# ID: svediakorp-per3205
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,972
# sentences: 521
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


2 - 1924 NR 4 - 26 JANUARI OCH UTGIVARE: Ellen Hagen Tidevarvet n:r 4, EFTER TIO ÅR.
I REDAKTIONEN: Elin Wägner Vad är meningen?
Föreningen Frisinnade kvinnor som blev föreningens första ord- sociala program, som Frisinnade Med folkpartiets kvinno- Frisinnade Kvinnors 10-åriga har genomlevat de första tio åren förande, fru Emilia Broomé och) Kvinnors Riksförbund antog vid förbund.
, tillvaro med några er- av sin tillvaro.
Den bildades un- doktor Julia Kinberg-von Snei- landsmötet i Göteborg förlidet år.
inringar hugfästes av Elin Wägner om hur Förbundets kritiska stund in- I Svenska Morgonbladet a v lör- der den upprörda våren 1914 - dern.
det Under var när förbundet Karaktäristiskt för tidsläget är föll icke i början a v dess tillvaro, dagen den 19 jan.
Iäser man ett Vad bildades.
är menin- dit så många tankar gingo under rubriken gen?
ger fröken Elisabeth Tamm årets remissdebatt närmare be- att försvarsfrågans omedelbara trots att dess medlemmar då hade upprop, riktat till frisinnade och tidningen del av sina reflexioner stämt den 19 mars.
Den antog lösning efter det frisinnade pro- det ganska hett om öronen, e j hel- nykterhetsvänliga kvinnor om bil- med anledning a " uppropet för sina första stadgar och valde sin grammets linjer är den första ler under de många valnederla- dandet av ett Frisinnade Folkpar- första fasta styrelse den 23 mars punkten.
Därefter förklarar sig gens år vi genomlevat.
Den kom ti &amp; Kvinnoförbund, underteck- Folkpartiets Ridån har kvinnoförbund.
gått upp några och kastade sig en vecka gammal föreningen för en social reform- då Frisinnade landsföreningen i nat med 15 kvinnonamn.
I detta in i den häftiga valrörelse, som politik, däri inbegripas snara och fjol klövs i två delar efter för- upprop påpekas.
a t t Sveriges intryck från remissdebatten i An- följde på borggårdstalet, den kraftiga åtgärder för folknykter- budslinjen.
kvinnor äga kommunal och poli- dra Det kammaren.
negativa och det positiva är Staaffska ministärens fall och hetens befrämjande, bekänner sin Det var det svåra självständig- tisk rösträtt, men att de hittills ej titeln på Libers artikel i dagens riksdagsupplösningen.
Den deltog övertygelse om den folkliga själv- hetsprovet framför alla andra för använt sig a v denna rätt i önsk- däri med stor entusiasm och en styrelsens grundläggande betydel- Riksförbundets medlemmar, att värd utsträckning och i mindre nummer.
Landshövdingskan Ellen Widén, bil, klädd med ett i förtid utspruc- se, en punkt som måste fattas som trots partisprängningen hålla grad än männen.
Det heter vi- känd för s i n betydande insats i ket björklöv.
Den fick genast va- en direkt protest mot borggårds- samman, m. n. o. att förflytta för- dare, att det måste bli de frisin- omvårdnaden och främjandet av ra med om sitt första valnederlag.
politiken och begär slutligen lös- budsfrågan från dess ödesdigra nade och nykterhetsvänliga kvin- E n a v initiativtagarna präglade ning redan samma å r a v kvinnor- plats som partiskiljande princip- nornas sak att härutinnan åstad- Jämtlands fortsätter sin ordet att föreningen tillkom spon- nas rösträttsfråga.
vackra och hemslöjd intressanta serie om fråga, till dess rätta plats a t t vara komma en ändring till det bättre.
tant som en folksång.
Det var Sin ställning till Frisinnade en fråga rörande vägen, som man De måste upparbeta ett starkare Hemslöjdens renässans.
K.
J:s Anmärkningar gälla i missvisande vad folksången an- Landsföreningen angav förenin- kan ha rätt a t t diskutera inom intresse för de stora, verkliga går, den gick i sanning den tiden gen vara den a v en hjälporganisa- samma parti, så snart man är en- samhällsfrågorna och ett därmed se om målet, eller folknykterheten.
följande allmänt deltagande i de dag Under Den yttersta strecket terrorn.
har i Det nya på en annan melodi.
Men ome- tion.
heten det inre tvånget en- Som synes vid en jämförelse Ty det betydde i praktiken att be- politiska och kommunala valen sinnelaget författaren Ernst Nor- d en hos den mindre krets, mellan läget för tio år srdan och reda båda de nya partierna miss- " Frisinnade och nykterhetsvänli- om vad t initiativet och den större nu har ställningen högst betydligt räkningar.
Att följa det ena el- ga kvinnor i Sveriges land för- tiden mest av allt behöver, levan- s som genåst slöt upp kring den- förändrat sig i alla avseenden.
ler andra a v dem hade betytt att enen Eder! "
de personligheter.
Vad som är kvar srdan den ti- falla sönder och sålunda dö för Detta upprop ä r ägnat a t t väcka Av årets mängd av motioner samma, allt detta fanns däri.
Liksom vid allt nytt som sät- den är endast själva andan och sin lydnads skull, men det hade mycket stor förvåning bland fri- påpekas bl.
och a. de av fröken K. tes in, vid allt som blir a v och avståndet mellan de åsikter som varit Iättare och mera i stil med sinnade kvinnor.
Innan man Hesselgren fröken E. Tamm emellertid fått klart för sig vad perspektiv berör blir till här i världen, det må se- föreningen står for och de, som traditionen.
dan klä sig i aldrig så saklig ge- anses riktiga och passande a v den Det farliga vägstycket har För- därmed åsyftas, har man endast aliteter på konstens område.
att utgå från ordalydelsen.
Det bundet knappast ännu helt bak- stalt, spelade do personliga och borgerliga majoriteten.
— Baldwin har vid omröstningen känsloskälen en bestämd roll vid När nu Karl Staaffs minne och om sig.
Men framför det, myc- kan inte vara undertecknarna obe- politik efter tio år fått sin upprät- ket tydligare skönjbara n u än för kant, att frisinnade kvinnor sedan mot regeringen lidit neder- b i l d a n d e.
skamligt telse a v det borgerliga samhället, tio år sedan, ses de uppgifter vän- tio år tillbaka ägt en sammanslut- lag.
För detsamma avgåvos 256 och skandalöst att vara frisinnad, betyder nämligen icke detta att ta.
som vår tid lägger p å kvinnor- ning, som nu verkar under namn röster mot 328 från oppositionen.
a t t tillhöra Karl Staaffs parti, ha- Frisinnade kvinnor kunna känna na, uppgifter som kvinnorna väl a v Frisinnade Kvinnors Riksför- d e väl inte initiativet a t t fram- tryggheten a v att vara på den kunna låta bli liggande eller kun- bund.
Efter den sprängning a v Från debatten meddelas Margaret Bondfield vid träda med en fristående kvinno- rätta och sanktionerade sidan.
na förlyfta sig på, men aldrig för- Frisinnade landsföreningen, som ägde rum den 27 maj 1923, för- sammanträde i parlamentet höll förening tagits just då.
Det var " Evig motvind i dess segel susar ", neka eller komma förbi.
sitt första tal efter invalet.
Hon inte något sakskäl, men lusten att kan man säga med en lätt för- Kort uttryckta bestå de i att klarade sig Frisinnade kvinnors opponera, a t t vara tvärt emot, a t t ändring av Tegnérs ord, och våra sätta igenom en högre, en egen, Riksförbund neutralt.
Riksför- ta kraftigt avstånd från den våld- åsikter av i dag äro icke antagli- kvinnlig värdering a v människo- bundet omfattade och omfattar propagandan, var en gare än våra åsikter för tio år livet, skydda det för vansinnigt medlemmar tillhörande de bägge rade det bristande nitet för dess samma ödslande, för a t t missbrukas och meningsgrupperna inom Frisin- pådrivande kraft, för somliga det sedan.
avhjälpande.
Om föreningen icke haft någon nedsmutsas.
Det betyder att h a nade landsföreningen.
Riksför- Mr Baldwin har efter ett tem- roligaste a v alltsammans.
Det var på den tiden då en hel annan bärande uppgift än den att mod att säga om alla de mänsk- bundet ansåg a t t den frisinnade peramentsfullt anförande om ” upprätthållandet av våra för- världsdel mådde illa under för- opponera mot försvarshetsen och lighetens plågor, som förklaras grundåskådningen manade till så hade den oundgängligen tillhöra det mänsk- sammanhållning och att denna in- fattningsenliga institutioner be- känningarna a v världskriget och borggårdspolitiken, varandet och utvecklingen av vårt då vi här i Sverige genomgingo måst dö i och med det a t t hela liga samlivet på grund a v den om sig väl rymde, men e j ound- en psykisk kris, förebud till de denna känslovåg sjönk undan och mänskliga naturens beskaffenhet, vikligen krävde förbudets uppta- imperium ”.
begärt sitt avsked.
gande på programmet.
Olika me- MacDonald tar alltså nu kriser, som sedan gingo över de sinnena lugnade sig.
Spädbarns- att vi våga angripa dem.
krigförandr länderna.
dödligheten bland de sammanslut- Att säga så betyder för att ta ningar angående vägen att främja gen a v Englands politik.
Kvinnorna, närmast de borger- ningar, både kvinnliga och andra, ett exempel att ställas inför kra- allmän folknykterhet borde ha är död.
Lenin har varit liga, känsliga för det atmosfäriska som hi har ju vet att föra fredsfrågan in i ögon- rum inom förbundets frisinnade blicket, förvandla pacifismen från grundåskådning.
Icke heller var själen i den hittilIsvarande bolsje- trycket och nog naiva att t a efter varit o r hade ideell riktlinjr till aktuell politik.
det i grund och botten förbuds- vikiska epoken i Rysslands hi- bokstaven varje ord i den agita- Men storia.
Det är vid hans död för- tion, som riktade sig mot den fri- en annan uppgift, om vilken dess Detsamma gäller programpunkten frågan, som sprängde Frisin- Frisin- tidigt att beräkna vad denna epok sinnade regeringen för dess för- medlemmar väl vid starten endast folkhälsa, som omfattar raden a v nade landsföreningen.
kostat at oc h betytt för Rysslands så- svarsovilja, råkade framför andra voro dunkelt medvetna, men som sociala frågor, bland dem nykter- nade Kvinnors Riksförbund ställ- de sig därför neutralt.
Neutralitet väl som för Europas utveckling.
i en patriotisk upphetsning.
Dess med åren framträtt allt klarare, frågan och prostitutionsproble- innehär neutralitet mot alla par- avigsida var det kritiklösa efter- både för dess äldre och nytillkom- met.
— sägandet av allt skvaller, allt för- na krafter, den nämligen, att va- Det ä r inför dessa jätteuppgif- ter.
Därför fordrades att Frisin- NATIONALBELÖNING MADAME CURIE.
ÅT tal, alla smädelser, som flögo i ra skapare a v och språkrör för ter krinnorna stå, och där Frisin- nade KvinnorsRiksförbund måste Le Temps meddelar a t t fran- luften.
Oppositionen mot dessa en självständig kvinnlig insats i nade kvinnor h a sin givna del a v utträda ur Frisinnade landsför- ska staten beslutat till madame politiska metoder bildar anslaget det politiska livet.
I och med att den historiska uppgiften, ansvaret eningen, likaväl som Riksförbun- Curie, såsom erkänsla för hennes i de tal, som höllos vid Frisinna- kvinnorna erhöllo full politisk och kampens glädje, för så, vitt de det ej kunde ansluta sig till det vetenskapliga förtjänster, anslå de kvinnors första framträdande.
medborgarrätt, gåvos oss de yttre ha mod a t t ta allt detta på sina srdan bildade Sveriges Iiberala parti.
Detta innebär självfallet 40,000 franc om Aret.
Vid hen- De positiva programpunkterna förutsättningarna för en sådan axlar.
icke, a t t Riksförbundet är neutralt nes död skall summan fortfaran- återfinnas i det upprop som ut- kvinnlig insats, skapandet a v de i nykterhetsfrågan, tvärtom heter de årligen utgå till hennes två färdades a v de tre kvinnor, vilka inre förutsättningarna pågår allt- bildade föreningens interimstyrel- jämt; ett vittnesbörd om detta ar- det, att förbundet vill arbeta " för barn, delad dem emellan.
— s ~ nämligen, doktor Ada Nilsson, bete är bland andra det politiskt- folknykterhet såväl med hänsyn — — lind samlat några tankar aktu- Konst och votum föreningens detta kats av arbetslösheten och kritise- lednin- Lenin — Elin Wägner
Skådespelet erbjöd den ovanli- skulle blivit starkt avstickande ga situationen av en regering, från de bleka blomstren av i år.
som oupphörligt fick stå till svars Greve Raoul Hamilton talade för sin sparsamhetsiver.
Motsat- för de små jordbruken, för folket ta förhållandet har annars brukat i stugorna.
Det är e j nog att I ett längre uttalande i N.
D.
Vid remissdebatten voro rol- vara det vanliga.
I andra kamma- skapa kolonister för att hejda A. med anledning av sin 60-års- Ierna - regering och opposi- ren - dit remissdebattens tyngd- emigrationen; man får icke sedan dag har rådman Alfred Stärner i tion - ombytta sedan förra årets punkt blev förlagd - sköttes den Iämna kolonisterna å t deras öde.
Köping, sedan några årtionden stora premiär av samfundets direkta sifferkritiken av den Det viktigaste för hela jordfrå- tillbaka känd som en av d e verk- stötter.
Den gavs för fullt hus förre finansministern, herr Thors- gan var att jordbruksministern sammaste inom nykterhetsrörel- och de lyckliga innehavarna av son, vilkens viilinitirradr sakkun- fick kraft i arm och mod i barm sen och frisinnad politik, framlagt sittplatser på överfyllda Läktare skap på området bars upp av en tillräckligt för att krossa kvarn- sin syn på det nuvarande poli- höllo ut till sena natten.
De om- välvillig humor, då han påvisade trusten.
Och Iåt ynglingen stan- tiska läget, speciellt med hänsyn hytta rollerna uppburos av den hur man väl mycket " naggat på na vid plogen, - till de moderna till den bland de frisinnade ge- historiska scenens huvudaktörer förslagsanslagen " för att få bud- krigsmaskinerna, flygvapnet, m. nom sprängningen uppkomna si- med elegant grandessa och intel- geten att se bättre ut än den i ni.
krävas yrkesmän, icke värn- tuationen.
Det finns åtskilligt a v ligent anpassningsförmåga.
Dia- verkligheten är.
Detta betydde pliktiga.
Det blir både billigare intresse i hans utläggning.
Vad logen var ledig, ehuru med vissa dock icke att han ansåg detta års och effektivarr.
Bäst Iåta folket som särskilt faller i ögonen ä r longörer.
Emot diktionens tydlig- budget sämre än den han själv i val få säga hur de vilja ha för- hans villrådighet inför frågan het - i dubbel bemärkelsr - tor- kunde framlägga i fjol.
svarsfrågan löst.
huruvida den frisinnade parti- de kunna göras några anmärknin- Man skulle - i dessa gissnings- Herr Värner Rydén ägnade åt- sprängningen varit till nytta.
Nå- gar.
Ävensom mot tonens sjun- sportens tider - Iämpligen kunna tonde huvudtiteln en skarp och got svar ges inte, men man kan kande från det högstämda läget göra en pristävlan på hur många befogad vidräkning.
Han visade Iäsa tydligt nog mellan raderna, t i l l ett mindre högstämt, då det namn, idéer, ämnen, som virvla hur ecklesiastikministern liksom att han är allt annat än entusias- gällde replikera en opponent av om i en remissdebatt.
Över hu- en mordängel med sin lie härjan- merad av splittringspolitiken.
yngre datum.
vud taget allt som tillsammans de gått fram över anslagen till de Han förmodar att uppdelningen skapar bilden av vår värld den kulturella ändamålen.
Folkbild- kan Ieda till Iångvarigt omväx- (lag i dag är, från Nationernas ningsarbetet, folkhögskolorna, lande höger- och socialiststyre och däri ligger en uppmaning till förbund till sammandrabbningen folkbiblioteken, allt som börjar Iian finner intet särskilt skadligt kvinnorna att ansluta sig till Fri- i Sundsvall, från Ramsay MacDo- med " folk " hade i första hand i det, blott icke den politik, som sinnade Kvinnors Riksförbund, nald till Arne Borg.
blivit topphugget.
Men även den då kommer att föras, går ut över men om så är, borde detta med När allt annat förtonat kommer vetenskapliga forskningen får ett vad som är allas intresse, d. v. s. tydlighet, och snarast, sägas ut.
längre att kvarstå intrycket av pro- magert år och den förväntade lö- att den rna eller andra samhälls- Skulle så icke vara förhållan- Iogen, den förutvarande rege- neregleringen för universitetslä- det, då kan uppropet ingenting ringschefen Brantings stora tal rare uteblir.
Den hade dock vid klassen tillgodoses på hrkostnad av det hela.
annat vara än ett försök till om det in- och utrikespolitiska lä- förra årets riksdag utlovats.
Denna synpunkt kan vara rik- sprängning bland kvinnorna.
Att get.
Han varnade för att måla den tig, men den är icke desto mindre Som en verkningsfull epilog männen gärna skulle se en sådan yttre situationen alltför svart och ett typiskt utslag av vad som un- sprängning, förstår man, ty om att genom ett mörkt, mörkare, kom statsminister Tryggers för- der de senaste åren, delvis med kvinnorna äro eniga och männen mörkast saka skapa en skräck- nämligt och väl framförda bemö- orätt men mången gång obestrid- tande av oppositionens anmärk- söndrade, bli kvinnorna en farlig stämning inom eget land, som ningar.
I svaret till herr Bran- ligen även med rätt, karaktärise- makt att räkna med.
lämplig miljö för forcerade rust- rats såsom liberal självuppgivel- Men ha dessa kvinnor själ- ningar.
Nationernas förbund är ting betygade han deras goda se.
Det är intet gott tecken, n ä r va verkligen gjort klart för trots sina brister den enda vägen överensstämmelse i utrikespoli- en politisk åskådning kommit där- tiska frågor.
sig, r a d detta betyder?
Äro för ett lugnt återuppbyggande Till sist blev herr Tryggers hän, att den anser det tämligen de villiga att sälja sin själv- och förtjänar i mänsklighetens likgiltigt om motståndarna rege- ständiga medborgarrätt och på- eget intresse allt det stöd det kan tal en honnör för Karl Staaff, taga sig det dryga ansvaret givas.
" Vi se ljusningen även om vilkens intelligens han alltid be- ra.
Då har den upphört att vara positiv.
Det negativa har blivit av att småsinnat splittra och vi tyvärr ännu icke äro inne i den- undrat och vilkens minne han.
, - dess väsen, vilket ju inte kan döl-,.
.
ärar.
söndra i en tid, där man åtmin- samma. ” jas med ett förbehåll av det slag vemodiga stone av kvinnorna kunde fordra Första vice talniannen herr E. Föregångsmännens som lir Sterner gjort.
Någon att de med förenade krafter skulle A. Nilsson ägnade produktions- tragik upprepar sig ständigt.
Hån kampglädje och livslust kan det och motstånd i livet, aktning och arbeta på att läka tidens djupa problemen och försvarsfrågan sin till spritkonsumtionen som genom knappast bli tal om, sedan man uppmärksamhet och jämförde erkännade efter döden.
effektiv upplysning i alkoholfrå- icke längre finner det vara ett Är detta upprop ett missför- statsministerns Uppsala-tal med Det är ett tecken a v gripande både förståndets och hjärtats be- gan och genom uppfostran av folksed och folkuppfattning ".
Ej stånd, en önskan att samarbeta el- Karl Staaffs Karlskrona-tal, i verkan, att när svenska folket hov att kämpa för den åskådning, vars anda man nu önskar lösa står inför betydelsefulla avgöran- i detta fall den liberala, eller kan- heller betyder det, att de medlem- ler ett bakhugg?
Man har rätt att begära ett svårigheterna och som talaren de, då kallas Karl Staaffs namn mar av Riksförbundet, som varit sko man skall säga den frisinna- hoppades att detta skulle visa sig fram för att dess skugga skall de, som man över huvud anser va- förbudsvänner, därigenom upp- klart besked i denna fråga.
vara en sinnets, ej en konjunktu- falla beskyddande över de händer ra den som är bäst ägnad a t t hört att vara detta.
Att en parti- rens förändring avstod han från som räckas, bjudande förtroende praktiskt omsättas för att uppnå politiskt agitation försökt att göra att bjuda en bukett av remiss- och samförstånd.
något sådant gällande, får tillskri- största möjliga lycka åt alla.
debattsanföranden från 1914, som vas den politiska moralen, men är Glädjen att se andra fuska i om- icke med sanningen överensstäm- sättandet a v sina egna ideal må- mande och får därför ej heller ste vara ganska liten.
Och det missleda någon.
förefaller alldeles obegripligt, att Detta Folkpartiets nya kvinno- den i den mån den verkligen fin- förbund avser emellertid ingalun- nes, kan springa fram ur en så- Söndagen d e n 27 Januari kl. 7.30 e. m. da att arbeta för förbudet eller att dan anledning som att man själv bilda en förbudsförening.
Hade är maktlös, allrahelst om maktlös- detta varit avsikten, skulle man heten har sitt ursprung i egna givetvis i ärlighetens namn ha missgrepp.
sagt det, t y där finns många nyk- Står man på en frisinnad stånd- terhetsvänliga kvinnor, som ej i anordnat av punkt med dylikt underlag är det förbudet se medlet till folknykter- inte underligt om man ej har lätt het.
Och j a g åtininstonr har aldrig att förstå den vilja.
som tagit sig kunnat förstå, att det är något att uttryck genom den fria gruppens dölja, att jag är förbudsvän.
Här tillkomst.
Icke desto mindre talas nu endast om, att där måste torde det förhålla sig så, att D o k t o r Ada Nilsson ö p p n a r mötet.
upparbetas ett större intresse vildarnas ställningstagande står i bland kvinnorna för de stora en mycket god överensstämmelse Anföranden av samhällsfrågornas Iösning och det med liberalismens grundtankar.
är de frisinnade och nykterhets- Yrkesinspektrisen F r ö k e n Kerstin Hesselgren: Vår ställning.
Det har varit dem omöjligt att vänliga kvinnorna, som skola göra inrangera sig i någon av de två detta.
För min del bygger jag Fru Ellen Hagen: Ett kulturproblem.
halvor, i vilka det liberala parti- också min livstro på den frisinna- et sprängts.
Och varför lir inte de grundåskådningen, men jag svårt att förstå.
Sedan grunden U p p l a s n i n g a v fru Gerda Lundequists-Dahlström.
kan därför inte vara med om att icke längre fanns, på vilken alls använda sådana överord som alt Piano-Soli a v Astrid Berwald.
liberalt tänkande, oavsett särme- frånkänna de andra partiernas ningar i enstaka frågor, kunde kvinnor - och bland dem finnas samlas, ä r det fullt naturligt att Lektor Emilia Fogelklou: Personlighet och offentlighet.
många nykterhetsviinliga - all man tar konsekvenserna och stäl- delaktighet i kvinnlig samhälls- Fröken Honorine Hermelin: Historia o c h dagspolitik.
ler sig helt fri.
Det är i alla hän- gärning.
delser minst lika sympatiskt som När uppropet slutar med, att in- Bilj.
à 50 öre fr. o. m.
O n s d a g i N.
K., Dag.
Nyh., Sturepl., o. H o r n s g.
1, att ovillkorligen anse sig vara om varje kommun och varje val- Svenska Dagbladets Depeschbyrå, Birger Jarlsgatan 1 s a m t N o r d i s k a Musik- tvungen att gå antingen till h r distrikt behöves en fast frisinnad Löfgren eller till hr Ekman.
Vill förlaget, Regeringsgatan 35. kvinnoorganisation, så är det när- man bedöma läget i landet objek- mast till hands att antaga, att (Forts. å sid. 6.)
Det negativa och det positiva.
Ridån har gått upp.
-- sår.
MUSIKALISKA AKADEMI EN OFFENTLIGT MÖTE Frisinnade Kvinnors Riksförbund ---
.-, Hemslöjdens renässans i.
.
V ä g g m å l n i n g på grovt linne från Kinderåsen i Ov ikens socken, Jämt- Av Eller?
Widén.
1500-talet.
För många Ar sedan mäldes det ning.
Detsamma är förhållandet vit att tillfredsställa det ständigt snart blev ett långt tyngre ok på förlorad.
1 Den blev blott satt ur i Kalmar stad a t t den store violi- med den tidens utomordentligt fi- växande behovet av olika förnö- mänsklighetens axlar än den fö- funktion och som i en dröm tog nisten, Ole Bull, skulle giva kon- na linnedamast.
denheter, och allt högre steg kla- personlighetspräglade vårt folk emot, och tar i allmän- Slöjdarna häpnade, hänfördes gan på överansträngning från ar- industrien varit.
sert där.
Bland dem, som mest Ingen anade, het än emot, de fulaste ting utan gladde sig över utsikten att få ade med pryd- betarna.
Det var många, som vilken personligheten ödeläggan- att reagera.
Dock, min tro är, a t t höra honom v a r en gammal, ge- efter en ned grubblade över möjligheten av de makt det var, soiii nu hade gri- den i detta avseende slumrande nommusikalsik man, självlärd verktygen på de flesta håll i vårt lättnader i detta fall.
En bland pit in i mänsklighetens utveck.
folksjälen kan väckas, blir det fiolspelare och vida beryktad för land.
Vartill Iönade det väl nu dem var fransmannen Jaquard.
ling.
Uppfinningar och konstruk- blott en gång den därför erforder- sitt vackra spel.
H a n hörde, be- a t t använda dem 7 Helt besegra- Själv hade han som ung arbetat tioner avlöste varandra, tills en liga stillheten i världen.
Till ett togs och gick hem och slog sönder de kände de sig.
Deras arbete blev vid en textilfabrik och var djupt formlig flod a v varor av alla slag allmänt slöjdande kunna vi aldrig - ja, me- gripen a v vad han där såg.
De vällde ut över vår jord.
komma.
därtill tiar vår tid för sin fiol.
Sedan blev det tyst i alltmer överflödigt ningslöst.
De slutade att tänka unga gossar.
som där jagade var- hans stuga.
En snabb t tillbakagång I smak bråttom.
Prydnadsslöjden kom- i århundraden, för att icke säga själva.
Det blev ett barnsligt för- andra i nervös iver att arbeta och förfining blev följden.
Den mer alltid att förbliva minorite- årtusenden, hade kvinnan strävat gottagande av allt, vad dessa un- bäst och hinna mest, sleto u t sig ökade konkurrensen fordrade allt tens världsfrånvända, nobla sys- a t t nå fullkomlighet i sin vävnads- derbara maskiner hade att bjuda.
i fört id, och han drevs av medli- billigare materialier - allt enkla- selsättning.
Nyttoslöjden har dess skiner voro uttryck för dande då han konstruerade konst.
Men - alltid fanns där sin re metoder.
Individen blev en bättre flerstädes fortlevat kraf- I mänskliga beräkning första mönstervävstol - den s. k. slav av tidsandan.
Det var de en- tigt nog under de växlande tider- något fel, då väven togs ned.
Och mannen hade nedlagt oändlig ap.
Vad de frambragte Jaguardvävstolen, som gjorde staka snillenas och bland dem na.
Själv har j a g flera gånger möda på att väl utföra såväl de måste ju vara gott.
Industriens fullständig epok inom textilindu- framförallt de stora uppfinnarnas sett stora packor a v olika vävna- individen der på de fyllda loften - allde- till husbehov nödiga slöjdalstren storartade uppsving verkade som strien.
- Det var därför som m a - tid.
- Den enskilde som de förnämsta sniderier - en hypnos på massorna, och vårt skindriften hälsades med en kän- hade bara att följa med.
Allt det les som i gamla dagar.
Men, som sagt, vårt folk kan men huru sällan var han fullt nöjd folks anrika, goda smak sjönk sla av befrielse och tacksamhet ja, gamla måste bort som föråldrat.
med sitt verk!
Men, så en dag sat- ned I det undermedvetnas djup.
en välsignelse för folken.
- Män- Bonader från fars och farfars tid aldrig väckas till ett allmänt slöj- tes maskiner in i industriens - När sedan industrien kom med iiiskorna behövde ej slita ut sig lades rom mattor i fäbodarna - dande, men det kan väckas till att tjänst, och den åtrådda precisio- de skarpa, tarvliga påsfärgerna, mer - att stå och passa en ma- och snidade ting brändes på går- åter känna sig själv och att fordra nen r a r nådd.
- Med de full- som fördrevo de fina ur växtri- skin var ju ett lätt göra.
och den darna.
“ Sen allt det gamla var en omgivning, präglad av dess komligt äkta material, som i bör- ket utvunna färgerna, då togos övriga delen av mänskligheten borta, sen blev jag kär i gam- egen personlighet och smak.
Fällarnas kunde också nu få mera vila, nu malt ” - sade mig en gång en Och, den återuppväckta hem- jan användes, blevo särskilt texti- även dessa för gott.
lierna överdådiga.
Den goda sina- täcken blevo nästan lika över he- när den för en rimlig penning, gammal man, soiii med stor öm- slöjden kan bliva a r den allra kunde köpa sinn förnödenheter.
het vårdade sin fornsamling.
största betydelse och sinn gamla ken gjorde sig också gällande in- la vårt land.
Det v a r också ett annat för- Människan ser " blott endels ”.
Men nordbons gamla utprägla- traditioner fullt värdig.
Därom om fabrikstillverkningen och så- Här är ju onödigt att påminna de, släktled efter släktled vunna mera i det följande.
dant siden, som den tiden köptes hållande, som även bidrog till fa- snabba genom- om, huru denna med så mycken ädla smak, som var ett med ho- av varje burgen fru, kan nu en- briksindustriens Ellen Widén.
- kan ej helt hava gått dast erhållas på särskild beställ- brott.
Allt svårare hade det bli- entusiasm hälsade maskindrift nom, Kvinnornas behörig- En kvinna till hjälp het i statstjänst.
ga resultat.
A v de år 1922 intag- arbetet som för a t t vinna erfaren- na 329 kvinonrna hade 251 förut heter för den omläggning a v det- undergått tvångsarbete.
Enstaka samma, soiii man förväntar av den åt individer ha varit mer än 20 pe- nya lösdrivarlagen. ” I första kammaren har fröken rioder av sitt liv på anstalten.
Kerstin Hesselgren (v) och i an- I väntan på förslaget om ny dra kammaren fröken Elisabeth Tamm (v) väckt motion om att lösdrivarlag, som givetvis måste ett anslag ställes till styrelsens för söka förändra hela detta system, I en i andra kammaren väckt motion något göras, särskilt för tvångsarbetsanstalten i Landskro- na förfogande, varigenom den måste vården av de yngre och första framhåller fröken Wellin (h) att 1919 ii i högsta grad års riksdagsbeslut om tillträde till sta- finge möjlighet att som sitt om- gången dömda.
tens anstalt för pensionering av folk- bud använda lämplig och väl kva- I bidragande orsak till de Ständiga skollärare m. f l.
för en del angivna sjuk- återfallen iii nämligen det sätt, skötersketjänster är så formulerat, att lificerad kvinna, som skulle ha varpå livet så att säga möter de fortfarande många sjukskötersketjän- t dem i l l uppgift att möta och hjälpa som, när de lämna anstalten frigivna när de komma ut från ster icke blivit upptagna i anstalten, Förbudet i Amerika bör undersökas.
de hjälplösaste.
I första kammaren föreslår frö- ken Hesselgren (v) och i andra kammaren föreslår fröken Tam (v) a t t lagen om kvinnas behö- righet i statstjänst skall träda i kraft den 1 juli i år.
Tidevarvet återkommer till mo- tionen och skall i nästa nummer meddela dess motivering.
),,, Sjuksköterskornas pensionering.
De gifta kvinnornas ställning i folkpen- förklarat sig vilja hava hjälp och bistånd för att kunna få arbete, sioneringen.
uppehälle och husrum.
kommer att förbättras om riksda- gen bifaller den motion i andra kammaren där hr Jonsson i Hök- hult (h) m. fl.
föreslå skrivelse till k. m:t om åtgärder för att av- giftspensioner till äkta makar måtte tillgodokomma dem på så- dant sätt, att hustrun efter man- nens död erhåller hälften av den pension, för vilken dock avgifter- na utgått ur det gemensamma boet.
sin internering på anstalten.
Många, som vilja börja på nytt, med goda förut sättningar för ett I motiveringen påpekas att ehu- ordnat liv, ha ej kraft och möjlig- het att ensamma kämpa sig genom ru på de anordningar vidtagits inom an- svårigheter och efter en tid äro stalten för a t t de kvinnliga lös- de åter på anstalten, bittrare och drivarna - i regel prostituerade, trotsigare än någonsin mot sam- under sin ådömda vistelse där hället.
" så vitt möjligt skulle få den upp- " Vi äro ", yttrar motionärerna fostran, utbildning och fysiska “ övertygade om att den anord- vård som skulle hjälpa dem a t t ning av hjälp av ovan a n t y d d a bliva arbetsdugliga samhällsindi- a r t skulle vara av den allra stör- vidd ”, så visar den stora åter- sta betydelse såväl för att åstad- fallsprocenten på synnerligen rin- komma bättre resultat a v tvångs- — industriella verk, privatkliniker och sjukhem.
Motionären ifrågasätter även om ej i privatvård arbetande sjukskö- terskor, som äro inskrivna vid av sta- ten godkända sjuksköterskebyråer, kun- de vinna inträde i anstalten.
Motionä- ren hemställer om skrivelse till k. m:t med anhållan om utredning i ovan an- givet syfte.
I Barnmorskornas ho- tade dyrtidstillägg.
Fru Östlund (s) m. fl.
motionera förslag om sänkning av dyrtidshjälpen t i l l distriktsbarnmorskor.
, i I första kammaren föreslår hr Berg man i Stockholm (f), att k. m:t måtte genom en fåtalig, men av både anhän- gare och motståndare till förbudstan- ken sammansatt studiedelegation göra en undersökning rörande verkningarna av d e t i Förenta staterna på femte året gällande totala förbudet mot till- verkning.
införsel och försäljning av al- koholhaltiga drycker.
Kostnaden bor bestridas av statens rusdrycksmedels- fond.
tenhet man Iinr narrats att vänta.
Den k o s t l i g sedeln i i i till oigen- kännlighet urvattnad modifierad, De gemensamma miltidstimmarna.
Konst och perspektiv förmildrad, förvanskad.
H ä r nju- ter och här ryser ingen, Sedan vår sista överblick av ut- Och dock - och dock står vi Frågan väcktes redan 1917 av folk- Här.
kvin- ställningar i huvudstaden har i i i inför den terror över all ter- hushållskommissionens noråd.
Hjalmar Strååt öppnat utställ- ror som gör vår levnad till en ning hos Gummesons och det iii.
ångestdröm och vägrar oss en till- Frågan om de gemensamma måltids- med odelad glädje anmälaren kan flykt i döden, ty vem undgår en runa?
Drakar benämnes med rät- timmarna har under de senaste åren konstatera att Strååt debuterar ta dessa fruktansvärda pappers- varit uppe åtskilliga gånger, men trots som en alltigenom intagande färg- varma intresse, varmed man på konstnär.
monstra vilkas uppehälle vi t r i n - det många håll omfattat frågan, ha diskus- gas att bekosta och åt vilka vi må- sionerna hitintills ej l e t t t i l l något re- För att högtidlighålla Axel Den yttersta terrorn, ste offra våra timmar, vår hjärna, slutat.
Lindmans 75-årsdag den 20 dec.
vårt humör och vår vandel.
Skräck förmodas utgöra vildens inte skillnaden?
Här blåser hor- Iinr Konstakademien anordnat en E n d a s t en löpsedeldiktare skul- R e g e r i n g e n nu tagit upp saken.
utställning av denne sin framstå- härskande själstillstånd.
Sanno- gerliga vindar, här blossar sömn- likt var ett anfall av omotiverad sjukan åter upp, här blomstrar ett le kunna i en flammande rad Nu Iinr frågan, som bekant, ånyo ak- ende ledamots arbeten, omspän- rädsla det tidigaste symtomet på torrlagt Amerika och ett vått skildra det vanmäktiga hat all- nande en tidsrymd av 50 år.
Mo- att djurvärldens överklass hade Norge, här står Doroteabjörnen mänheten ägnar sina drakar.
Och tiven till dessa tavlor äro hämta- At samma förmåga måste det över- börjat sin intressanta karriär.
Och inför domänstyrelsen, här syns de från snart sagt alla delar av inget födelsemärke Iinr suttit i en- 100 strejkbrytare på taken, allt låtas att måla det l i k a vanmäktiga världen, men högst når konstnä- visare än detta.
under det sju vildar går för sig förakt varmed sagda drakars ska- ren i sina a v fransk kultur ge- Men den primitiva fasan, kao- själva och Thalia dör i rundra- pare vedergäller publiken.
Men genomgri p ande reform kan tisk och vilset utsvävande, under- dions armar.
1 fråga om komisk älskar de då åtminstone drakar- kastades efter hand civilisatio- uppfinning, burleska metaforer na?
Låt mig yppa en redaktions- Efter a t t ha framhållit önskvärdhe- nens milda o r d n a d e makt.
Den och ordförmälningar utan preju- hemlighet: de avskyr sina vidun-.
att för måltider erforderlig le- sattes i system, den inriktades: it dikat står denna friluftslektyr der.
Frågar någon barnslig själ skola in- från såväl skolarbete som annat tanken dröjer, och de vad som föranleder dem att fort- bestämda håll, den antog former unik i världslitteraturen.
skriva hans namn vid sidan av och till och med färger.
Det be- Likväl spåras en orsak till att sätta med förfärdigandet i stän- Reinhold Nordstedt, Gustaf Ryd- proportionrr höver inte påpekas hur den har den rena glädje som ett glänsan- digt mer svindlande berg och Hedvig Strandberg.
vunnit i effektivitet genom den- de gyckel plägar väcka uteblir i svarar de utan besinning: ” Den A.-B.
Konstverks lokal vid na uppdelning i noga avgränsade flertalet läsares fysionomier.
Des- idiotiska allmänheten vill så ha samhälle.
där så med hänsyn till rådan- Strandvägen utställes f. II.
en li- skräckvälden.
sa färgstarka diktkoncentrat, föd- det ”.
Detta är en nödlögn som de de arbetsförhållanden finnes erforder- ten kollektion a r C a r l Wilhelm- Den röda och den vita terrorn da av det övermodigaste skojlyn- till hälften t r o r p i; de vidgår iii- ligt och lämpligt, föranstalta om över- sons arbeten.
Denna konst lir t y - i frågan inför lämplig ordfö- växlar varvtals i ett livligt mön- ne, förtäljer om ingenting annat te gärna ens för sig själva a t t de läggning rande mellan representanter för ämbets- piskt svensk, märk med hur små, ster, som skall komma framtida än katastrofer, hotelser, farhågor drives av en ogripbar demonisk verk, undervisningsanstalter och insti- ja, knappa medel konstnären ska- historiker a t t skåda vår epok un- terror med ett ord.
Författar- makt som s t y r både dem och de- tutioner å orten ävensom för personer, par strålande l j u s och atmosfär.
där sysselsatta i handel, industri och Porträttet av H j.
Lundbohm ä r der bilden a v en polkagris.
Men nas smak ä r tydligen inte fri från ras offer.
under och vid sidan av dessa perversitet, endast i någon mån ett mästerligt löst ljusproblem.
Ännu en redaktionshemlighet andra näringar.
statsaktioner frodas ett antal ohyggliga ämnen eldar deras in- må släppas ut.
T varje äkta jour- Under december ägde en- terrorismer som betydligt stridiga- billing; men sådan läggning nalisthjärta hor en liten älskling dast de sedvanliga julutställ- re och alltså väsentligare påver- träffas ytterst ofta hos grotesk- tidningsdröm.
ningarna rum, troligen till sitt Den förbittrade kar medborgarnas liv.
poeter, och det kritiskt bildade in- allmänheten skulle bli något till pennor medverkar, den ringaste syfte förfelade, enär avsätt- Ännu h a r de inte alla hunnit få tellektet, som är höjt över allt häpen om den finge bevittna en notis är rundad av konstnärshand.
ningen för konst knappast vi- namn, som bilterrorn, förbudster- stoffligt intresse, njuter dem for- av dessa improviserade idealist- För resten frapperar notiserna sat någon förbättring, under det rorn, sparkterrorn.
E t t tankfullt mellt med fullkomligt skräckfritt konklaver som då och då äger genom sitt fåtal: de har utvalts att bud når oss om tider av hög- studium dag för dag av v å r a tid- sinne.
rum på de stora drakarnas byråer.
ur en framåtblickande historikers ningars löpsdlar förvissar dock Inte så allmänheten.
Den tror på Man f l a n e r a omkring i gema- synpunkt.
I sin helhet ger tidnin- om a t t det språkskapande folkge- spöken och förstår dåligt a t t upp- ken och hälsar på varandra, en tre gen I I I världsbild som utan bear- niet besitter en sprittande vitali- skatta finesserna i deras makabra fyra stycken stöter samman i nå- betning kan infogas i kommande förbudet för utländsk konst.
Här- Att de sudd- med riktas en öppen fråga till tet som aldrig förr och säkerligen dans.
A t t den inte dagligen fal- gon fridfull arbetscell, till exem- hävdateckningar.
skall veta att bemästra samtliga ler avdånad i högar inför löpsed- pel litteaturrecensentens (det är fläckar som lustigt nog heter illu- dem det vederbör, om ej på n y t t strationer ä r totalt bannlysta be- något steg kan tagas för a t t, så kulturens fenomen, h u r t ä t t och larnas terror har sin g r u n d i den bara i spalten han bullrar); ve- hastigt de än hopar sig.
slöhet som alstras av en ideligt modiga, yrkeströtta ögon möts, höver jag knappast nämna.
länge valutaproblemen ännu äro För min del h a r j a g a t t erkänna upprepad fasa.
Den överrumplas nian förstår varandra, och så in- All denna härlighet skådar de, h i n d r a den fortgående journalisterna och en obetalbar tacksamhetsskuld till inte mer, den ä r beredd, ja gar- toneras diskussionen om det full- svärmiska massimporten av mindrevärdig som vad, nerverna har upphört att rea- komliga bladet.
dessa efemära dokument u ä l t ndsk konst.
Om konstnärs- festligt kantar en god sträcka av gera.
Väl kan den terrorism som Hetsig blir den inte, t y alla ä r skrået i vårt land stått enigt, tor- minn morgonpromenader.
Jag tar har åstadkommit detta sägas ha fullkomligt ense; men innerlig de hemställan därom kommit med slutar dessvärre i sorg.
De verklig tyngd.
för givet att våra främsta yrkes- nått sitt mål.
blir den och stilla, drömmande humorister, naturligtvis mot de Det händer ej sällan a t t pro- stilla.
Det fullkomliga bladet hän- Men sammanhållningens styrka oerhörda honorar som a n n a r s en- grammet lovar mer iiii föreställ- ger i luften mellan dem, de be- uppfattas föga bland de sköna - Om inte den idiotiska all- konsternas temperamentsfulla ut- dast tillkommer prinsar a v blodet, ningen håller.
Och besviken blir traktar det med ett leende a v öm- offrar sinn bästa krafter på dem.
den som, förförd av dessa reklam- het och längtan.
Formatet ä r på- mänheten vore ... övare och var ser man en sådan Ständigt ser j a g till min förvå- utdrag, tar fatt på de vidlyftigare fallande litet, sidorna fyra till an- allas strid mot alla annat än möj- n i n g mänskor stava genom tryckalster vilkas innehåll de för- talet, på sin höjd sex.
Innehållets ligen i vattendroppen under mi- dem med en uppsyn så uttråkad menas återspegla.
Fåfängt spa- uppställning är lika beundrans- kroskopets glas.
eller svårmodig som om de läste nar man där efter den drastiska värt avvägd som dess kvnlitet är Sedan ovanstående skrevs har en skämttidning - varsnar de då pregnans, den artistiska helgju- förstklassig.
Uteslutande prima diskussion förekommit i Sven- ANMÄRKNINGAR AV •K•J• — E. NORLIND.
liggöra med desamma.
Beror det icke därpå, nit det ä r så svårt att djupt uppleva en tan- ko.
uppleva den med hela sitt vii- sen.
Den tankeprocessen ä r så mö- dosam, a t t man, när man en gång om man icke t r o r på den.
Rö- densamma, icke mer relsen har b l i v i t inblandad i den- om igen, så vitt det na världens invecklade maskine- r i - det blir en hederssak att ta ställning till den.
Och till sist hänger fast r i d den.
mördar man, om någon icke tror Vår värld ä r j u s t nu full av på den.
dogmer och teorier, vilka med Ifrån Kristus, som dog på Gol- svärd och blod predikats iii i gata, därför att han vågade pre- människohjärnan.
En propagan- dika de förtrycktas sak, och till dalitteratur har fastställt dogmer, F i l i p I I, som mördade i Kristi vilka tyckas vara svårare i i i i nå- namn, för att världen skulle be- gonsin n i t utrota.
Man kan sä- frias från alla som icke hade den kert säga, att den ä r värre i i i i nå- ” rätta ” tron.
är det en lång väg.
gonsin förut.
Den napoleonska Det ä r vägen ifrån den levande aeran lämnade ett kaos efter sig, källan till det förstörande fallet.
men möjligheterna till meddelel- Människan tycks ha oemotstånd- se voro icke då så stora som nu, lig lust att petrificeras i teorier, och det hat man då kände, upplös- a t t över huvud taget älska sina te- tes till sist i hatet mot usurpatron.
orier och dogmer mer iiii den Folket som samlad massa v a r ic- mänsklighet, vilken h o n vill lyck- ke tillräckligt vaket för att varje Det nya sinnelaget.
Varje rörelse, som h a r nydanan- dets möjligheter inom sig, har att genomlöpa fem stadier av utveck- ling.
Först ä r den en förbrytelse.
Den profet, som ä r bärare för den nya idén, blir det första offret, däref- ter hans efterföljare.
Sedan kom- mer det en tid då tanken börjar slå igenom.
Man ä r tvungen att räkna räkna med den.
Ännu har den icke n å t t de maktägande.
Följ- aktligen är den en dumhet - det ä r bara ” smått folk ", ” betydelselö- sa ” människor, som t a befattning med den.
Till sist blir den en de maktägandes sak.
Då blir det en dumhet, om man icke antar den.
” Det vet ju hela världen ”, ” det har man ju alltid sagt ”, heter det nu Till sist blir det en förbrytelse, individ skulle kunna genomsyras av hat till fienden.
Hatet var herrarnas och konungarnas hat.
T större delen av Europa var liv- egenskapen så nyligen avskaffad, att man icke ännu kunnat njuta följderna av den frihet man fått.
Varje tanke som basunas ut över världen kan numera bli var mans egendom - den träffar människor, som kunna läsa och skriva.
Situationen nu påminner dock på ett visst sätt om situationen ef- ter de napolenska krigen.
Då var världen delad i två läger: för eller mot usurpatorn.
Nu ä r den också delad i två intressen, vilka stå obönhörligt mot varandra: över- och underklassintressen.
Kriget har blivit ett socialt krig.
Medan hela Europa behöver ett samarbete mellan varenda vilja, varenda begåvning och varenda arbetande arm, så söndersliter man sig för att erövra makten åt ettdera partiet i stället för att sö- ka samarbeta och förbättra ställ- ningen t i l l allas hjälp.
De båda s a m h ä l l s g r e n ha fast- nat i sitt dogmväsende var på sitt sätt.
Den sociala rörelsen, vår tids brännande fråga, har genom- gått de första stadierna av iii- veckling: den är icke längre en heter i n i världen för att man skall kunna underlåta att ta hän- syn till den.
Folket har på all- la dessa dogmer genomfördes ge- nom en stor världsrevolution, så man från detta håll.
Ä n d r i n g i systemet!
Utan tvi- står vel, med en omkonstruering av samhället vore mycket uträttat.
Men det halp icke världen, a t t man i stället för den romerska sta- ten satte en kristen stat med d e
ska Dagbladet angående möj- liga .skyddsåtgärder mot den oerhörda importen av mindre- värdig utländsk konst, som översvämmar vår konstmarknad och som tack vare valutaförhål- landena auktionerats ut till ” ram- pris ” i ordets bokstavliga mening, såväl i Stockholm som i snart sagt varenda landsortstad i hela Sve- rige.
Vilken skada detta åstad- kommit är lätt att förstå.
Undertecknad vill därför preci- sera sitt yttrande s$ att det f.n. är en livssak för svensk konst att utländsk import tills vidare e j får ske annat än mot licens, samt att utländsk konstnär, som vistats mer än t. ex. 6 månader i Sverige, bör få vidkännas samma skatte- tryck varunder de svenska konst- närerna arbeta.
Härutöver siktar säkerligen e j de svenska konstnärernas önskan.
Folkunge.
vackraste deviser om människo- det strax efter former och dog- kärlek och människorätt.
Rovdju- mer, efter partier och samman- ren höggo lika fullt för sig för slutningar.
Var det icke huvudsaken att det, och förtrycket blev icke min- dre.
Det predikades i kyrkorna, å- den sociala människotypen över ret indelades uteslutande med tan- huvud taget skulle uppstå?
Den ke på Försonaren - hans lidande finns i alla läger, och de måste och död, hans korsfästelse och finna varandra, för att värl- hans uppståndelse.
Otaliga fester den skall bli ny.
Man börjar nu och högtider stiftades.
Människor- att ana det, och jag citerar härmed na gingo ifrån sitt arbete för att några tankefrön ur tidskrifter, erinra sig den kristna tanken i vilka ge just denna tankeriktning.
gärningarna hos ett helgon, som De komma från olika håll.
Men utgjorde idealbilden av deras eg- de ha ett gemensamt.
De förstå na önskningar.
Kort och gott, he- att dogmbildning och agitation är la tankevärlden ställdes in på me- icke medlet, som ger eftertryck ditation över dessa idéer.
Halp åt en idés sanning, de förstå, att det?
Människorna blevo endast det är ett nytt sinnelag som måste allt mera fastbundna i de yttre skapas.
- Det första citatet är ett formerna, och till sist betydde en utdrag ur ” The News Sheet of the mässa och litet rökelse mer än Fellowship of Reconciliation ”.
” Genom socialister och andra själva hjärtats förvandling, mer än de kärleksfrukter, vilka skulle hava vi blivit förtrogna med den vara en följd av den nya läran.
tanken, att det är ” systemet ” som Ar det icke på samma sätt med behöver ändras.
Det är e j till- den sociala rörelsen?
Om du sä- räckligt, säga de, att åstadkomma ger dig tillhöra densamma, frågas en förändring i individernas va- (Fortsättning.)
Men Moberg fick ingen efter- trädare i änkan Anderssons hem, tack vare den största gossen, som fått plats som springgosse i en affär med en avlöning av sex kro- hor i veckan och i stolt självkänsla av sin betydelse som familjeför- sörjare nekade sitt samtyckte un- Det var också han som åtog sig förmyn- dareskapet över den yngsta lilla flickan och varje lördag inkasse- rade den överenskomna avgiften av fem kronor i veckan för hen- nes underhåll av Moberg.
Allt gick bra ett par år, men så började den senare, som vanligt i sådana fall, krångla med fullgö- randet av försörjningsplikten, kristiden kom och födan blev dy- rare och knapare, vilket mest märktes på ” storebror ”, som blev och blekare för varje dag.
E n morgon vaknade jag vid lju- det av en häftig röst från köket, avbruten av gråt och jämmer.
På min ringning inträdde min gamla Emma och berättade, att änkan Andersson hade kommit för att tala om den stora olycka som drab- bat familjen - Ivar hade förlo- rat sin plats.
En stund senare fick jag fullständig förklaring av händelsen.
Gossen hade e j som vanligt fått sin avlöning fredag, ” och då bad jag honom ” för nor, själva ” samhällssystemet ” måste ändras.
Styrelsesättet, det industriella maskineriet, fort ål- landena staterna emellan är det som måste bli annorlunda.
Somli- ga hålla på en hastig övergång från det nuvarandr ” systemet ” till ett ” socialistiskt ”, andra på en långsam sådan.
De hålla alla fö- re, att konkurrensen skall i vid- sträckt mån försvinna, att plikt- känslan skall som motiv ersätta vinstbegäret, att statlig kontroll skall kunna förverkligas utan minskning i effektivitet och utan misshushållning.
Men ingen så- dan genomgripande förändring kan bliva bestandig, utan att den enskilde individen inom systemet åtminstone gillar densamma, även om han e j tar någon verksam del däri.
En reform, som genomdri- vits av en minoritet, slutar med ett misslyckande på grund av de öv- rigas motstånd, eller blir utan verkan om de övriga äro blott pas- siva och likgiltiga.
” Systemet ” måste ändras genom majoritetens vilja och måste slutligen även vin- na den avvikande minoritetens godkännande.
Den intellektuella förståelsen av ” samhällssystemet ” med alla dess invecklade produktions- och konsumtionsfenomen är emeller- tid nödvändig för oss alla.
Vi el- måste känna oss som ägare ler handhavare - av ett mäktigt redskap till att förvandla jorden till vår fördel.
Var och en har sitt eget ansvar, och vi hava ett samfällt ansvar dessutom. ” Högst beaktansvärda äro föl- jande ord ur en artikel om pro- paganda från Amerika i ” The World Tomorrow ”.
Exemplet om nykterhetsrörelsen är slående.
” Låtom oss betrakta nykterhets- frågan, som - det är ingalunda för mycket sagt - efter slavfrå- gan företrädesvis blev föremål för oegennyttig och hängiven strävan i detta land (Amerika).
Propagandan lyckades arbeta sig fram till en grundlagsändring.
Huruvida den ej, trots övertaget inom lagstiftningen, löpte om den allmänna opinionen, är ännu en fråga.
I alla händelser måste vi medgiva, att nykterhetssaken har vunnit en lagtryggad ställ- ning i vidsträckt mån på bekost- nad av dess moraliska underlag.
Vad man reagerade mot som en synd har blivit överflyttat till for- brytelsernas område - till den farligaste formen av förbrytelser i ett land med självstyrelse, näm- ligen den där fördelarna av lag- brott väga betydligt mera än det avskräckande i straffet.
Avhåll- samhet var förut en uppoffring, och krogrörelse innebar en social mindervärdighet; supandet är nu ett äventyr, och spritsmugglingen äger sjöröveriets hela tjusning.
Dessa omständigheter böra tagas i allvarligaste övervägande av dem, som på fullt allvar föreslå radikala mått och steg till männi- skosläktets välfärd, när de gå i Ur en der förklaring att ” nu skall här magrare fattigvårdares bli ordning i hemmet ”.
minnen.
Ankan Andersson.
- —
- a t t använda moderns egna ord Det negativa och det Föreningen Kvinnor i Teater.
" att om han lördag var i närhe- positiva.
ten och såg sig utväg a t t komma Statens tjänst.
" Vi ä ’ alla lika " på Komedi-tea- ifrån, han skulle springa hem ett (Forts. från sid.
2.)
har i dagarna ingått till k. m:t med tern får varma applåder.
E l l e n tag med pengar, f ö r j a g hade tivt, så kan man inte undgå a t t en anhållan om tillfällig löneforbättring Appelberg är talangfull regissör.
knappt en bit bröd i huset Över konstatera att varken den ene el- for i oreglerade verk anställd kvinnlig Hon är ännu bättre skådespeler- söndag.
Så kom han vid 2-tiden ler den andre a v dessa t v å män personal.
Denna är till största delen ska, m e n när hjältinnans roll är i hällande regn och med genom- Frisinnad Ungdom: » Må den nya representerar den svenska libera- att finna inom länsstyrelserna och lant- byggd på en negation, blir den mäterikontoren.
Dylik löneförbättring blöta fötter - och frun har själv tidningen följas av framgång! » lismen a v i dag.
Möjligen skulle beviljades av föregående ars riksdag dramatiskt otillfredsställande, om sagt mig att jag inte får låta ho- båda tillsammans kunna göra det.
vaktmästarne och med dem jämställd den också tillfredsställer från an- Polstjärnan, organ för S.S.U.H.
: nom g å med våta fötter, så klena » Tidevarvet är värd en alldeles särskild Hur ivrigt de båda partile- personal i de oreglerade verken.
dra synpunkter.
Sture Baude lungor han har - och j a g måste eloge.
Ty infriar fortsättningen vad de darna än söka samla landets spelar gammal älskvärd vivör så ta torra strumpor p å honom; och hittills utkomna numren lovat, ha vi liberaler och frisinnade under kitteln hade j a g slängt på fotogen- här fatt vår första politiska tidning på sin speciella fana, så kan in- I anledning av 1921 års lönekommit- a t t salongen är högligen nöjd och tés betänkande har styrelsen for För- road.
John Westin tar sig bre köket för a t t värma en kaffetår verkligt ideell grund.
Det är för denna gendera helt lyckas.
Och det eningen kvinnor i statens tjänst till k. åt honom.
' Men det tog j u tid - idealitet, ej för tidningens politiska vore närmast beklagligt om ut- m:t i en skrift framfört sina önske- ut och g ö r scenen med E s t e r åskådning, denna notis vill reklamera.
kanske en 6- à T minuter - och Tidevarvet rekommenderas på det var- sikter härtill förefunnes.
Det mal.
De mera allmänna synpunkter Roeck-Hansen förträffligt.
Den- när han kom.
tillbaks var herr maste.
Med sin ljusa optimism, sin var- skulle betyda, a t t negativismen styrelsen anför innebära ett erkännan- n a skådespelerska har ett lyckligt Svensson så ursinnig över dröjs- ma fredsvilja och sin tydliga kärlek till vore ändå mera utbredd än h r de av den principiella förbättring som moment av skönhet och passione- innehålles i förslaget om en for män rad enkelhet.
Öbergs präst samt målet och s a a t t han kan inte be- sanningen ovan partierna verkar den på Stärners uttalande g e r vid han- och kvinnor gemensam löneplan, samt Anders- tala en pojke f ö r a t t denne skall en närmast som om en kraftig fläkt nu den.
Lyckligtvis är den det icke.
om en höjning av pensionsåldern, ett Lotten Olssons och Olga satts igång i politikens värld. » springa hem till sin mamma och godtagande av ett tillfälligt procentu- sons äldre damer äro originella Det finns många varmt intresse- och lustiga.
Teatern ä r a t t gratu- ellt avdrag å lönerna i graderna 1 — 12 dricka kaffe, utan han kan d r a så rade liberaler, som icke känna sig i vad det grundas på kvinnornas tidiga- Irra till sina goda krafter.
långt viigen räcker.
Och n u är höra hemma vare sig hos det ena re pensionsålder, på deras olika ställ- Det småborgerliga Stockholm ärt- lång, fortsatte j a g, en kopp pojkstackarn så förtvivlad och eller det andra av de två partier- ning till änke- och pupillpensionerin- säger han ska dränka sig - vad kaffe och två margarinsmörgåsar, na, emedan bådadera bära märket gen, samt på det nuvarande statsfinan- tycks för närvarande sätta den och på kvällen efter klockan 8 engelska societetsdramatiken högt.
ska j a g t a mig till? ' '
av den bristande tolerans, som siella läget.
Därjämte har styrelsen be- Jag lovade tala vid principalen, samma ranson, kaffet ibland ut- kom byggnaden a t t störta sam- gärt att löneregleringen skall träda i Där är ett så behagligt sammel- hytt mot svagdricka, ifall sockret surium a v cynism, sensualism och tillämpning samtidigt for alla kvinnliga vilken j a g kände som en reson- man den 27 maj.
befattningshavare och att proposition konventionalism.
Även hos lor- lig och hygglig man, men först tagit slut.
Middag f å r han ingen, måtte föreläggas arets riksdag.
så att Så länge partiet höll sam- ville j a g ha närmare besked av såvida ha nej har råd a t t undvara man, trivdes j a g gott inom det- behörighetslagen må kunna träda i der i städade komedier stuvas ef- terkrigs- och förkrigsmoralen så gossen själv.
Upplysningarna vo- en 25-öring till en bit choklad i ett samma.
Nu trivs jag inte hos kraft.
Skriften innehåller även en skarp ro a v den art, a t t ärendet blev lät- konditori.
Brödkortet behövas där- någondera, förklaradc häromda- kritik över det sätt varpå sjukstatisti- behändigt samman, a t t personerna hemma - lian är mycket öm mot ffi njuta lättfärdighetens moder- ken utnyttjats, tare a t t iiträtta.
gen för en tidning en av de libe- naste fläktar utan a t t blåsas bort - I f r å n a t t pojken varit vaken syskonen, särskilt den yngsta lilla rala vildarna i riksdagen, hr Rehn ur sitt viktorianska ide a v dygd, och pigg och rapp i vändningar systern.
från Västerbotten.
Han har med - Jösses!
- H e r r Svensson extra-ordinarie.
hyckleri och samvetsfrid.
Det he- na, sade hans arhetsgivarr, har detta sitt korta yttrande, träffat la är lustigt och - tidstypiskt.
han blivit slö och lat, och det be- torkade svetten ur pannan med en situationens brännpunkt.
Av finansdepartementet tillkallad Man stor rödblommig näsduk.
Violaine.
hövs en motor för a t t f å honom sakkunnig har utarbetats ett förslag till - Och n u vill j a g be e r g å in kan helt enkelt inte, utan a t t öva nytt lönereglemente för befattningsha- igång.
Sånt g å r inte i en a f f ä r våld på sin uppfattning om vad som denna - det borde till och pil en överenskommelse: jag skaf- levande liberalism är, låta pressa varne inom statsförvaltningen.
I detta f a r pojken - med snälla männi- förslag har även skisserats huru avlö- med frun förstå.
sig in i de nu förefintliga liberala ningsförhållandena höra ordnas för e. o. - Men vet ni vad anledningen skors hjälp - ett ordentligt mid- och tjänstemän, ett förslag som går ut på frisinnade partibildningarna.
till gossens förändring är?
fråga- dagsmål varje dag, och så behåller Då ges det endast ett tredje: a t t att åt resp. ämbetsverk skulle överlåtas de j a g och tillade: Han svälter.
ni honom ett par veckor till för ställa sig fri och avvakta den fort- att inom vissa maximigränser bestämma Och han har disposition för tuber- a t t pröva skillnaden på arbets- satta utvecklingen.
A t t den nu- vederbörande tjänstemans avlöningsför- måner.
Mot detta förslag har Förenin- prestation mellan en mätt och en kulos - fadern dog i lungsot.
varande ordningen är ohållbar och gen kvinnor i statens tjänst till k. m:t Mannen såg på mig med ett helt hungrig person.
mycket snart blir olidlig, därom framfört en protest.
Den likformighet Löftet gavs med största bered- olika ansiktsuttryck.
säkerligen allt flera ute i som nu finnes och som i nu gällande reglemente avsetts, skulle komma att - Han f å r på morgonen, innan villighet och j a g skulle f å besked komma landet till insikt.
Det finns tu- äventyras och många anledningar till när tiden var utlupen.
Men det han går till arbetet, och vägen är dröjde e j så länge, innan herr senden som bära p å samma kän- missnöje och orättvisor uppstå.
På Svensson telefonerade a t t medlet sla som h r Rehn.
Ställda i va- grund av den langa tid som befattnings- haft den allra bästa verkan, a t t let mellan två onaturliga ting väl- havare även nu få gå som extra ordi- narie skulle om förslaget antoges ett gossen avlöning blivit höjd med j a de ett tredje, som i alla hän- nytt extra-ordinarieelände framtvingas.
1: 50 i veckan och a t t han kunde delser h a r den förtjänsten att det vänta befordran i en snar fram- är personligt positivt.
Till Washington i maj.
Liber.
tid.
" Det händer ofta ", slutade Amerikas kvinnor inbjuda den övriga h a n, " att j a g f å r förfrågningar världens kvinnor till Washington, där efter duktiga och pålitliga pojkar En fara för Sverige ser Örebro-Kuri- Internationella Kvinnoförbundets för med snabb uppfattning - man ren i det norska förbudets upphävan- Fred och Frihet fjärde kongress skall känner min förmåga att uppfostra de.
Tidningen finner visserligen det nor- äga rum den 1 — 7 maj.
Kongressen ska förbudet - egenligen halvforbud - sådana - och då skall j a g ha Ivar ohållbart och anser att även Norges or- blir helt visst ett verksamt medel att i minne. "
ganiserade nykterhetsvänner numera i närma Amerika till Europa och ett be- Och han visade sig minnesgod.
stort sett dela denna mening.
Frågan tydande led i det arbete, som redan så påbörjats i Amerika att är emellertid vad den norska regeringen framgångsrikt Ankan Andersson och hennes form8 Förenta Staterna att inträda i barn fingo till slut " leva som herr- vill sätta i förbudets ställe, om det upp Nationernas förbund.
häves.
Den amerikanska sektionen av för- skap ", enligt hennes egna ord.
öppnas nu, fortsätter Ö.K., alla för- har med friskt mod börjat en dämningar i vårt västra grannland, blir bundet insamling av 50,000 dollars för att göra det svårt även för oss att hålla positio- kongressen framgångsrik.
nerna.
En ohämmad brännvinsflod i Norge innebär smugglarefrontens ut- sträckande till hela den hundramila mellan de bada länderna.
författning med a t t giva dessa ta vilar p å den grundläggande landgränsen Och där är läget ömtåligare.
Med kraft mått och steg laga kraft.
syn på mänskliga angelägenheter, och god vilja hade vi nog till slut fatt Det förkastliga hos propaganda som Gamaliel i ett inspirerat bukt med tyskar och estländare i våra i förening med makt framtriider ögonblick klarlade f ö r d e äldste i skärgårdar.
Om det skall lyckas oss att emellertid mest slående, när den- Jerusalem, när de voro hågade att mota alla smugglande norrmän, som komma att inställa sig efter förbudets n a makt, vare sig politisk, social nedgöra en n y och omstörtande upphävande, är mera tvivelaktigt.
Vår eller finansiell, tages i bruk för sekt.
' I män a v Israel, sen eder innerliga bön blir därför: Måtte våra a t t nedtysta eller undertrycka op- före vad i ämnen göra med dessa vänner norrmännen inte begå några positionen.
Detta onda korrigerar män t y är detta anslag eller större dumheter.
sig icke självt.
D e t vidmakthål- detta verk a v människor så skall les med våld, och kan i extrema det varda om intet; men är det a v fall kullkastas endast med våld.
Gud, så kunnen i icke göra det Påståendet a t t propaganda aldrig om intet; sen till, a t t I icke mån åstadkommit någon våldsam om- finnas strida mot Gud själv ’. ” välvning är underkastat det be- Vad här är sagt kan sägas om riktigandet, a t t undertryckande varje rörelse, icke minst om de a v allmänna meningen måhända rent sociala.
D e innehålla j u s t po- e j lämnar någon annan möjlighet ängen a v vad som ligger i det nya öppen a t t lösa principfrågan om sinnelaget.
friheten - såsom både John Mil- V i behöva en n y tankefrihet, ton och Abraham Lincoln an- som går u t ur kärlek till sannin- märkt.
gen, icke ur kärleken till parti el- Propagandans viktigaste värv ler dogm eller person.
V i behöva f ö r närvarande i Förenta Stater- det verkligt n y a sociala sinnela- n a är a t t skydda yttrandefriheten get, vilket älskar människorna och pressen, a t t rädda de medel, mer än teorierna varav den själv är beroende.
Det- Tidevarvet inför pressen: - De ...
