# ID: svediakorp-per3208
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,039
# sentences: 734
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 42.
Händelserna omkring regerings- skiftet föranleder ledande artikeln: O fosterland.
Domare och dömde upptar frå- gan om manliga och kvinnliga do- mares möjligheter till oväld, när- mast med anledning av att sakkun- niga nu skola uppsätta förslag till ' de » särskilda bestämmelserna&gt; en- ligt vilka kvinnor kunna förklaras kompetenta att utöva domarekallet.
I artikeln Var barmhärtig mot barmhärtighetssystrarna!
upptar fru MärtaTamm-Götlind en behjärtans- värd fråga till behandling.
Tidens tecken rör sig kring de strävanden att skapa nya internatio- nella förhållanden, som kristallise- rat sig i Genève-protokollet F r u Anna Lenah Elgström ger i en skildring av stämningar och person- ligheter i det nu upplösta engelska parlamentet, där gammal traditions bärare och förtrupperna till en ny t i d mötte och granskade varandra.
E n kvinna och parlamentet, Ärkebiskopen och Amerika är skriven med anledning av den ny- utkomna boken Från Upsala till Rock Island av Nathan Söderblom.
Amerika-Sveriges Upsala kallar är- krbiskopen den senare platsen med dess svenska universitet.
DOMARE OCH DÖMDE.
Väld och oväld hos män och kvinnor.
Frågan om kvinnors rätt att be- kvinnans behörighet till statstjänst kläda domareämbete, som vilat se- antogs, ville den skydda det svenska Ian i m a j förlidet år liar nått rättsväsendet mot alla olyckshändel- en övergående aktualitet, innan den ser, som ' kunde bli en följd av re- åter försvinner bakom porten till en formen.
Pressen har meddelat detta som nytillsatt kommitté.
Denna aktuali- tet ger oss anledning att erinra om en nyhet under rubriken: kvinnor det faktum att fortfarande i detta kunna få bli domare.
Detta är land endast män äro kvalificerade emellertid en ett och ett halvt år att sitta till doms.
och att ställa upp gammal nyhet, men riksdagen he- frågan, varför det egentligen är så.
slutar s &amp; mycket, och det är inte Men först några ord om det aktuella möjligt att hålla reda på allt eller hälften.
läget.
På vägen fram till detta besluts När man tänker flytta.
vill man ju gärna betala sina räkningar och praktiska tillämpning är tillsättan- göra ordning efter sig.
På samma det a v dessa sakkunniga ett nytt Steg.
s i t t har nu justitieministern i den Men målet ligger ännu långt i fjär- tryggerska ministären uppfyllt en ran.
De sakkunniga komma säkert moralisk förpliktelse.
som ålegat ho- att behöva lång tid på sig, efter som nom ända sedan hans anförande i ' kvinnornas » särskilda bestämmel- riksdagsdebatten den 15 maj 1923, ser.
skola utredas samman med en när han nu tillsätter sakkunniga att nydaning a v det juridiska beford- utarbeta förslag till reformer av de ringsväsendet överhuvud.
Men man unga manliga juristernas forsatta anser väl och med en viss rätt att praktiska utbildning så att det ingen brådska föreligger, eftersom olämpliga vikanatsystemet vid un- lönerna ännu icke äro fastställda för derrätterna undvikes.
De sakkun- kvinnorna i statens tjänst och tidi- niga skola samtidigt lägga fram för- gast kunna bli det under komman- slag t i l l de särskilda bestämmelser, de riksdag, kanske icke ens då.
Nå- enligt vilka kvinnliga jurister kunna gon brännande iver att dra nytta göra sig kompetenta till domare.
för statens räkning av den kvinn- Med dessa särskilda bestämmelser.
liga kraften h a statsmakterna ännu som riksdagen beslöt uppdraga åt icke visat.
De särskilda bestämmelserna vid K.M:t att utforma då Ingen o m Tidevarvet fyller snart ett år.
De a v d r s s vänner, som känna sig h i - gade att på något sätt fira d r s s fö- delsedag, erinras om att d e icke kun- na göra det bättre än genom att hjäl- pa ors att få nyn prenumeranter och därmed nya möjligheter att nå fram med våra idéer t i l l vidare kretsar Tidevarvet kostar för sista kvartalet kr.
1:50, för sista kvartalet och hel- året 1925 kr.
6:50. från 1 okt.
1924 — 1 april 1925 kr.
2:50. och världshushållningen.
kvinnans tillträde till domarämbetet, ' S ä r samma rykten ständigt komma upp tillkommo emedan man var särskilt bekymrad för konsekvensen av på nytt, kort efter det de avlivats, kan man sluta sig till, att de Bro symtom på kvinnans behörighet till statstjänst en ständigt levande önskan, som söker på den punkt.
Och detta motive- uppfyllelse, och e n o r o som begär att bli rades av justitieministern därige- stillad.
nom, att bestämmelserna redan för En sådan rykteskedja, som löper ge- nom pressen är den som då och då med- t i r manliga juristerna äro olämpliga delar antingen upptäckten av nya.
oöver- och ge anledning till missförhållan- skådligt rika fynd a v oljor eller kol.
eller den.
Som det nu är måste varje också upptäckten av geniala metoder som ung man, som vill göra en juridisk göra det möjligt att dra ut kraft ur hit- karriär under sitt samlande av me- tills värdelösa ämnen.
Är det inte ett tecken till att människor- riter även sitta ting.
Häradsrätter- na med en viss o r o ser på sitt eget slöseri na begagnas och måste begagnas med jordens energikällor~ I allt snabbare som trappsteg av de unga juridiska takt förbrukas den vilande kraften som pradpassagerarna, och en följd av sparats från tidigare.
eldigare jord-le- detta system är att vid häradsrätter- den.
Allt mera glupska bli behoven, allt tydligare inses nödvändigheten av att ska- na ofta unga jurister handlägga vik- pa nya kraftkällor för att hålla allt det tiga mål utan att äga erfarenhet och flygande, farande och producerande igång, kompetens, utan att ha följt målen som sker på den del av jorden vilken från början.
Att detta var galet stod ligger under den västerländska civilisatio- nen.
särskilt klart för vederbörande.
då Endast sällan talas det om alt spara på de tänkte sig in i möjligheten, att energien, man förutsätter som självfallet unga kvinnliga jurister skulle på en ständigt stigande ökning av behoven.
Är det nödvändigt att karusellen skall samma sätt som de manliga begagna sig a v de rådande förhållandena och snurra så fort?
Det är en frågan f ö r sig men man frestas stundom, inför de små ta tingsvikariat.
Men man hade då.
- i förskräckelsen utmålat det nuva- ligheter, som ske inför en&lt; ögon att rande systemet så pass.
att det blev oundgängligt att ta itu med dess för- bättring.
Ilet ser alltså ut som om Den frågan har besvarats av många, av kvinnorna indirekt varit till nytta Rathenau t.ex., jakande.
Men det är för domareämbetets auktoritet, re- det lilla påtagliga exemplet som gör en vetenskaplig sats levande för den enskilde utan nationalekonomisk bildning.
Här är ett sådant, lånat från en av de största glödlampsfabrikerna i världen vars märke är mycket spritt hos oss.
Den lampa fabriken tillverkar ä r också värme, om man skall bära en lång, alldeles utmärkt, men den ä r ohjälpligt tjock cheviotkappa väl tillknäppt?
utbränd efter låt oss säga två år och ini- I vissa ordnar få sköterskorna näm- ste gå i soporna ligen ej visa sig ute på allmän väg Det vill säga, så v a r det, till dess en eller gata utan kappan och jag har fattig och klyftig uppfinnare fann en me- hört flera direkta vittnesbörd om tod att förnya den utbrända delen av lam- hur det plågar dem.
Följden är att pan med användande a v dess dugliga de- de återvända till tjänsten mindre lar.
uppfriskande och på sämre humör Det var en så enkel metod, att han för än som eljest skulle blivit fallet.
hälften av det pris fabriken tog för en Vore det inte praktiskt med en lät- ny kunde leverera en fullt jämbördig åter- tare sommarkappa till varje full- ställd lampa.
Att slänga bort de utbrän- ständig uniform " ' da lamporna är alltså lika opraktiskt som O c h varför få de icke bära en att slå sönder servisen när man ätit.
i helvit högtidsdräkt på sommaren i stället för att diska den.
Mannen beslöt stället för den svarta ylleklädnin- att göra sin lycka.
Han fann en kvinna, med litet pengar och affärrssinne, gifte sig gen?
Varför få sköterskor för övrigt med henne och beredde sig på att utnyttja inte alldeles lägga a v uniformen på sin uppfinning.
Han och hans fru drömde om en or- fritid?
Böda korset och vissa andra ord- ganisation, som skulle växa därhän att alla nar tillåta detta, och en rödakors- förbrukare av lampor skulle bli i stånd syster liar vittnat om hur skönt det att lämna in de gamla och få tillbaka ålder- känns att emellanåt få gå som en ställda för ett ringa pris.
Men då sade fabriken nej.
Lampan är vanlig människa utan att bli obser- (Forts. å sid.
6.)
Var barmhärtig mot barmhärtighetssystrarna!
K.J.
skriver i Böcker och förfat- Det är uppenbart att för många tare om Hilma Angered-Strandbergs kårer en uniform är den lämpli- gaste arbetsdräkten.
E n viss yttre bok Barbarens son och Hendrik van likformighet kan bidraga till den Loon: Mänsklighetens historia.
inre sammanhållningen, uniformen kan i vissa fall utgöra både ett he- Anatole France är död.
E n av derstecken och ett skydd.
Men det är lika uppenbart, att v å n medarbetare har tagit ner han!
verk från sin hylla och letat fram uniformen många gånger kan bli en börda, och en alldeles onödig några karaktäristiska och vackra börda, därför att den är ändamåls- rader därur, av dem m a n gärna vill lös.
Jag vill här nedan framhålla minnas.
några synpunkter i fråga om sjuk- sköterskornas och diakonissornas E n ny fas ur livet i Tårarnas dal dräkter, och jag vädjar till männi- skovänligt folk med möjligheter t i l l möter oss i detta nr.
E n a v våra vänner och medar- betare.
fru Eugenie Hoffmann, ger en sammanträngd redogörelse för tre nyss avslutade kongresser, alla med syfte att förbättra människor- nas lott på jorden.
Lampan tats, medan hög krage lång ärm och åtsittande midja var på modet.
är väl knappast nå- got förnuftigt skäl a t t de alltid skola bevara sin uniform oförändrad.
Antag, att de haft krinolin eller tornyr i början av sin verksamhet!
I England finns en klok bestämmel- se, att alla uniformer höra något moderniseras vart tionde, år: det blir då inte fråga om modejakt utan blott en rättvis gärd åt utveck- lingen.
Frälsningsarméns yngre kvinnliga soldater, som följa Eng- lands vinkar.
uppträda numera i e n trevlig hel kliidning utan besvärande linningar och försedd med nerviks- krage.
där uniformstecknet sitter ii- ka bra s o m p i den gamla uppstå- ende kragen.
Tänk på Sofiasystrarnas puffärm vita förkläde.
Denna uniform ver- kar särdeles nervlugnande och be- haglig för sjuka människors ögon, men den liar i många ordnar dock några små fel.
Först och främst verad för dräktens skull.
Man får vårt patent v i vill tillverka och sälja nya faktiskt då vara mycket mera i fred dyra lampor o c h vi tillåter inte, att ni ger våra kortlivade lampor ett praktiskt inte minst för patienter!
I en tysk nunneorden har man taget evigt liv.
— med ett sådant överplagg även un- der heta sommardagar, då vanligt folk plockar av sig så mycket som möjligt och man njuter av att luften Man har nämligen upptäckt, att litet b ä t t r e än eljest kommer åt ens denna bedrivs bättre av en mätt: i n en hungrig lärarinna o c h böjt sig!
dig ut.
Sådan används exempelvis Och samma synpunkt kan gott till- t i l l den nya barnsköterskedräkten, lämpas på sköterskorna i flera av- som komponerats a v husmoderför- seenden.
Barmhärtighetens systrar eningarna och professor Jundell.
Den har även kort ärm.
viken också den fritid hon skall ha.
Men tror bli de i alla fall i sin gärning.
någon man blir uppfriskad a v en är en fördel av hygienisk art.
Märta Tamm-Götlind.
Att flera sköterskeordnar instif- promenad el.
dyl. i 20 — 30 graders av ett dylikt halsjärn, i synnerhet om de haft minsta anlag för struma el.
dyl. En mjuk nervikskrage, som går ned litet i halsgropen ser väl så prydlig och fullt ut lika anstän- En överenskommelse gjordes dock och uppfinnaren fick rätt att operera en halv million lampor årligen.
Arbetet göres av ett 20tal arbeterskor och företaget ger god förtjänst men är obevekligt stängt för var- Denna historia riktar in ljuset på en li- ten punkt av det stora, slamrande, kraft- förbrukande maskineriet, i vilket vi alla äro indragna, och å t vilket vi ge våra kraf- ter.
Devinez.
O, fosterland!
Tidens tecken.
allt väldigare Trygger går och Branting kom- T diskussionen omkring rege- maktområden, mer, det blir lösningen på gåtan, ringsskiftet spelar utrikespoliti- block, a t t en organisering sker av En kvistig situation uppstår vid frågan ken en icke oviktig roll.
Man tar jordklotet.
För det splittrade Eu- som några dagar oroat de poli- på alla håll för givet, a t t en so- ropa ä r problemet därför icke löst, om Tysklands inträde i Nationernas för- tiskt intresserade.
skall ens när det funnit en form för av- just Tyskland med anledning påstår nämligen, a v dess att avväp- det Den politiska situationen har cialdemokratisk regering Genèveprotokollet, veckling a v sina inbördes brister.
med sitt Reichswehr icke kan åtaga sig icke varit utan sina poänger.
Då underteckna måste som vill binda staterna samman Det dessutom svetsa sig de förplikt herr Ekman - t y det var likväl han - störtade den Brantingska i gemensam förpliktelse a t t under- närmare samman för att uppträ- nernas fö ministären på ett oförmodat sätt, kasta sig skiljedom och uppträda da s o m en enhet i den bildning a v man n u gö blev det omsider herr Trygger, straffande mot fredsstörare.
Och stora enheter, som ä r i gång.
Ti- som åtog sig regeringsansvaret.
denna överenskommelse förklaras den kräver ett pan-Europa.
som mandat liksom de övriga makterna.
Lan- Han gjorde detta, som det hette, i högerpressen innebära faror för ett svar på denna centralisering det kvävs ju med sin överbefolkning inom huvudsakligast för att lösa för- vår neutralitet och säkerhet och a v den övriga världen, inte för trånga gränser.
Det libe- att u svarsfrågan åt fosterlandet, och ökade försvarsbördor.
han ville fullgöra detta värv lik- rala partiets chef är å sin sida av trygga den övertygelsen, att om Eng- D Det Det ser för övrigt ut som om befolk- som övriga regeringen tillkom- ningsproblemet nationella började och internationella träda framom pro- öv- mande åligganden, genom intelli- land ratificerar protokollet och liga av de argiiment vi använt riga gent anpassning.
Det visade sig Tyskland går in i förbundet, bör mot en isolerad svensk krigsmakt blem.
Det visar sig a t t befolkningsväx- därav följande Men falla bort, i f a l l den skulle tänkas tens ojämnhet, och den emellertid att det sistnämnda v a r Sverige också ansluta sig.
föga lämpat för tidsläget.
Vare Sverige bör göra det med full soni en del i en större enhet, unge- tullskyddspolitik mot införsel av männi- sig det var intelligensen eller an- klarhet över, a t t detta kan bety- för som ett regemente ingår i en skor som vissa stater praktisera, såsom ex. Amerika mot de mot gula Europa raserna, och h ä r Japan, inom passningen, som ej passande, allt- da att vi måste hålla en större mi- armékår.
Men det kvarstår a l l t - t. Australien nog försöket misslyckades.
För- litär styrka, än de längst gående jämt samma fruktan för a t t uppe- sig fröet t i l l oöverskådliga konflikter.
nedrustarna tänkt sig.
hållandet av militärväsendet i Och det överbefolkade Tyskland utgör svarsfrågan blev ej löst vid årets Det är självklart, att det är nå- Europa under de allra bästa före- en orosfaktor bredvid det folkfattigare riksdag.
Slutsatsen av detta förhållan- Alla parter fäste sedan sitt got helt nytt och en brytning med satser att det blott skall användas Frankrike.
hopp till folket i val.
Men även ett gammalt system att till Natio- mot fredstörare, alltjämt kommer efter valutagången blev förvirrin- nernas förbunds tjänst hålla en att utgöra en fara.
Nedrustning kompletteras av en förnuftig och målmed- ord - vetnare befolkningspolitik.
Hittills har man gen alltjämt lika stor.
Ingen an- militärmakt, som ingår soni ett är ett så uppåtväggarna som sakta skyndsamhet officiellt icke velat dra denna slutsats.
Det såg sig ha förlorat, ingen ville er- led i dess allmänna säkerhetsvakt alldeles har gällt som en trossats, att folkökning känna att motparten vunnit.
Alla mot fridstörare.
Det betyder en - a t t det säkert ligger en illogik quand-même alltid var eftersträvansvärd.
försökte tyda tecknen till sin egen kolossal omvandling av hela för- även där bakom.
Staten behövde min.
soldater.
och måste fördel.
Regeringen visade sig svarsproblemet, av hela Sveriges Kanske är det dock här nödvän- därför hålla tillgodo även med de bipro- först icke angelägen a t t gå, trots ställning och dess krigsmakts digt att göra vad man i allmänhet dukter i form a v kvinnor och kronvrak.
Man märker inte så under den dagliga meningskam- som enligt naturens ordning följde med.
de mest tydliga vinkar.
Partier- ställning.
n a höllo rådslag.
Det socialdemo- stort intresse bland menige man pen skyggar för, nämligen röra En fullkomligt ny syn på hela frågan må- igenom.
Kvinnorna böra sätta sig kratiska partiet och frisinnade för detta faktum och måste und- vid själva den innersta övertygel- ste in slå I den och bli bärare av de nya syn- folkpartiet gåvo ut kommunikéer.
ra, om de verkligen satt sig in i se om våldets otillräcklighet och punkterna.
De äro direkt och indirekt Socialdemokraterna konstaterade, vilka märkliga händelser och av- maktlöshet, som utgör hotten för starkt engagerade i frågan.
Det vårt ställningstagande i försvars- att regeringens och högerpartiets göranden, som närma sig.
* förslag till lösning av försvarsfrå- synes oss soni den nya situatio- frågan.
Det är en övertygelse, gan med betydande majoritet un- nen skulle kräva a t t härordnings- svår a t t vara konsekvent trogen, Av alla betraktelser vi läst över Genève- frågan toges upp från en helt n y svår att företräda och tillämpa protokollet känna vi oss mest hågade att derkänts av andrakammar-valet De gamla parti- svår att inpassa i politiken, oer- citera den, som den engelska delegerade, och krävde därför att regeringen utgångspunkt.
Swanwick ger i Foreign Affairs.
utan dröjsmål skulle avgå.
Frisin- förslagen med graderingar på hört fordrande gent emot sina be- mrs » För så vilt icke », skriver hon, » Tysk- nade folkpartiet förklarade att millionskalan från socialdemokra- kännare.
Man blottar sig mycket land och Förenta staterna komma till av- valutagången innebär e n bestämd ternas till bondeförbundarnas bud genom att ta fram den, och utsät- rustningskonferensen, erkänna skiljedoms- uppfordran från folkflertalet, att torde vara förlegade inför den ter alla sina svaga punkter för bestämmelserna och ta sin del av och försvarsfrågans lösning måtte nya ställning och de nya uppgif- angrepp.
Men så starkt har över- sanktionerna faller hela den konstrikta pla- ske, så att kostnaderna härigenom ter, som Sveriges krigsberedskap tygelsen g j o r t sig påmind vid läs- avsevärt nedbringas.
Socialdemo- skulle inta i överensstämmelse ningen av Genèveprotokollets pa- heter för tvistigheter.
Det är också mycket ragrafer Och uttolkare, a t t den svårt att se, hur det skall bli möjligt att kraterna säga också, att deras och med Genèveförslaget.
undvika bildandet av en inre ring av sta- Utgången av engelska valen och måste tas fram quand même.
de folkfrisinnades förslag ligga ter med överenskommelser och förpliktel- varandra så pass nära, att en upp- utgången av den kamp, som nu ser, som gå längre än dem, som de övriga görelse mellan dessa båda partier står i alla länder, i Tyskland icke åtagit sig.
Och det ä r svårt a t t klargöra vilken ställning d e stater kunna komma bör kunna vinnas.
Något svar på minst, kring den stora principen all få, som icke underteckna protokollet.
detta kunde man icke utläsa ur om det enskilda landets uppgivel- folkpartiets hemlighetsfulla reso- se av förfoganderätten över sin är lution.
Kostnaderna för rustnin- krigsmakt - a l l t detta ä r så av- Hagens föredrags- dom, om inte på det nuvarande stadiet görande för oss, a t t det är svårt Fru Ellen garna måste nedbringas, säger pågått närmare två det mesta som kan göras är det att skapa a t t förstå hur några bindande turné, som de bästa tänkbara möjligheter för dom- man.
Det tyckes v a r a a och o. Det egendomliga har inträffat, överenskommelser mellan partier- månader, är nu avslutad.
Såväl stols- och skiljedomsförfarande och lämna att just det parti, som gjort de na om försvarsfrågans lösning södra som norra Sverige har be- resten åt mänsklighetens sunda förnuft sökts och ett femtiotal möten hål- och växande skräck för det krigiska alter- största förlusterna vid valen och kunna ske vid regeringsskiftet.
Hur snabbt än utvecklingen lits.
Den frisinnade och den libe- nativet?
mest gått tillbaka, det frisinnade, * i själva verket innehar bestäm- gått i Genève, ser det ut som om rala pressen har g i v i t goda och manderätten.
Liksom det frisin- världshändelserna vore än snab- utförliga referat av de olika före- bare i sitt lopp.
dragen och påpekat att ingen ta- mystikens nade partiet förra gången berö- Vad som närmast skett i Genève lare från något parti torde under fält uppstår de underligaste fenomen.
Ur vade socialdemokraterna makten och överlämnade den till hr Tryg- ä r viii det, a t t de europeiska sta- valrörelsen ha h a f t att glädja sig en Stockholmstidning hämta vi följande ger, så stod det n u i dess hand att ternas ombud arbetat ut ett konst- åt så talrika åhörarskaror som f r u rubriker: » Den apostoliska successionen i svenska bestämma, vem som skulle styra rikt schema för begränsandet och Hagen.
a v sinn inbördes Som förut meddelats bildades Kolsrud i Kristiania anser riket.
Regering och partier vädja biläggandet till frisinnade folkpartiets ledare.
tvister.
Det förutsättes dock allt- länsförbund av F. K.
R. i Väster- den värdelös. » Är han den allsmäktige?
Det jämt att stora intressemotsatser botten och så har nu även skett i Professorns skäl för detta påstående ä r kan så tyckas.
Blott ett fattas ho- finnas, som skola leda till konflik- Jämtland.
Dessutom föreningar att de sista katolska biskoparna, som under nom, det väsentliga: a t t själv ter.
Under tiden synes vid hori- och studiecirklar på en hel del Gustaf Wasas hotelser invigde de första ning.
man dess gandet den, skiljedomsförfarandet måste vecklad och synes erbjuda ändlösa möjlig- Mötesplatsen.
Man undrar tvinga staterna klokt att förirrar sig den journalistiska rubrikkonsten kyrkan. » kunna regera.
T y skulle därom bli fråga, då måste rollerna ombytas.
Då erfordras hjälp antingen ge- nom borgerlig samling eller soci- aldemokratisk koalition.
Det må- ste en gång bli klart, att d e t icke ä r tillfyllest, icke ligger något skapande i a t t vara » tungan på vågen », därtill erfordras en egen grundvikt.
Men icke nog därmed: denna grundvikt måste h a bär- kraft.
icke klassintressenas utan samhällsintressenas.
Intill dess blir det demokratiska styrelsesät- tet en illusion, men ingen verk- lighet.
O, fosterland, vem spanar Dina öden ....
- sonten skuggan av politiska ny- daningar, inför vilka de inbördes intressekonflikterna europeiska blekna till obetydligheter.
Vi veta icke vilken politisk bak- tanke, som ligger under.
när den franske journalist, som förser T.
T. med politiska nyheter just nu d r a r fram den orientaliska faran.
Det gör också detsamma, och hans uttalanden a t t östmakterna: Kina och » Japan, söka kontakt med var- andra och med Sovjet i Ryssland och Sibirien mot det anglosachsi- ska blocket Amerika-Storhritta- nien, må vara för tidigt ute.
Det ofrånkomliga är säkerligen likväl a t t en tendens gör sig gällande till sammanslutning i allt större platser.
Vid de under färdens se- naste del besökta orterna erhöll Riksförbundet ombud, i Krokom fru Karin Larsson, i Fränsta fru Greta Benjamin, i Sösjö fröken Greta Jonsson och i Bräcke frii- ken Elsa Lavesson.
Många nya prenumeranter äro även vunna för Tidevarvet, som visade sig ha vänner - och hän- givna vänner - långt in i obyg- derna.
Och tidningspojken på tågsträckan Luleå-Älvsbyn hade - meddelar fru H.
- Tidevarvet i sin väska, vilket inte alltid vi- sar sig vara fallet på mycket cen- tralare håll.
Tillgången givetvis en följd av livlig e f t e r f r å g a n lutherska och överförde den apostoliska kraften på dem, gjorde detta motsträvigt och mekaniskt.
Det finns dock svenska präster, som hålla på denna obrutna linje från apostlarna.
och som ta den till in.
täkt mot kvinnornas inträngande i präst- ämbetet, emedan successionen inte skulle ta på kvinnor och alltså kunde tänkas bli bruten.
Vi rekommendera representanter- na för d e olika åsikterna om successionen i svenska kyrkan att göra upp s p ö r s m å l och de kvinnliga teologerna att hålla sig utanför alltsammans.
sins emellan, * I N.
F:s rapport om utsikterna f ö r an- mande krig krig heter det att vetenskapen re- dan är herre över och kan behärska ko- och tyfusfaran.
Man blir något tveksam, då man ser hur långsamt det under fredstid går a t t utrota en tyfusepi- demi på Kungsholmen.
len-
En kvinna och parlamentet.
A v A N N A LENAH ELGSTRÖM.
över dessa salar, där så mycket av världens öde avgöres - likt bak- grunden på en praktfull gobelin, ser och hör nian det i allting här - ~ ~: I I konstaplarnas I sätt till en de- batt i Underhuset.
Bara inramning- gen till den senare - den väldiga rektangeln i rika, mättade bruna toner med svag förgyllning glim- den bild, vilken min känsla av eng- tande här och var, då solen från elskt väsen helst ikläder sig.
Ty fast d höga smala fönstren faller över jag under årens lopp samlat många ornamenten på väggar och galleri- mycket brokigare och livligare.
bil- er, är ju unik i sin traditionsmogna, der av det landet är det ingen som tryggt konventionella grace.
Från så autentiskt ger dess stämning av » The Speaker; på sin tron - osyn- urban gammal kultur och subtilt lig från the Ladies Gallery; man ser övermodig komfort som ddenna sil- b ndan av hans gröna bord fyllt vergrå tavla av Parlamentets torn a eringens dokumentskrin - till och gårdar, genom fluten av Them- oppositionens lediga, långbenta at- sen mentsledamöter nedanför terassen, dricka the där med parla- si- som tityder mitt på emot de långa regeringspartiets bruna bänkarna, di- » Det nya jord bruket.
».
Det har säkerligen varit med stort intresse Tidevarvets läsare följt frö- ken Elisabeth Tamm i hennes strängt logiska utredning rörande för jordinnehav.
förutsättningarna Det är uppenbart, att endast en rätt- färdig uppfattning därav kan lägga en säker grund för det nya jord- bruket eller överhuvud för en bestå- ende lösning av vårt kanske största sociala spörsmål nämligen jordfrå- ---- .- stadgade, att .var &amp; svensk mall, till tionalisering?
Och skulle denna vilken klass av medborgare han räk- verkligen skapa friare och drägliga- nas må, är berättigad att förvärva re förhållanden?
Det är icke mot jordinnehavet, och besitta fait egendom och jord utan mot jordmonopolet som Karl inom Svea rike, å land och i stad, Marx riktade sig, då han framhöll, av vad natur som helst, och åtnjuta att jordmonopolet är kapitalmono- densamma tillhörande förmåner, polets grundval.
Fröken Tamms so- emot uppfyllande av därmed för- ciala erfarenhet har också fört henne knippade eller framdeles åtagande att lägga fingret på samma sjuka punkt: Jordspekulationens tillbaka- gan.
Jag finner den slutsats, vartill skyldigheter. » fröken Tamm kommit, fullt riktig: Fröken Tamm har i sin utredning triingande.
Även vår första fråga, den om » Meningen med all jordäganderätt må- kommit fram till tvenne nya spörs- upplåtelseformen.
står i beroende a v ste vara brukandet, ej ägandet, fast ägan- mål.
Det ena lyder så: » vilken upplå- den andra.
Härtill kommer, att rättsförhål- det lämnar de största möjligheterna för telseform ger det bästa ekonomiska landet mellan den besutna och den na gäster - med den känsla den to löpa utefter hela husets längd brukandet Men om det att bruka jord utbytet och håller på samma gång obesutna delen av befolkningen i inger en, som vore man på en gång Det är » Question-time » och från re- skall bibehålla sin ursprungliga bemärkelse jorden bäst i hävd? » Det andra kan vårt och andra land måste lösas på i världens medelpunkt och i en av geringsbänken stiger det långsläpiga såsom en grundsten i samhällsarbetet, vil- givas denna lydelse: » Huru kan den ett sätt, som tillfredsställer allas Mrs Humphrey Wards romaner.
Det mumlet av de olika departementens ket gammal hävd har givit, då får ej den form av penningspekutation.
som rättskänsla Allt ekonomiskt, soci- är poliskonstaplarna som anslå den svar, upplästa a v resp. ministrar, form av penningspekulation som jordägan- jordinnehavet kan represenrera, fås alt och kulturellt uppbyggningsar- första tonen i den.
Ett helt livgarde medan från salens västerhörn en bete försiggår därförutan på lösan sand.
av dessa halvgudslika varelser för- ström av frågor, utrop, protester och det kan representera, träda i fürgrunden att träda i bakgrunden? » Jag skulle här med några ord vil- svarar varje gård mot oinvigda med skratt beledsagar mumlet likt en rh undanskymma, att jordägaren i för- Här komma rättsstatskraven fram samma överlägsna, leende lugn, var- sorts explosivt » ackompagnemang.
sin hand och gentemot samhället är bru- ja i n t e en diskusion rörande des- i hela deras vidd.
Och vilja vi ge Sverige och Nordens folk överhu- med de - med en enda vitbehand- Då och då lägger en minister ned karen och icke ägaren. » sa spörsmål.
skad, nonchalant utsträckt hand - sitt papper och besvarar elden, » mellan vud den plats bland folken, som Schopenhauer säger, att Samma tankegång återspeglar sig motsvarar deras kultur och historia, regera världstadens gatumyller.
varpå det blir högra sidans tur att Man nalkas dem bävande - men gillande skratta, tills det faller nå- i K.
K. den 6 april 1806, då man om en livegen och en arrendator eller en si få vi e j taga på dessa frågor med se!
- en enda blick i ens passer- gon in att ropa: » Order!
Order !.
rätten att förvärva fast egendom inteckningsgäldenär är åtskillnaden len hand.
Ty det gäller mer än vå- sedel, undertecknad av någon par- och the Speaker med några ord snarare formell än reell.
om det ra egna små företrädesrättigheter lamentsledamot, förvandlar dem till å t a d k o m m e r tystnad.
För några är bonden eller jorden jag äger, fog- Det gäller, om vår ansvars- och vördnadsfulla tjänare, vars hela vii- minuter - aldrig mer - så pojk- ryckte på axlarna.
- » Se på As- d en eller dess föda,, är i själva rättskänsla kan och vill söka väg och skapa möjligheter för en i stort sen andas förtjust uppskattning av aktigt retesam och skrattlysten är quith », sade han, » se på Lloyd &lt;; e- nen skuldned- outsägligt lidande mänsklighets eko- den upphöjda plats i tingens ordning församlingen att man slutligen tyc- orge.
.
.
Det måste ligga kom- verket detsamma ».
sättning av jorden, som skett och nomiska frigörelse.
man intar.
Sannerligen stiger man ker sig vara i en stor, offentlig promisser i luften därinne! » inte själv i sin egen aktning, me- gosskola mer ä n i världens politi- Den lilla klockan liar upphört sker nästan vid varje ombyte av Nils Ekenstam.
dan de med frimurarleenden lotsa ska medelpunkt.
Hela tiden debat- att ringa och för att inte bli in- ägare, är ur allmän synpunkt en all- en genom sal på sal, täckta av ori- ten pågår mellan bänkarna och re- stängd hela kvällen i korridoren be- varligare sak än som vi merendels entaliska mattor och fyllda av geringen är den öppna golvytan ne- gagnar jag minuten den är tyst till oskattbara porträtt av döda stats- re vid svängdörrarna ut till » Lob- att rusa över Lobbyn till den tänka på.
Gällde skuldnedsättnin män, tills man når terassen i en byn » livligt likt en tenters prome- stora vestibulen närmast trappan, gen att få medel till förbättringar sinnesstämning, som o m imperiets nadfoyer av lagstiftare på i i i - och vilken leder ut åt Westminster-si- som gåve fullgott vederlag, vore in- alla resurser under vandringen på utgående eller samlade i viskande dan.
tet att säga.
Tvärtom.
Men skuld- något mystiskt sätt lagts t i l l ens eg- grupper - mycket små på detta Just som vi nått den, hejdas min sättningar för likvid av uppdrivna ba.
.
.
.
avstånd - det är svårt att urskilja följeslagerska ’ full av en oansenlig liten Gräsbevuxen likt en gata i e n Ram- om några kvinnliga parlamentsleda- kvinna och jag blir presenterd för köpeskillingar, varifrån taga ränte ma!
katedralstad sträcker den sin möter iiro med bland dem.
Miss Jewson den nyvalda socialde- medel till dem?
Avfolkningen av landsbygden vi- Men väl ute i Lobbyns kupolvälv- mokatiska kandidaten för ett av de stenläggning utefter palatsets rika pseudogotik med grupper av the- da marmorsal finner jag lady As- stora industriella Midland-distrikten.
sar, att vårt folk har svårigheter bord nära balustraden, som speg- tors flickaktiga gestalt dominernade Hon är fylld av den stora arbeter- att där finna dräglig utkomst.
Man ock den tilltagande nö lar sin murgröna i vattnets trö- en grupp, där sk rna låta skekongressen som nästa morgon ga silveryta.
På dimmans pärlgrå märka att II^ iivli ikanskan skall taga sin som nä början i Holborn jeslystnaden men även om det i åt bakgrund utanför skymta båtarnas hävdar sitt anseende n av Hu- Cirkus och så trött av förberedel- skilliga fall lir en orsak.
skulle de svarta och röda färgf läckar och sets kv ickhuvuden.
en smala serna, att det ä r lätt att se att hon ekonomiskt och socialt hänseende motsatta strandens mörka sihuett bruna korridoren, som från Husets närmar sig hysteriens gräns.
Fast an mera tryckande stadsförhållan aldrig dena snart nog väcka håg för et så delikat pastellfärgade som om inre delar leder ut till Lobbyn, kom- mycket stark har hon Whistler själv målat dem.
Broar- mer Mrs Wintringham, leende över varit, stark hennes hon magra nog a lilla figur och tillbakavävndande, medan ännu tic nas spann stå mot grånaden likt hela sitt godmodiga, moderliga an- bleka.
grumliga hy, allt har den prä- vore Man vet, att man endast med öppna, svarta dörrkarmar i vilka sikte åt något.
Margaret Bondfield gel av att ha solkats till och stannat yttersta svårigheter kan få någo ger.
eget, åtminstone i trakter med större flodlivet ivrigt tränges med många säger henne.
» Our Maggie.
som i växten endast undernäring visslingar och tjut.
Över West- hon kalls av arbetarpartiet är en Där hon står är hon en den största bebyggelse.
Frågan är: huru komma jordspe minsterbron till vänster vältra om- liten spenslig, blåklädd kvinna med kontrast till sin traditionsmättade, nibussarnas oändliga rader med milt utseende oc att vara kultiverat komfortabla omgivning kulationen t i l l livs?
Finnes d e t in larmet av en hjord elefanter på härj- en av sitt partis uvuden.
man gärna kan tänka sig.
Gladsto- gen annan utväg ä n genom jordna ningståg.
Men - som om medve- Det är egendom högtid- ne och Disaeli på väggen ovanför tandet om de många välbevakade ligt, att se deras iii öv er henne tyckes stirra i klentrogen gårdarna verkade det - kring the- Lobbyns heliga golv - ty nu har häpnad på hennes darrande händer borden står en ring av komfortabel klockan ringt t i l l » division » och in- och fanatiska ögon.
Det är som om stillhet en evig stämning av sön- gen icke-medlem får då finnas inom de vid ljudet av hennes gälla, iv- dagseftermiddag i en stiftstad.
En- Husets dörrar.
Vi utestängda stå i riga Cockneyröst, skärande genom dast koppars och skedars k l i r r a d e korridordörren och se strömmen av det väluppfostrade mumlet, i stum bryter då och då det låga välupp- voterande komma från sina resp. fasa frågade varandra » Skola inte fostrade mumlet från dem.
Idel middagar i palatsets olika matsalar längre d få lugna och sysslolösa i Oxford- och Cambridgeröster, så -- leende äldre herrar i frack med en värld full av överanträngning, långdraget behagfullt lättjefulla att porlvinsrodnad på sina joviala an- få representers de överarbetade?
de sällan uttala en mening ända sikten brådskande aff smässiga Skola inte mätta längre anses mest och lurviga L a b o u r lämpade att föra de hungrigas ra- till slutet - och dock iiro de i unga all sin indolens så skepptiskt säkra repres med röda halsdukar, lan???
som inga andra röster här i värl- en sm medvetet avstickande En minut senare såg jag en av de dda mängden Majori- ståtliga poliskonstaplarna med sin den.
Utan att ha sett något av allt- från den sammans tror jag att man bara av teten a v parlamentsledamöterna vördnadsfulla frimurarartighet för deras tonfall skulle kunna sluta tyckas befinna sig utanför den lag- en invigd och utvald hjälpa h e n n e sig till imperiets makt och härlighet.
stiftande församlingen.
Jag tänker in i en taxi, Det är ju som hörde man själva på en gammal torys belåtna yttran- Men jag kunde ändå på något sätt privilgierna tala.
de att den mesta politiken göres i inte föreställe mig Miss Jewson mild-.
.
Och sedan på vad rad och förändrad: iv maktens och Och dock - alla här iiro viii inte rökrummen lorder och markiser!
Regeringen är den unge radikalen sagt mig kvälle kompromissernas luft.
ju ännu Labour, aftondräkt icke förut i kretsen kring pacifisten Mo Kontapeln saluterade och bilen längre obligatorisk t i l l middag i Har- rel - » Våra motståndares behaglig for bort.
egenskap.
- » Är det inte underligt », sade court Room.
och allt som allt nim- het iiro deras farligaste busen över » Londons bästa klubb » Här komma vi med knutna händer min följeslagerska tankfullt », att avsevärt bleknad sedan den tid en för att hålla våra principer riktigt för bara ett par år sedan ansågs det inbjudan till middag i » Huset » och fast, och så är det ingen, som låtsar nödvändigt att fördubbla polisstyr- en presentation vid Hovet ansågos in att det finnes något sådant som kan här, då man hörde att en så- nästan likvärdiga i r n engelskas principer i världen.
Våra knutna dan där liten varelse tänkte komma äreskodex.
Men vad göra viii några nävar måste öppna sig för deras hit? » nya idéer och människor eller en hjärtliga » shake-hands ».
Där stå - » Inte alls underligt », sade jag tillfällig eklips i social glorie mot vi handfallna likt personer, vilka energiskt.
lon är den mest ex- hållbarheten i denna århundradens lyfta en börda t t vara cent- plosiva nyhet parlamentet hittills brygd av upphöjt avskild atmosfär nertung och ta lansen då de varit med om.
Guy Fawkes själv ätt.
Då må- och hans krutkonspiration är ingen- vilekn Englands högsta klasser an- finna den vara va; vår tyngd ting mot henne! » das från vaggan t i l l graven.
Uni- ste vi le litet åt versitetens medektida kastuppfost- och iver käns lö ör deras lätta » Vad är hon då? » frågade min ran i splendid isolering slotten som » co me-along-old-fellow-and-have-a- följeslagarinna.
fylla landet i en ståtlig aveny, gator chat-manner ».
Rätt som det är » Jag undrar om hon inte är verk- på gator, ägda av rika aristokrater, finna vi också att vi gått med på ligheten », svarade jag.
hela perspektivet ända fram t i l l en kompromiss och så på en till A nna Lenah Elgström.
Westminster Abbeys torn.
vakande och en till ända tills.
Han I framhåller s har.
.
Tre kongresser.
Den döde BÖCKER OCH FÖRFATTARE.
mästaren.
AV K.J.
Konstnären och verket.
För b a r n e t s rätt.
Från fjärde internationella kongressen väl skriver fru Eugenie Hoff- mann till oss: Den 6 oktober öppnades i Wien under livlig anslutning från in- och utlandet Internationella förseningen Rädda Bar- nens fjärde kongress Under trenne da- gar hade de utländska gästerna tillfälle göra bekantskap med de personer, som i Österrike arbeta för barnets välfärd.
liksom att studera Wiens humanitära institutioner.
Vid det högtidliga avslutningssumman- trädet, som ägde rum i festsalen i det före detta kejserliga slottet, förelästes den s. k. Genèvedeklarationen, vilken ock vid detta tillfälle antogs av Österrike.
Dekla- rationen innehåller fem satser!
I de fem punkterna heter det: 1) Barnet har anspråk på normal and- lig och kroppslig utveckling.
2) Det svältande barnet skall bespisas, del sjuka vårdas, det andligt tillbakabliv- na efter möjlighet hjälpas det vilsegång- för barnens Det ä r nog många som i dessa dagar laga gar.
Han tröstar sig med att de komma En gång mot slutet av förlidet denna brottning s t r ö m m a r i n i ver ner Anatole France från bokhyllan.
Kan- inte att trivas i en stat där det inga kro- århundrade tillföll mig en stor re- ket och fantastiskt förstärker dess ske stod han högt upp, kanske i skymun- gar finns, där ingen säljer eller köper, där Det blir överbräddat liv dan för senare tiders gudar.
Men det det varken finns rika eller fattiga och d i r censentlycka.
jag hade helt nyss pulsslag.
lönar sig a t t slå dammet av de sidor där var och en njuter frukten a v sitt arbete.
ramlat i n i yrket och skötte uppgif- men inte ohenilistrat.
hans ande satt sina spår.
Det är en stark » Vi skola bli lyckliga, far », säger Aldrig Iinr dock Hilma Angered- ten att sitta till d o m s över levande och genomträngande, framför allt en ge- hans dotter.
och döda med det entusiastiska all- Strandberg så s e g r a n d e samtal sin li- noinkultiverad ande.
Den lid, som förr- » Nej, Det heliga medlidandet, som var ett barn inlägger i sin älsklings- delsefulla s t y r k a s o m i den konst- pirk kriget, Iinr haft få tolkare av Anatole ä r själarnas skönhet, skulle gå under pil Och om man ett samma gång som lidandet ginge under.
lek.
Då k o m i blodrött omslag närslegend h o n ' kallar » Barbarens France ’ s klarsynthet.
Hennes innersta problem, ögonblick skulle känna sig böjd att anse Detta får icke ske.
Det moraliska onda en bok som s t o r m a d e och sjöng och son ».
honom alltför förstående, alltför kul- stönade av obändigt liv.
Den k o n s t e n s kamp m e d livet och om tiverad för att taga någon verksam del och det kroppsliga onda, som utan uppe- håll bekämpas, skola utan uppehåll besitta trängde sig så nära, den g r e p tag i livet, Iinr k l a r n a t t i l l vision och lösts i sin samtids stora rörelser, är det nog herraväldet över jorden tillsammans med att nämna ordet Dreyfus och påminnas mig så hårt, den andades på mig så i skönhet.
lyckan och glädjen som natten följer på I tidigare böcker h a r hennes sig, att Anatole France stod som en av de dagen.
Det onda ä r nödvändigt.
Det har brännande a t t jag betogs av en villa i kampen för rätten och sannin- och trodde att det inte var konst jag grubbel kretsat kring det, flera som del goda sin källa djupt nere i den gen.
erfor utan en livsuppenbarelse av skisser i » Ödesglimtar.
sysslar med Ur Anatole France ' s rika produktion ha mänskliga naturen och om den ena sinar, sinar också den andra.
V i äro endast någon direktare, kanske rent av hög- detta motiv, men det s t å r där nästan vi valt ett par brottstycken.
som be- tyckliga, därför att vi äro olyckliga.
Li- naket, bara f ö r s y n s skull inkapslat lysa dess två mest typiska sidor.
Den re art. dandet ä r glädjens syster och de andas Sprängfylld av m i n upplevelsr i någon t u n n och skugglik figur.
ena är hämtad från Monsieur Bergeret- samtidigt på vår själs strängar, så att där böckerna, den andra från den novellsam- och säll ö v e r milt privilegium a t t Nu äntligen h a r det vunnit sin full- klingar fram en harmonisk ton.
Om en- och försörjas.
ling om medeltidens Italien.
där Anatole inkarnation i Giovanni France med utsökt konst återger en pri- dast lyckans andedräkt träffade dem, skul- stå upp och vittna n e d s k r e v jag m e d ständiga 3) I nödtider har barnet i främsta rum- le det framgringas ett entonigt tråkigt ljud, dallrande iver e n högtidlig b e k ä n - bildsnidaren.
met anspråk på hjälp.
mitiv uppfattning av världen.
nästan som tystnaden.
Men till det ound- 4) Barnet måste förskaffas möjlighet Monsieur Bergeret, som i viss mån ä r nelse o m det s o m timat mig.
D e n - Alla inre f a s e r i d e n av suverän viktiga lidande.
till detta på en gång tarv- n a bikt återigen förvillade m e d sin konstnärsdrift besattes fejd med sitt Anatole France ’ s andra jag går en nyårs- liga och upphöjda lidande, som härrör att i framtiden kunna försörja sig självt; det måste skyddas för varje orättmätigt dag pil Paris galor.
där liggarna radat troskyldiga äkthet e n a n s e d d m e d - jag.
med sin talang, m e d sitt ideal, sig från vårt tillstånd som människor, skall utnyttjande.
upp sig för att få del av människornas lem av kritikerskrået o c h förklara- med sinn livsförhållanden, med kol- välvilja på årets första dag, då högtids- icke längre läggas det självskapande lidan- 5) Barnet skall uppfostras i medvetan- des av h o n o m med faderlig välsig- legerna.
b e d ö m a r n a och p u b l i k e n stämningen över det nyn, som man vän- det, som härrör sig från våra sociala för- d e om plikten att vara sina medmänni- hållanden.
Människorna skola inte längre skor till verksam hjälp.
nelse för ett gott gesällprov.
Det r a r jagar o c h korsar v a r a n d r a här i tar.
ännu intet förflyktigats.
vanställas av ett orättvist fördelat arbete, De första dagarnas program utfylldes Monsieur Bergeret talar vackert och kort sagt missförstånd och glädje fliinitande r y t m g e n o m e n ödesbana som långsamt dödar dem snarare än ger av rapporter över barnens ställning i opraktiskt som den drömmare han ä r om hela vägen.
dem bröd.
Slaven skall lämna sitt tukt- Grekland, Turkiet, de kaukasiska repu- som kröker sig till meningsfull krets.
framtidsstaten.
Inför sin dotter Pauline, Hellen Lindgren är längesedan Novellen vimlar av folkhopar, då- som är av samma skrot och korn som hus och fabrikerna skola icke länge for- blikerna och Balkanstaterna Eller debat- ten antogs en resolution enligt vilken In- död och bra nog förgäten, jag har n a r av t u m u l t, sväller av drastisk han själv, kan han tillåta sig nit tänka tära människor i miljontals.
Denna befrielse väntar jag mig från ternationella Föreningen Rädda barnen mist mitt g r ö n a ö v e r m o d och m i n saftighet, m e n det verkliga s k e e n d e t högt.
själva maskinen.
Maskinen, som har lem- skall vända sig till Folkförbundet och » — Det skulle vara härligt att upprätta barnsmak för recensentviktighet, ä r det d r a m a t i s k a svallet i snidarens lästat så många människor skall stilla.
till alla länders regeringar med uppma- framtidsstaten, där var och en skulle få m e n b o k e n m e d vilken jag e n gång splittrande själ.
lönen för sitt arbete, säger Monsieur Ber- men i fullt mått komma den bräckliga ning a t t dessa öppna ett världslån, då var ute för ett så s k a k a n d e äventyr Och a l l d e n n a våldsamma rörelse geret.
Och när hans dotter med ungdo- människokroppen till hjälp.
Maskinen.
som privathjälpen e j ä r i stånd a t t i tillräck- Iinr u n d e r de m å n g a årens lopp e j är osynligt-tyglad av e n k o m p o s i t i o n mens vanliga otålighet frågar när fram- till att börja med var grym och hård, skall ligt hög grad avhjälpa nöden bland flyk- hennes far bli god, gynnsam.
vänlig.
Hur skall dess ringarna och deras barn.
sällan varit i m i n a händer.
Jag ta- i s a g a n s klart stiliserade linjer, in- tidsstaten kommer, svarar själ kunna förändras?
Hör på!
Den » med en viss sorgsen mildhet »: l a r o m » Den n y a världen », Hilma nesluten i konstnärstankens troll- » — Bed mig inte att profetera, milt barn.
gnista som sprakar u r Leydenflaskan.
Mot v i t a s l a v h a n d e l n och regle- Angered-Strandbergs första r o m a n.
ring.
D i k t a r e n d a n a r själv i sitt den lilla lätta stjärna, som i förra år- icke utan skäl ansågo de gamle förmågan menteringen.
Och den h a r förblivit l y s a n d e o c h m e d i u m det v e r k s o m ä r h e n n e s att intränga i framtiden, som den mest hundradet uppenbarade sig för den häpne Den 18-24 september vimlade Graz, fysikern skall verka detta under.
.
.
kraftig.
bildhuggares kallelse, v å n d a o c h ödesdigra gåva en människa kan få.
Om Här följer en framtidsdröm om elek- Österrikes näst största stad, av delegerade det vore oss möjligt a t t se vad som skulle Nu ser jag j u vad d e n första över- triumf.
från skilda länder.
vilka kommit för att komma, återstode det endast för oss a l t tricitetens utnyttjande i människans tjänst.
rumplingen gjorde m i g blind för: att deltaga i de båda kongresser, som höllos Man k a n g ä r n a kalla det mäster- dö, och kanhända skulle vi falla till mar- Sedan kommer den ännu underbarare här serveras inte liv au naturel drömmen om hur arbetsgivare och arbeta- d i r nämnda dagar.
Den första kongres- verk.
hen, lamslagna a v smärta och förfäran.
h u r skulle det gå till för resten?
— Framliden måste man arbeta på som go- re skola räcka varandra handen till sam- sen sysselsatte sig med bekämpandet av utan kuvat, och f o r m a t av e n hel hrlin-vävarna arbeta på sinn vävnader verkan.
då personlig egendom inte mer vit slavhandel, den andra med reglemen- utan a t t se dem. » har något att betyda och staten uppbyggd teringens avskaffande.
Hittills har intet konstvilja.
Den spänner sig så ener- Barbarens son.
Berättelse av Hilma Ange- I detta ögonblick blir Monsieur Bergeret av människors samarbele blir som en mild samarbete mellan dessa båda strävan- giskt i k a m p e n m e d ett r i k t och red-Strandberg.
Företal av Ellen Key.
den ägt rum.
Man har under långa år avbruten av en tiggare, som han mot sitt gudomlig försyn utan fordringar.
trotsigt material a t t vibrationerna av Hugo Gebers förlag.
vid kongresserna mot vit slavhandel ej bättre vatande ger en allmosa.
Och hur Låt oss sluta med ännu ett citat, som fått lala om reglementeringens avskaffan- tiggarna skola försvinna från framtids- låter hoppfullt: » Filosofernas drömmar de och proslitutionens bekämpande.
N u staten blir nu föremål för hans framtids- ha alltid givit impulser åt handlingsmän- Världehistoria med salt.
har man äntligen insett, hur nödvändigt niskorna, som salt sig i gång för att för- ett intimt samarbete mellan d e båda or- Den, f ö r f a t t a r e s o m i dessa dagar ligens, för vilket h a n, s o m visserli- verkliga dem.
Vår tanke skapar fram- ganisationerna är.
Ja, man upplevde än- lidit e n smula m e r h e a r b e t n i n g ä n ger sig till att berätta världshistoria gen inte ä r n å g o n lärd auktoritet tiden ».
nu en överraskning i Graz: man såg män- på ett ledigt och a n g e n ä m t sätt spe- men e n beläst och eftertänksam far- nödigt var.
Dess f ö r å l d r a d e eller Hur långt från Monsieur Bergerets fun- niskor, vilkas regeringar ligga i skarpaste k u l e r a r i g a n s k a goda p a p p e r.
Pub- bror, åtar sig a t t konversationsvis vårdslösa uppgifter o c h framställ- deringar ligga icke Fra Giovannis enkla fejd.
sluta sig samman till gemensamt ar- liken k o m m e r h o n o m till m ö t e s m e d illuminera sitt ä m n e m e d e n effekt- n i n g a r kunde gärna då o c h då h a barnsliga ord i » L ’ Humaine Tragédie ».
bele.
För bekämpande av den rita slavhan- u n d s l u p p i t korrigering.
D e är stun- Fra Giovanni ä r den enfaldigaste, lydiga- sitt hemliga begär.
T y det släkte fullare belysning än skolrummets.
som deln föreslogs en rad åtgärder.
Den förs- skönhetsfläckar, stundom ste, frommaste franciskanerbroder, Denna g a m l a och m y c k e t använ- d o m s o m just n u p a s s e r a r ö v e r j o r d e n och spridare vandrat och tiggt bland de andra bröder- ta: att alla initiativtagare v a n Loon na i den medeltida staden med klostret av osedliga publikationer l i a r genom e n våldsam invigning da m e t o d h a r här fått e n tilldra- s k ä m t s a m t avsiktliga och affärsföre- För gör sig lite d u m m a r e ä n lian ä r för på berget En dag möter han Salan, som tag, skola straffas strängt, isynnerhet om t r ä t t i ett alldeles nytt och intimt gande a n s t r y k n i n g av nyhet.
förhållande till sin planets hävder.
det första tillämpas d e n av e n för- att a n t y d a hur hjärtans oväsentlig är » svart och ståtlig som e n ståtlig egyp- ungdomens moral därav skadas.
Vidare att åtgärder vidtagas för att Man h a r upphört a t t s e d e m s o m fattare s o m med h a n d och m u n be- han finner s a k e n h a n n ö d g a s beröra tier .. Och Satan, världsiursien, tager den må kun- helige, fromme mannen under sitt beskydd underlätta, att emigrantfamiljer något f r i i m m a n d e, avlägset, färdigt.
känner sig till E r a s m u s o c h Mon- I slika fall blir rättelse e n förvansk- och visar honom världen.
dess makt, här- na hålla samman på resorna och efter övervunnet, o c h d e t e r sig i sin r ä t t a taigne och A n a t o l e France, den re- ning.
Jag skulle l e e n d e u n n a t h a lighet och skönhet.
Världsfursten dödar framkomsten till resans mål.
.
Organisa- dager som e n fortlöpande familje- spektlösa toleransens o c h den in- n o m att behålla sin villrådighet om barnet inom mannen och väcker till liv tioner som arbeta för kvinnors och barns krönika, till vars följande kapitel sinuanta kritikens s k y d d s p a t r o n e r.
vem det v a r s o m h o p p a d e över m u begäret efter makt, efter framgång, efter skydd höra erhålla tillträde till fartyg.
Fullvuxna personers frihet bör respek- ens egen generation lämnar yppigt Vidare betjänar sig denne författare ren, Romulus eller Remus, och sitt kärlek.
Fra Giovannis vandring vid världs- furstens hand för honom så långt från teras.
g e n o m g å e n d e as de termer och påstående a l t t y s k - r o m e r s k e kejsa- o c h f r a p p a n t stoff.
klostrets frid som stjärnorna äro från Skydd skall ges ulan avseende till den Denna sjilsdisposition s n a r a r e vändningar s o m dagligen surrar ge- ren k o r a d e s av en s j u å t t a k u n g a r jorden.
Men då världsfursten en dag up.
skyddsbehövandes nationalitet, religion Detta h ö r till stilfrågan, och på penbarar sig, för honom i skepnad av en eller kön.
än u p p f a t t n i n g - börjar spåras n o m luften i vår slagordsfyndiga Alla med fartyg transporterade perso- även i A m e r i k a, vars a n s p r å k a t t tid, med vilken e n k l a besvärjelse tal om d e n m å sägas att översätta- lärd, känner Giovanni hur sorgmodigheten ner måste anmälas.
gälla f ö r e n n y värld faktiskt ut- h a n lockar ädla skuggor och vör- ren, a n n a r s fullt k o m p e t e n t, ådaga- sitter som en tagg i hans själ, och han Biljetter för minderåriga få endast för- säger: slocknade samtidigt med pionjärske- dade fäder att d a n s a f r a m i aktuali- lägger planmässig strävan a t t av- - Jag har genom dig känt smekningen säljas med respektive regeringars medgi- O c h slutli- dämpa författarens hjärta j a r g o n g det.
Så k o m det sig att d e n holländ- tetens strålkastarljus.
från allt som lever i denna värld.
och mitt vande.
Passvisum få definitiv karaktär.
så att gen överraskar h a n m e d sitt syste- till god läsebokston.
Men när exem- hjärta är oroligt.
Jag har smakat mjölk s k e e m i g r a n t e n Hendrik van Loons tjocka lunta The Story of Man- m a t i s k a r a t a n d e av de traditionella pelvis kejsar K o n s t a n t i n f r å n ra ter- och honung.
Jag har sett tjänstflickan ingen kan tillbakavisas vid ankomsteii till det land, vars representant i utlan- k i n d väckte s å d a n a n k l a n g i F ö r r n - glansnumren i historiska läseböc- rible ruffian » poleras till » en hän- på husets tröskel och förstått, att hon det utfärdat tillåtelse till inresa.
så ä r man var vacker.
Och oron ä r i min själ och ta staterna som o m d e n hade varit ker: de poängterade anekdoterna, synslös maktsträvare » Washington-överenskommelsen om öm- i min kropp.
Hur långt har jag icke en känslofullt rafflande r o m a n o m de sublima eller rörande knallsce- kanske i n n e på d e n vetenskapliga vid arbetsför- vandrat från det ögonblick, då jag lärde sesidig upplysningstjänst medling bör träda i kraft.
cowboys och dollarprinsessor.
nerna.
de stora männens odödliga bearbetningens område.
Jag begri- känna dig.
- - - ~ - Det heter i redogörelserna att vila slav.
per inte pedagogik och förvillar mig Denna historia o m vår utveckling sentenser.
Det är genom dig, som jag lider, handelskongressen hade en upprörd dis- från urcellen till Versaillesfreden Med sin värdesättning och be- i denna cirkel.
och jag älskar dig.
Jag älskar dig, dir- kussion över förslaget att förbjuda ut- Emellertid är b o k e n tillräckligt för att d u är mitt elände och mitt hög- ländskors upptagande i bordeller.
uppges vara skriven och ritad för handling a v fakta (i n t e just petigt Här minderåriga, och möjligen är den samvetsgrann), sina vittsvepande besjälad och välskapad för a t t ut- mod, min glädje och min smärta, alltings fann den tyska delegationen tillfälle att härlighet och grymhet, därför att d u är rikta uppmärksamheten på de franska ett pedagogiskt mästerverk, m e n h u r överblickar, sin i stilen ingjutna un- härda mistningen a v en del självs- begäret och tanken och därför att du har bordellerna för vita och färgade trupper som helst har det ostensibla syftet derström av kommentar sluter sig våldigt behag.
- gjort mig lik dig.
i d e besatta områdena, vilka underhållas skänkt berättaren e n konstnärligt denna ogenerade mänsklighetshisto- Jag vet, jag ser, jag känner, jag vill.
med tyska, alltså i förhållande till kund.
förmånlig blickpunkt.
H a n slipper ria till d e n a v m o d e r n specialistve- Mänsklighetens historia av Hendrik van jag lider.
Och jag älskar dig för allt det kretsen, utländska kvinnor.
Tyskarna vil- Loon.
Illustrerad av författaren.
onda du gjort mig.
jag älskar dig där- le ha ett ullalande direkt mot denna före.
tala ut i luften till en abstrakt all- tenskap m i s s a k t a d e genre som Översättningen av fil.
mag. Lilian för att d u har bringat mig på fall.
teelse, men kongressen gjorde.
som det mänhet, han l i a r stadigt för ögo- sjuttonhundratalet tyckte om och Kjellberg.
Bearbetningen ar Folkhög- Och mannen lutade sig mot ängelns axel brukar gå, ett uttalande av mera allmän nen ett a u d i t o r i u m av o k u n n i g u n g - kallade filosofisk.
skoleinspektören fil.
dr. E. Ingers.
och brast ut i gråt. » innebörd.
d o m med pigg och fråglysten intel- I sin s v e n s k a u p p l a g a h a r verket Bokförlaget Natur och Kultur.
Eth.
K.
— — främsta - -.
-, — — —
Ärkebiskopen och Amerika.
.
Från tårarnas dal.
Anekdot ringsskiftet.
till rege- Många sändebud av sitt yppersta punkt från det kyrkliga Amerika.
När Isa från snön, mörkret och » Nej, inte just nu.
Det dröjer väl I tredje klassens kupé för icke rökare slår folk har Europa de sista åren skic- Bokens sista del ä r kanske det för kat över till Amerika.
Deras ären- en svensk läsare mest givande.
Den de gnistrande stjärnorna triiddr in i sina tio minuter till nästa värk, så sig fem herrar ned med huller och bråk.
ger en bild av Amerika-Sverige.
Man villans upplysta matrum, såg hon man hinner vila sig.
Naturen ä r un- får en översikt av dess hoistoria från genast att något intriiffat, medan derbart inrättad, nian kan nästan bli Levnadsställning och yrke obestämbart.
religiös.
Vore det inte så svårt att Talspråket det vanligaste svenska, det näm- den tid i förra hälften av ((irra år- Iion varit borta.
ofrånkomliga samhörighet med och hundradet, då den svenska invand- Kring bordet, som var dukat till få barn skulle det ju bli överbefolk- ligen, där djäv — är oftast förekommande plikter emot den gamla modern Eu- ringen satte in och t i l l i dag, man kaffe, siitto fröken Klaus och frö- ning.
» Är det ingenting jag kan hjäl- ljudformen.
ropa.
Dels att för Europas räkning får en föreställning om dessa in- ken Jost i intresserat samtal med en ut forska hemligheten med Amerikas vandrares kulturgärning och den kraftig, medelålders sjuksköterska, pa er med? » Det rökes lika ogenerat som det sväres.
» Fröken kan ju gå ned och koka ställning svenskarna och deras ätt- och Isa föreställdes för fröken Lind- litet kaffe till åt mig », sade fröken En hövlig hemställan från de övriga re- lingar nu intaga i Amerika.
Kring berg, barnmorskan.
Lindberg, » för detta blir långva- sandena om ell aktgivande p &amp; kupéns ka- ett besök vid de urgamla svenska » Ja, nu ä r det färdigt », svarade rigt ».
Ilen fröken Sjö hejdade Isa kyrkorna i Delawere knyter sig även varför det ena, och varför det an- en skildring av kolonien Nyn Sveri- fröken Klaus på Isas outtalade frå- och pekade på en gipsavgjutning av raktär av rökfritt område bemötes med ga.
» Fröken Sjö h a r fått lägga sig.
Sindings » To mennesker » över by- sårad sdjälvkänsla som övergår till ursinne.
dra?
ges historia.
Av alla dessa siindrhiid bör ingen Författaren avger sitt omdöme om Måtte hon få en flicka, det vill hon rån.
helst ha ».
» Vill ni först göra mig dan tjän- En a v damerna bli såsom förmodad källa haft lättare att förstå och att göra sig förstådd än Nathan Söderblom, » Det kan jag inte begripa ».
sade sten och ta bort den där.
Den gör till oppositionen skottavla för en tät skur mig galen.
De ser så idiotiska ut a v klumpiga skymford.
s i sant som sympati ä r den nödvän- Isa.
Hon fick dricka sitt kaffe en- diga förutsättningen för det ena soni ståelse för deras bullrighet såväl i sam och lekte att skorpan i kaf- soni de inte hade en aning om vad det hela gick ut på. » Damen ifråga tiger och försöker icke för det andra.
Han är eldig och el- religionsövning soni överhuvud, de- fekoppen var en båt på väg till När Isa äntligen kom ner till de höra för att ej tvingas rymma fältet.
dande på en gång och lika interna- ras frejdighet, deras ogenerade sätt friimmandr land.
» jag vill helst l i n andra sutto fröken Klaus och fröken tionellt hemmastadd soni svenskt be- att uttrycka sig om heliga ting, de- en pojke .. Jost och spelade » Lillehund » för att » Vem kan hon vara tro.
den —?
— Ah, tonad.
Han har en intuitiv förmåga ras förenkling av problemen ända till » Pojkar är så bråkiga, men flic- att försätta sig i andras situation slagordet.
För författarens tempe- kor kan man klä så sött ».
inföll frö- hålla sig vakna, men efter ännu ett var så säker om, - svarar en annan av fruktansvärt skrik uppifrån lade de och känna med dem, stor lätthet att rament ä r det mera sympatiskt att ken Jost.
kamraterna, det Ar nog fru Branting eller bort korten.
handskas med situationer och män- bringa Gud i något vardagliga situ- » Det är som vid ett åskväder, sade fru Thorsson eller någon annan förb — » Ja om man anligger den mått- niskor, han har ordet i sin makt ationer såsom att reklamera för ho- och en stor erfarenhets- och kun- nom med ljusskrift än att lämna ho- stocken », mumlade Isa frånvarande.
fröken Klaus nervöst », man vågar överklass. » inte företa sig någonting för att inte Hennes andra skorpa var en tjock skapsskatt att nedlägga i detta ord nom kvar i kyrkan och stänga por- gubbe, soni skulle bada.
Skeden var förtörna makterna, och inte heller Hans predikofärd, soin h a n själv ten om honom kan man gå och lägga sig. » och kaffekoppen en en trampolin Det är omöjligt att här redogöra kallar den, i Amerika under hösten De siitto tysta och väntade kvart 1923 gav honom därigenom möjlig-, ingående för ärkebiskopens karak- kringbyggd badbassäng och alltef- efter kvart.
Skriken tilltogo och för- gubben blev våt och mjuk tersom het göra svenska och europeiska syn- täristik av amerikanerna, men han lorade varje spår av mänsklighet.
På punkter levande och fattbara för tu- ' h a r säkerligen rätt, då han säger, åt Iion upp honom.
mellantiderna satt Isa och slumrade senden och åter tusenden, dem h a n att man icke kan få något begrepp » Precis som männen gör med eller förutsäga oss », sade hon halvhögt, men när till på en stol.
Hennes huvud sjönk nalkades på den gemensamma grun- om amerikanerna den av en kristen bekännelse.
Man något om hur de skola reagera, om fröken Klaus undrade om hon ville ner, håret gled fram och föll över kan läsa sig till mellan raderna, att man som så många här hemma tar ha mer kaffe svalde hon sista klun- det trötta ansiktet.
Vid fem-tiden på morgonen hör- idealismen och ken av bassängen och gick in till han förmådde förvandla Europa och den amerikanska des ett svagt pipande och fru Forss dess problem från ett begrepp till en fromheten för det grövsta skrymteri sig.
kom ner med ett litet bylte Hon var verklighet för dem han träffade, och bakom vilket döljer sig blott beräk- Fröken Sjö hade sitt rum alldeles blek och utvakad, men belåten.
» Nu det ä r väl egentligen det, som det ning och penningsnikenhet.
Det går över, men Isa orkade inte gå upp.
är det överståndet », sade hon.
» det kommer an på.
Inom den mindre inte nit sätta amerikanska folket i Hon var rädd att när som helst bri- blev en flicka, an riktigt söt.
och gång till att bruka sin väldiga kraft krets i Amerika, vilken hans resa sta i gråt av trötthet, och sedan Iion mamman mår bra. » först och främst gällde, det svenska och sina mäktiga resurser till ett fö- blaskat a v händerna, kommit ur kyrkfolket, har han spelat samma retag, förr än man vädjat och rört skor och klänning och löst upp hå- roll av förmedlare och påminnare vid det ideella inslaget i folkkarak- ret, kröp hon halvklädd under täc- tären.
Att detta faktum sedan kan om Sverige.
ket för att hinna vila en stund in- När denna första del av uppgiften missbrukas av medvetna skrymtare nan det allvarliga började.
var löst i och med att ärkebiskopen ä r en sak för sig.
Betecknande är Hon vaktade av att någon vred med sin familj steg ombord på vad ärkebiskopen berättar, att de, Drottningholm i december förlidet som inse det orätta i att Amerika nu upp det elektriska ljuset och reste Fröken å r för att: inträda återfärden, åter- drar sig undan från Europa, nu sö- sig upp, genast klarvaken stod den andra delen, den nämligen ka ett slagord av samma kraft och Klaus kom fram och satte sig på Hon v a r blek.
som det som förmådde sängkanten.
att förmedla de amerikanska intryc- korthet, ken t i l l landsmännen hemma i Sve- amerikanarna att gå med i kriget, då » Det är hemskt,.
sade hon.
rige, ge dem sin förklaring på myc- det hette att vi måste göra världen » Hur mycket ä r klockan.
?, fråga- safe for democracy.
En instinktivt riktig anpassning de Isa.
» Lite över ett ».
Båda höjde hu- framför allt om landsmännen där- efter amerikanska seder som verk- borta.
Även den senare hälften av ligt-ii är oemotståndlig, visar ärke- vudet och lyssnade.
Från våningen sitt värv h a r nu ärkebiskopen f y l l t, biskopet, då han på en bankett sjun- över kom ett dovt rytande av smär- Sankeys ta, ohyggligt i sin brutala vildhet.
i och med att han utgivit en första g e in väckelsediktaren s i n g om de nio och nittio i högtala- bok med stoff från amerikaresan » Är det - ä r det ...? » kallad Från Uppsala till Rock Island.
ren på bordet framför honom så att » Fröken Sjö — ja. » Isa ryste till.
Boken ä r emellertid tillegnad De hela det lyssnande Amerika f b i hö- Vad man visste litet om varandra!
till Hon hoppade ur sängen, drog klän- svenska församlingarna i Förenta ra honom.
En introduktion staterna, varav framgår, att den ä r hans färd över kontinenten, som ningen på sig och trädde fötterna i tänkt som ett förblivande minne av icke kunde varit lämpligare i radio- skorna, håret fick hänga.
besöket och ett tack t i l l värdfolket året 1923.
» Vad tänker ni? » Vad amerikasvenskarna beträffar Det var nämligen från författaren.
» Dit upp, förstås.
Man måste är ärkebiskopens synpunkt den, att väl kunna göra något? » närmast soni Augustanasynodens, det svenska kyrkosamfundets gäst, Sverige icke s k a l l sörja över att ha » Barnsligheter!
Man kan ingen- som ärkebiskopen kom till Amerika.
blivit av med så många av sina h i - ting göra.
Bara vänta, till det blir, Utan tvivel skola också svenskar- sta söner och döttrar men i stället ens egen tur. » na därute med glädje ta mot boken, glädjas över att vår ras genom dem Jag ämnar åtminstone inte skri- därför att den hugfäster och på nytt fått taga del i uppbyggandet av det k: !,, sade Isa med hopbitna tänder gör levande ett minne.
För oss h a r mest universiella av alla riken.
Hur och skyndade uppför trappan.
den en annan betydelse ett annat betydande och högt aktad denna Hon knackade och steg på, när svenskarnas kulturbragd är få vi ingen svarade.
Rummet var dåligt värde I dess första del får man ett ex- också veta.
Till Amerikasvenskarna upplyst.
en brasa brann i kakelug- att nen, och några.
småbarnskläder trakt av författarens förkunnelse riktar han ingen uppmaning därute.
Han verkar för sitt stora in- återvända hem, man han ber dem hängde framför elden.
Fröken Lind- tresse: » en evangelisk livs - och a r - att hålla uppe traditionen och sam- berg nickade åt Isa och kastade en I betsgemenskap », som skall få sitt bandet med det land, från vilket packe blodig vadd i en spann.
instrument i » ett förbundsråd.
ett de härstamma, att bevara svenskhe- sängen satt fröken Sjö med armbå- ekonomiskt kyrkoråd som över fol- ten i sina namn, att bevara och öka garna mot de uppdragana knäna o c h kens gränser och över bekännelsens k ä n n e d o m om moderlandets språk huvudet i händerna.
Hennes hår gränser skall förfäkta den evange- och kultur.
var fuktigt av kallsvetten soni träng- Boken blir säkert icke utan ver- de fram och rann i små droppar liska kristenhetens samfällda livsin- Genom an nedför kinderna.
tressen ».
Han framhåller europeiska kan i den riktningen.
Hon lyste upp, synpunkter och värden, gör dem le- impuls utifrån kan myrket klarna när hon fick sa Isa.
» Så snällt av er!
Ja, här sitter vande genom bilder och anekdoter, och mogna som förut icke nått upp han talar om s i n hjälte framför: in- i medvetandet.
Och i detta fall må- man och han inte annat.
Jag är r i ~: ~ ' Martin Luther.
ste mottagaren av impulser känna glad jag inte har en karl här nu, att den stiger ur förståelse och kär- för då skulle jag vrida nacken av I bokens andra avdelning ger han först sina mycket livliga, i det talade lek till Amerika och t i l l Sverige.
honom. » form gestalta- ordets omedelbara Isa smålog.
» Det ä r visst inte så E.W.
de intryck av Amerika med utgångs- farligt med ar.,
I deras svenska formulering, men de ga anklagade utsatt för stora påfrest- iiro ju universella.
I detta djärva, ningar.
Risken förefinnes alt han arbete, som har föranlett att en kät blir mild, om sexualkomponen- tarprocess förberedes mot den ten utlöser en lustbetonad käns- kvinnliga parten i författarbolaget la och hård, om den utlöser en (Forts. fr. sid. I.)
De kvinnliga domarna ingå författarna på domarfrågan i olustkänsla.
kapitlen: » manliga domare och skulle enligt denna teori ligga under dan innan de fått tillträde t i l l ilet- kvinnliga anklagade » samt: » vägen för samma frestelse till partiskhet sa samma.
gentemot det andra könet och endast Men för att återgå till den fråga till objektivitet i domarämbetet ».
döma sitt eget med opartisk sträng- vi ställde i de första raderna av den- sats, deras arbetshy- het.
Deras slutsats blir, att först na artikel: här gäller det något gan- potes, som de tillämpa även på detta e n dom, som fälles a v en manlig och ska mycket mera än de kvinnliga område, är den, att det ena könet en kvinnlig domare efter gemensam juristernas större möjligheter icke kan bedöma det andra fullt ob- skulle utgöra en överläggning, s t e jektivt, emedan alltid den möjlighe- bryta sig en bana.
Vad som m å att mänsklig dom, en Menschenurteil, ske ä r en brytning med den princip.
ten föreligger, att den s. k. som de uttrycka det.
som nu härskar, att endast det ena komponenten utlöses, positivt eller Den Vaertingska teorins tillämp- könet har förutsättningar att sitta till negativt gent emot det andra könet.
på frågan om domarens sub- doms över båda.
Och frågan om ob- Detta passar förträffligt ihop med jektivitet och objektivitet, möjlighe- jektivitet, o m mannamån och kvin- det faktum, att mannen finner kvin- ter till rättvisa, för oss, som vi se.
nomån måste förutsättningslöst un- nan » beroende av tillfälliga och obe- långt ut över vad som för närvaran- dersökas.
Det ä r endast gamla va- räkneliga impulser ».
Han har en- de är aktuellt och under diskussion nan och en avtrubbad känsla på dast tillfälle att hos henne iakttaga denna punkt, som orsakar att v i hennes mot det motsatta könet vän- hos oss.
Diskussionen här hemma i finna sakernas niivarande ordning da sida, medan han hos sitt eget kön denna fråga rör sig med helt andra termer och begrepp än de Vaerting- självfallen och på sin plats.
ser den neutrala sidan, och alltså ska, vilka i själva verket vända upp Vid frågan om kvinnans behörig- finner honom mera objektiv.
Dess- h e t var som sagt bekymren störst utom är det ju självklart, att han och ner på alla gängse föreställnin- gar.
Och samtidigt kan man ur våra på punkten domare.
Somliga a v de som man skaII ha lättare att beräk- och utlåtanden bekymrade flydde bakom det nuva- na hur en man skall reagera.
Men riksdagsprotokoll rande i sig olämpliga systemet, men hur vet han, att icke kvinnan från hitta det ena exemplet efter det a n - dra.
som passar in i denna tenn.
icke alla.
Invändningarna mot kvin- sin ursiktspunkt finner honom mera i nans kompetens principielt sett iiro subjektiv och mer oberäknelig, ehu- som hand i handske.
psykologiskt a v stort intresse.
Två ru hennes omdöme icke når offent- invändningnr gjordes: dels att ' kvin- ligheten?
fråga de båda författarna.
nan vore » beroende av mera till- Från Upsala till Rock Island av Lika betecknande och lika lätta fälliga och oberäkneliga impulser » att foga in i den Vaertingska teori- ärkebiskop Nathan Söderblom.
diakonistyrelses (Göta Hovrätt) dels, att det skulle en äro de betänkligheter, som rests Svenska kyrkans vara » stötande och olämpligt », om mot att kvinnor skulle handlägga Hilma Angered- kvinnor finge handlägga » vissa sär- skilda, mål.
Upton Sinclair: Jimmie Higgins vara särskilt stötande och olämpligt. '
Båda dessa invändningar, få en Man måste då ha tänkt på att skyd- Axel Holmströms förlag, pris 6: -.
E b b a Pauli: Eremiten och andra mycket intressant belysning av två da den kvinnliga blygsamheten.
Birkagårdens förlag, psykologer, doktorerna Mathilde och Men vi veta mycket väl, att inga berättelser, pris 3: RO.
Mathias Vaerting, i deras arbete: mål bli vissa och särskilda, det vill Wahrheit und Irrtum in der Gesch- säga pinsamma u r anständighets- lechterpsychologie.
De känna vis- sy synpunkt utan att de röra sig p i det Stockholms-tidningen filialkon- serligen icke till invändningarna i området.
och alltså båda tor, Odengatan 71, Stockholm.
Allmänna Tidningskontoret, Gu- Men om könen äro inblandade.
kvinnan redan ä r där utanför do- staf Adolfs torg, Stockholm.
Dagens Nyheters filialkontor, Stu- marskranket eller i varje fall före- replan 13, Stockholm.
mål för diskussion mellan domare, Cigarraffären, Slussplan 9, Stock- bisittare och advokater, då borde holm.
Medéns Bokhandels Östra det logiskt sett icke kunna bli mera stötande o m det kvinnliga kö- Hamngatan 43, Göteborg.
Domare och dömde.
Författarnas sexual- ning Insänd litteratur.
förlag, pris 7:50.
Tidevarvet säljes bl.
a.: sexuella A.-B., net även ä r representerat på doma- Malmö Kiosk A.-B., St. Nygatan residan av skranket.
Tvärtom bör 13 A, Malmö.
Storgatan, Jönköping.
där.
Det manliga omdömet om vad Västra som ä r stötande, är alltså lika sub- Fröken Ellen Beckholm, pappers- handeln n, Mor järv.
jektivt som det kvinnliga.
Havannamagasinet, fru Martha I själva verket mena författarna, och dra fram en rad exempel för att Mowitz, O. Storg.
16, Kristianstad genom pressbyrån i bevisa det, ä r den manliga domarens objektivitet ifråga om den kvinnli- Efterfråga Tidevarvet!
dess kiosker.
under någon falsk förevändning tagit med sig sin älskarinna.
och signora Grassini var den enda som ingenting begrep.
Zigenarflickan satt omringad av nå- R O M A N gra snobbar och en del officerare.
Hon av var praktfullt klädd i ambragult och ljusrött, och det var något orientaliskt E.
L. VO YNICH över denna uppenbarelse i en floren- Hon återvände till salongen under en tinsk, litterär salong som om en tro- förlägen tystnad.
Hans oväntade käns- pisk fågel plötsligt slagit ned bland lighet hade fullständigt förvirrat henne.
sparvar och starar.
Hon tycktes själv S I snart dörren öppnades, blev hon medveten om att hon inte passade i medveten om att det skett något ovan- denna miljö och betraktade de föroläm- ligt under hennes frånvaro.
Herrarna pade damerna med ögon som blixtrade sågo förargade ut och damerna hade av vrede och förakt.
När hon fick syn trängt sig samman i ett hörn av rum- på Getingen.
skyndade hon fram till met; värden fingrade på sina glasögon honom.
- Monsieur Rivarez, jag har letat med en undertryckt.
men påtaglig vre- de, och en liten grupp av utlänningar efter er överallt.
Greve Saltykov undrar kastade roade ' blickar mot den del av om ni har lust att komma till honom i rummet där något inträffat, som väck.
morgon kväll.
Det blir dans.
te somligas Iöje och av andra betrakta- - Tråkigt nog är fag förhindrad, och des som en förolämpning.
Signora Gras- Jag kan ju förresten inte dansa.
Signora sini var den enda som inte t y c k t s ha Bolla, får jag presentera madame Zita märkt något.
Hon viftade kokett m e d Reni.
sin solfjäder och pratade med en sekre- Zigenerskan betraktade Gemma med terare vid den holländska ambassaden.
en halvt fientlig min, och bugade sig Gemma stannade ett ögonblick i stelt.
Hon var verkligen vacker som dörröppningen och vände sig om för att Martini sagt.
Det var en bländande, se om också Getingen lade märke till animalisk skönhet och man måste be- den allmänna uppståndelsen.
Man kun- undra henne grace och harmoni, men de inte misstaga sig på den skadeglada hennes panna var Iåg och draget kring triumfen i hans ögon när han betrakta- de fina näsvingarna nästan grymt.
Den de värdinnan, som satt så oberörd i känsla av beklämning som Gemma er- soffan.
Nu förstod Gemma.
Han hade farit i Getingens närvaro ökades, och 24 GETINGEN när värden ett par minuter efteråt bad henne hjälpa till att underhålla några utlänningar, lämnade hon rummet med en besynnerlig känsla av lättnad.
- - - - - - - - - - Nåväl, madonna, vad tyckte ni - - om Getingen?
frågade Martini, när de sent på natten, åkte ned till Florens.
Var det inte skamlöst som han gjorde narr av den stackars lilla signora Gras- sini?
Menar ni med avseende på dan- sösen?
- Ja, han inbillade henne att flic- kan skulle bli säsongens stora clou.
Signora Grassini gör vad som helst för en människa som har i utsikt att bli en celebritet.
- Jag tycker att det var elakt.
ty det försatte Grassini i en falsk ställning, och det var grymt mot flickan själv.
Hon kände sig säkert illa till mods.
Si talade ju med honom?
Vad tyckte ni?
- Å, Cesare, jag tyckte bara att jag var glad när jag slipp ifrån honom.
Han verkar som den inkarnerade oron.
- Ja, jag visste att ni inte skulle tycka om honom, och det gör inte jag heller.
Mannen är hal som en åI och jag skulle aldrig kunna lita på honom.
- - - Bry er inte om det, Cesare.
När allt kommer omkring är det lika mycket mitt fel som hans.
Vilket är ert fel?
III.
- Att han tycker så illa om mig.
Jag yttrade mig brutalt till honom den Getingen skaffade sig en bostad i kvällen hos Grassinis.
närheten av den Romerska porten.
Han - Ni, madonna.
Det har jag svårt var tydligen något av en sybarit, och att tro.
fastän ingenting i rummen antydde nå- - Det var oavsiktligt, naturligtvis.
gon extravagans, fanns där dock en ten- och jag blev mycket ledsen.
Jag kom dens till lyx i småsaker och en viss för- att nämna något om människor som fining i anordningarna som förbluffade skratta åt krymplingar.
och han tog det Hans lyte är ju inte så Galli och Riccardo.
De hade väntat sig personligt.
att en man som tillbringat så många framträdande att det-skulle falla mig in år i vildmarken, skulle ha en mera ' en- att tänka på honom som krympling.
- Nej, naturligtvis inte.
kel läggning, och de förundrade sig - Han darrade i alla fall genom över hans otadliga halsdukar, hans mas- sor av böcker och de blommor vilka all- hela sin varelse och skiftade färg.
Det tid stodo p i hans skrivbord.
På det hela var ju rysligt taktlöst av mig, men det taget trivdes de bra med honom.
Han är underligt att han skulle vara så var vänlig och gästfri mot var och en.
känslig.
jag undrar om han kanske va- i synnerhet mot medlemmarna av Maz- rit utsatt för något grymt skämt.
zinis parti.
ehuru Gemma härvidlag ut- - Det har han väl snarare själv gjorde ett undantag.
Han tycktes från gjort sig skyldig till.
Det finns något första stund ha fattat motvilja för hen- visst brutalt under den mannens förfi- ne och undvek alltid hennes sällskap.
nade väsen, som kan göra mig alldeles Vid ett par tillfällen hade han varit sjuk ohövlig mot henne, vilket åsamkade ho- Nu ä r n i orättvis, Cesare.
Jag nom Martinis innerliga avsky.
tycker inte mer om honom än ni, men - Ja: bryr mig inte om att han inte varför skall man göra honom sämre än tycker om mig, sade Martini en dag till han är?
Hans sätt är en smula affek- Gemma, men jag kan inte tåla att han terat och hans kvickhet kan verka tröt- uppför sig så mot er.
Om det inte för- tande, men jag tror inte han menar orsakade s i mycken skandal, skulle jag något ont med det.
låta honom stå t i l l räkenskap.
(Forts.) - sj -
