# ID: svediakorp-per3194
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,138
# sentences: 514
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Til en ny prenumerant, Av E L I S A B E T H T A M M.
I artikelserien Det nya jordbruket av Elisabeth Tamm meddela vi ar- tikel n:r 2 betitlad.
Fem valprogram och ett sjätte, Artikelförfattaren me.
nar, att det sjätte, som är Frisinna- de kvinnors program, har en helt olika utgånspunkt än den, från vil- ken utgå: högern, bondeförbundar- na de liberala, de frisinnade och so- socialdemokraterna.
Ledande artikel: Nu ske de verk- II.
Fem program och Då man iakttagit den ställning 1924 års riksdag intagit i förhål- lande till jordfrågorna och d e be- slut, som på grund därav fattats, sedan de olika partierna kämpat ut sin strid med varandra, är det a v intresse att ta del a v de pro- gram, enligt vilka dessa partier var för sig önska gå fram till den s. k. jordfrågans Iösning.
liga valen.
Högern talar om den självägan- Frida Härners uppfattning av de jordbruksbefolkningens beva- rande och tillväxt, en revision a v Den 6-åriga bottenskolan är mera skifteslagstiftningen, varvid bör optimistisk än fröken Hermelins, tillses a t t trygghet i jordbesitt- Det första steget på den törnbe- ningsrätten skapas och att od- strödda bana vilken en kvinnlig lingsflit och arbetsglädje icke måste vandra äventyras, en reformering av ar- riksdagskandidat varigenom kommer möjligen, om fru Lövstrand rendelagstiftningen, framhärdar att följas av ett andra.
arrendatorerna tillförsäkras skä- lig ersättning för på egendoniens K.
J. uppträder denna vecka som förbättring nedlagda kostnader.
reporter Motstånd mot verklighetsfräm- Veckans novell: Ada och Fosca av mande och frihetsfientliga lagför- Luccano Zuccolli övers av Ellen slag här syftande på expropria- tion in.
fl.
tvångsåtgärder.
Mera Rydelius.
positiva uttalanden föreligga i den del a v programmet, som av- ser jordbrukarskydd.
Det är jord- brukets ekonomiska bärkraft, man anser kunna upprätthållas genom utförselbevis å spannmål, förbätt- skrev en av våra vänner, till oss sam- ring (antagligen förhöjning) av samt import- tidigt med att hon skickade oss några jordbrukstullarna nya prenumeranter.
reglering å spannmål.
Dessa krav Jag grubblar På hur vi skola kunna ha alla avvisats a v en oförstående göra Tidevarvet kännt, skrev en annan.
Därför måste Svaret är att Tidevarvet i stor ut- vänstermajoritet.
sträckning måste lita till sina vänner den brytas.
Bondeförbundet, vars tillvaro bland prenumeranterna för att tränga fram till hittills okända och outforska- grundar sig på tillvaratagandet de områden.
Om den vore en välsin- nad och rättänkande tidning i den be- U tydelse, som flertalet tillmäter d e m ord, då skulle vi nog ha råd att hålla Kanske skall man inte undra så Det går förvå= nande lätt t a n f a n o r?
oss med betalta agenter för att sprida tidningen.
Nu, då vi strida för u p p fattningar, som icke stå i kurs, äro svårigheterna större.
Vi måste därför vädja till våra vänner, som ha intresse mycket på att den svenska allmän- heten långt mer intresserar sig för segrar och nederlag vid Olympiska spelen än för de växlande faserna i den fleråriga krisen kring den ty- emplar att dela ut bland dem ni träffar, ska skadeståndsbetalningen.
Det he- Det ar det första steget.
Prenumera- la ser ju ut som ett hopplöst virr- varr, ett slit hit och dit mellan oför- tion är det andra.
En herre skrev nyligen till oss och enliga synpunkter och intressen, ett erinrade om det halvförglömda faktum att vår moder Eva är skulden till det evigt enahanda Tyskland, England och Frankrike likna tre vid varand- nuvarande eländiga tillståndet i värl- den, Tidevarvets uppkomst ansåg han ra fastbundna väsen, som uttömma likgiltigt med ett andra syndafall - sina krafter med att var och en söka har var ett uttryck för Samma upp- dra de andra med sig åt sitt håll.
Det finns dock en väsentlig skill- betydelsefullt är dock inte Tidevarvet, nad i situationen för ett år sedan.
då ens som syndafall betraktat, att det Tyskland och Frankrikes vapenlösa kamp vid Ruhr och vid Rhen be- bildar epok!
M e n det är ett uttryck bland andra fann sig i sitt sista förtvivlade ske- för kvinnornas bemödanden att finna de och situationen nu.
Bakom alla sig till rätta i och fylla sin plats i det förvandla.
samhället, där en gammal- försoningförsök och kriser, efter- dags kvinna måste vara olycklig och gifter och Atertagande av eftergifter främmande, Tidevarvet är en spegel, spåras ändå nu viljan att komma som fångar, glimtar av denna världs- till rätta med problemet och nå historiska rörelse.
Det borde därför, fred, vi få visserligen nu he- vara en tidning både för denna rörelses vittna att den franske konselj- vänner och motståndare.
presidenten av.
fruktan för att icke bli ansedd för nog god pat- bli budbärare Skriv studsighetens kunskapens N i är mycket bekymrad, att ni låtit överrumpla E r till att prenumerera på Tidevarvet.
Socialt intresserad är ni inte, och politik vill ni inte höras talas om.
ett sjätte.
a v jordbrukets intressen, fram- håller, a t t var och en som vill må kunna erhålla eget jordbruk, till storlek avpassat efter olika landsdelars förhållanden, varvid kreditvillkoren böra avpassas med hänsyn till köparens förmå- ga.
Det talas också om hetydlig ökning a v antalet egna hem, främst för lantarbetarnas skall, men expropriation får ej före- komma för egnahemsbildning.
Jordbrukets sekundära fastig- hetskredit och driftkredit böra ordnas.
Social arrendelagstift- ning m. m.
De liberala vilja lösa j o r d f r å gan om möjligt i samförstånd med landets jordbrukare.
De vil- j a värna hondejorden och hindra jordens anhopning p å ett fåtal händer.
För den som vill bruka svensk j o r d bör lämplig mark jämte behövlig skog göras till- gänglig, och detta skall ske ge- nom en effektiv jordförmedling.
Ytterligare åtgärder för tryggan- de a v torpares, mindre arrenda- torers och andra brukares sociala och ekonomiska ställning böra vidtagas.
Enligt de frisinnades mening är också ett självständigt och bar- kraftigt jordbruk en a v samhäl- Iets grundvalar.
Därför skall bon- deståndet stödjas och nya jord- bruk och egnahem skapas, samt ökade möjligheter beredas jord- bruksarbetare och andra som ön- ska att förvärva egen jord.
E n tidsenlig arrendelagstiftning, Men tro mig, det är inte så farligt, som jordbrukskreditens ordnande, det ordet ser politik.
ut.
Jag Det tål är inte ett heller av de att ord höra som nedsättning a v frakttaxorna etc., böra bekrigas,.
förordas också.
Härmed har en hemlighet avslöjats.
Or- Det socialdemokratiska jord- det politik är något.
som användes för programmet uttryckes i korta sat- att dölja det som verkligen sker och för ger: Tvångsköp av större egendo- att förhindra - vilket på grund av er mar i enskild ägo.
Vanhävdade lojhet är ganska lätt att ni ägnar det egendomar indragas till samhäl- let.
Upplåtelse a v samhällets några framstående herrnas värld.
.
större jordegendomar till enskil- Men lyft undan ordet politik - det är da skall ske under garantier för ett lätt ord - och därbakom finner ni det allmännas och för jordbruks- livet självt.
Hur har då den uppfattningen arbetarnas intressen.
Samhällets kunnat inrota sig att livet självt är få- för småbruk avsedda jordegen- talets sak?
Därför att ett modernt sam.
.
någon uppmärksamhet hälle är så invecklat, alt det fordrar att domar upplåtas.mot tryggad be- en del personer helt ägna sig At dess sittningsrätt.
Ny arrendelagstift- skötsel.
Statens anställda tjänare hålla Egnahemsrörelsen helt i det hela i gäng, riksdagen av folket vald ning.
och försedd med fullmakt, har att sörja samhällets hand.
för ledningen och utvecklingen till- O m man jämför dessa program sammans med regeringen som konun- förete d e visserligen åtskilliga gen, väljer med hänsyn till dess utsikter variationer men inom ramen för att få förtroende i riksdagen.
Ni, säger en mycket olikartad uppfattning ni, låt dem regera som ha fullmakt att angående sättet för reformens ge- göra det.
Men därför att en lokomotiv- nomförande,.
finner man likväl förare fått uppdrag att föra ert tåg är en viss gemensamhet i uppfatt- på det eIIer väl inte kör ner likgiltigt av banvallen?
om han håller sig ningen angående de riktlinjer, Ni anser inte, a t t ni är med på tåget enligt vilka jordfrågan bör lösas, Kanske kunna vi ändå överbevisa er.
allti från högerns försiktiga for- Eftersom ni råkat bli prenumerant, mulering, varigenom ingenting föreslå vi er att läsa tidningen, Där kom- av nu rådande förhållanden även- mer ni att finna behandlade vissa frågor tyras, och fram till socialdemo- kraternas mein genomgripande metoder.
Några reflektioner göra sig självmant.
Så t. ex. är det gan- ska egendomligt, a t t socialdemo- kraternas förslag är det enda, som talar om uppehållandet a v (Forts å sid. 4.
Pan Europa som stå till den nya riksdagens avgörande.
den som skall väljas i höst, Det vore underligt, om ni inte i någon av dem, igenkände ett av de problem, som ingripa direkt i ert liv.
Jag menar inte, att ni skall falla till föga då försvarsfrågan näm- nes eller jordfrågan.
Visserligen kan man säga, att höstens val genom dem angå alla som andas och äta bröd i detta land Men sammanhangel är Er för långsökt.
Orsakskedjan mellan valen och riks- dagsbesluten och mellan dessa och edert liv ser ni inte,.
riot faller undan för den poincarés- ka gruppen.
Tvungen att hålla på Men kanske finns det andra frågor dess ståndpunkt inför Mac Donald är titeln på en bok a v en österri- författare, som lidelsefullt som direkt och personligt angå er?
Inte?
Ni påminner om den unga dam.
som in- tvingar han i sin tur denne till ef- kisk tergifter i fråga om den viktiga kämpar för tanken, att den stund.
till nu har levat sitt individualistiska liv punkten: vem skall fastslå och be- är inne, då det splittrade Europa, bortom all politik, och som sprang långa straffa Tysklands möjliga försum- för att rädda sig från hotande un- vägar från allt, som misstänktes för att melser vid erläggandet av skade- dergång, ett förbund bör sammanslutna efter mönster sig till av vara förlovad socialt.
med en En utländsk vacker dag medborgare.
blev hon ståndet?
Mae Donald ville som N u måste hon dock bekväma sig alt ta bekant överflytta denna befogenhet Amerikas Förenta Stater.
Nästa re &amp; p?, de sociala konsekvenserna av på Nationernas Förbund, Poincaré nummer a v Tidevarvet innehåller delta steg.
Det visade sig att genom andra och hans parti kan inte tänka sig en redogörelse för detta storpoli- förnämt kvinnors avståndstagande bemödande, som hade varit drivits mindre fram annat än att skadeståndskommissio- nen skall behålla denna befogenhet Mac Donald föreslog då att skade ståndskommissionen skulle bli ut- ökad med en amerikansk med- lem för att bryta Frankrikes på Belgien Italien stödda röstövervikt.
och Men Amerika som leker vanliga roliga lek Eu- tiska För program tio år sedan inföll den sto- en lag att svensk kvinna kan.
även om hon gifter sig med en utlänning SA behål- ra söndringens dag.
L å t oss just la sitt svenska medborgarskap.
Som den nu se framåt mot den stora enhe- unga damen innehade statstjänst, betyd- tens dag dess motsättning och försoning.
Nummer 30, som nära sluter sig de detta bl.
a. att hon kunde få behålla densamma med alla därmed förknippade förmåner.
Hon jublade, men ack, då vi- sade det sig, att lagen icke trädde i till det allt överskuggande tio-års- minnet, kommer dessutom att in- nehålla bl.
a. e n Iedande artikel ropa, har redan avböjt av formella om » Sista budet » Det bortvisade skäl Samtidigt ha Amerikas och vittnet skiss av Elin Wägner och, Elin Englands finansmän, vilkas vil- Det spännande kriget och den led- ske i år, emedan hon ville medfölja sin man på en lång studieresa.
Den unga damen miste alltså välja och valde resan framför medborgarskapet och reflektioner a v en i dröja kraft till genast?
ett nytt - års Nej början, det brukar - Brukar.
alltid sin med kunnigeutlåtandet lånet samma freden, är förutsättning för hela skade- journalist.
Rekvirera numret för sprid- ståndsplanens genomförande börjat ning rynka ögonbrynen.
Om Frankrike gusti.
vid fredsmöten den 3 au- (Forts. A sid.
4.)
kraft förr än 1925, Men giftermålet borde f r a m t i d e n lagen grämde - varför har det inte beslutats förr?
Ja det är kvinnornas eget fel.
dess vet åtminstone hon, att hon Sedan är med på taget.
Devinez.
Nu ske de verkliga valen, Den 6-åriga bottenskolan.
Trettio år en lagom evighet?
I dessa dagar sås i en jord, gödd av valprogram, den sådd ur vilken andra kammarens gyllene skörd skall växa upp.
Det är nämligen nu som d~ olika partiernas val- kretsförbund besluta om valallian- ser, och valbeteckningar, utvälja kandidater och besluta om deras in- bördes ordning.
De sociala motiven for den 6-åriga bottenskolan kunna ej sägas bättre än i Fridtjuv Bergs ord från 1883: » Sko- lorna böra ordnas efter människans na- turliga utvecklingsång, så att alla un- der den tid, d i deras utveckling i det nen och pensionsåldern blivit ak- hela taget är lika, erhålla samma under- visning men då de särskilda naturan- tuell.
De intresserade sig d ä r f ö r lagen med full full tydlighet framträda, II; ^ för Frisinnade Kvinnors riktningar. » Ingen, kan väl misstänka ställning til De arma frisinnade valkretsför- Fridtjuv Berg för att med detta ha för- uttrycktes tet den 21 ju bunden ha måst klyva sig, det svider ordat » endast en sorts skola » i den i såret just inför valen, då enighet meningen, att han ej forst ser på barnet orden: lika och barnets rätt.
Personlighetens rätt ålder för m skulle varit räddningen, På de håll till utrymme, både lärarens och barnets, ma tjänsteställning.
där klyvningen skett a v t v å n g just måste hävdas.
Men detta är väl sko- om fördelarna: " ' denna nu i sista stund, såsom i Skåne gör lans levande innehåll, något som varje den ett rent patetiskt intryck.
Man lärare » med vaken ande » skapar i sitt reform hade de rakt motsatt upp- klyver sig, förbinder sig nödtorf- dagliga värv, som under alla forhållan- fattning.
Båda förutsatte att om tigt och börjar samarbete.
Det är den bör få och kan komma till sin rätt denna reform ginge igenom, det oavsett skolans yttre organisation.
skulle b, att de kvinnliga Är det inte det stora felet med oss valkretsförbunden som h a person- Den ena av dessa saker är ej beroende pensionsålder husmödrar, att vi känna oss tillfreds- valen i sina händer.
Som vanli- av den andra.
Men av sociala rättfär- statstjärnarnas från 60 år till 67, ställda med oss själva, om vi bara så gen endast ett fåtal personer om- dighetsskäl vilja vi ha lika undervisning framflytt männen nu fast- där lagom klara av våra plikter inom- å t alla barn i den egentliga barndoms- som är den för kring eller oppositionen mot lednin- hus.
Vi tycka oss vara i vår fulla rätt skolan - från 7-13 år —, och sedan ställda.
Den ena av dem, låt OSS kalla gen h a r intresse av kandidatnonii- differentiering ej efter samhällsställning, neringen eller förstår a t t det är nu de verkliga valen ske, så ligger av- vilket ej heller är högst efter vanskligt graden av att begåvning, bedöma henne optimisten, som var fem- Det var därför med en viss lantlig utan efter arten av begåvning, d. tioett Ar gammal, sade: det är en förvåning, jag hörde fru Mannheimer görandet i fåtalets händer.
Detta kan man inte Iägga samma fåtal v. s, anlag för viss levnadskall.
Kan ryslig tanke för mig, att jag skul- - de Maré utan krumbukter åtaga sig detta månne skönjas tidigare än vid 13 le vara Ur leken om nio år.
Tan- ordförandeskapet för de frisinnade kvin- till last.
Men väl kunde man önska, á 14 års ålder?
Ofta ej heller då men ken att hennes livs arbetsdag Jag att intresset nådde vidare kretsar så mycket mindre tidigare.
Inom denna skulle kunna ökas ut med ännu visste ju, a t t hon, utom det att hon har och att valen av kandidater bures sju år tilltalade henne ofantligt.
sin stora familj hon talar med be- o c h v e r k a upp av större mängder av d e valbe- Den andra, som närmade sig rättigad stolthet om sina fem begåvade rätigade.
Det skulle skapa ansvars- Ständig förnyelse.
Aldrig bli vi väl fär- delar sin mans, doktor Carl diga på det området, och säkert må vä- sextioårsåldern och var tröttare, barn och samhörighetskänsla inom välja- gen leda allt mer till individens rätt förskräcktes över tanken rekåren.
och bort från uniformering och ensi- efterlängtade vilans krävande nog.
Vi tala om vår.
önskan a t t få väl- dighet i skolarbetet.
Med enhetsskola skjutas fram ännu sju år.
Hon Jag visste ju också, att hon varit fruktade, att hon inte skulle strä- med och startat föreningen Barnavärn tier.
på framför par- ja barn, men jag har aldrig lagt in däri va med så länge till.
Vid sextio i Göteborg och stått i dess styrelse sen ringen är det just personvalen, som sers och kan ej heller läsa ut ur kommis- år hade hon arbetat de 30 långa 1 9 0 3 och de sista åren varit dess ord- förande.
Och att hon varit medlem a ' ske och redan h ä r borde kvinnorna sionsförslaget något sådant som, att vart som staten kräver a " sina styrelsen för Fredrika Bremerförbun- sätta i n sitt intresse.
enskilt barn skulle fostras precis lika kvinnliga anställda i vederlag dets sjuksköterskebyrå aIlt sedan den Kvinnorna h a inte bara intresse utan hänsyn till dess egenart.
mot pension.
Och det fann hon bildades, Och så är hon dessutom supp- Så de pedagogiska skälen, vilka även av de kvinnliga kandidaterna.
Men leant i styrelsen för Göteborgs stads vara Gudi nog.
de ha ett stort intresse av att dugli- lågo till grund för uttalandet på lärare- Dessa olika sätt att se på frå- skyddshem för flickor.
mötet fast de ej ingingo i uttalandets Och ändå måste hon nog lagga hu- ga sådana komma upp på möjliga formulering.
De flesta barn i den ge- gan intresserade mig.
Jag gick vudparten av sitt arbete och intresse platser.
När detta skrives, h a r så mensamma barndomsskolan bli ju all- till en tredje statsanställd, en som på Nedre Tjöstelsröd, en vacker gam- vitt OSS är bekant s~ intet val- tid de, som efter barndomsskolan skola är yngre än de båda, och bad att mal herrgård med ett utsökt läge vid kretsförbund, vare sig av liberala ut i det praktiska livet.
De behöva all ro och harmoni i sitt skolarbete.
Det få veta hennes mening.
Hon fann Ljungskile.
Den ages av familjen eller folkfrisinnade, satt en kvinna skulle verka störande, om avdelningen att en höjning av pensionsåldern Mannheimer, och jorden skötes under på säker plats.
I Gävleborgs län har tidigare skulle splittras.
Klass-skilInads- i ett slag med sju år vore väl fru Mannheimers ledning.
Att trots denna arbetsbörda åtaga man dock begagnat sig av möjlig- momentet, som man med bottenskolan kraftig f ö r att tänkas genomförd sig att väcka och organisera kvinnor- heten att h a flera listor med egna velat komma ifrån, skulle i alla fall på en gång.
Det fanns ett betän- nas slumrande sociala insikter i ett så underrubriker under en för alla ge- skjuta upp som ett moln på barnets kande, som föreslog en höjning föga socialt kännande län som Bohus- till 64 år som e n lämplig över.
län måste inge respekt.
Och när man mensam huvudheteckning.
På e n då som fru Mannheimer visat sig gö- av dessa listor står fröken Hanna utgreningen till olika levnadsbanor från g ån g s refo rm.
Hur hon och hennes kamrater ra, gått i land med uppgiften, över- landberg, ordförande i Gävleborgs samma punkt.
Somliga gå till förvärvs- går respekten till aktning.
länsförbund av Frisinnade Kvinnors arbete,andra till yrkesutbildning och se på saken?
När därför fru Mannheimer i våras riksförbund, på andra plats.
andra åter till realskola, högre flickskola - Ja, den synen ändrar sig n o g tillkännagav sin definitiva avsikt att Det gives många anledningar för eller Vore och detta styrka for med åren, sade hon.
I ungdomen lämna ordförandeposten, möttes hon livet lyceum.
att i lugn ro ej få en genomleva kvinnorna att vilja arbeta för kvinn- barndomsskolans 6 år, alla tillsammans, tycker man nog att det är bra, helt naturligt av en stark protest, och liga riksdagsledamöter.
Frisinnade med utdelande av samma mått av un- att de äldre gå tidigare u n d a n för det var först när hon lovat att stå kvinnor mister f ö r denna period dervisning och fostran åt alla.
Jag är befordringarnas skull, som då gå den ena a v sina två hittillsvarande mycket väl medveten om invändningar- snabbare.
Och så tycker man, att Och i det tack, som då riktades till representanter i Riksdagen.
Det trettio år på en b y r å ä r e n evig- henne låg icke så mycket ett tack för toinriim, som därmed uppstår, kun- rent kunskapsmässigt på uppfostrans het.
Men när man n ä r m a r sig de ayslutat arbete som en vädjan att fort- na vi icke hoppas att f å se fyllt f ö r r problem.
Barnen hinna ej få in &amp; myc- där trettio årens slut, så tycker farande få räkna henne till kraftresur- än vid 1928 års val.
Däremot ha ket vetande med den anordningen, att man, i fall m a n eljes har sina serna.
vi behöva kvinnor med den A.
E. blicken.
vi i a n d r a Iandsändar kvinnliga kan- den högre skolan kan bygga på den krafter i behåll, att m a n g ä r n a kloka och didater ur Riksförbundets grunden och fram examen.
Äro vill hålla på ännu litet till.
nornas behörighet till statstjän i vilka vi se representanter för den sociala jämnvikten i Men hurdana äro då kvinnor- och deras löne- och pensionsfr åskådning, som håller Riksförbundet samhället?
Här gäller högre värden.
nas möjligheter att orka med en gor höra till dem, som måste l samman.
Vi namna, såsom redan För egen del tror jag ej heller så mycket längre tjänstgöring?
Om kvin- sas under den kommande riks- diskuterade namn, förutom fröken på faran for kunskapstillägnelsen, fast norna samtidigt få större lön, ha dagsperioden.
Den u t r e d n i n g d:r Hanna Landberg: Skåneförbundets vi i framtidens skola kanske ej få mäta de då b ättre utsikter att hålla ut Svedberg lovat Tidevarvet ingår riktigt med samma mått som nu.
fru Elsa Nordlund, Ble- alltså som ett led i serien: Var- Huvudsaken är, att alla i saken intres längre?
En kvinnlig läkare, s o m dessu- för intressera mig valen?
rbunds ordförande, frö- serade ha ' öppna ögon vid reformernas " ' " skudda obekvämt socialt arbete av oss Tidevarvets redaktion utgöres från och med d.
1 juli av fru Elin Wägner och fru Ellen Hagen.
Redaktionen träffas säk- rast å Tidevarvets lokal kl. 1-2 e. m. alla dagar utom lördagar.
Under fru Hagens semester de närmas- te veckorna torde alla skrivelser ställas till Tidevarvets redaktion resp. Frisinna- de Kvinnors riksförbunds sekretariat, Slussplan 9 III Stockholm, och icke till fru Hagen personligen.
bund bildades i november 1921. lans ande hålla sitt intåg — att den musikstaden Göteborg många gånger är — skola åt alla och ej blott åt vissa klas- personligheter ar, barndomsskolans avslutning, sker s.a.s. en ung ordförande ville träda i stället.
vilja kalla Rektor Ehlins, den, som ser ledning, föra net självt och den Holgerson, och ordföran- genomförande, att då ej får prutas på de den i Norrbottens Iänsförbund, frö- högsta värdena for att vinna något Iäg- ken Märta Bucht.
Dessa äro alla var re; formen utan innehåll.
Frida Härner.
och en i sin Iandsända goda och väl- kända namn, de ha alla gjort insats- bära fram.
Tekniskt Iåter placerin- er i det politiska och sociala arbetet, gen bättre ordna sig nu, sedan det och deras namn betyda mer på en finns möjlighet till att under den lista än blott en eftergift åt ett gemensamma huvudbeteckningen gå kvinnligt särintresse.
fram med underlistor med särskild lednin- beteckning.
Men denna sak bör örbund helst klaras nu och i samförstånd na sig med valledningen.
Att komma ef- kallade och få kunna utväljas t i l l att teråt, när valkretsförbundens listor på allvar komma med i tävlingen.
äro klara och arbeta för ett kvinno- O m därför d e inom riksförbund et namn blir m organiserade kvinnorna vilja skaffa nu, som i n t r sina kandidater goda startplatser i Göra kvinnorna det inte både i frå- samarbete med de officiella valled- ga om manliga och kvinnliga kan- ningarna måste de väcka upp och vi- didater, så m å d e stå sitt kast.
sa på en opinion bakom de namn de.
-- varma till tom är specialist på kvinnornas lönefrågor, doktor Andrea An- dreen-Svedberg, har lovat att i ett följande nummer av Tidevar- v d närmare, u tred a de problem, som här endast kunnat flyktigt antydas.
Den segslitna frågan om kvin- E. W.
Första steget.
anmärkningar MARKN I N GA ' AV: IL J p i Kungens fristund.
en kung var ute på turné i några ärans fält innebär numera krig av sltt rikes presentablare endast otrevliga risker.
några landsorter.
Allt gick oljat och men vad anger dessa mina känslor E n mycket sann historia det var en sådan vacker söndagseftermiddag Mötet med språket.
Den som kommer hem till Sverige efter ter lång frånvaro kommer hem till så många olika ting.
Ett av dem är spraket.
ty Ur en fattigvårdares minnen.
modern låg På sitt Yttersta, omgiven av en Stor barnskara i det fattiga hem hemmet Diakonissan och en och annan grannkvinna tittade in ibland och gå- gåvo den lilla tillfälliga hjälp de kunde fönstret i skolsalen^ där det hölls valmöte ' med spraket får en särskild tjusning.
N y - åstadkomma.
Dessutom hade man Ibland hände det dock att min uppmärksamhet hetens behag förenar sig med återseendets börjat få kunskap om att lungsot smittar samhet förirrade sig till de tre popplar- återseendets glädje tar och undvek helst att komma i be- popp a l rna pit skolgården Vad som kan verka störande vid detta röring med den sjuke.
Hemmet bar De vor0 i sin ymnighets tid ' och det möte är när svenska spraket råkar att också prägel därav.
Fadern brukade yrde om dem av bevingade frön dem vinden hälsa en med en särskilt vulgär fras.
Ris- komma hem på kvällen för att sova den lösgjorde från deras vita.
ulliga hän- ken brukar inträda p i Sassnitzfärjan om ruset av sig.
Var han hade sin sov- hängen Det yrde och yrde s &amp; att luften om- man tar den Vägen.
Men den är inte s i plats, kunde jag ej fundera ut, då jag kring dem var vit och mjuka drivor hopa- Stor.
Svenska folket brukar tigande äta en dag hämtade tre av barnen för att de sig på marken.
sitt svenska smörgasbord och dricka sin föra dem till ett » Hem för friska barn Det liknade på något vis våra talare den- första kalla snaps.
från tuberkulosbehäftade familjer]).
eftermiddag vilkas O r d även föll0 lätta då jag kom hem i sommar blev Marika Moderns tack v a varmt och inner- till våra fötter, medan de diskuterade samarbete Stjernstedts novellsamling några mitt ligt, fast hon visste att hon aldrig arbete vid valen mellan de söndersprängda första möte med språket Den låg på mitt skulle se dem mer.
t v å av de andra bord vid hemkomsten, hade legat där barnen hade angripna lungor och för- partierna I början låtsade man även som om några veckor.
Den hade alltså varit ute des till ett sjukhus Den största flit- det vore möjligt att få en enda lista med en tid, köpts, lästs, skrivits Om * talats kan, I I år, fick stanna hemma för att " Hurudan är Marika Stjernstedts vårda modem den tid hon ej var i kandidater.
Om man gick fram med herr O m: Vååt från ena hållet och herr Torrh från sista? "
dock allt detta visste j a g ingen- skolan.
middag varm och Ijuv.
Milda vindar seglade Den som icke hört eller läst det p i län- ge har möjlighet att nalkas det utifrån seglade sakta in från slätten i var lilla stad.
lastade av högsommarens tunga dofter.
som en enhet, ett slutet, färdigt helt.
Det har förlorat något av sin självfallenhet jag satt borta vid det enda öppna fönstret och sin vardaglighet.
Det första mötet perfekt utom stundtals väderlek känslor av malaise inför såväl under- väder e l ken som tog mera hänsyn till barometern undersåtliga vördnadsbetygelser som barometern än till det höga f e s t det skalden benämner » dödens grammet, vilket emellertid &amp; sin adliga jakt »?
mina avlägsna fö- sida fullkomligt ignorerade me- föregångare erfor aldrig något meteorologin en gång likväl en slikt.
Ack de var både faktiskt det andra, skulle man ju få en lista som ting O m och brydde mig inte Om det just Efter några månader dog den sjuka enda gång var det något mer som och i sin egen föreställningen mo- kunde betecknas som lagom fuktig men då Jag tog boken för att möta spri- och det blev tal om att de tre friska klickade klickade monarker en titel som ni ännu tank- därmed rar inte allt klart.
ty det fanns ket.
En Iäsares självverksamhet bör bestå i barnen skulle återsändas hem for att Jag glömde vårdas av den försörjningsskyldiga fa- majestätet hade, plikttroget till löst då och då i pressen tilldelar ännu en tredje grupp att ta hänsyn till, dem, vilken enligt uppgift från veder- döds utstått den evangeliskt- mig och mina få kolleger, i den och det var kvinnorna.
sade herr Barén två ting: att se Och att lyssna att Se för skulle att lyssna han glömma det ögonblick börande myndighet, var fullt kompe- lutherska högmässan i ett tempel löjliga inbillningen kanske att som höll det andra inledningsanförandet.
de “ aldrig ' &amp; menande " mig ' Och fortsatte: b l i c k hon under det matta månskenet tent härtill.
Den lilla avgift barnhemmet ångande av blomsterdekorationer smickra oss.
Vi är dock något att vi Sätter lade sin ljumma och levande lilla hand i barnhemmet begärt hade han dock ej erlagt, blomsterdekorationers och en övertalig församlings skarpsinnigare än man tror.
För Vad för något?
Jag flög upp, men hans Och hur han då genomilades av högtid Och då jag anmodat honom besöka mig blandade dofter.
Han hade ge- oss och ett litet antal djupsynt för att tala om barnen kom ban först genomgått detsamma förr utan syn- historiker står klart vad som al- min granne tryckte brutalt ner mig.
det, vem var han vem efter, två påminnelser och bad då att låt bli att bråka sade hon.
var hon och hur gick det för dem; Det barnen skulle få stanna ett par måna- bara verkningar, men nu var det, aldrig har fallit er, mina kära.
medborgare att döma av vad som följde, en borgare, in: att konstitution och fall.
märkte jag inte.
jag spelade igenom boken månader till, enär han då hade ett arv att Och då är det ju lyckligt att vi har ken och njöt av säregenheterna och rike- månaderna månaderna gingo * men varken gång för mycket.
kung är oförenliga saker och att Knappt hade han skridit ett monarkerna realiter avskaffades en sådan varmhjärtad kvinnlig kandidat i, dussin steg utför kyrkbacken, i förlidet århundrade som fru Lövstrand att tillgå var författarens eget, som uppstått lika se om det var lämplig att emottaga självfallet som en handstil under åren och mellan upplinjerade häckar av ska,ni inte förskräckas och - Ordförande, ropade jag.
(Forts. å nästa sid.) undersåtar och beskjuten av ota- få för er att jag står här och ru- Min granne klämde hårt Om min hand var lika karaktäristiskt.
får inte avsäga dig, då mördar Detta är orsaken till att här icke kan liga kameror förrän han bryskt var över en statskupp som skall bli någon anmälan eller kritik, e j heller svängde åt sidan och på något återinsätta mig i min suveräni- det var nästan omöjligt att höra vad något återberättande av händelser eller övernaturligt Vis gjorde Sig en suverän e t i t långt därifrån jag sörjer talaren sade vidare.
utmärkande av den ena novellen framför gata genom den kompakta hopen.
inte ens vidare innerligt över Jag hörde bara, att han ville ha hr andra, eftersom läsaren glömde lyssna till Gud Fader i himlen högg en v i s s är att handkraft nyttjade förlusten så föga monarkiskt sin- Vååt på första Plats, hr Torrh på andra den dikt, till vilken sången var kompo- i tu och sände de båda delarna han inte.
Massan föll isär som sinnad är jag, medborgare Jag vet plats och mig på tredje.
Sedan kom hr nerad, för sangen själv så kan det gå själ delarna till jorden var för sig Torrhs förespråkare och ville kasta om med det första mötet med spraket.
Röda havets böljor för Jahves ut- sannerligen inte vad jag skulle ordningen.
Han var enig med den förestående I många och långa år gingo båda E. w. Valda, manövrerad av en osynlig ta mig till med makten ifall ni gående talaren blott i ett: att jag kunde Akademiskt bildade kvin- da ensamma och sökte den del Och gåtfull men nästan fysiskt kom och räckte mig .den på en sitta på tredje plats och bevaka kvinnornas nor i spetsen.
som felades.
de räckte ofta ut ' förnimbar kraft.
åtskilliga om- silverbricka Tekniken och s ~ $ nornas intressen ...
.
Det är Önskvärt att bildade kvinnor handen mot någon de funno lik kom naturligtvis mer eller min.
aliseringen har gjort ert samhälle Fru Lövstrand, sade ordföranden.
då reste mig kunde jag se solen Hon erövra ledande ställningar i industriens den Gud Fader skiljt dem från mindre av stockningen men de över- till en så intrikat maskin att ett jag sände sina gyllene pilar genom popplarnas handelns och finansens värld, även den i himlarnas härlighet.
men de levande hade inga sinnen kvar att par otränade gentlemanshänder glesa kronor.
Skjut inte efter mig, tänkte internationella - detta är en tanke, sågo snart att de misstagit sig, de ägna åt stundens bifenomen.
måste akta sig för inblandning.
jag, med dina pilar i hjärtat kan jag som hyses av den internationella sam- gingo besvikna och kallades flyk- ty kungen stod på den upp- i alla fall är jag viss om att inte tala politik.
Och sa vände jag solen manslutningen av.
Akademiskt bildade höjda gräsvallen och höll tal.
ni inte önskar undvara mig.
Vad ryggen.
Men ett litet fröluftskepp kom kvinnor.
Förbundet kommer att den tiga ' kära medborgare!
ljöd ni än pratar, somliga av er, finner seglande in genom fönstret och satte sig 28 juli samlas till kongress i Kristiania så möttes de ändå en Solig dag.
nia for att diskutera vägarna, som Jorden bar grönska och blommor det d å n a d e ut i en andlös still- ner ni det innerst inne tryggt och på min svarta änkedrakt het.
- låt mig kalla er så i detta skönt att ert rike allt fortfarande öppnade vita kalkblad mot ögonblick som jag önskar undan- de bevarar sin karaktär av fidei- sade jag, Fast hellre hade jag förstås sett arbete, det politiska och det uppfost- himlen taget från det ceremoniell ni älskar kommiss.
Partibitna som ni samt att j a g fått den första.
men innan saken rande.
Inbjudare äro de nationella En flicka satt böjd över en skar a t t iaktta men som stundom och synnerligen är vederkvicker avgöres, vill jag göra en fråga och på avdelningarna i Danmark finland gammal pulpet på ett kontor i en svaret beror om jag mottar kandidaturen: Norge Och Sverige.
ordförande i rökig stad faller mig på nerverna.
Det tröttar det er dock att titta på en person godose jag verkligen kvinnornas bara mtressen uppsatt d, för y. att s, till- få Alma demiskt Sundqvist, bildade kvinnors kommer förening att resa i En röst talade till henne Och tar mig lite att dagarna i ända fi- som ex officio står över partier- är hon såg UPP ooh kände igen honom figurera för er som en vålnad, ett par e i t rna och lojalt frambär än det enas, deras röster intresserar sig de manliga spetsen för en svensk delegation.
honom ’ som hon aldrig förr sett.
begrepp och en symbol.
Och väl än det andras stridiga önskemål väljarna inte lika varmt f ö r mig, som jag Underliga körlek inte ens det, ty för de flesta av-er till ert benägna avgörande.
Tror för herrarna Vååt och Torrh?
1 så fall Hon mindes hur många gånger vill jag varna e r för en dåraktig speku- är j a g nog bara bio.
ni det är roligt, medborgare?
Vem om VI K V I N N O R I A L L A länder hon misstagit sig förut och när jag uppfinnare av någon- annan än jag skulle åta sig,slikt?
spekulation på mig får ni nämligen icke några kvinnliga röster att tala om.
(Här OPP0- länder.
.
Elisabeth Tamms anfö- hon åter höll på att växa ihop ting trådlöst eller premiäraktör i visserligen stärkes jag av mycr delegerade som sig de kände fyra sin andra ära kvinnliga berörd samt delegerade ett anförande försvarsdebatten d.
24 maj med den själ som varit en del av Hollywood eller på annat vis en ken hjärtlig medkänsla.
Alla go- opponerar har nu utkommit i särtryck och fin- hennes en gång inför Gud Fader, av människosläktets välgörande he- da patrioter himlar sig och vri- par av männen.)
Den andra frågan är denna: måste vi nes att rekvirera å Frisinnade då kom tvivlet och talade om synd heroer skulle jag sannolikt röna en vrider händerna så ofta jag talar socialismn nödvändigt ha en representant för de Kvinnors Riksförbund, Slussplan 9 som varit och skuld som blivit.
renare glädje av er osvikliga upp- socialism från min tron.
jag är III, Stockholm till ett pris av 15 Öre Det var misstagen, ty man får in- uppmärksamhet Möjligt är ju att dem tillbörligt tacksam för det; varmhjärtade kvinnorna?
te misstaga sig.
Och mannen och j a g i en gynnsammare levnads- jag har bara det emot deras fos- styck.
vi erinra vidare om de två nya kvinnan som ägde en själ gemen- ställning kunde ha funnit tillfälle terlandsnit att d e så angeläget be- om jag menar väl jag menar allvar le att förtjäna er tacksamma hyll- tonar hur mycket billigare jag min granne ryckte mig i kappan: skall broschyrerna i serien Brännande sam, vandrade bort från Varan- hyllning Kanske drömde jag i tidiga är än republik.
I forna och behag- du förstöra allt ihop?
viskade hon ilsket.
Frågor: Ett nytt försvar av fru dra ensamma bland människorna.
Men från den stunden blevo tidiga prinsår oförståndigt upp- behagligare tider hette det: vår dyre - Jag vill inte sättas UPP som kandidat Mia Leche och fru Elin Wägner samt för kvinnliga särintressen, fortsatte jag.
människoskolan av lektor Emilia deras misstag allt flera, ty de tänd av hävdernas sagor, om sto- kung ..
Jag vill representera allas intressen eller trodde inte längre på sin egen Fogelklou.
stora och märkliga dåd.
Nå ni ser Och så lyktar j a g detta anförande ingas.
Om 10 exemplar rekvireras från själ, e j heller på sitt ursprung i att, j a g bär fältmarskalksuniform, anförande vars huvudpunkter jag De försäkrade alla att komme jag in himlarna.
Frisinnade kvinnors exp.
' blir priset och det oroar er inte det ringaste: tänkte ut under predikan stäm finge jag så gärna representera dem. " "
nu jag dig En fabel,, M ö t e s p 1 a t s en.
vore.
n i vet nogsamt att fackmännen nu upp en samfälld och en enkel inte överlåter ledningen av slag sång varp$ jag stiger ner och lin- skilliga av det kommer -- Vid Landskrona Husmodersskola med barnavård börjar ny husmoderskurs den 1 oktober 10 1 / 2 månaders grundlig teoretisk och praktisk undervisning i allt som hör till ett hems sköt- skötsel Billiga avgifter.
Obemedlade och mindre bemedlade elever erhål a hålla statsunderstöd begär prospekt!
Adress: Landskrona.
S T Y R E L S EN.
M e n när det blev votering om ordningen P i en gemensam lista kom på mystiskt set 85 Öre st. för den förstnämnda och 70 öre för den sistnämnda.
sätt sen jag ett tredje blev nummer manligt fyra.
namn Alla före k mitt ' v n i norna kvinnorna samlade sig bestörta omkring mig.
Men jag lugnade dem.
- Kära ni, denna lista blir kasserad, sade jag.
Torrhs parti nöjer sig aldrig med att ha fått andra plats.
här blir nya diskussioner och nya den lysande som- sommarkvällen vor0 tre listor upprättade.
på en av dem stod herr Vååt som nr 1, på den andra herr Torrh och på den tredje i alla fall fru Lövstrand som menade all-,.
-- I.
B.
TIDEVARVET 4 Det nya jordbruket.
Utan fanor?
(Forts. fr. sid.
1.)
stordrift.
Låt vara a t t d e t heter, att samhällets större jordegendo- mar skola u p p l å t a s under vissa.
antier, men detta innebär lik- a t t s t o r dr i f t l ä n p l i g e n bör bibehållas.
I i n t e t av de andra programmen, inte ens ¨ högerns, kan man spåra något s å d a n t ' principuttalande.
D ä r o r d a r man endast om den s j ä l vä ga nd e jord- bruksbefolkningens bevarande, ett självgörande bondestånd, vär- nande av den s v e ns k a bondejor- den ’ o. s. v. Men alla pr og r a m iv- ra för tillväxten av antalet jord- bruk och ökad egnahemsbildning.
alltjämt som hittills blir den be- s t m m a n d e i fråga om straffpoliti- ken mot Tyskland och alltså e n ny Ruhrhistoria kunde vara tänkbar, då är det mycket osäkert att låna Tysklands pengar.
Och Tyskland självt?
Om det in- te s,, villigt att lojalt uppfylla d e förpliktelser skadeståndsplanen ålägger går alltsammans om intet.
Ja, i Tyskland visa sig genast de ogynnsamma reflexerna av tvisten mellan Frankrike och England och den poincaréska opinionens seger.
Lika säkert som knallen p &amp; blixten följer där ett närmande av höger- A d a och Fosca.
Intyg ".
“ (Forts. fr. föreg.
rid.)
, [Forts. fr. sid.
1.)
tre små friska, rara och välartade barn om fyra, sex och åtta år.
Bostaden jag vill ej vanhelga Or- — det hem - Iåg i en illa beryktad stads- del och då jag knackade på dörren öppnades den a v en medelålders kvinna med ett ytterst obehagligt utseende, På sängen Iåg en yngling och rökte cigarett.
Mannen jag sökte var i sitt arbete och kvinnan uppgav sig vara hans hushållerska.
Klara, hans flicka, var i skolan och var världens vanar- tigaste barn, och hon, fröken Lina, skulle aldrig stå ut, om hon inte hade sin son hos sig, han som låg på sängen och rökte och brukade gå ärenden och al^ ' ' ^ omöjligt att emot för ta henne.
Man läser t. O. m. på ett par håll, a t t den som vill eller var och en som viii, m å k u n n a e r hå l l a e ge t jordbruk, som d e t låter, oberoen- de av a n d r a f ör ut s ä t t ni n g a r.
Al- partierna av olika nyanser till var- I denna mening gav jag henne abso- a n d r a och försök till motstånd mot lut rätt och lovade mig själv - må vara antagandet av skadeståndsplanen, en smula dramatiskt - att hitin skulle den regeringen för sin del redan barnen ej komma utan över mitt lik.
Strax utanför dörren antastades jag godkänt.
av en äldre kvinna som bad om ett la program yrka också på e n f ör - vi erinrade nyligen om det be- samtal.
Hon sade sig känna igen mig a n s e r en sådan bestå en- tydelsefulla i att franska regerin- sedan jag hämtat barnen och hade va- rit en vän till deras döda mor.
— Låt bart i skälig ersättning åt arren- gens chef uttalat att trygghetsfrå- arrendegårdens gan inte var ett problem för Frank- d e m inte komma hem till fadern, det ber jag om på mina bara knän ivrade datorerna för förbättring, de andra partierna, rikes allena utan ä v e n Tyskland hon, han och » fröken Lina », hon hade rätt att begära garantier för kallar, sig, super i kapp och pojken är gå något längre.
allra sin säkerhet.
Denna synpunkt delas ute om nätterna och passar upp i tve- Även om m a n ej helt, minst i valår, får tolka partiernas franska krigsministern.
Detta ä r e t tydiga hus.
Och tösen, högern som Av L U C I A N O Z U C C O L L I.
Från italienskan av Ellen Rydelius.
De liknade varandra: båda v ' lån g a och m a g r a med kastanje- brunt hår, som nästan k u n d e kal- las blont.
Ada hade ren t kastanje- färgade ögon och Fosca hade grå.
Båda skrattade gärna, arbetade u t a n möda och u t a n lidelse g in g o i samma s k o la och s u tto bredvid v a r a n d r a på s a m m a bänk.
De ta- lade föga, bråkade aldrig, svarade på frågorna och betrak- ad e tak et som om de där hade läst vad de skulle säga.
Snälla och medelmåttiga i allt C r i v e l l i Fosca Giuntini och Ada rivelli e t t p a r borgarfamiljer i Milan o och ägde tillräckligt fö r a t t uppträda v ärd ig t vid alla till- fällen utan a t t v a r a rika.
S k o lan s fö res tån d arin n a sysselsatte sig al- drig med d e m så obetydliga och flacka voro deras personligheter, två skuggor, som ty ck te om v ar- an d ra, anförtrodde v a r a n d r a s i n a s m å hemligheter, o f t a s k rattad e och hos de andra elev ern a v ark en väckte s y mp ati eller aversion.
A d a Crivelli gifte s i g vid n itto n år med Vittorio Carmin ati, e n k raftig ung m a n med brett ansik- t e och breda skuldror och i fö rtid mekaniskt Klara, är en hade två kolossala händer, som d e t t a var flickaktigt svårmod, fö rråd d e hans själ och h a n s s mak.
h aft s i n tid.
— ställning till olika frågor efter de- försök att bryta mot uppfattningen fråga riktig vad kajtös, en » kajtös » ska jag säga.
var för sort upp- ras utsagda programpunkter, kan om Tyskland ensamstiiiining så- lyste den gamla, att flickan brukade man nästan säga, att jordfrågans som brottslingen bland nationerna.
hålla till på båtarna nere vid kajen för lösning e f t e r a l l t a t t d ö m a blir e n Men Poincaré lade sitt tunga ord att » tjäna en slant », som fröken Lina räknefråga.
Hur jodfrågan skall däremot vid utrikesdebatten härom- sen tog ifrån henne.
» Det vore väl Kom i håg, synd om de andra flickorna skulle gå lösas ä r så g o t t som a vg j o r t, d e t dagen i senaten.
samma väg de hade en Sa rar mam- beror e n d a s t på a nt a l e t röster, hur slutade han, att Tyskland är man », slutade hon.
- — je d an.
ser », innehöll ett officiellt intyg av långt den nya a r r e n d e l a g e n kom- skyldigt till kriget.
Och när det gäller att tillämpa åsikten hemmet jag besökt och Iämnade till ve- den av denna art. m a n n e n ordentlig mer a t t gå o. s. v. vverkande NABO, det självverkande tvättämnet med bensin.
om Tysklands jämnställdhet där- derbörande en anhållan att barnen måt- allo exemplariskt, hän, a t t det får deltaga som d e a n d - te bli utackorderade på fattigvårdens och skötsam, hans hushållerska en myc- ket aktningsvärd kvinna.
Bostadens för- läge skulle snart utbytas mot ett an- r a makterna i Londonkonferensen, bekostnad.
Ifall jag hyst några grund- då förmår man inte vara konse- hoppningar härom, blevo de ligt besvikna.
Det stämplade konvolut nat, enär familjen ej trivdes med grann- kvent.
Londonkonferensen är sam- jag några dagar senare erhöll och som pet ».
- Sådan var kontentan av det ännu finnes i min ägo som ett dyrbart vidlyftiga dokumentet.
arvsrätt frånkänner sig rättig- het att fordra en ansvarsskyldig och ekonomisk f ö r v a l t n i n g av jor- den.&gt;, Detta är en annan utgångs- punkt.
Här säger man inte att jordfrågan kan lösas genom åt- gärder, d e må v a r a a l d r i g så vitt- gående, för att förbättra deras ställning, som bruka jorden.
Här säger man, att jodfrågan bör — som Med dessa händer kunde han icke - Äta, dricka och roa s i g det.
hålla i något bräckligt eller köra är livet, förklarade Vittorio som en lätt v ag n, e n a h an d en räck te h ad e ärvt en s to r förmögenhet av till a t t s k y la A d as m a g r a och ble- s in far och gladde s i g däröver var- ställda i fattigvårdens tjänst för ären- Hemkommen skrev jag rapport över Riks- Fr i s i n n a d e Kvinnors börjar: förbunds jordprogram » J o r d f r å g a n s tyngdpunkt ligger i t e n s n a t u r.
D e n enskilda ägande- rätten till j o r de n f å r ej innebära a t t samhället - vare s i g j o r de n ä r upplåten m e d f r i ä g a n d e r ä t t eller t r y g g a d b e s i t t ni n g s r ä t t med " ' ka ansikte. " "
händer, for- made för att sänka sig ned som klor, try ck a och pressa, och den dag, då Adas familj an tag it Vitto- rios frieri, hade han verkligen g ri- pit f l i c k a n om midjan, l y f t henne från marken och try ck t en ljudlig smällkyss på hennes ansikte.
vil- ken tycktes vara inseglet på en gi- rig äganderätt.
På bröllopsre an skulle de fara lån g t bort, till utlandet.
Men Vit- torio h a d e s t a n n a t med Ada t r e dagar i Como, och sedan hade re- s a n fortsatts.
V itto rio hade s k r a t - t a t å t detta som om det v ari ett ly ck at bedrägeri gentemot föräld- r a r och vänner, och för a t t göra d e t ännu f i n a r e hade han förbju- d it Ada a t t sända några underrät- telser om s i g under dessa tre agar.
A d a lydde och försökte a t t själv s k r a t t a i t d e t t a o v än tad e in ter- mezzo, och hon an s trän g d e s i g a t t s k r a t t a lik a uppsluppet som man - nen, vilken önskade, a t t hon skul- le äta mycket, dricka mycket och att hon icke skulle s i t t a och be- t r a k t a bergen, sjön, solen och skuggorna, alla dessa d u m m a Sa- ker, som e n g ift k v i n n a icke mer liresedlarna, att när hans förval- t a r e k o m med arren d en eller pen- spanmål, gick Vittorio till Ada för a t t v is a h en n e ” de f i n a böckerna ”, böcker av hundra- och femtiolire- sedlar som han ' kastade ned på arb ets ru mmet för a t t bätt- re k ä n n a deras tyngd.
Och Ada betraktade dem och intresserade bordet i (Forts.) gjorde det var- Köp utslag av » sakkunskapens trygghet ekonomiska segern, så gent emot det varrna hjärtats förvillel- ma hjärtat det med den moraliska.
Styrelsen för barnhemmet led även av den senare åkomman och resonerade lad för att överlägga om Tysklands öde men Tyskland är än n u icke in- som så, att det kan i ett hem finnas far- ligare smittofrön än tuberkulos, och så bjudet a t t vara närvarande.
fingo barnen stanna tills vidare, oak- Den 3 augusti kommer att en stor tat det vackra intyget från officiellt minnesfäst över d e fallna att hållas håll.
i Tyskland.
Alla föreningar, som del- E tt par månader därefter, kom jag händelsevi, vid ett besök på fattig- taga i massmötena, måste k o mma far nämnas vid att höra ett bord.
namnet Vid på min barnens fråga utan fanor, det vill säga: d e måste vårdsbyrån, __. -- NABO till Eder nästa tvätt.
Är klännigen bra sydd höra!
Du?
säger Men Det att sömmen var roligt är att så min Husqvarna-maskin för.
kan inte tro vad den syr fort svarades, att han var intagen å sjukhus för delirium.
- » Anses detta fall di- skvalificera en far för vård och fostran av sina barn? » - Ja, det gjorde det, och så fingo de små utbyta barnhemmet mot privat hem på landet - på fat- tigvårdens bekostnad.
och väl - och så lättskött den hinna sy åt mig och min familj, om jag inte hade min utmärkta HUSQVARNA-symaskin.
Köp Du en Huqvarna-maskin så blir Du beläten det bli alla, som köpa - -. --- It, även det Ear Ni ännu ej använt HUSQVARNA NABO?
- - - SYMASKINER ~ - - att ni är katolik.
Har ni under bik- Det var ju ni själv, mr Burton.
Vem - Jim, sade han till slut med en skulle annars känna till era privata röst, som inte tycktes tillhöra honom ten någonsin sagt - angelägenheter.
Det är Iögn!
själv.
Jim!
Arthurs röst ljöd som ett halvkvävt Arthur vände sig tyst om.
På väg- - Jag har stått har och väntat i skri.
gen hängde ett stort krucifix och hans en halvtimma.
De sade att du skulle R O M A N Enrico ryckte p i axlarna och fort- ögon gledo långsamt över den korsfäst- bli utsläppt klockan fyra.
Arthur, av satte: es ansikte.
Men det fanns ingen väd- varför ser du på mig så?
Något har Ni vet ju bast själv, sade han.
jan i dem, endast en slö undran över hänt.
Arthur, vad är det?
Men, vän- E.
L.
V O YNI C H Men ni vore inte den förste, som ha- denne tålmodige Gud, som icke slunga- ta då.
.
de blivit lurad på det sättet.
For när- de en åskvigg mot den präst, som för- Han gick långsamt nedåt gatan, som Jaså, de sade till Bolla, att varande är det ett rysligt bråk i Pi- rådde sitt biktbarn.
om han glömt att hon fanns.
For- jag förrått honom, och till mig sade sa om en präst, som lär vara spion.
- Vill ni vara god och teckna un- skräckt över hans beteende sprang hon de att han var förrädaren.
Bolla måt- Edra vänner ha låtit trycka ett flyg- der, sade översten, så behöver jag in- efter honom och tog honom i armen.
te väl inte vara Sa dum att han tror blad om det.
te uppehålla er längre.
Ni har natur- - Arthur!
på deras prat.
- Han öppnade dörren till det rum, ligtvis brått att komma hem, och min Han stannade och såg upp med en - Det är alltså inte sant.
där förhören brukade äga rum, och d å tid är strängt upptagen med den dår- förvirrad blick.
Hon smög sin arm Enrico stannade och betraktade for- Arthur stod orörlig, sköt han honom aktige, unge Rolla, som så hårt prö- under hans och de gingo vidare under vade ert kristliga tålamod.
' Jag är en stunds tystnad.
skande Arthur, som endast ryckte på varligt över tröskeln.
axlarna.
— Godafton, mr Burton, sade över- rädd att han får ett ganska strängt - Hör p i, käre, sade hon mjukt, - Det är en lögn, sade han.
leende.
Det har kommit order från straff.
Godafton.
, du får inte ta så illa vid dig över - Vad det gläder mig, min gosse, sten leende.
Jag har den äran att Arthur skrev sitt namn, tog sina den här bedrövliga historien.
Jag för- och det skall jag säga åt Bolla.
Men lyckönska er.
Det har kommit order ' papper och yttrade inte ett ord.
Han står att det måste kannas pinsamt för ser ni.
de sade till honom att ni för- från Florens om er frigivning Vill ni följde Enrico till den stora porten, och dig, men alla tror dig.
rått honom av svartsjuka, emedan ni vara god och teckna under detta pap- utan ett ord till avsked gick han ned - Vad för en historia?
frågade han båda voro kara i samma flicka.
per.
till vattnet, där en färjkarl väntade med samma tonlösa stämma.
Det är lögn!
Arthur gick fram till honom.
f ö r att föra honom över till andra Jag menar Bollas brev.
Arthur upprepade orden i en kort, - Jag vill veta vem det är, som stranden.
S ä r han steg uppför sten- Det ryckte smärtsamt i Arthurs an- andlös viskning.
En plötslig paraly- bedragit mig, sade han tonlöst.
trappan, kom en flicka i bomullskläd- sikte.
serande skräck fick makt med honom.
Översten lyfte leende på ögonbry- ning och halmhatt springande fram - Jag trodde inte att du hade hört " Samma flicka ".
" Svartsjuka ".
Hur nen.
till honom med utsträckta händer.
det, fortsatte Gemma.
Bolla måtte kunde de veta?
Hur kunde de? '
- Kan ni inte gissa det?
sade ban.
- Arthur!
O, vad jag är glad!
varit tokig som kunde inbilla sig nå- - Vänta ett ögonblick min gosse.
Tänk efter ett ögonblick.
.
Vad jag är glad!
got dylikt.
Enrico stannade i korridoren.
Jag tror Arthur skakade på huvudet.
- Vad för dylikt?
Han drog rysande bort sina han- - Kan ni verkligen inte gissa det?
der.
er, men säg mig bara en sak.
Jag vet Du vet det alltså inte, Han har 14 G ET I N G E N - - — - - skrivit ett rysligt brev, vari han be- skyller dig för att ha berättat om ång- båtarna och fått honom arresterad Det är ju alldeles vanvettigt och det tyck- er alla som känner dig.
Det var egent- ligen därför jag kom hit - for att sä- ga dig att ingen i vår grupp tror ett enda ord.
- Gemma - det är sant.
Hon drog sig långsamt bort ifrån honom och stod alldeles stilla.
Hennes ögon voro mörka av fasa och hennes ansikte var lika vitt som slöjan kring hennes hals.
En iskall våg av tystnad tycktes sluta sig omkring dem och skil- ja dem från den övriga världen.
- Ja, viskade han till slut.
Jag talade om ångbåtarna och jag nämnde hans namn.
Min Gud, min Gud!
Vad skall jag göra?
Han blev plötsligt medveten om hen- nes närvaro och den dödliga skräcken i hennes ansikte.
Ja, hon måste natur- ligtvis tänka - - Gemma, du förstår inte!
utbrast han och gick ett steg närmare, men hon drog sig med ett skrik tillhaka.
Rör mig inte!
Arthur grep med plötslig våldsamhet hennes högra hand.
- Lyssna för Guds skull!
Det var inte mitt fel.
Jag - — (Forta.)
.
