# ID: svediakorp-per3219
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,328
# sentences: 586
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 6 - 9 FEBRUARI OCH UTGIVARE Ellen Hagen ÅRG.
2 - 1924 Ett internationellt tankeutbyte är den enda möjliga räddningen för världen.
I REDAKTIONEN: E l i n Wägner THOMAS H A R D Y.
Woodrow WiIson.
Woodrow Wilsons fredssträ- vande pil den europeiska krigs- skådeplatsen ägnas några minnes- el- ord.
Situationen och vårt samvete.
I Situationen och vårt samvete skärskådas frågan om försvar ler icke försvar, enligt gamla och nya synpunkter.
På frågan Vad är meningen?
delgives svar från tre på det kul- turella och sociala området fram- Vi h a rätt att utgå från att rege- Menar han, att detta försvar skul- vända om riv rädsla att blotta sig.
ringens försvarsproposition byg- le ha någon utsikt att försvara oss Segern, så fullständig den var, ger på den slutsats, till vilken re- vid en neutralitetspåfrestning?
gav ingen trygghet, segrarna miss- Då delar Iian icke den uppfatt- tro varandra och den besegrade geringen kommit vid sin bedöm- ning av världssituationen och Sve- ning rom ständigt kommer fram i lika.
Ingen vågar ett ögonblick ta r!
- ~ läge.
Vi ha däremot ingen utlandet i press och parlament, ögonen från t ~ (andra,.
eller fing- rätt att anta, att regeringen sökt från fredsvänner som krigsviin- ret från hanen.
stående kvinnor.
Fil.
d:r Gulli Petrini bidrager ge svenska folket ett så pass starkt ner, att ett nytt krig skulle släppa Om en enskild inom ett folk och med en artikel om den politiska försvar det tål och sedan efteråt så fruktansvärda orkaner lösa, att ett folk inom kretsen av misstänk- situationen.
överlämnat åt statsministern att de små Ianden med sina skäliga samma grannar fattar situationen Ellen Wi- bygga upp motiveringen.
försvar skola sopas bort av dem.
så, som vi har tecknat den, så blir Landshövdingskan dén avslutar med dagens nummer Men det hindrar inte, att vi ha Vi trodde att världskrigets lo- han pliktig a t t med all risk sin mycket uppmärksammade se- svårt att förstå, hur man ut från gik utdömt rustningen som trygg- soni därmed kan följa - dra sig rie om Hemslöjdens renässans.
statsministerns utgångspunkt har het för fredens bevarande lika ut ur denna förtrollade krets.
Han I Det rätta barnaskapet gran- kommit till detta förslag.
Om han kraftigt som statsministern nu ut- säger då till de andra: jag går ut skar advokat Eva Andén de olika anser a t t ” det säkraste värnet för dömer Nationernas förbund som ur leken, antingen ni fortsätter el- fack lagen skapat för olika slag rikets oberoende och självständig- fredsgaranti.
Det måste vara ett ler ej att i evig spänning passa.
het " ligger däri att vi pålägga O S S hårt tal för dem, som menat att varandras rörelser.
Vill ni hug- a v barn.
K.
J. har något vackert att sä- skäliga försvarsbördor och där- allt fredsarbete borde koncentre- ga, därför att jag på så sätt blir ga om Den inre rösträtten.
med lära andra folk respekt för ras i stöd och propaganda för Sa- lättare att hugga, så hugg då.
Under strecket framlägger Emi- vår vilja att Ieva eller i vidriga- tionernas förbund, att nu ur stats- lia Fogelklou sina av djup känsla ste fall för vår vilja a t t sälja våra ministerns diktamen till statråds- Vi vilja icke ha sagt a t t vårt burna tankar om Personlighet och liv dyrt) varför säger han inte då protokollet läsa ut hans uppfatt- folk är berett att så uppfatta och med bondetågsbönderna före kri- ning att Sveriges risker snarare möta situationen.
Det skall vara offentlighet.
Av årets motioner omnämnes i get att intet offer är för stort för ökats än minskats genom med- av mod, ej av feghet, av heroisk handlingskraft, ej av lättja som ett dag under rubriken Vård om mo- försvaret?
Varför uppmanar han Iemskap i förbundet.
Därför att Nationernas för- folk skall ta ett sådant steg som det och barn fru Agda Östlunds oss inte att stryka av oss våra motion om förlossningshem för ringar och våra enklare eller UJ- bund icke motsvarar de höga att gå ut ur rustningstävlan.
Det rare lyxvanor, spara på allt an- förväntningarna, ser statsmi- fordrar också en vilja a t t gå in fattiga mödrar.
Av den märklige indiske folk- nat och kasta alla tillgängliga me- nistern eller våra politiker över för den positiva försvarslinjen, ledaren Gandhi ger Elin Wägner del på försvarets altare.
Var- huvud ingen annan råd än den som vi snuddat vid, då vi del- en livsskildring.
för begär han inte att vi att fortsätta i de gamla rust- tagit i det internationella hjäIpar- Om fotografin och konsten har rusta oss med hänsynslös använd- ningsvanorna.
I presskören om- betet efter kriget, och d å vi till skiljer exempel skickade Rödakorsexpe- docenten Arvid Odencrants en in- ning av alla lärdomar från kriget kring regeringsförslaget tressant insändare.
i människodödandets konst.
E t t det på uppfattningen av riskerna i ditionen till Samara.
mindre offer för ritt f å Ieva ifall vårt läge, av vår bärkraft och av Men låt oss pröva folket det är någon idé med a t t leva un- olika vapenslags vikt och betydel- självt.
För att f å fatt i dess Mahatma Gandhi har frigivits.
der sådana förhållanden kan inte se.
Men ingen ställer upp till de- fredsvilja, måste man gripa batt frågan om överhuvud rust- djupare ner än till politikens Från Bombay meddelas offici- kallas skäligt.
De som accaptera statsminis- ningsvägen är den framkomliga och publicitetens män.
Det ellt, att Gandhi frigivits utan vill- kor på grund av att hans hälso- terns utgångspunkt böra göra det vägen till bevarande av vårt folks har sin betydelse för världs- tillstånd kräver en Iängre vistelse yttersta av vårt försvar för att åt- liv, eller om vi som del a v ett in- atmosfären, för inriktningen, även vid en kustkurort.
minstone freda sina samveten.
Om om sig söndrat Europa h a någon hur ett så litet folk som vårt i Detta är säkerligen ett av de Sverige även med detta sitt mesta utsikt överhuvud att klara vår denna situation löser frågan om första uttrycken för den nya rikt- möjliga skulle kunna freda även framtid.
Av ålder har man för- förhållandet till det övriga Euro- ningen i engelsk politik under sina gränser, ä r mera tvivelaktigt.
svarat sig genom att slåss, men Vi ha sedan 1905 en viss före- I fråga om bedömandet av man slåss icke mera i samma mera gångsställning att bevara, t y vår MacDonald.
— världssituationen i i i statsniinis- barnsliga bemärkelse som förr, handling, som då ansågs vara oss Amerika har närmat sig Natio- tern så pessimistisk, som den må- och andra innehåll ha flyttat in i till skam, har numera kommit till nernas förbund och deltager i ste bIi, som inte ens skönjer gry- uttrycken försvar och krigsbered- heders.
Ställ därför menige man, Génèvekonferensen om avrust- ningen riv en ny politik mellan skap.
ställ kvinnorna med röstsedelns Världskriget var ett jätteexpe- ansvar inför denna fråga och Iåt ning.
Dess minister i Bern, Grew, folken.
Men när det gäller effek- Förenta staternas tiviteten av sitt efter folkets bär- rimenterande till nästa krig, rn utslaget tala.
Detta Det skulle vara av största representerar kraft avpassade härordningsför- fyraårig utbildningstid.
regering.
Vid ommissionens s a m m a n t r ä - då är han i stället förvånan- att vi stå inför en helt och vikt, att en opinion, vi tän- de höllo Schanzer, lord Cecil optimistisk.
Menar han verk- hållet ny situation, som icke kan ka n u närmast på kvinnor- Lebrun minnestal över Wilson.
ligen, att vi med genomförande a v bemästras med de gamla vanliga na, gåve sig till känna.
Kvin- Urrutia och de Souza uttalade det detta förslag, som dock innebär medlen.
Utbrottet av ett nytt krig norna ha icke vågat gå till latinska Amerikas beklagande av väsentIiga nedskärningar från betyder en sådan fara för vår hotten med denna fråga, de hade hans frånfälle.
1914 Ars härordning och endast känsloförgiftade, utfattiga och år 1921 ingen känsla av att gå till Amerikanske ministern Grew Iångsamt och endels följer den krigskunniga världsdel, att den val på den, då var det förbudsfrå- tackade för minnesorden och snabba krigstekniska utvecklingen måste mötas med riskabla och ra- gan, som Iåg i förgrunden.
Dess- framförde även ett tack för den i spåren, menar han att vi därmed dikala åtgärder.
Folkens rädsla utom ha sedan dess händelserna inbjudan, som riktats till Förenta skulle h a någon utsikt a t t impone- för varandra leder till rustningar snabbt utvecklat sig till en n y si- staterna att deltaga i kommissio- ra på våra grannar, så a t t de tän- och alliansväsen igen.
intet folks tuation, som fordrar, a t t vi se den nens arbete.
ka, a t t svenskarna äro några bad- Iedare våga ens hejda sig på den- rakt i ögonen och ta ställning efter darr, som man bör låta vara ifred.
na ödesdigra väg, Iångt mindre s o m samvetet bjuder.
— — I pa.
och gör, Det ligger något av ödets bittra tragik däri, att i det ögonblick skaparen av Nationernas förbund för alltid slutit sinn ögon, då gör Amerika sitt närmande till Na- tionernas förbund och deltager i avrustningskonferensen.
Av hela Wilsons stort tänkta och stort anlagda fredsplan blev det mesta till oigenkännlighet för- vanskat av det gamla Europas kallt beräknande diplomati.
För att rädda Nationernas förbund, grunden för hela hans fredstanke, gjorde han i övrigt det ena med- givandet efter det andra.
Med alla sina brister kunde dock fre- den blivit inledningen till en n y tid i folkens samliv, om Förenta staterna följt sin representant på den väg Iian föreslog, om de an- slutit sig till Nationernas förbund i arbete och medansvar.
.
Men Förenta staterna sveko på den punkten.
Och den en gång av hela världens entusiasm hälsade profeten befann sig plötsligt vara en ensam ropande röst i öknen, misstrodd och beljugen.
Trött, desillusionerad, bruten, drog han sig bort från en värld, som kallat på honom som en räddare ur nö- den, men som ej förstod eller kän- des vid honom då han väl kom- mit.
Hans tragiska öde var a t t bli föregångsmannen, för vilken fol- ken ännu icke voro färdiga.
Sällan har en människa stått högre än Wilson, då han buren av massornas hänförelse 1918 sat- te sin fot på Europas jord.
E n våg av idealism gick genom värl- den.
Resan till London, Paris och Rom blev ett triumftåg, från alla Iänder strömmade mot honom hyllnings- och hiilsningsadresser, människorna, trötta vid mördan- det och hungern, hälsade honom såsom räddaren, segraren.
AT honom väntade man undret, allt det gamla var förgånget, en ny tid stod för dörren, med förso- ningens anda och fredlig utveck- ling som måI.
Det är så man vill minnas ho- nom, därför att man tror a t t hans vilja var ärlig.
Den vilja som mötte hans, var icke lika ärlig.
Därför brast kon- takten och ljuset slocknade.
Men den tid kommer, sade Mao- Donald i sitt telegram till Was- hington, då mänskligheten vid minnet av honom och det arbete han utfört, beredvilligt skall er- känna honom som en av de stora världspioniärerna.
I Tidevarvet n:r 4 framställdes den- deg försyrar hela degen », men sa myc- na fråga med anledning av uppropet om ken syra av denna sort tror jag inte att I Tidevarvet a v d e n 26 jan.
fö- bildande av Frisinnade Folkpartiets Riksförbundet för närvarande dispone- rekommer en artikel under denna Kvinnoförbund.
Artikelförfattaren frö- rar över.
- Om jag varit med på för- rubrik, undertecknad Liber, som, ken Elisabeth Tamm, ansåg nämligen bundets möte i Göteborg i somras, så synes mig, icke bör få stå allde- att syftet icke klart framgick ur upp- skulle jag, då en stackars ropandes röst, les oemotsagd.
ropets avfattning.
från Kopparberget, fröken Karin Den berör först sprängningen Au de svar som inkommit från under- Bröms, yrkade på att förbudet skulle av det gamla frisinnade partiet — tecknare au uppropet, införa Vi i dag.
upptagas på F. K.
R:s program, ha som Liber tydligen beklagar — tre, undertecknade av de kända röst- väckt förslag om att inom förbundet och sedan dekreterar den suve- rättsveteranerna professorskan Ann skulle bildas en, låt oss säga förbuds- ränt, att den enda ställning en Margret Holmgren och fru Augusta grupp, med uppgift att i den frågan ar- verkligt liberal person nu har att Widebeck samt au professorskan Arla beta självständigt samt att få dispone- intaga är att ställa sig utanför bå- ra ett par spalter i förbundets organ d a grupperna.
Wallis.
” Man kan helt för det ändamålet.
Mig veterligt är enkelt inte, utan att öva våld på icke ännu Frisinnade Folkpartiets Kvin- sin uppfattning om vad levande icke liberalism är, låta pressa sig in i Tidevarvet har frågat vilka skäl som noförb und d bildat och jag bestämde mitt undertecknande av u p p ovillig att den dag i dag är framkomma de nu förefintliga liberala och ropet till en ny politisk kvinnoförening.
med ett dylikt förslag.
Jag vet näm- frisinnade partibildningarna. ” ligen ingen annan fråga som skiljer oss Den frågan är lätt besvarad.
Må vara att man kan förstå, att Först och främst anser jag det i all- frisinnade kvinnor åt - i stort sett at- ställningen kan kännas en smula mänhet gagneligt för kvinnorna, att de minstone.
Men det är inte av så Ii- för dem, som av övertygelse ten vikt redan det.
- För den ena sammansluta sig i samhöriga grupper tillhöra förbudsvännerna, men och förbund för att lära sig arbeta för parten är frågan nämligen en livssak.
som ogilla deras intoleranta be- det allmänna, till egen utveckling och För de ' andra en " ".
» Varm eller kall », se där mitt recept slut i Frisinnade Landsförenin- samhällets gagn.
Detta mål kan vis- och så länge min tanke är klar och mitt gen att sätta upp förbudet på pro- serligen vinnas inom » Frisinnade Kvin- grammet och dymedels driva ut nor)), men när det veterligen finns ett hjärta är varmt, så anser jag alla andra de icke förbudstroende.
A ena si- mycket stort antal kvinnor, som inte s. k. lösningar av nykterhetsfrågan än dan ha de kämpat vid förbuds- finna Frisinnade Kvinnors Riksförbund ett rusdrycksförbud för ett stort vännernas sida under stridsda- tillräckligt för att tillfredsställa deras sens.
De, som efter partisprängnin- gen funnit sig förhindrade att gå till vare sig det ena eller det an- dra av de två partier, som offici- elit om än icke reellt företräda Ii- beralismen i detta land, utan ställt sig avvaktande, kunna glädja sig åt en stor uppmärksamhet från såväl det liberala som frisinnade partiet.
Om deras egen anspråks- löshet icke stode hindrande i vä- gen skulle dessa vildar, tack vare denna uppmärksamhet, lätt kun- na få den föreställningen att d e för närvarande representera det t vore finaste märket i svensk Iibera- lism.
Men till en dylik slutsats våga de icke låta förleda sig.
Det ä r framför allt två omstän- digheter, som tvinga de två parti- erna att ägna de liberala vildarna sin uppmärksamhet.
Dels är det deras oförvägenhet att i sitt ställ- ningstagande underkänna hela sprängningen såsom berättigad eller ens vilande p &amp; sakskäl, som kunna respekteras, och dels är det de förestående valen.
non- Under rubriken ” En ny kvinno- garna före förbudsomröstningen politik ” uttrycker Stockholms- aktiva iver för nykterhetspolitik, så Stränäs Carlsdagen 1924. och känna sig därför höra till Tidningen sina allvarliga farhå- föreföll det mig både naturligt och Augusta Widebeck, dem, medan de dock i själva den gor för Frisinnade Kvinnor, som önskvärt att denna kvinnogrupp bildade f. Svinhufvud.
aktuella krisen höllo med de li- befaras vara på Vag att inleda en en egen frisinnad förening med starka- berala i deras mer verkligt frisin- från de frisinnade och liberala re nykterhetsbetoning.
männen fristående politik.
En uppmanad att besvara artikeln i fö- nade ståndpunkt, att förbudet i utveckling i den riktningen be- När ett träd skjuter nya grenar an- ses det vara ett tecken till rotstyrka regående nummer under rubriken » Vad och för sig är en lämplighetsfrå- tecknar tidningen såsom mycket som aldrig kan vara utslags- och inte till splittring.
Grenarna på är meningen? » ber jag få disponera ga, givande för bedömandet av om betänklig.
det frisinnade trädet tycks mig ha gott några spaltrader.
en person är f frisinnad eller icke.
Det erbjuder inga svårigheter Artikelförfattaren » fordrar » förkla- utrymme att utbreda sig utan att hin- Flera framstående förbudsvän- att förstå den sinnesstämning, u r dra varandras växt.
ring, hands up från vår sida.
Ja, ner, som hörde till den gamla Fri- vilken denna artikel framsprun- For min del vill jag fortfarande till- na det om formuleringen varit otydlig.
sinnade Landsföreningen hava git.
Både bland liberaler och fri- höra » Frisinnade Kvinnor », och anser Vad som » döljer » sig bakom är helt dock tagit det fullt konsekventa sinnade lever man i den föreställ- så väl den som en eventuell ny frisin- enkelt en önskan, ett behov att för- ningen att, sedan partisprängnin- nad kvinnoförening behövlig, varför jag söka nå, samla, till ett politiskt helt steget att gå ifrån den grupp, som önskar dem båda framgång i deras ar- förena » nykterhetsvänliga, frisinnade visat sig vara intolerant och över gen var ett fullbordat faktum, må- I kvinnor ».
Att målet skulle vara ett till den som här visat det verkli- ste var och en som tillhörde det bete.
ga frisinnet.
Att bådadera grup- gamla.
partiet, ovillkorligen an- slutligt förbud syntes oss tydligt fram- Ann Margret Holmgren.
perna bära märket av bristande sluta sig till något av de två nya, gå av namnet, av anslutningen till Fri- tolerans, som Liber påstår, vågar precis som om ingen annan ut- sinnade Folkpartiet.
jag bestrida.
Det Liberala partiet väg funnes.
Denna föreställning Det gäller att få en förklaring på Då nykterhetsfrågan enligt vår me- står - liksom Frisinnade Kvin- företräder den egendomliga upp- vad som är meningen med ett i svenska ning icke är en detalj, som kan från- (Forts. å sid.
5.)
nor öppet för både förbudstro- Morgonbladet för den 19 januari infört kopplas, frigöras utan en fråga ' som upprop om ev. bildande av det » Fri- intimt sammanhänger med t. ex. bo- ende och förbudsmotståndare och vill samla alla med liberal åskåd- gäller att gå från de vackra orden — — sinnade Folkpartiets Kvinnoförbund ».
stadsfrågan, hälsovård, fattigvård etc., ning utan att binda dem med nå- till handlingen, måste man dock det rör sig ändå!
Mussolini har som — Man har » rätt », säger fröken Tamm, är det helt naturligt att intresse för t. gra dogmer i detaljfrågor.
börja sitt arbete i detta samhäl- ex. dessa frågor hör till.
I svår * - -- Eppur si muove — bekant upplöst deputeradekammaren att begära ett klart besked i denna föreningar, av den eller den nykterhets- för filosofi, men nog förefaller nornas fordringar på en folkre- Alen våra val äro föreningen.
» Frisinnade Kvinnor)) som det mig ändå, som om det vore presentant.
att vända upp och ner på begrep- tyvärr ännu så länge ohjälpligt der före valen », sade han, » höra talar.
I själva saken må initiativta- till de mest förödmjukande i mitt liv. » garna, om de så anse nödigt, lämna svar sin 10-åriga tillvaro bidragit till att be- pen, när det kallas positivt.
låt bundna vid partibeteckningarna.
arbeta opinionen för minskad alkohol- vara " personligt positivt " " att Ingen tror väl att Frisinnade Skarpt kritiserades liberaler, socialde- på frågan.
viserade, temperamentsfulla anfall på uttryckligt betonande av att det endast min personliga uppfattning jag ut- parlamentarismen.
» Dessa två måna- är förening har oss veterligt icke under ställa sig fri och avvakta den Nar uppropet kom mig tillhanda be- konsumtion.
» Frisinnade Kvinnor » och » Frisin- fortsatta utvecklingen ”, men ne- riktades följande utbrott: » De avskyd- frågade jag mig icke med kött och blod, nade Folkpartiets Kvinnoförbund » ha gativt att gå in i den grupp, vil- de mig och jag avskydde dem! » Och utan skrev under, efter någon liten om- dock hade de röstat för hans envålds- redigering av en viss punkt, och var båda sin mission, - skulle - om vil- ken man anser bäst motsvara sin makt!
Som ett hot mot motståndare tacksam t. o. m. att jag blev anmodad jan funnes - väl kunna samarbeta, uppfattning och deltaga i det po- till den avgående kammarens ledamöter innan program, utan Iämnade åhörarna i okunnighet om sina planer.
De fingo nöja sig med förklaringen: » Mina be- slut mogna ofta under natten, i ensam- tillfälle att bekänna färg.
Och detta detalj.
så mycket mer om man ägnat mer än halva delen av ett längt liv åt arbetet för saken.
synt ringa grad sällskapligt. » Säkerligen kunna Ibsens ord att den ensamme är den starkaste tillämpas på Mussolini.
I nästa parlament räknar han på 356 röster av 535.
Så är det att behärska en väpnad styrka, som in- gen vågar trotsa.
såväl » jan » - som » nej » - människor i vad gäller förbudssaken.
Men kunna vi » ja » - människor nöja oss med denna ne- gativa ställning om vi vilja arbeta för ett rusdrycksförbud och inte bara hålla heten hos mitt sinne och mitt liv, som Nu säges det ju att inom Frisinnade Kvinnors Riksförbund lämnas rum för med om att det vore gott och sedan so- va?
Visserligen heter det att » litet sur- den för oss också blivit — en uppnå resultat.
A.
Wallis.
Kvinnor kunna ha möjlighet att bilda ett eget parti - och jag hoppas innerligt, att ingen av oss heller önskar det.
Kvinnorna böra e j föra med sig ännu ett.
medlemmar Det talas om, att kvinnorna ic- ke skola gå redan upptrampade vägar, utan försöka att bygga samhället efter sina idéer och rättsbegrepp.
Detta är alldeles riktigt och det måste vara en and- lig tillgång att komma in i politi- ken med friska krafter och ung- Varje nyskapande domlig tro.
tanke liksom varje nytt uppslag, som kan vara gott, bör förvisso tillvaratagas.
Men när det nu ha rätt att tala och rösta på dessa möten och därigenom inverka på vallistorna, Och det är dock detta som är be- stämmande.
Särlistor efteråt ha i regel ingen betydelse.
De som stå avvaktande utanför, äro där- för politiskt vanmäktiga vid va- len.
Kvinnorna böra därför väl betänka sin ställning, och inte i missriktad individualism offra sitt politiska inflytande.
Gulli Petrini.
Hemslöjdens renässans.
A v E l l e n Widén.
III.
Det var emellertid ej blott indu- striens massproduktion, som hota- de a t t helt ödelägga vår stolta, svenska hemslöjd.
De iitvidgride kommunikationerna kommo att här lämna en mycket kraftig hjälp.
Intet vinnes i denna arga värld utan att något förloras.
Järnvä- garnas snabbt uppväxande sta- tionssamhällen fingo ett sken av att rara kulturcentra för vår landsbygd.
Vi veta alla, huru fö- ga de motsvarade detta sken.
Med sina hastigt uppkastade, tarvliga byggnader, som dock röjde en strävan att imponera på den ström a v resande, som for förbi, blevo de oftast utomordentligt fula - och deras små bodar fyll- des av allt fabrikernas kram.
Från dem utgick snart en atmo- sfär av oförstdende, j a av förakt för de egna hemmens alster - och den dag kom, då vår svenska all- moge gick som en främling i eget hus.
Ramen passade ej längre ti II tavlan.
Dock, ” då faran ä r som störst är hjälpen närmast ”.
Det var fröken Lilli Zickermann, som för snart 25 år sedan gav lö- senordet och tog ledningen.
Vår urgamla svenska allmogeslöjd måste räddas och återupplivas.
En sällspord ledarekraft var hon och ofantligt mycket har hon ut- rättat.
Den fackla hon höjde, brinnande av kärlek till vårt sven- ska folk och dess gamla kultur, har tänt och tänder alltjämt nya lågor över hela vårt land.
Detta har gått sil mycket Iättare, som de voro många, som Iängtade att något måtte göras, fast ingen för- ut framträtt som ledare.
Under de gångna årtiondena har skaror av oegennyttiga, outtröttliga och hängivna arbetare på hemslöjdens fält ständigt vuxit under ledning av många framstående krafter.
Men, skola dessa verkligen lyc- kas ritt åter få en rotfast, äkta, hembygdspräglad slöjd att blom- stra?
Ja, om d e nöja sig med att ej arbeta för dagen utan med lång sikt, arbeta för framtiden - och ej försumma att fostra unga kraf- ter, som föra arbetet vidare, då deras egna händer en gång sjun- ka maktlösa ned.
Vårt folks djupa, andliga kul- tur var det härliga träd, på vilket hemslöjdens blommor vuxit - med olika skiftning allt efter som det triidet vuxit i djup mylla, på stenhunden mark, vid dalgångar- nas vatten eller uppe pil fjället.
Blommorna ha vissnat i industri- - ju mer riktande för framtiden.
ens första starka solhetta, men Slöjdskolor måste därför fin- denna bränner ej mer så starkt, nas i varje län, så att mönster och ty människorna hava varsnat in- färger från de olika landskapen dustrialismens lyten.
- Nu är tid hållas strängt åtskilda.
Inga nya att ” gräva omkring det triidet tekniker böra tagas upp, där de och göda det ”.
Den gärningen e j hava hemortsrätt.
Först gäller, är det som framförallt måste gö- att leta sig ned till den rätta grun- ras a v ledarna för hemslöjdsrö- den, så att man vet, att man står relsen.
Se på vår allmoge!
J a g på fast mark.
Finnes helt litet talar nu u r egen erfarenhet.
Den kvar av det gamla - så får man inre kulturen präglar ofta allmo- börja varligt och smått, tills fol- gemannen och allmogekvinnan.
ket skolats och självt börjar Värdiga, kloka, tåliga och fåordi- skapa.
ga möta de oss med en stilla, blid Men, vill man f å en tystlåten, säkerhet, som imponerar, med en blyg människa a t t tala, får man fin, nästan tryckande, försagd- ej orera själv, utan fastmer lära het.
Deras glädje tar sig sällan sig att lyssna.
Man måste skapa bullrande uttryck, den har mild- den atmosfär, som lockar fram rats till en stilla humor.
Lik ett den tystlåtnes tankar, som ger den solblänk över gråblått vatten gli- försagde mod att yttra dem. — Det der leendet över de stilla dragen.
är en ödmjuk tjänaregärning, Den kulturen, som vi här se i som Iedarna av hemslöjdsarbetet väsen och temperament, den må- skola utföra, under det de synas ste än en gång få blomstra genom leda.
egen savs krafter så, som den for- Det är av denna anledning jag dom gjort.
E n skendöd väckes tror, att skolade konstnärer blott e j till liv genom att hälsans rosor sällan passa till ledare inom hem- målas på dess kinder.
Ett träd slöjdsarbetet, om de ej äro barn kan prydas med härliga frukter av den bygd, vars växande slöjd för ett visst högtidligt ögonblick de önska befordra - eller älska och taga sig nog så bra ut.
- Men, den bygden och den slöjden så, det växer inga nya frukter, då att de gärna offra sin konstnärs- dessa plockats ned.
individualitet i kärlekens förstå- Jag sliger detta med tanke på ende av dess egenart.
de många av kärleksfulla händer Finnes ej en sådan konstnär, ordnade hemslöjdsutsällningar- då är bättre att enklare krafter na.
De hava visat, huru den gam- ur folkets eget led fostras för la slöjden varit och vad som för detta arbete.
Själv har jag sett närvarande kan göras.
Men blott en sådan personlighet på några i enstaka fall har ett nyväckt, år växa, från att vara en för hem- svenskt folk talat genom dem.
bygdskulturen främmande ung- Därför måste arbetet för hem- dom, med idéer och smak hämtade slöjdens återupplivande vara rik- ur enklare mönstertidningar till tat pil väckandet av den slumran- en andligt förnäm och mycket de hemslöjdsanden.
Målet skall duglig lärarinna.
Själv skapar vara att åter få människorna att bon nu pietetsfullt och bygdetro- känna skapandets glädje - gläd- get nya vackra ting efter gamla jen av att själv få sätta sin per- inönster.
Denna förändring har sonlighetsprägel på det skapade hon genomgått, huvudsakligen föremålet.
Varje sak i hemmet, genom ett samvetsgrant studium som kommit till ur min kärlek till av de gamla kulturskatterna och detta hem och som speglar något genom att gärna taga emot en sak- av min egen personlighet - blir lig och försiktig kritik.
Hon står en ny rottråd, som binder mig vid nu som en symbol för, vad som detta hem - och drager mig dit kan ske med folket i sin helhet.
tillbaka.
Länge kommer det att dröja in- Saluslöjden är nog bra och den nan svensken hittat hem på all- extra inkomsten kan vara ovär- var.
Men, bedrives hemslöjdsar- derlig - men personlighetsväx- betet enligt de linjer, som ovan ten är dock och förblir huvudsa- antytts, skall detta visa honom ken.
Hemslöjdens ande lever av vägen och lära honom att åter de ideella värdenas och växer forma sin omgivning efter eget genom deras besittande.
kynne.
Stor makt ligger däruppå att Då skall ock den dag randas, hemslöjden blir bygdetrogen.
JU om e j yttre hinder ställa sig i vä- mer egenartad den är - ju dyr- gen, då svenskar åter bo i sven- barare är den som arv från fädren ska hem.
- Det rätta barnaskapet.
A v advokat E v a Andén.
I en föregående artikel i denna ler sig saken egentligen på sam- tidning ha de före 1918 gällande ma sätt som ’ för dess lite äldre bestämmelserna om barn och syskon.
Det är fortfarande för- barns anspråk på föräldrar och äldrarnas sinne för etiketten som släktgemenskap gjorts till före- är avgörande och man kan säga mål för en kort överblick.
Där- i ännu högre grad än förut just vid påvisades, att d e då gällande genom borttagande 1915 av de barnlagarna voro av beskaf fen- ofullkomliga äktenskapen och het att kunna utgöra laga skäl 1917 reglerna om äkta barn med till revolution eller strejk eller ovigda föräldrar.
andra extra åtgärder från en myc- De nya Iagarna taga bort be- ket stor d d barn gentemot deras teckningen äkta och den därur lagstiftande fäder.
På den tiden härflytande benämningen oäkta lagstiftade nämligen ännu icke och skjuter prick på äktenskapet mödrarna.
I det följande skall - det vigselfästa och icke något som det enda avgörande lämnas en redogörelse i v i s a av- annat seenden för den nya civillagstift- med införandet av benämningar- ningen om barn, d. v. s. lagarna na ” barn utom äktenskap ” och om barn i äktenskap, barn utom ” barn i äktenskap ”, vilkas stör- äktenskap, adoptivbarn samt la- sta förtjänst torde vara, förutom gen om äktenskaplig hörd.
Den i a t t de tagit bort den gamla ” äkta ” juridiken obevandrade skall icke glansen, att de icke gärna i detta låta hänföra sig, eller rättare och hastighetens tidevarv kunna an- då sistnämnda uttryck i dessa ti- vändas i dagligt bruk och följakt- der kanske är för starkt, låta sig ligen icke ha förutsättningar att frestas att tro, a t t all annan lag- intränga i allmänna medvetandet stiftning om barn är militärisk.
och befästa detta i tron pil Iagar- Till exempel lagarna av 1901 om nas ofelbarhet.
vanartade och i sedligt avseende Antingen blir man alltså ” barn försummade barn, lagen om fos- i ” eller också blir man ” barn terbarns vård m. m.
De höra till utom ’ ’.
Efter födelsen kan man den s. k. administrativa lagstift- vare sig man är barn i eller utom ningen eller s. k. förvaltningsrät- degraderas eller befordras - ut- ten och innebära att om föräldrar trycken må tillåtas, ehuru v i fort- och andra vårdare och uppfostra- farande röra oss inom civillag- re ej ordentligt förvalta det anför- stiftningens område.
” Barn i ” trodda barnmaterialet, så kom- kunna nämligen på särskild talan pletterar samhället föräldra- och förklaras vara ” barn utom ”.
La- vårdareskapets brister.
gen om äktenskaplig börd utgår Om vi före 1918 ledo brist på visserligen från, att barn, som fö- paragrafer, så ha vi nu fått en des under äktenskap eller å så- mångfald sådana i de ovannämn- dan tid efter dess upplösning, att da fyra barnlagarna.
Räknar man det kan vara avlat dessförinnan, ihop dem, kommer man till den har äktenskaplig börd, d. v. s. är aktningsvärda siffran 94 och Iäg-, ” barn i ”.
Men enligt samma kap. ger man sedan till lagen om inför- kan barnet förklaras icke hava så- sel i avlöning, pension och liv- dan börd.
Det ä r den av särskilt ränta, och lagen om förbud för kvinnorna mycket förbisedda ” fa- vissa underhållsskyldiga att av- derskapets tragik ”, som här och flytta från riket kommer man upp kanske mera än i lagen om barn till 123.
Alla dessa Iagar genom- utom äktenskap, kommit till ut- fördes 1917 och trädde i kraft tryck - den logiskt och veten- från den 1 januari 1918 med un- skapligt fullkomliga osäkerheten dantag för Ingen om barn i äk- i hela faderskapet, dokumenterad tenskap, som antogs samtidigt i lag!
Alltså två trappsteg ned som Nya Giftermålsbalken 1920 och utan möjlighet i allmän- och trädde i kraft från den 1 ja- het att bli s. k. trolovningsbarn nuari 1921.
Denna lag upptog i varom mera nedan.
Föräldrarna sig en hel del bestämmelser, som kunna ju ej ha varit förlovade, då förut funnits upptagna i lagen den ene är gift.
Skiljer sig se- 1915 om äktenskaps ingående och dan den gifte av föräldrarna och upplösning, gällande från och förlovar sig med den andre, då med 1916 till dess den sedan in- först blir det trolovningsbarn, och arbetades i Nya Giftermålsbal- medhinnes skilsmässan.
och för- ken 1921, och vad barnbestäm- lovningen innan processen om att melserna beträffar i den nya la- ” barnet i ” rätteligen skall vara gen om barn i äktenskap.
“ barn utom ” lir avgjord, då kan- För ett barn, som sett världen ske att ” barnet ” alldeles direkt först efter 1916 års utgång, stäl- (Forts. å nästa sid.) -
inte i bästa fall " barn i " igen fast i ett annat äktenskap.
Det beror som sagt allenast på om och hur f o r t föräldrarna hinna ordna det för sig.
Och vill inte, vi kanske få sä- ga styvfadern till det barn, som formellt ä r “ barn i " men egentli- gen “ barn utom ” tala på saken eller underlåter han att göra det En ynkligare kvinnogestalt än den lilla skonåtlerskan med sina stora skräckslagna ögon och s i t t tillkrånglade leende kunde man knappast få se.
Och ändå borde hon ha haft ett jämförelsevis lungt hemliv, alldenstund hennes man, jungman Joakim Nilsson r a r till sjöss, på långresa till och - Men v a r f ö r har ni inte.
talat om det för honom!
Se, en hoppas j u i det läng- sta det ingenting skall bli av utan gå över av sig själv.
Och sen tänkte.
j a g a t t d e t kanske kunde vara undanstökat före hans hem- komst, så jag h a r t r a m p a t maski- nen både natt och dag och tvättat D e n inre rösträtten.
inom föreskriven tid, så förbliver med.
och skurat och fejat och så lig- Fru Klara var kanske född med ger jag här i alla fall och väntar O f t a yttrade Fredrika Bremer marna bygger stilfulla kyrkvillor.
barnet " barn i ".
Alltså beror det det finns så- att han skall komma hem vilken a t t hon ville skriva över varje Ingalunda r a r det hos denne Lord inte bara på etiketten utan också skräcken i blodet dana i världen.
flickebarns vagga: " Se » Herrens och Seigneur, " absentee " från sin på iakttagande av fatalietiden.
stund som helst.
tjiinarinna! "
Det var hennes kor- jord, världsalltets Irland, som Och lika ängsliga ha “ barn Hon väntade hem sin man till Men den lilla är ju frisk och taste och fullaste formel för kvin- hon ville lura kvinnorna a t t hi utom ” skäl a t t vara, fast det här jul och var mycket orolig a t t hon gäller att få det bättre.
De kun- ej skulle hinna bli " färdig " till rar, sökte jag trösta.
noemancipationen.
Ingen i hen- städsel.
Handen som strök över bernets Nej, hon uppfordrade dem a t t na nämligen under vissa förut- dess.
- Därmed menade hon var- nes samtid begrep den, ehuru väl flertalet f a n n den vacker och pas- hörsamma sin genius ' änglahäls- sättningar åka upp i klassen “ tro- ken sitt arbete, som forcerats mer huvud darrade och de s t o r a stir- sande; eftervärlden lät den falla ning, budskapet från anden, den lovningsbarn " nämligen om deras än vanligt, eller städningen av det rande ögonen fylldes av tårar.
När farmodern följde m i g ut, som en from fadäs.
inre röst som forna dagars heliga föräldrar varit trolovade med lilla hemmet, som alltid var putsat F i n a r e öron törs man inte för- så häftigt frapperades a v a t t de varandra vare sig före eller ef- och fint, utan hon menade d e t frågade jag, om hon ej kunde tala utsätta hos det nulevande släk- föll i trance och trodde sig höra ter barnets avelse, även om den- lilla barnet som väntades och vars förnuft med sin son, så a t t han tet, som lär splittra sina sinnen den utgå från sin syns gestalter.
na trolovning brutits t. o. m. före ankomst hon ej vågat förbereda var snäll mot sin stackars hustru.
- Det hjälper inte vad jag sä- mellan rundradio och film och om Om Birgitta och Teresa och Jean- barnets födelse.
Med trolovning honom på.
- Men d e t ä r väl hans barn?
ger, skakade hon på huvudet, det vilket man alltså kan säga: Seen- ne från Domremy tog sina order förestås i lagen varje överenskom- d e hör de intet, och hörande ser de från himmelska expressbud i ski- melse a t t ingå äktenskap, alltså - Ja, det förstås, och om det ä r ju klart a t t han blir arg - kom- intet.
Men det är högsta tid a t t nande p a r y r så kunde Fredrika, varje förlovning vare sig den ä r bara v a r i t en a n n a n tid, men själ- nia hem efter fem månar och ha filologin på allvar t a r sig an så obländad av dessa poetiska upp- eklaterad eller hemlig, med ringar va julafton!
Och han som skrev i hustrun i sängen.
svåra gamla klassiker som Lukas tåg, med stöd a v sin erfarenhet eller.
utan.
Förnekas förlovnin- sitt sista brev att han hoppades Det dröjde några dagar innan och Fredrika, bägge illa medfar- försäkra att enahanda röster utan gen, ä r det ju ej mycket bevänt jag skulle vara i HI kondition, jag hade tillfälle höra utgången na a v okallade tolkare.
a p p a r a t befallde senare tiders med den, om den icke kan b v i s a s.
när han kom hem, och så ligger av den fruktade katastrofen.
Det är ganska många år sedan kvinnor.
Och för a t t kunna lyda Men talan om barnets förklaran- jag sån här och kan inte resa mig.
Den unga modern såg om möj- mina forskningar ledde till den detta högsta kommando måste de de för trolovningsbarn skall vid Han blev så ond när pojken korn ligt ännu bedrövligare ut, d ä r riktiga tydningen a v Fredrikas vänligt men bestämt säga upp sig äventyr av sådan talans förlust förra året, hur skall det då gå nu.
hon redan satt vid symaskinen.
anförda lösenord, och j a g har från sin dittills innehavda dome- instämmas inom två år f r å n bar- Hans mamma har lovat sköta om Slött och likgiltigt, som det rört tjuvhållit den tillräckligt länge i stikplats i samhället.
nets födelse.
Annars blir barnet maten och de två stora, så det inte någon annan, talade hon om huru Ty betraktar man noga Fredri- kvalificerat hövlig och fåfäng väntan a t t nå- “ barn utom “ fortfa- skall gå någon nöd på honom.
mannen kommit in i rummet och gon annan skulle komma på den.
kas paroll så slår det upp ur den rande.
Bara han inte blir för ond på mig!
uttalat hårda ord över henne, som " Se Herrens tjiinarinna! "
Ni ett korollarium i eldskrift: Icke Barnet utom kan även komma så tog emot honom, så kastade han tycker a t t det låter som en invig- herrarnas tjänarinna!
Nu syns ett pinnhål högre nämligen genom åldersgräns nedåt ä r ju inte di- en femkronesedel på täcket och n i n g till K.
F. U.
K., t y er be- det med ens a t t här, i ett evange- föräldrarnas äktenskap bli legi- rekt lagstadgad, äktenskapsåldern rusade på dörren.
Han hälsade klagliga uppfostran, er och era liespråk, lyser ett framtidspro- timerat, få rang, heder och vär- för kvinnan var före 1892 15 år, inte på barnen utan stötte omkull förfäders, har berövat er all lit- gram för århundraden, smattrar dighet och framför allt f ö r m å n e r höjdes då till 17 år och 1916 till lille Lasse, som han ändå tyckte terär mottaglighet för bibelcitat; en upprorsfanfar vars djärva som “ barn i ".
IX år - men skyddsåldern ä r fort- bra om.
Sedan lät han aldrig mer på sin höjd om n i lir snabb i asso- kallelse bara ett fåtal ännu vågar Adoptivlagen gäller både “ barn farande 15 år, d. v. s. strafflagen höra av sig hustruns förbry- ciationer, faller d e t er in a t t där- fatta.
i " och ” barn utom ” med alla va- anser icke en mans könsumgänge telse var f ö r stor att förlåten med ä r inte tjänarinnefrågan löst.
Mycket har kvinnorna sedan riationer och medför ett sorts för- med en tös som fyllt 15 år straff- varda.
Men Fredrika ägde som Kierke- urminnes tider h a f t a t t tjäna her- äldrabyte, dock alltid med de na- bart, så det utomäktenskapliga Det yngsta barnet dog snart gaard den geniala gåvan a t t läsa rarna med: sin kropp, sin händig- turliga föräldrarna som reservis- moderskapet kan nog förutsättas och efter några år r a r det även Skriften färsk som dagens tidnin- het, sina varietétalanger och alla ter.
i Det naturliga föräldraskapets från det femtonde året.
Adop- slut med moderns livskraft.
Hon gar och raka f r a m profetglöden de nyttiga egenskaper som ingår tionsföräldraskapet ä r bättre om- fördes till vederbörande fattig- ur ärevördighetens aska.
Och i orlovssedelns terminologi, men ter i y t t r e rummet och skriver gärdat och där har man gått över o vårds sj ii kavdel n ing, d ä r hon ef- därför, när hon upprepade d e in- nu på det yttersta har de benå- adresser eller springer omkring t. o. ni.
myndighetsåldern ter en tids avtynande fick befri- spirerade orden, som med tiden d a t s med tillfället a t t dessutom och tigger med partipåsen under stannat vid 25 år som minimiål- else från ett liv, för vilket hon n o g hade blivit s i betänkligt välfrej- tjäna dem med sin rösträtt.
Un- det husbönderna i sitt.
avskilda der.
Även ens fader eller mo- aldrig varit i god kondition.
När dade, återvann de plötsligt sin derligt a t t det någonsin har fun- sanktuarium kompromissar ihop der utom äktenskapet kan adop- hon någon gå röda klangfärg och sin sublima nits en man som ville förmena deras bettlarformulär för nästa tera en och ge en de f ö m å n e r man var det med n g en talade djup om känsla sin dårdristighet inför kälkborgar- dem detta!
Var lugn för a t t han dag.
” Och sköter ni era sysslor adoptionslagen medför om de av skuld.
världen.
har glömt det nu och häpnar över duuktigt så blir vi statsråd för uppnått 25 års ålder.
Har man Jungman J o a k i m Nilsson hade Likväl t a r v a r de en översätt- a t t politiken så länge kunde reda några månader, och ni får se på. ” ej fyllt 12 år får man foga sig säkerligen intet besvär a t t göra ning till moderna verkligheter.
sig utan ” partiernas springflic- O ja, det skall bli så roligt så ... e f t e r r a d naturliga föräldrar el- upp med sitt samvete.
H a n hade Med Herren menade inte Fredri- kor ", som Esselde profetiskt ök- Denna situation ä r följden a v ler i varje fall den som har vård- tydligen intet eller också var det ka den orientaliskr patriark som nämnde dem.
Hos dessa organi- a t t man h a r uppfattat F r e d r i k a ' naden om e n bestämmer.
Den alltid - i god kondition.
engelsmännen upptog i Överhuset serade tjänarinnor t r ä f f a s en flit Bremers Ijungande frihetsformel som fylIt 12 år kan ej adopteras och fransoserna gjorde till stor- och lydaktighet.
som ganska ofta som ett urblekt korsstyngsbroderi utan eget samtycke.
godsägare och A t vilken stockhol- saknas bland hembiträden.
De sit- på stramalj.
(Forts. i nästa n:r) — — — — - och å.
EMILIA FOGELKLOU.
mycken ond tro kan suddas ut med tio dagarnas lopp från olika utgångs- varje fall icke är förhävelsens, törhän- åren, så blir där stygga ärr och märken punkter oupphörligt tillbaka till detta: da dock den inre befallningens.
kvar, till vanprydnad för både det ena ett efterlysande av de obefintliga per- Att våga sig på sådant - det är för- och det andra partiet.
Där politiken sonliga förutsättningar, som ensamma visso kostsamt och svårt, de flesta sä- inte är lek, utan rama allvaret, där rö- kunna förvandla programpunkter från ger oss: omöjligt.
Ty gång på gång jer sig förvisso, att den ej blott rör sig åsikter till bärande livsmakt i ett folk.
skall det inom oss och utom oss arta om saker, utan handlar om människor Politiken miste sålunda, också den, sig till en bitter skärning mellan saker- och folk och ödesdigra själsavgörelser.
handla om det personliga.
nas yttre framfärd och den personliga Icke brist på intelligens eller organi- Detta har röjt sig allt tydligare.
ju all- Det har i snart sagt all politik gällt rättfärdighetssynen på medlen.
Och de satorisk teknik har vållat detta sönder- varligare läget hunnit bli.
som en oskriven lag.
ett tyst förbehåll, flesta av oss.
som i starkare eller svaga- För ett par år sedan var jag närva- att ändamålet, saken, om inte helgar, re grad förnimmer detta nuets ansvar, fall - vad skulle vi då tagit oss till som nytillträdande?
- utan brist i d e rande vid ett internationellt möte, där så i alla fall berättigar medlen, även där är förvisso inga kloka veteraner eller stumma och nödvändiga förutsättnin-, experter från 2 1 nationer och olika ar- dessa medel annullerar det personliga ofelbara väsen.
Det är tvärtom Sa, att gar, varförutan leken med makten trä- betsområden, framlade sina olika län- samvetet.
Det är denna oskrivna lag, den oerfarenhet, som alla med rätta ders lagstiftningsframsteg inom indu- som framför allt annat, ännu mera än förevitar oss, är en hjälp till att icke stri, rättsväsende.
undervisningsväsen- någon av de skrivna lagarna, i detta glida in i de gamla misstagen, utan, de.
nykterhetsväsen m. m.
(Det gäll- nu tarvar ändring.
Ändras den verkli- om si ske måste, åtminstone skapa lär- de åtgärderna för ländernas kulturella pen - då .följer förvisso omvälvningen domar av nya sorters misstag.
När hi- uppresande efter kriret.)
Det visade i spåren.
Om de, som ännu aldrig haft storien en dag dömer oss, kommer den sig då i regel, att representanterna för tillfälle bli inexercerade i gängse poli- inte att utkräva sådant som kvinnor någon nation, där den eller den refor- tiska metoder, förvandlar själva sin oer- tilläventyrs i en viss stund var oför- men ännu stod på önskelistan, väntade farenhet i styrka och lägger in all makt mögna att göra, utan fråga efter just sig allt i och med reformens genom- på a t t åstadkomma sådan ändring - det som vi vid en given tidpunkt kunde firande.
Annorlunda ljöd det från de då innebure detta förvisso tillkomsten de gjort, men aldrig gjorde.
håll, där den redan trätt i kraft: dess av ett kvalitativt plus och ej blott av Det finns så många frågor uppe till gamla förkämpar sedan åratal nödga- kvantitetsökning i partiernas numerär.
avgörande i folkrepresentationen, som des fram och tillstodo ovilligt men är- Märk väl, alla som ler i t det omöj- den ena eller andra av oss inte begri- ligt, att de väntade resultaten hade ute- liga häri, att det alls icke är någon pa.
Är d i det så farligt?
Jag tror blivit, enär man överallt saknade per- vår förträfflighet som kvinnor jag åbe- det är vida farligare att tro sig begripa soner till att verkligen förkroppsliga och ropar mig på, när jag ser en skyldighet allt en fara som inte minst lurar på levandegöra reformen.
Denna sakligt härvidlag, utan helt enkelt vår bristan- många den politiska lekens förgrunds- diskuterande församling (till mycket de invänjning i ett system med urgamla figurer!
Låt oss, för vår del, även på övervägande del män) kommo under de anor - ett skäl sålunda, vars grund i den politiska arenan med fullt uppsåt, Personlighet och offentlighet.
Varje folk, kultur, klass, måste en gång röja.
halte står bakom dem.
Histori dem en efter en p i sin sk —
- än en gång Ovanstående rubrik, vilken är redaktionens och icke författarens idé, syftar givetvis på den stor- artade uppmärksamhet, som i pressen ägnats fotografiutställ- ningen.
Motsatsen kommer ju stundom annan konst till del och måste ovillkorligen föranleda jämförande reflexioner.
(RED.)
I Tidevarvet n: r 5 t a l a r " Folk- unge " något om den n y s s avslu- tade det är fotografiutställningen.
med vänliga tankar ej, säges ej tolka direkt: orden om -.
Men ä r det, a t t med Ijusets och kemiens hjälp framställa en bild, så mycket mera mekaniskt än a t t göra d e t med pensel och färger, med marmor och mejsel, eller med nål och syra på plåten?
Åtmin- stone det sista närmar s i g i tek- n i s k t hänseende betänkligt de ar- betsmetoder som fotografirn an- vänder.
Väl begränsa de möjligheterna, men det gör varje teknik.
miska produktion kommer den tekniska Vill man införa det manuella arbetet i fotografien, finnes rika tillfällen därtill, i bromoljetryck och andra metoder.
Vill an åter n ' ' resultaten rent fotografiskt, man valörernas spel i sin hand om man blott ägnat saken tillräckligt arbete - men det ä r Men målaren, bildhuggaren och få som det gjort.
I valet av mo- etsaren ha ju full frihet i sitt ska- tiv, i kombinationen a v de fakto- rer som giva exponeringen, i bil- finge man så pande, bindas ej liksom fotogra- fen a v optikens lagar, a v de ke- dens framkallning, i negativets re- ma har å eller renässansens mästare, som målade tingen psomom processernas n a t u r?
Ibland kunskapen in.
de voro sedan ” perspektivets lin- önskar m a n a t t så mera vore fal- Ledes dessa så av en konstnär- jer passerat genom ögats lins ”, så Iet, när m a n skall söka uppfatta en tavla, där perspektivet ä r be- skulle det vara älskvärt nog be- räknat f ö r ett avstånd, o f t a s t Ii- dömt.
Men är d e t t a en motsätt- ka med s u m m a n a v area- och pen- n i n g till " de gamla målarnas nai- va,, sätt att måla tingen som de sellängd, men där färgens teknik tvingar till ett betraktande f r å n voro ”?
P e r s p r l i t i v lär m a n nog vara tvungen a t t ha, när e t t före- många meters avstånd.
Och känna de, som beteckna mål med tre dimensioner skall av- den fotografiska tekniken som bildas i dukens två?
U t t r y c k e t " fotograferingskonst " mekanisk, viil de hjälpmedel, med låter dock ej så vänligt, och j a g en verklig fotograf arbetar, misstänker a t t författarens inner- eller tro de kanske, a t t han kan sta tanke koncentreras i " denna lämna in s i n kamera till en a f f ä r mekaniska naturreproduktion ".
och så få f r a m sitt resultat?
Fy- Och d ä r i ligger nog en avsedd, sikens och kemiens lagar äro viil m o t s i t t n i n g mot den v e r k l i g a bestämmande för resultatet, men " fria " konsten.
m a n dem, binda de ej.
lie uppfattning, kan resultatet bliva ett konstverk — det torde utställningen ha visat.
Och ä r så fallet, betyder den metod föga, på vilken man kommit till resul- tatet — blott detta är avgörande, och ingen har rätt att förakta den andre för de medel, han använt att nå sitt mål.
I synnerhet ej om, som oftast är fallet vid bedömandet av foto- grafi, dessa medel och deras möj- ligheter kanske äro bedömaren tämligen obekanta?
En ny kvinnopolitik. “ (Forts. fr. sid.
2.)
fattningen, a t t de två nya p a r t i - erna tillsammans övertagit d e t sprängda partiets monopol på Ii- beral partibildning i d e t t a land.
Det behöver inte sägas a t t detta är ett misstag.
Sprängningen innebar ett kate- goriskt imperativ till var och en a t t följa sitt samvete.
Därvid stod det naturligtvis f r i t t a t t väl- Ia en tredje ståndpunkt, liksom även a t t i fortsättningen, om man viii, göra propaganda för denna.
Deras rätt a t t stå neutrala i förbudsstriden, a t t samla både förbudsvänner och förbudsmot- ståndare, kan naturligtvis icke be- stridas, men eftersom d e t libera- la partiet programmatiskt s t å r på s a m m a ståndpunkt, böra F r i s i n - nade kvinnor, menas det, se till a t t d e icke r i k t a s i n propaganda mot d e t hållet.
Uraktlåter nian a t t följa denna maning, ä r d e t t a liktydigt med inledandet av en ning icke gått i arv.
Det är en vanföreställning och d e t är bättre j u snarare den upphör.
F r i s i n n a - de kvinnor erkänna den icke och flera valkretsförbund h a likaledes vägrat a t t godtaga den.
Varför borde i c k e v a r a svårt a t t förstå.
I n g e n d e r a a v d e två partibildnin- g a r n a k u n n a nämligen, det står fast, göra a n s p r å k på a t t fullödigt företriida svensk liberalism av i dag.
Det kan naturligt nog en- v a r den personliga intoleransen ny, mot männens frisinne och li- dast en ny samling av alla libe- stegrad till maktlystnad, som ut- beralism fientlig kvinnopolitik.
rala och frisinnade i landet g ö r a.
sprängkilen, liksom san- Till dess a t t en sådan åter kom- ningen i den gamla satsen, a t t det Det k a n inför denna tankegång mer till stånd — och det är a t t är e n s skuld a t t två träta.
icke nog s t a r k t poängteras Det hade förvisso begåtts fel å som redan framhållits ovan hoppas att tiden snart nog ömse sidor.
Det v a r brist på för- här Det ä r emellertid j u s t denna rätt som vill nekas F r i s i n n a d e kvin- a t t monopolet på liberal partibild- sparar 9 / 10 het et.
- E n d a s t d e t b ä s t a ä r gott n o g och särskilt n ä r d e t gäller tvätten.
T v ä t t b j ö r n s g e n o m h e d e r - liga sammansättning, d e n a b s o l u t a frånvaron a v klor, vattenglas och a n d r a skadliga ä m n e n g ö r självskrivet Tvättbjörn till d e t mest förstklassi- g a och ofarliga b l a n d tvättmedel.
Tillverkningen kontrolleras s t ä n d i g t av Fil.
D:r Y. Dalström.
Följ bruksanvisningen m e d förtroende.
, Arvid Odencrants.
behärskar grov- NABO D e t ligger i kvinnor vid skall att stå fast sin po- sition.
Skälen härför borde vara så mycket lättare att förstå, som talet att d e t var förbudsfrå- gan, som sprängde partiet, icke står sig i n f ö r en konfrontation med allmänt kända fakta.
Det är på tiden a t t m a n erkänner a t t det om eget i n t r e s s e ' ståelse f ö r v a r a n d r a s synpunk- sådan a v godo.
ter och en ännu större brist, på in- sikt om båda parternas nödvän- dighet för varandra.
Så länge den bristen kvarstår och icke blott sät- ter sin y t t r e rent sociala stämpel på de båda partibildningarna utan även paralyserar NABO dess hellre likna barnet, som vågar tillstå, att riktigt, att, exempelvis, ej blott stats- sättet vara ett och därför enande, en det inte alls kan se kejsarens nya klä- budgeten, utan också varje hushålls och fast punkt, där det skiftande kan mö- der, än en av de store som inte vågar individs enskilda budget är ett utslag tas.
Viljosättet är väl aldrig i och för det - av pur månhet om den ära han av vårt folks ekonomiska politik, av sig » nytt » men i politiken skulle det, har att förlora.
Och Iåt oss i någon ett kanske omedvetet tänkesätt, som på allvar genomfört, förvisso leda till sak vi begripa, om den nu gäller en sträcker sin art och vanart långt in i nya ting, ja till världens pånyttfödelse!
Huruvida vi kvinnor skola tillföra människogrupp eller en gärning, också det allmänna - till stickande skylt för utanför offentligheten tala och handla de bittra motsättningar, på vilka klass- det offentliga några intressanta.
nya partiklyftorna ger oss ett tänkesätt, det är för tidigt att spå, det politiskt, varmed jag menar: med all- och förstoringsglas (som vi kanske inte alls får framtiden utvisa.
Att däremot till- mänt viil i sikte.
En politisk fostran som skall bli le- lärt oss att bruka).
Man kan följa föra det ett nytt viljosätt, det är icke vande som makt i ett folk, den måste den politiska linjen utifrån inåt, och så bara antingen möjligt eller omöjligt, nå in i de stumma förutsättningarnas har väl oftast skett hitintills.
Men den det är snarast nödvändigt.
Ingen » vik- värld, in i familje- och privatliv, icke måste också fullt tydligt dragas inifrån tighet » sålunda, utan en skyldighet som diskussionsämne utan som ett an- och utåt Jag tror, att ett nytt poli- som ingen kan komma ifrån, allra mins; svarsmedvetande o m att allt har s i n a upplysningsarbete, som mot allt den, som har förmånen av nya friska följder ej blott för den enskilde, utan vidare omkretsar droge ut konsekven- ögon, utan vaneblindhet ur det för- för det hela, på gott eller ont.
Politik serna av alla de enskilda förfaringsva- gångna.
Till detta viljosätt hör givetvis en kan och skall handla ej blott om det of- norna, skulle vara en nuets uppgift av fentligas inverkan på ett folk, utan om ej blott social, utan statlig och interna- djupare fattad solidaritet, med det hela, allt det enskilda skeendets inriktning tionell betydelse.
Här öppnas en väg kanske rättare sagt med alla.
En från små privata intressen inemot all- till insikt i allmänna saker, en insikt dan solidaritet måste stundom s k a med verkliga rötter i individens sär- genom utbrytning ur en trängre krets, mänt väl.
Här ligger kanske en särskild ar- skilda arbetsvärld; men ej blott det till förmån för en vidare.
Alla de nu betsväg för oss.
Jag för min del har bleve ett resultat, utan också själva existerande partiernas stigar blevo ju så lätt att förstå, varför flertalet kvin- sysslans upplyftande på ett högre, verk- upptrampade före kriget, under en tid nor är si ohågade för politiska möten.
ligen politiskt plan, som medförde ökat då vi hade bättre tid och råd att - » leka schnitzeljakt ».
Men sedan läget Olusten beror helt enkelt därpå, att vi intresse och ansvar.
kräver ett sammanhang mellan den en- Om man på någon enda punkt skall blivit radikalt annorlunda, är det som skilda uppgift som är vår utgångs- göra en kvalitativ, ej blott en kvantita- skulle de skrämma många av oss, dessa punkt, vårt verkliga arbetsområde, och tiv insats i nuet, får man komma i håg, tilltrampade spår, oss som komma så de allmänna sakerna, vilkas talan i re- att det hela rör sig ej så mycket om nya, att vi inte utan vidare ta för gi- gel förs på ett slags » främmande språk » en ny %sikt som fastmera om ett nytt vet att man skall fortsätta på de redan som ej vädjar till något i våra väsent- viljosätt.
Ty medan tänkesätten skif- upplinjerade vägarna, i fall de icke leda liga livsuppgifter.
Det har inte klarnat ta och strida som deras art är, kan viljo- fram till större solidaritet.
så- handlingskraften i Iandet, ä r det klokt a t t stå f r i och självständig.
Så mycket mera om dess inner- sta önskemål är a t t f å se en ny all-liberal samling.
Om denna strävan innebär en n y kvinnopo- litik, så förefaller d e t a t t v a r a en klor.
Liber .. den liberala fritt Men välja vi att bana en ny stig, då vänta förvisso lidanden där.
Till att börja med rentav ett slags isolering.
Något Sa enkelt och ändå så fruktans- värt allvarligt som det nya viljosättet i politiken förefaller som idel barnslig- het - för dem som är gamla och vana och skams för att vara naiva.
Jag ser ingen annan råd än att vi miste bära skammen att vilja något omöjligt, efter det är så nödvändigt, och bliva räknade till » de mindre vetandeii i po- litik.
Och det får ej heller döljas, att all denna skam (som kommer att kännas real nog) innebär frestelse till en av- väg, den nämligen, att vi till sist tröttna i solidaritet mot dem, som i förhållande till oss, förneka solidaritet och blir en särgrupp bland alla de andra.
På den tröttheten skulle hela vår uppgift p a s och nära till hands kan den ligga.
Men läget är dock ej hopplöst.
Jag har förut åberopat själva vår politiska oerfarenhet som en stark sida - en paradox, som ej kan bära spår av hybris!
Men låt mig då också, om inte åberopa, s i i alla fall erinra om en nå- got mindre negativ möjlighet.
Där finns ju i vår varelse det.
som binder ihop oss med släktet, med hela den växan- de världen, på ett starkare sätt än vad som av naturen är fallet med den andra halvan av släktet.
Den samhörigheten har i årtusenden röjt en outslitlighet, NABO, som inger hopp om att vi äga en fadder- gåva ej blott till lidande, utan också till hjälpande insikt i det olikmänskliga.
Kan » samhällsmoderligheten » lösas ut från paroll till verklighet, d i är här en stark sträng danad, som binder person- ligt och offentligt samman till ett, en samhörighetsvisshet i fråga om de le- vande väsen som bäres in i världen och alla de saker och lager och inrättnin- gar, som inverkar på deras livsinsats.
Att få själva familjesinnet så politiskt vidgat - det skulle innebära den nya solidariteten, som krävs.
Men trots anlagsfröet, har vi den ändå inte gratis i egenskap av kvinnor.
Den måste i varje ny situation under smärta födas fram.
Omsatt i praktik blir solidaritetskra- vet ett och samma som den där tydliga nuets anmaning till kvinnorna att än- dra den oskrivna lagen, att låta med- lens värld, också i det politiska livet, röja ändamålet i stället för att förneka det och bestjiila det.
Blott när makt- medlen ej mera trampar på de levande; inte brutalt knuffar undan svaga och maktlösa, utan stannar till inför deras behov.
blott då kunna särintressena växa samman till en res publica, ett all- mänt väl, som envar av oss är pliktig att tjäna.
T 6 Gandhi och hans lära.
D V A R V T läras art kan bäst utläsas ur hi- hur åren iian Iedde i Sydafrika.
de sina storien, de om tjugo under Vård om mor och barn.
Under åratal motstodo inderna Fru Agda Östlunds motion.
I. ledda av Gandhi tyst och tåligt De ha dragit sig till- Fjärran från verkligheten och tillgodoseendr för säkerställan- regeringen.
Vem är Gandhi?
skor bakom sig, där själva mas- baka ur städerna och från all del- oberört av livets realiteter rör sig de av mödrarnas och barnens liv.
Hans namn dyker upp d &amp; och då san, upphetsad till nationalistisk aktighet i det allmänna och de oftast det högstämda talet om Men det förberedande arbetet av- i pressen, i den allmänna diskus- lidelse, är hans vapen.
vidhöllo obevekligt denna sin kvinnans främsta, för att ej säga stannade helt rid den allmänna Den 20-åriga kampen i Sydafri- sionen, men det förefaller som om hållning utom i de fall - och det- enda uppgift, det heliga moder- kommittéupplösningen förra hös- den verklighet, som ligger bakom ka gällde som sagt de omkring t är det märkliga då staten skapet.
ten.
detta namn, alltjämt vore mycket 150,000 inder, som omkring sekel- i fara.
Varje annan folk- Moderskapet synes dock oftast Behovet att något göres för dem litet känd.
Romain Rolland, som skiftet voro bosatta hiivudsakli- ledare och varje taktiker skulle icke mycket aktat och värderat, det gäller, har inte minskats.
ägnat denne man en bok: Mahat- gen i Natal.
Regering och befolk- ansett det själ faII självfallet att begagna - — det väntar ännu sitt erkännan- Trångboddheten bland arbetar- m a Gandhi, svarar: Det är man- ning voro eniga i at t söka utrota sig av sådana till fällen för att de.
Den fattiga blivande modern klassen iii.
svårare ä n någonsin.
nen som fått 300 millioner männi- dem, d~ voro obekväma medbor- pressa en regering i svårigheter.
kunde ju ha rätt hoppas, att då Med allt vad därav följer, sar- skor att resa sig, som skakat det gare.
Regeringen förbjöd ytter- I stället avblåste Gandhi det pas- hennes svåra stund nalkas, då skilt r i d familjens tillökning.
brittiska imperiet och infört i den ligare immigration och försökte siva motståndet vid tre olika kri- den nya medlemmen av människo- Under den Iånga väntan på mänskliga historien den mäktiga- genom tyngande extra skatter, tiska tillfällen och ställde sig och släktet skall födas till världen, statsmakternas initiativ i denna ste rörelse på de sista två tusen förödmjukande polisbestämmelser de sina t i l l regeringens tjänst.
släktkänslan, gemensamhetstan- sak har föreningar och enskilda få bort dem som redan bodde där.
åren.
ridderlighet avväpnade ken, s k u l l e skapa någon verklig lyckligtvis tagit upp frågan och Ett studium av Rollands bok Folket självt använde den uppre- dock icke på länge hans motstån- omsorg, ägnad a tt skydda henne förmått åstadkomma öppnandet och av Gandhis egen politik, så- tade pöbelns vanliga förföljelse- d a r e.
Hans tro på framkomlighe- och barnet.
Och till gengäld för av ett par synnerligen välbehöv- dan den avspeglas i hans tidning metoder.
ten av det vapenlösa motståndets all vånda och smärta, under en Ii- liga förlossningshem.
Men i stora Young India, Ieder en läsare till Gandhi, kom som en ganska att underskriva detta Romain ung man till Sydafrika år 1893. väg bIev hårt prövad men stod ten tid åtminstone, skona henne områden i vårt vidsträckta land fast Inga lidanden och föröd- för oro, arbete och ansträngnin- saknas all möjlighet härtill.
Man Rollands märkliga omdöme i hela Han var advokat, hade fått sin blevo honom besparade, gar.
Men hur är det i stället för kan icke heller vid lösningen av dess vidd.
juridiska utbildning delvis i Eng- han kastades flera gånger i fän- tusentals barnaföderskor, ensam- en fråga som denna våga bygga Han har uppstått fjärran från land.
Avsikten med hans resa gelse, han hotades till livet av ur- ma eller i fattiga familjer?
på det enskilda initiativet.
vår världsdel, i Indien, hans poli- var helt enkelt at t sköta en viktig sinniga folkmassor, än av förtryc- Ur en utredning rörande om- För att fullfölja hrr Palmstier- tik gäIler ett självstyrande Indien rättegång, varmed han blivit an- karna, än a~ de förtryckta, som kring 15,000 dylika fall framgår, nas och Steffens motion från och står såsom sådan i motsats till förtrodd.
Han hade ingen aning ansågo hans metoder misstänkta meddeIar doktor G.
Stéenhoff, 1914, motionerar f r u Agda Ost- Europa, närmast till England, om sina landsmäns lidanden.
Som och misslyckade.
Men denna un- att 50 proc.
av mödrarna saknade lund r i d årets riksdag om a tt det hans läror bära i hög grad märken hindu a r hög om än icke högsta derbara karaktär, obeveklig i sin tillräcklig ro under barnsängsti- beslut, som då fattades, måtte av sitt indiska ursprung.
Men kast, hade han blivit väl behand- mildhet, lät sig icke rubba från den, 62 proc.
hade inte ens en god fullföljas och: likväl är lian en universell gestalt lad i England och betraktade en- sin övertygelses väg.
att riksdagen ville i skri- bädd, 25 proc.
saknade nödig till- Under stridens sista år, inför syn.
I denna statistik, byggd på velse till A. m:t hemställa, att vid sina första nya hotelser mot inderna från re- barnmorskors uppgifter, äro inte det påbörjade utredningsar- förblödda, i militarismen fångna steg i Natal sina geringens sida, lyckades Gandhi medräknade de många tusen fall, betet angående åtgärder för Iandsmän där: förolämpad, ut- Västerlandet.
alla de i Sydafrika bosatta då ingen som helst kunnig hjälp beredande av bättre vård i Då Romain Rolland talar om kastad från hotellen, utvisslad, och utveckla det vapen- stått kvinnorna till buds.
vissa fall åt barnsängskvin- det sublima budskap, som Indien misshandlad.
lösa motståndet i hela dess slag- I Norge har Iänge arbetats för nor och nyfödda barn, måtte an n kraft.
Han lärde sina motstånda- upprättandet av " mödrehjem " för sänder ut över världen menar han Men han kunde icke åter vända återupptagas och av utred- icke ett budskap i ord, en ny lära till Indien, till en början emedan re, at t när det utföres med full- fattiga barnaföderskor.
Fru Katti ningen föranlett förslag i bara utan ett budskap i handling.
han ar undeen av sitt kontrakt, komlig självförnekelse och villig- Anker Möller h a r varit banbry- ärendet med snaraste före- Ty Gandhi har just i sin kamp för sedan emedan han kände sig ha het at t lida, står man maktlös där- tande i detta arbete och den av läggas riksdagen.
sina förtryckta Iandsmän mot folk en uppgift.
Hans landsmän i Syd- emot.
Det hjälpte icke, a tt in- henne ordnade stora " barsel- Skall månne åter t i o år förgå av den västerländska rasen och av afrika hade icke kraft av sig själ- derna förföljdes och fängslades i hjems " - utstäIlningen i Kristiania innan detta sker?
officiellt kristen tro bevisat det va att strida, de saknade organi- tusental, rörelsen endast spred sig 1913 blev reformatoriskt betydel- vapenlösa motståndets segerkraft sation, de voro demoraliserade.
från Natal över till Transval, sti- sefull.
Nu finnas på flera orter i och den magiska styrkan av parol- De behövde, som Romain Rolland mulerad av förföljelsen och mar- sorg^ dylika hem med anslag av Ien: stå med hela din själs eld och säger: en kraft, en själ.
Och de tyrernas död.
Väldiga möten, s ta t och kommun.
styrka det onda emot, men utan fingo den i Gandhi.
och demonstrationståg I Sverige har endast i de större Lösnummer hat och utan våld.
Regeringen i Natal hotade vid s t r e j k e r Iandet kommo till städerna kvinnor kunnat få kost- Ryktet om allt detta nåd- nadsfri vård å barnbördshus.
Vid sterlandet Besegrat tvingas av Gandhi, de Indien, väckte upp opinionen 1914 års riksdag väckte hrr Palm- Gandhi Iyckades först i sin egen- där och vicekonungen, lord Har- stierna och Steffen motion angå- hans lära.
säljes a. av: as s gent emot Hans lära är hans historia.
Den skap av jurist fastslå ding, gjorde sig till dess tolk.
ende åtgärder för bättre vård åt delar upp sig i två olika skeden.
den kraftigaste opposition olag- Äntligen vände sig stämningen.
barnsängskvinnor och nyfödda Under det första utspelas i Syd- ligheten i regeringens åtgärder Dagens Nyheters filialkontor, säger Romain Rolland, barn.
afrika under åren 1893 — 1914 stri- och vann en moralisk seger.
Sam- " Styrkan " Riksdagen beslöt begära utred- och " böjde knä för den hjältemodiga den för indernas rätt att Ieva som tidigt arbetade han för att samla ning i frågan.
I skrivelsen till k. Stockholms-Tidningens filialkon- mildheten ".
fria medborgare i Natal och sina landsmän.
Han fick d e m att GeneraI Smuts, Gandhis värste m:t framhölls önskvärdheten av 71 och Kungsbroplan 2.
Transval.
Den slöts med seger.
underteckna och sända in jättepe- motståndare, förklarade sig Iyck- att ärendet med snaraste upptogs Stockholms Tic ' ngskontor, Stridens andra skede har di^^ titioner, at t mötas till kongress, att Iig att få ta bort undantagsbe- till behandling.
gatan 7. självt till skådeplats och pågår bilda en förening för folkuppfost- stämmelserna rörande inderna.
Tio år ha gått sedan detta be- Södra we- alltjämt, trots det att år 1922 ett ran, han grundade en tidning.
av brittiska regeringen till- slut fattades.
E n hel del uppgif- malmstorg engelskt fängelses portar slöts Snart tog han steget fullt ut och kommission gav Gandhi rätt ter ha insamlats, alla belysande om Gandhi.
beslöt göra sig till sina olyckliga så gott som alla punkter.
År behovet av bättre vård och I denna artikel skall, närmast förföljda landsmäns like i fattig- på 1914 - före världskrigets utbrott de enklaste hygieniska kravs Allmänna Tidningskontoret efter Romain Rolland, antydas dom.
Han helgade deras lidan- Nya Tidningskontoret.
borttogos de extra skatterna, __ -- något om det sydafrikanska ske- den, säger Rolland, genom att Lars Andersson.
det.
Det hör med i Gandhis hi- dela dem.
Han förskaffade dem varmed inderna varit betungade, Svenska Kvinnors Medborgarförbund.
erhöllo rätt att leva som Måndagen den 2 8 januari hölls i Bernh.
Hellström storia, icke blott därför att det jordområden och samlade dem i fria arbetare i Natal.
Strömnäs föredrag o m Svenska Kvin- gatan.
saknar motstycke i vår tid, utan jordbrukskolonier utanför Dur- Hjelte Johansson.
Det vapenlösa motståndet hade nors Medborgarförbund (S.
K.
M.
), även därför, att han där visat att ban.
Han förmådde dem att med segrat, men det var som här an- dess uppkomst, syftemål och verksam- han kunde föra det vapenlösa honom anta den vapenlösa strids- tytts, icke någon billig seger.
Det het, av fru Olga Widegren från Stock- Alma Johansson, Köpmangatan.
motståndet till seger i spetsen för metoden.
Hans bland föredragets slut vidtog e n liv- Ida Liljedahl, Köpmangatan.
en minoritet.
Det är annars så dem blev den första utformnin- visade sig, att det icke är någon F. Kungsgatan.
metod för de fega endast för de lig diskussion om huruvida en lokalav- lätt att liksom vifta undan Gan- gen av hans politik.
Rörelsen Ström.
Drottninggatan.
delning av nämnda förening skulle kun- modiga.
dhis och det förebildliga hos ho- antog fullkomligt religiös karak- Det var efter detta värv hakom na biIdas på platsen.
E n interimsty- Tunnel- nom med att säga att: ja, vad kan tär.
Frivilligt lidande, f r i v i I l i g sig som Gandhi 1914 åter vände relse tillsattes, vilken a v mötet fick gatan.
inte den man åstadkomma, som fattigdom var vad han begärde till Indien med en oerhört stor I uppdrag att utarbeta stadgar och vär- va medlemmar för den blivande före- Cigarraffär, O. har hundratals millioner männi- av de sinn och sig själv.
Hans prestige.
Man väntade honom ningen.
stavsson, Regementsgatan Gustav Ileckmans Tobakshandel, som en Iedare.
I en följande ar- Liknande möten hava hållits i Frånö Hospitalsgatan.
tikel skall ges en översikt av det och Sprängsviken.
Falks Cigarraffär, Träd- indiska skedet av hans historia.
Elin Wägner.
: svävade — Denna mjukelser sitt eget folk utan icke blott det blev han redan behandlad som asiaterna skall Vä- sista tid att beröva inderna deras stånd.
TIDEVARVET En — I och de förkunnelse holm.
Framtidens FoIk Anna Red.
, i Z denna tidning lämnas plats människans högsta krav.
debatteras det dolda diskuteras andliga problem, och livets olika faser.
Varje tänkande människa bör läsa och begrunda F. F. Tidningen utkommer med 10 Prenumeration kan till per och kostar för I posten.
dels genom avgiftens I i olika och Frisinnade Kvinnors Tohakshandel.
O. Lindströms Cigarr- och Tid- Egna snickeri, och ör Möbelaffär Lidingö Villastad.
30, Stockholm.
Telefon W Dessutom i de flesta samt genom i kiosker tagen.
,
