# ID: svediakorp-per3204
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,100
# sentences: 420
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


FRIDLYS U N G D O M E N!
Tidevarvet n:r 39.
Skyddsåldern bör höjas till.
Nr 2 39 ÅRG.
1924 K o m p 1 e x.
16 Fridlys ungdomen!
upptar frå- minst år.
En svensk författare, som varit i Ame- gan om höjandet av skyddsåldern Äktenskapsåldern för kvinnan femton år och tio dagar, men han överordnade mot små tjänarinnor, rika.
talade i ett sällskap förkrossande för flickor och införandet av en ord, om den amerikanska kvinnan, egent- höjdes genom lagen om äkten- kan icke gifta sig med det utan av lärare mot elever sådan för gossar.
skaps ingående och upplösning år vidare Mödrar har ni tänkt på För det andra: skärpning av ligen o m den gamla och den halvgamla.
I den situation som uppstått 1915 från sjutton år till aderton detta, eller tröstar ni er med att straffsatserna särskilt för sedlig Han menade att man kunde h a skraltat efter valen, vill Tidevarvet hän- Sedermera inarbetades denna be- i er familj sådant icke vore t ä n k - hetssårande handlingar mot min- blott åt denna anspråksfulla, dryga.
tomma visa till Det levande programmet stämmelse i den nyn giftermåls- bart?
deråriga.
Det ä r ett särskilt fall och vedervärdiga figur, om m a n inte måst balken av 1920.
Alltså: för a t t » Övar man otukt med kvinna, i svensk landsort vi ha i tankar- fastslå, att hon hade en hel PI att säga Stockholm och Göreborg be- en kvinna skall få ingå äktenskap som fyllt 12, men ej 15 år, dömes na.
En lärare, som ä r överbevi- t i l l om.
Hon förekom i d e stora företa- handlar de första resultaten av före 18 Pir, måste kunglig dispens till straffarbete i högst två år el- sad om sedlighetssårande hand- gen, eller hon behärskade de män, som valen.
anskaffas För mannen ä r äkten- ler fängelse i högst 6 månader », Iingar mot elever, redan för mer skötte dem och rätt vad det var stötte m a n Särlistan framlägger vår upp- skapsåldern 21 år.
Vad h a lag- heter det i legen.
Var flickan ej än två år sedan, fullföljer fortfa- på och fick vika undan f ö r henns vilja.
sin uppfostrargärning.
Medan denna bild av den amerikanska fattning av Stockholmsförenin- stiftarna velat säga med detta: jo fyllda tolv år ä r minsta straff rande Skolrådet vågar inte ingripa.
kvinnan målades i livliga färger, måste gens förhållande till Riksförbun- de h a velat skydda den unga kvin- fyra års straffarbete.
är så pass låg för jag erinra mig en liten hisloria, den jag nan från ett alltför tidigt moder- I England är skyddsåldern nu- Straffsatsen det i neu tral ii et sf rågan.
skap, som hon knappast kan vara mera 16 år.
Att den höjes hos oss hans handlingar a t t de höra till själv upplevt.
Jag hade bevisiat en inter- Ii.
J. synes vara en n~ de få, fysiskt och psykiskt mogen för, till samma ålder, anse vi vara det den klass, som preskiberas efter nationell konferens, d ä r Amerika v a r fö- soin läsa valtryck och ta det å t sig.
har velat skydda ’ skötte henne för att, minsta krav vi kunna framställa två år.
Mannen kan alltså icke reträtt av Iwi ståtliga kvinnliga delege- ännu outvecklad, komma in i de En sådan höjning skulle, som Ti- fällas för de gamla bevisade brot- rade, som spelat en stor roll vid förhand- U p p f o d r a d av d: r Romanus- sexuella erfarenheternas och mö- devarvet i ett annat sammanhang ten.
För a t t han skulle kunna fäl- lingarna.
Den sista aftonen företog jag en Alfvéns tolkning av ungdomens dornas livsperiod.
skall behandla, också få en be- las måste nyn fall ledas i bevis- promenad med e n tysk delegerad och h a n ställning till fredsfrågan, har frö- Men vi veta mycket väl, att var- stämd betydelse för behandlingen ning, alltså förhör och undersök- började lala om dem.
ken Greta Cardell, en verksam ken för kvinnan eller mannen av den kategori, som blivit kallad ning bedrivas bland barn, som - Jag lade m ä r k e ti en egendomlighet medl em båd e ii v F r i s i nnad Ung- sa mma n fal l e r den perioden med de kvinnliga lösdrivarna.
Detta han ännu har under sin uppfost- hos dem.
sade han, och det var att d e dom och Frisinnade Kvinnor i äktenskapens.
S ä g gärna, att det ä r av en stor betydelse inte bara ran.
bevärdigade aldrig oss män med en blick.
Göteborg framlagt sina synpunk- är beklagligt.
men det ä r ju så för dem utan för hela samhället Alldeles särskilt böra åtrefalls- Därtill finner den amerikanska kvinnan oss ter och sökt analysera den frisin- Den unga kvinnan ä r alltså inte brott av detta slag beivras Kom- väl alltför underlägsna, Jag skrattase åt denna vidskepliga före- nade ungdomens.
skyddad därigenom, att hon inte Vi återkomma till d e t t a att de men till denna punkt har m a n an- ställning och förklarade att han tog full- * får gifta sig.
Sådan lagen n u ä r flesta föräldrar och målsmän ej ledning att efterlysa den utred- komligt fel, om h a n inbillade sig att den avfattad, utgör tvärtom de tre ännu vaknat för denna fråga, (Vir- ning, som riksdagen med anled- amerikanska kvinnan kände sig så över- Det fjärde kvartalet ingår n u åren mellan femton då skyddsål- för att de anse, att den icke vid- ning i l den ~ Petrénska motionen lägsen att hon inte kunde dila sina ögon med nästa nummer av Tidevarvet.
dern upphör, och aderton, då äk- kommer hyggliga hem.
Det ä r ic- vid 1922 års riksdag hemställde på en europeisk man.
Tvärtom.
sade jag.
Vi hoppas att de av våra läsare, tenskapsåldern begynner, en far- ke något skäl, ens om det vore hos k. m:t om.
Bör icke denna ägnar hon er nog en blyg beundran vilkas prenumeration nu utgår, lig mellantid.
ii^.^.
år 1892 var riktigt.
Men det ä r inte hållbart.
snart kunna fram- kan ni tro det?
Därför att jag dömer dem efter mig förnya p r e n u m e r a t i o n utan sär- kvinnans äktenskapsålder femton Öppna ögonen, hur t v å det själv.
En sida av saken, som vi endast - Ni behagar s k ä m t a sade han osäkert.
skild uppmaning.
Men vi ville är och sammanföll då med än må vara, tag reda på vad dom- gärna erinra dem om möjligheten skyddsåldern Men då äkten- stolshandlingarna ha att berätta för ögonblicket kunna antyda är Men se!
Några månader senare fick jag skapsåldern höjdes, fick skydds- till en början d e n n a det finns ingen skyddsål- tag i en artikel, signerad av en av de två a t t nu prenumerara för sista åldern bli vid det gamla, Däri- Vad önska vi alltså?
der för gossar.
Det finnes endast Jo: kvartalet av 1924 och he- straff för handlingar mot dem, och hade till undertitel den öppna be- genom uppstod en lucka i lagstift- la år 1925 på en gång.
ningen.
Jaktstadgan, om man så.
För det första: en höjning av som » emot naturen äro », för a t t kännelsen: Priset för dessa 5 kvartal är kr.
får säga, ger den unga fri vid skyddsåldern från femton t i l l citera lagboken.
Men bör e j de- » Jag har en sådan ».
6: 50.
Det sparar alltså inte bara femton år.
En man kan alltså minst sexton kr.
Det ger åtmin- ras kroppsliga integritet skyddas, det Tyvärr skickade h a r jag jag till inle den numret tyske delegerade.
kvar, för tid, utan i någon mån även pen- ostraffad av lagen leva i sexuellt stone en möjlighet att beivra i den mån lagen kan göra det?
Man frågar kanske vad som menas med ningar.
förhållande till ett barn, som ä r sexuella förbrytelser av t. ex. en kvinnlig mindervärdeskomplex.
Man vet, att det är en term himlad från den För fjärde kvartalet kostar Ti- moderna psykoanalysen, men har inte rik- devarvet kr.
1: 50.
Prenumeration tigt klart för sig dess betydelse Ja, skulle kan ske direkt till tidningens ex- man inte kunna säga, att i dtta samman- pedition, Slussplan 9 III, Stock- hang och enligt den betydelse ordet så Svenska Morgonbladet riktade gon eftersläng av schismen mel- ännu ej är fullt utformat, men småningom fått betyder komplex den holm.
Under det sista kvartalet kom- mot Frisinnade Kvinnors Riks- lan frisinnade och liberaler.
Det om vilket man kan säga, att det åsiktsbotten, från vilken en person be- mer Tidevarvet att ägna stor upp- förbund ett som vanligt tämligen ä r likaledes oriktigt, att det ä r i sin grundsyn och i dess tillämp- dömer människor och händelser, sina Åsiktsbotten märksamhet åt den svenska och ohyfsat angrepp, däri Frisinnade nykterhetsfrågan, som här är den ning på flera avgörande frågor egna verk och andras, även åt märkligare utländsk litte- Kvinnor ankladades för att gå avgörande, vilket tidningarna in- icke sammanfaller med något av ett man om känsloavlagring ken alla händelser filtreras för att homma ratur.
Ti ha dessutom löfte på med falsk namnskylt - något billa sig och andra.
Det ä r för- de nuvarande partiernas.
Tidevarvet kan icke förutsäga, fram rom en åsikt, ett omdöme.
en artikelserie av fröken Kerstin som förresten voro riktigt, om fri- svarsfrågan, en i högsta grad po- Man får endast sällan höra en kvinna sinnad icke finge betyda något an- litisk fråga, som det finnes olika hur Riksförbundets öde som orga- Hesselgren, b e h a n d l a d e arbetsli- vet, närmast inom industrien och nat än anhängare av lir Ekman.
meningar om inom Frisinnade nisation kommer att gestalta sig frankt säga, att hon har ett sådant min- berielse för utgår en underläg- därmed sammanhängande pro- Sedan har pressen kommenterat Kvinnors Riksförbund: en radi- under denna inre skapande pro- den så kallade schismen inom Fri- kalare riktning, som hade majori- cess.
Det ä r ganska naturligt, att senhetskänsla i sitt för blem.
centralstyrelsemötet i de av dess m som hålla nen.
De enda kvinnor vid sinnade Kvinnor, och gjort det teten genomgående oriktigt och oveder- somras, och som går direkt på av- mera på de I i ektive fri- ha varit amerikanskor, Frisinna- högfärdsgalna släkte!
häftigt.
Det är sålunda oriktigt rustning, en annan riktning, som sinnade parti Man kan invända att detta inte ä r be- börja den 1 nov.
vid vad som högerpressen uppger, närmast sammanfaller med den I i - de Kvinnor.
i vara med i tecknade för något annat ä n det f a k t u m Gästriklands Folkhögskola, att Riksförbundet bildades vid berala ståndpunkten.
I vad mån den nu antyd tändighets- att de psykoanalytiska termerna blivit nya Västerberg, Storvik, sprängningen av partiet för att ställningen vid centralstyrelsemö- processen som nior och mer för- och roliga leksaker i Amerika just nu.
följande 5 månaders kurser: Folk- söka hålla samman kvinnorna tet är symtomatisk för föreningen svårar möjligheten att tillhöra Man kan också invända, att högfärdsga- samtidigt både Frisinnade Kvin- lenskap och mimdervärdeskänsla endast högskolekurs med vävnad, sömnad Riksförbundet bildades 1914.
Men återstår att se.
och husmodersutbildning.
Andra- Spådomarna att Frisinnade nor och något av de två partierna.
skenbart själsliv.
äro oförenliga motsatser i samma årskurs, lämplig även som förbe- det beslöt vid centralstyrelsemöte redelse för fackutbildning för bli- i Göteborg 1923 att hålla samman Kvinnor skulle spricka efter för- Men vad som finnes som en reali- Men jag skulle helst vilja i denna lilla vande lärarinnor, sjuksköterskor emedan Riksförbundet icke ansåg budslinjen, och så uppsugas av de tet, ä r det organiskt växande pro- historia se en bekräftelse på att man gärna a t t förbudsfrågan var en politiskt två partierna, torde därför vara grammet, och det kommer att leva gör sig skyldig t i l l ovederhäftighet och falsk Riksförbundet arbetar in- och om det komma också männi- orättvisa över lag, när det man må slänger vara om ut fruntimmer omdömen pendier och friplatser.
II.
prospekt partiskiljande fråga.
Vad som nu skett, är icke nå- om sig fram ett program som väl att sluta sig.
och karlar, amerikanskor eller bilsjeviker.
genom rektor K. Hedlund utredning läggas?
, - - Hur från konferensen.
Den hette: » Kvinnans mindervärdeskomplex » D ET L EVA N D E PR O G R AM M ET.
.
kanske i själen också genom tala vil- är ord, kunde den dersvärdeskomplex, att hon från och söker alltid För kvinnlig ungdom etc. Särledes låga avgifter för un- dervisning, mat och bostad.
Sti- H u s m o d e r n s a r b e t e och skor består till icke ringa del i utväljandet av de bästa in köpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I vira 95 Varför inte vara I il^^^ lika vetenskapligt nog- bakterierna studiet av människor i medelhavsfiskar- som när.
Sammanräkningen av röstsiff- af färsstad och rorna från andra-kammarvalet gjort avsevärda har som sådan förluster efter har börjat.
Det är Stockholm och kristidens vinst och den som har Göteborg, som komma först.
För något kvar söker skydd hos hö- Men Stockholm börjar man ana resul- gern för penningpungen.
tatet: i Göteborg är det känt.
In- det hade icke varit nödvändigt för uppse- liberalerna att gå ifrån libera- gendera har något vidare lismen och in i den borgerliga endeväckande att erbjuda.
Högern hade i varje Vad huvudstaden beträffar blir samlingen.
ställningen antagligen oföränd- fall fått sitt tredje mandat och herr Röing sitt.
Men det är för rad.
Högern hade troligen icke behövt flytta ner fröken Welin på sent att ändra.
listan.
Den säkerhetsåtgärden var T re av andra kammarens förut- ö ve överflödig.
Deras kandidater ha- va rande kvi nn I iga ledamöter: fru de gått i n ändå.
Socialdemokra- Östlund, fru Thüring och fröken terna få också sina platser och det T t i g t att t i l l sin kandidat utse en första-kammarledamot, som i var- je fall hade säte och stämma i riksdagen, varför besvikelsen att inte h a erövrat någon plats ej kan bliva så kännbar.
Röstsiffrorna ha emellertid gått ner både för frisinnade och liberaler, ehuru sammanlagda rösttalet för Stork- holm ökats.
I Göteborg har högern tagit det nya mandatet.
Det är icke så märkvärdigt.
Göteborg iii.
en stor I fyrstadskretsen i Skåne ä r ställningen oförändrad.
Ingen av- und kan uppstå mellan frisinnade och liberaler.
Ingendera har fått något mandat.
Detta ä r Stockholm och Göte- borg.
Men Storkholin och Göte- borg äro inte, som de själva tro, hela Sverige och resultatet av de- ras val ä r d ä r f ö r icke heller ut- slagsgivande.
Ännu några dagar får man vänta för att se utgången: iv I!, ' % års ~: I I.
~- i I Tidevarvet a v den 13 sept.
avsade sig ordförandeskapet i för- läste man, att Stockholmsförenin- eningen a v samma skäl, som d:r gen av F. K.
R. beslutat gå fram Nilsson reserverade sig.
A v hän- vid riksdagsvalet med en särlista syn till föreningen h a r d:r Sved- för att stödja det liberala partiet.
berg emellertid ej velat offentlig- i likhet med den officiella listan göra denna sin avsägelse förrän upptagande h r Eliel Löfgren s o m efter valdagen.
Till all lycka till- första namn, men i stället för d:r hör d:r Svedberg V. (.., s: ~ a t t SVART PÅ VITT.
Svedbergs avgång.
i alla fall har a t t Ivan Bratt soni andra och fröken Riksförbundet Europas Förenta Stater diskuterades på Axianne Thorstenson som tredje pårä kna hennes värdefulla insats.
Vi ha från Stockholmsförenin- kvinnornas fredskongress i Washington.
namn skulle fröken Thorstenson- Det är en ganska allvarlig frå- gens avgående ordförande motta- Do k I o r, i n i ta A u gsp u rg fra ni förd e sin n m e- stå på andra och fröken Berta ga, som icke kan förbigås, a t t en git följande meddelande, soni när- ning stödd på uttalanden av doktor mare kommenteras i artikeln Sär- N.
R. Coudenhove i Wien, som anser att Kôersner på tredje plats.
av Riksförbundets föreningar, med ett europeiskt statsförbund skulle or- Man förvånade sig från början jämnställd med länsförbund, fat- listan: Föreningen Frisinnade Kvinnor i över denna lista, t y om den skul- tar ett beslut, så a t t ordföranden Stockholm beslöt vid h i t t samman- saken till tvist staterna emellan falla bort.
Doktor Augspurg pekade på Amerikas För- le vara en demonstration emot att sig böra avgå och V. U:s träde den 8 sept.
med överväldigan- enta Stater, som ha sin enighet att tacka det liberala part iet följde den ordförande antecknar sin reserva- de majoritet att för andrakammar för \ in framgång.
Vägen till världsfred valet lancera en egen lista I går genom Europas Förenta Stater.
sedvanliga regeln en obligato- tion; detta på grund av att be- risk kvinna på säkert icke valbar slutet icke vore i överensstämmel- anne Thorstensson och Berta plats, - borde givetvis fröken se med Riksförbundets en gång Thorstenson stått som första fattade bestämmelser.
Det må er- stödja denna lista med ett namn.
Antagandet, att anslutnin- inras om, att Riksförbundet på ningen undertecknat upprop.
I den diskussion som föregick be- nornas arbete.
A l l taga Amerikas Förenta gen till denna lista skulle bli så centralstyrelsemöte i Göteborg slutet uttalade jag ' soni min bestäm- stark, a t t fröken Thorstenson i förlidet år beslöt, a t t trots den da åsikt att e t t sådant föreningsbe- Stater som mönster för Europa skulle för övrigt vara absolut omöjligt.
Både Bel- så fall möjligen kommit i n i riks- sprängning av Frisinnade Lands- slut skulle innebära ett direkt stöd- gien och Frankrike varnade för att upp- dagen och det liberala partiets föreningen, som ägde rum den 27 jande av det liberala partiet och allt- taga förslaget, då det troligtvis skulle råka så bristande lojalitet m o t Frisinnade chef fått stanna utanför, är ute- maj 1923, likviil alltjämt hålla i militarismens händer och kunna tydas slutet.
Hr Löfgrens plats ä r väl samman på grundvalen av den Kvinnors Riksförbund samt förkla- rade a t t jag för den händelsebeslutet under alla förhållanden säker- frisinnade åskådning, som inrym- fattades skulle se mig nödsakad att ställd.
Genom att utskicka den- mes i dess program.
F. K.
R:s å som ordförande.
Dock ville undvika varje åtgärd s o m kunde na särlista var det icke tänkbart medlemmar skulle obehindrat da föreningen och ämnade där- stort kejsardöme som på Karl den stores att främja fröken Thorstensons äga frihet att ansluta sig till va- efter valet offentligen med- tid.
val, men väl kunde man t i l l föra re sig Frisinnade Folkpartiet el- dela först att jag avgått.
Rosika Schwimmer varnade kraftigt det liberala partiet ett mertal rös- ler Liberala partiet.
Men denna Stockholm 20 sept.
1924. ter, då fröken Thorstensons namn frihet, som tillkommer enskild A Andrea A Andreen-Svedberg.
kunde samla en del väljare, som medlem, kan naturligtvis icke gäl- inte ville rösta på d:r Bratt.
Att la föreningar och länsförbund.
dessa likväl härigenom endast Dessa måste som sammanslutnin- ökade d: r Bratts möjligheter, lig- gar endast tillhöra F. K.
R. ger så viii dolt bland valteknikens Då frågan om F. K.
R:s insats a t t man knappast i valrörelsen hemligheter, diskuterades vid kan begära att väljarna i hastig- centralstyrelsemötet i Stockholm i der diskussionen.
heten skulle genomskåda det.
januari detta år, blev beslutet, att upptagit hennes namn främst på I samma nummer av Tidevar- samma linje skulle följas.
Riks- listan.
Särlistan l i a r endast hi- vet, d ä r beslutet om särlistan of- förbjudet skulle känna sig oför- dragit till a t t stärka det liberala fentliggjordes, läste man att V. hindrat a t t stödja enskilda kandi- partiet.
Det kan icke förbigås.
U:s ordförande d:r Ada Nilsson dater, tillhörande vare sig det fri- Hur livligt man än måste be- reserverat sig mot detsamma eme- sinnade eller liberala partiet.
Men klaga d d:r Svedbergs avgång som dan hon ansåg att det knappast detta innebär icke att stödja det kunde anses förenligt med F. K. ena eller andra partiet som så- R:s c centralstyrelsemötesbeslut i dant.
Det vore ett brott mot neu- Göteborg förlidet år om Riksför- traliteten.
Föreningen Frisinna- bundets neutralitet.
I dagens de Kvinnors i Stockholm medlem- nummer läsa vi.
att Stockholms- mar tillhöra till största delen det föreningens ordförande d:r An- liberala partiet.
Det var därför drea Andreen-Svedberg på grund de fulla rätt att som enskilda av beslutet om särlista vid mötet ar a hur mycket som helst för den liberala listan.
Men icke att använda den t i l l F. K.
R. anslut- na föreningen f ö r att stödja det i i berala pa partiet.
Ty i frågavarande Dr anser -
ANMÄRKNINGAR Av K.J.
Samvetsömhet förekommer, som beväringar, och inte ens d ä r blir den hållen för äkta.
Det ä r fullt naturligt Ungdomen och fredsfrågan.
Mötesplatsen.
I UMEÅ i Dagens Nyheter av den h a r fru Ellen Hagen hållit det sista föredraget före valet den 2 0 sept.
Mötet, som var besökt av ett 100-tal deltagre slog rekord i fråga om - förf.
ungdomens ställning till freds publikfrekvens bland alla i Umeå förförelse, vilket valupproparen respektive försvarsfrågan.
Undertecknad anordnade valmöten.
Även i övrigt ådaga lägger genom kort fattad vill då börja med att påpeka, att ungdo- torde mötet kunna anses som en av- men har all anledning att känna sig ofant- säger Väster- ligt smickrad av antagandet, a t t i en fråga, gjord publikfrekvens, där den äldre och mognare delen av Sve- bottens-Kuriren.
Ordförande i Umeå-föreningen riges folk står splittrad, där skulle ungdo- Och vil- av Frisinnade Kvinnor, lektor Anna men kunna uppvisa enhetsfront.
Grönfeldt hälsade fru Hagen väl- ken enhetsfront » Hällre offra vi våra Den som skall välja.
man vet, endast hos Vad anser ungdomen?
I e n artikel I 7 sept., Kvinnorna och valet, av Anna- Clara Romanus-Alfvén, efterlyser artikel- experter som författar liv än leva under förtryck och slaveri! » kommen.
bjudningsbreven t i l l politiska val.
I sitt föredrag behandlade fru Ha- gen d~ ännu olösta samhällsfrågor, från avslöjade Dessa trycksaker infinner sig så löst förvillade säkert som debetsedlar och ä r i bundsförvanter.
stan vilja säga en förolämpandeunderskatt- som alldeles särskilt beröra kvin- såsom behörighetslagen, stånd a t t göra en u n g e f ä r lika Vad ett valmanifest egentligen ning av ungdomens omdömesförmåga.
I n - norna, ledsen.
vill bibringa iii.
övertygelsen att te ens ungdomen k a n vara så verklighets- främmande, att den föreställer sig problem- De anländer i personligt adres- man inte har något val.
Är detta ställningen: så enkel, att den kan uttryckas serade kuvert, vilket hos mera väl inskärpt kan man med sam- i orden: rustningar säkerhet - avrust- privatlevande mot tagare väcker ning slaveri.
en ögonblicksförnimmelse a v of- Uttrycket ungdom avser här firn frisin- fentlig betydenhet.
Men en titt nade ungdomen.
Såsom själv tillhörande på dokumenten botar denna an- samvetsömhet u p p t r ä d a, ifall så- den frisinnade ungdomen skulle jag vilja Fru Hagen slutade med att påpe- s a t s till förhävelse.
T y från vil- dan förefinns hos a n d r a än be- ge några synpunkter.
ket väderstreck de kommer ä r de väringar.
Jag v i l l inte uppehålla Beträffande målet k a n bland verkligt li- ka de liberala idéernas inneboende beralt folk icke föreligga någon tvekan kraft till reformer.
alla s t ä l l d a till en mindre vetan- eller splittring.
Då liberalismen ser sia- I Broby, Tomelilla och Kristianstad de och påfallande karaktärslös tens existensberättigande främst i ilet individ.
Föreligger en förväx- tal stridiga vägvisare som full- skydd, den bereder individen genom den har fru Elin W ä g n e r omedelbart fire valet hållit mycket uppmärksammade måste den kon- nationella rättsordningen, l i n g eller ä r man verkligen så illa komligt neutraliserar varandra.
föredrag för att stöda fru Elsa Nord- ansedd?
Var för sig måste de hos den sam- sekvent g &amp; fram för e n internationell lunds kandidatur.
Med utgångspunkt rättsordning, då firn nationella befunnits Man antages aningslös om att vetsömme framkalla samma för- otillräcklig för att trygga individens l i v från Katrineholmsresolutionen, som ju man är röstberättigad, man för- lamande effekt som alla tillhopa.
och säkerhet.
Då Nationernas förbund är också var fru Nordlunds plattform, fru Wägner kraftigt vikten av modas okunnig om valdagens da- » Den politiske analfabet », sä- denna rättstankes skröpliga gestalt, ha framhöll att styra mot fullständig avrustning.
så de liberala från första stund slagit tum, man förutsättes hjälplöst ger sig den samvetsömme, » till I Växjö har platsens förening av Fri- vakt omkring detsamma för de utvecklings- oförmögen nit ta reda på hur en vilket denna instruktion från en möjligheter det har på.
1 a b e t e t för N. slnnade Kvinnor haft ett medlemsmöte.
röstsedel framöämnas.
Vidare - hög myndighet är riktad, och det F:s utveckling har frisinnad ungdom sett vid vilket bl.
a. förekom redogörelse för v ä r r e och värre - supponeras a t t ä r av utanskriften att döma j u s t en av sina allra största framtidsuppgigter.
sommarens centralstyrelse- och lands.
möte vid Fogelstad och Katrineholm.
det politiska livets k ä m p a d e jag, den är i sanning inte skickad Frågan av i dag gäller: vilken Ar den strömningar har undgått ens upp- att i övermorgon avgöra ett rikes bästa och säkraste vägen till detta rätts- Föreningen Frisinnade Kvinnor i märksamhet och att man har gott öde.
Om jag än bara gör soni jag tillstånd?
Man kan säga, att N. F. repre- Uppsala har den 19 sept.
hållit med- senterar e n internationell rättsordning.
lemsmöte, vid vilket en intressant dis- av en populär och sammanträngd är tillsagd faller dock det out- Men denna förblir en rättsordning på undervisning i elfte timmen om härdliga ansvaret på mig person- papperet, så länge folkens ledande icke kussion förekom.
Man upptog till be- handling orsakerna till att frisinnade s å v ä l dessa som stundens faro- ligen.
H ä r står j u med kursiv: äro genomträngda av dess anda.
Upplys- kvinnor i länet icke gjort sig gällande fyllda l ä g e.
Och slutligen anses Besinna a t t Eder röst kan trygga ning, arbete f ö r skapandet av e n opinion.
i valarbetet.
En av orsakerna ä r enligt borde ju då vara vägen.
Säkerligen, och vad som framhölls i diskussionen, att man så försoffad av slöhet eller vårt partis seger!
J a det fört i det a b e t e t vill den frisinnade ungdomen föreningen räknar medlemmar från så- lättsinne att endast en sträng och n a r a t t besinnas.
Det behöver nog sätta in sinn bästa krafter.
Men i den väl de liberala som de folkfrisinnade hotbetonad v a r n i n g möjligen kan inte innebära a t t jag omedelbart diskussion, som förts kring försvarsfrågan, och a t t det därför ä r omöjligt för för- ruska upp en t i l l den lindriga mö- blir statsminister, men det ställer ha röster höjts för en avrustning.
Den eningen som sådan a t t verka för endera dan att utöva sin yppersta med- likafullt i utsikt en framtid av väg, som rymmer det s.k. nationella för- partiets kandidater.
Ordfiiranden lim- borgarrätt.
gnagande samvetsnöd.
Seger har svaret, skall också, som det heter i par- nade vidare en redogörelse för somma- tiprogrammen » omsider föra fram till all- Det kan ju påträffas en sken- g ä r n a en menlig verkan på karak- män avrustning ».
Problemet h a r hos de ren.
; caentralstyrelse och landsmöte.
och jag ryser för att mora- olika åsiktsriktningarna fått en olika upp- har v ä d j a n till intelligens och tären, sakkunskap.
Exempelvis en serie liskt fördärva ett uppenbarligen ställning.
Den ena g ö r gällande: n ä r vi frågesatser, kristliga frågor i ödes- ädelt parti.
Bäst att jag skriver fått fred d.v.s., när rättsordningen res- digra ä m n e n, som suggererar den ett vördsamt svarsbrev och hem- pekteras, kan vi avrusta.
Den andra: när vi avrustat få vi fred, d.v.s. d5 r e s p e k - lyftande föreställningen a t t mo- ställer med utförlig rnotivering teras rättsordningen.
Det ä r en radikalt der Svea eller Komintern v ä n - att bli befriad från ... » olika syn på rustningarna, rom sådana.
Men just som den samvetsömme För den ena åskådningen representera de, t a n s s p ä n t blickar en d j u p t i ögo- nen för a t t avläsa där sitt väl el- har hunnit till den p o ä n g e n kan åtminstone i e n viss grad av trygghet.
För ler ve.
Men det lönar s i g inte det hända att han upptäcker en den andra innebär just tillvaron av runst- ningar ständig krigsrisk.
Mac Donald ut a t t börja grubbla.
Det v a r aldrig dittills förbisedd rad längs med trycker denna uppfattning i sitt tal i Ge- meningen.
Ty med dundrande marginalen: Kom ihåg att även nève.
fetstil underrättas man a t t sva- en nedlagd röst kan avgöra valets Vilken är då ungdomens ställning t i l l Ser den i dessa en säkerhet utgång!
Då nalkas det blåbleka rustningarna?
eller en krigsrisk?
Undertecknad vågar vanvettet.
.
icke, i motsats till artikelförf.
i Dagens Ny- Jag undrar om det skulle vara heter, avgiva något bestämt omdöme över huvud intellektuell aktivitet å l ä g g e s inte si efterblivna barn oklokt av partibyråerna a t t i sinn Ungdomen har knappast varit i tillfälle att cirkulärbrev simulera någon rikt- fatta ståndpunkt till en så formulerad pro- som valuppropsadressater.
De röster, som nu föra intelli- blemställning.
Vid första påseendet frapperar n i n g för medborgarnas kravet på avrustning, ha nämligen det som ett logikfel att den bistert gens, karaktär och eventuella fram en ny motivering bakom sig.
Tanken som välvillige avsändaren, allt under samvete.
Det mest anslående vo- sådan är inte ny.
Det har nog i alla ti- det han behandlar en som politisk re att utsända program i stil med der funnits drömmar om att smida om baby, tycks oroas av en stark de s t o r a a f f ä r e r n a s trevliga pris- svärden t i l l plogbilar.
Avrustningskravet motiveras icke av något slags rysningar, misstanke a t t man tillhör eller Iii- kuranter, verkligt reklamfyndiga vilket artikelförf, i fråga syntes förmoda.
tar åt ett a n n a t parti lin hans.
och utan häntydning på konkur- Icke heller ser det i kriget ett utslag av Men det vore förhastat att fatta renten tvärs över gatan » anbefal- sjuklighet (de primitiva folken kunna inte som ett motvilligt erkännan- lande våra varor i Eder benägna anses för sjuka) där avrustningen skulle De, fungera som ett slags patentmedicin.
adressatens politiska mog- som nu kräva avvrustning, se i kriget en nad.
T y skulle man verkligen instinkt, som överlevat de omständigheter råka vara engagerad på antydda Kommissionär för Kommunistis- som betingade det, och som under föränd- sätt iii.
man solklart ett offer för ka Internationalen.
Sedan hade rade omständigheter ä r ödesdiger för rit- sin egen kretinism och agitatorers man bara att välja.
kologiska — — har att t: ~ ställning till.
Greta Cardell.
Från tårarnas dal.
(Forts. fr. föreg.
n:r) Trappan till a n d r a våningen knakade under steg, och fröken Sjii kom in.
» Godmorgon, jaså jag är så sen.
Fru Forss, j a g trodde min pojke » Vi ska ringa då och h ö r a om fröken L i n d b e r g är ledig.
Men det är inte värt att ta hit hen- i onödan. » » Det kostar väl på sin höjd tjugo kronor för skjutsen, och det kan jag stå iii med a t t betala för att få veta hur länge till jag skall behöva gå här och vänta.
Jag stod i kö under kristiden en gång och väntade i två timmar och tyckte det var gräsligt, men tänk a t t vänta och v ä n t a i n i o måna- der och ingenting k u n n a g ö r a Jag undrar, fru Forss, hur det k ä n n s att ha en r i k t i g figur, som folk inte vänder s i g efter på ga ne både far och mor, som d e l a r an- svaret », sade fröken Klaus dovt och for med näsduken över ansik- tet.
» Det är i n t e lätt att lämna ett sådant litet pyre vind för våg », fortsatte Isa, och fast hon talade lågt som för sig s j ä l v, trängde varenda stavelse t i l l de n ä r v a r a n - des öron, d ä r f ö r a t t de t ä n k t e nå got liknande.
» Säg det till m ä n n e n!
» tog frö- ken Jost i med ett s k ä r a n d e ut- t r y c k av s m ä r t a.
» Jag har inte en enda vrå på jorden, där j a g kan vara med min lilla flicka.
Mi- na f ö r ä l d r a r är ansedda männi- skor, min mor skulle dö a v om hon visste detta.
Jag ä r sköterska, men var t r o r n.
.
.
Isa.
de rade: » Jo.
Men varför gör - efter a l l t?
» och Isa gjorde t y s t ett jag skall inte vila förrän sökt och givit svar på dem löfte De får ni se. » » Jag ä m n a r försöka », sade Isa, men n ä r Iion hörde steg i t r a p p a n, böjde hon sig hastigt fram och höll f a s t den andras blick m e d sin.
» Lova, att n i a l d r i g försöker bort er lilla flicka », sade » och a t t n i tar henne till er så s n a r t ni kan.
Och tala o m allt- sammans för er m o r, när ni kom- glömma Iion, nian det varför?
alla.
o n t v ä r r e genom a t t handla m o t s i t t samvete. » » P r e d i k a ni, men försök s j ä l v, så den dumma människan Den vältränade g y m n a s t e n stan- nade för att vila i uppförsbacken och stödde s i n behandlade hand mot en g ä r d s g å r d, innan hon sva- jag tan. » varken barnet eller jag skulle » Tack det k ä n n s ingenting.
kunna existera.
F r ö k e n Sjii får äta ensam nu.
Vi Nu har jag Atminstonr hoppet reser oss. » » Vill ni gå efter b a l j a n som a t t kunna spara så a t t jag kan ta s t å r I köket », sade fröken J o s t till henne till mig en gång, n ä r min Isa.
» Tag den halv med varmt mor d ö r.
F r ö k e n Klaus, vill ni hämta vatten, så ska ni få se hur man hennes flaska medan j a g lindar badar ett litet barn. » N ä r Isa kom tillbaka var den henne? » » Får j a g låna er symaskin här, lilla befriad från lindor och trö- jor.
Iion låg i knät på fröken så ska jag gå efter mitt arbete », sade fröken Sjii och a v l ä g s n a d e J o s t, som virat om henne en flik av sitt v i t a förkläde, medan Iion sig samtidigt.
Isa stödde s i g t u n g t mot bordet.
väntade.
Isa hade a l d r i g sett ett så litet barn.
Det kunde sitta på F r ö k e n J o s t l y f t e huvudet och mötte hennes blick.
» Ni ä r feg », sade Isa.
» Feg! » » S i u p p o f f r a r barnet för e r t kunna blåsa ut dess livslåga.
Isa såg med fuktiga ögon h u r rykte.
Men man ska k u n n a upp- fröken J o s t tvättade den lilla och offra sig s j ä l v för barnet, inte värmde hennes kläder framför tvärtom.
Och m a n ska inte göra elden.
» M a n förlorar lusten att begå självmord », sade hon, » n ä r man t ä n k e r på att någon pysslat o m en på d e t där sättet dag och natt, i förhoppning a t t det en gång skall ha v a r i t mödan värt. » » T i l l och med en fågelunge h a r som en blek, lysande skiva i sö- der, och snön g l ä n s t e mattvit i be- gynnande tö.
De följde en skogsväg uppåt höjden.
» Det ä r synd om fröken Jost » sa- fortsatte.
» Ja, fröken J o s t var sjukskö- terska », å t e r t o g fröken Sjii.
» H o n kom till en o g i f t h e m m a n s ä g a r e för att vårda honom för någon obetydlighet, hon blev kär i ho- nom och han begagnade sig av det.
N ä r hon fick veta hur hon hade det, gjorde Iion allt för a t t få död på barnet.
Hon lyfte tun- ga möbler, Iion hoppade från hö- Hon tyckte sig se fröken Sjii och Och med den v i l j e s t y r k a hennes ga trappor, hon snörde s i g så hon fru Forss dragande i v a r sitt snör- s j ä l v b e v a r e l s e d r i f t övat upp, höll på a t t gå av på mitten, men hand för att få den a r m a fröken tvang hon s i g a t t inte t ä n k a, ba- k a n ni begripa det, barnet växte och levde.
Då gick hon till en lä- kare och bad honom i g u d s barm- härtighets namn ge henne något soiii botade henne.
L ä k a r e n gav henne en a s k s v a r t a piller.
Hon tackade honom, skyndade hem och tog t j u g o piller på en gång.
Si t r o Iion f i c k o n t i magen!
D e t var v a n l i g a järnpiller.
Men bar- net växte och frodades.
Då re- signerade Iion och for hit och tyckte det var en härlig k ä n s l a att få lossa på snörlivet.
Men när Iion v a r i t h ä r e n må- nad kom hemmansägaren på be- sök.
Hon klämde in sig igen och vi f i c k vara t v å a t t dra i kor- settbanden f ö r att få henne någor- lunda smärt. » I s a skrattade så a t t h o n g r ä t, det var så skönt att få skratta.
kan J o s t smal för a t t behaga hem- mansägaren.
» Hur kan - man vara - så dum », fick hon äntligen fram.
» Ja, s ä g d e t!
Och det h j ä l p t e inte, för när karlen f o r, sa han ra koppla av a l l t i n g och domna.
Det hårda greppet om h j ä r n a och h j ä r t a lossnade, Iion gled in i söm- nens armar, h j ä l p a r e n s, trösta- rens, det blev mörkt o m k r i n g hen- ne, Iion led i n t e mer, Iion sov.
soiii han sagt förut, a t t om det blev en d u k t i g pojke skulle h a n dra försorg om den, men blev det en flicka ville han varken veta av barnet eller fröken Jost.
D e n stac- karen!
Vad skulle hon göra!
Det blev en flicka. » De hade v ä n t och g i n g o tillba- ka.
V i d en k r ö k n i n g av vägen stod en k l u n g a halvvuxna pojkar.
En a v dem rodnade och vände s i g bort, n ä r han fick sikte på de bå- da kvinnorna, men en annan ropa- de med hög röst: » Hororna är ute och går. » Isa blev blåblek ändå u t på Hon kände - hennes h j ä r t a började bli a n g r i p e t - d e t tålde - ingenting.
De g i n g o så fort deras snubb- lande fötter funno f ä s t e i den grå- läpparna.
mer hem, n u n ä r det s v å r a s t e ä r över.
Annars får n i l j u g a hela e r t liv, det är värre. » » Jag lovar », halvviskade frö- tande snön på vägen, d e sågo inte mer framför s i g, bara inåt.
Det arbetade i bröstet på Isa, h o n ville s k r i k a så det hördes över hela landet, hela världen, ä n d a ken Jost efter en kort paus och vaggade barnet på s i t t knä med ett alldeles n y t t u t t r y c k a v ägan- derättt.
F r ö k e n Sjö tittade i n genom dörren.
» Nu skall väl barnungen sova.
på att n i nog behöver litet motion, fröken Borg.
O m ni vill skall jag v i s a er en vacker promenad, som vi kan gå före bördan Jag t ä n k t e middan. » N ä r de k o m m o GETINGEN R O M A N av E.L.VOYNICH Det blev en lång och livlig diskus- sion.
Nar det äntligen var tid att bry- ta upp, gick Martini fram till den unga kvinnan.
Får jag följa er hem, Gemma?
Tack gärna, jag har, en del an- gelägenheter att språka med er om.
- Är det något galet med adresser- na?
frågade han sakta.
— S e j, men jag tror vi måste vidta några ändringar.
Två brev ha inte kommit fram.
De voro inte av någon betydelse, och det kan ju ha varit en tillfällighet, men vi få inte utsätta oss för några risker.
Börjar polisen miss- tänka våra brev, måste vi ögonblickli- gen förändra adresserna.
- Jag skall komma till er i mor- gon, ty i kväll är ni för trött för ett sådant samtal.
- Nej, jag känner mig inte trött.
- D å är ni nedstämd igen!
— Åhnej, inte särskilt.
- - II.
- Är frun inne, Katie?
- J a, sir; hon håller på att klä sig.
Varsågod och stig in i förmaket så kom- mer hon strax.
Katie var en glad och vänlig flicka från Devonshire och Martini var hennes specielle gunstling.
Han talade för- stås engelska med en främmande bryt.
ning, men ändå Sa att man kunde Be- gripa vad han sade, och han satt inte och pratade politik till klockan ett på natten som åtskilliga andra.
Dessutom hade han kommit till Devonshire för att hjälpa frun när hennes barn var dött och hennes man låg döende.
Ända se- dan den tiden hade Katie betrakta!
den store, tafatte och tystlåtne mannen som en medlem av familjen.
Även den lata, svarta hatten Pasht tyckte bra om Mar- tini, som aldrig trampade honom på svansen eller blåste cigarrök i hans ögon.
Man kunde ostörd ligga och spin- na i bans knä och vid middagsbordet glömde han aldrig att det inte kan va- ra roligt för en katt att bara sitta och se på när människor äta fisk.
Deras vänskap hade varat länge.
E n gång när Pasht var en kattunge, och hans matmor var för sjuk att kunna ägna honom en tanke, hade Martini tagit skammen! » nad.
Isa kastade s i g på sin s ä n g.
» Kom sömn, jag vill sova!
Gud!
ut stod solen 21 ska b ä r a De mötte ingen, n ä r de k o m m o t i l l villan och skildes under tyst- Gud! » honom i sin vård och fort honom i en korg till Italien.
Sedan dess hade er- farenheten lärt Pasht att denne klum- pige man var en vän som man kunde lita på.
- Vad ni ser hemtrevliga ut, ni två, sade Gemma när hon kom in i rum- met.
Martini lyfte försiktigt ned katten ur sitt knä.
- Jag kom tidigt, sade han, i hopp om att ni skulle bjuda mig på en kopp té innan vi går.
Det blir naturligtvis en massa folk och Grassini kommer in- te att bestå oss någon ordentlig sup &amp; - Nu är ni lika svår som Galli, sa- de hon skrattande.
Den stackars Gras- sini har nog att svara för sina egna synder, utan att han också skall be- höva stå for sin hustrus.
Téet är strax färdigt.
Katie har bakat Devonshire- kakor bara för er skull.
- Katie är bra hygglig, eller hur, Pasht?
Det är ni också förresten, som har tagit på er, den dar vackra klän- ningen.
Jag var rädd att ni skulle glöm- ma ert löfte.
- Nej, det gjorde jag inte, men den är väl varm för en sådan afton som i kväll.
- Det blir mycket kyligare uppe i Fiesole, och det finns ingenting som klär er så bra som vitt ylle.
Jag har tagit med mig några blommor At er.
- Åh, de där härliga klängrosorna!
Men jag sätter dem hellre i vatten; jag tycker inte om att bära blommor.
- Det är ju bara en vidskeplig in- billning.
Nej, jag tycker blott att de inte passa i stil med en så tråkig följesla- gerska.
- .Tråkigt få vi nog allesammans i kväll.
Konversationen kommer a t t bli outhärdlig.
- Hur så ?- - Därför att allt som står, i något slags sammanhang med Grassini blir tråkigt.
- Var inte spydig; det är inte rätt, när vi ändå tar emot den mannens gästfrihet.
- Si har alltid rätt, madonna.
Nå- väl, det blir tråkigt därför att de per- soner som det är något intresse med in- te kommer.
Antingen äro de sjuka eller hortresta.
Jag vet endast en som man kan betrakta som aftonens attraktion, och det är den nye satirikern.
- Vad, Rivarez!
Jag trodde att Grassini ogillade honom i högsta grad.
- J a, men när han nu en gång är här, och människor kommer att lägga märke till honom, så vill Grassini att hans hem skall bli det första, där det nya lejonet förevisas.
- Jag visste inte ens a r att han var kommen.
- - Han kom forst i går.
Se där ha vi téet!
Martini kände sig aldrig så väl till mods som i detta lilla förmak.
Gem- mas vänskap, hennes fullständiga ove- tenhet om den makt hon utövade på honom och hennes enkla och upprikti- ga kamratskap, voro ljuspunkterna i hans tillvaro, och varje gång han kän- de sig mer än vanligt nedslagen, kom han till henne och satt i allmänhet tyst, medan hon satt böjd över sitt handar- bete eller serverade honom té.
Hon frå- gade honom aldrig om hans bekymmer och visade inte sin sympati i ord, men han gick därifrån starkare och-lugnare.
Utan att själv veta av det, ägde hon gåvan att skänka tröst åt andra, och när hans bästa vänner för två år sedan ble- VO förrådda i Kalabrien och nedskjut- na som hundar, var det hennes fasta tro som räddade honom från förtviv- lan.
På söndagsmorgnarna kom ban ibland för att resonera om det politiska arbetet, och då var hon en helt annan kvinna, klok, kall och logisk.
D e som endast kände till henne i samband med politiken, betraktade henne som en tränad och disciplinerad konspiratör, modig och pålitlig, men en smula liv- lös och opersonlig.
Den » madonna Gemma », som Martini kommit i berö- ring med.
var okänd för de flesta.
(forts.)
