# ID: svediakorp-per3193
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 8,714
# sentences: 345
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 28 - 12 JULI i Tidevarvet n:r 28.
Det nya jordbruket är titeln på artikelserie av Elisabeth en Tamm, som börjar i dagens num- mer av Tidevarvet med en över- sikt av de förslag till lösning av jordproblemet, som framlagts vid årets riksdag.
Som framgår av denna redogörelse befinner sig Iagstiftningsarbetet för lösande av jordfrågan ännu på undersök- ningens studium.
Under nästa riksdag kommer det a t t inträda i beslutets stadium.
Fröken Tamms riktlinjer för jordfrågans lösning äro därför ett inlägg i en av lan- dets mest brännande aktiiella frå- go.
* * * Ett tredje program, vår ledan- de artikel ger vår uppfattning a v den ställning Frisinnade Kvin- nors riksförbund intager till de frisinnade och liberala partierna.
* * * » Sedan år 1861 års Lax-lag antogs, ha vi upptäckt att laxen icke vill lyda de förordningar, som den lagstiftande församlingen utgivit.
Det har nu befunnits nödvändigt att tillkalla laxen som sakkunnig och inrätta lag- stiftningen efter de instinkter och vanor, som utmärka dessa kloka, hem- lighetsfulla och värdefulla varelser.
Laxar gå icke uppför floder i överens.
stämmelse med parlamentsbeslut, de komma upp just, när det behagar dem att så göra. » Frank Buckland.
Kungl.
fiskeriinspektör i England på 1870-talet.
I På väg till Babylon.
Hon: får jag bjuda Er en cigarrett?
Han: t a c k, jag röker inte, det är för fruntimmersaktigt För att verkligt uppskatta dessa repli- ker bör man ha sett dem, som fällde dem.
Han, som inte ville vara fruntimmers- aktig, var en ung man av den moderna typen, slätrakad med slätt tillbakastruket hår och en stramt åtsittande kavaj, som starkt betonade midjan eller veka livet, som det väl snarare heter.
damen, Den unga som fick nej till den cigarrett hon bjöd ur sitt eleganta fodral, D e t n y a j o r d b r u k e t Av E L I S A B E T H T A M M.
bar en klänning.
som gjorde henne jämn- smal som ett streck och alldeles dolde Och så till på köpet, för att understryka det hela, rökte hon och inte han.
I.
Ett betänkande, femton motioner och en Kgl.
proposition.
Striden om enhetsskolan är ett Jordfrågan är för närvarande gingo i huvudsak ut på att skyd- återköp av fast egendom m. passar den moderna siluetten för närva- rande bra ihop med vissa fenomen i tiden.
inlägg i en annan av dagen brän- ett av vårt lands mest aktuella da och förbättra arrendatorns ni.
varigenom vid försälj- Varför inte?
Vem har givit mig ga- nande frågor av Honorine Herme- spörsmål, m e n den mening man ställning, att hindra b o l a g s ning av fastighet, som till- ranti för att alla de egenskaper jag för- lin.
inlägger i detta ord är oklar och Iighet titt förvärva jord, att un- hör kronan, kommun eller muni- binder med begreppet man och kvinna äro * * * skiftande.
derlätta bildandet av nya jord- cipalsamhälle eller eljest är i all- eviga?
K.
J. analyserar åter svenska Den 10 jan.
1919 tillsattes den bruk och ett förekommande i män ägo, säljaren skulle ha rätt Kring kärnan av outrotliga kännetecken folkets säregna själsliv i Den s. k. jordkommissionen, som fick mera skärpt form än hittills av att i köpehandlingen, i samband till uppgift, dels a t t verkställa ut- den skada som uppstår genom med vilikoroni skyldighet för fas- långa sommaren.
redning av olika jordfrågor, dels jordens vanhävd.
tighetens innehavare att använda * * * ock att framkomma med de för- I motionerna finnas även en del densamma för visst ändamål, gö- Under strecket: Den synliga slag en dylik utredning kun de riktlinjer för en sådan lagstift- ra förbehåll om rätt för säljaren att köpa fastigheten åter.
Åter- bok från i julas föll mig i tankar- människan av Elin Wägner.
föranleda.
I jordkommissionens ning utarbetade.
Beträffande arrendelagen före- köpsrätten, som skulle kunna för- Må ingen utan vidare tro sig vara sedermera avgivna betänkande har kommissionen definierat de slås bl.
a. att den lagstadgade ti- behållas antingen på obestämd tid synlig.
problem, vilka kunna samman- den för upprättande av ett ar- eller för viss tid, finge utövas och Mariefred.
Här är samma fråga be- fattas under namnet ” jordfrå- rendekontrakt, på fem år, skulle under särskilda förutsättningar gan ", sålunda: " Att bibehålla de förlängas.
Vidare införandet av exempelvis om avtalets villkor ' handlad, författaren icke direkt litsar om ehuru det.
Hans hjälte är en man, jordbruk, som finnas, s å a t t fram optionsrätt, d. v. s. att när arren- angående fastighetens använd- tida omsorger om jordbruket, må detiden utgått skall vid förnyad ning åsidosättes, om fastigheten som upptagit de fallna kvinnliga dygder- få något verksamhetsfält, att ska- ' utarrendering den förutvarande vanvårdas etc.
Det skulle således I Nyligen sände e t t socialt före- pa nya jordbruk; att skydda arrendatorn eller i händelse han vara en villkorlig återköpsrätt.
nans ovilja mot äktenskap, hennes även- dem, som intresselöst, ofta tyng- avlidit, närmare skyldemän till in äro således en ny social tyrslusta och vidlyftighet, som måste be- tag inför sin start genom flera d a av obilliga villkor, bruka and- honom äga förhandsrätt.
tidningar, däribland även Tide- ras jord; att även på den sist- Arrendebeloppets .erläggande arrendelagstiftning, inskränkning det hon som förskingrar an- varvet ut en vädjan om ekono- nämnda vägen öka de självständi- uteslutande i penningar, e j genom i bolags rätt a t t besitta jord och förtrodda medel.
miskt stöd.
Då svaren började ga jordbrukens antal; a t t bereda arbetsprestationer förordas också.
förvärvandet av jord i spekula- Nå, vad angår denna upp- och nervän- komma in, visade det sig att Ti- tomtmark för egna hem, den Gent emot kringgåendet av la- tionsyfte samt kraftigare skydd da historia alla kvinnliga kvinnor och devarvets läsekrets varit den av verkliga grundvalen for staten; gen om förbud i vissa fall för mot vanhävd.
' Riksdagen har i manliga män?
Kanske alls icke, kanske alla som flitigast hörsammat den a t t sörja något för vanhävdad bolag och ekonomisk förening att skrivelser till K.
Maj:t anhållit, ändå något.
jords återgång till god hävd; allt förvärva fast egendom, ville mo- att K.
Maj:t ville låta utarbeta Av samma skäl som man tittar på en utsända maningen.
detta ä r av betydelse för vårt tioniirerns påyrka bestämmelser förslag till n y lag i dessa frågor barometer bör man då och då titta i en Detta är i sanning ett bevis på land och folk och en väg bland med förbud att äga fastighet ge- att för riksdagen framläggas.
K.
Maj:ts proposition med för- diktares verk.
De äro båda, diktaren och att Tidevarvet har haft lyckan a t t andra till ekonomisk omtanke nom bulvan.
De begärde också förlängning av ovannämnda för- slag till lag om återköpsrätt till barometern, känsliga för förändringar i samla kring sig en intresserad och självansvar. ” blott inregistrerat Det kan en övergående hända att diktaren föränd- Någon kungl.
proposition med budslag rörande bolag, vilken fast egendom, antogs endast att lufttrycket.
och in i tiat i vri k läsekrets.
anledning av jordkommissionens utom för Norrland och Dalarna gälla för fastighet belägen inom Vi kunde också ge exempel på betänkande avgavs icke till årets endast haft provisorisk giltighet.
ort, d ä r för städerna gällande ord- ring och förskjutning, men det är i alla fall då just genom Tidevarvet den riksdag, men ledamöter av jord- För erhållandet av jord såväl ning för bebyggande skall iakt- att en rätta personen kommit på den kommissionen, herrar Lindhagen för bildandet av nya jordbruk tagas.
rätta platsen, i ett särskilt fall och Johansson i Uppmälby in.
fl.
iivensoiii för bostadsändamål be- På grund av den ståndpunkt oändliga ironi!
När man- ha motionsvis frainbiiiit vissa gäres expropriation.
Denna be- riksdagen genom dessa sina be- en kommunal förtroendepost.
Vi vädja till vår läsekrets, till delar av betänkandet d. r. s. de gäran grundar sig på den upp- slut intagit, har icke]) &amp; något r i e f r e d, d å ä r kvinnan, s o m är vis framgått att riksdagens upp- Mariefred, på väg till Babylon.
vars förmåga och intresse vi ha ha anhållit om skrivelse till Ko- fattningen a t t enskild jord nungen angående framläggande behövlig för att tiiifredsställa d. fattning om d.
S.
k. jord frågan Beklaga de kvinnor, som icke förstå ett grundat förtroende att bistå för riksdagen av lagförslag i vis s. k. jordhungern ävensom att står i strid med jordkommissio- bättre, men skymfa dem icke.
De ha änt- start ge- sa frågor.
Man har väl då an- möjlighet i någon mån bör finnas nens tidningen under definition av densamma, tvärtom kan man säga, att denna Iigen funnit det rätta sättet att komma nom a t t göra den känd och spridd ledning förmoda, att motionärer- att reglera köpeskillingen.
na dragit ut de punkter, som en- I samband med dessa motioner blivit av riksdagen erkänd, dock mannen att vämjas vid sina oarter, näm- i vidare kretsar.
ligt deras mening vore väsentli- bör nämnas en kungl.
proposition med avståndstagande från mo- Iigen det att karrikera dem.
Dess pris är till årets slut en- som avlämnades till 1924 års tionärernas förslag om expropria- gast för jordfrågans lösning.
dant 3 kr.
Dessa motioner, 15 till antalet, riksdag med förslag till lag om tion och tvångsavlösning av jord.
kunna ju ha produkter tillfälliga och gli- min livstid inte hinner överskåda vad som sker.
frid Siewertz ’ sedesskildring från Paris Paris Tidevarvet som n:o 1. samhet.
denna bok hemkärlek, hjältin- ' för en på köpet är är an- fall betecknande i sitt slag - kunnat skrivas.
dess hem till Ma-
Ett V i l k e t ä r vik= Framstegspartiet Striden om - enhetsskolan.
tigast?
i Amerika.
tredje p r o g r am.
Det a l l m ä n n a svenska folk- Världspostunionen firar 56-årsjubi- Alldeles som fallet var i England På centralstyrelsemöte i Göteborg 1923 antog Frisinnade Kvinnors intill engelska arbetarregeringens till- skolläraremötet hade samlat ej leum här i Sverige m e d .dund- rande världskongress överläggnings- Riksförbundet ett program.
samtidigt mindre än omkring 2.000 deltagare ämnet har varit åtgärder för återstäl- som Förbundet beslöt att alltjämt turvis ägts av det republikanska (kon- t i l l huvudstaden lande av världspost förbindelserna i hålla samman och ställa sig neutralt servativa) och det demokratiska (libe- Som centralpunkt i dess förhand- samma fullkomliga skick som de be- gent emot s p r ä n g i n g e n av Frisin- lingar framträder ett uttalande - i organisation.
funno sig innan kriget raserade denna nade Landsföreningen Förbundet parti som kallar sig framstegspartiet tre punkter - om anslutning till För att första vilken genomgripande omfattar därför - som många gån- och samla dem som anse att Ameri- skolkommissionens förslag dock betydelse en ordnad eller oordnad post- ger förut påpekats och lika många kas politiska liv behöver rensas.
radi- bestämdast angående den 6-åriga förbindelse har for den moderna män- niskan behöver man bara söka sätta sig bo t t en sk skolan en he tss kolan.
gånger blivit oförstått - medlem- kaliseras och uppryckas in i hur tillvaron skulle te sig om Stock- Det har sina f ' örsänkningar bland ar- Enhetsskolan Ordet klingar som mar tillhörande båda partierna eller betarnas och farmarnas organisationer.
holms brevbärare under en vecka fö- intetdera Programmet är intet de Dess ledare och presidentkandidat är en hälsning från den andliga rörel- retoge sig att lägga Vasastadens brev taljprogram det uttalar också att senator La Follette.
Hans inrikespo- se ty så kan man verkligen kalla i Söders brevlådor och skicka Göteborgs d e t ä r grundåskådningen som kän- litiska program som vänder fronten den ssom just nu sveper fram i upp- post till Norrland och den norrländska ha andra tidningar Skåne.
Detta är icke en orimlig netecknar ett parti men att varje mot storkapitalismen Men då de avfärdat fostrans värld i så många länder - till tanke, ty det var något i den vägen part p r o g r a m iii måste t a ställning t till program mecl det svagt kvan t i ta t iv t mycket svagt italienska brevbärare gjorde under en grundbetingelserna dels för be- halvt smädiga uttrycket pacifism vilja även hos oss tändande små här- poststrejk 1920.
Om någon vill ha ett blir gott exempel på vad som menas med folkningens livsvillkor, dels för ar- vi fullständiga deras meddelanden med dar var helst en människa betslivet och s a m h ä l l s l i v e t Detta att återge Slutorden i programmets ut- t r ä f f a d som har möjlighet att bära begreppet sabotage så är här ett.
aktiv utrikespolitik andens eld fram i handling.
Där Sedan vi nu visat Oss förstå postvä- program har icke vidare kommente- sendets betydelse, tilllåta vi oss dock rats i pressen men har omsorgsfullt som kan åstadkomma: ändring av uppstår alltid strävan efter enhet undra om det var nödvändigt för sta- sökt att gå d d f ö r b i Och när T i - V ' ersaillesfreden i överensstämmelse med s a m l i n g Men k r i n g Jo kring ten att kosta på de h e r r a r devarvet startades en politisk tid- villkoren för vapenvilan och bindan- barnet som skall växa till männi- mo till kongressen ett anslag av ning som visserligen icke direkt ä r ska, till personlighet En inre en- 350,000 kronor Vad kungen och Stockholms stad bjudit på ha de Riksförbundets tidning, men likväl allmänna värnplikten, kraftig nedskä-, het alltså som först och främst ka- fått bekosta ur egna kassor.
utgör ett organ för frisinnade kvin- ning av rustningar till lands-.
sjös och i raktäriseras av sin samhörighet Det känns litet bittert att jämföra den nor så har åtminstone de stora luften och folkomröstning över krig och med t ä n j b a r eller skiftande yttre slösande frikostighet som möjliggjort former som betinga och betingas den överdådliga gästfriheten mot kon- huvudstadstidningarna låtit detta fred.
träde Amerika presidentvalet vill.
redan meddelat rikespolitiska - en bortfallande för- dessutom -- e n f a n t t e r r i b l e utspy sitt gift utan att ens förråda någon,, vetskap om dess tillvaro, Man har ansett det försvarsfrågan och jordfrågan klokast att tiga ihjäl detta lilla som tjänar till intet att slösa förklarin- gar på den eller dem som ej kunna man menar vanmäktiga men dock bör en smula förargelseväckande blad- eller vilja läsa innantill Någon gång sipprar där emellertid endast framhållas, att det är en grundväsentlig skillnad emellan att ut ur den mindre kloka och världs- erfarna landsortspressen en del om- gå in för en avveckling av vår krigs- dömen både om Frisinnade Kvin- beredskap så snart en nog stark moralisk grundval härför kan upp- nors Riksförbund och Tidevarvet Så var t. ex fallet angående Riks- bringas detta o b e r o n d e av andra centralstyrelse se- och länders handlingssätt eller att gå förbundets in för en försvarsberedskap delvis på ekonomiska möjligheter landsmöte den 2 1-23 j u n i Man har visserligen icke gjort sig delvis i.; på en av dessa till sin om- besvär att i Tidevarvet ta del av referat och resolutioner från mötet fattning bestämd försvarsvilja.
Och j o r d f r å g a n.
vidkommer men man har likväl av kortfattade kanske man inte heller bör hänföra referat från andra tidningar fått stoff t i l l reflexioner Man har l i k - R i k s f ö r b u n d e t ståndpunkt harutm- nan t till overklighetens v ä r l d förrän väl alldeles kunnat undgå att dra ut man sett vilka förslag till en prak- några konklusioner beträffande in- tisk lösning av jordfrågan som nebörden av R i k s f ö r b u n d e t nu fat- kunna komma att framläggas för-, d e beslut och vilken riktlinje För- slag vilkas tillämpning och genom- slagit iii på att f ö l j a Det förande kanske för många skulle kan därför vara påkallat att med bli en allt för kännbar och påtaglig ett par ord erinra h ä r o m verklighet På ett ställe heter det att Frisin- Det ligger i öppen dag att de re- ..... av personligheten - lärarpersonlig- heten i kontakt med barnets väx- ande personlighet Vad betyder e n h e t s s k o l a n en ligt gängse svenskt språkbruk en- Det skolkommissionen Det kannerligen Det betyder endast en sorts skola det betyder den monopoliserande statsskolan som ej vid sin sida tål fotad ' bundet nade Kvinnor i nykterhetsfrågan in- tagit en viss moderation i jämfö- relse med fjolårsmötet som helt gick i förbudets t tecken Detta är ägnat att väcka en viss förvåning efter- som Frisinnade Kvinnor just i fjol utsattes för ett starkt klander från förbundsvännerna s i d a Men i en annan tidning heter det också att frisinnade Kvinnor intaga alltjämt samma negativn ståndpunkt som förut i nykterhetsfrågan Man har påtagligen ej tagit reda på att centralstyrelsen vid ifrågavarande möte uppdrog åt sitt nykterhetsut- skott att som närmaste arbetsupp gift ta under behandling det nuva- rand (* restriktionssystemet och dess någgon, solutioner annan Giv a k t på motiveringen för kravet ställdes mot även blygsammaste slagkrav från kvinnohåll under årets riksdag.
Vi hade ju inte ens råd ' till den utredning som fru Agda Östlund be- gärde angående möjligheten att.
bereda bättre vård åt barnafödeskor.
Och spädbarn på landsbygden.
Det är viktigt att det finns en inrätt- ning som punktligt sprider meddelande om födelsen av nya medborgare.
Men det ä r inte viktigare än att barnen fö- das under de bästa förhållanden.
och att de hållas vid liv.
bottenskolan Det talas ej o m, att en uppfostringsperi- od i sin kanske speciella skolform bör ha tillräckligt många år på sig för att ett resultat skaIl kunna fram- mogna Nej, Mötet uttalar sig De norska kvinnorna hävda sin bestämt mot en tidigare differenti- ställning på enhetsfronten, enligt ering enär därigenom det nuva- vad Norges kvinder har att förmäla.
Våra läsare erinra sig att i Norge ha rande parallellskolesystemet inför valen kvinnor ur alla partier enat på den 6-åriga Nästan verklighet förkastligt såväl ur synpunkten av sig om ett program, som närmast är social rättfärdighet som av pedago- ett husmodersprogram.
De försöka att giska skäl - skulle komma att bi- lyfta in husmödrarnas önskemål bland de frågor, vilka valet gäller.
De behållas tvinga väljarna att rösta om bostads-, Alltså pedagogiska s k ä l Även skol- och hälsovårdsfrågor lika väl som av pedagogiska skäl förkastas de om sådant, som anses höra till den rik- olika s k o l f o r m e r n a tilläventyrs de tiga politiken.
skapande skolformerna till förmån Nu har det radikala folkpartiet haft Iandsmöte och upptagit På sitt P r o - för de e framproducerade n h e t l i g maskinmässigt staten (J ä m f av ö r gram åtskilliga punkter från husmöd- Frisinnade Kvinnors rarnas, stor glädje bland dessa, som Riksförbund n u fattade vid sitt cen- Karl Petander F r i skola eller nu hoppas att andra partier också t r a l s t y r e l s e avgjort i n n e b ä r a statsmonopol i Men jämte denna skola följa exemplet.
Och som står steg i radikal riktning, ett stånd- fulla anslutning t i l l e n h e t s k o - på alla partiers program, det ä r ju verklighet nästan.
punkttagande för en utveckling.
som lan som först framdundrades av, inte bara skriver framåt å t s sk skridande på i Herr Rydén i hans inledningsanfö- sin fana utan också vill gå framåt rande och slutligen fastslogs i skridandets väg leder Närmast detta tanken mot ett parti motsva- ovan ii om talade ii t t talande genom- till sist att om en ny kommission skakades dock den stora försam- finge hand om H e r r E h l i n s förslag rande Danmarks Radikale V ' enstre, och det radikale Folkeparti i Norge lingen av en lång och het d e - skulle därav i n t e en trasa kvar batt väckt av Rektorn för Stock- Gör ingenting!
likalitet som om skol- en tanke säkert tilltalar många holms stads högre folkskola för h a n - kommissionens förslag tack vare av f. d Frisinnade Landsföreningen delsundervisning E r i k Ehlin, förfat- bättre hoptimring tycks ha större m e d l e m m a r kanske även m å n g a tare till den intressanta broschy- motståndskraft Blott andarna vak- som förut hållit sig alldeles utanför ren En utopia eller några na till positiv insats i livets t j ä n s t politikens område synpunkter och förslag beträf- Ty då endast då kan det bli en lost Har ingen annan upptäckt detta fande skolreformen De t gäll- att leva som l ä r a r e som skol.
de närmast övergången från lägre barn vilka väl också bådadera sät- till högre skola samt den högre sko- ta märken för livet, i oss alla - lans organisation till större frihet vuxna och f ö r v u x n a det I ssom ~ - - - verkningar så rsk i It med hä nsy n t till det ogynnsamma resultat detta sy- stem medfört på landsbygden en fråga som efter utgången av för- rikes statsministrar lyckas att vid den och individualiseringsmöjligheter stundande Londonkonferensen över ska- Med erkännande: iv att Rektor Eh- budomröstningen för närvarande deståndsfrågan åstadkomma en uppgörelse måste anses vara den mest aktuella med Tyskland och en avspänning i den lin kommit med många intressanta nen De som äro mot förslag förklarade Herr Rydén dock inom arbetet för folknykterhet Ut- Den värsta fienden.
Andarna Englands för Frank- europeiska, skottets uppdrag innefattande icke endast (' ii utredning utan även ett åläggande att framkomma med po- sitiva förslag Man läser också att Riksförbun- det i de brännande frågorna endast rör sig med vackra talesätt både i m e tydligen att en viss ---- Honorine Hermelin.
I.
.
ANMARKNINGAR AV •K•J• Den långa sommaren.
Den är det svenskaste som finns., när svenska sommaren började Inte nog med att den förekom- förefalla lång.
E n oinvigd må- mer på ingen annan fläck a v ste t ä n k a sig detta epitet inspire- globen ä n i detta land och sak- rat av övermättnad, men vi vet nar möjlighet a t t exporteras: bättre: det är ett smekbord som den kan inte ens uppvisas för smälter i mun.
Under årets besökande utlänningar, så helt flesta månader uppstiger dagli- och fullt är den vår.
, gen hundra lovliga skäl a t t läng- ta ner till Europa, men så hägrar Om vi eljest med ett visst vår outsägligt långa förebrår ' oss - eller rättare var- plötsligt andra - en neslig likgiltighet för sommar, och vi värar att byta med California.
inhemska värdeting, på denna punkt n å r oss intet tadel.
Vår Vår sommars unika längd för- lidelse för den långa sommaren klarar tillfyllest den för främlin- är känd och vittnad soni den på g a r frappanta egenheten att hela e n g å n g starkaste och outrotli- vårt levnads- och föreställnings-, gaste känsla vår hetsiga tröghet sätt är inställt på denna säsong.
mäktar fostra.
S n a r a r e förbyts Hösten och vintern betraktar vi vi till ett helnyktert folk ä n den- som ett oförsynt i n t r å n g på den na passion slocknar.
Men troli- långa sommaren, och våren, då uppträder, värderar vi gast är väl a t t d e t v å katastro- sådan endast som ett varsel om a t t året ferna inträffar.
samtidigt.
Förunderligt nog h a r n ä m n d a börjar vrida sig r ä t t igen.
Vi arbetar något litet, men för- nationalvurm föga Iångsträckta rötter i v å r ras och historia.
Den strött och halvhjärtat, med den långa sommaren ä r e n modern in- inåtvända blicken irrande i sol- stitution.
Det ä r, som Geijer grönt eller bländande badsand; vi framhöll, betecknande att våra störtar oss i de civiliserade för- fjärran förfiider räknade åren ef- lustelsernas jazzrus av desperation ter vintrar, och j a g tänker a t t över den tidrymd som skiljer oss den kommande skildraren av f r å n den gräsbacke eller klipp- svenska sommarens uppkomst häll d ä r vår själ ligger utbredd i och utveckling skall skönja dess slöaste sällhet.
Vi bryr oss inte första tydliga s p å r i sjuttonhund- sil häftigt om att utforska med- idéer och kapaci- ratalets senare halva.
Men då v a r mänskornas den ännu bara poetsvärmeri och tet, men det är oss olidligt a t t än- hovkretsarnas arkadiska herde- n u i september hållas ovissa om v a r de ämnar vara i sommar.
dröm; det behövdes revolutioner och industri för a t t borgerskapet Det är om sommaren vi g ö r våra skulle få tilltriide till sådan lyx.
bekantskaper, och stiftar vi nå- Och a l l t j ä m t vinkar på något av- gon vid annan tid anknyter den sig osökt till någon gemensam be- stånd målet: sommar för alla.
Det skulle vara ytterligt in- kant f r å n en eller annan sommar.
På så sätt skänker oss vår lån- tressant a t t f å fastställt precis fog ELIN WÄGNER.
som drii själv ej kan förete.
Visserli- den inbringar drii inte samma När stora Fröknarna Movall hade på gam- la dagar slagit sig ihop om en li- ten lägenhet på ett rum och kök för a t t på så sätt öka ut sina små inkomster.
Den äldsta, syster Amalia, hade haft plats som solida frukter soiii ett envetet fullföljt livsverk, men väl en vä- derbitenhet soiii gar till och från och en reumatism som består.
Likafullt gäller det som t r o s a t s att man h a r nytta av soniniaren hela mörktiden igenom, och för klädnad är man värdig a t t möta d r i i som skolkar från detta på- sommaren.
Sommaren är ju nyttfödande mysterium gives iii- själv en fiktioii.
gen friilsning.
Oändligt rörande klingar den Det finns ett icke gärna erkänt titel vi har beklätt oss med: Så mycken försynt skäl varför svenska sommaren måste göras lång.
Den iii.
näm- ligen mycket smal och påfallande ordet.
Ingenting annat än gäster gles.
T minnet och den framåt- och främlingar förblir vi där vi trånande inbillningen ligger den enligt hela vår åskådning skulle äga vårt verkliga hemvist, och soiii ett obrutet, solfält, begränsat endast av horisonten, och till den- därtill förlägna gäster soiii går na sagorymd ilar koffertar prop- och letar efter sin värdinna, den pade med vita och skira klädes- långa sommaren.
plagg.
Endast i en fiktiv be- som- stens tempel svikta därunder.
Hans ur sig själv och göra förståeliga för teori liar mottagits entusiastiskt a v andra nya delar a v det mänskliga kritiken i Österrike, där boken ny- väsendet, dem ord aldrig kunna ut- ligen utkommit.
Balázs hör i förbi- trycka.
» Sedan boktryckerikonsten tog gående sagt till den för sin radika- lism fördrivna iingerska intelligen- ledningen liar ordet blivit huvud- sen, har lärt sig skriva på tyska och bryggan mellan människa och m i n - ro helt enkelt - och detta är svaret kommit in i en ny kulturgemen- niska.
Själen samlade sig i ordet.
på den första frågan - två sympa- skap men liar kvar den eld och Kroppen blev blott kropp, utan själ, tom », säger ungraren, och vi- tiska typer av Den synliga männi- friskhet soin är rasens arvedel.
~ Denna ungrare har iakttagit en dare: » Mänskligheten håller i i på skan, henne, som man uppfattar att åter lära sig minernas och åtbör- med ögat framförallt eller, i lika hög grad som genom det talade ordet.
samtida beakta.
i Tidevarvet har dernas glömda språk, den omedel- Det är filmen, som har skapat den till exempel K.J.
ett par gånger bart förkroppsligade själens synliga synliga människan eller dragit fram flyktigt antytt sin övertygelse, att samtalsform. » I detalj utvecklar boken filmens henne ur mörkret och glömskan, anafalbeternas tid nalkas, allt efter dit hon varit hänvisad sedan ordet, som de skaror minskas, som ha möj- betydelse och möjligheter, som läro- genom boktryckarkonstens uppfin- lighet att mottaga kunskap och in- mästare i det nya språket.
Fram- ning blev det härskande, ja det en- tryck genom böcker.
Men medan för allt, mener författaren, är det da brukliga medlet som människor- K.J.
med den lärdes vemod och re- kärleken, erotiken, soin i åtbörds- na använde för att göra sig förståd- signation iakttager hur en mänsklig språkets väldiga lexikon finner ut- förmåga avtager, kommer ungraren tryck för hela sin skala-av förnim- da av varandra.
Tillämpningen på det påtagliga stormande med det, soni enligt hans melser.
Och framför allt är det fallet är min, men teorien, s o m jag mening är det nyskapande, det po- kvinnan - han tar Asta Nielsen till exempel - soni behärskar denna brukat därvid för att pröva om den sitiva i denna samma process.
Med flit undgick jag att om detta åtbördsskatt, ordet bildat i analogi läte sig tillämpas, är utslungad i världen av en ung, begåvad ungersk nya åtbördsspråk använda uttryc- med ordskatt.
Man behöver icke underskriva journalist Béla Balázs eller, som det ket, att det är det talade och tryckta Ungraren menar varje sats i denna bok.
M a n kan väl riktigare borde heta Balázs ordets ersättare.
icke att åtbördsspråket översätter ändå fatta intresse för och eggas Béla.
Därmed har filmen fått sin egen talspråket såsom den dövstummes vidare av dess uppslag.
Var och en som har ordet till sitt arbetsverk- teori, sin egen filosofi.
Författaren teckenspråk gör det.
Den synliga människan, det vill tyg vet - - Nej, låt mig säga det kommer bärande på sin uppfinning i företalet och ber om inträde för alltså för att uttyda detta tillspets- mindre anspråksfullt och ärligare: filmkonsten och sig i estetikens och ade uttryck, säga: drii människa, jag som i tjugo år för att citera av som odlat förmågan att begagna sin professor Bööks karaktäristik konstvetenskapens höga akademi.
Hans anlopp är djärvt det är kan- kropp t i l l ett levande uttrycksmedel, mig » försökt att skriva » har en in- ske därför som portarna till kon- får därmed möjlighet att hämta upp tens känsla av ords otillräcklighet Den synliga människan.
Vad var det.
som de gingo ut att se, vilka samlades till förväntans- fulla skaror vid centralstationen, Fairbanks och Mary när, Douglas Pickford kommo till Stockholm och reste dirifrån?
Hur kom det sig att dessa två så förträffligt kunde göra sig förstad- da av och underhålla sig med sina vänner och beundare, ehuru de ta- lade ett för flertalet otillgängligt språk?
För att besvara den sista frågan först: de kunde göra sig förstådda därför, att de till mästerskap upp- odlat en annan mddelelseform än det talade ordets: åtbördernas och minspelets språk.
Samtalet mellan dem och skarorna omkring dem fördes med blommor, slängkyssar, småleenden och blickar.
De ras arbete vid filmen hade tvingat dem att göra sig förstådda utan ord genom det nya eller rättare ur gam- la åtbördsspråket.
Deras åskådare hade, medan de sökte förströrelse på bio om kvällarna, omedvetet lärt stava på detta nya språk, det första internationella språket, kroppens esperanto.
Därför förstodo de dem.
De så kallade Dong och Mary vo- g: ~ sommar den kontinuitet skrällen kom.
handarbetslärarinna vid Elemen- tarläroverket för flickor i en stör- re landsortsstad, varifrån hon ha- de en liten pension.
Den ett par år yngre systern, Amanda, hade skött hushållet för sin bror kyrko- herden i X-by, sedan denne för ett 30-tal år sen blivit lämnad en- sam med en dubbelsiffrig barna- skara.
Nu hade emellertid barnen hunnit växa upp och kyrkoherden samlas till sina fäder, så a t t frö- ken Amanda var oförhindrad att slå sig ihop med syster Amalia, som behövde ett praktiskt och er- som meddelelseform.
Hur ofta komma icke de ord slagna tillbaka i vild flykt och oordning, som man skickar ut för att erövra något.
Min övertygelse är att i stället för att vara överbildad av vår ordkultur ännu ofullkomligt utbildad.
Kan- ske har Balázs rätt så långt, som att ordens nederlag bero därpå att de äro för tungt lastade med käns- lor, soni de icke äro gjorda att ut- trycka.
Ett nytt språk skulle då avlasta orden, inskränka deras upp- gifter och upphäva missförhållan- det mellan dessa uppgifter och or dens förmåga.
Ha människorna vänt sig från or det, därför a t t filmen kom, eller kom inte snarare filinen, därför att män niskorna började tröttna vid ordet vid böckerna, vid ansträngningen att skapa egna bilder till det I Och denna vägran att själv dra sin egen fantasis osynliga film till den text en författare ger, hänger den inte samman med den trötthet, som är utmärkande för, och måste fin- nas hos vår tids människor?
Det kan också finnas ett annat förklaringsförsök till olusten vid bokkulturen, iiiiiiiligen dess otill- gänglighet och efterblivenhet Trotzki har givit det i två nyligen publicerade böcker.
Nästa gång uppträder alltså Trotzki i Tidevar- vet.
fröken Amanda fick en ettersur rättade ett äventyr hon haft i Gö- värdiga mig med ett svar, vände dragning i mungiporna vid ordet teborg, som hotat sluta med fän- konstapeln oss ryggen och avlägs- Men ett par - inte fanns en katt a t t fil hjälp gelse till och med.
En brorson till nade sig långsamt.
av n ä r en var i trångmål.
Fjär- systrarna v a r kamrer å ett större gånger innan tåget gick påminde han min bärare a t t ” packa sig i dingsmannen hjälpte med dekla- affärsföretag och hade bjudit fas- rationen, kom med dehetsedlarna, ter Amanda, som varit i mors väg. ” " Det var väl det inte hän- betalade dem i laga tid, och frö- ställe för honom under hans upp- de mig ", suckade Amalia, då hon ken Amanda hade ej behövt en en- vänt, a t t b ä r a hans förstfödde till hörde förloppet, ” j a g hade säkert da natts sömnlöshet, under det här dopet.
N ä r ceremonien var undan- hamnat i fängelset, men du är all- - i municipalsamhället!
stökad, skulle Josef - brorsonen tid s å rådig, Amanda. "
Det värsta återstår dock, Ama- Hur illa hade de inte råkat ut hette så - med f a m i l j resa till för sina debetsedlar!
D e som vo- Marstrand för sommaren och A- lia, och jag vet knappt hur j a g kräves under sommaren r o ordningen s j ä l v och lämnat si- manda s a m m a n t r ä f f a med Ama- skall kunna säga d i g det, men det större noggranhet än under na deklarationer på föreskriven l i a hos en annan brorson, bosatt är j u nödvändigt, så a t t vi kan t a våra mått och steg, innan riksda- tid och sedan levde som oskyldiga i Dalarne.
andra årstider.
Den om- lamm utan aning om fara, tills Kamrern hade ej tillfälle följa gen hinner bli färdig med sin dra- sorgsfulla lagervården och fröken Amanda en dag på gatan sin faster till tåget, men han pla- koniska lag mot a t t kvinnor bor möter fru Ollon, deras hyresvär- cerade henne i en bil och tillsade ensamma.
den stora försäljningen i " Får-vi-inte-bo-ensamma? ' '
Frö- dinna och närmaste granne, som chauffören köra till Bergslager- våra butiker garantera omtalar a t t hon varit och betalt nas station.
Vidare beordrades ken Amalia föll halvt avsvimmad tillbaka i soffan.
" När j a g reste sin kommunalskatt och a t t det var faster att lämna sin resväska till sista dagen.
en bärare samt uppge, vart hon från Göteborg ", fortsatte fröken " Men varför har Amalia och skulle resa.
T i l l sist lämnade han Amanda, ” stack Josef till mig j a g ingen fått?
! ” - Fröken A- henne biljetten, som han köpt, några tidningar reslektyr, sa han, manda var likblek av skräck och jämte en bunt sedlar, som han och här skall du få höra vad som Det är från kunde knappt få fram orden ge- stoppade ned i hennes lilla hand- står i en a v dem.
nom s i n a klapprande tänder.
F r u väska.
Josef är alltid gentil och riksdagen och handlar om Iösdri- Ollon, som såg hennes förskräc- biljetten var till II klass.
Äventy- v a r k e n.
och en herre - Bengts- ” Jag kelse, greps av deltagande och ret låta vi fröken Amanda återge son i Norup - säger så här: KONSUMTIONS FURENINGEN föreslog henne följa med hem och med egna ord i brev till den snäl- anser det vara möjligt a t t Iösdri- varlagen bör reformeras, men den telefonera till konstapeln, ' som le Josef: STOCKHOLM M. O. bör icke avskaffas.
Herr Kilbom lämnat ut dehetsedlarna.
” J u s t som jag steg ur bilen, ser lagen ur Stockholmssynpunkt, - H u r vågade du?
frågade kom en liten blek och mager bar- Amalia beundrande.
då Amanda fotalasse och bjöd ut säkerhetsnå- men på landsbygden behövs den- berättade förloppet.
lar.
Nej tack, lille vän, avböjde n a lag till värn mot ensamboende I- - Det g j o r d e jag heller inte, jg, men d u kan bära min resväs- kvinnor. ” ” Vad ska vi ta oss till?
viskade faret stöd, enär hon var lagd kommo som vanligt ovisa rådgiva- utan bad den snälla fru Ollon tala k a här, det är bestämt mer lönan- fröken Amalia med slocknande de.
Gossen tog väskan och jag för det estetiska och idéella i till- re och övertalade dem att utbyta vid polisen.
röst.
varon.
gamla hederliga X - b y mot ett - Vad svarade han?
Hade han vände mig till chauffören för a t t ” Gott vi har kvinnor i riksda- betala, då en lång ståtlig poliskon- Kyrkoherden hade lyckats skaf- nytt samhälle grundat på modär- någon förklaring a t t get gen ”, tröstade fröken Amanda, - Han!
Han svarade i en snä- stapel i glänsande ny uniform f a sin yngsta syster en livränta på na principer.
Fröken Amalia, som och några kloka herrar finns där 500 kr.
Med den och vad brorsbar- var van vid stadsliv, kände sig sig ton, som ingen gentleman an- gravitetiskt närmar sig och i nen då och då kunde sticka till sin tilltalad a v utsikten till större vänder mot en dam, sa fru Ollon, sträng ” Vem har ton lovat säger dig bära till resgods? ” pojken: t väl a l a också med - borgmästaren jag skall försöka Lindha- få faster, som de höllo mycket av, kulturmöjligheter.
Men det var a t t ” det vet inte jag.
Di får väl gen som brukar ta sig av orättvist lyckades systrarna med s m å an- inte utan att hon kände sig besvi- gå dit och be om dom. ” I n t e Då den lille inte svarade utan med behandlade.
språk p å detta livets s. k. goda och ken; visserligen fanns en bio och visste jag var ” dit ” var, men fru blicken vädjande till mig, svarade Ensamboende kvinna.
stor sparsamhet slå sig fram och en tennisplan, en dansbana och Ollon visade mig, och efter Iång jag a t t det hade j a g gjort.
- h a det rätt s å trevligt.
Men så tillfälliga idrottstävlingar, men väntan fick jag besked att vi skul- " Vem h a r lovat frun det? "
fort- den sortens nöjen förstodo syst- le f å våra debetsedlar ” nästa ter- satte konstapeln sitt förhör.
- " J a a behövde en bärare och här sparar 2 / 3 av arbets- en gång a!!
r a m a sig inte på.
Ej ens glids- min ”,, .ar!
det nu kan innebära.
tjänsten var den gamla hemvan- Efter lång väntan och många fanns ingen annan och gossen såg tiden.
skaffa Eder en da med omväxlande tal och sång sömnlösa nätter inföll äntligen den ut a t t behöva förtjänsten, och ” terminen ” hemma i X - b y, där j a g var med i och musik, såsom föreskrivet är.
så oroligt avvaktade H a r fick det vokala för stor plats och de båda skattesedlarna.
Men fattkvårdsstyrelsen - det minns - kanske beroende p å grannska- med dem ny undran och förskräc- du nog, Josef?
- följde vi princi- pet till Stockholm - och det, d. v. kelse över något som hette ” in- pen: hellre arbete än a l l m o s a - s. sången, hade fröken Amanda drivningsavgift ”.
Inte för a t t ” X-by ja ", hånskrattade konsta- lärt sig betrakta som flärd och få- summan var särskilt skrämmande peln.
Uppmuntrad a v chaufförens fänglighet.
Mest a v allt Raknade - 1 krona 5 öre för fröken Ama- roade min och pojkens fnitter, hon dock fjärdingsmannen hem- lia och 48 öre för fröken Amanda tillade jag.
" Men är det så att min m a i X-by, han som besörjde allt - men skammen!
De kände sig och gossens handling är straffbe- a v vikt, ifrån hank-, assurans- och som missdådare och vågade sig lagd, så ber jag, konstapeln a v nåd skatteärenden till sotning av inte ens i kyrkan.
låta mig behålla bilen här - j a g ” Det är som en levde i Ryssland välsignade din sedelbunt i min prästgårdens kakelugnar och ut- dragning a v barnens tänder, me- under tsarväldet ”, suckade fröken väska - s å vi slipper att släpas dan här i municipalsamhället - Amalia, när fröken Amanda be- genom gatorna. "
- Utan a t t be- I valet av livsmedel högsta kvalité till lägsta pris: L mera - Prova NABO blott far övertygelse.
själv NABO ___ -- NABO är i bruket billigast.
NABO, det självverkande NABO rengör allt, skadar intet.
tvättämnet med bensin.
___- - Ni bedömer antagligen en männi- skas intelligens ur polissynpunkt, men universitetsprofessorerna lägga en an- nan mening i ordet.
Man kunde på Arthurs röst höra R O M A N hur nervöst irriterad han var.
Han av var fysiskt utmattad av svält och då- lig luft.
Han hade lidit brist på sömn E.
L. VO Y N I C H varje ben i hans kropp värkte och - Jaså, ja, vi skall återkomma till och förorsakade honom smärta.
det senare.
Jag tror också ni känner - Mr Burton, sade översten, nu en ung man vid nomn Carlo Bini?
glömmer ni er igen.
Jag antar att ni - Jag har aldrig hört talas om ho- fatt nog av mörk cell Sa att n i för nom.
närvarande inte längtar dit, men jag - Det var ganska märkvärdigt.
Nå, säger er rent ut att jag skall begagna Francesso Neri då?
mig av hårda medel om ni inte ger - Jag har aldrig hört det namnet.
vika.
Kom ihåg att jag har faktiska - Men har är ett brev med er hand- bevis på att några av dessa unga män stil, adresserat till honom.
Se!
smugglat in förbjuden litteratur i den- Arthur tittade vårdslöst på brevet na hamn och att ni stått i rapport och lade det åt sidan.
med dem.
Vill ni nu berätta mig vad ni vet om denna sak?
- Känner ni igen detta brev?
- Nej.
* Arthur böjde sitt huvud djupare - Nekar ni till att det är er hand- ned.
En blind, vanvettig vrede rasa- stil?
de inom honom.
Tanken på att han - Jag förnekar ingenting.
Jag möjligen skulle förlora herraväldet minns det inte.
Över sig själv var hemskare än några - Ert minne är märkvärdigt kort.
hotelser.
- Det är en svaghet, som jag a l l - - Jag väntar på ert svar, sade tid lidit av.
översten.
- Verkligen!
Och häromdagen - Jag har ingenting att svara.
hörde jag av en universitetsprofessor - Ni vägrar alltså att svara?
' att ni betraktas som ganska intelli- - Ja.
gent.
- Då måste jag fora er tillbaka G ET I N G EN till straffcellen till dess ni kommer på andra tankar.
Blir ni mycket besvär- lig låter jag sätta handbojor på er.
Arthur såg upp, darrande från hu- vud till fot.
- Gör som ni vill, sade han lång- samt, men om den engelske ambassa- dören kommer att tåla ett sådant hand- om honom.
Han tillbringade flera timmar om dagen med böner och an- daktsövningar, men hans tankar vand- rade till Bolla och hans böner blevo alltmera mekaniska.
Hans största hugnad var överfång- Ett föraktligt mummel var det enda svar han fick.
- Hör på, sade Arthur skrattande.
Det är inte lönt att ni låtsar vara ond, ty jag blir ändå inte förolämpad.
Men jag vill veta något om de andra.
- Vilka andra?
röt Enrico och la- se de ifrån sig skjortan, som han höll på vaktaren, en liten skallig, fetlagd att vika samman.
Ni vill väl ändå snart besegrade hans skrupler och drev inte - höra Jo, både något om om Bolla Bolla?
och de and- brott, det blir hans sak att avgöra.
honom att bära små budskap Till slut blev Arthur återförd till sin cell till cell.
från ra.
egen cell, där han kastade sig ned på En eftermiddag i maj trädde denne - N å j a, han lär inte komma ut bädden och sov till påföljande morgon.
så så snart, stackars pojke, eftersom en Man satte inte handbojor på honom vaktare in till Arthur med ett dystert och vredgat ansiktsuttryck att Och en kam- och satte honom inte i mörk cell men rat!
Det var förskräckligt.
striden mellan honom och översten ynglingen häpen betraktade honom.
- Vad i all världens dar går det blev hetsigare efter varje förhör.
Då Arthurs ögon vidgades av fasa.
En- rico vände sig hastigt om emot honom.
han visste hur noggrant han var be- åt er, Enrico?
frågade han.
vakad och eftersom han hört talas - Ingenting, sade Enrico, varpå - Var det inte ni då?
om att man bedövade fångarna med han gick bort till britsen och drog av Jag?
Är ni galen, människa?
belladonna för att spionera på dem un- den filt, som var Arthurs privata egen- Jag?
der narkosen, blev han till slut rädd dom.
- Det sade de åtminstone till ho- för att äta och sova.
Om en råtta - Vad skall ni med mina saker att nom vid förhöret i går.
Jag är mycket sprang förbi honom på natten, kunde I göra?
Skall jag flyttas till en annan glad att det inte var ni, för jag tyck- han springa upp, badande i kallsvett cell?
te alltid att ni var en sådan hygglig och darrande av ängslan att någon - Nej, ni skall släppas ut.
.
pojke.
Kom nu den har vägen.
höll sig gömd i rummet för att lyss- - Vad säger ni, Enrico?
Släppas Enrico gick ut i korridoren och na om han skulle tala i sömnen.
Bol- ut?
För alltid?
Arthur följde honom.
Ett plötsligt las namn ringde i hans Öron natt och I sin iver grep Arthur tag i den ljus genomträngde hans förvirrade tan- dag och blandade sig in i radbandets gamle mannens arm, men han drog kar.
pärlor, när han läste sina böner.
Alen sig vresigt undan.
(Forts) det förfärliga var att även religionen, - Enrico, vad går det åt er?
liksom yttervärlden, släppte sitt grepp vi alla frigivna?
Bli som icke mot en engelsk medborgare, sträng ut, först vars godmodiga natur kamrat förrått honom.
- I
