# ID: svediakorp-per3203
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,157
# sentences: 552
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 38.
Den blomstrande en är byggd på den redogörelse för det kemiska och bakteriologiska krigets möjligheter, som avgivits av Nationernas Förbunds avrustnings- kommité Slutsatsen blir, vi vilja icke uppmuntra den.
» Brevduvor kunna mycket!
på en nas förbunds ningskommit é vis, vet för allmänheten.
åter och åter vil Vad Tidevar- framhålla är Ernst Norlind har nedskrivit si- na Tankar vid läsningen av en freds- broschyr.
Fru Elsa Alkman, som står som tredje namn på den leberala kandi datlistan i Malmöhus Iän har sän uppfatt- dä oss hon en opponerar artikel, De mot två fronterna den ning som kom till uttryck i vå artikel om Gränslinjen.
I den permanenta konstutställ- ningen framlägger K.
J sina tanka om den trafikerande publikens för hållande till friluftskonsten.
tidevarv^+ har mer än fördubbla sin upplaga i Skåne, delvis tack va re det livliga intresset för Frisinnnde Kvinnors valrörelse där » I sam stäl et ställer för att klaga (över ogynn placering ha kvinnorna hand lat » säger Kristianstadsbladet Och det gilla skåningarna till slut ändå cyanvätesyra, förlama hela u t v e c k l i n g linjer i den rikt- Den unge man jag söker porträttera har endast ett småleende för dem.
som väl leva (under gasanfall) i nervsystemet, då de tillföras i till- ning dit de nu peka.
ligga i för valen.
Då jag märker del, en bur, skyddad av ett stoff räckliga doser.
Kemien är verkligen en under- söker jag lista ut varför.
ty vem vill in- som impregnerats av mot- Den te gärna läsa i de händer, i vilka fram- Det bakteriologiska kriget står bar gren av vetenskapen.
gifter. » endast inför sin begynnelse.
o m kan utexperimentera en rad a v tiden ligger?
- Jo.
säger han.
först där- Denna lugnande försäkran är detta säger rapporten att man för nyttiga och oumbärliga produk- för att de är så fil.
Det ä r ett litet kot- Porträtt av en ung man är det dåres fantastiska replik, första i en serie porträttstudier av inte den a r hämtas ur den rapport om Devinez.
det kemiska kriget, som Nationer- förbunds tillfälliga avrust- Vår ledande artikel frågar: Var avgivit och beteck- är li beralismen?
nar, efter som hrevduvor använ- Tidevarvet har sedan sin begyn- das för militära ändamål, Iösnin- nelse hållit ett öga på kvarntrusten gen av ett militärt problem.
Men varje n y uppfinning inom Vi redogöra här i art. Kvarntrustens djävulsindu- maktpolitik för dess försök att bin- den framåtgående strien betyder ett nytt problem da spannmålshandlarna vid sig till för dem som uppfinna skyddsme- nackdel för jordbruket, för kvar- narna utanför ringen och, naturligt- del.
Lyckligtvis säger rapporten detta man skall inte bara ropå på tullar för att skydda jordbruket.
Man skall tillvarata dess avsättnings: möjligheter på andra vägar och dessutom gå till roten med ' felen i produktionssättet Porträtt av en ung man.
Vi vilja icke uppmuntra den!
djävulsindustri- har skyddet mot nena utvecklats de på skadliga äm- samma gång närvarande inte har så mycket att frukta d ä r a v Man kan nämligen skydda sig mot förorening av vattnet med kolera- och tyfusba- ciller genom att filtrera vattnet eller behandla det med klor man kan också sätta en preventiv vac- cination mot dess verkningar.
Och mot gaserna finns det, som Dessa hjälpa sagt gasmasker.
dock icke mot senapsgaserna, som ter, läkemedel, färgämmen göd- ningsämnen.
Men den kan också med ringa möda förvandla hela denna industri till en djävulsin- dustri med gränslösa möjligheter att förgöra allt levande, som spi- rar ur jorden och vandrar på den.
Men vem har ingivit den ke- miska vetenskapens utövare idén att leka med dessa lömska och fruktansvärda möjligheter?
J o, det är den militära organi- sationen, som gripit utsikten att ten skydda sig genom att pådra- kunna använda dem i krigets tränga genom kläderna och på huden.
För dem måste verka solda- ga sig en dykardräkt, som isole- rar honom från den yttre atmos- tjänst.
Hur det som deras användande under kri- kommer sig, a t t staten, get tilltog fären och tillför syrehaltig luft.
som står i ansvar för sina borga- Ja, i sanning, vi måste skatta liv, och annars slår ner även OSS lyckliga, vi läsa om, skyddsmedel som på vanliga enkelmord, icke be- uppfunnits.
förträffliga Men för att vara ning, har dock det emot sig, att handlar som kriminaldårar dem, som syssla med att utexperimen- verkligt lyckliga, måste vi först man inte den kan civila orka kriga i den.
befolkningen tera medel mot det mänskliga I i - Och veta vad det iii.
vi måste skydda oss emot.
Därom lämnar också hur går det för den?
Doktor vet?
Därför att kemisten arbetar rapporten upplysning.
Det fin- Naima Sahlbom, som åsett med utsikten att hans djävulsupp- nes tusentals gaser, men de kun- gaskrigsövning under en finningar kunna användas till i en fosterlandets försvar och andra förintelse, och därför och de giftiga.
Inom den första » Nya Vägar », hur gaserna nationers för att skillnaden inte är så stor mel- gruppen må nämnas tårgaserna, tos ner av krigsaeroplanen.
men dessa äro ingenting farligt, de göra bara den, som utsättes för siva ämnen.
Om han dessutom dem, blind på några timmar eller tas att begagna möjligheten att kompletterar sitt arbete med att dagar.
Sedan finns det de arse- genom industricentra ur uppfinna skyddsmasker skydds- dräkter, filtrer motgifter, då blir nikhaltiga gaserna, som utlösa viktiga industricentra han oumbärlig för fosterlander.
ny sningar, outhärdlig huvudvärk tion.
Rapporten medger a t t vad den Kan man tänka sig att med in- och kvävningssymptom.
Inte hel- ler de äro dödliga om bara den civila befolkningen angår är ternationella överenskommelse angripne har självbehärskning skyddsproblemet icke löst.
Men inskränka användningen av den djävulsindustriens nog att inte t a av skyddsmasken.
tillägger, att man får hoppas att blomstrande Men så finns det så kallade se- man skall finna ett verksamt me- produkter?
napsgaser, som frambringa sår på att skydda de civila befolk-, det är enligt erfarenheter- n föregående krig otänkbart huden och slemhinnorna.
Råkar ningarna en strid om liv och död ett man för längre tid in i ett sådant Vi säga för vår del: vi hoppas, gasmoln - och de fördunsta en- att det icke kommer att lösas.
Låt folk skulle avstå från a t t använda dast långtsamt - kan nian få var- oss tänka oss, att ett lands befolk- vapen, som det har i sin makt.
bildningar över hela kroppen.
Se- ning inför krigshot kunde förses Fulländningen av kriget kan napsgasen » genomtränger kläder- med gasmasker och dykardräkter, inte hejdas.
Det finns ingen Åter- na och förvandlar dem till veri- vaccineras mot kolera, tyfus och gång t i l l mera gammaldags va- tabla dragplåster, vilka vid berö- pest erhålla apparater för filtre- pen.
Det finns bara en möjlighet: att ring meddela sina blåshildande ring av dricksvatten och så fri- v e r k n i n g a r De föremål, som ge- modigt motse ett anfall!
E t t så- göra slut på kriget.
nomträngts a v denna gas, det må dant tillstånd vore värre än dö- Men hur skola vi då kunna gå vara marken vi g å.
på eller klä- den.
Då ä r det förslag långt ra- och rösta för någon slags försvars- derna vi bära, behålla sin an- dikalare som en engelsk fackman organisation, när vi veta vad som greppskraft tinder ett visst antal framkommit med, det nämligen, verkligen ligger bakom orden: ett dagar.
a t t till civilbefolkningen skulle effektivt försvar?
Ett verkligt så ha vi kvävgaserna, som di- utdelas tillräckligt antal dödliga effektivt försvar vilja vi freds- rekt angripa lungorna så att den piller som skulle erbjuda den aktivister inte att Sverige skall som inandas dem dör som en säkraste vägen att undgå fasorna lägga sig till med, och det har hel- d r u n k n a d e under en förfärlig av ett anfall med eld och gifthoni- ler i n t e parti tänkt sig.
Ett verk-.
ningslöst försvar vilja vi lika li- dödskamp.
De giftiga gaserna, t. her.
Det är dit, vi komma om vi dra tet rösta för.
ex. de föreningar som grunda sig när vilka Denna dykardräkt, som bettraktas som en teoretiskt til talande lös- res en ke- na gå in under tre huvudkatego- rier: de irriterande, de kvävande mistkongress mycket ii$^^^:^^; beskriver artikel i skö- Och teri, vilkas medlemmar dundrar mot var- andra och överbjuder varandra.
Jag försöker inviinda, att det faktum att de äro få, är inte något skäl att förakta dem.
- Sedan du är så föraktligt stämd, sade jag, borde du hellre förakta dem.
som låna sig till att vara statister, eller ännu mera dem, som arbeta utan sva- gaste utsikt att därmed vinna någon mätbar fördel.
Förakta mig, ty jag är.
en av dem.
Men då småler han igen och säger.
att jag är långt från att ana hans in- Han funderar nersta bevekelsegrunder.
litet om han skall blotta dem, han är icke så van att bli småledd at som att smale.
Men jag övertygar honom, att jag på djupa allvaret önskar veta dem.
Han säger d å att när han ställer sig utanför och ler åt hela oväsendet.
så ä r det därför, att det talas så stora ord i ett så litet land som vårt - När jag hör dem, säger hin.
får jag e n svart misstanke.
att dessa just nu talar och skriver, glömt proportionerna till den grad, att d e att vårt lands öda och kanske i viss världens, avgöres på vår valdag.
som bort tror mån Men avrustningskommit éns rapport, förutser att en fiende skulle fres- lan honom och vapenfabrikanten, som til verkar granater och explo- ändå är oändligt de ju stör e vårt öde gasbombardemanf sätta funk-.
del Därför rösta vi för den kandldat, som står för avrustning.
- Jag har aldrig känt detta, s i d e jag.
.
- Nej du!
- M e n det är inte bara där- för.
att jag är av det kön, för vilket att göra erövringar, betyder nägot helt an- nat.
Men jag plågas icke av dessa För kvinnlig ungdom.
.
börja den 1 nov.
vid Gästriklands Folkhögskola Västerberg, Storvik.
följande 5 månaders kurser: Folk- högskolekurs med vävnad sömnad och husmodersutbildning.
Andra- årskurs, lämplig även som förbe- redelse för fackutbildning för bli- vii nde lärarinnor, sjuksköterskor etc. Särledes låga avgifter för un- dervisning, inat och hostad.
Sti- pendier och friplatser.
II.
prospekt genom rektor K. Hedlund.
Husmoderns arbete ju så, att beror av sammanhang.
Inte är det vi, som bestämmer om vi skall gå in för tullar eller frihandel.
Och inte är det vi, som bestämmer, om Sverige skall till slut behålla eller överge Attatimmarsdagen, om vi skall leva i fred eller komma i krig, bli rika eller ruinerade.
När en engelsman går till val, sade d e n unge mannen, med en strimma av avund i rosten, då kan han säga sig att valets utgång kan hänga på hans sedel och världens Öde på utgången Om en engelsk politiker kommer till makten, då har han möjlighet att påverka världens öde.
Tänk, vad det betyder av stimulans för den en- skilde!
Om man får börja livet med så- dana möjligheter, då kan man växa till någonting Men vad ä r det för roligt att ga in i politiken i det här landet?
Den kan man ju inte ta på allvar.
Och ändå har jag märkt att de, som kommer in i den, de blir allvarliga, d e mister sin sälta.
Var detta då detta, som stod skrivet i de händer.
som kunde hållit framti- den?
Var detta den unge svensken, som hade i blodet sitt folks gamla lust att erövra.
att gå utanför sina gränser, att spela en roll.
men icke fann någon utlösning och måste stå där handlingslös och blicka ut över våra trånga gränser mot större vid- der.
dem hans öde att vara svensk slängde honom ute från?
gränser för mitt land bland annat också därför, att jag har e n så levande känsla BY, a t t de håller på att falla eller bli be.
tydelselösa i sin egenskap av hinder och inskränkningar.
A r det inte så, att två rö- relser är ute i världen nu?
Den ena för att skärpa motsättningarna mellan länder- na, den andra för att lösa dem.
Är det inte så, att det håller på att bildas ett Europa?
Och varför vill du inte vara med om att driva det i den riktningen.
Du får svängrum nog inom Europa, min vän.
- Ack.
sade den unge mannen, och därmed g a v h a n det sista strecket till av i n porträttet, förstår du då icke, att först valet I våra 95 från Sverige vore det något nöje att pris.
behärska världen!
Devinez.
STOCKHOLM O. består till icke ringa del i utväljandet de bästa k ö p s k ä l l o r n a.
För l i v s m e d e l ar lätt.
b u t i k e r gäller p r i n c i p e n: högsta kvalité till lägsta KONSUMTIONSFÖRENINGEN M. po ut
T l D E V A R V E T I somras De bägge particheferna för spanska av f. d.
Frisinnade Landsför- eningen ha talat.
Då man läser deras anföranden kan man förstå, a t t där verkligen rådde så olikartade gr unduppfattningar inom Frisinna- de Landsföreningen, att en spräng- n i n g måste komma a t t äga rum, på vilken fråga blev en tillfällighet.
, då mjölpriserna Svsrt på Ett nytt försvar.
Kvarntrustens maktpolitik.
Var är libera lismen?
Tankar med anledning av en fredsbroschyr av E. Norlind.
gång på gång höjdes, tänkte man sig, att det berodde på de dåliga skördeut- sikterna för brödsäd.
Mellanhän- derna fruktade, att stegringen allt- jämt skulle fort fara och inköpte na.
Så stora lager från kvarnarna.
sänkte kvarnringen plötsligen mjöl- priset.
Kuppen var lyckad och hade må- let var ernått Kvarnarna I de allra flesta frågor gör varken blivit av med sina förråd.
Hr Löfgren eller Hr E k m a n några Nu har mellanhänderna återigen uttalanden.
Däri kunna, de kallas eniga.
Men det ät i ett väsentligt b i v i t erbjudna a t t göra affär med avseende de skilja sig, försvarsfrå- kvarnarna.
Svenska Kvanrnförenin- I för, gen har nämligen till respektive fir- gan och b o r g e l i g samling, Jag kommer ifrån iiisningen av en fredsbroschyr: tt nytt för- rorna av Mia Leche och Elin Wäg- ner.
Den är intressant i mer ä n ett avseende i n o m s a m m a pärm polemisera de två författarinnorna De företräda näm- med är u varandra.
två riktningar Elin Wägner svar ligen - ultraradikal, önskar ett bestämt avståndstagande f r å n allt v a d krigs- b e r d s k a p heter.
Mia L e c h e Ön- skar behålla den under en viss form, nämligen i Nationernas Förbunds tjiiiist.
Mia Leche h a r i sin avdelning svarsfrågan överbjuder den förre sig mor utsänt ett förslag till överens- gång på gång tankar, vilka s o m re- själv, den senare underbjuder sig.
kommelse s \ Ivdande: Hr Löfgren f ö r k l a r a r öppenhjärtligt Firman förbinder sig att under pliker äro värdefulla bidrag till är borgerlig tiden från och med den 1 sept.
1924 fredsagiationen och säkerligen ock- t.
0. m. den 31 aug.
192.5 dels icke så ofta k o m m a a t t användas.
Hon importera eller handla med impor- säger t. ex. på ett ställe: » Det ä r terat vetemjöl rågsikt och rågsam- något gengångarartat i de röster, sikt i större utsträckning än som som i dessa tider tala sig v a r m a f ö r motsvarar högst 5 proc.
av firmans kavalleri och infanteri.
Vilja det sammanlagda inköp av vetemjöl starka försvarets a n h ä n g a r e vara under samma tid, dels inköpa sitt konsekventa, så måste de inse, a t t övriga behov av vetemjöl, rågsikt fosterlandskärleken, därest d e n fort- och rågsamsikt från nedanstående farande skall inriktas på krigiska kvarnar, dels ock icke utlägga kon- ideal, måste sträckas till att omfatta signationslager eller nederlag av även kolerabaciller o c h giftiga Ra- ser., och hävdar de firsinnades program.
mjöl.
Det rom varenda människa fick Men att de frisinnades ställning icke Under förutsättning att firman erfara då fredens lidande började, ä r så alldeles självständig, som uppfyller ovanstående förbindelser man skulle kunna döma av Hr Ek- garanterar kvarnen, att firman skall var, att världen hade blivit en Or- mans tal.
förbigår han fullständigt av till Svenska Kvarnföreningen ganiserad t i l l allas skada.
enhet, vilken Ingen sönderrivits har vunnit att liberalerna gått med på samling.
men » endast i fall då vi därmed trott oss ha större utsikter att själva få mandat ».
Det ä r emel-, att högern inte va- ffrande, att den blott skänka liberalerna skett röster, utan att samgående med tanle på att erövra ett eget mandat.
D. v. s. att samgående in- nebär hjälp åt högern, Hr E k m a n talar emot den borgerliga samlingen Då han nämner an- slutna kvarnar äga tillgodonjuta en årsrabatt av 50 öre pr deciton mjöl på det, ingen kan vinna förrän den- na enhet återställes Det finns in- för de från nämnda kvarnar verk- förstakammarvalet i Östergötlands län talar h a n endast om den nyvalde högrrrepresentan- ten, hr Hammarskiöld, han nämner icke ett ord o m den nyvalde repre- sentanten för de frisinnade, Hr Där- vitt En förvandling tyckes ske under infly- tande av den nyn atmosfären i Genéve in- om det politiskt-militära system.
som upp- byggts av Frankrike, Polen och de små Öst- och Sydeuropeiska staterna.
Själen i detta system den tjeckoslovakiska utri- k e m i s t e r n Benesj, som tycks vara en anpassningsduglig man.
har t. o. in.
enligt Genevételegrammen blivit den som fått jämka samman d e engelska och fran- ska ståndpunkterna i frågan om skil- jedom och nödiga garantier: förslagets skiljedom formel heter: obligatorisk på grundval av folkförbundsakten, samt militära och ekonomiska sanktioner mot den stat som icke erkänner skiljedoms- ställda och uttagna inköpen av ve- temjöl, rågskikt, rågsamsikt (icke råg- mjöl och fodervaror) för vilka full vid Bergström, som de frisinnande betalning i rätt t i d erlagts, vilken med en fördomsfrihet som ä r dem årsrabatt skall vara förfallen till be-.
ammar- talning den 1 nov.
1925. utslag.
Hr Benesj har också på ett förtjusnnde inför svenska Socialdemokratens re- presentant för sammanfattat medlen och må- et för sin verksamhet.
Han vill dra in allt flera stater inom sitt system av mili- tära fördrag och slutligen även Tyskland.
Och då är problemet löst, säger han.
Ja, sätt let sin när man förbundet lyckats få in mot vilken det är den stat i delvis riktat, då förenklas givetvis situationen.
Men ett problem kvarstår: vad skall man göra med de arméer och vapen man skaffat sig?
* Den mänskliga naturen döljer avgrunder orimligheter.
Nyss gick Europa i en katastrofstämning.
Nu har en överens- av kommelse nåtts i skadeståndsfrågan och problemet att skapa e t t betryggande ' Y- stem för Europa tagits upp " allvar, men allt detta är ännu i sin första begynnelse.
Och redan börjar den mänskliga naturen vämjas vid utsikten till en trygghet Fån- gen i sin cell säger Time and Tide åt- njuter en större trygghet än någon med- ' lem av poliskåren.
Han kan vara trygg till liv och lem, trygg för mat och kläder, han är skyddad mol smittosamma sjuk- domar.
Tidningen tänker sig de europei- ska folkens framtid i ungefär samma stil och undrar, om de icke skola längta till- baka till otryggheten och självständighe- ten.
I det osäkra och farliga liv som män- niskosläktet frestar här på jorden torde fruktan för för mycken trygghet vara över- flödig, även om de europeiska staterna komma överens om att icke för- göra med proiektiler och gas- för det problemet icke v ä n o c h fi- ende.
Man gör icke affärer genom a t t slå ihjäl sina bästa kunder el- ler genom a t t beröva d e m materia- let för deras arhete.
E t t krig- blir alltid en dålig affär, till och med för segraren.
Hela den industriella Detta kon mokraterna genom att, peta den t innebär ingenting ' apparat, s o m försörjer världen, blir mindre än alt göra kvarntrusten full- en allt m e r enhetlig v e r k a n d e me- förutvarande förstakammarledamo- ten, Hr Adelswärd, som i många år ständigt allenarådande och e n s a m kanism, vars alla ar betinga var- En allmän mobilliseringsdag var den 12 representerat f. d.
Frisinnade bestämmande på m a r k n a d e n.
De andra, och så grip?
in i varandra, sept.
i Förenta staterna.
Kvinnoförbundet för frfed och frihet protesterar hos presi- kvarnar, som icke Gro med i kvarn- att de som resultat m å s t e m e d f ö r a Landsföreningen, ringen, vore därigenom alldeles ur världsfreden Detta arbete försig- denten: Hr Löfgren försäkrar att inga för s p e l a t Mellanhänderna hade icke går med eller emot vår vilja i var- giftade pilar finnas i hans koger.
än att trösta sig med den all- je minut.
Insikten o m a t t varje Frihet har med harm förnummit, att Man frågar sig därför varifrån h a n mosa, de skulle erhålla som belö- nations arhete redan håller på a t t krigsdepartementet planerar en nationell fått dem, h a n icke nekat sig a t t an- ning för lydigt uppförande.
Och uppgå i denna enhet och är nöd- mobiliseringsdag i september.
I detta ögonlilick då hela världen käm- vända.
Icke heller Hr Ekman är jordbrukarna fingo nöja sig med vändigt för det hela är ä n n u icke alldeles fri från sådana vapen.
par att finna en utväg till fred, skulle den den b e t a l n i n g som tillmättes dem, bragt till medvetande hos männi- Den slutsats m a n k a n dra angå- alldeles oberoende av skördens skorna.
De leva ännu i ett gam- hävande av nationens sin krigsberedskap skrytsamma för fram- den amerikanska ende Hr Löfgrens och E k m a n s val- kvantitet och beskaffenhet.
Tull- malt åskådningssätt.
Det är icke övriga världen utgöra en direkt eggelse tal ä r således den, a t t d e n ene drar vännerna kunde visserligen begära längre kungar o c h kejsare.
vilka att utveckla dess militära tillgångar.
Vem är det då vi frukta i denna av sig åt höger, den andra åt vänster.
ersättning av staten, men det skulle ha de största maktmöjligheterna.
Men var ä r liberalismen, en libera- sannolikt röra sig om så stora be- Tre kejsare i Europa strökos u n d e r kriget sönderslitna och sjuka värld?
skulle varandra bomber. '
* Den amerikanska styrelsen tionella Kvinnoförbundet för för Interna- Fred och annat lism grundad på en fri o c h själv- lopp, att inte ens den mest reaktio- detta världskrig f r å n sina troner.
s y m b o l e r som ständig frisinnad grundåskådning?
nära utgång av årets val, kunde inge Det var värdelösa sådana förhoppningar.
Det ä r i sanning ett ganska upp- seendeväckande förslag och det åter- Samvetsfrågor till riksdagskandidater.
VIII.
i Angående de industriella problemen.
Vill ni arbeta för: en ändamålsenlig utbildning av den industriarbetande ungdo- men; en lagstiftning som motverkar farliga och ohygieniska ar bets- metoder åtgärder, och som arbetsförhållanden minska otrygg heten i industriarbetarnas liv, så- som moderskapsförsäkring.
arbetslöshetsförsäkring m. m. och åtgärder som befordra samför- stånd mellan arbetsgivare och ar- betare.
.
står att se, om mellanhänderna sväl- ja det lockbete, som utlagts f ö r dem genom 50 öres premie pr.
deciton, och så fastna i fällan.
Skulle så ske, då har den fria utvecklingen mellan tillgång och efterfrågan på konstlad väg blivit upphävd.
ilen naturliga konkurrensen, som innebär något sunt, när den icke föres in i speku- framstå som » nationella », lat tionens irrgångar blir klavbunden från denna enhets ståndpunkt.
Det finns ett sätt att, arbeta intetgjord.
Och jordbrukar- denna fredliga enhet i händerna, illning blir ytterligare försäm- genom att söka framkalla männi-. /;, på grund av jordbrukets skornas andliga väsen o c h åstad- eegen dåliga b ä r k r a f t utan genom komma en ny människotyp, vilken visar människornas högre mål yttre våldsåtgärder.
utanför och utöver penningehetsen.
vilka Skall det lyckas de kvarnar som Fellowship of Reconciliation icke äro ansluta t i l l kvarnförenin- gen att sätta sig till motvärn?
Hur ställer sig mellanhänderna?
Och finns där ingen annan utväg för jordbrukarna än att klaga över de tryckta tiderna?
Eller måste sta- ten träda emellan för kvarntrusten att knäcka Det ä r frågan?
* Marockanerna dras nu tillbaka i vissa Men försvunna.
vad som återstår är att delar av Rhen- och Ruhrområdet.
tillse, att industriapparaten blir det i den spanska kolonien gå de framåt.
Mene tekel.
ansvariga folkets egendom o c h icke en maktmöjligliet i några fås hän- der.
Livets uppgifter bli därmed En förening i England har grundats för förvandlade.
Från att Vara e n nit ge s. k.
' Not-forgotten-bjudningar för k a m p o m materiella värden, blir invaiidrrna från världskriget Härom det en kort nödvändig k a m p om dagen belv en skara invaiider förda till de försörjning och tid över för de and- kungligas park for att leka lekar, spela liga värdena.
fotboll och cricket och få choklad och r a t i o n e r n a s Förbund är m ä n n i - cigaretter Livet har en kedja av hårda skosamvetes uttreyck för d e n n a en- öden i beredskap för de en gång märkta.
het.
Den vill behandla de frågor, har Det satt detta p i sitt program.
finns ett annat sätt att arbeta paci- fistiskt - det ä r a t t göra klart f ö r människorna, att e n institution som Nationernas Förbund, hur ofullkomlig och paradox den ä n är i närvarande stund, icke har upp- stått på grund av något känslout- brott efter ett upprört krig, utan ä r en exponent för en lag, s o m icke k a n hejdas.
Pressen lämnar verkligen stundom med- vetet ofta omedvetet, blickar in i situatio- ner, darrande av tragisk eller komisk spänning.
En rubrik sådan som: Carlbom mecenat vid täckande nu de Wickmanska förskingringarna målar genast upp en si- tuation, om vars skärande ironi endast en av de närvarande huvudpersonen, kan ha varit medveten.
Det var den då stor- förskingraren u r järnvägsmännens kassa med en älskvärd gest överlämnar något av de stulna medlen till täckande av en medförskingrares tillgrepp.
Varför är ägandet av penningen och dess fördelar alltid den största frestelsen för kaipitalismens och de rikas principiella motståndare, liksom sedlighelsförsyndel- serna äro det för de gudaktiga?
Är det därför, att en dygd alltid attraheras av den last som utgör dess motpol?
*
T I D E V A R V E T ANMARKNINGAR AV K.
J.
Den permanenta konstutställningen.
Min vän f r å n m i n e n segnade n e r för en fingerad s m a k - och intelli- på första sämsta stol och s t r ö k sig gensnivå s o m varje enstaka individ över pannan med den intellektuella eller sammanslutning i sitt innersta trötthetens klassiska åtbörd.
njuter av att känna sig höjd över.
- Jag k o m m e r från den per- Man äger frihet att påbörda all- manenta konstutställningen lyste han ursäktande.
upp- mänheten vilket k y n n e eller okyn- ne som helst, även sitt eget: såsom Nu skulle en annan ha undrat obefintlig ä r den förhindrad att vilken av de små tavelbodarna på dementera.
Än m i n d r e mäktar den Östemalm som hade överansträngt befatta sig med statyer.
Men Om nu en samvetsgrann främling, men e f - detta oskyldiga spöke ä n en gång tersom selenitens terminologi v a r är fördrivet återstår de svärmar av ett ficklån från mig fattade jag utan bilande, cyklande och fotvandrare vidare att jag hade f r a m f ö r mig vra- som frekventerar d e u t r y m m e n man ket efter en vallfärd kring p a r k e r h a r anslagit till ifragavarande ex- och torg.
position, och f ö r en n y k o m m e n i a k t - Var det så mycket att se på?
tagare ligger det nära, medger jag, - frågade jag ovisst.
att f ö r m o d a ett s a m b a n d mellan Jag säger inte det, men sällan denna publik OCH de utställda konst- skådar m a n något så tankeväckan- verken.
— — - de.
Det var jag förstås e n s a m om; Ja gör det inte?
Sådana saker ikring h a d e tydligen måste väl betraktas som offentliga / — 3 Följden av a t t bli v a l d,.
Först talade jag en timme eller kanske var det mer och utgöt mitt hjärta i känsla av att just ingen mer än hon, som satt mitt emot mig, kunde riktigt förstå och behjärta mitt öde.
När vi stego in i Frimurarehotellets stora matsal, ’ d kän- des det litet otäckt att bli så beskådad av kypare, uppasserskor och gäster.
Salen av publik, ty man fästade för avtackningen av stadens första staty, äg- nad Gustaf III, som ett sent tack för und- fångna stadsprivilegier och alla skulle titta på riksdagskvinnan och på mig som ville bli det.
Men sen glömde jag hela världen omkring det hörn vi fått oss anvi- sat tack vare hennes förutseende att be- stilla bord i förväg.
Hon frågade så.
att jag förstod att hon visste, vad det var fråga om.
Och när jag berättat om de sista sju veckornas tillvaro som riksdags- kandidat, sade hon: ja, för tre år sen, var det lika dant för mig och så till råga pil allt kom jag i n också i riksdagen.
Om det också händer er.
fru Lövstrand, kan ni få komma igen till mig och be om del- tagande, och då skall N få det.
Men ni ställer ju upp er igen?
- Ja, jag har ställt upp mig igen, det är sant.
men den här gången tar jag inte valrörelsen så hårt och inte heller går jag igenom valkretsen så samvetsgrant som år 1921, då jag måste fara omkring och visa socken, innan de kunde rö- V i d annonsering anlita Gefle Posten på mig, att jag DAGLIG rodnade under hennes blick.
- Jag är förfärligt rädd, sade hon, att ni vet det, utan att Jag behöver sägs er det.
f r u Lövstrand.
såg så genomträngande var full MORGONTIDNING Med anledni skrivit om sin gat henne om muntrande bre skriptet skickade hon oss följande, som på den mera trevliga sorten.
ett prov — — da Fru HEDVIG LINDHOLM.
Upplandsg.
68-151, Stockholm.
Kärn Fru Lövstrandl Sitt kroppen i bästa Förr tyckte jag, att det bästa man kun- möjliga kondition i de pränta in i sitt minne, medan man gick kampen mol infektioner och klädde sig om morgnarna, skulle vara i allmänhet och tuber- kulosen i synnerhet.
Det det där: Denna dagen ett liv.
Men bara rika genom sker Almenta.
det vitamin- tanken på det gjorde en så djupt miss- modig, därför att det föreföll så högt och ouppnåeligt alldeles som stjärnvärlden, dit dock både Ni och jag förirrade oss på samma gång häromkvällen efter Ert fö- 1:sta klass pensionat redrag i skogsbacken Ni vet.
Där kom Röingegatan I.
Hässleholm, rekommen- deras.
jag alltså att höra Er säga: » Jag anser Innehav.
I. Olsson, tel. 438. det vara min plikt att arbeta, som om jag trodde, att det lönade sig ».
Så är det ju.
Men det skall Ni inte framhålla Maria Thouréns Pensonat Lilla Torget.
bara för stjärnorna, Fru Lövstrand, Tel. Kristianstad 1024.
Glöm inte att lära ut det till människorna också i alla föredrag, som Ni har kvar.
Ynglingen I Vallby.
PENSIONAT — REKOMMEN DERAS Alma Dorés Damfrisering trafikanterna Järnvägsgatan 6. så tillfredsställande genomgrubblat angelägenheter och - Men ni beklagar den som blir vald?
problemen a t t d e inte längre mindes Vänta.
offentliga angelägenhe- Gäller inte det den.
som blir omvald ock- r s. deras .tillvaro.
dag k o m m e r ju så ter känns igen på det att de be- Åja, sade hon, men inte i samma Det hör till e t t mellanpartis vansk- L i n d g rens gott som från Kråkvinkel och h a r st än d igt omges a v k n o t, protester grad.
Det ä r naturligtvis värst första gån- ligheter a t t under påfrestningarna MÖNSTERAFFÄR, Kristianstad ingenting sett, m e n jag ö r s t å r full- och r o p om ingrepp.
Vår frilufts- gen, och i ännu högre grad gäller det om vid val kunna hålla sina båda Rekommenderas.
någotsånär klara.
De V. Storgatan 47. komligt hur infödingarna i d e n n a konst faller således i n t e u n d e r d e n de första kvinnornas första period.
Så som fronter atmosfär måste rubriken.
De passerande tar den vi hade det, kan ni ändå inte få det.
grumlas så lätt i ytterkanterna åt konstimpregnerade Alla slags hårarbeten utföras av har- innerligt tillägna sig d e mästerverk för given som gatläggning och lykt- Och om ni skulle råka komma in, så har båda hållen.
Liberaler och folkfrisinnade gå frisörskan, som dagligen f r a p p e r a r deras ögon stolpar.
Ja jag ser vad som svävar ni kanske mig där, som kan inviga e r i fru Agnes Ask, alla spelets regler, vilka äro tusen.
Ni nu var för sig, icke utan en viss och faktiskt ä r vars och e n s stolta på e r tunga: n i har under e r korta behöver aldrig komma med yrkanden på bitterhet bekämpande varandra.
V. Smalg.
16, Kristianstad.
besittning.
Till slut färdas de bland vistelse på planeten upplevat lite fel ställe eller lämna in motioner på fel Skilsmässan r a r k a n s k e oundvik- Dagligen färsk, hemlagad konfekt lig, säkerligen var den¨ beklaglig.
d e m som mellan sina egna möbler, bråk om n a k n a gubbar och alltför dag, för att det kan jag nu undvika.
hos - Måtte ni komma in, sade jag.
Liberalismen h ä r i landet, tillräck- behöver inte titta å t d e m m e r m e n välklädda damer.
Sådant röres upp - Ja, sade hon, det gör ni verkligen ligt beskuren och attarkerad förut, ANNA EDESTRANDS EFTR. förnimmer d e m lika k ä r t nödvändi- någon gång kring begynnelsetadiet Tel. Kristianstad 1777. rätt i att önska av allt ert hjärta.
Ändå hade sannerligen mer än väl be- ga ändå.
Jag har hört berättas att av en statys tillvaro, m e n när d e n vet ni inte, hur stor anledning ni har till hövt föra fram sina glesnade s k a r o r Gustafssons Konditori de aldrig f l y t t a r en staty på vinden, lätta dammvirveln sjunker s t å r fi- att göra det.
v i som kom först hade intet under ett banér.
Man man våga rid torget om det ä n skulle spörjas någon leda guren oantastlig på sin p l a t s, inran- begrepp om vad det ville säga att bära hoppas att det endast ä r fråga om rekommenderas.
tyngden av att vara de första och de enda.
hemskillnad på en tid, u n d e r vil- vid den.
Tel. Hässleholm 439. gerad bland de eviga fakta man Möjligen en dunkel aning men ej mer.
ken försoningens och sammanhåll- Inte ä n n u - mumlade jag glömmer.
En nykommen man försvinner i mängden, ningens krafter skola hinna ' verka ESP E R A N TRYCK d röm inande.
— Det d ä r uppkallar en sublim de ser ju likadana Ut allihop, och så gör i å t e r f ö r e n a d e riktning?
Det ser B ä s t och Billigast.
Ja, ä r det inte vackert!
Innan bild i min fantasi — utbrast m i n han som del berättas att Thorson gjorde: knappast så ut.
säger farbror till dem som äro gamla i går- Det finns säkerligen en hel del jag fick veta det var jag aningslös om vad pietet vill säga.
Med sådan med ansträngning tålige åhörare — den, spelar bräde och snappar upp vad liberalt tänkande kvinnor, som ej det ä r frågan om, till dess han en dag k u n n a underskriva vad » Tidevar- läggning vore det fullt naturligt om detta högdragna brons- och sten- är mogen att föras fram på e n elevupp- vet » i en redaktionell artikel med de betänkte sig och dividerade gan- släkte s o m för en sorts osynlig ex- visning utan att dumma sig för mycket.
titeln » Gränslinjen » i n r 36 uttalar Bokbinderi ska Iänge innan de sätter upp något istens m i t t i trafiken!
Man k u n d e Men vi stod där och somliga tittade på j u s t ifråga o m partigrupperingarna Tel. 108 Hässleholm Tel. 108. tro att det inte är mänskoverk.
Och oss med förväntan.
antingen den nu gällde i detta nu.
reelt arbete till ytterst moderata Tidningen säger: nytt.
för resten tycks det vara precis vad våra dumheter eller våra underverk och » Högern rustar sig med ' starka Vilka d e?
alla var nyfikna.
Vi kunde inte gärna ' namn ' för k a m p m o t socialdemo- m a n tror.
Om jag ä r riktigt under- Seleniten studsade och slog och på beställningar.
Allmänheten väI — kom det rättad brukar det gå så till a t t mo- ställa oss i något elevförhållande till kraterna om makten.
Det är dess DOKTORINNAN H TÖRNQUIST, numentet bestämmes först och så ställets veteraner.
Vi orkade inte äta sak, men det gläder oss a t t de icke Styrmansgatan 8, Öst.
5424. helt hjälplöst.
middagar, och förresten var det ingen få det stöd av liberalerna, som d e som bjöd oss.
Stillhet rådde i några blanka mi- får Försynen sända konstnären.
väntat och önskat.
DA må hellre - Den gör så ibland.
Men den Blev ni inte vinner med några av överloppsrösterna gå till socialde- nuter.
Så suckade jag och försökte måste lämna i r å n sig många be- dem?
frågade jag.
mokraterna ..
Socialdemokratien reda våra t a n k a r.
— Jo, sade hon, till slut slöt jag vänskap från flydda dagar, arhrtarklassens Att allmänheten saknar verklig ställningar därför att den h a r så få med ett par tre.
Men flertalet av de övriga stora uppbåd f r a m emot mänskliga existens har jag flerfaldiga gånger monumenthuggare i sin tjänst.
var ju så förtvivlat osäkra i sitt sätt emot rättigheter, behövde och fick och- s i månget gott handtag f r å n libe- utlagt o c h bevisat.
E n korporation - Nå, d e a n d r a s k a p a r också en.
- J a g antar att det var ni, som gjorde ralismen.
Det var naturligt och utan medlemmar ä r det lönlöst a l t verk som består.
Men det ä r k a n - dem osäkra, sade jag.
Ni gör även mig riktigt.
Nu, då socialdemokratien söka få tag i.
Men ordet har blivit ske till slut en olägenhet — förmo- osäker på sätt och vis.
Hur mycket mera såväl fackligt som politiskt ä r både Fru Hedvig Lindholm gängse som kortfattad beteckning d a d e gästen från m å n e n.
då dem.
stor.
mäktig och utomordentligt Upplandsg.
68-151, Sthlm.
väldisiplinerad, reder den sig syn- ---- ~ -- Hon smålog bara.
Och så skall ni tänka er, att vi hela nerligen lätt i striden, våra » över- Sveriges kvinnor uppmanas av valmans- rustning pil sill program.
Ioppsröster » förutan.
Det finns av boningshus, av automobiler och förbundets kvinnor och moderata kvin- därför, att alls ingen anledning f ö r frisinnat a förskona v korvstoppningsmaskiner, oss från standardsskolor men noförbundets centralstyrelse att rösta på kallar dem, skriva sina egna valsedlar för, det alla av oss.
folk att högerannex gå och känna till sig partiet som ett å t och standardmänniskor!
högern I en mycket förenklad redogörelse med underpartibeteckning avrustningsfol- vi stå Men kvinnorna är ju inte en enhetlig litet » Åsiktsgränsen - - går mel- för partiets program, få vi bl.
a. vela att ket och med avrustningsnamn därpå.
Man förnimmer kanske klarast lan högern å e n a sidan, och vän- partiet vill s k a p » en betryggande för- Hypotesen om de många Oorganiserade av- massa, de har många intressen, som först vänster.
svarsorganisation, som bereder oss moj- rustningsvännerna är intressant.
I tre finnas formel skillnaden mellan Iiberal och soci- sterpar tierna av olika nyanser å lighet a t t lämna våra efterkommande i arv valkretsar, ile, d i r Frisinnade kvinnors aldemokratisk grundåskådning ifrå- den andra », s ä g e r Tidevarvet vida- ett fritt och oberoende fosterland ».
Sä- kandidter äro uppställda, ges åtminstone Och pel att när kvinnornas vi sen kom önskan och a sa t t få till tillträde exem- ga om den snart aktuella stora re.
Javäl, m e n låt oss framförallt ett tillfälle att pröva dess riktighet.
kert är det många, som tror det.
t i l l statens ämbeten var liktydigt med ön- skolreformen.
Det känns i Iuften hävda liberalismens rätt att leva sitt skan att få framlämna en gåva, inte ett att den k o m m e r a t t bli partifråga eget liv, att verkIigen känna sig För att stödja landstormen har bildats Den har krav, då trodde de vi var högfärdstokiga.
- ett fruktansvärt öde i sanning!
äga två fronter och i n t e bara en!
Elsa Alkman.
Och det var inte så förfärligt roligt alllid.
Man kan framställa standardtyper en kvinnoförening i Stockholm, som skall för sin del antagit e t t förslag till reglering hålla symöten varannan torsdag och Före- an- a; luftkrigföringen, med betonade av svå- - Men var det inte något, som var ordna en kurs i kokvagnstjänst.
righeten att » finna en formel för begrän- roligt?
bilden uppges ha varit Jo, sade hon, att komma underfund Lotta Svärdföre- sande av de objekt, som kunna utsättas S. Storgatan 41, Hälsingborg, tel. 2596. ningarna i Finland.
Många kvinnors före- Utför forografering vid fester och klubbsammanträden såväl som i hemmen.
ställningar om krig torde även röra sig men Passfotografier färdiga pil en timme.
inom den värld, som Runeberg tecknade kan med tillfredsställelse antecknas alt Om ni kommer in, så skall vi titta på det Förstklassigt arbete till billigaste pris.
i Fänrik Ståls sägner.
alen den världen, I ?,, dag, &lt;II juristkongressen var på ga- tillsammans.
- Men tänk, om ni inte kommer in?
är icke vår.
År 1914 var den svenska laföreställning på Operan var det höstfest kv innans omsorg huvudsakligen ägnad på Långholmen med musik efter ett mera sade jag.
S. Storgatan 29, Hälsingborg, tel. 2290, landstormens fotvård.
Vi stickade strum- folkligt program Vi hoppas tonera — Ja, då har jag åtminstone lämnat en r e k o in ni c n d c r a s. por och gåvo pengar till borvaselin.
Men trängde in till fångarna.
Någon jämvikt reform efter mig.
I de kvinnliga leda- Reparationer och stämningar utföres av verklig fackman skoskavet problem ehuru icke löst, över- skall ilet väl vara mellan domare och möternas klubbrum finn % numera en Soffa.
skuggas nu av större svårigheter.
som man kan ligga på, när man väntar dömde.
Önskar ni vid uppehåll i Hässleholm ett hemtrevligt privatrum, tag då in hos på voteringarna om nätterna.
f r u Emma Wahlqvist-Axelsson, * * Förresten - - Borgmästare Lindhagen påstår, att det Fröken Bertha Wellin varnar oss freds- Vad då?
finnes i vårt land djupa led av avrust- vänner för ett bittert uppvaknande ur våra Läge snett emot järnvägsstationen, - SI finns det så många sätt att göra tel. 192. ningsvänner, som icke ha några kandidater drömmerier.
Onödigt, vi äro fullt vakna det lättare för sig, än vad vi gjorde.
Hon att rösta på, eftersom intet parti har a v - och veta vad vi göra.
.
.
.
De två fronterna.
— så?
ekomm endera NELLY E.
- TO.
- Kristianstads Boktryckeri A.-B.
Tel. 1557 Tel. 1557 Östenbergs Utför — back.
SPIRELLA — — — — — avrustningsfolket, som han tiden hade bördan av de så kallade kvin- väntade upp måste en gemensam -.
för, internationella juristkongressen Atelier L e v e r i n — nog finnas, tillämpningen!
Förövrigt se maskineriet innifrån, Det var roligt.
C. Christofferssons Pianofabrik,.
- N y a Damfrisersalongen
F r å n tårarnas dal.
Mötesplatsen.
här.
Magnusson hette hon NORRBOTTEN.
Fru Ellen Hagen har talat i Rå- neå, Kalix, Haparanda, Morjärv, Korsnäs, Roknäs, Piteå.
Kalix blev rektorskan Hilda Dahlgren Frisinnade kvinnors om- rygg för att få det i bättre läge bud.
I Haparanda åtog sig fil.
kand. och sjönk tillbaka i halvslummer.
fru Sigrid Körlof samma ämbete.
Ett ihållande spädbarnsskrik från rummet bredvid skakade upp h e n - att han inte bodde fru Forss stad Isa och betraktade vid S t r a n d - häftigt: stadigt.
Denna tog i » Jo det - -.
. », men n ä r hon SKÅNE.
GEMENSAMT VA VALMÖTE i ESLÖV.
av Frisinnade Skåneförbundet kvinnor Malmöhus läns liberala valkretsförbund och Malmöhus läns frisinnade valkretsförbund anordna- de söndagen den 1 4 sept.
gemensamt valmöte i Eslöf.
Fröken Kerstin Hesselgren, som placerats först å ta- larlistan, höll ett i all sin koncentre- rade form storstilat anförande, vari hon särskilt hänvände sig till kvin- norna och framhöll den stora olik- heten mellan forna tiders kvinnor och nutidens, vilka med röstsedelns tillhjälp kunna öva inflytande på händelsernas gång.
Tal.
dröjde nå- got vid den gångna riksdagsperio- dens arbete och påpekade att fler- talet a v de motioner, som väckts a v de kvinnliga riksdagsledamöterna, hade k u n n a föga uträtta, vi måste bli flera.
Kvinnorna ha som väljare stor makt härvidlag, om d e blott vilja begagna den.
Vid förra valet ansågos kvinnorna i egenskap av den stora obekanta faktorn, så- som mycket farliga, och man place- rade dem i förskräckelsen rätt högt på kandidatlistorna.
Sedan dess h a r nian lugnat sig, och kvinnorna åka nu allt längre ned på listorna.
Det begäres offer av kvinnorna när man fordrar att de skola ägna sig åt politik, det uppstår ofta en pliktkonflikt härvidlag.
Men det gäller att lösa konflikten, och tal.
slöt med en övertyga an d e försäkran om s i n ljusa tro på kvinnorna, så- som fullgoda medborgare.
anfö- Efter fröken Hesselgrens Alfr.
rande talade nämndeman Nilsson i Steneberg för det liberala partiet och lektor A.
Hagen, Ystad, fik det folkfrisinnade.
mycket och vill de inte ge mig, kan jag » Ni kan inte l i g g a här och dö.
vara utan, jag orkar inte ä t a hel- Fru Forss skulle tycka det vore ler. » Hon såg s i g om efter en ring- så obehagligt.
Det skadar hennes anseende, om det kommer ut. » klocka, men fann ingen.
Isa medgav, a t t det inte vore Fröken Hesselgren fortsatte där- finkänsligt, helst som hon inte efter till ett kunde betala synnerligen mycket MÖTE FÖR KVINNOLISTAN I för allt besvär det skulle bli, och KRISTIANSTAD.
alla u t g i f t e r.
» Livet vill inte ha mig », t ä n k - Fru Forss g l ä n t a d e på dörren och sade nervöst: » Frukosten är klockan n i o, hon är redan fem minuter över.
Var så god! » Fröken Isa gick in i matsalen.
Klaus och fröken J o s t stodo bak- om sina stolar.
De diskuterade barnavårdsfrågan.
» Men då är det ju förgäves », där hon talade tillsamman med sade fröken Jost, medan hon satte rektor Ellen Widerberg, som g, » som man gömt sig häruppe andra namn på kvinnolistan i länge, om det ä n d å måste kom- hovrättsnotarien adv.
Elisabeth frukost. » H Hon steg ur sängen och som började hon i ens p r ä s t b e t y g och bli bekant angrep valle- sin morgongymnastik.
ik, I hemförsamlingen. » dan bland kvinnorna och manade lagt sig till med sedan hon blev och te hon, Jag döden vill upp till ma Rektor Widerberg dem till samling kring Frisinnade Nilsson hon kvinnorna solida- I med sin f o t fått komma sitt hems tröskel och hennes rar n e k a r att se henne för gon.
Hon kom hit och fick en liten flicka, och den blev ge- n a s t utackorderad i en stuga h ä r i niserade om barnet.
Det tyran- kerna » skrives ansåg libera- sitta uppe gjort och läsa om k v ä l l a r n a, som hon på den tid böcker lismen vara en nödvändig faktor i studier voro hela hennes samhällslivet och trodde därför e j värld, och måste hon fråga sig, om det manade till också var nyttigt för barnet?
Nej.
Då fick hon gå till slings.
ritet kring kvinnolistan.
Fröken Hesselgren talade om bar- navårdslagarna, påvisade nödvän- personer och deras fruar!
Det digheten av att den kvinnliga syn- skull.
Hon kände lust att gråta hejd- är nästan hela ens umgänge. » » Ja, det kan i n t e hjälpas.
Det punkten avgörandet kan av göra icke sig bara gällande speciella vid löst, bittert, över s i t t förlora rad de l i v Så vida n i i n t e får ett skrift- kvinnofrågor utan alla de stora av- hennes men hon makt, ville inte, det någon stod så intyg v av f a d e r n, a t t barnet ge om barnet talade fröken ärftlig belastning av hypokondri, får skrivas på honom som trolov- att skämta, ningsbarn.
Då kommer d e t i hans Hesselgren i Ystad över ämnet: och tvingade s i g p r ä s t b e t y g, och barnet f å r ä r v a kvinnorna och den nya tiden.
Mö- s k r Hon a t t a vände och prata.
sig instinktivt bort honom, men jag tror.
a t t det än- tet öppnades av fröken Hulda Lundh, som, enligt vad Tidevarvet om något fult eller anstötligt då på er. » redan förut omtalat, står på de Fri- inom hennes s y n k r e t s och läste sinnades lista i Malmöhus län som endast sådana böcker som be- vet mindre än jag.
F ö r r e s t e n ä r Advokaten henne med en sådan uppfostran.
Hon hade a l d r i g lärt sig säga nej och var van att göra allt som var roligt.
Men när hon kom till sin f a r och g r ä t och talade om att hon skulle få r i t barn blev hon utkörd.
Hon fick g:~ och lägga sig på hotell samma natt.
Fadern be- talade för henne, m e n hon har tvingade sig till det för barnets.
i är ligt så Måndagen den 15 kom S å skrivs och Ingen av oss vet något, närheten. » gör hon rätt i.
Hon har väl lärt som duger, och det heter arbete. » » A r b e t e, n ä r h o n har p e n g a r som gräs och k a n ligga vid fina badorter.
Hon talar o m i brevet att hon var i Falsterbo i sommar, men hon var dödligt rädd, n hon skulle bada i sällskap, att n g o n skulle se ä r r e n på h e n n e s hö ter och förstå, att hon hade fått ett barn. » (Forts. i nästa n:r) Hagen.
Fröken Lundh talade upphöjd ståndpunkt.
ideell hon h a n k a r l, och vem vet hur m å n g a Den som icke är klänningen lektor även på den fest, som sedan var haft svårt för matematik i skolan oäkta barn han har själv. » h a TJd anordnad för fröken Hesselgren.
tvang hon sig a t t lösa ett par Fru Forss gick omkring och är frisk, Hovrättsrådet Bror Petrén ock- ekvationer v a r j e dag f ö r a t t inte serverade kaffet.
fröken att för- Du?
Men Det rolig anförande - ett bevis på att barnet skulle få denna brist i arv.
söka få ett intyg av fadern, så att och har besväras Magsyra och Huvudvärk för.
Du samförståndet mellan liberala och Och när hon stundom greps av samt i tro frisinnade ganska i Skåne.
håglöshet, satt med händerna i sade barnet hon, kan men skrivas fröken på J ost honom », skaka- - kur med Frukt-Salt-Samarin och höra!
säger att sömmen var är att så jämn fin, jag att tacka min Husqvarna-maskin kan inte vad den syr fort och väl och så lättskött den är.
Jag vet inte hur jag skulle hinna sy åt mig och min familj, om jag inte hade min utmärkta HUSQVARNA-symaskin.
Köp Du en Husqvarna-maskin så blir Du belåten det bli alla, som köpa - HUSQVARNA - 20 är av Reumatismen gott SA gott att det icke var d e närva- värk kroppen de på huvudet.
rande någon svårighet att samlas kring Riksförbundets ordförande.
Styrelsen för Södermanlands länsförbund av Frisinnade kvinnor har vid sammantriide beslutat att ~ G ET N G E N R O M A N av E.
L. höll så ett v o YN I CH - Det var Atén också, avbröt sig- nora Bolla leende, men staden behövde ändå en geting som väckte upp den ur dess slöhet.
Riccardo slog handen i bordet.
- Att vi inte ha tänkt på Getingen1 utbrast han.
Någon bättre kunde.
vi inte önska oss.
- Getingen - Felice Rivarez.
Kom- mer ni inte ihåg honom?
Han tillhörde Muratoris band och kom hit från Ape- ninerna för tre år sedan.
- J a, ni var j u lierad med dem.
Ni följde med dem, när de voro på väg till Paris.
- J a, jag följde Rivarez till Livor- no.
Han ville inte stanna i Toskana, ty eftersom upproret misslyckats.
an- såg han sig inte ha något där att göra, utan reste till Paris, men jag är nästan säker på att han skulle komma tillbaka om vi meddelade honom att det finns möjlighet att uträtta någonting i Ita- lien.
- Vad var det du sa ’ han hette?
deltaga i årets - valarbete.
e j skall Upplandsg.
68-151, Sthlm.
i - Rivarez.
Jag tror att han är bra.
silianare.
I alla händelser vet jag att han varit bosatt därute.
Han är en av de kvickaste karlar jag någonsin träf- fat.
Gud skall veta att vi inte hade något att vara glada över den veckan i Livorno, men Rivarez var oemotstånd- lig med sina tokroligheter.
Han fick ett sabelhugg i ansiktet som jag måste sy ihop.
J a, han var en besynnerlig varelse, men jag tror att det var tack vare honom och hans påhitt som de stackars pojkarna kunde hålla modet uppe.
- Är det han som skriver politiska kåserier i de franska tidningarna under signaturen » Le Taon »?
- Ja.
Smugglarna i Apeninerna kallade honom » Getingen- pli grund av hans skarpa tunga och det namnet behöll han när han signerade sina ar- tiklar.
- Jag känner en smula till den där herrn sade Grassini, och vad jag hört länder, inte mycket till hans fördel.
Han är otvivelaktigt i besittning av en viss begåvning, men hans rykte i Paris och Wien är inte det bästa.
Han tycks va- ra en mycket äventyrlig herre.
Det på- stås att Duprez expedition fann honom någonstans i Sydamerikas vildmarker och av barmhärtighet tog honom med sig.
Vad upproret i Apeninerna beträf- far är det ingen hemlighet att alla slags aventyrare tog del i den olyckliga histo- rien.
De som avrättades i Bologna vo- ro ingenting annat än vanliga missdå- dare och många som undkom voro av mycket tvivelaktig beskaffenhet.
Några voro naturligtvis av en upphöjd karak- tär, men - - Några voro intima vänner till flera personer i detta rum!
avbröt Ric- cardo med ett vredgat tonfall.
Det är gott och väl att vara noga och exklu- siv, Grassini, men dessa » missdådare » gav sina liv för sin tro, och det är mer än vad man kan säga om er och mig.
- Och när människor en annan gång servera er gammalt skvaller, från Paris, tillfogade Galli, så kan ni säga att de misstagit sig grundligt beträffande Du- prezexpeditionen.
Jag är personligen bekant med Duprez adjutant Martel och han har berättat mig alltsammans.
Det är sant att de fann Rivarez där- ute.
Han hade blivit tillfångatagen i kriget när han kämpade för den argen- tinska republiken, men rymt och nu strövade han omkring under olika för- klädnader.
Historien om att de tagit honom med si: av barmhärtighet är ren fiktion.
Expeditionens tolk hade blivit sjuk och var tvungen att återvända hem.
Ingen kunde tala infödingarnas språk och därför erbjöd man denna be- fattning åt Rivarez och ban tillbringade tre år med expeditionen vid undersök- ningarna av områdena kring Amazon- floden.
Martel sade mig att de aldrig skulle kunnat uthärda strapatserna om de inte haft Rivarez med sig.
- Vem han än må vara, sade Fa- brizi, så måste det i alla fall vara något anmärkningsvärt med honom, eftersom han tillvann sig både Martels och Du- prez aktning, eller vad säger ni, sig- nora?
- Jag känner inte till honom, ty jag befann mig i England när flyktingarna passerade genom Toskana, men om hans kamrater som voro tillsammans med honom under en tre Ars expedition i obebodda trakter sätter värde på ho- nom, så anser jag att det väger upp boulevardskvallret.
Hans kamrater hade endast mening om honom.
sade Riccardo, dessutom var han personlig väl till Or- sini.
Å andra sidan är det fullkomligt sant att det cirkulerar en del rykten om honom i Paris, men en karl som inte skaffar sig fiender, skulle aldrig kunna bli en politisk satiriker.
- Jag undrar, om jag inte såg honom en gång när flyktingarna voro här, in- föll Lega.
Var han inte puckelryggig eller missbildad p i något sätt?
Professorn hade öppnat en skriv- bordslåda och letade igenom sina pap- per.
- - Jag tror att jag skall ha en be- - skrivning på honom någonstans, sade han.
J a, här är den: » Felice Rivarez, kallad Getingen.
Ålder,: omkring 30 år, födelseort och föräldrar okända an- tagligen av sydamerikansk härstam- ning; yrke: journalist.
Kort till växten.
svart hår, svart skägg, mörk hy, blå ögon, bred panna Särskilda känne- tecken: haltar på högra foten; vänstra armen snedvriden; saknar två fingrar på vänster hand; stammar. » i en liten not bifogas det att han är en mycket skicklig skytt och att man bör iaktta försiktighet vid hans arrestering.
Nå, mina herrar, vad säger ni?
Skola vi meddela honom att vi vore tacksamma för hans hjälp.
- Jag tycker vi kan höra oss för, och sade Fabrizi, och ta reda om han skulle Ni kan vara säkra på sådan plan på kommer att bli hågad när det gäller a t t inlåta sig i strid med jesuiterna.
Han är den mest antiklerikala person jag någonsin träffat, - Vill du skriva till honom då, Ric- c a r d o?
visst; jag tror att han för närvarande befinner sig i Schweiz.
Han har aldrig ro någonstans, Vad bro- schyrerna beträffar - (forts.)
