# ID: svediakorp-per3212
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,341
# sentences: 547
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nu ------------- 46 - 15 NOVEMBER Nr 46 En nobelpristagare?
Tidevarvet n:r 46..
Spädbarnsvård i ladugården * K v i n n o r n a s r ä t t a t t bli nämnde- m ä n är i p r i n c i p e r k ä n d av riks- dagen.
Detta ä r ett oavlönat upp- drag.
Det ä r i c k e statstjänst.
Men lagens i k r a f t t r ä d a n d e d r ö j e r likväl till dess statstjänarnas löneförhål den blivit avgjorda.
Detta är in nehållet i vår artikel Tolv män och kvinna - * o m k r i n g modernäringen redogör för läget i lantarbetarstri- den Striden.
.
D e politiska valens u t g å n g i skil- da l ä n d e r ge k v i n n o r n a a n l e d n i n g a t t besinna a t t d e r a s s t r ä v a n d e n att ni inflytande befinner sig Z en våg dal.
Frågan som lever än är naturligt- ligtvis kvinnliga statstjänarnas lö nefråga.
Må d e n dö e n hedersam död nästa riksdag, så a t t vi k u n - na ställa till m e d e n glad begrav- ning.
* L e k t o r Anna Grönfeldt är ordfö- r a n d e i det nybildade l ä n s f ö r b u n - det av Frisinnade kvinnors riksför- h u n d i Västernorrland E.
H. teck- l i a r a v d e n n a anledning hennes por.
trätt.
K.
J.
s k r i v e r o m Marika Stjern stedts nya bok: v. Sneckenströms.
skriver TOLV M Ä N och ingen kvinna.
Juryinstitutionen, n ä m n d e n vid häradsrätten och a n n a n liknande domarbehörighet ä r såsom synes av g r u n d e r n a för deras tillsättande framvuxna ur d e n åskådningen a t t lekmannauppfattningen i motsats till d e n j u r i d i s k t skolade sak- Lunskapen m å k u n n a göra sig gällande vid bedömandet o c h dö- mandet av brott mot lag och ord- ning.
Den a n k l a g a d e skall enligt denna p r i n c i p ha stöd a v d e n all- männa folkliga rättsuppfattningen det s. k. s u n d a förnuftet eller » bond- förståndet », som det också kallas för att ge uttrycket något primitivt sunt och ofördärvat.
vänd endast vid tryckfrihetsmål.
varför icke kvinnor långt tidigare I e n vid sådana m i l utsedd ju- varit utsedda till ledamöter a v ry h a r s e d a n åtskilliga år kvinnor n ä m n d och bisittare i r ä t t e n där icke jurudisk sakkunskap fordras.
Oklar- haft rätt a t t deltaga.
, I v å r t g r a n n l a n d Norge ä r däre- het ifråga o m d e r a s behörighet h ä r - mot juryinstitutionen k n u t e n till den till förefinnes h ä r och var.
högsta rättsliga instansen, även gäl- I betänkandet och förslaget i frå- Iande brottmål.
Att härvidlag sak- ga o m kvinnors behörighet till stats- kunskapen icke alltid k o m m e r till tjänst betonas, a t t d e personer, vil- sin rätt gent emot lekmannaele- ka utgöra det folkvalda elementet mentet torde nog k u n n a befars i våra underrätter, ä r o givetvis icke Men å a n d r a sidan har f r å n Norge befattningshavare i vanlig bemär- vittnats o m h u r avgörande för en men med hänsyn till arten kvinnlig anklagades öde det mången av deras ställning och tjänstgöring gång varit att det i juryn suttit kvin- synes det i detta sammanhang lig- nor, som i k u n s k a p o m hur livet ga närmast att likställa d e m med kan gestalta sig för e n kvinna h a f t d o m a r e och sålunda a n s e d e m så- I kelse, Dennna lekmannauppfattning, bor- erfarenhet, humanitet och e n rättvis s o m statstjänare i d e n vidsträckta mening, lagförslaget avser.
I ämbetsmyndigheternas yttran- den över detta förslag ansluter sig de då det gäller a t t handlägga mål åskådning.
I serien Män Devinez om I vårt land är det endast i härads- rörande män och k v i n n o r vara re- Mannen i blus och mannen i päls presenterad i rättan av både män rätten på landet som lekmannasyn- * punkterna vid alla mål k a n göra och kvinnor.
Artikeln III i serien o m m a k a r sig gällande.
Där har i n ä m d e n n a Vaertings bok bär titeln En lyck- väl denna princip o m en sund och er- Vid d o m a r b o r d e t kommer den kvinnliga synpunkten ä n n u forderlig k o n t a k t mellan domaräm- ligare t i d?
Då nu Tidevarvet a v s l u t a r det länge att saknas.
Att s a k k u n s k a p e n första året a v sin levnad känner det vid domarbordet först då k a n fälla sig m a n a t att ställa några frågor till en verkligt mänsklig dom, då denna kommit till stånd efetr gemensam s i n läsekrets: överläggning mellan en manlig och Vad tycker Ni o m mig?
Är det något Ni gillar hos mig?
Vad liar Si a t t anmärka på mig?
Vad s a k n a r Ni hos mig?
Alla svar skola noga begrundas och redaktionen vill göra sitt bästa att tillmötesgå önskningar och ta hänsyn till kritik.
Tidevarvet k o s t a r för novemher.
december s a m t år 1925 endast sex kronor.
ARG.
1924 En u n g flicka, anställd vid en ladugård, satt vid en suggas bädd och vaktade hen- ne på det att hon icke måtte ligga ihjäl några av sina nyfödda grisar.
När efter fem dygn den kritiska perioden i suggfa- miijens liv var överstånden, hade hon räd- dat åtta grisar av nio, vilket meddelades ladugårdens ägare.
Flickan var stolt över resultatet, som är bättre än det grisvärdare i allmanhet bruka åstadkomma, men hon anade icke.
att ladugårdens ägare vid un- derrättelsen om denna ringa dödlighets- procent, placerade in flickan och suggan och grisarna i en plan, hon länge hyst.
Än mindre anade hon, att hon och hennes skyddslingar hade något sammanhang med viktiga frågor, som diskuterades med por- trätt på första sidan i de dagliga tidningar- ' nas spalter.
Men det hade hon ändå Den italienska eller r ä t t a r e s a r.
d i s k a f ö r f a t t a r i n n a n Grazia Deled- do ä r föremål för en studie a v fil.
doktor Gunhild Bergh.
Grazia De- leddas n a m n nämnes s o m bekant b l a n d kandidaterna till Nohelpriset bredvid Sigrid Undset och Bönders f ö r f a t t a r e Reymont.
Signora De- ledda har h a f t vänligheten a t t skic- ka oss sitt sista porträtt taget i t r a d - g å r d e n till h e n n e s villa.
Den lilla flickan vid hennes sida ä r h e n n e s systerdotter, o c h huvudfigur i den bok: » II fiore della vita », som för- f a t t a r i n n a n n u h a r under arbete.
ingen - 2 betets handhavare och den a l l m ä n na folkliga rättsuppfattningen vun- nit uttryck i vår rättsordning.
Rät- tegångsbalken 1 § lyder: 1 kap. » Underrätt å landet är h ä r a d s r ä t t l Svea hovrätt till denna uppfattning med tillstyrkande av a t t » särskilt vid nämndemansuppdraget goda skäl ta- la för att kvinnor i viss m å n anli- tas ».
Till s a m m a uppfattning i prin- cip ansluter sig Processkommissio- nen med orden o m; möjlighet för de Vad är det för fråga, som ä r så viktig just nu?
Jo, som al &amp; veta, som icke vår- da suggor och därför ha tid att läsa tid- ningar, är det frågan vad man skall göra av den Överskjutande arbetskraften, den som det icke finns användning för bland de så kallade teoretiska yrkena.
Det är samma svårigheter både för unga män och unga kvinnor att komma in på lärare-, kontorist- och andra bättre banor, men oss angår i detta sammanhang närmast flic- korna, som inte veta vad de skola hitta på för att försörja sig.
i de tider, då kon- kurrensen ä r hård, komma alltid strävan- dena att tråka ut kvinnorna tydligare till mes.
Det ar nu ett faktum, som är för- klarligt, men icke Dess mindre smärtsamt för individen.
Ty arbete är nyckeln till frihet och till livets varde och värdighet På landet drömma alla flickor, som ha den minsta läshåg om att bli småskole- lärarinnor.
Det ar trängsel vid inprövnin- gen i seminarierna och sedan vid ansök- ningen till platserna.
Men det finns ett område, där ingen trängsel råder, och där männen gärna läm- na plats, och det är djurskötseln.
I bond- gårdar, där familjen själv arbetar och sk &amp; ter lantbruket, kommer vanligen denna del av arbetet på kvinnornas lott.
Men vid större gårdar är djurskötseln ett manligt eftersom arbete, blir det ef- undan- tag finnas icke de bästa krafterna på en gärd.
som ägna sig däråt.
Nu vore det väl inte något särskilt uppli- vande, Om kvinnorna skulle överta djur- skötseln, eller, låt Oss säga, börja komma in i detta arbete vid de stora gårdarna, om de skulle sköta det precis så som arbetet skötts förut.
Nej, de skulle komma dit för att radda grisarna, för att överhuvud organisera spädbarnsvården i ladugården p i arbete.
tersökt Men - det inte vanligen är ett Om det inte vore möjligt att nå ett bättre ekonomiskt resul- tat, och få upp Iadugårdsskötseln - den ena av de två viktiga grenarna i vår mo- dernäring - ps ett högre plan.
De försök som gjorts med kvinnliga la- dugårdsskötare hittills äro inte omfattan- de, men det ser ut, som Om kvinnorna som förutsättning för att passa för detta ar- bete skulle föra med sig sin starkare kän- sla för att man inte skall onödigt slösa och slarva med liv, icke heller husdjurens liv, lika litet som människornas.
Man kunde tänka, att de skulle experimentellt ett bättre sätt, för a t t se, speciellt kvinnliga synpunkterna att kunna visa a t t spädbarnsdödligheten kan nedbringas, djurpest undvikas eller stävjas en kvinnlig domare - att en sådan Där dömer häradshövding och tolv i erforderlig mån göra sig gällande genom större renlighet, att överhuvud den- uppfattning på vetenskapligt håll män, som därtill valda äro.
De tolv i rättsskipningen särskilt o m, så- na näring kan skotas mer hygieniskt.
i utlandet förefinnes har ju i ett ti- kallas häradsnämnd ».
De utses för som vid en rättegångsreform bör Inte är det meningen.
att studentskor och digare n r av Tidevarvet påpekats.
sex år å allmän kommunalstämma ske, lekmännen erhålla ökat infly- flickor betyg ur åttonde klassen skola med kasta sig över detta arbetsfält, de ha nog inte heller förutsät ningar i allmänhet.
Men Men denna trori om domares sub- och någon juridisk utbildning eller tande ppå målens avgörande.
Men i jektivitet och objektivitet vis-a-vis kvalifikation fordras icke.
formellt hänseende gör processkom- det är naturligtvis.
om det överhuvud skall Det lämpliga i a t t även k v i n n o r missionen den anmärkningen, att bli någon fart på saken, en fördel att kvin- vad soni f.
n. ä r aktuellt och under bli delaktiga av detta förtroendeupp- förslaget bestämmelser avse allenast nor som ha blick för dessa synpunkter och diskussion hos oss.
drag har oss veterligt icke av någon statstjänster och till detta begrepp kön ä r ju s o m sagt, långt f r a m o m möjlighet att skaffa sig de nödvändiga te- oretiska kunskaperna, kanske genom stu- Juryinstitutionen ä r i Sverige a n - H u s m o d e r n s a r b et e ävats.
Det liar tvärtom ofta frågats Forts å sid. 6. består till icke ringa del i utväljandet av de bästa in- köpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
i våra 95 butiker giller principen: högsta kvalté till lägsta pris.
dieer utomlands.
bli föregångare nya kvinnliga arbetsområde.
Om flickan som vaktade på detta suggan, läser detta, hoppar jag, att hon känner glädje över att vara insatt i sitt större samman- KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM M. O. hang.
.
- Devinez.
Frågan som lever än.
I en vågdal.
Då de norska valens resultat bli- ga till avgörandet.
Kvinnorna be- vit kända skrev Svenska Dagbladet traktas som sakkunniga i vissa spe- cialfrågor rörande kvinnor och barn, följande: Ett anmärkningsvärt drag i de norska sakkunniga, vilkas råd man endast valens fysionomi bör till sist icke förgä- undantagsvis följer.
tas.
Den stora kvinnliga väljarkåren har Saken är helt enkelt den, att ar- icke funnit situationen påkalla invalet av betet måste börja på nytt för att någon endå kvinnlig stortingsrepresentant, kan undgå - Norge har ju dock be- traktats som en av kvinnosakens stam- ett förhållande som knappast att frappera härdar.
Det står envar fritt att giva den tydning han menar vara den riktiga; i alla händelser står man här inför ett faktum.
Alltjämt vrides och vändes på kvinnornas lönefråga.
För allt det värderika arbete i tankekraft, skrift, tal och tryck som under många, och för de väntande, lån- ga år lagts ned på att söka uppe- hålla principen om lägre ersätt- ning och mindre befordringsmöj- erövra den fulla medborgarrätten.
ligheter för de i statens olika verk Det är tydligt att vi med dessa överallt gjorda erfarenheter skola anställda kvinnorna har den ut- få intrycket aV att befinna oss i en gående summan i statens kassa- vågdal.
Det gör så ont om några bok växt till en imponerande a v vira veteraner, för deras djupa siffra.
missmods skull.
Det är icke så lätt Hur dyrbart blir det icke att att hålla fast visheten att det bara nödgas vara sparsam!
är fråga om ett tillfälligt hak i en Den nya länken i den långa kurva, vars huvudlinje är uppåt- kedjan av skrivelser i frågan är gående.
det inom finansdepartementet ut- Samma reflexion skulle tidningen ut från sin ståndpunkt kunnat göra vid de svenska valen och de engel- ska.
Den skulle ha kunnat säga: de röstberättigade kvinnorna överhu- vud taget finna icke situationen på- Överläggningar pågå överallt i kalla inväljandet av kvinnor i de världen, där intresserade kvinnor Iagstiftande församlingarna, män- finnas, hur vi skola nå till verkligt Samma feno- nen ännu mindre, alltså komma de samhällsinflytande.
men har överallt framkallat tanken icke dit.
Överallt se vi samma företeelse, a t t en politisk sammanslutning av kvinnorna äro antingen icke alls fö kvinnorna är den enda vägen för reträdda i dessa församlingar, som dem att sätta sig igenom.
De poli- i Norge eller i ett antal som inte på tiskt intresserade ha icke velat det något sätt står i proportion till de från början.
Men nu säga de sig kvinnliga väljarnas möjligheter.
överallt: Vi äro för få att splittra oss över alla partier där vi icke kun- Och deras representaion visar sna- rare tendens till att minskas än ökas.
na sätta oss igenom.
Vi få samla Svenska Dagbladets formulering oss till ett politiskt parti.
D d t R resonnemanq syiies åtmin- kan I5mpligen helysas av ett utta- llande TrAn en av Enhetsfrontens stone oss leda in i en bicrviindsgrind.
i förkrimpar: fru Ingeborg Roye.
Kvinnor ha for olika politiska syn- punkter för att kunna enas om an- » Enhetsfronten, skriver hon till nat än möjligen ett socialhygeniskt oss, bildades för sent för att kunna uppta arbetet för att få kvinnor program, men ett sådant kan icke uppsatta på listorna inflytande vara fristående, icke lösas ur sitt på programmen var allt vad vi sammanhang.
Om kvinnorna här i kunde tänka oss att nå.
Men vad Sverige nu förbereda en enig front som understrukits tydligare än förr för att framtvinga en lösning nästa a r kvinnornas slapphet.
nar det gäl- riksdag av samhällets vård aV barna- ler att infinna sig vid kandidatno- mineringarna och deras godtrogen- föderskor och spädbarn, så är detta het, när det gäller uppsättandet av riktigt och bör bli verkningsfullt.
kandidater.
De ha också visat brist Men denna front skulle genast bry- på räkneförmåga, t y överallt, där tas, då det gällde de i vanlig mening kvinnor uppförts på listorna.
ha d e omsorgsfullt placerats så långt ner, politiska frågorna.
Och oavsett a t t att deras val varit uteslutet.
ett socialhygieniskt program icke Enhetsfronten skall nu ta itu med kan lösryckas från andra frågor, ett intensivt upplysningsarbete till så böra vi ju icke begränsa oss där- nästa val.
Skulle också detta miss- till och sålunda själva acceptera den lyckas, så kommer frågan om egna kvinnolistor att på allvar tas upp.
uppfattningen.
att blott vissa detalj- Redan nu spöka dessa listor hos en frågor angå oss.
Å andra sidan, sluta sig blott de sionsunderlagets storlek.
Utan att i övrigt i detta sammanhang vilja uttala oss om det av 1921 års pensionskommitterade nyligen framlagda betänkande med för- slag till civil tjänstepensionslag, kunna vi dock ej underlåta a t t peka på däri framförda rena lin- jer för lösande av kvinnornas pensioneringsfråga och under- stryka det från kvinnohåll sedan gammalt framhållna önskemålet om samma pensionsålder, samma pensionsavgifter och givetvis samma pensionsunderlag for kvinnlig och manlig befattnings- havare i samma tjänsteställning eller befattning.
Vi bedja därför såsom vår bestämda uppfattning arbetade och i remiss till veder- få framhålla, att pensionsunder- börande myndigheter utsända P. laget ej får beräknas å B:lönen, M. för ordnande av kvinnliga be- med dess tillfälliga procentuella fattningshavares avlönings- m. fI.
avdrag, utan på normallönen, A:- förhållanden vid behörighetsla- lönen.
- - gens ikrafttriidande.
I fråga om skrivbiträdena kan De kvinnliga kårsammanslut- centralrådet icke underlåta a t t ningarnas centralråd har med an- påpeka att » de föreslagna lönebe- sammanträtt till loppen kunna icke anses täcka ledning överläggning och enat sig om att även de mest anpspråkslöst ställ- da levnadsomkostnader för ifrå- gavarande befattningshavaren ».
anledda synpunkter och erinrin- Efter utförlig motivering hem- gar.
ställes till sist: Det heter däri att av de tvenne föreslagna alternativen angående att inplaceringen av de kvinn- inplaceringsmetod, den kvantitati- liga tjänsterna sker efter en kva- rn och den kvalitativa, det si&amp;- litativ metod, nämnda anses såsom det mest att ett eventuellt avdrag å de förut för kvinnor reserverade be- önskvärda.
Vidare heter det: » I våra tidigare avlämnade re- fattningarna endast må motive- härav till Konungen överlämna en M. för- solutioner från offentliga opini- ras med det statsfinansiella läget onsmöten och i skrivelser med an- och alltså gälla såväl manlig som ledning av 1921 års Iönekommit- kvinnlig innehavare av tjänsten, tes betänkande i föreliggande lö- att samma antal löneklasser he- nefråga hava vi klart och tydligt stämmes för kvinnliga som för uttalat, att kvinnorna endast kun- manliga tjänstemän, na godtaga det nuvarande stats- att genom personliga lönetill- finansiella nödläget såsom enda lä lägg beredes full kompensation åt motiv för en reducering av löner- alla befattningshavare vid upp- na för de befattningar, som nu kommande löneminskningar, äro reserverade för kvinnor och beräk- att pensionsunderlaget vilka befattningar efter behörig- hetslagens ikraftträdande skulle nas på normallönen, A:lönen, med öppnas jämväl för män.
De av pensionsålder och pen- denna Iönekommitté uppkonstru- sionsavgifter som för manlig erade mindervärdighetsbevisen tjänsteinnehavare.
numera både i tal och skrift att familjepensioneringen Om- göra ett försök, men det är föga i n - kvinnor samman, som ha lika åsik- torde såväl från kvinnohåll Som från fattar efterlevande såväl make bjudande, och jag tror icke, att det ter i de stora huvudfrågorna, s &amp; få blir de norska kvinnornas slutliga vi flera små maktlösa kvinnopartier.
opartisk myndighets sida vara som barn, att genom övergångsbestämmel- ståndpunkt.
Men som sagt, möj- Nej, dra vi oss ut ur partierna, tillräckligt bemötta och förkasta- ligtvis göra vi ett försök, ty indig- - men det blir tillsvidare blott ett de såsom grund att bygga ett lö- ser sörjes för att kvinnliga post- nationen är lyckligtvis stark .. fåtal i varje land, som reflektera på neavdrag för kvinnliga statstjä- och telegrafexpeditörer, genom en eventuell lägre inplacering i lö- Svenska Dagbladets formulering denna Gandhimetod - då få vi göra nare på.
Utgår man alltså från att ett neskalan, ej utestängas från sina borde alltså omändras till att lyda klart för oss att alternativet icke visst avdrag å lönerna för de nu- förutvarande befordringsplatser.
så här: de norska kvinnorna ha icke är ett politiskt kvinnoparti.
Alterna- samma möjligt att vi vi som en varning det är Deras tivet är att tillsvidare avstå från allt varande kvinnliga tjänsterna fulla likställighet i beford- politiskt inflytande låta gå över blott är betingat av ekonomiska ringshänseende med manliga oss allt fåvitskt tal om kvinnorna hänsyn, torde den enda logiska post- och telegrafassistenter må- som tungan på vågen i en vägning.
konsekvensen vara, att då dessa ste nödvändigtvis fastslås, där de i själva verket väga fjäderlätt.
tjänster nu även öppnas för män, att skrivbiträdestjänsterna gi- ~ inplacering.
Många frågor komma att under en eventuell manlig tjänsteinne- vas t?
rättvisare tiden lösas rakt mot kvinnornas in- havare har att vidkännas samma * * * ka, därför att de icke velat eller för- tressen, alldeles som hittills.
Men avdrag som kvinnlig, eftersom stått att bruka sin politiska makt.
kanske är den reaktion, som inträ- staten ej har råd att avlöna tjän- Om någon arbetsgivare bör va- Det skulle kunna sägas mycket der nödvändig, för a t t några fler än sten högre.
E t t motsatt förhållan- ra mönsterarbetsgivare framför om alla de hemliga inflytanden, som en handfull skall förstå situationen.
de normallön för man, men re- andra så är det staten.
Staten bör hindra ett givet privilegium att för- I varje fall är en avståndstagandets ducerad lön för kvinna i samma opartiskt tillämpa samma avlö- vandlas från bokstav till verklighet.
period, under vilken vi samla våra befattning - skulle nödvändigt- ningsprincip på alla de i dess Men här vilja vi blott stanna vid en krafter, bättre än en blott skenbar vis föra tillbaka till ett fastslåen- tjänst likställda, staten bör i mot- punkt.
meddelaktighet.
&amp;?
av de kvinnliga befattningsha- sats till andra arbetsgivare frånse ärt sig konsten a t t Det har varit en missräkning för Det politiska livets krafter befin- varnas kvalitativa underlägsen- haft nog förutseende.
erfarenhet och energi a t t övervinna det passiva motståndet mot att släppa iii kvin- nor i riksdagen, som rests av min- nen.
Men denna omformulering förändrar icke själva faktum, del att kvinnorna låtit sig drivas tillba- och - icke kunna bevisas, och från detta inskränka sina levnadsbehov oss, som arbetat för rösträtten, att na sig i omgrupprring och omda- i yt- vi måst Ase hur kvinnliga politiker ning.
Vi vilja.
icke uppge hoppet tersta grad och att de på sådana nornas sida tillbakavisas ett dy- grunder av nödtvång söka komma inom och utanför riksdagen mer och a t t inom nya formationer skall fin- mer fått stämplen av att bara vara nas större insikt om behovet av l i k t förfarande på det bestämda- tillrätta med de låga löner som oundvikliga representanter för kvin- kvinnornas medverkan och bättre norna och deras särintressen, ja än rum för dem.
Om det är så, då värre, så småningom tvingats att skall ovanpå reaktionen komma en själva inta denna roll.
Det politiska tid a v lyckligt och givande samar livet har icke öppnat sig och tagit bete.
Mot den se vi framåt, ty det upp kvinnorna som självfallna och är vår uppfattning.
a t t kvinnor och likaberättigade medlemmar, vilkas m i n lika litet i längden kunna und.
åsikter i alla frågor det må vara vara inspirationen av ett gemensamt försvars-, tull- eller jordbruksfrågor, arbete.
blandas i överläggningen och bidra- E. W. ste.
Det procentuella avdraget bjudas många ar dem.
måste nödvändigtvis gälla befatt- ningen, ej befattningens inneha- Staten som mönsterarbetsgiva- re - det är dess rätta och höga vare.
I pensionsfrågan har enligt uppgift.
Alla känna de vackra förslaget ställning icke tagits till orden: välstånd.
arbete Det befordrar vore gott att hälsa kunna och spörsmålet om den kvinnliga pen- sionsåldern, till avgifterna för tillägga, - för dem som arbeta.
I statens, fosterlandets tjänst.
den egna pensioneringen och icke ens - synes det oss - till pen-
Striden omkring Anna Grönfeldt.
modernäringen.
Ordförande i Västerbottens läns- förbund av F. K.
R.
Lönerna böra icke avpassar.
efter und jordbruket ger utan efter vad det lian ge.
Fem sakkunniga ha utsetts av K.
M:t far att deltaga i utredningen angående Sveri- ges möjliga anslutning till Genèveprotokol- let.
Dessa herrar, som arbeta under ord- Och sedan skapa opinion för uppfyllan- förandeskap av landshövding Edén, och det av dem när den stunden är inne?
Hur bland vilka befinner sig Genèveprotokol- blir det möjligt så länge som inte solida- Medlingen i konflikten vid jord- Underhand- lingarna mellan parterna, som av- brutits på grund av att arbetsgi- varna förklarade sig e j kunna änd- ra något på gällande avtal, uppto- gos på nytt inför förlikningsman- nen.
Men även dessa underhand- Iingar blevo utan resultat.
Då till- satte regeringen en kommision men icke heller denna kunde åstad- komma ett närmande parterna emellan.
Därvid står det nu.
Konflikter inom olika arbetsom.
råden är något mycket vanligt nu för tiden.
Att något sådant skulle inträffa även inom jordbruket var ingenting att förvåna sig över, Men vad som gör, att man särskilt upp- märksammar denna strid, det är det egendomliga sätt varpå den föres.
Orsaken kanske ligger i svårigheten bruket liar strandat.
förespråkare, herr Löfgren, ritetesbegreppet gått in i folkmedvetandet?
måste säga sig att utsikterna för att Ge- Det vill till en oerhörd pacifistisk pro- néveplanen skall kunna förverkligas i paganda för att grundligt upplysa och världspolitiken icke äro så värst stora.
folken för krig, en oerhörd upp- Obligatorisk inställelse för domstol i fostrande propaganda för att lära dem rättstvister, skiljedom i politiska tvister inse sitt inbördes sammanhang.
Men upp- lets varma och förbundsmedlemmarnas samfällda Fil.
kand.
Anna Grönfeldt, blev en av vid de statens första kvinnliga lektorerna seminarier.
Hon tillträd- de befattningen vid Umeå där hon tidigare som adjunkt alltsedan 1907 haft sin verksamhet för- lagd.
Utom det krävande un- dervisningsarbetet, vartill kommit fortbildningskurser för lärare och a v själva organisationsarbetet för lärarinnor, - de första i sitt slag både arbetsgivare och arbetare.
mycket uppskattade, startade med skrämma nåendet av denna insikt om sammanhang dem som dra sig undan den uppgjorda pla- motverkas därav, att förbundet är för nen för konflikternas fredliga lösning och stort, lösligt och oöverskådligt för den enkle medborgarens blick, Han kanske hellre ta till vapen - detta var Genève- kunde bringas fatta att Kontinentaleuro- protokollets innebörd.
ett fullständi- pa har så stora gemensamma intressen, att gande av förbundspakten.
Inför varje an- det måste beakta varje hot mot en nation sats t i l l krig skulle alla stater automa- inom sitt område som ett hot mot dem alla.
tiskt sammansluta sig och värja sig som Men han lär sig inte fatta plikten av den mot en gemensam fiende.
Inga krig skulle yttersta solidaritet inför ett krig, som hotar vara tillåtna annat än just sådana gemen- en nation, så länge inte också solidariteten samma avstraffningskrig.
tillämpas i fredstid.
När tull-, pass- och Det har sagts från Iedande svenskt håll myntgränser kommit bort, då skola också att Sveriges anslutning bör vara beroende kontinentaleuropas folk förstå, att de äro av stormakternas.
framför allt Englands.
Och nu, sedan England valt konservativt enhet, där en svarar för alla och alla och avskaffat från ledningen själva den Summa: även om Genève protokollet man, som tände initiativet i Genève - bleve ratificerat skulle därmed icke över.
nu är det inte mycket troligt att det nya vinnas dess inre svaghet som flyter ur den Parlamentet ratificerar Genèveprotokolet.
naturliga människans olust att sanktions Men - vi göra i a l l enkelhet denna fråga: för hon icke stöd av skolöverstyrelsen och an- Skulle ett parlament med arbetarmajori- slag av staten.
har lektor G tet ha undertecknat det och vad skulle det räckt till för många olika grenar ha betytt?
Vad skulle stå bakom en eng- Tillåt osa att le brer det rom är lus.
tigt i världen.
Daily Herald arbetarorga- Bägge parter äro spridda över hela landet, de stora avstånden försvåra - sammanhållningen, och det blir ing- en vidare effekt av kampmedeln.
Ty av andlig odling.
Detta har resenä- man kan inte säga annat än, att rer, föredragshållare och andra som en slåss värden inför hennes ögon.
i Genève sin olust Kanada anmälde redan Europa f a r ett sanktionskrig.
Australien.
net har skrivit att arbetarnederlaget kan som är lika förfärat för japansk invand- tillskrivas motståndarnas utnyttjande av årets strid förts ganska lamt.
Vis- på väg genom Norrland med gäst- ring som Amerika, är emot protokollet väljarnas rädsla framför allt kvinnornas serligen förklarade arbetsgivarna frihet mottagits i hennes trevliga, av Times vill inte ha segrat på detta ut utan påstår att engelska folket åter med hestämdhet i somras, att de e j levande intresse-atmosfar uppfyllda ternas inrikes angelägenheter som regel visat det starka enkla sunda förnuft rom kunde ändra något på villkoren.
hem fått bliva vittne till.
på grund Den går på som japanerna Men när underhandlingarna skulle Kampen för medborgarrätt åt undandras Förbundets ingripande.
dessa återupptagas den 24 okt., och strejk kvinnorna fann givetvis i Anna Grön- dock kunna bli föremål för Förbundets in- om ett folk behandlar sina mino- samtidigt proklamerades från Lant- feldt en övertygad deltagare.
I tresse.
riteter av annan ras och sina immigranter arbetarförbundet i syfte att påtryc- rösträttsföreningen verkade hon ni- så illa, att krigsfara uppstår.
Samt att ka, började arbetsgivarna utan vi- tiskt till dess målet för dess strävan ett folk, som söker skydda medlemmar av dare förhandla och räkna.
Å and- var nått.
Under dessa år blev Berg sin stam frän sådan behandling inom ett ra sidan upptogo lantarbetarna man-Österbergska samhällskurser- annat lands gränser icke får utan vidare mera likgiltigt.
En- na ramen för hennes föreläsningar behandlas Och vad som säger angripare.
Sydafrika?
Är det mera ligt tidningarna skulle c:a 4,000 i kommunalförvaltning och skydds- roat att säkerställa freden i Europa me- man ha gått ut i strejken, men fler- talet torde ganska snart ha återgått, det var inte heller så lockande att ställa sig utan ar bets sfört tjänst och riskera husrum, då den kalla års- lagstiftning, vilka sedermera fort- sattes I av samtliga kvinnoförenin- gar i Umeå gemensamt ordnade kur- ser samt inom föreläsningsförbun- det.
tiden inträder.
Och de stridslystna Politiskt kunnig och ansvarsmed- äro mera hörbara än många till an- veten ä r lektor Grönfeldt den le- dande för frisinnade kvinnor inom tal.
Hur skall man då tänka sig att Västerbottens län.
Nykterhetsintres- Skulle Englands möjliga underskrift betytt en- dast Storbrittanien även utan Irland?
Det synes oss ligga en inre svaghet i själva idén med sanktionskrig.
och detta därför att de klasser och grupper inom länderna, som annars äro mest militaris- tiskt livade.
icke äro att entusiasmera för sanktionskrig endast för nationalkrig av sorten.
AIItså skulle sanktions- krigsidén bäras upp av de folkgrupper som arbetsförhållandena vid jordbruket set är starkt inom detta län och äro pacifistiskt sinnade.
Men de kunna skola regleras?
Man kan givetvis Riksförbundet kan för de undersök- då inte heller värmas upp far tanken, och den kommer att sakna bärare.
icke frånkänna vare sig arbetsgi- ningar dess nykterhetsutskott star.
Vi sågo hur groft hur enkelt plikten vare eller arbetare rätten till sam- tat säkert räkna på nitisk hjälp från att gripa till vapen under det gångna ma kampmedel, som brukas inom lokalföreningar och enskilda a. kriget måste framställas, hur påtaglig och andra näringsgrenar, och det är Bland de motioner, som lektor omedelbar faran måste målas ut för att fä människorna med, så som de måste ju möjligt, att om saken drives till Grönfeldt framförde under sin för- vara med.
Hur skall det bli möjligt a t t sin spets, där med tiden kan fram- sta stadsfullmäktigetid 1910-14 var skapa opinion inom länderna för åtagan- bringas mera stridbara organisatio- en mer ovanlig sådan, vittnande om det av dessa nya solidaritetsförpliktelser.
praktisk blick och framsynthet.
En ner å ömse håll.
Men innan detta ännu skett, må ny stadsplan skulle fastställas och G. yrkade det vara tillåtet att framhålla, att en öppen strid inom jordbruket med god vilja säkerligen kan und- Det beror på bägge parter, vikas.
om frågan kommer att avgöras i samförstånd, dock mest på arbets- givarne.
De avpassa Iönerna efter lektor Det är riktigt, att sin räknetabell.
så sker.
Men de måste använda en nyare upplaga av denna räknetabell, där lönerna icke blott avpassas ef- ter vad jordbruket ger, utan efter vad det kan ge.
Denna fråga mås- nikationsmedel.
Motionen blev som allt nytt föremål för åtskilligt skämt och del vitsades på motioniirens namn, som fick flyg - till första stavelse.
Men tiden har visat tanken3 berättigande.
att därvid vissa Iämpliga områden av stadens mark- skulle reserveras till start- och land ningsplats för flygmaskiner.
Det vo- re ju nödvändigt att få ett nät av sådana platser ont man viii gagna utvecklingen ev detta nya kommu- [m. i samband med jordfrågan.
T. o. vid sjuktransporter har Och där måste lantarbetarnas soci- flygmaskinen redan använts och te lösas torde med tiden bliva oumbärlig.
ala ställning höjas.
Den kommunala tandvården liar lektor G. inom folkskolestyrelsen framgångsrikt verkat för.
Beviljar Vid Landskrona husmodersskola stadsfullmäktige de för folkskolans börjar 6-månaders barnsköterske- klinik behövliga medlen torde hen- nes förslag komma att utsträckas (Hänvändelse tel. Landskrona till att gälla tandvård även för lä- roverkets och flickskolans elever på STYRELSEN.
30 kr.
Kosthåll: 1925.
Kursavgift I 1148.
Försäkra Ert Liv i FOLKET dels deltagande i sanktienskrig?
g am la villkor som är den högsta politiska visdom.
Daily News ack Daily News låt oss trycka din hand påstår att männen rös- tat konservativt av en beslutsam john- t.ullsk motvilja mot främmande inbland- ning, men kvinnorna av genuin fruktan för det bolsjevistiska spöket.
Time and Tide tillägger: gud välsigne fruntimmerna vad skulle vi ta oss till utan dem.
I Amerika dra de slagna partierna lika - - god nytta av dem.
Lady Astor skriver med anledning av valets utgång i England: » Jag är naturligtvis tacksam över att ha blivit hedrad med dubbel majoritet, men är från kvinnornas synpunkt mycket besviken Over att icke mrs.
Wintringham blivit återvald, Vi ha alltid sökt arbeta tillsammans för kvinnornas intressen obe- roende av partigränserna, det finns till- räckligt många män, för vilka dess linjer äro avgörande.
Jag vet att han kommer att bliva djupt raknad, att hon mer än någon annan är älskad och högaktad av hela parlamentet.
Jag tror inte på någon stämning mot kvinnorna.
Vår dag har nyss börjat.
Må den vara länge.
Vid läsningen av denna vackra honnör för en arbetskamrat ur ett annat parti, sörjer Tidevarvet att djupare än förut över att det måste sovit över de bekla- ganden som våra återvalda kvinnliga re- presentanter säkert ha offentliggjort över att den kvinnliga representationen i and- - enahanda grunder som för folksko- lans barn, d. v. s. endast verkligt ra kammaren återvänder mindre allsidig meddellösa barn erhålla helt kost- än förut.
nadsfri tandvård.
För de övrigas vård betalas efter en billig taxa.
Då Västerbottens föreläsningsför- bund hotade att falla sönder trädde lektor G. i spetsen och liar genom ett energiskt arbete ryckt UPP det- samma till ett av de mest verksam- ma, framgångsrikt arbetande och uppskattade föreläsningsområden vårt land äger.
Härvidlag sker liv- ligt utbyte och samverkan med lä nets hembygdsförening vars första instruktionskurs i folkminnesforsk- ning blev en stor framgång, - i icke ringa grad lektor G:s förtjänst.
Allt tillsammans visar hur vid si- dan av det egentliga livskallet eller rättare som en rikare utveckling av detsamma inom de korta lediga stunderna kan upptagas och fullföl- jas mycket av gagnande samhälls- gärning.
Anna Grönfeldt hör till de Iyckliga som förstått detta och i ovanligt hög grad förmått realisera det.
E.
H.
Frågan som lever än.
vilja uttala oss om det av 1921 års nyligen pensionskommitterade framlagda betänkande med för- valen?
fysionomi bör till sist icke förgä- slag till civil tjänstepensionslag, tas.
Den stora kvinnliga väljarkåren har icke funnit situationen påkalla invalet av kunna vi dock ej underlåta a t t någon enda kvinnlig stortingsrepresentant, peka på däri framförda rena lin- ett förhållande som knappast kan undgå jer för lösande a v kvinnornas att frappera - Norge har ju dock be- pensioneringsfråga och under- traktats som en av kvinnosakens stam- stryka det från kvinnohåll sedan härdar.
Det står envar fritt att Riva den tydning hon menar vara den riktiga; i alla gammalt framhållna iiiiskemålet händelser står man här inför ett faktum.
om samma pensionsålder, samma och givetvis Samma reflexion skulle tidningen pensionsavgifter ut från sin ståndpunkt kunnat göra samma pensionsunderlag för kvinnlig och manlig befattnings- vid de svenska valen och de engel- Den nya Iänken i den långa havare i samma tjänsteställning ska.
kedjan av skrivelser i frågan är eller befattning.
Vi bedja därför Den skulle ha kunnat säga: de det inom finansdrpartementet ut- såsom vår bestämda uppfattning röstberättigade kvinnorna överhu- vud taget finna icke situationen på- Överläggningar pågå överallt i arbetade och i remiss till veder- få framhålla, att pesionsunder- kalla inväljandet a v kvinnor i de världen, där intresserade kvinnor börande myndigheter utsända P. laget ej får beräknas å B:lönen, lagstiftande församlingarna, män- finnas, hur vi skola nå till verkligt M. för ordnande av kvinnliga b- med dess tillfälliga procentuella Samma feno- fattningshavaren avlönings- m. fl.
avdrag, utan på normallönen, A:- nen ännu mindre, alltså komma de samhällsinflytande.
men har överallt framkallat tanken förhållanden vid behörighetsla- lönen.
- - icke dit.
att en politisk sammanslutning av gens ikrafttriidande.
Överallt se vi samma företeelse, I fråga om skrivbiträdena k a n kvinnorna är den enda vägen för kvinnorna äro antingen icke alls fö dem att sätta sig igenom.
De poli- De kvinnliga kårsammanslut- centralrådet icke underlåta a t t reträdda i dessa församlingar.
som tiskt intresserade ha icke velat det ningarnas centralråd har med an- påpeka a t t » de föreslagna lönebe- i Norge eller i ett antal som inte på Men nu säga de sig ledning härav sammanträtt till loppen kunna icke anses täcka början.
något sätt står i proportion till de överallt: Vi äro för få att splittra överläggning och enat sig om att även de mest a n s p r å k s l ö s t ställ- kvinnliga väljarnas möjligheter.
oss över alla partier där v i icke kun- till Konungen överlämna en skri- velse med av nämnda P.
M. för- da levnadsomkostnader för ifrån- Och deras representaion visar sna- na sätta oss igenom.
Vi få s m l a anledda synpunkter och erinrin- gavarande befattningshavare ».
rare tendens till att minskas än ökas, Efter utförlig motivering hem- oss till ett politiskt parti.
Svenska Dagbladets formulering gar.
Detta resonemang synes åtmin- Det heter däri a t t av de tvenne ställes till sist: kan Iämpligen belysas av ett utta- lande från en av Enhetsfrontens stone oss leda in i en återvändsgränd.
föreslagna aIternativen angående att inplaceringen av de kvinn- Kvinnor ha för olika politiska syn.
inplaceringsmetod, den kvantitati- liga tjänsterna sker efter en kva- förkämpar: fru Ingeborg Boye.
punkter för att kunna enas om an- ra och den kvalitativa, det si &amp; litativ metod, » Enhetsfronten, skriver hon till nat än möjligen ett socialhygeniskt nämnda anses såsom det mest a t t e t t eventuellt avdrag å d e förut för kvinnor reserverade be- oss.
uppta bildades arbetet för för sent a t t för få att kvinnor kunna program, men rit sådant kan icke önskvärda.
Vidare heter det: » I våra tidigare avlämnade, .,+ fattningarna endast må motive- uppsatta på listorna - inflytande vara fristående, ickc lösas u r sitt på programmen var aIIt vad vi sammanhang.
Om kvinnorna här i solutioner från offentliga opini- ras med det statsfinansiella läget kunde tänka oss att nå.
Men vad Sverige nu förbereda en enig front onsmöten och i skrivelser med an- och alltså gälla såväl manlig som som understrukits tydligare än förr för att framtvinga en lösning¨ nästa ledning av 1921 års Iönekommit- kvinnlig innehavare av tjänsten, är kvinnornas slapphet, när det gäl- riksdag av samhällets vård av barna- tes betä än k a n d e i föreliggande Iö- a t t samma antal löneklasser be- ler att infinna sig vid kandidatno- mineringarna och deras godtrogen- föderskor och spädbarn, så är detta nefråga hava vi klart och tydligt stämmes för kvinnliga som f ö r het, när det gäller uppsättandet av riktigt och bör bli verkningsfullt.
uttalat, a t t kvinnorna endast kun- manliga tjänstemän, kandidater.
De ha också visat brist Men denna front skulle genast bry- na godtaga det nuvarande stats- att genom personliga Iönetill- på räkneförmåga, ty överallt, där tas, då det gällde de i vanlig mening finansiella nödläget såsom enda lägg beredes full kompensation åt kvinnor uppförts på listorna, ha d e omsorgsfullt placerats så lång ner, politiska frågorna.
Och oavsett att motiv för en reducering a v Iöner- alla befattningshavare vid upp- att deras val varit uteslöutet.
ett socialhygeniskt program icke na för de befattningar, som nu kommande löneminskningar, Enhetsfronten skall nu ta itu med kan lösryckas från andra frågor, äro reserverade för kvinnor och ett intensivt upplysningsarbete till så böra vi ju icke begränsa oss där- vilka befattningar efter behörig- a t t pensionsunderlaget beräk- till och sålunda själva acceptera den hetslagens ikraftträdande skulle nas på normaiiönen, A:lönen, med så pensionsålder och pen- kvinnolistor a t t på allvar tas upp.
uppfattningen, att blott vissa detalj- öppnas jämväl för män.
De av denna lönekommitté uppkonstru- sionsavgifter som för manlig Redan nu spöka dessa listor hos en frågor angå oss.
A andra sidan, sluta sig blott de erade mindervärdighetsbevisen tjänsteinnehavare, och möjligt annan att av vi de som ledande, en varning och det måste ä r kvinnor samman.
som ha lika åsik- torde numera både i tal och skrift att familjepensioneringen Om- göra ett försök men det är föga in- ter i de stora huvudfrågorna, så få såväl f r å n krinnohåll som från f a t t a r efterlevande såväl make bjudande, och jag tror icke, det blir de norska kvinnornas slutliga vi flera små maktlösa kvinnopartier.
opartisk myndighets sida vara som barn, a t t genom övergångsbestämmel- ståndpunkt.
Men som sagt, möj- Nej, dra vi oss ut ur partierna, tillräckligt bemötta och förkasta- ligtvis göra vi ett försök, ty indig- men det blir tillsvidare blott ett de såsom grund att bygga ett lö- ser sörjes för a t t kvinnliga post- nationen är lyckligtvis stark. » fåtal i varje land, som refIektera på neavdrag för kvinnliga statstjä- och telegrafexpeditörer, genom en eventuell lägre inplacering i lö- Svenska Dagbladets formulering denna Gandhimetod då få vi göra narr på.
borde alltså omändrats till a l t lyda klart för oss att alternativet icke Utgår man aIItså från a t t ett så här: de norska kvinnorna ha icke är ett politiskt kvinnoparti.
Alterna- visst avdrag å lönerna för de nu- haft nog förutseende.
erfarenhet och tivet ä r att tillsvidare avstå från allt varande kvinnliga tjänsterna energi att övervinna det passiva politiskt inflytande och låta gå över blott är betingat av ekonomiska motståndet mot att släppa in kvin- oss allt fåvitskt tal om kvinnorna hänsyn, torde den enda logiska nor i riksdagen, som rests av män- som tungan på vågen i en vägning.
konsekvensen vara, att då dessa nen.
Men denna omformulering där de i själva verket väg fjäderlätt.
tjänster nu även öppnas för män, förändrar icke själva faktum, det Många frågor komma att under en eventuell manlig tjänsteinne- vas en rättvisare inplacering.
a t t kvinnorna låtit sig drivas tillba- tiden lösas rakt mot kvinnornas in- havare har a t t vidkännas samma ka, därför att de icke velat eller för- tressen, alldeles som hittills.
Men avdrag som kvinnlig, eftersom stått att bruka sin politiska makt.
Om någon arbetsgivare bör va- kanske ä r den reaktion, som inträ- staten ej har råd a t t avlöna tjän- Det skulle kunna sägas mycket der nödvändig, för att några fler än sten högre.
Ett motsatt förhållan- ra mönsterarbetsgivare framför om alla de hemliga inflytanden, som en handfull skall först:!
situationen.
de normallön för man, men re- andra så ä r det staten.
Staten bör hindra ett givet privilegium att för- I varje fall är en avstiindstagnn (lrt5 ducerad lön för kvinna i samma opartiskt tillämpa samma avlö- vandlas från bokstav till verklighet.
p e r i d, under vilken vi samla våra befattning - skulle nödvändigt- ningsprincip på alla de i dess Men här vilja vi blott stanna vid en krafter, bättre än en blott skenbar vis föra tillbaka till ett fastslåen- tjänst likställda, staten bör i mot- punkt.
meddelaktighet.
de a v de kvinnliga befattningsha- sats till andra arbetsgivare frånse Det har varit en missräkning för Det politiska livets krafter befin- varnas kvalitativa an antytts underlägsen- torde a t t kvinnorna lärt sig konsten a t t oss, som arbetat för rösträtten, att na sig i omgrupprring och omda- icke Som kunna ov bevisas, och från kvin- inskränka sina levnadsbehov i yt- vi måst Ase hur kvinnliga politiker ning.
Vi vilja.
icke uppge hoppet tillbakavisas ett dy- tersta grad och a t t de på sådana inom och utanför riksdagen mer och att inom nya formationer skall fin- nornas sida mer fått stämplen av a t t bara vara nas större insikt om behovet av likt förfarande på det bestlimda- grunder nödtvång komma tillrätta av med de låga söka löner som oundvikliga representanter för kvin- kvinnornas medverkan och bättre ste.
Det procentuella avdraget bjudas många av dem.
norna och deras särintressen, ja än rum för dem.
Om det är så, då måste nödvändigtvis gälla befatt- Staten som mönsterarbetsgiva- värre, så småningom tvingats att skall ovanpå reaktionen komma en ningen, ej befattningens inneha- re - det är dess rätta och höga själva inta ' denna roll.
Det politiska tid a v lyckligt och givande samar vare.
har enligt uppgift.
Alla känna de vackra I pensionsfrågan livet har icke öppnat sig och tagit bete.
Mot den se vi framåt, ty det orden: arbete befordrar hälsa och upp kvinnorna som självfallna och är vår uppfattning, att kvinnor och förslaget ställning icke tagits till välstånd.
Det vore gott att kunna likaberättigade medlemmar, vilkas män lika litet i längden kunna und- spörsmålet om den kvinnliga pen- åsokter i alla frågor det må vara vara inspirationen a v ett gemensamt sionsåldern, till avgifterna för tillägga, - för dem som arbeta.
I statens, fosterlandets tjänst.
försvars-, tull- eller jordbruksfrågor, arbete.
den egna pensioneringen och icke blandas i överliggningen och bidra- E.
U '.
ens - synes det oss - till pen- föl jande: Ett anmärkningsvärt drag i de norska i cialfrågor rörande kvinnor och barn.
sakkunniga, vilkas råd man endast undantagsvis följer.
Saken ä r helt enkelt den, a t t ar- betet måste börja på nytt för att erövra den fulla medborgarrätten.
Det är tydligt att vi med dessa överallt gjorda erfarenheter skola få intrycket a v att befinna oss i en vågdal.
Det gör så ont o m några a v våra veteraner, för deras djupa missmods skull.
Det är icke så t i t t att hålla fast vissheten att det bara är fråga om ett tillfäIligt hak i en kurva.
vars huvudlinje är uppåt- gående.
värderika arbete i tankekraft, skrift, tal och tryck som under många, och för do väntande, lån- ga år lagts ned på a t t söka uppe- håIla principen om lägre ersätt- ning och mindre befordringsmöj- Iigheter för de i statens olika verk anställda kvinnorna har den ut- gående summan i statens kassa- bok växt till en imponerande siffra.
Hur dyrbart blir det icke att nödgas vara sparam!
från lyckas, så kommer frågan om egna samma att — — — het.
detta
.
Striden omkring modernäringen.
Svart på Y Lönerna böra icke avpassas efter vad jordbruket ger utan efter vad d e t kan ge.
Medlingen i konflikten rid jord- bruket har strandat.
Underhand- lingarna mellan parterna, som ar- brutits på grund av att arbetsgi varna förklarade sig e j kunna änd ra något på gällande avtal, uppto- gos på nytt inför förlikningsman- nen.
Men även dessa underhand- lingar blevo utan resultat.
Då till.
satte regeringen en kommision men icke heller denna kunde åstad- komma ett närmande parterna emellan.
Därvid står det nu.
Konflikter inom olika arbetsom- råden ä r något mycket vanligt nu för tiden.
Att något sådant skulle inträffa även inom jordbruket var ingenting att förvåna sig över.
Men vad som gör, att man särskilt upp- märksammar denna strid, det är det egendomliga sätt varpå den föres.
Orsaken kanske ligger i svårigheten I vitt Fem sakkunniga ha utsetts av K.
M:t för att deltaga i utredningen angående Sveri- ges möjliga anslutning till Genéveprotokol- I let.
dessa herrar, som arbeta under ord- Och sedan skapa opinion för uppfylla förandeskap av landshövding Edén, och det av dem när den stunden är inne?
H bland vilka befinner sig Genéveprotokol- blir det möjligt så länge som inte solid lets varma måste säga förespråkare, herr Löfgren, sig att utsikterna för att Ge- néveplanen skall kunna förverkligas i världspolitiken icke äro så värst stora.
Obligatorisk inställelse för domstol i rättstvister skiljedom i politiska tvister och förbundsmedlemmarnas samfällda ekonomiska och militära åtgärder emot dem som dra sig undan den uppgjorda pla- nen för konflikternas fredliga lösning och hellre ta till vapen detta var Genéve protokollets innebörd, ett fullständi- gande av förbundspakten.
Inför varje an- sats till krig skulle alla stater automa- - ritetsbegreppet gått in i folkmedvetande Det v i l l till en oerhörd pacifistisk pr paganda för att grundligt upplysa oc skrämma folken för krig en oerhörd up fostrande propaganda för att lära de inse sitt inbördes sammanhang.
Men up nåendet av denna insikt om sammanhang motverkas därav, att förbundet är stort, lösligt och oöverskådligt för d enkle medborgarens blick.
H a n kans kunde bringas fatta Kontinentaleu att har så stora gemensamma intressen, beakta varje hot mot en nati inom sitt område som ett hot mot dem a på det måste Fil.
kand.
Anna Grönfeldt, blev en tiskt sammansluta sig och värja sig som Men han lär sig inte fatta plikten av d kvinnliga lektorerna mot en gemensam fiende.
Inga krig skulle yttersta solidaritet inför ett krig, som ho vid statens seminarier.
Hon tillträd- vara tillåtna annat än just sådana gemen- en nation, så länge inte också solidarite samma avstraffningskrig.
tillämpas i fredstid.
När tull-.
pass- o de befattningen vid Umeå där hon Det har sagts från ledande svenskt håll myntgränser kommit bort, då skola ock tidigare som adjunkt alltsedan att Sveriges anslutning bör vara beroende kontinentaleuropas folk förstå, att de ä 1907 haft sin verksamhet för- av stormakternas, framför allt Englands.
en enhet, där en svarar för alla och a lagd.
Utom det krävande un- Och nu.
sedan England valt konservativt för en.
dervisningsarbetet, vartill kommit och avskaffat från ledningen själva den Summa även om Genéve protokoll fortbildningskurser för lärare och man, som tände initiativet i Genéve - bleve ratificerat skulle därmed icke öv är det inte mycket troligt att det nya vinnas dess inre svaghel som flyter ur d - de första i sitt slag nu a v själva organisationsarbetet för lärarinnor, parlamentel ratificerar Geneveprotokolet.
naturliga männsikans olust att sanktio både arbetsgivare och arbetare.
mycket uppskattade, startade med Men - vi göra i all enkelhet denna fråga: av de första slås för värden hon att de icke dagligen stå icke fat at, därför inför hennes ögon.
Skulle ett parlament med arbetarmajori- tet ha undertecknat det och vad skulle det ha betytt?
Vad skulle stå bakom en eng- räckt till för många olika grenar elsk underskrift?
Kanada anmälde redan Tillåt oss att le över det som är l av andlig odling.
Detta h a r resenä- i Genéve sin olust att skicka trupper till tigt i världen.
Daily Herald arbetskamrat rer, föredragshållare och andra som Europa för ett sanktionskrig.
Australien net har skrivit att arbetarnederlaget k som är lika förfärat för japansk invand- motståndarnas utnyttjande årets strid förts ganska lamt.
Vis- på väg genom Norrland med gäst- ring som Amerika, är emot protokollet väljarnas rädsla framför allt kvinnorna serligen förklarade arbetsgivarna frihet mottagits i hennes trevliga, av Times vill inte ha segrat på de fingo grund in.
av Den den går klausul ut på som att medan japanerna sta- villkor utan påstår att engelska folket a med bestämdhet i somras, att de ej levande intresse-atmosfär uppfyllda på ternas inrikes angelägenheter som regel visat det starka enkla sunda förnuft so kunde ändra något på villkoren.
hem fritt bliva vittne till.
undandras Förbundels ingripande.
dessa som är den högsta politiska visdom Men när underhandlingarna skulle Kampen för medborgarrätt åt dock kunna bli föremål för Förbundets in- Daily News ack Daily News låt återupptagas den 24 okt., och strejk kvinnorna fann givetvis i Anna Grön- tresse om ett folk behandlar sina mino- trycka din hand - påstår att männen r Bägge parter äro spridda över hela landet, de stora avstånden försvåra sammanhållningen och det blir ing- en vidare effekt av kampmedeln.
Ty man kan inte säga annat än, att stöd av skolöverstyrelsen och an- slag staten, - har lektor G av * tiilskrivas rädsla.
- samtidigt proklamerades från Lant- arbetarförbundet i syfte att påtryc- ka, började arbetsgivarna utan vi- dare förhandla och räkna.
Ä and- ra sidan upptogo lantarbetarna I feldt en övertygad deltagare.
rösträttsföreningen verkade hon ni- tiskt till dess målet för dess strävan var nått.
Under dessa år blev Berg riteter av annan ras oss sina immigranter så il a, att krigsfara uppstår.
Samt att tat konservativt av bullsk motvilja mot en beslutsam john- främmande ibland ett folk, som söker skydda medlemmar av sin slam från sådan behandling inom ett annat lands gränser icke får utan vidare behandlas som angripare strejkparollen mera likgiltigt, En- na ramen för hennes föreläsningar Och vad säger Sydafrika?
Ar del mera tidningarna skulle c:a 4,000 i kommunalförvaltning och skydds- roat att säkerställa freden i Europa me- man ha gått ut i strejken, men fler- lagstiftning, vilka sedermera fort- dels deltagande i sanktionskrig?
Skulle Englands möjliga underskrift betytt en- talet torde ganska snart ha återgått, sattes i av samtliga kvinnoförenin- dast Storbrittanien även utan Irland?
det var inte heller så lockande att gar i Umeå gemensamt ordnade kur- synes oss ligga en inre svaghet i ställa sig utan arbetsförtjänst och ser samt inom föreläsningsförbun- själva idén med sanktionskrig, och detta därför att de klasser och grupper inom riskera husrum, då den kalla års- det.
tiden inträder.
Och de stridslystna Politiskt kunnig och anivarsmed- länderna, som annars äro mest militaris- tiskt livade.
icke äro att entusiasmera för äro mera hörbara än många till an- veten ä r lektor Grönfeldt den le- sanktionskrig endast för nationalkrig av dande för frisinnade kvinnor inom gamla sorten.
Alltså skulle sanktions- tal.
Hur skaII man då tänka sig att Västerbottens län.
Nykterhetsintres- krigsisén bäras upp av d e folkgrupper som arbetsförhållandena vid jordbruket set är starkt inom detta län och äro paacifistiskt sinnade.
Men de tunna skola regleras?
Man kan givetvis Riksförbundet kan för de undersök- då inte heller värmas upp far tanken, och den kommer att sakna bärare.
icke frånkänna vare sig arbetsgi- ningar dess nykterhetsutskott star- Vi sågo hur groft hur enkelt plikten man-Österbergska samhällskurser- ligt Det vare eller arbetare rätten till sam- ma kampmedel, som brukas inom andra näringsgrenar, och det är ju möjligt, att om saken drives till sin spets, där med tiden kan fram- bringas mera stridbara organisatio- ner å Ömse håll.
Men innan detta ännu skett, må det vara tillåtet att framhålla.
att en öppen strid inom jordbruket med god vilja säkerligen kan und- vikas.
Det leror på bägge parter, om frågan kommer att avgöras i samförstånd, dock mest på arbets- givarne.
De avpassa Iönerna efter tat säkert räkna på nitisk hjälp från lokalföreningar och enskild a Bland d e motioner, som lektor Grönfeldt framförde under sin för- sta stndsfullmäktigetid 1910-14 var en mer ovanlig sådan vittnande om praktisk blick och framsynthet.
En ny stadsplan skulle fastställas och lektor G. yrkade att därvid vissa lämpliga områden av stadens mark- skulle reserveras till start- och land ningsplats för flygmaskiner.
Det vo- re j u nödvändigt att få ett nät av sådana platser om man vill gagna utvecklingen a v detta nya kommu- sin räknetabell.
Det är riktigt, att nikationsmedel.
Motionen blev - som allt nytt - så sker.
Men de måste använda en nyare upplaga av denna räknetabell föremål för åtskilligt skämt och det där lönerna icke blott avpassas ef- vitsades på motionärens namn, som ter vad jordbruket ger, utan efter fick flyg - till första stavelse.
Men vad det kan ge.
Denna fråga mås- tiden h a r visat tankens berättigande lösas i samdand med jordfrågan.
T. o. m. vid sjuktransporter har Och där måste lantarbetarnas soci- flygmaskinen redan använts och torde med tiden bliva oumbärlig.
ala ställning höjas.
Den kommunala tandvården har lektor G. inom folkskolestyrelsen Vid Landskrona husmodersskola framgångsrikt verket for.
Beviljar stadsfullmäktige d e för folkskolans börjar 6-månaders barnsköterske- klinik behövliga medlen torde hen- kurs d. i januari 1925.
Kursavgift nes första komma att utsträckas 30 kr.
Kosthåll: 25 kr.
per månad (Hänvändelse teI.
Landskrona till att gälla tandvård även för lä- roverkets och flickskolans elever på STYRELSEN.
1148. te att gripa till vapen under det gågna kriget måste framställas, hur påtaglig och omedelbar faran måste målas ut för att få människorna med, så som de måste vara med.
Hur skall det bli möjligt att skapa opinion inom länderna för åtagan- det av dessa nya solidaritetsförpliktetser.
ning, men kvinnorna av genuin frukt för det bolsjevistiska spöket.
Time a Tide tillägger: gud välsigne fruntimmer vad skulle vi ta oss till utan dem.
I Amerika dra de slagna partierna god nytta av dem.
Lady Astor skriver med anledning valets utgång i England: » Jag är naturligivis tacksam över ha blivit hedrad med dubbel major men är från kvinnornas synpunkt myc besviken över att icke mrs.
Wintring blivit återvald Vi ha alltid sökt art tillsammans för kvinnornas intressen o roende av partigränserna, det finns räckligt många män, för vilka dess lin äro avgörande.
Jag vet att hon komm att bliva djupt saknad, att hon mer någon annan är älskad och högaktad hela parlamente.
- Jag tror inte på någon stämning m kvinnorna.
Vår dag h a r nyss börjat.
den vara länge Vid läsningen av denna vackra hon för en arbetskamrat ur ett annat pa sörjer Tidevarvet att djupare än fö över att det måste sovit över d e bek ganden som våra återvalda kvinnliga presentanter säkert ha offentliggjort ö att den kvinnliga representationen i a enahanda grunder som för folksko- lans barn, d. V. s. endast verkligt ra kammaren meddellösa barn erhålla helt kost- än förut.
nadsfri tandvård.
För de övrigas vård betalas efter en billig taxa.
Då Västerbottens föreläsningsför- bund hotade att falla sönder trädde lektor G. i spetsen och har genom ett energiskt arbete ryckt upp det- samma till ett av de mest verksam- ma, framgångsrikt arbetande och uppskattade föreläsningsområden vårt land äger.
Härvidlag sker liv- ligt utbyte och samverkan med lä nets hembygdsförening vars första instruktionskurs i folkminnesforsk- ning blev en stor framgång, icke ringa grad lektor G:s förtjänst Allt tillsammans visar hur vid si dan av det egentliga livskallet eller rättare som en rikare utveckling av detsamma inom de korta lediga stunderna kan upptagas och fullföl jas mycket av gagnande samhälls gärning Anna.
Grönfeldt hör till de lyckliga rom förstått detta och i ovanligt hög grad förmått realisera det.
- E.
H. återvänder mindre alls
BÖCKER OCH FÖRFATTARE.
dylik aktivistisk tendens beror det på att hon med hänsym til Trappan och AV K.
~- publikens ovetenhet har funnit sig nödgad att skildra.
utlägga förklara och bortförklara en Av Olwen A. Joergens.
Översättning.
mängd elementära ting i katolskt Filosofen sade:, leverne och katolsk föreställ- Jag går till himlen på mitt sätt - vilket allt sammanfo- - Jag är redan där - sade mystiker en sorts konfirmations- - stirrande ut genom fönstret av en tred klassens kupé.
ing för hedna läsare.
je jag satt mitt emot dem och såg frå D Det fattas en person i romanen: mystikerns själsfrånvarande anlete till de den neofyt som skulle genomgå skarpa forskande blicken hos mannen me denna kurs och på så vis inväva sunt förnuft.
Mina herrar sade jag man ka den i själva handlingen.
Fullkomligt obearbetat stoff nog finna en teori som passar iii på e träffas nära historiens början, - - Omöjligt sade mystikern.
Filoso- där författaren efter att ha om- fen höll med honom.
- Men Ni kan j tillade han tole en flickas upptagande i en förklara er mening, jansenistiskt rigorös klosterskola, rant.
-- Förutsätt -- sade jag -- att det fin- med den direktaste vändning t i l l vantrogna läsare: » Man begår ett ned ett slut, rit mål till vilket all mystik och all filosofi syftar och som jag å grundläggande misstag - och det minstone tror på.
Förutsätt att vi tänk begås ofta - om nian tror all ka- oss det målet högt uppe, som toppen a tolicism vara likartad », håller ett en höjd och att förnuftet är trappan d och mysticismen är hirsen.
vältaligt och besjälat föredrag om Alldeles rätt - inföll mystikern - Kyrkans elasticitet och rika and- men den är en dåre som väljer trappan.
liga fasettering.
Det är en bit es- - Förlåt, men det Er inte min tank say som tycks ha kommit in på I den bild jag använder, har han, som sidan genom något ombrytnings- gått med hissen, dröjt ett ögonblick s fel.
Sedan vidtar åter klosterpen- ringer klockan, trycker någon på knappe och Iian sjunker ögonblickligen ned ti sionen som om ingenting hänt.
samma punkt vid trappuppgången, där ha Med översikten av katolicismens stod från början.
För att uppnå toppen i trånga öden i Sverige efter dess det nödvändigt all vi mödosamt taga ste avsättning är det en annan sak; för steg, till dess att våra egna trötta fötte oss upp i ljuset.
- den kan uppfattas som en tanke- föra - Nu talar h i förnuftigt - sade filo proc (^ hos Hans ron Snecken- sofen - och jag instämmer Hissen ä ström efter tillträdandet av hans opålitlig Vi få hålla oss till trappan.
Jag vågar ha en avvikande menin missionärstjänst vid Norra Smed- Båda har sina fördelar.
jegatan.
hi issen.
J.
Katolikerna på Vargskär - Redan några år före kriget ve- derfors Tysklands katoliker en stor glädje och en efterlängtad upprättelse.
De bildade och kultu- rellt ambitiösa bland deras from- ma hade länge suckat under smä- leken att med sitt religionssam- fund, som dock omfattade mer än en tredjedel av rikets befolkning, stå utanför den tyska litteraturens mäktiga ström.
Inom denna litte- ratur, som alltsedan Lessinga da- gar i sina betydande manifesta- tioner var protestantisk utan portioner jag inte ens tillåter mig att gissa.
Inte vet jag heller vad det har för samband med Marika Stjern- stedts nya roman det bara råka de tränga sig fram bland mång- falden av hågkomster och funde- ringar den väcker.
Ty detta är en högeligen suggestiv bok.
I Tyskland skulle den utan vi- klassificerats som roman, men där teckningen som sagt inget stigma dare innebär katolsk nämt jansen utan snarare än så länge en liten utmärkelse.
Ur li terär och kologisk synpunkt måste det psy- väl- mindre behärskar en så senlig procent av nationen an- får BERGH.
G RA ZI A Den sardiska författarinnan Grazia Deledda är en av de f &amp; re- presentanterna för modern itali- ensk litteratur, som är känd även utanför Italiens gränser.
Och hon ä r känd icke blott på grund av något enstaka verk, som av en el- ler annan anledning väckt upp- märksamhet och översatts; hen- nes produktion har redan från sin tidiga begynnelse i framförallt Frankrike och England följts med intresse, i stor utsträckning tolkats till de resp. ländernas språk och ofta och utförligt analy- serats av kritiken.
' i ' o..
m. till Sverige har, som bekant, hennes namn letat sig fram och ett par av hennes arbeten ha i sin sven- ska dräkt rönt i varje fall recen- senternas uppskattning.
Det internationella erkännandet är i viss mån förvånade, ty den- na stillsamma författarinna med - - DE L E D DA.
sin så regionellt begränsade äm- nessfär tyckes i första ögonblicket icke ägnad att att väcka åtminsto- ne främlingars intresse.
Och det ä r ej utan att det förvånat italie- narna själva, vilka i regel motta- ga hennes böcker snarare med den respektfyllda likgiltighet man skänker det en gång för alla er- kända, än med den beundran, som tillkommer en verklig publikens gunstling.
De egentliga italienar- na känna sig nämligen ofta främ- mande inför hennes författarskap, som till övervägande del sysslar med sardiska ämnen och följakt- ligen skildra en värld som ligger dem fjärran.
Ty olika som Sar- diniens dystra natur och svarta, primitivt hopfogade byar äro från fastlandets bördighet och dess stä- ders konstnärliga rikedomar, olika äro också de fåmälta, misstrogna öborna från moderlandets livliga båda.
- - - - gränser, uppfylld av Freigeisterei och individualistiskt gudssökan- de, kunde de endast räkna några komnas att en livsmakt som mer få ryktbara namn från förra år- eller hundradets romantiska skede till senlig de sina, mest lite tvetydiga kon- röst i dikt.
vertiter.
Den katolska vitterhe- Hos oss ligger saken annorlun- ten fick frodas i obemärkthet da.
De katoliker som bor inom bland billiga radband; krucifix av våra landamären är för få och till papier-maché och andra » devotio- största delen för osvenska för att nalia ».
kunna bidra med någon ton till Men när Enrica von Handel- vår andes berömda stämma i värl- Mazzetti med sina romaner plöts- den.
Flertalet svenskar går i gra- ligt intog rangplats i den stora ven utan att ha stött på ett enda diktvärlden och blev prisad i tu- exemplar av dem och tror väl näp- sende spalter av kättare och gud- peligen riktigt att såna djur finns.
lösa, då for det estetisk stärkelse Ty det då och då utbrytande i hennes trosfränder.
Då var det presslarmet om den svarta faran bevisat att katolsk livssyn ännu uppväcker visserligen atavistiska i detta elektiskt belysta sekel rysningar men inga konkreta bil- Men gestalterna och konflikter- na i denna roman är djupt och in- förslår att nära konstnärlig livs- der.
sedda och hanterade Det vore för mycket sagt att nerligt framställning och på den vägen legitimera sig överallt bland de denna lilla förskingrade hjord i Vargskär heter Sneckenström- sig så kallande intellektuella.
Marika Stjernstedt äntligen har arnas bistert belägna gods, och Kriget stimulerande på något fått sin litterära representant.
det svävar sannerligen ingen söt vis de tyska katolikernas själv- Hon talar inte som en av dem rökelseparfym kring deras perso- känsla de begynte högt kräva sin utan som deras oändligt sympate- ner och upplevelser.
Dessa män- frestas inifrån och utifrån, andel i litteraturen och teatern, tiska tolk inför ett folk vars anti- skor kä poetiska cenakler och expressio- patier och vanföreställningar i ämpar, snavar, reser sig och nistiska tidskrifter uppstod, och ämnet hon är fullt förtrogen med.
luttras liksom andra; skillnaden den att de dväljes inom en för- den ene uppmärksammade nye I Hennes författarhjärta är, som är trollad krets, men den magiska diktaren efter den andre presen- sig bör, varmt engagerat i de and- terades med etiketten katolsk.
De liga komplex som fyller hennes hjälpen Som (&amp; står att få kostar upptogs i skrået med det akt- figurer och styr deras öden, men dyrt: offerbragder, anspänning ningsfullaste och mest konfes- halten och graden a v hennes per- och vaksamhet som i stundlig yt- sionslösa intresse, en smula likt sonliga katolicism var det inte tersta våda.
Man får intryck av det som plägar visas distingerade fråga om att uppenbara i herrska- katolicismen som framför allt ett exotiska främlingar.
Das litera- pet von Sneckenströms familje- beundransvärt etiksystem, säkert som en klippa att hålla sig vid rische E c h o införde i jämbredd krönika.
med sina korrespondenser från Författarens uttryckliga för- men också klipphårt och farligt utländska huvudstäder » katolska säkran att hon inte är ute i pro- att törna emot.
litteraturbrev ».
pagandasyften tror jag obetin- Berättelsen omspänner många Så här tedde sig för mig på mitt gat, emedan ärlighet står for mig år och utvecklingsförlopp, och avstånd ett förlopp som jag kän- som ett a r de markantaste dragen ' för den skull är den bekväma, so- ner endast genom trycksaker och i hennes natur.
Om boken likväl bra krönikestilen på sin plats.
vars betydelse och verkliga pro- kan förefalla behäftad med e n, Den håller allting på episkt av- GUNHILD - - expansiva bebyggare och olika är det liv de leva.
Grazia Deledda är född 1875 i Nuoro, en liten stad uppe i bergen i hjärtat av Sardinien.
Hon var endast femton är när hon debute- rade med sin första novell, » Sar- diskt blod ».
Signifikativ som ti- teln är också innehållet.
Novellen visar riktlinjerna för hennes kom- mande verk och ursprunget till dem.
» Sangne sardo » är icke ett romantiskt fantasi- foster, som man kanske skul- le vara beredd att vänta, det är en uppteckning av en av de många berättelser om dråp och hämnd och kärlek, som den unga författarinnan hört förtäljas om vinterkvällarna vid elden i köket, om sommaraftnarna under den väldiga flädern på gårdsplanen.
Det är ej så vanligt därborta i de sardiska bergen, att folket kan läsa coh skrivs, men det är dess mer vanligt a t t de kunna berätta historier och improvisera dikter.
Strövar man omkring på kvällar- na i Nuoro, eller i någon av dess grannstäder, ser man gång upp - - Den som ett oförglömligt ögonblick stå uppe i höjden, han för med sig ned mörkret igen n å g o t som aldrig kan tag ifrån honom.
något som mannen i trapp aldrig kan föreställa sig.
Dessutom det att en gång ha erfarit vad målet ä inte endast försökt tänka sig det en spor att till varje pris söka sig upp igen.
Te retikern måste försmäkta på vägen, ha måste uppge tron, hoppet och kärleken den mörkrets natt, som mänskligheten l ver i.
Intet verkligt eller overkligt k taga visionen ut ur mystikerns hjär säkerligen vet han med en kunskap, so är ofattligt även för honom själv, int dess han har gjort den slutliga färde Faran för mystikern är, att han är b nägen att förgäta vägen som leder till m let.
Faran far teoretikern är, att han för a del damm han rör upp under vägen in kan se målet.
stånd och frambringar likväl, t ersättning för den dramatiska st lens omedelbara illusionsverka genom själva sin lugna och Om- ständliga vederhäiftighet en sak intagande trovärdighetseffekt.
Roman av Mari Stjernstedt.
Albert Bonniers förla von Sneckenströms på gång samma syn: en dition hon givit en skriftlig och gubbe som med med åren alltmer konstnärligt ut- långskäggig ett allvar som gällde det en helig mejslad form.
Till att börja med handling, utan gester, med ögo- är det endast hemnejdens krönika, nen halvt slutna, berättar sina som återfinnes i hennes böcker.
historier bland män som be- Hon var 24 år då hon första gån- tänksamt röka sina pipor, kvinnor gen lämnade Nuoro, och denna för- ivrigt spinnande på sina sländor, sta resa gick ej längre än till Cag- barn, som kilat sig in här och där liari, Sardiniens huvudstad Där bland de vuxna och vilkas svarta lärde hon känna sin blivande man, ögon e j en sekund släppa den ta- en norditalienare, och flyttade ef- landes ansikte.
Det är om släkt- ter sitt giftermål med honom 1900 fejder och rövarbragder berättel- till Rom, där hon sedan dess haft serna mestadels handla, om ödes- sitt hem.
Efter denna överflytt- digra passioner och djärva dåd, ning har ämnesvalet blivit mer om trofasthet och hat in i döden skiftande.
Visserligen behandla de De tysta sarderna gömma under flesta av de efter giftermålet den sträva ytan ett våldsamt tem- skrivna böckerna sardiskt liv; perament.
Stolta och ömtåliga i synnerhet under exilens för- vilja de själva skapa sig sina la- sta år tycks det varit hen- gar, de lita hellre till den egna ' ne en lisa att åtminstone i dikten styrkan än till den sociala rättvi- förflytta sig till san.
Att förråda en vän är det ön.
Men hon v nesligaste a r brott, men ett mord ämnen.
Exempelvis i dem till sven- ä r ofta en brrömvärd handling, ty ska översatta boken, Nostalgie, det visar att man vet att själv behandlar hon en romersk äkten- skapshistoria, i en annan, L ' ombra värna sin ära.
Det är, som sagt, dylika berätta- del passato, skildrar hon med myc- re som varit Grazia Deleddas lä- ken finhet en liten norditaliensk rare.
Det är denna muntliga tra- stad.
I några av sina senaste böc-
