# ID: svediakorp-per322
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1907
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,488
# sentences: 346
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


F.-B.-F: s landthushållningsskola Öppnad!
Bref från Rimforsa.
det låter son1 en saga,, skrifver man frhn Stockl-iolm, » att F.-B.-F. har en skola, son1 biir Förbundets namn, i verksamhet, därtill ett landtbruk med oxar, kor och kalfvsr !~ Ja, det Ititer som en saga, men ar en verklighet, en verklighet, som synes iindå underbarare, n5ï man ser den på nära hAll, än den kan förefalla p&amp; afstånd.
Den 23 okt.
i fjol framlades för första gången planen till detta företag, den l dec.
fattade F.-B.-F: s styrelse beslut, att en w landlhusl~ill~zi~zgsskola fdr rctbiidande a f Edrarimor skulle uppr@tas, och redan nu den 1 nov.
1907 iir planen realiserad, skolan grun- dad och elevernas arbete börjadt; .Jag önskar jag kunde visa v %r skola i sin prydno, shdan den ni1 st %r fix och fiirdig.
Byggnaden *) iir vacker och lämplig till skollokal, och denna härliga varma höst med dess skiftande dagrar och med de brokigt; fiirgade träden har .naturen varit ännu vack- rare än i sin sommarskrnd.
Inomhus ter sig allt fint, rent och prydligt;.
möbler i hemslöjdstil, gardiner och sängtäcken af bo- mullstyger i vackra mönster, allt af enklaste slag.
I mat- och föreliisningssaleii äro möblerna lacerade i mahognyfarg, bhda rum- men lika; inga gardiner, ty vi ha ej haft hjärta att stänga ute den vackra utsikten öfver sjön hunden, som ligger alldeles ne- danför trädgården.
Samlingsrummet bredvid föreläsningssalen är litet prydligare möbleradt med stoppade möbler, de enda i hela skolan.
En hylla för böcker och tidningar, ett piano och en samling vackra växter göra rummet blide behagligt och trefligt.
Elevrummen äro olika b %de till storlek och form, och d % färgerna äro varierande har hvart och ett sin särskilda prägel.
Kök, källare och tvättstuga äro afven stora.
och BndamAlsenliga.
*) Som bekant ett f. d. turisthotell.
Ett ganska godt vittnesbörd om skolans utrustning i möbel- vag fingo vi haromdagen, då en af de snickare, soni anvandts, förklarade, att han och en hans kamrat kommit öfrerens om, uatt nog hade de hjiilpt till med att stalla i ordning m h g a rum och dara£ mAnga för hundratals kronor, men inte hade de varit finare %n skolans, fastän dessa roro s&amp; billigan.
Intressantare an skolans möbler och rumsinredning, de m&amp; vara aldrig så vackra och ändamHlsenliga, ar dock skolans arbete.
Låt oss följa arbetslagen, det ena efter det andra, hvarje bestilende af 4 elever, hvilka tv&amp; veckor &amp; rad tillhöra s a m m a lag!
Först följa vi grupp I, 111cctZngni; ~g.
Den arbetar naturligtvis i skolans kök, och undervisningen liknar närmast den, Rom lam- nas i öfriga anstalter för skolkökslararinnor.
Skillnaden blir huf- vudsakligast den, som betingas af att skolan är förlagd till lnndct.
Intet köpes för dagen.
Slakt med korfberedning och andra nn- vändningssatt för bevarande a£ köttet, liksom ocksh skötandet a£ de stora grönsaksförrgden, göra arbetet i viss man olika, Arbets- metoderna blifva nog Sven, när det kan ske med fördel, enklare.
Om maten kan blott intygas, att den ar enkel och riklig.
Grupp II, Di~Rni~tg, stiidning och r7iski ?ing, framkallar osökt den reflexionen; att sarskildt diskningen i ett s2 stort hushiill tager mycken tid, och att det vore önskrardt, om arbetsbe~parande me- blef lidande.
toder här kunde uppfinnas, utan att ordningen d a r ~ &amp; Grupp III, S~nbbrukarelreznntet, iir skolans hjärtpunkt.
Den ar och blir nog fortfarande den afdelning, som tillvinner sig elever- nas största intresse.
Och det ar ej underligt.
De införas nam- ligen i en helt ny värld, ty äfven om skolans elever förut delta- git i ett landthushlills sysslor, blir verksamheten, sh som den är ordnad har, en fullständigt ny erfarenhet.
Det med skolan för- bundna smålandtbruket Sr om 10 tunnland jord, dartill höra en gammaldags rödrnglad flygelbyggning, en ladugard med loge, en redskapsbod, svinhus m. m.
Detta smiibruk skall, sarskildt hvad de delar af smhbruket a n g h som krinnorna bruka, ha om hand, 5 skötas af grupp III.
Denna har mycket att göra.
Klockan g %r gruppen öfver till småbrukarhemmet, dar en varm dryck, kokad a£ lärarinnan inom denna afdelning, väntar.
Därpi, bege sig 3 a£ de 4 till ladughrden, som skall rengöras, korna ryktas
och mjölkas, foder viigas och utdelas m. m.; därnäst skola hön!
och grisar (dessa senare finnas visserligen inte iiniiii, men äro snart att förvänta) skötas om och utfodras.
Under tiden.stannar gruppens husmor i hemmet, stiidar, lagar maten, vanlig smAbru- karekoet., d .. v. B. enkel mat, anpassad efter ett d d a n t hemo till- gångar, sköter hemmets tvätt m. fl.
innesysslor.
Blir tid öfrig för husmodern eller de öfriga af gruppens .medlemmar, skall träd- g5rdstäppan skötas, väfstolen vara i gång o. s. v. All materiell vid småbruket är af enklaste slag och uppsättningen SH liten som möjligt, utan att ordning och renlighet åsidosättas.
Meningen är att detta smabruk skall komma att b5ra sig sjiilf och sAlunda också betacka lefnadsomkostnaderna för den grupp, soin där arbetar.
Redan vid det grundlaggande arbetet för skolan har intresset för särskildt denna del af företaget varit stort.
IdBn att småbrukets räkenskaper skola föras för sig och sniibruket bära sig själft förutsätter, att detsamma maste skötas med mycken onisorg och att biförtjiinster, sasoin genom höns- skötsel, försiiljniag af trädgårdsprodukter m. m., uttankas.
När skolans elever blifva fä ' rdiga att ute; (?, som lararinnor ha de sålunda lefvat en femtedel af skolkiirsens tid pH smiibrukarekost, de ha, ' i den man det kunnat ske i ett nied en skola förbundet srni- brukarehem, left en småbrukares lif och böra diirför ha, inhämtat erhrenheter om de ltraf, som sttillas p5i ett sm8brukarehems h i n: nor.
Gruppen iiter sin aftoninåltid kl. ' 7, och darefter vantar en viilbehöflig hvila i skolans goda sängar.
Eleverna i denna grupp bo nämligen kvar i sinn rum inom skollokden, ehiiru arbetet utföres utom deasamnia.
När varen kominer och arbetet p % Akrarna börjar, skola ele- verna afven vara något med därom, ehuru deras väsentliga.
verk- samhet blir förlagd inom hem, IadugArd och trädgård.
Grupp IV, Trac2gårcl och slöjd, har, så länge ej väderleken lägger hinder i vägen, sitt arbete i trädgården.
Diir har iinder de tvA senaste mhaderna ett rastlöst arbete pagått, ty den triid- gHadsanliiggiiii~g, som f nnns, 1A.g i lägervall.
Har har brutits sten, gräsmattor igenlagts till produktiva grönuakslaiid, hiir har gödslats, täckdiken griifts, hallon- och vinbiirsbuskar planterats i långa rader.
Nu riifsas löf, planteras liikar och gräfves.
Jorden iir delvis hArd lera, som Bock sages skola bli iitiniirkt när den hin- ner komma i kultur, men delvis ganska lixcker trädgkrdsjord.
Nar Arstid eller vädeileli hindra arbete i trädgården, .syssel-
sattas eleverna med slöjd.
Planen för.
denna afdelning upptager väfning af tyger af enklare slag, handdukar in.
m., radmal samt n %gon koustvafnad.
Viifvarna uppsiittas helt korta för att elever- na skola få desto bättre öfning i konsten att bobina, varpa, solfva m. m., det vill säga i den viktiga konsten att satta upp vafven.
Pedagogisk slöjd i linnesöm ing8r ocksa i undervisningsämnena.
Grupp V, Bakning och.
tviitt, sköter de stora baken och tvätten för skolans rakning.
Elevernas och lärarinnornas kläder tvättas som regel ej inom skolan, hvilket för densamma skulle bli: dit för betungande.
Allt arbete inom skolan skötes a£ eleverna utom stadning a; f den stora hallen, trapporna och lararinnerummen samt eldning 1 P af de stora kaminerna.
Hvad den teoretiska undervisningen angår, har denna ännu ej tagit sin början.
Den upptages först sedan skolan arbetat ett par veckor.
Undervisningen kommer att omfatta bl.
a. kemi, fysik, födoiimneslära, jordbruks- och kreatursskötsel, mjölkhush811- ning, hälsolära, barnavihd och kommunal kunskap.
Den teoretiska undervisningen kommer att sattas i närmaste samband med den praktiska.
Det %r naturligt, att planen för en skola af s&amp; ny typ som denna, ej genast kan vara färdig; nya anordningar fR rid- tagas, då vara elever inhämtat tillrackligt kunskaper för att börja öfva sig för undervisning vid fasta och vandrande skolkök och för kvinnor.
vid la~dthush %llningsskolor Emellertid har det att vara med om och skapa.
den första skolan af detta slag för eleverna ett siirskilclt intresse, och det märkes, att de redan kanna sig delaktiga i ansvaret för skolans utveckling.
Att bredvid arbetet glädjen skall f$ sin plats, iir att hoppas.
Så ha vi nyss alla efter kviillsvarden varit smiladc i siillskapsrummet, en eld flammade i den stora spiseln och eii lärarinna gladde oss med vacker sing.
Ilet ur en hiirlig silk med denna byggnad, att den niedgifrcr s i niiinga iniijligheter till atD ordna vackert och stiiiiiningsfulle Mde inom o c h iitoiilhw.
Ned det enkla, arbetesammn, och i 1-iss niiin hirds lif, som lilir skall föras, behöfves val den liittnd och I " -; tmiing, som e11 vacker natur och smakfulla anordningar skiinka.
Som Dagnys läsare ha sig I~ekarit, har skolan för sin t i l l ~ ~ ï o att tacka nu aflidne konsul Oskar Xkrnan, som inkiipte och till F.-B.-J ?.
öfverltimna.de dispositionariitten öfrer f. d. turistliotellet i
Rimforsa för att användas till den af skolan planerade landthus- hållningsskolan.
På samma satt öfverliimnades också af konsul Ekman till F.-B.-F. en nybyggd ladugård och 10 tunnland jord.
Stora penningegåfvor ha óckså lämnats af Sveriges hushållnings- siillsknp, d. v. s. 10 af dem ha gifvit anslag om tillsammans-.
taget 2,800 kr.
till skolans grundande.
För att tacka de stora utgifterna har F.-B.-F. ingiitt till kungl.
maj: t med en ansökan om ett väl behöfligt anslag för grundläggningskostnader samt dessutom begärt ett årsanslag.
Men om än mycken frikostighét visats vår skola, skulle den icke redan kunnat framträda i ett så fullfärdigt skick, om icke före- standarinna och lärarinnor de sista månaderna före öppnandet d8rpA nedlagt .så mycken nit och ospard möda.
Och iinnu ligger det kvar som.
i luften nagot af den entusiasm och det ' oegen- nyttiga intresse som ifrån början besjälat arbetet.
Klockan ar nu 9 på aftonen och det 5r redan stilla i hela huset.
De elever, som tillhöra smiibrukarehemmet och som skola upp kl. hal£ 5, behöfva komma till ro tidigt, och kamraterna ha följt exemplet för att inte störa dem.
Allt ar siiledes tyst i vårt hem.
, Ja, a r m d e t inte som en saga,?
Gertrsld Adelborg: d En ny Solidarbok.
s hemmens lönereglering~ af Elsa Törne.
On1 det finns ett arbetsområde, .som dd.rig gjorts till föremål för grundlig ekonomisk utredning eller rättvis värdesättning, är det förvisso hemmets.
I teorin tröttna manl.iga entixsiaster aldrig pH att lofprisa henikvinnans, makans, moderns och den tjiinande systerns uppgift sltsom den enda saliggörande, den enda värdiga en sann kvinna.
I praktiken %r det inte alldeles lika v51 bestalldt.
De individer, som på ett berömvardt satt fyllt sitt kall, ha allt för ofta ansetts som onyttiga tjänare, i den meningen, att de endast gjort hvad de varit pliktiga att göra och ingenting annat, och de som skött sig mindre viil ha rakat illa ut bbbe inför den '
manliga och kvinnliga kritiken.
Det vore nog för djiirft att påsta att husmoderkallet därför blihit mindre eftersträfvadt eller varde- radt.
bland kvinnorna, men alldeles siikert ar, att Wmnrlretet för- lorat betydligt i attraktion.
Allt det obestämda, ovägbara och ouppskattade, som vidlåder detsamma, jamfördt med ett bestämdt aflönadt timarbete, har, tillika med en del andra faktorer, gjort att allt fler8 vandt sin hag och sträfvan till yttre verksamhet.
Det ar en kiind sak, att Solidars författarinna gjort till sin uppgift att htereröfra ht hemarbetet dess ratta plats bilde i den allmänna aktningen och den ekonomiska värdesättningen.
Sar- skildt det sistnämnda är, ~Asorn titeln angifver, andamiilet med den nyss utkomna delen: hemmens lönereglering~ Förf.
vill genom klara bevis öfvertyga oss om, att vi ganska grundligt riik- nar miste i var vanliga uppskattning b %de a£ hemarbetet och hemförmånerna.
Det räkneexperiment hon utför kr biide piggt och öfvertygande.
En anka har fyra unga dijttrar, som hvnr för sig m %ste se sig om efter ett kfvebröd.
En ar kontorist och har lyckats komma upp till 1,000 kronors lön, en annan studerar i Uppsala och har af en fixbror samma summa .i hrligt underhtil1 under studietiden.
Den tredje ar liirarinna p3 landet med 200 kronors lön.
Den fjärde, askungen utan talanger, har mast ta ' plats som hush %llsbitrade mot 100 kr.
om Aret.
Flickornas mamma är nog ordentlig att föra bok öfver sina döttrars finanser.
Och medan hon raknar och raknar, kommer hon till ett förunderligt resultat.
Kontoristen s ' kulle betala för sig hemma, men som pengarna inte vilja racka till, blir det klent med den saken, hennes underhåll kostar modern icke SA litet.
Den studerande dottern kan ej heller £8 sitt anslag att hinna till, och modern f %r afven har sitta emellan.
Xen, märkviirdigt nog: lärarinnan med de 200 reder sig nästan alldeles ensam, och den husliga, hon som tjänar för ~sviiltlön~, kostar hemmet ingenting alls.
Mur ar det möjligt?
friigar man.
Jo, hemligheten ligger i ordet znll- ting fritts.
Naturförmånerna, som knappast riiknas, spela i v5ra bistra tider en oerhörd, men alltför litet beaktad roll.
Och s&amp; ~lcillnaden p % ens personliga utgifter p&amp; landet och i staden!
Men det låter onekligen biittre, mera vederhif tigt, att vara kontorist med 1,000 kronors lön an hushilllsbitrade med 100!
Förf.
föreslår en re£orm i aflöningens form som, hur skenbar den an ar, mycket skulle bidraga till att höja hemarbetets anse- ende.
L %t hush %llsbitradet f % ut hela sin lön i kontanter och bestam sedan en rimlig summa, som hon har att betala för rum och kosthåll, beroende på dessa förminers respektive beskaffenhet.
Förslaget tål verkligen att tanka på och skulle bl.
a. kunna rada bot för det oefterriittlighetstillstAnd, som ofta ar ridande p&amp; detta område, i frAga - om den ena eller andra partens anspråk.
All.
lön b ö r bestammas.
efter den.
olika arbetsintensiteten, och denna ar ' lika skiftande inom he.mmets omrdde som inom alla andra.
Ett mycket talande och mycket roande exempel på denna sats gifves i berättelsen om frun, som skulle sy sina pojkars skjortor till billigt pris i hemmet.
Vi rekommendera fallet till begrun- dande!
Elsa.
Törne anser att de husliga bitriidena, inclusive .tjänar- innorna, i allmanhet ej kunna anses underbetalade.
Deras » fria vivre » skonar ' dem från större bekymmer.
Nej, varre ar det med en hel del af statens löntagare, alla dessa som skola hålla sig med allting i en storstad på en lön af 900-1,200 kr.
I detta kapitel ' är ju redan taladt .och skrifvet så mycket, att ifrågava- rande bok knappast kan sägas erbjuda några nya synpunkter, endast ett skarpt och klart framhallande af dem, som redan förut papekats.
Jo, en synpunkt ar verkligen absolut ny: den att » staten, s h o m ' den härtill mest kompetente » skulle » gifva sina löntagare en pB samvetsgranna statistiska och ekonomiska undersökningar Byggd nyckel till anviiiidningen af de lönesatser den faststaller och därmed fastslå en norm för de rattmatiga be- hofvem.
Detta förslag är verkligen inte bara Iron ' i, om än ironin inte ar iångt borta, det är allvarligt nienadt, och det ligger nog niigonting i det, om tanken.
ocksh inte precis.
kan realiseras i sin nuvarande form.
s Hemmens lönereglering B sönderfaller i tre underafdelningar: » Biträdet B, » Barnet u,)) Husmodern)).
Vid en flyktig blick p&amp; uppdelningen undrar man kanske: hvad har barnet med 1.önereg- leringen att göra?
Det ar val meningen att pliidera för större fickpengar i förening med större ansvarsskyldighet?
Nej, sa enkelt ar det inte.
Förf.
hlller i stallet en strang räfst med åtskilliga miss£örhållanden i föraldrars och barns ömsesidiga mellanhaf van- den, med den orättvisa och mannamfin, som ofta begbs inom familjerna, då d e öfriga syskonen f&amp; sitta emellan för att gunst- lingarna eller de mera begifvade skola komma fram i världen, med det slags uppfostran, son1 dödar all sjalfuppfostran och med det bakvända och demoraliserande i att en stor del af vfirt lands bildade ungdo-m under en studietid, som kanske öfverskrider en tredjedel af den normala lifslängden, tar allt sitt underhall ur föräldrahemmets kassa.
» Fjorton eller femton år böra sattas sbsom yttersta gränsen för barnens rätt till full f * o ' rsörj~aing i föräldrahemmet », &amp; dant ar det resultat förf.
kommer till.
Satsen förefaller öfverdrifven, ar det troligen afven i viss mån, och på hvad satt en fjorton eller femton Ars gosse eller flicka i de bildade klasserna skall kunna försörja sig ar inte klart uttryckt.
Elsa Törne ser det nog äfven sjalf som ett framtidsideal att har finna lämpliga former och betonar att » uppfattningens reformering m k t e,
g % före handlingens,.
Men principen att studierna skola uppsluka all tid och hemmet som vederlag för sina uppoffringar inte skall kunna pilrakna något gagn af den mognande mannen eller kvin- nan ar naturligtvis grundfalsk och dessutom skadlig för karak- tiirsutvecklingen.
Lägg endast nliirke till ' den sunda, själilfkiinsla, som präglar den människa, hvilken redan i unga Ar börjat s t t pA egna ben!
- Det kapitel, som berör 8usnzoderns stiillning i hemmet, inne- hAller ocksi, många originellt uttalade och beaktansvärds sanningar.
Främst framhAlles den husmoderliga garningens direkta ekono- miska värde, s %val i egenskap af produktivt arbete som ock i form af spekulation = rationell hushilllning eller besparing.
I de mindre hemmen ar det förra hufvudsaken, i de större och förmögnare det senare.
En god husmoder iir därför &amp; n lön värd, och det %r alls inte för mycket, om hon har ett husmodergage och inte behöfver be om hvart öre eller kanna sig osäker, orn hur mycket hou har rättighet att använda för egen del.
Elsa Törne ar en praktisk kvinna, det %r tl.lldeles visst att hon tycker mycket om &amp; t räkna.
Bland andra tabeller i boken finns det en, där hon uppstiiller en norm för till hur &amp; or procent af hemmets inkomst husmoderns w egen inkomst a eller privatan- slag skgligen bör kunna uppskattas.
Procentantalet %r i stigande efter inkomstens storlek: på 1,000 A 2,000 kr.
5 x, p&amp; 4,000 6 %, p % 9,000 9 på 15-20,000 l 5 %, o. e. v. Skalan, som kan synas oriittvis, är ganska val motiverad genom de olika kraf världen ställer på husmoderns prydlighet, gifmildhet m. m., allt efter hennes olika ekonomiska stallning.
alen månne inte procenten ar alltför lag för husmodern i det enklare hemmet?
Ett kapitel, db- jag inte lyckas följa förf: s flykt, är det riom kunde ha till öfverakri£t; %Ode till guldets.
Det ar b: " ide sant och sinnrikt sagdt, att penningen ~ d l t för litet och medretet vördas, men allt för mycket och orefiekteradt dyrkaw, Iiieii blir inte kärlek till guldet alltför latt dyrkan, och behöfver man \ verk- ligen i var materialistiska tid,: lara de unga att muta och raga mot guld,?
Är det inte nog, om de fii ett verkligt begrepp om penningens ansvar riitt och sliitt?
Karlrken till guldet skapnr inga idealister, och det är dessas led, som behöfva rekryteras.
Sjalfbevarelsedriften raddar nog dc allrn flesta fran &gt;förakt för penningen)).
Likaledes kan jag alls inte finm det mera oriitt titt utan nödtvhg begagna sig af realisationer %n att, nrir inan hyr en vkning pi % ' 7 rum för 1,800 kr., hyra ut en tliiblett fiir 1,200.
Det 3r knappast rimligt att förtliima.
(len förra spekulnt.ionen och kalla den senare ett drag af) jfin: ineiellt geni),.
, %j, Elsa Törnes nya bok kommer helt visst, i likliet med sina föregbngare, att bli mycket lust, och ilen förtjiinar att hli det, ty
den ger, nya uppslag, väcker nya tankar och pAvisnr en hel del missförb %llanden, som fått .sedvanjans bekräftelse.
Utan att vara direkt vii1 skrifvea, %r den i hög grad underhiillande, och den utmärker sig, liksom allt hvad.
som flyter ur denna förf: s penna, för den varniaste kiirlelr till hemmet och en fast .tro pA detsam- mas ovkderliga betydelse för individen och samhallet .. Fanny Ekenstiema.
Skrifvelse i frågan om kvinnliga poliser.
.
.Enligt hvad Dagny redan meddelat, hade Svenfika kvinnornas nationalförbund tillsatt en kommitté for behandlande af den pli dagordningen stå,ende frigan om anställande af kvinnliga poliser, i hvilken kommitté F.-B-.F.
varit representeradt genom sin sty- relsemedlem fru Anna Höjer.
I&lt;ommitt6arbetets resultat föreligger nu i en skrifvelse i anii ?et, l-ivilken vi satts i tillfiille att här återge in extenso.
~PoLismastareil Ilar i frainstallning af den 20 september 1907 till Öfverstbth&amp;llaren uti förslag till utgifts- och inkomststat för polisverket för nästkommande hr till behandling upptagit frågan om anstiillande vid Stoclrholms polis af kvinnor.
Hos Stadsfull- miiktige hade en ledamot viickt motion i detta ämne, och herr Öfverstiith~llaren hade efter framställning frfin Beredningsutskottet, infordrat Polismästarens yttrande.
Herr Polismiistaren, som synes ställa sig ~ynlpatisk till ' en sådan reform, papslsar, att ehuru uti för polispersonslen utfärdad instruktion af den I S juli IS66 vore föreskrifvet, att kroppsran- salian H kvinna borde Iörriitta.~ af kvinna, ingen kvinna med fast anstallning funnes vid Stockholms polis antagen, att p % konti- nenten kvinnliga medhjälpare vid flera polisinstitutioner vore anstiillda, samt att uti Amerika den lcvinnliga polistjiinsten vore: L ett mera org: i.nisatoriskt satt.
Den vore icke begränsad ordnad p O till det omrHde, som i egentlig mening tillhörde polisen, utan vore utstrfickt till en omsorg för cle Irvinnoï, hvilka vore föremd för polisAtgiirder, som czfs, ' lge ett uppr %tta.nde af den fallna och ett stöd för dem, hvillra daraf vore i beho£.
Herr Polismästaren anser denna verksadiet vara värd hade erkännande och efterföljd, men anordilandet af en sadan kvinnlig verksamhet slrulle, oafsedt de stora kostnader, som af den samma betingades, här möta den svhrighet, att erforderliga lolinler för narvarande icke stode till.
buds, d % icke pi % nAgon d Stockholms polisstationer utrymmet vore aå stort, att särskilda rum för kvinnliga anhållna och dc!
kvinnliga polisbitriidena kunde beredas.
Först vid byggandet af nya eller omändring af gamla stationer kunde möjlighet för en slidan utveckling af polisens verksamhet åvägabringas.
Dock anser sig herr Polismästaren böra föreslik, att början till en sbdnn verksamhet gjordes darigenom, att Stadsfullmiiktige genom ett mindre anslag satote polisstyrelsen i tillfälle att vinna erfarenhet i frkan, och begär för andamklet som arvode At ett kvinnligt biträde vid detektivafdelningen kr.
1,000 samt för anstallande af 3 h 4 kvinnor vid distriktspolisen kronor 2,400, eller tillsamman kronor 3,900.
Det spnea vara en afgjord slzillnad mellan de kralifikationer herr polismästaren tiinkt sig för de kvinnor, som skulle anställas vid de bägge olika afdelningarna, e&amp; det kvinnliga biträdet vid detektivafdelningen skulle aflönas ungefär dubbelt si hiigt som de öfriga 3 eller 4, hvartill synes komma fri bostad.
Sjiilf betonar herr Polismiistaren med full ratt, att verksamhetens utveckling beror på, att lämpliga, personer kunna för densamma förvirfras.
För s % vidt dessa länlpliga personer för arbetet vid detektiv- afdelningen blifva funna, anser Svenske Kvinnornas Sationalförbuxid, hvilket utgör en sammanslutning af 20 olika kvinnoföreninga.r, för sin del, att herr Polismästarens förslag ar ett steg i ratt riktning och innebär ett stort framsteg, och vill gifva detsamma sitt tacksamma erkännande, Med afseende b distriktsstationerna meddelar herr Polismasta- ren, att ik desamma under Ar 1906 intagits 2,518 kvinnor, a£.
hvilka det öfverviigande antalet synes hafia varit prostituerade.
Detta gör f ör de 10 distriktsstationerna tillsamman uti genomsnitt 6 A 7 per dygn, d. v. s. per dyon och station icke fullt 1.
Fördelningen af dessa G eller ' 7 på dygn och station iir gifvetvis växlande.
D&amp; nu, enligt herr I ' olismiistarens uppgift, lämpliga lokaler för narvsrande icke finnas, och db cle kvinnliga anhillliia äro jämförelsevis f A samt spridcia prt flera hill, är gifvet, att kvinnliga polisbitraden vid en eller aniiau station ej skulle i förhhllande till kostnaden blifva till nAgon större betydelse för de kvinnliga anhhllna, afven om t. ex. en-skolad sjukskgterska skulle vid en station kunna vara till gagn för sd vii1 manliga som kvinnliga anhållna.
Herr Po1ismiist; uen har ej begiirt anslag till kvinnliga biträden vid alla stationerna utan till 3 eller 4 personer, hvilka, att döma af det begiirda anslaget, skulle vara mindre lmdificerade än biträdet vid detektirafdelningen.
Fiir 600 ii.
S00 kronor kan ej erhallas t. ex. en skolad sjuksköterska, utan lönen ställer sig Eom för en ordinärt betalad fabriksarbeterska eller ett butikbitrade.
Vid den begriinsade nytta, som ett kvinnligt bitriide vid distriktpolisen under gifna förhiillanden kan tankas göra, ar denna sparsamhet förklarlig, att icke saga berittigad.
Men häruti anser Sationalförbundet en fara ligga för utveck-
lingen af den kvinnliga verksamheten, vid polisverket, en far ' a, som Nationalförbundet ansett sig böra pApeka.
Ty det användande af kvinnlig arbetskraft inom polisinstitutionen, som herr Polis- mästaren funnit värdt erkannaride och efterIöljd, .kräfver, att dessa kvinnor genom vissa insikter, genom takt, urskillning och hjärtelag, ja, genom hela sin personlighet icke s&amp; litet höja, sig öfver alldagligt matt.
Nationalförbundet vill häfda, att till detta grann- laga och fordrande arbete kräfvas skolade och för sitt kall väl kvalificerade kvinnor, och Nationalförbundet tror icke, att dessa sta att erhålla för ett arvode af 600 h 800 kronor.
National- förbundet anser visserligen icke att för 10 distriktsstationer med tillsamman G A 7 kvinnliga anhallna per dygn skulle anställas 10 väl kvalificerade och i förhållande därtill aflönade kvinnor.
Men skulle nu p&amp; försök 3 8 4. mahända mindre lämpliga kvinn- liga polisbiträden anställas vid lika miinga, faktiskt icke lampliga, stationer, torde polisstyrelsen efter ett eller annat års erfarenhet finna, att kvinnlig hjälp afven vid den ringa kostnaden vore af ingen betydelse, styrelsen skulle måhända förlora.
lusten för att anställa nya försök, och reformen vore förfuskad.
Nationalför- bundet anser på denna grund, att med försök p % denna afdelning borde få anat %, till dess liirnplig lokal funnes att tillgå.
Men nu står saken så, att en byggnad för polisverket just är under.
uppförande på Kungsholmen.
Man skiille ju kunna tanka sig, att genom inredning eller tillbyggnad lampliga anord- ningar kunde träffas för en shdan utveckling af polisens verksam- het som den ifri~gavarande.
I: stallet därför, att för närvarande i genomsnitt 6 h ' i kvinnor intagas p&amp; 10 stationer, skulle dessa anhillna kvinnor kunna sammanföras p % en kvinnlig afdelning inom polisbyggnaden under vård och bevakning af kvinnor .. Dar skulle anställas minst tvA val kvalificerade och val aflönade kvinnor, mellan hvilka arbetet skulle lämpligen fördelas, och .en af dem skulle alltid kunna påräknas vara tillgänglig på stallet.
Med tiden och verksamhetens utveckling vore icke uteslutet, att p % en elIer annan aflagsnare belägen station genom omändring en lämplig lokal för kvinnlig afdelning kunde beredas, i händelse s % skulle visa sig behöfligt.
Hvad ang %r prostitutionsafdelningen, ar det visserligen herr Polismästarens åsikt, att kvinnligt arbete.
där med fördel kan komma till användning, men mot en.
omorganisation af denna afdelning hade med berättigande blifvit anfördt, att, då en Kunglig Kommitté sedan flera år vore sysselsatt med arbete för afgifvande af förslag till Atgärder mot prostitutionen, en sådan nu ej lämp- Ilgen kunde vidtagas.
Afvenledes hyste * herr Polismästaren sjalf betänkligheter mot att öka personalen med nya funktionärer, d % den nuvarande arbetskraf ten fullt motsvarade den nuvarande verksamheten och begärde därför intet anslag.
Herr Polismästaren staller emellertid i utsikt, att, .vid förestaende vakanser, redan under nästkommande Ar man % afdelningen skulle kunna ersattas.
af kvinnor.
Det torde ej kiinna tankas, att det bland Herrar Stadsfullmäktige skulle vara den allmänna meningen, att det vore lämpligt att.
A afdelningen för den nuvarande verksamhetens bedrifvande, ersatta man med kvinnor, afven om pensionerings- förhAllandena just nu skiille underlätta ett s %dant utbyte.
På anförda grunder vill Svenska Kviilnornas Nationalförbund vördsamt hemställa det Herrar Stadsfullmäktige behagade besluta att försök med amtallande af kvinnliga po1isbitr " d a en vid Stockholms polis för narvarande begränsas till detek- tivafdelningen, samt att sAdan inredning eller tillbyggnad af kvinnlig afdelning vid polishuset å Kungsholmen måtte verkställas, att samtliga i Stockholm anhfdlna kvinnor under kvijnnlig vird och bevakning dar m&amp; kunna intagas.
a Litteratur.
Syster Dione och andra berattelser a.£ Anna Maria Roos.
.
Det.
ar icke första gangen en berättelsesamling af Anna Maria Roos sett dagen.
Den helt nyligen utkomna,. » Syster Dione », har redan haft tviinne föregangnre.
Den första, w Tysta djup », inne- höll ett antal noveller, som vor0 sällsynt enhetliga i färg och am- nesval, fyllda af sagans drömstamning och en vhfrisk fägring, och hvilka genom sin klassiskt måttfulla, rena form kunde liknas vid antika kaméer.
Den nästföljande boken, som e£ter en af historierna bar det något obekväma namnet » Sagan om den sköna prinsessan Li-Hang-Tse D, hade starkt syskontycke med den första; nya berättelsemotiv hade kommit till, men den dam.pade inner- ligheten, den djupa poesien och den klassiska formen Aterfunnos.
.
Den tredje syskonboken,, Syster Diones, innebar ett nytt steg i.
samma riktning.
Vida fåtaligare än i de tidigare samlingarna &amp; ro berättelserna, men visa samma ursprung, formfulländade och poesimättade som de äro.
Den andra i ordningen af bokens noveller, » Prinsessan af Ravenna~, borde fatt första rummet som den mest betydande.
I » Prinsessan af Ravenna » berättas om den oduglige kejsar Hono- rius ~ t o l t a syster som, fylld af förakt för sin i dådlöshet och omanliga njutningar Rankte broder och hans lika oviirdiga hof, sander bud till hunnernas konung Attila, om hvars vilda tapper- het och harskarkraft.
hon hört taljas, och bjuder honom det starkt befastade Ravenna och sig sjalf.
Han följer hennes kallelse, och en mörk natt öppnar hon borgporten för hunnernas har.
Ravenna '
intages och sköflas af de vilda horderna.
Attila lbter sitt folk hylla prinsessan såsom sin drottning, men dagen darp % föres hon till en kvalfull död såsom straff för hennes förräderi niot sitt folk.
Och hon går stolt och ångerlös i döden.
Denna skildring med sin sällsamma karaktar af eld under is, dar man ej vet hvad som ar starkare, eldens glöd eller isens kyla, synes mig vara den förnämsta och störst anlagda af Anna Maria Roos ' prosa- berättelser.
Där finns ej ett ord för mycket, där är en samlad styrka i framstallningen, en stamning af mörk tragik och en forin- skönhet, som gör den till ett fulltidigt konstverk.
Prinsessan med sin gktfulla ogenomtränglighet, sin olciifliga stolthet och hårdhet samt den brännande lidelsefullheten djupt under den kalla ytan ar tecknad med skarpa och glans.
Hela berittelsen ar full af den storslagenhet, man med gliidje minns från förf: s bista verk.
Ett likartadt motiv Aterkommer i » Renegaten », visserligen med ett mattare grepp på ämnet, men iifven denna berättelse &amp; r fangslande som skildring och gömmer en djupt flödande under- ström af intensiv känsla.
Den längsta af berättelserna ar den, som gifvit boken dess namn, » Syster Dione ».
Hiifviidpersonen ar en ung kvinna, som sökt fristad i ett kloster, men dar råkar u t för ett nesligt förtal som förgiftar hela hennes tillvaro, s % att hon i öfvermaktig för- tviflan ger sig sjalf döden.
Sedan kommer visserligen sanningen i dagen; de, som genom sin hårdhet drifvit den unga kvinnan till den förtviflade handlingen, dömas skyldiga, till mord och Alag- gas tunga botöfningar,, men den olyckligas minne blir and % ej rentvhdt.
Omedelbart efter en natts vaks vid syster Diones lik säger en nunna till en annan: » Hör nu, tror du andb att hon var s % alldeles oskyldig ?.
Och den andra svarar: » Ah, jag t5n- ber det ar nog sannt det som man plägar säga: det stiger val ingen rök utan att där ar nAgon eld.
.
. » Detta slut, hvars hånfulla bitterhet kll lan möter i förf: s af lifstro burna diktning, ar emellertid i sin harda verklighetssanning berättelsens starkaste punkt.
Af de &amp; terst %encle berättelserna böra framhtillas den lilla legenden » Se, solen går ned » med sin varma, djupa innerlighet och » Revolutionen på Tuhuab, en viil funnen satir om kvinno- saken; sarskildt den sista delen ar briljant kvick, blixtrande af ironi, som likväl mildras af skalmsk humor.
I sitt slag ar denna lilla hit masterlig och ett nytt vittnesbörd om med hvilken för- vanande säkerhet den mångsidiga förf.
rör sig pil vidt skilda om- råden.
A.
U.
* O Sophie Ottosdotter.
Berättelse-om ett kvinnoöde af Elisabeth Kuylenstierna- Wenster.
Den store Tycko Brahe hade en mycket älskad syster Sophie,
som, olik sin tids kvinnor, icke fann sitt lif tillräckligt utfylldt af hemmets intressen och de husliga bestyren, utan delade sin ryktbare broders kärlek till stjarneviirldens under och fann sin högsta lust i att läsa de dödligas öden i planeternas gHng.
Denna syster, om hvars lefnadssaga hafden bevarar ganska rikhaltiga upplysningar, blef vid unga Ar gift med Otto Thott till Eriks- holm, men %ter änka vid 32 års Alder.
Vid ett besök i broderns hem, Uranienborg, något Ar efter makens död, korsas hennes väg a£ af ventyraren och kvinnotjusaren Erik Lange till Engelholm, som nyss sålt sitt fädernegods och står i begrepp att vandra ut i världen, spanande efter de vises sten.
Kärleken tandes i bådas bjiirtan, men medan den hos honom iir en flyktig lusteld, blir den hos henne en förtärande och lifslhg låga.
Det ar historien om denna Sophie Ottosdotters sent vaknade men outsläckliga kärlek, som utgör ämnet till föreliggande roman, historien om hur hon under åratal förgafves hoppas på sin älska- des hemkomst och slutligen ger sig ut i främmande land för att uppsöka honom, hur hon finner honom utfattig och le£naiistrött, hur hon slösar på honom sin ömhet och sina ägodelar, men all- drig lyckas fylla hans lif eller finna en genkärlek, som i niigon man motsvarar hennes egen, hur hon slutligen, då bilda nalkas ålderdomens gräns, förenas med honom i ett glädjelöst äktenskap, men hur hon, trots alla vedervärdigheter kärleken tillfört henne, ännu i sin sena ålderdom ser sitt lifs inneha11 och rikedom i denna enda känsla.
Det är, som man ser, en upprepning af den gamla men evigt nya historien om den olika plats kirleken intar i mannens och kvinnans lif, om hur tider och Askådnings- satt växla, men människohjärtat i det stora hela förblir sig likt. '
Sophie Ottosdotters lefnadssaga ar lifligt och sympatiskt åter- gifven, och det märks tydligt att ett samretsgrannt studium af tidehvarfvet ligger till grund för romanen.
Cppgifteri har varit tacksam men pli samma glng mycket kräfvmde fiir den som hittills agnat sig A t nutidsromanens omriide, och hur mycket verk- ligt intresse förf.
än lyckats förlana framställningen af sin hjiil- tinnas tragiska öde, har hon icke förmått gifva en af dessa farg- mattade, starkt verkningsfulla bilder a£ renassansens männi- skor, hvarpb shväl Skandinaviens som andra länders nyare skön- litteratur lämnar sh mhnga ståtliga prof.
Det rinner riil alltför mycket af nutidens lugna och bleka blod i de handlande perso- nernas Adror och inte det heta, röda, som färgade en Marie Grubbes kinder.
~Sophie Ottosdotter~ är en 1äsv; ird bok, skrifvei med b&amp;de känsla och talang, men den hör icke till dem, som gifva oes en fullödig och fingslande bild af svunna tider.
F. E.
Foreningsmeddelanden.
Skrifvelse till Kungl.
Yrkesfarekommittén.
Fredrika-Breiner-Förbundets styrelse, so111 p % grund af Prl~esfnre- kommitt6ns uppmaning, satts i tillfalle att för herrar kon~niitternde fB- framliigga siiia synpun1; ter i fraga om förbud för kvinnors nattarbete, an- 1ifiJler hiirined vördsamt., akt i skrift f &amp; göra en sammaiifattning af hvncl vidlsagda tillf %lle anfördes.
Förbundet., som till fullo inser, att den föreliggande frhgan har mbngn sidor samt att Atsliilligt kan synas t a k för det berattigade i att lagstadga i detta h.nseende, lian dock ej annat Rn hiifda den synpunkten, att myn- dig kvinna bör linfvn ratt att sjS1E besluta on1 anviindande af sin arbets- kraft.
Det frainli&amp;lles, att sanihiillet har ratt att reglerande ingripa ifall ssinhiillets basta 1; rSfver det snmt att ett &amp; dant ingripande 11ii.r skulle ske för det liornmande sliiktets skull.
Frhn denna synpunkt seclt, borclc dock en eventuell skyclclslapst.i£tiii~~g afse endast hustrur ' na samt de unga, oout- vecklade, annu ej myndiga kviiinorna.
För dessa, kan sainballet mBliiincla anses hafva rntt att sSsoin förmyidare lagstifta - hustrun 3.r ju enligt giillgnde lag oinyndig - men de myiidiga ogifta.
kvinnorim samt ankorna, hvilka Rfven iiro ingndiga, böra i likhet med in %nnen %ga ratt att sjiilfoa bestamina över sitt arbete.
Visserligen ar kvinnan i fysisk kraft mannen underl&amp;gsen, och af statistiken ffbn l~inlailcl och andra lander synes framgh, att hon sQsoin ' arbeterska inom vissa industrier har flera ajolzclomsdagar %in &amp; nimeii.
Men detta torde lutfra sin grund i fabriksarbetet öi ' ver hufvnd taget ocli ingalunc1,z slskildt galla nattarbetet, ett oliirAde, dar just kriniittn, t. es.
s h o m sjiilisköterskn, visst en oerhörd utliEtllighet, fmttiii hon ' i detta kall anstriinges till skviil kropp som sjiil, livilket icke %r fallet iiioin fabriks- arbetet.
I m8nga hem fA.r hustrun vara fa~iljeförsörjerska vid sidan af sitt arbete som hiistru och mor.
Att niitterna under sldaiza förhAllanden f &amp; sättas till, stu~idom i sa hög grad, att under lpinga tider nattlivilan ej kan blifva mer 811 5 h 6 tii~lmar, I r tyviirr allt för vanligt, men statisti- ken kan intet halva att Iörtiilja cUronl.
Att sl~yddslagstiEtnii.igens aiilliingare hoppas att förbudet mot kvinn- ligt nattarbete skall verka ej blott till slalrtets utan iifveii till kvinnans biista iir uppenbart, men det %r likvii.1 1.lngt ifrAn bevisaclt, att s i varit fallet i de land, cliir förbiidet ar genomfördt, ty de mest olika uppfatt- ningar göra sig g %llande ined afseende pK lagens verkniiiger.
BIPlnga nnse att den v %linenta Atgiirden haft ett utinerkt resultat, i det l~vinnorna för- svunnit friii fabrikeriiris nattarbete, men livillri följdes Ingen halt i eko- nomiskt ocli sedligt hanseende, diirom vet iilan i sjC~lilfva verket intet.
Man uppger visserligen frbn n: ' igrn l %iider, att antalet lwinnor inom indu- strien ej miilskats utan t. o. in.
p5 sinn stallen ökats - i ett par land har antalet dock aftngit - men i afseencle ph aflöiliilgsförhlllnndena före och efter lagens ikrafttrfidande har man ej tillracklipn uppgifter.
Det synes 1:
dock vara tiimligen klart, att, d&amp; nian förbjuder nattarbete för kvinnor och i afseende pk dem ej ens medger öfrertidsarhete p5 den för natthvilan af- sedda tiden, kvinnorila i ett flertal fall helt och hfillet iilista sitt arbete inom de industrier, diir liingre eller kortare nattarbete a r beliijfiigt.
En fabrik kan ej best&amp; sig med en kvinnlig tlaguppsättning och en manlig nattuppsättning af arbetare, utan natt- och dagskiften iiiiisto växla och ph de ställen, där tillfiilligt öfvertidsarbete pi % natten ofta förekommer, blir iifren resultat-et kvinnornas uteslutande, emedan de ej f5 anrandas om det galler.
Obestridligt ar att nattarbetet ar ett onclt, nien det ar sii fiir bilde män och kvinnor.
Kunde det förbjudas eller lagligen inskränkas för sh v %l de ena som de andra, vore &amp; dant ot~ifrelaktigt till gagn, men ett förbud, som drabbar endast kvinnorna m b t e fijr dem f i j r s ~ i r a kon- kurrensen med mnnnen och göra kvinnans redan fiirut tunga och ojämns kamp för en hederlig existens Ind6 tyngre.
DA en lagstiftning af SA viilvillig tendens, som att hjälpa krinnorna f r h nattarbete, planeras, sh är det icke latt för arbeterskorna att fr9n början Imma bedöina hrarthän den kan leda.
I utlandet har dessutom lagen tillkommit utan att kvinnorna, som ilet niirmast gtller, alls Idifvit hörda.
Först s i soifiningom finna de, att de bast aflönatle yrkena till följd af densamma blifvit stangda för cleiii och d&amp; förskriickas de samt söka pA flera hA.11 att göra motstlind, men dh Br det för sent.
Hos oss har dock från vidt skilda lager kvinnornas röster höjts mot att cn d ~ l i k reform skiille vicltagas.
Det synes ock som om det skulle vara ytterst vanskligt att p i ovissa förutsattningar och utan grundlig utredning sanit utan att klinna för hrilka eller hur m h g a man lagstiftar - vilr statistik har inga uppgifter om krinnornas nattarbete - genomföra en lag, soni otrifrelnktigt skulle de utestiinga ett betydande antal kvinnor fr: in det arl~ete, ~ i t hvilket l blifrit vana.
Endast de kvinnliga typograferna aro öfrer 501) och ile iiro nu jämnst3llda nied sina manliga kamrater i arbete och lön, men en lag, som förbjuder nattarbete samt öfvertidsarbete p3 de tiiuinar som iiro fiire- skrifna för nattlivila, skulle för ett fiertnl af dem omiijliggiira arbetets bibelifillande.
En sildan las skulle förvisso i niinga fall iiiedf (ira fiir kvinnorna - siiledes S v a n för de rarande eller blifrande mödrarna - l h g t mera anstriingande arbete och minskadt e~onomiskt förrkf.
För mer an en skulle den ock valla moralisk ruin.
En kvinnlig finsli yrkesinspektör yttrar i afseende 11iirpB: allt flera röster höjas - frQn utlandet - som vilja pHsta att ekindet i henimen tilltagit.
Att krinnan, uttrangd genom skytldslagntiftni~igen iriln flere ar- betsomrhden, i stället tager emot hemarbete frhn fabrikerna till underpris.
Hon ur nödsakad att förskaffa sig allt slags hemarbete, t. o. iii.
afliinadt med iihgra penni per dag, Lirarvid för att öka den orimligt 1Rgn i6rt.jiinsten hela familjen hjalps at.
Hemmen bli sliliinda s1116 fabriker med dag- och nattarbete för ung och gammal ofta i de uslaste lokaler, utaii att (lessa heinfabriker h i n n a indragas under niiringslagens föreskrifter.
Det finns ocksa dem, som vilja piist&amp; att prostitutionen tilltagit och stalla dessa siffror i sammanhang med skyddslagens tillfimpning.
I alla fall äro häraf beroende förhlllanden af den allvarliga art, att
det, utan nAgon garanti för ett bättre sakernas läge, synes nier än vägadt att kasta sig in p&amp; en skyddslagstiftning utan föreåhende allsidig under- sökning af förhallnndena.
En skyddslagstiftning kan, om den icke är grundad pS en sddan, bli ett det harclaste förtryck för den enskilda sam- hällsmedlemmen~.
Den nu i Stockholm p8gAende hemarbetsutst~llningen biir i sanning vittne om livad den kvinna, som måste förv %rfva familjens uppehiille eller bidraga dartill, men ej kan 18n-ino hemmet, får arbeta otroligt.
Sexton till aderton tiinmars arbetsdag är ej s$illsynt och den förtj$inst, som darvid erhAlles, är SA ytterst ringa, att den up1) gA.r till 6 h 7 kr., i biista fall till nfigot mer ' Bn 10 kr.
pr vecka.
Man torde med visshet kunna säga, a t t det dB %r 1Angt mindre pröfvande för krafterna att hafva ett begränsadt, regelbundet arbete med omväxlande dag- och natt-tjänst och j2il~firelsevis val aflönadt.
Pfi grund a f hrad hiir anförts, mKste F.-B.-F: s styrelse som sin öfverty- gelse iittala, att man ej för att följa utla.nclets esen-ipel bör för Sverige stifta en lag, hvilken man här ej k8nt behof af.
Styrelsen vill franihBlla önsk- v k l h e t e n af, att man i denna frAga intet beslutar, förriin man genom anstiihnde af kvinnliga yrkesinspektörer i alla fabriker, c18r kvinnor ar- beta, först f8tt lrlarhet i huru förhSllanclei~a gestalta sig i det ena och andra li~nseenclet.
Dylilra inspektörer skulle otvifvelnktigt kunna, genom ett försthdigt ingripande, afl-ij&amp;lpa inAnga niissförhAllandeii, som nu för- svfira kvinnornas arbete i fabrikerna, samt vidtaga AtgSrder, som skulle för barnen minska viidan af mödrarnas bortovaro f r h hemmen.
DA dessa inspektörers erfarenhet samlats och bearbetats, kan tiden vara inne att Anyo taga frfigan under ompröfning.
Mhh %iicla att innan cless kvinnorna, soni saken narmast rör, sjtilfva kunna f&amp; tillfiille att göra sin röst hörd; n15hända ock att innan dess en normalarbetsdag blifvit lngstsclgnd och afiledes ett eventuellt nattarbete blifvit inslirlirikt i s&amp; hög grad, att ingen tsnker pA nhgon ' särskild skyddslagstiftning för kvinnorna, hvilkas kamp för sitt uppehiille icke bijr af sainhBllet försvHrns.
Stockholm den 28 oktober 1907.
För Fredrika-Bremer-Förbuiiclets styrelse: Invigning af Rimforsa landthushållningsskola för utbildande af lira- rinnor försiggick torsdagen den 14 november ined en enkel högtidlighet ~ h j ä l f v a platsen, livartill utfikdats inbjudning till fru Ekman, anka efter skolans frikostiga donator, till öfrjga personer som uppmuntrat och visat sitt intresse för företaget samt till förbiinclets styrelse med flera.
4i Telegram från Rimforsa.
DA skolan började sin verksa.mhet den I nov.
afsäncles frAn Rim forsa följande telegram:, F.-B.-F: s lai-idtliiisli~~llni~~g~~
akoln för utbildande af liirarinnorn siiiides p i sin första arl~etutlag en rörd- sam och tacksam halsning till Förbundets styrelse.
C; ertrud Adelborg.
Alma Bauer.
O En förbundskrets för Strängnäs och omnäjd bildades (len 25 oktolwr efter ett fiiredrag af fröken Nathilila Silou-.
En interimstyrelse med uly- gift att uppratta stadgal tillsattes, hrari ingingo fruarna diizusta Wide- beck, E. von Engeströni och k;.
Grank saiiit fïöknarne Em Snck och E. Rydberg.
0: F.-B.-F: s tredje kretsmöte.
Yid andra kretsmötet i Stockholni j: m.
1907 erhöll 3Ialmö-Lunct-kretseii i uppdrag att fatta beslut anpiieiide tiden för niista mötes h %llaiide.
Su liar unclerriittelse ingiitt, att kretsens sty- relse hestanidt, att P.-E.-F: s tredje krctsmöte skall aga ruin i Xaliiiö och Lund 21-23 nästkoninionde april.
9 ' Meddelande frin kommittdn för lagfrågor angbende Iifränta.
i enligliet med en framstiillning U sista liretsinötet liar koiiiniitti.n uppsatt ett forinii- lär samt utarbetat ett meddelande - ~liuru !it ' riintn skall t: ipas iiis att pen- ningmedlen skola \ - ara undantagna frHn mannens för \ - altning,).
A F.-XF: s byrh erhållas formuliiren kostnadsfritt jamte upplysningar om nieddelan- dets innehall.
8 Skrifvelse rörande förbud för kvinnors wattarbete i fabriker har af För- bundets styrelse uppsatts och tilistiillts ~rkesfarekomiiiittén, inför hrillieii, som i förra hiiftet meddelats, Fiirbiin~let genoiii sinn re ?resentanter förut haft tillfalle muntligen framliigga sina syiipurker.
I ett följande hiifte skall ~ l d ~ - e l s e n inneháll s ritergif \ * iis.
