# ID: svediakorp-per3207
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,257
# sentences: 677
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 41.
Kvinnopolitik ute och hemma.
Vår ledare klargör ställningen ef- ter valen och fastslår den föränd- ring, gängse åskådning, som må- få ste nga rum, innan kvinnorna En jämförande undersökning.
Av E L I N W Ä G N E R.
något verkligt inflytande.
Vår bild föreställer E n jämförande undersökning av dr Anita Augspurg och kvinnopolitik ute och hemma ges av Lida Gustava Heymann.
Elin Wägner i första sidans artikel.
de två vännerna som under ett trettioårigt kamratskap oavbrutet Den norska journalisten Ingeborg kämpat för de for- Boye har på vår begäran redogjort trycktas sak, det nid för enhetsfrontens Ode och för nu vara kvinnornas el- kvinnornas valarbete i Norge.
För ler arbetarklassens.
Under kriget voro de dem som icke dra sig till minnes enhetsfrontens program ge vi åter för sin omutliga oppo- sition landsförvista ur dess huvudpunkter.
Bayern, förbjudna att yttra sig offentligt och strängt övervakade i Tidevarvets ställning till Riksför- bundet av frisinnade kvinnor kom- sinn förbindelser med Gripande menteras av en insändare från utlåtandet.
och ett re- var det då att någon Stockholmsföreningen gång få ett utsmugglat daktionellt svar.
Det var på en konstutställning i Ber- lin.
sammanställd från utgångspunkten Död och Liv.
Och dock var del mest Döden, som inspirerat konstnärerna.
Ut.
ställningen bestod av franska och tyska konstnärers arbeten, inspirerade av världskriget och ar fattigdomen, de meddelande från dem: två landsplågorna.
vi hålla ut, vi hålla Där fanns utkastet till ett monument facklan brinnande, vi över fallna studenter: en glob översme- lad med blod och guld.
däri de dödas vänta på de tider, då namn inristats, och på sockeln det enda vi få rätt att tala.
ordet: varför?
Då dessa tider kommo, Där fanns Smärtan och Protesten i år 1919, startade de en skulptural framställning.
Där fanns Kä- gruvliga krigsserie.
där tidning: die Frau im the Kollwitz fanns mera känsliga bilder: unga stupa- Staat, som utgives d e frivilligas exalterade anleten, den fall- från München.
De iiro ne krigarens sista färd, och så vidare.
Men allra mest frätande, gruvliga och numera bosatta där, sedan de måst uppge förfärliga voro några serier franska teck- sitt vackra hem: ningar i karrikatyrmanér, ställande som motsats till varandra.
kriget och religio- Sonnensturm utanför nen.
kriget och kvinnan.
frasen och verk- München.
Båda äro lighet.
livligt intresserade för - Det ä r bra.
sade en man bredvid vad som sker i Sveri- mig.
del stämmer.
Ni vet del?
sade jag.
ge och de ha lovat Var med från första dagen till den - komma på besök för att göra Sig under- rättade.
Vi fortsätta serien i postbil på nya vägar med n r II.
yttre kon- dem skulle de icke vara vad de varvets uppgifter allt våld m det, äro dag, icke fått en så praktfull ii tänkts vara den flikter, vilket sning.
Under mötet jämförde ides värld, som le- g dem ofta med katedralen i av ilen ständigt lie- motsägelse - ett absolut inledning till hennes kritiska verk- skrivna, belysta eims, som ä r skönare nu, sedan och berömda samhällets ombildning samhet i Tidevarvet, behandlar en världen, leta fram föreståeelser, som kapitalistiskt och manstyrt till ett kriget gått över den och givit den intressant bok, Gertrude of Den- t j ä n a till världsbildens fullständi- mänskligt samhälle.
De betona, en- nya, djärva och fantastiska kontu- gande, uppsöka det som ännu le- sidigt kan man tryggt säga, det on- rer och dess murar ett oförlikne- mark, och ett intressant problem.
ver och växer i det fördolda ehuru da deras land gjort, framför det ligt skimmer som dröjt kvar sedan det varslar om framtiden och sö- onda det lidit.
Men i allt detta iiro elden slocknat omkring dem.
Men ka känning med rörelser som dri- de den nödvändiga motsatsen till den tragiska skönheten lir svårtill- skall för övrigt icke Konung Sverker, som dräptes en v a i samma riktning, som den Ti- den bakåtriktade, förbittrat n a t i o - gänglig nalistiska gruppen, de iiro sådana medvetet eftersträvas, då är pa- julotta, och vars grav upptäcktes devarvet företräder.
Då styrelsen för tyska grenen av de måste rara, och det skulle b a r a rodien nära.
Dessa människor stå vid Alvastra för icke länge sedan, Internationella kvinnoförbundet fattas, a t t de fattats.
Irrande protester mot den hade en gemål, Ulfhild, som nu upp- för fred och frihet, inbjöd mig till Gruppens kärna och ledare äro riktning i sitt eget land och i hela täckts av Frida Stéenhoff.
s i t t tre dagars årsmöte i Hamburg. \ nita Augspurg och Lida Gustava världen som söker tillfälle att Det är nu snart t i o trampa på motsatta åsikter, klas- s y n t e s det mig vara en upptäckts- Heymann.
resa i okända länder i enlighet Ar sedan de tillsamman med kvin- ser, kön och grannfolk och åter- nor från alla länder, som kännt ställa eller uppehålla militär makt Eth.
K.
ger ett par olika prov av med tidningens program.
anda, stå likaså som protest Ilen allt okänt är icke s i a uppkallade att söka få slut författarnas uppfattning om kvin- framtidsvarslande Iilott därför, kriget, lade grundstenen till det mot de riktningar, som icke ha nå- nan.
kamraten på vägen.
kvinnoförbundet gon riktning.
Men de ha icke för- att det är okänt.
Det var Internationella alltså icke på förhand säkert för en snar och varaktig fred: som mågan att dra de många med sig att jag bland denna lilla grupp av sedan kom att heta f r e d o c h eller väcka upp en svepande folk- Else Feldmann, en författarinna människor, också verkligen skulle f r i h e t.
Det var i Haag 1915 rörelse.
De väcka snarare upp som hämtar sina motiv från samma uppleva att komma nära något under det avlägsna mullret a v ka- strid, därför att rad deras lands- nonerna vid flandriska kusten, m ä n veta om dem, är Iilott d växande, uppstigande, något, som värld, där Käthe Kollwitz hämtar dem man hörde, då man låg vaken negativa sida, deras avstånd förberedde framt tiden.
sinn, har skrivit en förestående Många stridiga viljeströmmar och vinden låg på.
Det var den gande mot den vanligaste å skildring av den stora tyska konst- söka arbeta sig upp ur mörkret gången de offentligt anhöllo av de ningen och sinnesarten (och att de, detta känner nian endast i andra i dagsljuset och t a ledningen.
A v belgiska representanterna närinnans verk.
dem är den, som en kvinnogrupp trots allt, ville i n deras framräck- och tredje hand).
Det vore ju att satt i rörelse fram mot fred och t a hand.
Man kan nog säga, att förolämpa dessa kvinnor att anta, Tårarnas dal fortsiitter även i gynte ett martyrium för så lands- de lidanden och den nöd, de miss- detta nummer.
Vi skulle vilja råda att den.
; s i ' sätter sig igenom, det kan också tänkas, att dess väg brytes, förrädiska kvinnor, och a t t de och grepp och övergrepp från motstån- våra nytillträdande preniimeranter att den förtorkas, förgiftas eller den grupp av det internationella darsidan, som ge den tyska sinnes- som till vår glädje iiro många, a l l förvandlas.
Därom vet man ännu kvinnoförbundet de förstått samla riktning de bekämpa dess psy- från expeditionen rekvirera de fö- ingenting.
Det vore väl det dår- kring sia, arbetat under svårighe- kologiska bakgrund.
Men de akta ter och motstånd, som endast äro icke nödigt att betona detta.
De- regående nummer, där denna berät- aktigaste i världen att tryggt för- telse stått införd, så a t t de bli I tillfälle att läsa denna livsskildring i sitt sammanhang.
K.
J:s första litteraturartikel, en i trots - och som på och Den kände signaturen .i.
M.
H recenserar Nansens bok o m Ryss- land.
* sista.
- Är ni pacifist?
Jag var det vid vapenstilleståndet.
Blev omvänd av fiendens pacifistlittera- lur, som vi fick över oss i massor, jag som så många andra.
- Men ni kunde icke framhärda " -
Eva Andéns advokatbyrå lilla vattug.
14.
Tel. 75 74 N o r r STOCKHOLM.
partiet gjort förluster var ingenting ting annat att vänta efter par- kännbarast äro förlusterna för liberaqlerna som redan dan förut voro fåtaligt representerade 183 36 partisprängningen SPECIALITET: familje- och arvsaker boutredningar och testamenten.
för- förvaltningsuppdrag även skriftliga förfrågningar ning h a ingenting eller åtminstone ytterst ringa att vänta a v var tid.
naturligtvis icke något resultat men knappast ens någon ljusning dock återstår ett arbete, som måste representerade måste göras nu, just nu och för vilket Men allt är sig ganska likt.
även allt måste offras.
tid, kraft och däri att nian från alla håll sökt alt vilja.
det ä r arbetet för framtiden.
framhålla sina triumfer och överskugga däromkring måste vi samlas med Medicinskt, Elektricitets., ljus skugga sina förluster varför detta?
obruten håg och friska tag.
Mark och röntgeninstitut låt oss hellre säga rent u t.
att från måste röjas.
jordmån måste beredas kvinnornas sida är valet på intet v i s das för en ny och annan tid.
Kungsgatan 60, Stockholm.
någon, framgång tvärtom tom.
högerns Vad är helhetsintrycket av valrörelsen behandling av invärtes SJUKDOMAR enda kvinnliga kandidat medflyttades relsen?
medflyttades på osäker plats fast hon under -- och IM tjiinar ingenting a t t tala om REUMATISKA åkommer den föregående valperioden varit dess osympatiska och smakliga former.
otroligt partiirogrii.
ödet snarare hennes partikamrater ville m e r de tillhöra det nuvarande längre emellertid a t t hon skulle förbliva i samhällets politik Och kunna ej bliva längre tid tyst och ogenerat Välrek.
riksdagen.
de socialdemokratiska va annorlunda, förrän denna grundar kvinnorna ha fått bibehålla sina två dar sig p i en annan rättsåskådning D:r A. Karsten än S j U K H E M förutvarande mandat, på åtskilliga listor ha kvin- Rönneberga Sjukhem, Lidingön socialdemokratiska förekommit men merendels på näst sista platsen, Icke ens en kvinnor Rum lediga förstklassig vård moderata moderata priser härligt läge barnavdelning avdelning för barn i alla åldrar tel. Li- så din @ 937. särskild - Tyringe privata förlossningshem r e k o m ni e n d e r a s Humana priser.
begär prospekt.
Läk.
dr Reimers Bm Ebba Lagerborg Tel. Tyringe 120. framstående och dugande kraft som fru Signe Wessman kunde er- hålla en plats, som möjligen vore valbar vad beträffar Frisinnade Kvinnors r i k s f ö r b u n d var det endast att mer dessa eller stora mindre sociala nära frågor beröra - hem- som programmet till nationalråd har alla rekommenderat sina lokalavdelningar pro- men och därigenom hela folkets o l kal vde n l i gar över hela landet.
trevnad - äro s å d a n t som kvinnor- Planen för valarbetet kan angivas ståndpunkten na intressera sig f ö r oavsett p a r t i maning i korthet till man de olika h a r partistyrelserna skickat ut uppmaning då enhetsfronten med sitt pro- att uppställa kvinnor som kandidater gram först stod färdigbildad i juni ter och sörja för att anhetsfronten var det a v valtekniska \ k i l för sent program kommer att framläggas på för att enskilda punkter skulle kunna valmötena de kvinnliga och nian- sin liga ställning kandidaterna till programmet interpelleras så Om att ala fall visat sitt inflytande vid man får veta deras ställning till de flera av partiernas landsmöten olika punkterna i stortinget och högerns landsmöte upptog sålunda av de hittills kända resultaten kan sålunda för första gången en kvinnosynpunkt man räkna ut, att enhetsfronten punkt på sitt program - » arbete kan vara säker på att få sina för- för att t r y ~ ~ kvinnans: ~ rättsliga kämpar d ä r ekonomiska s t ä l l n i n g det om än de o g y n s a m m a ekonomiska är icke den mest önskvärda formen ska förhållandena i Norge för t i l l - för förståelse av ett kvinnokrav tillfället komma att lägga stora hinder men det är dock en b ö r j a n som i vägen för detta kvinnornas mycket öppnar möjligheter både under val- fordrande program så h a r man dock kampen och senare i stortinget ett bestämt intryck av att n u för frisinnade vänsterns och bondepartiets första gången börjar man få upp eller på en rättsåskådning över huvud partiets respektive program vor0 ögonen för att hemmens representanter vud taget redan antagna i april, men framstå- tanter äro en makt i samhället en Det tjänar heller ingenting till ende t som det måste tagas hänsyn att om.
det nederlag vid valen, sitta och tala som 27-maj beslutet av år 1923 vi- sat sig medföra detta var också följdriktigt egentligen d ä r f ö r att detta beslut visade att den frisinna- de eller liberala g r u n d å s k å d n i n g saknade icke bärkraft men väl bä- dast på utsikt tre håll g förbundet sig i r a r e och därför e j mäktade ramla.
att erhålla mandat någon naturligt ä r ä v e n att en viss för- Kristianstads Gävleborg och norrbot ens virring här och var gjort sig gällande Syster Annas, Sjuk- och Vilohem bottens l ä n men ingen av dessa lande på grund av partisprängningen Tel. Tyringe 26. möjligheter blev verklighet mottager inackorderingar för längre partisprängningen däremot är det att beklaga och kortare lid för nerv- och lindrigt Som sagt, för kvinnorna var va- att nä ’ r de bägge huvudgrupperna sinnessjuka Iet ingen framgång låt Oss inte på som frisinnade landsföreningen delade något vis försöka dölja det.
l å t oss lade upp sig i, på flera håll gingo i stället se saken i dess samman- under gemensam överpartibeteckning ’ hang Vi förstå a t t den lagstiftande ning för att tillgodogöra sig varandras allmänheten Punkt 2. elekriciteten hemmens den norska vänstern var det p a r t i elektrifiering främjas genom samarbete församlingen alltjämt med samma bolagen staten kommunerna och kraftbolagen dras röster de samtidigt kunde till- som understödde kvinnorörelsen måste tillförsäkras sitt hemmen bristande förståelse kommer behand a l behandla l å t a sig att polemisera emot var.
upptog vårt krav på rösträtt och ge- behov av elektrisk kraft, innan export tillåtes handla frågor som röra kvinnorna varanodra genomförde det denna vänsters tidigare låtes provningsanstalt av elektrisk materiel och kvinnornas ställning i samhällslivet tidigare förståelse har bidragit till materiel och appatattyper anskaffandet a v för hembruk underlättas Icke heller kan nian säga, att val- kvinnornas kamp för sin rätt icke apparater livet.
de kvinnliga riksdagsleda rörelsen givit något utslag om varit så bitter i Norge s o m i andra upplysning och och användning om elekricitetens i hemmen behandling möterna komma alltjämt att betraktas punkt 3 främjande av f o l k h ä l s n betraktas icke som representanter för svenska folkets ställning till för.
säga vad vikten ligger på det förebyggande fastställes enligt arbetet lag a samhället utan för ett särintresse svarsfrågan som skulle utgöra huvudfrågan tationen blir nämligen modemagasin man måste givetvis fråga sig, huvudfrågan eller till någon annan man vill, allt mer antidemokratisk pension för hela f r å g a men det är n å g o valresultatet och överlämnas åt några få ledare rättande av Kungsgatan 53, tel 108 51 hur den allmänna uppfattningen S T O C K H O l M är om den kvinnliga rösträtten talet säger som är viktigare än man som alla de övriga följa Andra kammarvalet 1924 var således 0 B s ..!
sorgartiklar rösträtten och förklaringen måste kanske föreställer sig Ty detta att Slag av agitation och en ström ledes ingen särskild triumf varken ligga d ä r i att kvinnornas rösträtt d e t var hittills endast är en reform på papperet a v Valtal från olika håll lämnar för väljare eller valda.
papperet ingen verklighet vare sig för svenska folket på det hela taget snarast begynnelsen till e n f r a m g å n g för alla dem som icke röstade, som bildning och bättre arbetsförhållanden för män eller kvinnor kvinnan som oberörda är likväl ett märkligt, tecken Hade icke sprängning av kände motvilja för det politiska livet kommunala sjuksköterskor och barnmorskor skor.
f r i s i n n a d landsföreningen ägt rum vet i dess nuvarande gestalt men jakobsbergs folkhögskola skulle ställningen efter valen blivit just därför gäller det för alla dessa för kooperation och samhällskunskap börjar ny lästermin instundande 1 nov.
ännu m e r a oförändrade svenska att begagna sin framgång inte till genomföras statens åtegärder för folkets undervisning meddelas utom i de vanliga i nationalekonomi och kooperation ha folket börjar tröttna på den partipolitik a t t draga sig tillbaka i likgiltighet kunskap och bolföring Stipendier av politik.
som bedrives och som genom utan att träda fram och samla sig prospekt och upplysningar om sklan Jakobsberg KARL Petander fil.
dr. genom vårt valsystems ytterligheter kring nyn mil.
liga lån i Smaabrug og Boligbanken och måste utlösas i fåvälde represen-, 0 I g E I m d a h 1 mödrar alla ännu genom upprättande av den planmässiga
T I D E V A R V E T .Tidevarvet och Riksförbundet.
vi Till ha mottagit följande skrivelse T i d e v a r v e t s Redaktion.
Med v a r m och tacksam erkänsla ansvariga för vad.
som står i tid- av Tidevarvets insats i frågor för ningen.
vilkas lösning f r i s i n n a d e kvinnors riksförbund vill a r b e t a anser ser föreningen f r i s i n n a d e Kvin- kvinnor i Stockholm angeläget vara, a t t vissa enligt föreningens mening ning allmänt rådande missuppfattningar fattningar angående Tidevarvets ställning till riksförbundet må bli hävda en bleve därför synnerligen tacksam om Tidevarvets redaktion l e meddela tidningens kvinnors att a t t Tidevarvet ger röst åt meningar meningar som finnas inom stora kretsar a v Frisinnade Kvinnors riksförbund har den daglig anledning ledning att konstatera Trots den rikliga t i d som s t å t t till buds och den s t a r k a provokationen från T d i evarve s t Tidevarvets sida, liar oppositionen, Med postbil på nya vägar, II.
Efter mötet i Grannäs kom nämndemannen fram och erbjöd sin bil för färden till nästa möte det var tre den söndagen vilket med tacksamhet antogs gubbarna vor0 nöjda med fö- föredraget ska jag s ä g a fortsatte nämndemannen när vi voro på väg och vad mig beträffar viii jag gärna icke gjort sig hörd förr än nu.
höra nästa med.
det var ju vådligt med ett ord, a t t även Riksförbundet mycket folk av olika sorters partier bundet skulle stå alldeles främjande och av kommunistynglingarna var Tidevarvet icke äges eller fi- niande för de åsikter som framföras det inte mer än e n som demonst- finansieras a v Frisinnade Kvinnors ras i Tidevarvet vilja vi därför e j demonstrera med att gå då talet kom i på utan vidare gå med på med alla Riksförbund att varken tidningens redaktör förbehåll för vår frihet för ö v r i g t makt och våldsmedel vid främjande eller den rekationskommitté som Organ eller icke organ, det ä r ju av ideer och teorier jämte redaktören bestämmer tid- barn ord.
f a k t u m är att det finns Det brukar alltid vara någon tidningens innehåll tillsiittes a v Riks- olika meningar i den stora frågan som inte tål att höra det mänskligheten om vårt försvarsväsen och a t t dessa förbundet och att ehuru visserligen enskil- sa motsättningar kommit till särskilt mänskligheten inte blir hjälpt på de vägarna d a medlemmar i Frisinnade Kvin- skilt uttryck inför de val, som vägarna - Men vad nu kvinnorna b e nors Riksförbiinds verkställande skulle avgöra d e n Tidevarvet utskott äro medarbetare i Tidevarvet har i enlighet med sin åsikt drivit triiffar, bilens fart saktades något varvet - tidningen icke k a n an- den ena gruppens mening och ej ses utgöra e t t organ för Riksför- den andras; den har därför kommit något alltefter som samtalet kom i gång - så var d i r ju en del.
inte bundet i a n n a n mening än a t t ö f e r ni gsmedde a l nde kommit mera till s y n e s, t i d e n har icke medgivit fram- S i många som borde färstås Och föreningsmeddelande där inflyta.
läggandet av denna dossier för T d i evarve s t nog var det en gruvlig mängd det Alma S u n d q v i s t drvarvets s t y r e l s e som någon re- är så s a n t som satt hemma vid förra ordf.
Ruth P h i l i p icke förra valet Men det säger jag, begär sekr. det varit i \ verksamhet under de sista månaderna och fru II^^^^, begär inte för mycket av kvinnorna detta hövligt formulerade av- upptagen av a n n a t arbete e j tagit d e t är nog inte endast liknöjdhet ståndstagande f r å n Tidevarvet del i tidningens skötsel, bär jag jag vet hur det är här uppe i bygderna kan icke förstås utan kommenta- ansvar för tidningens innehåll lik- bygderna det är trötthet kroppslig rer så mycket mindre som det icke som för denna förklaring.
e l i n w ä g n e r., och andlig trötthet de bli utslitna ke i Tidevarvets spalter finnes det i förtid de allra flesta av dem gif- svagaste belägg för att tidningen gifta sig tidigt och se ' n avstannar den skulle uppmuntrat tron att den är andliga utvecklingen mycket och ägd betald eller skött a v Frisinna- de Kvinnors r i k s f ö r b u n d tvärtom stipendiefonder till Medborgarskolan för tungt arbete många barn och om h a r tidningen sagt ifrån a t t lan från l ä n s f ö r b u n d e n sjuka b a r n tuberkulosen härjar så icke är f a l l e t varför e t t " all- mänt rådande m i s s f ö r s t å n d icke Genom en.
god Fé hade underteck- och mycket a n n a t dålig arbetsförtjänst kunnat uppstå genom att läsa tidningen undert cknad fått vetskap om att nästa n r förtjänst d e senare åren och skördarn ningen men väl genom att underlåta av Tidevarvet skulle innehålla en skördarna klena naturen borde giva Att tidningen äges av nyhet, som alldeles särskilt borde antal munnar efter matsäcken när låta det ett aktiebolag med en styrelse i intressera mig ' det var därför med ännu större den inte hjälper till att hålla mat- vilken sitter några av f r i s i n n a d e kvinnors ledning ha v i trott vara iver lin vanligt jag slet upp omslaget säcken efter munnarna!
jag kan omslaget p " ni- 4 0 av tidningen och - berätta n m en hygglig och rejäl allmänt bekant men låt osS tala öppet: det är där hade jag det den stora glade karl som nu går från hus och hem Tidevarvets hållning vid valen nyheten var Medborgarskolan på uppger alltsammans ä r e n d s t fyrtio dess ställningstagande för den Fogelstad ståndpunkt som fann uttryck i då Fogelstadkursen 1922 avslutades tio år men har slitit så för sin stora rörande tales fanns bland deltagarna endast familj att livsmodet och kraften Katrienholsuutalandet talandet som stockholms- en ö n s k a n måtte denna kurs få en att hålla ihop är slut.
h a r tolv försvarsfrågan föreningen av f r i s i n n a d e k v i n n o r fortsättning dessa fyra veckor då personer att försörja nio barn och vi ha och också vill svära gärna sig givit fri vi blicka under i n s i a samhällets k k u n i g ledning olika organismer fått en gammal far.
hustrun utarbetad icke gillar från unga människan gammal i förtid så den tillfälle att gå värjelsemålseden organismer hade fyllt oss med entusiasm detta är en renlig fråga att v a r a entusiasm och framtidstro men ock man kan bli förskräckt a l t se henne oense om och a t t skiljas över.
visat oss huru mycket som återstod henne ä r sjuk och har nog inte långt vad densista p u n k t e n i skrivel- att fullkomliga hos OSS själva och kvar Och sådana fall är inte sen angår där Sthlmsföreningen väckas till l i v hos dem » där hem- ovanliga Livet blir en börda för anhåller a t t Tidevarvet måtte för- hemma » för oss hade politik blivit tung att bära det är synd om neka att det k a n anses utgöra ett en levande verklighet och s. a s. organ för r i k s f ö r b u n d e t så kan lyfts upp på ett högre plan.
Vi människorna och mest om kvinnorna den kanske tåla v i d några ord.
M a n hade fått en vidare syn på enheten kvinnorna begär inte för mycket a v kallar t, ex. Dagens Nyheter för på sambandet med gångna tider dem emedan och med nuet och funnit a t t också l i b e r a l a partiets h a n tystnade och bilen susade den tidningen “ gör en insats i de vi tillhöra denna enhet och hade vår med ökad hastighet vägen fram i frågor ” för vilka partiet k ä m p a r uppgift att fylla men faller ingen in a t t därmed månne inte den lojhet och ansvars ö l shet en blekblå kvällsskymning jag mena att den äges och skötes ‘ av svarslöshet som kommit till synes kunde ej svara gripen av att höra partistyrelsen eller a t t alla till vid de nu avslutade valen har sin ett tonfall av så äkta medkänsla partiet a n s l u t a behöva känna sig djupaste orsak i bristande förståelse ?I den ', Vilkas mödofyllda liv förståelse ~ ' i;,.
(Jet enhetliga i samhälls- sällan ägnas någon tanke, än mind- Den stora nyheten, organ det 3 svart på Almenta vitt Sedan förhundsförsamlingens konferens i Genevé avslutats och ett förslag föreligger från densamma om gemensamma åtgärder der f ö r att förebygga krig genom skilje.
dom och beta frsidtörare lusten till krig pris tusendet sändes gratis fru en kan inkallas där även Tyskland, Ryssland och Amerika äro med det är några månaders frist Hedvig Lindholm Upplandsg.
68-151, Stockholm Almentas verkligt g ä l ’ nsande glänsande resultat i återvunnen nen hälen ligger till en del redan i Almenias genom gemensamt uppträdande var det klart a t t det skulle bli l i v och rörelse i alla läger hela arbetets framgång hänger på att de olika regeringarna förklara sig stå bakom sinn delegationers beslut och att till den dag, som folkförsamlingen utsatte som den sista inom vilken dessa beslut måste vara bekräftade och inbjudningarna utfärdade till avrustningskonferens Under denna tid måste nödvändigt en kapplöpning åga rum Mac Donald borde nu helst störtas och varför inte även H e r r i o t T r e kvarts Ar fick Mac Donald engelska miner vetenskaplig dagalagda.
vid annonsering anlöita Gefle posten D A G L I G MORGONTIDNING.
knappt det.
.
nu Den stolta engelska parlamentaristiska systemet låter sig begagnas av hans vedersakare störta honom u r sadeln för att LINKOLN låt oss hoppas att även de krafter som lyfte honom till makten skola vara i livlig lig verksamhet.
Och a t t över hela världen de krafter som verka för fred och framtid för Europa skola se sin besökelses stund och ligga i för att hinna före och fälla utslaget i den strid som nu är förestående ’ Vi instämma med den förtrytelse som kvin- kvinnornas organ.
morgonbris över att bar- morgonens dag firades i Stockholm år medels krigslekar på stadion Av de insändare fått uttryck i do socialdemokratiska Bloms OKTRYCKERI boktryckeri aktiebolag G. Kungsholmsbrog.
i S T O C K H O L ' M.
riks 4845 * allm.
5714 t i d n i n g s BOK-, ACCIDENS * TABELL OCH f ä r g t r y c k OFFERTER PROVER f ö r s l a g på b e g ä r a n E S p E R A N T 0 T R y c K Bäst och billigast Kristianstads Boktryckeri Tel. A, 15 - b 57 som kommit oss tillhanda i dett sammanhang Tel. 15 57 hang citera vi följande som skrivits av en lärarinna Östenbergs Bokbinderi, jag skulle vilja kunna säga hur Tel. 108 H ä s l e h o l m Tel. 108, upprörd jag är över Barnens dags Karl utför reell arbete till ytters moderata priser.
XII:s fest på stadion Att ställa till ’ med ett krigsspektakel skjuta fäkta och skrika så öronbedövande dagligen färsk * hemlagad konfekt hos de som mäjligt och sen ställa upp sig och sjunga » v å r gud är oss en väldig ANNA EDESTRANDS e f t e r borg » medan » de döda » ligga spridda på Tel. Kristianstad 1777. planen och vrida vis - - och detta på nar- Ida Widbergs D a m s k r ä d d e r i nens dag Hässleholm 2 dra Avenyn.
I PI.
Hässleholm 225. hålsöm snoddverk och pliceringar föras å specialmaskiner na skola säga alldeles som artikelförfattaren anlita ’ vid bebor de precis hur det g i r till i k r i g » insändaren är spänd på vad tidningar ar k ti e ö f l r a f t aren i morgonbris varför det d e göra som massan applådera Bofors har fått stora beställningar a v krigsmaterial från utlandet.
Stort jubel över förbättringen i vår handelsbalans äger Bofors vem blomsterhandeln tel. förstklassigt ut- P L O R A Kristianstad 01. binderi smakfulla dekorationer dekokrationer Alla slags hårarbeten utföras av hårf s i örskan frisörskan fru Agnes Ask, V. Smalg.
16, Kristianstad B liv m ed I e m, Frisinnade Kvinnors Riksförbund PENSIONAT 1:sta k l a s s pensionat Röingegatan I. Hässleholm rekommenderas deras Innehav.
i. Olsson, tel. 438.
Sigrid Fröjds.
pensionat ii.
Storgatan G, Kristianstad, Tel. 458. rekommenderas Maria _- Thouréns Pensionat t
AV K.
J.
- men Kvinnliga diktfigurer ä r utsatta förda r i t a t som överskrift fär fataliteter som deras Iyckligt förvisso ingenting som tål att näm- irreala existens borde ha fritagit nas vid sidan av m r s Wymans i vå- dem från.
Det händer dem att hos de herrar som ex professo åtar sig deras tolkning och taxering inför världen tända en obehörig passion, och det händer dem att hos denna samma¨ mönstringsnämnd stöta hårt ras utkomma volym Gertrude of Denmark.
Med sin påfallande och lite f a r - bryllande, fullkomligt skråvidriga ö r i g i n a l e t kan denna bok tyckas ödesbestämd att hamna i Shake- mot instinktfordringar, traditioner och ideal som hör hemma i en helt annan sfär än den estetiska.
Så passerar de genom litteraturhistori- en och allmänbildningen, o m de hinner så långt, skymda i s v ä r m e - riets tjocka dunster eller behängda med ett varningsplakat som stämp- lar dem till onaturliga varelser (varmed menas konvenansbrytare).
Sköna I Helena enlev eras gen och Gretchen bedårar alltjämt id leli- professorer, men Herthas brist på tillmötesgående väcker tvärt en sin- nesstämning som upphäver möjlig- heten att skärskåda hennes poetiska realitet.
Madame Bovary däremot erbjuder sig t i l l affektfri betraktel- se just sådan hon i avslöjad skröp- lighet utgick u r sin skapares hand, ty motsvarar hon inte helt vad m a n önskar så dock vad man väntar av kvinnan.
Ingen a v ile kategorier som be- tecknas med dessa n a m n u p p t a r drottning Gertrude av Danmark.
Hon kan knappast heller ställas spearelitteraturens yttersta periferi, som den legitimerade forskaren al- drig besöker på sin arbetstid.
Men den ä r mycket förmer än ett kurio- sum, fastän visserligen i någon ii- ten mån det också.
Den gjuter in i Hamletdramat en sidobelysning, sammansatt av intuition, medska- pande inbillning, d j u p mänsklig er- farenhet och common sense, i vil- ken många obeaktade ting springer f r a m u r sitt s k y m u n d a n och gamla tummade problem plötsligt visar upp en fräsch sida.
Mrs W y m a n i Newtonville, Massachusetts, har liksom Hamlet manats av e n vålnad.
Så ä r det hon i bokens preludium sinnebil- d a r den själsupplevelse s o m inspi- rerade hennes tolkningsverk.
För henne, den självständigaste av Hamletläsare, h a r verkligen drott- ning Gertrude glidit ut ur sin milj6 och uppenbarat sig som en gestalt värd s i n egen dikt.
Och besatt av denna konstnärsingivelse liar m r s W y m a n följt det intagande fanto- fram som symbol för ännu en typ met tillbaka in i dramat för att ut- av Iitteraturhistoriskt öde: därtill spana det halvdolda förlopp som synes hennes fall för unikt.
O m än spelar bakom Hamlets breda rygg seklernas diktning skulle vimla a v och kan tituleras en moders tra- orättmätigt förbisedda kvinnoge- stalter så ä r det väl i något så n ä r skumma hörn m a n har a t t söka dem.
Men H a m l e t s fru moder!
Hon skrider genom scen e f t e r scen av världens mest fascinerande och kanske populäraste d r a m a, hon ta- gedi.
Mrs W y m a n h a r tillägnat sig åjä- sen på en förstklassig regissörs eller skådespelares maner.
Den tryckta texten omsätter sig för henne ome- delbart i tonfall, mimik, åtbröder, attityder, grupperingar.
Och det ä r lar, agerar, lider och avlider inför inte bara de felande scenanvisnin- publiken kväll efter kväll i storstad garna som suppleras.
Teaterarti- och kråkvinkel, hon lever oavbrutet sten som vill fullkomligt samman- i offentlighetens skarpa ljus.
Och smälta med sin roll måste i fanta- igenom dess tillika Si obemärkt som o m hon vore sin spela — — — — — f i n t psykologiskt arbete.
a t t någon har påstått.
Sådant Hennes brio och humor, hennes klander skulle röja ett intresse för spirituella infall och poetiska upp- rollen som Hamletlitteraturen ä r finningar l ä m n a r fullgott vederlag blottad på.
I detta bibliotek av för den härjning hon anställer i forskningar, gissningar, hymner, Shakespeares ömtåliga trollvärld.
analys och kritik, d e n väldigaste Allt s t å r p å sin plats i det sköndunk- pappersmassa som har tornat sig la spökslottet, nes hastiga omgifte hör till styckets rekvisita.
E n eller annan hänslängd straffglosa betygar att man har hämtat sitt intryck av henne ur ett hämndtörstigt spökes antydningar och e n svartsjuk sons rasande smärtfulla cynismer.
Den anklaga- des personliga närvaro på scenen inbjuder förgäves till förstahands- iakttagelser.
Vilken gåtfull non- men en vägg mycket vekt material.
För en sådan som Gertrude s a m - manfaller erotik med den mjuka fogligheten under en rättmätig här- och de genom dra- misstankarna om hennes otrohet mot Hamlet senior h a r nedslår mrs Wyman med nästan skares anspråk, mat svävande får jag uppleva en behjärtad storm- löpning mot d e n n a trilska slentrian.
Smärre ansatser till den förskjutna drottningens rehabilitering som dra- matisk person liar väl förekommit - jag minns en liten artikel i The Bookman förlidet å r med nyssan- W y m a n med den moderna novel- listikens resurser hans vänliga iii- tention Hamlets m o r liar fått så mycket hon k a n bära av distingerad skönhet, bevekande c h a r m och ädla stenar, och när hon » sveper in » på scenen, som det stundom heter, kan Har redan Shakespeare i förstu- t kallade » the beauteous len ömhet öst hulda gåvor på sin Denmark ».
Och äntligen drottning Gertrude så fullföljer mrs — — Bara en kamrat på vägen: älska dig " underbara torkar ut långt bort från vår barndom.
Då ä r kvinnan där som ursprungen ur vår egen glömda natur för att ge oss dess doft och dess- friska saft igen.
Ni ger oss livets grund- ämne.
en smak från världens ungdom.
ett bad till ny födelse Varför vill.
Jag gick ni bli likadana som vi?
dig till mötes, skälvande som inför gu- domen.
Så följdes vi åt ett stycke - och du var bara en kamrat på vägen ».
• • •.
.
advokatfyr.
Det långa talet, hämtat ur Paul Gé- Hennes den svarta prinsens magiska atmos- hjärtas enda lidelse, en trånande och raldys novell » Förspelet », nyss utkommen fär.
Att ertappa Hamlet en gång oförstående kärlek, gäller sonen, och i översättning av Hjalmar Söderberg, har när allt kommer omkring en bra kort utan den demoniska prestigen är ä r det inte för a t t betrygga h a n s mening.
kanske syndigt men dock ett nöje, kungliga framtid hon accepterar Hjälten, som heter Georges och är 26 och det efterlämnar en djupare be- det gifte som släpper alla onda an- år, älskar en gift kvinna, jämnårig med undran för d i k t a r e n s synförvändan- d a r lösa?
Hon står plötsligt i en honom.
Men det är redan uppgjort, att de konst.
högtragisk situation utan att veta Georges skall gifta sig med en ung flicka.
Ludwig Tieck, s o m levde sig iii det, oförklarliga ting omger henne.
utvald med all den omsorg, som franska i stycket hundra å r före mrs Wy- och det enda vissa som skönjes är familjer bruka nedlägga i sådana viktiga angelägenheler.
Georges vet, att hon finns m a n, menade att k u n g Claudius, o m att hennes dyrkade Hamlet har bli- där i bakgrunden, men h a n skjuter tills h a n agerades riktigt, skulle nära vit galen.
Och just som hon tycker vidare undan tanken på att gå in i ett nog överflygla sin styvsons r o l l sig varsna en ljusning i hans förstånd hem, bilda familj, leva hela livet i en Hos e n tysk romantiker var detta och njuter a v att se honom i utöv- Iugn, ombonad atmosfär.
inget oävet kätteri, och det bör c h o k e r a lindrigare att en a m e r i - kanska i sinnrik fantasilek placerar Hamlets köttsliga mor i sorgespe- lets centrum.
— » Om du inte ä r annat än vad jag är intetgörande kritik av en modem kvin- slagits, ut och vinden sliter sönder övertygande chalans!
Det ä r nu ganska längesedan jag började stilla förundra mig över den officiella bojkottningen av det be- hagliga, stilfulla och rörande väsen ia i sitt blida vanvetts som gått till Sverkers död) Vad liar ni läst om oss?
Vad står det i böckerna?
Alltför litet.
Mest att Sverker kri- gade med Erik, som vi kallar den helige Den kanaljen!
Jag förlät honom al- drig, att han stal Uppsala.
Allt det andra gjorde mindre.
- - iii reste kanske gärna till Uppsala?
Tänk om jag fick bjuda er på en biltur till Stockholm?
- Stockholm?
Vad är det?
Stockholm fanns inte för henne.
O m - fattade hennes geografi måhäna endast storstäderna Uppsala, Trondhjem, Paris, Rom och Jerusalem?
Jag ville inte för- höra henne.
Men hon började förhöra mig: \ ' ad gör ni här egentligen?
Ni har väl inte bara kommit för att träffa mig?
Jag berättade henne, att jag besökt l ä m - ningarna av Sverkergården och av hennes mans gravkapellet.
Att jag promenerat till levde för Dagsmossen, där pålbyggarna 5000 år sedan, folket som skalperade sinn fiender.
- Det är rysligt, vad kulturminnen är fulla av grymhet, vädjade jag till hennes sympati.
Då gick det upp för mig.
alt vi för- stodo varandra bättre estetiskt och akti- vistiskt än humanitärt.
Därför återvände jag till bygghistorien: - En a v våra kulturmän tog sten från ert sköna verk till sina klumpiga hus på Visingsö.¨ Vad säger ni om det?
- Han borde också blivit hängd!
Alla som förstör något vackert borde hängas!
Men då blev del väl galgbackar överallt?
- Vad lycker ni om Omberg?
- Underbart!
Enastående!
Vilken ut- sikt!
Vilka träd!
Det finns inte maken i hela landet!
- Därför har också Ellen Key slagit sig ned just här vid Vättern.
- Ellen Key?
- En mycket berömd kvinna.
- lian en, kvinna bli berömd?
För att någon skall bli berömd, måste det ju vara någon ram berömmer?
Vem berömmer kvinnor?
- Del hinder någon gång.
Kan också börja med förtal.
En besvärligare väg, men ibland nästan säkrare.
Ulvhild fick ett skeptiskt Ieende.
Åter brände mig den fråga, jag så gärna velat göra: - Hur hade ni det egentligen med Sver- ker?
Men jag teg.
Jag ville inte vara ogrann- laga.
Frida Stéenhoff.
- Denna Gertrude bär alla » den sanna¨ kvin- nans » kännetecken.
Men författa- ren vet att den sanna k v i n n a n är okända ingen naturprodukt utan tillskapad själv, hur skall jag då kunna av uppfostringssystem och arran- sade han.
Vi se i kvinnorna gerade omständigheter samt a t t den- löften.
Vi män - vår tanke na fabrikation lyckas endast med ett oss så fort.
Vi kommer så fort den yttersta av statister och inte ens förhistoria och göra klart för sig hade ett brev a t t bära in.
hur den avlöper mellan akterna.
Är felet Shakespeares?
H a r han Det ä r så m r s W y m a n går tillväga förfuskat henne?
Det vet j a g inte i sin Hamletkritik.
kring e n enstaka teaterpjäs, råder det sällsamma bruket att ignorera Hamlets m a m m a.
O m hon alls blir nämnd så sker det därför a t t hen- (Jag tänkte på alla rykten tyckte om anledningen Hamlet m o r.
I Hon kom gående med raska steg ’ längs munkgången i klosterruinen.
Jag, hon kastade skugga på de vita stenplattor- na likt vanliga människor, men det måtte varit ett misstag.
- Här är jag.
Ulvhild.
Vad vill ni?
- Se er förstås!
Stämmningen här är så stark.
att jag väntade er.
- Nå, hur tycker ni, jag ser ut?
Säg bara!
- Ni har ett förvånande modernt an.
sikte.
Det trodde jag om er.
- Har ni reda på, vad jag gjort?
-- Ni var den första, som lät Frankrike tränga in i Sverige.
Jag hade hört, att de byggde så var- kert i Frankrike.
- Tänk så många, som s edaii gått i era spår!
Jag hör också till dem, som tyr- ker » att de bygger vackert i Frankrike ».
Därför Iängtade jag att se er.
den första av oräkneliga.
, - Jag använde min morgongåva till det här, sade hon med en gest runt omkring sig.
Välsignade morgongåva!
Och tur att den var så stor!
Jag hade också hört, att cistercien- sermunkarna byggde vackrast av alla.
Därför valde jag dem.
Och jag valde den här platsen, för här är lungt.
Hit blåser inte lukten av liken.
Liken!?
- De kunde ju inte alltid bli nedgrävda i rätt tid.
Om det var bråttom med skör- den eller annat.
Jag meanr de hängda!
Hur envisades jag inte med Sverker, att vi skulle slippa galgbacken alldeles inpå oss.
Men Sverker led inte så mycket av lukten.
Han ville ha en egen galgbacke alldeles invid borgtornet, det ökade hans myndighet.
Och det ä r ju alltid så många.
som behöver hängas!
- Det tycker knappast vi.
För det är inget nödvändigt behov hos dem själva.
hon lätt bli tagen för ett a v dessa - Vad menar ni?
- Jurt här brukade skimrande lyxväsen som dollarmil- jag sitta med byggmästaren och se på rit- ningarna, när vi började.
Han förstod joner förmodas föda upp.
Men mig så bra.
Vi hade samma smak.
Det endast i denna riktning har förfat- var min roligaste tid med det här klost- taren kostat på sin hjältinnas ut- ret!
styrsel.
Hennes Gertrude äger in- Det lät som en suck.
En fråga brände genting annat imponerande än sin på mina läppar, men jag höll den tillbaka.
Hon fortsatte: medfödda och tränade drottning- - Sverker tyckte också om kloslerhrö- stil.
derna.
Vi hade kalas.
när han provade Mrs Wymans kärleksfullt s k a r p.
nytt vin från Frankrike.
Några av mun- synta skildring av det renhjärtade, karna var så skickliga vinköpare.
bedragna och hjälplösa väsen som Jag h a r gissat, att er man hade munkarna rom vinagenter.
Jag har al- hon har inlagt i konturerna a v drig läst det.
Shakespeares drottningfigur är ett ning av hövisk idrott r å k a r hon Han far utomlands, färdig för även- dricka ur en giftpokal som var till- tyret, som rit förspel till det verkliga Det ä r ingen tarvlig förförelsehi- redd åt honom.
» O my dear Ham- inte den vanliga litterära scha- let! » stönar hon i sitt sista ande- med en alltför erfaren kvinna, drag.
E n misstagens och missför- som Iägger ut sinn garn för en ung man.
ståndens tragedi!
Men förbindelsen mellan de unga står i Hur man än ställer sig till mrs alla fall i tillfällighetens tecken.
Om inte Wymans Gertrude kvarstår den mannens ankomst skilt dem åt, skulle nå- annat inifrån ha rivit dem ifrån nar- bragden a t t hon har gjort Hamlets Den kvinnliga parten a r dock vackra m o r t i l l ett oundkommligt på väg mot en större och djupare känsla, problem.
då hon hejdas av sin älskare.
Han sam- manfattar och analyserar deras kärlek i de ord, som här återgivits och som både Gertrude of Denmark.
An interpretative han själv och författaren anse vara av romance by Lillie Buffum Chace Wy- en förintade verkan.
man.
Marshall Jones Company, Bo- Men innehålla de verkligen en så till- ston, Massachusetts.
livet.
blonen andra.
nas kärlek.
Man får komma ihåg, att det ä r en ung man.
som talar och alt hans olycksaliga missuppfattning ännu icke givit honom några bittra erfarenheter.
Hade han fått ordet efter några års iiklenskap med den kvinnotyp h a n skildrar och som avklädd alla förskönande epitet.
ingenting annat blir än en enfaldig liten gås, skulle hans hänförelse förmodligen besjungit ett annat förmål » Och du var bara e n kamrat på vägen., de ord, som anses mest förkrossande, som tydligen äro avsedda att smula sönder hans en gång älskade till stoft, de innebära i själva verket del högsta beröm en kvinna kan få av en man.
Lafayettes hustru sade på sin dödsbädd, i det hon smög sin hand i sin makes: » Je snis tout á vous ».
(Jag ä r helt och hållet din.)
Hon hade under ett långt äktenskap smakat både medgång och mot- gång, delat landsflyktens mödor med sin man, nästan slitit u t sig för att bevaka hans rätt i Frankrike.
då han var borta, men hon var den sanna kamraten på vägen, som aldrig svek och som alltid höll sin kärlek levande.
En man9 vittnesbörd om vad kamraten på vägen verkligen betyder har Robert Louis Stevenson givit i de versrader han tillägnar sin hustru i sin sista ofullbordade roamn, kort innan döden tog pennan ur hans hand.
» Tag du vad jag har skrivit, det ä r ditt.
Vem vässte svärdet, blåste liv i glöden, V e m pekade mot målet, ständigt högre och slösade med råd, men sparde på beröm.
Vem gjorde allt för mig, om icke dir?
Och nu, när verket nalkas sin fullbordan, Om saft och must det har, om någon gnista slår upp från skrivna ordet, din är äran. » Den, som något känner Robert Louis Stevensons livs historia, vet.
att hans hu- stru under länga vandringsär var för ho- nom den mest fullkomliga uppoffrande, förstående kamrat han någonsin kunde få.
Eth.
K.
K ä t h e Kollwitz.
Från tårarnas dal.
En mäktig konstnär.
Det var alldeles tyst i rummet.
ömt, mycket milt, och tog tidningen De kunde höra sina egna hjärtan, slå ifrån henne.
och de snabba slagen av ännu ett » Han har gift sig », sade fröken hjärta, som pulserade inom var och Jost och såg hjälplöst på Isa som I fyrtiofem års tid har Käthe Koll- fallna kinder och tinningar, tunna, e n av dem.
hon väntat en förklaring på att nå- witz inte sett något annat, inte teck- bleka läppar - en människa som Isa rörde sig först och gick tvärs got sådant fick hända.
» Han kun- nat något annat ä n bilder ur arbe- slocknat - av väntan.
över rummet.
De tre följde henne de åtminstone ha väntat ».
Döden kämpar med barnet om tarhustrurnas pinade tillvaro.
» Ja, det kunde han ju », sade Isa.
av med blicken, när hon drog fram en Käthe Kollwitz är en av de största modern.
Döden segrar.
Den » Men en man kan ju inte förstå .. människoskildrare, som finnas.
Det undernäring sjuka modern, som låg pall till kakelugnen.
» Nej, en man kan inte förstå », » Jag Skall vara Pytia », sade hon finns bilder a v henne t.
ex. » Över- lämnar sitt barn ensamt i världen läggningen före vävarstrejken » som kanske med det enda arv, som med en främmande, allvarlig röst upprepade fröken Jost livlöst.
Isa undrade hur hon skulle få kunna s t i l l a s vid sidan av Rem- proletärer bruka bestå sina barn: och höll upp sina genomskinliga händer över elden.
» Fråga, jag vill bukt med denna apatiska smärta brandts.
Andra äga en kraft i for- fröet till tuberkulos.
och erinrade sig chokladen hon fått » Den arbetslöse vid den sjuka hu- kunna svara ».
men och en övermänniskans själs- storhet, som Michel Angelos, såsom struns säng ».
Här är det mannens De andra glömde, att hon knap- av fröken Sjö.
proletärparet hårt omfamnande var- ögon.
den genomträngande, för- past var mer än ett barn och glän- » Det kanske skulle smaka med Ii-: indra i lidandets hemsökelse.
Käthe tvivlade blicken.
som vilar på de tade på dörren till a l l a frågors värld.
tet ch ok klad ».
bjöd hon ädelmodigt, Kollwitz är främst förkunnaren a v lugna.
av sömnen förklarade barn- » Kan vi någonsin få förlåtelse för men fröken Jost sköt med veder- proletärernas Iidande.
Om man tar ansiktena - även denna bild har vår synd? » frågade fröken Klaus vilja bitarna ifrån sig.
ett av hennes blad i sin hand och volvmer att säga.
» Usch! » sade hon och med arm- knappt hörbart.
betraktar alla de små blyerts- och Mor och barn ».
Moderskärle- bågen mot bordet bröt hon ut i » Om vi bär ansvaret, behåller kolstrecken närmare, ser länge på ken ä r trots fattigdomen uttryckt snyftningar, som hon inte längre vårt barn hos och ger det det så blir man aldrig fri från i i i - kunde behärska.
KÄT HE KOLLWITZ trycket.
Man har med en gång bli- hem och god uppfostran har Barnet i vagnen vaknade och gav ingen synd begått », sade Isa.
vit klarseende, man vet att figurerna ifrån sig en liten grymtning.
Isa Fröken Klaus reste sig till hälften, tog upp den lilla.
E n av de mest skaparkraftiga leva därute i världen.
Sådana blad äro den havande kvinnan på bron men sjönk ner på stolen igen.
» Hon är visst lite våt, men så söt, människor, soni fötts vid slutet av eller den arbetslöse vid sin sjuka » Ni ä r galen », sade hon.
» Detta och så vackra himmelsblå ögon!
nittonde århundradet.
är Käthe hiistriis säng.
Fröken Josts snyftningar upp- Proletärernas lidande har sitt är a t t vända upp och ner på alla hörde.
Kollwitz.
dotter till en murarmästa- Hon tog barnet från Isa begrepp ».
och sade med värdighet: r e i Königsberg.
Som hennes stora Isa vinde sig inåt rummet.
» Har ni ännu inte lärt e r hur man landsman Kants filosofi bottnar » Jag Ar inte galen men allmänna håller rit litet barns »?
också hennes konst i förnuftet och opinionen är galen som inte kan Genom fönstret nådde en svag sanningen, i den rena, luttrade sed- skilja på r i t t och orätt, verklig klockklang in till dem.
Isa lyssna- ligheten.
skuld och skenbar.
de längtansfullt.
» Det var Marie Bebådelsedag idag.
Först den moderna socialismen, » Ni talar som ni vore en a v oss », inföll fröken Sjö med kuvud sinnes- sade fröken Jost.
Nu ringer det som också vill erövra konsten åt de samman till vesper. » rörelse.
arbetande människorna, har ställt jag dit om jag går Re- Isa sprang upp så häftigt att pal- Käthe Kollwitz i förgrunden.
Man len flög utåt golvet.
Isa hämtade gin psalmbok, fick får därför inte förundra sig över, att » Ja, sade hon », jag ä r e n av er.
ytterkläderna på sig och gick.
d e första Kollwitz-teckningarna i Tror ni, man ska bara efter Långt borta såg hon stadens blin- början av 80-talet blevo ouppmärk- den enstaka gärningen och dess kande ljus och hon gick efter dom- sammade.
De rika, som köpte följder.
Gud ser djupare än så.
- kyrkans höga torn.
Men är det vi, soni har svikit vår konst, vände sig bort från dessa plå Vägen var lång och hon var trött, plikt?
När vi gav allt vi kunde när hon äntligen såg den mäktiga gade ansikten, d e förstodo dem icke ge: vår kropp, vår själ, vårt jag byggnaden framför sig.
Genom de och ville heller icke förstå dem.
var vi då i n t e också färdiga att ge färgade fönstren strömmade ett gult Massan låg ännu tryckt till jorden.
vårt återstående liv?
Var det vi, sken ut över den blåa snön.
or- som nekade att vigas och ta an- gelbruset grep henne som en väl- Och esteterna lovsjöngo Makart.
svaret och följderna, var det vi, komsthälsning från en värld hon Vem skulle bli Käthe Kollwitz pro- som svek och flydde?
länge längtat hem till utan att veta fet?
Hundrade gånger nej!
Vår synd det.
offentliggjordes hennes blad skulle ligga i att vi gav oss före vig- » Ensam med min Gud », tänkte seln.
Men nu lir det så att nittio hon och gled in i en bänk nära dör- » Bönder ».
» Uppror ».
» Vävarnas procent av alla äktenskap är bara ren.
Menigheten sjöng och klara uppror » den sista under inflytande röster från läktaren ledde psalmen.
av Gerhard Hauptmanns » Vävar- hennes kärlek vara något annat ä n J a g kan hjärta.
De sjöngo rakt in mot hennes na », strax efteråt » Carmagnole ».
lidande?
Övermänskligt lidande.
mycket på a t t de tio återstående Dessa blad kunde inte längre för- Käthe Kollwitz har ingen ljus- procenten ä r kyliga konvenansäk- » Kunde ock en moder kär stråle i sin konst, hon är obarmhär- tenskap, de osedligaste av alla.
Och bigås med tystnad.
De buro vittne barnet sitt förgäta här ti- i sitt återgivande av verkligheten, hur kan man begära att kärleken skall dock Gud evinnerlig om en vaknande mänsklighets star- hon skådat.
Endast de verkligt sto- skall vara knuten som starkast till ej, min själ, förgäta dig .. ka puls, om de frammarscherande ra kunna tillåta sig något sådant.
just den dagen vigseln sker! » Orgeltonen doc bort.
Prästen massornas fasta steg.
De mindre storheterna vilja alltid » Tyst », viskade fröken Sjö med stod för altaret och läste: » Frukta Ordet naturalism, som man så lägga in ett försonande element i hiindrrna för ansiktet.
» Ni ä r för- icke Maria, ty du tiar funnit nåd sina bilder - för den, som söker färlig, vi tror er ».
för Gud - - - » gärna använder som etikett, då man sanningen lir detta förbjudet.
Har » Nej tala,, sade fröken Klaus I en nisch på väggen stod en M a - vill beteckna de Kollwitzska ska- icke Käthe Kollwitz med sin abso- och lyfte huvudet, » tala mer!
Vari riabild, hög och oåtkomlig, halvt i pelserna, ä r otillräckligt.
Lika litet lut sanna framställning gjort mera ligger då synden '?, skuggan.
Barnet på hennes arm som man kan förklara en gammal- för arbetarklassens frigörelse än Isa vände sig åter mot elden och tycktes le.
Isa knäppte sina händer andra, soni äro mildare?
betraktade några blå lågor.
som så att fingrarna vitnade och höjde gotisk byggnad, ett adagio av Beet- Vi kunna numera betrakta Käthe hoppade över de svartnande träna.
sin blick.
Hon hade velat kasta hoven, en själsskildring av Dosto Kollwitz bilder med lättare hjärtan H o n öppnade spjället litet för att få si: på knä, men det var en prote- jevski - lika litet är det möjligt att än för tjugo å r sedan.
ty vi veta, att mera fart på elden.
stantisk kyrka och med huvudet f i n n a en litterär formel för Käthe » Man får inte ge upphov till ett åter sänkt bad hon över sina knäpp- världen går framåt.
Kollwitz.
nytt liv utan att ge det någon vi- ta händer med hela sin s j ä l: dare möjlighet att existera männi- » Maria, de som följa i dina fot- [skovärdigt », sade hon.
» Däri ligger spår äro förbannade på jorden.
synden ».
Hjälp dem som icke syndat av » Men de barnrika, fattiga famil- lättsinne utan av kärlek.
Giv m i n - vande.
modern, den gamla utslit- jerna? » nen ansvarskänsla och kvinnorna na kvinnan.
» Är mera tanklösa än vi ».
mod att inte digna.
Den unga flickan.
som ä r älskad.
Fröken Jost hade inte deltagit i Smärtornas moder, dir ensam vet bruden, den Iyckliga nygifta saknas samtalet, men hon lyssnade spänt, hur jag har lidit.
giv mig styrka att bland Käthe Kollwitz teckningar.
medan hon frånvarande bläddrade i inte klaga, men vara glad för and- E n mycket sällsynt bild, som jag en tidning på bordet.
ras skull.
träffat på ett par gånger Ar den lyck- I kraft av min tro på livet, rasen När Isa, följande en plötslig ingi- liga modern med sitt barn.
Efter- valse, vände sig om och betraktade och mänskligheten soni går före den som Käthe Kollwitz söker sannin- henne, såg hon på det gråa, förstör- enskilde vågade jag rentvå oss från gen, kunde hon inte ge lönträlarnas da ansiktet, som sjönk allt djupare skuld.
Du vet a t t jag därför inte kvinnor tilldragande gestalter.
ner, a t t en ny olycka smugit sig in inskränker mina fordringar på mig till dem.
själv.
E n oerhört stor betydelse har han- Mitt liv ligger i den barmhärtige Hon utbytte en blick med fröken den fått.
Där ser man den högsta Klaus, som ryckte till, rodnade och Gudens hand.
Kanske denna sköra själiska förfining, som hittills upp- mumlade: hur skall brista när fången inom vill nåtts i människoframställningen.
» Jag glömde gömma tidningen ».
bli fri, men jag är inte rädd a t t dö!
Antingen är det som i vävarupplop- Som av en händelse gick Isa och Vad mer jag väntar är den långa pet de uppsträckta knutna nävarna ställde sig vid fröken Josts sida.
arbetsdagen, livet har förlorat sin som ge fart åt stormen - eller den Efter en hastig blick i tidningen sötma, jag vet att det är mycken havande kvinnans kraftlösa hand möda, mycken oro, när det är som hon sammanhanget.
då hon försagt knackar på stängda - förstod » Fröken Sjö », sade Iion, » ni kan bäst.
Tag mig, Gud, behåll mig, dörrar - vem kommer inte då att jag viger mig åt dig!
Straffa mig, få låna symaskinen ditupp, om ni tänka på de kvinnor.
som man un- när jag syndar, och tukta mig, när har mycket att sy.
kriget såg på gatan i långa ra.
De nickade och började kånka jag går bort från dig!, Hon bad länge, och när utgångs- ut maskinen.
Fröken Jost s t o d kvar vid bordet med slappt häng- psalmen ljöd, var det med ett nytt ljus i ögonen Iion stilla gick ut ur ande huvud.
När dörren blivit stängd efter de kyrkan med psalmboken i handen, andra lade Isa sin hand på hennes hem den långa, mörka vägen.
axel.
» Sätt er ner », sade hon mycket Av Else Feldmann, Wien.
gott ' " nast. » döma bekräftelse våga ganska
Kvinnopolitik ute och hemma.
(Forts. fr. sid.
1.)
beskåda och lära av.
Blott lång- samt resa sig murarna till det för- soningshus förbundet vill uppbyg- g a i Nordfrankrike.
(Det har också hänt att för detta ändamål hopsamlade smycken tagits i be- slag och icke fått försäljas).
När det inger en inlaga till regeringen och protrsterar mot hotande tul- lar, så bli dessa säkert verklighet ändå.
När det rekommenderar e n åtgärd, såsom inträde i natio- nernas förbund eller biträdande av den permanenta internationel- la domstolen, så gör väl denna re- kommendation icke mycket till.
Dess arbete mot nationalismen och antisemitismen i skolorna och an- norstädes, dess strid för en tysk — fransk grmriisam politik, u r vil- ken Karl den stores rike skulle uppstå på nytt igen, allt detta vin- ner anklang endast hos få, avsmak hos flera och de flesta veta intet därom, Då j a g en afton hörde. \ ni- ta Augspurg tala om Paneruropa, inför en spänt intresserad publik, huvudsakligen bestående av ung- dom från Hamburgs universitet, fick jag nog en känsla av att det just bland ungdomen fanns re- sonnansbotten.
Men dock tror j a g man kan säga att rent ur yttre synpunkt Iinr den tyska gruppen sin största betydelse såsom en re- presentant för det europeiska Tyskland utåt.
E n inre betydelse liar denna kamp fått genom de erfarenheter, som samlats därunder.
Den har givit dessa kvinnor en n y blick rit över samhället och sin egen ställ- ning däri.
Den ä r icke särskilt ljus eller tröstande för den närmaste framtiden, o m man trott att stri- den nu var slut, t y den varsnar framför sig endast ny kamp.
Men den, som inte kunde tänka sig nå- got hemskare än att kvinnornas strävan att sätta sia igenom i sam- hället skulle avstanna med röst- rättens skenbara seger, ser snarast något eldande i detta perspektiv och löftesgivande.
T y kvin- nornas i n l e m m a n d e i partierna eller i d e n p a r t i l ö s a väljarmas- s a n u t a n a t t n å g o t s o m h e l s t d ä r m e d för- ä n d r a d e s v a r a l l t s å icke allt!
Det utslagsgivan- de ligger just däri a t t m a n efter de sista årens erfarenheter måste utan a t t nå- säga detta: g o t s o m hälst därmed förändrades.
Det visar att tiden icke var mogen för samarbe- t e på fullkomligt jämlik fot.
Kvin- norna ha som regel icke kunnat hävda sig inom do redan färdiga sammanslutningarna, de må heta partistyrelser eller parlament.
Detta kan konstateras utan a t t rikta en anklagelse mot ndgon, an- svaret får väl män och kvinnor dela.
Men det faktum att de icke lyckats inta någon betydande ställning, ä r icke i O e h för sig någon anledning f ö r kvinnor- s A n a a t t dra sig ur spelet, länge de k ä n n a s i g r e - p r e s e n t e r a d e av d~ män, s o m ha l e d n i n g e n och med gott samvete kunna följa densamma.
Men de, som icke ha denna möjlighet tvingas i ett givet ögonblick a l t veckla ut sig ur alla bland och göra s i a fria.
Det är ic- ke en kvinnodemonstration mot män, som icke vilja dela makten och fördelarna med dem.
Det he- ter icke: vi ha blivit så behandla- de, a t t vi inte kunna vara med er.
Det heter: våra synpunkter iiro så olika, och det ä r för ögonblicket så liten möjlighet för oss a t t få er a t t dela dem, att vi därför måste stäl- la OSS utanför och handla själv- ständigt.
Under debatten vid det nämnda årsmötet i Hamburg visade det sie, att det blir allt svårare och svårare för medlemmarna a t t hö- r a till något av de existerande partierna.
Några hade redan löst sig resolut från dem.
Andra sto- do inför utsikten a t t nödgas gå samma väg.
Åter andra kände, a t t det vid detta val var det par- tiet, som alltjämt drog dem star- kast.
Eftersom den tyska grup- pen startat under förutsättningen, att medlemmarna individuellt kunde höra till olika partier, var Broderskärlekens pånyttfödelse.
F r i d t j o f Nansen h a r skrivit en ytterst Iiisviii-d bok Rusland og Freden i avsikt a t t hjälpa till a t t ge mer obejktiv förståelse av nuti- dens Ryssland och a t t väcka det ekonomiska intresset för detta be- tydelsefulla land och dass fram- tidsmöjligheter.
Nansen menar att första villkoret a t t f i n n a r n väg ut u r den nuvaran- de förvirringen och upplösningen i Europa är a t t folken l ä r a s i g för- stå varann, och börja ett metodiskt fredens samarhete.
Han g e r där- f ö r en kort framställning a v de so- ciala och ekonomiska förhållande- sätt ödesbestämt om än icke framgångstryggat.
Något avstående från politiskt inflytande lir här icke fråga om.
E v i g t ejes kun det tabte, men man kan inte förlora det man aldrig ägt ett uns av.
Vad som sker, är bara att linjerna klarna.
Det sago- dunkel som omgivit vår ställ- ning skingras.
Ingen har riktigt vetat hur många vi voro och r a d vi ville.
Nu veta vi hur få vi iiro.
och r a d vi vilja.
Förlusten därvid, om det är nå- gon, uppväges av oberoende, klar- het och möjlighet till utveckling.
Det ä r märkligt att se hur vår uppfattning av det mål mot vil- ket v i äro stadda har förvandlats.
Förr gällde det, för så vitt jag tol- kar rätt, orientering, anpassning och meddelaktighet i samhället.
I dag gäller det något så mycket större som en radikal omdaning av samhället.
Orirnteringsförsöken ha nämligen resulterat i överty- gelsen att en anpassning är omöj- lig och heller icke önskvärd.
Att i valnederlagets stund pro- klamera det större målet synes måliiinda dåraktigt.
Men det är j u å andra sidan ett bestämt sam- manhang mellan nederlagets stor- lek och målets.
Utan det ena icke det andra.
på sitt Elin Wägner.
är a r största betydelse, att kunna fastslå samma symptom i olika län der, varom för övrigt mera i e t t annat sammanhang.
F ö r ögonblic- ket skall blott nämnas den norska enhetsfronten även den ett symp- tom, ehuru den samtidigt h a r sin egenartade karaktär.
Liksom på andra håll, så sker en utbrytningsprocess även hos OSS.
Och så ondske- eller förhävelseful- la iiro icke de, som driva fram den a t t de icke allvarligt överväga hu- ruvida denna väg är riktig och vart den bär.
Men parallellfallen överallt i världen måste befästa den övertygelsen, a t t vi äro inne i ett nödvändigt historiskt skeende, 23 varo.
Kära Gemma, jag undrade just vart ni tagit vägen.
Signor Felize Ri- varez önskar göra er bekantskap, - Detta är alltså » Getingen », tänk.
R O M A N te Gemma och hetraktatle honom med någon nyfikenhet.
Han hugade sig ar- av tigt, men hans blick gled över hennes E.
L.
V O Y N I C H ansikte och hennes gestalt med ett ut- tryck som föreföll henne både inkvisito- - Dog i England?
upprepade den riskt och oförsynt.
andra rösten.
Jag tycker att jag kän- - Si har hittat en liten förtjusan- ner namnet.
Var han inte en medlem de vrå här, sade han, och en sådan un- av Det unga Italien?
derbar utsikt!
- Jo, han var en av de olyckliga - Ja.
här är vackert.
Jag gick hit unga män som arresterades 1833.
Han för att andas litet frisk luft.
släpptes efter några månader, men - Det är nästan otacksamt mot den flydde tre är efteråt till England.
Vi gode Guden att stanna inne en sådan fick sedan höra att han gift sig där.
afton, sade värdinnan och lyfte sina Det var en mycket romantisk historia.
ögon mot stjärnorna.
Se, signore!
Skul- - Och sedan dog han i England?
le inte vårt Italien vara paradiset p i - J a.
i lungsot.
Han kunde inte ut- jorden.
om det vore fritt.
Det är bit- härda det rysliga engelska klimatet.
tert att tänka på att landet eskall vara Och strax före hans död miste hon sitt smitt i bojor, ett land som äger, sådana barn i scharlakansfeher.
Var det inte blommor och en sådan himmel.
sorgligt?
Vi håller alla d mycket av den - Och sådana patriotiska kvinnor!
stackars Gemma.
Hon är litet stel.
och mumlade Getingen.
jag tror att alla hennes sorger gjort Gemma betraktade honom med någon henne melankolisk, men - bävan.
Hans ton var alltför utmanan- Gemma reste sig upp och böjde un- de för att kunna bedraga någon, men dan granatäppletriidets grenar.
Detta hon hade tydligen underskattat signora relaterande av hennes privata sorger Grassinis aptit p i komplimanger.
Den var outhärdligt.
och förargelsen stod stackars kvinnan sänkte ögonen.
tydligt att läsa i hennes drag, när hon Ack, signore, det är så litet en trädde fram i ljuset.
kvinna kan göra, men en dag skall jag — Å, men där är hon ju, utbrast vär- kanske förtjäna att kallas italienska.
dinnan med beundransvärd sinnesnär- Nu miste jag återvända till mina plik- GETINGEN - na i detta jätteland, v a r s europeis- ka del utgör ungefär h a l v a Europa och h a r en befolkning på 100 mil- joner människor.
Han anser Ryssland vara allt för okänt och misskänt pil grund av nuvarande bolsjevikvälde, och på- pekar därför a t t själva begreppet Ryssland som faktor i världsut- vecklingen.
dess stora andliga och materiella betydelse i världshus- hållningen inte i längden k a n vara beroende a v skiftande politiska system.
" Alla regeringar äro för- begående.
Folket och folksjiilen är det varaktiga ".
Nansen h a r i åratal studerat Ryssland redan före kriget och menar att " man kan inte komma i närmare beröring med detta sto- ra folk i medgång eller i motgång utan att hålla a v det och f 5 t r o till dess möjligheter ".
Han anser a t t lika ofantliga som Rysslands och.
Sibiriens slättlands odlade vidder äro, lika ofantlig är folkets reservfond av obrukade andliga krafter.
" Det kan vara tvivel ", säger han, " om Västeuropa och den västeuropeiska kultiirens f r a m t i d a möjligheter, men a t t det ryska fol- ket h a r en stor framtid och får e n mission att fylla i Europas och världens vidare liv, kan det svår- ligen v a r a tvivel om ".
Mötesplatsen.
Den 17 sept.
hade lokalförenin- gen i Växjö sitt första förenings- möte för terminen.
Därvid redo- gjorde ordföranden för centralsty- relse- och landsmöte i juni 1924.
Därpå följde diskussion om valen.
De liberala i kretsen gingo ej fram med någon lista d5 partiet e j ansåg sig starkt nog.
Det ansåg sig emel- lertid Iris.
folkpartiet vara, varför det hade egna listor och egen par- tibeteckning.
Det emel- lertid sin plats till högern.
förlorade A v diskussionen vid fris.
kvinnors möte framgick att föreningen som sådan e j skulle stödja något parti emedan därigenom dess neutralitet skulle kränkts, varför beslöts att Några lämna individen valfrihet.
nya medlemmar antecknades och kom man överens om att t i l l nästa gång ha värvat åtminstone en ny medlem vardera samt om möjligt samlas till möte en gång i månaden.
Inez Malm.
E t t a v de intressantaste kapitlen handlar om sociala frågorna; det linnes i ' Ryssland miljoner föräld- ralösa barn, som det allmänna sak- nar medel a t t ta hand om.
De växa upp i hundratusental som vilda rovdjur i stora förbrytareband, som hålla till i obebodda ruckel och källare, s t j ä l a och mörda och sprida en farlig epidemi.
Här finn- ett rikt fält for internationellt hjälparbete, menar han.
Allting i detta land g å r i nästan ofattligt stor skala.
Man förstår hur omöjligt det är att pil den kor- ta tid som stått till buds f å reda och ordning efter e n sådan kata- strof som krigets och revolutio- nens totala omvälvning av hela samhället.
Nansen döljer inte de stora felgreppen och bristerna i Sovjetstyrelsen, men heller inte d e förtjänster som den onekligen h a r ådagalagt.
Enligt Nansens uppfattning är det av allra största vikt såväl for de övriga europeiska staterna som för Ryssland självt a t t fredliga förbindelser dem emellan inledes snarast möjligt.
A t t återupprätta den internationella ekonomiska jämvikten i Europa skulle väsent- ligen säkra freden, och för detta fordras en ingående kännedom av de ryska förhållandena.
Nansens bok ger god vägledning A.
M.
H. härvidlag.
ter som värdinna.
Kara Gemma, jag överlämnar signor Rivarez åt er.
A. där ser jag den ryske prinsen!
Han är be- fälhavare på en polsk fästning.
vars namn ingen kan uttala.
» Quelle nuit magnifique!
N ’ est-ce-pas, mon prin- ce?
ii Hon fladdrade bort och närmade sig en man med tjurnacke och en uniforms- rock som var översållad med ordnar.
Gemma stod alldeles stilla vid gra- natäppleträdet.
Hon tyckte synd om den inskränkta lilla kvinnan, och Ge- tingens oförskämdhet retade henne.
- Där ha vi den italienska och den ryska patriotismen, sade han med ett hånfullt leende, arm i a r m och synner- ligen belåtna med varandra.
Vilken ger ni priset?
Gemma rynkade ögonbrynen och svarade inte.
- Det beror naturligtvis på tycke och smak, fortsatte han, men av de två, tror jag att jag föredrag den ryska, ty den är så genuin.
Om Ryssland skulle vara beroende av blommor och s k y, i stället för av kulor och krut, hur länge tror ni då att » mon prince » skulle kun- na hålla den polska fästningen?
- Jag tror, svarade hon kallt, att vi kan behålla våra personliga åsikter för oss själva, utan att förlöjliga den kvin- na, vars gäster vi äro.
J a, jag glömde ju alldeles ford- ringarna på gästfrihet här i Italien.
Det italienska folket ä r märkvärdigt gäst- - vänligt, och det tycker säkert österri- karna med.
Vill ni inte sätta er ned?
Han hämtade en stol och ställde sig själv mot balustraden.
Ljuset från fon- stren belyste hans drag.
Gemma kände sig missräknad.
Hon hade väntat sig ett fängslande och mäk- tigt, om också inte behagligt ansikte, men han v a r mörkhyad som en mulatt och oaktat sitt lyte, vig som en katt.
Hela hans person gav ett egendomligt intryck av en svart jaguar.
Pannan och den vänstra kinden voro vanställda av ärret efter ett sabelhugg och när han stammade, sammandrogs den sidan av ansiktet av nervösa ryckningar.
Oav- sett detta var hans ansikte ganska vac- kert, men det var inte tilldragande.
- Jag har hört berlittas, sade han, att ni intresserar er för den radikala pressen och skriver för en del tidningar.
- Jag skriver då och då, men det är sällan jag har tid.
- S e j, naturligtvis, jag förstod på signora Grassini att ni dessutom åtagit er ett mycket viktigt arbete.
Gemma höjde ögonbrynen.
Nu hade den där lilla inskränkta signora Gras- sini talat alltför öppenhjärtligt med denna hala människa, som hon började tycka riktigt illa om.
- Min tid är mycket upptagen, sade hon stelt, men jag tror att signora Gras- sini överskattar betydelsen av mitt ar.
hete.
Det är av en mycket trivial art - J a, vi kan inte allesammans in.
rikta oss på att sjunga sorgesånger över Italien.
Umgänget med vår värd och hans hustru kan göra vem som helst frivol och lättsinnig till ett slags själv- försvar.
J a, jag vet vad ni vill säga, och ni har alldeles rätt, men de iiro båda två så löjliga med sin patriotism.
- Tanker ni redan gå in?
Det är ju så skönt härute.
- Jag tror att jag måste gå in nu.
Tack.
Han räckte henne den svarta slöjan och stod nu och betraktade henne med ett par ögon som voro blå och oskyldiga som ett hams.
- Jag vet att ni är förargad pil mig.
sade han ångerfullt.
därför att jag gjor- de narr av den lilla målande dockan.
Men vill ni man skall göra?
- Eftersom ni frågar mig, så tycker jag att det är småaktigt och - och fegt att förlöjliga dem som iiro intellek- skratta åt en krympling.
eller - Han drog plötsligt mödosamt efter andan och ryckte baklänges medan han betraktade sin halta fot och sin stym- pade hand.
I nästa ögonblick hade han återvunnit sjävbehärskningen och brast ut i skratt.
- Det var knappast en rättvis jäm- förelse, signora: vi krymplingar iiro in- te d utmanande med vårt lyte som hon med sin dumhet.
Här är ett trapp- steg.
Vill ni ta min arm?
(forts.)
