# ID: svediakorp-per3217
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,438
# sentences: 806
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 50.
Fru Dyrssens program: Sjukhusläkaren och huns med- hjälperska redogör för en princip- strid mellan läkarna och sjukskö- terskeföreningen.
Det är skönt att glömma ibland, och vill man göra d e t bör man @ på minnesfest På Fredrika Bremerförbundets 40-årsfest * husstadga är ute på remiss till myn- det handlaget, den tekniken som den Nådåret, de n gamla institutionen digheterna.
Att förslaget kommer nye läkaren önskar se hos sin skö- i prästerskapets tillvaro, är dömt att före vid den snart stundande riks- terske-assistent.
Men med den ut- försvinna.
Artikeln redogör för vad dagen är väl ovisst, troligen inte bildning och den disciplin som inom alla sjukvårdsanstalter bibringas de som kan tänkas komma i dess ställe.
förrän till 1926.
En punkt i detta förslag har bli- blivande sköterskorna torde förmå- * kvinnorna just nu måste arbeta hårt för Läkareförbundet infordrade läka- att hålla och befästa en hotad ställning.
reföreningarnas yttranden.
Svenska Det var en mycket behaglig avspänning.
stadsläkareföreningen och provin- Det var helt vilsamt att lyssna till allt vad sialläkareföreningen tillstyrker in- kvinnorna med Fredrika Bremerförbundet na är ett apropos till de sammad genom en skrivelse från och komma till användning.
* lande angående principen om skö- terskors antagande och entledigan- de.
Skall detta vara läkarens ensak, eller skola sköterskorna liksom den och övriga sjukhuspersonalen stå under sjukhusdirektionens avgörande, det är frågan.
övervunnit land, som för sin del söndringen mellan finskt svenskt, skildras av E.
H.
* osäkra tid det kännas otillfredsställande att stå relsen.
I den stunden syntes det som en överdrift eller en obefogad farhåga, att så pass osäker och rättslös.
vit särskilt aktuell och uppmärk- gan till anpassning även uppövas gen sådan ändring som sköterskor- begärt.
Dock bör avskedande, Svensk sjuksköterskeförening av Det har berättats om fall, då en då ansökan om avsked icke förelig- så ofta uppdykande fallen av foster- 1910 till styrelsen för Sverigesläkare- tillträdande läkare velat bli av med ger, prövas av sjukhusstyrelsen.
fördrivning.
förbund, med begäran om ett utta- e n på platsen äldre sköterska under Och klagomål kan framföras till I mörkret den glömma Det av 1920 års lasarettskommit- som ehuru duglig och utan anmärk- Över tjänsteårsberäkningen, som är bort, att bistra och té uppgjorda förslaget till ny sjuk- ning för övrigt, inte innehar just nödvändig för full pension, måste vi leva i. också är prövande för kvinnorö-, Doktor Andrea Andreen-Svedberg undersöker den reaIitet, som ligger bakom uttrycket tidens ondska och påvisar, att klagomålen över ungdo- men återfaller på den anklagande själv.
Sköterskeföreningen betonar att i stort sett lasarettsläkarne med hän- åberopande av hennes » svåra lyn- ne ».
Men skall den principen göras gällande nog kunde då även sköterskor ha uttalanden att göra naturligtvis angående läkarens, — — också av arbete och ansträngningar föranledda svåra lynne och förstör- da nerver.
Tidsandan har nog fört med sig .en mera affärsmässig syn på sjuk- systerns kall.
Hängivenheten för yrket kan alldeles som hos läkaren förenas med omtanke för den egna centrum lyckats uppnå av tillmötesgåen- de myndigheter och lagstiftare.
I var- I dagslag, när man har arbetskläderna på, är man allt litet rädd för den kommande riksdagen.
Kvinnornas representation är minskad.
Hur skall det gå med de kvinn- liga statstjänarnas lönefråga till exempel?
Sanatorieläka- Kan det undgås, att frågan löses genom en Medicinalstyrelsen.
reföreningen finner intet fog för otillfredsställande kompromiss?
ändring i den önskade riktningen, Men dagens farhågor och mödor te sig men anser att då sköterska blivit inte så stora vid en sådan fest, och det utan eget förvållande entledigad, är väl därför de arrangeras och besökas.
kräver rättvisan att hon får annan tjänst av samma valör och bibehål- les vid samma Iöne- och pensions- förmåner.
Lasarettsläkareförening- en är naturligtvis den mest avvisan- Se tillbaka 40 år, samla de uppnådda re- sultaten i en kort översikt och åhöraren får bilden av en lugnt och ändå snabbt fortskridande utveckling.
Tänk vad vi ha kommit långt i dag jämfört med år 1884!
Ingen kunde anat denna framgång, i n t e ens Fredrika Bremer själv!
de mot en framställning, som be nu ha nått det yttersta målet synsfullhet och ansvarskänsla hand- Vi synas haft den dem tilldelade oinskränkta traktas som en aktion direkt mot f ö r Fredrika Bremerförbundets verksam- friheten att bestämma över lasaretts- .. Stadgeändringen het, nämligen hustruns likställighet med sköterskornas anställande och av- ekonomien och trygghet för ålder det, både obehöv- ' med mannen i ekonomiskt och etiskt av- Skedande,.
Det personliga ansvaret domen.
,.
,,: i.
lig och olämplig.
* %.
* -- * och det fulla förtroendet äro ju gi- De som vunnits genom Allt detta enstämmiga motstånd tidstal.
Och taget efter bokstaven är Ju vetvis av utomordentlig vikt för statens beslut om sjukskötersketjän- K.
J. anser att Daniel Malmbrinks samarbetet just på detta område.
sternas reglering och förenande med synes tämligen oberättigat, då den detta också sant.
uppböjelse till biskop varit honom Att kirurgen är ytterst beroende pensionsrätt i en statens pensions- förändring i sjukhusstadgan, som av högre grad likställighet, till fall.
av operationssköterskans skicklig- anstalt, ansågs ge om inte en formell sköterskorna föreslås, inte fört någ- Kvinnan måste nå likställighet i arbete och * het, snabbhet och vana vid just de så dock en moralisk garanti för en ra olägenheter med sig, trots att den i lön för lika arbete, i ansvar och inför På den litterära sidan behandlas arbetsmetoder och den teknik, sådan befattningshavare mot god- sedan augusti 1921 varit gällande den allmänna meningen.
även Två kvinnohatare.
Redaktio- han använder är ju självklart.
Men tycke och uppsägning utan saklig för Stockholms stads sjukhus, utan Med andra ord: absolut och fullkom- reformer ' av efter en hon som nen anhåller om ursäkt för den fel- ett ombyte av läkare, t. o. m. ett vi- grund.
Men kan tillfälligheter och att, så vitt kännt är något klagomål lig När likställighet.
den vackra och värdiga fru aktiga placeringen.
Dryssen säger delta på sitt versera le och kariat kan under sådana förhållan- personombyten och ett eventuellt däröver någonsin försports.
mjuka sätt, då förefaller det så självklart den bli ödesdigert för en sköterska, entledigande dra ett dystert streck * och så enkelt på samma gång.
Fru Dyrs- sen mot en bakgrund av Handarbetets vän- ner textilier.
med ett dislingerat och ut- N Å D Å R E T.
Ann Margret Holmgren, som kän- de den norska kvinnosakskvinna, som av Gunnar Heiberg förevigats Tidevarvet ämnar under nästa år ju också givetvis är, ifall hemmen som Tante Ulrikke, har tecknat hen- nes bild, hennes förnedring och ta upp en fråga, som genom hus- äro ett samhällsintresse.
Just i dessa dagar har problemet upphöjelse för Tidevarvet.
modersföreningarnas intresse och ansträngningar blivit aktuell: vad blivit aktuellt för en stor samhälls- * kan göras för att underlätta en hus- grupp.
Hittills har ett nådår alltid Nästa vecka utkomma n:o 51 och trus och familjemoders bekymmer-, beviljats prästänkorna vid mannens 52 i ett dubbelnummer som samti- samma ställning, när vid mannens ' frånfälle.
De sitta kvar under det- digt blir julnummer.
Det inledes frånfälle hemmets ekonomi och b e - ' t a år vid boställe och inkomst mot av tre dikter ur Kristina Angels ef- stånd är hotat?
Advokaten E v a att de avlöna vice pastor.
Denna terlämnade papper.
Under pseudo- Andén kommer i sina artiklar att form för pensionering är på väg att nymen Kristina Angel utkom, som betrakta frågan som ett samhälls- försvinna och frågan gäller varmed säkert många av våra läsare erinra intresse, e j ett särintresse, vilket det den skall ersättas.
sig, en av förra höstens mest omta- lade böcker, Celia.
I julnumret kommer Emilia Fo- gelklou att publicera ett längre skön- litterärt bidrag: Syster Ida.
Ur numrets innehåll kunna vi för öv- rigt nämna historien om en kvinnlig domare från medeltiden av Ellen Hagen, en skildring av italienskt bondefolk av Cecilia Wærn, en novell av Elin Wägner.
Det kommer våra läsare tillhan- da en dag senare än vanligt.
ras hos expeditionen, Slussplan 9 III, stock- kolm.
D e som önska kunna få ett presentkort f ö r 1:sta kvartalet à 1:50, för hela året kr.
à 5: 5 0 På andra sidan finnes plats / ör namn och adress på den, som skall få Ti- fort presentkor- vi få in ten med ' dessa uppgifter Prästernas änke- och pupillkassa, som har att bevaka änkornas intres- se håller på att utarbeta förslag till ett nytt reglemente.
Redan tidigare har kammarkollegium uttalat sig för avskaffande av det gamla pri- vilegiet, som nådåret innebär.
Strängt taget är det ju ett privile- gium, som prästerna själva bekosta sina hustrur.
De få vid tillträdande, av befattningen vänta ett år på tjän- (Forts å sid.
6.)
ifyllda, expediera vi tid- ningarna till den nya abonnenten.
Föreningar och enskil- da ha prenumererat / ör december månad åt per- soner, som de vilja intres- sera / ör tidningen.
Den- na goda idé kan användas även f ö r januari månad.
Insänd en lista på dem ni .skulle vilja skänka tid- ningen / ör januari jämte 50 öre - gärna i frimär- ken - per person ad om- besörja vi saken.
Fredrika Bremerförbundet firar ånyo fest, vid vilken av en lika älsklig ordförande åkallas deras minne, som nu stå i lednin- gen.
De strider.
som nu ligga framför oss.
komma att då kortfattat refereras som framgångar i sekreterarens översikt.
Först när den bistra blåsten och vinter- mörkret, förebildliga för nuet och framti- den, möta utanför Grand Hotell, brytes suggestionen från festen därinne.
Läng- re var det en icke tillstatt a l l glömma.
Fru Dryssens program blev också, vad det alls icke före- föll att vara när det utsades - djärvt och revolutionerande, samhällsfarligt.
Man kunde vilja vända in igen och höja en li- ten röd flagga i Grand Hotells spegelsal, alldeles som stensprängarne göra strax in- nan skottet skall ga av.
Men så gör man förstås inte del, ty man erinrar sig i tid, att sprängskottet har ju redan gått av och ingen tog skada eller ens märkte det.
Devinez
I mörkret.
M a i k k i Friberg.
Då och då, senast helt nyligen här Enväldig redaktör för sin egen tidskrift.
Nödhjälpsverksamhet, vilohem i Stockholm, händer att fall av fos- Unionens aktade ordförande.
för behövande, » kvinnornas jul- terfördrivning spåras upp av poli- Ledande kraft.
arbete för Pauvre hon- mässan sen och föranleda rättegång mot de teux - » flyktingarnas bord » inblandade, d. v. s. kvinnan i fråga dessa äretitlar ledsaga- m. m. hör även till den art av ar- och hennes operatör.
Vanligen är de Maikki Fribergs porträtt i en bete förbundet skänker sin om- det då så, att den ursprungliga an- intervju i en finsk tidskrift med sorg.
Tvåspråkigheten säges ald- ledningen till att polisen sätter i anledning a v den stora nordiska rig ha tyngt Unionens tillvaro.
gång med en undersökning är utom kongressen i Hälsingfors i som- Den har tvärtom medvetet bibe- räckhåll, emedan hon är död.
Ty ras.
Mera kan inte sägas i f å ord.
hållits som en styrka, emedan, det brukar gå till så, att till följe en De rymma mycket.
Unionen och medlemmar från de politiskt beto- misslyckad kriminell abort en kvin- tidskriften torde måhända behö- nade kvinnoföreningarna här se- na föres in på sjukhus och dör där.
va en ytteriigare presentation, - dan gamla tider haft hemortsrätt Läkaren, som konstaterar anlednin- den ledande kraften däremot kan och mötts som vänner i den ge- gen till dödsfallet, anmäler saken för inte beskrivas, den måste man mensamma kvinnorörelsens tec- polisen, som spårar upp den person komma i personlig kontakt med ken.
' vilken bistått den döda.
Det visar för a t t förstå styrkan och halten sig vanligen då att detta fall inte av.
Och den gör sig gällande in- Det är dock än mera såsom re- var något isolerat fall utan att den- te endast inom gränserna för des- daktör för Naisten Ääni Kvin- na person ofta brukat » hjälpa » flic- sa nämnda områden.
I årtionden nornas stämma som d:r Maikki Får polisen tag i har Maikki Friberg stått i spet- Friberg är känd.
Det alltid kvis- kor eller hustrur.
någon ur kundkretsen så förhör den sen för andligt arbete a v banbry- tiga problemet att få en tidning- sig om vem som visat henne till ve- tande betydelse såväl inom Fin- och därtill en med övervägande derbörande och på det sättet samlas land som inom internationella kvinnlig läsekrets a t t gå, det in en liten hop fall till undersök- idéströmningar.
problemet h a r Maikki Friberg ning och straff.
Så är saken slut Kring förbundet Unionens Upp- lyckats lösa.
Naisten Ääni är nu för den gången Polisen har statue- komst för trettio år sedan svepte nitton år gammal.
Nätt Och till- rat ett exempel och det dröjer en tid, storm under brytningstider, d å dragande till sitt.
yttre och helt innan ett nytt fall föranleder att olika åsikter bestämde grupperin- säkert lika f ö r t j u a n d e frisk och spirituell och ärligt frimodig som samma eller liknande historia upp- gen.
» Som bakgrund till förbundet måste ses sin moder bara vi kunde förstå repas.
den tidsrörelse, vars mäktiga skapare vo- henne!
Nu får man nöja sig med Denna samhällsföreteelse är långt ro de nordiska reformatorerna Björnson, det rikliga bildmaterialet och låta mera utbredd än vad de fall, som Ibsen m. fl.
Som en brusande flod bröt öxrer&amp;ttn de bitar som se särskilt komma till offentlighetens känne- den in även över vårt land.
Idealet hade dom ge vid handen.
Och inte bara givits.
- heter det i en minnesskrift - givande ut * - — — — — — — — i fråga om fallens mängd utan även ifråga om de samhällslager, där de förekomma.
Man kan lätt få den förestäiiningen av att följa tidning- arna att fosterfördrivning endast fö- rekommer bland arbeterskor tjän- steflickor och arbetarehustrur.
så ä r alls inte fallet.
Saken är en- dast den, att de som kunna betala bättre, kunna få mera kunnig hjälp, de riskera icke så mycket att dö el- ler behöva Iäggas in på sjukhus un- Men ' ' ' misstän ' t ' o ' ' t5nt ' igheter.
~ liv fordrade den impuls, som sammanslutningen i Unionen, framgår tydligt därav, att ehuru mera ä n tre decennier förgått och rösträtt, med- borgarskap m. m. är vunnet, de tre devi- ser som förbundet hållit upp från första början, ännu bevara samma manande kraft: höjandet av kvinnans bildning utvecklingen kan aldrig avslutas - ut- vidgandet au arbetsområden - livet Opp- nar OSS ständigt nya - och höjandet au kvinnans ställning i samhället ännu lig- Bland de frågor som d:r F r i - berg länge energiskt arbetat för är kvinnornas Iönesystem.
Natur- ligtvis under principen lika lön för lika arbete.
Som ensam kvinn- lig medlem i den för utredandet a v lönefrågan för många år sedan arbetande kommittén, kämpade hon för sin åsikt gent emot den manliga majoriteten och i en ut- förlig reservation mot kommit- tens beslut framhöll hon sina s p - piinkter.
G~~~~ siri tidigttre verk- samhet sam folkskollärarinna har hon givetvis starkt intresse för särskilt dcnna kdrs höjande i alla avseenden, lika myckct till gagn f .. ' len Som för na ' ionens ung- — - % ' ger-snanpen uppgift väntande., läkarkår nekar jii som helhet att vidtaga det nödiga ingripandet.
Men att det finns ett par, som icke äro så svårbedda, när fall föreligga, som synas dem behjärtansvärda, det iir ja en offentlig hemlighet, likaså att dessa äro överlupna av patienter.
Det är dessa patienters antal och sociala ställning, som är dessa iä- k a m skydd.
Lagen, som stadgar straff mot fo.
sterfördrivning, är alltså i sin till.
lämpning en klasslag, vilket i och för sig är motbjudande.
Har den någon avskräckande betydelse?
Ja.
straffhotet skrämmer många kvin.
nor och Övar på dem ett starkt psy kiskt tryck.
Men i de fall.
då det ligger så till för en kvinna, att den enda möjliga utvägen ur situationen synes henne vara den i och för sig naturvidriga att förhindra att gro.
sessen får sitt naturli (la förlopp, då kan man utgå från att omständighe.
terna äro så emot henne, så förtviv.
lade, så Övermäktiga, att ris ' ken och betänkligheterna bli små i jämförel.
se därmed.
Men om straffbestämmeiserna icke derka avskräckande, så ha de till följd att kvinnorna smyga till kvacksalvare och f i genomgå svåra kroppsliga lidanden.
Likas5 att ut- Prmsare ha utmärkt f5lt för sin 1 verksamhet, där de lyckats spåra, UPP bevis för att en kvinna i sitt liv döljer en sådan historia.
Hur mån.
~ » och Unionen bildades i dess namn.
de ligger förborgat i i,, ~ ~ ' r i s i i i n x t c miin (leitogo från första stiinri nied kvinnorna i för- bunclcts strgvanden.
I tacksam llågkomst bevarande L~~ &amp; {e&amp;e- lin shsom cn a v fijrkämparna iiar unionen Iiugfäst halis verk ge- Om * nom stifhndet av fonden,, L ~ ~ Genom sina resor och mång- Mechelins minnc,,.
åriga vistelse utomlands, genom deltagande i många internatio- ga dolda tragedier, som utspelas av nella kongresser för freds-, för den anledningen kan ingen veta, fack- och rättsfrågor, liar d:r Fri- men något veta de, hos vilka sådana berg fått en mängd tillgivna vän- olyckliga söka tröst och skydd.
ner i skilda länder, som djupt Om dessa saker får man inte ta- värdera hennes vida, fiirdomsfria la.
Men då nu åter genom pressen blick på politiska och nationali- kommit fram en ny glimt av en fö- tctsfrågor, hennes varma mänsk- reteelse, som lever i mörkret, finns lighet, klara.intelligens och oför- det skäl att söka betrakta den som likneliga humor, som väl varit en helhet.
Hela dess sociala och hjülpandc maktfaktor över mån- mänskliga sammanhang är icke lätt ga svårigheter och lyst upp inån- att klarlägga.
Det är inte ett fri- gen grK arbetsdag fiir henne och stående, tillfälligt urartningsfeno- andra.
men hos enstaka individer.
Den har Man skall sc Maikki Friberg i sin orsak i djupare missförhållan- hennes borg, Naistcn Äänis redak- den.
När nu befolkningsfrågan tionslokaler, ordnade med trevna- verkligen, glädjande nog, börjar tas den och fullständigheten a v ett upp till dryftning ur olika synpunk- hem.
Rika bok- och konstskatter, ter, kan det inte undgås att även minnen från färder och fränder i denna samhällsföreteelse miste friimmande land ge förnimmelsen komma under diskussion.
Inte hel- a v ett mångsidigt livsintresse.
Det ler kan väl den nya strafflagskom- portiättgallcri som pryder väg- missionen underlåta att granska geii i hennes eget rum, bilderna vidkommande paragrafer i straffla- av dem som i skilda tidrr och skil- sig in till kongressen - deras för- gen och se efter i vad mån de tarva, da land varit spr3krör för de sta steg i den riktningen - blevo finttrade tankarne i tallösa tigan-, omhändertagna och förplägade, omredigering.
de kvinnohjürtan, visar hur och utländska gäster kommo kväll starkt hon kiinner sambandet, efter kväll.
Och mitt ibland dem syskonkedjan.
alla gick Maikki Friberg, delande I dcn nliljö Maikki Friberg ska- med sig a v sin rika spiritualitet, 3 p a t trivs ungdomen.
~ö~~~~~~ äro sina, minnen.och sina reflexioner.
alltid öppna och aftnarna fyllas Hon kan tala och få andra att a v skng och musik, a v tankeutby- ta1a.
te bräddat av entusiasm, a v in- Det är mitt i den unga skara tensir andlig livaktighet.
Under som slutit upp omkring henne och kongressdagarna rhddc på Nais- som kommer a t t fortsätta hennes ten Asni en gästfrihet utan gräns.
verk, som man älskar a t t se och Skaror a v finska kvinnor, som a t t minnas Maikki Friberg.
18ngt inifrfin landsbygden sökt E.
H.
: ' ~~
Tidens ondska - vems är skulden?
Av Andrea Andreen-Svedberg Den m o d e r n a ärftlighetsforsknin- gen har l ä r t oss a t t m ä n n i s k o r n a är en produkt av anlag och miljö.
Den h a r också tillsvidare fastslagit a t t mänsklighetens anlag i stort sett är orubbliga storheter.
E j helt orubbli- ga det ä r sant.
Bortsett f r å n de eventuellt u p p t r ä d a n d e okontroller- bara språngvisa anlagsförändring- ar, d e s. k. mutationerna, så givs en möjlighet till anlagsförbättring ge- nom en lagstiftning, s o m söker ute- sluta d e sämsta anlagen f r å n f o r t - plantning.
Samhället har emeller- tid ännu ej eller först under d e sista å r e n slagit i n på d e n n a väg - re- sultaten höra framtiden till.
A an- dra sidan är enligt d e n modernaste forskningen e n möjlighet till a n - lagsförsämring given genom e n en- sidig miljöförbättring.
Man anser sig nämligen k u n n a påvisa e n » till- växtsvaghet » i n o m familjer där b a r - nen följa t ä t t på varandra, födda av överansträngda, uttröttade mödrar.
D e n n a tillväxtsvaghet innebär en anlagsförsämring och ger u p p h o v till svaga och a b n o r m a individer.
U n d e r f ö r b ä t t r a d e livsvillkor hållas dessa undermåliga vid liv i större utsträckning ä n under epoker med f ö r s u m m a d samhällshygien, och de- ras b a r n ärva d e f ö r s ä m r a d e anla- gen.
E t t m e m e n t o alltså a t t miljö förbättring måste börja med de o- födda barnens miljö för a t t e j bli av ondo.
O m anlagen är relativt fasta är miljön dess m e r a föränderlig och påverkbar.
Miljön är också en f a k - t o r a v allra största betydelse vid ut- formandet a v en generation, alltså för de u n g a och f o r b a r n e n före och efter födelsen.
Varje generations stora uppfostrar- och samhällsgär- ning är a t t åt nästa generation s k a - p a en förnämlig miljö fysiskt och det lilla borde vi k u n n a psykiskt göra f ö r d e m som m å s t e ärva våra brokiga anlag!
- Det är intressant a t t med utgångs- p u n k t f r å n d e n m o d e r n a ärftlighets- läran något syna i s ö m m a r n a det m y c k n a talet o m vår tids ondska.
Man säger o c h skriver j u ständigt a t t m ä n n i s k o r n a försämrats på d e sista t i o åren.
Man m e n a r a t t vår tids u n g d o m är råare, hänsynslösa- re, ytligare ä n d e föregående å r t i o n - denas.
Men är det verkligen s a n t?
Ger vår nuvarande, o v a n skisserade s y n på ärftlighetsproblemet stöd åt e n dylik uppfattning?
Jag k a n inte finna det.
Visserligen kan, s o m jag nyss a n t y t t, e n verklig anlagsför- sämring h a åvägabragts genom de förbiittrade hygieniska förhållanden vid slutet a v 1800-talet u n d e r s a m - tidigt ohämmad barnalstring.
Av Iångt m e r a o m f a t t a n d e och g e n o m - gripande betydelse är d o c k helt visst den miljöförsämring som kriget och efterkriget inneburit f ö r alla de unga s o m d i r e k t eller indirekt be- r ö r t s därav.
Ingen l ä r k u n n a för- n e k a a t t i d e n n a miljö m å n g a m ä n - niskor m ä r k t s för livet.
Men vem b ä r ansvaret för vår n u v a r a n d e mil.
j ö?
I n t e de unga - d e ä r b a r a barn av sin tid - utan de människor, som själva vuxit u p p ur 1890-talets m a r k, d e ha skapat krigets och ef- terkrigets miljö.
Selkelskiftet måtte också ha varit en ond tid, e n dålig miljö eftersom m ä n n i s k o r växte upp tir den sådana att de måste ge upp- hov till d e n n a n y a e r k ä n t o n d a tid.
Min t r o är därför a t t d e s o m för Svart på Tidevarvet är en tidning med begrän- sat utrymme och redaklionen behöver var- je tum därav.
Trots detta införde vi frö- ken Fröbergs länga genmäle till fru Leche.
Men som vi icke ha räd att införa samma ej ett av fröken sak två gånger ströks Fröbergs egna ord men väl ett långt citat rörande Kulneff ur fru Leches arti- kel.
Vi ansågo att läsekretsen kunde kom- ma ihåg vad f r u Leche sagt.
Fröken Frö- berg anser det icke och protesterar, v i k t härmed varder bragt till läsekretsens kän- nedom.
— — regeringen Den nya begär icke bättre än att kunna få framlägga reformförslag som inte kosta pengar, och det göra j u de flesta reformer.
Men för närvarande är ute på remiss ett inom justitiedepartementet ut- arbetat lagförslag, som går ut på att lant- arbetare, som avhysas av arbetsgivare från sina bostäder, vilka ingå i Iöneförmånerna, skola när vräkningen sker bli på förhand underrätlade.
Lagförslaget går ut på att en uppsagd familj sedan vräkningen kun- gjorts skall få fyra dagars andrum innan den rättes i verket.
Man förvånar sig all intill denna dag det alltså vant möjligt att skicka lagens handhavare direkt in i ett lantarbetarhem och flytta ut möblerna på gården utan att underrätta i förväg.
8 vitt hälla dem för att ha något att skylla på, när det är magert med mäster verken^ 8 I januari utlöper fristen för Kölnzonens utrymning av engelsmännen.
De lära emel- lertid komma att stanna till i vår i hopp att få sällskap med fransmännen, som då möjligen kunde vara färdiga att utrymma Ruhrområdet även militärt.
Den dagen ligger alltså inom närmaste räckhäll, skulle till och med ske något snabbare än vad Londonöverenskommel- sen utlovade.
Men den man, som har så stor förtjänst i att en fredlig aveckling av detta fälttåg efter kriget verkligen påbe- gynts, nämligen Mac Donald, han var inte värd Nobels fredspris!
Ar 1924, på sitt satt en vändpunkt i den europeiska krisen, kunde norska stortinget icke upptäcka en fredshandling värd att belönas.
8 I Morgonbris julnummer berättas en god historia om umgängesformer mellan klasserna: När för några år sedan en för- näm engelsk lord och tidnings- kung salt som ordförande för Internatio- nella arbetskonferensen i Genéve, inbjöd han en kväll samtliga konferensdeltagare på en smörgås och ett glas vin på sitt hotell.
Men han lät kungöra att klädseln var högtidsdräkt och att alla ordnar skulle tagas på.
Följden var a t t hela arbetare- gruppen var borta.
Man hade varken ord- eller högtidsdräkt.
Hela tillställning- en var misslyckad.
Ty många av de mest eftersökta, som man velat språka med vo- ro inte där.
När förra året Hjalmar Branting satt som ordförade vid konferensen, anordna- händer arbeta på att röja undan jordmas- sor och ruiner.
En ny stenkaj har nu byggts för floden och en mur.
som skall skydda de äterstående husen.
Sedan skall byn byggas UPP igen.
I början arbetade bara frivilliga entusiaster, sedan började arbetslösa att strömma till, lockade av ut- sikten till mat och husrum.
Det gällde nu för initiativtagarna att ge dessa nya medhjälpare begrepp om den idé, som låg till grund för arbetet.
I viss mån har det också lyckats.
Själen i det hela, dr Pierre Ceresole, skri- ver att han och hans medarbetare göra underbara erfarenheter.
» Någonting myc- ket större än våra små personligheter är i verksamhet. » Man kan gå ut från att åt- minstone innevånarna i ' byn Someo, kom- ma att få ett levande intryck om vad pa- cifism vill säga.
8 Det tycks vara tydligt att Gandhi helt Han har nyligen vid en konferens i Bombay själv framlagt ett resolutionsförslag, som gick ut på att använda obstruktionsme- toden mot lord Lytton, guvernör i Benga- len.
Vice konungen, lord Reading, har utfärdat en förordning att alla, som miss- tänkes för revolutionära handlingar skola ställas inför ståndrätt.
Provinsriksdagen i Bengalen sätter sig emot och lord Lytton måste regera mot sin riksdag.
Gandhi tyckes i varje fall efter sin långa sjukdom och sin fasta vara mitt uppe i politiken igen.
Arme Gandhi.
— gått in för Das ' obstruktionspolitik.
Inte utan ett leende läser man K.
G.
Ossiannilssons inlägg i den diskussion som uppstått med anledning av Erik Hedéns stränga kritik av Sigrid Undset.
I Sigrid Undsets popularitet ser han ett utslag av kvinnornas lust att på grund av sin köns- solidaritet uppmuntra de kvinnliga för- fattarnas böcker.
Men som kvinnorna ut- 8 göra tre fjärdedelar av publiken bli de kvinnliga författarnas böcker mera lästa I samband med engelska parlamentets än de manligas.
Ännu Hedén medgav alt de också han sin mottagning för konferen- öppnande, hade liberalerna ett partisam- Sigrid Undset vunnit sin ryktbarhet, trots sens medlemmar.
För att få med alla utan manträde för att formulera sin ställning att hon icke är för kvinnosaken, icke har att såra någon gjorde han sin mottagning någon könssolidaritet eller kan uppmuntra i form av en båtfärd på Genévesjön till till partiet regeringen.
skulle förklara Ett resolutionsförslag sig som bestämd att nar till någon.
Men redan i andra hand har hennes litterära segrar fått anstryk- ning av feminism över sig.
Fallet Sigrid Undset göres till ett typiskt fall.
» För fru Knorrings och fru Schwarz ’ och fru Fly- den lilla franska badorten Evians.
Där parlamentarisk opposition mot regeringen, hämtade bilar, som förde gästerna upp på kunde icke antas av de liberaler, som valts en skogshöjd i en hotellpark, där man med högerns hjälp, varför resolutionen.
picknickade vid småbord: smörgåsar och fick som dess nera et ' glas vin.
Mitt i gröngräset: en dans- bana.
Jag tror också att man lät bränna quist sakna dagligt bröd.
För en Sigrid av några raketer och illuminerade med Undsets skull har mången värdefull man- lyktor emellan träden.
lig författare i Norden fått behålla sina Alla människor voro eniga om att det gare-Carléns framgångar måste en Alm- bästa alster i skrivbordslådan. » ur mycket mätte då inte Selma Lager- löf ha på sitt samvete, och vilken skada har hon inte ställt till inom världslitte- raturen.
Eller räknas hon inte till de » av jakten efter publik depraverade femini- na skribenterna »?
Skola de kvinnliga för- fattarna halshuggas eller skall man be- 20 år sedan ordade om h u r » wir ' s so herrlich weit gebracht » och de som i dag ropa » nr led är tiden » h a r ungefär lika litet fog för sina på- ståenden.
ändras så att partiet skulle uppträda liberal opposition i parlamentet och medlemmar förpliktade sig att oppo- mot förslag, som strida mot liberal uppfattning, från vilket häll det än kom- Det är tydligt att valsamverkan mellan partierna utövar sitt inflytande ända in i riksdagen.
Åtminstone i England.
Man 8 kan inte vara hurdan som helst mot dem, De tyska valen visa på en ny tendens som hjälpt en in.
bland de europeiska väljarskarorna.
Un- 8 der de senaste åren ha dessa över allt flytt mellanpartierna och dragit sig till ultra England och Tyskland ha undertecknat högern eller kommunisterna.
Vid de val, ett handelsfördrag, där England får ställ- s ": ' begingos i söndags i Tyskland gjorde ning som mest gynnad nation.
Frank- till en motsatt rörelse gällande, en rörelse rike och Tyskland ligga också i under- tillbaka inåt centrum igen.
Ludendorffs handlingar om handelsfördrag.
Men detta ytterlighetsparti, de tyskfolkliga.
har smäl- hindrar icke de stora internationella in- tit samman till en liten grupp.
Kommuni- dustrimagnaterna att sluta egna fördrag.
sterna förlorade tredjedelen av sina väljare Ett stort kol-, stål- och järnkonsortium var den finaste mottagning, som någonsin hållits i Genéve.
Nej, vår tid är inte sämre än dess medan ter, demokrater, d e andra partierna.
centrum, socialdemokra- tyska folkpar- är under bildande.
Dess kärna utgöres av den sammanslagning, som nu ingåtts mel- närmaste föregångare.
Men den har tiet och de tysknationella ha vuxit.
Det lan ägare av de Lothringska järngruvorna a n d r a fel, fel som är n y a och d ä r f ö r senare partiet har upptagit de frän Luden- och de Westfaliska (Ruhr) kolgruvorna.
m ä r k a s mera, ö v e r h u v u d taget fel dorff flyktande, och vägen dem emellan är s o m ligga i ö p p e n dag.
Tiden n ä r - ju inte så lång.
mast föregående vår var kanske fi- Ställningen efter valen är icke mycket mera avgjord än förut.
Del republikan- n a r e m e n också m e r skenhelig, vår ska blocket har icke majoritet.
Det finns tid är r å a r e m e n ärligare.
NU ä r inte något tryggt underlag för en rege- e n tid och g a m m a l t rivs, då nytt ring.
Rätt vad det är, blir det väl nöd- prövas och förkastas, här borras och vändigt att välja igen.
I Tyskland är det så, att ju större del- gräves och lägges g r u n d.
O v a n jord tagandet är i valen, ju fler riksdagsmän ser d e t mest skräpigt ut.
Men det komma in.
Därför får man se valaffischer måste n u så vara, eftersom m å n g a med uppmaningar till väljarna att välja av d e föregående decenniernas kul- riktigt flitigt så skola de få mänga repre- turpalats visat sig stå på bara san- tentater.
Det gör ett tragikomiskt intryck i betraktande av, att den sista riksdagen den.
faktiskt var arbetsoduglig genom splitt- Att tala o m tidens ondska är inte ring och oreda.
m e r befogat n u ä n a n n a r s, m e n 8 egentligen är det alltid onödigt.
Al- Vi ha förut berättat att en rörelse upp- la vet ä n d å a t t det finns bara en stått i Schweiz, som viii skapa en inter- god tid, den där » då lasten var en nationell hjälpkår av värnpliktsvägrare häxa och sorgen snart försvann ».
från alla länder, vilken skulle stå under Jämfört med dem är alla tider onda.
Nationernas förbunds kontroll och kom- Men det riktiga ar a t t det också f i n n s k v a r en levande tid, b a r a en tid som är plastisk, f o r m b a r o c h nuet.
Må vi d ä r f ö r älska det.
det M å vi gissla det med barmhärtighet.
a r b e t a trots och allt och » l e mot den dag som kommer ».
ar mando.
Initiativtagarna till denna idé sit- ta icke med händerna i kors eller nöja sig med att agitera för planen.
Nyligen för- olyckades en by i Schweiz genom jord- skred, och frän olycksplatsen kommo bö- ner om hjälp.
Ett 30-tal frivilliga, män och kvinnor, entusiastiska för denna hjälp- armé som skall sättas upp mot förstörel- searméerna i världen begåvo sig till platsen för förödelsen och började att med egna Skilda åt genom Versaillesfördraget äter- förenas nu järnmalmen och kolet på nytt i ett förbund, som icke känner några gränser, som går tvärs över nationalstolt- het och nationalhat.
I detta konsortium ' får även England, Belgien, Tscheckoslova- kiet och Polen vara med.
Sverige och ' Italien lära vara uteslutna ur detta euro- eiska aktiebolag, som skall reglera pro- duktionen och dela upp marknaden mellan sig.
8 Den tscheckoslovakiska ministern Benes har knutit sitt namn till Genéveprotokollet som skall avlösa krig med skiljedom.
Men hans regering lägger fram förslag om öka- de anslag för militära rustningar.
I Två kvinnohatare.
BÖCKER OCH FÖRFATTARE.
.. - Kan verkligen det ondas makt vara så liga livet.
Strindberg företräder rit annat stor?
frågar man sig efter hr Arnold Söl- slag av kvinnafirnder: de.
som på grund véns bok, Kätterier i kvinnofrågan.
Enligt av vidriga och smärtsamma erfarenheter honom har en liten fanatisk, avkönad, in- orsakade delvis av egendomligheter i deras tellektuelt mindervärdig kvinnohop här i egen natur, men framför allt av en krä- Sverige mot naturens ordning och alla rik- vande ideell upfattning.
drivas att fram- tiga mäns och kvinnors önskan lyckats ställa de trgiska momenten i mannens fördärva hela samhället Deras mest på- och kvinnans samliv och utslunga sina tagliga brott är, att de lockat de hedervär- anklagelser mot kvinnans svagheter.
Vad da herrarna Westring, Ekeberg, Löfgren en plundrad Joh på det erotiska livets med hela riksdagen som medskyldig att askhög kan ha att förkunna kan vara gri- genomföra en Iandsskadlig lagstiftning i pande och i hög grad värt att lyssna till.
Men s &amp; finns det, bäste h r Wieth-Knud- feministisk anda.
Herr Sölvén har läst en del kvinnoböcker och betänkanden men sen, ett tredje slag av kvinnofiender.
Dem hans beläsenhet har stora luckor aven i har den moderna psykiatrien tagit hand detta ämne.
I personfrågor är han märk- om, och deras väsensart finnes ingående ligt litet orienterad, en klok general borde beskriven i den berömde Wienläkaren Ad- bättre ha utspejat fiendelägret innan han lers stora arbete » Über den nervösen Cha- gick till attack, Del är taktiskt oskickligt racter ».
Adler innefattar ar,, exentriske att göra fru Broomé till typ för den arga manlige kvinnohataren och den excen- feministen.
triska kvinnliga mannaätaren som samma Varför gör sig h r Sölvén så oerhört lu- slag av förryckt människa.
Deras hemliga stig över advokaten Andén därför att hon och centrala motiv är en känsla av egen vågat säga i sin broschyr mot Harald Niel- mindrevärdighet, som gör dem osäkra och sen, att man tre år efter nya äktenskapsla- rädda att komma till korta i samlivet med gens ikraftträdande borde kunnat märka en person av annat kön.
Denna mindre- a m den i och för sig ledde till större skils- värdighetskänsla föder allehanda konst- mässofrekvens?
Det är sant, som han grepp, rikt bokförda i neuroslitteraturen.
triumferande anmärker, att intet efter nyn varmed den ohetydlige söker dels dra sig lagen ingånget äktenskap då kunde vara undan, dels smäda motparten såsom m ' ' n~ " gammalt.
Även fröken Andén » härsklysten » och dels med allehanda elak- kan antagligen räkna till tre.
Men då de heter söka härska över och plåga andra.
nya skilsmässobestämmelserna gällde även För detta slags sjuka människor gestal- för alla de gamla förut ingångna äkten- tar sig mannens och kvinnans inbördes s k a m, borde ju alla fall som bland liv som en maktkamp, medan det för den dem voro mogna för skilsmässa, ha ström- normala människan och i det normala li mat på, ifall de nya bestämmelserna skul- vet blir ett liv i samförstånd och i bunds- le inbjuda till skilsmässa.
förvantskap, där maktfrågan sjunker hart som en oväsentlig och främmande fråga.
Hr Wieth-Knudsens bok Feminismen Denna analys träffar fullständigt in på har en oärlig titel som gömmer e n feg- del Wieth-Knudsenska angreppet på kvin- het.
ty det är icke feminismen han angri- nan och feminismen.
Det har monoma- per utan kvinnan över huvud.
nens torra enständighet i angreppet.
Men I A V K.
J. Daniel Malmbrinks fall.
Man skall inte fästa sig vid o m - De är ett oskick slagsvinjetter.
och vanligen missprydande samt o f - tast nedrigt falska skyltar f ö r den vara de låtsas annonsera.
Men i- bland förtjänar de e n tankfull blick.
Så till exempel måste m a n stanna frapperad och begrundande vid ut- sidan av en romanbok som b ä r e n yppig liten blomstergirland från vars med fjäfilslika rosetter uppburna ä n d a r nedhänger en ked- j a m e d ett uppenbarligen fjäderlätt biskopskors.
Vid första åsynen av denna dekorativa mystifikation ut- brast jag ovillkorligt i skaldens frå- ga: Wer hat dem Kreuze Rosen zqestellt?
Inte bara d e n onämnde omslags- artisten f a n n jag sedan.
T y ge- n o m boken skrider d e n bekante Da- niel Malmbrink sin blommande och soliga via crucis f r a m till ett jordiskt paradis.
Med sin första bok o m prästen Malmbrink gjorde Lydia Wahlström ett djärvt och ganska glansfullt in- fall i e n t r a k t av l i t t e r a t u r e n vars legitimerade innehavare säkert stor- ligen förvånades a t t skåda henne i sin krets.
Den anstrykning a v out- sider som vidlådde henne k o m sig inte av ådagalagd obehörighet utan av hennes obesvärade sätt att föra med s i g in i romanen ett helt bagage av teologiskt och ecklesiastikt k o n - traband.
Men dessa misstänkliga fackintressen fick så naturligt b r u k i hjältens och miljöns utrustning d e till fullo rättfärdigade sitt intrång i den estetiska sfären.
Den märkliga förstlingsromanen h a r inte falnat under d e år som gått sedan den Iåg färsk och sensatio- nell på boklådsdiskarna.
I dag Ii- k a s t a r k t som då - o c h k a n s k e mer, att taren mitt under ironins prickning- ar och tjuvnyp smeker sin saftiga skapelse.
När n u v å r Daniel k o m m e r igen, som hovpredikant och som biskop, väntar m a n sig ett kostligt nö- je av d e blamager h a n skall hölja sig med i dessa tvetydiga situatio- ner.
Att h a n h a r råkat in i d e m röjer u t a n vidare att det ögonblick av Kristusupplevelse över vilket ri- d å n fall ned i den förra romanen var ett a v hans oroliga stämnings- livs självbedragartrick.
Författaren hade inte hjärta att n e k s honom en klädsam sortie, m e n när hon ånyo tog honom tinder behandling tvangs hon a t t med en psykologisk följd- riktighet som kanske överskred hennes avsikt blottställa den drivne teologens och ståtlige prelatens o- hjälpliga främlingskap för religion.
Vilket emellertid inte h i n d r a r bisko- pen att på en n j u t i n g s r i k omväg långt p å sidan om korset nå n ä r a nog till det balansläge som han » Guds ståndsmässigt beniimner barns härliga frihet.
och som till förväxling l i k n a r ett ekonomiskt, socialt och erotiskt rangerat världs- barns mysande välmåga.
Det är svårt att inte skriva en satir, plägar m a n påstå efter Juve- nalis.
Men att skriva e n är också svårt.
J a g s a k n a r med smärta det grymma löje som horde h a lyst över denna fas av Daniel Malmhrinks komfortabla pilgrimsvandring.
Det ersättes dåligt av bleka påminnelser o m d e rörliga ironiska dagrar som tidigare spelade kring hans robusta figur.
Författaren h a r genom nå- gon sorts förlamning.
tappat det hårda greppet om sin okynnige Da- niel.
Man k a n knappast avvärja det orimliga antagandet att hon n å - men det är » Biskopens » förtjänst - got bländas av prestigen hos den ' Vi ha icke hunnit mer än ögna genom också ' andra egenskaper fullständiga din- han?
anklagelseskrift med dess besynnerli- gnosen av narr på h r Wieth-Knudsen.
ga kurvor, som bevisa bl.
a. kvinnans in- Hans förvridna eller uppdiktade fram- tellektuella undermålighet och erotiska ställningar rörande fakta visa, att h a n icke kyla och kunna därför ej behandla ho- är en fullväxt karl och helt visst aldrig nom i dag.
blir det.
Slutligen har han något av nar- » Det finns tre arter av kvinnofiender.
rens kvalmiga sätt att vara lustig, så att Doktor John Landqvist har i Af- löjet faller på honom själv: han föredrar tonbladet placerat in mannen som feno- att synas löjlig framför att icke synas men inom den grupp av kvinnohatare dit alls, Man känner närvaron av en ringa han hör.
Och vi tillåta oss att ur artikeln människas fåfänga Det finns många an-.
citera följande karaktäristisk Schopenhauer är en representant B r ä n n o f f e r, grund undantagsmänniskor, som på en hög andl denna ig mission till.
eller i slag av av en pessimistisk uppfattning Brännoffer.
E n bok o m mänsko blir jag tagen a v den fräschör och som hon själv h a r utnämnt till hov- öden.
Teresia (Lindblads Eurén har förlag.)
under titeln vitalitet s o m strålar från denna psy- predikant och vigt till biskop.
Det Brännoffer samlat ' e n del bilder ur kologiskt spännande historia om en är alls inte avgjort att dessa ideligen mänskovimlet och ur d e ensammas kontraktsprosts äventyr på jakt ef- Ijudande titlar syftar till en komisk värld.
De äro tecknade med mjuk ter kärlekssällhet, gentlemanskultur verkan; s n a r a r e ä r det respekten f ö r hand och ett varmt hjärtas förståel- och en religion.
Med sina ansenliga dem som alstrar författarens påtag- s e av den vemodsfulla tragik, s o m och utan miskund framhävda de.
liga uppskattning av pikanteriet i bli de flestas behållning av livet var fekter besitter Daniel Malmbrink deras hopkoppling med scener och d e ä n leva.
säg, farmor, är del den för en romangestalt väsentliga- omständigheter som faller utanför inte ändå ett spel alltsammans?, ste charmen: och ound- det heliga ämbetets decorum.
» Jo, m i n gosse, ett spel, envar k a n komlig verklighet.
Han lever, och Men för vördnad, patos och kän- det finns ingenting a t t göra å t den slosamhet är Lydia Wahlström föga inte v i n n a, men alla måste göra sin insatsl Den kommer ingen ifrån » saken.
Genom denna kardinaldygd lagd, och varken Daniel eller den irrationell avtvingar h a n d e n aldrig så chocke- rade läsaren e n motvillig och f ö r - agad sympati, som går till mötes det hemliga välbehag varmed förfat- språk på ryktbarhet, n " Hr Wieth-Kudsen för det har lyckats bli ryktbar på grund av sin obetydlighet.
, Wieth-Knudsens bok har av misstag in- varos nedrade värde a v känna det erotiska sig hindrade livets lockelser och för- kommit denne författare i serien hör » I tidens inte hemma stora frågor »: i denna och över huvud av de anspråk, som kvin- talarstol. » nan, tillvarons livsbejakande princip, stäl- Båda dessa böcker ha utkommit hos ler; i alla kulturer har celibatet sin grund Almquist &amp; Wiksell.
Har man här att spåra i denna andens motsättning till det sinn- ett patos hos den litteräre rådgivaren?
-- Fridtjof Nansen.
En ny kameliadam.
En ny kameliadam har den avlidne Da- Fridtjof Nansen.
Hans färder vid Graham Phillips skapat i Susan Lenox, över Grönland och Polarhavet.
I. en i författarens hemland mycket läst och H a n s arbete i vetenskapens o c h berömd bok.
Hans kvinnogestalt har också vissa nya barmhärtighetens tjänst.
II.
Av och originella drag.
I uppskattningen av Ann Margret Holmgren.
(Svenska hur de kroppsliga erfarenheterna verka på en kvinnas själsliv har han brutit mot luterska statskyrka a v vars hierar- - de orden kunde stå som motto Biblioteket.
Fri läsning.)
den vanliga romantraditionen och presen- för det hela.
ki h a n är e n i sin teologiska och Fritjof Nansens liv ä r det stora terat ett försök till ny psykologi Utmärkt De båda skimlarna, en berättelse officiella hållning typiskt modern från förra århundradets början är äventyret.
Allt i f r å n h a n s djärva är skildringen av det för flickans hela liv avgörande uppträde där hon utfrågas om medlem tas av henne på mycket blodigt allvar.
Det ä r heller inte en krigshistoria, som dock f å r ett företag som pojke, h a n s f ä r d på hon haft förbindelse med en beundrare fälles som skyldig just på grund av skäl a t t lägga tunga krav p å denna godartat slut m e d färg och stämning skidor över Grönland i r r f ä r d e r n a och sin stora oskuld och okunnighet om långa efterskrift till d e n verkliga a v Marsklandets frodiga grönska bland Nordpolens isar, äventyrslyn- innebörden i de frågor som stäl- dikten o m Daniel Malmbrink; det och lantliv.
net, forskningshågen f r a m till den las till henne.
Till straff för en konstnärligt värdefullaste den bju- Vår egen tid ger en situationsbild stora internationella missionen a t t handling hon icke begått, påtvingas bon giftermål med en man av lägre klass, den der är en briljant och mördande - berättelsen heter O v ä l k o m m e n - prästkonventsdebatt, som i drama- från en möteslokal, där föredrags- hjälpa och återförena E u r o p a s Spill- hon aldrig sett förr.
De erfarenheter av sexuella livet denne många ger henne tiskt sammandrag belyser svenska hållarinnan blir avbruten i sina ly. ror efter kriget, ä r h a n s liv så bräd- det bestämma sedan hennes tillvaro.
Med så kleresiets nutidsläge.
riska ord om moderskapets välsig- d a t av rörelse, verksamhet, under- fasansfulla upplevelser går hon med största nelse av e n stackars utsliten, för- bara öden, som endast k o m m e r ro ut i en prostituerads tillvaro nät hon Biskopen.
Roman av Lydia Wahlström.
inte kan försörja sig på sitt arbete.
In.
k o m m e n arbetarhustru, som slungar mycket få människor till del.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
genting som kan hända henne är henne En de fallna Ann Margret Holmgren h a r l y r - mer vidkommande.
hon!
protest, hon hur sa många kvinnor kats särskilt väl med denna skild- kvinnornas onkel Toms stuga ä r boker s o m dagligdags ber Gud på sinn b a - väl knappast.
men den har sitt intresse ra knän slippa i f r å n den välsignel- ring, den ä r saklig och fulld n~ falk- Första delen har utkommit i svensk över sen - ».
Den vidare skildringen av ta och dock levande och personligt sättning på Hökerbergs förlag.
hustrumartyren bland barnöverflö- Varm, som den måste bli av en som det i det utfattiga hemmet - hon känner och förstår Norge och det tar till slut d e n yngstes och sitt eget TIDENS FÖRLAG: liv - h ö r till det som inte kan glöm- norska folket.
Ragnar Jändel.
Den trånga porten.
För ungdomen blir dessa s m å G. Hedenvind Ericsson.
Orions bälte mas.
- fram sin Vet » Välsignelse, Insänd litteratur.
B r ä n n o f f e r s.
författarinna h a r städse visat ' sig ha både praktisk klokhet och ö m medkänsla nog för att först8 och reagera mot det myck- na offerväsen som ä n n u ingår i det mänskliga samfundet.
E.
H. Maria Sandel.
BIRKAGÅRDENS F; p " &gt;aR~:i folkhavet.
böcker en fängslande läsning.
M i n Natanael Beskow Evigheten och ögon k ä n n e r nutiden bra litet o m man in- te vågade tro, att sagan o m Nan- &amp; WIKSELL: Lilian Kjellberg Ulla i Ivy House.
sens stora livsäventyr k o m m e r att WAHLSTRÖM &amp; WIDSTRAND: sättas högre ä n alla sago- och in Lotten Dahlgren.
Björnetorg i helgl och söcken.
dianböcker.
E.
H, NUTIDENS FÖRLAG.
Lars Saxon.
Egyptiska noveller, ALMQVIST
“ Tante Ulrikke “.
B A R O M E T E R N.
Martyren och kvinno= sakspionjären.
A v DOUGLAS GOLDRING.
Översättning för Tidevarvet Det har strötts så mycket rosor över krigets hjältar i alla tider att det är inte Varje dag stod herr Thomson för tidigt att man börjar binda kransar med hatten på huvudet och para.
även åt fredens hjältar och hjältinnor.
plyn under armen framför sin ba- Den 10 december inföll 100-årsdagen rometer.
Så knackade han två slag av den norska kvinnosakspionjären med sitt pekfinger och iakttog med A a s t a H a n s i e e n s födelse.
Den spänd uppmärksamhet den långa firades av en mängd kvinnoföreningar i visarens darrande rörelse.
Hans Kristiania som blomstersmyckade hennes lavskedsord till sin hustru stodo i grav.
Linge var den r~ittfirdighetsälskan.
, direkt sanimanhang med barome- de kvinnan bokstavligen en martyr för term stigande eller fallande.
kvinnoFnken, förkättrad och fariiånad, - " Det blir visst.
ram i dag, alla gatpojkars förnöjelse på grund av min viin, glöm inte din paraplv " sitt %endomliga, ninnliuftiga utseende, - eller " I dag blir det vackei.t, ett Btlöjesohjekt för alla niiin och en In.
Mary, - se iintiigen till att Ciaii- la för flertalet kvinnor.
Det berättas ären d e fRr frisk luft " .- fran den tiden alt hon aldrig gick iii utan Claude Thomson väste upp med att vara försedd med en ridpiska till sitt denna ritiial i sitt medvetande.
In- försvar om pojkar och nisviss män of &amp; tet som han8 fader gjorde föreföll dade henne.
honom mer viirdigt en stor och En kvinna som vågade lyfta sitt huvud fnllviisen man än denna lilla mor- och i starka ond offentligen fordra sam- " w " i ' 1 ' ' ' i1 gonepisod och den ' blev för hans medan hon m a rätt för sin egen existens som mnnnen barnsliga föreställning en oiipplös- för sin.
hetraktndca som ett inoiist.
åter till sitt lig del av hemlivet.
Siir lian dröm- rum som gärna kunde domas varg i, .e- " " allti ' ifi ljusare nn när hon Kimnnde de om sig Sj&amp;Iv som stni, ROm flill- lim.
Ansla Hansleeii sigcr själv att vart det.
' on välkomnades av frigjorda h i n - vilxen och gift man, med ett eget hon vände sig niöltes hon av ett " spjut ".
nor Och kiinde dm m d n n utan att kvävn?
hem ocli egna barn föres,,äivade Och Olaug Löken heskrilw i sill tal pi \ ', Norgen Iinvudstnd, vi1ket ffirnt hadc va- det honom alltid att det m&amp;ste vn- Aastas 7O-Qrsdng hor förtalets slemmi- svgrt.
fa e r ~ barometer i hallen.
Drn var På 70-årsdagen, 1894, hon till Ra höjx vtixte som sjöormen omkring ika oundgänglig som buffén och henne.
Sårad och utpinad.
men inga- och med med en stor fest.
Bland fele- m; itsalsl) or (let, jiingf1.11n i m&amp;sa lnndn tillintetgjord, he \ löt Ansta d &amp; ntt grammrii " nr även ett f r i n Henrik Ibsen soni ultryckte sin djups reipekt för Iien- och r i t t förkläde, vardaasriiinmrt, rxpatriern, och hegav sig till Amerika, Inr krinnomas frigörelse iar längre korn.
nes tappra, oförtrutna livsnrbete.
Gamle visiterna Och foxterrierii.
i Gölehorg telegraferade: Efter tre Ar i Cambridgr blev i,ien an i Norge.
Men innan I,On reste sven &amp;, Jlund lyckönskas, .. Claude ansttilld hos sin far, som: av hon llt Bn liten märkelig skrift knl- " Prsktiga I,anbryterskan förlitliga, varför hade då alla människor dem.
.
.
Snart återtog livet för Claude sin gilla gång.
Varje morgon in- nan han gick hemifrån för att ta- g a tåget till Liverpool, knackade han i förbigående på sin barome- ter och kände sig som en m a n.
För Dolly däremot började en annan tillvaro.
För föi %ta gången i sitt liv blev Iion lämnad ensam, långa stunder, ibland hela dagen Iion hade övervnldigandc mycke; tid for sig själv.
I enfornigiieten började hon tiinka.
Hon sAg fram- At.
Tio &amp; i, tjugo BY.
Vid femtio blir man tung och dum, då kan man lika gärna dö.
Skulle till dess allt förflyta som nu8 Skulle Claude fortfara att knac- ka ~6 sin barometer varje morgon onder ett halvt Arhundrade fram-; it8 Hon kände nii Claiidm föräld- rar niistan lika viil som sina egnn.
Intet hade n; lgonsin .-hänt * 3 liriT ocli frii T~~~~~~~ - iitom c ~ ~ ~ ~ ~ ~ &amp; Il intri hade nåwnsin hgnt H~~~ odi frii Hazleton - iitom hon själv.
&amp; Ii nri skul] r hon ocli claude hörja den gamla historien om i- gen.
Barometern knarkad och a \, - Synad aenpratioii efter generation.
Det var SW man kunde bli tokig a v var advokat i Liverpool.
Då han att tänka på det.
lad ” Kvinden skabt i Guds billede ”.
Hon Hela pressen sänkte sina fanor för den fyllde 26 A r började hans mor oroa Clande blev för varje dag allt Man tänkte inle l,ar för reslen ofla hctraktat krinnosaken rikt begåvade garnla.
i forh811ande till bibeln.
ocli .i det hela langre Sa mycket Pi Iiennes hFynncrlina sig över honom.
Det vore P A tiden mer precis och piinktlir: i siila va- Korrekt och punktlig.
Aven skri,+t en mgckenhet i allmänmänskliRa iiiniisaktiga yttre, inte Iieller pa det ofla att han fick sia ett eget hrm.
Han no ' borde träffa unga flickor av sin i ömhetsbevis, Dolly visste på frågar, Under årens lopp förändrades ti- trotsiga och hätska i hennes utfall emot ~ t var ornttfärdigl, iit; in man tog egen klass.
Bjiidninaskort började pricken när Iial1 Skiille kyssa hen- &lt;lerna äveii hemmn i drt finmla Norge, n ~ som dugga över Claude. " "
Hazleton ne ' Han glömde sig aldrig - Kvinnor hade blivit studenter, kvinnor henne sådan hon var, den glödande för- hade mottagning den och den da- heller aldrig gav han vika för nå- talade i församlingen, och litet var bör- kämpen för kvinnors människorätt.
N.ir hon SA kunde, Iladc I,On inRentiny: " en.
Och gav siip6 med dans i Rot omrdel; mt och spontant i jade tänka att kanske hade Aasta Han- kännloväg.
J a a är som en baro- emot att Iienndra även m i n, drskilt mo.
n ' ista vecka * DOUY Hazleton hörde samman metei " - tänkte hon - en liten diga l i i ~ l i.
IRgi,,,, id Fridtjof Nnnsens Qtrrkomst från sin herönida polarfnrd, meil Ciau (les tidigaste minnen.
(Ie1 av lians &lt;IagliKa Vanor ' '.
Och skriver hon ” Fridtjof Nansen, videnskaps- Dolly kom också mycket väl ihåg allt blir detsamma kanske ett manden, opdageren, helten, har vist os honom.
Fru Hazleton hade möjli- något större hem kanske ett manden utviklet till menneskelighed, til gen uppfriskat hennes minne här- barn.
Blir det en gosse så blir det ren.
dyp, varm menneskelighed ”.
Vad vidlag om det behövts.
Deras sam- en ny Claude.
Och han blir stor som särskilt intog henne var också att de manträffande vid alla slags till- och gifter sig.
Och får en ny ba- första telegram som Nansen avsände från ställningar tycktes falla sig helt det rometer i sin hall.
Och s * vidare i oändliga ”.
Vardö vid återkomsten till fosterlandet naturligt.
Men för varje utomstå- Stämningen blev alltmera tung, voro till hans hustru och till kamraten ende tycktes det förefinnas en viii Johansens mor, Först därefter avgick te utarbetad plan i det sociala maski- det var ofta gräl vid frukosten legrammen t i l l regeringen och konungen neriet.
Allt gick som det borde.
om bagateller.
Dolly var överner- m fl ” Det er utrolig hvad spirekraft Claude distingerad, väl klädd, i vös och Claude ansåg sig behöva hade sedan spela den kloke och faste mannens der Iigger i en heltedåd ”.
säger hon.
San- goda omständigheter ningen i dessa ord har Aastas eget hjälte- han rasat ut, som det heter, mött roll.
” Se så, min flicka lilla, ” sade med visat Och hon fick uppleva att på en barndomsvän vilken från ro- han ” vad är det här för dumhe- sin åIderdom se sina strävanden för röst- senknopp utvecklat sig till rosen i ter, jag har inte tid nu, måste hin- rätt för kvinnor och mycket annat, &amp;,,.
blomning.
Naturligtvis skulle de na till kontoret.
När jag kommer känna sig dragna till varandra.
hem i kväll kunna vi ju tala vida- ta med framgång.
Gunnar Heiberg har i sitt berömda dra- De dansade, spelade golf och ten- re om saken ”.
Han satte lugnt på ma ” Tante Ulrikke ” på ett vackert sätt De konverserade om allvarli- sig hatt och rock, tog käpp och förevigat Aasta Hansteen, Johanne Dyb- ga ämnen Dolly såg på honom med portfölj, medan Dolly stirrade på wad som färglade bilden ytter- sina ljuva bleka ögon och sade a t t honom genom tårar framprässade ligare genom att anlägga Aastas mask.
livet föreföll henne s å allvar- a v stolthet.
— Du gör mig utom mig med Särskilt minns jag det karaktäristiska l i g t hemskt allvarligt.
De talade din hård- och egendomliga sätt Aasta hade att kas- om socialism, om folkupplysning din kyla och — din bröt hon ut — ” och så går ta tillbaka huvudet och halvt blunda nar och en gång häntydde Dolly helt het " hon i sitt inre hämtade och framslunga- öppet på " kulturens offerväsende ”, du där och knackar på din fåniga de en märkelig tanke.
på allt det fula, förfärliga som barometer och - rusar till tåget.
Alla lidanden bar hon stoiskt, När hon fanns ute i världen, som fanns, sa- Aldrig annat ”!
Claude blev blod- vid ett par och 80 års ålder fick sitt!
.
, des det, också i deras egen stad.
Då röd.
Hans fina, fullkomliga Dolly amputerat och uppvaknade efter narko- insåg Claude att hans ljuva Dolly använde sådan ton och sådant sen, sade hon till Iäkaren som stod bred inte var någon vanlig flicka.
Hon språk.
- ” Du glömmer dig ” - sade vid henne, orolig för utgången.
” Jag tror var en personlighet med intelli- de er blek om nebbet, doktor ”!
När han gens och uppfattning, inte endast han kallt och ände ryggen till svarade henne med några medlidsamma en skönhet.
Hon var honom vär- hennes lågande ögonkast.
så slår jag Då vågade han de - ” Om du rör den, ” Tal ikke dig - nästan.
ord slog hon ifrån sig och sade: om dette hvad er det mot Kristi lidel- avgörande orden: - ” Älskling ” - den i bitar ” - skrek Dolly utom sade han - jag vet a t t jag är dig sig.
ser ".
Med ett lugn för vilket han be- tusen bitar på golvet.
Äntligen En storslagen, helgjuten och genomär- fullkomligt ovärdig ” - resten efter undrade sig själv låtsade han inte lättad lade hon från sig hamma- lig personlighet var Aasta Hanstee.
Den som följde gick fullkomligt som kommit i beröring med henne minns beräkning.
Efter lämpliga undan- höra hennes hotelse, utan gick ren, ställde sig att vänta på Clau- fram till barometern, slog två små de, som kunde väntas vilket ögon- henne som en imponerande uppenbarelse.
flykter av eftertanke eller beräk- och ställde visaren.
Sedan blick som hälst.
Hon ville komma nn M a r g r e t H o l m g r e n. ning - från Dollys sida, togs näs- slag utan ett ord vidare öppnade han in på scenen i rätta ögonblicket.
t a steg - förlovningen.
— ” Tänk så bra allt gått ” - sa- ytterdörren och stängde den sakta Claude trädde in, men tvärstan- d e vid tebordet fru Hazleton till efter sig, nästan saktare än van- nade inför förödelsen.
Med vid- fru Thomson.
ligt.
öppna ögon stirrade han på sin Dolly stod länge sedan han gått förstörda barometer.
Bland lysningspresenternas skörd av nipper, silver och kristaller tro- stilla som en bildstod.
Något hade - " Men vad vad betyder det- nade en magnifik harometer i sni- hänt — något hade verkligen hänt!
ta " - sade lian slutligen med osä- dat ekfodral — svärfaderns pre- Utan att se åt den avskyvärda ker röst - vad betyder detta. "
sent till sin dotters make.
tingesten på väggen rusade hon Hon kunde se att lian uppbjöd all Då Dolly och Claude återkommo upp i sitt rum, kastade sin på sän- sin kraft för att vara stark och lugn f r å n sin två veckors tripp till Pa- gen och brast i gråt.
Av tårarna och hon spände varje nerv för att ris funno de den vackra barome- fick hon huvudvärk, värken kräv- möta vad som komma skulle.
Men tern alldeles som det skulle vara de asperin, asperin gav vila.
intet kom.
Plötsligt var det som p å sin plats i hallen bredvid rock- På eftermiddagen då teet var något brustit inom Claude - en hängaren och paraplystället.
drucket tog Dolly en långprome- blick a v djupaste smärta kom i Claude såg det genast.
Det glad- nad.
Hon gick fort i flygande fart hans ögon.
Han var sårad, de honom.
Han gav genast två färgen steg på hennes kinder djupt, verkligt ledsen.
Han glöm- små hårda knackningar åt glaset, stort beslut blev fattat.
Vid de allt vad han hela dagen berett lyssnade s o m han sett sin far göra komsten fann hon köket tomt, sia på att säga.
Han var så ledsen och anmärkte att den ” gick upp ”.
jungfrun hade sin frikväll.
Dolly att lian så när brustit ut i gråt.
— " Barometrar är det värsta letade och letade och fann en ham- Men i hans armar snyftade Dol- som finns ” sade Dolly - ” de lu- mare i vänst ra köksbordslådan ly för två.
Hon grät av glädje.
.
I hallen gick hon direkt p å sin Det inde varit en härlig dag.
Som ra en alltid ".
Den anmärkningen förvånade fiende.
Ögonblicket var inne.
en n y tid.
Claude.
Om harometrar voro otill- Krasch!!!
Där låg barometern i Något hade verkligen h ä n t. '
" ' 1 firades ~ sina men — — — — nis.
sårad — — — — * — Ett hem- — —.
N A D Å R E T. tecknande nde drag, nämligen pensione- F a d e r s a n s va r.
Så voro de fem åren tilländalupna, och en vacker dag uppenbarade sig på barn- Henrys lilla P r e nu m e r e r a Si- Bilder ur en fattigvår- fader, moder och lilla syster på ringen av de ogifta döttrarna, då de hylla, som blivit återförd till fadershuset nått 55 år, är borttaget ur det nya dares minnen.
efter den glädjande tilldragelsen.
Föräld- reglementsförslaget.
Den institutio- nen talar ett språk från gångna ti- Det är svårt att säga vilket som är rarnas önskan att ta Henry med sig hem får deras änkor sedan igen.
Änke- och pupillkassans fullmäkti- der, då den ogifta dottern, som stan- mest upprörandc a t t möta under arbetet motsatte sig föreståndarinnan energiskt för barnaskydd manlig sentimentalitet det måste hemmets styrelse bestämma.
ge utgå från att nådåret är en för- äro - Det angår väl inte styrelsen, förkla- åIdrad form för pensionering, som nat i hemmet hos föräldrarna, utan eller manlig s. k. sakkunskap.
Ibland en sådan pension på äldre dagar i de förenade och då allravärst.
Låt mig rade mannen, en far har väl mest att be- icke kan bibehållas, även om den i många fall skulle varit prisgiven å t anföra ett exempel - ett ar de många.
stämma över sina barn.
vissa fall skulle vara förmånlig.
Vad rena nöden.
Numera anses inte en En man hade blivit dömd till 5 års Farväl min son, gud hålle sin hand som nu är det viktigaste är att ha ogift prästdotter vara mer oförmö- straffarbete för sedlighetsbrott med en 6- över dig tills vi åter förenas, sade fadern Insänd litteratur.
Alb.
Schweitzer, den välkände profes- ett förslag till avlösen av detta privi- gen att försörja sig än andra ogifta årig dotter.
Modern var fabriksarbeterska i den salvelsefulla ton han lagt sig till hade en 2-årig gosse och väntade ett barn med i fängelset.
- Han hade nämligen sorn, läkaren, missionären och musikern legium, för den händelsen att ' sa- kvinnor.
Hon får ge Sig Ut och prö- om några månader.
Hemmet gav intryck blivit » troende » under sin strafftid, an- från Strassburg, numera verksam i Väst- ken skulle bli aktuell redan vid va tillvaron, hon som andra.
Går av fattigdom och oordning som ju var att förtrodde hustrun föreståndarinnan.
Ilen- afrika, har utgivit en intressant granskning denna riksdag.
hon hemma och ägnar sig åt hem.
vänta.
Gossen - två år - hade beretts ry var tydligen stolt över att äga en » farsa » av den västerländska kulturen och världs- Fullmäktige ha därför utarbetat met och föräldrarnas vård i stället plats på ett barnhem.
Vid Iäkarbesiktnin- och besviken över att ej få följa de sina skådningen under titel Kulturens degenera- gen befanns ryggen vara en enda sårskor- till det egna hemmet.
tion och regeneration, vars första del: ett förslag, som går ut på att nådårs- Det blev en hård strid.
En av dessa Kulturfilosofi utkommit i svensk översätt- inkomsterna skulle gå till änke- och för att skaffa sig ett yrke som ger pa, likaså fotsiilorna och doktorn konsta- bröd, så är risken hennes egen.
Hit- terade exem, så att barnet remitterades förtvivlade, där man står absolut ensam ning av pastor Oscar Krook.
Kr.
2: -.
pupillkassan i stället för till änkor- tills h a 17 procent av kassans medel till barnsjukhuset, där det emottogs.
mot myndigheter, kyrkliga och världsliga, na, så Iänge, till dess kassan ökats Efter några dagar kom telefonbud däri- mot fördomar, mot tusenåriga traditioner Magda Bergquist utger till julen en ny årligen utgått till gamla prästdött- så att den kan till änkorna utbetala Kassan skulle alltså för fram- från att det icke var exem gossen haft, och föreställningar.
Det var som om den- samling legender och sägner med titel Sju det var orenlighet- » hade nog inte vant na moraliskt degenerade mannen åter- sagor, illustrerad av Aina Masolle.
Hft.
pensioner, vilka ersätta dem för del rar.
tiden, komma att göra en avsevärd tvättad sen han föddes., trodde sköter- kommit från en ärofull bragd - han kr.
2: 75, inb.
kr.
3: 75. borttagna nådåret.
Kassan har skulle hedras och äras och vägen framför skan.
en gång tillkommit på så sätt, att inbesparing på dem.
Henry - så hette pojken - kom till honom göras slät och jämn.
Så yttrade SROGLUNDS FÖRLAG: Det hände en dag att en kon- barnhemmet, växte och frodades och blev sig kyrkan, fattigvården, skolan, juristen Katherine Mansfield.
Dockskåpet och ett extra nådårs inkomster från var- j e tjänst anslagits å t kassan.
Detta fraktsprost sammankallade sina prä- a l l a s gunstling började skolan, där han jag rådfrågade och då jag slutligen bad en andra berättelser.
Översättning av Mär- vill säga s &amp; mycket som att änkor- ster för att välja fullmäktige till kas- skötte sig utmärkt.
Den misshandlade journalist om hjälp nekade han införa Märta Lindqvist.
na skulle gå miste o m nådåret men sans överläggningar just om det nya flickan hade fattigvården tagit hand om min Protest under skäl att ' gossen kunde En ny bok av Sadhu Sundar Sing, Sö- Samti- och den lilla minsta hade kommit till bli För ett medel till eventuella faderns räddning ».
en fars räddning skulle kandet efter verkligheten.
Översatt från i stället få högre pensioner än de nu- reglementets uppsättande.
varande.
Dessa äro mycket varie- digt ställde han till en liten middag spädbarnshem och därifrån till ett ' n- ett väl utrustat barns framtid riskeras.
- förf:s manuskript av Elin Silén.
Kr.
2: 25.
Två barns förresten, o,,, jag räknar lilla Ärkebiskop Söderbloms Från Upsala till rande.
Men exempelvis kan näm- och bjöd fruarna med.
Efteråt till- Rack Island har utkommit i ny upplaga, Sibylla med.
nas att en änka med 2 minderåriga frågades han om den ställning präst- Nu är det val troligt att antingen Vanmakten i det sociala kvinnoarbetet 8:de tus., till oförändrat pris.
Sv.
Kyrkans barn nu får omkring 1,500 kr.
per fruarna intagit till frågan: nådår el- ler icke.
Eftersom valet av fullmäk- fruarna höras eller icke, så kommer har kanske aldrig känts så bitter, som då Diakonistyrelses Bokförlag.
år, om mannens inbetalning varit tige skulle ske just på denna sak, tog nådåret med sina fördelar och nack- platsen stod tom efter Henry.
Det skulle Professor Ad.
von Harnacks Augustinus, 160 kr.
årligen.
den frågande för givet, att den dis- delar att- försvinna.
E n enhällig inte ha känts hälften så svårt att jorda verk reflexioner och maximer, samlade med ur hans och översatta samt försedda för- Enligt fullmäktiges förslag skulle grästorva.
eller, &amp;.
ord och inledning.
Övers.
till svenska av alla präster, som ingått i kassan och kuterats även med dem den mest opinion for detsamma skulle icke Men prosten svarade, att kunna åstadkommas och icke tjä- got mer, då Henry en dag kom springande Elof Åkesson.
Sv.
Kyrkans Diakonistyrel- utnämnts till tjänst under de gamla rörde.
kastade sig ses Bokförlag.
Hft.
kr.
4:75. förutsättningarna, ha rätt att välja han hade ingen aning om vad fruar- na något till.
Men antagligen äro till barnhemmet och gråtande » Mor, mor, na tyckte, han hade icke frågat dem.
meningarna delade bland präst- om föreståndarinnans hals.
huruvida de för änkorna vilja behål- Man måste säga antagli- snyftade hann.
Iåt mig vara här alltid - ALMQVIST &amp; WIKSELL: In nådåret eller icke.
Nådåret skul- De voro alltså inte med under gen, fruarna.
ty man vet ingenting om det.
polisen har tagit farsan, och morsan är Octave Feuillet: En fattig ung mans le däremot slopas för alla präster överläggningen, som föregick valet?
med Sibylla på sjukhuset.
Detta var den öden.
Roman.
Oversättning från fran- Nej, naturligtvis inte.
Men De ha icke blivit hörda.
Och de hedrade och ärade gudsmannen, vars skan av Ernst Högman.
Guy de Maupas- som komma in efter 1926, då det » upprättelse av familjehemmet.
skulle sant: Pli Medelhavet (Sur l ’ eau).
Over- nya reglementet skulle träda i kraft, varför tog ni inte upp saken under h a icke yttrat sig oombedda, så vitt stödjas av kyrka.
stat och kommun och sättning av Cecilia a f Klercker.
Lewen- om riksdag och kyrkomöte lagfäster middagen?
- Det kom jag inte alls oss är bekant.
haupt.
Camille Lemonnier: En man Ro- som är viktigt för ofant- enskilda.
Men vad det i vad gäller avlösen för nådåret.
att tänka på.
Gossen fick stanna, naturligtvis.
» Men man.
Översatt från franskan av Erik Nor- ligt många svenska hem, det är hu- han var inte densamma », sade mor ve- ling.
Samtliga från Almqvist &amp; Wiksells förlag, Uppsala och Stockholm.
rudan den avlösen blir, som kan fås modigt, vilket dock tiden rättade.
ut för nådåret.
Hustrun i ett präst- Denna gång blev faderns straff tio år, hem bär sin del av uppgiften på ett så det blev j u lättare att ordna för gossens annat sätt än andra ambetsmäns framtid utan att frukta någon inblandning.
Dessa hem äro, åtminstone- Henry imponerades inte längre av glan- hustrur.
sen kring fadersnamnet.
Barnhemmet Vid annonsering anlita i fråga om stickmaskiner liksom i allt an.
på landet, svårare att lösa UPP skaffade honom sysselsättning å annan ne nat.
Aldrig skulle det falla en fackman i och omplantera än andra hem.
Det ort och har all glädje och heder av ho- textilbranschen in a t t köpa en ofullkomlig.
är rimligt att det ordnas så för en nom om också något billigare stickmaskin.
Han prästs efterlevande, att de kunna Då han för kort tid sedan firade sitt DAGLIG MORGONTIDNING.
köper den bästa, hållbaraste och mest eko- nomiska.
som står att få.
hålla samman ett hem.
Det är rim- bröllopp, på barnhemmet hos » mor », kände När Ni bestämt Eder för köp av en ligt att hustrun, vars insats är nöd- sig hans föräldrar djupt sårade i sin stickmaskin - vilken är lika användbar MALMÖ.
föräldravärdighet, som ej respekterats ge- St. Nygatan 60. och behövlig som en symaskin - gör då Tel. 3024. vändig, o m prästgården skall bli det nom en inbjudan.
som fackmannen - köp en Perssons Stick- maskin.
centrum i församlingen den bör va- Om flickornas öden vet jag ingenting, Perssons Stickmuskiner utmärka sig för ra, och som icke gärna kan få tid det finns en så stor skara av den sortens Östenbergs Tel. 108 Hässleholm.
Tel. 108. enkelhet, stor prestationsförmåga och Utför reelt arbete till ytterst moderata till någon yrkesutövning bredvid, flickebarn, alltför försummade.
snabb omställning, men först och sist priser.
lämna de ett utmärkt vackert arbete, skyddas från misär som änka.
Ingen regering vore bättre lämpad Plisséring m och gaufrering PI kjolar ä kr.
6 pr st. - än den nuvarande ur rent taktiska Fabrik: Postadress: Stockholm Fack 1.
517, Kontor Drottninggatan &amp; Utställning: B. synpunkter att föra igenom i riks- Modemagasin Fabriksgränd 3. dagen ett förslag som det fullmäkti- Kungsgatan 53, Tel. i08 51 föres omsorgsfullt.
Gör oss ett besök.
Begär vår priskurant.
STOCKHOLM Ellen Lindhs Plisséatelier ge gå in för.
Vill Olsson göra detta?
L A N D S K R O N A. Tel. 1129.
O B S.!
S o r ga r t i kl a r Filial: Hälsingborg.
Möllegränden 17.
(Forts. fr. sid. 1).
sten och dess förmåner.
Detta år - TIDE VAR VET 1 9 2 5.
- ett och hans stoft under en - - - Lita på fackmännens omdöme Gefle Posten.
Bokbinderiet CENTRUM Bokbinderi o l g a A.
B.
PER PERSSONS VÄF- OCH STICKMASKIN 21 I E l d a h l Knappslagning hålsöm à 35 öre pr meter.
- - - - - - Min farbror.
nämna just det numret, men när han själ - en levande, kämpande mänsk- tryck att allt vad jag nu sagt er ä r fria nu själv förde det på tal, svarade hon: lig själ, fängslad vid en missbildad fantasier.
- Och när hände det?
J a, jag fann det avskyvärt.
kropp som den är tvingad att tjäna?
Hon svarade inte och de fortsatte I morse.
Han var full, och jag Men det hade publiken mest ro- Ni som är så ömhjärtad, ni som hyser att gå.
Nar de passerade portalen till jag ligt at.
medlidande med den arma kroppen som Uffizierna gick han över gatan och Och du kom i vägen för honom - Ja, det är just det värsta.
är utstyrd i narrkåpa och bjällror, har stannade framför ett litet mörkt bylte var det så?
Du skall inte g å i vägen R O M A N - Därför att det var okonstnärligt?
ni aldrig tänkt på den olyckliga själen,, som Iåg vid järnstaketet.
för vuxna människor, när de äro fulla.
n - Nej därför att det var grymt.
som icke ens har en trasa att skyla sin Hur är det fatt, liten?
' frågade min lille man.
Vad skall vi göra med Han smålog.
nakenhet med?
Tank på den, darran- han med en röst som var helt annor- d e n här lille kraken, signora?
E.
L. VOYNICH - Grymt?
Menar ni mot puckelryg- de av köld, halvkvävd av skam och lunda än hans vanliga.
Varför går du hit, lille vän, och Iåt mig se på Kom din elände, inför alla dessa människor, vil- inte hem?
gen?
skuldra.
Lagg armen om min hals.
Jag Puckelryggen erhöll i detsamma en - Han själv känner det nog inte så kas hån snärtar som en piska och vil- Byltet rörde på sig och mumlade nå- skall inte göra dig illa.
Så där ja.
spark, gjorde en kullerbytta och sjönk det är hans sätt att tjäna sitt uppe- kas skratt bränner som glödheta järn i got med klagande röst Han lyfte gossen på sina armar och gick ned som en liten hög av trasor.
En dia- hälle, men det är ohyggligt att se så- ett öppet sår.
Tänk hur hjälplös den fram och såg ett barn p å Gemma omkring sex bar honom bort till stenbarriären.
Se- log utspann sig mellan de båda clow- dant.
Det är att förnedra en männi- är inför dem alla, bergen vill icke falla år trasigt och smutsigt hopknipet på dan tog han upp en pennkniv skar upp nerna, och Getingen tycktes vakna upp ska.
över den, klipporna vill icke ge den trottoaren som ett lite; skrämt djur.
rockärmen och lutade barnets huvud ur en dröm.
- Han är antagligen inte mer för- skydd, och den har icke det minsta hål Getingen lade sin hand på det okam- mot sitt bröst, medan Gemma höll den Skall vi gå nu?
frågade han.
El- nedrad än han var från början.
De i jorden att dölja sig i.
Och tänk på made huvudet.
skadade armen.
ler vill ni stanna längre?
flesta ibland oss äro på ett eller annat I att själen är stum, den kan inte ropa - Vad är det?
frågade han och - Det var ett fult sår för en så liten Nej, jag vill helst gå.
sätt förnedrade.
ut sin smärta den måste tåla - tåla böjde sig ned.
Små gossar få inte vara en som du sade Getingen och band sin De lämnade tältet och togo vägen - Ja, men detta!
Ni tycker säkert tåla.
Å, jag pratar dumheter.
Varför ute så har sent Räck mig nu handen.
näsduk över såret.
Vad slog han dig nedåt floden.
att det är en löjlig fördom men för mig i all världen skrattar ni inte?
Ni har Var bor du någonstans?
med?
- Vad tyckte ni om föreställnin- är människans lekamen ett heligt ting.
ju inget sinne för humor?
Han fattade gossens arm för att hjäl- - Med en skyffel.
Jag bad honom gen?
frågade Getingen plötsligt.
Långsamt och under dödstystnad pa honom upp, men följden blev ett om en solds för att köpa polenta, och Jag vill inte se den ovärdigt behand- lad.
Inte var det roligt, och somligt g i c k hon vidare.
Det hade aldrig fallit genomträngande skrik.
då slog han mig.
föreföll mig enbart motbjudande.
Än människosjälen då?
henne in att sammanbinda hans sorgs- » Men vad är det?
frågade Getin- Getingen frös till.
Vilket då?
Han hade stannat och vilade med e n na sinnesstämning med gycklarna, och gen och knäböjde på trottoaren.
A, - Och sedan bar du strövat om- Alla grimaserna och konsterna.
hand mot stenbarriären, medan h a n när han nu uppenbarat något av sitt signora, se här!
kring utan att få någon middag?
Del var ju ingenting kvickt.
oanvänt betraktade henne.
inre för henne, kunde hon i sitt över- I stället för att svara, började barnet Barnets lilla jacka var genomdränkt Själen?
upprepade hon och stan- svämmande medlidande inte finna ett av blod.
Menar ni numret med puckelryg- snyfta.
Getingen lyfte honom ned från gen?
nade i sin tur.
att säga Han gick bredvid henne Berätta vad som hänt, fortsatte barriären.
Eftersom hon erinrade sig hans ytter- Han slog passionerat ut sina armar.
och blickade ut över vattnet.
Getingen vänligt Du har inte fallit liga känslighet för allt som rörde fy- Har ni aldrig tänkt på att d e n Jag hoppas ni förstår, sade han utan det är någon som slagit dig?
Jag (Forts. siska defekter, hade hon undvikit att eländige clownen är i besittning av en plötsligt med ett fientligt ansiktsut- tänkte just det.
Vem var det?
(31) G ET I N G E N - - - - - - - - - - - - - - ord -
