# ID: svediakorp-per3220
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,698
# sentences: 480
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGIVARE ' REDAKTÖR OCH Ellen Hagen T i d e v a r V et n: r 7.
Fredsopinion och folkomröstning i Förenta Staterna.
I REDAKTIONEN: E l i n Wägner Världskrige ts rika När Jane Addams i slutet av - utlyste en pristävlan angående ändringar i förbundsakten, men förra året hemkom från den resa det mest utförbara förslaget " till däremot förordas omedelbar an- Fredsopinion och folkmröst- runt jorden, som hon företagit för Förenta staternas deltagande i ar- slutning till skiljedomstolen i ning i Förenta staterna speglar att i både västerns och österns betet för världsfredens bevaran- Haag samt en utsträckning av ha icke kunnat på långt när som så heter det vaknande intresset och an- Iänder verka för fred och förso- de ”, så hörsammades hans upp- Förenta staternas deltagande i sig bort tillgodogöras, svarskänslan hos Amerikas inne- ning mellan folken, så utsände rop av ej mindre än 22.165 täv- förbundets sociala och humanitä- det i försvarsministerns anföran- byggare gentemot Europas åter- hon en julhälsning till alla värl- lande, däribland, utom enskilda ra verksamhet.
Utrymmet tillå- de till regeringsförslaget i för- uppbyggande och samförståndet dens fredsvänner, vari den märk- personer, högskolor, kyrkosam- ter ej någon utförligare redogö- svarsfrågan.
Yttrandet gäller väl mellan hela världens förenade ligaste punkten är den dom, hon fund, ekonomiska och sociala kor- relse för förslagets detaljer, som närmast beväpning, utrustning, stater.
fäller över sitt eget lands egois- porationer.
Priset utgjordes a v ju för övrigt får betydelse först, flygväsendets utveckling m. m. tiska politik.
Hon säger: ” Ame- 100,000 dollars, varav hälften sedan det gillats av den ameri- men torde kunna stå som motto Försvarsremissdebatten och rikas Förenta stater, fångna i skulle utbetalas till vinnaren ge- kanska regeringen.
Till en bö r över hela försvarsorganisationen.
Vä rldskrigets rika erfarenheter nedärvd misstro och motvilja för nast, resten då hans förslag gil- jan skall det underställas folkom- Den hårda nödvändigheten att in- giva anledning till några reflexio- utländska förvecklingar, lämna i lats av Förenta staternas senat, röstning och för denna pågå för skränka tillgodogörandet av ner.
sticket de högtidliga fördrag, som eller, efter vidtagen folkomröst- närvarande väldiga förberedelser.
” världskrigets rika erfarenheter ” organisationer av vitt har skapats av hoppet om att kun- ingåtts i deras namn, inskränka ning visat sig äga erforderligt Nittiotre Den uppriktiga Viljan att för- sin immigration, öka sina tullar stöd i folkopinionen.
I prisjuryn skilda slag och med ett samman na ernå samling kring en linje, och vägra a t t betala sina krigslån sutto sju personer, däribland fle- lagt medlemstal av över 50 millio- som skulle bli en gyllene medel- stå Frisinnade Kvinnors ställning till såväl frisinnad partipolitik såsom förbindande till delaktig- ra auktoriteter för det utrikespo- ner ha erbjudit sig att sprida röst- väg.
som till förbudsfrågan efterfrå- het i det internationella ansvaret.
litiska området, diplomater, poli- sedlar, tusentals tidningar med- Världskrigets rika erfarenheter landet producerar utöver tiker, militärer samt en kvinna verka, 120,000 präster skola fram- sträckte sig förvisso långt utöver gas i en artikel av fröken Ebba Holgersson, Johannishus, känd sitt eget behov och dess handels- (Ellen Fitz Pendelton, president lägga förslaget för sina försam- rustningarnas tekniska detaljer.
och värderad sedan många år för flotta ökas, har det icke lyckats för Wellesby College).
Om den- Iingar, 500 högskolor och univer- De fastslogo övertygande nog, sitt varma intresse för nykter- att sätta det amerikanska över- na jurys långt gående fredsvilja sitet ha upptagit det till diskus- tyckes det, falskheten i dogmen: " Vill du fred, spi rusta dig för flödet på vete i förbindelse med vittnar följande i motiveringen sion o. s. v.!
hetsarbetet.
den europeiska bristen på bröd.
till prisutdelningen gjorda utta- Så låter det på äkta amerikanskt krig ”, som narrat folken i n un- Men även den som ej blän- der försvarsbördor, som blivit de- idépolitik skriver - - - Måtte julen obarmhär- lande: ” Det är juryns enhälliga vis.
fröken Ellen Kleman om den per- tigt väcka denna från Europa förhoppning, att den första fruk- das av siffror, kan ej förneka a t t ras olycka.
stammande nation på det den ic- ten av den samverkan mellan fol- mr Bok på ett genialiskt sätt för- Under krigets vånda ropades sonliga insatsen i politikern utan- ke en dag, ifall den fortsätter sin ken, som skall följa om det ut- stått att inrikta millioner ameri- anklagande till de ledande från för partierna.
själviska isoleringspolitik, skall valda förslaget antages och ge- kanares tankar på fredsfrågans deras offer att hade det tidigare komma till bitter insikt om den nomföres, måtte bli ett allmänt problem, samtidigt som han tvin- kostats på fredsarbetet endast en Ljusning har inträtt i det offrades på peiska läget.
Liber redogör för förbannelse som drabbar den, förbud för tillverkning och för- gat dem att taga ståndpunkt till, ringa del av vad som och känna ansvaret för sitt eget krigsberedskap, så hade kanske säljning av krigsmaterial. ” MacDonalds initiativkraftiga för- “ som endast söker sitt ’. ” Det prisbelönadr förslaget, po- lands likgiltighet för Europas lä- hela den blodiga tragedien aldrig Visserligen är Jane Addams sök till ny utrikespolitik.
en modig kvinns, som ej fruktar pulärt kallat “ Peace plan n:r ge.
Betydelsen härav står fast - gått i scen.
Krigspolitikens att stå ensam, men denna gång 1469 ”.
präglas naturligtvis, på vare sig det belönade förslaget fullständiga Från Rom skriver fil.
doktor tyda tecken på att hon bakom sig grund av villkoret att det skulle blir antaget eller icke En bättre misslyckande just för det bäst Gunhild Bergh om Den italienska har en ej obetydlig folkopinion.
vara " antagligt ".
av stor försik- förberedelse för den fredskon- rustade och mest övade folkets deputeradekammarens upplös- synbarligen till stor del buren a v tighet, men utgör dock ett bestämt gress, som på inbjudan av Inter- armé och segerns tomma intighet ning.
landets kvinnliga medborgare.
framsteg från den nuvarande pas- nationella Kvinnoförbundet för för den segrande ha rehabiliterat När sålunda för omkring ett halft siviteten.
Anslutning till Natio- fred och frihet i början av maj fredsprincipen.
Lystringsordet till I Enklaste sättet berör fru år sedan mr Bok - utgivare av nernas förbund skall sålunda ske skall äga rum i Washington.
kan de nya skarorna av i dag har a v en världsklok statsman omformu- Ann Margret Holmgren exem- Amerikas största kvinnotidskrift blott under förutsättning av flera ej tänkas.
Ierats till ett: Vill du fred, så be- piets makt.
red freden.
Det aktiva arbetet för freden bör komma i första planet Om Det rätta barnaskapet har och därefter vad folket oundgäng- advokat Eva Andén i dagens n:r ligen tralitetsskydd.
anser sig behöva till neu- sin tredje artikel.
– erfarenheter — Ehuru euro- Försvars r em i s s de b att e n.
K.
J. underhåller läsaren med Nationella lustspel.
man, Då statsministern talade vid till flottan voro otillrärkliga.
O c h ning till nistningar och milita- veckling, som nu råder på alla, slutet av debatten i andra kamma- man förbehöll sig all frihet vid rism har aldrig förr blivit så tyd- icke minst på de till militarismen Konsertfören Operan och ren förklarade han sig ändock, den kommande kraftmätningen i ligt deklarerad som nu.
" Inte en hörande kemisk-tekniska områ- inte ett öre ” till det borger- den, fastställa en militärappa- utskottet.
Stockholms musikliv är ett syn- trots allt av kritik som framkom- Från frisinnat och liberalt håll liga försvaret, men - revolutio- rat, avsedd för lång tid framåt, nerligen aktuellt ämne, behandlat mit, hysa förhoppningar om att av H.
N., under vilken signatur försvarspropositionen från alla höjdes ej nu så många röster, men nens eller såsom det hette, arbe- synes icke stå i relation till världs- håll skulle prövas från objektiva så mycket mera komma deras h o tarnas och böndernas väpnade ar- krigets rika erfarenheter.
Ingen döljer sig en av våra bästa yngre synpunkter.
Som det subjektiva tydelse framdeles att göra sig m é måste finnas inom landet.
För torde ha glömt hur hastigt musi kkännare.
strålande sol sjönk vid ho- och objektiva vid bedömandet av gällande.
Vad neutralitetsförsva- vilken yttre fiende den ansågs be- risonten.
Snart är det den all- en fråga som denna mindre än ret egentligen kan anses böra hövas, nämndes inte.
männa viimpliktens tur att träda I Inom Akademien och utan- annars är fallet torde kunna hål- kräva, blir väl för de flesta av Avrustningstanken var emel- i skuggan.
Fästningarnas roll är beröres kritiken av arbetet las strängt åtskilda, så uppvisade dessa det avgörande.
lertid icke helt bannlyst ur debat- i det närmaste utspelad och de inom Fria Konsternas akade- också diskussionens behållning en För socialdemokraterna syntes ten, ehuru endast hägrande i en hundratals millioner, som lagts mi och de manliga och kvinnliga rikedom av nyanser inom den regeringsförslaget trots “ ansatser ljusnande framtid.
ned i dem kunde fått en mer gi- elevernas vidare framtid som mängd av partigrupperingar, vår i rätt riktning, för onödigt betun- Efter remissdebattens törsta vande användning.
gande och för mycket fastbundet konstnärer.
riksdag i sig innesluter.
“ Det ligger makt uppå ”, heter Från högerhåll riktades av en vid de gamla uppfattningarna för akt vidtager nu den andra akten Under strecket ger Emilia Fo- hel mängd talare med herr Lind- att ett ögonblick från vår sida av försvarsfrågans drama bakom det från högerhåll, “ att våra äro- gelklou del a v sina intryck inför man i spetsen en detaljerad posi- kunna reflekteras på ”.
Principen det särskilda utskottets dörrar.
rika traditioner och Sveriges gäller Det enda sannolika synes vara kronas anseende utåt bevaras. ” den betydelsefulla “ Vändningen ” tiv kritik mot regeringsförslaget för neutralitetsförsvaret hon funnit i tre moderna författa- Kostnadsramen blev icke god- där främst “ en liten, men för si- att utskottet kommer att, efter al- Därom är nog Sveriges folk ense.
traditioner?
är endast: vilka ärorika res livsåskådning.
känd, övningstiden var för kort, na uppgifter lämpad flotta samt la direktiv som givits, få iitarbeta Frågan ett helt nytt förslag.
kavalleriet och fästningsregemen- ett utvecklat Iuftvapen ”.
Kommunisternas dubbelställ- tena få icke slopas och anslagen ingen, båtens för ' -
Ljusning.
grund riskeras.
För bägge dessa uppfattningar står emellertid fast, att det är på det gamlas vii- gar man måste gå fram, att kvin- Av Ellen Kleman.
Äntligen börjar nian kunna Av Ebba Holgersson.
norna f r a m f ö r allt inte få fron- skönja en ljusning i det europei- På det yttersta i dessa dagar dera mot dagens partipolitik och Redan när uppropet om bildan- ska läget MacDonalds tillträde av personlig i " missriktat1 individualism o f f r a det a v ett n y t t kvinnoförbund, till makten liar åstadkommit en h a r kongruensen stödjande Folkpartiet, blev syn- starkare omsvängning i situatio- grundåskådning och praktisk sitt politiska inflytande ”.
Partipolitik är byggd på kom- ligt i pressen, stod det klart för nen än vad mången vågat hoppas.
partipolitik blivit en brännande många nykterhetsvänliga kvinnor Läget är naturligtvis alltjämt aktuell fråga på liberalt svenskt promissande, mer och mindre.
Li- tillhörande Frisinnade Kvinnors oklart och ingenting positivt l i a r håll.
Inom frisinnade kvinnors beral politik betingar genom själ- Riksförbund, a t t här stod man in- ännu uppnåtts, men det ä r icke a t t läger har problemet ställts på sin vii sin utgångspunkt en i vidast måtto kompromissfri för något, v a r s tillkomst åtmin- misstaga sig på, a t t de krafter, spets genom a t t dessas tvenne möjliga stone delvis måste bero på miss- som önska samförstånd och fred främsta r e p r e s n t a n t e r inom prak- grund, eller den faller på sveket mot den idé, som är dess bärande de två frisinnade tisk politik, uppfattning och felbedömning.
- snarast möjligt på grundval a v kraft.
H ä r är inte ögonblicket riksdagsledamöterna, Det mest sårande för oss för- vad som är rätt och billigt, n u a r - kvinnliga budskvinnor var, att man här in- beta under mycket gynnsammare deklarerat sin vildeståndpunkt då att ingå på vad som under årens te räknade med eller i varje fall förhållanden än blott för några deras samveten ej tillåtit dem lopp i det senare avseendet syn- vare dats hos oss inom den frisinna- inte tillmätte vårt nykterhets- veckor sedan.
Den förnämsta or- kompromissen a t t tillhöra Det är intresse någon betydelse.
Detta, saken härtill ä r givetvis rege- sig den ena eller den andra spill- de partiorganisationen.
att vi, som fallet är med många ringsskiftet i England.
MacDo- ran av den förutvarande Frisin- nog att peka på att den sedan länge fortgående söndermalnin- a v oss, tillhört nykterhetsorgani- nald h a r visat sig v a r a en man nade lands fören in gen.
Slikt hävdande av individuell gen av partiet och den nu till sist sationer i 10 — 20 år, utgör icke med ganska resolut vilja.
Hans fullbordade sprängningen båda övertygelsefrihet h a r givetvis ur någon som helst borgen för a t t vi utan krumbukter g i v n a erkännan- vare sig inom Frisinnade Kvin- de de jure åt Ryssland h a r tyd- skilda synpunkter framkallat in- ha varit de o u n k o m l i g a följder- nor eller i vår politiska gärning ligt nog visat, att han icke är sin- vändningar - för a t t begagna ett na a v försyndelser på denna i övrigt skulle förmå (eller kan- nad a t t låta sin handlingskraft milt utryck.
F ö r en och annan punkt.
obe- Men just därför h a r självbesin- ske man menar våga?)
vara bära- förlamas av en massa ovidkom- är s j ä l v problemställningen re av t. o. m. förbudstanken!
I mande hänsyn.
H a n liar i stället, griplig.
Det finns faktiskt - för ningens stund i detta n u slagit för dem själva - så lyckligt avpas- svaren på frågan vad meningen under mycket hänsynsfulla de liberala idéernas bekännare.
och egentligen r a r med det n y a kvin- sympatiska former, ådagalagt en sade individer, att deras överty- Det gäller mera än a t t bestämma noförbundet, få vi också veta, h u r mycket fast vilja a t t gå direkt på gelse, fullt ärligt, följer partipro- huruvida man vill tillhöra den vi som frisinnade kvinnor se på målet.
Detta känner man också i grammets genom åren slingrande rna eller den a n d r a fraktionen av nykterhetsfrågan.
Den är en ” de- Paris, där betydligt medgörligare kurvor utan några som helst an- det gamla partiet - och fullgöra vindar börjat blåsa.
Man bör- fäktelser och vad är under % \ - trogen partitjiinst inom den m a n kunna betrakta.
Är det då möj- j a r av allt a t t döma bli en smula dana förhållanden mera självfal- väljer.
Frågan ä r framför allt ligt, a t t den, som gripits a v en betänksam inför faran av en full- let enkelt än a l t man i vått och huruvida det över huvud taget skall gå med partiet.
För torrt stor fråga och önskar se den löst ständig isolering, vilken kan b l i finns r u m för det man personli- - verkligt och ej blott till nam- följden, om den hittills b e d r i v a andra åter står troheten - quand gen omfattar som verklig libera- net löst - plötsligt kan t a p p a politiken fortsättes med samma même - till partiet som det över lism inom de tvenne partidelar, bort sitt intresse och bli ” kall ” energi ännu en tid framåt.
Det allt a n n a t viktiga.
Det kan gälla som var för sig nu proklamera sig endast därför a t t han befinner sig viktigaste tecknet på denna be- en röst vid valen, det kan gälla som bärande a v frisinnets idéer bland sådana, för vilka icke hel- gynnande betänksamhet ä r a t t d e t ett mandat i riksdagen, partisoli- i vårt land.
ler andra stora frågor äro detal- öppet börjar talas om ett utrym- Utanför dem, som inte ens ha känning av partiåskådningens jer?
Emellertid bära dock de tre mande av Ruhr.
Det har gått så av kvinnor avgivna svaren vitt- många rykten om att expertkom- t v i n g, och dem, som tänka sig dast under förutsättning, a t t det ne om ärlig övertygelse, även om missionen skall komma att fast- återfår sin fria förfoganderätt partiet främst och injämkandet obekantskapen med Frisinnade slå, a t t Tyskland kan betala en- över Ruhrområdet.
Skulle ett av de personliga uppfattningarna Kvinnor ä r märkbar.
Veta d i dylikt utalande komma a t t göras i detta som det av denna g r u n d femton undertecknarna t. ex. nå- från det hållet, möter den fran- självfallna, står en falang som got om det intresse och den tid, förra framgår bäst därav.
att de ska politiken därmed sin svåra menar, a t t först ur i n d i v i d e r n a som förbundet särskilt efter om- förbudvänner - ingalunda blott stund, medan MacDonalds tillfäl- övertygelse växer partibildningen organisationen ägnat åt just nyk- kvinnor - som utträdde den 27 le blir så mycket mera gynnsamt.
fram.
Att således endast i den terhetsfrågan, nu senast genom maj, inte längre tagas på allvar.
i alla händelser måste den närma- mån partiet ä r uttryck för denna, tillsättandet a v ett s.k. nykter- I det nämnda svaret i De Frisin- ste tiden motses med mycket stort realiserar det sin idé.
hetsutskott, bestående av 4 med- nade står nämligen: ” Men detta Med nödvändighet följer här- lemmar, av vilka 3 äro välkända (att fröken T a m m är Frisinnade intresse.
Efter alla missräknin- av något som givetvis ä r överras- klo- förbudskvinnor?
Vi våga tro, Kvinnors politiskt mest fram- gar och svårigheter iii.
det kast a t t icke vara alltför optimis- kande för den partitroende: a t t a t t kvinnor h ä r skulle förstått skjutna kvinna) l i a r icke hindrat företrädarna av denna uppfatt- kvinnor, därest ett närmande henne att praktisera neutraliteten tisk, men det ä r likväl anledning ning kunna komma till det tanke- gjorts, och man mött varandra gent emot Frisinnade Landsför- att med större förtröstan se fram- slutet att de existerande partier- med förtroende.
Det vore kanske eningen på det sättet, att hon ic -- tiden an.
F ö r vännerna av Folkförbun- na faktiskt ej hålla måttet.
Av ej försent ännu?
ke blott - trots a t t hon förklarar denna anledning begära de då ett Men ä r det då verkligen en- sig alltjämt vara förbudsvän själv det och dess stärkande är den ljus- nytt, i stället för e t t stagnerande dast kvinnor, som tagit initiati- utträtt ur Frisinnade Landsför- ning, som inträtt, särskilt betydel- gammalt.
Och de göra s i g inte vet?
I sista numret av De F r i - eningen, utan ” - och här följer sefull.
MacDonald torde nämli- endast på grund a r eget samvets- sinnade lämnas nämligen också en lång anklagelselista över vad gen icke komma att försumma nå- tvång f r i a från partigränser, som ett resaktionellt ” svar ” på den fröken Tamm gjort f ö r att förmå got tillfälle a t t stärka denna över- inte ge rum för det som skulle ut- Det fråga, som givetvis ä r ställd till frisinnade a t t ställa sig utanför nationella sammanslutning.
göra partiets bärande idé, utan initiativtagare och undertecknare.
de båda politiska f fraktionerna.
uppgives, att han krävt och erhål- mena därtill a t t det måste skapas T i d s stä mning.
lit Rysslands beredvillighet att Man kunde ju väntat, a t t kvin- Det, som kan komma mest ont inträda i förbundet, och a t t h a n n y rymd j u s t för denna.
De anse norna själva tilltrotts lämna för- åstad ä r icke, att man sät- Vi genombrottsbarn, helt enkelt att själva den hopplöst klaring.
Kommer därtill den ter likhetstecken mellan förbuds- önskar Tysklands snara anslut- prekära situation, som ä r de nu- Vi barn av en dödsdömd tid.
ton, som gAr igenom detta ” svar ” vän och medlem av Frisinnade ning är allmänt bekant.
Ett Lon- varande liberala och frisinnade Vi rolösa, rotlösa och där en av vårt lands mest ak- Landsföreningen, - den saken dontelegram uppger till och med, politiska partiernas, i sig poäng- att Tysklands upptagande skall Släkte, som ingen känns vid.
tade kvinnor, vars politiska gär- vederlägger sig själv, utan bli en av de första frågor, som terar nödvändigheten av en fun- Vår kamp är så hopplös, så hård ning ä r buren av rättrådighet och det iii.
a t t man anser sig ha rätt damental omdaning av såväl den idealitet, utsättes för ett klander, att tolka Frisinnade Kvinnors den nya regeringen kommer a t t praktiska part i politiken som av och t o m, framlägga till behandling.
T sam- Det iii en kamp mot livets fattig- alltigenom präglat av missförstå- neutralitet efter eget behag och band härmed talas det även om deras personliga uppfattningar, else.
Det ä r ingalunda för att därvid göra gällande, att denna dom, ett urtima möte med folkför- som nämna sir anhängare av l i - försvara fröken Tamms ” fram- förbundsneutralitet utöva I. tryck beralismen.
En kamp, där allting ramlat.
fart ” på vilken måhända Emilia på medlemmarna, när det gäller bundsförsamlingen.
Att detta blivit utsagt och ge- Samtidigt med dessa växande vad släkte efter släkte samlat.
Fogelklous ord om inre befall- deras personliga ställningstagan- i Eu- nom handling manifesterat bör ej ning i motsats till förhävelse kun- de.
Det ä r nämligen trenne vii- utsikter för Folkförbundet Vi ha ej hemortsrätt i det för- behöva skrämma dem som nit- na passa, men eftersom andra gar, som stå medlemmarna öpp- ropa synes även ett stegrat in- flutna.
i för liberal svensk partipoli- tresse för detsamma vara under bedriva liknande ” tra- måhända na: Frisinnade Landsföreningen.
Och ingen framtidsbygga skön- tiks framtid.
Det tål vid a t t t a g a fik ", så är det oss en plikt a t t ork- Liberala partiet och - i avvaktan hastigt uppvaknande i U.S.A., denna s a k på lång sikt, det ä r fle- jes än.
så i detta bjuda till med en för- på vad möjligen skall bliva - där en väldig rörelse för anslut- ning håller på att startas.
Allt ra och större världen som stå på Vi äro utestängda och förskjutna, klarning.
Ett är tydligt: Frisin- vildarnas väg.
Alla medlemmar spel än årets valresultat och par- I fiendskap med allt, med ingen nade Kvinnors ställning saknar med samma rätt t i l l aktivitet.
I som allt bära de senaste dagar- tiernas därav följande represen- på många håll förståelse.
Åter- detta sammanhang vilja vi tilläg- nas händelser och många rykten vän.
tation i de närmaste årens riksdag- står att se o m också viljan till ga: Låt oss en gång för alla få vittnesbörd om, att den länge ef- Vi hoppas intet, veta blott terlängtade ljusningen med all gar.
förståelse skall fattas.
- bort talet om neutralitet till nyk- sannolikhet nu på allvar ä r i an- Att ensamhet är våra själars lott Vem vågar f ö r övrigt sva- Först ett p a r anmärkningar.
Fri- terhetsfrågan.
Det är splittrin- Vi trötta.
förpinade.
Att denna omständig- ra för att det inte ä r till och med sinnade landsföreningen och dess gen och partierna det gäller.
tågande.
het borde vinna det största be- partitaktiskt klokt och därtill Släkte, som ingen känns vid.
medlemmar sitta naturligen ej in- Förbundets neutralitet liar praktiskt lönande - i f r å g a om Vi genombrottsbarn ne med ensamrätt på verklig för- obrottsligt upprätthållits av så- aktande hos oss vid den nu före- stående lösningen av försvars- att v i n n a anslutning till partiet budstrohet; Frisinnade Kvinnor väl ledare son1 ” ledda ”.
Vi barn av en dödsdömd tid.
- a t t till sist stå upp rakryggad frågan, är självklart.
h a r mer än nykterhetsfrågan på för dess idé?
Liber.
(Fort å sid.
6.)
sitt program.
Att man tror det Viljan att förstå.
— — Praktisk idépolitik.
Den italienska deputeradekama marens upplösning.
Av fil.
doktor Gunhild Bergh.
Mussolini inför nyval.
ont ehuru dock av mycket ringa Med upplösningen av deputera- betydelse, och att han för sin del av ägnade sin tid och sinn tankar åt dekammaren och utlysandet nya ii har Mussolini tagit det " problem som äro långt betydel- första, betydelsefulla steget mot sefuIIare för nat ionens tilIvaro en återgång t i l l mer lagliga för- och framtid än det att utvälja håIlanden, och det är påtagligt namnen på dem, som i morgon skola kalla sig nationens repre- att detta hälsats med lättnad och tiIIfredsställelse ej blott av oppo- sentanter ”.
Den nya fascist iska vallagen.
sitionspartierna men även a r en stor del av fascisterna själva.
Det På ett sätt kan man ju också sä- har nämligen Iänge varit tydligt ga, titt de förestående valen e j att också bland dessa senare fin- äro av stort intresse.
Om de nu n: ~ * många, som anse det hittills- skola kallas val, t y i själva ver- varande tillståndet som ett provi- ket blir det fråga om ett slags sorium, som ej bör ytterligare för- folkomröstning.
Enligt den val- Iängas.
reform, som Mussolini genomdrev Visserligen blir väl skillnaden i juli sistlidna Ar, utgör nämligen realiter mycket ringa.
Ty iiven Italien en onda valkrets, uppde- utan prolongerandet a r den full- lad i 20 " regioner ", och det parti, maktslag, som betryggade den som vinner majoriteten av det fascistiska diktaturen efter revo- samlade antalet röster erhåller 2 / 3 Iutionen i oktober 1922 och som d. v. s. 356 ov de 535 mandaten un- utgick med år 1923, torde Musso- der det att den återstående tredje- lini fortsätta att regera utan att delen fördelas proportionellt på de väsentligt påverkas av parlamen- övriga partierna.
Det betyder följ- tet.
Mussolini har aldrig fördolt aktligen ingenting ur fascismen ej att han under sin tid som depute- skulle segra överallt t. ex. i Syd- rad lärt ett djupt förakt för italien, där den av allehanda skäl den parlamentariska institutionen är och förblir en importartikel, då överhuvud och en fast övertygel- regeringslistan föreligger färdig se om att denna, Atminstonr i sin den 26 februari kan den sägas nuvarande form, e j motsvarar praktiskt taget vara godkänd a v den moderna tidens krav.
" Det väljarne, sex veckor innan ännu är ett misstag ", har Mussolini några av dem lagt sin röstsedel i sagt en gång, " att tro a t t en in- en valurna.
stitution som en gång varit av be- Denna metod är, enligt Mussoli- tydelse kommer att förbliva &amp; - ni, ägnad att bota på det lyte, som tydelsefull för all framtid.
Då främst vidIådit det nu upplösta parlamentet inrättades, funnos e j parlamentet, det nämligen a t t det de många, modernare institutio- utgjort ett uttryck visserligen för ner, som nu övertagit dess funk- de olika politiska partierna inbör- tioner.
Varje sekel har sin histo- des förhållande, men icke varit i ria och sina institutioner. "
Musso- stånd att skänka regeringen annan lini har, som bekant, tidigare va- majoritet än den a v en mer eller rit journalist och bekänner ofta mindre tillfällig kvalition av mi- sin längtan tillbaka till detta yr- noriteter.
Genom den fascistiska ke, vilket Iian tillmäter en utom- vallagen får däremot " folket möj- ordentlig vikt.
” I tidningarna ", lighet att ange de direktiv, som det en minister mötte ett alltför starkt lösa att även icke-fasrister kant Spaniens konung inför fortsätter han i samma nyss cite- gillar " och samtidigt ” tryggas bil- motstånd i kammaren upplöstes det som en lättnad att erfara en rade tal, ” diskuteras dagligen alla dandet av en enhetlig regering, den av konungen eller också bytte målmedveten styrelse.
Samma den helige fadern.
frågor och dessa behandlas så gott som kan följa dessa direktiv utan han ministär, (det italienska kabi- missnöje med den förutvarande Då spanska konungen och drottnin- som alltid av verkligt sakkunniga.
att riskera manövrar från otåliga nettet är ju enligt statuterna " ko- förvirringen gör att oppositions- gen nyligen besökte Rom, hade 400 Tidningarna Iäser jag alltid och minoriteter eller från en otrogen nungens ministrar ") men i det se- partierna, som ovan antytts, år förflutit sedan en spansk konung tillgodogör mig det jag finner majoritet. ” Endast stödd av en nare fallet förblev regeringsmajo- glädja sig A t kammarupplösnin- gästat Vatikanen.
Konung AIfonso däri av värde.
Av vad nytta är fast och pålitlig majoritet kan en riteten densamma, d e som stödde även om de aldrig så mycket höll därvid ett långt tal inför hans he- det då, att en deputerad upprepar regering få tid och lugn till att ut- Crispi stödde sedan Rudini och klandra den nya valmetoden.
lighet, vilket slutade med dessa ord: » På samma gång vi önska, heligaste för mig i parlamentet rad j a g re- föra ett gott arbete.
Det är en fel- därefter Giolitti.
Något verkligt Just därför att det parlamentari- fader, att.
medan ni är lotsen för den dan Iäst i en tidning, att han sä- aktig uppfattning, har Mussolini samarbete med parlamentet före- ska arbetet i Italien så föga helige Petrus skepp, freden.
himmelens ger till mig där vad han lika gär- vid ett annat tillfälle förklarat, att kom endast i undantagsfall.
Gio- byggts på principer och så myc- dotter, må råda på jorden, och a t t de na kunde behandlat i en tidnings- anse oppositionen helig och oan- littis många och Iånga regeringar ket på lokala intressen och per- hinder må försvinna, vilka kätteriets artikel I " Och även nu, när Mus- fäktbar och i besittning av alla voro ju egentligen blott maskera- sonliga intriger, har ropet, på dess och otrons politik har uppställt emot vår religions triumfala framsteg, vilja solini alltså, som sagt, beslutat sig rättigheter, under det att en rege- de diktaturer, under vilka kamma- sanering blivit så högljutt inom vi iiven önska att kyrkans makt må Parlamentets för- för en återgång till ett konstituti- ring har skyldighet att ständigt ren i verkligheten var lika makt- alla partier.
utvidgas över hela planetens rundel, och onellt samarbete mellan olika par-, och tålmodigt vara skottavla där- Iös som under det nyss förflutna nedring och förödmjukande blev att i världen ej må finnas mer än en till sist både fascister och anti- hjord och en herde; och på samma för.
Den liberala regimen i Ita- året.
Man torde kanske också tier, tröttnar Iian ej på att uppre- gång vi vördnadsfullt anhålla om eder pa sitt förakt för partiväsen i all- Iien har, enligt fascismens lära gi- kunna säga att diktaturen passar fascister alltför olidlig.
faderliga välsignelse åt Spanien, åt den mänhet och parlamentarism i syn- vit den enskiIde allt för mycket för italienarna.
Utpräglade indivi- Oppositionen i Italien är nämli- kungliga familjen och åt den tappra här nerhet.
För en vecka sedan in- makt och frihet och därigenom dualister som de äro, ha de en yt- gen icke död.
om det också ibland som i Afrika strider för att där inplan- auguerade Iian valkampanjen berövat staten dess styrka och terst påtaglig oförmåga att samar- ser så ut och om den också nu t a rättvisa och civilisation, lova vi på med ett tal vari han föraktfulla- auktoritet.
Resultatet har blivit, beta med varandra, vilket gör att under valkampanjen och valen det högtidligaste, helige fader, att.
om re än någonsin klargjorde sin svaga regeringar, allt för osäkra de ha svårt att förstå det demo- torde komma att göra sig föga en dag såsom uppfyllelse av det val- för morgondagens öde för att kratiska styrelsesättets principer gällande.
Ty dels dämpar cen- språk, som enligt den helige Malakias ställning som " antiparlamentare " tillkommer edert pontifikat: » Fides in- och förklarade, att den fascistiska kunna fullfölja en målmedveten och relativt Iätt i stället att böja suren alla meningsyttringar, dels trepida », tron fordrade av katolikerna regeringen " skall stå över alla och energisk politik och nödsaka- sig för den enskilde mäktiges auk- bär det italienarna emot att så att större offer, spanjorerna icke skulle un- partier och utom varje parlamen- de att alltid lämpa sig efter fluk- toritet.
Hela Italiens Iånga histo- säga bråka i onödan.
Italienaren dandraga sig vad offer det vara må, inom parlamentets ria igenom har demokratisk sty- tycker om att bolla med stora och om eders helighet, såsom en ny Urba- tarisk beteckning ", och ett par tuationerna I I.
företoge korståg emot fienderna relse varit sällsynt, t y även om g r a n n a ord men bakom de vac- nus dagar därefter förkunnade Iian olika grupper.
till vår heliga religion, och Spanien och den kallades så emellanåt t. ex. i kert formade och till synes så li- dess konung, osvikligt trogna edra bud, på nytt, att han ansåg " valupp- Italien ingen jordmån för verklig de medeltida stadskommunerna, delsefulla fraserna gömmer han skulle aldrig drsertera från den heders- tåget " vara ett slags nödvändigt demokrat i. var den dock i själva verket i hög ett gammalt kulturfolks kyliga post, som deras ärofulla traditioner an- Mussolini anser att demokratien grad hierarkisk och folkets " delta- skepticism.
Han vet att allt skif- visa. » Talet som väckt mycken anklang i begått s j ä l v m o r d i Italien som an- gande " bestod blott i, att det tar, och icke minst politiska idé- Spanien.
kunde säkerligen lika väl hål- norstädes.
Snarare torde man ibIand reste sig till opposition och er och styrelseformer, och under lits för 400 år sedan: emellertid kunna säga, a t t vad ersatte en despot med en annan.
en tidpunkt då Iian har ringa ut- sikt för att göra sina speciella Italien beträffar, ett verkligt de- Denna allmänna beundran för synpunkter gällande föredrar mokratiskt styrelsesätt knappast någonsin tillämpats.
Under de 22 " den starke mannen " är en av de han därför att hålla sig neutral år t. ex. som konung Umberto re- många orsakerna till Mussolinis eller - stundom - att följa med gerade förekommo 21 ministerkri- och med honom fascismens seger.
strömmen.
ser, men näppeligen någon av des- Framförallt det sista decenniets Roma 3 febr.
24. sa var av parlamentarisk art. Om regeringar ha varit så hållnings- I Gunhild Bergh.
, i
värda nyansen att ingen levande varelse förbrukades vid illumina- t i on en.
Denna strikta nationalism ger Av Eva Anden.
en verkligt smickrande relief At III.
den förtjusta uppmärksamhet Pankhurstarna ägnade vårt kära Vad ä r det nu i realiteten för fadern faderskapet för ett “ barn bondetåg.
De hade länge förbe- skillnad mellan dessa olika slag utom ' ' även om han aldrig så myc- rett en alldeles liknande massupp- av barn, vilka av lagstiftarna SOT- ket kan styrka det berättigade i vaktning hos Georg V, troligen teras in i olika betecknade fack sin invändning om flera.
Det ä r med ringa förväntningar, men nu huvudsakligen med hänsyn till endast om fadern i äktenskap kunde Christabel jubIa i sitt or- om föräldrarna skaffat sig ordent- tillika kan styrka, att barnet icke gan The Suffragette över det lig vigsel i sin förbindelse men kan vara avlat av honom, och styrkande föredömet från ett Ii- orks5 beroende på hur de klara de även om detta ej styrkos, att bar- tet duktigt bondland.
av Ingen uppställda fatalietider- net är avlat före äktenskapet eller Det var ett grant historiskt Denna makalöst snabba repre- Gustav V:s hulda välkomnan- na, exempelvis 2-årstiden för tro- under det makarna enligt dom- minne vi nationellt samlade oss sentationsreform undgick inte ens de av demonstranterna, hans fria lovningsbarnen, 6-månaderstiden stols beslut leva åtskilda samt det kring i förra veckan.
Och tänk den ytlige betraktare som likt mig och storslagna vältalighet rakt ur för “ barnen i ", som rätteligen äro ej göres sannolikt, att makarna Iands faderligt hjärta, hans “ barn utom ", andra fataliteter haft samlag med varandra å tid, att jag hade, som det vulgärpsyko- absorberas av tingens moraliska villighet att onämnda.
logiskt heter, alldeles glömt bon- och pittoreska sidor.
I åratal ha- oförbehållsamma då barnet kan vara avlat, som detåget!
Vilket exakt uttryckt vill de parlamentarismen haft en då- skänka sina undersåtar vad de be- Om vi tänker oss, att arvsrätt han kan komma ifrån.
Samt om säga att fenomenet låg som en in- lig press, den splitternya farsoten gärde — all denna sagolika nåd över huvud taget även mellan för- den som påstås vara fader till svept klenod på botten av mitt parlamentsleda var utbredd i de intog våldsamt dessa av överhe- äldrar och barn vore borttagen, barn utom äktenskap kan fram- medvetande under tio års anhop- bästa kretsar, man funderade te ' misshandlade brittiska själar, skulle skillnaden mellan alla des- draga sådana omständigheter, att ning av internationella sensatio- hopplöst hit och dit på ett reme- och aldrig var en monark så po- sa sorters barn egentligen icke det är uppenbart, att barnet ej ner.
Bara den lättaste ruskning dium, och se där kom tretti tusen pulär bland suffragetter som vår.
enligt lag vara någon att tala om, kan av honom ha avlats.
De upptändes med av den detta under förutsättning att man behövdes för att det skulle åka starka karlar med boten!
" Barn i " ha n u emellertid arvs- Det var alltså inte underligt att vackraste förtröstan till sin egen anser det förmånligare i och rätt efter såväl möderne- som fä- upp till ytan i allt sitt majestät Visst minns jag bondetågets nyheten om den bålda bragd som konung, och ville knappast för- sig att få faderns namn, stå dernesläkt, moder såväl som fa- sköna dagar i Aranjuez.
Det utgjorde kärnan i vårt saturnalie- utsätta annat nn att han, som en- under både hans och moderns der.
” Barn utom ” har arvsrätt var den enda gång i mitt alltför gyckel brusade med en festlig sam stod över partierna och in- vårdnad och enbart under hans efter moder och mödernesläkt sobra liv som jag omfläktades av klang genom det sjuka Europas ga valmän hade att krypa för, förmynderskap.
E n skillnad är, men e j efter fadern och hans skulle över huvudet på det tred- karnevalsstämning.
Inte som om telegraftrådar.
Idén föreföll alls att ” barnet i från begynnelsen i släkt med undantag för trolov- de tretti tusen bönderna skulle ha inte oäven därnere, de statskloka skande mansparlamentet och den allmänhet har sitt förtildraskap ningsbarn, som fått arvsrätt efter varit utklädda, de var säkert äkta började se sig om efter en befolk- s. k. liberala herrministären skän- klart och namngivet under det fadern, men ej efter hans släkt.
hemmansägare till sista man, men ningsklass att driva samman med ka dem sin personliga kungaröst.
att det alltid fordras erkännande, De gamla utomäktenskapliga äkta stockholmarna!
Sedan Fersenska milda gisselslag, men vid nogare Måhända gick de så Iångt att de avtal eller dom för att få fram barnen hade dock arvsrätt även mordet hade man aldrig sett dem besinning föredrog de att fösa he- begynte fantisera om hovfestlig- faderskapet till " barn utom ".
efter fädernesläkten.
så yra.
Ens äIdsta och mest ge- la nationerna med blodiga, vilket heter och staden Londons kärleks- Men med 1917 års lag om äkten- ” Barn i " får faderns släktnamn; fulla omsorg för deras trevnad.
.
.
skaplig börd och de möjligheter ” barn utom ' ' erhåller moderns, nomskådade bekanta uppträdde alltid faller sig lättare.
Men minns man nu också var Ack denna borggårdskupp hör- den erbjuder för " barn i ”: s för- men kan erhålla faderns med hans plötsligt oigenkännliga i blågul a l d r i g av.
Den kvävdes nog sättande till ” barn utom " och det samtycke.
Trolovningsbarn kan, mask, tjöt folkliga slagdängor och vår lilla tillställning gjorde star- strödde ut skurar av patriotiska kast effekt?
Förmodligen inte, i stillhet av polisen.
lagliga erkännande som häri lig- om modern-förmyndaren bestäm- konfetti.
De var inte obehagliga ty man är, om sanningen skall ger åt även det äktenskapliga fa- mer det, erhålla faderns släkt- derskapets vansklighet och osä- namn i stället för moderns.
Om att komma när men ganska roliga fram, ganska ovetande i sin sam- att iaktta på skyddat håll.
Vad tids kuriösaste krönika.
J o det kerhet torde nog olikheten här e j trolovningsbarnet är kommet till vara så stor.
Även den äkten- myndig ålder, kan det själv be- gick At dem?
Jag förmodade att var i de saliga suffragetternas de aldrig hade skådat bönder förr läger.
Bondetåget och Pankhur- skaplige fadern får ej endast med stämma detta namnbyte, utan att och erinrade mig gillande en upp- starna, det är för mig en oupp- invändning om flere komma behöva fråga vare sig far eller saliensares visa beslut att ” gå ut löslig Sant idéassosiation.
är att suffragetternas vä- Svenska Kvinnors Medborgarförbunds ifrån faderskapet.
Han får en- mor om lov.
på landet och se män och kvinnor ligt vår nuvarande svenska lag på Fadern och modern tillsam- lokalavdelning i Svanö hade sitt An- taga sig faderskapet för ett " barn mans ha vårdnaden, men fadern sen i många huvudstycken av- i det verkliga livet ”.
Sedan års- och upplästs och god- i " liksom den utomäktenskapliga, Under dessa förtrollade februari- gjort skilde sig från bönders.
De (Forts. å sid. 6.)
dagar var det verkliga livet sus- röjde till exempel en missaktning I känts företogs val av styrelse varvid penderat.
Var morgon vaknade för egendom lik de första krist- omvaldes fru Signe Asp, fröken Ester Jeppe i baronens säng, och baro- nas och en bekymmerslöshet gent- Modig, fröken Göta Andersson och fru nen passade beskäftigt upp i för- emot polisen som saknar förebild.
Alma Maria samt nyvaldes fru Maria Wiklund och fru Lisa Gerzén.
hyrd demokratkostym (som kan- Men de tedde sig precis lika hel- Föreningens ombud, fru Maria Wik- ske inte gick riktigt om honom) gjutet nationella som en Lek- lund redogjorde för Centralstyrelsemö- och utan ringaste malis.
Hans sandskulla i sin Skansendräkt.
tet som hållits i Stockholm i början prestige tog ingen skada av ge- Deras kampmetoder var alltige- av januari månad.
Därefter höll fru menheten.
ty Jeppe uppförde sig nom hemgjorda och tåIde inte att Olga Widegren från Stockholm föredrag beundransvärt.
Man såg tre res- exporteras.
De visste att Emer- om S.
K.
M:s uppkomst och dess verk- samhet i Stockholm.
liga dalmasar blotta huvudena för son hade listat ut en skarp san- * * * sin värds namnplåt ' innan de ning när han skrev att engels- tryckte på dörrknappen - " han männen svårligen kan läsa en är j u greve ", viskade de med an- princip annat än vid ljuset av en dakt.
Men för riksdagsmän lät- eldsvåda.
Och de bestod lyse dennes i Strömnäs.
Ett 30-tal medlem- tades väl inte på hatten, ty även utan knussel som rebelliska lands- mar ingingo i föreningen.
de var suspenderade i karnevalen.
män före dem, dock med den tänk- Det rätta barnaskapet.
advokat ett ' ' ens för j ” des revisionsberättelse Johansson Wiklund nors Medborgarförbund bildades den 5 ~ EMILIA FOGELKLOU.
Jag hade en tydlig och förfär- lig vision av det faktum, a t t sam- ma passioner, giriglieter, ärelyst- nader, som förorsakat krigen i det förflutna, 1914 inberäknat, fort- J a g slår upp den översta, " The farande skulle sönderslita och Lord cometh ”.
Den är författad stycka nationerna.
- - - H u r av en bland de främsta i de en- sant är det ordet, för en och för gelska rösträttskvinnornas kamp- alla, för individen och för natio- trupp, jur. kand. Christabel Pank- nerna: ’ Mig förutan kunnen i in- hurst.
Hon har vunnit den sak tet göra '. "
- Jag bläddrar vidare.
Detta var hon satte in allt på.
Men Jag får upp en sida och läser: bokens grundförutsättning.
“ Som så många andra hade jag de följande sidorna röjer ingen ny tanke.
De äro som kulor i nå- levat i en atmosfer av illusioner.
Jag trodde, att bara vissa hinder got gammalt radband, på vilket togs bort, särskilt vad som låg i ett par nya darrande händer fing- vägen för kvinnornas medborger- rar fram de välkända ropen ur liga likställighet, då skulle vi gå själarnas ångest och de gamla sy- med full fart mot en idealisk so- nerna om deras förlossning.
Christabel cial och internationell ordning ...
Den kampglada Men 1918 såg jag saker och ting Pankhurst har, också hon, “ gri i ögonen ....
Vad j a g fick klart pits av andra tankar " och vänt mot klostret till.
för mig som aldrig förr var det- om ta: felet ä r inte i lagar, institutio- Nästa bok: G.
K. Chesterton, ner eller det nationella och inter- nationella maskineriet, felet är i S:t Francis of Assisi.
Men hur kom väl den heliga en- människan.
Vä n d n i n g e n.
_ -- " Men när riddarna störtade mot varandra, föll Jo- hannes ’ motståndare ur sadeln och bröt halsen.
Ett skallande jubel hälsade segraren.
Men denne hade vid sin fiendes plötsliga död gripits av andra tankar.
I stället för att gläd- jas och rida fram till sin dam, som var kampens pris, vände han helt ont, gav hästen spor- rarna och red till klostret: han ville genast tagas dit i n och bli munk.
. ” Så förtäljer en gammal domi nikanerkrönika om riddaren J o - hannes av Erfurt.
Men den historien går igen.
Mångfaldigt.
Och just nu.
.
Några julens böcker från vitt skilda avsändare ha tillfälligtvis stämt möte på mitt bord.
-
Operan och Stockholms musikliv.
Inom Akademien och utanför.
Konsertföreningen, Många och svårlösta iiro de trista problem inom Stockholms musik- liv soin under senare Ar ställts under debatt.
Bland dessa h a r en alltmer framskjuten plats kom- m i t a t t intagas av frågan om en eventuell sammanslagning av Konsertföreningens orkester och Hovkapellet eller rättare sagt en av den först- borteliminering nämnda eller, såsom frågan i Iyckligaste fall formulerats, om e t t samarbete mellan de båda or- kestrarna.
De talrika förslag till problemets lösning som fram- ställts från olika håll f o r d r a i re- gel för ett rättvist bedömande en noggrann kännedom om åtskilliga ekonomiska förhållanden och vis- sa statistiska utredningar.
Detta hindrar emellertid icke a t t frågan as även ur allmän- nare synpunkter.
S o m bekant har initiativet kom- mit från Operan närstående per- soner, och då ä r naturligen den första frågan som inställer sig: vad väntar sig 0 p e r a n för fördel av en ” reform ” av ovan antydd k a r a k t ä r?
- Den som tar för sig två arbetsuppgifter lyckas sällan väl med någondera, om de ock iiro besläktade.
Det är en känd sanning att m a n inte kan tjäna två herrar.
Nu har nian sett h u r som helt äg- Konsertföreningen, nat sig åt en uppgift och i stort sett skött denna utmärkt, likväl icke gått fri från klander t. ex. beträffande proportionerna i re- pertoaren mellan svensk och ut- ländsk, tysk och fransk, klassisk och modern musik o. s. v. Om n u Operan såsom något slags biin- tresse skulle påtaga s i g uppgiften a t t ensam tillfredsställa publikens intresse för symfonisk musik.
vem betvivlar att institutionen härigenom skulle förskaffa sig en n y ytterst sårbar punkt?
Ty i i i - gen kan med skäl betvivla att in- tresset för symfonikonserter ä r synnerligen starkt.
Man förvå- nas sannerligen över hur talrik den publik är som även i djupaste vardagslag samlas i den sagolikt I lokal Konsertföreningen förfogar över.
Hur mycket gör icke t. ex. en förnämligare bio- graf, för att nämna en mäktig konkurrent, för att lokalerna sko- la verka inbjudande och övriga yttre betingelser r i möjligaste mån skola utöva lockelse på pu bliken: varma färger, konstnär- lig dekorering, mattbelagda foy é- er, effektfull belysning, livré- klädd betjäning o. s. v., vilket allt publiken får leta förgäves efter i Auditorium.
Wir ä r det faktiskt e nbart musiken som lockar.
Och likväl är salen nästan alltid väl- besatt.
Man kan inte misstaga sig på hur starkt och äkta intres- set är.
Vederbörande iiro med- vetna om, a t t intresset för o era- konsten för närvarande är min- dre, om publikfrekvensen skall fälla utslaget.
Men ett stort miss- tag vore det a t t söka stärka det- samma genom att starkt reducera symfonikonserte rnas antal.
An- d a vägar bör m a n allt välja för att locka publiken till Operan igen, och går m a n till botten med problemet visar sig, a t t de åtgär- der som vore de riktiga, stå i oupplöslig förening med den eko- nomiska frågan.
Med a n d r a ord: det avgörande iii.
och förblir -- statsanslaget!
Men, säger man, Stockholm har för små dimensioner för a t t möj- liggöra en omfattande operaverk- samhet och symfonisk verksam- het, om uttrycket ini5 tillåtas, samtidigt: publiken räcker inte till.
Man tycks tro, a t t i samma stund en själ vinnes för Operan går den förlorad f ö r Konsertför- eningen!
Otvivelaktigt betraktar man då problemet under en fel- aktig synvinkeI.
Vad som gör talet o m musikalisk överbelast- ning berättigat, är endast det orimligt antalet utländska konsertgivare, alla lika anspråks- fulla, som Iyckliggöra vårt land och i alltjämt ökat antal trängas i konsertsalarna tävlande om pu- blikens ynnets.
A t t sådana mäs- tare- rom Kreisler, Pauer eller stora faldens man, medeltidens ” lille ton i i i för Franciscus känner s i g fattige ” a t t bli artikelämne för som ” le jongleur de notre dame ”, Och världens mest glänsande när han gör sina konster.
det sker förvisso med något av kåsörer?
Boken faller upp: ” Många tu- äkta n y ödmjukhet.
g ä r säker på a t t ej sen t i n g som j a g nu delvis för- g inte så värst rädd står, skulle j a g (fordom) ha an- lyc yckte ju om narrar " sett absolut obegripliga, många änd ting som j a g nu håller heliga, (he ruffered fools gladly).
skulle j a g ha skränat om som yt- Nu fick jag fatt på den t r d j e terst vidskepliga, många t i n g som tyckas mig klara och genomskin- i högen: Ludvig Nordström, Pe- Världs- liga nu, då jag ser dem inifrån, ter Svensks historia.
skulle j a g ärligen kallat mörka staden.
och barbariska så länge jag såg Jag bläddrar på måfå.
” K ristendomen som liv, icke dem utifrån ”.
.
.
Och så lindar han kilometer- som lära, hade helt enkelt blivit vis med glimmande spaltväv den logiska och obönhörliga följd, runtomkring Guds lille fattige.
soin stigit ur hela den föregående Men inte bara lindar om.
T y det, andliga världsstadsutvecklingen ä r ett par tre sitiintioiirr i F r a n - och närmast privatmerkant i i is- ciscus ’ liv, som förvisso gnistra i men. "
Så står där verkligen!
Privat- nytt ljus, sedan Cherstertons ögon speglat dem.
Man kunde rå merkantilismen och kristendomen med a t t linda upp ännu mycket som liv - nej, det ä r ännu under- mer kåseriväv bara för deras ligare parhiistar än G.
K. Ches- terton och F r a n s av Assisi!
s ku ll!
Jag läser om procentbestäm- Det är inte så utan a t t Chester- en av I Doktor E. Blomberg har i en artikel i Stockholms-Tidningen riktat ett sidohugg mot vår allra kungIigaste institiitioii, Akademi- en för de F r i a Konsterna.
Han har och fått svar på tal av Aka- demiens rätte målsman, dess di- rektör och lärare.
Ja, det ä r far- ligt a t t sticka handen i en biku- på - härmed ä r intet ont sagt om binda, vilka här utgöra det mest arbetsamma och bäst organi- serade samhälle på jorden - men handen - var det bara på okynne den stacks in i kupan, då förtjä- n a r den a t t samhället med alla t i l l buds stående gaddar försvarar sig eller vågade den sig in i det bru sande sa in Ii ii l I et s fö i rd o Ida cel- ler för att rätta på något fel i konstruktionen vilken förringar och förklenar arbetsprestationen och dess resultat!
Är hr Blombergs kritik berät- t tigad?
Kritik är lik bumerangen far- tig för den soni kastar den, blir det ej ” fullträff ” återvänder den ti II ii tgångspunkten.
— Furtwängler gästa Stockholm någon gång bör man givetvis va- ra glad och tacksam över - en isolering från utlandet vore na- turligtvis av stor skada.
Men när man ser h u r det hela organiserats till en fullständig grosshandels- rörelse och dussintals av utlän- ningar bestryka hela landet från n o r r till söder och i vissa fall in- te ge sig förrän till och med små obetydliga köpingar och munici- palsamhällen renskrapats till sista öret, då inser man a t t alltsam- mans vridits på sned och a t t vin- sten för Iandets musikkultur av geschäftet blir tämligen proble- matisk.
Dessa förhållanden sam- manhänga givetvis med det poli- tiska läget i Central- och Östeu- ropa, och en återgång i önskvärd riktning kan nog låta vänta på sig.
Nog känner man en a l l t s t a r - kare lust efter verkligt radikala åtgärder för det kinkiga proble- mets Iösande, men a t t för Stock- holms vidkommande i syfte a t t förbättra situationen föreslå a t t slopa en a v de två fasta punkter som trots allt ännu finnas, det verkar sannerligen föga skarp- sinnigt!
il.
N.
— Akademien är som en analogi till bisamhället - men även i det fullkomligaste bisamhälle kunde det ju finnas något a t t rätta och Akademien måste ju hava sina felletare och vedersakare - men det ä r väl endast bolsjevikerna som lägga saken tillrätta genom att sopa bort det hela.
Så långt historiens annaler nå Iinr det bil- dats akademier d. v. s. skolor kring tidens ledande och och sto- re lärare.
Varje stark Ijuskälla har bildat sitt eget solsystem.
En- das t undan tagsv i s genom kor sa as himlarymden av kometernas ly- sande hann - nydanarne bryta sina egna vägar.
” Aldrig h a r någon lärt s i g av andra ”, så formulerade Rodin sin livserfarenhet en gång då vi sutto förtroligt samman en skymmande aftonstund i hans stora verkstad vid Rue de l ’ Université, ” endast naturen själv kan lära oss något, se, se, bara se, se Iänge, se mycket, se igen - det är allt. "
Och dock, har ej Rodin själv bildat skola, mot sin vilja det är sant, men ändå.
- Hr Blombergs kritik har även opposi t i on bland framkal la t konstnärerna och i Svenska Dag- bladet bemötes han, sakligt för- resten, av A k a d e m i n s tillfäl- Iige hyresgäst intendenten Sigge Bergström, vilken anser mera gi- vande än den av hr Blomberg an- vända statistiken över procentta- let konstnärer på summan elever vore (sic) en statistisk över ” Hu- ru många unga damer hava i Sverige studerat konst under de närmaste 50 åren?
Och huru mån- ga verkligt stora konstnärinnor ha vi haft? ” Det var en rätt fyn- dig vändning, men vad ä r avsik- ten?
Det för osökt i tankarna det gamla ordstävet: ” envar herre över sin egen stackare. ” Mitt inlägg här göres nu icke för a t t skynda konstnärinnorna t i l l hjälp eller föra deras talan, men det Iinr sagts mig a t t såväl i utlandets konstskolor som här hemma i Akademien visa kvin- norna s i g soin de mest begåvade, de mest lovande eleverna.
Hur kommer det sig då månne att de äro ” handicaped ”, och lig- ga efter ute i livet?
Svaret ger sig själft - det blir nog olika när kvinnorna få ett Man sitter d ä r och låter rulla upp för s i g en ändlös film, en sif- ferfilm med fantastiska skugg- dunkelt, om stjärnan, t. o. m. om spel från industrialismens och barnet, som så kärleksfullt lin- kapitalismens skyskrapor.
Och mer a t t tänka på en historia om man förstår inte hur förevisaren en mor, som intet linne hade till- kan vara så bakvänt glad.
Men reds och därför måste linda s i t t, det ä r ju inte de, soni är realite- l i l l a barn i tidningspapper.
T y ten.
De iiro bara skuggor av ett jag är höjd för att tycka, a t t allt annalkande ljus, fördolt för åskå- detta material hör lika litet ihop daren, som dock till sist måste tro med kristendomen som tryck- a t t författaren verkligen h a r sett svärtan med en liten späd barn- det!
kropp.
ningar och kreationskoefficienter och jordbruksprodukter och tåg- tider och ekvationsformler: och alla dessa ting iiro kommentar till Nyn testamentet.
Jag kom- fantas- tyder till a t t Vår Herre och den ende Djävulssamhällets lede ha h y t t tungomål; det är in- magorier, som nu länge nog för-
Det rätta barnaskapet.
(Forts. från sid.
4.)
” barn i ”.
Vid hemskillnad och äk- tenskapsskillnad tillägges vård- nadsrätten uteslutande den ene och förmynderskapet följer vård- nadsrätten.
Även utan att de vigda föräldrarna skiljas, kan vårdnadsrätten över ” barnet i " tilläggas endast den ene, exem- pelvis, om makarna på grund av söndring leva åtskilda eller en av föräldrarna gjort sig skyldig till grovt missbruk eller försum- melse vid vårdnadens utövan- de eller ä r hemfallen åt missbruk av rusgivande medel eller för ett lastbart liv m. m. dyl.
Modern h a r vårdnaden om ett ’ barn utom ".
Är hon ej lämplig eller dör hon, kan rätten förordna fadern till vårdare och förmyn- Enklaste sättet.
MÖTESPLATSEN ha alltid svårt Förbudsvänner a t t tro på a t t även den som är emot förbudet kan h a en allvar- lig v i l j a att sträva för nykter- hetssaken.
Jag ä r emellertid övertygad om a t t det finns mas- sor av människor i vårt land som gärna skulle t a förbudet om de är flyttat till Slussplan 9 III, trodde a t t spritmissbruket eller t.
Stockholm (R t.
Norr 282 42), och o. m. spritbruket vore avskaffat dit böra alla meddelanden från med det.
Men de iiro tvärtom savål länsförbund, lokalförenin- övertygade om a t t ett förbud gar och klubbar som från direkt skulle förvärra superiet genom anslutna medlemmar insändas.
hembränning och smuggling och Genom sekretariatet kunna in- fresta och vänja folk vid lagöver- tresserade medlemmar rekvirera trädelse.
” F ö r den som älskar r i k s d a g s t r y c k.
frihet verkar e t t pålagt tvång op- De motioner, som redan i en el- positionslust ", säga de, och de vi- ler flera artiklar varit i Tidevar- s: ~ på.
förbudsresultatet i våra vet behandlade iiro: grannländer, så som det ter sig Motion n:r 120 om behörighetsla- dare.
för den resande främlingen.
gen (av fröken Hesselgren och Bestämmelserna om föräldrar- Alla dessa nykterhestvänliga fröken T a m m).
nas underhållsskyldighet iiro i In- förbudsfiender kunde emellertid, Motion n:r 202 om förlossnings- gen om ” barn i " (1919) och lagen för sin det åtminstone, lösa den hem för obemedlade mödrar (av om ” barn utom " (1920) så gott gordiska knuten genom titt för- fröken Hesselgren och frii Agda som lika.
Går underhållsfrågan bjuda sig själva att förtära sprit.
Östlund).
till process iiro barnen utom nå- Redan det vore ett gott steg mot Motion n:r 64 om ökat anslag till got gynnsammare behandlade, i det önskade målet, absolut folk- tvångsarbetsanstalten i Lands- det a t t ett utslag om underhåll nykterhet.
Exemplets makt ä r krona (en ” kurators ” hjälp åt till sådant barn kan tillämpas stor.
Finge de fler och fler ef- de internerade), (av fröken utan hinder av att det ej vun- terföljare, så behövdes ju till sist Hesselgren).
nit laga kraft, d.v.s. utan hinder intet förhud.
a v att det överklagats, under det Hela spritfrågan är dock en so- Föreningen Frisinnade Kvinnors a t t om det gäller ” barn i " rätten cial fråga och inte en privatsak.
studiecirkel.
måste särskilt i utslaget ha till- Om man inser vilken olycka spri- i Falkenberg h a r hållit årsmöte erkänt barnet denna förmån.
ten är för hundratusentals hem, Barn oberoende av klassifika- och besitter en smula social an- varvid ansvarsfrihet beviljades.
medlemmar från alla partier, v i l - tion ha alltså rätt a t t a v s i n a vig- da, och naturligtvis inte allt för T i l l ledamöter i styrelsen valdes ket måste vara ett plus, när det da eller ovigda föräldrar erhålla mycket vänjt sig vid a t t förtära fru T e k l a Krikortz, ordf., fru gäller en fråga, som måste lösas (Forts. fr. sid.
2.)
Elsa Lönnqvist, vice ordf., frii av alla partier.
För frisinnade uppehälle och uppfostran efter spritvaror, så är det obeskrivligt Stehn, sekr., fröken Karin Inom förbundet har aldrig ta- män och kvinnor finns Frisinna- ty med avseende å föräldrarnas lätt att avstå från dem.
F ö r - Jenny villkor ink anses skäligt för ” barn lats om vilken väg, som skulle de Landsföreningen.
sök bara!
Man skall blott vänja Lilja, vice sekr., och fröken Ellen Och nog Nilsson, kassör.
Suppleanter ble- utom " och tillbörligt för ” barn i " vara den rättaste.
Oss veterligt kunna viil kvinnorna där göra sig folk vid a t t till ett dukat bord hör - praktiskt taget samma grun- ovillkorligen karaffiner med vat- vo frii Lotten Hallberg och frii Iinr endast medlemmarnas fria gällande i nykterhetsfrågan!
Att Agnes Stave.
ställningstagande framhållits, och då öda tid, krafter och pengar på der.
Och både vigda och ovigda ten, så att den som vill dricka vat- Revisorer blevo fru Gertrud falla under införsella-, ten i stället f ö r vin skall kunna nog synes det, som om var och framskapandet av ännu flera or- föräldrar och fru Alma Olsson en ginge sitt samvetes väg.
Men ganisationer fylla sitt glas utan ritt åstadkom- Fredman synes oss onödigt.
gen och reseförbudslagen med fröken Eva Malmros och gärna önska vi nog lite var, att Om initiativtagarnas rätt har det Skall man nu avgöra vad som ma särskilt besvär för någon, vil- alla de, som av samvets- och sak- aldrig fallit oss in a t t spörja.
ket ju känns en smula genant.
frii L i s a Dahl till suppleanter.
Efter förhandlingarna hölls en skäl tillhöra ettdera av de båda Man kan ju även söka införa ci- Till sist en reflexion närmast vigda äktenskapet har tronvatten, som allmänt använ- föreläsning av fru Jenny Stehn frisinnade lägren, icke förtröttas, med tanke på dem, som finna det om hennes upplevelser och iaktta- visserligen reglerats genom hela des i Amerika, eller andra alko- eller att den missförståelse, som naturligt, att också kvinnorna med dess holfria drycker Pit dem som så gelser under en studiekurs i Jena kommer Riksförbundet och sär- skilja sig och gå olika vägar.
R e - nyn Giftermålsbalken tvåhundra paragrafer önska.
I min smak ä r t. ex. det sommaren 1923. skilt somliga dess medlemmar till dan långt före världskriget blev närmare del, icke måtte inverka på dem så, en kvinnas paroll: Ned med vap- och det utomäktenskapliga för- rubinrödskimrande lingonvattnet att de gå ut ur dessa partier, u t a n nen - till glädje viil f ö r de flesta äktenskapet i vad avser föräldrar- en på samma g å n g mycket väl- Tidevarvets läsare torde från ett fö- alle- nas ställning till varandra a t t de inom dem såväl som i Riks- kvinnor - nobelprisbelönad.
Äro smakande och för färgsinnet be- regående n:r minnas » Invaliden », som förbundet iiro villiga att arbeta ens alla frisinnade kvinnor fär- nast genom ströparagrafer här haglig dryck, som på mig verkar i några rader tolkade sin längtan efter en hälsning utifrån till den av sjukdo- för liberalismens förverkligande i diga att n u efter kriget t a konse- och var, mest i de ovan av- långt mer förfriskande än alko- men isolerade enslingen.
Tidevarvet handlade lagarna, och utan att holhaltigt vin.
vårt land.
Men är det därför nå- blev en förmedlare.
-- kvenserna av sitt glada gillande lagstiftarne riktigt och i dess gon som tvivlar på, att de s.k. den gången och omsätta Enklaste sättet ä r emellertid den i DET KOM ETT BREV!
vildarna arbeta för samma sak?
praktisk politik?
Här kan också rätta sammanhang fattat dess onekligen ritt upphöja vattnet till Till n. — n. —, (läsare av Tidevarvet).
Och kunna kvinnorna - fast på gälla: ” varm eller kall ” och i be- den rangplats det förtjänar.
Genom storm och oväder, vinter och olika vägar - medverka till det tydelse bör fredsfrågan kunna righet som befolkningsförnya- samgående, som v i viil alla in- frost mäta sig med förbudsfrågan, ty en solglimt från Partille når mig per nerst inne både längta efter och skola vi ännu en gång tvingas re.
Barnaskapet har dock regle- rats först och på ett sådant post.
- behöva, då har det bästa möjliga fram mot ett världskrigs förödel- sätt, att dess uppdelning pil olika M i t t varmaste Tack ädle människo- utvunnits av situationen.
se, då blir allt, vad vi i övrigt lagar efter olika sorters föräldra- vän, göra för kultur, ganska värdelöst.
skap - obs.
icke alla, änkors barn, som döljer Er, bakom - två n —!
Ett effektivt arbete i nykterhets- Men månne vi också här skola änklingars barn, frånskildas barn Invaliden Eline — nes.
frågan.
sträva efter en klyvning?
Vi tro, m. m.
- förefaller mrningslös an- Femte bandet av den stora svenska att i denna såväl som i nykter- Nu frågas: K a n man av oss nat än som en kvarleva från den upplagan av det berömda arbetet » Dju- hetsfrågan göra vi klokt i att gå tänka sig ” ett effektivt arbete ” i tid då Ärvdabalkens åttonde ka- rens liv » av Brehm föreligger nu och fram enigt och med förtroende nykterhetsfrågan?
Vilka iiro då pitel var modernt.
Barnaskapet avslutas med en intressant artikel av ar- för varandra, fast beslutna a t t ef- de medel Frisinnade Landsföre- är nu moget att behandlas såsom betets svenske utgivare, intendenten ter bästa förmåga sätta i n en Behm, under rubriken » Dägg- ningen eller det påtänkta kvinno- ett enda det enda rätta - och Alarik djurens öden ».
I detta band möter man av " kvinnlig högre värdering förbundet möjligen sitta inne i ett sammanhang.
för övrigt många av jordens egendom- människolivet ”, en värdering som Det bör regleras oberoende av ligaste djurformer ända ned till de med utöver de, som sedan länge måhända till sist skall göra det använts av ärliga nykterhetsvän- om föräldrarna iiro vigda eller ic- äggläggande kloakdjuren.
Början gö- omöjligt att handskas med mäns ner ur alla p a r t i e r!
Alla medel ke - frånskildas barn samt än- res med fladdermössen, och bl.a. upp- och kvinnors liv så som både rus- träda här vidare pungdjurens många iiro väl ämnade att skapa fram kors och änklingars barn från fö- och stora avdelningar.
Det hela lir rikt drycker och krig gjort.
(Den s o m, en tillräckligt kraftig allmän opi- regående äktenskap iiro ju for- illustrerat.
framför allt med fotogra- tror a t t detta är separatistiska nion.
Denna kan påverkas från mellt ” barn i " men hava endast fiska upptagningar av djur i det fria strävanden, den h a r aldrig för- snart sagt vilken plattform som en av föräldrarna som vårdare och i fångenskap, men också med re- stått den drivande kraften i all helst, där nykterhetsintresse och förmyndare för att nu icke produktioner av akvareller, utförda av kvinnofrigörelse.)
F ö r a t t göra svenska konstnärer.
Bandet avslutas finns, och eftersom Frisinnade tala om alla faktiska särlevande med fyra synnerligen intresseväckande OSS dugliga till ett sådant värde- Kvinnors Riksförbund inom sig vigda föräldrars ” barn i ".
Det kartor över däggdjurens utbredning.
rande av livet behöva vi frisinna- rymmer kravet på folknykterhet, är meningslöst a t t göra barnaska- Alla bibliotek, icke minst skol- och de kvinnor just en organisation så kan och skall opinionen påver- pet beroende a v föräldrarnas äk- församlingsbibliotek, måste skaffa sin sådan som vårt Riksförbund.
detta stora och värdefulla på samma kas också därifrån.
Men inte be- tenskap och det är ännu mer me- där högsta lag ä r rätten a t t höva v i gräma oss, om vi av an- ningslöst att göra det beroende a v gång som för alla åldrar underhållan- de arbete, som utkommer med en del i personlig frihet fil t j ä n a det dra uppgifter iiro förhindrade a t t sådana rena formaliteter som i sänder i en svensk upplaga, särskilt använda alla våra krafter i den- allmänna.
iakttagande a v fatalietider.
Bar- och sakkunnigt bearbetad för svenska na opinions tjänst, då ju detta till- naskapet hör lagligen vila på rea- förhållanden.
Ebba Holgersson.
liteter och icke på formaliteter.
Frisinnade kvinnors riksförbunds sekretariat Viljan att förstå.
.
Ann Margret Holmgren Djurens liv.
—
