# ID: svediakorp-per3209
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,224
# sentences: 734
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 43 - 25 OKTOBER Terror.
När b l i r r u m i härbärget?
Tidevarvet n:r 43.
När blir rum i härberget?
tar upp frågan om förlossningshem och råd- frågningsbyråer för mödrar, där den föll vid årets riksdag.
Den måste komma igen nästa riksdag och lösas.
N R 43 - 2 ÅRG.
1924 För barnet och dess moder.
» Statens förnämsta egendom är människan » - Även om man inte anser sig böra giva vika för s. k. humani- tära skäl, även om man inte an- ser sig hava råd att lindra lidan- En bil kam på en rak väg.
tande mödrar, oftast i samband med satt en liten unge.
Då bilen var på ett par barnavårdscentraler.
E n sådan mot- hundra meters avstånd från barnet, kom tagning borde även hos oss å varje en halvvuxen flicka rusande ut ur huset, - detta yttrande fälldes i riksdagens barnavårdscentral anordnas,.
Eng- andra kammare under debatten i vå- det och nöden i mångtusende land torde vara det land som gjort Fil.
lic. Margit Cassel, som ar ras om motionen gällande bättre hem, så borde de torra siffrorna mest för denna sak.
Denna verk- nationalekonom, lägger upp proble- vård åt barnsängskvinnor och n y tala, de borde verka övertygande, met om den industriella demokrati- födda barn.
Motionen ifråga - a t t samhället här har ett intresse samhet omfattar där: vård å t blivande mödrar: att bevaka, ett ansvar, som inte en i artikeln: Maskinen mot männi- framförd av Kerstin Hesselgren, Ag- kan eller får skjutas över på and- hjälp vid förlossningar: skon.
Denna översiktliga artikel da östlund och samtliga kvinnliga vård åt spädbarn och dess möd- ra institutioner eller enskilda.
kommer att följas av flera över sam- riksdagsledamöter blev av samma Elisabeth Tamm rar; ma ämne.
talare, som fällde ovanstående ord, kontroll av barn upp till skolål- * (I Andra kammarens debatt angående (herr Sehlin från Jämtland), beteck- jämte dern.
Ministären och dess uppgift gran- nad såsom en av de mest förnuftiga * * * skar den nya regeringen och dess som väckts vid detta års riksdag.
Man torde även med fullt fog verklig omsorg, ägnad att skydda män.
I Norge har förhållandena på kort kunna kalla den en av de mest upp- henne och barnet.
Och till gengäld tid nått en helt annan utveckling * märksammade.
De kvinnliga folk- för vånda och ångest, under en ii- än hos oss.
Fru Katti Ancker- \ föl- Kommuneläraren Hakon Kirke- representanterna kunde i yrkandet ten tid åtminstone skona henne för ler har varit banbrytande i detta ar.
gaard, som ä r ordförande i danska på omsorg om mödrarna och den nya oro, arbete och ansträngningar.
bete och den ar henne å r 1915 ord- fredsföreningens Köpenhamnskrets generationen känna sig ha ett enigt Men hur det i stället är ställt för nade stora » barselhjems » utställnin- har på vår anmodan givit oss en och varmt instämmande från Sveri- tusentals barnaföderskor, ensamma gen i Kristiania blev reformatoriskt översikt av danska avrustningsför- ges kvinnor.
Inom hela landet från eller i fattiga familjer, det torde ge- betydelsefull.
Stortinget anslog me- slagets bakgrund och utsikter.
Han norr till söder har denna motion nom denna motion och debatten om- del till utställningens förevisande på beledsagar artikeln med ett brev, rönt ett deltagande som knappast kring densamma blivit klint.
skilda håll i landet.
Nu finnas däri han bl.
a. skriver: » med megen någon tidigare och rättskänslan har Dödlighetsprocenten bland barna- » mödrehjem » i de allra flesta större interesse har jag læst Tidevarvet, känt sig kränkt av det mottagande föderskor och spädbarn visar att här kommirner.
lyckönsker frisindedr svenske kvin- och det avfärdande den fått av ma- verkligen kan talas om en livsfråga.
Vad som nu hos oss särskilt gäl- der og bygder dem velkommen joriteten bland folkviljans måls- Och än högre är den procent av ler frågan om de förlossningar som som ett parti, der står på et klart män.
kvinnor som genom bristfällig vård behöva och höra ' ske utom det egna Fjärran från verkligheten och o- och för tidigt och tungt arbete fått hemmet - och i de många fall då afrustningsvenligt grundlag.
Lykke till ».
Vi påpeka att frisinnade kvin- berört av livets realiteter rör sig det hälsan skadad och kraften att sörja ett sådant inte existerar - så tyckes nor stavats med små bokstäver.
ofta inom samma riksdagsväggar för de sina i förtid bruten.
Även en viss motsättning göra sig gällan- kända högstämda talet om kvinnans det ä r en livsfråga för hemmen.
de i uppfattningen om vad som vore * högsta för att icke säga enda upp- » I vårt land är ännu alltför litet det bästa härvidlag, att de omhän- säges i en skrivelse till dertagas av de stora lasaretten eller Med postbil på nya vägar har fört gift, moderskapet.
De poetiska fra- åtgjort » Resenär till ett hem för sinnesslöa, serna förflyktiga hastigt inför kra- K.
M:t från Svenska läkaresällska- att för deras vård skapades smärre vet på bevis om äkthet och ärlighet pets pediatriska sektion - » för d e förlossningshem här och var i kom- som erbjuder ett slående exempel på oförnuftet och halvheten i sam- i uppskattningen.
Moderskapet är ännu icke födda barnen och deras munerna, såväl i tätt befolkade trak- hällets omhändertagande av de sin- ännu icke, synes det.
så mycket ak- mödrar.
Behovet av åtgärder vits- ter som långt ute i bygderna.
Denna tat och värderat att vården av det- ordas hos o s s som överallt av det motsättning i fråga om formerna för nesslöa.
samma blivit en » livsfråga » för na- stora antal barn som födas för tidigt, vårdanstalter finnes inte någon Kvalitet eller kvantitet?
granskar tionen och dess representanter.
Här som risa medfödd svaghet, som före grund för och borde inte göras till möjligheterna för att myndigheterna om någonstädes brister solidariteten.
födelsen, rid födelsen eller i första ett konstlat skäl att fördröja frågans I var och en av lösning.
Såväl 1914 års som 1924 skola finna sig föranlåtna att tillgri- Den blivande modern kunde j u ha månaden avlida.
pa rationella åtgärder för att skydda rätt att hoppas, att då hennes svåra dessa klasser röra vi oss med sjuk- års motionärer hade givetvis klart stunder nalkas.
då den nya medlem- domsorsaker, som till en del kunna för sig att det inte räcker till med samhället från att tyngas av de sin- men av släktet skall födas till med sakkunnig hjälp undanröjas.
förlossningshem endast vid lasaret- nesslöa sinneslöa avkomma.
gemensam- Detta har ock utomlands lett till ten men ingen kan härav draga den världen.
släktkänslan, * hetstanken skulle vilja skapa någon bildande a v mottagningar för vän- (Forts. å sid. 5.)
K.
J. skriver under rubriken » Böc- ker och författare, om Elin Wäg- ners nyutkomna bok, Silverforsen.
- bättre vård åt barnsängskvinnor snubblade och flög upp, gav bilen en vett- skrämd blick, ryckte barnet till s &amp; och störtade in i huset.
Hon tänkte: jag utsätter mig för en livs- fara genom att rädda min lilla syster men det må vara hänt.
Ty am ett litet barn leker på en väg och en bil kommer, så kör bilen över barnet.
Sam jag satt i den där bilen, träffade den vettskrämda blicken mig och jag läste ur den lilla episoden, inte bara fotfolkets övertygelse.
att en bil givetvis kar ihjäl ett barn, om det inte flyttar sig ur dess väg, men också deras uppfattning, att den får göra så, det har den lov till av Gud och människor.
Man skall svara mig, att detta är ju bara bevis på folks okunnighet och nervo- ett sitet, Men när man dag för dag läser om nya fall av överkörning med dödlig utgång, då tycker man sig att det finns en viss bakgrund för skräcken inför bilar.
na, och att det inte vore underligt, om den växer, därmed den allmänna nervo- siteten å ömse håll och därmed i sin lur olyckstillbuden.
Under den två dagars biltur, där bland många andra även den nu skildrade hän- - - Att det inte bara är våra vänner, som tillföra oss nya läsare utan även våra ovänner eller, om vi ej.
vilja körande fram Vid vägen låg ett hus och mitt i körbanan delsen tilldrog sig, hade jag rikliga till- fällen a t t fastslå, dels, att det finns en bilterror, dels, att det icke behövde vara så.
Jag hade nämligen en mycket för- synt och mänsklig chaufför, som icke an- såg sig som vägarnas herre utan for fram varliga med djur och människor, och vak- samt och smidigt rättade fart och rikt- ning efter det som hände på vägen.
Men människorna voro rädda för oss, alldeles som rävarna, lemlarna, harung- arna, grävlingarna vi mötte, ja mera än de.
Både bilstyrman och jag måste skratta, då vi en gång körde över ett mycket smutsigt och pöligt vägstycke och mötte en kvinna i söndagskläder.
Hon flög skrämd över diket och Iångt ut på gärdet för att undgå a t t bli nerstänkt.
För hen- nes föreställning låg det utom det möjli- gas gräns, nit en söndagsfarande bil kunde Maskinen mot människan.
visa den hänsynen att sakta farten för Kan industriell demokrati förlika dem?
niskor för samlivets dräglighets skull an- att skona hennes kläder, med andra ord visa den umgängesanständighet som män.
nars måste underkasta sig.
Av MARGIT CASSEL., Det är sam om människorna ännu inte hämtat sig frän den vördnad de kände Med uppfinninprii a v ångmaski- made från hantverk och jordbruk och detta tar ändå Mott en halv över själva fenomenet: den självgående nämna dem så, våra vedersakare, det nen i slutet av 1700-talet följde den för att mot lön taga arbete i fabri- timme.
vagnen, och som kartade sin glans även ha v i flera gånger konstaterat.
Vec- våldsamt snabba utveckling.
som kerna.
Så uppstod industriarbetar- De som utöva ledningen den över dem som ägde och styrde den.
Det kans post har tillfört oss nya bevis brukar kallas: den industriella re- klassen, som sedan dess alltjämt moderna produktionen äro företa- var också något väl värt att häpna över.
därpå.
Vi citera därur följande: volutionen - och en revolution var tillväxt på andra folkgruppers be- garna.
De föra ihop de olika fak- Men nu är det väl ändå på tiden att vi det också, som kanske mer genom- kostnad.
Samtidigt specialiserades torer, som behövas för tillverknin- samtliga, motorkörande och fotvandrare Högtärade Redaktion!
gripande förändrade människornas arbetet allt mer och delades upp på gen, genom att låna upp kapital av (och många av oss höra j u omväxlande Läste nyligen i Sv.
Dagbl.
några giftiga hela livsföring och andliga atmosfär ett stort antal delprocesser så att stora och små sparare, anskaffa till den ena eller den andra gruppen) över- utgjutelser över Eder tidsskrift och beslöt än någon politisk omvälvning na- det kunde utföras med e t t mycket produktionsmedel och avlöna arbe- lade med oss själva om det verkligen är mig för a t t närmare Iära känna publika- produktionen litet mått av skicklighet och intel- tare.
De är de, som ta risker och ödesbestämt, att de motorfarande ha andra När gonsin gjort.
tionen ifråga, t y av den ärade samtidans upprörda ton förstod jag att Tidevarvet är började fordra stora och dyrbara ligens.
Som ett exempel på hur komma med nya initiativ och på privilegier än de vandrande bara för det.
något att räkna med och vill hjärtligt maskiner kunde inte längre var och långt specialiseringen stundom har deras organisationsförmåga beror Är det inte tvärtom så, att alla, gående lyckönska till stor spridning ' en bedriva den i sitt hem och med drivits kan nämnas hur i en modern till stor del produktionens effektivi- och syn att åkande, ta mot ha varandra " plikter att öva, och hän- Jag s k a l l göra milt bästa.
fabrik ett par skor lär gå igenom tet.
Stora industricentra egna verktyg.
En tidning har föreslagit att man måste Med sann högaktning (Forts. å sid.
6.)
uppstodo dit människorna ström- 239 operationer r innan de bli färdiga s tälla särskilda moraliska krav på chauffö- S.
G.
A. av H u s m o d e rn s a rb e t e består till icke ringa del i utväljandet av de bästa i n köpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM M. O. kontrollera, men chaufförernas moraliska halt?
Bättre än etiska körkort vore den allmänna opinionens tryck Devinez.
Ministären och S t e n e n rullar.
avrustningsförsla- dess uppgift.
Det get danska och möjligheterna för Då den Brantingska m i n i t ä r e n f ö r ett och e t t halft Ar sedan störta- des, var det många, som u t a n att tillhöra det s o c i a l d e m o k r a t i s k a pra- tiet, ansågo detta för en olycka, Många bland dem hälsa helt säkert h r Brantings återkomst till stats- ministerposten med verklig tillfreds- ställelse.
Även när det gäller par- tipolitik och partiregering bör man t. o. in.
i v å r t i d ha rätt att någon gång se bort f r å n de utstakade par- tilinjerna och tänka som en män- niska, inte bara som en del a v en partiåskådning.
Och låt oss då s i g n ut, att hr Branting i vår tid är vårt lands statsman.
Sedan långt tillbaka liar han haft blicken öppen för sam- hällets orättsvisor.
Mycket av vad han kämpat för och som ansetts som revolutionärt och samhällsvådligt, har nu i n g å t t som ett självklart led i utvecklingen.
S a m t i d i g t som h r, Branting verkat för tillfredsställan- av tidens stora sociala krav, har, han både inom och utom landet de Svart på vitt V tid upprätthålla fred och o r d n i n g, avväpna rövarband, smugglare och d y l i k t, men ä r i intet avseende ett Kanske fanns det för 20 år sedan, då riga europeiska stater ett lysande och riksdagen principiellt erkände kvinnans smitto samt föredöme genom en genom- rätt till att inneha statstjänst, några för- gripande radikal fredspolitik.
hoppningsfulla ungdomar, som sågo möj- ligheter för en karriär öppna sig så fort 4 r u n d e r n a blivit fastställda.
Dessa N o r s k!
ropar konduktiiren och kunna nu i sin medelålder glädjas åt ut- lämnar tillbaka en tioöring han fått som sikten att vid 1925 års riksdag troligen en spårvagnslikvid.
Det ä r ledsamt att få kl. proposition kommer att framläggas den refuserad, inte för slantens skull, till reglering av kvinnliga statstjänares men därför att man erinras om den skan- löne- och pensionsförhållanden, vilket är dinaviska myntunionens upplösning, och förutsättningen för att tjänsterna ö p p n a s det är ledsamt med varje utveckling i för kvinnorna.
fel riktning Om sedan förslaget i och för sig blir I glädjande för kvinnorna eller uppfyller kravet på l i k s lön för lika arbete - Det är oro i den politiska världen litet varstädes.
Parlament försvinna, innan de blir en senare fråga.
ens nått sin lagstadgade ålder.
Efterkrigs- stillheten i de storm partiblockens hägn I har avlösts av en ny kamp mellan parti- Både England och Tysklands rege- nuetralitetsvärn.
daritet dess genomförande.
Av Hakon Kirkegaard.
Först och främst är detta förslag ett erkännande av Danmarks full komliga vanmakt, när det gäller kri- giska förvecklingar.
I verkligheten lägges landet öppet, så a t t en f iende, som vill besätta landet, o h i n d r a t k a n göra detta.
Den gräns och sjövakt som avlö- ser här och flotta, h a r endast till uppgift att under krigs- och freds- I.
nister i vintras svor sig fri från all soli- erna.
med kvinnorörelsen, har kan-ke ringar ra situationen.
ha fått tillgripa nyval för konstatera Den allmänna värnplikten upp- nu fått någon anledning att att allmänheten är särskilt obarmhärtig häves, och polismakten får en kort- mot en kvinna, som ger hugg på sig.
just v a r i g utbildning och en lämplig a v - därför att hon a r kvinna.
Säkerligen gav att kla- Det faktum att de två huvudgrupperna, de borgerliga och de socialdemokratiska ofta äro parlamentariskt ungefär jämn- ställda, har givit upphov till det egendom- fru Bang hugg på sig genom att ställa t i l l en pinsam scen vid kungssångens av- liga fenomenet, att de små liberala parti- erna kunnat spela en avgörande roll vid av nya Iöning.
kårer förbjudas.
Dan- sjungande.
Men löjligare än denna histo- riksdagsupplösning och bildandet mark önskar varken röd- eller vit- ria i sig själv ä r den yra, som gripit hö- regeringar.
Frivilliga g a r d i st e r.
Krigs- o c h marinministe- Detta samt är generalstab i korthet huvudlinjerna upphäves.
varit en fredstankens bärare.
Med rium ära h a r h a n också fört Sveriges ta- Dessa huvudlinjer kom- lan inom Nationernas förbund och i förslaget.
arbetat för rättens sak vare sig han ma o t v i v e l a k t i g t att få m a j o ri t e t i därigenom k o m m i t att t i l l h ö r a m i - Folketinget.
Detaljerna komma att hero på f ö r h a n d l i n g a r n a mellan de noriteten eller m a j o r i t e t e n.
Vid hr Brantings sida står flera av de män, som förra gången till- hörde den Brantingska ministären.
Bland dem märkes särskilt finans- min i st e r Thorsson, av alla aktad och uppburen både för sin framstående förmåga och sin förtroendeingivan- de personlighet samt vidare de båda det gerpressen och den vällust, varmed den Det är intressant att se h u r d e bruka kastat sig över episoden på Det kongeli- ge, då några av ministärens medlemmar, denna makt.
I England störtade libera- däribland fru Bang, blevo sittande under lerna Mac Donald, och partiet ingår (un- der opposition från en flygel visserligen) det " Kong Christian stod " utan- ett valförbund med högern, som antagli- för programmet.
Taktlöshet k a n tyvärr intet parti eller ingen klass svära sig fria gen kommer att föra högern på n y t t till den klass, som anser sig v a r a b ä r a r e av I T y s k l a n d tvang det lilla demokratiska två r e g e r i n g sp a r t i e rn a: socialdemo- kultur och traditioner.
Det kan vara Ii- ka taktlöst att hålla på etiketten som att kraterna och r a d i k a l a vänstern.
bryta den.
I L a n d s t i n g e t faller förslaget sä-, Då Anatole France var här och mottog kerligen i första o m g å n g e n.
Rege- sitt N obelp ris 1921 begicks a v arrangörer- ringen kommer då att försöka att få na vid bjudningen på Slottet den takt- partiet fram riksdagsupplösning val, enär det vägrade " i n i block.
Resultat: och ny- ' " ' höger fanflykt av högerele- menten inom partiet.
I Italien har högra flygeln av liberala partiet beslutat bilda ett nationalliberalt som samarbetar med Mussolini.
att ge sig tillkänna ge- lösheten att låta den gamle hedersgästen parti, I Sverige stöder den folkfrisinnade ma- nom en vädjan till v ä r l a r n a: a n t i n - stå i närvaron av det höga värdfolket i O- ver en timme.
Man bjöd honom helt en.
joriteten av det forna partiet t. v. social- gen genom referendum, som lands- kelt inte sitta ner, fast det r ä l finns sto- demokraterna; i varje fall vid lösningen eller genom Han tålde inte av försvarsfrågan.
ministrar, som fått sig ålagt att till tinget kan förhindra, d e n n a strapats och insjuknade.
Överhuvud blir det väl d. att så snart 1925 års riksdag framlägga dess bå- upplösning av folketinget.
Inför e n Försvarsminister klart uttalad folkvilja antar man, att Anledningen var ganska allmänt känd kampen mellan klasspartierna avgöres da huvudfrågor.
men det kom inte några ledare i G.
H.
T. till ettderas förmån i ett land, då ä r mel- P. Alb.
Hanssons ställning i för- landstinget böjer sig.
A n n a r s ka- den gången över det kråkvinkelsaktiga i lanpartiets roll av utslagsgivare till ända.
svarsfrågan känna vi av årets för- stas landet in i en författningskamp.
a t t hålla på etiketten gent emot den gam- oberoende av sig svarsdebatter.
Justitieminister So- Landstinget har visserligen utgått ur le sjuke Annatole France.
Ingen enda norsk kvinna invaldes i thins åsikter om jordfrågan ha vi att den allmänna rösträtten, men på Stortinget.
Vem skall n u bevaka enhets- utläsa ur hans f ö r e d r a g under som- grund av v a l m e t o d e n ä r landstinget frontens program?
marens v a l k a m p a n j o c h har man ett utslag av väljarnas åskådning för Högst betecknade för tiden är en po- därav anledning tro, att han mera f y r a år sedan, alltså före den n y a litisk tvekamp som nyligen avhölls I * Haag mellan överbefälhavaren för hol- kommer att hålla sig till syftemålet europeiska orienteringen.
Kan det gå i längden?
frågar man sig ländska armén, C.
I. Snyders, och en de.
För a v r u st n i n g s fö rs l a g e t står allt- med det socialistiska jordprogram- mokratisk, pacifistisk professor och riks- då man läser att Frankrike i sin del av så de två regeringspartiernas väljare dagsledamot van Embden i frågan om Marocko anser sig nödsakat hålla 64.500 met ä n b l i n t följa dess former.
Hr Undéns val till utrikesminister och största delen a v de två stora Hollands avrustning.
Holland har ett li- man varav 44,500 infödda, under fanorna.
ger anledning antaga, att utrikespo- f r e d so r g a n i sa t i o n e rn a: Danska kvin- tet frisinnat-demokratiskt parti, som mo- Läget invid spanska Marocko är farligt.
litiken kommer att bedrivas efter nornas fredskedja och Dansk freds- tionerat om on utredning för att fastställa Kommer månne inte den dag, då d e önskvärdheten av Hollands avrustning.
marocckanska soldaterna fråga sig var- liknande riktlinjer, som då hr Bran- förening, som båda ha anhängare i Med denna motion har partiet Givit lösen för de skola stå i vapen mot sina egna?
ting själv i n n e h a d e u t r i k e sm i n i st e r - alla politiska partier.
Men dessutom för kommande valen 1925.
För eller mot * kan m a n räkna med, att det i n o m avrustning blir nu frågeställningen.
Och Den polske författaren Reymont och portföljen.
inleddes med tvekampen i en nya regeringens första upp- alla p a r t i e r f i n n e s ett starkt mot- den italienska författarinnan Grazia De- a smlingssal, där pacifisten gift är försvarsfrågans lösningen.
Att stånd mot den dyra och o n y t t i g a överväldigande majoritet på ledda nämnas bland nobelkandidaterna.
Det lär bli Reymont, författaren till ” Bön- socialdemokraterna icke vunno flera härordningen av 1922.
Många äro sin i i da, att ordföranden icke kunde derna ”, som blir den lycklige.
Sigrid mandat andrakammarvalet ense med den militär, som i office- skaffa generalen det gehör han borde ha Undset står på tillväxt sägs det.
Få se om vid berodde med all sannolikhet icke på rarnas organ skrev efter antagandet haft.
Denna scen på podiet i Dierentuin, hon växer.
Denna härordning där högste befälhavaren över armén är deras l i v utan deras lära, d. v. s. so- av detta förlag: cialismen.
Socialiseringstanken ut betyder i fredstid ett slöseri med uppkallad för a t t stå till svars som en Herriot och Marx ha båda medgivit, att gör för ett visst antal människor en penningar och under krigstid ström- misscå dare, utvis blir slas svarslös inför motstån- en avspänning inträtt i umgänget mellan daren och av publiken, så att folkviljan vid själva.
fasansfull spökbild, som skulle be- mar a v meningslöst utgjutet blod.
Kommer därför ett referendum röra dem deras ägodelar.
För andra åter och dessa äro otvivelaktigt eller ett val att röra sig om de två många är den opraktisk och alternativen härordningen av 1922 outförbar och förgriper sig dess- mot avrustningsförslaget då tro sä- utom på något a v det innersta kert de flesta d a n s k a r på en, liten antar överraskande av livet; det individuella, det per- eller stor, j a g sonliga.
Det är statssocialismen, stor majoritet för avrustningsförsla- — —.
Då och då kom- han finner för gott att slå klackarna sam- Tyskland och Frankrike.
man, göra helt om och gå den skulle m a nya meddelanden om en avveckling varit otänkbar för blott några år sedan.
av ockupationen.
Mannheim och Dort- mand, vilkas utrymmande utlovats i Lon- Den pacifistiske talaren anlade huvudsak- — ligen den synpunkten, att Holland icke ge att hålla en för sin uppgift ändå armé bör utsätta sig för ett gas- od och bakteriekrigs fasor.
Men där finnes också´ sådana avrustningstankens fö- respråkare, som ha den ärelystnaden för Hollands räkning, att landet skall ge öv- t icke den r a d i k a l a samhällsuppfatt- get.
Vi fredsvänner hoppas dock, att ningen, som avhålla många av de partipolitiskt hemlösa att ansluta sig denna riksdag skall avgöra frågan till socialdemokraterna.
Hade valet på det sätt, som utgör den enda möj- folkens vägran att bära vapen mot enbart gått ut på försvarsfrågan, är liga grundvalen för världsfreden: varandra.
det troligt att socialdemokraterna vunnit flera mandat.
Ty uppfatt- bägge kamrar vinna gehör för en ' ningen ligger nog så till ute i lan- lösning av försvarsfrågan, grundad det, att m a n önskar avskrivning av på den m o t i v e r i n g, som det social- konjunkturerna.
Om Danmark, som den första av alla nationer, går före på avrust- ningens väg, då har en utopi blivit verklighet.
Stenen rullar.
Berget följer snart efter.
donöverenskommelsen ha nu verkligen bli- vit fria från franska trupper.
Och den under Ruhrockuationen tillsatta interal- lierade kommissionen, som skulle ta upp licensavgifter och skatter u r Rhen- och Ruhrområdet har nu nedlagt ämbetet.
Det misslyckades att dra skadestånd u r Tysk- land med våld.
Frivillighetens väg är be- trädd.
Det går i r ä t t riktning nu.
.
Tyska lånet h a r blivit en enastående succes över hela världen.
Gott rykte för flit och duglighet gäller också som en till- gång i världens ögon.¨ militärväsendet i största möjliga ut- demokratiska partiet framlade till Segra vi icke denna gång, nåväl, Tre tusen skolelever i Japan skola del- sträckning, även om de mest hög- förra riksdagen och som betecknar då strama vi upp oss till ännu ett taga i de stora, militära oktobermanövrer- röstade äro a v annan m e n i n g och något nytt i historien: » Det säkra tag segern kommer i kraft av vår — därför ibland kunna tagas för ma- värnet k r i n g vår nationella frihet kan endast ernås i den mån, som joritet.
Vi vilja icke inlåta oss på kul- våldet får v i k a f ö r rätten, i den mån sprutor, torpeder, f l y g s k e p p eller de fredliga uppgörelserna träda arméfördelningar.
Vi hoppas en- istället för ' krig vid slitandet av mel- dast, a t t det skall lyckas den Bran- lanfolkliga konflikter ».
tingska ministären a t t i riksdagens, na för a t t bli i tillfälle att använda saks styrka, dess överensstämmelse med det bästa och ädlaste i den mänskliga naturen, d ä r f ö r att den står i förbund med framtiden om Europa icke skall överlämna sig själv åt förintelse.
—!
— — — — — — de olika krigsmaskinerna.
Avsikten är även att hos ungdomen popularisera de mili- tära övningarna.
Två aeroplan och ett stort antal tanks skola ställas till dessa skolelevers dispo.
sition.
Barnens dag även i Japan!
Med postbil på nya vägar.
Kvalitet eller Kvantitet 111.
VILKET AR VARDEFULLAST?
Frågan om rätten att för rasens Vår väg gick för de ståtliga ny- ska11 vistas på för sådan lämplig uppförda byggnaderna vid N., som anstalt bör ju genomföras, Dess- och samhällets bästa beröva vissa inrymma sinnesslöanstalten för- utom måste den tanken som fram- abnorma och defekta individer fort- plantningsförmågan har under lång barn, Ehuru sent på kvällen blevo föres i professor Alfred Petréns mo- tid varit föremål för diskussion.
Utan några i log eller författning sinnesslöa vi inbjudna att bese den.
Vår cice- tion av sterilisering ron förde oss genom.
trevliga salar.
segra i folkmedretandet.
Vilken reglerade bestämmelser h a r läkare där känslan för betydelsen av skön- sänkning av kvaliteten i folkrasen ansett sig kunna företaga operation het och harmoni i form och färg sker inte genom att alla dessa sin- å gifta kvinnor till förekonimande av nytt havandeskap, där sådant med enkla medel åstadkommit ett nesslöa bringa nya liv till världen, skulle medföra en bestämd risk för utmärkt resiiltat.
Ty varfiir intr iirblåiidsatta som de iiro att ta hand deras hälsa oe / t liv om priset ä r detsamma, viiljn det oni sig sjiilva ocli sin avkomma.
Ett och annat fall liar även ägt vackra, hällre än det mindre vackra, vi se j u här hur det går, En mo- rum då i samhällets intresse sinnes- även om det gäIIer en anstalt för der som kom att hämta sin 18, slö eller fallandesjuk ogift kvinna genom operativt ingrepp blivit för- sinnesslöa.
åriga dotten, blev sårad a v före- hindrad att föda flera barn t i l l värl- I arbetssalarna rådde ordning, ståndarinnans framställningar om den Skola de rashygieniska och system och prydlighet, i matrummen att det vore bäst för flickan att sociala sriipiinklerna på detta om- stodo de trevliga små stolarna kring få stanna.
Å h Emmma som är så råde få den räckvidd de förtjäna bord med färgglada hemslöjdsdukar, söt, kan nog få ett anbud hur hon komma de givetvis att beröra lag- stiftningen.
Frågan blev aktuell ge- Allt gjorde ett intryck fjärran från än är f ö r r e s t e n resonerade moders- nom professor Alfred Petréns mo- allt vad inrättning heter.
Men del var stoltheten.
Och E m m a fick ett, hur tion vid 1922 års riksdag angående tomma r u m de som befolkade dem det nu var, och ett å r därefter var lagbestämmelser.
som i vissa fall i det dagliga livet, de lågo vid denna hon med sitt barn på fattiggården.
medgiva sterilisering av sinneslöa En dag kom en av socknens ledande sinnesjuka och fallandesjuka, even- tid och sovo i en annan byggnad.
tuellt sedlighetsförbrytare Riksda- Inspektören har - sade vår cice- till föreståndarinnan med den glada gen begärde e n utredning i frågan av ron endast erkännande och lov- underrättelsen att n u bli vi av med med önskan om ett Iagförslag byggt ord för föreståndarinnan och lära- Emma och hennes unge, ty den där på denna utredning.
T v i år har gått rinnornas arbete, klokhet och dug- lighet.
Men hur hopplöst ovisst och utan mening blir inte ofta detta ar- bete.
De mest outvecklade äro ju, tyckes det, otillgängliga för alla in- tryck.
Det berättas t.
ex. att några av barnen lade sig ned på golvet att sova under en förevisning av ljus- bilder och film, given just för att söka fånga deras uppmärksamhet, Men arbetet skulle dock inte te sig så tungt om det skedde mot bak- grunden av tanken att de sinnesslöa antal i vårt land genom detta arbete och dessa vårdanstalter kunde ned- bringas.
Men som förhållandena nu äro synes föga hopp därom.
Måls- nian kan uttaga sinnesslö från an- stalten, Utan att den styrelse som an- svarar för densamma får ha ett ord att säga om utskrivningen.
fnoskiga krymplingen som har en och någo lagförslag till nästa års med riksdag torde icke vara att förvänta Tidigast 1926.
Medicinalstyrelsen henne Att fattigvården genom den- torde dock efter vad vi på förfrågan na tillfälliga lindring i sina utgifter erfarit inom närmaste tiden komma med slikerhet kunde emotse e n hel a t t framlägga uttalande i frågan.
Om detta familj av sinnesslöa att omhänder- Men i vilken riktning?
tagas i framtiden, tycktes inte oroa vet man intet.
Under tiden har, tyckes det, i.
folkmedvetandet sakta med säkert som mognat övertygelsen om att något En annan av flickorna, togs hem, fick efter någon tid ett måste göras.
Först och främst be- träffande de sinneslöa.
Att hålla barn med sin farfar, Ingen i dem alla under hela deras livstid omgivningen gjorde någon anmälan internerade i särskilda avsikter blir härom, men någon ur skolans led- ju en kostnad som landet icke mil: ning togo upp saken för att fästa tar b ä r a Och övervakningen i hem uppmärksamheten på att dessa sin.
och fattiggårdar kan inte bli effek- nesslöa barn måste lämnas i fred Då farfadern fått sin dom petionera- Svenska Fattigvårdsförbundet med- des det om nåd för honom, ty - delande nämnas några ex. härpå: tian var ju också nästan sinnesslö F. kommun.
I en sluga bodde.en i hög stuga i skogen vill gifta sig vederbörande.
upphov generationer Ur.
- Händer det ofta att de finska Efter ronden genom den välord- dem tillbaka?
frågade vi, nade anstaltens olika avdelningar vi oss ned till ännu en stunds Ja, inte sällan.
Modern är ofta slogo samspråk med de präktiga männi- särskilt fäst vill den mest hjälplösa av barnen.
Och så tros det mången skor, som ägnat sitt liv åt det mest gång att bara en liten tids vistelse tålamodskrävande och minst Upp- muntrande av allt uppfostringsarbe- här bör ha kunnat göra underverk och att barnet skall återkomma fullt te.
När vi bröto upp a t t far i vidare friskt Föräldrar till dessa barn visa var det med ett tillskott av er- dessutom stundom en sinnesslöhet och brist på omdöme ifråga om bar- nens bästa och framtidsmöjligheter som är påkostande att behöva foga sig inför, men det måste man, ty- värr, som lagen nu är.
ledningen om hand Och de som oftast få se sina farhågor om bar- nens framtid efter slutad anstalts- vård besannade De som motsätta sig tanken på operativt ingrepp - allt för lindrigt för att kunna kallas stympning å d e sinnesslöa, motivera detta med att ett lastbart liv kunna de kom- ma att leva ä n d å Detta är vis- serligen s a n t Men att ansvaret för I w:id i minsta grad skiille verka moraliskt återhållande kan man ju ej förutsätta hos en sinnesslö.
Och som befriade från ansvar för sina handlingar går ju straffet ut enbart över barnen.
E n långt grymmare stympning, psykisk såväl som fysisk sker väl dagligen och stundligen då många friska och livsdugliga människor, som önska och längta efter ett barn.
av en eller annan anledning inte kunna se möjlighet att få äga ett Den nödvändighetsåtgärd som lig- ger i nya äktenskapslagens förbud för sinnesslöa att ingå äktenskap blir ju meningslös Vad värde äger en lag - säger professor Gadelius - som dock under inga förhållan- den hindrar människor med sjukli- ga aning att med varandra ingå för- hindelser och avla barn, vilka se- nare, när denna olycka inträffat.
även förvägras fördelen av de ord- nade förhållanden ett hem skulle erbjuda Man k a n med skäl spörja Om ej den rashygieniska onitankr.
som fått uttryck i äktenskapslagen på annat och bättre sätt skulle kunna tillgodoses lin genom äkten- skapsförbud.
Då odling, skolning och förädling triumfera på alla områden, som står under människans herradöme - säger inte både klokheten och barmhärtigheten att tid lir att tänka på mänskligheten själv.
grad sinnesslö kvinna med 4 barn.
alla sinnesslöa.
Ingen av dem hade gått i sko- la och torde ej vara mottagliga för under- visning i vanlig skola.
Kvinnan syn- barligen åter i grossess.
N. kommun I fattigstugan bodde en sinnesslö hustru med 4 barn i ålder 13, sinnesslöa a l l e s a m m a n s ä r drinkare och ur stånd att försörja sig själv, har övergivit familjen.
Kommer dock på besök någon gång på nätterna, enligt hennes egen uppgift.
K. kommun.
I ett rum inrett på en la- farenhet, men och med ': " allt fa- dugårdskulle bodde en 35-års ogift kvin- stare övertygelse om att nationen ni.
moder till 4 barn med olika fäder.
måste taga hand om befolkningspo- Kvinnan " fnoskig " och i hög grad osed- litiken, innan följden blir, att pres- lig.
- Fattigvårdstyrelsen frågade Om sad till marken av bördan och kost- det fanns någon anstalt där sådana kvin- nor kunde vinna inträde för att hindras nader för alla de kroniskt från att bliva mödrar. "
o. s. v. Vid bildandet a v J ä m t l a n d s sjuka och livsodugliga, d e n snart v i d ett fattigvårdsmöte i Skåne länsförbund av Frisinnade Kvin- G. nors Riksförbund som skedde vid inte har råd att låta de friska bar- meddelade provinsialläkaren - Principen om att sinnesslö nen leva.
Resenär.
Stéenhoff följande: fru Ellen Hagens föredrag i Öster- “ I en fattiggård funnos följande perso- länsförbundets fröken E l i n Holm till länsförbundets ordförande.
Fru ner: a) en kvinna, som anses för slö, har Annie Ström blev sekreterare och fått 3 barn.
det sista a fattiggården.
antag- styrelsemedlemmar äro fru ligen med en sinnesslö man; b) familj, 4 Math Forssell, samt ombuden frö- ken Elin More och fru Karin E n av Gandhis lärjungar, själv att frihetsrörlesen upptar hans non.
barn intagna emedan både man Och hus- Fröken E l i n Holm har muhammedan, har varit i Stock- cooperation, avståndstagande, på s j ä l v a b o s a t t i och h a f t sin verk- holm och hållit ett föredrag om nytt.
Han arbetar nu uteslutande fattiggården.
hon har tillsammans 7 barn samhet i Östersund alltsedan hon Gandhi.
De nya i detta föredrag på att åter försona hinduer och med olika man, sista barnets far en 1888 avlade folkskollärarinneexa- var dels hans skildring av den vä- muhammedaner och har återtagit Ars krympling det näst sistas en 63-årig men Under kvinnornas rösträtts- sterländska civilisationens upplö- redaktionen av Young India, ett av sande verkan På den indiska byn frihetsrörelsens organ.
Han har med en 74 årig nyss utsläppt Marstrands- h a r därefter tillhört Frisinnade och det indiska familjelivet, dels nyligen genomgått en tre veckors fånge och hade med denne 2 barn, Har Kvinnor alltifrån dess startande.
arbete hans uppfattning, att den nya, mera fasta, som han pålagt sig för att som änka fått 4 barn.
de tre sista med en Vi tillönska länsförbundet utveckling under dess intres- ' politiska riktning, i vanlig mening, främja denna folkförsoning.
Vänster svårt sinnessjuk å fattiggården.
Hennes Och serade och nitiska styrelses led- som tagit ledningen av indiska fri- länningen ler &amp; fastan som po- ning hetsrörelsen i Gandhis ställe.
inte litiskt argument.
Men här stå vi b a r n f ö d d a a v i n n e s s j u- kan fullfölja sin politik i läng- framför ett av de många vittnesbör- k a o c h h r o t t s I i g a e n. den.
Dess taktik ä r att i indiska den om den makt som driver hjäIte- s n m I 4 d e n n n p I R t s. "
parIamentet försvåra regeringens människan till alt ta på sig det ställ- Då sådana uppgifter komma från arbete.
Nyligen vägrade t. ex. parla- företrädande lidandet, skilda trakter a v landet.
kan nian, mentet anslag till ministrarnas löner som någon sagt med skäI tala om en Men tänk om ni förlorat Gan- svensk fattighusras Den lämnar och vicekonungen fick bevilja utan dhi På detta!
sade någon.
säkerligen ett ymnigt tillskott t i l l anslag.
Men en sådan seger är täm- de undermåliga i samhället Vore Iigen ofruktbar, Den visar att In- - Rörelsen måste lära sig att det inte skäl att söka hämma Indien har en självhärskande regering, undvara Gandhi personligen, det tillflödet däe så Iåter sig göra.
Sam- men det visste folket ändå.
Det är vill han också själv, sade hans lär- ma synpunkter göra sig alltmer gäl- lande, - såsom synes av en artikel troligt att så småningom Gandhi åter junge.
på annan plats i tidningen - även får ledningen om han får leva och hos dem som å sinnesslöanstalter ha - Hur borde den vara?
-- Gandhi och hans lärjunge.
övriga ' halvidioter kunna födda 15- flicka ar^, änka sinnesslö kretsförening ihjäl halvidiot barn,
BÖCKER OCH FÖRFATTARE.
Sångaren PerigoI.
AV K.J.
Av HILDA REID.
Översättning Elin Wägners romanform.
Ofta nödgas man höra eller l ä s a ' Samma hägnande isolering som i att någonting är skildrat i » roman- Den namnlösa omsluter skådeplats Jag antar att upp- form ».
Termen väcker inget upp- och personer.
T seende, alla tycks Ila reda på vad täckten av detta Iyckliga konstgrepp SÄGANDE den betyder.
Den ser så teknisk och första gången kom till författaren precis ut, men den är inte avsedd som en ovillkorlig ingivelse fram- Det sanningssägande barnet har varit att pressas på sitt innehåll, ty den sprungen ur själva stoffet och att vill varken förmedla begrepp eller hon nu brukar det med berått mod.
på landet och lärt sig ett nytt språk.
När det tar min hand och lägger den på sin bild utan endast en svagt betonad, sedan hon prövat hur verkningsfullt lilla trinda mage, för att jag skall känna vid och d i m m i g föreställning om en en sådan inramning kan bidra t i l l dess hjärtas slag, frågar det: kategori som vägrar att låta sig ' in- romanens fasthet och intensitet.
Känner du at?
dämmas a v definitioner.
Här är så- Faktiskt försiggår inte hela virveln Jag svarar inte på frågan utan erinrar om, att man säger: känner du det?
och ledes alls inte fråga om form utan av ödesdigra uppträden inom de om en litteraturgenre vars karakte- halvalnstjocka murarna av Silver- det upprepar otåligt: - Du kan väl sä, o m du känner att ristikon just är en obundenhet för stads västra församlings prästgård, Jag frågar i min tur, om det inte tror, men man får genom något illusions- vilken inga gränser varsnas.
att jag har rätt, i att det heter det i Men om glosorna roman och knep det intrycket: så mäktigt fyller stället för at.
form i delta obetänkta talesätt må- den ut sin uppgift som symbol för - Nej, svarar barnet.
- Tror du inte, att j a g vet mer än du?
ste anses h a ingått en illegitim för- den stämningskrets figurerna inte - Nej.
bindelse, stötande för det intellektu- har lov att överskrida.
Tror du inte, att vuxna personer vet ella ordningssinnet, så är inte dar- I dess skygd har en ganska kon- t~ än små barn?
med sagt a t t de betecknar oförenliga väsen.
Romanen innehar visserli- trastrik samling individer plats att - Nej.
du måste ju lyda mig.
gen det tvetydiga privilegiet att åt- kollidera.
Tragiskt och groteskt, njuta dispens från de inre formla- sublimt och erbarmligt skiftar in i - Varför måste du del då?
gar som förutsättes styra den fri- vartannat, och medan äktenskap Svaret dröjer något, och jag avvaktar med spänning, om det skall bli, därför att aste vers och det mest naturalistiska ryker isär och knivar vrids om av teaterstycke; det är därför den har skälvande händer i olika sorters jag tycker om ’ dig, eller: därför att jag mig fullständigt.
Kär- blivit en lekmannahantering lika ut- hjärtan bevittnar man hur en för- M e n bredd som pianospel, Denna este- underlig satgumma, som med sin lek eller fruktan äro inte bestämmande tiska Iösaktighet har inte hindrat rullstol och sin klipska lilla rackare krafter för detta moderna barn.
Det har den att i sitt rymliga fång bevara till betjäntpojke kunde ha åkt in en annan inställning gent emot livet.
Det svarar: mer och mindre dyrbara värden och från Dickens ’ värld, erfar sin hane- - Därför att du betalar hyran.
För du utveckla sig till en djupt effektiv kul- chock a ' redlig proletäryngling har väl gjort at?
och väl; men det som principiellt uppträder otrevligt Gott Devinez.
turanstalt.
står inte skrivet i tingens natur att mot prästherrskap för att inte romanen måste umbära formens » vanhelga Bengt Lidforss ' minne .. D E_ SANNING BARNET - - Men barnet lurar en nåd.
Jag menar här med form ett my- sterium som går utöver stil, anord- ning, hållning.
En roman som är begåvad med denna distinktion ger den inte omedelbart tillkänna: lä- saren urskiljer den lika litet som man ser skapnaden på det hus man är inne i.
Men när boken ä r slutad och man slipper ut och blickar till- baka så står den där framför en som en färdig gestalt i sin säregna färgton och dager.
DA har man kri- teriet på att romanen är genomar- betad av fantasin, att den är pur dikt.
På denna nivå träffas Elin Wäg- ners två senaste böcker, Den namn.
lösa och Silverforsen.
Den förra romanen kan svårligen Denna historia som inte » skild- rar » utan är idel aktion och rörelse inledes förbluffande med ett par tre sidor stilleben, påminnande om det bouppteckningsmanér som uppfanns och beundrades på adertonhundra- talet.
Är det verkligen Elin W ä g - ner, frågar man sig, som på fäder nas okonstlade vis bjuder läsaren in i ett folktomt ' rum?
Varken hon eller jag har där att göra innan det hyser en mänska som lånar OSS ögon a t t se det med.
Ett formfel förblir det, men jag finner dock själv några punkter till svar på min stötta formkänslas invändning.
Rummet är inte allde- les obefolkat, ty i fönsterkarmen sit- ter en docka och en leksaksapa.
som anses gifta med varandra och Alla Tideva rv e ts läsare måste läsa ELIN WÄGNERS nya bok S i lv erfo rse n Pris 6: 75 B O N N I E R S ha med undgått sin sällsamma att gripa ljusdunkla många hjärtan skön- har makar att med beledsaga sin stumma bokens parodi.
övriga äkta Och het och sin strålande värme, men f å tör ha s p å r a t den ädelt raffine- rade och visa konst som utlöser den trolska effekten.
Silverforsen visar trots uppenbar inventeringen betyder en försynt in- vigning i den varelses villkor och väsen som hör hemma i denna miljö och vars utkorelse till huvudperson mot gängse romansed härmed om- och förborgad frändskap en helt annan fysionomi, på en gång mindre själsnaken och mera markerad, spänd och skiftande.
Under d e t synliga dramats hårdknutna kom- plikationer och snabba överrump- Iande vändningar flyter det inre för- loppet gömt, ensligt, ljudlöst, och inom denna dubbelprocess glimtar en medlidsam ironi som röjer var den egentliga handlingen spelar.
Passionernas eIdsvåda, gnistrande krascher, brutala livsomstörtningar ter sig i detta sken som tragedi på narri.
» Mänskorna är två år », går det upp för Virginie.
svepfullt anges en gång för alla.
Till sist kan denna exposition, föråldrad som romantrick, legitimera sig som motsvarighet till de utförda scenan- ordningar som plägar förutskickas moderna dramer och gör intryck av skamsna romankapitel inkrupna i en parentes.
ELIN på ett klippblock sjöng.
De ord han sjöng V flugen seaus La nouvelle Heloïse.
O ~ ~ {i Manitor sång och flöt ut över det böljande sädesfältet som fyllde dalen.
Medan han sjöng kom hans fi- ende Manitor ridande på e n häst genom sädesfältet bakom honom, och när Perigol hade slutat sin sång dödade M a n i t o r honom.
Han kroppen till sina överlämnade tjänare för att de skulle begrava den, och de rullade klippblocket över den och gingo sin väg.
I samma ögonblick steg P e r i - gols själ upp till Guds tron för a t t dömas.
Alla änglarna höjde sina röster emot honom och sade att denne syndare hade förtörnat himmel och jord med sina syndiga sånger.
Men n ä r den heliga jung- fru Maria och hennes tjä tjänande ungmör förstodo a t t detta var den man vars röst så vackert smälte ihop med lärksången i dalen så p å s t o d de gentemot änglarna a t t aldrig förr e n så härlig sångare låtit höra sin röst bland männi- skorna.
Då befallde Gud Perigol att sjunga för a t t kunna avgöra vad som r a r sanning i denna sak.
P e - rigol sjöng.
Orden i h a n s sång voro så skamliga a t t iinglarna skreko högt och stötte sinn huvu- den mot himlens golv; men den heliga jungfrun M a r i a och hennes tjänande ungmör, som inte för- stodo Pellamote-dialekten, sade a t t aldrig hade de hört en så här- lig sångare förr i himlens kör.
Då sade Gud: » Det vore skandal om en sådan god sångare skulle fröjda djävlarnas öron; men det vore skandal och skam om en så syndig sång skulle få höras i de himmelska nejderna.
L å t Perigol fara tillbaka till jorden och l ä r a sig en sång som kan passa att sjungas i himlen. » ga och söndertrasade, skuldrorna hade och mellan han en kniv vars spets gick genom hans kropp.
skreko av fruktan vid av honom, och Manitor tog ett svärd och högg av Perigols huvud.
Men Perigol böjde sig ned Gästerna åsynen och uppfångade huvudet för a t t inte någon hund skulle sluka det och sade: » Nej, broder Manitor.
L ä r m i g en sådan sång som kan passa a t t sjungas i himlen. » Vid dessa ord blev Manitor orolig, och ångrade sitt syndiga liv och gav sig till munk.
Vid utsatt tid sände Gud e f t e r Perigol för a t t sjunga de sånger han lärt och han sjöng som mun- karna hade l ä r t honom.
Änglarna sade ingenting, men den heliga jungfru Maria och hennes tjänan- ungmör gräto, ty de sade: » V i h a så många heliga män, som kunna sjunga detta; men vi korn- ma aldrig mer att, - &amp; en sådan sån- de gare som denne m a n var förr., Men medan Perigol sjöng fån- gades hela hans själ av h a n s konst, och han mindes s i n a gamla sånger.
H a n sjöng ljuvare och underbarare än någonsin förr, men de ord han s j ö n g voro skam- ligare An någonsin förr.
A l l a ä n g - l a r n a ropade att han borde kastas ner från himlen; men M a r i a sa- de: » Nej.
Han h a r räddat Mani- tors själ. » Då talade Gud och sade: » Hör p å!
Jag vill förbistra Perigols tal så som jag förbistrade språket för de ogudaktiga barn som byggde Babel.
Sedan kan han sjunga vackert i himlen och ingen skall behöva känna sig förorättad. » D ä r p å förbistrade Gud PerigoIs språk och Perigol sjunger första stämman i himlens kör.
Men om Därpå vände Perigol tillbaka.
han sjunger om gott eller ont veta Änglarna rullade bort klippbloc- inte ringlarna.
ket från h a n s kropp och drogo fram den s &amp; gott de kunde, och Dramat omkring Gud, JULTONER och väg.
ställde samma natt till skamliga a t t änglarna skälvde vid en fest i staden Pellamote.
Bland a t t höra dem, men ljudet av dem gästerna var Perigol av Bleu- blandades ljuvt med lärkornas chastel.
H a n s kläder voro sandi- WÄGNER Under krigsåren och allt intill denna dag h a vi väntat och vänta alltjämt på den stora konstnärliga skapelse, som, tycker man, måste födas ur denna mänsklighetens oer- hörda erfarenhet.
Det finns ingen annan skillnad Vi sökte detta nya enligt en enkel mellan dramatisk diktning och ro- slutledning först hos den konst, maner som Silverforsen än att dessa som direkt hade kriget till sitt mo- tiv.
gingo till krigsböckerna och till slipper dras med parenteser.
dem, som själva upplevat kriget el- Man fann verk, Silverforsen.
Roman av Elin Wägner.
ler revolutionerna.
som voro gripande och frånstötande Albert Bonniers förlag.
(för så vitt det är möjligt), på en gång.
De förde en nära verklighe- ten på ett sätt, som gjorde, att man - Vita Bandets Jultidning - helst undvek att närma sig dem, ty vill komma som gäst till alla svenska hem.
Omslagsteckning av Fan- ny Brate, illustrationer av artisten Birger Olsson m. fl.
Bidrag av d ' brändes.
de kända förf.
Benat Nylund, Are Wærland m. II.
C. Francke skri- Men intet av dessa verk var på en ver om Krigets vanvett och dess bekämpande, och de båda avlidna gång så genialt nytt och så själv- märkeskvinnorna Arla Wallin och Ellen Læstadius skildras av Emi- fallet, att vi igenkände det som ver- berättel lia Rathou och Sigrid Lundin.
Dessutom flera värdefulla m. m.
Pris 1 kr.
Följande rabatter lämnas: Vid rekv.
av 25 ex. 10 %, ket framför andra och sade: här 50 ex. 20 %, 100 ex och däröver 30 %.
är det!
så som man en gång sade, VITA BANDETS EXP., Smålandsgatan 42, S T O C K H O L M. för att ta ett exempel, om Rous- för Tidevarvet.
Perigol av Bleuchastel satt upp- han steg in i den igen och gick sin I - pat av flera varandra fullständig- gande andens arbetare.
Det kan också tänkas, att människor på utsiktsposter överallt i världen.
samma oberoende inflytande av varandra, a v tiden, men skapa under verk, som, när de sättas samman Under denna väntan har präglats - men det måste vara någon som det ordet, att kriget bland annat gör det också - visa, att vi fått en även förbrukat den kraft.
som skul- konst, sprungen ur tidens hjärta.
le använts till andlig produktivitet, Så att vi kunna säga att tiden fått att det förstört den atmosfär, som sina egna uttrycksmedel, att över- den levande anden behöver för att gångens, sökandes och efterbildan- växa.
Detta är väl en alltför otålig dets tid är slut och - kan börja slutsats.
Det Ar icke troligt, att an- på nytt.
dens uppenbarelse genom tiderna Då jag satt inför Pär Lagerkvists rättar sig efter den takt vi infört skådespel Den Osynlige, som gives för vårt materiella liv.
Det är inte av vår första scen, Dramatiska te- sagt, att det förlösande ordet blir a t e r n syntes det mig, a t t om det är ett ord.
Det är inte sagt.
att lågan så.
att det nya skall komma genom bryter upp på samma ställe där, medveten eller omedveten arbets- som \ - i kunna se av askan, den bröt gemenskap, så hör Pär Lagerkvist upp förra gången.
En ' ny Goethe till den.
får inte bli lik Goethe, ty då lir han Utan att röra vid det historiska ingen.
Det Goethelika h o s hononi händelseförlopp, som är bakgrun- kommer att bestå i a t t han förefal- den för den moderna livssynen el- ler lika ny och förutsedd som en ler för sökandet efter den, har han gång Goethe själv.
Det är inte sä- funnit eller fått t i l l skänks några kert att Goethe blir en man, han uttryck för typiska själstillstånd, kan också bli en kvinna.
Han kan som äro så slående och mäktiga a t t också bli många människor.
Det de nästan ta andan från en oför- kan hända att det nya blir till, ska- beredd åskådare.
Från tårarnas dal.
Följande dags frukost blev sen, ständigheter.
Fru Klaus och jag är men dagen var strålande, och hela grannar, vi håller alltid ihop.
Jag huset lycktes draga e n suck av lätt- liar en mycket snäll man,.
nad.
Fru Forss var älskvärd och Anna skrattade gillande och bor- Isa på kroppen.
» Ja, nu ska, han viii bära frun på sina händer ».
frågade om Isa ville följa med.
» Ack, vet Anna .. sade IS:^ ivrigt » Ja, men », - Isa drog på svaret d e t är så otrevligt när och satte sig upp, » Han är så rä av sig att inte ha ringar.
ag h a r så.
ett par som min far mig han skulle vilja linda m i g i bomull, och tyckte jag för skams skull kun- om han kunde Och bara jag skall de bära och n i kan väl be att få gå nedför en trappa säger han: du borde inte anstränga dig, och svär låna av fru Forss? » över att det inte finns hissar över- » Det gör jag inte det är inte rätt sade gör jag inte, fröken Klaus Isa allt.
V i talar så ofta om vad bar- När blir rum i härberget?
derna, d kanske man låter bli att ljuga e n annan gång ».
» Jag måste - visst gå tillbaka ett slag », sade hon hastigt.
(Forts. fr. sid.
1.)
ekonomiskt tryggad barnmorskekår.
slutsatsen att det skulle förefinnas Varje åtgärd som föranleder en ut- » Jaså », svarade fröken Klaus di.
någon ta a n k e på att utesluta vad som veckling i motsatt riktning har obe- skret, » jag väntar här ».
kan göras vid lasaretten.
räkneliga följder.
Världens äldsta Den som tänker sig förlossning- yrke borde ha en långt mer hedrad arna förlagda endast till lasaretten stiiiining än som hitintills blivit dess har inte tillräckligt satt sig in i vad lott.
avstånden betyda särskilt i Norr- I ett litet norrländskt samhälle blev land.
Det finnes stora sträckor in- en barnmorska nyligen kallad långt vid norska gränsen, som har ytterst upp i vildmarksskogen till en stuga, dåliga förbindelser med kusten och där socknen hos familjen på platsen det är där länslasaretten äro h läg- inackorderat en fattig hustru, vil- na.
Det finnes tättbefolkade beläg byar kens man befann sig borta att söka » Kära frun, det visste jag innan vars innevånare - ännu för ett par arbete.
Det första barnmorskan ha- frun Kerstin och jag fönstret, och Kerstin sa: jag stod i där kom- år sedan åtminstone - lättast nådde de att göra var att söka för barna- med betänksam röst: gläder för hans skull » Nej, det skulle kanske inte heller jag tycka, om jag inte mindes en det blir ett riktigt vackert barn.
mer två fröknar från fru Forss pen- sitt Iänslasarett över norska gränsen, födeerskan få ordnad en någotsådär gång jag satt i en järnvägskupé och Och när jag h a r svårt att äta ploc- sionat.
Den där lilla ljushåriga är ut till havs och sedan per tåg från lugn vrå i en skrubb bredvid köket, det kom in ett ungt par med ett li- kar han för mig alla läckerheter han inte svår att känna igen.
Men när Trondhjem eller Narvik.
Några som var överbefolkat av barn och tet barn.
Ingen av föräldrarna - kan hitta på, och säger: du måste frun sen var så envis med sin man.
dagsresor alltså fyllda av de mest vuxna och främmande inneboende.
- hålla krafterna uppe, du lilla ljuva.
så trodde jag frun, förstås. » ansträngande strapatser.
A t t de sju- Hon påpekade sedermera vid åter- det syntes att det var öräldrarna, föräldrarna Ja det säger han, är det inte r a c - » Men alla är i n t e så dåliga som ka under sådana förhållanden inte komsten till samhället för dess myn- hade ntes ringar och ing .. sade Isa förkrossad » Fröken rad i min ungdomliga rerihrtsiver: kert »?
ofta sågo sitt länslasarett behöver digheter hur mycket mer ekonomiskt » Det tycker jag är det minsta han Klaus ville inte, men jag övertalade De kunde åtminstone för syns skull ju knappast sägas.
det vore om åt barnmorskan hyres bära något trcken att de är gifta orli kan s %P *.
sade Anna, som stod henne. » zJ:i. jag liar viil o r k 4 haft mitt, Vid debatten i andra kammaren hostad med utrymme att mottaga inte fara omkring så utmanande.
med händerna i sidorna och såg ner Därför », sade Isa » ska jag ta rin- på Isa men då blev denna eld o c h fast jag tiger me ’ t Det är bäst att väckte soc-demokraternas likgiltig- patienter, än a t t fattigvården betala- tiga och dras med karlkräken.
gar nu.
för m a n behöver ju inte viir- lågor.
het för förlossningshemmens sociala d e för dem på annat håll, där de fo-, Säg inte det! » Isa » Men, förstår r \ nna, han är myc- livlig.
ka ond blod i ontiilan&gt;, Fröken Klaus lät övertyga sig.
ket längre ä n jag och h a r alldeles » Jag vill hellre förbättra dem, för betydelse en viss undran.
Social- ro illa, för att n u inte tala om de d e traskade iväg och övade sig me- svart hår och glasögon, och han annars kan jag inte lycka om dem, Demokraten har nu för den 11 okt.
milslånga, dyrbara och tidsödande dan de gingo, att kalla varandra kan ta mig som en vante under ar- och det vore ärst för mig själv.
Det en artikel om » Samhällets vård om resorna, då förnyade besök äro nöd- men och bära mig genom hela vå- är så tomt att inte ha någon att be- barnaföderskor och nyfödda barn », vändiga.
Man må hoppas att hennes fru Borg », » fru Klaus. » De löste biljetter och Isa blev vi- ningen, och ibland när det är fult undra.
vari utförligt redogöres för denna ord föllo i god jord.
sad till baderskan Anna, medan ba- väder går vi arm i arm genom alla Anna storskrattade: » Ja gå hon Hur stort behovet är på förloss- derskan Kerstin tog hand om fröken rummen och leker att vi vandrar i och förbättra dem, stackars barn- riksdagsfråga och de två olika linjer den förts ut på.
Efter att ha beto- ningsvård utom hemmet visar er- Klaus.
Deras hytter lågo bredvid en park, och han stannar framför unge, och välkommen hit och bada nat de små förlossningshemmens farenheten från ett enda fall från varandra, och de kunde tala genom bokskåpet och säger: här vid denna så snart det bär sig. » Isa nickade, sprang nedför trap- välbehövlighet och välsignelsebrin- förra året.
då en anstalt, som har väggen klippan ska vi sätta oss och vila.
» Är fru Klaus avklädd än? » kvitt- Ser du hur underbar utsikten är porna och slöt sig till fröken Klaus, rade Isa.
medan Anna tappade vat- över skogen, där porlar en liten som troget väntade Den n.oraliska gande verksamhet under nuvarande möjlighet att bereda plats för 50 förhållanden stannar artikelförf.
patienter, hade ansökningar om ten i badkaret och fröken Klaus all- bäck - det är en rännil på fönster- segern hade gjort Isa spelande glad varliga röst svarade: rutan - och här vid våra fötter Hon kastade boll med sina vantar dock inför lasarettens barnbörds- plats från 250.
Om man då betänker » Nej, inte riktigt.
Är fru Borg är den mjuka gräsmattan full a v och sade till fröken Klaus: » När jag avdelningar såsom det mest önsk- att norr om Dalälven finnas fyra - blommor - det är mattans brokiga kommer härifrån ska jag gå ut på värda framtidsmålet.
färdig?
» säger summa fyra - sådana anstal- » Nu kan frun stiga i », sade Anna.
mönster.
Och jag är med på allt gatan och leta rätt på en gatsopare, Man torde dock för det första få ter, så är det lätt att få en föreställ- som jag ska ge tjugo kronor, om Det varma vattnet slöt sig mjukt och vi har så roligt. » antaga att utrymmet, - om lasaret- ning om hur många kvinnor som Nu såg Anna verkligt avundsjuk II:^ viii gifta sig med mig till nam- om alla lemmar.
Isa låg drömstilla och bara njöt.
ut och Isa var nöjd.
Hon var så nat.
Så behöver jag inte ha sam tet är lätt åtkomligt - blir fyllt och icke få den vård de önska och be- » En sådan litet fot », sade bader- uppe i sin drömvärld, att hon över- vetskval över att jag kallar mig fru. » överbelagt inom kort lid.
Vilan och höva.
» Så ni talar? » skan, när hon efter att ha borstat raskade sig med att tänka: vad ska ron blir måhända under sådana för- Isas ben lät det glida tillbaka ner i jag köpa hem till middag åt oss?
» Varför inte! » sa skrattade » Lita på att jag ska göra hållanden ganska illusorisk, - i fall Fröken Klaus satt redan i vänt- hjärtligt.
vattnet, » och en sådan liten hand », Frågan föll i riksdagen på spar- tillade hon, då Isa förnämt räckte rummet och läste tidningar, när Isa d e t Och sen ska jaa gå omkring även i framtiden något sådant som MEn det fin- kom ut.
De anträdde hemvägen un- som ett levande vittnedbörd om att » allmän sal » skall bibehållas.
Mer samhetssynpunkten.
henne armen.
Vattnet doftade av tvål, luften var der tystnad.
var och en försänkt i äktenskap är inte detsamma som än en kvinna som lagat på barn- ned en oklok sparsamhet lika väl vigsel och vigsel inte detsamma som bördshus liar återvänt hem utan att som förnuftig och det är väl snart fuktig och värmen ljuvt behaglig.
sina egna tankar.
Fröken Klaus pekade ut stadens äktenskap. » Isa hörde sig själv säga:, där en enda stund njutit den verkli- ett av alla erkänt att åtgärder av sevärdheter: » Det tycker min nian också ».
ga vila hon hoppats på.
Alltid hade förebyggande art i längden bli de » Här lir läroverket, där ligger bi- » Han är väl glad i e n sådan liten någon av de unga små världsmed- mest ekonomiska.
Det gäller att (locka.
Vad är han? » skopsgården och d ä r ser man kyr- kans torn ».
borgarna i tur och ordning dag och välja och det beror på, - som frö- Isa fann sig hastigt.
» Han - Iian är författare », sade Isa lyfte huvudet.
Hon blev stå- natt stört omgivningen med sin kla- ken Tamm sade i debatten - om hon stolt och mindes någon hon hål- ende som fastnaglad, blodröd ända gan.
Ur den synpunkten torde ett det mänskliga livet skall sättas i lit av.
någon som hon skulle varit upp i pannan och bara sig.
Som en förlossningshem av den föreslagna första eller sista rummet.
gift med om inte om kommit emel- d o m b a s u n ringde för hennes fira: Kvinnan med barnet i stallet typen med mindre antal rum och lan.
» Ta mig, Gud, behåll mig!
Straffa » Borg?
Ja, det finns så mycket mig, när jag syndar, och tukta mig, färre patienter giva både vård och därför att för dem fanns icke rum Bor herrskapet här i när jag går bort Ett författare.
verklig ro.
Att hemmen bli många i härbärget - har blivit en moder- närheten? ».
ögonblick vred sig från dig ».
Ett hennes stolthet och spridda över landet torde även lighetens symbol.
Tre vise män » Ja, alldeles i närheten ja det under förödmjukelsen men hennes ur en annan synpunkt vara det mest böjde sig för dessa båda i hyllning samvete gav inte nåd: vill säga, m a n tycker ju ja alltid effektiva för vården av mödrarna och skänkte dem guld, rökelse och är långt att gå, när man är i om- » När man ljuger får nian bära följ- både före och efter barnsbörden.
De myrrha.
Rökelsen och myrrhan för- människor och därför måste männi- kunna förenas med rådfrågnings- ljuvade och förskönade kanske till- Själva ämnesvalet är redan be- dem ändå hos åskådaren.
byråer.
Härigenom kan ordnas att varon i den enkla omgivningen.
Men Först i nästa fas h a r dock Pär skosläktet dö.
tecknande.
Vår tid h a r stort be- de fall, som visa tecken på att icke guldet var ändock för m e r Kanske Egendomligt berörde det mig, fast kymmer om Gud, stor oro för ho- Lagerkvist funnit en symbolisk hand- nom, den mödar sig med att finna ling a v oundkomlig och slående ver- det kanske blott var en tillfällighet, förlöpa normalt, i tid skickas till de var det med dess tillhjälp som flyk- där kompetent läkarhjälp t n skedde undan de onda makter fel hos honom, försvara honom, kan, som koncentrerar tidens vån- att det väsentliga i detta skådespel står till buds.
Dessa rådfrågnings- som stodo efter barnens liv.
häda eller förlåta honom, dränka da och skräck över att icke kunna blott är det skådade, e j det hörda.
byråer skulle säkerligen komma att Att rädda » barnet och dess mo- förlika gudstron med tidens nöd och Dess tyngd ligger i de bilder och sym- och d r a upp honom.
l boler det ger och de förstås utan ord.
få stor betydelse för folkhälsan och der » torde alltjämt vara en uppgift Det är detta Pär Lagerkvist gör i tidens kunskap.
Men härför behöves för de vise männen.
folkhygienen.
sitt skådespel, d ä r Gud är huvud- I fonden står ett altare och inför Författaren är här egentligen icke en högt stående väl utbildad och samlas människorna och knä- författare i vanlig mening utan personen och hjälte, fast författa- skämtade, fröken Klaus att hon ämnade gå och talade bada, om och stade han a » det gör han ock- rädd om mig, så illa^ sva ska klä gar.
Jag köpte åt det men e rätt », återtog net det, ska jag bli, och hoppas han sig Anna stod vid fönstret och såg ut, när Isa kom och drog henne in hytten.
» Anna, sade Isa och talade så fort att orden snubblade » jag ljög, jag är inte gift.
Se här, » hon drog ring- arna av fingret » det är falska ring- ar jag ska inte bära dem mer ».
Anna stod med händerna under förklät och ruskade på huvudet.
åt att kom.
var jag föräldra tänkte förbitt- äken.
blev det under föröd det obevekliga platser ren viker a v från den linje man trott honom följa, trubbar av den djupaste meningen, när Iian låter Gud i sista repliken kalla sig själv Människoanden.
I var och en a v de tre faserna i dramat omkring Gud komma mitt upp i d det, som synes likgiltigt, plöts- ligt dessa u p p e n b a r a d e glimtar.
I första akten har författaren ut- tryckt den djupa förskräckelse vid upptäckten av den egna oefterrätt- ligheten, orimligheten, oberäknelig heten, som faktiskt gripit määni- skorna efter kriget.
Vi lyda icke bara driften t i l l lycka, till fram- gång och fördel, det finns andra lustar och drifter som korsa dessa och driva oss i fördärvet.
Figurer- na i skådespelet ä r o icke medvetna detta ska- börja under bön och åkallan av den pare av bilder med människor, fär- Allsmäktige, vars gärningar de pri- ger och åtbörder som uttrycksmedel.
sa.
Därunder märka de icke Gud Är detta typiskt och framtidsvars- själv, som kommer in på scenen lande?
bakom deras ryggar mellan dem och Man har kallat Pär Lagerkvist vi- åskådaren, utmattad, riven och sön- sionär.
Han är inte det minsta visio- dersliten, klagande sin vanmakt ..
Det växelspel, som äger rum mel- Ian den Osynlige och människorna, vilka tillbedja honom med ryggen vänd mot honom och utan att ana hans närvaro blir till en scen, som förtätar ett dimlikt själstillstånd till en oundviklig bild så som en diktare halvt i sömnen kan göra det.
I sista fasen är ännu en sådan bild, när människorna klaga över att Gud är död, medan G u d mitt ibland dem och talar till dem.
men trots alla hemödanden icke kan när.
Han liar icke erövrat åt sig själv lösningen av en enda av de hemligheter vi stå inför, såsom visio- närerna och mystikerna göra.
Han liar inga osägliga erfarenheter av världarna bakom den förbannade jorden, då skulle han ju heller inte förbanna den.
Men han är en oer- hört känslig mottagningsapparat för de trådlösa vågor, som gå mellan själarna, Iian har en nyckel, en code, dem och kan översätta dem t i l l de uttryck, som höra vår tid till.
står för göra klart är för bruten dem att mellan han Gud lever.
och styckets a v idéer, bärare denna men eller de väcka någon upp av Kontakten I -
Maskinen mot människan.
(Forts. fr. sid.
1.)
ställning som ytterligare bidrar till att förstöra arbetsglädjen och sam- hällsandan, alstrar en uppslitande bitterhet mellan parterna och orsa- kar hela landet oerhörda förluster genom nedsatt produktion.
För sakkunniga iakttagare av vårt indu- striella liv ter sig ofta skadan av strejker eller lockouter såsom rela- tivt obetydlig i jämförelse med den i all stillhet försiggående inskränk- ning av produktionen som är en följd av slitningarna under ytan vid det dagliga arbetet.
Det finns inte någon människa och inte något parti, som: inser a t t detta » system » ä r bra som det är, (— något system är det för övrigt inte alls, ty det kan i hela denna oerhört snabba utveckling spåras lira litet av mänsklig vilja att leda na framkom 1923 med ett förslag till lag om driftsnämnder vid in- mången de erkänna vinststrävandet som ett och att dess förslag ä r att betrakta som en koinproiiiiss mellan ännu olösta motsättningar.
Det enklaste vore givetvis att en- dast låta arbetarna intaga e n rådgi- vande ställning, men detta har m a n Insänd att glädjas åt en Shakespeare-mono- på svenska.
Fil.
dr. Bertil litteratur.
grafi iianstriim: Hur djuren se.
Synsin- Från Wahlström &amp; Widstrand: nets utveckling i djurriket.
En sä- Ockulta upplevelser a v Thomas Ma- na.
Översättning från tyskan av An- kerligen biologiskt välkommen intresserad, bok s o m för h ä r varje fin- na Lamberg-Wåhlin.
Fredlösa h i - ner mycket att hämta från sinnes- storier a v Joseph Conrad, a n d r a ' uppl.
Översättning från engelskan och psykologiens nyaste Med några notiser av Karin Hirn.
En om förafattaren a v Yrjö Hirn.
lyckoriddare, II delar, fjärde uppl.
av Harald Molander.
E n kvinnas hjärta, skildringar från Mexiko av Stockholms-tidningens filialkon- E m m a Christensen.
Till s v e n k a a v tor,¨ Odengatan 71, Stockholm.
Allmänna Tidningskontoret, Gu- Robert Larsson.
Lilla Roque och andra noveler av Guy de Maupas- staf Adolfs torg, Stockholm.
sant.
Översättning av Karin Jen- Dagens Nyheters filialkontor, Stu- replan 13, Stockholm.
sen.
Cigarraffären, Slussplan 9, Stock- Arbetaren däremot delar varken ansvar eller risker.
Han får sin lön antingen det går med vinst eller förlust så länge det går alls.
Går företaget däremot omkull eller en- går längre utan ta ste- dast inskränker driften så kastas han get fullt ut till socialisering innebär åter ut på arbetsmarknaden ofta med emellertid svåra motsägelser.
Företagaren strävar efter vinst risk av långvarig arbetslöshet.
Ut- och han måste göra det.
Vinsten vecklingen har fört därhän att den är nu e n gång i det moderna sam- stora massan a v det med sina hän- hället.
(då det gäller privata företag,) der arbetande folket inte har något den enda mätaren på att ett företag intresse alls av produktionen och är samhällsnyttigt och skötes effek- nästan ingen kännedom om de fö- tivt, ehuru den visst icke ä r någon absolut säker mätare.
Om arbetar- retags ställning och strävanden, i Från P.
A.
Norstedt &amp; Söner: nas inflytande skall bli till gagn för Bokhandels A.-B., Östra vilka de äro anställda.
Inte ens hos Vainio, en lappmarkssocken ovan Hamngatan 43.
Göteborg.
själva arbetets ordnande har det har ännu inte riktigt hun- polcirkeln, av Albin Neander.
haft något verkligt inflytande.
nit förstå vad som hänt.)
m å l.
Men arbetarens första intresse Från högsal och örtagard av Be- Ingen varken önskar eller tror att är ofrånkomligen hög lön och det Därtill komma att arbetet självt Malmö Kiosk A.-B., St. Nygatan ofta ä r till ytterlighet monotont u t v e c k l i n g e n skall stanna just på den ligger onekligen en konflikt i att ril Spång.
Filosofins historia av punkt där den nu star.
Tvärtom samtidigt intressera sig för hög lön Hans Larsson.
13 A, Malmö.
icke kan utvecklingsmöjlig- Tekla Lindbloms cigarraf., Flen.
höjes från alla sidor krav på för- och hög vinst.
Denna löses icke heter för en bråkdel av människo- bättringar.
Och det finns säkert in- helt även om arbetaren får del i Från Albert Bonnier: Lindmarks bokhandel, Marie- själens rika och skiftande anlag, att tet för vår tid centraIare problem vinsten.
’ Vila och arbete av Emilia Fogelklou.
F r ö k e n Ellen Beckholm, pappers- litet eller intet ä r att lära och att är det att skapa fred mellan klasser- Konflikten kan inte hävas utan samhällsnyttighet uppställes Bokförlaget Natur och Kultur full- Havannamagasinet.
fru Martha arbetaren aldrig kan komma att na utom det att skapa fred mellan tag att en annan prövosten på ett före- känna den personliga stoltheten folken.
följer sin verksamhet att utgiva vär- Mowitz, Ö. Storg.
16.
Kristianstad.
ä n dess förmåga att bära sig.
Men det ä r e n sak att säga att ett över ett väl utfört och vackert tar- Dessutom genom pressbyrån i Vore industrien helt socialiserad defull litteratur i pris.
som gör den problem måste lösas, en annan att bete, ja inte ens har känslan av att den kan lösas.
Det brukar vara be- och produktionen enhetligt ledd och åtkomlig för de stora kretsarna av dess kiosker.
utföra något för hela samhället nyt- tecknande för de verkliga proble- värdesatt a v en auktoritet, så skulle bildningstörstande.
Efterfråga Tidevarvet!
tigt eller nödvändigt, även om så men att de inte ha någon lösning.
vinstintresset bortfalla, och där- De senast utkomna böckerna äro --- den här berörda konflikten, verkligen ä r fallet, och slutligen att Det visar sig här som annorstiides med id^ detta ur andra syn- August Brunius: William Shakespe- mycket små möjligheter finnas att nödvändigt att söka söka sig fram punkter vore önskvärt skall e j här a r r, liv, drama, teater.
Det starka steg för steg och på olika vägar.
Svenska Konstnärinnornas med åren arbeta sig upp till en mera E n av dessa ä r den s. k. industriella diskuterats.
intresset i vårt land för alla tiders betrodd ställning.
En annan lösning vore att den store dramtiker kommer demokratien, vilken term innefattar givetvis förening anordnar f. n. ett lotteri.
Vinster- na bestå av vackra och värdefulla konst- Men det är ej nog med att indu- alla strävanden att giva fritt utlopp fria konkurrensen bibehölles, m e n verk.
Lotten kostar 2:- kr.
och kan re- strialismen har hämmat personlig- åt mänskliga impulser av icke- arbetarna själva genom sina organi- sationer övertoge företagarna och Skall ledningen bli effektiv och kvireras genom föreningens sekretariat som n u hålles ekonomisk natur, hetens utveckling, den har också bundna.
Löneförhållandena kunna därmed .risken.
Det skulle då bli snabb tillräckligt för den internatio- Blasieholmstorg 10 III, Stockholm.
skapat split och kamp mellan olika bliva aldrig så goda och arbetsgi- arbetarna, som finge den varierande nella konkurrensens krav " Skall De senaste åren med all den konkur- befolkningslager.
Dels på grund av varna må ställa det ä n så väl för inkomsten och som betalade e n den sparande allmänheten fortfa- rens av billig och överflödande utländsk de här skildrade förhållandena; dels arbetarna, så är problemet därmed fix ränta för det lånade kapitalet.
rande anförtro sitt kapital åt företa- konst de bjudit på ha varit härda och till följd av striden om fördelningen icke löst, så länge inte den naturliga Något sådant h a r faktiskt försökts gen eller skall detta i allt större ut- prövande för de svenska konstnärinnor- verksamhetslusten, yrkesstoltheten, inom byggnadsfacket i England, ett sträckning strömma u r landet eller na.
Måtte lotteriet vinna den uppmärk- av produktionens resultat h a r för- kamratandan och samhällssinnet yrke, som inte kräver så stort fast gå till bankerna varigenom dessa samhet och avsättning man hoppas på, så hållandet mellan arbetare och ka- tages i anspråk och det skapas möj- kapital och d i r därför problemet är skulle få ett olämpligt inflytande, att de beräknade 15,000 kr.
snart flyta in.
pitalets representanter kommit att ligheter för de arbetande i industri- relativt lätt att lösa.
på industrien?
Och hur skall ar- De användas till att betala vinsterna.
Dessa långtgående möjlighrter h a betsgivaren kunna avsluta ett till- skulpturer och tavlor utförda av svenska allt mer utveckla sig till en kamp- erna att utveckla sig allsidigt och med sina kon-Inörinnor.
harmoniskt, och att hysa ett verk- emellertid ej av kommittén ansetts förlitligt leveransavtal kunder om han ej har ensam be- ligt intresse för sitt arbete i produk- ha aktuell brtydelse.
tionens tjänst.
Vem vet hur långt ett Förslaget att gå endast halva vii- stämmanderätt över företagets led- helt folks samlade kraft skulle nå, gen och giva arhrtarna med- ning?
Se där endast några av d e om människorna kände sig arbeta bestämmanderätt utan ansvar med- frågor som uppställa sig!
i frihet för ett gemrniamt mål?
Det är detta som de olika strä- vandena till industriell demokrati syftar till, då de vilja ge arbetarna innebär konflikter och faror.
medbestämmanderätt inom företa- Det lir inte lätt att säga hur ut- gens ledning.
vecklingen kommer att gestalta sig.
De första stegen härtill h a r redan Kanske kommer denna nya omvälv- tagits i flera Iänder genom a t t något ning.
människans revolution mot slags » driftsråd » tillsatts vid fabri mekaniseringen, att liksom den in- kerna.
Här i Sverige ha arhrtarna dustriella revolutionen till en bör- till en del nått motsvarande infly- jan betyda en tillbakagång i det ma- ande redan genom de stora fackor- teriella välståndet.
Men inte ens det- ganisationernas aktion.
Men det är dock endast en ringa början till upp- ta vore ett för högt pris, om omvälv- ningarna verkligen förde till ett fyllande av arbetarnas krav.
samhälle som bures upp av samhö- Det tillsattes därför 1920 en kom- righetskänsla och arbetsglädje.
m i t t é för att utreda den industriella demokratiens möjligheter och den- slag som ste- fysiologens Tidevarvet säljes bl.
a.: Medéns.
lämna 24 Martini sträckte upp händerna.
gen aning om att han skrev så bra och - Det väntade jag mig.
Han små- blottställa och förlöjliga jesuiterna.
sägas log när han satte sig ned mitt emot Och detta åliggande har jag efter bästa inte disputera med er.
Förresten kom men som ingen av oss har mod att säga.
henne och ställde en stor vas med kry- förmåga sökt fullgöra.
jag hit för att visa er detta manuskript.
Vad kom ni till för resultat vid kom- santemum mellan sitt ansikte och dags- - Och jag kan försäkra er att ingen - Är det en ny broschyr?
R O M A N mittésammanträdet i går?
ljuset.
betvivlar, varken er talang eller er goda - Det är en fånig artikel som den - Vi beslöt att anmoda er om att - De flesta medlemmarna voro ense vilja.
Kommittén fruktar blott att det av här Rivarez skickat in till kommittén.
be honom mildra manuskriptet i sin hel- om att hur mycket de än beundra bro- liberala partiet kan ta anstöt och att E.
L. VOYNICH - Men nu är ni verkligen fordoms.
het.
schyren som litterär komposition, anse arbetarna skola undandra dem) sitt mo- full Cesare.
Rivarez kan vara obehag- - Men jag känner honom ju knap- de inte att den i sin nuvarande form raliska stöd.
Ni har kanske avsett bro- - Jag vet inte vad han menar, men lig, men han är inte dum!
past, och för övrigt avskyr han mig.
lämpar sig för offentliggörande.
De schyren som ett anfall mot sanfedister- tro att den hätska tonen kan stöta bort na, men många kommer att betrakta hånar allt och alla ä r av - Jag nekar inte till att den är in- Varför utvalde ni just mig?
skyvärt att höra hur han härom dagen telligent skriven.
men läs själv får ni se.
- Därför att ingen annan kan göra personer, vilkas hjälp och stöd äro vär- den som ett anfall mot kyrkan och den Broschyren var en smädeskrift Över det i dag.
Ni är dessutom klokare än defulla för partiet.
nye påven.
Detta anser kommitten va- klandrade reformplanerna Rom i som om han ville söka ett fult j motiv allt entusiasmen för den nye påven.
Lik- någon av oss och skulle inte börja ar- Han tog en krysantemum ur vasen ra politiskt oklokt.
som allt vad Getingen skrev var det gumentera och gräla som fallet säkerli- och började långsamt plocka av de vita - Nu börjar jag förstå.
Så länge som sker.
bittert och hämndlystet.
men Gemma gen vore med oss.
blombladen.
När hennes blick av en jag endast vänder mig mot de herrar Gemma I den suckade.
punkten måste jag säga måste inom sig erkänna det berättigade - Nåja, jag skall försöka, fast jag händelse kom att följa den smala han- med vilka partiet för tillfället är osams — i denna kritik.
inte har mycket hopp om framgång.
dens rörelser.
fick Gemma en obehaglig får jag sjunga ut min mening, men vän- - Jag medger att det är avskyvärt - - - - - - - - - - - förnimmelse av att hon sett detta en der jag mig mot kommitténs favorit- förväntningar, och ni tro att om en elakt, sade hon och lade undan manu- Getingen satt vid ett bord som var gång förr.
präster, då är sanningen en hund som medelålders, välmenande herre händel- skriptet, men det värsta är att det är översållat med blommor och stirrade - Som litterär komposition, uppre- måste bära munkorg.
Naturligtvis må- frånvarande på ett brev som låg i hans pade han med sin mjuka, milda röst, ste jag böja mig för kommitténs beslut sevis blir vald till påve, så ordnar sig sant.
knä.
En raggig hund som låg vid hans är broschyren fullständigt värdelös men den lämnar fältet öppet för han inte ställa förhållandena Ja, mannen må vara kallblodig fötter reste huvudet och morrade vid och kan endast beundras av sådana som mon-sivor M-montanelli.
rätta.
Det är den fundamentala prin- en ål, men han har sanningen på Gemmas knackning.
Rivarez reste sig inte begripa sig på litteratur.
Min me- - Montanelli?
upprepade Gemma.
cipen som är felaktig och inte den enes sin sida.
Det är inte lönt att vi säger upp och bockade sig stelt.
Hans an- ' ning var även att broschyren skulle Menar ni biskopen: iv Brisighella?
att detta inte träffar prick, ty så är det sikte blev plötsligt hårt och uttrycks- väcka förargelse.
- Ja, den nye påven har utnämnt eller andres uppträdande.
löst.
- Det förstår jag.
Frågan är bara honom till kardinal.
Jag har fått ett — Vilken fundamentala princip?
På- i Anser ni alltså att vi bör trycka - Om ni hade nämnt att ni önska- om ni därmed förargar de rätta män.
brev om honom som ni kanske har lust vemakten?
manuskriptet?
de tala med mig, sade han kyligt, så niskorna.
att höra?
Det är från en vän på andra - Den är endast ett led i missför- - Inte som det nu är stiliserat men kunde jag gatt till er.
Han ryckte på axlarna.
sidan gränsen.
hållandena.
Den dåliga principen be- om han vill skriva om det och undvika - Kommittén önskade att jag skulle - Jag tror att ni tar fel sade han.
- Gränsen till påvestaten?
star i att någon människa har makt de personliga utfallen, tror jag att det söka upp er, därför att meningarna om Frågan är: i vilken avsikt inviterade över den andra.
kan bli mycket värdefullt.
Jag har in- er broschyr äro ganska delade.
kommittén mig att resa hit?
För att G ET I N G E N ska som - Det räcker.
madonna, jag skall han säger sådant som behöver Det äro allesammans uppfyllda av hopp och kunde till som — alla m-
