# ID: svediakorp-per3227
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,292
# sentences: 583
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nationernas förbundsråd GOSSEN STIG En ny kvinnlig delegerad För någon tid sedan meddelade Ti- devarvet att m aktion var igångsatt från en mängd internationella kvin- noorganisationer med Världsrösträtts- alliansen i spetsen för att i den utvid- gade kommissionen för bekämpande av handelln med kvinnor och ham vilken kommission nu även skall om- fatta barnaskydd i vidsträcktare me- ning även skulle beredas plats för en kvinna särskilt erfaren på detta område och föreslagen av kvinnoor- ganisationerna.
Med tillfredsställel- se meddelar nu " The Vote " att För- bundsrådet utsett miss Eleanor Rath- bone till medlem av kommissionen Miss Rathbones förutsättningar för detta uppdrag äro väl bekanta.
De som närvaro vid den stora kvin- nokongressen i Rom 1923 hade till- fälle se och höra henne och fa en in- En man stod anklagad för a l l ha tryck av en betydande personlighet, så pinat och plågat sin hustru att hon bragt till vansinnets rand kasta- mitt uppe i en vidsträckt social verk- de Sig ut genom fönstret för att nå samhet.
befrielsen, döden.
I fjorton år har miss Rathbone till- Det är inte om denna man, jag nu hört Liverpools stadsfullmäktige och vill säga något nytt.
Å, nej, det har dess barnavårds- och sjukhusnämn- sagts tillräckligt.
Med ett ve dig!
går der.
Hon har även en följd av år jag honom rörbi.
Förbi kvinnanmar- varit ordf. i inspektionen över min- derårigas användande i yrken och in- och en brinnande önskan om evighe- dustrier.
Hon är dessutom fredsdo- tens frid för hennes förpinta själ.
Nej, tragedin har dragit en tred- mare i grevskapet Lancaster.
Hennes bok om familjerätt, med titel Den je person med sig.
Gossen Stig.
Ho- nom stannar jag inför och lyssnar till arvlösa familjen en vädjan om hans tysta, gripande predikan.
Där moderskydd vilken skrevs förra han står framför skranket stamman- året har redan utkommit i tredje upp- de sina barnsliga skildringar över de hemska händelser han fått bevitt- lagan.
Engelska tidningar lyckönska kvin- na, är han en de olyckliga barnens norna att deras ansträngningar att i skilda länder väcka opinion i denna gossen Stig kanske, fastän världen fråga lyckats och att valet givit så inte har en aning om deras olycka.
Gossen Stig fick tidigt lära sig, vad gott resultat.
- tyren går jag också, skänkande henne - - - representant.
Ty det finnes många Miss Elanor Rathbone J I ' lidande innebär.
går som numro 7 en nyutkommen broschyr av Fröken Tamm.
Den bär rubriken: Det nya jordbruket Av oss har det hälsa, av oss har det kraft, Det finnes förvisso få samhälls- frågor, som i denna tid och stund äro och blöder det - blodet är vårt.
mera brännande än jordfrågan.
Det &amp; väldiga herrar med skri och med dån har sedan uråldriga tider ansetts att alla kulturstaters fasta folkkärna, som slå riken och byar omkull; möjliggör ett högre kulturbestånd ge- tyst bygga dem bonden och hans son, nom tiderna ett fritt och lagbundet rom så uti blodbestänkt mull ” samhällsskick, samt en möjlighet till Vad som gör jordfrågan på e l l sär- förnyelse även efter de hårdaste på- frestningar, det är ett självägande skilt sätt pressande är ju den stagna- bondestånd.
Kina.
Grekland a h tion och ekonomiska nedgång, som Rom har icke nått någon hög kultur- världskriget medfört.
Det ekonomi: blomstring och ett varaktigt bestånd ska sammanhanget i t sönderbrutet, utan ett sådant bondestånd.
Och det motsättningen skärpt mellan folk n, måste i våra dagar bli ett svårt pro- gränser och land spärrade för varor blem, hur England skall kunna hålla och folk.
Så måste varje land i hög- uppe sin kultur och sitt fria samhälls- re grad än förut falla tillbaka på sig skick utan en sådan folkklass, Det själv i fråga om varuutbyte, kapital kan näppeligen gå för ett modernt och folkförsörjning.
Och detta kultursamhälle, där den andliga a h tyder, att man måste falla tillbaka på kroppsliga förbränningen är så ha- det egna jordbruket, p i ett annat sätt stig, om icke en sund folkreserv av än förut.
Jordbrukets problem kom- hög valör bevaras.
Och en sådan ut- mer i centrum.
Vad innebär nu det- gör den självägande bnden.
Ett l a problem konkretare sett?
land, som saknar en fri och talrik Fröken Tamm sammanfattar i sin självägande bondeklass såsom fallet skrift problemet under tre punkter: är med England i våra dagar har där- jordfördelningen, upplåtelseformer för all anledning att söka skaffa sig för jord och lantarbetarfrågan I en sådan.
Detta är emellertid en yt- centrum för sin betraktelse ställer hon terst invecklad ’ och svår sak.
Ty fill frågan om uppfattningen av jord- städerna på alla vägar, där förbrän- äganderättens natur.
Hon fasthåller nes det friska blodet, där försiggår ej vid den enskilda äganderätten men sällan en rovdrift med det ädlaste ma- vill att denna skall begränsas av sam- terialet, människan; men få vägar gå hällets intresse och rätt att ingripa tillbaka till landet och jorden och till där ett sådant ingripande är påkallat.
den förnyelse, som arbete och natur Jordägandet är till för att man på där skänka människorna.
Det ligger bästa a h friaste sitt skulle kunna sålunda en djup sanning i Gejers ord bruka jorden bruka den icke en- om odalmannen, en sanning som tål dart till egen fördel utan för det he- hon menar, att de missförhållanden och brister rom vidlåda jordbruket främst ha sin grund i en felaktig upp- om jordäganderättens natur.
Den grunduppfattning rom fröken Tamm företräder, skall icke bestridas.
Den är så vitt vi förstå alldeles rik- tig och förtjänar allt beaktande, Den behöver dock utföras och verk ligen tillämpas efter tidens behov och förhållanden.
Det är på denna punkt vissa anmärkningar må göras.
I fråga om jordfördeöningen säger Fröken Tamm, att " det torde nu me- ra vara allmänt erkänt, att vårt land lämpar rig både för storbruk a h småbruk alltefter olika natur och be- skaffenhet.
Men den praktiska er- farenheten har också bekräftat, att skötseln vid gårdar som äro alltför stora inte blir så ingående som vid mindre, alla möjligheter i smått kun- na inte bli d väl utnyttjade.
Det är således en förlust för den enskilde och en nationalekonomisk förlust att ha så stora gårdar.
Men var går gränsen?
Det gäller a l l utröna. ” Fröken Tamm hänvisar till vissa utredningar av Lantbruksstyrelsen och Svenska Lantbrukssällskapet an- gående jordbrukets avkastningsför- många på olika gårdar och framhåller i anslutning därtill, att någon viss maximigräns för storleken ej kan fi- xeras.
Man får överhuvudtaget det intryck, att han menar att jordfördel- ning i huvudsak för vårt land är till- fredsställande.
Det förefaller som om det som sä- ges om jordfördelningen är allt för vagt och obestämt.
Vad man saknar är för övrigt vad jag Forts. skulle å vilja sid. kal- 6. fattning - Han är så att säga å p b Det är ingalunda nyttigt för ett barn att möta lidandets spöken De skrämma Och skrämseln släpper in- te taget.
Endast den.
som själv så- som barn fått en inblick i och kän- nedom om vad lidande är, vet vad man då får gå och bära på livet ige- nom.
Det förunderligt hemska är, att m o t sådana, med lidande alltför tidigt förtrogna, äro människor all- tid De finna - oftast - och omedvetet det kanske - grymma.
med rät- ta en mängd osympatiska egenska- per hos dessa sorgbarn.
Skygghet, tvivelsjuka, överdriven känslighet, är det inte nog?
Med väm- - misstro jelse vänder man sig bort från så- dem, som vilja " leva livet l e e n d e Och så går sorgbarn där ensam och känner människornas antipati, förakt, avsky, eller i bästa fall deras med- l här idande.
Stig, gosse!
O c h d u, s o m och är sentimental och överdri- ver ditt öde?
Nej, d u förstår mig, om ingen annan gör det.
Och ändå är det just alla de andra jag ville Jag ville bedja dem vara barmhärtiga mot dig.
där du går fram.
Du, som gått miste om fröjden friskheten och sorglösheten i livets soliga morgontimmar, die borde män- niskorna hjälpa i dagens hetta Och du, som bär en skatt i ditt hjärta av tala till.
underbara minnen från dina barnaår, börda bitterhet, där de skulle en av haft sina ljusa minnens skatter!
Ty, det är dock större tragik, när ett ungt träd skakas och skövlas av stormar, än när det fullvuxna trädet kämpar sin kamp mot hårda vindar.
Aver om det brytes ned, så har det dock haft sin fulla styrka och kraft att sätta Sorgbarn, in i livskampen.
du hade varken hunnit få styrkan eller kraften, du hide blott någonting oändligt vekt och sprött, som omöjligt kunde hålla.
Sorgbarn, du är inte osympastisk!
” Det borde varit stjärnor att smycka ditt änne! ” Oliver
Skal det lyckas?
Privatskolorna och Fördragsamhet kungl.
propositionen angåen- Tvenne människors synfält.
och larna kunna bära oss Varför värna de kolonisation å kronoparker i Norr- horisont äro sällan sammanfallande.
vi då Sa ängsligt om vår lilla jord- Den väntade propositionen angåen- land och Dalarne har avgivits till Ställda på samma plats i livet betrak- bit.
Varför söka v i icke våra brö- kanske äro deras tankar ädla- de anslag till privatläroverken m.m. riksdagen.
I propositionen föreslås ta de oftast tingen nch medmänni- der att för detta budgetår skall anvisas skorna var p i ritt sätt, alldeles som re än våra, kanske ha de starkare har avlämnats.
150,000 kr.
samt att riksdagen skall de fängslas av olika detaljer i det händer och klarare ögon än vi?
I Beträffande d n e ä i g t s ör j t fö.
godkänna ett förslag till allmänna landskap, de båda överblicka från varje fall äro de väl människor.
Och reslås grunder för upplåtande av kolonat å samma utsiktspunkt.
Detta naturliga om vi utgöra den bättre dela.
varför statsutskottet föreslog förra året att kmnoparker i Norrland och Dalarne.
förhållande, överfört p i våra dagars vilja vi icke lyfta också dem?
den på stadium motsvarande real- och Den kungl.
propositionen gäller såle- mångskiftande individuella och soci- Ingalunda är därmed sagt, att alla flickskola skall vara 24-28 timmar des endast Norrland och Dalarne.
ala, politiska och ekonomiska liv, ska- människor äro lika eller att de sko- i veckan och på gymnasiestadiet Men det är givet, att dessa ” allmän- par de stora ytterligheterna och miss- la bliva det, men hos oss alla finns den omfattning, som är föreskriven na grunder ” också komma att bli av förstånden som skilja man från man det något gemensamt, och att väcka för lektor vid högre allmänt läroverk.
grundläggande betydelse för kolona- och folk från folk.
Många nutidens och förstora detta gemensamma över Enligt förslaget till övergångsbestäm- ten i allmänhet, d.v.s. för hela egna såväl som historiens konflikter äro tider och kontinenter mot en mänsk- melse skall emellertid lärare; ic- dylika missförståndskonflikter, som lighetens oförytterliga, andliga egen- ke uppnått pensionsåldern och som hemsverksamheten i vårt land.
Beteckningen ” Egna hem ” har sin med motpartens bättre kännedom och dom.
det är en uppgift värdig en erhållit anställning vid privatläroverk särskilda historia.
Den uppstod först större intresse just för sin motstån- människa.
senast fr.o.m. läsår Vi behöva en ny upplysningstid, kunna bibehållas vid skolan utan hin- som ett rättmätigt krav gent emot dare hade kunnat undvikas.
jordens fördelning på ett fåtal hän- Men man orkar liksom inte.
Efter som Iär oss tolerans.
Det fanns och der av ovan givna bestämmelser i frå- der och svårigheten för småbrukare barndomens upptäckarentusiasm och finns idag för många folk, för mån- ga om tjänstgöringens omfattning.
att i förhållande till sitt antal vinna ungdomens bildstormeri kommer ga åsikter för många religionssam- I fråga om uppdelningen i paral- tillträde till jorden.
Detta krav har livet.
som är långt, rakt och fråglöst.
fund, för talrika politiska fraktioner, lellavdelningar föreslås att på real- nu blivit bättre tillgodosett.
Men den Man bor i ett hus, går sin gata, pro- alltför många och alltför tappra kri- och flickskolestadiet minst 30 och på så kallade egnahemsverksamheten har ducerar och konsumerar, en vandran- gare, det finns för många och för gymnasiestadiet minst 25 Iärjungar på sätt och vis kommit in p i avvä- de atom i världskroppen, en man på mycket av allting, för att någon eller skola komma på varje avdelning inom gar.
Det är hög tid på, att det sä- sin plats, en kvinna i sin salong.
Och något enskilt skulle kunna göra sina en årsklass innan ny avdelning upp- ges ut.
Det är nämligen en vekrsam- många äro inte ens det: de äro ensidiga rättsanspråk gällande.
Vi få rättas.
K.m:t skall dock kunna med- het, som både de jordägande och de blott hungriga, sjuka och missnöjda, alla vidga våra cirklar och riva våra giva undantag härifrån likaledes icke jordägande klasserna enat sig eftersom de sakna plats.
hus och sa- gamla stängsel, våra fördomar och skolöverstyrelsen, då bristande lokal- utrymmen därtill föranleda Vidare om.
De jordägande ha ansett den long.
Och Sa är striden i full gång fäderneärvda rättigheter.
som en räddningsplanka - genom att mellan ägande och de egendomslösa.
Invänder man häremot, att det är skall redan anställd lärare, på sam- gå med på ordnandet av egna hem Allesamman rå de var för sig om nå- onaturligt, orättfärdigt och omanligt ma sätt ami föres &amp; beträffande och egnahemslån skulle man ha stör- got, som de in i det sista vilja för- att driva förståelsen och gemenska- tjänstgöringstiden, kunna bibehållas re möjlighet att få behålla övriga svara, den ene har sin rikedom och pen för långt, så är detta naturligtvis i tjänst utan hinder av bestämmel- med jordbesittningen förenade rät- den andre sin fattigdom.
I första alldeles riktig.
Det finns instinkt,, serna rörande uppdelning av årsklass tigheter, och de icke jordägande hop- hand vill man hävda sig själv.
sina karaktärs- och lynnesmotsättningar, i paralellavdelningar.
pades på förverkligandet av sina ön- åsikter, sin livsuppfattning.
och där utan vilka livet bleve armt och slätt- Beträffande tjänstgöring i förbere- skemål.
” Egna hem ” har blivit ett leva v i oss själva, glömska av det struket.
Har ingen fara!
Tillvarons dande klasser eller i övningsämnen slagord, vilket man ansett som ett som varit, föraktande nutiden.
igno- nyansrikedom kommer aldrig a!
: ut- föreslås att dylik tjänstgöring skall universalmedel i jordfrågan.
Men rerande framtiden.
Vi tveka icke.
plånas, ett sådant tal är blott en so- få förekomma då starka skäl av pe- staten har fått betala dyra lärpengar Vi ha ju vännerna med oss a h fien- fism, bakom vilken egenkärlek och dagogisk art tala därför.
För samtli- och klyftan mellan bekvämhet bo.
ga ämneslärarinnor vid en skola må för egnahemsverksamheten, och de derna mot oss som kommit i åtnjutande av egna- människor, klasser och nationer d j u p Det berättas om Schopenhauer, det dock denna tjänstgöring icke motsva- Den - tjänstgöringstiden ha som innevarande - - - till stor del bero på, att de icke kom mit sådana personer till del, som haft förutsättning att reda upp en av de svåraste affärssituationer - ett jord- bruk på skuld.
Men det är icke blott detta, det har blivit för dyrt för sta- ten, oavsett den förlust, som åstad- kommits genom att låntagaren ej gått i land med sitt företag.
Hur egna hemsfrågan bör ordnas är ett ännu olöst problem, och ett mycket vik- tigt sådant.
Icke heller kan man anse att det är slutgiltigt ordnat vad Norrland och Dalarne beträffar genom den nu fö- En stor religgande propositionen förtjänst i förslaget är dock, att som fordran för att bli antagen till kolo- nist ingår att äga personliga förut- sättningar för genomförande av ifrå- gavarande kolonisationsföretag.
Det är nämligen ganska anmärkningsvärt, att detta förut aldrig utgjort något villkor för erhållande av egnahems- lån.
Man måste också anse det rim ligt, att de i orten redan befintliga jordlösa skogsarbetarna bli de, som man skola rekrytera kolonaten; frå- gar sig endast om det är just dessa, som ha förutsättningarna att sköta kosta staten så Mycket, och kommer d e t att betala sig, d.v.s. kommer ko lonisten att kunna få ut räntan på det kapital, som staten offrar Man skul- le åtminstode önska att med de ned- slående och kostsamma erfarenheter, som hittills gjorts, man prövade sig fram med allra största varsamhet för att finna en lycklig form.
Kolonaten, heter det, skola upplå- tas på arrende med rätt för kolonis- ten att få förvärva kolonatet med äganderätt, så snart han fullgjort ho- nom åliggande odlings- och hyra- plötslig stegade rakt fram till en av Ecklesiastikministern ansluter sig gästerna och gav denne en rungande till förslaget att tillfällig löneförbätt- örfil.
Hans teoretiska fåfänglighets- ring och dyrtidstillägg icke böra be- tro svek honom för ett ögonblick, viljas föreståndare och manliga lära- och instinkten fick tala.
Mer och re med full tjänstgöring vid enskilda mindre bokstavlig handla vi alla i läroverk till högre belopp än som till- vissa situationer på samma sätt.
Nå- erkännes motsvarande befattningsha- förnuftiga tanke, som river murar gon gång tryter det kristligaste tåla- vare i statens tjänst; dock föreslår och fyller vallgravar såsom konstla- mod, och gisslet viner över ryggar- han att k.m:t i enstaka fall skall de, föråldrade försvarsverk.
Den na.
Hur skönt kan det inte vara att kunna medgiva att tillfällig löneför- lycklige, den vise var alltid fri, och få slå till mitt i dumheten, smutsen bättring må utgå med högre belopp hans frihet innehar just frånvaron av och högfärden, ett rungande slag, så än till motsvarande lärare vid allmänt det klatschar om ' et.
Den, som vill läroverk dock med högst 1,500 kr.
till skymmande plank och beväpnade uppräkna det stryktäcka i tiden.
får varje lärare.
ordningsmän.
Vad är det för en fri- en lång lista.
Säkerligen är det bäst I fråga om skyldigheten att ned- som bor inom gallerprydda fön- ster?
Är det inte vår rätt, wår skyl- att avstå och att, i valet mellan att sätta terminsavgifter och att lämna hata och slå eller fördraga och söka befrielse därifrån ansluter sig propo- dighet att spränga dem?
Jo, i san- bättra, bestämma sig för den senare sitionen till de sakkunnigas förslag ningens namn.
Över ståndet, kasten.
klassen nationen går vägen ut i värl- metoden.
Om inte den tanken och med av skolöverstyrelsen föreslaget möjligheten funnes, att ständigt söka tillägg.
Därjämte föreslås, att den- över partiprogram, religiösa och sociala dogmer bär leden mot mänsk- vrida tiden rätt igen, vore tillvaron na skyldighet icke blott skall gälla ligheten, som äntligen tagit sitt för- outhärdlig för envar, i vars hjärna det flickskolor och enskilda mellanskolor nuft till fin^-, d.v.s. kommit till mänskliga medvetandet blivit tänt.
utan även utsträckas till högre goss- Franska revolutionen belyste en och samskolor.
insikt om att det gemensamma är hu- gång med sitt sken det dunkla be- vudsak och detaljerna bisaker.
Ecklesiastikministern ansluter sig i All uppfostran borde ge näring åt greppet människa; vi behöva allt- princip till de sakkunnigas förslag denna tanke på fred och frihet.
g å n g stava på det.
1800-talets natio- beträffande äganderätten till skolor- finns broar att hygga; det ligger nella samling tolkade delvis medbor- na men finner stor försiktighet i det- många ensamma öar i havet, dit kö- hans skyldigheter och ta avseende av nöden och anser att rättigheter; också dem böra vi be- man f.n. bör inskränka sig till upp- grunda.
Det stora kriget slutligen drag för skolöverstyrelsen att inför- nadsskyldighet.
Framför detta för- är skänkt oss ett nytt ord, en för- skaffa utredning rörande äganderät- slag måste man föredraga den dan- enig av individ och samhällsmedlem, ten till de skolor, rörande vilka den- ska formen, där kolonatet eller små- av världsmedborgare och människa.
na fråga icke redan är klarlagd Även bruket omedelbart övergår till bruka- Det är inte det viktigaste att döpa beträffande kontroll och revision av ren med full besittningsrätt, endast henne och inmatrikulera henne en skolorna ansluter sig ecklesiastikmi- med förbehåll att överlåtelsen e j får förening.
Huvudsaken är att hon le- nistern i huvudsak till de sakkunni- ske utan tillstånd från staten.
Denna ver på sitt sätt.
gas förslag.
fonn torde vara fördelaktigare och Sigfrid Leander.
mera tilltalande för båda parter.
het, den; nella samling i - För varje gång propositioner eller inkomma till riksdagen och behandlas av denna, gör man emellertid den reflektionen varför inte upptaga jordfrågan i dess helhet?
motioner i jordfrågan frågans aktig jordbruket inte att bära sig.
TIDEVARVET, KVARNTRUSTENS MAKT BRUTEN En efterbliven Så heter m novell av Naj Hird- mer tilltagande fosterfördrivningarman (Minniskoträsket Tidens för.
fosterfördrivningarna utgöra förlag På knappast trettio sidor behandlar Men när en insändare i Tidevarvet handlar han med lidelsefull realism n: r 8 citerar Tolstoi - användandet det problem.
som nationalekonomerna av preventivmedel närmar sig starkt nationalekonomerna kalla befolkningsfrågan men i mord d i tror jag att tidens samvete varje familj dyker upp som det enkla vete tiger stilla, även om som jag i men likväl invecklade spörsmålet: en föregående artikel frambållit pro- Ska Vi ha barn eller ännu ett barn?
blemets hjärtpunkt ligger i avgörandet &gt; Den lilla novellen föll mig ovil korligen det om preventivmedlens moraliska korligen i minnet vid läsandet av en berättigande.
del insändare i Befolkningsfrågan Jag skall e j vidare ingå p i den frågan särskilt den i dagens nummer frågan utan endast med några sifferuppgifter Hirdman ser ej schematiskt uppgifter belysa den ekonomiska sidan på dessa frågor Han resgerar starkt dan av en ohämmad baranalstrinig mot en brutal upplysningspropaganda Maj Hirdmans sinne för livets realiteter e- up lysni gspropaganda sam tampar ner urgamla positiva aliteter tillåter henne ej att låta väl-.
* ra kvinnoinstinkter Hon försvarar ståndet frodas och tillväxa hor di- med värme och glöd den fattiga ar- versearbetaren Liljelunds i kapp med betarhustrun med de många barnen.
barnskarans ökning.
För henne är som hellre smyger omkring som ett det ofrånkomligt att m slant som föraktfullt djur.
sam m missdådare skall delas p i nio ger mindre till var.
i mörkret än följer grannarnas ivriga och m än delad lät mig säga på.
råd och mannens brutala fordran p å tre.
Lika ofrånkmligt är det för att hon skall ge sig in på fosterfördrivning henne, att en fattig moder ej kan ge Kvarnen Tre Kronor drivning.
Hon låter henne se fattig samma omvårdnad åt nio som åt ett EN A V K O O P E R A T I V A F O R B U N D E T S K V A R N A R.
domen växa med barnantalet se de eller fyra barn.
Frånsett nu den frågan om ett äldre barnen bli vanvårdade för den yngstes skull - men, säger författarinnan visst lands befolkning kan ökas eller Svenska kvarnföreningen i dag.
brukare köpmän och allmänhet har kvarnar av denna kategori ha dock författarinnan hon kunde icke annat ty eller ej i förhållande till landets arbetsmöjligheter ligt tal kallad Kvarntrusten.
är en framkallat en irriterad stämning, som ramma mäl, nämligen att förtjäna hon höll moderskapet i än.
arbetsmöjligheter frånsett om vår levnadsstandard sammanslutning mellan landets tagit sig uttryck i press och riksdag pengar Bättre än genom m lång avhandling levnadsstandard bör tryckas ner eller storkvarnar och har till uppgift att En har önskat att staten direkt skulle En bestående konkurrens kan endast avhandling belyses i Maj Hirdmans novell hållas upp så torde det vara Iämpligt tillvarataga deras intressen såvitt sig i kvarnindustrien en endast upprätthållas av konsumenterna det ytterst svara dubbelproblem, som lämpligt att se.
vad det i realiteten betyder möjligt genom fullständig monopolisering annan har hoppats att riksdagen genom konsumenterna vilka aldrig kunna fä genom mänskligheten nu står inför.
I sanning betyder att ett lands födelsesiffra är hög monopolisering av kavrnindustrien nom lagstiftning skulle kunna hindra samt intresse med trusterna Sverige sanning ett dubbelproblem, ty det gäller Det betyder vanligen.
att ett mycket Sverige 290,000 organiserade konsumenter Tack vare den starka organisation trustens maktmissbruk gäller att på en gång kunna begränsa stort antal barn dö i späd ålder ty man lyckats skapa har kvarntrusten Från andra länder har man den erfarenheten konsumenter vilka inse sanningen härav barnalstringen utan att dräpa modersinstinkten överallt följas de höga födelsesiffrorna kvarntrusten tidigare kunnat uppträda som erfarenheten, a n statsdrift inom denna har därför genom sin centralorganisation att kräva föräldraansvar rorna av hög spädbarnsdödlighet.
och instinkten diktator inom sitt område Kvarnfören n i gen industri är mindre lämplig Och lagstiftningens centralorganisation Kooperativa förhundet.
föräldraansvar och ansvar mot samhället med avtager spädbarnsdödligheten visa alla Kvarnföreningen har exepelvis fart- stiftningens oförmåga att betvinga förvärval kvarnarna Tre Kronor hänsynstagande till individens krav alla statistiker, att födelseiffrorna ställt mjölpriserna och bestämt truster illustreras bäst genom exemplet och Tre Lejon samt Göteboegs utan att samlivet mellan man a h också avtagit.
Då i Ryssland före hur mycket mjöl varje kvarn äger exemp e l t från Amerika där lagen betecknar Ågnkvarn Härigenom har kvarntrustens kvinna får förråas och försimplas el- kriget födelsesiffran var 49.7 på rätt att tillverka.
Den kvarn, som nar trusatena som sammansvärjningar kvarntrustens makt brutits ler urarta till den lösaktighet i sexuellt 1,000 invånare dogo av dessa mer än säljer billigare, straffar med hö- gar mot samhället, men får de som Detta framgår tydligast om man sexuel t avseende som de moderna n i dus r t i amh e ä l na en fjärdedel under första levnadsåret böter och den som tillverkar mer bekant icke desto mindre florera all- jämför skillnaden mellan mjöl- och strisamhällena i sorglig grad u p p levnadsåret Det kan till och med bliva så mjöl än kvarntrusten tillåter måste deles särskilt spannmålsprisen för d e n tid d i muntra till.
paradoxalt att ett mindre antal födda, ste till trustkassan plikta 5 kronor Man börjar M allmänt inse att det Kooperativa förbundet icke ägde Motståndarne till den målmedvetna da efter tre eller fem år uppvisar ett pr säck Även den utländska konkur ensen effektivaste medlet mot trusternas dessa kvarnar och de priser som målmedvetna barngegränsningen gå på tvenne större antal levande barn En sachsisk konkurrensen har man utestängt villkoret maktmissbruk är konkurrens man Kvarnföreningen tvingats följa sedan linjer.
De förneka det ekonomiska sachsisk statistik lämnar ett lärorikt koret för köp till lägsta pris från känner också svårigheterna att få till dan Kooperativa förbundet började problemet nationalekonomiskt och in- exempel därpå År 1903 föddes kvarntrusten är nämligen en för stånd en bestående sådan Denna svårighet sin kvarnverksamhet.
Den senaste dividuellt under framhållande av den 148852 barn Fem år senare levde bindelse från köparen att icke im- righet är särskilt stor inom industrier sänkningen har företagits ehuru lycka och välsignelse barnen sprida i av dessa 105,012 År 1906 föddes portera mer utländskt mjöl än som kvarnindustrien där nya företag priset på spannmål var ungefär detsamma familjen, jämväl höjande dess väl- 144,951 Efter fem år Ievde av des kvarntrusten tillåter tag kräva mycket s t o n kapital.
ramma som d i kvarnföreningen välstånd De förneka vidare barnbegränsningens sa 108,407, alltså f l e r Det är dylika våldshandlingar Skulle en ny kvarn möjligen kom- den 22 / 12 höjde priset med 2: - barnbegränsningens moraliska berättigande Vilket fruktansvärt slöseri av mot den fria konkurrensen som ma till stånd kan till äventyrs konkur ens kr.
Nu är priset sänkt med 3: - kr.
genom preventivmedel till och med mänsklig kraft a h uppoffring Hu- gjort kvarntrusten så impopulär.
kurrens uppstå under en kortare tid.
Kooperativs förbundet har hela tiden sammanställande det med mord Huru mycket lidande och tårar och Den vanmäktiga känsla inför Slutresultatet blir dock att även det den haft ett pris, som understigit M a j Hirdmans fattiga proletärkvinna mänskligt elände ligger icke bakom trustens makt vilken gripit jord- nya företaget uppgår i trusten ty alla Kvarnförmingen med kr.
2: 50 kvinna upprörder i sitt innersta djup de höga födelsesiffrorna med sin vid tanken på att hennes omgivning ofrånkomliga följeslagare den höga begärde av henne att hon skulle mör- spädbarnsdödligheten Just i de barn- da sitt ofödda barn.
Hon tog hellre rika familjerna är barnsdödligheten emot hugg och slag och skymford.
störst och även am undantag gives Den kvinnoinstinkt som reagerar så visa de sista barnen i en stor familj står säkerligen i samklang med tidens en tilltagande mottaglighet för vissa samvete Den bör av samhället skyddas sjukdomar såsom t. ex. tuberkulos das och vårdas En annan historia samt mer M fördubblad dödlighets- ger kooperativa förbundet möjlighet framställa e n överlägsen v a r a till lågt p r i s är om man genom polisåtärgder kan siffra mot tredje eller fjärde barnet.
I o v a n annonserade r e d o g ö r e l s e för kvarnstriden nämnda kvarnar tillverkar samhällsonda de allt tätare barnen blivil födda, ju fosterfördrivningarman, 8 -!
Maj ' -- -.
- -- -- - - engagera - -.
God organisation effektiv kontroll och modern produktion bota det Ju som Det är ett faktum att icke enbart reumatism gickt och ischias med framgång kunna botas vid de radioaktiva varma vulkaniska slamkällorna i radioaktiva mer utpräglade bliva dessa förhållande Kan man ändå icke den dag i dag är inför alla fakta, instämma med bi- skopen av Birmingham da han i Times mes den 8 / 4 1919 yttrar: Det är omonliskt att av själviska själviska motiv undandraga sig föräldraskapet skapet.
men det är säkerligen också omoraliskt att sätta det ma barnet efter det andra in i världen när de fostran För litet var av TJECKOSLOVAKISKA INFORMATIONSBYRÅN INFORMATIONSBYRÅN Fleminggatan 20 from Juvelkronan Guldkronan och Silverkronan.
Dessa I detta sammanhang dernaste - har e n ständigt konkurrenskraft - sluttning mot Tomternas storlik uppdelas mellan och en av de vackraste villasamhällena på Lidingön äro och åkertomter från villasamhällen på senare tiden kommunikationer som den nya bron möjliggör fått ett uppsving som icke är att förvåna möjliggör erbjudes villaägaren vid Käppala nya I kvadratfot Av detta belopp erlägges byggare som vill ha ett eget trevligt hem ligger det f r i t t i en svag sluttning 40 saltsjön Tomterna bestå av erlägges en tiondel kontant medan resen önskan ett eget hem och allra helst v a c k r a s k o g s kvämligheter Att bo i staden och ha en segelleden Käppala erbjuder en utmärkt enformig utsikt över en bakgård tillfredsställer båthamn och m förträfflig badstrand Stockholm Tel 31077 Slam för hemkurer på apotek eller di- våra kunna v i m e d d e l a att som för honom står som den mest i d a - ordnas genom flerårig amortering Om egna villa vill också gärna Y och njuta liska - skärgårdens utan att ändå behöva rådets ägare Otto Hellmans fastighetskontor av utsikten över sjön Vid Käppala på behöva undvara de bekvämligheter som nu kontor ombesörjer även uppförandet mera äro oeftergivliga villkor i ett samhälle av villor vid Käppala på fördelaktiga villkor samhälle - vatten avlopps och elektriska kor.
Kostnaden for en idealvilla bestående ledningar goda vägar och direkta spårvägsförbindelser de av två rum a h käk samt stor hall ve spårvägsförbindelser Dessutom finnes såväl veranda och alkov på nedra botten och två folkskola som kommunal mellanskola i rum och stor hall samt badrum på övre omedelbar närhet av området Meningen botten jämte garderober och alla bekvämligheter såsom varmt och kallt vatten är att göra området t i l l m modern a h bekvämligheter trevlig villastad där varje tomtägare kan m. m .. belöper sig på 18,000 kronor.
Käppalaområdet har alla utsikter att bli erhålla ett trädgårdsområde till sin villa.
Mot söder oss högrar nog som en de kooperativa butikerna.
K.
F:s margarinfabrik - landets mo- stegrad produktion.
Det är bästa beviset på vårt margarins vetemjölsorter erhållas endast i klädningar och dräkter Hålsöm Stadt Hamburgsgat 4 Malmö Biséveck 1:a vån
Mötesp latsen En studie över den koopera- denna utveckling och karaktäriserar tiva samhällsuppfattningen, av det nuvarande ekonomiska livet så- A n de r s Ö rn e Kooperativa lunda, att ” produktionen och fördel- förbundets förlag, Stockholm.
ningen av nyttigheterna ha lösgjort Pris 50 öre.
sig från sitt omedelbara sammanhang Redan förut har i denna tidning med människornas behovstäckning blivit i viss mån självständiga författare: Kooperativa idéer och funktioner ”.
spörsmål, vilket varmt anbefalldes i Därefter övergår förf.
till att skil- läsarnas åtanke Huruvida denna dra huru konsumentkonsumtionen maning haft någon påföljd ä ej gott vuxit fram ur denna ekonomiska ny- att veta, ty det ämne, som behandla- daning och från en ringa början un- des, är icke så lätt att sätta sig in der ständiga konflikter med den nya uti.
För att kunna göra detta bör vinsthushållningen vuxit ut till en be- dberg man helst först ha läst den lilla bok, tydande samhällsfaktor.
Till denna Andrea \ - vars titel läses hi, ovan.
Den är be- storartade utveckling har kriget i hög LÄNSFÖRBUNDS tydligt mera lättfattlig för en i ämnet grad medverkat Konsumentkoopera- ÄLVSBORGS icke sakkunnig publik och d e r upp tionen karaktäriserats såsom en före- årsmöte hålles i Vänersborg sönda- de olika problemen, så an man får tagsform, vilken nära ansluter sig till gen den 29 mars, varvid d:r Andrea en klar och samlad bild av en av nu- den gamla familjehushållningen som Andreen-Svedberg kommer att hålla föredrag om ” Kvinnornas lönefråga tidens största samhällsfrågor.
den söker anpassa efter den inför 1925 års riksdag ”.
Och tiden är sådan, att ingen har teknikens och arbetsfördelningens Det har redan försports att talrik rätt att ställa sig vid sidan av vägen krav.
Följer så en redogörelse för anslutning till mötet från länet kom- och se på hur andra arbeta v a r och de olika problem, som uppställa sig mer att äga rum.
Givetvis vill ingen en måste efter måttet av sin begåv- inom kooperationen, och för de om- gå miste om detta tillfälle att få höra ning, sina krafter, söka skaffa sig råden där den har utsikt att vinna d:r Svedbergs klara och logiska ut- redning av detta års mest uppmärk- en mening om vad som för sig i ti- framgång, men även för sådana, där sammade och omdebatterade spörs- den.
detta system ej lämpligen kan genom- mål, såväl som hennes spirituella och Under det senaste halvseklet ha föras.
Det är en klarhet och en oväld fängslande framställningssätt.
kvinnorna erövrat den ena positioner över denna framställning, som man SAMARBETE.
efter den andra inom förvärvsarbe- ej ofta möter.
omnämnts ett annat arbete av samma och moderna tet, a h därmed är ju mycket vun- Författaren har slutligen haft den net.
Det är dock ett område, bland lyckliga ingivelsen att med utgångs- andra, där kvinnorna ej giort så stor punkt från kooperatismen skärskåda insats och för vilket deras intresse ett modernt samhällsproblem, och har ännu ej tycks ha vaknat - det eko- som föremål för denna undersökning nomiska Men om det i forna tider valt den industriella demokratien, räckt till för kvinnorna att efter bä- ken han anser ha många både prak- sta förmåga förvalta de medel, som tiska och historiska beröringspunkter blivit dem anförtrodda i form av hus- med kooperationen.
hållspengar, nålpengar m. m., så räc- Då den industriella demokratien är ker det icke längre i våra dagar.
en av de stora frågorna på dagord Det verksamhetsfält - hemmet ningen, kunde det vara av intresse att där kvinnan har och alltjämt kom- närmare redogöra för författarens mer att ha sin största uppgift, är lik- synpunkter.
Men dels skulle det ta- som allt annat underkastat utvecklin- ga alltför stort utrymme i anspråk gens lag och det sista halvseklet har och dels är det alltid bäst att skaffa p i detta område åstadkommit en to- sig kunskaper i första hand Jag slu- tal omvälvning.
Familjehushållnin- tar därför med en uppmaning till al- Föreningen Frisinnade Kvinnor berala föreningen och Frisinnade för- eningen i Gävle höllo gemensamt mö- te å Tempelriddarlokalen lördagen den 14 mars med föredrag av fröken Landberg och pastor A. Sä- vil- Hanna ther och diskussion om det till in- - gen, under vilken det mesta av vad la dem som intressera sig för den som användes för hemmets behov moderna samhällsutvecklingen att taga också tillverkades i hemmet, har så del av denna, lättlästa och lättfatt- småningom övergått till byteshushåll- liga, men på samma gång gedigna och ningen.
förträffliga studie över den koope- Författaren skildrar på ett intres- rativa samhällsuppfattningen seväckande sätt de olika faserna av Ezaline Boherman Ellen Michelsen.
Kamma Rahbek.
” Havde Sokrates levet, Huus han Han synes verkligen ha varit något havde besøgt dette med av det man kallar universalgeni Ut- Platp og Alcibiades Extremerne om att vara jurist var han skicklig Gyllenbourg-Ehrensvärd: Danmarks litteraturhistoria beva- rar inte många kvinnonamn, säger ger Georg Brandes i sin essay om Kamma Rahbek.
Det är några styc- ken författarinnor och ett par skåde- spelerskor och en och annan som bli- vit namnkunnig genom att ha inspire- rat stora män Till ingendera av des- sa grupper hör Kamma Hon är utan- för regeln.
Hon har ingenting skri- vit, har aldrig uppträtt offentligt Men den danska poesien är full av dikter till hennes ära, och hen es namn har blivit ett som sent att glömmas i Danmark.
Henne ha de.
säger Brander, alla som en lyft ut ur obemärktheten och lagt glori- an kring hennes huvud.
Kamma Rahbek föddes i Köpen- hamn 1775 och dog I@.
Hennes far var konferensrådet Hans Heger Vem hennes mor var, har jag förgä- ves letat efter.
Denna gång lär det dock betyda mindre att modern icke nämnes Kamma helt och hål- let ha bråtts p i sin far.
Egentligen hette hon Karen Margarete, men hen- nes lila syster, som hade svårt att sä- ga de båda länga namnen satte sam- man de första stavelserna i dem båda Si kom hon att heta Kamma, ett namn som hon sedan hela sitt liv fick behålla, Fadern var en märklig människa.
kommer synes förande i Gävle föreslagna s. k ga statstjänarnas lönefråga antogs Nykterhetsutskottets skrivelse fö- Sundsvallssystemet för försäljning Därefter vidtog sam- redrogs och beslöts att svara i över- ensstämmelse med de upplysningar, kväm med sång och musik.
som infordrats från nykterhetsnämnd KRISTIANSTAD.
och spritbolag därstädes Årsmötet beslöt att söka anordnas Frisinnade Kvinnors diskussions- klubb har hållit årsmöte varvid till en klubbafton i april, då e. o. hov- ordförande omvaldes fru Elsa Nord rättsnotarie Elisabeth Nilsson skulle iund och till övriga ledamöter i sty- tala om ” Gift kvinna i förvärvsarbe- relsen fröknarna Anna Jönsson och te ".
De närvarande uppmanades att Ellen Widerberg samt fruarna Elin M æc th helsen och Anna Nilsson.
Sty- verka för värvande av nya prenume- relsesuppleanter: fru Dagmar An- ranter på Tidevarvet vid kvartals- dersson och fröken Hildur Persson skiftet Fröknarna Anna Svensson och Inge- Efter sammanträdet hölls ett of- borg Ragnarsson omvaldes till revoso- fentligt föredrag av fru Anna Bugge- rer och till suppleanter fru Nanny Wicksell över Nationernas förbund, Möller och fröken Siri Svensson betydelse för fredsarbetet, vilket mot- Protestresolutionen från det stora togs med livligt bifall av den talrika mötet i Stockholm med anledning av publiken riksdagens behandling av de kvinnli- av maltdrycker intet bättre än att hänvisa studenter- na till Bakkehuset, det ställe där hon och professor Rahbek bodde.
Därute fick Kamma en ljuvlig örtagård att växa upp ur en stenbunden jord.
Hon fick tunga druvklasar att mogna kring silt fönster, och det är hon som infört till Danmark sin egen älsk- ling bland blommorna - den dubbla marsviolen trädgårdsmästare, tecknare, komposi- tör och optiker.
Dessutom kunde han nästan alla europeiska språk Så skrev han t. ex. ett verk över opti- Egendomligt nog har intet porträtt ken på franska.
Hans hus, den s. k. bevarat Kammas drag åt eftervärl- Byggaregården vid Nørregade i Kö- den.
Det enda som finns är två sil- penhamn var så länge han levde sam- huetter.
Men man har iu de samti- lingsplatsen för Danmarks hela lärda da utsagorna.
Man vet alltså, att Här växte hennes gestalt var mager, fint byggd och konstnärliga värld Kamma upp.
Utom henne fanns i och mycket graciös?
Hon hade ett familjen ännu en flicka och två gos- själfullt, öppet och klart ansikte sar.
Av flickorna var Kamma äldst.
Ögonen voro stora och blå med ett Den minsta hette Christiane och blev tungsint uttryck, men när hon skrat- gift med skalden Adam tade tindrade de av munterhet och sedemera skälmeri.
Hon hade en stor klok nä- Ochlenschläger.
Kamma var faderns älskling.
Hon ra och en utomordentligt fint skuren var ett vaket och rätt så bortskämt och uttrycksfull mun.
Trots det att barn.
Fadern var mycket mån om hon levde i peruktiden bar hon alltid att utbilda alla hennes rika gåvor.
håret i dess egen mörka färg.
- I Hon ritade målade och spelade.
Fa.
sin klädsel var hon enkel och natur- derns språkgeni hade hon också fått lig allt modeväsen och förresten all i arv: hon lärde sig läsa och tala tys- över huvud föraktade han ka.
franska, engelska och spanska av djupaste hjärta, Hon lät sina klä- Tyska var hon så hemma i att hon der förfärdigas efter sitt eget huvud sedan hon gift rig med professor och använde till sina klädningar all- Rahbek rättade studenternas skriv- tid en och samma sorts mjuka kläde ningar för honom.
Hon läste flytan- Del lär ha varit en rätt så dyrbar de italienska och portugisiska, greki- sort, som dessutom inte fanns att kö- ska och latin.
Dessutom hade hon pa på närmare hill än från Hamburg.
en hel del insikt i arabiska och hebre- Kamma var visst i detta hänseende iska.
Med fadern studerade hon sär- en liten smula av en slöserska, och skilt astronomi och botanik.
Men av det var hon i ett avseende till.
vad allt var trädgårdsskötsel hennes kä- henne själv angick men bara i e t t raste ämne.
Proffessorn i botanik vid hon kunde aldrig skriva med gåspen- Köpenhamns universitet visste ofta na, endast med örnfjädrar, och sådana konvenans D E ETISKT SAMVETSÖMMAS VÄRNPLIKT N y lag om samvetsömma värnplikt- tiga har framlagts.
Lagen innebär bl a. att bestämmelsen om samvetsöm- ma värnpliktiga icke blott skola gälla värnpliktiga, vilkas samvetsbetänklig- heter ha sin grund i religiös överty- gelse, utan även värnpliktiga vilkas samvetsbetänkligheter ha annan jäm- vilarbetare till 120 dagar över den tid, som skulle ha ålegat dem att tjänstgöra enligt värnpliktslagen.
Ci- vilarbetare skola i fråga om fel och försummelser med avseende på sin tjänstgöring som civilarbetare vara underkastade särskild lag därom - andligen talat Så blev voro dyra och kunde heller inte an- sig ren hennes liv en ständig vandring.
Upp skaffas utom från Hamburg.
T j u o t r e år gammal gifte sig Kam- mot den höga, rena grund, vars luft ma Herger med Knut Lyne Rahbek hon icke kunde vara förutan En så vaken slälvkritik som Kam- dåvarande proffessorn i estetik vid Köpenhamns universitetet.
Han var mas löper lätt fara alt bli stående vid femton år äldre i n hon, men den olik- obeslutsamhet och slappnad vilja.
heten var inte den största dem emel- Men Kamma hade till sina övriga av- egenskaper också ett säll- Ian.
De voro ett par som syntes skilda, innan de voro förenade.
Re- synt frejdligt och käckt mod, som henne att aktivt gripa in i livet dan i det yttre var det d Rahbek var inte det minsta mån om sin egen och aldrig stå som passiv åskådare person.
Han var sjaskig och osnygg bara.
- Hon och Rabhek hade mötts medan Kamma hade ett ofantligt be- i den nya känsla för naturen som då hov av prydlighet och renlighet för tiden utgången från Rousseau, Troels Lund, som ägnat hela första som ett nytt evangelium gick över delen av sitt sista stora verk, Bakke- jorden Men också deras naturupp- hus og Solbjerg, åt Kammar minne, fattning voro olika.
Medan naturen likgiltighet för all- har en drastisk liknelse om dem båda lärde Rahbek som kan kallar ordning så var Han säger, att Kamma liknade en i i n ~ sjöfågel.
En sidan älskar att se all- det just ordning och skönhet Kamma ting vitt och skinande på sig och såg hos den.
Det var denna ordning kring sig.
Den dyker ideligen för att och skönhet hon också ville genom- hålla sig själv ren.
Sådan var Kam- föra i S i f t eget liv.
Hur gick det nu i detta äktensklap, ma.
Rahbek var och förblev i hela sitt liv en - gris!
Detta olika behov som var så omaka?
Och hur kändes av renlighet sträckte sig emellertid det i längden för vattenfågeln att va- vad värre var, också in i personlig- ra sammanlänkad med grisen?
det finns ingen historia som hetens innersta Rahbek var en P - modig men grund människa.
Alltid ler detta.
Kamma har aldrig sagt ett Du och bror med hela ord om detta till någon människa In- känslosm världen.
Han tog dagen som den gen, j a inte ens hon själv, fick visit kom, belåten och likaglad.
Han sak- ana a t t det var någon disharmoni nade alldeles förmåga att uppfostra mellan dem.
Kamma lämnade inte sig själv, fullkomligt kritiklös som Rahbek, när hon väl kommit under- han var.
Kamma var raka motsat- fund med hur det var.
H o n var en sen.
Hon hade en stark och far!
ka.
ytterst trofast natur och hon glömde raktär och var mycket kritiskt lagd.
aldrig att del var hon själv som valt Det betydde enligt hennes Hennes fina och skarpa förstånd gjorde att hon lätt genomskådade moral att hon också skulle stanna hos svagheterna hos andra Men alltid honom så länge livet räckte Men sä- var kritiken främst riktad mot henne kert har offret varit tungt E n sak själv.
Hon hade ett oändligt behov hjälpte henne emellertid igenom Hon av att själv se sig i spegeln och tvätta lyste hela livet ett s o r t medlidande undsvärda kom förmä- honom
Den öppna famnen Ur mina minnen av Frigga Carlberg.
“ Hjärtpunkten “ i befolkningsfrågan De pennor, y1111 i Frisinnade Kvin- längtan efter henne och jag kan nors tidning framföra de stora frå- gorna till läsekretsens beaktande, äro betala i ett hem för henne. ” Sedan jag fått flickan tillbaka opp verkligen så väl skurna, att det kan i soffan började v i tala om praktiska förtaga modet hos en helt vanlig li- åtgärder visst skulle hon få hjälp.
ten skribent att träda fram med sina ” Jag bar adressen p i ett par goda tankar, i synnerhet då dessa äro av- privathem, och till dess kan den lil- vikande till hela sin riktning från de nytt arbete.
la vistas å ett barnhem jag har att förut förfäktade.
Denna h ä n d e l s går n5gm år till- göra med.
En av våra sköterskor där Men vi torde vara ense om att vik- baka i tiden och börjar med m tele- kan i morgon resa upp till Stockholm tigare, betydelsefullare än lärdom och fonpärinpning av m hörbarügm och hämta henne.
Skriv till styrel- talang och logik är en hög, ren och mycket nerväs unq kvinna.
som ber sen om vår plan och så skickar jag mäktig andes närvaro i det skrivna ett brev med sköterskan till förestån- eller talade ordet.
Och en hög ande m en prmhgt samtal.
kan vara tillstädes även i fattig hop.
dare. ” - Gärna.
blev mitt svar res Hennes glädje var så rörande, komna ord.
med nästa tåg, som går om tio minu ehuru den saknade ord.
” Barn äro en Guds gåva ”.
Är det ter resan tar femton och jag bor icke en mycket högre syn på befolk- - - - alldeles intill stationen.
Ett par dagar senare såg hon sitt ningsproblemet än den sam ligger i Hon tackade och ringde av.
En barn för första gången och det det gängse uttrycket " humanitär halvtimme senare sutto vi i min lilla fick stanna på barnhemmet tills vi- barnalstring ”?
Skulle vi inte i stället gröna hörnsoffa med min påpassliga dare.
Nästa år blev det samma sorg försöka lära människorna härligheten Huldas kaffebricka framför oss.
Den den lilla var nu två år a h behöv- i detta fulländade skapelseverk främmande flickan talade värm- de avstå sin plats åt en annan.
barnet - så att det mottogs som en ländsk dialekt, var liten och späd med ” Har ni aldrig tänkt att förtro er ” Guds gåva ”?
Ja, men betänk fattig- domen i de barnrika familjerna, sä- vackra bruna ögon, men utan skymt till er mor? ” frågade j a g en gång.
till färg på kinderna.
Hon omtala- ” Jo ”, svarade hon, ” det ville jag ger man.
de att hon sedan ett år tillbaka var från början, men han avrådde mig Den fattigdom, som trycker den anställd som lärarinna i en engelsk sade att slaget skulle döda mamma unga familjen, kunde och skulle för- familj, där hon behandlades mycket att hennes vilohem skulle förlora sitt bytas i ökat välstånd, alltefter som väl och skulle trivas, om icke här anseende, och hon behövde ju inkom- barnen växa upp.
Helt naturligt!
Ty kom gråtutbrottet med de länge åter- sten för min bror, som låg i Uppsala det blir så många fler armar, som hållna tårarnas hela våldsamhet.
När och mycket, mycket mer.
Jag var ' byggs upp husets välstånd.
Och för- hon gråtit ut kom historien om hen- som hypnotiserad och hade ingen att äldrarna kunde och skulle omgivas nes olycka.
H o n hade efter faderns förtro mig till.
När han så en dag av en rikare fond av kärlek, ju flera sjukdom och sedan modern hyrt ut tog fram en ring ur västfickan och barn de ammat upp.
Just det, att det villan till sommargäster, tagit plats i sade, att han varit gift i sju år och sken med försakels å ömse håll, är ett stort affärsföretag i Stockholm hade två barn, då blev jag fullkom- ägnat att knyta banden av samhörig.
och blivit förlovad med en av che- ligt bruten.
All företagsamhet var het så mycket starkare.
Otaliga bestyrker detta.
Ja, f e m.
De hade dock ej växlat rin- borta.
Ah, vad livet var mig förhat- exempel ur gar - ” förbindelsen var ju så säker ligt, men tanken på mamma höll mig jag tvivlar på, att en djupare kärlek till H ä r kom ett nytt kvar.
Varje gång jag frestades till kan finnas, än där man svetsats sam- ändå ” gråtanfall, innan hon kunde fortsät- en bekännelse, kom en olyckspost man under gemensamma bördor.
Att ta: Jag fördes till ett sjukhus där hemifrån.
Den senaste var att min barnen tidigt måste ut ur hemmet den lilla föddes.
Hon blev inlöst far, som länge varit nervsjuk, blivit kunde och skulle öka kärleken till på Allmänna barnhuset.
intagen å vårdanstalt: - Kan jag hemma, omge detta med en förtrol- lande glans, alldeles som fosterlandet Var det inte svårt att lämna lägga sten på börda? ” " Är ni säker p i att det blir m aldrig framstår mer längtansvärt än flickan ifrån er?
f ö r pilgrimen i främlingslandet.
Det hade aldrig hänt om jag sten?
Vill ni inte skriva till er mor?
Varför är det icke så över hela vetat det men jag var medvetslös, Eller resa hem!
Eller vill ni att jag skall göra det?
Tänk på saken ett par när hon föddes och flera dagar ef- teråt - och så var jag så nedbruten dagar och telefonera sedan om ni tar av sorg a h skam a h hopplöshet.
Så emot mitt anbud. ” genast famn Svaret kom redan följande dag i vidöppen. ” fick jag i går detta brev.
- - - Hon tog fram ur sin väska en som ett framsnyftat ” tack ” i telefonen.
d a föreföll officiell skrivelse.
Det Det var ingen lätt uppgift och krävde Jag bad flickan besöka mig - jag var också en sådan utfärdat av fö- ett par av nattens tystaste timmar.
måste se henne när hon läste mor- reståndaren för Allmänna barnhuset, När brevet var färdigt a h babys för- mors hälsning.
med anmodan att inom viss, dag av- tjusande fotografi bifogat.
lade jag Glädjen hade dock en bakgrund: hämta barnet, som då fyllde ett år, in det i kuvertet med en bön till Ma- ” Varför anförtrodde jag mig inte ge- med risk att eljest få det utackorde- ter dolorosa att moderhjärtat skulle nast till mor? ” - - - rat på landet och svårighet att finna förstå hur ensam, oerfaren, värnlös det bland de många.
H ä r gled den a h vänlös barnet varit och att kär- Historien är ett av mina bästa min- stackars flickan ned på golvet vid ieken är lättrogen.
nen, som värmer och uppmuntrar.
mina fötter: ” Hjälp mig att få igen Svaret kom snarast möjligt och i mitt barn ”, bad hon, ” jag dör av telegram: - Liksom småbarnen med förtjus- ning plocka ut russinen i mors ris- kaka, så letar en p e r m som arbetar bland d a bitterhet och det lidande fattigdom och nöd föra med sig ef- ter ljuspunkterna, som stundom sig och ge uppmuntran och mod till - yppa - - - - - - - linjen, som det kunde och skulle va- r a?
Enligt min tanke: Därför att människornas hjärtan äro onda.
Och de vuxna människornas väsen bli ic- ke mera förädlade i samma mån det blir färre barn.
Tvärtom skulle jag vara färdig att tro, ty barnen äro våra läromästare i den grad, att Jesus pekade på dem och sade: ” V a - ren såsom barnen! ” Jag tänker att man får mer att lära, ju fler läro- mästare det finns i familjen.
Vet du, mor.
e n till väsendet skönare släkte?
Men det Mir för trångt i landet med denna starka tillväxt!
Besynner- ligt!
Skulle naturen göra ett så stort misstag, eller hellre ville jag säga: Skulle Skaparen göra ett sådant misstag att icke bereda näring åt dem, som alls icke kunna undvara densam- ma!
För visso icke.
Låt oss tänka p i historiens gång!
Nu är Sveriges folkmängd större än någonsin för- modar jag.
Samtidigt måste vi till- stå, att levnadsstandarden också är högre än någonsin.
Fordringarna på livet ökas!
Ja, man kun- de och skulle o c k 4 ökar.
Resurserna ökas på oanat sätt den ena gången efter den andra.
Ett exempel: förr användes trävirke ända till slöseri, så fann man torven stenkolen, elek- triciteten, vattenkraften.
Upptäck- ternas och oppfinningarnas tid är ic- ke slut än, som var man vet.
Och - ofta äro ju de yngre barnen, ja låt oss tillstå det öppet, även det yngsta barnet rikast utrustade av hela barn- flocken, mest lämpade att föra ut- vecklingen framåt.
Härmed har jag försökt utveckla några tankar i berörda fråga.
H u r mycket större synes det mig icke va- n att reformera tänkesätten i spar- tansk än i epikurisk riktning!
tog sig av h o n o m Ursprungligen hade huset varit en stycke av en gammal landsväg, som alltid på te.
Kammas teanrättningar som a t barn, som hon icke hade rätt krog och var när Rahbek inte användes mera, och som en gång slltid av finaste slag.
Efter det- att överge.
- Det finns en liten hi- köpte det ganska bristfälligt.
Rah- gått alldeles förbi huset.
Vilken an- ta allmänna te brukade alltid ett par av storia som vittnar om detta rörande bek drogs med dålig ekonomi hela nan människa som helst hade väl låtit de närmaste vännerna stanna till kväll, drag hos Kamma.
En dag beklagade sitt liv och hade inte råd med några vägen ligga, men Kamma arbetade då en rikligare måltid serverades.
H u r hon sig f ö r en vän över Rahbeks sätt förbättringar.
Huset var och för- oförtrutet på den i fyra år.
Då kom Bakkehusets ekonomi kunde tillåta att genast trampa till golvet, så snart blev halvt förfallet.
Kamma brukade också belöningen: vägen hade för- detta är och förblir väl obegripligt.
det var nyskurat.
" Men tänk ”, lade säga, att på Rakkehuset hade hon ett vandlats t i l l den underbara trädgård.
Rahbek hade aldrig några pengar.
H a - hon strax till - " tänk om han nu in- utomordentligt tillfälle att fortsätta Lika stor var förvandligen inom- de han någon gång, lånade han strax te gick b i r! ” sina astronomiska studier.
När hon hus.
Rahbek hade en del ungkarlsva- ut dem till höger och vänster.
H u r En sak to e h a legat nära till satt i sin soffa kunde hon nämligen nor som det först gällde att göra slut Kamma bar sig åt med det hela har hands för Kamma: den att själv slå genom det hål, y1111 gick genom både på Till dessa hörde t.ex. den att ännu ingen lyckats lista ut.
En sak sig fram sam författarinna.
Med sin loft a h tak bekvämt iaktta aftonstjär- tillbringa kvällen och en stor del av vet man visserligen: frukost och mid- stora beläsenhet, sin andliga vakenhet nan.
natten i någon klubb i Köpenhamn.
dag är så gott som okända begrepp i och sina omfattande intressen hade Men huset låg vackert med en Rahbek n i inte bara professor.
Han Rakkehusets annaler.
Troels Lund hon stora förutsättningar att bli det blandning av åkrar, trädgårdar och var också skald och som sådan sär- tycks ha gjort allvarliga efterforsk- Hon ägde en utomordentligt lätt och skogar åt ena hållet a h å andra sta- skilt uppburen för sina dryckesvisors ningar för att ta reda på Kammas rätt flytande stil.
Därom vittnar hennes den a h Sundets blänkande vatten.
skull.
det nu var upphörde snart att få debet och kredit att gå ihop.
många brev.
För att förstå att hor Och så hade stället utom sitt vackra hans nattliga besök i Köpnhamn.
M e n han har ingenting fått veta.
Det inte gick, måste v i betänka, att detta läge en förtjänst till: vägen som pick Han stannade hemma, och det egen var visst med Bakkehuset som med är hundra år sen och litet till.
Då för från staden ditut var halva året så gott domliga var, att när han nu inte gick dammen i Kammas trädgård: man tiden betraktades en skilsmässa som som ofarbar, och detta var en stor för- till Köpenhamn.
kom Köpenhamn kunde ösa u r den hur mycket som något oerhört.
V a d Gud hade förenat del med hänsyn till Rahbeks många istället vandrande ut till Bakkehuset.
helst, den var lika full ändå.
Det Därute samlades nu varje kväll un- fanns osynliga källor pi bottnen.
skulle människor icke åtskilja.
Och kreditorer!
Saken hade ju förstås Medelpunkten i denna krets som att lida allt och fördraga allt tillkom i också sina avigsidor.
särskilt för Rah- der de trettio år Kamma levde där en synnerhet hustrun, då ännu mer än nu bek själv, som måste fram och åter krets av gäster inifrån staden.
Det kväll efter kväll samlades p i Bakke- Så kom det sig, att Kamma aldrig till staden minst en gång om dagen.
var allt vad Köpnhamn hade av män- huset var Kamma själv.
Hon var skrivit ett ord.
avsett att komma i Men han var en härdad natur, som niskor med intellektuella och andliga själen i det hela.
Med sin stora bild- tryck.
Hon skapade intet litterärt tålde vid allt i den vägen.
Han före- intressen.
Var och en som kände sig ning kunde hon ta del i snart sagt vil- verk.
Men hon skapade något annat, tog för det mesta färden i ” vatten- ha något gemensamt med denna krets ket samtal som helst.
Också var sam- sannerligen icke mindre: sitt eget liv stövlar ”, d.
v.
s.
sådana stövlar som var välkommen av sig själv.
Man talets sällsynta konst henne medfödd.
Hon vände allt det hon mötte i livet hade häl tvärsigenom, så att vattnet kom dit för att träffa samman med En av Kammas närmaste vänner, bi- människor för vilka bildning av and- skop Jacob Peter Mynster, skrev en inåt a h byggde så upp denna under- hade fri passage.
bara gestalt som blev hon själv.
Hon Detta hur skulle nu Kamma för- liga ting var det förnämsta i livet Dit gång t i l l henne: " Er bestämmelse här gjorde som musslan, som fått sand- vandla till en för människor trivsam kommo vetenskapsmän, diktare och i världen är just att tala med folk.
kornet i sin kropp.
Hon omdanade det uppehållsort.
Den första vintern må- konstnärer.
De kommo därför, att de Att tala med många sorters männi- ste helt enkelt varit ryslig.
Det fanns kände sig vara på en plats där allt skor räknar jag som en ämbetsutöv- till en pärla.
Kamma flyttade som gift ut till inte mer än ett rum som någorlunda som var äkta erkändes, och där kon- ning. ” - H u r djupgående och allvar- Bakkehuset, där professor Kahbek re- kunde värmas upp.
Men Kamma såg sten och vetenskapen sattes högt.
De samma Kammas samtal än kunde va- framåt mot sommaren.
Hen- kände sig lyckligs i Rakkehusets at- ra, voro de likväl alltid fulla av skämt dan förut bott en tid.
Det låg ett s t hoppfullt ~ Hur mycket av glädje och lustigheter.
Den som inte för- ke utanför det dåvarande Köpen- nes önskan var att då kunna få en bit mosfär.
hamn, västerut.
Det var Rahbeks jord utanför huset och där anlägga en och uppmuntran som går ut från ett stod skämt hade visst inte på Rakke- svärmeri för naturen som kommit trädgård.
Det fick hon verkligen ock- sådant ställe är omöjligt att beräkna.
huset att skaffa.
honom att k ö p.
det och bo därute.
så.
Hon fick nämligen köpa ett Alla som samlades däruti bjödos En av förgrundsfigurerna i Bakke- huset var skalden Oehlenschläger.
H a n stod huset nära också vad släkt- skapen angick, gift som han var med Kammas syster, Christiane Heger.
Dit kommo också sådana män som de be- römda bröderna Örsted, juristen An- ders Sandö och fysikern Hans Chri- stian Dit kommo diktarna Poul Möller, Christian Winter, J.L.
Hei- berg, Grundtvig och Ingeman.
De så- sta åren skymtar där m egendomlig, sällsynt förkommen ung människa, som hade kommit från sin födelsestad, det lilla Odense på Fyen, t i l l Köpen- hamn i den fasta föresatsen att där bli en berömd man Hans Christi- an Andersen.
livet - - - - - - Kom med Rahbek a h hem.
Mormors Ursprungligen uppburen - Sofia Pehrsdotter.
- resurserna voro och stökande Maria - Knappast kan man väl kalla Rakke- huset en litterär salong.
Jämförel- sen blir ju komisk, när man tänker på de eleganta, berömda salongerna i Pa- ris och ' Rakkehusets halft förfallna boning.
Inte heller kan man väl i be- tydelse jämföra Kammas Rakkehus med t.ex. en madame de Staëls världs- berömda salong.
Bakkehuset låg inte i Paris, och Kammas spröda och ljusa godhet går inte att förlikna med ma- dame de Staëls mörka och passione- rade ande.
Men för oss nordbor är Bakkehuset kärt på ett särskilt sätt.
Häruppe h i vi inte haft många såda- na ljushärdar.
Och för oss vilar ett särskilt skimmer över henne som gjor- de det till vad det blev.
V i d Kamma betydde för dessa som om kvällarna samlades in under hen- nes tak anar man av vad H.C.
An- dersen berättar om henne efter hen- nes död.
(Forts. i nästa n:r.)
finna vad de söka, delaktighet i och medansvarighet för jorden.
Och snart sagt för varje år skall samhället gå i ängslan för.
att som följd av strejk eller lockout s t o n delar av skörden skall gå till spillo gå till spillo, där- för att arbetare och arbetsgivare på de stora gårdarna icke- äro istånd att p i e t t rätt rätt samarbeta.
Det finnes såvitt jag ser, endast två linjer enligt vilka detta problem kan finna sin lös- - Kvinnornas behörighet till Det nya jordbruket statstjänst.
Forts fr. sid 1. dynamiska synpunkten, den ning.
Den ena linjen innebär en Upp- delning av jorden i småbruk eller I mindre gårdar och en kooperation mellan dessa mindre brukare.
I detta sammanhang hör man d i ihågkomma, att småbrukets och de tjänst och annat allmänt uppdrag en uppdelning av de stora godsen och mindre gårdarnas hela framtid beror skall träda i kraft den I juli 1925. gårdarna äger rum.
Ryssland, Tysk- av, om brukarna få en v e k l i g upp- Från och med denna dag torde näm- land, Tjerkoslovakiet, Rumänien, fostran för ritt kall och arbete, och ligen frågan om de kvinnliga befatt- Danmark, Sverige m. fl.
länder kun- om de därigenom bli i stånd att sani- ningshavarnas avlönings- och pen- de här nämnas.
Om denna märkliga arbeta och sålunda, trots småbruk- I, sionsförhållanden vara ordnad.
tendens säges i denna skrift så gott utnyttja stordriftens fördelar.
De som intet.
danska bönderna äro här föredömn- Spörsmålet är emellertid: varför liga.
sker en sådan uppdelning.
Mycket Den andra linjen ligger i en sådan kunde sägas härom.
Utrymmet till.
utveckling av storbruken, som går i låter endast några antydningar.
Det kooperativ riktning.
och som gör hade i måndags årsmöte i sin lokal är redan länge bevisat, att en jord, jordbruksarbetarna på en eller annat Hamngatan 8, Stockholm.
Stadgar- na antogos definitivt och till styrelse som är uppdelad i smärre bruknings- sätt ägorättsligt delaktiga i jorden, män- medansvariga i ledningen och delak- valdes samtliga medlemmar i interim- delar, ger uppehälle I t vida fler styrelsen, utom i ett fall, där avsägel- niskor än vad fallet är, då samma tiga i vinsten.
Denna väg är förvis- Y förelåg och varvid istället utsågs jord driver som storgods.
Från den so vida vanskligare än den förra och målarinnan Ida von Schulzenheim.
preussiska koloniseringsverksamheten kräver vida längre tid.
Den är ännu Bland styrelsens femton medlemmar meddelas exmpelvis, att på några år jämförelsevis oprövad.
Och behö- utses ett V. U .. att sköta de löpande ärendena Ordf. är fru Ellen Hagen, 1900 styckade s t o n egendomar, där ver därför först prövas.
Det riktiga v. ordf. fröken Anna Holmquist.
sekr. folkmängden förut regelbundet min- synes vara, att under denna prövotid fru Ester Å. Beskow.
kassaf.
fröken skats under de senaste decennierna, slå in på den förutnämnda vägen, att Amy Sylvander.
folkmängden vuxit med 84 proc.
un- skapa mindre gårdar, småbruk och Under den gångna tiden har mot- tagning ägt rum varje sö önd lag kl. I- der de 10 åren efter styckningen.
bondgårdar, i den mån de personliga President Coolidge kommer att in- 4 e. m.
Föredrag och uppläsningar Under sådana omständigheter är det kvalifikationerna för att självständigt h i hållits av mrs.
Clavering-Napier naturligt, att under en tid med a driva jordbruk skapades i kraft av över moderna engelska a n n m- växande befolkning, svår att syssel- uppfostran och erfarenhet.
na rön särskilt användningen av gif- Ile Bimbinet över Charles-Louis Phi- sätta.
kravet på en uppdelning av jor- Jag talade om den dynamiska syn- tiga gaser, samt avväpning till lands, lippe.
frlein Brückner över Rainer till sjöss.
och i luften.
Inbjudaren Intressant är för öv- punkten.
Däri ligger, att man aldrig Maria Rilcke, av mlle René Philippe den skall växa.
vänder sig särskilt till folkförbundets över comtesse de Noailles och av dr rigt, att se att samma tendens till p i ett abstrakt sätt kan resonera sig I.
B.
Kaspar över Mazaryk.
Sång jordstyckning gör sig gällande även i till en lösning av problemet småbruk m e d förhoppning och musik har bjudits av mme Ski- Sverige som verkan av rent ekono- eller stora gårdar.
Småbruk och samma.
londz, löjtnant Richards.
O. D.-ister, miska orsaker.
Den sista depres- mindre gårdar äro lönande och goda lutasångaren Svante Nilsson m. fl.
Herriot segrade i fråga om den Läsrummet.
som är öppet alla da- sionstiden har efter allt att dömma endast under förutsättningen att de- franska ambassaden vid Vatikanen, gar mellan kl. 11 f. m. och 9 e. m., har varit svårare att h ä n för de stora ras ägare äro tekniskt-ekonomiskt trots det intensiva arbetet härför från nu tillgång på en mängd tidningar och gårdarna än för bondgårdarna och och andligen h ö e s t i m d e människor, katolskt klerikalt håll.
tidskrifter.
småbruken.
Många stora gårdar har som förstå konsten att samarbeta.
under detta tryck sålts för att styc- Lösningen av jordbrukets problem i detta stycket kan därför aldrig ske kar.
M a n kan och bör emellertid bedö- hastigare än vad den andliga och hi- ton 4 -- 14 maj Senaten därstädes har ma detta jordfördelningsproblem storiska utvecklingen medger.
Men beviljat 10,000 dollars för omkostna- även ur andra synpunkter.
Man kan det är dock en viktig skillnad att ar- derna, Carnegiefonden 5,000 och från fråga: Vilket är mest givande ur na- beta s. a. s. med utvecklingens bä- privat håll har givits stora summor.
Kanada har inbjudet alla de främ- tionalekonomisk synpunkt, det min- rande krafter och med en riktig in- dre jordbruket, d. v. s. bondgården rikt i läget eller att arbeta utan att se och Kanadas kvinnliga nationalråd, a h småbruket eller storbruket.
Det de framdrivande krafterna.
har ej sällan påvisats, att det mindre Skall liberalismen betyda något får åtar sig alla omkostnader för hotell jordbruket i regel lämnar en större den icke nöja sig med att abstrakt och vivre under åtta dagar.
Lokal för kongressen blir Washing- bruttoavkastning per odlad jordenhet betona personlighetens rätt och värde.
som rymmer 6,000 än storbruket, Detta medgives ofta Personlighet är icke något som svä- även av dem.
som äro benägna att till- var i luften.
Personligheten måste Såsom delegerade för Sverige kom- mäta storbruket ett större värde, men, äga en kropp och denna måste i sin ma att deltaga dr Malin Wester-Hall- säga de, storbruket lämnar mera pro- tur ha ett underlag i den jord, det ar- berg, dr Ingegärd Palme.
advokat Math.
Staël v. Holstein, fröken An- dukter till avsalu och ger även en bete och den arbetsorganisation, som större nettoavkastning.
Hur förhål- svarar mot denna personlighet.
Ko- Kleman assistenten vid ler det sig härmed?
operation men icke kapitalism synes sten, samt tre i Amerika bosatta Utrymmet tillåter ej någon ingå- vara den arbetsorganisation, som sva- svenskor.
fru Alfhild Hübsch, f. ende diskussion.
Jag får istället hän.
rar mot personligheten, när det är Lamm.
fru Stina Bogoslovsky, f. Staël v. Holstein och fru Thomas f. Törne- visa till Hannes Gebhards intressanta fråga om ett samarbete.
An tro på bladh.
arbete.
Småbruket i Skandinavien, ett gott samarbete i större skala mel- där denne finske forskare med stöd lan fria och fullmyndiga människor Röda röster kommunistiska par- av ett mycket omfattande statistiskt utan all kooperation är förvisso t i e t s kvinnotidning, har i material anser sig komma till det re- stycke utopism, som man måste fri- mer, liksom i alla andra, entusiasti- en sultatet, att de mindre gårdarna även göra sig från.
Jag kan icke neka till ska skildringar från Ryssland.
att jag finner ett stycke av denna desa framställes arbeterskan Dar- U T de sistnämnda synpunkterna stå utopism även i Fröken Tamms eljest i ja skriva till s ' ~ kära tidning i Mosk- sig väl vid en jämförelse med de sto- M e d stora osäkra kråkfötter för ra.
De lämna sålunda en större brut- många avseende så realistiska skrift.
sina tankar till papperet, medan toavkastning till försäljning per har Karl Petander.
hennes ” små leninister, blivande kom- munister " sova, Hon tycker det är och torde med vissa undantag även svårt att skriva.
det är så nyss hon ifråga om nettoavkastningen ge minst började.
" Vad jag är tacksam mot så goda resultat rom storgodsen.
Sovjetregeringen, som tvingat mig att Till sist.
Kan man undgå att göra lära mig läsa och skriva! ” utropar den iakttagelsen att de stora gårdar- av Mary Annette Russell ” är en riktigt Darja strilande.
" Nu kan jag läsa tid- na med d e n s statarsystem skapa ett rolig bok ” (Märta Tamm-Götlind i U. ningar och följa med vad s o m h i n - rotlöst proletariat?
Vad man än el- N.
T) ” Här förena sig humor och ironi, der. "
satir och karikatyr for att åstadkomma Det är många reflexioner läsaren jest kan säga om de stora gårdarna, en glad operett under Italiens blå him- får inledning till.
Kanske mest över icke är det.
att de lyckats lösa sam- mel och strålande sol, Man måste leende att där totalt saknas uttrycken för den arbetets problem eller skapat förut- känna sig uppfriskad, då man läser den närmast liggande, en erkänsam tan- sättningar för goda och lyckliga hem.
boken, och detta ofrånkomliga glada löje ke: ” Vad jag ar tacksam mot den Varje år draga icke obetydliga ska- är något av det, som mänskligheten under- svenska regeringen, att det där be- verkligen behöver få överlämna svärliga inlärandet blev undangjort i ror av statare och lösa arbetare runt stundom sig åt ” (Lunds Dagbl.)
Häft.
5: 50, inb.
barnaåren.
Mäladalens stora gårdar utan att 7 kr Lindblads.
Uppsala.
Lagen föreslås träda i kraft I juli Ia den som ger en utsikt framåt och som 1925. kunde bli samlande för personer med Proposition har framlämnats med en i det hela liberal åskådning.
förslag att 1923 års lag angående Det är ju icke blott så, att förnär- kvinnas behörighet att inneha stats- varande snart sagt överallt i Europa Internationella klubben Svart på vitt om kort inkalla en avrustningskonfe- medlemmar att Internationella kvinnorådet -- I. mande representanterna till en turist- tons auditorium, na och yrkes- nist stiska par- av va.
Den förtrollade.
april
