# ID: svediakorp-per3202
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,641
# sentences: 686
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- MAC DONALDS TAL I, GENEVE.
Tidevarvet n:r 37. o praktiska män, ansvariga for våra regeringnr och ansvariga f ö r våra länders väl- gång r icke en enda a v OSS, som ville uppoffra vårt lands bästa Lyckligtvis är icke detta tal Mac Donald höll vid Nationer- nödvändigt t y ju framgångsrikare ett land är, dess mera värdefullt är det som de andra nationer- nas förbunds församling i Genéve.
nas medarbetare i det europeiska systemet.
Världen väntar mycket a v oss.
Medarbetare böra vi icke ha mod att ge världen vad den väntar av OSS?
Historien är full av överfall, krig, och överträdelser där har alltid varit allianser Tre vittnesbörd ha på vår upp- alltid militära säkerhetsåtgärder Världshistorien visar f o l k e n alltid redo f ö r krig och alltid i krig maning avgivits av fru Elsa Nord- med varandra (och det ena är absolut förbundet med det andra), den visar också de länders öde, lund, fröken Märta Bucht och frö- som litade till falsk säkerhet.
ken Hanna Landberg.
Framför allt vänder jag mig till de små nationerna till ledarna av de små nationerna, som i en krigisk värld bibehålla e n historisk och personlig individualitet.
Fördrag eller icke fördrag - Våra ledande artiklar Svar och ni komma att bli krossade Fördrag eller icke fördrag ni komma a t t bli Ödelagda.
I en krigisk tids.
Striden inom jordbruket klargöra ålder och i en militärt organiserad värld kommer ett litet folk, som förlitar sig på sin moraliska rätt Frisinnade Kvinnors ställning till att leva säkerligen att offras.
Det onda kommer att kvarstå och f r i t t gora sitt verk, om n i ännu en Liberalerna och Frisinnade partier- gång förlitar er på den säkerhet som aldrig sedan världen begynte, utgjort någon säkerhet för er.
Våra intressen f ö r f r e d äro långt större än våra intressen att skapa ett verktyg f ö r försvar.
na inför valrörelsen samt inne- E n försvarsorganisation är lätt att skapa men tas er i akt så a t t ni icke genom att skapa den, förstö- börden i lantarbetarstriden.
ra fredsmöjligheterna Nationernas förbund har till uppgift att främja fredens intressen.
Världen måste vänjas vid vår existens, världen måste vänjas vid vårt inflytande.
Vi måste förkroppsliga Elisabeth Tamm sammanfattar i världens förtroende till lag och rätt När sedan Nationernas förbund åtnjuter auktoritet och m a n u p p till det, icke därför att dess arm är stark m e n därför att dess omdöme är lugnt och rutt- sin sista artikel under rubriken Det då kunna nationerna fullfölja sina uppgifter i en känsla av fullkomlig säkerhet, emedan ingen nya jordbruket de synpunkter på vist, vågar skrämma dem.
jordfrågan hon framlagt i sin arti- Detta är den synpunkt och den politik, som den brittiska regeringen står f ö r, och som d e n kelserie.
föreslår Nationernas förbund att sluta sig till.
....
.
.
.
.
.
Samtidigt framlägger hon i form av samvetsfrågor till riksdagskandi- dater huvudpunkterna i sitt reform- förslag.
inledes avslutningsorden ' det ser Som ' den sjunde frågan kan be- traktas den fråga, som avslutar ar- tikeln: Befolkningspolitik i h a n d ling.
I artikeln Sedan Mac Donald blev premiärminister ges en kortfattad översikt av några viktiga politiska händelser under Aret.
K.
J. ger med anledning av Bern- hard Shaws Joan of Arc, som för- övrigt kommer att spelas i Stock- holm, en översikt av några världs- berömda författares litterära be- handling av Jungfrun av Orléans Z tårarnas dal ä r en för Tidevar- vet upptecknad bild ur det dagliga livet, den framträder utan minsta försök till utsmyckning, men är därför också av en omedelbar ver- kan.
Fru Lövstrand begrundar sin kor- respondens.
Vi som erinra Jag vill värna om livet.
våra vänner kretsar de av vilja intressera nya för Man har ställt mig inför frågan: » Vad jag särskilt skulle vilja arbeta Tidevarvet, om möjligheten nu för, om jag komme in i riksdagen .. på expeditionen prenumerera att från Det ä r ganska ansvarsfullt att 1 september och till nästa års slut besvara en sådan fråga även om på en gång.
Priset blir då 7 kr.
man inte har alltför stora utsikter Från 1 oktober och till slutet a v att komma in, ty det ä r dock att 1925 kostar tidningen kr.
6,50. säga sitt hjärtas mening över ett om- Prenumeration Tidevarvets råde, som visserligen fångar ens exp., Slussplan sker 9 III, å Stockholm.
varmaste intresse men dock hör till - det okända.
Att ge kvinnosyn på samhälls- frågorna står för mig i så fall som börja den 1 nov.
vid min viktigaste uppgift, Det sägs så Gästriklands Folkhögskola ofta i våra dagar.
ja till och med Västerberg, Storvik av kvinnor, att det behövs inte läng- med vävnad, kurser: sömnad Folk- re någon kvinnosak.
Jag ä r av all- högskolekurs följande 5 månaders och husmodersutbildning.
Andra- deles motsatt åsikt; det hehövs mer årskurs lämplig även som förbe- kvinnosak än någonsin, ty ska vi redelse för fackutbildning för bli- bara fördubbla rösterna för och e- vande lärarinnor.
sjuksköterskor mot frågorna, då blir ju vårt till- etc.
Särdeles låga avgifter för un- Sti- skott bara att.
upprepa männens dervisning, pendier och mat friplatser.
och hostad prospekt åsikter och handlingar.
Samhället För kvinnlig ungdom II.
genom rektor K. Hedlund.
(Forts. å sid. 6) H u s m o d e r n s a r b e t e För mitt Norrs botten.
Vad jag skulle vilja arbeta för, om En personlig i n sats.
Det är så gott först som sist jag komme i riksdagen?
frågar Ti- bekänna, a t t jag icke tilltror mig Bro penningen, Ett antal medlemmar ur internationell försoningsförbundet samlades nyligen fö att rådgöra med varandra, om huru d skulle kunna uppnå större klarhet om de personliga förhållandet till enskild egen dom.
Det var en stark känsla bland dem, att " världen " som de uttryckte det i sit budskap från konferensen, " är trött p mammontjänsten.
" Men h u r skola v sade de, kunna strida mot Mammon d vi själva samla skatter på jorden?
Hu kunna vi arbeta p &amp; d e ekonomiskt träl bundnas befrielse om värt levnadssätt vittnar om vår solidaritet med det nu varande systemet? "
Bland talarna var förre professor Ra gaz från Zürich Det är en man, som övar ett stort inflytande på den radikal arbetar örelsen i samlat en grupp sit hemland omkring sig: ': kommunistisk, men under hans inflytan d e tagit avstånd från väldsprincipen.
D vilja ett kommunistiskt samhälle men ic ke till priset av en blodig revolution.
D praktisera socialismens idéer inom de nuvarande samhället.
vilket står var oc en fritt att söka göra.
en frihet, som doc nästan inte alls begagnas.
(Hur mång kommunistiska företag finnas t. ex.
Sverige?)
Ragaz förklarade att han icke kunnat ta la till-kommunisterna, icke ni dem oc icke beveka dem, förr än han själv läm nade först sin kyrkoherdebefattning oc Sen sin professur med den säkerhet och de borgerliga bärgning.
som hörde till.
Först när han frestade tillvarons bekymme och osäkerhet dag för dag med dem, fic han de fattigas öra.
Hans maning ti konferensen var alltså denna: om ni vi leda en upprorsrörelse mot Mammon, on ni vill komma nära och öva inflytande p den kommunistiska rörelsen, då måste r inte bara leva i fattigdom, N måste ock s &amp; kasta er ut i den stora osäkerhete med de fattiga.
Ni h a r kanske en lite säker inkomst.
Det kan hända att r använder den väl.
Men ni får ändå int behålla den.
Friheten frän mammon lie ger i osäkerheten.
När den forne professorn slutat.
spran arbetarledaren Walter Ayles frän Bristol upp.
- Vad ä r det n i säger!
utbrast har Fattigdom!
Tala inte om fattigdom.
Ta la om livets fullhet, det ä r den vi skal söka nå.
Så stod ett ögonblick d e två livsriktniii garna mot varandra.
Vem hade rätt, schweizaren eller anglo- achsaren?
Eller behöver man icke säga, att om devarvet mig.
Ack, kära Tidevarvet kunna ge initiativ till några stor- den ene har rätt, har den andre nödvän- reformer, i händelse j a g digtvis orätt?
Ragaz kunde j u taänkas du kräver mycket av en Nordlan- artade dets dotter, som visserligen d r ö m t bleve vald.
Men då jag tror, a t t ha svarat, att han funnit livets fullhet i en gång så stort om en politikers det är de många små tillflödena sagt vad uppgifter, men som känner sig allt- av personliga erfarenheter p å familjen skall leva av i morgon, binder för liten, att i denna underliga tid, olika Iivsområden, som skola möj- den som ville vara fri vid mammon, vid där, som Tegnér sade, » det murkna ' olika liv de stora stegen framåt penningen den för vilken tanken på klyftan gamla, det omoget unga i het för- och uppåt i mänsklighetens ut- bittring kämpa nu om världen., vå- veckling, vågar även jag dröm- misstron är en ständigt närvarande tagg ga tro sig om att kunna uträtta nå- ma om en personlig insats på det i sinnet, kan icke komma bort från den got.
Men kallar livet, må vi modigt livsområde, d ä r jag n u i över 20 schweiziske professorns ord: jag vann dem icke, de togo icke upp mig bland gå, och kvinnorna få nu ej fegt hålla år gjort minn erfarenheter, näm- sig, förr än jag lämnade min samhälls- ligen uppfostrans.
sig undan.
ställning och delade lott med dem.
De.
Absolut och konsekvent skulle Vad som då i första hand låge som tillhöra de fria yrkena och vilkas jag vilja arbeta för rättvisa åt och mig närmast att arbeta för vore ekonomi star eller faller med möjlighe- likställig- ten och förmågan att arbeta ha inte det uppskattning av kvinnans arbete slöjdundervisningens och insats i hem och samhälle ab- het med övriga skolämnen i den väldiga stod från språng professur a t t göra och som prebende.
då h a n Men av- solut och konsekvent skulle jag vilja nya folkskolan.
Icke så mycket för kroppsarbetaren äro de intellektuella ändå, arbeta på ett bättre nykterhetstill- för den praktiska nyttans skull, " de rika " och " överklassen " stånd i mitt land och på en större ehuru även denna synpunkt bör och om de skulle vilja predika mot förståelse för förbudet, som säkert beaktas, utan främst på grund a v våldet bli de utskrattade eller ignore- fat igdomen.
Och Ayles kunde att just osäkerheten, bekymret ha för liggöra Men olikheten klas erna och rade.
(Forts. å sid. 6 (Forts. å sid. 6) de och består till icke ringa del i utväljandet av de bästa i n köpskällorna.
För livsmedel är valet lätt.
I våra 95 butiker gäller principen: högsta kvalité till lägsta pris.
KONSUMTIONSFÖRENINGEN STOCKHOLM M. O. mellan samhälls- Därför kvarstår frågan, brännan- ofrånkomlig i dessa lider av vad är det för bropenning, klasskrig som från måste betalas för att komma över den ena klassen till den andra?
D e v i n e z
Svar.
D e t nya jordbruket.
Av Elisabeth Tamm.
Det var j u ganska märkligt a t t det liberala partiets chef, Eliel Löfgren, i sitt tal vid liberala for- VIII.
eningens valmöte tisdagen den 3 De synpunkter.
som ligga till september till stor del uppehöll sig vid Tidevarvets s a m v e t s f r å - grund för det program Frisinnade gor till riksdagsmän ».
Förklarin- Kvinnors Riksförbund uppställt i gen är visseriigen a t t söka däri, jordfrågan, och den resolution för- a t t man i valtider skänker kvin- bundet antog vid sitt centralstyrel- norna en särskild uppmärksam- semöte innevarande år, ha nu blivit het och tillerkänner dem en ställ- framlagda.
Under loppet av hösten, ning, som man efter valdagen för- troligen i novemher månad kommer g ä t e r Men saken är också den, ett utarbetat förslag att offentliggöras att Frisinnade Kvinnors Riksför- bund har ett program, som skiljer sig från valprogrammen.
Det skiljer sig i så måtto, att det är E N SAMMANFATTNING.
håll och skötsel.
Inteckningsrätten bör inskränkas.
Jordägande utan brukande kan till riksdagskandidafer.
vara förenligt med den uppfattning av jordäganderättens natur, som här VI.
Angående jordfrigan: framhållits men ägandet blir då e j jordäganderätt i vanlig mening, utan Jordfrågans tyngdpunkt ligger i stället ett kapital, som utbytes mot Om jordägande- jord Och ger kapitalränta.
I stället för att vaka över kapi- Samhället är folkets målsman talets säkerhet.
har ägaren då att för landets jord och jordens måls- vaka över jordens hävd, men när man gent emot brukaren.
Jordäganderättens ändamål är han icke åtagit sig brukarens ar- Samvetsfrågor uppfattning i Tidevarvet, med angivande av när- mare riktlinjer för jordfrågans lös- ning från en sådan utgångspunkt.
Det återstår därför endast att här äganderätten i korthet göra en sammanfattning, bete, frånträder han brukarens för- upplåtelseformen för jord, både delar ' Han kan omsätta sitt kapi- av det redan sagda.
Det åligger staten att organisera u r allmänna och enskilda syn- tal, d. V. s. sälja jorden, men med förköpsrätt för brukaren, eller under samhället så, att arbetet för enskild punkter.
Samhällets befogenhet Och äga- förutsättning, att dennes bruknings- och allmän utveckling i alla avseen- den underlättas och landets välstånd, rens förhållande till jorden bör rätt blir orubbad.
Det är den tryg- förkovras.
För att kunna fylla den- till jordfrå- gade besittningsrätten, en upplåtel- gällande, a t t de frisinnade kvin- na sin uppgift måste staten äga en gans lösning på grundval au en seform, som fordrar mindre kapital norna visat bristande politiskt in- viss myndighet och vissa medel till sådan uppfattning Vill Ni med.
än äganderätt.
Blir uppfattningen om jordägande- tresse, frågar man sig.
vad han sitt förfogande.
Mot ernående av de verka till, att lagstiftningen blir menade därmed.
Att det politiska fördelar ett ordnat samhälle erbju- ' ett uttryck för denna uppfattning rätten sådan, att alla medborgare i på ett sätt att den genomtränger landet känna sin delaktighet i och intresset över huvud taget är rin- der, ha de enskilda medlemmarna folkmedvetandet?
medansvarighet för jorden, skall Härför fordras; ga, därom svävar ingen i okun- underkastat sig dessa villkor.
En nighet, och detta gäller även kvin- oinskränkt äganderätt finns inte och utredning om en ekonomisk utan tvivel d. s. k. jordhungern vä- norna, men man måste betänka har aldrig funnits i ett ordnat sam- fördelning och förvaltning au jor- sentligen förminskas.
Ty den beror säkerligen till stor del på känslan vilket jättearbete det är a t t väcka hälle.
Det är ett talesätt.
vars riktig- den.
Skydd för jorden mot oin- uv, att samhällets bästa under nu kvinnornas politiska intresse.
Det het man inbillat sig.
Men blott och skränkt inteckningsrätt.
går inte så till här i världen, att hart skatteinstitutionen ä r ju ett in- Arrendeinstitutionens övergång rådande förhållanden e j äro tillvara- till tryggad besittningsrätt.
tagna.
Och den verkliga jordhun- man från ena dagen till den an- trång på äganderätten.
dra kan säga till mer ä n hälften Ännu mindre är det möjlig, att Egnahemsrörelsens planmässi- gern skulle tillfredsställas genom ga ingripande för att bereda jord- den myckenhet av jord, som en eko- av ett folk: » Nu ska Ni rösta » jorden där gård vid gård, sträcka (däri underförstått » rösta p å den efter sträcka bilda hela folkets land, nomisk förvaltning och fördelning andra h ä l f t e n Det är en Iång kan vara föremål för en oinskränkt först ur social synpunkt Lant- av jorden komme att frigöra.
Egnahemsrörelsen kan e j i läng- kedja a v utveckling, som måste äganderätt, Så är inte heller nu för- arbetare lika med jordbrukare.
den betraktas som en fristående in- föregå en sådan handling och för- hållandet, fast man ej vill erkänna stitution, den måste planmässigt in- ståelsen för densamma.
det.
Men det är tid på.
a t t så sker.
Vad dessutom beträffar just de Gammal hävd visar, att jordägan- bär också ett förvaltningssystem, ordnas under arbetet för den ekono- frisinnade kvinnorna, så hade det derätt ursprungligen endast kunde som ger skälig ersättning för arbe- miska jordfördelningen.
Dess hu- jordbruket vudsakliga ändamål bör bli att be- helt säkert varit bekvämare för förvärvas genom att nedlägga arbe- tet, men inte det parti eller de partier de till- ten på jorden.
I &amp; uppodlat land med underhåll a v en överorganisa- reda lantarbetarna tillfälle att för- höra, om de visat mindre intresse, och en nyare tid måste detta villkor tion vilken medför outnyttjad ar- värva egna jordbruk.
Men även ä n vad som skett.
Det hade givet- bortfalla, men det borde ha utveck- betskraft.
Ä r Iedningen för dyrbar om ej alla kunna erhålla en själv- vis betraktats med blidare Ögon, lat sig till, att jordäganderätt kräver blir följden den, att kostnaden krä- ständig utkomst, skall den allmänna om F. K.
R. inte ställt sig själv- arbete för att kunna bibehållas.
ves ut a v de många lägre befattnin- meningen komma till insikt om, att ett verkligt reformprogram, som inte tar något intryck av valår el- ler möjligheten a t t locka röster.
Utan frågorna äro uppställda för sin egen skull och samhällets.
Detta må man kalla opolitiskt.
Men då herr Löfgren ville göra ~ ' fastställas Lantarbetarfrågans ständigt, inte antagit ett eget pro- Brukandet av jord är ändamålet med garna Och deras Iönevillkor orimligt jordägare och lantarbetare alla i främsta rummet äro brukare av gram och kanske framför allt om att äga den.
Brukandet av jord sker sänkas.
inte inom dess leder startats en inte uteslutande för egen vinning Alla näringar bringades ur jämn- landets jord och bägge parter skola vikt genom den oro På världsmark- tillmätas den ställning, som tillkom- tidning.
T y utan organ är man utan också i samhällets tjänst.
Arbetsfördelningen i samhället naden som krigets efterverkningar mer dem, den ena inte för hög och rättslös.
Det var ett tillstånd.
den andra inte för ringa.
Men vad herr Löfgren åsyftade gör, att en del av dess medlemmar medfört.
och i vårt land en mycket stor som måste nå alla, vilka leva under Jordkommissionens förslag ligger var nog inte heller, att de frisin- nade kvinnorna e j varit nog in- del - måste ägna sig åt jordbruk, trycket av vår civilisations barbaris- färdigt.
Riksdagen 1924 hade en tresserade, utan att F. K.
R. e j Erfarenheten lär, att genom jordbru- ka förhållanden.
Detta upphäver del därav under behandling.
Riks- som förbund anslutit sig till Ii- kets särställning bland yrken och icke.
att Varje näring måste stad- dagen 192.5 kommer sannolikt att gå berala partiet.
F. K.
R. har emel- ämbeten är äganderätten den bästa fästa sitt berättigande genom att till jordfrågans lösning.
Frågan är, Iertid rätt att fordra respekt för formen både för den enskilde och under normala arbetsförhållanden om denna lösning skall bli verklig sitt vid centralstyrelsemötet i Gö- samhället att bedriva jordbruk.
För äga bärkraft Även jordbruket är eller skenbar!
Om där skall stiftas teborg 1923 fattade beslut, att, att äganderätten icke skall missbru- underkastat sådana villkor.
Från en mängd lagar, som binda den en- oberoende av den sprängning av kas, bör emellertid fastslås den in- jordbrukarehålI vill man göra gäl- skilda handlingsfriheten, utan att Frisinnade Landsföreningen, som skränkningsrätt som samhället be- lande att denna bärkraft skall ska- därigenom kunna utplåna missför- ägde rum den 27 maj samma år, sitter i egenskap av folkets målsman pas genom yttre stöd, med andra hållandena eller höja jordbrukets alltjämt hålla tillsammans.
Och för landets jord och jordens måls- ord statshjälp Det är ohållbart.
bärkraft?
Eller om det skall förun- Stöd av dylik art äro ej av hestående nas var tid, att föra fram en ny syn på grund a v detta sitt beslut har man gent emot ägaren.
på en av vårt lands allra viktigaste F. K.
R. inte endast rätt utan Samhället tillkommer då att åvä- värde En ekonomisk fördelning och för- frågor.
också skyldighet att iakttaga sin gabringa, att jordbruket bedrives Måtte alla, som älska jorden och självständighet och neutralitet.
ekonomiskt.
Detta innebär a t t ver- valtning av jorden måste utgöra Det är därför ganska löjligt.
ka för en jordfördelning, som möj- grunden för ett bärkraftigt jord- verkligen känna kärlek till jordbru- måste ket, försöka att utan partisynpunk- när man får läsa i De Frisinna- liggör största avkastning och för- bruk Men jordbrukaren de » a v den 25 aug.
att e n mera hindrar misshushållning, Det inne- även i övrigt arbeta under sådana ter och politiska berikningar, utan välvillig ton mot Frisinnade betingelser att driften lönar sig.
Jor- själviska biavsikter och personliga Folkpartiet har tidningen Tide- anhängare av F. K.
R:s program den kan inte bära för stora räntor.
intressen ena sig om att förutsätt- varvet, organ för F. K.
R., ansla- och beslut.
Och det gäller både Staten har Påtagit Sig en dryg an- ningslöst och sakligt lösa jordfrågan.
git på senare tiden.
Så vitt man manliga och kvinnliga kandida- del i skulden för att många jord- brukare ej gått i land med det värv, av de något svävande uttalandena ter.
kan fatta, är det också tidningens Men det var något i herr Löf- de åtagit sig, staten har snarare gav en vink, uppmuntrat än inskränkt lånerätten.
mening att, om också i beslöjade grens anförande, ordalag, förorda en anslutning värd att beakta.
Han uppmanande Räntan På inteckning i jord får e j vid valet till Frisinnade Folkpar- de extrema pacifisterna, såsom vara större än det belopp ägaren tiets kandidater. » På det att in- den logiska följden av deras upp- anser sig vilja avstå av sin lön, d. gen m å kalla uttrycken s v ä v a n - fattning, att bilda ett nytt parti.
v. s. vinst mot förmånen att få driva de.
eller b e s l ö j a d e, må det sä- Ja, kanske tiden snart är inne för jordbruk.
men ej tagas ut på deras gas ifrån så tydligt som möjligt, att bilda ett nytt parti.
Icke en- bekostnad, som utföra arbetet vid a t t F. K.
R. på grund a v sin en dast för de extrema pacifisterna.
egendomen, e j heller nödvändiggöra gång fattade ställning varken Icke heller ett parti för a t t enbart indragningar i avseende på under- kan särskilt stödja Liberala par- främja krinnointressen.
Utan ett tiets, eller De Frisinnades kandi- parti - om det nu skall kallas så dater, utan endast sådana kandi- - bestående av människor, som dater - de må tillhöra vilketdera kunna bereda väg för en ny, tid.
av de båda partierna - som äro som
h a n d 1 i n g, eller Fru Lövstrands hemkomst, Jag kom hem, öppnade min port o c h en skolkamrat, som är gift i Gustavsfors, Den första samvetsfråga vi stäl- Samhällets intresse i denna sak trädde inte min egen förstuga.
Då kom ett och, som jag sett en glimt av på mötes- de till årets riksdagskandidater g ä l l är barnen och den fråga det måste minne mig till mötes, så livs levande.
all kvällen, omätligt avlägsen då, som en av de lösandet av de kvinnliga stats- ställa sig ä r denna ä r den vård, jag som icke väntat att möta något eller de längst bort belägna stjärnorna.
Nu tom tjänarnas löne- och pensionsfrågor som nu bestås det uppväxande släk- någon mer än ensamheten, hajade till ett hon mig så nära igen genom sin handstil, ögonblick.
Minnet hörde samman med som var sig alldeles lik sedan den liden, enligt Principen lika lön och lika tet tillräcklig?
Kunde vi inte få mitt första besök i detta hus, som då icke då jag läste hennes svenska krior i sko- pensionsålder f ö r män och kvinnor ett friskare och s t a r k a r e släkte, om var mitt ulan beboddes av min svärmor.
lan.
Vad hon skrev syntes mig ganska i samma tjiinstestiiilning.
Vi talade vi skötte bättre om barnen särskilt Hon hyrde ut ett vindsrum till en stackars märkligt Hon meddelade att hon och sömmerska som inte kunde sy, och som hennes man råkat i ett gräl över mig som då alls icke om de grunder på under de första levnadsåren?
följd därav var mycket fattig.
Den gån- inte lagt sig än, det vill säga, inte på tre sitt Iönesy- Sakkunskapen, byggd på erfa- gen, då jag kom för att besöka min svir.
dagar.
och detta gräl hade blottat en d vilar det renheten, svarar då, a t t om det är nior stod sömmerskan utanför köksdörren, klyfta i uppfallningen hos dem, om vars?
Man tor- detta samhället v i l l så får det börja drog in matoset och åt på en brödkant tillvaro de under sitt sexåriga äktenskap Hon beskylldi t slags be-.
med en bättre vård av mödrarna re- Del var hennes middag.
berällade hon se- icke haft någon aning.
dan för mig, när vi blev litet bättre be- hyggligt nog icke mig för att ha skapa hovsprincip: det är j u männen så- dan under Iiavandeskapet.
Det må- kanta.
den, blott f ö r all ha varit anledningen till som familjeförsörjare som ha de s t e s e till a t t moderskap icke blir Jag gick förbi minnet in till mig, men att deras hjärtans tankar uppenbarades högre lönerna.
liktydigt med kronisk överansträng- kunde ej låta bli alt fundera över varför Hon var fullkomligt stel över vad henna De enskilda vuxna samhällsmed- ning, ständig försakelse och bitter sömmerskan visat sig för mig.
Sedan för- man hade låtit förleda sig till att säga lemmarnas a r b e t e genom vilket de oro för livets nödtoft Om en kvin- stod jag, att det var den allmänna upp- om kvinnornas förmåga och uppgift fattningen av mig som riksdagskandidat.
samhället.
Han sade, att det rörde vä skaffa sig möjlighet a t t dra f r a m na går ut i indiistriarbete, som hem- som förtätats till bilden av sömmerskan.
inte hans uppskattning av henne som hu- och överlämna till staten nya med- biträde eller a n n a t yrkesarhete har Medan jag själv var upplagen av annat, stru, att han fann kvinnorna odugliga at borgare är förutsättningen för hon rätt till anständig lör; Det vo- hade min högfärd lockat fram denna bild, sköta samhällets angelägenheler med un I » en a n - re för staten, såvisst som dess fram- och sen stått på lur och väntat på ef- dantag av vissa detaljer, men hon sade samhällets bestånd.
all det gjorde del visst.
Hon hade ännu ständig b e r g n i n g ingår möjlighet tid ligger i d e enskilda samhälls- och smålog åt mig själv, medan icke hämtat sig över, att Iian förbjudit t i l l familjeförsörjning medlemmarnas händer, bättre a t t jag gjorde mig hemmastadd i de öde rum- henne att rösta på min lista och över at De icke producerande samhälls- kvinnan såsom moder k u n d e helt men.
Städerskan hade lagt en packe brev hon ändå tänkte gära del.
Ty fullmak medlemmarna, det ä r barnen, möd- ägna sig å t sina barn under den tid på skrivbordet, men jag rörde dem icke, tänkte hon inte ge honom och i valloka rarna under den tid havandeskap de äro absolut i behov av hennes i n jag bytt kläder och ätit.
Då log len kan nian inte tvinga någon.
Slutli- och vården om barnen h i n d r a r d e m eller en annan kvinnas omvårdnad jag alla dem med i ett soffhörn, skar upp dem gen sade hon alt hon skrivit detta, därför alla och började läsa.
Oturen ville alt att hon tyckte, all jag borde veta vad jag från produktivt arbete, s j u k a och Men hon måste därför ha e t t eko- jag fick tre anonyma brev i rad.
Det ena ställde till.
åldringar ha av ålder blivit un- nomiskt underlag: livets n ö d t o r f t var från Svensk kvinna, som förklarade, Jag satt länge och funderade över detta derhålla a v enskilda försörjnings- för sig och barnet.
att jag drivit henne i högerns armar.
Det Jag tänkte på hur långt jag kommit från pliktiga eller genom fattigvård och Frågan om moderskaps- och barn andra bad om ett möte klockan åtta sam- min utgångspunkt som var den, all jag välgörenhet.
Detta system b ö r j a r försäkring väntar på sin lösning.
ma afton vid åkanten i min.
trädgård, alls icke ville ställa upp mig som kandidat för något kvinnligt särintresse övergivas Sjukvården och vården Bättre än genom lönesystem, med brevskrivaren skulle komma med båt.
Del tredje förklarade, att uslare talare än jag Jag ville vara en representant som andra av de gamla har mer och mer över- olika löner för familjeförsörjare hade aldrig haft fräckhelen alt uppträda, i folkförsamlingne för dem, som hyllade samma åskådning Men det visade sig tagits av samhället - stat, kommun och icke familjeförsörjare kan och varför höll jag mig inte hemma?
Mer än gärna skulle jag hålla mig hem- mycket snart alt del fanns icke skugga eller l a n d s t i n g Samhället h a r mer detta samhällsintresse tillgodoses.
ma, men det kunde inte bli tal om, så i de andras sinnen a l l en av de manlig1 och mer åtagit sig d e blivande s a m - genom statsunderstödets direkta länge ännu en tredjedel av valkretsen var kandidatern skulle vika för mig.
Del skulle hällsmedlemmarnas undervisning överlämnan le till kvinnan oberest.
Ända tills den 19 måste jag på- aldrig falla herrarna in annal än alt jag Man fordrar detta i allt vidare ut- Erfarenheten under krigsåren till tvinga världen min närvaro, sen så var del fick komma i tredje rummel.
Då blev jag genom en omärklig förändring kvinnor s t r ä c k n i n g Särskilt av folkskolan.
exempel i England visade, att d ä r lyckligtvis slut lanken på att det bara var tio dagar nas kandidat, och vår fredsaktivism va fordrar man, a t t den utom a t t ge en viss måttlig summa utbetalades undervisning skall ta hand om b a r - per vecka till barnets moder - fä- kvar tröstade mig så alt jag fick mod alt ett kvinnligt särintresse, vilket är i grun- fortsätta med breven.
Det fjärde var från den osant.
Och innan ännu ett par vec nens hälsa genom skolläkare, skol- derna voro i skyttegravarna - k o m - kor gått, var jag en upprorets och striden t a n d v å r d skolbespisning o c h under mo medlen direkt mera barnen till- fa- och kvinnornas lönefråga har Riks- symbol jag som bara gått in i det hela för att så tjäna fredens och mänsklighe f e r i e r n a skollovskolonier m. m. godo ä r då de silades genom förbundets centralstyrelse angivit tens sak efter mina krafter.
och det syn Även på flera andra s ä t t har sam derns händer.
Barninspektionen i hället lyft Över ansvaret för barnen England 1916 s i a d e, att barnen vo- sin uppfattning a v det bestämda liga resultatet var, att jag nu ställt till ett samband som finnes mellan dessa spektakel i min skolkamrats äktenskap på sig.
I föregående nr av Tide- r o bättre födda och bättre klädda frågor ett samband som vi här Var denna utveckling av det hela oundvik varvet redogjordes för b a r n a v å r d s - än de varit något år sedan inspek- lig?
ja, den var nog del.
För så vitt ovan i korthet sökt antyda.
inte hela kvinnans utövande av sin med lagstiftningens utveckling i riktning tionen införts.
Om statens hjälp till försörjning borgarrätt skulle urarta till en fullkomiig av skydd mot vanvård, hjälp till d e Säkerligen bleve förhållandet det- av barnen inte g i r ut i form av fars, om vilken vi som ivrat för röst utom äktenskapet födda, hjälp till samma här, om försäkringen kom- högre löner till män i allmänhet rätten måste säga, att det varit bättr ensamstående mödrar och fäder.
me modern tillgodo under tillräck- utan om detta aldrig hänt, så måste kvinnorna eller gifta män i synnerhet sätta igenom sin rätt att öva sin rät Men inom den normala familjen vi- ligt lång tid, till dess samhällets öv- via modern såsom vårdare till bar- som del passade dem.
Och innan de lar försörjningen av barnen på för- riga institutioner barnkrubbor nen torde det principiella hindret var gjort, måste det kanske ett tag bl ä l d r a r n a närmast fadern.
Så f o r t barnträdgård o. s, v. vore redo vara bortfallet f ö r likställighet i sämre för alt del skulle kunna bli bättr en fordran framställts på lika lön hjälpa modern och lösgöra hennes löneavseende mellan män och sen.
Jag halade inte herr Vååt och för iniin och k v i n n o r i samma tjän- tid.
inte herr Torrh och inte den herrn, som förbjöd sin fru att rösta på mig.
Hu steställning har alltid däremot Mycket har gjorts på olika håll kvinnor uttalar skulle de kunna undgå att bli litet för men, någon, Om befolkningspolitiken framhållits mannens skyldighet så- för spädbarnsvården där de första gången ställdes in som familjeförsörjare Lönekom- enhetlig organisation finnes icke.
sig Frisinnande kvinnors program på bluffade för det faktum, alt vi verkligen krävd följande sätt: mitten av 1921 föreslog a t t man ge- Det finnes som bekant e t t förslag till Det var något Grunden för all samhällsvård är ut vår medborgarrätt nom införande av familjetillägg en sådan i de så kallade barnavårds- en målmedveten befolkningspolitik, som aldrig i deras vildaste drömma fallit dem in.
De voro inte så trevlig skulle n i till ett rättvist lönesystem.
c e n t r a l e r n a som tar sikte på en kvalitativ för- mot oss, men de kunde varit ännu värre Men mot detta system anfördes med För de blivande mödrarna åter- bättring av folkstocken.
och det var väl när de jämförde sin upp rätta, att det aldrig k a n utsträckas står mycket a t t göra.
De behöva Samhällets hälsovårdande verk- förande med den grad av drullighet d t i l l de stora lager av befolkningen, bättre vård och mera regelbunden som varken ä r o stats- eller privat- vård, så a t t deras tillstånd följes kunde rörda ha presterat, som över sig själva.
blevo så varit hade jag fått följa med på släp fram till anställda tjänstemän, utan se sina under havandeskapets olika stadier.
inkomster regleras a v arbetsmark- De behöva lättillgängliga tillfälen garens liv genom förbättrad om- riksdagshustes porl.
Sedan jag kapa vårdnad nu barnaföderskor, späd- linan skule del bli dem en hederssak al nadens l ä g e Men det starka mot- till undervisning och vägledning i som givetvis barn och barn såväl före som under stänga mig ute.
Gott, någon måst stånd, som kom d e t t a förslag till de olika spörsmål, som detta vederfaras.
Del var ett genoin skolåldern.
del även från stora kategorier tränga sig på dem.
Vi behöva möd- I detta program skulle ligga inne- När jag öppnade nästa brev, föll ut en statstjänstemän, vittnar om svårig- rarådsbyråer, möjlighet till hem- slutet f o r d r a n p å rad lidningsklipp.
Jag läste dem och heten att på d e n n a väg k o m m a hjälp vid förlossning, s a m t statsun- mödrar.
för blivande lärde mig en hel del Om mig själv.
Hu- fram till ett rättvist Iönesystem.
derstöd för förlossnings- och möd- vudsakligen alt jag var en fara för freds Dock kvarstår, a t t så länge som rahem arbetet och att alla verkliga fredsvänner Effektiv moderskapsförsäkring samhället icke på annan väg till- Det vore på det sättet samhället Statsunderstöd till förlossnings- borde avhålla sig från att stödja min kan didatur.
Jag utgjorde nämligen ett ha f r e s s t ä l l a n d e löst frågan om d e t skulle i handling bevisa, a t t det och mödrahem.
mot Sveriges säkerhet.
uppväxande släktets försörjning, förstår vikten av en verklig be- Upprättandet av barnavårdscen- Dir lag stod utanför dörren och å kan man icke komma ifrån, a t t fa- folkningspolitik.
bröd till del politiska fläskoset!
traler miljeförsörjarens löner, f r a m f ö r allt Genom att tillsiitta ett utskott för Bättre skolhygien: Skolläkare barnuppfostrarens, m å s t e vara hög- att behandla samtidigt frågan om tillgänglig även för folkskolorna re ä n de icke familjeförsörjandes.
samhällets mödra- och barnavård på landsbygden skoltandkliniker.
Men var skulle pengar t a s till genomförandet a v detta p r o g r a m?
Det logiskt riktiga torde vara, at de medel, som inflyta som arvskat fekten.
Jag gick förr.
att samhet bör taga sin början under den tidigaste perioden av medbor- Om de jag gångstadium.
Vägledningsbyråer snäll
S t r i d e n inom jordbruket, Sedan Mac D o n a l d blev pre m i ärm i n ist er.
ANMÄRKNINGAR AV Mac Donald avvisade f ö r Eng- Då engelska arbetarblocket ge- Förhandlingarna mellan lantar- nom sin valseger på nyåret lyfte lands räkning förslaget om a t t Mac Donald till Englands rege- vissa stater inom förhundet skulle betsgivarnas centralförening å Den heliga Jeanne.
ringschef betecknade han i den kunna avsluta ömsesidiga garan- ena sidan samt Svenska Lantarbe- förklaring varmed han då fram- t itraktater.
Det framhålles i d e tarförbundet och Upplands lantar- tidningarna att han här- betarförbund å andra sidan angå- Bernard SI^^,^ har det gemensamt Jeannes förmenta bödlar.
Den be- trädde, att han såg sin uppgift engelska fick särskilt åhörare från ende uppgörelse för kommande " - med Jeanne d ’ Arc att folk i all- klagliga utgången vållades av Öm- i försöken a t t åstadkomma en för- vid ändring i folkens Sätt a t t bemöta England och Skandinavien med består ha avbrutits.
Detta har gi- mänhet inte, .et vad man skall tro sesidigt missförstånd: Jeanne i sin varandra, spi a t t deras umgänge sig, medan rankrrike, Polen och vit anledning till åtskilliga reflek- om honom.
Gåvan att oroa tycks teologiska oskuld anade inte att hon komme a t t präglas a v uppriktig- de mindre östeuropeiska staterna tioner i pressena.
Det är utan tri- han besitta starkare och konstanta- var kättare, kyrkans målsmän väd- I den svenska på denna punkt stodo emot ho- vel m fråga, som är värd allt be- skrevs d &amp; att nom.
n e t var till dessa stater han aktande ' men en fråga, som har re än den honom tillskrivna talang- rade inte i kättaren helgonet, alltså det enda hopp man hade om Mac han vande sig i de ord, som vi ci- stor betydelse, att den icke kan av- en att roa.
Han tar sig på allvar den gudomligt förordnade revolu- Donald, v a r a t t han icke menade tera på första sidan, d &amp; han var- färdas med summariska förklarin- så ostentativt att det välvilligast tionären.
nade de små staterna för a t t lita gar utan tål en omfattande vad han sade.
fattas som extravagant självironi, Från sin neddykning i medelti- Emellertid menade han det, och till förbund, de voro ändå sålda granskning.
Om man avstår ifrån, att från men man kan aldrig veta, och kring den har Bernard Shaw medfört de n u har den svenska pressen icke så länge världen v a r militärt ganiserad.
E n obligatorisk skil- arbetsgivaresynpunkt förhåna ar- denne förbluffande irländares angenäma intryck han kanske sökte Iängre något hopp om honom.
betarnas oresonliga krav eller a t t Mac Donalds tillträde till äm- jedom, förberedelse till en av- från arbetarhåll ondgöra sig över kvickhet fladdrar beständigt den som grundval för uppskattning av i vilken alla lantpatronernas obevekliga grym- tveksamma misstanken om en full- sin samtids framsteg i grymhet och betet - att han icke h a r m a k t = rustningskonferens majoritet i parlamentet maste stater skulle deltaga, samt utan- het, återstår a t t försöka sakligt komligt seriös bluff.
Han är strax vidskepelse.
Det faller av sig själv man hålla i minne - betydde a t t förstående staters, framför allt bedömma läget.
sjutti år, om man tänker efter, och att hans Iärorika » krönikespel » har Iämnade den avvaktan- Tysklands upptagande i Förbun- Det ä r lantarbetarna som sagt det må väl kallas ett mirakel att sin tyngdpunkt förlagd till ett oänd- e hållning inför den kontinenta- det, voro Mac Donalds direkta upp avtalet.
I avtalet 24 / 10 1922 — la politiken, det under ett år iakt- förslag.
24 / 10 1923 utgjorde lönen för kör- s: % länge ha genom oförtrutet och ligt företal som gör pjäsen närmast Att Mac Donald icke i likhet dräng som man brukar utgå ifrån världsberömt författarskap hållit överflödig för läsaren.
Teaterbesö- tagit.
Mac Donald var icke hå- gad a t t låta Frankrike och Tysk- med Wicksell i ett lands av- kr.
Arbetsgivarna uppsade i publiken i generad ovisshet om hal- karen åter, som av tekniska skäl går land ligga dar längre mitt emot rustning ser ett svek m o t den in- fjol detta avtal och bjödo i stället miste Om det väsentliga, behöver inte varandra, som de gjort sedan det ternationella solidariteten fram- 525 kr.
Lantarbetarna, som inte ten av sin begåvning.
Egentligen var det ju självklart därför känna sig ytlig, ty man har vapenlösa motståndets upphöran- går tydligt a v det uttalande han ämnat begära löneförhöjning sva- ~ att han skulle attraheras av den he- författarens ord på att de sex sce- de, Frankrike dragande kol och gjorde i Danmarks avrustnings- rade med a t t fordra 750 kr.
~ liga Jeanne.
Där fanns den yppiga- nerna med epilog innehåller allt vad pengar ur det motsträviga Tysk- fråga.
Danmark h a r sade han tatet a v underhandlingarna blev ste Iegend att beriktiga och den man behöver veta om Jeanne d ’ Arc.
land, med guerillakriget pyrande i visat vägen för alla förnuftig: 610 kr.
i år var det i stället lant- de besatta områdena, inbördeskri- stater i hela världen.
Likaså m å arbetarna som uppsade avtalet grannaste glorieförgyllning att peta Den som i varje fall inte tar skada N u bör- man märka h u r han för sin del Deras krav är n u 700 kr.
för på.
Hade inte Anatole France Iångt av detta rapsodiska spex är den he- j a d e något hända.
Med tillsät- sopar bort argumentet, a t t rust- dräng.
Arbetsgivarna h a svarat tidigare pedantiskt grundligt blame- liga Jeanne.
På henne biter ingen- tandet a v expertkommissionen ningar äro en fredsgaranti Hela att de bjuda samma villkor som hans tal är en protest mot d e n n a fjol, d. v.
s. 610 kr.
Hade icke rat sig i den riktningen så skulle det ting mer.
Det autentiska materia- kom man ur återvändsgränden och nalkades skadeståndsproble- tanke.
Man m å taga sig i a k t n ä r arbetsgivarna under fjolåret pres- möjligen ha roat Shaw att avslöja Iet till hennes bild är rikt och verk- met på en n y väg.
Genom Eng- man skapar en försvarsorganisa- sat ner lönerna med 30 kr., är det en dundrande historisk humbug.
ningsfullt nog, och uppträder hon ingripande släcktes orosel- tion, så a t t man icke förstör möj- antagligt ehuru e j bevisligt a t t Men så ofromt inspirerad var han på kvällen i rampsken som den ma- i Pfalz d ä r separatisterna ligheterna till fred!
Sv.
lantarbetarförbundet e j, upp- Herriot accepterade fullt och sagt avtalet.
Ty det ä r givet a t t ingalunda när han grep sig an med dame Sans-Gêne hon utan tvivel regerade med Frankrikes hjälp.
sin Saint Joan.
Geniet, helgonet, var eller som den svullet romantiska Ryssland erkändes i Ungerns po- helt skiljedomstanken och före- ett krav på Iöneförhöjning hjältinnan, fältmarskalken, politi- jungfrun i Schillers värsta maner så litik mot sina politiska fångar slog a t t N.
F:s första och tredje nuvarande för jordbruket tryckta märktes inflytandet av den en- utskott skulle få i uppdrag a t t förhållanden kommer fram i en kern, hela denna oerhörda figur som står hon åter nästa morgon avteck- gelska arbetarregeringen.
H a n ogynnsam och osympatisk dager.
Det precisera dess räckvidd ofrånkomligt dokumentariskt kvar- nad mot himlen lika hjärtebetagan- rörde på sig över allt, det såg u t stödde den så mycket mera, som Lantarbetarförbundet har nu som om något nytt hade kommit han drivit f r a m skiljedomsförfa- tillställt sina avdelningar ett cir- står i sin övernaturliga storlek och de, klar och oförklarlig.
randet in i den europeiska politiken.
vid möjliga tvister med kulär a t t " medlemmarna Överallt glans, fann han sig alls inte nödsa- Man göre sig e j besvär att utgrun- Så föll den poincaréska regi- Tyskland angående skadestånds- där de äro nog starka och arbeta kad att förneka: genom sin para- da den heliga Jeanne!
En slik up- men i Frankrike och Mac Donald betalningarna.
H a n ville också hos arbetsgivarföreningens med- doxala kombination med en levnads- penbarelse är oantastlig för tolk- känning med den radikale vara med på a t t en avrustnings- lemmar eller hos arbetsgivare, glad och munvig bondflicka i ton- ning, man kan inte mer än bekänna franske regeringschefen Herriot.
konferens förberedes.
Han satte som vägra att gå med på förslagets åren Iåg den mytiskt höga företeel- sitt intryck och skildra sin syn.
Det Detta ledde slutligen till att Eng- sig icke emot Tysklands uppta- löner, omedelbart vägra a t t utfö- ra något som helst övertidsarbete, sen ypperligt till för hans maner.
var så Mark Twain gick tillväga i land och Frankrike gemensamt gande i Nationernas förbund och vägra taga förnyad anställ- uppträdde i skadeståndsfrågan, Däremot ä r som vi veta Hiivderna avlämnade fullständig den sina Personal recollections of Joan till a t t metoderna i umgänget med rike anhängare a v tanken a t t öm- ning intill dess arbetsgivarna en- gestalt som han eljest hade måst of Arc, genomströmmade av en hän- Tyskland ändrades, och att det sesidiga fördrag a v vissa natio- skilt eller som organisation från- komplettera med sina okynniga given väpnares förtroliga vördnad.
blev möjligt att i London uppnå ner inom förbundet skulle be- gått sin nu intagna ståndpunkt uppfinningar.
.
Det skönjes ingenting komplicerat en överenskommelse, för vilken fordra den trygghet som jämte och träffat uppgörelse med for- Stoff till omvärdering saknades eller tvetydigt i den Jeanne historien majoritet vanns både i den fran- avrustning och skiljedom a r det bundet om lönerna. “ Dessutom likväl ej i Jeannes historia.
Den bevarar.
Hennes väsen, handlingar ska och den tyska riksdagen.
Som ständigt återkommande ledmoti- uppmanas alla avdelningar att O- en följd a v denna upphäves nu ve ' i Herriots tal.
Denna allians- medelbart upptaga frågan om be- ecklesiastika domstol till exempel och öde, hennes rasande korta kar.
undan for undan den ekonomiska politik, som sökt förbinda stater- drivandet av obstruktion hos alla som överantvardade henne till det riär från ängarna i Domremy till ockupationen av Rhen- och Ruhr- n a som ligga mellan Tyskland och arbetsgivarföreningens medlem- engelska bålet och som har gällt för eldbegängelsen i Rouen uppvisar en området tullgränsen borttages Ryssland till ömsesidigt skydd mar.
en utsökt mönstersamling av skam- obruten poetisk logik.
Det besvär.
mellan tyska riket och dessa om- och stött dem militärt och ekono- I avtalet mellan lantarbetsgi- och lantarbetar- löshet, blodtörst och idioti formli- liga med henne framkommer först råden, likaså passtvånget, det be- miskt har han i a r v efter Poin- vareförbundet förbundet stadgas, a t t strejk lock- området, som varit s &amp; länge caré.
gen ropade på rehabilitering.
Vad när man försöker gripa om det fak- satta spärrat öppnas och blir åter en Sedan Mac Donald och Herri- out el.
dyl. e j får förekomma un- kunde vara nöjsammare för Ber- tum att hon har trampat jorden som del a v riket, fångarna bli f r i a och ot lämnat Genève arbetar n u för- der den tid avtalet räcker.
Oh nard Shaw än att inskärpa hur en mänska bland mänskor.
Man ' de utvisade få komma hem.
Även samlingen p å utskott efter de lin- struktion, det är a t t visserligen gå skrupulöst och ömsint Jeannes vet det, men man tror det knappt.
den militära.
besättningen a v jer, som uppdragits i de stora ut i arbete, men utföra minsta möjliga arbete, d. v. s. knappast mål behandlades i jämförelse med Och inte blir det lättare när man Ruhrområdet skall så småningom talen.
nutidens metoder att oskadliggöra påminner sig att den heliga Jeanne, ständig utveckling för att utan andra sorters kättare, dem som rå- hjältinnan och martyren, av en lärd a v Frankrikes ockupation av gära inträde i Nationernas för- strejk.
Det är, ehuru icke till nu h a r äntligen av- bund.
Det finns också röster där- namnet, men i verkligheten lika kar i konflikt med militarism och och sympatetisk levnadstecknare Tyskland emot, och dessa peka säkerligen med adalsbrott.
Avtalsbrottet ä r nationalism.
Edith Cavell skulle ha har blivit smeksamt stämplad som vecklingen börjat.
Kort efter det Londonavtalet un- på Förbundets förvaltning a v icke försvarligt, Sagt är sagt, och prisat sig lycklig om hennes rann- » cette gentille gamine de France ».
dertecknats, sammanträdde Na- Saarområdet såsom ett bevis på envar skall stå vid sitt ord.
sakning hade blivit ledd av &amp; gud- Men man bör också göra lant- tionernas förbunds församling på att det är partiskt mot Tyskland.
fruktiga och lagtrogna personer som -- Mac Men dessa röster kunna j u f å det arbetarförbundet rättvisa.
Att sitt årliga möte i Genève Donald och Herriot kommo båda svaret, a t t om Tyskland upptages vänta till avtalstiden utgång d inom förbundet och får en stän- 24 okt.
och då anställa strejk är dit, och höllo var sitt stora tal, dig plats i rådet, har det ju den betydligt mindre kännbart för ar- där de behandlade Europas pro- möjligheten a t t bevaka betsgivarna och därför ett mindre blem, fastslogo de oerhörda på ris- bästa av en utveckling de Saarbefolkningens intressen.
effektivt medel.
Det medför ock- kerna I Tyskland hålles frågan om större risk för arbetarna, ty gamla linjerna med krig och för- beredelse till krig och övervägde skulden till kriget ständigt levan- är vid i en så årstid, då jordbruket stort behov a v arbetskraft I vilka nya former som borde reg- de.
Tyskland vill icke begrava kunna arbetarna lättare mista si- l e r a folkens förhållande till var- den i tysthet.
Naturligtvis vore n a platser och bli utan tak över Därmed lyftes folkför- man frestad säga viii det d r a h på Socialdemokraterna », på detta numerär i landstinget krävde ytterligare andra.
det är som lönefrågan, så kan sätt sammanfattade vi tidningens ett mandat i färvallningsutskottet ansågs bundstanken upp igen till sin ur- fram den just nu, kommentar till landstingsbeslutet att kanske ei så underligt även om man tyck- sprungliga höjd; det kom liksom olämpligast.
Mac Donald be- man inte göra gällande, att en kon- sitt tal.
Han talade tant lön a v ii10 kr.
(och stat beräk- ersätta fröken Tamm med en social- te, att de lika gärna kunde ta tagit det nytt blod och n y kraft i den nå- rörde den demokrat.
Tidningen anser denna mandatet i fiol, men vad man f a n n höge- got domnade institutionen.
nad ungefärligen för 4 personer) skulden, s o m själva varit sammanfattning missvisande.
Det ligen underligt var, att de togo sig för att motsvarar någon hög levnadsstan- lade i ett krig.
Men Herriot, som dard, men man kan inte.
heller på- i sitt högstämda tal med ed be- stå, att en löneförhöjning är be- kräftade Frankrikes oskuld ska- rättigad i år i jämförelse med i- pade en formel som för framtiden fjol.
Då anså bör kunna gälla: angripare är va ej kunna go begära sig arbetarna mer ä n själ- 640 den, som icke vill underkasta sig kr.
i kördrängslön.
Felet ligger skiljedomsutslaget.
hos båda parter, arbetsgivarna Om man vänder sig om och ser skulle e j sagt upp avtalet i fjol och tillbaka på hur det såg u t i värl- arbetarna hade gjort klokt i att den d å den engelska valrörelsen e j göra det i år, de skulle åtmin- började och h u r det ser u t n u stone e j satt sina fordringar högre måste man säga a t t det hänt ä n fjolårets.
ket i världen sedan februari 1924.
Alen n ä r man n u söker bevisa hur oproportionerligt produktions- K.
J. ' '
pressen (G.
H.T.)
or- England 640. fru kör- i lands under Frank- bevittnat en dröjsmål be- detta är ungefär liktydligt med ningar " ' ' inte Beträffande då inveck- å -- myc- ~
Svart på Från tårarnas dal.
Det avgörande.
&amp;.
- De tre kandidater, som nu gå i Villan låg i skogsbrynet vid foten Då nu skolsakkunnige träda i arbete elden för Frisinnade kvinnors Pro- Den hade ett annat och vederbörligen fotograferas, upptäc- grams kan m a n säga, ha i detta num- av en höjd.
kes där en kvinna mitt ibland dem.
Det mer av Tidevarvet själva fått or- namn i verkligheten, men av Pen- är skolföreståndarinnan, fröken Thyra de och fra a m lä lägga var och en På ett sionärerna kallades den » De för- dömdas boning i Tårarnas dal .. Kullgren Göteborg synnerligen karatäristiskt sätt sina * Jag hade mina vägar dit och jag Pacifisterna röna i valtider mera upp- synpunkter d e mål för vilka de ar- stannade som e n vandrare vid dör- märksamhet än deras röstetal torde be- beta, och som de skulle vilja full- ren för att lassa en börda av erfa- rättiga dem till.
Inte minst betecknande följa i riksdagen.
En rad omständ- renhet på mina axlar och gå vidare.
för situationen är, att de angripas för att förberedande Men långt därefter, medan jag fort- vara motsatsen till fredsvänner.
Då en digheter under det satte vägen, stego bilder upp, och kvinnlig högerpolitiker nyligen talade för valarbetet ha gjort, att d e alla gå jag hörde röster därbortifrån Då försvaret nere i Skåne avtackades h o n så- till sina val under de Frisinnades fann jag det vara tid att lossa rygg- som den verkliga fredsvännen i motsats huvudpartibeteckning.
Men de ar- säcken från skuldrorna och skära ill fru Elsa Nordlund.
Där fick Frisin- beta icke för att stödja de frisinna- a v dess band och kasta min börda nade kvinnors avrustningsprogram!
som smulor för himmelens fåglar.
de kandidaterna utan de tävla med Vem vet, kanske en av dem flyger Och teol. dr Manfred Björkquist från dem.
Det finnes också vissa utsik- högt, ända till Guds tron.
Sigtunastiftelsen har tagit på sin lott För- ter, att de kunna lyckas i denna täv- Jag hörde talas om en främling, bundet för kristet samhällsliv.
som han som kom till tårarnas dal för att angriper på fyra spalter i St. Tidn,, utan lan.
Vi anse oss därför lugnt kunna s t a n n a där en tid.
Hon kom med att nämna det vid namn “ Jesu Bergs- beteckna dem som kandidater för taget söderifrån och steg av rid en predikan ”, säger han.
“ är ej utan vidare frisinnade kvinnors program.
och station mitt i hjärtat av landet.
Det ägnad att direkt tillämpas.
Ty hur skulle det ä r i denna deras egenskap.
som var kväll och mörkt, mycket kallt det vara om staterna skulle reservations- och djup snö.
Hon kunde vara löst följa regeln giv åt den, som beder Tidevarvet för sin del har sökt att sjutton eller aderton år, men ansik- dig och vänd dig icke bort från den, som stödja dem, oavsett om de äro judar tet under hattbrättet Var trött och vill låna av dig ”.
Verkligen!
Då de för- eller greker, vildar eller frisinna- utvakat.
kinderna voro grå, näsan na dödsfienderna nu skola lösa repara- de.
röd, och figuren -- ja, hon gick i tionsproblemet är det första steget att lå- Storkholmsföreningen a v Frisin- åttonde månaden och snörde sig na de besegrade pengar först Österrike, sedan Tyskland.
Och frågan om efter- nade kvinnors riksförbund, vilkas inte.
Hon vände sig till en stationskarl skänkande av de interallierade krigs- medlemmar huvudsakligen tillhöra skulderna står på programmet.
Sveriges liberala parti, ha beslutat och bad att få en släde - men en Hon räckte skjutskarlen sin hand ler.
Tror ni att jag heteer sjö?
till avsked.
ler.
T Sällan Men något skall man ju Värdinnan kom ut på trappan kalla sig.
Och när jag kommer nervös och ljushårig, klädd i sjuk- härifrån skulle j a g kunna tro min sköterskedräkt egen syster om ' att ha ett barn ut- » Välkommen fröken vi äter just, planterat någonstans, när jag ser kom in, det är kallt ute, jag det hur väl d e kan och vill dölja sina hemligheter här.
är frökens koffert ..
Flickan steg i n i en liten matsal Värdinnan inföll en smula altere- där tre kvinnor sutto och åtå stekt rad: potatis De reste sig i; ur och ord.
» Och ändå är det ingen som ning och hälsade.
tackar en för att man lämnar en Detta är vårt nya sällskap, frö- hel villa till sådana här inackorde- ken Isa Borg, sade värdinnan och ringar ».
här har vi fröken Klaus som re- Fröken Sjö och Isa ryckte till dan varit här i tre månader och nog samtidigt.
Fröken Sjö hämtade sig f å r stanna i tre till.
Fröken Klaus först, men hennes röst lät pressad: sköt tillbaka sin stol.
Hon hade » Ni tar åtminstone tillräckligt be- frisk hy.
burrigt hår och grå ögon talt Godnatt fröken Borg, ligg med långa svarta ögonhår, som inte och gråt, det är så många som kom henne att se mycket yngre ut gråter här ändå ».
än hon var.
Hon satte sig igen Hon gick uppför trappan, och vär- utan att ta vidare notis om den ny.
dinnan följde Isa till hennes rum.
komna och fortsatte sin måltid, Det låg På nedra botten intill frö- Detta är fröken Jost, sade värdin- ken Josts.
nan, och en rakryggad ung dam » Ja, fröken Borg får ursäkta, här reste sig.
Hon hade slätkammat ä r ingen matta på golvet, rummet hår, ljusa blå ögon, och var mycket ser kanske litet kalt ut, (det såg fyllig över bröstet.
» Hon har fått mycket kalt ut) jag har så mycket sin lilla redan », upplyste värdinnan utgifter, och fröken Jost smålog instäm- » Men fru Forss », avbröt Isa och mande Den tredje, som presente- kände åter hur trött hon var, » ni ha- rades, v a r en gymnastiklärarinna, de ju skrivit, att jag skulle få ho fröken Sjö.
som gick i de yttersta här ensam och ostörd, och så har Det heter o c k s å att arbeta för fröken Thorstenssons Vart skulle den köra?
tiderna, och klagade över att hon ni hela rillan full av folk.
Det är “ Fruktansvärt är det mord, som sker.
kandidatur genom att lancera en Till - hon nämnde namnet var så trött i höfterna, att hon inte ju bedrägeri.
d i ett mognande folk förgiftas, kväves, villan, som Iåg i skogsbrynet orkade stiga upp från stolen.
» Jag brukar skriva så, för det förödes eller brutalt dödas Kan verkligen särlista, där hon står som andra Isa Borg.
som var nykommen drar folk hit, men när d e väl kom- foten av en höjd.
e,, kristen vara meddelaktig i ett sådant namn efter partichefen, Eliel Löf- blev placerad bredvid värdinnan.
mit blir de alltid nöjda med ' att fin- mord? ” Om v i citerade Stockholmtid- gren, med fröken Bertha Koersner, han, men hon Hon satt och teg och hade svårt att na olyckskamrater.
Jag hoppas ningen som den oss skulle våra läsare som tredje namn en åtgärd som får vänta ».
äta.
därför att hon mådde illa.
Hon ni får sova gott ».
kunna tro, att den fått ett pacifistiskt an- Medan han spände för och löste längtade efter att dricka ett stort Hon gick och stängde dörren.
Isa fall, Men detta ar ett frösvar ö r enligt vår mening borde vidta- försvaret m o t värnpliktsvägrarna, som gits redan från början av det ut hennes koffert satte hon sig tå- glas mjölk men det tycktes vara ont blev ensam.
Hon stod stilla mitt på jämnställas med folkmördare.
möte, som fastställde kandida- ligt i ett hörn av den upplysta sta- om mjölken, och därför bjöd hon golvet med hakan mot bröstet och terna.
För vår del anse vi tionshallen.
Några karlar gingo artigt fröken Jost bringaren.
Men axlarna uppdragna som om hon förbi och smålogo familjärt åt hen- denna skakade på huvudet och vi- frös, medan hon kämpade för att Förresten har av Dagens att fröken Thorstensson är ett gott ne.
E n smula förvånad smålog hon sade på blusen som spände Över bli fri från den ohyggliga känslan Nyheter rubricerats som feminiserad, så liberalt namn och på en del punk- av att hennes förnuft höll på att tillbaka och tyckte, att det var vän- bröstet.
n u är den räl död då.
» Jag kan inte dricka en enda gå isär.
Vad hade hänt?
Marken ter såsom i Iönefrågan har fröken liga människor, så gled hon på nytt in i sina pinande tankars välbekan- droppe, då gör det ännu värre ont gungade under henne.
Ensam!
Var Advokaten Eliel Löfgren vänder sig di- Thorstensson anslutit sig till Frisin- det inte helt nyss hon satt i sitt rekt till Frisinnade kvinnor med den för- nade Kvinnors uppfattning.
Men ta värld, som en fånge går tillbaka här ».
till sin cell.
Hon var för trött för » Ammar inte fröken sin lilla », vackra hem, i samtal med de sina!
klaringen att deras Pacifism som p o- i huvudfrågan vid detta val för- att reflektera men i hennes hjärna frågade Isa, men rodnade, n ä r hon Var det inte nyss hon spelade piano l i t i s k rörelse är inne på orätt väg.
Vi förstå mycket väl, a t t man kan disku- svarsfrågan, reserverar sig fröken dunkade ord: som slungats emot såg att alla betraktade henne med á quatre mains med sin syster och pekade ut stjärnorna på himlen för ' tera vår ståndpunkt i avrustningsfrågan, Thorstensson mot den resolution, henne ' från olika håll: » Moraliskt överlägsna leenden.
» Naturligtvis inte, sade värdin- sin bror Och var det mer än ett och vi diskutera den hellre med hr Löf- som Frisinnade Kvinnors central- otillräknelig,, » en otacksam dotter », - Hon nan ».
Barnet skall ju lämnas bort,.
ögonblick sedan hennes far strukit » utan existensberättigande,.
gren än med flertalet andra.
Men vi för- styrelsemöte gjorde i Katrineholm stå icke, att det ens kan diskuteras rar Detsamma är förhållandet med frö- hade förlorat all blick för Propor- Fröken Jost skiftade färg och reste henne över håret Och sagt: du är » Förlåt, jag mitt hopp, min lilla solskensflicka!
tioner, hon var till brädden fylld sig tvärt från bordet ens rätt eller plikt ligger, n ä r m a n För Tidevarvet sy- av sitt öde och a v förändringen i tyckte precis hon skrek, » mumlade Hon hade varken föräldrar eller h a r e n å s i k t i en fråga, som ken Koersner.
är aktuell inför ett val Är det inte då nes detta så avgörande, att vi icke människors uppförande mot henne hon och gick in till sig.
De kvarva- syster eller bror mera, inget hem ens skyldighet att föra fram sin åsikt till kunna ställa dem bredvid de tre och tyckte sig bland jordens milli0 rande kunde se på dörrspringan vid väntade henne En lång snyftning från rummet den förhandenvarande situationen och kandidaterna, vilka anslutit sig till ner vara den enda, som var.
så ab- tröskeln att hon inte tände ljus.
Ef- solut dålig och under det moraliska ter en stund steg också fröken Klaus bredvid länkade hennes tankar i en där tillämpa den i den handling som er- Katrineholmsresolutionen: strecket, att hon måste strykas ut.
upp och gick in i det mörka rum- annan bana.
Fröken Jost, som bjuder sig?
I sex månader hade hon försökt att met utan att knacka.
Ljudet av skulle lämna bort sin lilla flicka!
Isa klädde av sig och gick i säng.
Den, rom läser pressen under dessa alla övliga ceremonier och sovjetledarnas dö, vetat att det var hennes enda kvävd gråt trängde ut i matsalen.
hederliga utväg - men en månad Värdinnan låtsade inte höra.
Bland de frätande tankarna bet sig veckor, har anledning ta sig o m huvu- gravtal citeras utförligt.
Isa kände för första gången att fast ett beslut: inte lämna det barn hade gått i sänder, hon blev allt det och fråga sig om man drömmer.
Väl- lustigt utbreder den örlig och rykten om A v de 4750 understödsbehövande ar- tröttare och blekare och väntade hon inte var ensam om att bära den som skulle födas, dö eller leva med örlig med saftiga rubriker och kommen- betslösa, som registrerats under juli äro alltjämt på ett tillfälle att befria tyngd som prässade henne på knä det, men aldrig Iämna det frivilligt och ansvarslöst!
tarer.
Vill den skrämma ihjäl folk?
endast 25 kvinnor.
Men hur många kvin- jorden från den smutsfläck hon bli- mot jorden.
Från våningen över hördes steg nor finnas i landet, som undelåta att gö- vit på dess yta.
Men då kunna de ju inte rösta.
Fröken sjö, som föijt hennes min- fram och tillbaka, fram och steg, tillba- ra sitt dagsverke och likväl icke behöva Men under tiden var hon trött, » Tänk att det ka.
.
I tidningen Husmodren lästes en gång, registreras?
Kvinnorna äro alltid stati- medveten om att hon måste vara spel, sade ut i luften: någonstans, När hennes bekanta finns femtitusen kvinnor i Sverige Isa sov.
att det går så och så många billioner ba- stikens irrationella moment.
Gud är god, som skapade sömnen ciller p i en full sopskyffel.
Del var av- i hemtrakten vänt sig bort för att årligen som låta lura sig att Iita sett att uppväcka bacillfruktan men följ- Smutspressen börjar b l i föremål för slippa hälsa hade hon känt sitt mera på sin kärlek än sitt praktiska och döden.
den var naturligtvis den, att h o s tidnin- ett visst intresse från den övriga pres hjärta på väg att brista, det värkte förnuft ».
gens läsarinnor grundlades förakt för sens sida.
Kvinnornas tidning frågade alltid i bröstet numera, och när hon » Tänk att vartenda år femtitusen dessa baciller som trots sin oerhörda häromdagen ’ ljusa efter smutsredaktörernas sig en annons era vård åt dem, som man förneka sitt eget kött och blod Distributören, Svenska ville vara » obemärkta », reste hon svarade Isa bittert.
mängd icke tagit död på några vidare stä- medskyldiga Fröken Sjö pressbyrån, alla tidningars vän.
anser sig för att slippa se människor och slip- såg på henne.
derskor.
icke ha censurrätt.
Den har vänt sig till pa de där förfärliga blickarna och » Om det inte vore sed här att Sanningen om det röda Ryssland ha vi Järnvägsstyrelsen för att få ett förbud de skadeglada förebråelserna.
Hon men aldrig lägger bort några tit snart att vänta genom professor Anton som den kan värja sig med.
Den ön- hade blivit så beroende av vänlighet, lar skulle jag vilja bli du med er Karlgrens artikelserie i Dagens Nyheter.
skar nämligen icke salubjuda dessa tid- att fräckheten i sationskarlarnas ni lilla stackare.
Vi andra lida vår Denna vinning blir välkommen för den ningar på tåg eller i kiosker.
Järnvägs- blickar undgick henne hon såg ba- synders lön, fast godarna ska Vet som annars styrelsen har gått till Publicistklubben.
ra de leende ansiktena vetgirige tidningsläsaren.
och log att vi inte bära bara vårt eget lidan hårdhänt kastas mellan sanningarna om som heller icke anser sig vara rätt forum tacksam tillbaka.
de utan mannens som vi älskat och I Arhetsren förklarar Gunnar att Öva censuren, på den punkten står sa- Ryssland,, Hennes statsbud kom och under- barnets som vi fÖda, men ni är " Hirdman att Nep.,, den nya ekono- ken nu.
Men de dagliga tidningarna skul- rattade att släden väntade utanför ung.
Vad vet ni Om kärlek?
minska politiken, eller rättare den gamla Ie ju, om de ville utan att rubba tryck- och hon följde genast.
Det var in- » Ingenting », sade Isa och smålo privatkapitalistiska icke har framtiden friheten kunna rikta ett dråpslag åt gen personsläde, bara någr:!
bräder mot sin vilja för sig och att vänsterkommunismen sina små smutsiga kolleger genom att spikade över ett par medar, m e n » Visste jag inte det, utbrast frö- Sovjetregeringen är numera gammalmo- vägra att låta sig säljas i samma affärer, kofferten fick plats där, och flickan, ken sjö triumferande.
Det är någon dig och konservativ toppar privatkapi- Detta skulle åtminstone för dessa tidnin- och två karlar, och de vore vänliga slusk ’ sådant som tagit er med armkraf ' talismens Eriksgata ” I Manchester gars läsekrets stänga huvudingången till mot henne.
Hon försökte vara så som bekant händer sådant rätt oft Guardian begraves kommimismen med äventyrens värld, såsom de fatta den.
trevlig hon kunde till tack för denna I vårt civiliserade land fast ingen kostnaderna ökats d e sista åren, ven f å r t a risken av förlust, och vänlighet hon berättade att h o n vill erkänna det.
Om ni gömd har man glömt att taga med i r ä k - det är givet, att denna efter kris- kom från Skåne och att det i n t e på minnet av hemliga möten och var någon snö där och när hennes lyckliga nätter skulle ni inte ha et lå- tiden blivit särskilt k ä n n b a r ningen, hur oproportionerligt körsven pekade på hennes Iågklac- sådant uttryck av madonna i er ga arbetslönerna vid jordbruket Men lantarbetarfrågan är icke v a r i t Det skulle även v a r a av blott en lönefråga.
Den är, som i kade skor och frågade om det var » Men varför lägger man int intresse att veta, om man i dessa föregående nummer av Tidevar- allt hon hade att traska med i snön, ansikte ».
produktionskostnader medräknat vet påpekades, en social fråga, och fick hon tårar i ögonen över hans bort titlar här? » » Ni förstår väl - om pensionä lön till inspektor eller förvaltare, så länge den frågan ur sådan syn- omtanke.
Men hon skrattade och vars arbete jordägaren själv hor- punkt e j blir löst, komma dessa sade: Det gör ingenting.
Jag h a r rerna härifrån skulle träffas ute livet!
Vi svär varandra ömsesidig de u t f ö r a Detta inverkar icke o- strider mellan arbetsgivare och ju galoscher!
väsentligt på de lägre lönerna.
arbetare inom jordbruket a t t upp- Vägen blev mörk o c h lång och att aldrig förråda varandra.
V närvarande repas i nuvarande föga tilltalande det blev svårt att hitta, men så dök glömmer alla namn och om vi mö A t t jordbruket för är illa ställt skall ingen bestrida, och nationalekonomiskt olyckliga en stor villa fram.
Det lyste i ett t a s på nytt känner vi inte varandra fönster.
Hon var framme.
Skjut- Förresten vet jag ju inte om ni he men det är väl rättvist, a t t den, former.
s e n blev billigare än hon väntat.
ter Borg, och det rör mig inte he som h a r möjligheten till vinst ä- 1.
.
bil ig.
på vid Karlen hostade.
» Det skall bli » sade f pacifisismen.
.
.
.
Jag vill värna om livet.
(Forts. fr. sid. 1.)
folkhälsan, barnavården, bostads- frågan t. ex. måste ju alltid ligga en kvinna varmt om hjärtat.
Dock - det lir inte så mycket nya lagar vi behöva.
Vi ha ett överflöd av lagparagrafer och institutioner, men var finnas personligheterna, skola bära upp dessa?
Det är i den nya skolan, » människoskolan », den som med representationens hjälp måste skapas.
de nya person- ligheterna skola danas.
Och till lä- rare skulle icke blott de kunniga och lärda koras, utan nationernas bästa, karaktärerna och de renhjär- tade.
Och staten borde mer än hit- tills söka uppmuntra samhällets verkliga välgörare, de lärare och le- dare som arbeta i de ideella ung- domsföreningarna, biblioteks- och nykterhetsföreningar och i de möjli- musikföreningarna.
gen Tänk befintliga forresten på vilken usel ut- Mötesplatsen.
Stockholmsföreningen av Fri- sinnade Kvinnor sammanträdde på måndagen för att diskutera valsituationen.
Fröken Axianne Thorstensson och fröken Bertha Kôersner redogjorde för sin ställ- ning till de aktuella frågorna.
På förslag av fru E. Broomé beslöt föreningen att vid valet gå fram med en egen lista - överbeteck- ning » Liberala partiet », underru- brik » Kvinnornas lista » med ad- behöver bådas för att det skall bli det stora hemmet där ej längre vissa frågor behandlas som » särfrågor », » särintressen » utan fullt och helt erkännas som släktets frågor, mänsklighetens frågor.
Men för att på dit fordras en om- läggning av själva uppfattningen av kvinnan.
Det får inte längre vara ett sär- vokat Eliel Löfgren som första intresse, som hänvisas till en- namn, fröknarna Axianne Thor- skildas hjälp, om fattiga möd- Stensson och Bertha Koersner rar och späda barn ska få den hjälp som andra och tredje.
de behöva.
Det måste ses som ett V. U:s ordförande doktor Ada släktets intresse och skyldighet att Nilsson reserverade sig mot det- staten ordnar saken.
Vi måste mer ta beslut under beklagande av a t t slå in på den förebyggande verksam- en sådan lista ej lancerats från hetens väg, och därför bör statens hälsovårdande verksamhet taga sin bildning i sång och musik början under den tidigaste perioden sina söner och döttrar!
av medborgarens liv.
I oupplösligt väl vore det ej om kortspelet kunde samband med förutsättningarna för ersättas av ett ädlare spel!
Det kemiska kriget är ämnet för en litet, hur förståeligt det ur Stock- Den 15 talar hon i Ystad och en medborgares sunda och lyckliga Jag skulle vilja göra något för uppsats i Sv.
Föreningen för Nationernas utveckling står lösningen av bostads- mitt Norrbotten, det på en gång så vara, då den till 16 i Hästveda tillsammans med rek- Förbunds tidskrift " Meddelanden rörande frågan.
Vi¨ måste arbeta för män- rika och fattiga.
där mina fäder levt sta delen består av medlemmar, F r u Elin talar i Broby Nationernas Förbund ” och bör vara a r niskovärdiga och tillräckliga hem och kämpat och fört en ojämn tillhörande liberala partiet.
fredagen den 19 på f. m. och i intresse för var och en.
som vill taga del för alla människor.
Samhället må- kamp mot dess både andliga och av de moderna krigsmetoderna.
Häftet Tomelilla på kvällen.
ste värna ekonomiskt om fattiga hem Iekamliga mörker, där både far och VALRÖRELSEN I KRISTIAN- Den 20 håller fru Wägner i Kri- kan erhållas till ett pris av 25 öre å S.
STADS LÄN.
utan karaktär av fattigvård, när fa- farfar dött en förtidig död, för detta N. F. Byrå, Smålandsgatan 20, 3 tr .. Arbetet för fru Elsa Nordlunds stianstad det sista föredraget under F. miljeförsörjaren är borta Vi måste land, Sveriges yngsta son, han med Stockholm.
fordra Iångt effektivare undervis- » Jäjttelemmar och med mörker om- kandidatur är synnerligen livligt.
valrörelsen.
ning i alkoholfrågan i alla läroan- kring pannan ».
Det är sant, att Fru Nordlund själv har talat I NORRBOTTENS LÄN stalter och strängare beivra alla för- moder Svea hämtar sina rikedomar flera gånger och får hjälp av kommer fru Hagen att företaga en A.-B.
Per Perssons Väv- och stickma- seelser under spritens inverkan, för från dess skogar, malmfält och for- de övrga kandidaterna på kvin- turné under september.
skin kan i år fira sitt 30-årsjubileum.
att därigenom väcka ansvarskänsla sar, men det är ock sant, att vi än- nolistan, rektor Ellen Wider- Firmans hemstickningsmaskin är väl ock- hos det uppväxande släktet och för- nit av många där söderut betraktas berg och fröken Linnéa Har- VALRÖRELSEN I GÄVLEBORGS så numera en av de mest populära stick- LÄN.
bereda jordmånen på ett framtida som en utmark.
om vi äro fattiga, berg.
Fru Maja Strandberg har fö- maskinerna i marknaden och har dessut- så borde vi få hjälp, och visst be- retagit en bilturné i valkretsen.
förbud.
Fru Ellen Hagen talar i Kila- om fördelen att den är alltigenom av Vi måste kräva, att den nya skol- hövdes ett utjämningssystem i lan- Den 5 sept.
talade fru Elsa Nord- fors och Söderhamn den 8 sept.
svensk tillverkning.
Hemstickningen hur reformen inte bara kommer att för- det, så att vi ej ensamma behövde lund å tingshuset i Broby, tillsam- Fröken Kerstin Hesselgren talar i särskilt nu då trikåvaror och trikbtyger skaffa varje individ rätt till uppfost.
Svara för våra vägar, våra sjukhus man med greve Hamilton.
Kristi- Storvik den 11 och i Gävle den 12 äro på modet, fått ett hastigt uppsving.
ran, utan vi ska fordra, att varje och vår epidemivård.
Som det nu anstads läns frisinnade förbund ha- sept.
över ämnet Livet och lagbo- ed en praktisk stickmaskin kan ju ock- individ får rätt till den fostran, som är, ha vi ej råd att på ett mänskligt de då för en gång slagit sig samman ken.
så varje husmoder med ringa besvär och hans eller hennes anlag kräva.
Skol.
sätt sköta om våra lungsjuka och med Frisinnade Kvinnors Riksför- för en kostnad av endast garnpriset förse reformen får ej resultera i endast ändå ha vi större landstingsskatter an övriga i landet.
Och i ett bund.
Riksförbundets ordförande, frö Efter fru Hagens Smålandsturné hela familjen med vad som behövs av stela, fastslagna skolformer.
Som en enkel och naturlig följd gränsland som vårt, där allt är dy- ken Kerstin Hesselgren, talar sönda- varunder en rad väl besökta mö- olika trikåvaror.
Men vid sidan av det av att samhället sålunda skall er- rare an I övriga Sverige borde de, gen den 14 på middagen i Esklöv.
på ten hållits ha Frisinnade kvinnors dagliga arbetet kan också på lediga ' tun- hemstickningen göras till en avsevärd känna var och ens rätt till vård, som skola utbreda och vårda den aftonen i Kristianstad tillsammans Riksförbund förvärvat ombud &amp; ett der flertal platser.
Förutom de förut biinkomst.
Det har visat sig att både som skydd och fostran, anser jag, att svenska kulturen, ha uppmuntran i med rektor Ellen Widerberg.
nämnda: i Gamleby, fru Elin, Nils- biförtjänst och helt som yrke hemstick- ningen varit ett lönande och trevligt arbe- samhället hör löna lika arbete med form av bättre löner.
Men när jag skulle stallas inför son, i Virserum, fru Elsa Gustafs- Att hemstickningen i vårt land har lika lön.
inflytande » inom det son, i Hultsfred fröken Lydia, Men först och sist vill jag, om jag de olika alternativen i riksdagen » » kvinnliga v stor Uppgift att fylla förstår man då det gällde att lägga sin röst, då politiska livet, som vi vid rösträt- Åkesson.
när man erfar att av endast en sådan artikel kommer in i riksdagen arbeta för » fredsviljans », fredstankens seger ville jag känna mig fri med endast tens genomförande hoppades på, I Varberg talade fru Hagen för ett som strumpor under år 1921 importera- såväl inom som mellan folken; m i n Gud som högsta domstol.
icke så mycket kommer a t t yttra auditorium av över 300 personer, des icke mindre än 1,800,000 dussin.
Ge- sig i detaljfrågor eller kvinnofrå- varav många kommit resande från no mtillverkning i vårt eget land skulle Kort sagt, jag vill, om jag skulle Luleå l 2 sept.
1924. komma in i riksdagen, arbeta för att olika håll av landsbygden.
Stäm- arbete beretts ett avsevärt antal hem- Märta Bucht.
gor, utan snarare i ett beaktande ningen var den allra bästa och ett och bevakande a v de mänskliga flertal personer antecknade sig som stickare.
Vad beträffar Per Perssons värna om livet genom att skydda det stickmaskin har den särskilt vunnit lov- för osunda och skadliga inverknin- sypunkterna vid varje frågas medlemmar i en bildande studiecir- ord för sin enkelhet och stora prestations- gar och inflytande.
En personlig Jag vill av hela mitt hjärta pro- behandling, bekämpande a v allt kel.
Ledare för denna blev fru förmåga samt snabba omställning.
Men sats.
först och främst ha kunderna landet testera mot att kriget, massmordet omänskligt, främst människornas Augusta Förstberg.
skulle under några förhållanden va- runt varit nöjda med stickmaskinens.
två farligaste fiender: alkoholen Sju frågor och en åttonde.
vackra och gedigna arbete.
detta vad det (Forts. fr. sid.
l.)
ra tillåtet.
och kriget.
De samvetsfrågor till riksdagskan- gäller hemstickade underkläder, klädnin- Jag vill med alla till buds stående detta ämnes värde som psykolo- I arbetet för folknykterhet vill didater och väljare som Tidevarvet gar, strandkoftor eller jumpers.
medel arbeta för att » fredsviljan » hos mitt eget lands folk liksom hos gisk utvecklingsfaktor.
F å ämnen jag med ett kraftigt understruket alla andra länders folk blir omsatt i torde så som skolslöjden fängsla » Ja » besvara de av Tidevarvet offentliggjort finnas nu i särtryck, avrustning och folkens förädling.
barnens uppmärksamhet, utlösa till riksdagskandidaterna fram- tryckta var och en på lösa blad.
I. Lönefrågan måste lösas.
Elsa Nordlund.
deras inneboende skaparevilja, ställda samvetsfrågorna.
och på allt sätt främja personlig- Att som riksdagsledamot stäl- II.
Fredsvilja i handling.
För mitt Norrs hetsutvecklingen.
Handens arbe- las inför ett avgörande i försvars- III.
Nykterhetsvilja i handling.
IV.
Fram för människoskolan.
te har ock allt mera börjat upp- frågan anser jag vara det största land.
Som V. Skydd mot risken att vara skattas av framstående pedagoger bekymret för en pacifist .. (Forts. fr. sid.
1.)
och intar en icke obetydlig plats en av dem som röstade för Katri- barn.
tillhör framtiden, och oförskräckt vid de årliga konferenser, som neholmsresolutionen skriver jag VI.
Befolkningspolitik i handling.
VII.
Det nya jordbruket skulle jag viija verka för det allra den internationella sammanslut- naturligtvis helt och fullt under v iktigaste - freden.
Oförbehåll- ningen » New education fellow- Riksförbundets positiva fredspro- Slutligen kommer i följande num- samt ansluter jag mig till Frisinnade ship » håller på olika platser i gram.
Men det kan ju tänkas, att mer av Tidevarvet ännu en åttonde k kv i innors Ka trineholmsuttalande: man för a t t undgå ett större ont fråga.
» mänskligheten bör utrota kriget, Europa.
Vad som från statsmakternas måste godtaga det mindre onda, Rekvirera särtrycken å Frisinna- innan kriget utrotar mänsklighe- ten » etc.
Vi nordens radikala kvin- sida skulle kunna göras för främ- eller med andra ord vore tvungen de Kvinnors exp., Slussplan 9 III, Stockholm.
nor måste räcka handen åt kvinnor- jande av slöjdundervisningen vo- taga na i de av kriget ödelagda länderna, re: ställning till något de framkomna eller eventuellt nya de som arbeta för fred och folkför- soning.
1) a t t ämnet gjordes obligato- förslagen i samma riktning.
I en Katrineholms Enskilda Iäroverk har De andra stora sociala frågorna: riskt i alla skolor och finge sin sådan situation anser jag att man från och med innevarande termins hör- plats inom skolans schema, icke måste rösta för det förslag, som jan inrättat ett gymnasium, samskola för såväl manliga som kvinnliga elever.
Det som nu ställes utanför, så a t t bar- tar stor hänsyn till människorna- nya gymnasiet avser att på kortaste möj- nen vissa dagar ha ända till sju terialet, den värnpliktiga ungdo- liga tid förbereda flitiga och begåvade (7) timmars skolarbete.
(Undra men, under förutsättning, a t t det elever till studentexamen.
Den beräkna- sedan a t t släktet blir nervöst!
); vore ett provisorium.
För att i de studietiden omfattar fyra terminer I- två läsår för dem som avlagt realsko- 2) fortbildningskurser även för någon mån gottgöra en sådan ler leexamen eller besitta mot denna examen slöjdlärarinnor och slöjdlärare; tvångskompromiss finnes ingen svarande kunskapsmått.
Då eleven be- 3) då de nya principerna för annan väg än a t t så mycket kraf- räknas behöva tre terminer efter genom- uppfostran kräva en fördjupad tigare arbeta för internationellt gången folkskola för a t t inhämta de för insikt i pedagogik och psykologi, samförstånd, för Nationernas för- realskoleexamen erforderliga kunskaps- böra dessa.
ämnen bättre tillgodo- bund, för skiljedom och avrust- måttet och ytterligare fyra terminer eller två Ar anslås för genomgång av gymnasi- ses vid slöjdseminarierna; och ning.
et kan ju hela studietiden fram till stu- Dessbättre kunna vi alla delta- dentexamen beräknas till 3 i /?
år utan 4) införa facklig inspektion (= som staten ger såg den emellertid knappast över- slutet om Riksförbundets neutra- kunde ancst^^ den Wägner en in= av instruktion) länsvis, för a t t sti- ga i detta arbete, vare sig vi be- mulera intresset på landsbygden.
finna O s s inom eller utom riks- Detta vore en sak a t t arbeta dagen.
för.
Gävle den 7 sept.
1924.
Emellertid tror j a g a t t det Hanna Landberg.
i fin- l a s i folkskolan.
Då vårt land blott nes ett fåtal enskilda undervisningsan- stalter med gymnasium av den typ som rid Katrineholms Enskilda Iäroverk sy- nes skolan ha betydande utsikter a t t vinna livlig anslutning
