# ID: svediakorp-per3213
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,649
# sentences: 640
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 47 - 22 NOVEMBER Tidevarvet n:r 47.
Nr 47 Det finnes ingenting i världen, som synes så oåtkomligt, som den lilla grupp av vältränade, viljestarka, begåvade och väl- organiserade m i n.
som stå i spetsen för de sammanslutningar vilka äga och utnyttja världens naturrikedomar och driva de stora industri- och affärs företage^ it skulle regeringarna kunna räknas om de OCH KRIGETS DEMON.
A v M I A LECHE.
vi ha OSS förelagt », så vill man lättad enligt hennes mening fredsvänner- utbrista med Galilei: » Och ändå rör na ha rätt att göra - eller rättare inte i parlamenten hade sina driftråd.
hon sig !.
- sagt vad d e äro skyldiga att under- Och ändå finns det en punkt där även Det ä r uteslutet att jag skulle be- låta!
- när det gäller barnuppfost- de äro sårbara.
Den hänger samman med själva den väldiga omfattningen i deras möta Eva Fröbergs angrepp på Tide- ran.
verksamhet, som tvingar d e m att anförtro varvets fredspolitik - jag har så mycket mindre skäl därtill som jag on börjar sin artikel med ett an- dyrbara känna hemligheter sig solidariska åt med personer, dem vilka har en från Tidevarvet avvikande fall mot de kvinnotidningar, som Historien med det röda brevet som spe- mening i avrustningsfrågan l ~ opponerade ~, ~ sig mot den sista Bar- lade en sådan roll i den engelska val- det skulle roa mig veta om författa- n ns Dag-fetsen på Stadion, då en kampanjen och som, enligt vad som nu a- a småttingar inövats att leka ges till stor del avgjorde dess utgång är rinnan verkligen i nämnvärd grad inget typiskt exempel men må kar och moskoviter.
De sena- visserligen användas ändå.
Som vi minnas, förhöll lagt något eget studium av denna tidning till grund för sin överlägsna re beto som sig bör i gräset och fin- det sig så att engelska utrikesdepartemen- och bitande kritik.
Så illa har jag go leka lik under en del av föreställ- tet fått i sin hand ett dokument, som icke inte läst Tidevarvet att jag förestäl- ningen medan segrarna hade den var menat för dess ögon, en plan nämli- tacksamma uppgiften att över de fall- gen, som tredje internationalens ledning ler mig att tron på frånvaro av krigs- uppgjort för ändamålet a t t bol- fiendenas huvud sjunga » Vår sjevisera England och förbereda en röd fara skulle vara grundläggande för na ståndpunkten i försvarsfrågan Det Gud är oss en väldig borg ».
revolution.
Medan utrikesministeriet teg.
De kvinnor som opponerade sig som utrikesminister göra, med saken förefaller uppenbart att det bland dyr Hi hade i Moskva annat ä r den djupa misstron mot det militära systern som under världs- kriget nådde sin klimax av vanvett, som driver denna karegori av paci- fister att söka fredsgarantierna på annat håll, och som kommer dem att ansluta sig till e n rörelse, som visst inte ä r så löjligt fåtalig som man här i Sverge inbillar sig, utan som stöder sig på en kraftig opinion både från de breda folklagren och de högsta kulturpersonligheterna, framför allt i de anglosaxiska län- derna.
Jag vilI emellertid inte taga upp alla Eva Fröbergs stridsäpplen, utan endast uppehålla mig vid vad som.
* I serien Män skildrar Devinez Pa- cifisten i E.
D. Morels person.
kan bli stabil, så länge inte folkmeningen stadgat sig om d e n kurs, som bör följas, yttrade han.
Den sanningen får nog även den konservativa regeringen erfara, mot detta för smaken och den reli- de var för det den någon underhuggare som skvallra- mot regeringen fientliga pres- giösa känslan stötande spektakel sen.
Denna såg genast, vilken härlig hi.
kallades i Svenska Dagbladet för storia det skulle bliva, om allmänheten » svenska mamseller ».
Man tycker fick veta vad Sovjetryssland, som arbetar- sig ur den försmädliga benämningen regeringen erkänt och slutit fördrag med.
utläsa dels tidningens förbedde åt England.
Men innan doku- kunna mentet hann u t till offentligheten.
måste över dessa kvin- det gå genom en sättares händer, och han skadeglädje nors förmodade ogifta stånd varskodde utrikesdepartementet dels den förmildrande Då slängde regeringen själv ut doku- och omständighet som frånvaron av till mentet.
Sovjets Samtidigt representant skrev i den London.
en besk not manlig ledning anses innebära Men intet regeringen än gjorde för att för en å förståndets vägnar så svagt vira.
att den inte såg mellan fingrarna.
iitrustad varelse som en kvinna.
Ut- hjälpte.
De bolsjevikskrämda sökte skydd trycket förvånar inte alls, det tol- mot faran genom att rösta med de konser- kar på ett värdigt sätt tidningens vativa, och regeringen fick gå.
Det röda brevet var inte något brev alls, ridderliga hållning till kvinnorna.
det ar rapporter som utrikesdepartemen- (Forts. å sid.
6.)
I N V I D L I V E T S PORT.
Ett inlägg i en betydelsefull fråga.
A v A L F R E D PETRÉN.
Redaktionen av Tidevarvet har av mig önskat ett uttalande a s yrelsens i an- ledning av Medicin l t Redaktör Selander h a r e n annan y t t r a n d e i steriliseringsfrågan.
mening o m orsakerna till Mac Do- Medicinalstyrelsens åsikt, som nalds avgång ä n fru Anna Lenah jag förmodar att tidningens läsa- Dessa kastningar, som re redan tagit del av.
ä r a t t in- Elgström.
ä n föra en riktning, än en annan gen skiljaktighet råder i uppfatt- ningen om det berättigade i a t t till den politiska makten, belysas verkställa sterilisering när det s,.
bäst av MacDonalds egna ord i ett nödvändigt för en människas häl- tal han hållit efter valutgången.
in- sa och liv.
Däremot är, enligt Me- en regering dicinalstyrelsen rättsuppfattnin- gen mindre enhällig, då fråga blir om sterilisering t socialt syfte ler fö ör att bereda vissa sinnessju-,, - ka, sinnesslöa eller fallandesjuka bättre och friare levnadsbetingel- ser, d. v. s. en sterilisering av an- dra humanitära motiv än rent me- dicinska.
Medicinalstyrelsen ler att under vissa en sterilisering även på d e n n a grund kan h a v a fullt fog.
Medicinalstyrelsens yttrande ut- m y n n a r i e n hemställan att k. m:t Iisering på humanitära skäl av vissa sin- nesslöa, samt att avgiva sinnesjuka förslag och till lagbestämmel- fallandesjuka ser härom; 2) t i l l riksdagen avlåta proposition om statens institut för rasbiologi uppdrag åt att, d fort lämpligheten ske kan.
bearbeta I vårt land redan befintligt material beträf- fande sinnessjukas, sinnesslöas och fallan- desjukas ärftliga belastning i syfte a t t ut- rona, huruvida och i vad min det sjuk- liga anlagets överförande till avkomman bör genom sterilisering förhindras 3) av riksdagen äska ett förhöjt årligt anslag till statens institut för rasbiologi för att därigenom underlätta forskningsarbetet beträffande sinnessdjukdomarnas ärftlig- hetsförhållanden i allmänhet Den rashygieniska betydelsen av sterili- seringsåtgärden överskattad, de sociala och humanitära avgörande betydelsen av den föreslagna åt gärden i den allmänna diskussio- nen ofta blivit mycket överskat- ta ad l.
T y först och främst är det a t t märka, a t t de flesta sinnensslöa och sinnessjuka födas a v perso- ner, som själva ä r o friska (om de och ä r o bärare av ett sjukligt an- lag), men det ju icke kan sättas i fråga, att sådana, som ic- ke äro abnorma, steriliseras d ä r icke rent medicinsk grund för åt- gärden föreligger.
Vidare är a t t i h å g k o m m a att en stor del av de barn.
av vilkas den ene är a b n o r m bli psykiskt friska, om den a n d r e a v föräldrarna tillhör ~ I I släkt utan ärftlig belastning - för a t t nu icke tala om a t t ur läkt k a n en ärftligt visserli- framgå en indivi men som gen själv blir sådan art, dock skapar v att det varit e n förlust för mänsk- ligheten, om hans tillblivelse för- hindrats.
Jag behöver ju härvid endast nämna namnet Gustaf Som bekant voro båda Fröding ha.
fö .. dock Redaktionen har bett mig sär- skilt uttala m i g om, huruvida » den allmänna rättsuppfattnin- gen anses hava godkänt kravet på national- nskvärda, och fallan- att s i n n e s e genom desjuka i barnalstring fortplanta s i n a min- dervärdiga egenskaper ».
Till en ha sj ns öräldrar periodiskt sinnes- början kan jag icke underlåta att sjuka (Forts. å sid.
2.)
f r a m h å l l a a t t den rashygieniska ' H u s m o d e r n s a r b e t e består till icke ringa del i utväljandet av de bästa in- köpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I vira 95 butiker gäller principen: hö ta kvalité till lägsta pris.
likväl före, omständigheter hål- tets spioner hos bolsjevikerna i London och Moskva gjort efter muntlig föredrag- ning av planen Spaltutrymmet ger icke plats för att tala något om detta spionväsende.
för utan vil- ket livet i varje utrikesdepartement väl skulle sakna sin krydda.
Spionagesyste- met inskränker sig inte till utrikespolitiken.
det hör till spelet även inom storindu- strier och affärsföretag.
En kvinnlig ste- notypist.
som tar diktamen av chefen kan ha anledning att misstänka.
när hon blir uppvaktad av en man, att han fyller en instruktion genom att söka henne till sin älskarinna.
En instruk- öra tion, som nog inte pålägger honom en alltför stor tunga emedan cheferna oftast ha god smak.
Stenotypisten är om uttrycket tillåtes sprickan i den allsmäktige chefens pansar föräldrar De, som ha att skänka sina vänner Tidevarvet under december, kunna rekvirera presentkort för ett pris av 50 fire.
Dessa insändas Se- d a n till oss med namn och adress å den lycklige mottagaren.
Nya presentkort för 1925 ä r o under ville: ¹) uppdraga åt särskilt tillkallade repre- tryckning och kosta kr.
5: 50. sentanter för juridik, psykiatri och kirurgi Hjälp oss att sprida Tidevarvet!
att verkställa utredning av frågan om steri- lust 1924 VÅRA BARNS SJÄLAR Det röda brevet.
Våra barns själar och krigets de- mon kallar Mia Leche en artikel, d ä r hon fastslår att fredsarbetets först3 villkor ä r e n ny slags uppfostran.
Barnen behöva och vilja nära sin hjältedyrkan med nya ideal i stället E n vad man skulle kunna kalla för d e gamla.
verkligt elegant och societetsmässig syn på försvarsfrågan anlägger en Tidevarvet h a r a v ett antal sak- författarinna, Eva Fröberg, i en ar- kunniga begärt deras yttranden i den tikel Svenska Dagbladet kallad Kri- viktiga frågan om sterilisering av gets demon och våra hjärtan Ehu- obotligt sinnesslöa och sinnessjuka.
ru denna uppsats verkar som ett Professor Alfred Petrén, som vid koncentrerat a v ett halvt års omsorgs- 1922 å r s riksdag motionerade om ut- fullt bevarade ledare u r samma tid- redning, och kanslirådet G.
H. v. ning saknar den inte alldeles vissa Koch ha haft älskvärdheten att läm- ljusa punkter.
Den vittnar (,,,, att n a oss sina synpunkter skriftligt det e j ens på detta håll går att driva Professor Petrén framhålkr bl.
a., den krigiska patriotismen in absur- ritt det ä r omöjligt att få något lag- d u m - god ton fordrar numera att förslag färdigt till nästa års riks- man i förbifarten bekänner freden dag.
med sina läppar.
Emellertid behövde det inte Eva Fröberg prisar den sista fält- h a varit så omöjligt, om inte medi- manövern och ger på övligt sätt sin cinalstyrelsen använt nära två år, tribut både åt Karl X I I och Fänrik utan i stället låt oss säga bara ett, Stål, men när hon kommit till slutet På att författa sin skrivelse i frågan.
av artikeln ger hon även fredsgudin- nan en liten vänlig klapp på axeln * för att visa att hon inte håller sig Vår ledande artikel är en utred- för god att umgås även i enkelt säll- ning av bostadsfrågans läge av Mar- skap.
git Cassel.
Är det i n k trots allt ett framsteg, Kooperationens finska moder, n ä r en person, vars hela tankevärld ä r förankrad i nationalistiska ideal, riksdagsledamoten Fru Hedvig Geb- ändå måste göra en liten reverens för hard skildras av Ellen Hagen.
fredssträvandena - dessa strävan- * den vars karaktär av aktuell realpo- K.
J.
har med intresse tagit del litik ingen ansvarskännande stats- a v hur svenskarna, tack vare initia- man numera kan hestrida?
När Eva tiv från Lindblads förlag, bekanta Fröberg efter en krigisk exkursion i sig med varandra Hon vägrar av nutid och framtid, förklarar att » ar- princip att befatta sig med nobel- betet för freden ä r bland det högsta pristagare.
Allsegraren, Elin Wägner andra anmäler d e l e n Ellen Keys - 2 ÅRG.
KONSUMT äller principen: högsta TIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM M. O. - åtminstone i utlandet.
Men farligast som bli det av ideella skäl.
De andra låta sig ju alltid mutas.
En kvinnlig kemiker, som blev anställd i ett stort kemiskt företag kom utan för- utfattat beslut a t t bli en sådan kunskapa- re, som mer eller mindre medvetet sökte äro de kunskapare komma företagets hemliga politik fi " * - gång hon över utkastet till ett ren.
cirkulär, som skulle hemligen till tidningar, vilka den kemiska kon- ' II ' Om gå ut de cernen behärskade.
Del var fortsättnings- skolorna för ungdom, som voro arbetsgi- varna obekväma, och en kampanj skulle startas mot dem på helt andra grunder än de verkliga.
Kemisten berättade efteråt, hur hon @ - pit till all sin uppfinningsförmåga och Iist fa r att bli ensam med detta dokument d länge, ligen ensam att hon med kunde ledningens skriva av hemligheter det.
Änt- raspade bon andlös ner en avskrift.
Försök att se henne!
Jag uttalar inte ett omdöme om hennes handling.
Men jämviktens hon är i det lag.
ögonblicket som hindrar symbolen världens för den be- härskare att växa upp I himmelen.
Devinez.
Olika skydds= Bostadsfrågan.
metoder.
Tidevarvets råd= f rågningsb yrå.
Det talas och skrives mycket om nadsfacket.
En sådan tendens kan bostadsbristen och detta är inte att endast upphävas genom öppen fack- Med anledning av doktor A d a undra på - ty det ä r en livsfråga föreningspolitik och bättre utbild- ETT INLÄGG AV Nilssons artikel i Tidevarvet n:o 45, för ett folk, som bor i ett nordligt ning av nya arhetare, eventuellt be- och rått klimat, at ha goda och rym- kostad av det offentliga.
G.
H. v. KOCH.
där hon meddelar att v i ämna d a r - ta en rådfrågningsbyrå / ör föräld- liga bostäder.
Emellertid får inte de höga hygg- Bostadsbrist och trångboddhet hi- nadskostnaderna endast föras på lö- Med anledning a v E d e r förfrå- rar skriver i Göteborgsposten mör- draga direkt till att upplösa Iienilivet nernas konto, ty dessa utgöra dock gan, ber j a g få meddela, att mitt ket Aino bl.
a. följande: och familjebanden och uppmuntra icke mer än omkring en tredjedel arbete inom fattigvården sedan många år tillbaka gjort mig allde- När d:r Ada Nilsson i Stock- utelivet.
- Hur skulle det vara möj- av utgifterna för ett hus.
ligt att skapa någonting liknande Också kapitalanskaffningen mö- les övertygad om, a t t särskilda åt- holm nu efter mönster av d:r Ma- ett hem och att uppfostra barn, d:!
ter svårigheter.
Detta beror åter till gärder måste vidtagas för a t t i rie Stopes Birth Controlbyråer i en redan talrik familj måste ha en del på de stora risker det innebär möjligaste mån förhindra, att sin- London och fru Kattie Anker- främmande personer » inneboende »?
?
att börja ett byggnadsföretag, då nessjuka, sinnesslöa och fallande- Möllers ” Veiledninsstation for Dåliga bostäder bära också skulden man e j vet hur länge det kan kom- sjuka personer genom barnalst- vordende mödre ” i Kristiania i till mycken sjukdom och till en stor nia att fördröjas genom arbetstvis- ring fortplanta sina mindrevärdi- samarbete med tidningen Tidevar- del av dödligheten bland barn.
ter och ej med vilka Iöner man har ga egenskaper.
Jag tror också a t t vet från 1 jan.
1925 anordnar en för föräldrar ” Den som har gjort klart för sig att räkna.
Men kapitalknappheten den allmänna meningen mognat ” Rådfrågningsbyrå allt detta kan inte slå sig till ro med på detta område beror också på bo- därhän i denna fråga, a t t man behöver hon inte frukta någon att lämna sakerna som de äro utan stadskreditens bristfälliga organisa- fullt förstår a t t sådana åtgärder skarp saklig kritik, — den miss- förstående, ovederhäftiga kan man frågar otåligt efter medel att råda tion, särskilt gäller det den s. k. se- äro nödvändiga ur rashygienisk ju aldrig gardera sig för, - och bot på bostadsbristen.
kundära byggnadskrediten.
synpunkt.
¨Det tjänar i själva hon kan vara viss om a t t företaget Detta skulle nog ej heller vara så verket icke mycket t i l l, att genom kommer att följas med stort in- refor- Staden långivare till allehanda socialhygienska svårt, om man ville behandla pro- de kooperativa företa- mer söka förbättra folkstammen, tresse speciellt från kvinnohåll.
blemet objektivt och inte göra det gen.
förekomma ras- till föremål för politiska strider.
Det gäller först och främst att gö- n a för a t t visa sin coda vilja a t t En utväg, som redan med fram- ra klart för sig bostadsbristens om- fång och att analysera dess orsaker.
gång försökts och på vilken man försämring genom barnalstring deltaga i befolkningsproblemets Man finner då att de aktuella svå- ämnar fortsätta är a t t staden eller av ifrågavarande personer.
Ett lösning är ytterligare en liten Det righeterna begränsa sig t i l l städerna staten, som, på grund av den stora verksamt medel i detta senare av- bräsch i fördomarnas mur.
och egentligen bero på att smålä- s ä k e r t de bjuda, kunna låna biIIi- seende är att i lagstiftningsväg behövs mer än en saklig diskus- än privata.
uppmuntra de koo- medgiva sterilisering under vissa sion i pressen för a t t bryta ige- genheter fattas.
Däremot har stadsstandarden, om man mäter perativa byggnadsföretagen och bo- förutsättningar.
Jag har själv i nom en gammal om ä n aldrig så den efter antalet boende per rum.
stadsföreningarna genom att läm- riksdagen sökt verka i denna rikt- förlegad tradition och det behövs för ej sjunkit sedan tiden före kriget n a dem garantier eller direkta lån ning.
Men jag tror icke att man mer ä n en rådfrågningsbyrå föräldrar för a t t övervinna indivi- vilka normalt förräntas och amor- på denna väg skall utan snarare höjts.
ens motvilja mot a t t låta någon teras.
Dessa föreningar ha också målet.
Det är att förmod I Stockholm brist visat sig kunna bygga den typ av lagstiftning, som kan komma att iitomstående blanda sig i hans per- dagen, kommer a t t bestämma sonliga angeliipenheter.
Att sätta l lägenheter, som mest behövas till re.
se på smålägenheter.
starka garantier mot missbruk, barn i värIden har hittills varit lativt billigt pris.
Vad särskilt beträffar förhållan- Utom dessa åtgärder skulle emel- - något som ju är alldeles i sin en personlig angelägenhet.
Men få ordning, - men dessa garantier se om inte detta första lilla prak- denn i Stockholm har av fastighets- lertid fordras en effektiv organisa- direktören Hasselquist i dagarna tion av den privata sekundärkredi- torde o f t a komma a t t förhindra tiska försök till underlättande a v framlagts en utredning härom.
Han ten, eventuellt efter danskt mönster.
ett verksamt ingripande på steri- kommande generationers person- beräknar att under det kommande liseringsvägen.
Den erfarenhet liga och samhälleliga lycka likväl året ett underskott skall uppstå av Bör staden bygga själv?
från andra länder, som jag tagit skall få, inte bara kvinnornas utan minst 1,000 lägenheter på ett rum Däremot är det mycket tvivelak- del av, synes också ge vid handen, också männens, a 1 l a ansvars- och kök och därunder.
- Det sam- tigt om staden själv bör uppträda dels a t t frågan om steriliseringen kännande människors lyckönskan manlagda antal Iägenheter som un Man måste kom- ä r mycket mer invecklad ä n vid med r i d starten.
der året 1924-25 skulle behövas ma ihåg, att man inte heller, när det ytligt bedömande kan inses, dels dels för att bereda plats för de nu gäller kapitalet kommer ifrån regeln att den lagstiftning, som på några på att det, som användes för ett ända- håll kommit till stånd, icke visat beträffar, måste det ävenledes ur rivning, uppskattas till omkr. 3 150. mål tages från ett annat.
I den mån sig så betydelsefull s o m många rent sociala och humanitära syn- Under samma tid skulle det offentliga drar till sig folkets förmodat.
Därför anser jag det punkter alldeles bortsett från de besparingar endera på skattevä- alldeles nödvändigt, a t t man jäm- rashygienska, anses önskvärt, att 3,206 lägenheter komma gen eller genom lån — blir det min- te steriliseringsförfarandet i be- de icke bli föräldrar.
E n grymhet dre över att få låna för den privata tydligt ökad utsträckning ä n vad begås mot det barn, som sättes äger staden nu 337. industrien och byggnadsverksamhe- nu är fallet inriktar sig på att iso- till världen utan a t t få växa upp g e n h e t e r för lite, visar ten.
Detta är oundvikligt om inte lera sådana personer, män såväl i ett föräldrahem.
Grymmare ä r således ett överskott, vilket alltså samtidigt nationens lust och förmå- som kvinnor, vilka genom fort- dock det öde, som drabbar ett plantning kunna bli skadliga för barn, v a r s moder är obotligt sin- kan förnekas att släktets utveckling.
Det torde ock- nessjuk eller sinnesslö.
Och blir åste bero på den alltför rikliga tillgången på större våningar.
om staden konkurrerar med den så komma a t t visa sig, a t t för ett sådant barn därtill psykiskt privata byggnadsverksamheten så somliga individer är isolerings- friskt, är det ännu mer beklagans- Missförhållandenas or- har denna mindre utsikter att löna metoden den lämpligaste, för an- värt.
Ty då kommer den tid.
då saker.
det förstår sitt olyckliga öde.
De höga bygg- sig.
Därtill kommer att eggelsen a t t dra steriliseringsmetoden.
nadskostnaderna.
bygga billigt lätt bortfaller när En högre etiks krav.
Orsakerna till dessa missförhål- vinstintresset saknas och stadens Sär det frågas, om det kan an- Ianden äro flera.
Dels har depres- byggnadsverksamhet därför ofta (Forts. fr. sid.
1.)
sionen tvingat folk som förr bodde blir förlustbringande.
Om den offentliga byggnadsverk- Föräldrarskap som är grymhet mot barnen.
spaciöst, att tränga ihop och sig; ef- de samheten alltså skulle förhindra större lägenheterna överges sjuk eller sinnesslö a t t, fortplanta terfrågan på de små starkt.
minst lika mycket enskilt nybygge, I den motion, som föran- sig, besvarar jag den frågan ja- Dels har kanske inte tillgången och som den själv åstadkommer så vore ledde riksdagsskrivelsen i frågan, kande utan den ringaste tvekan, efterfrågan på bostäder hunnit rik.
den därmed dömd - ty varför skul- uttalade jag också, a t t det vore då enligt min uppfattning e n hög- tigt anpassa sig efter det nya läget le det allmänna belasta sig med ut- diskutabelt, huruvida det a v ras- re etik måste sätta som ett oavvis- på hyresmarknaden, som ju ej länge gifter, som kunde lösas genom en- hygeniska skäl kunde vara berät- ligt krav, a t t det förhindras att varit fri.
Hyresregleringen upphäv- skilt initiativ?
tigat att företaga sterilisering a v dylika individer, vilka icke kun- sinnessjuk utan var det helt och na fylla föräldrakallet, sätta b a r n des först för ett år sedan.
- Vidare Billiga bostäder en och humanitära syn- till världen.
.
ger sig den privata företagsamheten understödsform.
punkter, som lågo till grund för A v det jag nu anfört t o r d e ej så gärna på den rena arbetarbo- framgå.
a t t jag helt och hållet an- staden.
Detta behöver dock inte vara fal- motionen.
nde äktenskapslag for- sluter mig till den a v Medicinal- Till grund för alla svårigheter lig- let.
Det kan under vissa förhållan- ger emellertid att man inte kan byg- den vara berättigat, nämligen då landesjuk att ingå äk- styrelsen uttalade uppfattiiingen, ga tillräckligt billigt för att de, som man särskilt önskar hyra ut till pris, med hänsyn till risken a t t frågan om det berättigade a t t behöva bostäder, skulle ha råd att som inte täcka kostnaderna, d.
v. s. mens övergående å av- företaga sterilisering a v rent ras- betala hyror, som täcka kostnader- giva offentligt understöd i form av komman, ser jag det som ett oav- hygeniska skäl icke kan avgöras a t t en förrän efter långvariga och mödo- na.
billiga bostäder.
En sådan uppgift visligt humanitetskrav, normal fallandesjuk, samma forskningar, men att en För att bygga hus fordras nämli- kan ju ingen annan än samhället t a psykiskt gen tre ting: tomtmark, arbete och på sig.
Men det är klart att under- som önskar ingå äktenskap, h a r lagstiftning om sterilisering av kapital.
Det är inte gott om någon- stöd av det slaget inte får ges på må- rättighet a t t på begäran bli steri- sociala ock humanitära grunder dera.
Stora och jämförelsevis ren- få åt vilka grupper av hyresgäster liserad, då det, i och med det a t t redan nu, utan avvaktan på resul- tralt beIägna områden av stadens som helst.
utan bör reserveras för han mist sin fortplantningsför- tatet av dessa forskningar, bör icke längre kan finnas nå- genomföras.
Det återstår emeller- tonitmark ä r ännu illa utnyttjad sådana, som privata företagare e j ha må och planlöst bebyggd.
1 för k. m:t att ej begagna tid, såsom Medicinalstyrelsen något intresse att bygga för., - Jag gol att giva dispens f r å n lag- framhållit, att uppgöra förslog Arbetslönerna för byggnadsarbe- tänker t. ex. på fattiga med många sin tare ligga i Stockholm betydligt hö- barn.
Husvärdarna vilja ej ta bestämmelsen i fråga Både för till lagbestämmelser, för vilken gre än någon annan stans i landet emot dem.
de äro r ä d a att få individen och samhället iii.
det gi- uppgift det emellertid behöves och överträffa rida andra yrkens.
lägenheterna slitna och förstörda, vetvis bättre att den psykiskt nor- samarhete mellan representanter Detta skulle ej vara möjligt, om inte och familjerna förmå e j betala hy- male fallandesjuke får ingå äk- för juridik, psykiatri och kirurgi.
murarnas fackförbund på allt sätt ror, som skulle ge ersättning här- tenskap under sådana förhållan- Redaktionens a n d r a fråga, hu- hindrade ny tillströmning till yrket för.
För att få tak över huvudet må- den, att det icke finnes någon risk ruvida jag anser, att ärendet n u och skaffat sig monopol på att byg- ste de ofta söka sig till de sämsta för avkomma, än a t t han nekas är i det läge, att beslut rörande hus.
Härigenom ha löner- och trängsta lägenheterna.
bilda hem men kanske dock sätter detsamma kan fattas vid nästa kunnat drivas upp till sådana Att i sådana fall hyra ut bostä- barn till världen.
Och vad kro- års riksdag, måste sålunda besva- pris som 40-50 kr.
om dagen, tack der till underpris kan vara det bä- niskt sinnessjuka och sinneslösa ras nekande.
Uppenbart är näm- vare den påträngande efterfrågan.
sta sättet att ge den hjälp, som kan- ligen, a t t ett lagförslag i ärendet är en sådan politik i hög ske ändå i någon form måste ges.
de mest behövande, att de offent- icke kan hinna a t t till dess upp- grad ägnad att skada andra arbe- Det som offras på sundare och rym- liga myndigheterna bygga till rim- göras och bli vederbörligen gran-, targrupper.
ligare hem åt barn, som växa upp.
liga kostnader och att de ha klart skat.
Så vitt jag kan finna, är d e t, Det värsta är att de medel det har samhället mångdubbelt igen.
för sig att här är fråga om under-.
därför ingen möjlighet a t t denna allmänna anslår till bostadsproduk- Men ett villkor, för att en sådan stöd, antingen dessa utgå i form av lagstiftningsfråga kan bliva av- i tion.
delvis måste uppsugas av Iöne- byggnadsverksamhet skall vara av gratisuplåtelse av jord, räntefria gjord förrän vid 1926 års riks- förhöjningar, så länge ny arbets- godo, är att de som få åtnjuta under- lån eller andra slag av subsidier.
dag.
kraft förhindras tillträde till bygg.
stödet utväljas med omsorg bland Margit Cassel.
möjligaste grad med sin byrå sålunda tänker öpp- gare fullständigt nå — som byggmästare.
provisoriskt inhysta.
dels grund emellertid att kun- — totalsiffran Det inte heller Invid livets port.
ring förhindra en obotligt sinnes- ökas — ga Givetvis hållet sociala
Kooperationens moder.
med så många andra dylika, utan också e n moder Ty då Odets féer sökte at Han nes Gebhard den bästa hjälpen, gåvo de honom en livskamrat, som även blev en kamrat i idéer och arbete av ett slag, som icke varit många män förunnat att få.
Från första början var hon outtröttligt med i arbetet, både det planläggande och det utförande och blev sålunda e n av de bästa sakkännarna på kooperationens om- råde.
Biträdde vid redigeringen av tidskrif- ten Pellervo, som nu har 78,000 läsare och utarbetade allehanda publikationer och årsböcker.
Medverkade som anordnare- och talare v i d de stora årliga Pellervo-da- garna, då tusentals deltagare samlas Till- hör förvaltningsrådet i Centrallagret för handelslagen i Finland och är e n av stif- tarna a v den numera sp stora konsum- tionsföreningen Elanto i Hälsingfors, den största i Norden, är även ordförande i styrelsen för de av konsumtionsförenin- garna i landet år 1918 grundade barn- hemmen för genom kriget föräldralösa Svart på vitt -.
.
Vår nuvarande utrikesminister lancerade nyligen i en krets, fur vilken han gav en orienterande framställning uttreycket småstatskretsar, och det fanns inte en min i hans ansikte som antydde a t t han märk- te, hur roligt, hur b e t e c k n a d e det var.
Det har varit hans företrädare i ämbe- tet, frih.
Marks v. Würtemberg, förbehållet att ge en interiör från småstatskretsar- na i och med det att han för ut i offent- ligheten en episod från förbundssamman- trädet i Genéve.
Vi minnas att Mac Donald i sitt t i l l pri- sade Danmark fur dess mod att gå i spet- sen och avrusta Svenske utrikesministern bland många andra tog vid sig och gick till Mac Donald f ö r att avkräva honom vad menar premiärminis- en förklaring tern.
Mac Donald.
som antagligen inte hade lid med svenske utrikesministern just då, Bland de första kvinnorna i den vinkade av honom med att han menat finska riksdagen var fru Hedvig a t t ge sin gamle vän Stauning en kompli- Gebhard.
Hon hade alla förutsätt barn.
Vilken entusiasm Hedvig Gebhard mang och trodde sig så vara klar med Men friherre Marks von Würtpmberg.
ningar för ett sådant uppdrag och gav det arbete hon ägnade sig åt och denne gick omkring i småstatskretsarna hur väl hon fyllt det visar den ut- hur hon för sinn arbetskamrater och berättade vad Mac Donald sagt.
Det märkelse, som kommit henne till tedde sig som en livgivande, eggan- kom även till sådana danska folkförbunds det.
Då ordföranden i socialutskot- de och outtröttlig kraft, får uttryck representanters öron, s o m icke stodo på danska regeringens sida.
Och från dem tet nyligen blev minister, utsågs fru i följande tacksamma ord: » Då vi andra tröttnade och arbetet icke så småningom till de direkta motståndar- Gebhard till hans efterträdare.
In- desto mindre måste göras färdigt, vaka- nas.
Och dessa h a nu brukat del som ett om detta utskott har hon under de hon nätter och dagar, hälg och söcken vapen mot danska regeringen.
Statsminis- många riksdagar arbetat och såsom för att utföra det.
Då vi andra förbisågo l e r Stauning, heter det, kan inte stödja d e s orförande är hon medlem av något, var det hon som såg.
Då vi andra sig på Mac Donalds uttalande i Genéveta- let.
Ty Mac Donald h a r själv erkänt för talmanskonferensen och där den en- glömde var det hon som kom ihåg ».
Kan någon begära vackrare betyg över gemen- utrikesministern i Sverige.
att h a n bara da kvinnan.
Det ligger en betydan- sam verksamhet!
menade en personlig komplimang till en Ett offentligt uttryck för koope- gammal v i n.
de fond a v initiativ och fullföljande Donald sade nämligen » Jag är mycket s at min - rö ande visar stern glad att i Danmark, här se min vars gamle förklaring vän statsmini- rörande Danmarks här och flotta sannerligen visar vägen f ö r alla förnuftiga länder över hela världen. » Det danska avrustningsförslaget blir nog ih at den här gången.
Men det skall st ur tiden på nytt, ty det hör den nya tiden till.
* Ett Havastelegram meddelar, att franska regeringen skulle vara framme vid lö- sandet av en fråga som fallit gång på gång under de sista fem åren.
Tyskarna ha hela tiden velat en lösning av återupp- byggnadsproblemet på så vis att de finge sända in byggnadsmaterial och arbetare i de härjade provinserna.
De stora franska enteprenörerna och leverantörerna ha självfallet satt sig emot detta och fått re- geringen med sig De husvilla, som inte brydde sig om vem som byggde åt dem.
bara de fingo tak över huvudet, h a blivit nedtystade.
Sedan h a r den radikala fran- ska regeringen ändrad hållning.
Tyskar na skola släppas fram till detta arbete.
U r skola nog.
ligga i lika nitiskt som vid för- störelsen under återtåget 1918.
Här öpp- na sig möjligheter t i l l folkvänskap och en L ny tid.
Då det onda såret i Frankrikes bröst blir läkt kanske de franska politiker ha mindre utsikt att lyckas som arbeta under lösenordet vi kunna icke glömma kriget.
B För någon tid sedan B beslöts i Holland T på att förslag de gifta av undervisningsministern, lärarinnorna vid statens sko- lor skulle avskedas.
O Men innan beslutet verkställdes, passade ett stort antal lärarin- nor på a t t skiljas från sina män, men fortsatte att bo tillsammans med dem.
S * Het Volk, har mi- nalds Men enligt tidningen är, sedd i sammanhang nd hela talet och nistern m~ beslutat, m dessa lärarinnor - hela Mac Donald, så duger den ändå bra skola förbjudas att undervisa i statens B Hur orimlig tolkning av Mac Do- ord om Danmarks avrustning än rationens tacksamhet m o t sin » mo- der » är det porträtt a Y e n ung kvin- na, strålande av liv och värme som är upphängt i Sällskapet Pellervos nu som underlag f ö r en dansk-svensk skolor.
mot danska regeringsför- Nästa steg?
direktionsrum, vid sidan av porteät- presskampanj p tet av Sällskapets förste ordförande slaget.
om Mac Donald sade en kompli- Jordbävningen i Japan tyckes inte ha mang till Stauning, så var del r ä l.
för att - professor Gebhard - och som han ansåg sig kunna göra det och det lu- förmått beta japanerna deras last och för- för kommande släkten skall berät- stiga är det, att häntydningen till Danmark.
måga att rusta sig för krig Det är inte ta oss om ett stort, gemensamt livs- är formlulerad som en komplimang Mac nog med de förödelser naturkatastroferna anställa, människan måste nödvändigt täv- verk.
l a med dem. '
skolning i sakligt och planmässigt under sin verksamhet som stads- Lika uthållig evad det gällde kon- Åtminstone utmålas Japans avsikter och arbete, som kommit henne till del- fullmäktig och i en mängd kommu- gressförhandlingar eller utfärder möjligheter på det hemskaste i d e n agi- alla dessa förutsättningar ha av nala förtroendeuppdrag har fru och turistresor var hon mer än rese- tation, som n u v d i engelska arbetarrege- Hedvid Gebhard gjort den framstå- Gebhard utfört så mycket av gag- marskalk, hon biev i tur och ord- ringens fall åter tagits upp för byggandet av en flottbas i Singapore.
Det tycktes ende, till första ledet hörande folk- nande gärning, särskilt under krigs- ning.
utnämnd till ecklesiastik-, fi- vara bondetågsstämning i Australien.
Eng- representant, som både vänner och och krisåren, att omnämnande a v nans- och trafikminister i en person land kan inte hjälpa, vi måste själva byg- motståndare högakta och uppskatta dem alla icke ens skulle rymmas i av en hyllande menighet av kon- ga flottbaser, kryssare, u-båtar; flygmaski- C Hedvig Gebhard är född i Åbo, en tidningsartikel.
Såsom ledande gressdeltagarna.
Älskvärd och läses i Japan blir det nog lätt H men gick i skola i Stockholm, där för statens kommunala centralkök mångsidigt initierad förevisade hon att där få igenom större anslag till flottan f hon 1889 tog studentexamen.
Hon m. m. gjorde hon studieresor t i l l med samma entusiasm museer O c h för skydd mot Australien.
bodde under dessa år hos kyrko- motsvarande institutioner i Skandi- kontsamlingar fornminnen och herde Staaff i Adolf Fredrik, dur navien.
sköna utsikter som skolor och folk- En medlem i Rädda barnens styrelse, Fru, Gebhard erbjöds år 1923 led- kök, andelsmejerier och affärskom- som sökte övertala en pappershandel i han ofta träffade sonen i familjen Karl Staaff, de tider han var hem- ningen av den då startade tidskrif- plex.
Stockholm att sälja Rädda barnens mär- o från Uppsala.
ten » Kotiliesi » (Hemmets härd) en Hedvig Gebhard har ofta, då hon ken fick till svar: Rädda barnen!
Faller m i g inte in!
Dom s o m förskingrat så oer- f Efter studentexamen återvände två gånger i månaden utkommande framlagt sammanslutningens bety- hört mycket pengar i Österrike.
De öv- hon till Finland och begynte univer- tidskrift för hemhushållningspolitik, else vädjat t s Z ~ Topelii ord: » Vi riga kunderna delade butiksägarens in- I sitetsstudier i Hälsingfors.
Men gif- hemkultur m. m.
Detta hennes si- e, väd intet oss själva, intet av o s s dignation.
Hur styrelseledamoten klara- te redan år d &amp; * sta skötebarn fick redan i &amp; + för- själva, men ofantligt mycket i för de sig förmälde hon icke då hon berätta-.
rande docenten i nordisk historia, sta år en storartad framgång och vet Hon försökte väl reda ut bund med varandra » Hon är dock de historien.
Rädda barnen inte hade med historier- g sedermera professor Hannes Geb- sig till nästa å r h a 40.000 läsarin- ett levande bevis på vad personlig- att na kring barnhemmet Schwedenstift att hard.
Hon.
blev sin makes assistent nor.
heten för sig betyder i förhållande göra.
vid både hans vetenskapliga och Kvinnornas strävanden har givet till andra.
Just det, att h o n är något Detta är nog ett rätt typiskt exempel på praktisk-sociala verksamhet.
Pro- vis i Hedvig Gebhard haft en god i sig själv och av sig själv, gör henne hur tidningar läsas.
Man kan nog i n t e fessor Gebhard är känd som den fin- medarbetare.
Hon är en av stiftar- till den hon blivit: en personlighet, väga den tyngd av oriktiga föreställningar varmed tidningsläsare belastas, journalis- ska kooperationens skapare och i na av Kvinnosaksförbundet Unionen, som såväl inom fosterlandet i dess ternas misstag och sina egna.
detta arbete har hans hustru tagit medlem av International Council of helhet som för den del därav hon Emellertid: Rädda barnen har under en en betydande del.
Women´s yrkeskommité m. m. särskilt representerar, kvinnorna.
femårig verksamhet insamlat kontanta Då kooperativa rörelsen i Finland Som en av förgrundsgestalterna betyder mer än mången samman- pengar och värden för 2 millioner svensks och sällskapet Pellervo, vilket är vid den stora nordiska kvinnokon- slutning av än så stor numerär.
till barn Detta kronor.
huvudsakligen h a r samvetsgrannt i Österrike, utdelats Tysk- T den.
finska kooperationens propa- gressen i Helsingfors i juni detta år Som privatperson ar Hedvig G e land, Ungern, Östersjöstaterna, R y s s l a n d.
ganda- och organisationsorgan, i blev Hedvig Gebhard en levande bard, säger en henne närstående De ha aldrig förlorat några penningar i början av oktober detta år firade verklighet.
för en större krets sven- vän, en verksam och omsorgsfull banker och aldrig svikit några av sina sitt 25-årsjubileum, utgavs bl.
a. en ska kvinnor, liksom hon alltifrån husmor; som inte rädes för något ar- åtaganden, när det gällt alt hjälpa barn- Det är en publikation, » Yhteiseltä taipaleeta » skoltiden i Sverige förblivit en kär bete: En modig kvinna som utan hem eller barnsanatorier.
mycket aktad medlem av den internatio- (» Från den, gemensamma vägen »), och uppskattad vän för dem, som att knota bär den ökade börda, som nella föreningen Rädda barnen.
A n FR^ r med bidrag från ett halvt hundratal d &amp; voro hennes kamrater.
alltid ' är en följd av hustruns och närvarande icke stort mera kan göras be- uthålligt arbete inom tidarymden 1907 - den första riksdagen - och 1924 Det torde främst vara de na- tional-ekonomiska frågorna, folk- hushållning och yrkeslagstiftning som i: henne haft sin förespråkare.
En god begåvning en klar och snabb omdömesförmåga mångsidi- ga studier,.
lätthet att lala och vana vid^ offentligt uppträdande samt den a i, ner o. När s. v. detta ma * - i det äro författare I festskriften ses Hedvig Gebhards porträtt och ur uppsatsen om.
henne citera vi följande: » Den kooperativa rörelsen i Finland har vari^ i den lyckliga ställningen att den ägt icke endast en fader, som fallet varit - Hennes föredrag vid kongressen ämnet » Husmoderns arbete ur nationalekonomisk synpunkt » vore säkerligen några av de mest upp- märksammade, men ännu mer be- hållning gav samvaron med henne .. över ä!
själv, minnet av hennes- sällsynt le- vande personlighet.
Hon var som en kraftkälla, en andlig motor som fick alla med sig, det blev fart, det blev spänstighet i- sinne och gång.
i moderns arbete utom hemmet.
En ror icke på brist på trängande behov av ojämförlig sällskapskamrat, s o m gör hjälp.
Denna form av hjälpverksamhet stunder av samvaro till ' ljuspunkt t e r som långt efteråt kan ge glans åt en vardaglig enformighet.
Hem- ligheten och det sällsynt fängslande i hennes väsen ligger däri, att hon ger åt andra något av sin egen in- dividualitet, s a m ä r klok, varmhjär- tad och full av liv.
E.
H. har haft sin tid och gjort sin stora nytta.
d
--- och Litterära ite genombrutna.
BÖCKER OCH FÖRFATTARE.
lite » världsliga » namn, tidigare spo- M Ä N. radiskt insprängda i en miljö där de såg ut att ha gått vilse, behär- A V K.
J.
III.
skar nu terrängen, och de ytterst P A CIFISTEN.
Svenskarna presenteras för varandra.
fåtaliga representanterna för den ovan betecknade kategorin går Ett Uppsalaförlag undfick här- mitiva folk; man kunde stöta på utan svårighet ihop med sällska- En pacifist är dels feg.
dels blind, naivt att säga folken obehagliga sanningar, att om året en halvvägs god idé, som intagande personligheter och nå-, godtrogen och okunnig i denna världens röra vid sådant som borde få vara regerin- pet.
under utförandet småningom gon gång rent av små äkta konst- det är en vulgär uppfattning, som garnas hemlighet.
Han var indiskret till mindre än fem ledamöter gjorde sig allt bättre och som nu- verk, som novellister av facket av Inte Svenska akademin har upp- hyses även av dem, vilka icke ha någon det yttersta, alldeles som Israels profeter voro det.
ondska, hyses ursäkt att vara si bakom.
mera tydligt uppenbarar sina borde läsa och förbluffas av.
Jag möjligheter till ett stort och be- glömmer nog aldrig lärarinnan bådats, och synnerligen Böök och Det finns alla slags fredsvänner, men den Alla som hört talar om Morel, veta att Hedin utmärker sig som rundliga som vill vara en aktiv pacifist får icke hans första bragd var avslöjandet av regi- Elin Rydbergs bedårande lyriskt- römligt resultat.
och glada givare.
Den senare kon- vara feg, han får icke hysa människofruk- men i belgiska Kongo.
D et var i början Det har känts i luften och spå- humoristiska bekännelse om sin så att rats i litteraturen hur det för ett tidiga passion för Luthers stora centrerar sig på sina lustiga far- par årtionden sedan uppkomna katekes, e j heller f. d. slumkap- bröder och deras praktfulla hus- det ser hopplöst ut och länge efter det han na fullfölja sin kamp reste han till Väst- hållerska (som klippt ur en Wäg- är allt för trött, det är icke blindhet utan afrika.
Jag har alltid antagit att det ma- häftiga intresset för memoarer tenen Laura Petris effektfullt och intima förtroenden av det sakliga och snabba skildring av nerroman), den förre har med klarsyn.
Han får ingen ro lör det öde, som lariabitna i hans utseende, hans vana att g &amp; konstnärligt grepp valt Helgeån väntar oss, om vi icke bättra och omvända i Sweater och dricka hett te på sommaren, förgångnas mänskor har på sisto- sin väna förtappade skyddsling vid Kristianstad till medelpunkt oss från kriget och från de handlingar, voro minnen av striden mot kung Leo- ne vidgats till att omfatta våra Isabellas irrande mellan Grev- pold f ö r negrerna.
Någon värme och är död, stupad på sin post.
kraft måste han ha blivit bestulen på dar- egna personliga förtider.
Vi har turegatan och en grevlig älskare.
och symbol för en särdeles bråkig som och av rackarstreck uppfylld Det är Edmund D. Morel, ' ute, men samtidigt var den länge, magre verkligen fog att betrakta våra Även predikosalvelsen och kol- upplevda antecedentia som histo- portörsjargongen som så alltför skolpojksbanas äventyr.
Lotten Av de två män, som på mig gjort det mannen med de mörka, glada, strålande Dahlgren - med sina outtömliga personliga intrycket att icke veta vad fruk- ögonen alldeles oerhört livlig och intensiv.
riskt patinerat stoff och rättnu li- rikligt strömmade hade sitt vär- bingar av gamla roliga brev att t a n ville säga och alltså icke ha någon så- Då jag gjorde hans bekantskap hade han ka avlägset märkvärdiga som det de som prov på maneren i vissa citera - skildrar hur Rannsätts- dan att övervinna, var Morel den ene.
Den bakom sig sju år av en pacifists tillvaro i gustavianska Stockholm, roman- svenska kretsar med vilka många andre av de två förde ett kompani i kri- ett land, där krigsupphetsningen ännu icke tikens Uppsala eller det glada av oss undgår personlig beröring.
Fredreks familj hade det på som- pet.
De voro annars olika i det mesta, lagt sig.
Det var ett sjuårigt krig mot den gamla Värmland.
Redan fyrti- Men odlarna av dessa exklusiva marnöje Vid Karl den femtondes men stridsmän båda och svarade med sam- allmänna opinionen, som stämplade honom åringen i våra dagar har en lång, stilarter satte otillbörligt stark animerade Ulriksdal, Sigrid Lei- ma sorglösa, gosseaktiga skratt på förfrå- som avfälling och hädare.
Han hade skrivit lånf väg att se bakåt på och kan färg av kristlig julkalender på jinhufvud målar en utsökt mini- gan, om de visste vilka faror de utsatte » Truth ond the War », sanningen och kri- I det även för tan.
Och det som honom til kamp tvingar honom, driver mot kriget, även då på detta århundrade, honom mycket som sedan skulle ge göra.
För att kun- föra till krig.
En sådan man berätta sagor för de uppväxande Serien, och kuriöst är att somliga om sina passerade kulturskeden.
medarbetare från helt annat håll Och därtill kommer att en plöts- tog smitta av den dominerande lig klyfta har splittrat isär vår tonen och utvalde sina » livsin- tillvaro.
För att återställa vår tryck » med sidoblickar åt en böne- kontinuitet måste vi slå broar huspublik, till vilken de annars från nuets smala och bristande inte hade för vana att adressera brädd ö v e r till den oantastliga sig.
mark där våra minnen bor.
Trots allt skymtade, medan vo- Det var alltså i ett psykologiskt lymerna raskt följde varandra, Ögonblick firman Lindblad be- begynnelselinjerna till en mång- gynte avlocka massor av svenska sidig och ' ganska autentisk bild medborgare » hågkomster och livs- av svenska livet från de mytiska intrycks att samlas i volymer.
Bi- perioder som nutidens lastgamla dragen har, &amp; &amp; villigt flödat, kan sväma om till de yngsta me- fem band fyller de redan, och jag delåldringarnas nästan likså fa- ser ingen anledning varför de nå- bulösa minnesfilmer.
Så många sorters hem öppnades för världen, gonsin skulle ta slut.
Den ursprungliga planen hade så många anekdoter, kuriosa och sina gränser.
En översvämmande säregna mänskofigurer balsame- majoritet av präster, missionärer, rades, så många individualitetsty- kyrkotrogna och » andligt sinna- per yppade sig medvetet eller na- de » - representanter för positiv ivt.
Inte ens den nationella blyg- kristendom, som jag tror att det heten med sina ättlingar upp- tekniskt heter - påtryckte sam- styltning, svulst, kanslistil och lingen sin särskilda stämpel och normalprosa lyckades hindra den angav företagets tendens.
Natur- tålmodigt uppmärksamme iaktta- ligtvis hade många av dem värde- garen att rätt väsentligt rikta sin fulla och fägnande ting att för-, kunskap om vårt folks livsförhål- tälja, om själskriser och höga an- landen och lynnesskala.
atyr av sin morfar, excellensen greve Sparre, riksmarskalk i all ståt på förmiddagen och om afto- nen flärdlös patron på sin lilla egendom utom Skanstull - denna idyll ur » svenska adelns familje- liv » har ovillkorligt fått en lätt kulör av aristokratiskt sjutton- hundratal - och Ludvig Nord- ström koltecknar Homerostolka- ren Erland Lagerlöf som en rug- gig och imponerande siliett mot vid och ödslig Grisslehamnsfond- Hjalmar Haralds lämnar en ge- digen historiskt värderande essay, som väl skjuter lite över samlin- gens ram, om de tre högerkoryfé erna Hjärne, Kjellén och Vitalis Norström, under det Marika Stjernstedt med hjärtligaste pie- tet firar minnet a v en oberömd, som kan föra tankarna till Celias älskliga gestalt i hennes nyaste roman.
Detta band är ju sanilingens glansnummer och har definitivt infört den i vad man med sär- skild betoning kallar litteraturen.
det vore inte därför önsk- vart att den i fortsättningen skul- Men själasörjarpraktiken, spännande bandet synes förlaget ha uppgi- de auktorer eller över huvud pro- verksamhet bland obygders pri- vit alla sina gärden, redan förut fessionella skriftställare.
Dem be- ELIN WAGNER.
förbannades eller applåderades Men in- gen av dessa benämningar träffade driv- kraften till hans handlade.
Han hade en rättfärdighetskänsla, som drev honom att granska icke så mycket enskilda männi- skors handlingar som folkens.
Han var övertygad att orättfärdighet kommer till- haka som olycka för ett folk, alldeles som för den enskilde.
Han tålde ingen över- Före kriget förut- moral för staterna.
sade han att kriget skulle följa på rustnin- garna.
Hans klarsyn var förenad med örertygelsen, att det var hans skyldighet mäns med get.
förtid, dess som många nu olägliga gingo i citat god för från sitt de lands oskuld och för fiendens ensamskuld till kriget.
Mot denna dogm höll han hela tiden tappert upp sin övertygelse, att alla regeringar hade skuld i kriget.
Hans patos var att folken voro nödsakade att tvinga fram kunskap om och kontroll av utrikes- politiken.
Till den ändan bildade han samman med Mac Donald, mrs Swanwick och några andra, Union of Democratic control samt utgav Foreign Affairs.
Han stred hela tiden för att ententen skulle underhandla med centralmakterna om fred, innan de givit dem » the knock- out-blow », nidestöten.
.
Men när dock kriget fördes fram till Tysklands fullstän- höver man knappast pumpa, de diga förkrosselse, hörde han till dem.
som har så stark drift och så många höjde sin röst för att freden icke skulle fasoner att offentliggöra sina byggas upp på tesen om Tysklands ensam- g omster och livsintryck.
skuld.
» Ett dödande gift », kallade han d a - hå k na älsklingstro &amp; den egna ofelbarheten.
borde snarare lägga a n på att lura En fred, som har detta gift i kroppen, kan uppenbarelser ur de litterärt icke leva utan måste dö.
stumma och gräva fram skatter Såsom kännare av de färgade raserna gömda på kistbottnar och i gamla och afrikanska förhållanden upprördes strumpor.
Det har redan prisvärt byggde han av det faktum att Frankrike delvis sin politik och sin militärmakt på skett, och nu när förlaget har up sina kolonialtrupper.
Hans bok, penbart brutit med den insnävan- horror on the Rhine », skräcken vid Rhen, som tyskvän eller franskhatare.
~ Man » The de behöver tradition det inte som dra hade sig utbildats för att var på sina länge rop det utöver enda gensvar världen.
tyskarna Han förutsåg fingo att olycka skulle komma av denna politik söka bidrag i viika sfärer som helst.
Här finns fält för lyckliga upptäckter.
En pessimist, en olycksprofet!
Nej, om han var något, var han optimist, ty hur djupt ban än sett in i de metoder, efter vilka folkens mellanhavanden skötas, så Hågkomster och livsintryck av Svenska trodde han, att upplysning, ljus in i den män och kvinnor.
Femte samlingen.
hemliga diplomatim, skulle hjälpa.
, J .A.
Lindblads förlag, Uppsala.
Tyskarna beredde honom jämt bekym- allsegraren.
Denna nya form av niska upprepade process återges religion gjorde livet åter rikt.
här i en ädel och förstorad vari- Frågan om meningen med det eg- ant.
Inför den fråga vi oss om det na ödet tränges i bakgrunden för är möjligt, att människan födes frågorna om meningen med släk- med detta väldiga jagmedvetan- tet.
Allt hopp och alla lyckodröm- de, denna avgränsade personlig- domligt erövringsbegär himmel mar förankras hos framtida gene- het och detta evighetsbegär blott och helvete för att nå kristendo- rationer.
Ändå komma vissa stora för att förbruka sig själv på upp- mens allsmäktige Gud.
Men livets och stilla ögonblick, med aningar giften att smula sönder det och grymma erfarenheter blevo lika om ett evigt liv för personlighe- bryta ner det till stoft.
Vi fråga, många vapen mot honom.
Hon ten.
Men hon vill e j tro på anin- om hon fick sin personlighet blott fann sak med honom, då hon icke gar och drömmar eller kalla dem för att blanda den i den allmänna kunde förena » mänsklighetens uppenbarelser.
Hon » tror icke, brygden a v själar, som tillsam- djävulska ondska och naturens hon endast väntar ».
Hon vill vi- man bilda den nye guden: männi- grymma lek » med en allsmäktig sa att man kan leva det svåra li- skoanden.
Gud.
För att icke hata honom vet och bida döden utan evighets- Man kan kalla detta en out- måste hon förneka honom.
Så hopp.
härdlig ödmjukhet, men man kan blev hon, som hon uttrycker det, I denna överblick av en levnad, också tala om ett ofattligt hög- en av de från Gud befriade.
Efter där Ellen Key följer sin tankes mod.
Högmod, men icke för den år av mörker tomhet och sorg, och känslas linje genom livet är egna personlighetens räkning, ty kom uppståndelsens morgon.
då hon vältalig och gripande.
Jag stoltheten och tron ha flyttat örer hon förstod, att för den, som vet intet ställe i hennes produk- i människoanden.
Att tro på män- icke h a r något personligt intresse tion, där hon med all sin försäk- niskoanden tyckes vara en mera av livet, kan det få ett värde ge- ran om glädjen av att vara gud- halsbrytande tro än någon tro på nom uppgiften att hjälpa till att löst, gudsbefriad, för oss de en personlig Gud när man ser på » skapa Gud ».
Det vill sägn: sätta gudlöstas tragik mera nära.
Här de nu aktuella människorna så in sitt liv på det frälsningsarbete, är en utpräglad, stark och medve- som Ellen Key.
som människan själv måste ut- ten ande med en jättevilja till ett Det är svårt att få en klar bild föra.
eget öde, till personlig lycka, och uppfattning av de människor, Hon tror icke mera på den alls- frälsning och evighet.
Kvidande varmed Ellen Key ser jorden be- mäktige Guden, men hon tror på tvingas den att ge upp sig själv folkad.
Hon fogar hop dem av människosläktets helige ande, och försvinna i mänskligheten.
brottstycken; bakom hennes röst som en gång skall bevisa sig som Denna hos människa efter män- hör jag ekon av för många andra Det blixtrar från Strand.
Ellen Key har givit ut andra delen av Allsegraren.
Dess under- titel är Framtidens ungdom, men boken går vida utöver den gräns denna titel anger.
Den handlar också i mycket hög grad om nu- tidens och nutidens kvinnors ur- artning.
Och i dess vackraste del möter läsaren icke framtidens ungdom men Ellen Key själv i sin ålderdom.
I det väsentliga är denna åld- rande Ellen Key lik sitt tidigare jag.
Hon framhåller mindre lyc- kan som pcrsonlighetsstegrande värde och talar mera om offrets nödvändighet som insats för värl- dens frälsning, men denna nya betoning har själva världsläget betingat.
Vilken oerhörd erfaren- het de sista tio åren varit för Ellen Key,, därom vittna många av bokens sidor, kanske alla.
Sin fromma hedendom har El- len K ey ofta bekänt, här i slutka- pitlet gör hon det liksom slutgil- tigt.
E n gång stormade hon i ung- sig för.
Morel röster, som genom henne avge olika omdömen.
Än manar hon upp blodsvittnenas skuggor, de ungas, som föllo för att göra slut på kriget.
Än bjuder hon oss att lyssna till glädjebudbäranas fot- steg, det är den » människovordna ungdomen),, blodsvittnenas efter- följare, villiga att offra sina liv som de första kristna i kamp mot kriget.
Men jag hör dem icke, och jag ser icke dessa glädjebudbära- re.
J a g överraskar mig med att tänka: ack om Ellen Key, som vet så mycket om dem, hade förmed- lat A t mig denna påtagliga kun- skap och erbjudit ett tryggare fäste för tron på framtiden.
Den ungdom, den » pilgrims- flock », till vilken Ellen Key stäl- ler sitt hopp, fördunklas för mig a v den skräckbild hon ger av den förvildade efterkrigsmänsklighe- ten.
Även denna bild synes mig sve nska, och de anekdoter och notiser Ellen Key ger som belägg för sin hårda dom äro mera dras- tiska ä n typiska.
Även om man är fullt klar över att kriget an- ställt obotliga skador bland män- niskorna, reagerar man mot den sedemålning Ellen Key presterar av en sjunken, sjuk och förvildad
MOREN SOM FÅR Tidevarvet GÅ.
An- När inte en gren är tillräckligt Andra däremot kunna icke känna stark utan man måste sitta på t v i sig lugnade av denna något be- för att inte ramla ned och bryta skedliga tankegång.
Därest man nacken av sig, då är det en minst söker tränga under ytan vill det sagt underlig syn att se vreden nämligen synas som om den enkla utlösa sia just över den gren, som sanningen är den, att regeringens är oundgänglig för att fallet skall män varit så tyngda av partiets kunna undvikas.
Ingen h a r väl löften och de socialdemokratiska handhavande av makten.
Må det heller ännu blivit på det klara teorierna att de redan från början tillåtas mig titt instämma i bekla- med, varuti liberalernas svåra för.
varit oförmögna till praktisk gandet, men på helt andra grun syndelser mot MacDonald och handling på det inrikespolitiska der.
Efter att ha följt den en hans parti skulle ha bestått.
Ha de området.
Därtill kommer en an- ska kraftmätningen på nära hål varit att finna uti ovilja att stödja nan mycket viktig omständigliet, är det, åtmonstone för underteck- MacDonalds utrikespolitik?
Inga den nämligen, att det myckna nad, så gott som omöjligt att lunda.
Ett spi lojalt stöd som det sysslandet med teorier verkat un- sa den uppfattningen, att MacDonald fritt på detta område dergrävande redan på den praktis- Donald undergrävde sin egen av de liberala, får man bestämt le- ka förmågan i och för sig.
I själva ställning genom en ren och klar ta efter i andra länder.
När det verket torde det förhålla sig så, politisk spekulation, som gäller sin utrikespolitiska gärning att England, iiiider MarDonalds igen står i god .överensstäm- h a r MacDonald ingenting att be- regering, saknat en verklig led- melse med socialdemokratisk men- klaga sie över beträffande libera- ning a v den inre politiken.
Det må talitet men icke låter sig förenas lerna, liksom inte heller de kon förlåtas engelsmännen om de icke med ett vidsynt företrädande a v servativa.
T England är det spi känna sig imponerande härav.
De demokratisk politik i stort.
Det gott som en oskriven lag, att en ha icke samma förmåga som vi vill synas som om han så små- utrikespolitik, vilken håller sig att bara blunda.
Och de sakna den ningom blivit till ytterlighet käns- inom gränserna för imperiets in- reservationslösa tro, som är nöd- lig (= irriterad) av de önskemål, tressen, erhåller oförbehållsamt vändig för att kunna bortse från som företrätts av det parti, det li- och uppriktigt stöd oav- hur lamslagen socialdemokratin berala, som utgjort den andra sett den partipolitiska färgen hos är i det praktiska livet tack vare hörnstenen under hans maktställ- den verkställande.
Denna lag har sitt myckna teoretiserande d ena ning.
Redan på ett mycket tidigt även tillämpats gentemot MacDo- sidan och sin rikliga tillgång till stadium började arbetarepartiet nald.
Att det skulle ha skrit eme- patentmedicin å den andra.
mer.
Än sköto de Rathenau, än funno de ute i valkretsarna en mycket häf- dan han var ämnad till att göra Icke desto mindre l i a r MacDo- på något annat.
som förstörde deras sak tig kampanj mot liberalerna!
” the dirty work ”, som de konser- nalds regering åtnjutit samma lo- hos den engelska allmänheten, som så små- Något motsvarande fälttåg mot de vativa själva icke förmått utföra jala behandling som andra.
En- lyssna konservativa hördes icke av.
Det är att tillskriva engelsk utrikes- ningom började visa tendenser att dast om nian begär, att liberaler- till förkunnelsen i Foreign affairs.
Han var liberalerna som måste undan- politik i allmänhet mindre god vil- na, som dock företräda en annan ja och förmåga än den bevislingen samhällssyn, reservationslöst skul- brukade tala om dessa tycka misstag med röjas.
Denna statskonst är enastående.
besit ter.
det hedrövade, ironiska och ändå välvilliga le ha skänkt den sitt stöd, kan leende, som jag fann vara typiskt för en- Enligt Anna Lenah Elgström man konstruera fram, att den bli- gelska radikaler.
vit misshandlad.
skulle MacDonald ha fått silkes- rusta, så länge de omkringliggande län- Jag träffade aldrig Morel efter den tri- Däremot är det omöjligt att på- rusta.
och vapenfabrikationen är snöret sedan han utfört sina utri- derna umfens dag d i han, som varit tidvis i fän- och blev far- kespolitiska storverk stå något dylikt om man betrak- större än före kriget.
Där för upphörde gelse.
munkavlad och detektivskuggad un- inrikes tar regeringen och dess partivän- han inte att fråga engelska regeringen, om list ledig för besvärliga der kriget, slog Whinston Churchill vid den visste, att Frankrike satt i n pengar reformer.
Denna syn på saken är ners eget uppträdande.
Samtidigt parlamentsvalen 1922 med en majoritet av säkerligen en god kudde att slum- som de båda i förening började 8,000 röster.
Han behöll sin plats även i Skoudaverken i Tjeckoslovakiet och att ra på för alla socialdemokrater släppa den våldsamma propagan- i det avseendet.
Men lyckades han Österrike utvidgat den enda vapenfabrik, 1923, vilket inte var så underligt, efter- som icke kunna föreställa sig dan mot liberalerna lös ute i val- också skapa en bättre grundval som det var det val.
d5 så många f. d. som enligt fredsbestämmelserna var till- got annat än att denne utomor- kretsarna, steg MacDonalds krav för ” nationens bästa vilja och re- låten där, med fem filialer, från vilken fångar kommo in i parlamentet.
Men att dentlige utrikesminister motsva- på respekt för och stöd åt sin po- naste avsikter ” att föra verket v - Balkanstaterna försågos med vapen.
han red ut stormen aven i å r vid de sista rades a v en lika imponerande pre- litik till det abnorma.
Man kan dare?
En återklang av Morels oavlåtliga pro- valen, när så många föllo av hans grupp, miärminister och att hans kolle knappast undgå den uppfattnin- Svaret på den frågan ger knap- paganda mot vapenhandeln finnes i Mac och trots att han hade sin stora del i ryska ger voro några enastdende förmå.
gen, att han betraktade sig själv past rum för någon panegyrik.
Donalds stora Genèvetal.
Dar fastslår han, avtalet, det tyder på att hans gärning i gor.
Det behövdes bara att de ble- och den regering, han företrädde Hade MacDonald ägnat lite me- antagligen efter de undersökningar.
som parlamentet verkligen var uppskattad.
vo lediga ...!
såsom något alldeles enastående ra omsorg åt samarbetet med libe- hans » ärade vän » Morel tvungit honom F a s t han på senare å r tillhörde Indepen- Här möter man, visserligen i en fullkomligt och att han, stundtals ralerna skulle han ha haft möjlig- dent Labour party och alltså Mac Donalds att företaga.
att det verkligen finns en mild men icke desto mindre ganska åtminstone, alldeles glömde bort, het att för en avsevärd tid framåt blomstrande och stadigt växande olaglig parti.
må ingen tro att han skonade Mac försåtlig.
formulering, den åsikten, att han stod i första linjen och rädda styret åt demokratin.
Att vapenhandel.
Donalds regering för besvärliga interpella- utan att beskärma sig hade att ta- på detta lättvindiga sätt ha för- Morel blev av engelska regeringen före- att en socialdemokratisk ministär tioner.
H a n var helt enkelt alldeles ryslig.
är något av Gud alldeles särskilt ga emot den eld, Rom bestås en sit- spillt den möjligheten kan knap- slagen till Nobels fredspris.
Men han Gång på gång, outtröttligt, var han uppe tande regering, icke minst en en- past betecknas som stor stats- som var och en, vilken benådat, och ställde otrevliga frågor till regerin- måste ju ha varit mycket l i t e t populär i håller på dygd även i politiken, gelsk.
Hunnen till en viss punkt konst.
Den är i själva verket icke Norge med det rykte han hade för att gen, icke för att komma på dem med över- i detta tillstånd av överkänslighet, så litet riskabel.
Den ter sig ock- hör falla ned och tillbedja.
Men trädelsesynder, men för att påminna dem vara tyskvän, så det var nog inte stora ut- engelsmännen ha inte haft någon och retlighet med t y åtföljande så som ett - låt vara i hastigt att underlåtenhetssynder inte äro bättre.
sikter.
att han fått det, även om han levat.
lust till detta knäfall inför en re- subjektivt färgade syn på sig mod begånget - våldsdåd mot den Som pacifist släppte han aldrig intresset Förresten hann han ju aldrig till ett sådant gering, som i de stora inre politis- själv, sin egen förmåga och sin upphöjda tankegång, som MacDo- Han dog vid för det faktum, att Europa rustar efter stadium av erkännande.
ka frågorna visat sie i ganska be- politik, beslöt han sig för att söka nald företrädde på det utrikespoli- kriget som före.
Den olagliga vapenhan- cirka femtio år, i en tid d 5 hårdare strider tänklig grad sakna handlings- bli kvitt liberalerna.
Det förhåller tiska området och vilken tusen- an någonsin lågo framför honom.
Han kraft eller, om man så vill, för.
sia icke, såsom A n n a den och åter tusenden delade med Lenah Elg- deln fick inte vara olaglig ifred för ho- nom, den skulle åtminstone diskuteras i fick inte vara med längre, men han hade m å g a a t t r e g e r a.
Det ström påstår, att han räcktes sil.
honom och önskade se förverkli- Allt talar för att det gad.
Det är mer än tvivelaktigt parlamentet.
Hans sats var denna: det ä r hunnit med mycket, en tapper fredshjälte, är en tröst för dem, om i detta fall kessnöret.
en modig och outtröttlig kämpe mot vane- åstunda sådant, och det torde va- var han själv, som med berått mod om moren gjorde sin plikt innan orimligt att betrakta Tysklands avrust- r a många, att det skulle blivit gick ut för att hänga liberalerna lian gick.
ning som en sak för sig.
Vi kunna icke med tänkande, likgiltighet och oratifardighet.
Devinez.
J.A.
Selander.
bättre, sedan de blivit lediga.
.. Och han lyckades över förväntan lock eller pock tvinga ett land att av- I har fru i — nå- mänsklighet.
Och hur vill hon att nödvändiga, men det är svårt att denna ruttna mänsklighet skall tillgodogiira sig en förmaning, ett ur sig kunna föda Allsegraren, gott råd, som kommer samtidigt med anklagelser, som kännas som den helige ande?
Jag vill icke påstå, att Ellen uppenbar orättvisa.
Jag måste K e y icke skulle ha sinne för tå- mot Ellen Keys auktoritet och lamodet och tapperheten hos de just därför.
att hon har den, be- stillsamma och på intet sätt ly- strida att urartningsfeiiomenen sande människorna, som varken inom samhällslivet kunna läggas höra till helgonen eller avskum- kvinnorörelsen till last i den ut- met.
Men hon tar dem icke med sträckning, som Ellen Key, så vitt har i sin bild.
Särskilt hård blir Ellen K e y s dom (iver kvinnorna.
Hon har ju alltid ansett att deras övermod och självbelåtenhet må- bort önskan om föräldraskap ur ste näpsas.
Hon tror sig, då hon kvinnornas själar » är enligt min gör det, stå emot en fast och slu- mening ett ogrundat påstående.
ten och enig kvinnosakskyrka Alan kan tänka sig, att en större med makt att göra martyrer av frihet att förfoga över sig själv den, som vågar häda dess dog- kunnat ge vissa kvinnor möjlig- mer.
Det är väl därför det loc- het att värja sig mot ett moder- kar hennes krigarlynne att göra skap, som de om de levat under det.
Hon kunde lätt inge den ic- tider av mera absolut underkas- ke orienterade den tron, att det är telse och ofrihet måst låta påtvin- från det lägret de värsta huggen ga sig, ehuru de icke önskade det.
kommit mot henne, medan det är Det kan också tänkas, att den de lidanden, så att de fula glosorna och de råa överansträngning, angreppen mot henne alltid kom- den hoppliishet, den besvikelse mo från konventionella och bor- och fattigdom, som världskriget gerliga läger, som gillade henne haft med sig, dödat viljan till att endast i hennes ställning till antvarda livet vidare hos några kvinnor, som en gång ägt den av kvinnosaken.
Tuktan och självbesinning äro naturen.
Och det kan tankas, att Ellen K e y, att det bara vore kvinnorna, som skyggade för för- äldraskapets börda.
Att lägga » kvinnorna » till last att » de » syssla med barnträdgår- dar, barndomstolar, moderskaps- försäkring, vård av oäkta barn, fabriksinspektion, men icke vilja föda barn, är orättvist, därför att kvinnorna i allmänhet icke syssla med samhällelig barnavård.
De syssla däremot i mycket hög grad och moderns rätt i samhället lag- stiftning och dennas tillämpning.
De mödrar, som äro fullt upptag- na med sin egen familj kunde ha anledning att tacka dem därför, men det har väl ännu icke hänt.
Att säga a t t » mänskligheten skul- le ha mera gagn av hängivna mödrar än hängivna riksdags- kvinnor.
är att godtyckligt skapa en jämförelse, som icke liar fog för sig.
De hiingivna mödrarna ha just för sitt kall ofantligt myc- ket gagn av hiingivna riksdags- kvinnor, som sätta in sin kraft på att lindra lidanden de upptäckt vara onödiga och hejda slöseriet av kvinnokraft.
Jag tänker på kampen för beredande av bättre vård å t barnaföderskor och späd- barn.
Att tala om den » hets », med vilken kvinnorna jaga efter » ämbeten och Iöner » är orättvist.
Om de kvinnor inte vore så mån- ga, som läte alla viktiga lagstift- ningsfrågor för hemmen, barnen och släktet gå sig förbi, så skulle icke fåtalet behöva bära som en orimlig börda plikten att alltid hålla reda på och bevaka kvinnor- nas intressen.
Man kan vidare icke kalla de halvnakna och negerdansande för maninnor även om de dricka och röka.
De äro i stället starkt sexu- ellt betonade och inriktade.
De ha inga statens värv i sina händer.
De åter, som ha dem, uppträda icke halvnakna och negerdansan- de.
E l l e n Keys förebråelser göra ont.
De komma att fattas som riktade mot de få, som under lik- giltighet och motstånd sträva att erövra åt kvinnorna en plats i samhället.
Dessa få ha i så myc- ket samma ideal som Ellen K e y: fred, en sundare ras, ett renare och mer förandligat samliv mel- lan man och kvinna.
Det är där- för en smula hårt att de skola gö- ras till syndabockar för så mycket av det onda, som Ellen Key fin- ner i tiden.
Att säga detta är icke oförenligt med tacksamhet och beundran inför Ellen Key.
I stridshumör har hon givit sig ut i offensiven och drivit till, så som hon kan driva till.
Det är ingen sidovördnad mot hennes älskade vita hår att ta upp hennes utma- ning.
Att tiga eller bara utbreda sig bakom ryggen på henne, skul- le snarare vara det.
i hävderna.
Vi få resignera i n f ö r har på en av sinn kongresser i Ge- Våra barns själar.
tanken att Fänrik Stål kanske har l nève diskuterat planen i freds- att (Forts. fr. rid.
1.)
lika litet att säga våra barn som syfte ge ut en speciell skolbok soni Men när en dam — som kanske rent av själv är ogift?
— inte håller sig för god att med gillande repetera ett dylikt glåpord, f å r hon finna sig i att a n d r a kvinnor betraktar detta som en rätt malplacerad behagsju- ka inför den martialiska manlighet som firar triumfer i Svenska till exempel Gyllenborgs » Ta- get över Bält » hade att säga oss.
Jag h a r sett en liten flicka gråta över Runeberg.
inte av rörel- se, men därför a t t lärarinnan förr- brått henne att hon inte läste » Kul- neff » » med uttryck,.
» Hur ska Dag- jag kunna läsa den dikten med ut- tryck », sade hon, » när vi alla i fjär- skulle gå ut över hela världen för att sprida förbrödringstanken och väcka den internationella koopera- tionens idé.
Kort sagt.
varhelst en organisation arbetar ideelt - och Eva Fröberg tillåter oss välvilligt a t t arbeta för freden bara det sker » ideelt »!
- kommer m a n till detta att bladet.
Uttrycket » mamseller » h a r säkert de klassen tycka det ä r urfånigt att det gäller att börja från bör- aldrig varit sämre på sin plats ä n man skall höja ett glatt hurra, ett jan, det finns bara ett sätt att ut- här.
Det inom oss, s o m reser sig högt hurra.
för var och e n som käm- rota » krigets demon » och det ä r att till motstånd när det uppväxande pat lira, vad helst han blev i livet förhindra den från att få insteg i våra barns själar.
släktet utsättes för förråande infly- än, vår ovän eller vän! » Till de pedagoger.
som anse det Därför anse vi fredsvänner oss ha telser, är sannerligen inte mamsell- aktigheter utan den modersinstinkt, ofrånkomligt att trumfa i sina elever alla tänkande och ansvarskännande det begär att värna och skydda, som otidsenliga fosterländska dikter - människor på vår sida när vi ä r o finns på bottnen i varje kvinnas bara därför att de, liksom vi, älskat särskilt vaksamma p i just denna hjärta, h o n må h a egna barn eller dem i sin barndom - skulle man punkt.
Vi anse vi endast behöva inte.
vilja rekommendera försöket att räkna med motstånd från de allra Som en yttersta konsekvens av lancera i skolorna något a v vår mo- mest efterblivna - de som från si- » denna förvekligade syn på histo- derna, n u mer ä n någonsin blomst- nn nationalistiska fästningsverk sak- ria och nutid, framkastar författa- rande diktning.
som ofta finner nya, na alla utsiktstorn mot verkligheten rinnan tankeexperimentet att det mera stillsamt och innerligt betona- och framtiden!
- när vi opponera kunde komma e n tid, n ä r det e j fun- de uttryck för fosterlandskärleken oss mot att något slag av krigspro- nes resonans hos barnen för en så- Denna känsla går e j längre i Teg- paganda bedrives bland barn.
Inte d a n diktning som » Fänrik S t å l s nérs och Runebergs tecken, den ens på lek äro vi hågade tåla denna sägner ».
bundna formen uttrycker på ett företeelse - även o m den tar sig ett Ja, basta Fru eller fröken Fröberg, helt annat sätt det vi innerst förnim- så oavsiktligt uttryck som en finge- på Stadion och vi få nog finna oss i att böckerna nia av kärlek till vårt land när den rad barnslaktning talar till oss u r sådana strofer soni ett genom sin tanklöshet oskyldigt ha sina öden liksom människorna, » Fall julesnö och susa djupa missbruk av en varker religös och att intet är evigt beståndande, inte ens de bragder som besjungas mo .. »,.
. » För våra gymnasister, som hymn.
fortfarande tyckas leva högt på na- Till sist några ord med anledning tionalismen, är » Kung Karl den unge av Eva Fröbergs nedlåtande upp- hjälte » kanske alltjämt - en hjäl- maning till fredsvännerna att innan te.
Men f ö r att få e n normal 10 de reformera världen stifta fred iii- eller 12-åring att läsqa » med ut- o m sina egna leder - » fredsängeln tryck » fordras e n annan sorts he- har som bekant inte haft det vida- roism, t. ex. den soin Karl Asplund re Iystert på den kanten., antyder hyllar i dikten » Hjältarna » - män- hon hemlighetsfullt.
nen som välja döden på det sjunkan- Det är egendomligt att Eva Frö de skeppet för a t t kunna rädda nå- berg anser sig berättigad att p i två ställen i sin artikel låta påskina att gra människoliv.
Behovet a v att fastlåsa barnupp- hon har sig bekant ett och annat om fostran vid e n förgången tids ideal pacifisternas intima angelägenheter.
ä r nog inte så odisputabelt som Eva I hetraktandr a v att undertecknad Fröberg tror.
Vad som från peda- som haft tillfälle medverka något i gogens eget håll göres för att få ut det svenska och det internationella skolundervisningen u r den nationel- fredsarbetet, alls inte känner till nå- la isoleringen och bringa den mera i gon dylik splittring, förvånar mig nivå med tidens allmänna ideella denna visdom hos e n utomstående.
strävanden intresserar henne må- Det enda jag vet ä r a t t h ä r på alla hända inte.
Ända mindre torde hon linjer förekommer lojalt samarbete, ha sinne för vad Nationernas För- även när man från fall till fall p i bund på detta område söker uträt- olika vägar söker sig fram till sam- ta.
d å denna organisation för den ma mål.
åskådning hon tillhör väl närmast Eva Fröbergs vidräkning med de framstår soni en sorts internationeII kvinnor som arbeta för freden, har, ficktjuvsliga för vilken det gäller a t t jag upprepar det, sitt värde uteslu- skydda sinn nationella tillgångar.
tande som tidsdokument.
Det har Men en sådan organisation som Rö- sin stilla komik att se hur författa da Korset åtnjuter ju, trots sin inter- rinnan bemödar sig att inte glömma nationella karaktär, medborgerligt något a v allt det som bör vara tabu förtroende.
Och just Röda Korset för fredsvännerna: Vi få inte söka!
ändra den traditionella barnupp- fostran, inte riva ner föråldrade n a - tionalistiska föreställningar, inte kla- ga pil överordnades oförstånd vid vapenövningar, inte arbeta för av- rustning och för all del inte blanda oss i utrikespolitik!
Men arbeta » ideelt det få vi, ty arbetet för fre- den ä r bland det högsta vi fått oss förelagt.
Vid denna slutsats som Eva berg d r a r u r sin egen lidelsefulla ne- gativism, kan jag sätta punkt, ty denna sats ä r den enda i vilken jag ä r enig med henne.
Men jag fruktar, att de för vilka denna sats är djupt, ansvarsfyllt all- var skola få föga hjälp i sina an- s t ä n g n i n g a r av den författarinna som skrivit den antipacifistiska och Frö- antifeministiska Dagbladet.
artikeln i Svenska Mia Leehe.
V, Iämnade den bittra och vassa stilen in- med » En kyrkans son ».
Det var ett nom att avsluta ett onödigt och olämp- te det minsta tvivel om hans identitet.
lidelsefullt försvar för Montanelli gent- ligt krig med ord.
Getingen var sannerligen skicklig i Smädeskriften hade formen av en dia- emot Getingens giftiga anspelningar.
Se- I November meddelade Getingen a t t att förskaffa sig personliga fiender.
Han log mellan Toskana och jungfru M a - dan den anonyme författaren med myc- han ämnade resa till Livorno på fjor- anlände till Florens i augusti.
och i slu- ria och Montanelli som ängeln, vilken ket glöd och vältalighet utlagt tesen om ton dagars semester, men när d:r Ric- tet av oktoher var det tre fjärdedelar av med renhetens liljor och krönt med fre- frid på jorden och människorna en god cardo begav sig dit i och för ett vik- R O M A N kommittén som delade Martinis åsikt dens olivblad förkunnade jesuiternas vilja, vilken den nye kardinalen gjort tigt samtal, stod han ingenstädes att av om honom: Hans häftiga utfall mot advent Artikeln var full av personliga sig till tolk för, uppmanade han Getin- finna.
Någon tid efteråt ägde politiska Montanelli hade till och med fi förarg i t!
häntydningar och smädelser, och hela gen att bevisa en enda av sina anklagel- demonstrationer av en mycket våldsam E.
L. VOYNICH hans beundrare, och själve Galli, som Florens betraktade den soni skamling och ser och vädjade till allmänheten att den karaktär rum i kyrkostaterna län- alltid framhållit allt vad den begåvade orättvis.
Men hela Florens skrattade.
inte skulle sätta l i t till en bakdantare, Apeninnerna, och folk började förstå — Ingenting, Cesare, det var ingen- satirikern sade eller gjorde, började Det låg något så oemotståndligt i Ge- Artikeln kom snart ut i särtryck och varför Getingen tagit sig ledigt denna ting som han kunde rå för.
Jag blev medge att det var bättre att låta Mon- tingens allvarliga absurditeter att d e, den anonyme försvararen diskuterades tid på året.
S ä r han återkommit till tanelli vara i fred.
som mest ogillade honom, skrattade lika p \ vartenda kafé i Florens.
Florens, mötte han d:r Riccardo på ga- bara så förskräckt - Ilen ende som förhöll si ': fullständigt hjärtligt åt hans kvickheter som hans Getingen svarade med att våldsamt tan och sade i förbigående: - Förskräckt?
likgiltig var Montanelli själv.
Det var trognaste meningsfränder.
Hur mot- attackera det nya påvedömet och dess Jag hörde att ni sökt mig i Li- - Ja, jag inbillade mig.
- Hon la- nästan lönlöst att uttömma sin energi bjudande tonen i flygbladet än var, så anhängare i synnerhet Montanelli, soni vorno, men j a g hade just då rest till de handen över sina ögon och han vän- med att förlöjliga en man som tog sa- gjorde det dock intryck på den allmän- antagligen givit sitt bifall till den pane- Pisa.
Vad det är för en bedårande tade tyst tills hon blev herre över sig ker och ting med ett sådant jämnmod.
na opinionen.
Getingen hade förstått gyrik som blivit publicerad över honom gammal stad!
själv.
Hennes ansikte började småning- Det berättades i staden att Montanelli att stinga, och fastän mnniskor allt- själv, vilket föranledde den anonyme I julveckan bevistade han ett möte om återfå sin naturliga färg.
- Ni har en dag, när ärkebiskopen i Florens åt jämt skockades framför kardinalens hus skribenten till en ny artikel i » Kyrko- som den litteriira kommittén höll hos alldeles rätt, sade hon till slut, det vär- middag hos honom, hittade ett av Ge- för att se när han steg i eller ur sin besökaren ».
d:r Riccardo i hans bastad nära Porta sta man kan göra är att blicka tillbaka tingens hätska flygblad i sitt rum och vagn, så blandades också de hotfulla I slutet av oktober återvände Mon- alla Croce.
Mötet var talrikt besökt, på det förflutna.
Ens nerver rakar i sedan han läst igenom det, räckte han orden: » Jesuit — och » Spion » med hur- tanelli till sitt hiskopsshte i Romagna och när han trädde in i rummet, fanns olag och man inbillar sig allt möjligt.
det till ärkebiskopen med orden: » Det raropen och välsignelserna.
och innan han Iämnade Florens höll han det inte en enda plats ledig.
Ricardo Lit m aldrig mer tala om det, Cesare, är mycket kvickt skrivetii.
Men Montanelli saknade inte hunds- en avskedspredikan, varvid han begag- reste sig för att hämta en stol, men Ge- ty annars kommer jag att se likheter En dag spreds i staden ett flygblad förvanter.
Två dagar efter flygbladets nade sig av tillfället att milt förebrå tingen hejdade honom.
Han gick tvärs med Arthur överallt.
Nyss, när den där med rubriken: » Bebådelsens mysteri- publicering lästes i » Kyrkobesökaren », de båda skribenterna för den häftiga över rummet och satte sig i fönster- lille besynnerlige sprätthöken hann upp um ».
Även om författaren uteslutit den en av de ledande klerikala tidningarna och agressiva ton de använt mot var- posten, strax intill signora Bolla.
oss, hade jag en förnimmelse av att det signatur, som nu började bli så famil- en artikel som kallades » Ett svar till andra och han bad sin okände försva- (Forts.) var Arthur.
jär, en geting med utbredda vingar, så Bebådelsens mysterium », undertecknad rare att visa ett exempel på tolerans ge- (28) GETINGEN —
