# ID: svediakorp-per3231
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,602
# sentences: 635
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Orka västerlandets folk längre med kulturens offerväsen?
Tidevarvet N:r 17 Folknevros ont samvete är en av doktor A d a Nilsson skriver koncen- terard framställning av innehållet i doktor Iwan Bratts bok Kultur och nevros.
Folknevros ont samvete Av ADA NILSSON Orka Västerlandets folk längre med ligositeten såsom den psykiska ener- mycket sällan framgår ur dispropor- niskas ljus Det sentiamentalitet är inte bara över en ungdomen, gammal män- om kulturens offerväsen?
Det är den frå- giens fulla utflöde mot objekt utom tion mellan arbetsuppgift och arbets- det skär till ett tag i hjärtat på den som Bratt, stadsläkare I det egna jaget: det ar kärlek i detta Alingsås, ställer upp till diskussition i ords vidsträckta bemärkelse.
bok, Kultur och Nevros, vars an- Den moraliska känslan.
gemensam- för För avrustningsmotionerna avrustning en redogörelse i riksda- dra upplaga nu utkommit på Natur hetskänslan och känslan för andras gen.
och Kultur.
förlag.
rätt hetraktar han som ett uttryck för Han besvarar frågan utan tvekan levande varelsers behov av samverkan Konfirmation innehåller ett angrepp med nej.
För att västerlandets folk för uppnående av mål, som ligga ut- och ett uppslag.
Vi inbjuda till me- skola kunna komma ut ur sin olust över det individuella livet.
och inre söndring och komma tillrätta Lycklig är människan först när det ningsutbyte i frågan.
med ångestnevroserna, som blivit är harmoni mellan de olika drivkraft- deras hårda lott, fordras med nödvän- terna, när de religiösa, moraliska, in- dighet m livsformernas omgestaltning tellektuella och sinnliga drivkrafterna verka i samma huvudriktning.
Olyck- Caillaux och Hindenburg, två namn till försoning med naturen.
Doktor Bratt börjar sin särdeles in- lig eller sjuk blir man, då de olika för dagen inom den europeiska stor- tressanta studie över kultur och nev- krafterna komma i för stark konflikt politiken - symboler för motsätta riktningar som kämpa om övertaget.
ros med att anföra vissa fakta, som med varandra.
tyda på att de västerländska falken Författaren räknar upp de olika mer än andra folk lida av nevros.
sätt, varpå en människa kan reagera Sedan ger han en orienterande mot den av ett sådant konfliktläge Som ett apropos till den nordiska redogörelse över .människan ur fy- uppkomna olusten, stegrad till ångest, veckan lämnas här en skildring av de siologisk och psykologisk synpunkt Man kan inrikta sig på arbete, alko- norska husmödrarnas kamp för riklig och sysselsätter sig därvid sär- hol religiös reaktion eller det allra ga doktor Iwan - sin sin av ser konfirmanderna strömma ut ur kyr- kraft.
Arbetet får bara skulden dem, som gå trötta och orkeslösa om- korna så här på vårsidan allt från Marie kring med allehanda nevrotiska rubb- bebådelsedag och fram till Pingst, hän- ningar.
Skulden ligger i stället i en ryckningens firmationsidéns d u.
urartning, Det är kontrasten tanken d kon- mel- inre söndring, och en sådan bryter så lan den sakramentala symbolhandlingen småningom ned en människa, därför och verkligheten, som ger det skärande in- att den aldrig är förenlig med sund trycket.
och skön vila.
Den ständiga ångesten tröttar ut en människa, det blir som den treenige Guden och därefter lovat att en sorts förgiftning av hela organis- bevisa denna tro i handling och alltså men, som i längden verkar förödande.
vandra värdigt Kristi evangelium i kärlek Särskilda konstitutionella egenska- till Gud och nästan.
Dessa barn uppfost- fallenhet för nevros: rade i nio fall av tio i en religiöst indiffe- per betinga rent eller krisendomsavog miljö, dessa stark affektivitet, d. v. s. heta käns- barn av en tid.
som sagt upp trons lydnad, l o r och begär, ett visst mått av mora- ha bekänt sig till den ortodoxa treening- lisk känsla, som åstadkommer rela- heten och avgivit ett löfte som ingen, sä- tivt starka hämningar samt till slut ger ingen, en sekund drömmer om att de mindervärdeskänsla på grund av fy- siska och psykiska egenskaper t. ex. leende av barnslig cynism befria sig från kroppslig svaghet, ful näsa eller an- obehagskänslorna, andra ila måste vara vredgade eller förkrossade av kravet, som nat.
Man vet att dessa ungdomar man ser skola hålla.
Många förkyrtrap Sedan =11 / 1 ".
fö ets självbevarelsedriften, sexualdriften Vad unnar han henne?
Frida och våra andliga känslor, de mora- Stéenhoff för sin del tror, att om liska, religiösa och estetiska och de kvinnorna hade egna pengar till sitt rent intellektuella.
Han definierar re- förfogande.
skulle icke männen rätta några gränser för deras uppförande.
Vad säga våra läsare om detta djärva påstående?
(Forts. å folk av kända Larsen.
I andra kammaren motime- Fru Hildur Hult och fru Nelly ras om avrustning av hrr Elof Lind- berg, Helge Bäcklund, C. O. Johans- Thüring göra inlägg i olika frågor.
son Nils Olsson i Rödingsberg, och Alfred Werner, med instämmande av hrr Ernst Hage, Harald Hallén, Tidevarvets vänner uppmanas att Ant.
Wikström, Erik Fart, Hans hjälpa oss att vinna nya läsare.
Glöm Morfeldt, J.
H. Blomqvist, Bertil icke bort premurantkvittoboken vid Mogård, Einar Ahl.
O. W. Lövgren resor och besök.
En gott sätt att och Helmer Molander.
oss provnummer i sin motion att riksdagen ville hos K.
Som ett symtom på att avrustning- M: t anhålla om I) en skyndsam plan tanken betraktas som ” en praktiskt an- för krigsväsendets avrustning med bi.
gelägenhet just nu ” anför hr Lindha- behållande allenast ov en folkligt or- gen bl.
a. även Tidevarvets hållning i garniserad oundgänglig ordningsmakt: denna fråga 2) ett aktivt framträdande i de in- ternationella förhandlingarna för ett Herr Lindhagen kritiserar allra folkprogram till en verklig organisa- skarpast socialdemokraternas hållning i i militärfrågan och andra frågor, Om tion av freden.
den härordning som på grundval av Borgmästare Lindhagen motionerar också om upphävande av den all- regeringsförslaget väl kommer att an- männa värnplikten.
tagas av riksdagen uttalar han att det Motionären konstaterar i motive- ” måste godtagas som en provisorisk i fjor av riksdagens avrust- försvar, ha Stora folklager bakom sig.
Kanske ha båda rätt.
det skulle hedra vårt folks sinne för logik och klara Borgmästare Lindhagen hemställer Iinjer .. Hu s m 0 de r n s a rb e te konfirma n, om redan byxor a h Unr vita klänningar.
som ju är det viktigaste.
Att ur de kyrkliga cere- monierna, det må vara begravning eller konfirmation avlägsna allt vad den spa- nande och djärva människoanden samlat där av evighetsförvissning, av krav på sig själv och krav för sig själv, men likväl behålla cermonien har för mig personligen ingen tjusning.
Jag anförtrodde en läkare dessa tankar och fick genast ett resolut och praktiskt uppslag till skänks.
standard för ung- domens uppförande, sade läkaren, så kan- ske vi kan få någon fason på den.
Man kan bli förtvivlad över att gång efter an- man på polikliniken ta emot barnungar i grossess.
Och vad värre är, när man talar med dem letar man förgäves efter några begrepp om vad som är nyttigt eller till- börligt eller efter spår till blygsamhet och självbevarelsedrift.
De vet inte av annat än att slappt följa stundens impuls och första detta Antalet namn betecknar en ökning ng sr öst^ borgelig om jag skulle reformera konfir- är ockra att rekvirera da oss adresser på personer, som v i.
själva kunna skicka provnummer till.
on dem I vart och ett av dessa fall ringen till sin avrustningsmotion att anordning, vars framtida upphävande bästa förförelse.
Detta är en företeelse, som inte bara medan kravet på avrustning fordom påkallas genom ett avrustningsför- oroar oss läkare och barnens uppfostrare utan väl så mycket föräldrarna, allra mest upptogs i den socialdemokratiska slag ”.
inom arbetarvärlden.
eftersom oseden =dc åskådningen har det numera försvun- Innan försvarsfrågan blivit löst an- börja det sexuella livet ungefär i konfir- nit ur partiets politik.
mäles alltså här från radikalt häll re- mationsåldern där torde vara mest utbredd leden.
servation mot att betrakta denna lös- Den är inte sämre i och för sig.
men är Men bland de djupa bland de i verkligheten orepre- ning som giltig - på samma sätt har mindre skyddad och mera brådmogen.
senterade, finner alltjämt en verk- högern genom Sv.
Dagbladet också re- lig fredslängtan och där förstår serverat sig.
något slags krav på lukt a h återhållsam- man bättre den klara fordran het hos ungdomen, och om de lovade nå- på avrustning än de olika ned- Borgmästare Lindhagen hoppas på got så finge det inte bli bara prat Ve dem.
Herr Lind- en nordisk avrustningsallians.
Men om som slarvade med sina löften.
rustningsprogrammen.
Du menar kanske.
fortsatte läkaren, =I ' hagen menar sig alldeles som hr Sven den nordiska samverkan skulle brista Hedin när han yrkar på ett starkt p i denna punkt så innebär även en vore att sänka standarden och att till spridning eller sän- sedan idén på konfirmationen mot en i största allmänhet sid.
6.)
trevlig fest, till vilken barnen få sina lång- AVRUSTNING Tidevarvet gör i dag början med en serie artiklar där medicinska uppslag I både första och andra kamma- a h rön sättas in i sitt samhälleliga sammanhang.
Den första heter: Den ren ha avrustningstanken framförts motionsvis.
Riksdagen får alltså ta äkta solen och den konstgjorda.
ställning inte bara till de många olika nyanserna av mer eller mindre för- svarsvänliga förslag utan ställes ock- Den österrikiska förffattarin- så inför det radikala kravet på .att nan Helene Scheu-Riess har sänt Ti- Sverige skall ta steget fullt ut och gå devarvet en novell om en man som ha- till avrustning - för att denna må de en sparbössa i bröstet i stället för komma igång.
Det är hr Lindhagen, ett hjärta.
som motionerar i första kammaren med instämmande av hrr August Ljunggren J.
G. Walles, Torsten Doktor Gunhild Bergh ger en över- Ström, Karl Sandegård, Carl Eriks- sikt av det kooperativa jordbrukets son, Th. Östergren, Erik Dalberg, S. landvinningar i Italien.
Luterkort, A. Björkman och G.
A.
hjälpa Ko nf I r m atl o n. indirekt ge rätt till all frihet för den full- svensk avrustning ” en ny beslutsam- het ", som måste högeligen gagna vårt att ha en standard, som den allmänna opi- land och giva en lösen för m ny nionen anser för rimlig.
För det andra så måtte det väl endast vara nyttigt för världsordning.
den fullvuxna ungdomen, som står inför kravet att ordna upp sitt sexuella liv, om den har lärt sig att det finns hämningar består till icke ringa del i wäljaadd av de bästa i &amp; @, &amp; ~ l m a r För livsmedel är valet lätt I våra 117 butiker gäller principen: hälsosamt på detta område att följa och alla att drifter det lika som litet att un- är högsta kvallité till lägsta pris.
Konsumtionsföreningen Stockholm m. O. dertrycka dem Så talade läkaren.
Devinez.
Bekymmer om för- Caillaux och Hindenburg.
svaret.
Svart Det är ett oavbrutet samspel, m andra är en minskning av utgifterna, I en artikel i ” Nya Vägar ” av dr ständig återverkan mellan Frankrikes icke minst de militära.
Tidigare franska regerngar ha BRANTINGS EFTERTRÄDARE Gertrud Woker läser man bl.
a. föl- och Tysklands politik.
I fjor vid den Då man läser att finansminister jande: ” Vid gasanfall angrepos ur- här tiden hade båda länderna politiska sökt trygghet i en överenskommelse sprungligen andningsorganen.
Sålun- val ungefär samtidigt, varvid det ena med England mot Tyskland ministä- Thorsson enhälligt föreslagits av soci- partistyrelsen till par- da verkade de första giftgaserna i kri- landets väljare och politiker alltid spe- ren Painlevé som innehåller Briand Caillaux, kunde snarare tänkas tiordförande efter Hjalmar Branting, get, framför allt fosgen, som utveck- lades ut mot det andras under partier- och hågad att söka den i en överenskom- är det, som om man inte väntat nå- lade brom, klor eller fluor.
intensivt na % hetsagitation.
Man trodde an dessa val, som inled- melse med Tyskland Om ett sådant got annat Det är givetvis icke lätt sönderfrätande på lungvävnaderna, vilket för de olyckliga offren betydde de m vänsterregim i Frankrike och an- fördrag bleve slutet, bortfölle ju an- att bli Brantings efterträdare.
Men outhärdliga dödskval under dagar och visade tyska politiken en moderat och ledningen att för dyra pengar hålla det är i alla fall så, att Branting och samförståndsvänlig riktning, skulle va- uppe härens nuvarande styrka och Thorsson, de båda, ville man känna veckor.
Det sägs, att ingenting så upp- den svenska socialdemokratiens hetsat hatkänslorna som dessa olyck- ra avgörande för m tid för de båda dessutom underhålla en allierad vid som ledare.
Dem såg man upp till.
Bran- Polen.
ligas lidanden och den obeskrivliga folkens förhållande till varandra, Men Tysklands östra gräns folkmeningens utslag är vacklande och Men det är inte så Ett att slå om ting är borta.
Måtte Thorsson länge anblicken av deras plågade, blåröda til samförståndspolitik från en politik, få utöva sin verksamhet.
Det är två och uppsvällda ansikten.
Då sedan nyckfullt.
Tyskland vet bokstavligen inte vad som uteslutande utgår från att man egenskaper, som gjord honom särskilt genom gasmasker ett verksamt skydd erhölls mot dessa första giftgaser, ut- det rill, Frankrike inte har det skall har med en fiende an göra.
För nå- omtyckt och aktad: hans stora dug- genomföra vad det vill eller undgå vad gon tid sedan, just i samband med lighet och det förtroende, som hans tänkte man en ny ingångsväg för gift- De måste kunna utöva sina d e icke vill.
Nu som alltid hänga de- rådsmötet i Genève framlade tyska personlighet inger.
D. v. s. de två dödsbringande verkningar var helst de ras problem ihop på det allra närmaste.
regeringen med Luther som rikskans- egenskaper, som bäst äro ägnade att träffade huden.
Därför var först och Varför har Frankrike så dåliga a f - ler sitt märkliga förslag till överens- lotsa ett framstegspartis farkost ge- främst en enorm ökning av giftgas- firer att konseljpresidenten Herriot kommelse, som gick ut på an Tysk- nom bränningarna effekten nödvändig och uppnåddes kunde gå med på och auktorisera land skulle förklara sig acceptera, va- genom att t. ex. i fosgen ersätta ena hemlig sedeltryckning för att skaffa ra nöjd med, sin nya västra gräns - Det fruktansvärda attentatet mot kate- eller båda kloratomerna med cyan- betalningsmedel?
Varför har fran- alltså för alltid avstå från Elsass dralen i Sofia Bulgariens huvudstad, vid ska staten en skuldbörda Lothringen och de till Belgien avträd- vilket omkring 200 människor lingo sätta gruppen. ” O. s. v. da distrikten, medan det däremot ville livet till, har utlöst all den lidelse, allt det francs, Då man läser detta och liknande, 450,000,000,000 elände, som måste komma på ett sådant undrar man, om det är med sådana måste den betala halva statsin- hålla frågan öppen am en nyreglering did.
De med den hittillsvarande regeringen bilder framför ögonen, som riksda- komsterna tillbaka i ränta p i lån av gränsen mot Polen.
åt sina inhemska kreditorer, eller D e var då inte h a n känsloskäl, missnöjda, vilkas massa utgöra av bön- gens försvarsutskott nu står i begrepp ta upp nya lån för att täcka räntorna svårutrotlig misstro mot Tysklands der, m e d f.
d. v. s. arbetslösa militärer att fatta beslut i den så kallade för- på de gamla?
Inte bara därför, att ord, som gjorde att Frankrike ställde till ledare och av allt att döma Moskva till svarsfrågan Man har knappast an- staten släpar på stora krigsskulder sig kyligt mat det tyska förslaget i stöd ha icke sett sig någon utväg att * Om- ledning att tro det.
Enligt vad dags- tillrätta det politiska med förhållandena mordet De &amp; ha nu fun- gri- pressen förmäler synes det som om och att de förstörda provinserna s~,,.
motsats till engelske utrikesministern.
pit till kat millliarder för återuppbyggnadsar- Det var också det, att det tyska för- nit, att de &amp; - &amp; släppt lösa demoner, helt, &amp; hållet andra spekulationer med den som de icke kunna behärska Ett inbördes- vore föremål för utskottets behand- betena Inte bara därför att Frank- slaget icke gick att förena Frankrike krig är inte någon lek i dessa dagar, när alliansen ling, Kriget som sådant, och vad ett rike lägger ner stora summor på upp- fransk-polska byggande av sin vattenkraft (för att kunde inte sluta ett fördrag som ga- båda parterna arbeta med explosiva äm- krig i själva verket skulle innebära, Det s o tar n icke proportioner, kunna överskådas.
och har verk- ingå e j i betraktelserna när det gäller bli oberoende av den engelska kolim- ranterade dess egen gräns men med- ningar, försvarsfrågans lösning.
Lösning, det porten), elektrificerar sitt järnvägs- gav möjligheten av förändring av pol- För närvarande växla underrättelserna i våra tidningar från Bulgarien, allt efter är ett ord med skiftande betydelse.
nät och sitt jordbruk och bygger ut sin ska gränsen t i l l Tysklands förmån Emellertid - som vanligt är det sit, som källorna komma från regeringstro- Det kan innebära en upplösning av industri til större produktionsförmå- ga.
Det har också levat över sina till- att det fransk-tyska närmandet som get eller upproriskt håll.
Än heter det att något, ett uppgående av ett i ett an- 300 personer äro häktade, än att 10,000 internerade.
nat.
Det kan också, vilket nog här gångar militärt sett under hela den se- en gång måste komma, om det över- blivit huvud skall bli någon fred i Europa, Ett tycks emellertid vara säkert: Att är förhållandet, betyda ett avgörande naste fredsperioden, Man kan mycket väl fatta det re- fördröjes inte bara genom fransk mot- interallierade militärkommissionen.
i viss riktning.
Alltså ett avgörande.
Man önskar ej som i fjol, ett nytt sonnemang, som ligger till grunden spänstighet utan äventyras också ge- en gång avväpnat det besegrade Bulgarien, nu medgivit regeringen tillstånd att in- uppskov.
D e är väl därför, som den fer den militära politiken.
Men lika- nom Hela tysk världen dårskap.
väntar nu på utgån- kalla ytterligare 10,000 man av national- socialdemokratiska regeringen från fullt äro de summor fullkomligt im- milisen för att komma t i l l rätta med upp- början kommer med ett sit militaris- roduktiva som lagts ner på ockupa- gen av tyska presidentvalet, och vi ha roret Hade vi haft militär, säger regerin- av västra Tyskland och Ruhr- nu endast ett par dagar att vänta gen, så hade detta icke hint tiskt eller försvarsvänligt förslag, hur I Ryssland, hände dock på tsardömets man nu skall kalla det.
Regeringen området, på utvecklingen av det fran- Vänsterns kandidat, förre rikskansler önskar få frågan löst.
Skall det folk- ska luftvapnet och framför allt på att Marx, har fått som huvudmedtävlare tid åtskilliga attentat Det torde vara tek- frisinnade partiet kunna undgå att ta stärka Polens krigsmakt liksom E~ !.
gamle general Hindenburg.
Dennes detta bud?
Det innebär å m a sidan kanländernas.
kandidatur är ett verk av nationali- vet för att begå dem.
Men det hindrar in- att avstå från äran an ha givit det Frankrikes säkerhetspolitik är för sterna, och hans namn har blivit sym- re att vad som hint kommer att tas till förlösande ordet.
Men an fordra mer dyrbar för Frankrike.
Francen sjun- bolen för vad som finns i Tyskland av intäkt för militarismen skulk kanske inte slå an på de folk.
ker krediten i utlandet försvagas, revanchvilja, och önskan att återupp- frisinnade väljarna.
Nu kostar libera- går inte ihop Det blir nöd- rätta det gamla.
imperalistiska Tysk- Nordiskt äger man även på l e r n a s, d.
v.
s. hr Hellbergs, förslag vändigt att ändra politik.
land med en Hohenzoller i spetsen elektricitetens område.
I Stockholm på- endast 10 miljoner kr.
mer än kungl.
Den nye konseljpresidenten Pain- Hindenburg är säkert på många sätt går nu en nordisk elektrisk vecka, där maj:ts, men at så litet parti som li- levé tagen ur samma parti som den en hederlig gammal herre.
Men han spörsmål rörande de olika ländernas elek- beralernas, kan väl ej vänta att bli be- Herriot har till finansmini- tillhör en förgången tid.
Han hör till trifiering upptagas.
Några kvinnliga inlägg stämmande.
Kanske ett förslag med ster tagit den mest ryktbare föresprå- dem, som predikat att allt är tillåtet har 5 miljoner större kostnad in kungl.
karen för ett franskt-tyskt samgående i krig alltså krigets rätt att trampa gått fram i Norge för att genomföra ön- maj:ts, skulle kunna samla vänster- som Frankrike äger.
Det är Joseph all mänsklig m o d under fötterna.
Vi skemålet om hemmens elektrifiering majoritet.
Då kanske också flertalet Caillaux.
Under kriget rannsaknings- erinra oss hans ord av 1914: Ju av de regementen, som hotas av in- fånge anklagad som fredsvän, tysk- obarmhärtigare kriget föres dess De flyktiga antydningarna om den sven- draping och som nu bedja för l i v e.
vän, förrädare, intill helt nyli- barmhärtigare, ty dess förr tar i kri- det Det var Tysklands lösen i förra numret av Ti- särskilt för ” näringslivets ” skull, gen, förbjuden att vistas i Paris, har slut.
böra fullständigas.
Den gifta kunde få kvarstå.
han nu blivit tillkallad för att om get, ursäkten för allt oursäktligt som kvinnan följer visserligen principiellt som Försvarsfrågan befinner sig i m möjligt reda upp den finansiella situa- skedde och likväl eller just därför bihang sin man i hans ev. medborgartrans- kanske tog inte kriget slut förrän ef- formationer, men ibland har bihanget fått högst egendomlig situation.
Man frå- tionen.
en viss självständighet.
E n svenska, som gar sig t. o. m. om hela försvarsde- Caillaux kan inte göra underverk.
ter fyra år!
gifter sig med m utlänning, kan visserligen partementet är överflödigt och skulle Han kan bara finna förnuftiga for- Frankrike (och även England, då få behålla sitt svenska medborgarskap, om kunna uppgå i handelsdepartementet.
mer för de åtgärder, som måste det vägrade utrymma Kölnzonen) har hon bara låter bli att flytta till mannens Den Tryggerska regeringen är borta.
vidtagas om det skall bli bättre.
Den gjort vad det kunnat för Hindenburgs hemland.
och t. o. m. om hon gör det kan Men över alla partier, utom h r Tryg- ena av dessa är en radikal skattere- kandidatur.
Hindenburg kommer om hon fortfarande få förbli svenska, om hon genom giftermålet fått annan nationa- gers eget, vilar hans anda, de använ- form.
som ränsar inkomstskatten från han blir president att återgällda rik- icke litet.
Det sista är bra att veta för den som da sig av hans utgångspunkt, den in- alla undantag och privilegier och inte ligt alla tjänster nationalisterna i de skall gifta sig med en amerikan, ty i Ame- telligenta anpassningen.
Ty högern är ryggar för att beskära k a n s k e Den andra länderna gjort honom.
rika får man ej utan vidare amerikanskt i själva verket det enda parti, som Ännu får man dock hoppas på att medborgarskap genom att bli sitt med en amerikan.
Vilket meddelas för den händel- helst ser ” en ren vänsterlösning ”.
Vi få anledning att återkomma till förnuftet segrar, helst med kvalifice- se någon av våra läsare börjat grubbla över Detta är nämligen det enda, som en- denna fråga, när utskottets förslag fö- rad majoritet.
den saken.
ligt högerns mening skulk kunna väc- religger och sedan kommer att i riks- en ny försvarsstrid till liv, en för- dagen behandlas.
Tills vidare få v i svarsstrid, som inte skulle " bli ett par- nöja oss med att med beundran och tipolitiskt självändamål ” (vilket den glädje tänka på Danmark, vars rege- således varit), utan ” vara ett uttryck ring haft äran a v att framlägga ett för del fria svenska folkets vilja till avrustningsförslag, grundat på verk- l i v och makt, om det en gång gäller ”.
lig fredsvilja, ett förslag som, även Högerns förhoppningar inskränka sic om det ej nu kommer att gå igenom, således inte till en försvarsfråga, utan likväl har ett ansenligt stort antal an- går till och med ut på en maktfråga.
hängare.
aldemokratiska - gaserna.
Varför * ma nen.
den tionen niskt det finns att förhindra attentat, E samarbete budgeten störtade - d. v. s. ka ha ej synts till.
I detta sammanhang - ska medborgarlagen
Hemmen först Husfruyrket Med nnedstående inlägg av fru Hildur Hult avsluta vi för denna gång diskussio- nen om den obligatoriska husmodersut- vid elektrifieringen ' säga de norska kvinnorna bildningen.
Vilka äro närmare att dryfta denna fråga än vi mödrar.
Ilet gäller ju vå- Hymn till våren.
r a barns, våra gossars lika väl som Det skymde.
Dock inte så, att vårens våra flickors framtid.
Det lir icke en kvinnofråga utan en sak, som rör he- Länsförbundsmöten inom Frisinnade fina färger slocknade.
Åkrarna lågo bruna, träden stodo blåa, pilarna skimrade dock la släktet.
Genom det av riksdagen den kvinnor.
8 maj 1918 fattade besutet om upp- Protester mot riksdagens beslut i lönefrågan i starkt rött.
Och så doften av v i t jord, som plogen nyss rört.
Mera rött: Gro- rättande av praktiska iingdonisskolor STOCKHOLMS LÄN.
pens löv glödde röda, sen luftens ljum- är en grund lagd, på vilken vi kunna Länsförbundet hade sitt årsmöte het bragt dem i jäsning.
Flera färger: bygga vidare, men då gäller det att ej ge tappt, förrän hygget är färdigt.
söndagen den 5 april.
Ars- och re- Himlen gick i fin!
grått.
Hur skola vi då börja?
Genom att be- visionsberättelsen godkändes och full Ur björnrissnåret lät - dock fullt sing- driva ett intensivt upplysningsarbete.
ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
De bart - - fågelpip av redan nattade be- Vi kunna hörja i vårt eget hem och av Stockholinsföreningen till central- vingade varelser, som våra steg skrämt.
hos våra bekanta genom att övertyga styrelsemötet framställda frågorna, Över slätten, i staden tändes ljus, åter våra unga flickor, att det ä r till deras vilka i förväg behandlats av lokalav- i många färger.
En mölla dånade.
annars eget bästa att offra tid och krafter på delningarna, väckte endast en helt kort stor stillhet.
Långt borta från havet blin- utbildning i hemsysslor.
Vi kunna diskussion.
Protestresolutionen mot kade en ensam fyr.
Alltsammans blev på något vis heligt.
hjälpa till att övertyga myndiglieter behandlingen av kvinnornas lönefråga Egentligen var det ju så vardagligt enkelt, och skattebetalare, att det är väl an- antogs.
Till styrelse återvaldes samtliga av- men det lyfte en själ till stor fröjd.
vända pengar, de som ges ut för så- A. B — n.
dan utbildning.
Vi kunna ta upp frå- gående styrelsemedlemmar, fru Wick- sell, ordförande, fru Märta Martin, gan till diskussion i våra föreningar och i pressen, framförallt i Tidevar- fröken Inga Thomée, fröken Signe valdes fru Märta Martin och fröken vet.
Vi kunna med ett ord skapa en Jakobsson, fru Maria Yngström, fru Inga Thomée Boye.
Elin Nordboo och fru Signe allmän opinion för denna sak.
SÖDERMANLANDS LÄN Jemand säger, att yrkesundervis- Till centralstyrelsesuppleanter åter- Länsförbundet höll extra samman- ning i hemgöromål bör göras obliga- träde i Flen söndagen den 19 april för torisk för alla kvinnor, enär en kvin- som scouterna, såväl gossar som flic- na bör kunna laga ordentlig mat åt kor gå igenom för att f å sjukvårds- att behandla några av V.U.
insända sig själv.
Det är dock en ofant- märket, är icke förgäves.
E n något frågor.
Vid mötet hölls offentligt föredrag lig skillnad på att laga mat åt utvidgad sådan kunde väl kanske ock- endast en person och åt ett stort hus- så som Jemand föreslår ordnas till- av dr Andrea Andreen-Svedberg om håll.
Visst bör den ogifta självförsör- samman med husmoders- eller barna- ” Lönefrågan vid 1925 års riksdag " Det åhördes med intresse och följdes jande kvinnan lika väl som den ogifta vårdskursen.
av livligt bifall.
mannen få ordentlig mat, men jag an- Därefter började länsförbundets ser, att hon bör ha så pass betalt för sitt arbete, att hon icke skall behöva nas så, icke böra åläggas att betala förhandlingar.
De närvarande instäm- laga den själv.
Har en kvinna så kort sig själva, emedan de ungas fostran de enhälligt i protestmötets resolution.
eller lindrig tjänstgöring, att hon or- till husmödrar då skulle förfelas.
Nog - Det tillsattes en kommitté på tre Ekengren, Nykö- kar och vill sköta sitt hem själv, kan vore det väl opraktiskt, om i större personer, fru Ester hon säkert utan alltför stora kostnader städer, där det vore lätt att få matgäs- ping, saiiiniankallande, fröken Anna skaffa sig den utbildning, hon härför ter, eleverna endast skulle laga mat åt Skoglund, Gnesta, och fröken Hanna Johansson, Morstorp, Flen, för att behöver.
En annan sak är, om det sig själva.
Skulle man icke kunna sätt, jag förordat, kan tänkas befordra ordna m e d folkkök eller barnbespis- besvara F. K.
R:s nykterhetsutskotts frågor.
de så kallade fria förbindelserna.
det ning i samband med sådana här sko- Till sist föreslog en medlem, att är väl i alla fall inte så säkert.
Det lor eller åtminstone bereda tillfälle är inte så få män, som hysa rädsla för för en del ensamma, självförsörjande förbundet borde ta upp arbetet för giftermål, därför att den, de skulle kvinnor att där hämta sin middag.
att sprida Tidevarvet.
vilja gifta sig med, inte har den ringa- Likaså borde väl en del småbarns- ste aning om hur ett hem skall skö- kläder och underkläder kunna sys i tas.
Bleve husmodersutbildning obli- och för försäljning.
Det lir omtanke, gatorisk, för rätt till ingående av äk- sparsamhet och yrkesfärdighet flic- tenskap, är det icke otroligt att män- korna skola lära sig, för övrigt böra nen ganska snart skulle bli noggranna de nog inte alltför mycket stöpas i med att fordra sådan.
E t t sätt vore samma form.
ju också.
att den, som vid en viss ål- Men även om en del skolor skulle der t. ex. 20 år ännu e j börjat utbilda kunna bidraga till sitt underhåll, kom- sig i något yrke, förpliktigas gå ige- mer det i alla fall att behövas stora nom yrkesskola för husligt arbete.
summor för att genomföra denna re- Så anser Jemand, att sjukvårdskur- form.
Många skola också säga: Sta- sen kan slopas, men barnavårdskursen ten har omöjligt råd till detta.
llet göras obligatorisk för alla kvinnor.
är dock knappast överensstämmande Jag frågar bara: Vad skall det tjäna med sanningen.
Hur mycket förlora: till att gå igenom en barnavårdskurs ej i pengar och hälsa på alla de uselt för den, som aldrig kommer att ha skötta hem, som förekomma inom al- ned småbarn att göra?
Då skulle jag la sammhällsklasser.
Den dag, då vi ha hellre vilja ha sjukvårdskursen obliga- yrkeskunniga husmödrar i alla hem torisk för alla.
Ingen slipper ifrån att är säkerligen mycken anledning till hjälpa till vid sjukdomsfall, och den.
avundsjuka och bitterhet bragt ur världen och därmed ett steg taget till fred mellan d e olika samhällsklasser- na.
En anledning till dryckenskap hustruns oförmåga att hålla hemmet vård är gott att ha.
Bara den kurs, i ordning, borde också minskas eller helt bort falla.
Enhetsfronten har tagit reda på fa- Jag vågar påståendet, att med fler brikspriser och detaljpriser och ser väl skötta hem och alltifrån födelsen väl vårdade barn, komma vi icke att vilka summor, som har stå att vinna behöva så många uppfostringsanstal- för de norska hemmen bara p i denna ter för vanartade barn och så stora enda punkt.
flingelser, kanske icke ens så stora Det kan tilläggas att i denna strid sjukhus.
En annan för husmödrarna Enhetsfronten begärde kontraktet själva viktig fråga blir, att det husliga på bordet och avrådde efter gransk- husmödrarna ha alla återförsäljare arbetet icke blir så undervärderat, ning till dess antagande.
Därpå utar- och deras .medintressenter mot sig som det nu är.
Större kunskap och yr- betade den ett eget förslag, som inne- men den elektriska industrien med kesfärdighet medför också större so- håller att elektricitetsverket direkt sig.
Vad de engelska kolexportörer- cialt anseende.
För några veckor se- dan läste jag i en ortstidning: ” Då skall försälja all elektrisk materiel na säga förmäler icke historien.
Så långt har saken kommit stri- männen i ett flyktigt ögonblick av utan annan förhöjning av fabrikspri- högsinthet gåvo kvinnorna rösträtt sen än dem som direkt betingas av den står mellan de två kontrakten, och gjorde dem till sina jämlikar.
då kostnaden för försäljning.
Verket det som skrivits av elektricitetsverkets ställdes den frågan fram: Vad vill skall tillsamman med inom landet be- chef och det som föreslås av Enhets- kvinnan?
Svaret har inte kommit än- fintliga fabriker för elektrisk mate- fronten.
Det är stadsfullmäktige som nu, ty kvinnan var inte beredd att svara, Vi hoppas, att beredelsetiden rial utarbeta praktiska standardtyper, skola välja.
e j skall bli alltför lång.
T y vi vänta Frågan om den elektriska kraften mycket av det svaret. ” I detta sam- lämpade för det genomsnittliga norska hemmet, alltså icke för överklasshem- för hemmens bruk har naturligtvis manhang skulle jag vilja, att vi alla met blott.
Genom standardisering och större betydelse i det skogfattiga och svarade med fru Elsa Nordlunds ord direkt försäljning skola priserna kun- vattenfallsrika Norge än hos oss.
i höstas: ” Vi vilja värna om livet! ” Mötesplatsen nu står en stor strid i Norge hushållens budget och betydelsen av om den elektriska kraften.
Inhemska ändamålsenlighet och besparingar på industrier konkurrera med utländska detta område ens nämnas.
Det får men därtill har också kommit, att den icke vidare ske att vid finansiella åt- tredje förbrukaren, nämligen hemmet, gärder såsom tullskydd av industrier uppträder och blandar sig i striden eller jordbruk verkan därav på hela och fordrar att få sina krav tillgodo- landets alla hushåll lämnas u r räk- ningen.
sedda före alla andra.
Det är just detta hemmets uppträ- Vad angår tullskydd, så kan kanske dande som gör denna strid om elektri- citeten intressant.
Det är något jäm- i förbigående nämnas, att Enhetsfron- förelsevis nytt i historien att hem- ten också har uppe spörsmålet om di- men låta representera sig, för att som rigering av hemmens väldiga inköps- vilken annan industri som helst be- kraft i riktning att den frivilligt vaka sina rättigheter till tillräcklig och skulle uppmuntra goda norska varor billig drivkraft för den största av alla - ett frivilligt skydd alltså, mot vil- industrier i ett land, nämligen matlag- ket inga invändnngar skulle kunna re- ningen.
Hemmens representant i den- sas av andra länder.
Denna elektricitetsstrid är ett gott na strid ä r den för Tidevarvets läsare bekanta Enhetsfronten, och den föres exempel på vad som i praktiken me- till stor del i tidningen Norges kvin- nas med att tillvarataga husmödrar- der, där fru E l l a Anker leder batal- nas intressen.
Man behöver inte ens dra upp hela striden om fördelningen jen.
Detta Enhetsfrontens deltagande i av de 2 mill.
hästkrafter, som f.n. striden om drivkraften är ett exempel äro tillgängliga i Norge och varav hem.
på hur den går tillväga för att samla men nu endast förbruka omkring en husmödrarna i en sluten enhet.
Ge- sjättedel, för att f å en sådan bild.
nom denna strid lär sig husmodern på Den strid som just nu står mellan ett åskådligt sätt, att hennes isolering Oslo kommun och kvinnorna, repre- är upphävd.
Då hon dras in i en så- senterade av Enhetsfronten, angåen- dan strid för billig och tillräcklig elek- de den elektriska materielen är till- tricitet får hon lära sig att privateko- räcklig som ett exempel.
Det första, som måste hända, är nomi icke finnes mer.
Att sköta fa- miljens ekonomi under redan givna väl att husmödrarna upptäcka, att de bli skinnade i stor utsträckning, och förutsättningar ä r bara en liten del av hennes uppgift.
Hon är medlem det ä r vad som hänt här.
Vill man av en väldig kår.
och soni sådan bör demokratisera, utbreda, förbruknin- hon vara med om att se till att dess gen av elektrisk kraft för hushållsän- intressen tillvaratagas på alla områ- damål, då gäller det inte bara att det den, där de beröras av samhälliga finns billig ström i tillräckliga mäng- beslut, och det är nästan alla der utan också att billig elektrisk ma- områden.
Hemmens industri, bör terial för belysning och matlagning hon lära sig, kan framtvinga bättre tillhandahållas hemmen på överkom- villkor än den nu har.
Det kan bli liga inköpsvillkor, d.v.s. på avbetal- mer ändamålsenlighet i fördelningen ning.
av de för denna industri nödvändiga De norska kvinnorna ha därför re- råvarorna.
Hemmen ha med detta dan tidigt rest kravet på billig elek- plötsligt uppenharat sig som ekono- trisk materiel.
Men elektricitetsver- misk faktor mitt i den ekonomiska kets chef, som icke var van att ta or- striden.
Enhetsfronten pekar på de der av husmödrarna, utarbetade ett millioner och åter millioner, som ut- förslag till kontrakt mellan de fir- göra hemmens samlade omsättning mor, som försälja elektrisk materiel, per år och fordrar resolut att hem- alltså mellanhänderna, och Oslo kom- mens budget blir utgångspunkten för mun, som äger elektricitetsverket.
alla finansiella beräkningar.
Huruvi- Detta var ett förträffligt kontrakt da det är nationalekonomiskt mera för firmorna.
De skulle nämligen fördelaktigt för ett land att elektri- garanteras av kommunen att elektri- fiera matlagningen än att elda under citetsverket indrev åt dem alla avbe- grytorna med importerad kol, det ä r talningar på elektrisk materiel, som en sak som här inte skall beröras.
Med hemmen köpte.
Detta skulle ske ge- elektrifiering inbesparas ju dessutom nom att verket skulle avskära alla för- sumliga betalare från elektrisk ström.
mycket arbete.
Det får inte hända mer, säger En- Däremot var ingenting utlovat från hetsfronten, som är viss på sin - sak, firmornas sida om att de skulle till- att herrarna i stortinget i åtta dagar handahålla norska fabrikat, lämpade diskutera möjligheterna för landets för norska förhållanden, till billiga ekonomiska tillfrisknande utan att priser.
Just - nu, na sänkas, vilket betyder större av- sättning .Fabrikerna å sin sida lova att om de få sätta i gång med mass- fabrikation så skola de kunna leve- rera långt billigare t. ex. elektriska spisar än vad nu är fallet.
Men även hos oss är det säkert en uppgift att arbeta på att förvandla hemmens elektrifiering från en lyx för de f å till kraftbesparing för de många.
Och även här är en husmöd- rarnas kooperation nödvändig.
Hildur Hult.
Den äkta solen och den konstgj orda Vad unnar han henne?
feministerna länge förblir, huru kvin- norna, trots det handicapande, som moderskapet ekonomiskt är, skola av Frida Stéenhoff kunna förvärvat social likställighet Det är rimligare att tala om stri- med mannen.
Genomsnittskvinnan Fenimismen kommer då och då ge- Bota engelska sjukan.
nom ett föredrag eller en skrift en den, som anses ha ändrats med seger får ej ut samma fördelar ur samma smula på tal.
En och annan man läg- Erövranden av rösträtten var obestrid- position som genomsnittsmannen.
Hon Rakitis engelska sjukan upp- erhålla ett länge bestående antiraki- ger vid sådana tillfällen oundvikligen ligen en viktig seger, och dock kan är bunden av flera band än han, och står genom brist i sista hand på solljus tisk förmåga Grönsaker, som efter i dagen sin oro, att feminismer skall man säga, att den blott var en början.
om man forskar efter orsaken till hen- närmare bestämt de ultravioletta strå- det de avskurits prövade overksam gå för långt.
” Dessa män ” äro formalister och tro, nes bundenhet, som gott kan kallas larna och botemedlet är solen eller ma, blevo verksamt antirakitiska ge- Låt oss kalla dessa män antifemi- att kvinnorna kämpat för rösträtten ett slags civiliserat slaveri, apptäcker dess ersättare kvartslampan det är nom bestrålning.
Och overksamma nister, inte av den gamla skolan, nej, som ett mål i sig själv Rösträtten är man snart att det är ekonomiska syn- resultatet av de senaste forskningarna oljor: bomullsolja, linfröolja, lord- av en nyare upplaga De göra många ett vapen och ett verktyg som skall punkter, som förslava henne.
på området I Medicinsk referat-tid- nötsolja, blevo genom kvartslampebe- medgivanden.
De förklara, a n män- användas för stora mål, lagenligt och De äro ekonomiska även när de kal- skrift ger doktor Urban Hjärne en strålning starkt verksamma antirakiti- nen fordom hade orätt, när de trodde Iugnt.
Men feminismen måste även las moraliska intressant översikt av de nya rönen.
ska medel Det berättas om nyligen på en så stor olikhet mellan det man- segra på de stora vidder, dit lagar och Om antifeministen i sin fantasi Den rakitiska sjukdomsprocessen utförda experiment där råttor liga och det kvinnliga psyket, att kvin- pappersparagrafer icke nå Ty frihet kunde se, att hans dotter själv arbetat består däri, att den sjuka organismen på tillväxthämmande kost nan var olämplig för politiken De er- och rättvisa härska ej ännu på vidder- sig till en lysande framtid, skulle han ej kan binda tillräckligt med mineral- växa efter den dag, då golvet i deras känna det berättigade i att ge kvinnan na, där individen, mer eller mindre känna respekt för henne, tack vare ämnen, framför allt fosfor och kalk burar, sågspånen (men e j de själva I medborgerlig myndighet, ty att rösta ensam i trängseln, lever sitt individu- hennes stora inkomster.
Han skulle i sitt växande bensystem.
Läkningen utsattes för bestrålning av kvarts- fordrar visserligen insikt och omdöme, ella liv.
ej längre småaktigt kritisera hennes kännetecknas av, att organismen upp- lampa men är ingalunda i och för sig en Även antifeminister äro fäder.
Det levnadrvanor.
Han skulle unna hen- tar mer fosfor och kalk än den av- Till sist har man kunnat kommit maskulin eller feminin uppgift.
Poli- vore önskvärt, att deras månhet om ne en mans frihet.
ger, och salterna inlagras i benet, som fram till att konstatera att rakitis tiken som sådan är icke könsbetonad.
sina döttrar kunde framträda mera ” Dessa män ” förakta kvinnan, där- åter hårdnar Men hur uppstår denna botande substanser själva kunna un- Men de understryka, att om kvinnor- klar och logisk, också för dem själva för att hon är fattig.
Hon tar emot.
sjukdom?
Inomhusvistelse, olämplig der vissa förhållanden utsända ultra na oavbrutet fortsätta på feminismens Vad unnar antifeministen sin dotter?
Om hon betalade, vore det en annan föda, brist på smör och mjölk syntes violetta strålar väg och söka inställa sig för allt sorts Hon är kanske enda barnet och myc- sak.
av massexperimentet: blockaden av Man frågar sig därför helt naturligt arbete, komma de m avtrubba sin ket älskad?
Men faderskärleken för- Den moderna unga flickan är före- centralmakterna, att döma, kunna vid läsningen av doktor Hjärnes re- kvinnliga charm och därigenom slut- mår inte hindra hennes framtidsper- mål för kritik och kommentarer.
Hon framkalla rakitis.
Studiet av sjukdo- dogörelse, om här ligger hemligheten ligen fördriva lyckan och skönheten spektiv att te sig fullt av risker, för anses ha för mycket frihet.
Men låt mens geografiska och sociala utbred- med de gamla folkmedlen mot ältan, ur världen.
Det vore bättre, om de att inte säga trångt och dystert, som oss ett ögonblick tänka oss henne som ning ger vid handen, att flera orsaker antingen de förekonmmo i form av mera inriktade sig på moderlighetens ju dessvärre ofta måste medges vara en varelse, vilken ingav ekonomisk re- synas samverkan Till dessa räknas påse eller smörjelse Av vetenskapen fullkomnande.
Moderlighet är enligt fallet.
Dottern kan numera nå fram spekt.
Då skulle hon vara på även inre sekretoriska rubbningar förut förnekade, kunna de kanske nu dessa mäns manlig ett överskott av till ämbeten, tjänster och värdigheter, en helt annat sätt självbestäm- Man har sökt finna ut, om något få sin upprättelse!
Ett ganska säll- känsla, som den moderna kvinnan sö- som förr voro henne förvägrade Men mande, Ingen skulle ropa på skan- gemensamt finnes hos alla de medel samt öde i sanning.
Genom vilken ker avskudda sig.
Kvinnan bör vara antifeministerna ha ställt om, att hon dal, om hon fick ett barn.
Man- och faktorer, som bevisligen bota raki- hemlig aning kom man Utan kunskap den innerliga känslighetens talsman.
icke välkomnas på någon bana, utan får lika många barn som kvinnan, tis.
Fiskoljan har sen gammalt namn botemedlet på spåren?
liksom mannen förståndets.
Må, säga att i stället tusen svårigheter resas men mannens vänner störta honom ej om sig att kunna bota rakitis.
Det är Hela rakitisproblemet blir sålunda de, feministerna nu göra halt och slå på hennes väg.
Hur annorlunda om socialt för barnets skull.
Den unga inte länge sedan man bestämt tillskrev en fråga om tillförsel av ultravioletta sig till ro på sina vunna lagrar.
Kvin- hon vore en son.
Visserligen är det flickans umgänge rusar däremot ge- detta A-vitaminerna, på vilka fiskol- strålar I vårt solfattiga land måste nan har blivit en erkännd maktfaktor i i vår vid ingen lätt sak för en ung nast till för att omöjliggöra henne.
jan är så rik.
Men denna teori är den konstgjorda solen komma att få samhället, hennes strid för frihet och man att komma sig fram, men har Hon blir ” osedligare ” än mannen, redan kullkastad Som medtävlare till en mycket stor betydelse Vi känna en dörr väl öppnats för honom, be- därför därför att hon inte inger samma eko- rättvisa bör anses ändad fiskoljan vid botandet av rakitis upp- förut dess stora betydelse för de tu- Behöva vi slösa några ord på deras handlas han på annat sätt, än när nomiska repekt som han.
träder nu solen och kvartslampan tuberkulösa barnsjukdomarna, körtel- apologi för moderligheten?
Antifemi- samma dörr öppnats för en kvinna.
Kvinnans frihet är en chimär.
Hon Som bekant alstras i den så kallade tuberkulos, skroflor etc.
Då det nu sternas sitt att uppskatta moderskär- Atmosfären är honom sympatisk, un- får inte sitta m u m på en bänk och kvartslampan ultravioletta strålar av visar sig a t t den även botar rakitis leken väcker sedan länge närmast löje.
der del att hon alltför ofta betraktas njuta av månskenet utan att ofredas.
en ljusbåge i kvicksilvergas Liksom borde denna kunskap driva fram en Dessa män kunna vara utmärkta var i som en inträngare, som bör hejdas.
Hon får inte sitta i sällskap med en fiskoljan så botar kvartslampan ut- billig och bra typ av kvartslampa till siuJa bruten rakitis och hindrar utbrottet ett vidsträckt bruk mh utpminnlra den känsla, wm m inkmrstrr: Bör den älskade dottern nrr lIrU1.
y b r kanske i pari, Konstgjord sol skulle inte bara fin- mor r l d, ~ pa sitt barn, skulle iwnni- ii så litct vinst som miiiliql av sitt där ha, sitter, fcir att söka lig i.l av en sådan, där övriga omständighe- skmliktrt tagit sIu1 for miljoner år irktel vackrr flicks till slllskap och gb FI ter, kost och miljö, skulle framkallat nas på sjukhus Barnhem och barn- Detta är nu experimentelt be- krubbor borde räkna en kvartslampa srdan.
rk s t v i v a hela sitt liv för egen k t sociala forakt, l.om komrncr bio.
Yad ir det f6r flicks?
Finns det ära och egna inkomster.
Jorden runt kvinnan till del såsom kön, bottnar en motsvarande vacker ung man för bland sin utrustning.
.
] a, varför inte långt hunnen söker vetenskapen gå ett steg längre och placera sådana sträva mödrar varje minut a v dygnets utan tvivel i att hon aldrig kan ta ut henne?
Om hon skulle söka honom timmar för d e lilla pyre, som kommer samma procent vinst av sin energi och bjuda honom på bio?
Då skulle ett samband mellan dessa båda lik även i skolor för de klena barnens dem att glömma rig själva sin heder, som mannen.
Hon räknas ekonomiskt hon, om inte förr, se gränsen för sin värdiga medel: solen-kvartslampan räkning.
Ett så praktiskt och lätt sina fördelar, sitt liv.
När dessa män mindervärdig, beroende på att hennes frihet Alla hennes initiativ äro släck- och fiskoljan.
Då visa försöken nå- hanterbart medel bör utnyttjas till ge råd om moderskärlek förefaller det huvudsakliga arbete, modersuppgiften ta, en oskriven lag har sedan urminnes got intressant,det nämligen, att äm- det yttersta i kampen för barnens ungefär som om de skulle ge solen aldrig blivit betald i pengar.
Den kom- tid förklarat henne ovärdig väljandet nen rakitis, som genom i sig varit kvartslampebestrålning overksamma mot hälsa råd, hur den bör lysa och värma vårt mer aldrig a n kunna betalas mate- av manligt sällskap.
X-Ray stackars släkte, så att det ej må dö ut riellt varför det stora problemet för Därför att kvinnans bundenhet ge- nans lidande.
De unna henne frihet, för plikter och dygder.
Han dödar nom ekonomisk ofrihet har så djupa rättvisa och glädje.
mindre gärna.
Han ödelägger mindre rötter i världshistorien, få antifemi- Antifeministerna en typ från ti- tanklöst andras lycka, även kvinnans nisterna lätt ett sken av tillförlitlighet den före kriget.
Den moderne man- Han har mera bamhärtighet, mera när de draga fram argument om kvin- nen, som varit med om världskriget ömkar med mänskligheten, när han i nans ” natur ”.
Det ser ut som om är feminist.
Han har i många doku- god mening är modern Han kvinnans natur vore slavisk.
Det före- ment vittnat, a n han ser annorlun- kvinnan allting lika bra som sig faller överallt som om en mängd kvin- da på livet och döden än fäderna Och den kvinna han älskar - l nor inte själva märkte sin ofrihet Fe- gjorde.
Han är frigjord från många än sig själv Liksom hon honom ministerna märka den.
De förstå kvin- fördomar, som hans föräldrar kallade - - - nen samma den.
visat.
Gunhild Bergh.
försöket gjordes i Romagna 1883 då I Romagna arbeta dessa koopera- jordbruk och till större avkastning, man i Ravennatrakten lämnade ett tiva sammanslutningar under gemen- och man hoppas därför att med tider stycke jord i s. k. kollektivarrende till sam ledning.
Jorden delas i regel i kunna överallt gå fram på den vägen en grupp arbetslösa lantarbetare, vilka lotter på en hektar, vilka genom lott- I varje fall ha de kooperativa sam- brukade det gemensamt, medansva- ning skiftesvis utportioneras på delta- manslutningarna på Sicilien tillvuxit riga i ledningen och delaktiga i vin- garna, vilka i lön för sitt arbete få en hastigt.
I slutet av 1918 voro de 31, funnits en huvudarrendator, som un- sten.
Det stora intresse deltagarna vi- tredjedel av avkastningen under det förvaltande ej mindre än 84 egendo- der rig halt andra arrendetatorer, alla sade krönte försöket med framgång två tredjedelar gå till sammanslut- mar på sammanlagt 23,835,236 hektar improduktiva mellanhänder mellan och åren därpå uppstodo dylika koope- ningen i fråga.
På Sicilien, där de Under de därpå följande åren ökades den vanligen utomlands bosatta äga- rativa sammanslutningar runt om i kooperativa idéerna inom jordbruket de än mer.
Bönderna, som vid sin ren och de på omänskliga och ofria provinsen, i de flesta fall lämnan- vunno insteg några år senare än i återkomst från fronten på flera hall villkor trälande jordbruksarbetarna.
de rerultat, som överträffade de Romagna.
arbetar man dels efter un- funno att de forma, hatade arrendato- Om hela Italien gäller för övrigt att mest optimistiska förhoppningar, 1888 gefär samma system som där, men rerna på nytt tillvällat sig makt över flera av dessa stora egendomar ligga t.ex. gavs till dylikt kollektivarrende dels förfar man så att jorden delas den jord, som tagits i pakt av de helt eller delvis obrukade, så är bl.a. ett område helt obrukad jord på 260 upp efter antalet familjer, som det kooperativa förbunden, gjorde näm- fallet med betydande områden i Ma- hektar.
Vid slutet av följande år ha- kooperativa förbundet omfattar Var- ligen i sitt missnöje revolt och icke remmerna, Latium, Calabrien etc. för de antalet deltagare vuxit till över je familj får sitt område och brukar blott återtogo vad dem rätteligen till.
att nu blott nämna några exempel 2,000 och del kapital de förfogade detta självständigt utan att bekymra kom utan satte sig också med våld i Det är icke i går man insett att över uppgick, utom reservkassor etc., sig om de andra Detta senare sys- besittning av andra latifundier.
sa detta sakernas tillstånd var föga Iyck- till 50,000 lire.
Pi 90-talet slöto des- tem är det vanligast förekommande, t.ex. i Ribera, där ägaren hertig de ligt redan Plinius d.ä.
förklarar sa kooperativa förbund sig samman sicilianarna äro ännu mer individua- Bivone, med knapp nöd räddade livet att latifundierna (storgodsen) voro och sedan dess är det deras huvudor- lister än övriga italienare och ha en och hans palats plundrades och brän- Italiens olycka men det är först ganisation: Confederazione coopera- naturlig obenägenhet för samarbete des varefter ” erövrarna ” styckade under de senaste decennierna man tive i Ravenna, som i hela Romagna med andra, men det har visat sig a n sönder den väldiga egendomen till gjort något definitivt och resultatrikt bestämmer jordfördelningen arbetar- det förra är avgjort del bästa, del kooperativt bruk.
Regeringen gjorde för att råda bot därpå.
Det första produkterna priser etc. möjlighet till ett intensivare intet Italiens nya jordbruk I egentlig mening självägande bön- der ha i Italien alltid varit få.
Jor- den har ända till den senaste tiden va- rit fördelad på ett relativt litet antal storgodsägare, vilka lämnat egendo- marnas skötsel åt sina arrendatorer.
Olägenheterna därav ha på många håll, framför allt i Mellanitalien, upp- vägts av att dessa arrendatorer reali- ter äro självständiga brukare, vilka var och m besitta ett område lagom for sig och sin familj, skyldiga vis- serligen att till sin patronus lämna en viss part av avkastningen, men med rättighet a n sköta sin jordlott som de bäst gitta och att låta den gå i arv, t.o.m. kunde de under vissa villkor försälja densamma.
I Syditalien och på öarna har det däremot varit sämre ställt.
Där har i regel på varje gods - - bestämmer det för a för att hindra Regeringen gjorde
Sparbossan i bröstet.
För Tidevarvet av I.
I en sådan där schweizisk alpdal, där naturen sösande breder ut över jorden solbelysta frodiga ängar, vil- ka likt tjocka, gröna täcken ligga på små bergforsar, bergssluttningarna, skummande bäckar, klara djupblå himmelsspeglande sjöar, ärevördiga gamla träd härliga mjölkkor med juv- rar så fulla, att mjölken nästan drop- par från dem; mitt i en sådan guds- välsignad alpdal står ett gästvänligt hus - ett främlingshärbärge, ett r a s t ställe och en oas för av arbete och Helene Scheu-Riesz.
så hårt Ruth tänkte på sin stackars ryska student, som hon hade kär, och inte en gång kunde ska f f a sig så mycket pengar, han behövde för att göra sina tentamina.
Hon själv måste på sin lilla lön försörja både sin mor och sig själv.
Denna ferie- vistelse, som hon efter en svårt sjuk- dom unnat sig, den första i hennes liv, var en gåva av en rik tant.
Matklockan kallade Vid bordets övre ände satt en stor, bredskuldrig, solbränd man på ungefär trettio år, hans bullrande, glada stämma ljöd ge- nom rummet.
Han lät servera sig två som gånger åt allting från soppan til des- och drack guldgult vin med den san- na finsmakarglädje, som lika mycket njuter av färgen som av smaken Herr gade fru konsistorialrådinnan skarpt Jag har ingen färg, jag är schwei- zare, det är allt. "
” Nå, då miste Ni också veta, vad som är Er plikt ”, sade den unga herr Mayer och hans fästmö tittade full beundran på honom ” En patriot måste med alla krafter sätta sig emot alla element som arbeta på en stats upplösning.
schweiziska arbeta- ren har alldeles för bra, därför blir han övermodig.
Ha de inte bättre än någon av oss?
Vi måste betala livs- medlen högre, de få allt mycket billi- gare, och av vår skatt tages sedan för att täcka skillnaden. ” " Kvinnorna, som arbeta i fabriker ”, föll talarens fästmö in ” göra detta bara för att de skola hålla sin av Den slippa Spettekakans " tal ".
vid invigningsfesten å Fogelstad Annan- dag påsk.
Blünzeli var en tandläkare från Gais, För att stackars uppsvenska läsare må nära tyska gränsen, och tillbringade förstå denna dikt måste erinras om att här en ferievecka.
Han var bekant spettekakan, som i formen liknar ett torn, med alla husets invånare, och försök- bakas på ett spett vid elden te så gott har kunde att också draga Jag kommer från landet i söder.
in Ruth i sin glada krets.
Bredvid satt en intelligent, lugn, ung människa, en jag kommer från äggsamlarland.
smed från en närgränsande dal.
Han sen först över röda glöder hade under en militärövning ådragit jag formats av konstnärlig hand.
sig ett hjärtfel och måste nu sedan Vad äggen mind ' bli till.
det visste några månader hålla sig borta från sitt arbete.
Hans ansikte var det, som i förstone inte en själ.
bland alla de närvarandes genom sitt Man anar, men man kan ta miste allvar och kloka uttryck mest tillta- Den drömmen gestalt blev likväl lade Ruth.
Snett emot henne, satt en egendomlig, till utseendet ung, man, Här samlats från västan a h östan.
som Ruth gissade vara teolog .Innan har ock, ett slags material har började med soppan sänkte han Här tar man itu med förströstan huvudet och mumlade med slutna att skilja på gula och skal ögon en bordsbön.
Han tog tyst för sig på tallriken av alla rätter en för- Ja, utur sig själv och varandra skräcklig mängd, och sedan lät han faten i regel stå kvar bredvid sig.
så letar det bästa man fram Ruth hade på dessa två dagar.
se- och insmälter vist allt det andra.
dan hon kom hit, förut knappast som luttrats ur seklernas damm.
märkt något av de övriga gästerna vid bordet, Hon var så helt och hållet in- När äntligt av allt uti världen åtvänd och upptagen med sina egna en tillräcklig aning man f i l l.
tankar.
att varken människornas rös- så sättes det hela på härden ter eller ansikten gjort minsta intryck och bygges ett framtidsslott på henne, och ingen av dem hade hon kunnat känna igen, om hon mött dem ett rike, där alla är bröder, på vägar och stigar I dag var det en värld, där envar har det gott - första gången, som hennes ögon och Men glöm ej, att först över glöder öron tycktes upplåtna för omgivnin- man måste ha elddopet fått!
.Hon hörde ett samtal ” Jag är just nu kommen från Zü- Och lydigt man måste sig låta rich ', Jade smeden ” När jag gick på hanteras av Skapare-hand Järnvägsgatan trodde jag knappast Då växer ur nuets gåta mina ögon.
Den var förvandlad till ett framtidens lyckoland.
ett militärläger.
Blänkande pickel- O. J. huvor, blanka rustningar på männen, som sutto högt till häst hela gatan ut- efter Jag tänkte, det måtte vara krig hus i ordning och slippa bekymra sig men det var endast spårvägstjänste- om barnen. ” männen, som ställt till med strejk. ” Ruth var nu alldeles blek.
” Jag kän- ” Ja ”, föll honom fru konsistorial- ner till fabriksarbeterskorna ”, sade rådinnan i talet, ” dessa eländiga rebel- hon, och hennes stämma darrade ” de ler, som helt enkelt försöka med ut- städa om morgnarna, innan de till sitt arbete, och laga även i ordning pressningar! ” ” Det var dock en smula komiskt, maten för man och barn, och om af- denna frammarsch av schweizisk mi- tonen, ända till långt in på natten, sitta litärmakt mot några arbetare, som de och stoppa och lappa linne och klä- fordrade löneförhöjningar.
Mig tyc- der.
De göra sina husmoderliga plik- kes det nästan som om Schweiz ville ter bredvid.
Det, som för de lyckliga hålla sig skadelös för sin neutralitet fruarna är arbete och bördor, det är och åtminstone få till stånd ett litet dessa fabriksarbeterskors enda lycka, inbördeskrig. ” det är vederkvickelsen i deras glädje- ” Är ni kanske också en röd?
frå- fattiga liv. "
- gen &amp; Tvärtom gav den dem hjälp genom nästan alla Europas länder.
Intres- utfärdande av en rad dekret, enligt sant är att i denna lag bestämmes att vilka prefekterna fingo rätt att ex- vad som avgör rätt fill expropriation propriera a h dela storgodsen, vare är icke blott egendomens storlek - sig dessa voro tillräckligt odlade eller områden över 100 hektar - utan ej blott ” hänsynen till att bereda or- framförallt det tillstånd vari jorden tens befolkning arbete ” kunde sägas befinner sig.
Är denna icke brukad göra en dylik sönderstyckning befo- eller brukad på otillfredsställande sätt, gad Från godsägarnas sida gjordes utsättes ägaren för skyldigheten att det för övrigt endast i sällsynta un- stycke sitt gods mellan småarrenda- dantagsfall något motstånd.
Förhål- torer arbetande på liknande villkor landena voro nämligen mestadels som de ovan skisserade eller också ohållbara, arbetarnas eländiga villkor hade under de bägge decennierna före kriget gång på gång lett till orolig- Mer av icke sällan svårartad natur och det var lätt att inse att det efter detsamma skulle bli än vanskligare att söka hålla dem nere i samma fattig- dom och bundenhet som förut De många förresten varandra ibland motstridiga dekreten följdes i jul 1922 av m lag, Italiens bidrag till den allmänna lagstiftningen rörande storgodsens delning som åren när mast efter kriget blomstrade upp i att lämna det till kooperativa ram- manslutningar.
I intetdera fallet är det sålunda huvudsyftet att de nya besittarna skola få jorden med full äganderätt, arrendatorerna kunna vis- serligen under vissa betingelser inlösa sina lotter, men de kunna också mista dem helt om de e j odla dem så att de lämna tillbörlig vinst Vad lagens upphovmän framförallt haft för ögo- nen är ökandet av produktionen och ökandet av arbetsmöjligheterna, det senare ett för varje dag allt mer brän- nade spörsmål i ett land som Italien där befolkningen tillväxter med c:a per år och svå- 400,000 invånare righeterna att i andra länder finna av- sättning far folköverskottet bliva allt större.
De områden, som exproprierats ef- ter denna laps tillkomst äro emeller- tid ej stora.
E f te r de oroliga inva- sionsåren 1919-21 följde en reaktion.
Den avkastning, som vanns av dessa, i hast tillkomma företag var i många fall mycket ringa, och man insåg snart nog att det ej räcker med att blott fördela jord utan vidare bland perso- ner, i regel föga skickade att hand- hava den.
Man har därför i stället i större utsträckning än förr koncentre- rat sig på att giva brukarna en bättre och mera tidsenlig uppfostran för sitt kall och lära dem att tillgodogöra sip de många nya hjälpmedel, som kun- na göra deras arbete mer fruktbrin- gande En svårare uppgift än det kan förefalla, ty italienarna hänga med ut- omordentlig trohet fast vid gamla tra- ditioner och vanr " Ni är ännu mycket ung, min frö- ken! ” sade fru konsistorialrådinnan efter en paus, under vilken man en- dast hörde ljudet av gafflar och kni- var.
I tystnad njöt man och smälte den goda middagen.
Då hördes plötsligt en röst, som gick Ruth genom märg och ben .Det var en spöklik röst; en hög, tunn, hes kvinnoröst men det var ingen kvinna, som talade Ruth såg sig omkring; hon trodde varken sina ögon eller öron ” Inte alltid är ungdomen förblän- dad ”, sade den hemska stämman ” Det finns också seende ungdom .Jag är bara tjugotvå år, men jag har tänkt mycket över den sociala frågan, och jag har funnit lösningen, såvitt jag kan bedöma den. "
Ruth var äntligen på det klara med, att rösten härrörde från hennes vis- à-vis, den unge teologen.
Hon rygga- de tillbaka, då han gav sig ut att vara te bara rösten, utan lten syntes på något att man gott kunnat trettiofem, om inte hans längd och trådsmala gestalt hade visat hän på ett ännu högre ålders- plan, Ur alla ansikten lyste skadegläje Ruth visste inte varför, men hon kän- de plötsligt ett förfärligt medlidande med spökrösten " Jag tror så: ” sade herr Aetti, a h tonen slog över i den högsta diskant.
” Människor, som vilja ha allt utjäm- nat och allt lika varandra gripa in i den gudomliga världsordningen.
Det finns fattiga, och det finns rika, men varifrån?
När en samlar rikedomar, ligger Guds välsignelse uppenbart på Därför f i r man inte taga ifrån varken honom eller hans barn förmögenhet, ty det vore att sig upp emot vilja. ” Hurra, herr Aetti, sa precis är det!
Ni har utmärkt löst den sociala frå- gran! ” Alla lyfte sina glas mot honom och ropade ” bravo ” honom denna sätta Guds Man har vidare förstått att en mängd av de latifundier, s o m i första rummet skulle drabbas av lagens be- stämmelser, ej kunna på mycket länge - om ens någonsin - läggas under m mer intensiv odling.
En del av dem ligga i landets värsta malaria- trakter, andra äro utan vatten, så gott som alla äro de utan vägar och be- ligna långt från städer och järnväg.
Förrän det på dem skett dräneringar och vägbyggnadsarbeten, förrän man funnit möjli funnit möjligheter att förse djur och människor med vatten och förrän sä- kerheten fill liv och gods blivit en an- nan, är det ej möjligt att bruka dessa i flera fall mycket betydande områ- den p i annat sätt i n vad som nu sker.
Att här dela jorden på många händer vore blott att öka den redan förut stora fattigdom vari befolkningen i dessa trakter framlever sitt liv.
Fascistregeringen, som även av an- dra skäl ställer sig avog mot lagen av 1922 har tills vidare satt in sina kraf- ter på att begynna så många av dessa Ruth såg på honom och sade: ” Ni har hädat Gud. ” Herr Aetti, som just självbelåten tackat för hyllningen, for tillsammans Vad menar ni?
Jag är en from kristen. ” " Och duck kan ni tro, att Gud lå- ter millioner människor komma i elände, bara för att några få skall kunna samla rikedomar?
Har Kristus menat så? ” Tårarna kom henne plöts- ligt i ögonen, hon vände sig om och sprang ur rummet ut i det fria.
Ruths lilla kammare låg i värdshu- sets vindsvåning.
Dess fönster liksom bildade en ram om Gätzerhorns topp, vilken alla tider på dagen hälsade in till henne - i ljusaste morgonrodnad, i stålande middagssol och i glödande solnedgång.
Gätzerhorna ena sida började med mjukt växande storskog, m e n dess andra sida sköt fram, kal och lodrät över en avgrund .Vad höj- den lockade!
När skulle hon vara kraftig nog att våga klättra ditupp?
Det var blott tre timmar för en trä- nad fotgängare Wassily skulle kun- nat springa dit före frukosten.
Om han blott kunnat vara här och njuta land.
I hans unga huvud stormade det av planer, som skulle kunna be- fria hans olyckliga fädernesland, vil- kets bästa söner försmäktade i bojor och sibiriska fångenskap eller måste gå Ut i främmande länder.
Han drömde om dagar, då Ryssland skulle vara fritt och att få visa världen undret av sin själs skaparkraft.
Han skrev böcker över den sociala revolutionen, Och medan han s i i sina drömmar be- friade och lyckliggjorde mänsklighe- ten, unnade han sig själv ingen gläd- je, i a ofta ej ens det nödvändigaste; han frös och arbetade sig dödstrött Från tädgården ljöd g i l l herr Aettis röst Ruth miste åter genom en titt genom fönstret övertyga sig om, (Forts i sid.
6.)
s.
k. förbättringsarbeten som möjligt.
Den har verksamt understött sarder- nas kamp mot malarian.
den har givit väldiga anslag till vägar i Calabrien och på Sicilien, den har slutfört byg- gandet av akvedukten, som för vatten från bergen vid Napolis närhet tvärs över landet till Apulien, ett jätteföre- tag varpå man arbetat länge och som överträffar alla de gamla romarnas verk i den vägen Den har gjutit nytt liv i det stora bolag, som stävar mot att lösa det mångsekelgamla problemet av de Pontinska träskens utdikning och den bygger vattenledningar och järnvägar i det bortglömda Brasilicata.
Hur nära det moderna jordbrukets ut- veckling i Italien sammanhänger med dessa arbeten kan man bäst studera i Apulien där under de sista månaderna de kooperativa lantarbetareförbunden springa fram i kapp med fontänerna i de nyss så smutsiga städerna där ännu förra året vid denna tiden vec- kogammalt regnvatten var en dyrbar läckerhet.
TIDEVARVET 6 - Folknevros ont samvete.
Ett efterspel Forts fr 1:sta sid.
Han söker felet i första hand i vårt nuvarande uppfostringssystem och skolan får höra många tänkvärda san- ningar.
Skolan skapar ofta nog nev- Först nu uppmärksamgjord på referat över riksdagens behand- v he Lindbergs motion, om be- ning av gift kvinnas rätt till in- av statstjänst i n:r 11 av Eder vore undertecknad Sparbössan i bröstet.
herr Aetti på liggstolen och gned si- na fotknölar med den me4 jämmer- n stod tand- (Forts. från föreg.
sida.)
liga min.
Bredvid h Aha, det är att det var hans röst.
Han att vara ban- stod framför kägelbanan, och ett par- lägga de två ti spelades just nu under tandläkarens de, på bulan, ledning.
” Vad, skall jag betala tjugu pfen- nig för ett kast? ” ropade herr Aetti och hans gnällande diskant blev till en enda veklagen ” Varför skall detta kägelspel vara så dyrt?
Bara därför kanske, att man skall kunna betala pojkarna?
Då vill jag hellre vara ban- pojke själv, när det är s i inbringan- verkligt elände.
de. ” " Skall jag ge eder omslag?
Jag hay Stackarn!
Troligen har också han strävsamt i livet, tänkte Ruth, förbandsartiklar med mig ”, och Ruth det Man ser ju på honom, att han har var redan på trappan för att hämta vuxit upp under umbäranden.
Om man skulls vilja personifiera torftig- heten, då måste man faktiskt välja herr Aetti till modell.
Något så armt både till kropp och själ hade hon al- verkligen ” dag; allt var stilla, I bakom huset lornas ljud fram som av en ung skaparandes ka nu Ruth lade fram för sin vän.
Ryssland var stort och rikt och frukt bart, och om man bara kunde ge det ryska folket dessa drömmar, och om det ryska folket bara v i l l e ur sina un- derbara, rika själarhämta fram sina krafter och utveckla dem, då skulle millioner människor i lycklig gemen- samhet arbeta och leva Herr Aetti hörde på och betraktade Ruth Han hade aldrig förr mött ett dylikt väsen.
Hon syntes honom som någon över- jordisk drömgestalt, vilken plötsligt hade förirrat sig in i verkligheten.
Hennes tal verkade på honom som slätterna ros .. ” Skolorna skulle kunna göra mycket för att förekomma nevrotiska rubbningar, om de toge som sin hu- vuduppgift fostran, utdanande av kul- visserligen ej delade motionärens me- turmänniskor och ej som nu mest lade ning, likväl ansåg det lämpligt ” und- att anställa kvinnor p i vissa än på kunskapsmeddelelse - dessa vilka “ chefsplatser ”.
olyckliga kurser och examina! ” För- Hur man ur mitt yttrande kan få fattaren säger vidare&lt;.
Folkbildningen fram en dylik mening är oförklarligt, blir lätt folkmissbildning där man för- enär den var långt ifrån både mina växlar medlet med målet, som är själs- tankar och ord.
Enligt det stenogra- fiska protokollet förekommer inte en odling, kultur, själslivets anpassning mening som tillnärmelsevis kan bety- till livets, det individuella och gemen- da det referatet framhåller.
Utan att göra några kommentarier hon att taga sig an denne beklagans- samhetslivets krav. ” I stället för att verka för fostran av hela starka, dug- O ",, varför tidningen på detta sätt drig förr sett, och i tysthet beslöt till kvällsvard, låg är ni här för att öka och bli starkare?
P i herr Aettis fotled fanns det nu liga och glada människor går uppfost- Och ni har verkligen inte mycken längre intet spår efter olyckshändel- ran i skolan ut på att skapa hämnin- terar jag några satser ur ovannämn- sen, men han försäkrade alltjämt att kraft att vara av med. ” gar, som orsaka splittring inom själs- da protokoll: verkens tjänst, ha en liten smula urskill- " Arch, jag skall bara vila mina han hade smärtor och behövde om- livet och förutsättningar för nevros- ” Att de kvinnor, som sedan de haft av- ning.
så att de inte i första hand engagera nerver en smula, jag är alldeles frisk slag, och alltid ville han höra berät- ställning någon tid och sedan gifta sig, inte gifta kvinnor, utan i första hand ogifta annars och kraftigare i n mången fet, tas om Ruth och Wassily, Och Ruth bildning.
säger författaren, Det för livet är att nödvändigaste vara en kunna köras bort från sina anställningar, och gör jag fruktans- tröttnade aldrig på att berätta.
det är nog alldeles klart.
Men jag nog En av de unga flickorna från Ra- gjuten personlighet.
Vårt vesterländ- för min del att man kunde ha rätt att för- saken kan nog ingenting göras förrän kvin- värt gärna turer till fots.
Jag bor an- slättlandet p i den flacka sidan sel firade födelsedag.
Redan tidigt ska moderna samhällsliv skapar ofta moda och hoppas ni att de olika verks- norna själva känna, att de i n, ~ böra uppe- nars av Zürichsjön.
Vi ha där en fabrik på morgonen hade hennes närmaste splittring mellan de mäktigaste driv- cheferna, de som skola anställa kvinnor i hålla sina tjänster, när de ha gift tig, - - - att verkens chefer a h även skolråds- och ett gods. ” bekanta kommit med små gåvor.
Till krafterna i ens inre, mellan sexual- styrelser som engagera lärarinnor, ha ur- Ruth var häpen.
Det verkade ju in- middagen medförde varje gäst en li- drift a h de moraliska och religiösa domen, som nevrosbildande faktor i skillning när det gäller anställandet av te alls som torftighet.
ten blomma, ett stycke choklad eller känslorna.
livet, men är därför e j blind för de kvinnor, så att de inte onödigtvis ta gifta Under måltiden blev det åter skämt någon annan liten småsak smycka Vi föra ett liv, som stegrar det ero- kristna värena.
Hans uppfattning är I stället för ogifta Det är det enda, som och stickord på herr Aettis bekostnad, och förgylla upp med omkring hennes hans aptit tycktes inte genom olycks- tallrik.
Herr Aetti var den unga flic- tiska behovet: stillasittande, riklig fö- att samhällets nya ekonomiska struk- jag för min del kan vara med om.
iV sträva ju i våra dagar till att få bort fallet tagti någon som helst skada, och kans bordsgranne, men trots detta var da, ensidigt arbete, ofta olustbetonat, tur kräver nya former för släkt- all speciallagstiftning för kvinnorna och även för denna orsak retades man han den enda, som icke visade henne a h så ha vi livsformer, som äro äg- instinkternas uttryck i livet.
Det gäl- allt som hindrar kvinnor ifrån att på alla med honom.
den allra minsta lilla uppmärksamhet.
nade att hämma behovets tillfredstäl- ler, säger han, att finna även kärleks- områden ra upp tävlan med män och göra Smeden sade: " Nu har ni åtminsto- Smeden förargade sig däröver, och liver lagar och giva dem moralens sig gällande var de komma Det skulle ne en bra anledning att inte gå upp på Ruth hörde, hur han sade till tandlä- lande.
Om vårt liv är en lögn, en då vara mycket inkonsekvent att nu kom- Gätzerhorn; ty det är väl i alla fall karen: ” Denna snålvarg hade verkli- Det monogama äktenskapet, den av helgd er kärare att ligga på latsidan. ” gen kunnat köpa någon sötsak åtmin- en ny särlagstiftning.
som for- den offentliga moralen enda godkända förnekelse av vårt eget väsen, så är bjöde med vissa kategorier av kvinnor att ta ” Åhå ” sade herr Aetti, ” ni skall stone.
Nar ni någon aning om, hur rik formen för det erotiska livets sinnliga folknevrosen det onda samvetet mot emot eller inneha det ena eller andra ar- nog få att jag ändå kommer upp han är?
Hans far tog livet av sig, därför att han genom kriget råkade yttringar, utesluter alltför många från de starkaste livsbejakande krafterna betet.
Fastän man, som sagt, kan sympa- på Gätzerhorn. ” tisera med de åsikter, som kommit till sy- Smeden, som i Ruths ögon läste förlora en av sina fyra millioner ett normalt tillfredsställande av sexu- inom oss.
missnöje över att man hånade hennes francs.
Och denna jämmerliga kropp a l i t e n s krav.
Men det bryter sig Vi måste ut ur vår nuvarande situa- nes i herr Lindbergs motion - man skyddsling, förklarade, vänd till hen- där är den enda sonen och arvingen fram ändå: vi få dubbelmoral, prosti- tion.
Vi få e j frukta för framtiden så kvinnor, det därför att få det vara finns så arbete många ogifta som utan kan ne: ” Herr Aetti talar nämligen jämt till en sidan förmögenhet!
Han har tution, och konflikten är given mellan fort gamla värden ramla, ty i männi- man dock inte vara med om att det göres och ständigt om sin tur upp på Gät- ärvt faderns snålhet också.
Den gam- ~ bestämmelser. ” d r i f t e n o c h den moraliska känslan.
El- skonaturen bo kulturskapande, mot li- n &amp; särskilda zerhorn, och d o c k går han aldrig le var ju en sådan smulgråt, att han Nelly Thüring.
längre sträckor från huset här än tydligen inte en gång unnade sin son ler också hämnas driften, och nev- vets höjder bärande krafter, och de högst tjugu minuter.
Han finner alltid en hel människas livskraft.
Förden- komma att taga ut sin rätt.
rosen bryter ut.
Som vägvisare och ledare för dessa Ehuru referatet av f r u Thürings ett moln p i himmelen, som hindrar skull måste han gå omkring som en Författaren ägnar ett ingående stu- honom i hans avsikt att företaga halv människa hela sitt liv. ” dium av den västerländska kulturen.
nya vägar ut ur nevrosens värld vil anförande i anledning av motionen om klättringen. ” (Forts.) Han sysselsätter sig med kristen- författaren se prästen och läkaren, begränsning av gift kvinnas rätt till helst i en och samma gestalt.
innehav av statstjänst icke innehåller Ä v e n n ä s t a d a g s k ö t t e R u t h herr Doktor Bratts bok är ej en läkar- ordet undvika framgår del dock tyd- honom och lyssnade tyst till hans bok i vanlig mening.
Den enskilda ligt att fru Thüring anser att en världsåskådning, i vilken han invigde henne, trots hans röst gjorde henne novrotikern kan kanske där finna väg- praxis bör utbildas så att ogifta kvin- ordentligt nervös Slutligen ville han ledning vid sökandet efter orsakerna nor av verkscheferna vid tillsättandet höra något berättas, och då började besväras av Magsyra och Huvudvärk platser föredragas framför de hon berätta om sin vän Wassely, och till sitt eget fall.
Vägen ut måste han Reumatismen samt värk i kroppen rekommenderas att använda en hus- berättade för Aetti om denne unga söka på annat hill.
Men doktor Bratt gifta.
Men då så.
kur med Frukt-Salt-Samarin och ryss och hans kamp och lidanden, hur har gått fill grundorsaken av de nev- han studerade medicin i Züurich och osunda rotiska sjukdomarna.
Han har då pen samt uppfriska blodet så åter- sedan ville vända tillbaka till sitt hem- Fru HEDVIG LINDHOLM tvingas till kulturkritik.
Han belyser land för att där bliva fängelseläkare.
verkar välgö- Upplandsg.
68-151, Stockholm.
sina påståenden med intressanta a h Medan Ruth talade, glömde hon ni- rande på hela organismen och ome- stan, med vem hon talade och över- delbart uppfriskande En utöver det normala behovet slående exempel.
kr.
2:50. gående ökning av vitamintillför- huvud, att hon talade med någon alls.
Alla, som vilja gå på djupet av ram- seln innebär en direkt hjälp i Hon talade liksom för sig själv om sa- sändes gratis.
kroppens kamp mot tuberkolo- hälsoproblemen få en nyttig och intres- EDVIG LINDHOLM ker, som sysselsatte hennes innersta ärghandel m. fl.
sen.
Det vitaminrika Almenta är sant stimulans genom denna bok.
tankar.
Det var en het, klar sommar- en kraftig hjälpkälla.
finner det lämpligt att felreferera ett När hon gick ner hel- saken kan män.
- göras Men åt den gärna tu detta e att ma se, - gör Den som icke Almenta är frisk, av rensa mage och tarmarna från Frukt-Salt-Samarin uppfriskande.
Pris pr.
burk ' siktet, och om ni skulle möta andra pilgrimer från Spanien så kan ni tala deras språk.
- Var skall jag möta Domeni- chino?
Ni följer med de andra pilgrimer- ROMAN na fram till torget utanför kardinalens av palats.
Jaså, han bor i ett palats, fastän E.
L.
V O Y N I C H (Forts.) han är ett helgon.
- Ja, i ena flygeln.
Den övriga de- - I vilken förklädnad skall jag upp- l a av byggnaden har han låtit i träda, undrade Getingen.
Det skulle till sjukhus.
Sedan väntar ni fill göra er misstänkta om jag blev tagen dinalen kommer för att utdela Vi ha en utmärkt förklädnad i t nelsen.
Då visar sig Domenichino er a h parr och alltsammans är klart.
förklädd till gårdfarihandlare och räc- Hur skall jag uppträda?
ker fram sin korg, sägande: ” Är ni - Som en gammal spansk pilgrim, en av pilgrimerna, fader? ” a h ni sva- en ångerfull rövare från bergen Han rar: " Jag är en eländig syndare ”.
Då sjuknade förlidit år i Ancona, och en sätter han ned sin korg, torkar sin an- av de våra tog honom av barmhärtig- sikte med rockärmen och ni köper ett bet med @ ett handelsfartyg och land- radband av honom.
Om ni inte gillar satte honom i Venedig, där han hade denna plan.
så kan ni arrangera något vänner.
För att visa sin tacksamhet annat.
l i t han oss få sina papper, och det är - Nej, det är bra.
Se b a n till att dem ni skall begagna er av.
skägget och peruken bli så naturtrog- Var han mycket gammal?
na som möjligt.
- Ja, men det kan hjälpas upp - Är ni en av pilgrimerna,, fader?
med ett vitt skägg och peruk.
För övrigt passar beskrivningen på er.
Getingen, som satt på ett av trapp- Han var en gammal soldat, halt på stegen till det biskopliga palatset, r i g ena foten a h med ett sabelhugg i an- upp och lämnade med darrande röst (44) Getingen - - - - och utländsk brytning lösenordet.
Ho- tert!
Alla dessa främlingar kunde gå jag göra något för att hjälpa e r?
Getingen skakade på huvudet.
pen av bönder a h pilgrimer, vilka sut- fram och tala med honom, och han Är ni en pilgrim?
to på trappstegen och strövade om- skulle lägga sin hand på deras barns kring på torget, tog ingen notis om huvuden.
Kanske skulle han säga ” ca- Jag är en eländig syndare.
dem, men för säkerhets skull utbytte rino ” som han brukade Kardinalen böjde sig djupare ned.
Getingen sjönk åter ned på trap- de inga förtroenden.
Kanske ni vill tala med mig i - Hans eminens!
Hans eminens!
pan och vände bort huvudet för att ropade folket plötsligt.
Stig åt sidan slippa re.
Det var mer in han kunde enrum?
uthärda att vara så nära, så nära att För första gången mötte Getingen för hans eminens.
Här, fader, sade Domenichino han kunnat sträcka ut sin arm för att Montanellis blick, Nu började han att återvinna herraväldet över sig a h räckte Getingen en liten helgon- vidröra en älskad hand.
svept i papper, tag denna ock- Skall ni inte komma in under själv.
bed för mig när ni kommer till tak, min vän, sade den milda rösten - Det tjänar ingenting till.
Min Jag är rädd att det blir för kallt fö sak är hopplös, Getingen stoppade den p i rip och er.
En polis trädde fram ur hopen.
vände sig om för att betrakta den Getingen tyckte att hans hjärta Förlåt att jag blandat mig i det- högresta gestalten i violett mantel och stannade.
Ett ögonblick var han en ta, ers eminens, sade han, men jag scharlakansröd mössa som med ut- dast medveten om blodets tryck, son tror inte att den gamle mannen är vid sträckta armar välsignade folket.
höll på att spränga hans bröst i I i sina sinnens fulla bruk.
Han är emel- Långsamt steg Montanelli ned för tar.
Sedan strömmade del som eld lertid ofarlig och hans papper äro i trappan medan människorna trängdes genom hans ådror.
Han sig att blic- ordning, s i därför låter vi honom va- omkring honom för m kyssa hans ken ur de allvarliga, djupa ögonen ra.
Han har blivit straffad för ett händer eller en flik av hans klädnad som riktades mot honom strålade av svårt brott och nu gör han hot.
Frid vare med er, mina barn!
gudomlig medkänsla.
Ett svårt brott, upprepade Ge- Vid ljudet av den silverklara rösten Gå tillbaka, mina vänner, sade tingen och skakade på huvudet.
böjde Getingen huvudet så att det vita Montanelli, vänd till hopen Jag vill Min vän, ingenting är hopplöst håret föll över hans ansikte och Do- tala med denne man, för den som känner uppriktig ånger.
menichino som såg staven darra i pil- Folket drog rig viskande åt sidan, Vill ni inte besöka mig i afton.
grimens hand.
tänkte beundrande: och Getingen som satt orörlig, med Skulle e n eminens vilja ta emot ” Vilken god skådespelare han är!
sammanbitna tinder och sänkt blick, en man som är skyldig till sin egen Getingen tog ett steg framåt, men kände Montanellis hand på sin skuldra sons död.
stannade åter, O. vad det kinder hit- Ni har haft en stor sorg.
Kan (Forts.) - - - -
