tiden behöver; där samlas Uppland; i Leufsta bruks livaktiga vänja, dels för festligheter a h de nya kli- kvinnor från alla partier och sam- förening har man upprättat en lin- derna.
Detta är naturligtvis i första hand hällsklasser i gemensamt arbete för beredningsanstalt och föreningarna fallet inom arbetarvärlden där konfirma- hem och samhälle.
Till husmodersför- skola i samarbete med " Uppland?
tionsåldern är lägst och religionskunska- eningarna komma många kvinnor, hemslöjd ” hädanefter skicka sitt lin pen minst Det gäller alltså att lägga så- dervisaren - något löfte om fullkomlighet, som eljest äro starkt bundna a~ hem- till gemensamt spinneri, då e j spåna- väl undervisningen som själva akten så, icke meningen att lova att aldrig i livet mets vidd.
men där få de en u p p den kan utföras i hemmen.
som dock att även dessa barn kunna ha nytta och handla mot kärlekens bud.
Detta vore ju friskande inblick i vad solidaritet och flerstädes sker.
i varje I fall ej skadas därav.
öppen dag en orimlighet och något som ingen män- sammanhållning förmår uträtta, inte Stockholmarna och andra intresse- ligger det att undervisningen därvid be- niska, än så vuxen och än så kristen, kun- HALMSTADS minst för deras speciella livsintres- rade skola i höst beredas tillfälle att tyder oändligt mycket mer än akten.
de utfästa sig till.
Utan det gäller vill sen.
beskåda och som v i hoppas beundra Enligt nya kyrkohandboken finnes som du?
Är det i denna stund ditt ärliga upp- lokalavdelning av Fris.
kvinnor har I Uppsala lilla län har rörelsen nått de flitiga uppländska kvinnornas al- bekant en alternativ konfirmationsritual, såt att leva efter kristendomens ideal?
En vid sammanträde den 22 april fattat ett ganska aktningsvärt omfång med ster på den hemslöjds- och hemutställ- enligt vilket trosbekännelsen läses på sam- sådan appell till den ungas vilja kan icke beslut att instämma i protestresolutio- inte mindre är 17 lokalavdelningar ning, som då skall anordnar i Uppsala ma sätt som vid en vanlig gudstjänst, allt- undvaras i konfirmationen, om denna skall nen mot behandlingen av kvinnornas och 95 medlemmar förenade i ett av Husmodersföreningarnas länsför- y utan den personliga tillspetsning, som ha någon kristen mening och överhuvud lönefråga och tillställt pressen det länsförbund Sedan några år samlas bund i samband med en stor träd- nyligen Mötesplatsen de s.k. trosfrågorna innebära.
Detta sy- någon uppfostrande innebörd.
Man kan nes vara avgjort att föredraga framför det icke utblotta en religiös akt på allt and- gjorda uttalandet.
Vidare beslöts att verka för upplys- äldre bruket En ingress till trosbeskännel- ligt innehåll av hänsyn till de religiöst och ken Ida Norrbys insiktsfulla ordfö- heten för det gångna året må några sen borde därjämte finnas, t.ex.: ” Låtom moraliskt outvecklade eller oemottagliga ning angående den nya medborgar- randeskap, och det kan kanske vara grenar anföras: oss nu bekänna vår kristna tro med våra Att undervisning i sexuell moral bör skolan på Fogelstad på så sätt, att en Alunda ej alltför stora förening fäders ärevördiga bekännelse ” eller något ingå i konfirmationsförberedelsen är visst längre artikel om densamma infördes har samlat 1,000 kr.
till ett badhus, dylikt, för att ge plats för de reservatio- a h torde väl mestadels förekomma.
Där- andra ha anställt rådgivare för änkor ner som inställa sig inför articklarnas for- emot har man svårt att se, hur denna fråga i en av länets mest spridda tidningar.
och ambulerande tandläkare för skol- mulering ah som barnen genom under- skulle kunna särskilt tas upp i konfirma- Beträffande de från F.K.R:s nyk- barnen; representanter för husmo- visningen blivit bekanta med ” Den orto- tionsögonblicket, än mindre d i dominera.
terhetsutskott utsända frågorna ena- dersföreningarna ha setat i fattig- doxa treenigheten ” sådan som Devinez fat- En offentligt avgiven förpliktelse i denna des man om, att genom hänvändelse vårds- och barnavårdsnämnder, mån- tar den, är en övervunnen ståndpunkt i vår grannlaga sak vore väl under alla far- till stadens nykterhetsnämnd söka få ga föreningar ha anordnat ” de gamlas tids kristendomsundervisning och detta bör hållande stötande a h otänkbar Utan ni- dem på tillförlitligaste sätt besvarade.
dag ” ” mors dag ” o.d., skickat ut givetvis komma till lämpligt uttryck i kon- got underskattande av da sexuella frågor- spädbarnsutstyrslar till fattiga hem firmationsakten nas betydelse - a h vem har lust att un- Föreningens styrelse utgöres av må man väl dock undra, frkn Anna-Maria Nilsson, ordf. fru- Möjlighet finnes även numera att förbi- derskatta dem om de icke f ä närvarande göra sig för arna Betty Sandberg, A. Kindberg, H.
dar (kindergarten) f ö r de mest be- Men vore breda i den allmänna diskussionen.
Det Svidpag, A. Backman, frkna F. Pers- hövande barnen.
löftet, rätt fattat, en naturlig sak i den är måhända en naturlig reaktion efter den Tilläggas kan, att samma förening unga männingskans allvars- a h högtids- förtegenhet, som fordom omgärdade detta son, A. Pettersson, samt fruarna A. just genom m stor påskmarknad sam- stund?
Även just i den form det sedan livsområde.
Men man blir icke glad it Jönsson och S. Walfridsson såsom lat en grundplåt till anställandet av gammalt har fått i vår kyrka ” Viljen I ge- sådant som Devinez´ reformförslag suppleanter en ny hemsyster för fattigs hem.
nom Guds nåd bevisa denna tro i Edert M.W.
— Av motionerna vid årets ombuds- leverne och alltså vandra värdigt Kristi möte fästes den största uppmärksam- evangelium i kärlek till Gud och till Eder heten vid den om läkareundersökning nästa? ” Det är icke fråga om - och detta av landsbygdens skolbarn, ett krav, skall den unga få klart framställt av un- som man får hoppar skall mötas av förståelse från det allmännas sida då det snart kommer att föra.
; fram av husmodersföreningarnas riksförbund.
utan husmodersskylt, men många av Uppgifterna växla men ökas allt- hennes samtida skulle troligen vända jämt.
Varje lokalförening arbetear sig i sina gravar om de anade hur självständigt allt efter sina möjlig nu för tiden hyggliga fruar från lant- gårdar såväl som från stadshem utan heter och behov men med hjälp och stöd av de större moderorganisatio- svårare samvetsskrupler kunna läm- nerna.
Ovanstående l i l l a skildring na hushåll, man och barn inte bara från Uppsala länsförbund har blott en afton i månaden utan på en hel velat utgöra ett bidrag till svaret på dag för att deltaga i gemensamma för- frågan vad en husmodersförening gör.
handlingar och kasta ut pengar på en festligt anlagd, om ock enkel middag Ju mer intresse dess föreningar rö- på en offentlig lokal.
Men det finns na och ju fler medlemmar, som med väl en och annan from själ än, som sina årsavgifter stärka den gemen- samma kassan, dess längre kan verk- drar en längtans suck efter den gam- la goda tiden, som dock är så svår samheten nå til allas fromma.
Fredrika Bremer skulle förvisso a n fä tag i vid studium av det för- ombud från dessa föreningar till ett gårdsutställning.
gemensamt möte i Uppsala under frö- Ur den mera socialt lagda verksam- m.m. Uppsalaföreningen har bl.a. gå konfirmationslöftet alldeles.
glädja sig, om hon såge de nutida gångna kvinnornas samhällsarbete med eller helt samhälles utvecklingshistoria, även om typerna äro skildrade med den saftiga åskådlighet och ofta gro- teska färgläggning och med den för- enig av stilistisk subtilitet och grov- kornighet, som var honom egen un- der hans första skede.
Världskriget blev den avgörande vändpunkten i Ludvig Nordströms diktning.
Redan 1915 skrev han i en anteckning, offentliggjord i Nya him- lar och en ny jord: ” Den gamla för- krigiska världen har gjort fiasko.
Det Skönheten är för honom nu ordning och lagbundenhet, övervinnande av det kaotiska.
Liksom Wells är han en flammande kulturoptimist, som tror på den maskinella kulturens och den ekonomiska utvecklingens makt a t t skapa en lyckligare värld.
Att söka en helhetssyn på tillvaron, är j u uteslutande lovvärt, och varje reflekterande människa känner ett be- hov av helhet och mening i sin världs- bild.
Men man måste reservera sig mot Ludvig Nordströms böjelse att reducera individen t i l l ett exemplar utan egenart, ungefär som de tusen- tals exemplaren av samma bok.
Det är ju dock just genom sin individuella egenart, som den enskilde kan göra en värdefull insats i släktets utveck- ling.
I sin senaste bok hur också Lud- vig Nordström låtit skymta många in- divider som genom sin initiativrike- dom och individuella begåvning dri- vit samhällets utveckling framåt.
Att de handla under globala inflytelser, d.v.s. under inverkan av världskom- mersiella och världsintellektuella fak- Märta - Tamm-Götlind stämmer, h u m de reagera mot dessa realisering inom människosjälarna?
gar söker man i den nutida världslit- Skall den icke alltjämt hos många för teraturen nå det överindividuella, det inflytelser.
En reduktion av individens centra- en högre livsyn otillgängliga framkal- som likt hruset från en storstad sti- la betydelse kan vara av behovet på- la den hänsynslösa brunst efter pen- ger uppåt och högt uppe förnimmes kallad efter en period av till det ytter- gar, som knappast är mera sympatisk som en samlad ton.
Jag påminner mig sta stegrad individualism.
M a n ser, än de primitivt egoistiska drifter, vil- i detta sammanhang en gripande hän- hur den åldrande Strindberg efter att ka Ludvig Nordström så ivrigt och delse, som den norska författarinnan Liliy Heber, även hon en ” totalist ”, ha drivit individualismen till sin spets, berömvärt bekämpar i Blå böckerna prisar den svalka.
den En förtjänst i Ludvig Nordströms berättar i sin bok Det nye som gror.
självförminskning, som ligger i att senare författarskap är, att han rik- Hon såg i Paris en ung flicka leda en känna kosmiskt, planetariskt.
Men å tar människornas uppmärksamhet på blind soldat upp i Notre Dame-kr; -- andra sidan skall det alltid finnas den poesi, den skönhet, den seger, som kans torn.
Hans ansikte var blekt av stunder av själens djupaste nöd och ligger bakom siffrornas ” gudomliga på en gång smärta och hemlighetsfull Författarinnan tillägger: hjärtats bittraste kval, då individen kolumner ” i tidtabeller, statistik o.d. glädje.
måste gå sin ensamma väg genom li- Men när han inför dem i sina böcker, ’ Her du tänkt över vilket behov vi dande till resignation På sin höjd framlägger han råstoffet och avstår människor ha av överblick.
av fri ut- Äro v i än blinda och hjälplös, kan det vara ” en tröst för tigerhjär- frivilligt från konstnärens uppgift att tan ” att veta, att millioner bröder och ge form åt den arbetets och segerns sig famla vi oss upp.
Och är det mör- systrar i världen samtidigt kämpa sin poesi, som finnes i dessa livsyttrin- ker omkring oss, så tändes kanske in- om oss ett inre ljus, när det bara är kamp.
Man kan räcka dem sin hand gar.
högt och vitt och fritt.
där vi stå. ” över jagets osynliga murar, men des- Mer i n en av oss känner sig kanske I sin helhet har Ludvig Nordströms sa torde aldrig helt kunna raseras.
Ludvig Nordströms starka framhä- senare författarskap en eggande sti- i denna tid som den Minde soldaten famlande och trevande men med vande av den maskinella och ekonomi- mulerande kraft genom sin andliga ska utvecklingens betydelse för kul- livaktighet och sin varma kulturopti- en okuvlig längtan att stiga dit upp, turen, torde kunna framkalla någon mism.
Den helhetssyn, han eftersträ- där luftens rena svalka kringfläktar reservation.
Skall amerikaniseringen var, står trots vissa överdrifter utan vira tinningar och bruset från en verkligen vara liktydig med andens tvivel i samlkang med något väsent- kämpande värld når oss som en böl- seger över materien, det gudomligas ligt i tidens mentalitet På olika vä- jande melodi som vi måste söka tyda.
sikt?
-
Individens frihet - de efter vagnen, ända tills den sväng- de om en bergvägg.
Samma dags afton har man hem herr Aetti från Gätzerhorns klippvägg För Tidevarvet av Helene Scheu-Riesz.
en inre pånyttfödelse men under mån- död med sönderslaget huvud.
I han.
ga lidanden och smärtor.
Man måste ficka fann man ett brev t i l l Ruth och sitt liv så i sammanhang förut som nu, hjälpa honom, så gott man kan, ” II.
ett testamente, i vilket han testamen- (Forts från sid 1.)
Äsch, han förbliver dock alltid ett terade till studenten i medicin Wassily då han höll det mot Ruths och Was- ” Är det möjligt, att denna till kropp eller psykisk abnormitet.
Särskilt vid silys och varseblev kontrasten.
H a n i tillskärningen fördärvat människo- Sergejew, då i Zürich, hela sin för- talrika fall av sedlighetsförbrytelser och själ så eländiga och jämmerliga var mycket stängt uppfostrad, och surrogat men han skall aldrig f mögenhet, på villkor a t t han skulle använda dem för propaganda och be- mot minderåriga skulle möjlighet be- främjande av sina socialdemokratiska redas för polismyndighet att få såda- hand är det mer en förbannelse än en planer.
Men brevet till Ruth, vilket na individer internerande i och för välsignelse.
Den passar honom inte.
kunde förvärva, måste man Iägga till- hon dagen efter sin hemkomst höll i och han kommer inte heller att få nju- psykisk undersökning.
En läkare, kal- sammans för framtiden: detta var ett halvt hjärta, eller det sitter i en spar- sina darrande händer, löd: lad til polisstationen, kan ej omedel- t a frukterna av den.
Det blir den så Guds bud och att fundera på ändamå- bössa i hans bröst. ” kallade rättvisan i världsordningen. ” let och förnuftet i detta vore en synd ” Kära fröken Ruth!
Nu när jag ” Vi, som kunna glädjas åt annat, bart avgöra om sinnessjukdom före- ” Tror ni då inte att andra komma Så växte hos gossen småaktigheten.
vi veta o f t a inte.
hur det ser ut i så- att vet, jag att inte jag älskar kan leva Er, längre.
vet jag Kärlek också, ligger.
Då bevis på handlingen ofta ej att knipa bort för honom Det som redan naturligtvis var medfödd dana människor, som blivit fastsmid- kan åvägabringas, måste polisen, även var dock bättre i Sparta, där man sat- hos honom, genom ständig förstärk- d i i gyllene kedjor. ” är en så stor känsla, att den inte kan om den är övertygad om att vederbö- t~ ut sådana människor ning till en självklar kraft, som så att Ruths ferier började nalkas sitt få plats i ett sådant armt, trångt rande är förövare av gärningen, släp- Ruth var uppskakad, men hur egen- säga var utgångspunkten t i l l alla hans slut.
Alla beklagande att förlora hen- hjärta som mitt, utan att det spränges domligt det än var, de andras harm göranden och låtanden, polen omkring Ni har skänkt mig det, som är mera ne M a n talande om ett återseende till pa honom eller henne värt än liv.
Förlåt mig, om jag inte och avsky kunde hon inte dela.
Nej, vilken för honom jorden rörde sig.
julen i S:t Gallen.
Däremot synes oss kommitténs för medlidandet, som hon från första Allt, vad han Iängtade efter och hop- kan giva E r mera därför än denna Aftonen före Ruths avresa var dag orimligt, att personer, som sökt ögonblicket känt för Aetti.
hade en- pades, kretsade kring tanken att äga, matsalen klädd med de vackraste fattiga rest av liv, vilket tillhör lir blivit större genom denna famil- förvärva och spara till mitt sista andredrag.
Jag skall do taga sitt liv skulle av denna anledning blommor, och herr Aetti bad att få se jetragedi och på aftonen, när födel- Ruth hörde på, hon var förfärad, den lilla vänkretsen ur pensionen på och tänka på Er, det skall bli härligt interneras som sinnessjuka.
Man re- sedagsbarnet inbjöd alla de närvaran- hon kände, a t t man skulle tillintetgöra en flaska champagne.
I rummet bred- Ni skall förstå mig, det är nog.
Hälsa volterar ögonblickligen och instinktivt de på te med kakor, och herr Aetti, denna nian.
om man tog från honom Wassily! ” vid, som bara användes vid högtid- mot detta ingrepp i den personliga fri- den enda, som intet skänkt, ändock vi- kärnan i hans livsuppfattning; och sade sig och lät sig allting väl smaka, dock syntes det henne omöjligt, att liga tillfällen, satt man sedan efter heten.
kvällsvarden tillsammans.
och herr X-Roy.
då krympte hennes hjärta nästan till- låta honom fortleva i detta helvete.
Aetti häll ett tal, i vilket han h o p p - sammans.
Följande dag var det Ruth, Hon antydde försiktigt, att Aetti des på en lycklig framtid för mänsk- som satte sig t i l l doms örer honom som barn under trycket av sjukliga ” Herr Aetti, varför gav S i inte principer hade fått umbära, vad som ligheten, då ingen fattigdom och intet fröken Schmid något till hennes fö- gjort andra barn rika och lyckliga, slaveri mera skulle finnas.
Smeden höjde sitt glas och skålade för herr delsedag?
och att det ännu fanns tid hämta nå- ” Jag har inte tänkt därpå.
Märkte got av det förlorade tillbaka, om han Aettis förvandling och slöt sitt glada anförande med orden: ” Nu tror jag, hon något! ” blott genom självkännedom och vilje- att herr A e t t i också kommer upp på ” Det vet jag inte, men jag har kraft kunde befria sig från denna Gätzerhorn. ” överskattning av materiella ägodelar.
Postvagnen, som skulle föra Ruth Ruth kände, när hon talade med ho- ned i dalen, gick t i d i g på morgonen.
nom under deras promenader, att i Herr Aetti var redan uppe och f ö l j - denna unga människa försiggick svå- de henne, ” I dag är en dag just för ra omvälvningar.
En ny värld skönj- att bestiga Gätzerhorn ”, sade han.
des för honom Hans ansiktsuttryck ” Ser ni, hur klart det är ovan molnen!
förändrades, och till och med hans spöklika stämma tycktes förlora något Jag g i r upp.
Hälsa Wassily från Sparbössan i bröstet.
samhällets skydd människa kan ha en sådan förmögen- den dast mig! ” Och han tryckte hennes hand av sin tunna gällhet och istället få hårt och såg upp t i l l henne med fuk- klang och djup.
” Herr Aetti är ju som färvandlad ”, tigt skimrande ögon.
Ruth fattades plötsligt, då hon såg honom, av en obestämd ångest.
Det tycktes henne, som hon måste ge honom något med sig på vägen som avsked ett råd, ett stöd eller en välsignelse, men hon kunde inte finna ordet därför.
När hon redan stod på postvagnens trapp- steg, vände hon sig plötsligt ännu en gång efter honom och vinkade ha- nom till sig.
Han kom och böjde sig över hennes hand för att kyssa den, och Ruth kände en het tår droppa på sina fingrar.
Då böjde hon sig ner och kysste honom på pannan.
Sedan - Ja, jag förstår, men det hade lösa steg.
Månskenet strömmande in denna - att vilja förlåta, men veta folket och tog de små barnen på sina att han inte varit bättre om ni kunnat göra detta genom fönstren och föll i breda knip- att det var hopplöst armar.
utan att driva gyckel med kardinalen pen över golvets marmorstenar.
Vid fick, inte kunde förlåta.
Montanelli reste sig till slut, gjorde foten av altaret knäböjde kardinal begrav sig Getingen till Han är för god för dyligt.
- Ja, jag tyckte också att han fö- Montanelli, ensam, barhuvad och med korstecknet och lämnade altaret.
Ge- som var en mycket arkiv medlem av reföll hygglig, medgav Getingen lojt.
knäppta händer.
Getingen drog sig tingen drog sig djupare in i skuggan, R O M A N Men låt oss nu övergå till förhand- tillbaka i skuggan.
Skulle han smy- darrande av rädsla a t t han skulle bli av ga sig ut innan Montanelli fick syn sedd eller att hjärtats hårda bultande Iingarna.
E.I.
VOYNICH Klockan slog elva i katedralens på honom?
Det skulle utan tvivel va- skulle förråda honom; sedan drog han (Forts.) popularitet som ledare.
klocktorn, när Getingen tittade in ge- ra det klokaste - och kanske det mest ett långt andedrag av lättnad Monta- Det låg något nästan utmanande i - Vi äro mycket glada a t t återse nom dörren till den stora lada som barmhärtiga.
Men varför skulle han nelli hade gått så nära att hans tonen, och Montanalli darrade som er, sade läkaren, men vi bli ändå gla- hölls öppen för pilgrimerna.
när var inte gå närmare och än en gång få violetta mantel sopade mot Rivarez han hade passerat utan att om han blivit utsatt för ett kallt luft- dare nar ni ger er av.
Det är en myc- fullt med människor, och luften var skåda padrens ansikte?
Det var må- kind ket riskabel affär, och för en gångs outhärdligt kvav.
Han drog sig till- hända det sista tillfälle som gavs, och ha var-rhlirit honom drag.
O, vad hade han gjort!
Detta ha- var jag inte riktigt med på den.
haka med en rysning av obehag.
Det padren behövde aldrig få PI honom.
Gud förbjude mig att jag skulle fördöma er för vad n i än har gjort Är ni säker på att ingen av poliserna vore bättre att först ta en promenad H a n ville bara se honom en enda de varit hans enda möjlighet, detta och sedan leta reda på något skjul el- gång.
Sedan skulle han återvända till enda, dyrbara ögonblick, och han ha- sade han högtidligt.
Inför hans åsyn fick syn på er?
de inte begagnat sig av det.
Han steg - Jo, nog fick de syn på mig, men ler någon höstack, som åtminstone sitt värv.
äro v i alla skyldiga och vår rättfär- Han höll sig i skuggan av pelarna plötsligt fram i ljuset.
de kände inte igen mig.
Var är Domi- var ren.
dighet som usla trasor.
Padre!
Det var en härlig natt och fullmå- och smög sig ljudlöst fram mot alta- Getingen slog plötsligt ut med ar- nichino?
Jag ser inte till honom.
- Han har inte kommit än.
Nå, nen lyste från en himmel som skifta- ret.
Skuggan från den biskopliga tro- Ljudet av hans egen röst som eka- marna.
de i violett.
Getingen vandrade utan nen föll över honom när han kröp de och dog lart ~ m o n ' valven, fyllde - Lyssna!
sade han, lyssna ni alla gav kardinalen er sin välsignelse?
honom med en underlig fasa Monta- Sin välsignelse!
utbrast Domi- mål genom gatorna Han tänkte på ihop i mörkret.
som kalla er kristna.
Om en man dö- - Min stackars gosse!
O Gud!
nelli stod orörlig vid en av pelarna dat sin ende son, som älskat honom nichino, som just kom in genom dör- morgonens händelse och han ångrade och lyssnade med vidöppna ögon.
Ge- och trott på honom, som varit av hans ren.
Rivarez, hur många talanger tän- att han givit sitt samtycke till att ut- Min stackars gosse!
De framviskade orden rymde en så tingen visste inte hur länge tystnaden eget kött och blod av hans eget blod, ker ni egentligen förvåna världen välja Brisighella till mötesplats Om om han med lögn och bedrägeri lett med?
Jag hade ingen aning om att ni han från början förklarat denna plats djup förtvivlan att Getingen genom- räckte, det kunde ha varit e t tögon- denne sin son in i dödens käftar, finns var en sådan skådespelare.
Ni rörde som alltför riskabel.
så hade både han ilades av en rysning.
Sedan följde blick eller en evighet.
Plötsligt bör- och Montanelli blivit besparade den- djupa, tunga, tårlösa snyftningar och jade Montanellis gestalt att vackla det då något hopp för honom i him- ju nästan hans eminens till tårar.
han såg att Montanelli vred händerna och hans läppar rörde sig sakta.
na hemska och löjliga fars.
Låt oss höra.
Rivarez!
len eller jorden?
Jag har bekänt min - Arthur!
viskade han.
Ja, vatt- Hur förändrad padren blivit!
Men som om han utstått kroppsliga smär- Getingen ryckte endast på axlar- synd för Gud och människor, och jag net är djupt har undergått det straff som män ni^ na.
H a n var tyst och lakonisk, och det rösten var densamma som när han i tor.
skorna pålagt mig, men när skall Gud blev Dominichino som fick berätta forna dagar brukade säga: ” Carino ”.
Så illa hade han inte trott att det Getingen trädde fram.
- Förlåt mig.
ers eminens!
Jag Nattvaktens lykta lyste i gatumyn- kunde vara.
Hur ofta hade han i n a säga: ” Det är nog. "
När skall han vad som hänt.
När han slutat, an- märkte en ung arbetare som inte del- ningen, och Getingen vek in i en sling- sagt till sig själv: ” Bekymra dig inte trodde att det var en av prästerna.
lyfta förbannelsen från min själ?
- Å, det är pilgrimen.
Montanelli Under den dödstystnad som följde, tagit i den allmänna munterheten: rande gränd.
Efter en stunds vand- om det.
Det såret ar för länge sedan läkt. ” N u såg han att det alltjämt Det var ju mycket skickligt ring befann han sig på torget framför betraktade folket Montanelli.
Korset på hans bröst höjdes och sänktes.
Till gjort, men jag förstår inte vad denna katedralen, strax intill det biskopliga blödde.
Och det stod i hans makt att palatsets vänstra flygel.
Torget ba- hela det.
Han hehövde endast lyfta slut lyfte han sina ögon och utdelade komedi skulle tjäna till.
- Det tjänar till att jag kan gå var dade i månljus, och ingen syntes till, sin hand - endast träda ett steg välsignelsen med en band som inte jag vill och göra vad jag vill, utan att men han lade märke t i l l att en av ka- mare och säga ” Padre, det är j var fullt stadig.
Gud är barmhärtig, sade han, e n enda människa misstänker mig, sa- tedralens sidodörrar stod öppen.
An- Och där var Gemma med den vita lägg bördorna för hans fot, ty det är de Getingen.
Historien kommer att re- tagligen hade man glömt att stänga strimman i sitt hår.
O, o m han blott den.
Han kunde lika väl ligga på en kunde förlåta!
Om han kunde plåna skrivet: ” Ett ödmjukt och förkrossat av kyrkbänkarna som i den kvara l a - ut minnet av det förflutna - matro- hjärta skall du icke förakta. ” dan.
H a n lyssnade ett ögonblick vid sen, sockerplantagen och cirkusen!
Han vände sig bort och gick över (Forts.) dörren, och gick sedan in med ljud- Det fanns ingen olycka så bitter som torget, stannade ibland för att tala vid torget.
(45) - - Getingen På aftonen - - skull - - - - - -
