# ID: svediakorp-per3224
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 7,585
# sentences: 318
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:r 10.
7 mars N:r 10.
3 N Y LEDAMOT AV SVERIGES Tidevarvet N:r 10 Utgången av den med spänd upp- märksamhet motsedda öppna vote- ringen, - den första som försig- gått inom vår riksdag, utföll för kvinnorna oförmånligt.
De ha ome- delbart samlats till stort protestmöte, varvid antogs en resolution, som återfinnes på första sidan.
- ” På sabbaten ” ger uttryck åt de många röster som höjts med anled- ning av den dom som avkunnats över fru Holms man.
Det inre livet Några reflexioner till försvarsfrågan BY löjtnant Sig- frid Leander Rektor Maria Aspman ägnas en tacksam hyllning på 60-årsdagen av E. F. Det inre livet RIKSDAG De kvinnliga ledamöternas antal i Den första platsen i riksdagens an- riksdagens har ökats.
Fru Signe dra kammare innehades av Hjalmar Wessman tillhör numera vår folk- Branting.
På hans plats inträder nu valda kammare, Hon hälsas väl- Fru Signe Wessman.
Hennes namn är känt i vida kretsar.
Sedan början kommen.
på 1900-talet har hon verkat inom ar- fredsställelse hälsa henne välkommen betarrörelsen, och särskilt inom de fackliga organisationerna Fr. o. m.
1911 kom fru Wessman att mera äg- na sig i t det politiska arbetet och in- pick i de socialdemokratiska kvinnor- nas centralstyrelse.
När Sveriges W- cialdemokratiska kvinnoförbund år 1920 bildade, blev hon dess ordfö- rande och påföljande år redaktör för förbundets organ Morgonbris.
Det är obehövligt erinra an, att det vörd- nadsbjudande arbete detta förbund uträttat och uträttar över hela vårt möjliggjordes.
Vi känna full för- land till icke oväsentlig del beror p i ståelse för den svårighet fru Wess- dess ordförande.
man känner att under för handen va- Det var med stor besvikelse, man rande förhållanden nu göra sitt in- erfor vid höstens riksdagsval, att fru träde i riksdagen, men vi vilja dock Wessmans namn placerats så långt alla som svenska kvinnor, oberoende ner p i valsedeln, att hennes inval av partistreck, med glädje och till- - Kvinnorna Ira alltjämt för fåtaligt representerade detta icke som man vanligen föreställer rig.
att vi kvin- nor mena, endast som förespråkare i kvinnofrågor " tan i främsta rummet i samhällsfrågor.
Nödvändigheten av kvinnornas inflytande på samhälls- livet och det politiska livet blir mer och mer uppenbart Vi måste gå fram för att bekämpa kriget och nöden och historia: - Ingen tanke är så sublim, tankar.
nya Enligt denna åskådning hopsum- just allt skeende och alla för- ändringar till en historia om de nya, som i sinom: id blev gammalt, och det sublima, som med åren blev trivialt med all den förbittrade strid och allt det förlamande lidande, som det- ta skådespel ständigt medfört och medför Det är alltid sorgligt med fallna storheter, det är alltid svårt att möta det gamlas förebrående blic- kar och mången har inför d e n s frå- gande vädjan låtit locka eller tvinga sig till pietetsfullt avguderi och stilla- tigande självuppgivelse, egen motsatt övertygelse till trots.
Men det unga, meras ett sådant arbete griper in på alla olika områden.
Då v i nu önska att hylla vår nya representant i andra kammaren, så är det i den förvissningen, att hon ge.
nom sina framstående egenskaper är väl skickad att utföra sitt svåra och tunga värv och att hennes självstän- äldrarna ha s i svårt att tro det, och diga personlighet skall veta att till- då säga de sin mening, såsom all re- vinna sig respekt inom riksdagen ligiös, politisk och social historia nog- samt bevisar, Att de därvid ofta h- skyllas för pietetslöshet, hör till ut- vecklingens alltid upprepade tragik.
En stoisk tröst kan ju den vissheten innebära, att också det yngsta en dag blir nya gammalt, av tankar.
ty ingen tanke är så ny, att den inte snart blir gammal i ljuset.
~ det nya kan icke tiga beständigt.
En " Nu är det v i r sak att bringa frågan ur världen! “ som En samlad kvinnoopinion Vi protestera Vi erinrar om det ologiska i att å ma sidan såsom skäl f a r frångående av likalönsprincipen förebringa att staten för samma kostnad måste erhålla samma arbetsresultat och att samtidigt å andra sidan vidhålla nöd- lan oskiljaktiga.
Några reflexioner till försvarsfrågan Av SIGFRID LEANDER där som v i r representant.
Där fordras ett större jämviktsläge Med e n klart och starkt ord ram- vad antalet beträffar mellan manliga manfattade en gång Ralph Waldo och kvinnliga riksdagsledamöter Emerson den andliga ulvecklingens mot bortskärandet av högsta löneklassen inom varje lönegrad för kvinnliga befattnings- havare.
Med avseende på den motivering, som ligger till grund för riksdagens beslut framhålles, att d e bevis skildras av Bandy-klubbens ordf, Henny Levin som kommer oss att material som utgör stöd för påståendet om kvinnoarbetets ringare effektivitet, är tolkat på ett godtyckligt och missvisande sin och därför värdelöst tro att i detta fall är Idrott och täv- Den idrottsgren som heter Bandy, årg.
1925 ära Är inte försvarsfrågan m åldrande tanke, stelnad i yttre former, ett hun- draårigt frågetecken, som snart krä- ver ett slutgiltigt svar?
Hittills har vårt folk som alla andra endast kun- nat svara för en tio eller tjugo år framåt men i dag kunna vi åtminstone medvetet den stora upp- okunniga, döva och avvisande mot de nya möjligheter och tankar.
s o m på ne förbereda många skilda materiella och ideella vändigheten av att antaga ett förslag, som lämnar vägen öppen för behovsprincipens införande.
inre liv.
Varje förändring kräver Vi uttala ett bestämt krav på en snar revision av det nu antagna avlöningsreglementet, så att likalöns- klok anpassning, så också här, Det principen vinner sin fulla tillämpning även beträffande värdesättningen av de nuvarande kvinnliga befattnings- gäller att genomtänkta den tanken, att försvarsfrågan är det gamla och med- havarnas arbete.
Vi ansluta oss till den uppfattningen, att samhället bör på annat sätt än genom behovsprincipens infö- äntli- rande i lönesystemet tillgodose familjeförsörjarnas berättigade krav.
En gång var det fråga om anfall Vi hävda alltså principen lika lön för män och kvinnor i lika tjänsteställning och förklara att vi även såsom eller försvar, och så segrade för- svarstanken, och vi bestämde oss för röstberättigade medborgare komma att oavlåtligt fullfölja arbetet härför. ” ett försvar av yttre materiella värden om regeringens försvarspropositionen Detta är resolutionen vid det rit kontinuiteten i dessa reformkrav genom avdrag på lönen för de arbets- med handgripliga vapen.
Välsignan- blev långvarig.
Andra kammaren protestmöte som kvinnorna i hu- fram genom goda och onda dagar, i kamrater som inte bildat familj.
de det gamla äro vi snart färdiga att slutade icke sina förhandlingar förr- vudstaden anordnat med anledning med o c h motgång lika oavsiktligt ut- Hustrurnas och barnens existens kan än långt fram på natten.
Läktarna av riksdagens beslut i lönefrågan.
hålliga Men de djupa skarorna som tryggas och hjälpas med åtgärder den och att det yttre icke evigt kan få voro fullsatta och anförandena följ- Universiellt politiskt kvinnomöte med fyllde salen, fyllde dörrar och förrum från samhällets sida i högre grad än skriva lagarna för folkens och mänsk- lighetens inre liv.
der med spänd uppmärksamhet.
En enorm anslutning blev det också be- ända ned i trapporna rymde just de som nu sker.
Det inre livet det är kvalitet, mängd talare ur alla partier hade or- tecknat, allt tydande på att det verk- många nya ansikten som man främst Doktor Andrea Andreen Svedberg icke Kvantitet, Det är de enskilda det.
Högerns ledare vidgick visserli- ligen imponerade, icke minst därige- ville se där, dem som saken närmast kritiserade på ett fyndigt och överbe- människornas beskaffenhet del gäller nom att politiken härvidlag represen- gäller De täta leden som ryckt in i visande sätt dogmen Om kvinnornas icke deras antal.
Vad är mer uppen- gen att oron i världen och därmed ri- terade alla olika riktningar.
statens verk, kuggarna i maskineriet, mindervärdighet i hälsa, kraft och ar- hart än detta, an en bra karl uppvä- ger fem medelmåttiga och femtio då- skerna för vårt land minskat, men Inbjudare voro nämligen De kvinn- de unga självförsörjande av i dag betseffektivitet.
liga Icke minst vår krigshistoria be- det var icke med anledning därav liga kårsammanslutningarnas central- och i går.
Hon klarlade med all önskvärd visar med oförgätliga exempel den rid, Fredrika Bremerförbundet, Sven- Ingeborg Walin öppnade Fröken som från detta håll uppskov med lös- ska kvinnors medborgarförbund, mötet med ett klart och kraftigt an- för auditoriet sammanhan- ningen av försvarsfrågan yrkades ke är något annat än ett tema med valmansförbundets centrala förande om att lönen bör gälla ar- Från liberalt och folkfrisinnat hall va arbetsutskott, Sveriges betet inte den enskilde befattningsha- valen i höstas gå sig förbi och kam- variationer till de obetvingliga orden: moderata kvinnoförbund Frisinnade varens kön och familjeförhållanden.
rarnas sammansättning i följd därav - ty en mot tio ställdes av retad framhölls önskvärdheten av ett beslut eller de Runebergska: ri d årets riksdag.
Regeringen ställde kvinnors riksförbund ach Sveriges De gifta kvinnorna Mia inte se pa och resultatet a " lönefrågans gang socialdemokratiska kvinnoförbund denna stävan efter lika lön med mellan kommittéer utskott debatter anden som seger är det ger ... till slut eller dock, Vikingabal- ei armen, sig icke avvisande mot möjliga för kens: Publiken var en annan än den man misstro och fientlighet, utan få blic- och voteringar.
ändringar av förslaget.
Propositio- Talarinnan slutade med orden.
” nu I åratal sett på möten Visst funnos ken öppen för att familjen som sådan nen blev remitterad det särskilda där troget alla de, som man vill och bör få sin tillvaro lättad och sina be- är det vår sak att bringa frågan ur Kort utskottet vet sig skola finna i tèten, de som bu- hov tillgodosedda på annat sätt in världen ”.
svärdet hos Frej: det är nog; har du mod, gå din fiende när, och för kort är din klinga då ej, består till icke ringa del i utväljandet av de bästa inköpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 butiker gäller principen: Så var det en gång Skulle denna högsta kvalité till lägsta oris.
okunniga rustningsfrågan det nya, som Remissdebatten taga ännu ett steg.
Det synes oss, att - Allm.
tydlighet satsens logiska kraft, denna starka sason ... till Hu s m ode r n s a rb e t e " * - - är hammarens skaft hos den seg-
" På sabbaten ” bleve kriget en sällsynt undantagsåt- gärd.
V i svenskar njuta en mer än hun- draårig fred, skulle vi d i inte ha lov I denna tidning ljöd för ett par i dag ha blivit en Iögn och de andliga att vid minnet härav fortsätta mot veckor sedan ett gripande Miserere värdena Sa helt materialiserats, att framtiden med en gnista av tro till inför kvalet av en enskilds öde.
man inte längre vågar räkna med oss själva, sedan vi lyckligt övervun- nit alla århundradets lockelser och " det är fru Holm jag talar om.
dem?
Det kan inte vara möjligt.
stötestenar?
Skulle vi inte kunna vå- Skulle hennes öde kanske vara glömt Idéer, som därtill praktiserats genom ga nogot litet för att med bibehållen en lång historia, äro alltid första- efter en veckas förlopp av kvin- handsvärden; kampande segra de.
rätt och möjlighet till nödvärn u p p med en nor och män? ” och ägde de blott tankarna som va- träda som fredens riddare Nej, det är det inte.
Det är tvärt- pen.
Att förneka detta är att förne- liten, liten portion av god tro på oss själva och på människorna?
O m vi ka vår historia, som just l e d d oss den om så, att den dam, som blivit fälld det vågade, kunde vi göra vår armé över mannen som varit hennes plå- väg, vi nu stå i begrepp att med till världens första medborgarskola.
många andra fullfölja - om du vill gare i tretton år, hennes bödel, har freden, så rusta dig för freden, icke V i finge d i möjlighet att i nyttigt ar- bete omvandla den improduktivitetens kommit som ett nytt slag, en ny för kriget.
schock för alls dem som djupt lidit Både Tyskland och Ryssland exem- börda, som så länge tyngt oss.
Om vi hade tro ... plifiera sanningen av att den, sam inför denna fasansfulla tragedi.
Är Medgiv dessutom, att världen är det möjligt?
det är den stående frå- griper till svärd, skall med svärd för- gås.
Det är i alla fall en faktum, att en annan i dag mot för 10 eller 100 gan i alla de brev, som kommit till den stolta här.
som Fredrik Wilhelm år sedan.
Mellan oss och denna tid oss från landets alla delar, att denne I av Preussen en gång skapade, att ligger det stora vansinnet, i vars stö- brottsling endast kunde fällas för att den icke mer finns till.
Borta äro alla peslev vi icke kastades ned, vars psy- han " på sabbat ” misshandlat sin dessa regementen, välexercerade väl- kos icke dövade oss på samma sätt hustru?
Och staffets lindrighet ver- disciplinerade, plikttrogna in i döden.
som många indra.
så må v i känna Här och där svär väl alltjämt en riks- våra förpliktelser mot oss själva och kar som ett hån.
Hur skall aktningen tysk officer att hämnas fosterlandets mot dessa andra, och icke blott orda för kvinnan såsom människa icke för- skam, men man har det intrycket, att om det internationella livet utan var slöas och hur lågt står den ej, - det vore lyckligast både för världen för sig leva det.
när en dom och ett " försvar " sådant och honom själv, om han den gången- Tagore talade en gång om ett folk.
som mäktade glömma sig själv för att som vid denna rättegång kan offent- försvurit sig.
H u r mycket hälsosammare ocH lä- söka sin Gud.
Visst voro de orden för ligt framställas. '
- " Hur små bli lä- höga, men till oss talades de.
rorikare vore det icke, om Tyskland icke många andra likvärdighetskrav frivilligt ville vandra " idar.
på den Nu, just nu ha vi ett ypperligt till- jämförd med denna grundåskådning väg, dit ödet tvang det, sålunda beseg- fälle att förverkliga dem, att minska denna fruktansvärda skillnad mel- rande sig själv och sina besegrare.
På våra krigiska rustningar och Öka våra grund av den motsatsernas lag, som lan tyrannen och den livegna, som ej mänskliga aktier, förglömmande oss synes vara en av de betydelsefullare i såg annan utväg ur fångenskapen än historien, är det för övrigt kanske ic- själva.
Huru som helst.
De yttre tingen må ha sin gång, fördelningar, döden. "
ke osannolikt, att just Tyskland kom- regementen och kompanier må växla O m en rå och försupen karl miss- mer att väcka Europas sovande själ.
- så som de alltid ha gjort, fas!
så handlar sin hustru under veckans sex S i meningslöst själviskt, smitt och många traditionernas riddare tycks övriga dagar så är det en privatsak, grymt som allt har varit runt omkring ha förgätit det nu - .blott ett är nöd- oss, kan väl inte livet få fortgå, utan vänligt.
ordningsmakten skall icke inskrida att förnuftet vaknar till sist.
Vår Förglömmen icke anden bland ro- heter det, för att " icke störa hemfri- vetenskap, vår konst, vår religion och dens helgd ".
Och har offret drivits religiositet, vår filosofi och allmän- tarna, tropparna och bataljonerna.
i döden, så har det ingen talan, utan bildning - var äro de, skola de icke Och vore den också blott en ogripbar skugga, så följer den likväl varje ” ligge ogild ”, som det heter i den en gång verkligen komma att betyda ting.
också det hårdast materiella, gamla lagtexten - ifall icke dådet är blint, fädernas nornor äro vaktande trycket på soldatens gevär.
skett på en sabbat.
På sabbaten, döva och stumma, men förnuftet äger Än så länge uppfostras Vara unge vilken hädelse ligger icke häri mot alla sinnen.
Det visar beständigt hän män endast till automatiska skyttar, gudsbelätet has människan.
på den högsta av alla enskilda och ju mer maskinella dess bättre, en gång allmänna principer.
det är den andliga skola de känna sig som ansvariga ak- liv skänker människan en sund själ i frihetens.
För den principen värvar törer i världsdramat, vilka två för- en sund kropp.
man inga pålitliga rekryter vare sig hållanden icke utesluta varandra.
Detta blott som en antydan om nöd- Allt allmännare utbreder sig den med lock eller pock.
men med upplys- V i eftersträva en armé av person- vändigheten att sammanföra du åskådningen som en tunn isskorpa ning och ett oförtrutet samförstånds- ligt medvetna och handlande männi- mänskliga och det militära, d u kri- över ett vatten som annars kunde arbete.
Det bör tydliggöras, att vi skor, som göra skäl för namnet för- giska och det fredligt fysiska, det alla äga ett fosterland att försvara nuftiga varelser.
Naturligtvis är den- återspegla den omgivande världen - mot okultur och barbari och att man na fordran att likställa med ett ideal, yttre och det inre livet.
Det är icke att nu kunna kvinnorna intet mer be- inte skall vara menlös i en värld av som var och en äger rätt att fritt be- bra, som det är.
I varje fall måste d u bli bättre, am det inre livet göra, nu är i stort sett alla önskemål vapenföre män.
men att det tillika spotta eller tillbedja.
Till d e s för- kunna får manifestera sig också i det yttre, och jämlikhetskrav uppnådda, nu bör finnes en tillvaro och en mänsklighet verkligande kräves först och sist ett i stället för som hittills tvärtom.
förnuftig.
nästan filosofisk-befäls- på andra sidan fosterlandets och de inte längre någon kvinnofråga tole- Sigfrid Leander.
egna intressenas mer och mindre snä- uppfostran inom och genom alla gra- reras eller existera.
Och allt fler och der, som inbördes borde stå i m bätt- fler bli eftersägarne till dessa sugge- re förhållande till varandra än an- Stockholms Läns Husmoders- rerande talesätt, tills plötsligt något terst få, som icke i praktiken betvivla ciennetetsprincipens.
Kunde blott be- föreningar händer, som med en blixt belyser vår det ena eller andra av dem.
Man blir fälet bibringas tro på möjligheten av hade ombudsmöte den 3 mars å beprisade kulturnivå, som i ett sam- rent av generad - som när man ett framåtskridande från krig till Stadsmissionens lokal.
För dela- plötsligt möter en frälsningssoldat fred.
så vore freden i de flesta fall garna voro de utomordentligt intres- icke endast en manhang röjer hur med sin troskyldigt hänsynslösa frå- given.
N u strandar allt på detta stän- seväckande föredragen, dr Ivan Bolin - utan många många kvinnor dag ga: är ni frälst?
diga: v i äro ännu icke mogna, om Vitaminerna, Anna Wicksell om för dag, år för år framleva sitt liv.
Landet går havande.
och snart skall icke än, icke än.
Nationernas förbund, fru Ellen Vi- om en råtta eller en anti- Förtegna, isolerade, för mycket ku- det föda Meningen är icke an förvandla be- d &amp; om Hemslöjd, till en stor behåll- vade och brutna för att kunna resa krist återstår att se.
Här kommer att fälskårerna till en akademi och ka- ning.
Vacker sång av föreningsmed- diskuteras och har diskuterats det sernerna till folkskolor.
avsikten är lemmar ökade trevnaden.
Styrelse- sig, förändra sin värld, reagera mot världs- och inrepolitiska läget, det blott att vid sidan av vapenövningar- medlemmar blevo fruar Marja Edén, sitt livsöde.
Då och då Iäses en kort ekonomiska det sociala det nationel- na införa mera humana element, som Anna Tamm-Hazelius.
Vaxholm, Jen- notis om att en kvinna dränkt sig el- la, men det andliga har det inte utom sitt direkt gagnande inflytande ny Johansson, Sundbyberg.
Agnes ler hängt sig.
Även om i förbigående sagts många ord.
Och i alla fall är borde kunna tjäna som en viss freds- Wennberg, Södertälje.
Elsa Lande- omnämnes att hon ägt en drinkare en försvarsreform i det inre viktigare garanti.
Alla sorts läroanstalter ut- lius, Essingen, Maria Yngström, Nac- till man och att det syntes spår av än alla yttre organisatoriska detaljer om de militära upptaga numera psy- ka, Signe Wessman, Stockholm.
och finansiella hänsyn, som i alla fall kologi och pedagogik som undervis- slag och blåmärken på hennes kropp snart nog måste ändras.
Vårt försvar ningsämne är det inte dråpligt, då slutar notisen i regel med de sällsam- är i mångt och mycket ett välds-, man betänker, att militärerna ha det ma orden: Anledningen okänd.
I tvångs- och klassförsvar, m föråld- största antalet Iärjungar och de be- detta fall är anledningen omöjlig att rad tanke, ram är mycket sjuk i brist svärligaste att handhava?
Man be- fördölja.
Men var rättvisan blind på medborgerlig, sammhällelig och etisk höver inte undra på varför de med all näring.
H ä r kräves en radikalkur.
sin plikttrohet komma till korta Men den dagen då fru Holms make stod Att avskaffa tvånget är den ens vä- frågan gäller ett antingen eller.
inför domarskranket?
gen ut ur svårigheterna.
Man tvingar Antingen en övergång till humanare Vi ha fått nya äktenskaps- och bar- ju inte längre någon i kyrkan, så bor- uppfostran och principer eller också de man inte heller tvinga någon in i en fortsättning till bristningsgränsen nalagar, och ändock kan icke hustrur dan armé vars oavlåtliga strävan skall i riktning mot en maskinarmé av va- och barn skyddas ens för dagligt vara att väl breda sig för krigets pen och människor.
Bådadera eller övervåld.
För folknykterheten vill värv.
Konsekvenserna bleve ett fri- ett tredje gives icke.
Beträffande de alla partier arbeta, säges det, och än- villigt värnplikts- eller kadersystem värnpliktige är det samma sak.
An- dock är ångesten varje afton gäst i något som ur ekonomisk och social tingen automatmänniskor i tanke och tusentals s.k. hem vid familjefaderns synpunkt icke torde vara att tillråda.
fingrar eller medborgare, som fostras Den andra möjligheten är ett bi.
för krig och fred.
A v erfarenhet vet återkomst.
behållande av den allmänna värnplik- jag, hur väckande denna senare syn- Vad är att göra?
Vad är att hop- ten, men med förändring av denna punkt är, som l i t a soldaten förstå, pas på?
Kan en folkopinion bli stark värnplikts medel och mål i riktning att han i första hand är människa att skapa en ny kultur?
Eller måste mot fruktbärande medborgerlighet och samhällsmedlem.
Några timmars äktenskapet skakas i sina grundvalar och sann mänsklighet.
Vid sidan av föreläsningar i veckan, å övningstid, vapentjänsten skulle de unga erhålla för att fångarna, de plågade offren en medborgerlig och mänsklig väckel- skulle härvid kunna åstadkomma un- derverk.
Där skulle icke predikas skola bliva fria?
se, som inom en fredsarmé endast krigshistoria, men kulturhistoria, skulle gagna och vid krigstillfälle en- mänsklighet och hygien (sexualhy- dast göra den enskilde soldaten per- gien icke att förglömma), hälsolära, sonligt mera medveten, en människa nykterhet, sparsamhet och allt annat land människor.
Från den stunden som i förening med kriga- frilufts- Det inre livet Forts fr. 1:sta sid. - - - - - - något?
- - va gränser.
Så elementära dessa på- - - - om - -
MARIA ASPMAN 60 år Bandy Idrotten i våra dagar omfattar ju en hel mängd olika grenar, och av dessa lämpa rig nog somliga mindre väl för kvinnorna än för männen, men därav kan e i dragas några gene- rella slutsatser angående det olämpliga för kvinnorna att över huvud taget ägna sig åt idrott.
Meningsskiljaktigheterna på detta område torde egentligen gälla om kvinnorna böra deltaga i idrottstäv- lingar eller ej.
Den, som skriver dessa rader, har sedan många år erfarenhet om spe- ciellt den gren av idrott, s o m bandy representerar, och det är med stöd av denna min erfarenhet, som jag här vågat taga till orda, därvid jag på samma gång icke kunnat underlåta att göra några mera allmänna reflektio- ner.
Det må här först som sist sägas ifrån, att jag för min det är m livlig och varm anhängare av de kvinnliga idrottsutövarnas deltagande i allmän na tävlingar just med hänsyn till des- sas stora betydelse såväl för utövarna själva som för idrottens utveckling.
Det finnes många idrottsgrenar - och jag tror, att det är fler- talet - där just tävlingsmomentet för de olika idrottsutövarna framstår s i.
s o m den hart när mest betydelsefulla faktorn.
varandra om vem som skall hemföra de flesta spelen, lika väl som sådana idrotter som bandy och handboll skul- le bliva fullkomligt meningslösa, om ej där en tävlan ägde rum mellan två lag.
Själva idén med dessa bollspel är just tävlingen, det är den, som är det eggande och sporrande momentet och gör, att man lidelsefullt hänger sig åt idrotten i fråga.
Jag skulle vilja hålla för sannolikt, att man själv måste v a n aktiv utöva- re av någon idrott och själv hava del- tagit i någon idrottstävlan för att rätt vilken utomordentlig garna spela inom vår ag kan av egen erfa- renhet vittna om, hurusom en till i år planerad tävlan melan vår klubb och ett finskt kvinnligt bandylag under hela vintern kastat ett ljust skimmer över våra träningar; blotta tanken p i den kommande tävlingen har bort- blås varje olustkänsla, när det gällt att klockan rex på morgonen försaka den ljuvliga sömnen komma upp och ut till träningen, innan den dagligen tjänstgöringen tagit sin början Nu måste vi öva oss ordentligt för att hemföra segern i den kommande täv- lingen, har varit vår gemensamma tanke, och den bar för oss varit ett livande moment.
Den som skriver dessa rader var i sin gröna ungdom medtagen på en kurs i kvinnlig hygien På den tiden hade jag inte ännu det allra ringaste intresse för hur jag såg ut inne i kroppen och därför fäste jag mig vi- da mindre vid själva plancherna m &amp; innanmätet än vid den friska ljusa, livs- och kunskapsglada assistent, som hängde upp dem, Det MI mitt för sta minne av Maria Aspman T y det var förstås hon.
25 à 30 år senare återsåg jag hen- ne, snart sagt lika ung och frisk och glad.
Och den här gången var hon också förgrundsperson i en kurs, en som ville demonstrera hur man ser ut inne i själen Och detta både och är så betecknande för Maria Aspman.
(Det finns gott om folk som därvidlag inrikta sitt intresse på antingen eller!)
- lag att helt och hållet fritaga fortsätt- Undervisning i sexualhygien ningsskolorna sl från denna undervis- - Vilka arbetsprestationer lågo icke fullgjorda, där h a gått fram under mellantiden!
Där fanns inte bara just nu dubbla rektorat (Högre folk- Jag skall nu icke här närmare ingå på frågan om.
i huru stor utsträck- ning tanken på tävlingar låg bakom våra förfäders träningar I bågskjut- ning och spjutkastning, utan vill en- dast erinra om, hurusom i våra da- gars mest primitiva former av idrott, de allra minsta barnens lekar, det hela går ut på att kunna exempelvis sprin- ga fortast - en tävlan alltså Och om vi se, när några småflickor sys- selsätta sig med bollkostning, är det esomoftast en tävlan dem emellan om vem som bäst kan klara de olika kast- sätten, Något som i allra högsta grad klar- lägger tävlingens betydelse vid idrot- tens utövande är just den omständig- heten, att i själva idrottsutövningen som sådan ofta ingår ett tävlings- moment.
Man kan väl icke gärna tänka sig, att två personer, som t. ex. spela tennis, icke skulk tävla med Nu är vidare att märka, att i en idrottstävlan beror e j utgången - så- som man tyvärr ofta får höra helt och hållet på den fysiska uthållig- heten, utan i många full är det så, att det även kräves en snabb uppfattning, stor påpasslighet och god omdömes- förmåga i de olika situationer, som kunna uppstå under tävlingens lopp, för att ernå ett gott resultat Vad sär- skilt bandy beträffar som ju är min få de sistnämnda älsklingsidrott, egenskaperna rikt tillfälle att göra sig gällande Det är även ett par andra syn- punkter, som jag i detta samman hang skulle vilja framhålla För bedrivande av propaganda den ma eller andra idrottsgrenen är anordnande av tävlan i resp. idrotts- gren ett synnerligt verksamt medel.
En vanlig övningsmatch i t. ex. bandy tror jag kan vara ägnad att ingiva en åskådare ett verkligt intresse för den- na idrott - åtminstone har det sagts mig så och i huru mycket högre grad skall då ej detta vara fallet, om det är fråga om en riktig tävlan.
Jag vill har inom parentes för den gala sakens skull, meddela, att underteck- nad mer an gärna s t i r till tjänst med upplysning Om tiden för våra övnin- gar och att var och en, som vill när- mare taga del av detta intressanta spel, är välkommen att åse våra prestatio- ner.
Men man f i r då icke draga sig för att gå upp tidigt om morgnarna, ty, såsom redan förut antytts, börja vi våra övningar klockan halv 8 p i mor- gonen, men detta är ett av de icke minst vederkvickande momenten även för åskådaren.
Till slut må endast påpekas den stora betydelse i idrottföreningarnas ekonomi som rätt anordnade tävlin- gar för dem innebära På detta sätt - skola och Fredrika Bremerskolan), mångfaldiga kursledarskap otaliga styrelsemedlemskap; där var också elevgenerationernas växande skaror och en mångfald andra människo- grupper och enskilda, för vilka tid och kraft och hjälp stått öppen.
Hur voro dessa bördor så lätt burna, att ingen kunde drömma om att de tyngt den rygg som bar dem?
Man kommer i dessa dagar att tac- ka Maria Aspman för så många ting!
Men i förnimmelse av den tyngd och trötthet, det missmod och den last av ” nerver ” som &amp; lätt vill böja ryg- gen på oss andra, vill jag tacka för ljusa friskhet, i vilken hon räcker den till för det otroliga för - - gemensamma en alla de kostnader, som särskilt i en stad som Stockholm alltid följa med utövande av sådan idrott, där det krä- ves särskilda idrottsplatser och må- hände mer eller mindre dyrbar ut- rustning etc. Henny Levin ord.
i Stockholms Kvinnliga Bandyklubb.
En gnista är beroende samt att få upplysning om de faror, som oftast hota.
Ty mången har drabbats av olycka blott p i grund okunnighet. ” Dessa doktor Widerströms ord run- jar i dagspressen läste en redogörelse för skolöversty- relsens i samråd med medicinalstyrel- sen givna uttalande över sakkunnig- betänkandet angående åtgärder för spridande av kunskap om könssjukdo- mamas natur och smittofarlighet.
Fer- modligen komma våra kvinnliga läka- re, sjuksköterskor, lärarinnor och an- dra för sociala frågor intresserade kvinnor att dryfta detta uttalande, Med dessa rader ber jag blott få på- av no mig i minnet, då folk- och fortsättningsskolor heter det att Överstyrelsen anser ” att inga sär- Med sorg och harm har jag läst ning, nu kunna anses påkallade ” i des- debatten i riksdagen om kvinnolöner na.
Och jag kan icke tiga, jag vill ro- pa.
Vi kvinnor få icke låta detta gå över oss utan protest.
Ty tåla vi det- ta, kunna vi få tåla mer.
Det sägs kvinnan, att hon är tålig.
Om den svenska kvinnan är det tyvärr allt för sant.
TY var ligger orsaken till, att vi stå långt efter våra medsystrar i grannländerna?
Ha vi icke alltför mycket tålt och stilla tegat, alltför mycket trott på rättfärdighetens slut- liga seger?
Låt oss nu ropa ut v i r harm så an ropet hörs över hela landet, ja ut- J över dess gränser!
Låt oss samla oss till protestmöten, låt oss säga män- nen, att vi funnit denna deras lag- stiftning blott vara ett försök an vränga rätten!
Låt oss icke med ett stilla, resignerat leende taga emot all- mosan, som kastas till oss!
Låt oss på nytt kräva vår rätt!
Låt oss börja genast!
Låt oss lova oss själva att hålla el- den i våra hjärtan brinnande, icke blott rättfärdighetens, utan den he- liga vredens eld.
S-g.
Om skolformer.
Beaktansvärt är att eleverna i 2- åriga högre folkskolor utgöra samma åldersgrupp som i fortsättningsskolor- na.
Varför skola fortsättningsskolor- nas ungdom ensamt få lämna skolan utan att ha fått någon undervisning i hithörande spörsmål?
Under alla de år denna fråga disku- terats har visserligen e nbrist på för ståelse kommit till uttryck från peda- goger i såväl högre som lägre skolfor- mer, varvid bl.
a. påvisats saknaden av lämpliga lärare i ämnet Men i andra sidan ha dock uttalanden gjorts, vilka präglats av villighet och intresse för ämnets upptagande å skolornas sche- ma.
de M klaga tag man
Mötesplatsen BORÅS.
F. K. har haft årsmöte, varvid den gamla styrelsen enhälligt omvaldes.
Ordförande är fru Anna Bredberg, v. ordf. fröken Jenny Johansson, sekr, fröken Hanna Andersson, kas- sa förvaltare fröken Alette N o r m a n.
Mötet var alltigenom präglat av en gemytlig a h trevlig stämning, och man kände att det går mycket bra för kvinnor att hålla ihop och vara eniga.
Tidevarvet förordades varmt av alla, som under gångna året list tid- ningen och föreningen beslöt ener- giskt arbeta för dess spridning.
g beslöt man att anordna gemen- sam färd med bil till Älvsborgs läns- förbunds årsmöte, vilket antagligen kommer att hållas i Vänersborg nå- gon gång under mars månad.
De flesta av deltagarna antecknade sig för denna färd.
- - Sist - VÄSTERVIK.
Frisinnade kvinnor hade i torsdags årsmöte under fru Brita Reinhards ordförandeskap.
Till styrelse återval- fru Brita Reinhard.
ordf. fru Thunberg, v. ordf. fröken Jen Jenny hava som bekant svettbad i olika former använts inom läkekonsten.
Av de många olika sätt att framkalla svettning torde det elektriska ljusbadet vara det snyggaste a h angenämaste.
Den kända firman elektriska a.-b.
Siemens-Schuckert De elektriska ljusbaden och den elek- i Stockholm har fört i handeln ett prak- triska behandlingen har vunnit alltmera tiskt och lätthanterligt elektriskt hemljus- insteg i hemmen under senare tider a h tad f i r botande av reumatiska åkommor förordas också allmänt av våra läkare.
a v olika slag.
Hela apparaten väger en- Den stora betydelse elektriciteten har så- dast 3 kg.
och drar m strömkostnad av en- som läkemedel har j u också länge varit dast c:a 20 öre I timmen Hemljusbadet kind.
Av de olika energiformer vilka an- består av en hopfällbar ställning av tio vändas inom elektro-läkarekonsten inta- böjda träribbor med hållare för 8 glöd- ger den galvaniska svagströmmen den be- lampor anslutbar till varje väggkontakt d- ANTALET KVINNLIGA FÅNGAR I tydelsefullaste platsen.
Härpå bero dels ler lamphållare likgiltigt om Iik- ell " dess framgångar vid sjukdomsbehandling växelström, om 110 eller 220 volts spän- NEWYORK CITYS FÄNGELSER, av olika slag dels den stora mångfaldig- ning finnes.
Apparaterna, som erhållit har nedgått med nära 50 procent, sedan heten I dess användning.
minst då mycket lovord av såväl läkare som pa- spritförbudet trädde i kraft.
meddelar tienter kosta endast 75:- k r och för- Svensk-amerikanska nyhetsbyrån.
Under tjäna att komma till användning inom många hem i vårt land tioårsprioden t i l l och med 1919 utgjorde det dagliga medeltalet kvinnliga fångar i Elektriciteten som läkemedel Bygge och Bo Lotteriet.
det stora nya snart över landet och loc- kar genom färgglad reklam a h utsikten om lysande vinster hela landet befolkning lotteriet.
rullar att pröva lyckan.
Vinsterna utgöras så gott Sam uteslutan- de av presentkort.
Och här möter man den första stora nyheten och en alldeles utomordentlig fördel framför tidigare lot- terier.
Inga besvär ah kostnder således att å lotteriets expedition få vinstlotterna utbytta mot presentkort.
Vinstförteck- ningen upplyser om storleken av present- kortet och vinstsumman kan omedelbart baka Icke stadens straffanstalter 743 mot 374 under den senaste femårsperioden Antalet man- liga fångar har också nedgått under mot.
svarande femårsperiod dock inte i samma proportion.
inskrivas plats.
i toden har vunnit allmänt erkännande väl av vetenskapen som av tusentals p tienter, vilka botats med denna met på härför i vinstlotten avsedd Den andra nyheten är att att bosatt eller i samhälle I närheten, få sin vinstlott inlöst.
Avtal har nämligen träffats med affärs- idkare korten över hela landet motsvara sålunda härom Present- i denna form full en sådan och dessutom levererar firman apparaterna på mycket förmånliga avbe- talningsvillkor lor dem som så önska.
I firmans nya lokaler r i d Kungsgatan i från Lundqvist &amp; Huddén, uppfört å av anvisad tomt á 30,000 kr.
4 rum, hall o c h kök á 24,500 kr jämte presentkort å 5,500 kr Lägsta vinstvärde i huvuddrag- vinnaren ningen en försäljnings- och ut- hyrningsningsdelning for behandling i hemmet.
En annan gren av elektrisk behandlings- metod är det elektriska hemljusbadet, som möjliggör ljusbehandling på ett enkelt sätt varje hem för patienter vilka förfoga personal a h dels utgör 5 kr.
och i nitdragningen 50 kr 200 vinster i nitdragningen vinster i nitdragningen Bygge och Bo-tidningen som medförljer gratis till varje lottköpare innehåller bl.
a. intressanta och originella pristävlingar.
I övrigt hänvisas t i l l utförlig annons.
(39) G et i n ge n. "
R O M A N E.
L.
V O Y N I C H (Fort.)
Nu skulk hon velat offra hälften av sitt liv för att åter få känna den bördans tyngd, ty om hon dödat ho- så var det hennes personliga sorg, men am hon drivit honom ut i Hon satte sig ned och betäckte ögonen med sina hinder.
Om hon hade bragt över honom det som var värre än döden Långsamt, och utan förbalmande med sig själv, pick hon igenom hans förflutna.
Allt stod så tydligt för henne som om hon själv genomlevat nom.
- - om hon suttit vid hans sida i den smutsiga hyddan, som om hon lidit med honom i silvergruvorna, på kaf- feplantagerna och i cirkustältet Cirkustältet nej, den bilden må- ste hon plåna ut, om hon inte skulle bli galen.
Hon öppnade en lit^ låda i sitt skrivbord, vilken innehöll några få reliker som hon inte kunde skiljas ifrån.
Där var Giovannis första brev till henne och de blommor, som legat i hans döda hand.
där var en lock av hennes lilla gosses hår och ett vissnat blad från faderns grav.
Där fanns också ett miniatyrporträtt av Arthur vid tio års ålder.
Hon höll det i sin hand a h betrak- fade det vackra gosshuvudet, tills Arthurs bild åter stod levande för henne: den känsliga munnen, de stora allvariliga ögonen och ansiktets ut- tryck av änglalik renhet.
Tårarna skymde hennes ögon.
Hur kunde hon ens tänka något dy- likt Det var som en hädelse a n för- - - i över elektrisk belysning.
Sedan långt till- bättre att han gått förintelsen till mö- da.
Men d e t skulle inte fövåna mig hans lik.
Han kan ha rymt hemifrån tes än att han förvandlats till Ge- om det barnet växte upp till en olyck- som ni.
tingen - Getingen med sina otadli- lig människa.
- Låt oss hoppas an han inte gjort ga halsdukar a h sitt sarkastiska hån det.
Jag har skickat mer än en män- - då?
sin bittra tunga och sin zigenerska.
De niska till Hades, men om jag hade - Betrakta munnens linjer.
Nej, nej, det hela var endast en van- vettig inbillning Arthur var död antyda en natur som känner smärta på mitt samvete att jag skickat någon - Får jag stiga på?
frågade en och orättfördigheten som orättfär- levande varelse till Sydamerika, då dighet, och för sådana finns det ingen skulle jag inte kunna sova om nät- mild stämma.
terna.
Hon ryckte till så häftigt att por- plats i världen.
- Om han nu inte drunknat, sade trättet föll ur hennes händer, Ge- - Påminner porträttet om någon hon och närmade sig honom med hårt tingen tog upp det, a h räckte henne som Han ni kännner?
synade det mera ingående.
slutna hinder.
utan gått igenom sam- det.
ma fasansfulla erfarenheter som ni - Vad ni skrämde mig!
sade hon.
- Ja, så underligt.
Jo, det är verk- tror ni aldrig att han skulle komma - Förlåt.
Jag kom kanske och ligen mycket likt.
tillbaka a h låta det förflutna vara störde.
- Likt vem?
glömt?
Ni f i r inte glömma att jag - Nej, jag tittade bara igenom K-k-kardinal Montanelli.
Jag också lidit.
gamla minnen.
undrar om hans oklanderliga eminens Hon strök undan sitt tunga hår Hon tvekade ett ögonblick men möjligen har några brorsöner?
Vem från pannan och visade honom en räckte honom sedan miniatyren.
föreställer porträttet?
strimma som kontrasterade - Vad tycker ni om det porträttet?
- Det är ett porträtt av den vän snövit mot de svarta hårmassorna frågade hon.
som jag talade med er om häromda- En lång tystnad följde.
Medan han betraktade det, gran- gen.
- Jag tror, sade Getingen lång- skade hon hans ansikte som om hen- - Den vän som ni dödade.
samt.
att det är bäst a n de döda för- nes eget liv varit beroende av dess Hon höll nästan på att ropa av bli döda Ibland är det svårt att uttryck Men han såg helt negativ a h smärta.
Hur grymt och lättvindligt glömma, a h vore jag i er döde väns Varför - ut.
- tvivlat det.
Hon vanda, skälvande kände hånet den nakna som var själens bitt- de binda med denna livets rena smuts och och obefläckade elände.
Gu- k r i t i - s k Det är ganska ' svårt att säga, han begagnade Ja som jag det dödade ordet.
- om han Återuppståndelsen skulle jag är vilja inget förbli vackert död rare än döden, esamhetens fasa och darna hade älskat honom och låtit ho- sade han.
Porträttet är bleknat och verkligen är död.
Ibland har jag skådespel den ständiga ångesten.
Det var som dö ung.
Det var tusen gånger ett barns drag äro alltid svåra att ty- därpå Man hittade aldrig nom (Forts.)
