# ID: svediakorp-per3225
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,042
# sentences: 507
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tldevarvet N:r 11 Ledande artikel Ett efterspel, döda.
De Den etiska hjärtepunkten i befolk- av doktor Ada Nilsson ningsfrågan Den förvandlade penningen, några reflexioner med anledning av lösdri- varlagen och Socialstyrelsen av Hilda Sachs.
Befolkningsfrågan av borgmästare Carl Lindhagen.
O. F. Hedström.
Några minnesord av E.
H.
Kvinnlig medborgarbildning, di- skussionsinlägg av Malin Holmström- lngers och Honorine Hermelin.
Kvinnorna i förvärvsarbetet, bok- anmälan av E.
H.
Doktor O. F. Hedström.
In memo- riam.
Kvinnorna och nykterhetsfrågan av Ebba Holgersson.
Hymn till skönheten av A. B-a.
Svart på vitt m. m.
Till Tidevarvets Redaktion.
Säkert har prospektet från Kvinn- liga Medbogarskolan vid Fogelstad ingivit många förväntningar bland al- la som förstå den betydelse skolan h a n komma an få.
Emellertid är ti- den för ansökningar mycket knapp, varför det vore önskligt, om den ut- sträcktes till den 28 mars t. ex. Lika- så synes åldern 20 år vara rätt hög.
Skulle man inte våga ifrågasät- ta åtminstone för detta första år och som u t försök samma ålder som utgör villkor för medlemskap i Fris.
Kvinnors Riksförbund, 1 8 år?
Det kan v a n svårare för en tjuguåring i n för en adertonåring att få tid till DEN ETISKA HJÄRTPUNKTEN I BEFOLKNINGSFRÅGAN Hymn till skönheten - Några vägledningsböcker genom den sexuella erfarenhetens rike Av A D A N I L S S O N mal.
Den gröne, men han var verkli- gen grön.
Nollan, m sådan där, som Handledningen hade med förvånar i varje intelligent sällskap.
frejdigt mod angripit de sexuella pro- Men där måste ju finnas någon blemen.
Ur biologiska och sociala tjänstvillig, någon som vill lyssna.
fakta komma de fram till etiska eller Och så Biggan.
Att hon tolererades moraliska konsekvenser såsom rätte- i ett konstnärsgäng förefaller egen- snöre for vårt sexuella handlande och domligt.
Visserligen hade den Ram- vägledning f a r ungdomens sexuella le en gång sagt, an hon var trevlig undervisning och fostran.
De hade att se Pa.
Men sen dess M e många däremot e j gjort något försök att väder farit över hennes ansikte.
Hon pa- in sina resultat i någon särskild hade dock två förtjänster.
Hon var livsåskådning.
De trodde kanske en rolig, och hon kunde visa oanad aning för mycket pa kunskapens be- mjukhet vid olyckor och sjukdoms- tydelse såsom motivbildande faktor i fall.
Då befanns det ändå, att också inom henne bodde das ewig Wei- och översatt till svenskan 1924.
(Man- och vår uppfattning och syn på dessa livets avgörande stunder.
nen och kvinnan.
Lindblads farlag.)
ting har i hög grad ändrats under de De förändringar, ojämförligt till bliche.
Det är ganska eget att jämföra femton år, som gått sedan den tidiga det bättre, som den nya upplagan fö- I krill var hon ej trevlig an se på.
denna bok med m annan väglednings- vår- och söndagsmorgon d å riksda- mer.
visar ingen principiell ändring Verkade rakt inte mjuk heller.
Men bok inom samma rike, nämligen den gen fattade sitt beslut i denna fråga i deras uppfattning av problemen.
så föreföllo också de tre andra helt av doktorerna Julia von Sneidern och efter en debatt, vars beklämmande Livet och erfarenheten har blott för- belåtna, sjuk var ingen.
Hon var bara Alma Sundqvist utgivna och brist på moral ännu star djupat a h befäst den.
knottrig.
Hon gjorde skäl för epite- ledning i sexuell undervisning och livligt för mitt minne.
Den engelske prästmannens bok tet Biggan, fastän hennes namn ur- uppfostran ”, vars tredje upplaga ny- De två böcker jag tillåtit mig sam- ställer upp de sexuella problemen till sprungligen ej förkortats i elakt ligen utkommit i något omarbetad manställa synas mig i hög grad bevi- diskussion i den kristna etikens be- syfte.
och utökad form.
Den första uppla- sa huru hygieniska krav, grundade på lysning.
De nödvändiga medicinska De tre männen talade ytterst tank- .. ~- gan utkom a m.
Den var en med för- biologiska f i b s.
förr.
d e r.
senare fa ' &amp; Lo- som ut m a “ Den förnämsta och viktigaste ut- Dens vägledning mottogs på sina rustningen för en lyckad och god re- håll med mycket erkännande, men in- sa genom den sexuella erfarenhetens då mer med stark opposition och mo- rike är, a n vi äga en verklig kunskap raliskt avståndstagande.
Det var om vår kropp och förstå betydel- nämligen pa den tiden som riksdagen sen av de känslor och begär, o m sta i antog den ännu gällande preventivla- samband med vår kropps byggnad. ” gen " detta monument över dumheten Så börjar första kapitlet i en bok, och hyckleriet ”, som professor Westin skriven av en engelsk teologie doktor Silfverstolpe uttrycker sig.
(Tidens Herbert Gray.
på uppdrag av den kalender.)
Och författarinnorna hade kristliga studentrörelsen och behand- vågat sig in p i kapitlet om preventiv- lande den sexuella frågan från krist- medlens berättigande i vissa fall.
lig synpunkt.
Den är utgiven 1922 Men tiden rider fort i våra dagar, sexuella sta pris belönad skrift i den tävlan, upptäckas vara ett med som 1908 utlysts med syfte att få en morals fordringar.
be- der med.
doktor Charles Gray.
trakta en skönhet.
Herbert Gray hävdar med skärpa “ Vad ser ni på henne? ” sade Big- andens herravälde över kroppen, men gan.
han drager starkt i härnad mot dem, " Del n inte ser på dig ”, replikera som endast motvilligt erkänna kropps- de den gröne.
Den gamle Iyfte w- Forts. å sid.
2.)
pekfingret.
Vilket han ej be- hövt göra.
Biggan negligerade alltid den grönes inpass.
- en fördjupad lägg till boken, författad av hans bro- med på sakkunskap grundad handledning De båda böckernas utgångspunkter i sexuell undervisning och uppfost- äro olika.
De tala en mycket olika ran till tjänst för föräldrar och lira- språk, men målet och den väg de an- e. som ville giva ungdomen vägled- visa är densamma.
ning i sexuella ting.
De båda författarinnorna till den.
* - nande Den förvandlade penningen Av H I L D A S A C H S fortsatte hon sin tanke- sade den gröne något, ~ o m verkligen kunde vara mödan värt att lyssna till.
Då I sin arbete " Kvinnan under sjut- nyckfulla godtyckliga stränghet och heterna, av ett rop från någon “ vän “ Hennes linjespel är fulländat ”, tonhundratalet ” skildra Edmond och brutalitet.
Vid sitt livs horisont, vid av sedlighet ”, som gjorde den ansva- sade han.
Jules de Goncourt även " la femme sin tankegångs gräns, sågo de stän- rig för de oordningar, som kvinnor- galante ".
De inleda med att omtala digt “ La Salpêtrière ” resa sig, denna na införde i familjerna, ja, på en bi- “ Hon är utan själ menar du.
Du att kvinnolönerna denna tid voro 10 byggnad, vars port så lätt öppnades skops befallning.
Ett dylikt piskrapp har rätt.
Gärna för mig.
Det gör à 12 sous om dagen, under det att för dem på grund av någon " bacha- var tillräckligt för att polisen plöts- konstnären ingenting.
Anden inblåser den arbetande omöjligt kunde leva nal ”, till vilken de voro oskyldiga, el- ligt utan skäl, utan anledning skulle han själv i denna sköna kontur. ” på mindre än 20 sous.
Yrken, som ler därför att någon ung man av god slå ned på dessa kvinnor och arreste- " En sån som hon gör ingen nytta ”, tycktes höra kvinnorna till, utövades familj fattat tycke för dem, ibland ra dem i massa, när de voro hemma muttrade Biggan.
“ Hon är bara själv- i stor utsträckning av män: det fanns för en bagatell, ja, för en blott och hos sig.
när de kommo från teatern ändamål. ” Ett inkonsekvent svar, damskräddare och hårfrisörer för da- bar misstanke.
Av egen erfarenhet eller från en marknadsfest alla, olikt dess logiska giverska.
mer.
ja, det gick så långt att männen eller genom sina kamraters berättel- utom dem som hade hyrvagn på må- Då höjde den gamle handen.
kursen.
Mycket tacksamma om kommittén slogo sig p i att brodera och att sy ser visste de vad det förskräckliga nad. "
“ Du skulle höra på honom nån spetsar, lakejerna i förrummen sydde hospitalet var för något. ” " Hos- En stålstick från denna tid bär gång.
Han börjar visst bli vuxen.
Är toge dessa önskemål i beaktande.
pa broderier och grenadiererna gjor- pitalet, det betydde hela det gångna namnet " Glädjeflickornas förtvivlan ” skönheten självändamål?
Se dig om!
Intresserade.
de " f i l é medan de hade vakt och ha- århundradets stränghet och disciplin: och visar hur de infångade träda Den förvandlar ju livet till en fest.
Säkerligen har det inneburit en de fickorna på sina uniformer fulla den kvinna: som fördes dit, fick sitt fram för poliskommisarien, vars se- Denna gudoms närhet skänker lycka. ” svårighet att så kort tid förflutit mel- med manschetter och “ bouffants ”, huvud rakat, och om hon återföll till kreterare sitter vid ett litet bord och Hon såg sig om.
Stämningen grep lan utsändandet av medborgarskolans som de bjödo ut åt ofifcerarna.
sitt förra levnadssätt, fick hon un- skriver.
På ett papper läsas namnen: henne.
Konstnärerna tycktes icke en- prospekt och ansökningstidens ut- Författarna fortsätta: dergå kroppsstraff.
Det hjälpte föga Julie, Barbe, Luison.
Ett par kon- samma om sin betraktan.
Många gång, varför densamma framflyttas “ Alla dessa kvinnor, som förde ett att sedernas slapphet mildrade lag- staplar släpa fram till domarbordet sikten vändes mot den sköna, och i al- fill den 25:te mars.
sedeslöst liv, som flytt undan nöden, budet: hur säker hon än kände sig kvinnor i höga koaffyrer och som la lästes ett uttryck av förväntad, av Vad beträffar åldersgränsen nedåt skilt sip från det lägre folket, vunnit genom maktens fördragsamhet, jämk- tigga om nåd.
I fonden synes en glädje.
Mest förvandlades de som kan denna ej ändras.
Den är en prin- en början till välstånd och småning- ningar och lindringar, glömde hon kärra fullpackad med kvinnor, alla sutto hos henne.
Deras tal dämpades, cipsak för skolan och har såsom så- om från det ena äventyret till det an- dock aldrig aft den stränghet, som med rakade huvuden, styras mot en deras åtbörder dämpades, alla an- dan diskuterats av och antagits av dra nått en viss höjd på lastens rang.
man lit slumra, plötsligt kunde vak- gammal byggnad, på vars vindflöjel strängde sig an verka så talangfulla, skala, en slags ställning i samhället, na.
Polisen kunde en vacker dag läses ordet " Hospital ".
Förtroenderådet.
så spirituella r i d a h lägenhet med- Tycker man sig inte i denna skild- gåvo.
Alltså: ansökningar till d.
25 mars!
hade ständigt svävande över sina hu- tvingas att visa sitt nit på grund av Forts. å sid. 6.
Biggan muttrade åter något som Ko m m i t t e r a d e. vuden polisens hotfulla hand, dess någon bok, som riktades mot myndig- för en invigd antydde, att hon gav med sig.
Biggan måtte således inte bara varit kvinna.
H a var verkligen konstnär.
A. B-n.
- - - - - an-
E l efterspel Hr Lindbergs motion om begränsning i gift kvinnas ritt att inneha Den etiska hjärtpunkten i befolkningsfrågan Svart på vitt begränsning statstjänst behandlades på lördagen Folkförbundsrådets trettiotredje lighetens krav och behandla sin kropp av andra kammaren Motionen hade möte har i Genéve öppnats under förut avslagits av första kammaren.
Chamberlains ordförandeskap som någonting som ej står i något detta icke beronde på denna kamma- Vid det första offentliga mötet stod väsentligt samband med deras andliga förmögenheter Han anser att kommares bevågenhet mot kvinnorna.
utan som första del av programmet högtidlighål ande ga dess storrs aktning för gifta kvinnor högtidlighållande av Brantings minne människans verkliga ära består däri nor in for ogifta och de gifta kvinnornas I mötet deltogo utom Chamberlain att hos henne förmäles kropp och ande nornas företräde därigenom att de för Frankrike Briand för Brasilien Mello Franco Uruguay Guani Tjeckoslovakiet de till ett harmoniskt helt kunna vägledas av sinn män.
Han kan därför i kapitlet om reglerad i andra kammaren blev utgången Tjeckoslovakiet Benesj Japan Ishii för densamma.
men v i kunna ägna debatten Italien Scialoja och för Spanien Quinones reglerad barnalstring betvivla att sexuell ten ett ögonblicks uppmärksamhet på nones de Leon För Belgien utrikesministern genomskap Mott då är rätt och vac- grund av att den kom som ett litet utrikesministern Hysmans och for Sverige ker, när i densamma ingår ett skapande efterspel till behandlingen av de utrikesministern Undén Även Venizelos pande syfte Han anser det sexuella kvinnliga statstjänarnas lönefråga Venizelos kommer till Genéve för att fö- Motionären ifråga förklarade bl.
a., företräda Grekland vid behandlingen av samlivet berättigat och gott i sig att nuvarande bestämmelser tager de frågor som beröra hans land.
självt.
även där det endast är ett uttryck brödet ur munnen på tusenden medan För England är det av vitalt in- uttryck för ömsesidig hängivenhet Han medan andra få dubbelt så mycket att tresse att Europa kommer ut ur det påpekar att ett av de vanligaste orsakerna leva av som de behöva Sedan man halva krigstillstånd vilket det faktiskt nar det gällde de kvinnliga statstjänarnas tiskt lever i och lider under samt in i till äktenskapligt skeppsbrott statstjänarnas lönefråga fastslagit a n staten lugna i verktig mening fredliga ö f rhå a l nden är en kvasiandlig uppfattning av äk e t nskapet ten som enda utgångspunkt kunde erkänna förhållande Det är en ekonomisk fråga äktenskapet rom lämnar kroppslivet ur erkänna arbetsresultatet och således ga av den allra största betydelse för räkningen Genom ett harmoniskt med nödvändighet miste betala de Englands handel och industri.
könsförhållande uppnås en djupare kvinnliga befattningshavarna lägre Isynnerhet den brittiska representanten får man nu höra att statstjänsterna representanten synes ivra för att man ger andlig gemenskap än som någonsin endast äro att betrakta som en slags tys kl^,^ ett svar på dess memorandum kan åstadkommas genom återhållsamhet försörjningsinrättning som utdelar dum som kan vara ägnat att uppmuntra het vare sig inom eller utom äktenskapet allmosor Från högerhåll uttalades uppmuntra en inträdesansökan i Nationernas äkenskapet Även am det finner männi- sympati för denna tanke fast den var nemas förbund ehuru man naturligtvis skor, som genom s. k. sublimering förmå för tidigt väckt.
Med andra ord, man naturligtvis måste överlåta åt församlingen skulle ha större framgång med att att ventuellt besluta ifråga om in- må att utan någon minskning av ömhetskänslan Beträffande den ömhetskänslan inrikta sin sexuella naturs kunna upphäva behörighetslagen om trädesbeviljandet man väntade något längre begärda befrielsen från sanktioner naturs krafter på andra syften och omvandla Det hela är intet att förvåna sig torde Tyskland dock erhålla ett avvisande vandla sin fysiska energi i rent psykisk över.
det gick endast i tidens reaktionära avvisande svar psykisk aktivitet.
är det ett misstag säger reaktionära anda V i måste dock beklaga Med störsts intresse avvaktas be- ger han att tro att det som är möjligt bek a l ga att en av andra kammarens kvinnliga handlingen av Genéveprotokollet möjligt för någon med nödvändighet är liga ledamöter.
som visserliten ej de- lade motionärens mening, likväl ansåg Rikspresident Eberts frånfälle nödvändiggör möjligt för alla det lämpligt undvika att anställa nödvändiggör nytt presidental Huru- Jag tror att författaren i detta sitt kvinnor på vissa chefsplatser Fru Östlund blev emellertid den dant blir väl dess utgång Skall det resonemang träffar vad han själv kal- tyska folket genom att välja en lar den etiska hjärtpunkten i be- som gjorde sig till tolk för den meningen meningen som i korthet kan uttryckas s &amp; publikan uttala sig för republiken folkningsfrågan En oreglerad barnalstring I att giftermål är en privatsak för och dess fredliga utrikespolitik eller barnalstring är för honom en trefaldig anförtro posten till en man, vilken orättfärdighet kvinnor lika väl som för män Grymhet mot kvinnan en påvlig encyklika uppmanats Staten tillkommer att skaffa sig skall bana väg för monarkien och nan.
grymhet mot barnen och orätt sätta sig in i befolkningsfrågan för att lämpliga befattningshavare motståndspolitiken Rikspresident Ebert fick m praktfull mot samhället.
Men svårigheten ligger under bikten kunna Iämna råd och full begravning Folkets hänförda in- ger däri hur regleringen skall åstadkommas upplysningar och att råden e j med tresse samlade sig på ett uppseendeväckande kommas Kristendomens stora kyrkor ha nödvändighet inskräkts till absolut väckande sätt kring den utvecklade Som.
väntat var blev regeringens ståten h e t e r det i en tid- svarat genom återhållsamhet icke eller högst osäkra preventivmedlet förslag om s. k. borgerlig begravning tidning Men de preventivmedlet samliv under,, Till ställföreträdande rikspresident genom något annat medel föremål för diskussion inom riksdagens riksdagens bägge kamrar Förslaget blev är av riksdagen förordnad f.
d.
Ut- yttersta tidernas nod h u tvingat riksfria tiden Men gång på gång stöter man dock kyrkans folk att ta upp problemet emellertid slutligen bifallet.
Nar den rikesminister Simons på den av staten och kyrkan förut döda skriftligen forordnat om bor- D:r Watter Simons en av Tysklands till förnyat skärskådande gerlig begravming skall denna form Tysklands främste jurister, är född 1861 Gray är icke den enda representant auktoriserade uppfattningen såväl tillämpas och när ingen skriftlig önskan var den siste kejserlige rikskanslerns prins Max av Baden juridiske rådgivare för den engelska kyrkan som bestämt bland läkare som patienter önskan därom färeligger överflyttas avgörandet avgörandet på de närmaste anhörig^, vare blev senare utrikesminister och uttala sig för en reglering av barn- Men frågan tvingar sig överallt Rätten att bestämma om en kyrkas hade att såsom sådan föra de tyska barnalstringen äver genom andra medel fram till diskussion och åsikterna brytas disponerande vid borgerlig begravning fredsunderhandlingarna i Versailles än abstinens Jag behöver blott nämna tas mot varandra Si t. ex. i Danmark begravning överlåtes åt de kyrkliga myndigheterna Från 1922 är han president i Tysklands na Dean Inge och biskopen av Birmingham pågår ett livligt meningsutbyte härom myndigheterna Detta riksdagsbeslut går nu lands högsta domstol, riksrätten i Birmingham m. fl.
förut här i Tidevarvet I Dansk Ugeskrift for Læger Knappast t i l l kyrkomötet för att erhålla giltig Leipzig Knappast någon läkare ställer sig där längre Dr Simons är demokraternas kan- vet omnämnds.
Inför Europas hotande överbefolkning re på den gamla och av kyrkorna nu- Det har ofta och med rätta blivit kantidat till presidentvalet.
I ett brev anfört att vördnaden inför döden är till flertalet övriga partier vädjar ning och minskade emigrationsmöjligheter mera alltmera frångångna ståndpunkten alltför ringa i de protestantiska länderna vädjar det demokratiska partiet om sam- ligheter har den katolska kyrkan sa,,, " " * me " man @ vilja begränsa läkar- derna Och vördnaden inför döden verkan för att undvika att valet blir är förunderligt ringa Det gäller både beronde av en slump och den sålunda visserligen tillåtit sexuellt samliv nas rådgivande verksamhet till de fall de den enkilda och de många då valde rikspresidenten icke får det utan skapande syfte på de tider som där siukdomsanledning finnes till enskilda företrädda av det offentliga nödiga anseendet i in- och utlandet.
ansetts riskfria också börjat barnbegränsning Andra åter hävda, offentliga livet Det tages så liten Det är nödvändigt att en så stor ma- dera sin åsikt Från tillförlitligt håll att läkarna ej komma ifrån den sociala kerna =- - genom De döda abstinens militära det - " ' ' ' rikat -, .&amp;.
- hänsyn till den förgänglighetens hörde jag i Rom för några månader sociala sidan av saken och hellre än stämpel som likväl otrånkomligt vilar utan statskyrklig ritual Men den sedan att det katolska prästerskapet att mer eller mindre vederhäftiga " by- vilar över det timliga.
och att en efter kommer i verkligheten att förefalla byråer öppnas böra de taga saken i en sänkes i graven gör icke döden till som ett utslag av gammal fördom Ty sin hind.
Förhållandet är nämligen verklighet.
förrän lotten faller på oss är det icke ävenledes bristande vördnad joritet.
som möjligt av tyska folket det att en dansk läkare öppnat en själva De dödas egendom delas och nad mot döden att överlåta åt de dödliga besittes till dess arvtagarna i sin tur liga att dömma över om den vars förenar sig om en man som när fait rådfrågningsbyrå i Köpenhamn vilket bli d e som skola ärvas och snart jodiska hand brustit är värdig att på Weimarförfattningens grund och ket tycks delvis åtminstone gett anledning få en minnesfest inom kyrkans murar utöver de politiska partiernas gränser ledning till diskussionen glömmes dens vilja som död är Enligt gammal tradition inom statskyrkan murar Man gör sig alltjämt på 1920 för med sig allmänt anseede och for- Man må tvista om av vem var och statskyrkan har hittills var och en skolat talet skyldig till den genom århundraden troende till det höga ämbetet Högerparienas kandidat är dr hur de nödvändiga upplysningarna jordas enligt statskyrkans ritual, oberoende den skedda förväxlingen mellan religion oberoende av om den döda i livet varit religion och statskyrka Gångna släktens Jarres Tyska folkpartiets styrelse böra lämnas.
Ett är säkert Problemet m anhängare av kyrkan eller icke tens tro och gångna slätens försök har utan debatt gillat denna kandidatur met måste genomdiskuteras ända in i trots att Genom det nu fattade riksdagskeslutet att i bild omforma denna tro har skapat tur Simons menas h a dess hjärtpunkt Det blir till sist var k i r sdagsb u esl et skulle uppslaget vara givet till pat våra kyrkor Det är sant hans fosterlandskärlek förklarar höjd Det ligger dack något oegentligt i över allt tvivel - " för litet av de ty.
människas samvetssak att bedöma sitt den enskildes rätt att själv bestämma om den form under vilken hans stoft ordet statskyrka en kyrka eller en ska tänkesätten och malm ".
speciella fall, men den nödvändiga av rikspresident är utsatt till upplysningen och rädgivningen måste skall sänkas i jorden Man kan inte religion som staten genom lagens påbud annat an förvåna sig över.
att så inte bud föreskriver sina medborgare Något söndagen den 29 mars och en eventuell tuell andra valomgång till söndagen från sakkunnigt håll stå de spörjande skett förut Visserligen kan det vara got sådant kan aldrig bli annant än ett spörjande till buds likgiftigt för den som lämnat det jordiska yttre påbud En inre helgd kan inte den 26 april dirka, hur de dödliga förfara med framkallar av lagar Och våra tempel stoftet men det är dock en bristande pel måste vara öppna för dödens vördnad mol döden den orubblige helgd likaväl som för livets och allsmäktige.
att en mänsklig institution Så debatterades de dödas jordafärd som m statskyrka får utöva inom riksdagen Så kommer den att institution ett t dylikt tvång debatteras av kyrkomötet.
Och Bestämmelsen am, att de kyrkliga alltjämt skola människorna gå sin myndigheterna skola äga rätt att be- tunga och oftest bittra väg genom livet stämma om kyrkorna få användas vid vet för att kanske sedan få sina gravar borgerlig begravning eller icke.
är säkerligen var smyckade med blommor Men säkerligen tillkommen för att bereda det som varit deras livs innersta tro möjlighet till jordfästning i kyrka skall leva och verka genom tiderna - - Valet även även Ada - Nilsson
Plats har begärts för följande så hantverkare, folkskollärare affärs- “ Kvinnlig medborgarutbildning efter en ny plan. “ män tjänstemän, verkmästare, arbe- tare o. s. v. Bland flickorna kunde urskiljas småbrukare och storbonde- döttrar av konservativ läggning, soci- Under denna rubrik innehållet nr eller annat skäl alldeles speciellt in alistdöttrar flickor, o. s. tjänsteflickor, v. Och kamtatskapet 8-klass- R av Tidevarvet dels ett tillkännagi- riktade på samhällsarbete av ett eller v a d e om en planerad medborgar- annat slag.
Det är svårt nog i folk- skola å Fogelstad dels en uppsats högskolorna att väcka detta sinne, mellan dessa element som olika var också ej sällan vän- skatter - ja, orka vi med högre än vi ha?
Den knuten är icke lätt att lösa Den gordiska löstes med ett svärd, måhända kan denna lösas, om svärden smides till plogbilar.
Om fred stor enigheten än är i sak, be- och samförstånd blir rådande mellan höva nog detaljerna i denna fråga folken, kanske några av de miljoner, ligen beroende på fördom mot folk- dryftas.
Några originella uppslag i som den manliga värnplikten kostar, högskolan, men säkert allra mest av den av fru Hult öppnade diskussio- kunna komma framtidens husmoders- brist på medel.
(Planerade kortare nen sitter inte undertecknad inne med, skolor till del.
Vi måste nämligen kurser i sommar för fabriksarbeter- jag skulle vilja bemöta fru Hult räkna med, att flertalet flickor icke skor, fruktar man, måste inställas på i ett par punkter och f.
ö. instämma.
kunna bekosta kursen själva Inte Yrkesundervisningen i hemgöromål heller böra dessa skolor åläggas att grund av oron på arbetsmarknaden.)
obligatorisk för rätt till ingåen- betala sig själva genom spisande gäs- Och här kommer jag till den sida av göres de av äktenskap men kan uppskjutas ter, även om de skulle kunna ordnas saken som förefaller mig allra vik- till dess en kvinna ämnar ingå äkten- s i i större städer, då förfelas målet: Det är mig icke bekant, hur skap, anser fru Hult.
Säkerligen bör de ungas fostran till husmödrar.
stort kapital Fogelstad-medborgarsko- den bliva obligatorisk men icke en- ast för dem av kvinnorna, som äm- Jemand.
lan har till sitt förfogande Men då na ingå äktenskap, utan för alla.
Det det i prospektet läses, att stipende är icke allenast för att laga mat åt utdelas ända upp till 200 kronor en man och för att sköta hans hem, (statsstipendierna belöpa sig till högst som en kvinna behöver utbildning.
Hon behöver lika väl kunna konsten 30 kr.
per månad), framställer sig för att laga ordentlig mat åt sig själv.
besökt den tanken: hur mycket bättre Och hon behöver få grundligt inprän- hade det ej varit, om hela avkatnin- at, att det är lika nödvändigt att en gen av detta kapital hade kunnat ut kvinna får ordentlig mat.
som att en delas til Istipendier!
Man hade en man får d e t.
- Inte minst för kvin- last behövt förlägga denna medbor- nornas egen skull bör därför obliga- garskola såsom kvinnlig folkhögsko- knytes bland dem Hus fru-yrket med mera ingående redogörelse för kanske är det en omöjlighet i fort- skapsband som vara för livet.
En vad denna medborgarskola åsyftar sättningsskolorna.
Det är därför Programmet och målet för skolan, så- mycket välbetänkt, att åldersgränser kategori, nämligen fabriksarbeter- dant det angives i annonsen, är det för inträde i Fogelstadskolan satts eller f ö r e k o m m e r H u r renaste kvinnor folkhögskoleprogram för så relativt högt.
skorna, saknas Lättare är det att man kan tänka sig, sådant draga ” förbindelse- och bildningslin- och platser i vår jen ” från hemmet och till samhället, landsbygd söker förverkliga det, för åtminstone för de kvinnliga eleverna så vitt krafter förmåga och andra I samma gamla redogörelse för den omständigheter det tillåter Och det- kvinnliga folkhögskolan är 1873 med- ta medgives också i artikeln om sko- delas, hur man där undervisade i häl- Ian.
Men, menar man, ” det kräves solära (ett ämne, tämligen okänt vid nu m annorlunda lagd orientering av de flesta flickskolor så sent som i medborgarbildning, in den som fram- början av 1900-talet).
Och även den gick av behoven vid folkhögskolans ” hemlära ” som numera tar ett myc- tidigare genombrott på 60- och 70-ta- ket stort rum på den kvinnliga folk len.
Och framför allt behöver här högskolans dagorddning och som in dragas direkta förbindelse och bild- nefattar undervisning i födoämnes ningslinjer, e j blott mellan ” ute ” - ar- och näringslära, barnavård, hygien betet a h samhället, utan framför allt sjukvård, barnuppfostran, hemmets mellan hemmet och samhället ”.
etik o. s. v., hade sin begynnelse på Skulls den, som nästan hela sitt liv denna sommarkurs för 52 år sedan arbetat i folkhögskolan känna någon Låt oss folkhöskolemänniskor är avundsjuka mot denna nya folkhög- ligt och uppriktigt erkänna, att det skola som heter medborgarskola, så finns m och annan folkhögskola, son är det enbart vid tanken på de ut- urspårat och förlorat målet ur sikte märkta lärarkrafter, som komma att som givit efter för spöket ” tidsandan ” stå den till buds För övrigt endast för a n få flera elever, som blivit ett varmt lycka till.
Men det är omöj- handarbets- och vävskola eller hus ligt an icke opponera sig mot den fö- hållsskola eller dålig realskola med reställningen som kommer fram i Ti- bibehållande a v fodlkhögskolans namn.
devarvet an denna skola skulle vara Det är bedrövligt, men man får väl e n nytt företag efter nya linjer.
Ic- trösta sig med, att det finns dåliga ke så an förstå att icke den kvinn- skolor av andra slag också Och vi liga folkhögskolan under det 50-tal folkhögskolefolk ha alltför litet agi- terat för folkhögskolans idé och ar- betssätt, så att denna skola obemärkt ofta i tiotals år prövat och begagnat de undervisningsmetoder, som nu Man arbetar ju nu under helt andra kallas moderna och som man, tycks förutsättningar.
I redogörelsen för det, förgäves försöker få in i den me- man årligen på död för länge sedan en kvinnlig folkhögskolekurs år 1873 omtalas det exempelvis, att undervis- ningen i räkning varit betydligt för- svårad därigenom att ” för flera ele- ver var räknekonsten m fullkomlig nyhet Men samma år förekom det, att hem Ola Andersson, den sederme- ra så bekante ledaren av det gamla lantmannapartiet en av de bönder som gjorde mest för att få dessa medborgarskolor i ping, för de kvinnliga eleverna framställde ” de allmänna dragen av kommunalväsen- det och statsskicket ”.
Så gammal är kaniserade nutidsskolan.
Denna för- klaring innebär intet överskattande av de personer som verkat och verka inom folkhögskolan.
Vi äro tyvärr av ett ganska alldagligt Slag.
och det är kanske mycket förklarligt, att stör- re begåvningar ej ha lust att begrava sig i landsorten Det är i alla fall mycket mänskligt att söka sig ett ar- betsfält, där man känner att ens kraf- ter bli fullt ut använda.
Till sist några helt praktiska an- märkningar.
Det är för det första icke riktigt, son det i artikeln men tidigast: torisk kurs i matlagning och hemsyss- vid t, ex. 17 års ålder Väl kan in- vändas, att flickorna äro för unga, att det som bjudes trugas på dem, in- nan aptiten väckts, men det torde av nånga skäl icke gå an förlägga en d ylik kurs till en senare ålder.
Hur ång tid som kan ägnas häråt får väl len finansiella ställningen avgöra när frågan kommer på allvar upp.
Och med tanke på finanserna få vi nog stryka sjukvårdskursen.
Är len inte också ganska överflödig?
Den blir för kort för att ge någon gentlig valuta Dessutom anställa allt flera kommuner församlingssyst- och dessa stå ju till tjänst med åd och hjälp för de olika sjukdoms- fallen Ett första förband, första så enkel hade saken varit Mer hjälpen vid olycksfall kunde flickor- då hade ” medborgarskolan ” måst he- na få lära under husmoderskursen el ta folkhögskola låt vara att in- er under kursen i barnavård, vilken vändningar kunna göras mot detta mycket alla kvinnor.
väl kan Barnavård göras obligatorisk är uppfost- för hävdvunna namn.
Och om medbor- ” ande och god för den hjärtats bild garskolan i Fogelstad följer sitt pro- ning, som är värderik och oumbärlig gram är den i alla fall en folkhög- såväl som huvudets skola ” Den saken kan man inte slå Men hur skola dessa kurser ordnas itu ”, som man säger i Skåne så medel att till det dem kan bli under möjligt den nu att levande erhålla Folkhögskolan Hvilan i mars 1925 generationens tid?
Kommunerna äro Malin Holmström-Ingers flerstädes skattetyngda över hövan Landstingen pålägga drygare skatter år fer år.
Väghållningsdistrikten be- höva högre skatter till förbättring av Den rubrik, som Fru Ingers citerat våra landsvägar Och våra krono- ekurs å en eller två redan befintliga folkhögskolor, t. ex. i närheten av Stockholm då ju samma lärarkraf- ter kunnat påräknas Villkoren för erhållande av statsbidrag hade icke kunnat lägga hinder i vägen för der speciella inriktning man önskar giva skolan, ty det står varje folkhögskola fritt att lägga huvudvikten vid der ena eller andra ämnesgruppen An slag och stipendier av staten erhåller mat nämligen så snart en s. k. hu- vudkurs manlig eller kvinnlig pågående i minst 21 veckor, förefin- nes.
- - rar - från Tidevarvets innehållsförteck- uppfattningen inom folkhögskolan, ” Kvinnlig mcdborgarbildning " uppgi- att denna skola skall vara i verklig ves, att endast sommarkurserna vid i medborgarskolans prospekt eller i mening en medborgarskola även för våra folkkhögskolor i regeln skulle tidningens orienterande artikel ” kvinn- skilde och det allmänna samman, kan kvinnorna.
Och år för år har den vara tillgängliga för kvinnliga elever lig medborgarbildning ”, är givetvis väcka m önskan att m tid få draga undervisning, som på olika sätt syf- Nära hälften av folkhögskolorna el- vansklig.
Det är ju heller icke för att andan och under rp och arbete göra bärare av en ny undervisnings- något för sin utbildning i det för oss tar att draga ” förbindelse och bild- ler 23, stå öppna för kvinnliga elever plan.
vara som skolan kommit till.
alla ofrånkomliga yrket: människa- ningslinjer emellan hemmet och sam- under 5-7 månaders vinterkurs (som Prospektet anger dess mål, då det medborgare.
Det är en sådan önskan, hället ” tagit allt större plats pa ache- oftast samskolor), och så har varit säger ” att skolan vill ge sitt bidrag särskilt för kvinnornas del.
som sko- mat.
I samhällslära, stats- och kom- det normala förhållandet under de (kursiverat här!)
i arbetet för a n bak- lan vill tillgodose.
munalkunskap och aIlt övrigt, som sista 15-20 åren.
Men även före vårt medborgarskap måtte stå I hänvisandet till indvidualiserin- förekommer i Fogelstadprogrammet denna tid funnos vinterkurser för undervisas, såvitt jag vet, vid alla kvinnor.
” Skolan måste arbeta ge- vet så klart, a n något missförstånd ej gers ’ förslag att skolans ” kapital ” folkhögskolor, Och åt de ” medbor- nom att samla människor från olika behöver uppstå, att den är redd som skulle förvandlas till stipendier för led i ett redan pågående arbete redan befintliga folkhögskolor Sko- garämnen ”, särskilt framhävas i arbetsfält och livsområden, från ett Men den bär ett nytt namn, lan äger intet annat kapital in intres- Fogelstadskolans program, skulle all- landsbygd och städer, till gemensam- set för dess ovan skisserade mänt givas mycket större plats vid ma studier och ömsesidigt utbyte ”.
Så borgarskola Och detta att där finns många likheter med trots folkhögsko- sak.
Detta intresse har givit den folkhögskolordna om man kunde för- lyder inledningen till prospekt för Ian och trots medvetandet att det re- kvinnliga medborgarskolan och just må både och kvinnliga ele- Fogelstadskolan Detta är redan för- dan finns folkhögskolor, som äro med- len, hemvist på jorden Och samma intresse från skilda hall har ställt till ver att intressera sig mera därför verkligat vid flera av folkhögskolor- borgarskolor.
dess disposition ett antal stipendiet Men det är tyvärr så, att medborgar- na.
Från den skola, där jag arbetar, klart ange sko- Samtidigt har av växlande storlek andan och medborgarintressena först kan således från sommarkursen 1924 man velat komma bort från den I vårt land kan aldrig ligga ett fel i ganska sent vakna hos både män och antecknas som elevfäder, visserligen oegentlighet, som ligger i namnet folk- att medborgarskolorna äro för många kvinnor, såvida de icke äro av ett huvudsakligen lantbrukare, men ock- högskola, då ju folk i samband Allt hänger ju pa om det finns vägar högskola ej betecknar folket tvärs lär intresse kan möta intresse, vaket igenom, och då en högskola ej är vad eller slumrande, så att de e j förtvina som åsyftas.
var för sig.
Att aIIt flera vägar brytas Det är den härliga frihet till indi- upp kan väl endast betyda ökade möj- vidualisering som ännu finns inom ligheter till sådant möte - på alla folkhögskolan och just där föranlett vägar ständiga nyskapelser, som kan sägas Honorine Hermelin.
ha tagit sig ännu ett uttryck Denna gång i m kvinnlig medborgarskola med stark ämneskoncentration och jämförelsevis högt åldersminimum för inträde.
Den naturliga mognaden och - - om självständiga och ansvarsfyllda män- gen inom folkhögskoletypen ligger med manliga Men namnet vill med - -
Kvinnorna i förvärvsarbetet.
Doktor O. F. Hedström.
sitt arbets- kunna vara tacksamma att mer utförliga exposé In memoriam.
Uppgifter angående olika ar- som isynnerhet skola välja betsområden för kvinnor sam- lade och utgivna av Svenska Kvinnors Medborgarförbund.
område denna kunna Den blide gamle vännen och lära- kvinnoarbetets olika möjlighe- ren med det vita håret, den klara blicken, de kloka orden ter i vårt land kommit till stånd.
häftat 2:75.
Boken omfattar inte mindre in u t med det stilla, goda leendet, han är Då förra våren den stora utställ- 80-tal yrken, där kvinnor äro verk- icke mer.
Bland deras led, som troget ningen “ Vad skall jag bli?
", anordnad samma, såsom inom hantverk och och tåligt strävat för ideella framtids- av Svenska Kvinnors Medborgare- industri, barnavård, husligt arbete af- mål var hans plats, där var han älskad förbund, slog upp sina portar, greps färs- och kontorsverksamhet, och vördad och där blev vid hans besökaren av beundran och vördnad visning, hälso- och sjukvård, lant- inför det jättearbete som nedlagts på bruk, statens verk m. m.
Samtidigt bortgång en tomhet som icke av nå- de vackert präntade tabeller, som som den vill utgöra m vederhäftig gon fylles.
Män sådana som han da- täckte väggarna från golv till tak och vägledning for de unga flickorna, som nas icke många i nuvarande tider.
som innehöllo uppgifter rörande en stå inför valet av levnadsbana, samt Vid den vackert gripande högtid- stor mängd arbetsområden för kvin- för deras lärare och lärarinnor, vän- ligheten då dr H s kista överlämna- der den sig även till inom olika yrken nor.
des till förgängelsen, höll kyrkoherde Föreliggande arbete har tillkommit, arbetande kvinnor, som önska en över- säges det i företalet, i första rummet sikt över förhållandena inom sina egna Källander ett anförande fyllt av dju- pa tankar och varm förståelse och för att tillvarataga och göra tillgäng- och andra kvinnors yrken.
ligt för en större allmänhet det rika P i ett klart och åskådligt sätt fin- avslöt detsamma med några uttalan- material av uppgifter och siffror, nes angivet fordringar, utbildnings- den som gjorts av vänner och lär- som samlats och utarbetats för denna tid och kostnad härför, löne- och jungar: utställning.
Materialet har in vidare pensionsförmåner (där sådana före- “ Jag såg upp till honom som till en reviderats och kompletterats.
Utgi- komma) samt tillgång på arbete inom varne finna det dock ännu ej så full- just det facket, så som läget f, n. är faderlig vän med större erfarenhet Norstedt &amp; Söners förlag.
Pris framburna över under- ständigt som de önska.
Men både Boken kommer säkert att bli till myc- och vishet, men som framförallt lyste allmänheten och de unga kvinnorna ket gagn.
E.
H. upp samvaron genom sitt hjärtas god- internationell - i befolkningsfrågan är syftet med borgmästare Lindhagens vidsynta mo- tion, vars motivering till större delen finnes återgiven under strecket i da- gens nummer.
Motionären hemställer, att riksdagen geringen, 1) att en bland de mindre bemedlade befolk- het, sin fördomsfria syn, sin tole- ningslagren, om vilket ansvar föräld- rans.
Sällan har jag sett en åldring, rar hava inför individen, familjen, begynnande uppmärk- därvid bland annat måtte Lindhagen.
Befolkningsfrågan.
upp ur en osund överbefolk- ning; 3) att den svenska utrikespolitiken måtte i det internationella samarbetet framföra befolkningsfrågans betydel- se samt mana till en samverkan för att på dagordningen uppföra bemö- danden till en rimlig och rättvis av- Olika rasers skiIda alstringsförmå- p river ock upp kampen för livet.
Slaverna anses i stort prestera den största nativiteten men också den Fransmännen största dödligheten.
Det skall aldrig förnekas, att da- existensen och uppvaknanden med gens små omsorger måste ligga den förskräckelse Inget fredsrike och uppvisa i hemlandet den minsta men levande generationen närmast.
Män- allra minst det tusenåriga kan för- niskan lever emellertid icke allenast väntas, så länge befolkningsfrågan av bröd.
Det behöves även någon överlämnas åt blinda ödens spel.
Man ryggrad i de dagliga bestyren och nå- har så mycket större anledning att befara det värsta, som faran är så li- gon vägledande utsikt bortom dem.
Det förhåller sig dock i vår värld tet uppmärksammad, att tvärtom in- så att alla verkliga viktiga staterna en tillväxt av befolknin- vilkas lösning är av fundamental be- gen hitintills ansetts vara ett synner- tydelse för individ och samhälle, un- ligt önskemål.
danskjutas.
De anses framförallt ic- ke förtjäna någon uppmärksamhet Anledningarna därtill äro många- från statsmakten.
Denna senare ryg- handa.
Främst har i följd av upp gar gärna tillbaka eller rent av för- fattningen om den brutala maktens hånar djupplöjningen.
Med så myc- ofrånkomlighet skapats behov av ken större iver kasta vi oss över största möjliga människomaterial för skumplöjning på de politiska ödemar- att kunna åstadkomma en massver- barnalstringen.
Japans folkökning är stor.
Hur förhållandet ställer sig i frågor, bortgångne hörde till dem, betslöshet.
rasförsämring och olyc- ren, hög luft.
Åldern brukar ju föra kanta.
För mig, som dock lärde kän- kor av många slag, som katastrofalt med sig, att man har svårt att upp- na honom sent i hans liv, kommer han 2) att stödjas ett upplysningsarbete, särskilt veckling av denramma.
Carl “ Den staten och mänskligheten att envar i som blivit sina ideal så trogen.
Att som mer än de flesta var färdig och sin mån förebygga den fattigdom, ar- tala med honom var som att andas beredd för att möta det stora obe- ville anhålla hos re- växa samhet måtte ägnas befolkningsfrå- gon och dess uppenbara sammanhang med andra aktuella spörsmål; En annan: i Canada den största konstaterade Kina och Indien känner man icke sta- tistiskt.
Denna olikhet blir en aktu- ell fråga, särskilt där raser med stri- taga nya tankar och idéer.
Icke så alltid att höra till de minnets gestal- han.
Hans sinne var alltid vaket för ter, som styrker tron på det goda i det nya, som ägde någon sannings- livet. ” halt eller gav löfte för framtiden.
Större ära än att ha efterlämnat Dock trivdes han väl bäst i de rym- ett sådant intryck kan ingen nå upp der, där filosofin och etiken härska.
till.
Det står en glans kring hans M e n nu är han borta och världen är minne, som icke skall förblekna.
fattigare på en ädel och vis man. "
E.
H. även djupare lagd litteratur finna Nationalitetsförtrycket, konkurrensen möjligheter för en spridning, som tic- om bosättningsmöjligheterna och den ker omkostnaderna.
Språkets utbred- ensidiga materialistiska behandlingen ning betyder likaledes ökade möjlig- av spörsmålen utan att lägga någon heter i den mellanfolkliga samfärd- seln.
Denna ävlan sysslar således icke alls med problemet att minska be- folkningen och icke heller med att rättvist mellan jordens länder reglera den hotande tillväxt i innevånarean- tal, som årligen äger rum.
En kapp- löpning uppstår till världen ännu för kolonisation öppna områden och om diga intressen äro sammanförda inom en stat.
Så har varit exempelvis fal- let inom Tyskland där den slaviska makten över desamma, och så snart rasen på grund av sin stora barnalst- ett gammalt eller nytt land blir någor- ring utträngt germanerna på områ- lunda befolkat, avstänger det sig i den som tidigare behärskats av de detta krig om jorden genom invand- ringsförbud.
Sålunda börjar nu Nord- senare.
Även inom ett land med homogen amerika utestänga Europa.
Den se- befolkning anses en tillväxt av be- nare världsdelen som är överbefol- folkningen vara önskvärd ur andra kad, behöver visserligen för egen del synpunkter än militära.
Bakom detta ej frukta någon översvämning av främmande raser.
kerna och organisera de tusende små kan i våldets tjänst.
Militarismen med oklara önskemål ligger på djupet en Världskriget var visserligen icke slagsmålen om vem, som skall vara andra ord har i alla länder varit den längtan att kunna göra sig gällande först vid plogen och kunna tillskansa främsta förespråkaren av en ymnig mera inom den stora världen på dess helt och hållet men dock till en myc- barnalstring.
Varje rikes makt och tävlingsbanor.
I vår tid reser sig dock k e t stor del, kanske &amp; största, ett sig nigra fördelar.
För ett sådant småsysslande myn- säkerhet har vilat på dess antal bajo- framförallt ett behov av masstillgång utslag a v denna kamp om jorden för tades en gång det bekanta ordet: ef- netter, och denna föreställning är syn- på arbetare för industrier som skola att fina utrymme för en växande be- ter oss syndafloden.
De oavlåtliga nerligen levande även i nutidens och tävla på världsmarknaden.
I följd folkning.
Denna katastrof ledde till försyndelserna mot eviga lagar och särskilt de europeiska folkens genom- av den hårda konkurrensen framstår insikt om nyttan av en fredlig sam- den fasta föresatsen att blunda för snittliga föreställningar.
Det är ur såsom en nödvändighet, att tillström- verkan för att undvika dylika åder- Folkförbundet kom till dem ha gjort, att milstolparna i denna synpunkt, som i Frankrike pre- ningen blir så stor, att den kan ned- låtningar.
stånd, och dess sista livsyttring har mänsklighetens utveckling äro mar- mieras familjer med många barn så- pressa arbetsprisen.
kerade av katastrofer.
som ett uttryck för oron över den För den andliga kulturen kan en blivit ett förslag att till en En sådan försummad realitet, som tyska befolkningens mängd och för- stor befolkningsstock också hava sin förbjuda krig och att med maktmedel reser sig över de flesta nutidens so- måga således att stampa fram flera betydelse.
Större resurser kunna till- upprätthålla detta beslut.
Däremot ciala missförhållanden, är befolk- soldater ur jorden.
Av dylik militär handahållas den vetenskapliga forsk- har man ännu icke lyckats, knappast ningsfrågan.
Länders och slutligen hänsyn brukade också kejsar Wil- ningen.
Genom att litteraturen blir i ens i sina tankar, ah börja planlägga hela jordens överbefolkning kan icke helm utmärkta familjer med ett stort tillfälle att räkna med en större kund- någon vänlig överenskommelse om leda till annat än fattigdom, strid för antal söner.
krets.
kunna vid sidan av romaner undanröjande av krigens orsaker.
själ i desamma bestå fortfarande.
Befolkningsfrågan är ett av de sto- ra problemen och säkerligen det stör- sta materiella, som det gäller att om- rider åtminstone nalkas.
Vårt land är litet, och för dess statskonst synes det bekvämligast att h hålla det lilla landet nere i obetydlig- het, så snart det gäller stora ideella mål.
Det är säkerligen ett fåfängt bemödande att söka intressera de svenska statsmakterna för befolk- ningsfrågan i världen såsom ett stort öde, vars annalkande stormar redan brusa omkring oss.
Emellertid börjar vår egen befolk- ningsfråga bliva så pass närgången, att landet bör hava vaknat upp ur drömmen om lyckan av en ständigt växande befolkning.
Bistra verklig- heter göra det påtagligt, att vi tvärt- om redan hava för mycket folk i lan- det.
Arbetslösheten börjar bliva kon- stant och trängseln om brödbitarna outhärdlig.
En beståndande ljusning för framtiden kan icke heller upptäc- kas.
Det mörknar i stället alltmer över vägen.
inom Under sådana förhållanden fram- står jordfrågan landet såsom en allt viktigare angelägenhet.
Det är den svenska jorden som måste först och sist taga hand om sina hemlösa barn.
Detta förhindras emellertid av vidriga politiska förhållanden.
Men även om det vore tillåtet och möjligt
T I D E V AR V E T Kvinnorna 5 och nykterhetsfrågan Med tillfredsstälelse togo säkert ka anseende och ställning.
Att Iik- många del av fru Vira Eklunds arti- väl t. ex. så få kvinnor väljas som kel i ett föregående nummer.
Redan representanter vid Iäns- och landsmö-.
det att fru E. också vänt sig ten är knappast männens fel mer än till Tidevarvet.
vars läsekrets till kvinnornas.
Den dagliga hemvården största delen väl är att finna inom gör det svårande för kvinnor än män Frisinnade Kvinnors Rikförbund, är att vara med där det avgöres så myc- anmärkningsvärt.
Värt nykterhetsin- ket.
som både direkt och indirekt blir tresse och än mer vårt förbudsintres- att betydelse just för hemmen se ha varit utsatta för så starka tvi- Emellertid, har nykterhetssaken vel, att det är inte minst härför, som nytta av ett stundtals särgående av vi med verklig glädje se en annan dess anhängare hur mycket mer kan uppfattning göra sig gällande.
Jag det då inte behövas att kvinnorna tar nämligen för givet, att fru E. vän- sluta sig samman antingen i s. k. neu- tat sig förståelse, och säkert skall den trala eller politiska organisationer, e j utebli.
om de skola komma till rätta med de Innan jag går vidare.
Skulle jag många samhällsspörsmålen!
Och v i vilja peka på ett litet ord, som just få i sin oavsiktlighet fick värde, ett ord i fru Augusta Widebecks hälsning till fröken Tamm talar i samrna nummer Ann Margaret Holmgren för ett par av Tidrvarvet som fru Eklund.
AII- veckor sedan.
Hon sände sin häls- mänadan skall väckas, kvinnorna ning gmom ” vår tidning "!
Det lilla behöva vänja sig att se samhället som ordet värmde åtminstone underteck- ett levande helt samt göra ” sin insats nads hjärta.
Tänk, om Tidevarvet i relation till samhället ”.
bleve ett mera allmänt forum för Ju vidare vi göra dessa samman- kvinnors angelägenheter Något a f - slutningar, ju bredare i sin allmänna färsföretag lär den inte bli.
men den utformning de s. k, program äro som borde och kunde vara ” vår tidning ” vi samla oss omkring.
ju bättre! '
' Ett alltjämt inte att få den belyst frän lemskap de rekommenderade kom- hållet, mycket oftare tages i anspråk fru Eklunds artikel finnes också utsuddande av partigränser är varken annat håll Skulle den ej tåla det?
mittéerna utesluter givetvis ej detta.
av kvinnor även utanför mdarbetar- många sådana där oavsiktliga ord, tänkbart eller i många fall önskvärt, Ja, då äro vi själva dömnda.
I den- Men när det vädjades och ibland fort- nas led men med någonting på hjär- som jurt härigenom få sin styrka.
lika litet när det gäller kvinnor som na fråga gäller det ju ingalunda att farande vädjar till de nykterhetsvän- tat.
Det man hittills helt kategoriskt Hur många mer eller mindre för- män.
bara som fru Eklund säger men liga (så småningom har ordet för- kallat isolering hos såväl F. K.
R. smädliga funderingar över det berät- Men partiangelägenheter miste bli väl knappast menar: ” hålla på tills budsvänliga kommit till) frisinnade som Tidevarvet skulle då måhända tigade i kvinnosammanslutningar s a m h ä l l s k r a v.
Nu säger någon, att ett förbudet uppnått ”.
Det är folknyk- kvinnorna att sammansluta sig och försvinna, just att orsaken är ta vi inte?
Fru E. säger: ” Just där- parti väl ej begär reformer annat än i terhet som skall uppnås och den tor- bilda ännu ett frisinnat kvinnoför- att söka utanför, ej inom vare sig för att deras egna idéer skola kunna samhällets namn, men härifrån och de Gudi klagat - ligga Iångt på bund utan att med ett ord beakta det förbund eller tidning.
Vilket inga- komma till uttryck och deras egen till samhällets hela samhällets andra sidan förbudet.
Och antag - som funnits sedan tio år tillbaka och lunda är detsamma som att inte bida- miljö stärkas och växa till en välsig- gagn är steget långt.
Vägen till fana- för oss förhudskvinnor kan det va- som renaste åren genomgått en dera kunna ha sina svaga punkter.
nelsebringande makt.
måste kvinnor- tism är kanske kortare.
än man tror, ra hälsosamt med ett sådant antagan- s o m kraftig omorganisation i De fririnnade kvinnornas så många na sins emellan sammansluta sig ”.
och man får ännu lättare att i utom- d e att vi nådde folknykterhet utan akt och mening att samla kvinnorna gånger gjorda avståndstagande från Detta måtte väl vara riktig både känt stående se motståndare, samtidigt som förbud!
Skulle det gräma oss?
Inga- och ena åtminstone dem, då förefaller allt vad isolering heter har konse- u h tänkt.
man undandrar sin egen sak allsidig lunda.
För min personlig del är detta minst sagt egendomligt och rö- kvent givit sig till känna reagens Det är på den vägen det kvallitativa behandling och härigenom avskär jag likväl fullt Övertygad.
att både v i jer ett visit tvivel om att nykterhets- mot all partisplittring både r a d män och e j blott kvantitativa tillskottet ge- förbindelse med människor.
som vore och andra falk måste tillgripa en så- frågan skulle kunna ens av de frisin- och kvinnor beträffar.
och det känns nom kvinnorna blir möjligt.
Aldrig ytterst värdefullt att vinna.
Det är i dan åtgärd som förbundet, och allt or- nade kvinnorna omfattar med ett le- därför så mycket smärtsammare, när kan det framhållas nog att den kvinn- denna belysning, som t. ex. den d a n d e om tvång eller frihet i förhål- vande intresse.
man frän håll, där man kunnat vän- liga synpunkten k a l l komplettera och maj 1923 får sin stora frågetecken.
lande till förbud är egentligen ovär- Har denna uppfattning korrige- ta annat, klandrats för det som hela härigenom utöka den manliga.
Här Man har onekligen rätt att efter ett digt.
rats (och att så är, bevisar ju artikeln tiden varit rak motsats till vårt tän- ha vi en god del av kvinnosakens par års föreningsarbete, tidningspole- Men ju mera den kvinnliga u p p " Eftertruppen ” med adress även till kande och handlande.
mik, valstrider och - valresultat spör- fattningen- får göra sig gällande, att Frisinnade kvinnor), så skall detta egentliga ” raison d ’ etre ”.
Låt oss gärna f ä nykterhetskomit- Det förefaller likväl underlig.
att j a: Ha vi fått flera nykterhetsvänner.
den enskildes liv och lycka måste med glädje noteras.
téer för kvinnor.
där detta är det en- just nykterhetsfrågan här egent- eller ha de som redan fanns blivit me- skyddas vore det så mot själva Skulle jag våga en sammanfattning da, som förmår samla kvinnorna eller ligen förbudsfrågan skulle vara i ra oegennyttigt hängivna?
V i kunna staten, som är " god " just proportion av det sagda, vore det denna: Det är där andra sammanslutningar, syfte behov av ännu flera kvinnosamman- j u här gå förbi frågan om librealis- till möjligheterna f ö r de enskildas knappast nog.
att vi kvinnor med vär- slutningar.
denna sak ha dock men i sin helhet vunnit på saken.
De välfärd -, ju lättare skall det bli att me omfatta s t o n frågor vårt sätt kvinnor och män arbetat sida vid si- frisinnade kvinnorna valde att även göra statsnyttan den ena eller andra att vädja till varandra visa vi styr- Alla Edra försäkringar erhåller Ni förmånligast genom da, långt innan t. ex. kvinnornas röst- i nykterhetsfrågan gå samman och formen oavhängig av rusdryrkshan- kan såväl vår tro på en sak som vårt rätt var på tal.
Och den som något låta övertygelse möta övertygelse, och teringen.
förtroende för varandra.
Och i för- Svenska Försäkringsbyrån - generalagent för Fylgia och känner till arbetet inom nykterhets- därvid voro nog förhudskvinnorna Säkrast komma vi fram på denna troendets jordmån växa frågorna och N, 6222. organisationerna vet att just inom inte minst övertygade om det berät- väg genom att se nykterhetsfrågan i mogna!
Det vore glädjande, om var Vasagatan 6 det ha ” bröder ” och ” systrar ” bra Ii- tigade i sin uppfattning Och frukta samband med a n d r a frågor Med-tidnings spalter, som redan är fram- Ombud antagas.
få därvidlag inte rygga tillbaka för - därför - - - på - - - - Svenska Liv -- att redan nu göra det mesta möjliga hemsrörelsen räcker på långt när till, komma att förvärras genom de min- av jordfrågan så blir även en sådan Om den verka ensam, Vad som skade emigrationsmöjligheterna.
År en chimär, om befolkningen behöves är en allmän ekonomisk u p p 1869 föreslogs riksdagen.
att den då utväg fortfar att växa.
Redan jordunder- kunna våga fritt utvällande strömmen av emigran- sökningen erinrade i sitt värmlands- det påståendet, att det vill till också ter till Nordamerika borde där sam- betänkande något om denna sak.
en andlig väckelse För övrigt, var- manföras till ett folk.
Denna fram- ställning föll till intet.
Sedan har Jordkommisionen anför härom bl.
a. riksdagen är 1923 omsider framfört följande Under der förutsättning att alla, som ler i de fattigare familjerna, vilket ju på sätt och vis innebär även en eko- en önskan om emigrationsproblemets övervägande.
ehuru knappast det för närvarande önska och även kun- nomisk upprycking.
Visst är emel- lertid, att det nog blir användning f ö r målmedvetna syfte, som avsågs med samtliga nybyggen, som kunna åstad- den ämnet väckta motionen.
Denna na i och med detsamma n y i a spåren o av c h den- kommas, p i rimliga åtminstone villkor.
Det a~ nyttig erbjudas att rikdagsskrivelse lär ligga och slum- hava det stora behovet för ögonen, ra sig till döds någon byråchefs de nya stugornas fönster komma in- då vi nog gå att även i denna viktiga skrivbordslåda.
om k o n att skönjas en mängd små fråga kanske till sist icke kunna för- Då emigration och de dröjande huvuden, för vilka föräldrarnas jord- verkliga stort mera än den vanliga po- jordreformerna således e j erbjuda bruk icke räcker.
De varsla om nya litiska dagordningen: digra betänkan- tillräckliga utvägar, då en fortsatt in- behov, som äter miste tillfredsställas den.
stormiga debatter och fattiga re- dustriell kamp på världsmarknaden med växande svårghet, i den mån sultat, är en bedräglig och vacklande grund, Den s. k. odlingsbara jordfrågan jord blir på blir detta uttömd.
sätt O c h ända reser sig befolk- landets aldrig löst Bakom densamma reser ningsform, såsom redan framhål- då en vänlig överenskommelse mellan kristendom världs- ett nytt ännu fruktansvärdare lits likt ett högt berg över myllret a v folken att sig de flacka hur dagsfrågorna.
svårt det är tf När bereda man ordningen står i vida fältet, återstår problem, befolkningsfrågan.
ingen annan utväg f ö r svenska folket Iet Därmed om befolkningen är man inne tillväxt på spörsmå- en om- rum finner, för de levande, kan man förstå, än att begränsa sin barnalstring.
De ständighet, som ytterligare måste ta- huru mycket vanskligare livskampen flesta kamma nog att säga, att detta gas i betraktande vid bedömande av kommer att te sig för deras talrika antalet nybyggen, som under kom- familjer.
Denna fråga hör egentligen är omöjligt, och mången skall förme- icke hit.
ty den löses kanske aldrig, na, att en sådan anvisning är natur- mande tider behöva åvägabringas.
Professor Gustav Sundbärg yttra- förrän den bleka nöden tvingar slak.
vidrig, ja omoralisk.
I sådan händel- de i slutorden till sitt betänkande om tena därtill i deras väntan på något se få vi således nöja oss med att ån- emigrationen bland annat följande: tusenårigt rike.
Men på samma gång.
’ När emigrationsutredningen börja- äger frågan ett stort sammmhang gest och undergivenhet driva hän de sitt arbete, var det nog ganska med ämne.
som nu behandlas, T y mot eländet, kanske undergången.
många, som ansågo dess uppgift vara den skänker det nödiga perspektivet Detta är också det sannolikaste att ’ hitta på något medel, varigrnom åt ett förehavande som tilltror sig vi kunde bliva utvandringen kvitt i att, trots de mäktiga från skilda håll frimtidsperspektivet.
Det kan dock icke v a n alldeles obefogat att fram- vårt land, Personer med en dylik skickligt utlagda förhindren.
kunna uppfattning komma nog att känna sig uträtta något för den jordlösa befolk- ställa den frågan, huruvida del verk- ligen innefattar en högre världsord- a l l m ä n kolonisa- ning att lättsinnigt sätta världm en gen kungsväg till emigrationens un- Denna trängsel bland det svenska mängd små varel * r2 som icke bett dertryckande, inga underkurer och därom och endast gå de största för- inga universalmedel Icke ens egna- folket är föranledd av och måste skall ryckning hos vårt folk.
för icke såsom något tredje,nämligen na ifrågakomma,även bliva tillgodo- statsverksamhet krav nya om de införa det mycket besvikna, är ningen genom en sakelser a h lidanden till mäter.
Man är också berättigad spörja dem, som tala om jordfrågans lösning men tyd- ligt måste, såsom jordkommisionen framhållit, förstå lösningens otillräck- lighet för kommande släkten, vad de egentligen mena om framtiden.
Det må för övrigt bemärkas, alt det prncipiella förordnandet av tygellös barnalstring eller vad man också kan kalla kaninismen utgår märkligt nog från de bemedlade ehuru man just inom dessa handling går en satt väg, Överallt i värl- den lärer inom de burgare familjer- na barnantalet minskas på grund av omtanke för familjens och barnens ekonomi.
Ju längre man kommer ner bland d e fattigare befolkingslagen, ökas barnantalet familjerna.
Åt- minstone anses detta av erfarenhet konstaterat vara förhållandet Sve- rige.
Inom den bättre avlönade arbe- tarklasen lär på sista tiderna också en tendens till minskning barnanta- let förekomma.
Inom småbrukare- klassen anses enligt statistiska slut- största tillskottet till folkväxten.
Ärftlig belastning, dålig omvårdnad blir således den miljö, ur vilken stör- re delen av de nya släktena skall vä- xa fram.
Man kan förstå, att de minst be- medlade ej uppfordras till någon om- tanke, då inga ägodelar eller andra förmåner u p p f o d r a d a n därtill.
De- ras svåra belägenhet förvärras dock genom de stora barnskarorna.
Lika- bland dessa samhällsla- ger verkas för nykterhet genom folk- upplysning.
bör upplysning bedrivas inom dem om vådan för dem själva, f ö r rasen och f ö r landet av stora barnskarar de fattiga hemmen Sin egen fördel böra de åtminstone kunna lära sig att förstå.
För något år sedan höll jag ett föredrag för en kogress av lantarbetare företrädes- vis medelålders och äldre män.
Då jag därunder tillät mig erinra om betydelsen för lantarbetarnas ekono- mi och familjens välfärd av en rim lig begränsning av barnantalets hör des starka bravorop från flera häll.
Detta upplysningsarbete bör verkli- ledningar familjerna vara något stör- re hos torpareklassen än inom hem- gen digt utsträckas.
att fästa uppmärksamhet Det är samhället på var- för- mansägareklassen.
Den senare är ödelsen de flesta torftiga hem ge- mer barnalstrande inom Norrland.
än nom talrika barnskaror och vilket an- inom mellersta och södra delarna av svar föräldrarna hava inför indivi- riket.
Någon verkligt statistik un- den, familjen, staten och mänsklig- samhällsslagern, väl som just har emelletid om dersökning icke dess ägt rum, förhållanden och möj- den heten fattigdom.
att envar arbetslöshet, sin mån förekomma rasför- sämring och olyckor av många slag.
ligt är, att den icke heller kan åstad- som katastrofalt växa upp ur en kommas.
osund överbefolkning.
Det är för rasen ytterst betänkligt, om de mest förekomma och missvår- dade samhällslagren skola lämna det Carl Lindhagen.
Mötesplatsen En hälsning från Fru Branting Frisinnade kvinnors riks- förbund!
För den hedersbetygelse Frisinna- de Kvinnors Riksförbund visat Hjal- mar Brantings minne och för för- bundets vackra hyllning ber jag att f å framföra mitt och mina barns varma fork.
Stockholm den 7 mars 1925.
ANNA BRANTING.
Den förvandlade penningen JOHANNESHUS Frisinnade Kvinnor hade årsmöte d.
7 mars.
Till styrelse omvaldes Fröken Ebba Holgersson, ordf., Fröken Ida Fred- man, v. ordf., sekr. och kassör Fröken Anna Wadman, Fruarna Ruth Olsson och Gerda Jönsson.
Till supplant i Länsförbundets sty- relse utsågs Fröken Ida Fredman.
Presskommitté på två personer jäm- te ordf. tillsattes.
Från F. K.
R:s Nykterhetsutskott utsända frågor di- skuterades och besvarades, Efter mötesförhandlingarna vidtog ett trevligt samkväm, varvid Fröken Maja Håkansson från Jämsjö på ett gick til att hennes huvud skulle ra- ypperligt sätt skildrade Fredrika Bre- kas: instängandet på tukthuset följ- mer.
författarinnan och föregångs- des av inskrivningen med frihets- straff för brytande mot dess bestäm- melser; efter avskaffandet av d e menteringens omväg drabbade tvångs- arbetsdomen direkt.
Men alltid fast- än under olika former, ett stämplan- de, ett fastsående inför samhället av an ” denna kvinna är sådan ”.
Och sedan undrar man på svårig- heten i att ” rädda ” henne!
De, som hålla p i dömandet till tvångsarbetsanstalten kalla vistandet där inte ett straff utan en uppfostran.
Redan första steget vid denna upp- fostran syns dock mindre pedagogiskt välbetänkt, Man vill rycka den fe- lande ur hennes miljö och man sät- ter henne i ett slags förtätad sådan.
Ty vad skulle väl hon och hennes olyckskamrater de stunder samtal äro tillåtna tala om annat än sin forna liv och det som väntar dem därute i friheten?
Väl utsluppen återgår hon också i nas, kan det vara skäl att tänka sig övervägande antal f i l l till sitt förra levnadssätt.
Enligt Socialstyrelsens om två gånger, innan det bildas oft.
endast på papperet nya.
Del nyligen framlagda undersökning an- kostar tid, arbete och pengar, och gående kvinnliga tvångsarbetare, ram ring känna igen förhållandena under vårt 1880- och 1890-tal, d&amp;.
allt efter- som opinionen stängde ifråga om reg- lementeringens avskaffande nitet att inskriva ökades eller minskades?
Är det inte som om man bevittnade - ifall man varit nog olycklig att gin det en scen från ” sedlighetsby- råns ” förrum och hörde en konstapel uppropa: " MatiIda om åtta dar, Em. ma om fjorton? ” Eller som am man rentav såge för sig en urbild till Kri- stian Kroghs målning ” Albertina? ” Fruktansvärt likt sig har överhe- tens beteende mot dessa kvinnor va- rit genom århundradena, alltjämt vacklande, grymt, skenheligt hyck- lande, hållande endast fast vid en ten- dens: stämplandet.
Inbrännandet av ett märke på skökans skuldra över- - kvinnan.
Flera nya medlemmar antecknades KARLSHAMN.
Vid F. K:s årsmöte valdes till ordf. fröken Olga Herrlin, vice ordf. fru Jenny Jacobsson, kassör fru Ing- derlåta att gripas av tanken på des- fortfarande enligt den nya utred- ningen 936 kvinnor, som blivit dömda till frihetsförlust i samman- lagt 1926 år.
och med Sa ringa resul- tat.
Om man nu i stället för ett ont, eller för m i alla händelser gagnlös åtgärd, inte satte något i stället?
Åt- minstone inte något, som hade med tvång att göra De oerhörda kost- rid Carlson sekreterare fru Gerda Månson, övriga styrelseledamöter fru- arna Frida Petterson och Ottilia Ljungkvist.
Till revisorer valdes fru- arna Andrea Svensson och Gerda Sjö- gren Föreningen underrättades om, att Blekingeföreningarna hålla läns- möte i Karlskrona den 22 mars.
och uppmanades Karlshamnsföreningens medlemmar till talrikt besök å mötet.
Därefter hill föreningens ordf. före- drag över ämnet: ” Livets nya riktlin- jer ” efter Ralph Waldo Trine.
BOHUS LÄNSFÖRBUND årssammankomst.
Härvid invaldes I styrelsen till ordf. fru Annie Eke- lund Grebbestad, vice ordf. fru Inge- borg Lychou, Uddevalla, sekreterare fru Karin Elmer, Uddevalla kassa- förvaltare fru de Maré-Mannheimer, Ljungskile: övriga ledamöter frök- narne Anna Grönvall, Partille, Ma- thilda Johansson, Mölndal, och Sol- veig Krumlinde, Uddevalla.
Reviso- rer: fru Thyra Bergman Uddevalla, och fröken Hildur Carling, Udde- valla, och fru Alma Nilsson, Grebbe- stad, som suppleanter.
Medlem ' ' Centralstyrelsen: fru Annie Ekelund GÄVLE.
Frisinnade kvinnor har hållit års- möte under fröken HANNA Landbergs ledning.
Till styrelse återvaldes fröknarna som suppleant.
Hanna Landberg, Emy Hall och Ester UMEÅ.
Forssell samt fruarna Brita Lunde- berg Nathalia Ericsson och Gerda Vid Frisinnade Kvinnors årsmöte I stället för fru Louise Ben- återvaldes till ordf. lektor Anna net som undanbett sig återval inval- Grönfeldt.
Övriga styrelseledamöter, blevo fruarna Gafvelin, Kinch, Wik- des fru Karin Lindblom.
Till ombud vid länsförbundets års- berg, och fröken Lotten Walden- naderna, som interneringen drar, kun- möte, som hålles i Boillnäs den 15 d:s, ström.
Suppleanter blevo fröken Anna de ju användas till understöd åt an- valdes fröken Hanna Landberg, Jonsson och lektor Ester Middlesten.
stalter, dit kvinnor, som behövde stöd, Till revisorer återvaldes fröknarna Till revisorer valdes fruarna Emma Sundén och Lilly Holm med fruarna vände sig frivilligt.
Vid det nuva- Aina Egelin och Anna Lindborg.
Tyra Rosén och Hedvig Arinell s o m rande dömandet bör man också be- KARLSKRONA.
tänka att för dem man stänger in Frisinnade kvinnor har hållit &amp; - e r s ä t t a r e.
åtskilliga frågor komma alltid andra i stället Skall möte under ordförandeskap av fröken som genom cirkulärskrivelser mkom- Sigrid Kruse.
mit från centralstyrelsen bl.
a. i for.
denna nyrekrytering vara ett särskilt De föreliggande års- och revisions- svars- och nykterhetsfrågan.
gott?
berättelserna godkändes och avnsvars- Ett av riksförbundets nykterhetsut- Ett är säkert om de på detta sätt frihet beviljades, skott uppsatt frågeformulär föredrogs av lösdrivarlagen straffade inte bätt- Till styrelseledamöter återvaldes och bemyndigades ordf. att i och för undergått tvångsarbete i Landskrona ra sig är detta huvudsakligast på den fröken Sigrid Kruse, fru Elin Falk, besvarande av inkomna sådana sam- mera värdefullt och i varje fall för 1916-1924, övergår knappt en fem- grund att de känna straffet orättvist.
fru Elisabeth Lindblom samt frök- arbeta med Umeå nykterhetsfolks tedel till ett ordnat liv.
I den vid Det drabbar deras skara ryckvis narna Amy Aurell och M. Hellström kvinnorna mera tilldragande Suppleanter blevo fruarna S. Frih folk till insikt om Ut oss vidga kvantitativt och kvalitativt de både sammanslutningar vi lyftiga och noggranna undersökning dessemellan ha de lov; de veta en och A. Nilsson, likaledes omvalda.
nödvändigheten av samhällsingripan- indelas prostituerade inte min- mängd, som gå fria, just Sedan behandlats en del inre vidtog föreningsangelä- redan ha och bereda plats för våra dre in II de kategorier, bland i vilka ock- gripas; de uppröras över när att de bli själv be- genheter ett anime- de till skydd för barnen mot risken av vanvård och för att väcka intresse älsklingsidéer i dessa!
så nämnes sutenörsflickan.
Man be- handlade av polisen: ” När vi första rat samkväm.
för reformkraven på skolväsendet Men om det är lämpligt med UDDEVALLA beslöts inköpa och sprida lämpliga ännu flera nya kvinnosammanslut- höver endast dröja vid denna typ för gången tas ”, säga de, ” då bli v i som Föreningen Frisinnade kvinnor ha- broschyrer, ningar och för många äro t. ex. att få klart för sig en hel del av det vilddjur ”.
Mötet uttalade att den frisinnade kvinnokommittérna med förbudet i hög grad komplicerade onda som Detta bör ej förvåna.
De måste ju de inbjudit fill samkväm i Stadsho- som mål att anse som nya så låt prostitutionsföreteelsen drar över säga sig att det onda de företräda.
tellets festsal, där något mer än ett veckotidningen Tidevarvet, nyutkom- oss då hålla på, inte b a a till förbudet existerar personer samlats flertalet men under torra året, hade motsvarar alla förväntningar, är uppnått, utan vidga innehållet och samhället, i det den alltid visat rig prostitutionsföreteelsen, amer.
arbeta allt jämt så länge vi ha ett kul- åtföljd av uppkomsten av sutenörer, icke utan d e a r kunder, männen.
Men Fru Ingeborg Lychou hälsade de turarv att vårda och förvalta, så län- dessa skadliga individer.
ett slags i mannens hand, sålänge den är där, närvarande i ett anslående tal.
vari ge det finns mänskliga frågor att apachenaturer, sannskyldiga vildar, är den penning, som fäller henne, vit hon berörde kvinnosakens framgång lösa som den underhåller i det civiliserade som snö.
Honom fläckar den inte, under de svunna åren.
Ebba Holgersson.
samhällets mitt.
Klassificeringen av han är lika god samhällsmedlem, fast- de prostituerade går ned ända till än han underhåller henne, såsom hon drag om kvinnan genom tiderna Har berglärkan och langerskan från att ha underhåller sutenören.
Han hör lika- slutade sitt livligt uppskattade anfö- börjat med demimonden.
Det är inte väl till de oförvitliga människornas rande med en förhoppning att kvin- utan att man vid denna ordningsföljd skara, då hon åter störtas ut från norna skola ge oss freden på jorden de en uppgift större än alla påminner sig det franska sjuttonhun- dem så fort hon mottagit denna ödes- dratalets " de som ha hyrvagn p i må- digra penninglapp.
T y i hennes hand Doktor Levin och fröken Lizzie nad. ” förvandlas den.
blir svart som sot, Keil medverkade förtjänstfullt med Vad man skall sätta i stället, där- henne fläckar den, stämplar och sång och musik, varpå fill sist under med sysselsätta sig nu vid förbere- brännmärker, så att hon nära nog al- angenämaste stämming intogs gemen sam tésupé dandet av lösdrivarlagens revidering drig kan bli ren igen.
I samband med Uddevallafören- män och kvinnor, som inte kunna un- Hilda Sachs.
gens möte höll - - - Modén att väcka kvinnornas sociala ansvars- mycket likartat arbete för nödvändi- entralförening hundratal Härefter höll d:r Sten Kristians- Där ha
