# ID: svediakorp-per3201
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 9,374
# sentences: 452
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 36.
Skydd mot risken att vara barn.
Varför det är riskabelt att vara Barnen böra säkras så långt detta barn och hur samhället bör försäkra kan ske ekonomiskt inte bara mot barnen för de risker de löpa - detta förlust av faderns stöd och vård utan är de frågor som besvaras i artikeln: även mot förlust av moders.
Skydd mot risken att vara barn.
Till Kristina Borgs 80-årsdag ta vi o s s friheten avtrycka den vackra förälskade dikt, som Ossiannilsson, förärade Kristina Borg för 10 år sedan.
nen mot alltför skriande Fröken lagårdsförman.
av då- En sommarkväll vid 8-tiden knackade Fordom var ett barn icke bara för- lig uppfostran.
Därvid gjordes t i l l äldrarnas utan hela släktens barn.
jag på dörren till en liten röd stuga, till- och med intrång på den äktenskap- Nu upphör det mer och mer att va- hörig en av utgårdarna vid Fogelstads ligt stadsfästa föräldramyndigheten.
ra släktens barn och blir i stället egendom.
Ingen svarade, och vi började Så tillkom fosterbarnslagen t i l l be- samhällets.
undra om ladugårdsföreståndaren, frö- hövligt skydd för de utackorderade ken Hector.
som bodde där, redan gått fall Det har sina stora faror att vara barn.
Det har också sina faror att ur hälsovårdssynpunkt, och ingen vara människa, men dem måste den fick utan att uppfylla vissa villkor i livets strid vapen- och arbetsföra ling av barnbrottslingar.
människan taga och bära.
Risken År 1 9 1 i fastslog samhället såsom t i l l vila.
En djurvåradare får ju vara uppe och i arbetet vid en tid på dygnet, då de I och måste därför gå tidigt till sängs.
då vi från förstugubron sågo ut över de utomäktenskapliga barnens måls- män deras anspråk på båda föräld- knärock, byxor och stövlar.
rarna, sedan man på goda skäl icke litade på blodets röst.
Ar 1921 Den tionde musan ä r en annan utan.
med möjligheter till utveckling faststäl des förhållandet mellan för- I t.
På strafflagstiftningens om- förälskad mans hedersnamn åt A n - eller utan.
.
och barn inom äktenskapet, råde har reformerats p å så sätt, att det var ett år tidigare - före- na Sandström.
Föräldrarna ha nu som alltid det 1924 reglerades samhällets of- henne — till riksdagskandidater.
la släktens Gränslinjen - leadande artikel om valsituationen.
I dessa dagar talas mycket om partiernas köpslagan inom lands- tingen.
Vi lämna ett belysande Iii- drag till partipolitikens meritlista.
K.J.
har givit fristad på sin spalt I t en irrande röst.
Fru Lövstrands öde går mot sin fullbordan.
V. barn, väl att märka om det var äkta.
Numera försvinner Angående Anser försäkra samhällets barn: att samhället bör barnen mot risken av iii, stod hon barn-eller kalvavdelningen i ladugården på¨ Fogelstads huvudgård, me- dan hennes kamrat deltog i utfodringen av korna.
När fröken Hector blivit utlärd i olika grenar tog hon den plats fröken Tamm erbjöd henne såsom föreståndare för en egen ladugård, d i r Iion och ett man- ligt biträde tillsammans skötte ett hundra- tal djur.
Den kväll då vi träffade på fröken Hec- tor, hade hon redan så pass länge skött sin nyn plats, a t t hon kunde uttala sig o m sina erfarenheter - intressanta därför, att det var en n y bana, som Iion beträdde när ningen.
hon blev ladugårdsföreståndare, en bana, Vår förhållandevis ganska omfat- ter.
Fattigvårdslagstiftningskommit- som kan förbruka mycken kvinnlig arbets- tande barnlagstiftning ä r ganska kraft, om tanken slår igenom.
Fröken Hector anser att yrket passar utmärkt för kvinnor, ty det fordrar renlig- hundrade.
Ar 1902 - för att nu gö- offentliga barnavården.
Dessa upp- het och vänlighet och omtanke.
Men de, ra en hastig och ofullständig över- drag fullföljde den också och - som som söka sig till det, måste ha styrka och blick - tillkom den lag, som inrät- redan omnämnts i Tidevarvet - uthållighet eftersom det är ett lungt arbete tade barnavårdsnämnder, att såsom innehöll det 10:de kap. i detta för- att sköta djur.
Men om det är tungt, så samhällets representant skydda bar- (Forts. å sid.
4.)
Ar det också ett arbete, soin är l å n t intressantare, då m a n kommer in i del.
i n vad man anar.
Det är en hel värld man tränger in i, när man blir bekant med dju- ren och lär känna dem en och en med de- r:) % olika karaktärer och vinner deras till- Det är intressant att sätta sig givenhet.
Kring två svenska märkeskvinnor in i deras vård.
deras fordringar, deras inom olika verksamhetsområden ha i sjukdomar och dessas botande, både teo- retiskt och praktiskt.
I Elisabeth Tamms jordbruksserie heter den näst sista artikeln Lant- samhället kan icke röra sig utan arbetarfrågan.
skrivna.
Så uppstår barnlagstift- I nästa nr av Tidevarvet kommer den kritiska situationen mellan lant- arbetare och lantarbetsgivare att behandlas.
fentliga barnavård.
Vid denna riksdag förekom emel- lertid utan att dock lösas ännu en barnförsäkringsfråga, som länge va- rit aktuell.
och angående vilken riks- Samvetsfrågor Fröken ladugårdsförman är en i i i - tervju med en föregångskvinna på ett nytt arbetsområde.
vanvård?
Är ni beredd att medverkan till att understöd utan fattigvårds ka- raktär vid behov utbetalas till ensamstående mödrar sex vec- kor före och sex veckor efter för- lossningen samt där behov förelägger åt barn till änkor, änklingar, från- skilda och övergivna hustrur och män, ogifta fäder och mödrar, d. v.s.
till barn som icke få till- fredsställande och skötsel?
vård 80 å r och 70. dessa dagar vänner o c h lärjungar Till siat svart på vitt.
Att få sköta och ansvara för en ladu- gård själv Ar också ett självständigt ar- bete och u r den synpunkten mera eggande än ett osjälvständigt, mekansikt arbete.
Det är också ett yrke, som föder sin ut- samlats med tacksamhet och hyll- ning.
Kristina Borg, 80-åringen har en ärorik historia kvinna bakom sig som Frisinnad och skänker allt- jämt vårt arbete sitt värdefulla in- tresse och stöd.
Anna Sandström, detta uppfostrar- geni, har starkt påverkat KRISTINA BORG.
just dem, som inom Frisinnade kvinnor föra ANNA SANDSTRÖM.
talan för människoskolan.
Till Kristina Borg.
A l l stånda, själv ett ideal, när idealen ramla, en fyrbåk över stormens skum, som kan de strödda samla, att vara tro i tvivlets natt och hopp vid dödens porl: i sanning, det är gudagunst, i sanning, det är stort!
Att stå där stark, den fasta punkt, om vilken andra famla, det ädla nya, vi oss drömt, och dock det goda gamla, den gamla godhet, till vars bild vårt ideal vi gjort: i sanning, det är sällsynt lott, i sanning, det är stort!
Att äga frid i koniprris larm, fast ingen tänker skona, att bära så en höghetsglans likt skimret av en krona, att hata ingen fiende, men blott vad ont han gjort: det är vad ädlast dödlig kan, ja, det är mer än stort!
A t / hava ägt och mistat re ’ n, vad hjärtat ej kan mista, om hjärtat ej i saknadssorg skall kallna eller brista, att hava ägt det ädlaste och vuxit med s i n sorg - de stora blott ha mäktat det som du, Kristina Borg!
K.G. Ossiannilsson.
övare, om än det inte ger någon lysande inkomst.
E n kvinnlig ladugårdsförestån- dare kan emellertid ha råd att ha ett litet eget hem och någon, som sköter del.
Dess- utom förvärvar Iion e n kunskap och en e r f a r e h e t, som äro ovärderliga, om Iion så småningom vill skaffa sig en egen In- dugård, ett eget jordbruk.
Och det bör j u vara målet för de kvin- nor.
soin ge sig i n på jordbruket som yrkr.
Fröken Tamm ä r å sin sida mycket nöjd med resultatet av sill försök att pröva den kvinnliga arbetskraften i rinn ladugårdar.
Fast kvinnorna alltid fått mjölka på de stora gårdarna, har själva ladugårdsarbe- tet skötts av m i n, som tagit detta arbete därför, att de inte haft tillgång till något bättre, O m kvinnor, som inse arbetets möj- ligheter och utnyttja dem, börja ägna sig åt yrket, kommer detta att höjas och dir- med hela vår boskapsskötsel.
Fröken Tamm h a r utvecklat sinn syn- punkter på frågan om kvinnorna som jord- brukare i en artikel, upptagen i boken Några arbetsområden för kvinnor.
Själv har Iion på det för henne karaktäristiska sättet att handla, samtidigt a l k a t s spörs- Hen- målet både teoretiskt och praktiskt.
nes teorier fårhånades livligt, då hon för ett å r sedan lade fram dem offentligt.
Vad vet fröken Tamm om jordbruk?
frå- gade den skeptiska pressen.
Experimenten ha vi deras o r d på, som själva prövat på saken.
Devinez.
Gränslinjen.
Det nya jordbruket.
Det har talats mycket och skri- vits ännu mera för att förbereda Av Elisabeth Tamm.
på vitt Dagliga exempel ges på sammanhanget mellan bilolyckor och spritmissbruk.
Svå- ning om deras stiiiining.
Och här- r i g h e t för den vållande att sätta olyckan igenom har den s.k. lantarbetar- i sammanhang med ilen sprit han förtärt, Ingalunda, en frågan uppstått i dess nuvarande synes vara stor.
Berusad?
sådan beskyllning avvisas med indigna- form.
T y det är självklart, att om jord- t i o n Människor inlägga så olika mening ägaren eller arbetsgivaren i stället i ordet.
E n städerska var en gång inkal- i friiiiista rummet vore jordbru- lad som vittne i ett mål och hade att av- karen, brukaren a v landets Jord göra huruvida e n anklagad varit berusad fast det sker under form a v ägan- d e r icke vid ett givet tillfälle.
Hon för- derätt korn han i förhållande till nekade att det varit fallet.
Hur kan ni samhället a t t stå i alldeles samma säga det så bestämt?
Jo.
han kröp inte.
stiiiining som dem han t a r till Skulle det inte vara nyttigt med litet nyk- hjälp för a t t bruka jorden.
Om terhetsundervisning?
brukandet ä r det väsentliga, d å och statens spritinkomster Fyllerimålen iiro också alla, vilka bruka jorden ansvariga inför samhället för s i t t ha båda ökats under juli.
I Göteborg arbete, de må vara den, som inne: utsträcktes utskänkningstiden på värdshu- har ledningen, den som bekliider sens krogavdelningar på fredagar och lör- någon förmanspost eller den som dagar till klockan 6.
Resultatet visade sig utför d e t direkta arbetet.
De ä r o i en ökad omsättning under juli a v 12,938 alla jordbrukare och utövare a v liter mot 9,207 under juni.
VIII.
LANTARBETARFRÅGAN.
bergerlig samverkan mellan höger Vad menas med lantarbetarfrå- och liberaler vid årets val med syfte gan?
Tillgång på arbetskraft till att förhindra att en socialdemokra- jordbruket.
Förhållandet mellan tisk majoritet framgår ur valen.
arbetsgivare och arbetstagare.
och Det har sagts, att den naturliga Lantarbetarnas löneförmåner gränslinjen går mellan de borgerliga framtidsmöjligheter.
Visserligen Men inte heller här går riktigt, å ena sidan och arbetarna d den det att rycka ut vissa delar och ge- andra.
Borde inte liberalerna och nom att söka finna en tillfällig ut- helst även de frisinnade inse, att v a d väg för dessa, lösa hela problemet.
det iiii g ä l l e r är att utesluta möjlig- Ut ifrån grunden måste saken un- heten för socialdemokraterna att fö- dersökas.
Lantarbetarfrågan är ic- ke enbart en penningfråga, som i något halsbrytande socialise- den nu drivits till att bli.
Den är ringsförsök mot samhället?
lika fullt en social fråga.
Men Det är ganska förvånande.
i be- främst bör den betraktas som en traktande av liberalernas hotade del av jordfrågan.
Och det är soin ställning och den påtryckning de sådan den måste lösas.
Hur skulle en ändrad uppfatt- hedrats med, att de endast i fyra ning om jordäganderättens natur valkretsar och i Göteborgs stad gett inverka på lantarbetarfrågan?
Den sig i n i en valtaktisk förbindelse skulle som en given följd skänka samma yrke.
De iiro alla delakti- med högern.
Det fanns många ytt- lantarbetarna den sociala ställ- ga i yrkets samhällsgärning.
Det ning, soin de inte endast lin rätt skulle då inte bli detta motsats- re och valtekniska skäl, s o m talar att fordra, utan som de måste ha förhållande mellan arbetsgivare för borgerlig samverkan, och hö- för a t t inför samhället kunna sva- och arbetstagare, soin förr eller se- gern, som annars föraktar och ha ra för utövandet av sitt yrke.
Det har på senare år ofta talats tar liberalerna, har varit mycket iv- rig för den.
» Det betyder ingen om, som det kallas ” svårigheterna med folket ”, inom jordbruket Det- För a t t visa hur den allmänna uppgivelse, inget samgående sedan.
t a gäller särskilt de gårdar, som varit i detta hän- det är bara en taktisk åtgärd mot ligga i närheten av städerna, och uppfattningen seende behöver man endast erinra socialdemokraterna », har det hetat.
man säger, a t t det är industriarbe- om den gamla legostadgan.
Ur Men detta fagra tal har icke un- tarnas förmåner, som höjt lantar- denna hade Svenska Lantarbetsgi- danskymt för de liberala väljarna vareföreningen bakpå sinn formu- lär till personliga avtal med lant- ute i landet att ett samgående med arbetarna avtryckt bland annat högern skulle satt hitt märke på par- följande: " Är tjänstehjon försum- tiet, om dess representanter sen fått ligt, gensträvigt eller oordentligt aldrig i d stor frihet att rösta hur sidan, att de patriarkaliska förhål- och låter det sia e j rättas, eller vi- landena från ' ilen gamla goda ti- de ville i riksdagen De ha vetat att sar det sig otroget, okunnigt eller den ” försvunnit och ” arbetarna ha åsiktsgränsen iiii som förut går mel- det inte bättre för det ”, tillägger lan högern å ena sidan, och vänster- man med en medlidsam och sorg- la lönen .... ” Nu kan m a n invän- partierna av olika nyanser å den modig skadeglädje.
Lantarbetarna ila, a t t detta v a r inte bokstavligen andra.
Genom att visa detta lin de å sin sida ha koncentrerat sitt in- menat eller tillämpat.
Må vara, se på a t t ernå högsta möjliga räddat oss från att få en uppdelning ilning; de tro a t t därigenom men det vittnar i alla fall om en av partierna efter rena klasslinjer.
allt a t t vinna.
Bägge parter stor råhet a t t använda ett sådant Högern rustar sig med » starka ha organiserat sig, och det beror uttryckssätt och dessutom okun- vilkendera nighet om jordbrukarens stiiiining.
namn » för kamp mot socialdemo- på konjunkturerna, Sådant skapar varken arbetsvilja kraterna om makten.
Det är dess som för tillfället kan utpressa en eller arbetsglädje.
Arets riksdag tillfällig fördel a v den andra.
s a k, men det gläder oss att de icke Även om en sådan utveckling sy- har glädjande nog tagit e t t steg legostadsgans upphävande få det s t ö d av liberalerna, soin de nes naturlig, är det n ö v ä n d i g t, mot även i dess nuvarande form.
hellre a t t frågans länge klarlägges.
väntat och önskat.
Om yrkesgemenskapen mellan Om jordägaren i förhållande till överloppsrösterna gå till socialde- sin jord företrädesvis känner sig arbetsledare och arbetare kommer mokraterna.
som ägaren blir han också gent till sin rätt, blir det också natur- emot sina arbetare företrädesvis ligt.
a t t de olika befattningarna jordägaren, arbetsgivaren.
Han inom yrket, inte bara utgöra v a r sitt led i det hela, utan också böra åt höger och de folkfrisinnade.
De må vara aldrig så human, rättrå- bereda tillfälle till gradpassering lig och tillmötesgående där kom- gå fram med egen lista under be- mer ändå alltid a t t uppstå en klyf- och befordran.
Lantarbetarnas teckningen de liberala, upptagande ta mellan honom och hans s.k. framtidsmöjligheter är en synner- som första tre namn Eliel Löfgren, " folk ", han ä r ägaren, de äro hans ligen viktig fråga.
Den k a n inte Ivan Bratt och Axianne Torstensson.
arbetare.
Det är inte, som man ordnas utan deras egen medver- För liberalerna med deras valut- skulle kunna tro, de kanske jämfö- kan, men om där visades mera för- relsevis Ffi brutala arbetsgivare el- ståelse f r å n det allmännas sida för sikter att sätta e t t kvinnligt namn på ler de godsägare vilka leva som denna sak, skulle de säkert själva tredje plats är blott en gest och parasiter, soin orsaka missförhål- vakna till större intresse.
Och med knappt det något som partiets hu- landena.
Det ä r lika mycket den- en tryggare ställning, skulle de kunna spara till egna kassor att vudorgan indirekt medgiver, i det i i i i mångfald av i alla avseenden utmärkta jordägare och arbetsgi- användas produktivt i stället för att det icke ens nämner hennes vare, som göra problemet så in- a t t förbrukas som kampmedel.
In- namn i sin rekommendation av kan- vecklat.
Den allmänna uppfattnin- om lantarbetarefrågan ligger eg- huvudsakliga didaterna.
Varför har man icke gått gen, samhället, liar nämligen gi- nahemsrörelsens i författning om listor för dem, som vit dem alla en felaktig uippfatt- uppgift.
kunde vilja ha ordiiingeii omkastad till hennes förmån?
Partichefen och första namnet, häradshövding Löfgren, upptog i I Södermanlands landsting liar ken Tamm utestängts - skylla på bill tal vid mötet och besvarade Ti- en egendomlig historia passerat socialdemokraterna synes oss orik- d e v a r v e t s samvetsfrågor till riks- vid valen av utskottsmedlemmar.
tigt.
De ha rättighet att begära dagskandidater.
Han tyckes ha va- socialdemokraterna, som i fjor in- sitt sjunde mantlat men kunna ej rit enig med oss på de punkter vi te togo ut mer än sex a v sina sju föreskriva från vem det skall ta- hittills framfört, och vi måste uttryc- platser i utskotten, begärde i år gas.
ka vår g l ä d j e över utsikten, att i plötsligt tillbaka den sjunde a v de Och varför beklaga utgången riksdagen få en sådan advokat för frisinnade, soin haft en plats mer blott ur kvinnornas s y n p u n k t?
vårt program.
Endast i försvarsfrå- iiii dem rätteligen tillkommo.
Det Även män i Södermanland bli gan skiljde sig meningarna på av- blev då av de fyra frisinnade frö- stundom sjuka, och det bör ur rustningspolitiken Han tyckte att ken Elisabeth Tamm, som måste allas synpunkt vara en förlust a t t icke minst kvinnorna borde uppskat- l ä m n a sin plats i förvaltningsut- sjukvårdavdelningen mister en ta sundheten i den gamla praktiska skottets sjukvårdavdelning.
dugande och intresserad kratt.
regeln skall det vara, så skall det Landstinget begagnade sig icke av Men även landstingsarbetet liar vara något så när ordentligt » Vi sin möjlighet a t t utöka antalet ut- avlägsnat sig utom synhåll för d e gilla också denna princip (ehuru vi skottsmedlemmar, varigenom den- rent sakliga synpunkterna.
Det inte veta om detta något så n ä r o r - n: ~ åtgärd kunde blivit överflödig.
har fått partipolitik även i sjuk- dentligt,, hör ihop med ordspråket.)
A t t i likhet med Sörmlands Ny- vården.
Men vi tycka inte att det skall vara heter som f. ii.
beklagar att frö- av skäl som vi ofta upprepat.
.
.
Då må Politik i sjukvården.
~~ tuationen i Stockholm.
Fröken Axi- sammanträder den i sep- anne Torstensson, liberalernas kan- tember kl. 7,30 e. ni.
i Whitlockska didat på tredje plats kommer att in- Stockholmsföreningen av Frisinna- de kvinnor skolans lokal för att diskutera valsi- leda diskussionen.
I den bittra striden mellan Höglunds- kommunister och Sovjettrogna ha hvinno- utskottet med sitt organ Röda röster ställt sig tveklöst på kommunistiska Internatio- nalens sida.
» Sovjetryssland », heter ilet.
» ä r det enda land i världen, som har gjort kvinnan till mannens kamrat, o c h kommu- nistiska internationalen och sovjetryssland höra samman .. Alltså m i s t e vi gå med sov- jetryssland.
U r samma nummer ta v i föl- jande citat, som kastar ett blixtljus ö v e r den mänskliga naturen, sig så tämligen lika överallt.
» Det är omöjligt att få d e efterblivna ele- menten in i vårt parti, ty mänga arbetare vilja inte komma till vårt parti förr lin efter revolutionen. » Sverige har träffat avtal m e d Tyskland och med N o r g e om a l t hänföra möjliga tvister till skiljedom.
E n grusad väg kan inte tåla m e r än 500 fordon per dygn.
Hur många valtal kan en tålig allmänhet uthärda valmånad?
under en som varade i E f l e r ett spektakel, flera dagar, antog tyska riksdagen de oli- ka Daweslagarna, a v vilka den viktigaste var den, rom sätter tyska riksjärnvägarna som säkerhet för skadeståndsbetalningen.
Två dagar senare underskrevs Londonför- draget a v alla makternas ombud och den i september började den nya institutionen a l t fungera.
Nästa steg: fulltecknandet a v det stora lånet, som skall ge Tyskland rörelsekapital, då det nu sätter i gång med att avbörda sig skadeståndsförpliktelserna.
Samtidigt har Tyskland högtidligt tagit tillbaka, sin bekännelse från Versailles alt vara skyldig till kriget.
De, som vilja påstå, att något verkligt omslag icke skett i den franska politiken, böra lägga märke till, alt chefen f ö r de franska besättningstrupperna i Pfalz, ge- neral de Metz, vars bekantskap Tidevarvets läsare förut gjort.
nu p i order upplöst det Rhenländska arbetarpartiet, bakom vilket namn dolde sig d e separatistiska elemen- ten.
Förut har general de Metz med alla medel understött den separatistiska rörel- sen i Pfalz.
P o l e n börjar känna sig oroligt i n f ö r Rysslands rustningar.
står det i pressen.
Det ä r mycket hänsynsfullt mol den sven- ska högern.
a l l Sovjet börjar rusta just nu före valen.
Hägerns hittills enda kvinna, fröken Berta Wellin har blivit uppsatt på sjätte plats på högerns Stockholmslista o c h skul- le alltså om.
partiet håller sin ställning.
bli återvald.
Namnet eller henne är pro- fessor Hassler, och del har icke saknats anlydningar, a t t m a n gärna skulle velat kasta om ordningen, om man i c k e fruktat att kvinnorna skulle gå till nästa parti i så fall.
N u finns dock den möjligheten att genom att lancerna en kvinnlig rival inom partiet till fröken Wellin splittra de kvinnliga högerväljarna, så att båda de kvinnliga namnen falla igenom.
Turkarnas lagberedning har formulerat ett lagförslag, avsett n i t införa en något modifierad monogami i det moderna Tur- liet.
Den lyder som följer: Engiftesprincipen är huvudsaken inom äktenskspet.
Den man, som önskar taga sig en andra hustru, kan icke få tillåtelse därtill förrän han bevisat nödvändigheten härav likaså måste han bevisa, att han har förutsättningar alt behandla båda hustrurna väl.
Lagen är framlagd för Angoraparlamen- tel, som bör kunna bevakas a t t anta den.
ANMÄRKNINGAR, Den tionde musan.
mkväm i Pedagogiska sällskapet.
AV var Anna Sandströms högre Iära- hedersgäst var den eminarium.
pedagogikhistorikern Otto Ander-, nordiska skolmöternas lysande och ledande gestalt.
I ett festtal yttrande Anna Sandström, att pedagogiken visserligen hör- II K.
J.
Den irrande rösten.
.
Paridon Ytterlund har hat svå- densamma som den gängse mode- righeter med politik.
ty han är en rata sådan som hakar upp sig på detalj- Återfann han alltså med tillfreds- de till de sköna konsterna, drig fått någon musa.
er.
Och inte på den grund att s t ä l l e l s e idén en statsdepå för dersen, som ögonblickli om detta han är eller förbiten i religion, vars blotta existens fritog, några egensinniga särmeningar: han medborgarna från alla funderingar söker tvärtom en auktoritet, i vars i denna riktning, så h ä p n a d e han för tryggande hägn han kan uppfyllda däremot över den nitälskan sin medborgerliga bestämmelse.
enskild företagsamhet och privat Paridon var född socialdemokrat.
s j ä l v s t y r e l s e på andra områden som I pojkåren bekom honom emellertid kombinerades med den n ä m n d a ord- Han förmådde inte inte detta mer än annan döpelsenåd, ningsteorin.
och med tiden fördes han av sitt för- logiskt rimma dessa tendenser med v ä r v s a r b e t e in i kretsar som skydde glosorna rättssamhälle, statsmakt, att öppet kalla sig proletäriska.
Men och arbetsfred, som starkt hade bi- när den dagen hade ingått som för- dragit att locka honom över och nä- vandlade Paridon t i l l valman vakna.
stan förespeglat honom att han en- de så sakta en instinkt som hans dast flyttade till en filial av socia-.
en bråkstake strävsamma intelligens omedelbart upptog till bearbetning och som allt- sedan har fasonerat hans livskurva.
Att gå på möten låg honom ju i blodet, och ovillkorligt bar h a n s steg iii på den kända gatan till hans fäders parti.
Där fann han med ens en s ä k e r botten att stå på ett k l a r t och intressant system att följa, och han lyckönskade sig till att i första försöket ha drumlat i n i så rätt lokal.
Han var utan betänkande med på allting, ända tills han råkade ihär- digt fixera en liten programpunkt som just ingen annan tycktes finna något märkligt i.
Att religionen skulle vara en privatsak bjöd ho- nom inte emot i och för sig men slog honom s o m en ödesdiger vårdslöshet och absurditet i den socialistiska samhällsplanen.
Paridon hade läst goda världshistoriska sammandrag och i n h ä m t a t vilka omstörtande spektakel religionen kunde ställa till.
Det blev hans patos: i t ~ ideligen lismen.
fast den al- kerna hade glömt den de hade aldrig känt Anna Sandström.
Men i kväll skulle hon koras » til pedagogikens Musa for de nordiske Lande! » Pedagogikens musa det namnet pas- sade förträffligt på den, som engång 28- årig trädde fram ur » Uffes:s » manhaftiga förklädnad för att bli » Uffe-kretsens » medelpunkt, sprudlande, stridsfärdig, full — — Fru Lövstrand på avvägar.
Höstens Första stjärnkvällar ha samma obarmhärtiga och outhärdiga skönhet som vårkvällarna i mars.
Jag har inte märkt dem förrän nu, därför att jag varit.
jagad av fröken Ambition från socken till socken inom den valkrets som jag snart n.
Men så om att tala mina parti- någon lokal.
e sakta för- svunnit med sina blyga; ja, tack då för vad vi har fått höra i kväll, fast det är ju svårt, så frun målar ut det, gick mitt värdfolk för att ordna skjuts åt mig, men stjärnorna.
- Om man jämför Du låter bli att jämföra dig med stjärnorna.
Du håller dig till de mått, som är dig givna på jorden.
Du kan jämföra dig med herr Vååt, så får du riktigare proportioner på dig själv.
Alla tiders herrar Vååt har jämfört sig och sin storhet med oss till största båtnad för sin självsäkerhet.
Och nu talar vi inte mer om det.
För närvarande kan ingen säga, vem av de två, som har största III- sikterna.
Vååt har lovat behålla rege-.
J a g mentet i Hrokiiping, och han värnar o m de jag bad att få stanna ensam kvar.
på rygg i backen och betraktade 15 centiliterna, utan dessa båda fördelar nig la rvändande stjärnorna Jag v a r litet bleve¨ livet inte värt att leva.
vare sig i d ch mitt hjärta slog.
som det gärna Broköping eller Gustavsfors Torrh har tr gör strax efter det jag slutat tala.
landsbygden, men det förargliga Lir.
att Ack omätliga avstånd, som av millioner —.
~ — Länge kunde han ett åsiktskonglomerat — så lösligt och och tills nu har Anna vara min osammanhängande, därtill grumlat från 1882 då av en mångfald individuella nyanser, undervisningen Sandström strött iii uppsatser och före- och det kom en stund då han i sin drag, som ge belysningar, dem man aldrig besvikenhet stönade: » Det här är iii- glömmer.
Över den födelsedagsgåva, som te ett parti, det är vad tidningarna på högtidsdagen bringas henne från forna uttalas en kallar den stora allmänheten!
» Vil- och nuvarande seminarister, ka underlaget att den för måtte utgivande få bli av det Anna ekonomis- Sand- ket upptogs med varmaste b i f a l l: det önskan, var ju de moderatas trumf att de strö ms sam lade uppsatser.
för all del inte utgjorde ett p a r t i Tidevarvet föregriper detta med några —.
plikt att arbeta som om jag att det lönade sig.
Vem är du, att du ens tror dig ha — N e l l y Lindgrens MÖNST ERAFFÄR, plikter?
Ack, tala icke mer till mig!
Vi har icke talat till dig Du har blott¨ Håll A l l a talat med ditt vankelmodiga hjärta Kristianstad Re kommenderas.
V. Storgatan 47.
— — slags hårarbeten utföras av hår- på om du vill, sluta upp om du vill, det är fru Agnes Ask, fullständigt likgiltigt V. Smalg.
16, Kristianstad.
» Blinda, tigande m o der gåtfulla evighet » Fru Lövstrand ropades ur mörkret Dagligen färsk, hemlagad konfekt u t a n den verkliga svenska nationen.
fynd ur den rika gruva, som Anna Sand En röst svarade: ja här är jag!
Det var hos Men när Paridon började kälta om ströms skrifter utgöra.
visst min röst.
Nu nalkades skolläraren med en lång kla- ANNA EDESTRANDS EFTR. so alt förmyndarskap och strikt Tel. Kristianstad 1777.
Det moraliska mål, som skolan vanligen gan över att han inte lyckats få någon liv eglering föll som ett ordförande- anser ligga sig närmast, är att ingiva lär- kl bslag repliken » Herr Ytter- jungen aktning för plikten och vana vid lund gör intryck av en vilsekommen arbete.
Ja väl, häri instämma vi av full- liberal. » laste hjärta, m e n vi skulle dock vilja till- Adjö — sade Ytterlund — nu lägga något: skolan skall även inviga kärlek till arbetet och övertygelse om ar- går jag ett steg till vänster.
betets välsignelse därigenom, att man al- hon att gråta av glädje, då jag satte mig Det kan¨ man ju alltid göra, men drig låter barnet arbeta utan resultat, al- upp på hennes cykel Hon sände med mig liberalernas adress var inte så lätt drig blott för arbetets skull, såsom nu allt- sin son till stationen att se till, att jag icke DOKTORINNAN H. TÖRNQUIST, Hon visste ju — Styrmansgatan 8, Öst.
5424. att utforska som Allmänna valmans- för ofta sker.
skulle råka på avvägar.
— — SP IRE LL A ången i evigheten.
LED IG A -- PLATS ER nu sig den sorts ömma och beskäftiga in- tresse Frälsningsarmén plägar visa en extraordinärt sybdatyngd rekryt.
Man underlät ej att göra det mesta möjliga av statskyrkans dragnings- k r a f t på ett tänkande gemyt som svältfötts med materialismens dra- vel.
Därvidlag tog man i någon mån miste på id^) ^^, Hans religiösa åskådning var i själva verket precis framstående partibroder och yppa- varandra de sin b e t ä n k l i g h e t.
Realism i undervisningen 1882.
- Hör du, inte kan v i kallas li- Vi l i n k a oss historieundervisningen, som berala.
Vet du vad det egentligen ett maierial, vilket barnet skall tillägna betyder?
— Nej medgav den framståen- sig icke i främsta rummet såsom en för- tämligen hemmastadd.
Kvinnliga ladugårds- elever erhålla utbildning i ladugårdssköt- sel.
Plats på ett år fr. 24 okt.
Krafter och uthållighet fordras.
Helst personlig ansökan.
Eljest särskilt t i l l f ö r l i t l i g a referenser.
het i stort och smått över allt beröm, gan att minnas.
Botemedlet för detta miss- frukt nästa gång.
Svar till Även om jag kommer in, tjänar det Fröken Tamm.
Fogelstad.
Julita.
och vad som utomordentligt tjusade förhållande har man stundom trott sig — Paridon deras oryggliga föresats,.
: i~ finna i ännu mer förkortade läroböcker ingenting till.
Titta u t får du se.
Vi är inte framme än, sade hon och och i ett ständiga repeterande av dessa Men att oupphörligt repetera en massa oor- såg ut.
Jag menade stjärnhimlen.
Jag h a r le- ganiskt sammangyttrade fakta är ett lika att med lagens arm arrangera sven- ska folkets diet.
bundet.
Men än en gång skulle det haka fruktlöst arbete, som om man ville stam- Så gjorde han och blev i egenskap sig för honom.
Han slog en dag i pa fast sanden på ett flygsandsfält.
Lik- av nära nog exkommunicerad par- ett konversationslexikon och begynte som denna kon fänglas blott genom \ ' .ix ' - tivän mottagen med fanfarer jämte grubbla.
Varpå han uppsökte &lt;- rötter, " sammanhållas kunskaperna säk- —.
.
.
— av gratie och behag.
Den dag detta skri- ves fyller Anna Sandström i 0 år.
Hennes skola blir i höst 40, hennes seminarium världar gör blott ett silverstoft mot den 24 år.
Pedagogikens¨ musa har hon¨ för- svarta rymden!
Men u r detta avstånd talade de t i l l mig: blivit.
Gudaursprunget röjer sig i den su- veränitet, varmed hon alltjämt lika för- Vad stimmar du för?
ö r att komma in i riksdagen bluffande med lekande hand avslöjar pe- dagogikens och livets!
-- hemligheter - Varför vill du " '!!
För att jag h ar något på hjärtat.
I dagarna har avslutats det storverk, Tror du, att det betyder något, om du inte trivas med som heter Natur och arbetsliv i svenska bygder.
Men under hela den långa tiden får tillfälle att säga vad du har på hjärtat?
stiga upp och yrka på denna krafts fullständiga socialisrering som den första åtgärden i en socialdemokra- tisk regim.
Som talare¨ var han inget särskilt och man¨ gitte knappast bemöta ho- nom.
Till sist fann man honom¨ för urbota tjatig, och någon skrek barskt att det fanns ju statskyrka - » och h ä r t i l l höger är dörren! » Adjö sade Ytterlund nu går jag t i l l Allmänna Valmansför- — - Vem har gett dig lov till det?
Det står inte på din resplan att du skall besöka — rast genom idéassociationernas — — Kan Ni hålla tal?
R E T 0 R I K — de beredelse till sill liv såsom fullvuxen, utan - och därför håller jag på f r i - såsom en hälsosam näring för sitt nuva- sinnade som partibeteckning.
rande barnsliga själsliv och såsom något, Adjö — sade Ytterlund nu i vilket d e t kan så f ö d j u p a sig, att därav — går jag till Moskva.
— uppstår lugn i dess andliga utveckling.
Detta välgörande lugn kan historieunder- visningen aldrig framkalla, så länge h o n I varje boklilda.
-- O l g a Elmdahl Modemagasin
han är frihandlare, inte vill jordbrukstullar och inte heller röstade för lagstiftning mot samhällsvådliga strejker.
Därför talar han Skydd mot risken att vara barn.
Mötesplatsen.
FRU HAGEN I LJUNGBY.
(Forts. fr. sid.
1.)
F r i s i n n a d e Kvinnors förening i innan mötet slutar.
Vååt skall vi inter- slag e n plan för understöd av föl- Ljungby, Kronobergs län, hade för- jande grupper, allt gällande för barn månen a t t under frii Ellen Ha- pellera om hur han vill göra restriktions- under 16 år och fall d ä r verkligt be- gens föredragsturné i Sydsverige systemet verksamt i nykterhetens tjänst.
hov föreligger: få ett föredrag i Ljungby torsdagen Medan herrarna alltså har varsin del av ogift moder, den 28 aug.
Föredraget, som åhör- valkretsen, den ene staden och den andre hustru, som ä r hemskild, från- des av en ganska talrik publik landet, kan det tänkas att du - skild eller lever åtskild från sin m a n, c:a 100 personer - mottogs med all- - Har anhängare bland dårarna både änka, män s y m p a t i p i grund av den to- i stad och på land!
vidare: lerans och saklighet, med v i l k e t det Jag hade n u farit omkring på landsbyg- kvinna u n d e r h a v a n d e s k a p och framfördes.
I d e t s a m m a ingick frii den så länge, att Gustavsfors gjorde in.
barnsbörd högst 6 veckor före och Hagen p i dagspolitiska frågor, i tryck på mig av en brusande storstad, då synnerhet försvars- och nykterhets- jag från stationstrappan såg för mig det ii veckor efter nedkomsten.
I den k. propositionen, soni f r a m - II samt de riksdagsfrågor, som upplysta torget med staty och hotellfasader, särskilt beröra k v i n n o r n a.
Mötets bio, spårvagnar och bilar.
Del var också lade barnlagarna för årets riksdag, var emellertid detta förslag över- tack till fru Hagen uttalades a v lo- en genomsnittlig modern stadsbild, som kunde ha legat ungefär varsomhelst vid hoppat.
Detta ledde till a t t fru kalavdelningens o r d f ö r a n d e.
frii Hel- Samuelsson hastigt påseende.
Det svenska nattliga Östlund och frii T h ü r i n g m. fl.
fram- ga O m e d e l b a r t efteråt hölls ett ange- sommarljuset var ju borta, och det elek- förde saken motionsvis, h ä r tagande Lindhagen, t y det bör triska ljuset, som ersatte det, var interna- a r v efter A n n a tionellt som mörkret, vilket d e l fläckvis n ä m n a s, a t t när m a n letar i denna undanträngde.
Människorna i sinn interna- saks historia.
påträffar man som så Lindhagen.
av friikrii Gulli Andersson, och mu- tionella kläder tycktes mig av 1924 års ofta A n n a sik av fröken Alice Carlsson.
Under standardtyp den som över hela världen supén höll fabrikör C. Nilsson tal, levde på samma bio- radio- och sport- i vilket han tackade frii Hagen för prestationer, förnekade samma Gud och körde samma Fordbil med samma hastighet tas i lagen, att f r å g a n om under- besöket och det gedigna föredraget.
stöd å t ä n k a s b a r n skulle lösas p r o - Han hoppades att kvinnorna skulle mol döden.
lyckas slå en bro över den klyfta, Min tanke, den jag icke vågade utsäga ' om huru denna fråga som nu skiljer frisinnade m ä n, och var: vad skulle jag här att göra?
Dessa Riksdagen genom sina därtill lämpliga egen- människor, deras intressen, steg, tankar och kunde slutgiltigt lösas.
skaper omsider förena, vad som pengar röra sig inom givna banor, som de avslog de omedelbara å t g ä r d e r n a och biföll förslaget om utredning.
åtskilts.
icke rubba för min skull!
Helga Samuelsson.
i alla fall s i gick jag förstås lydigt med F r å g a n står alltså nu på samma att mycken på mötet, lokalen var full av folk och rök punkt soni 1917 utom Fru Hagen har efter L j u n g b y talat och dunst och damm.
En talare, vem d y r b a r tid och dyrbar utredning visste jag inle.
avtackade aftonens talare spillts på d e n s a m m a.
Regeringens i K a l m a r den 30 augusti, i Oskars- hamn och Mönsterås den 91 augusti i ett anförande som verkade att vara lika var huvuds Västervik den 1 september och i långt som bådas tillsammans Jag för.
positionen Virserum den 2 september.
E f t e r modade, att han inte ville ha någon dis- Småland k o m m e r hon att närmast kussion efteråt, och a l l han höll på s &amp; län- påkade, att det a l l m ä n n a s kostnader kommunister Andersson talade o m adopterade barn kunde förleda personer ge, för att publiken skulle gå hem, vilket för understöd av ifrågavarande slag den också började göra.
Men han hade kvinnans uppgift i det politiska li- att adoptera barn.
Menade de för förtjän- sen för F.K.R.
blev friikrii Eva gjort upp räkningen utan fröken Ambition vet.
Om politiken skall tjäna till stens skull?
Verkliga skälet är kanske icke T y d é n, Mölstad.
sam hällets bästa - och samhället, så långt borta, att vi ej kunna fundera Hon vaktade tåligt ut honom och ställde så sina frågor till samtliga närvarande det ä r iiiiin och k v i n n o r - då ä r det ut det.
INGEN KUNGSVÄG riksdagskandidater, även till mig.
Och med två tredjedelar i den mån er- nödvändigt, a t t ä v e n k v i n n a n s upp- Barnen behövde sinn representanter i pen- vi fick ställa oss upp och vittna.
Mig hade sättningen icke kunde utbetalas av ligger f r a m f ö r kvinnorna vare sig fattning får göra sig gällande.
T a - sionsnämnder, d präst- och kyrkomöten inom de politiska p a r t i g r ä n s e r n a el- laren hoppades, att k v i n n o r n a s in.
och i riksdagen kvinnor som vilja till- hon hjälpt med svaren, det hade hon inle barnens fäder.
ler utanför dem.
men vi ha ä n d å träde i det politiska livet skulle göra lämpa Kristi bud: Låten barnen komma med de andra, därför fick jag börja.
att lugnt gå vidare och göra vår till mig och förmenen dem icke, ty de I en underlig fjärranhet, en inre yrsel mindre partityranniskt och a t t plikt.
sade fröken Ebba Holgersson, s y n p u n k t e r oftare ä n nu bli höra Guds rike till.
men samtidigt med ett absolut lugn so.
vändas på de värnpliktiga årsklas- ordförande i Blekinge l ä n s f ö r b u n d i avgörande, så att staten blir något pade jag bort alla reglementen, även det i sitt hälsningstal vid det möte som a n n a t ä n rätt och slätt e n a f f ä r.
De Broköping, brännmärkte dryckenskapssed förbundet anordnade i K a r l s h a m n d. sedliga f r å g o r n a behöva lösas med och avtalsbrott, deklarerade mig som fri- 28 aug., s o m inledning till vinterns handlare och talade om livets helgd och kvinnornas hjälp.
Fredsfrågan arbete.
T a l a r e voro frii Ester Åkes- först och f r ä m s t.
Det ligger i kvin- värde för dessa sömniga människor.
.
När jag kom till hotellet, hörde jag frö- betalande direkt genom barnavårds- son-Beskov och kommunister Kaleb n o r n a s h ä n d e r att vrida utvecklingen i a n d r a banor.
Det ä r rit fruktans- ken Ambition fråga städerskam, hur hon nämnden, oberoende av prövning av Andersson.
Vid S y d s v e n s k a G y m n a s t i k i n s t i - faderskap, av bidrag till den e n s a m - Ämnet för f r u Beskows föredrag tänkte rösta.
t u t e t i Lund, som e m o t t a g e r k v i n n - Från internationella fredskon- - Högern ger bäst drickspengar, sade stående modern under sista delen av liga havandeskapet, förlossningen och II i Washington.
Fru Beskow elever i och för u t b i l d n i n g till hon.
a m n i n g e n.
Det ä r den tidpunkt, uttryckte sin glädje över att Fris.
gymnastikdirektörer (gymnastik- då soni regel faderskapet och med- kvinnor givit fredssaken s i stort ut- l ä r a r i n n o r och leg. sjukgymnaster) följande e k o n o m i s k a skyldigheter rymme på sitt program.
mod s a m m a k o m p e t e n s s o m v i d ä n n u icke ä r lagligt fastställt.
Det Gymnastiska Centralinstitutet i ä r alltså en ur alla synpunkter myc- ders stöd och vård utan ä v e n för Ur en fattigvårdares minnen.
Stockholm, börjar n y kurs d e n 8 ket kritisk tid för en medellös mo- risk av f ö r u s t av moders.
Alltså Läsaren tycker kanske att dessa båda der och hennes barn.
september.
P r o s p e k t s ä n d e s på Men under de år, som denna fråga enklingar och ogifta fäder vårdade begrepp bilda en underlig sammansättning b e g ä r a n genom Major J.G. Thu- barn liksom överhuvud alla barn, och kanske finner han det ännu underli- lin, Lund.
vilkas f ö r ä l d r a r av olika skäl icke gare då han ser dem i motsatsförhållande till varandra.
Men det sker så mycket un- kunna fylla vårdnadsplikten.
derligt i denna värld att de flesta slutat Då man f ö r m o d a r, att k.m:t, h u r rätt att s ä k r a s mot risker u n d e r si- han iiii kommer att se ni, måste u p p med att undra utan tro att allt är som na hjälplösa år, - icke moderns framlägga något förslag under peri- det måste vara.
Bland de konfidenticielia brev jag haft rätt att få hjälp med barnen.
Detta oden 1925 — 28, ä r det all anledning betyder ingen avlastning av föräld- att ställa de r i k s d a g s m ä n som nu svårast att offra i l lågorna var ett, skrivet raplikterna, endast a t t samhället t a r ställt upp sig till val, inför spörs- flera år tillbaka av en ung barnlös präst- den faktiska risk, soni b a r n e t a n n a r s målet o m d e r a s ställning till frå- frii som önskade ett fosterbarn.
Brevet själv har, med rätt a t t sedan göra gan i vad mån samhället bör för- uttryckte i av sin kortfattade enkelhet en sig skadeslös, d ä r det ä r möjligt.
s ä k r a sina barn mot risken av van- så varm känsla av moderkärlek och med vetet ansvar, att jag greps av livligaste Därav följer, a t t inte barnen skola vård.
önskan att kunna vara till hjälp.
Den försäkras e n b a r t m o t förlust a r fa- unga hustrun önskade en omkring 2-årig gosse, frisk och sund samt, så vitt utrönas 19 kunde, gott påbrå, så man ej böhövde till diskussionen.
Hennes ögon voro dem utan.
blodsutgjutelse.
mörka och allvarliga, men när hon nu - Föreslår ni alltså, signora.
a t t vi frukta dåliga anlag lyfte dem, glittrade de till av en omiss- skulle ge ut satiriska broschyrer eller Händelsevis fanns ett synnerligen gynn- kännlig humor.
starta en satirisk tidning?
En sådan samt tillfälle lin ung arbetare med gott R O M A N - Jag fruktar att mina åsikter inte är jag säker på att censuren skulle be- rykte om sig i alla avseenden hade omkom.
Det är; fullkomligt vanvettigt!
stämma överens med någons, sade hon.
lägga med kvarstad.
mit genom olyckshändelse, och den unga utbrast Grassini.
Det är att sticka - Nej, så är det alltid, men det vär- - Jag menar inte riktigt någotdera.
änkan stod ensam med tre barn att för huvudet i lejonets gap.
sta ä r att ni alltid har rätt, inföll Ric- Jag tror a t t små satiriska flygblad, sörja.
1-11 av dessa var intagen på ett - Ni behöver inte vara rädd, inföll cardo.
skrivna på vers eller prosa, och distri- barnhem o c h modern var glad att få läm- Galli skarpt.
Vi skulle aldrig begära - Jag finner det alldeles riktigt att buerade på gatorna skulle göra god na honom i goda händer och veta hans att ni gick i fängelse för våra broschy- vi måste bekämpa jesuiterna, men att nytta.
framtid tryggad.
Vad hade hon att binda.
En rers skull.
trotsa och utmana dem är icke nog, och och annan gång kom ett kort, - Det är en utmärkt idé om den Håll munnen, Galli!
sade Ric- petitioner är ingenting annat än barn- bara kan genomföras.
men vad vi be- sval ande av modersglädje och beröm över cardo.
Vi äro allesammans redo a t t leksaker.
alla goda egenskaper.
Så kom höver är en talangfull satiriker och var gå i fängelse om vi därmed kunde — Jag hoppas, signora.
avbröt Gras- skall vi få honom ifrån?
Giusti skulle ett brev innehållande en fråga, hu- tjäna vår sak, men det är, barnsligt a t t sini högtidligt, a t t ni inte föreslår s;.
vi inte kunna få.
ty han har mer att jag hade reda på om ett adopterat i onödan utmana faran.
Vad är er me- dana metoder som till exempel - göra än han hinner med, och - ning, Martini?
frågade han och vände mord?
- Och förresten kan man begagna sig till en axelbred man med stort, Martini tuggade på sina tjocka mus- sitt inflytande över det toskanska fol- brunt skägg.
tascher, Galli hångrinade öppet och in- ket på ett bättre sätt, sade Grassini.
- Jag väntar med att uttala min te ens den allvarliga unga kvinnan kun- Det skulle vara en brist på politiskt antal.
åsikt, tills jag fått flera fakta a t t byg- de tvinga tillbaka ett leende.
Min första impuls var att svara, att rät- sovoir faire om vi behandlade denna - Om jag också vore djärv nog att allvarliga fråga om civil och religiös fri- ten väl var solklar, men så besinnade jag ga på.
- Jag skulle vilja höra vad signora tänka något dylikt, så skulle jag inte het på ett lättsinnigt och skämtsamt mig och förklarade mig ovetande och till- Rolla har att säga.
Hennes förslag äro vara så barnslig a t t jag talade om det.
sätt.
Florens är varken en fabriks- rådde sakkunskap.
alltid värdefulla.
sade hon, men det dödligaste vapen jag och handelsstad som London eller en Frågan, erhöll jag sedan underrättelse Alla vände sig mot den enda kvin- känner ä r åtlöjet.
Om ni kan lyckas i fåfäng nöjesmarknad som Paris.
Det om, hade behandlats å ett prästmöte, nan i rummet.
Hon satt i soffan, med a t t göra jesuiterna löjliga och få folk är en stad med en ärorik historia.
men bemötts med den underliga in hakan stödd mot handen, och lyssnade a t t skratta å t dem, så skall ni besegra ningen att beviljandet av pension åt (Forts.) - — Gymnastikutbild- ningen.
Kristendom och barn- försäkring.
.
GETINGEN — —.
—
