# ID: svediakorp-per3192
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,528
# sentences: 789
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet n:r 27.
T v å program i stället för ett ledande artikel om de folkfrisin- nade och liberala valprogrammen.
.
Hur man avväpar ett folk och Varför ar världen så bestört?
be- handla aktuella händelser företeelser i utlandet.
och Fred og Folkeförsoning, det er det Motto hvor- under vi k æ m p e r os ind i en ny Tid o g e n b e d r e Verden.
M e n ikke K v i n d e r n e e r b e s t e m t til at gaa foran her?
M a r i e Hjelmer.
Reflexioner kring en tidsföreteelse.
vid Frisinnade kvinnors landsmöte den 21 juni 1924.
Lika litet som en gift kvinna får belå- H u r m a n avväpnar ett folk, Från Danmarks politiska liv, Bland alla de många underliga bli effektiv är svårt att säga.
Den oroselement, i vilka Frankrike själv en redogörelse a v fru Marie och obesvarade frågor, som tysken franske krigsministern säger nej.
skapat agitatorer mot sin säkerhet, Hjelmer.
K.J.
fastslår i veckans An.
märkningar den besvikelse som beretts den svenska överklassen genom en a v dess favoriter Mussolini.
Människan och tillfället, re- flexioner omkring ett reseminne a v Elin Wägner.
t Liksom en gång Odyssevs lu- rade s i g i n i Troja, så smögo s i g Washingtonskongressens pa- cifister i n i den amerikanska nationalismens borg.
E n a v del- tagarna, d i Naima Sahlbom, skildrar i Den trojanska hästen h u r det gick till.
Novellen för veckan är e n a v yppersta Katherine Mansfield noveller Dockskåpet.
Det andra halvåret.
Nyligen föll i ett sällskap talet på Frisinnade kvinnors riksför- bund och dess ledning.
Någon l ä t undfalla s i g en undran, var- f ö r inte de frisinnade kvinnorna kommit p å den idén att starta en tidning.
A v en händelse fanns d å i kretsen en beslutsam.
person, som visste om a t t Tidevarvet existe- rade, och som övertygade de öv- r i g a därom så kraftigt, a t t de gin- go hem som prenumeranter.
Våra läsare komma säkerligen under sommaren, d å de göra re- sor och möta n y a människor, i beröring med kretsar, till vilka nyheten om Tidevarvets existens ännu icke trängt eller som åtmin- stone icke läsa tidningen.
Vi bed- j a dem då begagna tillfället att göra tidningen känd och spridd.
Det andra halvåret börjar nu o c h prenumerationspriset för Tidevarvet till årets slut är 3 kronor.
Prenumerationsblanketter fås på begäran f r å n Tidevarvets ex- pedition Slussplan 9, III, Stock- holm.
D e t är ingen stor risk att off- ra denna summa för a t t övertyga sig om vad Tidevarvet är och vill.
V å r a halvårs- och kvartalspre- numeranter önska vi välkomna tillbaka för det andra halvåret.
Före 1921 och efter, under åren efter 1918 riktat till yt- tervärlden var även denna, som bru- kade komma fram vid politiska re- sonnemang om Frankrikes strävan efter säkerhet: men vem garantera; vår säkerhet?
Ville man vara ärlig måste man säga, att det gör ingen, emdan i förhållanden mellan vargen och lammet det anses obehövligt att ga- rantera vargens säkerhet.
Så inställd var världen på detta betraktelsesätt, att den överlade om Frankrikes sä- kerhet även under de tider, då Frankrike trängde allt djupare och satte ’ sig allt bättre fast i västra Tyskland.
Vilket brott är det inte mot en tankeinställning, som vant förhärs- kande, att Frankrikes konseljpresi- dent Herriot plötsligt tar upp till diskussion denna tyskarnas hittills obeaktade fråga: vem garanterar vår säkerhet?
och föreslår bildandel av ett bolag, där Tyskland kunde få livförsäkra sig såväl som Frankrike och England?
Därmed är Tyskland teoretiskt erkänt som jämlike och lyft upp ur de föraktade brottslin- garnas kast.
När kriget var över, skulle segra- ren avväpna den hesegrade, som också förband sig därtill.
Men man trodde icke honom på hans ord utan skickade kontrollkommissioner till Tyskland.
Folket kastade då och då sten på kontrollkommissionen, och vid Ruhrinmarschen blev stämnin- gen sådan, att kontrolleringen inte kunde fortsätta.
Om denna av sten- kastning besvärade kontroll kunnat I varje fall har den inte kunnat inge det franska folket den avsedda trygg- heten.
Det är naturligtvis också svårt att, själv bolmande på en ci- garr.
övertyga en vanartig pojke om, att han inte får röka, det må vara aldrig så stor skillnad på vad en poj- ke och en lärare kan tillåta sig.
Mo- raliskt Övertyga Tyskalnd om det o- rätta i att rusta kunde inte England och Frankrike, medan de byggde krigsskepp och luftskepp.
Nu Önska England och Frankrike att kontrollkommissionens arbete återupptages, och Tyskland har medgivit att så får ske.
Det är lyck- ligt, att tyska regeringen inte gör svårigheter på denna punkt, men vill folket fortfarande rusta och anser sig tvingat att göra det, då betyder de utländska militärernas återkomst ingenting annat än att man måste göra sina- förberedelser ännu mer hemlighetsfulla (och tjusande) för för att dra dessa herrar vid näsan.
Då äro Herriots andra vägar att avväpna Tyskland mycket mera verksamma.
Känslan av att vara ut- stött föder desperation och sam- hällsfientlighet hos individen, lika- så hos folket.
Ändra uppförande mot tyska folket, och man har av- väpnat dem, som arbeta i depera- tionen.
Den franska regeringen har vidta- git en direkt åtgärd, som måste av- väpna det tyska folket.
Den har vid midsommar släppt hem 30,000 rhen- ländare och pfalzare, som utvisades i början av 1923 under det passiva motståndet.
De utvisade ha varit ricinolja, måste ju fråga sig, varför de icke skulle vara kapabla att även fälla dödsdomar.
Att fascisterna själva icke drömde om, att de med sin privatavrättning av Matteotti, som förtalat dem i England råkat överskrida gränsen för vad de kunde tillåta sig, förvånar inte.
Hos dem, som gå godtyckets väg, inträder all- tid en förandring och fördunkling av tanke- och känsloliv, som hindrar dem att märka gränsen.
Däri ligga fördolda faran, svagheten och slutet på det hela.
Företeelsen är icke inskränkt till Italien.
Även i andra krigsländer existerar en rättskipning utom la- äktenskapliga samtycket i fonn av man.
nens namnteckning, lika litet bör hon ulan hans samtycke få klippa haret.
skri- ver Bonniers Veckotidning.
Efter detta är det väl troligt att de gif- få de återgå till normala förhål- ta kvinnorna inte vandra till hårfrisör- landen.
skan utan ett intyg från sin man att de Men låt oss inte betrakta denna ha hans tillstånd att klippa haret.
Vi handling att upphäva utvisningen vilja emellertid komplettera upplysningen blott ur politisk synpunkt utan även i B.V.T.
med en annan.
För den kvin- tänka på dess rent personliga, na, som ingått äktenskap före 1921 gäller mänskliga betydelse.
Det händer så det mycket riktigt, att mannen förvaltar mycket nedslående, men detta är en den gemensamma egendomen, så vitt hon stor, glädjande, underbar händelse icke har boskillnad eller äktenskapsför- för tusentals familjer i förskingrin- ord.
Huruvida håret tillhör den gemen- gen.
Den som varit mycket med ut- samma egendomen är icke nämnt i lagen, den tolkningen är den citerade tidnin- visade vet, att det är något särskilt gens.
Men den unga kivnna däremot, som tragiskt med dem.
Ett möte eller ingått äktenskap efter 1921, kan enligt sammanträde av utvisade kan med riksdagens beslut handla och vandla sin oro och sammanträngda smärta efter behag med sin egendom, sina värde- papper, sitt livförsäkringshrev och sitt inte liknas vid något annat än de hår.
Att riksdagen icke beslöt att för- möten, som anhöriga till de sibiriska läna lagen återverkande kraft över alla krigsfångarna brukade hålla på den de äktenskap, som existerade i den stund.
tiden, de voro fullkomligt ifrån sig, då beslutet skedde, berodde naturligtvis över att fångarna aldrig kommo hem, på, att de flesta riksdagsmännen redan voro gifta.
Deras beslut gällde alltså Det är samma hets och oro och sam- framliden, och kallsinnigt överlämnade ma kuvade otålighet, som förr eller de åt den nya generationens män att kla- senare under mötet bryter ut i låga.
ra sina äktenskap utan den hållhake, Det måste vara så, att de som för- som målsmanskap och fötvaltningsrätt erbjöd .. drivits från hus och hem, träffas Ett visst motstånd frän manligt håll på en särskild öm punkt.
Det äro mot kortklippningen kan spåras men lämpliga föremål för agitation, och måste kapitulera liksom del måste uppge med dem kan man rekrytera hämn- striden ifråga om målsmanskapets bort- deorganisationer.
De ha j u ingenting tagande.
Båda reformerna gå nämligen i riktning med utvecklingen själv.
att förlora.
Först blev mannen kortklippt, kvinnan Det är i dessa dagar mycken svi- följer efter några århundraden senare.
dande längtan, som blir tillfreds- det är del vanliga.
Det långa hårets prin- cip var bruten i det ögonblick, då kvin- ställd.
Det är en tid av återseenden nan i stället för att låta det falla löst över glade eller vemodiga, .mellan män- axlarna började använda hårnalar och niskor och människor, mellan män- kammar för att sätta upp det som fack- nikorna och hembygden, djuren, termen lyder.
Konsekvensen.
som drager först 1,000 år senare, är den, att hon i husen, möblerna och blommorna stället klipper håret.
Denna slutsats Ett stycke av världens oro lägger är så följdriktig, att vi icke torde kunna undgå den.
Ur estetisk synpunkt är in- sig till ro.
nu Varför är världen så bestört?
Varför är världen så bestört över fascisternas mord på den socialde- mokratiske ledaren Matteotti ?.
Del är sant, att det var ett ovanligt krasst fall, och att dådets anstiftare och förövare stodo den nuvarande itali- enska regeringen nära, alltför nära.
Men om inom ett land, en grupp, även en patriotisk organisation.
till- låtes stå över lagarna, så förefaller det helt naturligt, att den i sin verk- samhet för fosterlandet även kom- mer därhän att en vacker dag fin- na sig med full rätt kunna företaga en privat avrättning.
De, vilka i sin egenskap av landets räddare få lov att utmäta mildare straff såsom na sina värdepapper.
utan att förete det garna.
Än är det majoriteten, som förföljer minoriteten till hämnd för dess övergrepp, då den var majoritet, eller också är det minoriteten, som skaffar sig luft.
Det kan också, såsom vid de politiska morden på separatisterna i Pfalz vara patriotens straff mot fosterlandsförädaren, som under fiendens skydd är oåtkomlig för den lagliga proceduren.
I viss mån komisk men ännu me- ra tragisk är den form, som företeel- sen tagit i Amerika.
Telegrammen meddela inför presidentvalet att Ku Klux Klan jämte förbudet och olje- affärerna, d.v.s. det politiska mut- (Forts. å sid.
2.)
genting att anmärka mot ett evighetsvå- gat välklippt kvinnohuvud.
Det finns bara en anmärkning att göra mot det- samma och det är att frisyren är enfor- mig.
Den är sig alltid lik.
Tänk hur kvin- nohårets möjligheler kunnat varieras åt- minstone om man får tro romanerna.
Det har kunnat lösas med en behagfull gest för att svalla ner över axlarna.
Det har kun- nat lösas upp av sig själv i upprörda som ögonblick, då sköldpaddkammen sammanhöll det, råkat falla ur.
Det har kunnat användas att skugga ansiktet, att avteckna sig mot och förhöja halsens vit.
het, att snos kring fingrarna, att vridas samman till en vacker knut och sättas upp med en silverpil.
Alla dessa möjligheter försvinna med det kortklippta håret.
Men det kan inte hjälpas.
Det kortklippta haret hör tiden till och är en del av kvinnans inre och yttre förvandling.
Det är en prövosten på hennes förmåga att besluta sig för hand- lingar, om vilka hon vet, att de icke kun- na ångras eller åtminstone icke göras o- gjorda nästa dag.
Det hör till samman med kvinnan efter 1921.
Devinez.
Två program istället för ett.
Varför är världen så bestört?
Fredagen den 13 — en lyckodag!
Så kommer åtminstone Frisinnade garna starkt detta: här är dock något (Forts. fr. sid.
1.)
Kvinnor i Blekinge att betrakta den vi kunna, vilja och måste vara med Om.
Detär med ett visst vemod man systemet, ä r o d e aktuella problemen dagen, ty det var då » Solvikskursen » Politik - ty dit hörde ju även denna läser d e program till höstens val, framför andra.
Men detta svårst- en första avläggare till » Fogelstadkur- kurs - är ej något att lämna enbart åt männen, ty politiken är i själva ver- som utgivits a v Frisinnade Folk- vade abrakadabra betecknar mera sen » - tog sin början.
HOS alla de vilka hade lyckan och ket en yttring a v det levande livet, och partiet och Sveriges liberala par- än en fråga, som skall avgöras.
Ku förmånen att få vara med om Fogel- i det ha vi alla rätt och plikt att vara ti.
De skulle i sig innefatta vad Klux Klan är lösenordet för en sam- stadkursen för två år sedan, väcktes sä- med.
d ä r finns a v svenskt f r i s i n n e och manslutning, som avgör frågorna, kert den tanken: sådana kurser borde Starka intryck gåvo naturligt nog som kan avgöra presidentvalet och alla våra frisinnade kvinnor hemma i doktor Ada Nilssons och fröken svensk liberalism år 1924. det ä r t v å program istället for därmed i oerhört hög grad påverka lokalföreningarna få vara med om.
Honorine Hermelins föreläsningar.
i Sörmland d e t ” våra fröknarna ett!
Och så kommer återigen världens öden, Ku Klux Klan är ett fram minnet a v den 27 m a j förli- ordenssällskap, som med frikostig med en tillräcklig portion god vilja kun- mycket att ge i praktisk kunskap.
Sista det år, då Frisinnade Landsföre- användning a v stora bokstäver kal- na dock mindre kurser ordnas även i dagen förekom också praktiska övnin- ningen sprängdes och delade upp lar sig själv d e t osynliga Kejsar andra landskap.
Det har Blekinge gar.
ett fattigvårdsstyrelsesammanträde Den Djärvaste orden länsförbund av Frisinnade Kvinnor vi- och en kommunalstämma, vilka båda sig i t v å huvudgrupper.
Det är nu, när dessa grupper gå dömet sat då det under fem dagar från den fingo ett livligt förlopp.
Efter varje änsk Iigheten sett, Riddarväsendets I 3 till den I 7 juni anordnade en sam- föreläsning förekom intressanta diskus- till val, som anledningen till Mä k.
sprängningen klarast måste fram- Anda och Dygdens Ogenomträngliga hällskurs på Solvik, beläget ungefär 1½ sioner.
» tvångsfria samtal », enligt pro- Sköld, en impuls, sprungen ur en mil utanför Ronneby.
Varje länsför- tokollen.
Någon utsågs varje dag att träda.
Och då man läser de båda av Frisinnade Kvinnor har säkert, föra protokoll över vad som förenades valprogrammen, ser man kanske Obesegrad Ras.
Den kunde vara på- bund funnen av den store skämtaren Mark någon tillräckligt intresserad medlem och deltagarna fingo två och två i upp- som vill ställa sitt hem till förfogande drag att referera varje föreläsning.
Så ännu tydligare for sig, a t t här fö- religga två riktningar, som omöj- Twain, Iranske är den det också.
för en sådan sak.
Blekinge hade fru någon sinekur voro inte dagarna för liggjorde sammanhållningen, och Den har mystiska nattliga ordens- Augusta Tonning, den nu silverhåriga den som ville följa med.
att det icke var nykterhetsfrågan invigningar med parodiska ceremo- kvinnorösträttskämpen med det frej- Vad som i sin mån bidrog till att Rö- diga modet och det levande intresset för ra kursen så uppfriskande och givande eller rättare sagt förbudsfrågan, nier och Iöften och avstår icke från allt vad som rör kvinnornas insats.
Fru var det dagliga umgänget under fria, som förorsakade klyvningen a v att missbruka kristendomens och Tonning hade Solvik, en villa med det familjära former och det personliga tan- fosterlandets symboler, korset och härligaste läge vid öppna havet, och keutbytet deltagarna emellan.
Härliga partiet.
Man måste alltid läsa partipro- fanan.
Dess medlemmar fara om- Solvik hade oss under de fem dagar båtfärder, sång och kaffedrickning i det gröna gjorde väl också sitt till.
Jag kursen varade.
Så enkelt var det!
am inför ett val icke endast kring maskerade om nätterna och Vi samlades alltså på Solvik den 13 vet att för många med mig, var kursen som ett uttryck för partiets avlämna mystiska hotelser eller ut- juni och kursens öppnande skedde på en verklig rekreation.
Hur kunde nu en sådan kurs prak- grundåskådning u t a n även som föra bestraffningar, som i lindrigaste den gröna planen framför villan, där skrivna med tanke på a t t tilltala fall består i att den olycklige delin- sommarhimlen var tak och intet stäng- tiskt ordnas?
Villa Solvik är inte stor, väljarskarorna.
Men det sätt, på kventen rullas i tjära och fjäder (se de den fria, vida utsikten över himmel har ej mer än 4 ordinära rum och kök, vilket man vädjar till väljarska- Mark Twain) i allvarligare fall av och hav, som möttes längst därute vid vad jag kunde se.
Där kunde naturligt- vis inte alla deltagarna få bo, endast horisonten.
rorna är likväl utslagsgivande för lynchning.
Allt vad denna kurs gav oss kan jag själva föreläsarna.
De gemen- Sällskapets hat riktar sig mot neg- ej här gå in på, men under de många samma måltiderna voro förlagda.
hit.
grundriktningen.
Det är givetvis mycket som alltjämt s t å r gemen- rer, judar, katoliker, allt som inte givande föreläsningarna kände delta- Nattkvarter hade så gott som alla del- tagare i det närbelägna fiskeläget Böke- samt för de båda partierna, sam- är 1OO- % amerikanskt.
Men brö- viks snygga och trevliga stugor.
Lakan, filt och handdukar förde varje deltaga- intressen, sam- myndighets händer, represente- rar en rättsuppfattning vilken den re med sig, och detta underlättade i got olika.
Mot det gemen- ingen annan princip ligger än hämn- hög grad anskaffandet av sovplatser.
samma målet a t t motarbeta soci- dens i allmänhet.
Hela ligans pro- enskilde erkänner stå över hans eget Kosthållet betalades efter självkost- godtycke.
Alla tider uppvisa in- nadspris och utgifterna blevo därför e j aldemokratiska partiet och dess gram ä r negativt, byggt på nationa- divider, som inte böja sig för denna så kännbara, mötesmaskineriet fun- eventuella majoritet i a n d r a kam- listiska och rasfördomar.
Men detta Det ka,, också gerade utmärkt.
Saturligtvis låg där maren, söker man sig fram på oli- till en början halvt på okynne bilda rättsuppfattning.
tänkas att rättvisans handhavare mycket av omtanke och beräkningar ka vägar.
Frisinnade Folkparti- desällskap har dragit till sig massor bakom men för oss deltagare föreföll förvanska den, så att den måste det som gick allting av sig självt, utan et vill ta u p p striden med social- v fullvuxna karlar med pojkhjärnor räddas undan deras orena händer.
störningar, detta säkert tack vare de demokraterna genom att, s ' långt och pojkhjärtan och har vuxit till en som möjligt gå dem till mötes, och makt, mot vilken den lagliga myn- Det kan likaså tänkas, att lagarna enkla och praktiska anordningarna för måste ändras emedan ofullkomliga.
kursen.
så a t t säga vrida vapnen ur hän- digheten i de stater, där den ä r störst, Men ett sådant öppet skoj med den Enligt skrockmänniskor derna p å dem.
Sveriges liberala ingenting förmår.
lagliga myndigheten som föres till borde en sådan dag vara olycksdagen parti återigen vill möta dem ge- Kl a n e n kan komma att bli en exempel av Ku Klux Klan eller det par preference.
Men vi vågade ändå.
nom ett bestämt avståndstagande avgörande faktor vid presidentva- ringaktande hån, som låg i mordet på Och si, olyckan, som naturligtvis bort och ett kraftigt motstånd, från Iet », säger The world tomorrow.
Matteotti, det ä r en efterkrigsförete- hålla sig framme en sådan dag, blev Sa perplex över vår djärvhet att trotsa hen- vilket m a n skymtar högerkanten.
» Över kontinenten går ett Ku Klux Detta understrykes i d e t v å for Klan-bälte som binder en verklig else.
Kriget sätter ju ur verksamhet nes profeters förkunnelse, att hon inte närvarande mest aktuella frågor- rattens suveränitet.
Bland alla dem; kunde komma sig for med någonting majoritet av folket i Förenta stater- som tvingades in i krigets arbetssätt, alls.
Visserligen försökte hon att ned- na, försvarsfrågan och jordfrå- na, I detta område har den sig politisk makt.
Klanen har inte fanns det många, som sedan inte Den ekonomiska nödvändighe- mer än 1,800,000 medlemmar men kunde ställa om sina hjärnor igen.
dagen kalla störtregnet till sin hjälp.
ten utgör for bägge en anledning Att björnen, som luktat blod och Men det halp ej.
Med strålande hu- det är intet tvivel om att det är an- till, minskning av våra försvars- smakat kött, inte blir vegetarian mör och i den starkaste samhörighets- igen, fick man lära i skolan.
Att känsla levde vi tillsammans de fem da- gest då människan bördor.
Det liberala förslaget människan följer samma lagar, det garna i frihet och glädje mitt i allva- betonar med tydlighet den krigs- ret, frihet under ansvar, som liberalis- beredskap partiet vill gå fram för, vapen, berättades inte under historielektio- mens grundtanke är.
Och kursdagarna det frisinnade däremot uttalar a t t frivilligt överlämnar nerna, för att förstå det.
måste vi stå nu för oss inte endast som något kostnader och utbildningstid mås- genomgå världskrigets långa histo- ljust och glatt, utan också som något rielektion.
Det sker mycket mer av starkt och eggande i det fortsatta arbe- te begränsas till m i n s t den motsättning till varandra.
omfattning, som det frisinnade Frisinnade Folkpartiet manar privaträttskipning för närvarande i tet.
Ha vi då ej rätt när vi tycka att partiet rid årets riksdag förfäk- alla män och kvinnor som vilja den civiliserade världen än som fredagen den 13 var en lyckodag En deltagare.
tade.
I jordfrågan heter det i det libe- kommer tillräckligt fram mycket i dagsljuset.
når offentlighe- Men är sant men Även bara ma frågor, samma derna kunna också hjälpa varandra som de!
gan.
skaffat var- frihet att endräktigt gå fram för rala programmet, att denna måste lösas i s a m f ö r s t å n d m e d l a n d e t s j o r d ä g a- r e.
De frisinnade säga, a t t må- Iet skall vara, a t t ägaren brukar den jord han äger och brukaren äger den jord han brukar.
Det kan seger vid årets r i k s d a g s v a l.
Libe- ten, för att vi dag för dag skola bli rala partiet m a n a r Sveriges folk påminda att genomleva en om, att rättrogna slå vart mod och komma vårt solskens- fallstrupper ».
det egna ” föreläsare, vi gå till val för ett fördoms- tid, då rättssamhället strider för sitt fritt och målmedvetet arbete för liv mot de genom kriget till med- vetenhet väckta barbariska instink- fred mellan folken och fred inom terna.
Mänskligheten genomgår en det Svenska samhället.
Vad dessa tänkas att dessa bägge uttalanden ord betyda kommer a t t visa sig kris.
I den mån vi tillfriskna, skola de symptom försvinna, som endast kunna komma a t t stå i en viss redan under nästa riksdag.
Låt oss för ett ögonblick gå uppträda under trötthet och förvir- ifrån partiprogram och dagspoli- ring.
Men en sådan påfrestning till- tik och tänka på liberalismens ut- går förvisso icke vår kultur hel-, veckling i vårt land.
Uppgifter- brägda igenom.
-- na skifta alltefter tidens gång, men kvar s t å alltjämt Johan Ga- briel Richerts ord varnande för ett framstegsarbete, som t r o r sig vinna målet " genom e t t halvt steg framåt och e t t helt steg At sidan, men mest genom tidsutdräkt ”.
Då Iiberalismens representanter i v å r tid nu delat upp s i g på två fron- ter, m å ingen betvivla a t t b ä g g e mena väl.
Man önskar dem båda modet a t t bära ansvar.
Kvinnornas valkampanj.
I 1915 midt under Krigen fik te danske Kvinder, som har S y m - et Krav om Straf, men om effek- Danmarks Kvinder Valgret og pati for denne Tanke, og som me- tive Forholdsregler, thi man er jo Valgbarhed til Rigsdagen.
Paa ner, at en saadan Fremgangsmaa- klar over; at mange av de frygte- grund av Krigssituationen fandt de vilde være gavnelig for os og lige Forbrydelser, som man gyser man det iinidlertid ikke rigtigt a t bringe os et godt Skub frem.
Men ved at tænke paa, der öves over- afholde Valg för Krigen omtrent det e r kun enkelte og jeg person- for Börn, udöves av Personer, var forbi, og vi maatte vente 3 lig er glad derover, thi efter min der er sygelig abnorme og paa Aar, för vi kom til at bruge den mening vilde det være umuligt at hvem Straf vil være virkningslös.
Ret der var givet os.
- Endelig kalde sin Parti et Kvindeparti.
Men skönt Straflovskommissio i 1918 afgav vi for förste gang Ikke en Gang om de rent kvinde- nens Betenkning for længst er vor Stemme og fik valgt 9 Kvin- Iige Sager vilde alle Kvinder kun- kommen, fik det avgaade Mini- der, dels ind i Folketinget, der n (&gt; enes, og den Sing vilde i hvert sterium ikke fremsat noget Lov- svarer til II Kammer i Sve- Fald være sikker, at vi vilde stöde forslag, og Sagen trækker derfor rige, og dels ind i Lands- Mændene fra os og göre et slemt i Langdrag.
tinget, der svarer til I Kam- Skaar i det gode Samarbeide med Dansk Kvindesamfund, som mer.
I 1920 havde vi paa dem, som nu bestaar, og som jeg med fuldt Föje mener, Sagen grund av særlige Omständig- mener, er af störste Betydning.
haster, thi sædelighedsforbrydel- heder Valg igen og fik om- En aktion av Kvinder maatte ser overfor Börn er desværre hyp- trent det samme Antal Kvin- naturligt udgaa fra vor gamle, pige, har insendt Andragende der ind, og ligesaa nu ved det or- vist ogsaa av svenske Kvinder vel til den tidligere Regering om a t kendte Organisation Dansk Kvin- fremme den særlige Del av Straf- dinarie Valg 1924.
Om end vi i Forhold til mange de-Samfund.
Af de Grunde, som feloven, som vedrörer Sædelig- andre Lande er nogenlunde godt jeg for nævnte, har man heller ik- hedsförbrydelser.
Paa dette An- representerede i Rigsdagen, alt- ke fra den Side villet pröve Ek- dragende er der svaret nej.
Prak- saa ved 9 Kvinder, saa var det os sperimentet med a t opstille rene tiske Grunde er vidstnok anfört.
dog en Skuffelse, a t det Valg, der Kvindelister.
Men Dansk Kvinde- - Nu staar vort Haab til, a t den nys afsluttedes, ikke bragte os en samfund, hvis Opgave det bl.
a. er, ny socialdemokratiske Regering, foröget Representation.
De 3 at give Kvinder politiske Oplys- som vi har Grund til at haabe, Kvinder, der sidder i Folketinget, ninger, har paa anden Maade væ- er mere energisk end den tidlige- er alle valgte i Köbenhavn, d. v. ret virksom i den tid, der gik for- re, til Efteraaret ikke vil töve sige ved Listevalg efter den rene ud for Valget.
I uhyre mange af for Iænge med a t komme med For- Forholdstalsvalgmaade.
Ude om- Foreninger Landet over er der af- slag.
kring i landet vælges der paa an- holdt Programtaler af Politiker- den maade, næmlig ved opstilling ne, især af de kvindelige.
Ett hushållsuniversitet.
i store Kredse, og her er det selv- En anden Interpellation mödte Kvinnliga präster.
sagt vanskeligere a t faa Kvinder vi ogsaa fra Kvinder i Valgkam- Alle Partier har Kvinderepre- pen.
Det var Krav om at stöt- valgt, j a overhovedet a t faa dem opstillede.
Mændene er meget seiitatioii paa Rigsdagen, og alle te Ud dannelsen av unge Kvinder utilböjelige til a t vige PIadsen og bejler selvföljelig t i l Kvinders i Husgerning og om Oprettelse kvinderne er meget ængstelige for G iiiist, men kun de Frisin- af en Husholdnings Höjskole.
at lade sig stille op. Hertil bidra- dede Partier, hvorved jeg for- ger tror jeg, for en stor staar Socialdem.
og det radi- II Del, den ubehagelige Udsigt kale Venstre er fuldt med i Kandidaten h a r at gjennemgaa Arbeidet for Kvindens Rettig- Valgkampagnen.
Og denne er og- heder og Krav.
Jeg kan eksempel- Radikala vänsterpar.
saa besværlig.
I Valgkredsen kan vis nævne et bestemt Spörsmaal, tiets program.
der være indtil 25 Sogne, og helst hvor de to konservative Partier, skal der i den sidste tid för Valget det moderate Venstre og det kon- Naar jeg derefter skulde gaa afholdes Möder i hvert Sogn.
servative Folkeparti, har taget be- kortelig ind paa de- Spörsmaal, paa den ubemiddlede Del av Be- Land, kan et lille som vort gaa foran i Nedrustningsbestræbel- Mange av disse Möder former sig stemt Afstand, det er Spörsmaa- som spillede en Rolle i Valgkam- folkningen.
paa den maade at alle Partiers let om Kvindens Adgang til pagnen, maa jeg först nævne Alle maa samarbeide for a t ser, fordi vort Militærvæsen al- Kandidater taler paa samme Af- Præsteembeder.
Vi kan ikke luk- Valutaspörsmaalet, Dette var avværje den Nöd, der truer ligevel ikke om vi saa anstræng- ten.
Lokalet er da overfyldt og ke Öjnerne for, a t et meget stort det alt overskyggende.
Ikke d e n alle.
te os aldrig saa meget, vilde kun- Men foruden Valutaspörsmaa- ne bruges mod en Stormagt.
Og tæt av Tobagsryg.
Efter a t hver Antal af konservative Kvinder Grund maatte det have vakt Be- i Befolkningen a t vor av Kandidaterne har holdt sin Ta- modsætter sig et, som vi andre sy- kymring Krone var gaaet saa langt ned i Iet spillde Spörsmaalet om Ar- Krig med vore Naboer, Sverige le, interpelleres de av Vælgerne, nes saa rimeligt Krav!
bejdslösheden og Bolignöden en og Norge, kommer end ikke in- og man maa da finde sig i a t skul- dens Værdi, Tilstand Iangsomt mest sunket maatte ned saa stor Rolle under Valgkampagnen.
denfor vor tanke, saa fuldkom- le besvare d e forskjelligste og Äkt enskapslag.
kronisk Vi har i de forlöbne Aar haft en met udelukket er dette.
vanskeligste Spörsmaal.
Man for- E t andet Krav som kvindernes Indtryk av a t være en paa Fredens staar a t en saadan Form for Valg- Organisation ved Valget förte Sygdom.
Den avgaaede moderat- overvældende Arbeidslöshed, og Vi tror i mit særlig i Köpen- Sejr en Gang.
Det er et radikalt kamp er baade anspændende og frem till Interpellation var Gen konservative Regering hyllede Vi har fra vor Side u- Partis Privilegium a t have tro besværlig.
Det er maaske ikke saa nemförelsen av Lov om Retsfor- den Anskuelse, a t der ingen Stats- paa Fremtiden, og saa vist som underligt, a t Kvinder vægre sig holdet i Egteskabet.
P a a dette ingreb maatte foretages.
Det var havn.
et radikalt Parti inderligere end ved a t lade sig opstille.
Ikke desto- Spörsmaal ventede man gennem- dens tro her i dette Tilfælde, a t noget andet staar i Pagt med Ud- saa vilde blot man sat stille hen, mindre beklager vi jo meget a t vi gaande tillfredsstillende Svar og viklingen, ligesaa vist forstaar alt trække sig i Lave av sig selv.
ler herimod.
ikke i Foraaret har opnaaet et Emmet spillede heller ikke i Under Valgkampagnen blev Og vi har peget paa det nöd- det ogsaa bedst a t finde de Veje, bedre Resultat.
- Vi havde dog i kampen nogen Rolle, fordi vi.
der fra frsindede Partiers Side vændige i at opretholde Husleje- der er Fremtidens Veje.
Köbenhavn en hel Del Kvinder umiddelbart för Rigsdagens Slut- som kunde Fred og Folkeforsoning, det er opstillede men kun de 3, der alle- ning, med Tilslutning av alle Par- draget meget starkt til Felds mod lov og Bolignævn, rede sad blev genvalgte, de andre tier, havde vedtaget i Landstinget denne Passivitet.
Ligeldes blev værne Lejerne mod opægelse og det Motto, hvorunder vi kæmper Huslejeforögelse.
var anbragte paa Pladser, hvor en nogenlunde god og retferdig der fra disse Sider taget meget urimelig.
Endelig rettedes der fra fri- os ind i en ny Tid og en bedre man vidste, de ikke kunde vælges.
Egteskabslov.
Desværre naaede stark Avstand fra de Konserva- tives Universalmiddel, som er sindet Side overmaade Ministeriet stærke bestemt Verden.
til Mon a t gaa ikke foran Kvinderne her?
er Udenfor Hovedstaden blev i naade Loven kun at blive vedtaget Told.
indirekte Skatter.
Vi er fra Bebreidelser mod Byen Aalborg en Kvinde op- i det ene Ting, men vi nærer ikke Hvem er dog nærmere til at i stillet af det moderate Venstre, og Tvivl om, at Forslaget vil blive radikal Side bestenite Motstan- Neergaard for dets Holdning Regeringen værne Livet end den der giver i Byen Helsingör en Kvinde fört frem straks i Folketinget, dere herav, i det vi hævder, a t in- Militærspörsmaalet.
direkte Skatter tynger haardest ning, indförte der 1922 mödte en stor ny Militærord- Modstand der, Livet.
bör Kvinden, være som Slægtens skabt til Mo- at opstillet av det radikale Ven- naar den ordinaere Rigsdagssam- stre.
Det er, i parentes be- ling finder Sted i Oktober.
hos de frisindede Partier.
Soci- bære Tanken frem om Fred og mærkt, det Parti, hvortil jeg Ett tack.
aldemokraterne og Radikale Samfölelse mellem Nationerne.
hörer.
Hvad denne sidste Kvin- Åtgärder mot sedlighetsför- För de uttryck av vänlig upp- Venstre mödte forgæves Forsla- Lad mig slutte disse Bemærk- de angaar, som jeg per- brytare.
skattning, som efter min avgång get med den stærkeste Protest.
ninger med at önske for Sverige, sonlig kender, da ved jeg, En tredje Sag, man fra Kvin- från V. U. inom Frisinnade kvin- Soc.-dem.
forlangte Avrustning.
for Norge og for Danmark, at bruge hun som er Lektor ved Gymnasiet deorganisationerne interpellerede nors riksförbund kommit mig Skönt vi det radikale Venstre disse Landes Kvinder h a r gjort et glimrende Valgarbei- om ved Valget var effektive For- till del från ledamöter i central- har det samme Maal, var vi dog den Statsborgerret de har faaet de og sat vort Partis Stemmetal anstaltninger overfor Sædelig- styrelsen, ber jag a tt genom Tide- i vort Forslag ikke gaaet saa til Lykke for dem og deres, og godt op. hedsforbrydere, især dem, der varvet få frambära ett varmt vidt, men foreslog a t opretholde a t de först og sidst maa forstaa De vil maaske spörje mig, över Vold mod Börn.
Det falder tack.
På samma gång ville jag en saa beskeden Hærstyrke, at a t bruge deres Magt og deres Ind- om man ikke har tænkt formentlig av sig selv, at alle gärna ge uttryck åt min förhopp- denne kun kunde betegnes som flydelse til a t bygge den Verdens- a t danne et særligt Kvin- Partier her kunde svare et ube- ning att F. K.
R. måtte allt mer en Grænse- og Politivakt, der fred op, som al vor Lykke og departi, opstille særlige Kvin- tinget ja.
Dansk Kvindesamfund utvecklas till e tt kraftigt stöd för var stor nok til a t værne vor Neu- Fremtid avhænger av.
delister.
Dertil maa jeg sva- havde ogsaa været saa klog a t liberala idéers inflytande i vårt tralitet.
Vi tror, a t bedre end et stort re at der ganske vist findes enkel- forme Interpellationen, ikke som samhällsliv.
Emilia Broomé.
göre telig Bolignöd, Parti heden av at træffe Forholdsreg- Valg- at maa
DEN TROJANSKA hästen Den med så stor spänning motsed- da fredskongressen i Washington är över, men därmed är ej äventyret slut.
tjugufem av de utländska delegaterna sändas i en abonnerad Pullmansvagn på en propagandeturné genom öststaterna, med många avbrott och skiftande, all- tid oväntade upplevelser.
I Chicago, slutstationen, vidtar den internationel- l a sdommarskolan under 14 dagar, varefter “ Pax special " fortsätter till Canada.
alltså dagen efter kongressen sam- las de utvalda, däribland två svenskor, fröken Widegren och undertecknad, vid stationen i Washington för att inräknas n i räknas i fållan.
Vår lilla impressario Mrs Trimble rask och outtröttlig i sin om- sorg vårt materiella väl, barnsligt okunnig om europeisk individualism och värdighet, håller OSS hela tiden i gång med amerikansk fart.
Vid tåget väntar Joshua med sitt svarta, skinande ansikte upplyst av idel vänlighet, såsom han sedan ständigt ständigt står på post.
Första anhalten är Baltimore, där Vi är0 inbjudna att be- söka Goucher college för flickor.
I den fullpackade aulan stå vi inför en publik av bortåt 1,000 unga flickor, som ivrigt lyssna till hälsningarna från detta fjärran Europa, så olikt deras sorgfria studiehem ' Diktaturens väsen det är något särskilt med skandaler nu åter i detta säga vad man vill ler bland bättre folk, offentlighet delikata läge.
det förefaller så offentlighetens Ijus, i Vilket man annarS ej mycket hårdare som den bara helt ogärna solbadar, känns i Sådana nyss hade hämtat Sig efter en SVi- stunder brutalt skärande och man svidande besvikelse.
Mycket har den plockar med vibrerande händer förmer än andra, men ett äger den ihop vad som finns att tillgå av gemensamt med fleretalet den ser mjukfärgade skärmar.
Ja det gives endels och profeterar hela tiden.
ögonblick då man längst inne ön- Därav kommer sig att den, ehuru skar att solidariteten, detta dyrbara fylld av gråhårig visdom och utru- livsvillkor kunde suspenderas ett stad med höjdernas överblick e j så tråkigt ä r det med sälIan satsar På fel häst I dagarnas litet slag, skandaler bland bättre folk.
vanliga lopp vållar slika misstag Det ginge ändå an om man kunde inget avbräck att tala om; vid (le få svepa sig i tystnadens domino stora festliga travtävlingarna däremot och obemärkt vika avsides från mol, som telegraferas över all världen plebsens rabalder Men sådant bru-bru.
den, kostar de en skråma i prestigen.
kas inte mer: det är tvärtom rådligast Jerneploogs ensamma har en prestige förringas något genom nästa order: fjorton kyrkor har begärt talare sam- gast att skrida ritt igenom hopen ge att blottställa.
en lång rad t i l l en början tordes de knappast ma kväll.
Mycket riktigt, Svenskorna Och delta i sorlet med så pass mycken privatbilar stå färdiga.
mycken iver och styrka som man lyckas tro Sina bliindade ögon när det vi tas om hand av en präktig landsman, avtvinga sin beklämda själ.
vad sade sig att den J e r e p l o o g som i Antyder någon att man ä r kompro- en kvasinekrolog över deras begråt- spädning med friskt och folkligt komprometterad hela ens behjärtade upp- ne Wilhelm von Hohenzollern benämnde blod Så fick man se släkten Jerneploog trädande röjer j u dagsklart att man nämnde honom » den sista stors neploog med värme adoptera denne själv står främmande för denna ide, härskargestalten » hade ränt åstad äventyrare denne demagog d e n n e å andra sidan bör ingen räkna med ett förhastat omdöme igen.
på att i ens kommentarier återfinna bakom deras lätta snart besegrade Napoleon o v i s s är från om gatan ' de håller a v honom återfinna det hätska jubel och den vul- tvekan gömde sig utom skyggheten vulgära indiskretion som kännetecknar för blamage en otrygg tanke på den personligen så hjärtligt som det låter låter han har åtskilligt i sina maner de obehörigas åsynen av det orät- nye mannens inkorrekta beskaffenhet som Jerneploogarna är vana att anse ta är alltid smiirtsam för bättre folk, het: hans antecedentia var obehagliga reserverat för formenligt krönta och och man skulle såtillvida hellre obehagliga hans metoder påminde alltför Men på sitt av- huvuden sett att det hade förblivit oavslöjat starkt om dem som Jeneploogarna stånd har de ju ingen olägenhet av oavslöjat och att döma, tillkomrner ju plägar bemöta med indignation och detta och det hindrar dem inte att inte människor Alltså kan ingen- ridande polis, han verkade kort sagt över hav och ' kontinent och alper ting vara naturligare ¨ att man ytt- inte Jerneploog alls.
tiderna var rar sig om dessa pinsamma fall med dock inte sådana att man fick kinka sammansmälta med honom i de gemensamma antipatier till vilkas en sorgen värdighet beklagande för bisaker.
Man skulle lyckt bättre dådkraftiga exponenet han av Försy- snarare än anklagande.
ii,.
allt om en legitim Kaiser med stamträdet försynen har korats.
Det är som utkastare kommer omkring är det väl närmast det klart från Karl den stores dagar, t r e i ns utkastare denne starke man framför allt en olyckshändelse som har skett.
men ' kanske naturens lagar i h s i o har erövrat Jerneploogarnas håg ' värld just nu f o r d r a t på Släkten Jerneploog befinner sig Och därför var det så smädligt att han just i denna sin Iiuviidegen- grundat I906 Tidsvinst skap skulle ha ådagalagt fatal för- Katrineholm.
sumlighet för Jerneploogs kom uppenbarelsen om sängar glädjande nyheten natten smorda gemsamma.
.
- enskilda läroverket hästen de rikstel.
154 (KATRINEHOLMS PRAKTISKA SKOLA).
Nya kurser börja jan, maj, aug, sept: realskola Realskolexamen Studentexamen på 4 terminer från realskolan.
på tre terminer med folkskolan som grund kostnad SEMINARIEAVDELNING.
gymnasium allmänbildningsavdelning bankteknik.
slöjdseminarium i 0 mån.
kurs for utbildande av slöjdlärarinnor Aven kortare kurser.
prospekt mot porto.
- uppgiv - avdelning låg TEKNISK skola folkskolekunskaper.
nämn denna tidning penbarelsen genom en enstaka liten uppblåst sensationshistoria, som I händelsevis tog filmpubliken.
själva verket var den bara en banalt och allt för hastigt befinna vi oss vid ' tiat Joshua och förstå vad den svenska missionskyrkan.
En tack- har för vårt välbefinnande.
sammare publik än i detta flärdlösa d i r man varje morgon tempel kan man ej finna, ehuru vårt ' överraskad av en omild, välment knuff av en stor svart budskap väl saknade den religiösa prägel .i och en grov röst, som obarmhär- gel.
som kanske väntades, Men det är typiskt för de amerikanska kyrkor- ti agerar väckarklocka.
Joshua står na, att de upplåtas för utomstående.
färdig med stegen för att varsamt hjälpa Kanske betyder det något, att flera av pn en ner från " upper berth ” Joshua de stora, frikyrkliga sekterna, såsom kryper på alla fyra för att leta efter en metodister bestämt förklarat sig mot försvunnen toffel, Joshua står vid kriget.
Det var första gången vi mötte trappsteget, när vi yrvakna tumla ut landsmän många tårade ögon och på någon sidoperrong, dit vi förpassats.
många valkiga händer syntes, och alla och han ger oss en sista avborstning, in- ville muntligen tacka för hälsningarna man intervjuare och fotografer släppas från det gamla landet.
lösa.
Den första stora lunchen går av Men vi återvända till Pittsburg, stapeln på en förnäm klubb, och de där vi efter en hastig utfordnng spri- bästa talarne gå i elden.
Ethel Evans das över den stora fabriksstaden.
ett från England, en tränad rösträttskvin- världsberömt stålindustricentrum " Paxen " har na, saklig och positiv, Marcelle Capy nästa dag är kritisk.
från Frankrike, klassikt klar och poetisk under natten kopplats av vid Whee- tisk framställningskonst, buren av en Iing.
men vi släppas ej ut, ty i Staden inre glöd, den kommer åhörarna ha " patrioterna " hotat hindra den farliga trots bristande språkkunskap att förstå farliga invasionen, och lokalkommittén har och känna med hennes prövade land, inställt de planerade mötena Efter en som tappert kämpar för att avskudda rekognoseringstur kungör vår impres- sig- militarismens och hatpropagandans sario, att vägen är fri.
och att vi själ- ok.
den svenska publiken torde er- va skola ge en festmiddag för zoo gäster inra sig Marcelle Capy från hennes gäster uppmärksammade bok, “ en kvinnas " Satt på er det bästa ni har och småle röst om kriget ", som under krigsåren le ", är hennes råd.
Dagen förgår i still- het i ettprivathem, som erbjudit oss utkom på svenska.
.
B e l g i den e n borna Lucie folktalaren Dejardin från en vila, en stor bad succés och arbetsro.
Misstankarna Middagen skingras blir av gång deporterad och dödsdömd tys- karna ' som av deras grymhet lärt hat mot kriget och som efter benådningen för svältande tyska barn, hjälparbetet igångsatte Hon anropar Amerika som hjälp Belgien att vinna kriget, att nu hjälpa det att vinna freden, for att göra målet värt offret. '
åter står vår svenske vän från gårdagen dagen redo med sin bil för att föra oss till Old Swedes ' Church, Gloria Dei, grundlagt 1677, för den svenska kolo- kolonien vid Delawarefloden.
Kyrkan över- Iäts 1845 till en amerikansk episkopal- församling, men ännu finnas många minnen från svensktiden.
på orgelläk- tarens barriär sitter en grov träskulp- tur, som en gång prydde stäven på de första svenska emigranternas segel- fartyg, å väggarna hänga träsnitt av kyrkoherdar, och ute på den fridfulla kyrkogården leka nutidens barn bland vittrade gravhällar med svenska in- skrifter ' enligt order avlämnade vi nu i olika familjer, inbjudna till ett äkta amerikanskt te.
Intet ont anande hop- par jag av vid ett obekant hus, man har redan väntat och sneglar milt våld föres in i ett fullpackat rum och fram till raden av talare Gud signe Fredrika Bremer och hennes fredsupp- rop för 7 0 år sedan.
Hur ofta har det ej räddat mig ur en liknande fatal skingras Och den oförskräckta Gertrud Baer avslöjar den trojanska krigslist- en ' Hennes friska öppenhet avväpnar åhörarna.
Cincinnati är ännu mera bearbetat av en fientlig press och polis är rekvirerad rekvirerad ting att till göra.
stationen En behjärtad men får dam ingen- tar emot oss i sin charmanta villa.
Själ- va borgmästaren kommer för att göra ursäkter Och blir utnämnd till heders- ledamot.
mottagningskommittén har fattat mod.
och en offentlig lunch i det största sta hotellet lockar över zoo deltagare, som med synbart intresse åhöra de många talen Dayton står inpräglat i minnet Som Ett centrum för militära aeroplan.
väldigt försöksfält och en experiment- fabrikt där alla tidigare modeller äro utställda demonstreras av en sakkun- nig ciceron.
Sin åsikt Om vår Opposi- tion mot gas- och luftkriget, ger han raskt och spontant:.
" You Will put me out of the job. "
Indianapolis f a r emot Oss med isande tystnad ' endast filmfotogaferna arbeta Och journalist- erna pumpa oss, medan de förgäves söka läsa ut besvikenhet ur vara svar.
Vi roa oss på egen hand hela dagen.
förlitande oss på vår impressarios troll- stav.
Och mycket riktigt, vid kvälls- mötet är hotellets hall fullpackad.
Nyfikenheten Vid har presentationen övervunnit förskräckelsen av de situationen tat, allmän och förvåning alltid med över samma ett initia- resul- förskräckelsen djärva inkräktarna tas ogenerat en kol- init ativ så före .sin tid, och beundran för för att fylla kassan " Vi vet att en personlighet, som åtminstone den di är betaIda av sovjet (fastän vi ej äldre generationen förhinder med.
en tillåtits att biIda en sektion i Ryssland land) men ledsamt nog är vi inte nog åter storhetstid ' trollas vi bort till vår kära b e t a l d a Det är den sista stationen, pittoresk detalj i det system som en andlig tid har stärkt och livat d e m som Pullmansvagn, nu inkopplad i nattåget ty nästa morgon vakna vi i Chicago.
sagt på avstånd.
Annorlunda skötes till Pittsburg Och nu börja de sex Naima Sahlbom tes aldrig en diktatur.
dygnen i vårt trånga rullande hotell - ett verkligt hållfasthetsprov för pa sm i c f en cifismen.
Nu först lära vi rik-.
lekt.
ELIN Wägner Men j u s t därför, att jag förstår åstadkomma.
Om vetenskapen i dem, som kämpa för att befrias Tyskland blomstrar och är villig från världsdomens tryck, v a r d e t a t t dela med sig å t andra länders m i g en missräkning att h ö r a att länders l ä r d a då komma de, annars jag ' här berätta Hon kom s t r a x kommittén i denna strid gripit till inte.
I v a r j e fall borde damerna i början av samtalet iii på s m å s k i f t e r Kommitten s j ä l v ha b e t ä n k t a t t propaganda i den det arbete, som utfördes a v " kvin- fann däremot tydligen att dess form, som den bedrivits under nokommitten för bekämpande av arbetssätt v a r mycket a t t före- och efter världskriget ä r en död k r i g s s k u l d l ö g n e n E n Iång titel draga framför det, som den större m e t o d d e n h a r dött a v överansträngning och en stor uppgift h a r denna manliga kommittén av vetenskapsmän överansträngning u t g å n g e n a v valen i kommittén jag hör för m i n del vetenskapsmän a n v ä n d e Denna kom- England och F r a n k r i k e r i s a, att till d e m som f ö r s t å varför detta mitté hade nämligen skrivit hop i båda landen en välorganiserad utslag av världsdomstolen Tysk- så tjocka luntor för att bevisa och enig press lidit n e d e r l a g land är skyldigt till kriget icke Tysklands oskuld att den nu t i d n i n g s l ä s a r n a ha blivit okäns- lämnar dem någon ro, varför de icke har råd a t t sprida dem por- liga genom för stora doser eller måste g r ä v a i denna sak och pina tot skulle kosta för mycket.
Den också ha de genomskådat metoderna och plåga med sina motbevis en måste ligga på sinn luntor till metoderna kanske ä r båda delarna värld som helt naturligt inte vill dess utländska vetenskapsmän fallet medge a t t en n y undersökning ett komma på besök som s j ä l v a kunde återupptagande av rättegången de hämta d e m hade den förklarat D e t gäller alltså för den, som skulle vara behövlig allra minst rat, och alla damerna logo däröver vill vörsöka övertyga människor- nu, då det ä r meningen a t t reglera ö v e r I s j ä l v a verket t r o r jag at människorna om något, att välja nya vägar ra skadeståndsfrågan och lägga herrarna h a r ä t t f ö r u t s a t t och för att nå d e m det kunde jag slutstenen på.
fredsverket vill det ä r mycket vik tik^, a t t n å g r a inte tycka a t t kvinnokommittén man veta a v dem, som boka och utländska vetenskapsmän verkli- g j o r t, men j a g teg, d ä r f ö r att jag Människan och tillfället.
D e t var for n å g r a veckor sedan i Berlin.
E n liten krets var för- samlad omkring e n prydligt och lämpligt klädd d a m i sena medel- åldern.
d e n var icke samlad d ä r för att enbart beklaga henne, in- inte heller för att lyckönska h e n e kanske båda delarna Hon v a r nämligen n~ sitt parti, ett mellan- parti med dragning åt höger, för tredje gången vald till medlem a v t y s k a riksdagen B l a n d kvinnor var hon en veteran i det politiska livet och har också stämpelns av att tillhöra de invigda.
det v a r huvudsakligen lian, som talade medan de ö v r i g a ett par journalister och några andra yrkeskvinnor, hörde på.
A v allt samman har j a g endast lagt p å minnnet t v å saker, och dem skall Och så kom samtalet över på ett annat ä m n e som skenbarligen v a r utan sammanhang med det första Den invigda visste så m y c k e t Hon kunde berätta om e n a n h å l l a eller rättare en b ö n som kommit f r å n E n g l a n d att Tyskland ville utrusta en expedition tion med läkare och medicin till kolonierna i c e n t r a l a f r i k a den afrikanska letargien elller sömnsjukan sjukan har nämligen nått en oro- väckande u t b r e d n i n g inte minst i d e forna tyska områdena d ä r f ö r att England icke behärskar den behandlingsmetod som Tyskland utexperimenterat.
, meddelandet väckte allmän g l ä d j e och stolthet, t y här var ju Tysklands överlägsenhet p å ett viktigt område bevisad.
alla de närvarande skulle säkeröligen för- s skräckst över den s y n, som en barack full av sömnsjukans offer erbjuder men nu v o m de långt
Dockskåpet.
' med henne.
Det var något de måste viska till henne.
En hemlighet.
» Isa- Nya böcker i serien bel är min bästa vän.
Ä N N A N D E F R A G O R Det var endast de små Kelveys som Av Katherine Mansfield.
Skrifter utgivna av Frisinnade Kvinnors blevo bortglömda.
Nu fanns det inget Riksförbund När den snälla gamla mrs K a y åter- hemma.))
Lampan var precis som den D e voro döttrar till en flink och duk- mer för dem att höra.
N:o 5.
tig liten tvätterska, som gick hjälp i Dagarna gingo, och allt efter som fler vänt till staden efter sitt besök hos skulle vara.
Ett nytt försvar Av Mia Leche och Elin Wägner Burnells, skickade hon barnen ett dock- Följande morgon kunde barnen inte husen, och detta var illa nog, men var och fler av barnen fingo se dockskå- Pris Kr.
I: -.
skåp.
Det var Sa stort att åkaren och komma fort nog till skolan.
D e brunno fanns mr Kelvey?
Ingen visste något pet, spreds dess rykte.
Det blev sen- N:o 6 Pat bar ut det på gården och där fick av begär att få berätta, beskriva ja med säkerhet men alla sade att han satt sationen för dagen.
det enda man talade Människoskolan det stå på ett par trälådor vid dörren rent av skryta med dockskapet, innan i fängelse.
Alltså voro de döttrar till om.
» Har du sett flickorna Burnells Några reflexioner inre motsägelse om skolreformens en tvätterska och en fästningsfånge, dockskåp?))
» Å, är det inte förtjusan- till visthusboden.
Det var på somma- det ringde till lektionen.
A v Emilia Fogelklou - Jag är äldst, så det är jag som får Just ett trevligt sällskap för andra barn.
de? » » Jaså, har du inte sett det? » » Kan ren, så det kunde inte ta någon skada, Pris 75 öre.
och när det sedan flyttades in skulle berätta, sade Isabel.
Sedan blir det er Och de sågo ut för vad de voro Man man tänka sig. » Förut utkommit: kanske målarfärgen ha dunstat bort.
tur.
Till och med under frukostrasten kunde inte förstå varför mrs Kelvey N:o 1.
Moster Beryl tyckte att den lukten kun- Valutafrågan Man hade ingenting att invända här- klädde dem så i ögonen fallande.
För- pratade man om det.
Flickorna sutto A v Professor i i i F. Heckscher de gör vem som helst sjuk.
Det tyck- emot.
Isabel var en smula mallig men hållandet var emellertid det, att de voro då under barrträden och åto sina på- Pris Kr.
I: -.
te hon innan säckväven tagits av, och hon hade alltid rätt, och Lottie och klädda i små stuvbitar, som deras mor bredda smörgåsar.
och så nära de möj- N:o 2-3. hur blev det icke sedan ...
Kezia voro väl medvetna om den makt fått av de människor han arbetade for.
ligtvis kunde komma.
sutto de små För och emot förbudet Där stod nu dockskapet, målat i en som tillkom den som var äldst.
D e tra- Lil till exempel, som var en tjock, ful Kelveys, ivrigt lyssnande, medan de Av Redaktör Carl Pris Ekman Er.
och 1: 50.
Med.
D:r Ivan Bratt mörk, oljig spenatgrön färg och med vade fram mellan smörblommorna vid flicka med stora fräknar, kom till sko- åto sina smörgåsar ur ett solkigt tid- lan i en klänning som var sydd av en ningspapper.
N:o 4. ljusgula ränder.
Takets tvenne små vägkanten och svarade ingenting, » Mamma, sade Kezia en dag kan Skolreformen och ungdomen - Och jag får också bestämma grön bordduk, som varit i familjen Bur- skorstenar voro målade i rött och vitt Av Anna Whitlock och dörren som glänste av fernissa, på- som först far komma hem och se på nells ägo.
D e röda plyschärmarna led- jag inte få be flickorna Kelvey en en- Pris 75 öre.
de sitt ursprung från Logans gardiner da gång.
minde om en gul knäck.
Fyra fönster, det, för det bar mamma sagt.
- Nej, v i s t inte.
Kezia.
SVENSKA AND E L SFÖ RLAGET riktiga glasfonster, voro medelst ett Medan dockskåpet stod ute på går- och den hatt som satt högt uppflugen Men varför då?
brett.
grönt streck avdelade i rutor.
Där den, hade barnen nämligen fått löfte på hennes höga panna var en damhatt, - Skynda dig ut.
Kezia, du vet fanns också en liten förstugukvist, gul- att visa det för sina skolkamrater, två som en gång tillhört miss Lecky, post- Efter skolans slut kom Pat och häm- målad även den, och med färgen hän- och två åt gången.
D e skulle natur- mästaren.
Den var uppviken hak och mycket väl varför.
tade dem och de åkte hem i den lilla ligtvis inte få stanna och dricka te eller prydd med en röd fjäder.
Hon såg gande i stelnade droppar.
Ett.
sådant bedårande litet hus!
Vem springa omkring i huset, utan helt be- verkligen ut som en liten fågelskräm- Till slut var det bara barnen Kelvy enspännaren.
Det var främmande, och brydde sig om oljefärgslukten!
Den var skedligt hålla sig på gården medan Isa- ma.
Man kunde inte låta bli att skratta som inte hade sett dockskåpet, och in- Isabel och Lottie som tyckte om att ju också en del av detta nya och märk- bel förevisade grannlåten och Lottie och åt henne.
Och hennes lilla syster, » vå- tresset började tyna.
Det var under träffa människor gingo upp för att sät- ran Else », gick skrudad i en lång vit frukostrasten.
Flickorna stodo tillsam- ta på sig rena förkläden men Kezie Kezia belåtna stodo bredvid.
värdiga.
- Å.
Öppna det fort!
Hur de än skyndade sig, så började klänning som såg ut som en nattskjorta mans under träden och när de plötsligt smög sig ut köksvägen.
Hon satt och Kroken som häktade ihop dockskå- klockan ringa när de närmade sig det och på fötterna hade hon pojkkängor.
fingo se barnen Kelvey, där de sutto svängde på de stora vita grindarna som pet hade satt sig fast, men Pat bände tjärade staket som inhägnade pojkar- Men hur » våran Else » än varit klädd, för sig själva och åto ur sitt tidnings- ledde in till gården.
När hon plötsligt upp den med sin kniv, dockskåpets fa- nas lekplan.
D e hade endast tid att skulle hon sett lika besynnerlig ut.
Hon papper, väcktes deras begär att vara såg utåt vägen fick hon syn på två små sad öppnades sakta, och på en och slänga av sig hattarna och falla in i le- var ett litet skrangligt barn med kort- elaka mot dem.
Det var Emmie Cole svarta punkter.
D e blevo större och större och kommo rätt emot henne.
Nu samma gång kunde man titta rätt in i det men Isabel försökte reparera ska- klippt hår och stora, allvarliga ögon.
som först viskade: genom att se mycket viktig och Hon påminde om en liten vit uggla.
Lil Kelvey skall bli jungfru när kunde hon se att den ena gick i têten förmaket, salen, köket och de båda sov- och den andra kom bakefter.
Kezia rummen.
Varför öppnas inte alla hus hemlighetsfull ut, och så viskade hon Hon log aldrig och talade knappast hon blir stor.
Å Sa rysligt!
sade Isabel Bur- slutade upp att svänga.
Hon hoppade på det sättet?
Det vore ju bra mycket till flickorna som stodo i närheten: » Jag heller.
Lil var hennes stöd i livet och ned från grinden som om hon tänkt mera spännande än att genom en dörr- skall berätta något för er, när vi får hon vandrade sin väg fram med en flik nell och gjorde miner åt Emmie.
av Lils klänning hårt fastkramad i sin Emmie svald och svalde och nickade springa sin väg, men Sa tvekade hon.
med en kika springa klädhängare in i en och liten ett eländig par para- hall R a s t e n kom, och Isabel blev genast hand.
Där Lil gick.
dit följde också menande åt Isabel som hon sett sin Flickorna Kelvey kommo allt närmre och vid sidan av dem vandrade deras plyer.
Är det inte allt detta man läng- omringad.
Flickorna i klassen kampa- » våran Else ».
På lekplanen d e r på mor göra vid liknande tillfällen.
tar efter att få se, när man lyfter sin de faktiskt om att slingra sina armar väg till och från skolan, alltid var det Det är sant sant - sant, sade skuggor, och de voro Sa långa att de nådde ända in bland smörblommorna Kanhända är under hennes, att få promenera med Lil som gick i têten och Else som följ- hon.
hand till portklappen.
Kezia klättrade åter Då glittrade det till i Lena Logans vid vägkanten.
det så Gud Fader öppnar husen i nat- henne och vara hennes speciella vän.
de efter.
Det var endast när hon ville upp på grinden.
Hon hade fattat sitt tens stillhet när han gör en liten rond Man kan nästan säga att hon höll hov något särskilt eller blev andfådd, som små ögon.
beslut.
Och nu svängde hon grinden under de höga barrträden vid sidan av » våran Else » ryckte till i Lils kjol, och - Skall jag fråga henne?
viskade med sina änglar ...
framåt .. gårdsplanen.
Knuffande varandra och då stannade Lil tvärt och vände sig om.
hon.
Ah åh!
Hallå!
ropade hon till de små fnittrande trängdes de små flickorna D e små Kelveys förstodo alltid var- - Jag slår vad ' om at tdu inte vå- Kelveys.
Det lät nästan som om barnen Bur- omkring henne.
De enda som fingo sta andra.
gar, sade Jessie May.
D e blevo så förvånade att de tvär- Nu stodo de i ytterkanten av ringen Hå!
Jag är vist inte rädd sade nell utstötte ett rop av förtvivlan.
Det utanför ringen voro de två vilka all- var för underbart.
Det blev för myc- tid lämnades utanför, de flickorna och man kunde inte hindra dem från Lena.
Plötsligt gav hon till ett litet stannade.
Lil log sitt dumma leende, ket för dem.
I hela sitt liv hade de Kelvey.
D e förstodo att det inte gick att l y m a.
När de andra små flickor- skrik och dansade framför flickorna.
och Else stirrade.
aldrig Sett något liknande.
Alla rum- an att närma sig Burnells.
- N i kan få se vart dockskåp om na hångrinade åt dem.
log Lil sitt van- » Titta nu », sade hon, » titta nu! » Och men voro tapetserade, och på väggarna T y det var ett faktum att denna liga dumma och blyga leende, men » vå- vridande och ålande sig fram och fnitt- ni vill, sade Kezia och sopade sin ena funnos små tavlor i förgylda ramar.
skola icke var sådan att flickorna Bur- ran Else » bara tittade.
rande i smyg, närmade sig Lena flickor- sko mo tmarken.
Men då rodnade Lil och skakade på huvudet.
Och Isabel fortsatte att berätta.
Mat- na Kelvy.
Golven voro, med undantag av köket, nells föräldrar skulle valt den åt dem, Varför vill du inte?
frågade Ke- belagda med röda mattor.
I förmaket om det funnits något annat att välja tan gjorde stor sensation men så var Lil tittade upp och virade hastigt in fanns det röda plyschstolar och i mat- på.
Men det fanns ingen annan skola också förhållandet med sängarna med resten av smörgåsarna.
» Våran Else » zia.
Lil drog efter andan, och sedan sade salen gröna.
Där fanns bord, sängar på många mils avstånd och följden blev de riktiga sängkläderna och spiseln med slutade att mumsa.
Vad skulle det nu hon: med riktiga sängkläder, en vagga.
en att alla barn i trakten domarens små ugnsluckan.
bli av?
- Är det sant att du skall bli jung- » Din mamma sa till min mamma att Men när hon tystnade, inföll Kezia: spis samt en skänk med små tallrikar flickor, doktorns döttrar samt handla- och en stor tillbringare.
Men vad Ke- rens och mejeristens barn, voro tvung- - Du glömde lampan, Isabel.
fru när du blir stor, Lil?
ropade Lena.
du inte får vara tillsammans med oss.
Ja sade Kezia som inte visste Javisst sade Isabel, där finns Det blev alldeles dödstyst.
Men i zia tyckte alldeles förfärligt mycket om, na att blandas med varandra för att mer än något annat, det var en lampa.
inte tala om att det också fanns ett också en liten, liten lampa av gult glas, stället för att svara, log Lil sitt dum- vad hon ' skulle svara: det gör detsam- Den Stod mitt på salsbordet.
En för- motsvarande antal av ohyvsade små poj- som står på matsalsbordet, och den har ma leende.
Hon tycktes inte bli ond ma.
N i kan i alla fall komma in och tjusande liten bärnstenslampa med vit kar.
Någonstans miste nu gränsen en vit kupa.
Den är alldeles lik en en gång.
Det var rätt åt Lena.
Flic- titta på dockskapet.
Kom!
Det är in- gen som ser oss.
kupa.
Den stod till och med färdig att dragas.
och den blev dragen vid bar- stor lampa.
korna började fnissa.
- Lampan är det bästa av alltsam- Men det var mer än Lena kunde ut- Men Lil skakade allt ivrigare på hu- tända, fast man naturligtvis inte kunde nen Kelvev.
Många av flickorna, och tända den.
Men inuti oljehuset fanns bland dem befunno sig Burnells, voro mans, ropade Kezia.
Hon tyckte inte härda.
Hon satte händerna i sidorna.
vudet.
- Vill ni inte se det?
frågade Ke- Er pappa är i fängelse!
väste hon det något som skvalpade fram och till- inte ens tillåtna att tala med dem.
D e alls att Isabel gjorde nog affär av den.
zia.
baka nar man skakade på det.
gingo förbi Kelveys med näsorna i väd- Men det var ingen som hörde på henne.
hånfullt.
Plötsligt kände Lil ett ryck i sin Det var något Sa oerhört, att våga Dockorna, vilka sutto så stela i för- ret, och eftersom de voro ett mönster Isabel höll just på att välja ut de två maket som om de svimmat och de två för de Övriga, blevo Kelveys skydda av som skulle få följa med dem efter sko- säga detta, att de små flickorna rusade kjol.
Hon vände sig om.
» Våran Else » små dockbarnen som sovo i sina sän- alla och en var.
Till och med Iärarin- lans slut.
Hennes val föll på Emmie bort i samlad trupp, upphetsade och vil- betraktade henne med stora, bedjande gar en trappa upp, voro egentligen all- nan fick ett särskilt tonfall när hon Cols och Lena Logan.
Men när de an- da av glädje.
Någon hittade ett långt Ögon.
Lil såg tvekande på system, men deles för stora för dockskåpet.
Det ver- vände sig till dem, och ett särskilt små- dra förstodo att också deras tur skulle rep, och så började de hoppa.
Och » våran Else » ryckte på nytt i hennes kade inte som om de hörde dit.
Men leende för de andra barnen när Lil Kel- komma, kunde de inte visa sig nog vän- aldrig hade de hoppat så högt eller kjol.
Då gjorde hon en rörelse fram- D e slogo armarna sprungit så fort eller varit så oför- åt.
Kezia visade vägen, och som tven- lampan var förtjusande.
Den tycktes vey kom fram till hennes pulpet med liga mot Isabel.
ne små förvildade kattor följde de hen- småle mot Kezia och säga: » H ä r hör jag en tarvlig blombukett.
kring hennes liv och promenerade bort skräckta som den morgonen.
i B R ‘ vem - dan - - - - - - - - små - - - - f r å n en sådan, och någon fantasi som ä r av senare datum, betyda, världskriget, vad anklagar m a n o m det v i l l visa, a t t d e t känner syften ha v i ju icke.
H ä n d e l s e n h a r gjort a t t jag i e n engelsk medicinsk t i d s k r i f t funnit d e n i n v i g d a s u p p g i f t e r d e l v i s bekräftade.
E n kemisk f a b r i k i Bayern h a r framställt ett pulver, som innehåller ett ämne, v i l k e t a n g r i p e r sömnsjuk- a n s bacill.
E n enda dos verkar oemottaglighet f ö r en l ä n g r e t i d hos friska, och f a l l äro kända, då fyra doser ha åstadkommit full- k o m l i g t tillfrisknande.
D e n tys- ka föreningen f ö r utforskande a r tropiska sjukdomar vet, titt E n g - att engelsmännen sedan tyskarna v ä g r a t att l ä m n a u t preparatet till f r i användning, bett d e m a t t s j ä l v a resa n e r och rensa d e smittade områdena f r å n farsoten M e d andra ord, tyskarna h a d e f å t t e t t t i l l f i l l e a t t uppträda som räddare och undermän i sina f o r n a kolonier.
SA, skulle de b e g a g n a d e t?
D e n i n v i g d a gav m i g e n blick och sade: Ja, j a g f ö r m i n del anser d e t f u l l t berättigat a t t vi svarar: n i f å r i n g e n hjälp av oss, f ö r r ä n R h e n - och R u h r o m r å - land med sina stora kolonier tills v i d a r e ä r beroende a v T y s k - land för bekämpande av sömnsju- kan.
D e n har, s k r i v e r d e n eng- elska tidningen, begärt a t t detta preparat, nyckeln t i l l det tropis- k a A f r i k a, endast skall utlämnas till andra länders bruk m o t att T y s k l a n d f å r i g e n sina kolonier.
Om den i n v i g d a v e r k l i g e n v a r invigd, SA skulle hennes nyhet, det är utrymt.
- Det är alldeles rätt, sade n å g r a av d e närvarande, icke alla.
I n g e n h a d e a n t y t t d e t minsta sammanhang mellan d e båda sa- kerna: bekämpande av krigs- skuldlögnen och av sömnsjukan.
M e n med en g å n g stod d e t f ö r m i g, att sammanhanget måste finnas där.
O m v ä r l d e n anklagar T y s k l a n d f ö r a t t ' ha b ö r j a t och visste icke vad d e d e t då f ö r?
Jo, f ö r a t t sakna s i g s o m e n del a v mänskligheten, gjorde.
Dessa möten mellan männi- känsla a v samhörighet m e d då måste d e t ställa s i g i mänsk- mänskligheten och f ö r den ytter- lighetens tjänst m e d de möjlighe- skan och tillfallet äro hemliga och ordlösa.
N å g o t i n o m oss sta egoism.
D e t gäller att bevisa, ter a t t t j ä n a det har.
skall t v i n g a oss att stanna, när att detta är en felbedömning.
H ä r v a r e n sådan möjlighet.
d e t tillfället nalkas, som a l d r i g A l l t s å går man t i o år tillbaka i tiden, nej, v a d säger jag, nian När denna m e d l e m a v kvinno- k o m m i t f ö r r och icke kommer a v igen.
T y d e t ropar inte, och d e t tusen år kommittén f ö r bekämpande g å r t j u g o år, hundra, tillbaka för att bevisa, a t t T y s k - krigsskuldlögnen berättade o m t a r oss icke i armen.
Det är d ä r land Ar 1914 handlade under E n g l a n d s hemställan till T y s k - bara ett ögonblick v i d v å r sida t v å n g.
I n g e n h ö r på, men propa- land, var det m i g, som o m män- och gAr så förbi.
Av en slump g a n d a n arbetar ridare.
D e n tryc- niskan och tillfallet närmade s i g hade j a g råkat bli v i t t n e t i l l ett ker n y a upplagor, d e n a v s l ö j a r varandra, under e t t ögonblick sådant hemligt möte.
Och ur den- voro i jämnbredd och så åter na syn v ä x t e sekundsnabbt upp n y a dokument.
Ilänniskan v a r ute e n bild.
Människan banade sig Men v a r j e d a g är e t t n y t t do- skildes At.
kument lagt till handlingarna.
och sökte efter tillfällen, d e t sto- sin väg g e n o m trängsel a v män- V ä r l d e n är känslig f ö r v a d som r a tillfället kom, hon s å g å t an- niskor, tillfälligheter och öden.
händer nu, i dag.
D e t är icke nat håll och märkte det icke.
I denna trängsel fakta, som bestämmer dess upp- Något m e r a strålande t i l l f ä l l e enstaka strålande fattning, utan den belysning, som v i l a r över dem.
Om T y s k l a n d v i l l ö v e r t y g a världen, att hos det- t a l a n d icke härskar d e n stäm- n i n g av fientlighet, isolering och överlägsenhet gent e m o t andra folk, som resulterar a t t göra propaganda för expedition till Centralaf- rika utan v i l l k o r och för- behåll kunde inte g ä r n a tän- kas f ö r dessa kvinnor, s o m v i l l e upprätta T y s k l a n d s anseende.
I än en i anfallskrig, stället agiterade d e m o t sina egna lyste n å g r a få punkter.
När bilden åter förbleknade, stodo punkter ensamma k v a r och tecknade m o t mörkret likt stjärnor d e n livets båge, mellan födelsens som spännes brofäste och dödens.
dessa lysande --
Sommarmässan hos Liljevalchs.
D e n 16:de världs-esperanto-kon- gressen ne bort till den plats där dockskåpet stod.
- Där ä r d e t, sade Kezia.
Det blev en stunds tystnad.
Lil an- dades hörbart, men » våran Else » stod orörlig som en bildstod.
- Jag skall öppna det för er, sade Kezia vänligt.
Hon häktade upp kroken, och de tit- tade in.
- Där är förmaket och dar är salen, och där är - - Kezia!
Å, vad de ryckte till.
- Kezia!
Det var moster Beryls röst.
De vän- de sig om.
I köksdörren stod moster Beryl och hon såg ut som om hon inte trodde sina egna ögon.
- Hur kan du våga att ta barnen Kelvey med dig in på gården?
Hen- nes röst lät kall och ursinnig.
Du vet lika val som jag att du inte ens får tala med dem.
Skynda er iväg, barn, och kom inte tillbaka.
Moster Beryl gick ned från trappste- get och schasade bort dem som om de varit kycklingar.
Ge er genast iväg!
befallde hon.
Och den befallningen behövde hon inte upprepa.
Brännande av blygsel rygga- de il baklänges och drog den förvir- rade Else med sig.
På ett eller annat sätt lyckades de komma över den stora gården och tränga sig igenom den vita grinden.
- Din elaka, olydiga flicka!
sade moster Beryl häftigt till Kezia och slog igen dörren till dockskåpet.
Eftermiddagen hade varit förfärlig.
Hon hade fått ett rysligt brev från Wil- lie Brent, som hotade henne med att om hon inte samma afton mötte honom vid Pulmans Bush, Sa skulle han komma på visit och utröna orsaken.
Men när hon nu satt skräck i de små råttorna Kel- vey och givit Kezia en ordentlig upp- sträckning, kände hon sig lättare om — NABO 13 av E.
L. VO Y N I C H Jag vet att det är ett förbund som publicerar en tidning i Marseilles och distribuerar den i Italien i akt och me- ning att uppmana italienarna att driva — österrikarna — Jag antal ur landet.
att ni Iäst denna tid- ning?
- Ja, ämnet intresserar mig.
- Varifrån fick ni de exemplar som hittades i ert rum?
- Det kan jag inte säga.
- Mr Burton, ni måste besvara mi- na frågor.
Ni får inte säga » jag kan inte ».
- Nåväl, jag vill inte.
- Ni kommer att ångra att ni tillåter er dylika uttryck, anmärkte Översten.
Då Arthur inte svarade, fortsatte han: - Jag kan meddela er att jag har bevis på att ert förhållande till detta förbund inte bara inskränker sig till att läsa förbjuden litteratur.
Det är bättre för er med en uppriktig bekän- nelse, ty sanningen kommer i alla fall i dagen.
- Vad är det ni vill veta?
— Först och främst, hur kommer det sig att ni, en utlänning, har blivit önskan att ansluta er till förbundet?
Tystnad.
Vill ni ha den godheten att svara.
- Inte när ni anställer frågor av detta slag.
Arthur talade vresigt.
E n underlig, nervös oro började bemäktiga sig ho- nom.
Han visste att många häktnin- gar ägt rum både i Livorno och Pisa och han började känna sig ängslig för Gemmas och de övriga kamraternas säkerhet.
Officerarnas hövlighet.
de undvikande de ingående svaren irriterade f r å g o r n och a och re- tade honom, och skiltvaktens enformi- !+ trampande av och an skar i hans öron.
Nå, när träffade ni sist samman med Giovanni Bolla?
frågade översten fetr en stund.
Var det inte strax in- nan ni lämnade Pisa?
- Jag känner ingen med det nam- net.
Visst gör ni det en Iång, slät- — — — Ingen, förbund?
jag önskade det sjäiv.
av detta - S i svänger er hit och dit, sade Översten skarpt.
Åt vem delgav ni er — Elisabeth Tamms anförande vid för- svarsdebatten i andra kammaren den 24 maj kommer att tryckas separat och kan rekvireras från Frisinnade Kvinnors riksförbunds sekretariat, Slussplan 9, Stockholm.
Det nummer av Tidevarvet, där ta- let stod återgivet, är utgånget.
... -- -- — Bolla hade förrått honom.
Bolla, som Inad av alla yttre sinnesintryck tappade åtagit sig ett så stort ansvar, som över- han småningom medvetandet av tiden, tygat Gemma och som älskade henne.
och när nyckeln följande morgon vreds Han lade ifrån sig papperet och stirra- om i låset och de skrämda råttorna skrikande kilade förbi honom, sprang de ned mot golvet.
— Jag hoppas att detta lilla doku- han förskräckt upp.
Hjärtat klappa- ment friskat upp ert minne, sade över- de våldsamt och det susade i hans öron sten.
som om han under månader varit ute- Arthur skakade på huvudet.
en svag ljus- stängd från ljus och net, — sade Jag känner han hårt.
ingen Det med måste det nam- före- strimma trängde in från vaktarens Iyk- ta.
Han har med sig ett stycke bröd ligga — ett Misstag!
misstag.
Nonsens.
Mr Burton, och en mugg vatten.
Arthur tog ett ridderlighet kan nog vara på sin plats steg framåt.
Han var övertygad om ibland, men det får inte gå till över- att mannen kommit för att sIäppa ut drift, Vad tjänar det till att ni kom- honom.
Innan han hunnit tala hade prometterar er och förstör era fram- vakten gått mot dörren och Iåst den ef- tidsutsikter när det gäller en enkel ter sig.
Arthur stampade i marken.
För för- formalitet beträffande en man som för- rått er.
N i ser själv att han inte var sta gången i sitt liv greps han av en vanvettig vrede, men allt eftersom tim- så noga när han yttrade sig om er.
Överstens röst hade en svag antydan marna gingo, tappade han åter medve- tandet av tid och rump, mörkret tycktes av hån.
Arthur såg plötsligt upp.
Det varken ha början eller slut och livet — Det är Iögn!
utbrast han.
sikte, är förräderi, ni fege k a n s e d e t i ert an- luft.
hade avstannat.
håv^^$ med soldat, såg Jag rakad ung man.
Han är ju en av era studentkamrater.
— Det finns många studenter vid som ni önskar se komprometterad el- ren visade sig på tröskeln i sällskap universitetet som jag inte känner.
ler ni vill locka mig i en fälla, är en h a n sig förvirrad - Ja.
men Bolla känner ni säkert.
en lögnare, en skurk ögonen och undrade hur många vec- Detta är hans handstil.
Som ni ser, — Tig!
ropade översten ursinnig, känner han er ganska väl.
Kapten Tommasi, han vände sig till en kor han tillbragt i denna grav.
Översten räckte honom vårdslöst ett av de andra officerarna, ring på vakten - Denna väg, sade vaktarens röst.
papper med Överskriften:)) Protokoll)) och låt föra denne unge herre till en av Arthur reste sig och flyttade sig me- och undertecknat: Giovanni Bolla.
Kar straffcellerna.
Han behöver en läxa som kaniskt framåt, men han vacklade Arthur ögnade på det.
fick han också åter bringar honom till sunt förnuft, som en drucken.
Han avböjde vak- syn på sitt eget namn.
Dokumentet Straffcellen var ett fuktigt, smutsigt, tarens försök att hjälpa honom uppför den smala, branta trappan, men när tycktes bestå av svar på en Iång följd underjordiskt hål.
av frågor.
Tydligen hade Bolla o c k å Arthurs luxuösa hem hade gjort ho- nått det översta trappsteget, kom blivit arresterad.
De första svaren vo- nom ytterligt noga beträffande den per- en plötslig yrsel över honom och han redogörelse för Bollas sonliga renligheten och det första in- skulle ramlat baklänges om icke vak- ning till förbundet och för studentsam- av de slemmiga, smutsiga mu- taren fått t a i ~ hans skuldra.
av golvet som var överhopat - - - - - - - - - - - - mankomsterna.
Därefter stod att lä- med avfallsprodukter och den vämje- - Han kommer snart till medve- sa: » Bland dem som slöt sig till oss liga luften var så överväldigande att tande, sade en munter röst.
Det är tillhör e n a v de rika skeppsmäk- föro till och med skulle tillfredsställt en så vanligt att de svimma när de kom- orolämpad officer.
Den Iånga dagen, ma ut i luften.
larsläkterna. » förflöt i mörker och natten medförde] Arthur kippade förtvivlat efter an- Blodet rusade åt Arthurs kinder.
icke någon ändring.
I fullständig sak- dan medan ännu en handfull vatten Ni — följde en Jag har i dessa tänkt saker?
över förhållandena, inblandad Iäst vad jag kunnat komma över och bildat mitt eget omdöme.
- Vem övertalade er att bli medlem M ö te s P l ats en.
angriper varken händer eller tvätt G ET I N G E N — R O M A N hjärtat.
Dn ohyggliga spänningen hade minskat.
Hon gick smågnolande in i huset.
S ä r flickorna Kelvey voro utom syn- håll för Burnells, satte de sig ned på ett avloppsrör som låg vid sidan om vägen.
Lils kinder brände ännu.
Hon tog av hatten med vingpennan och höll den i sitt knä.
Drömmande blickade hon ut över de gröna ängarna och bort mot den inhägnad, där Logans kor sto- do och väntade på att bli mjölkade.
Vad var det som rörde sig i hennes tankar?
Plötsligt smög sig » våran Else » när- mare sin syster.
Men nu var den elaka damen glömd.
Hon sträckte u t ett fin- ger och strök det mot vingpennan i systerns hatt; ansiktet lystes upp av ett ovant leende.
— Jag har sett den lilla lampan, sade hon sakta.
Och sedan blev det åter tyst omkring dem.
Jordbruket har i dessa dagar tagit Lil- jevalchs konsthall i besittning för att i äger rum i Wien 6-14 instundande aug.
samband med Jordbrukets dag visa all- Det är a t t förmoda, att denna kongress mänheten vad den svenska jorden och skall få lika stor anslutning som den i därtill hörande verksamhetsområden liar Nürnberg förra sommaren, då omkring att bjuda.
5,000 infunnit sig.
Vilka som resa till en Fördjupar man sig i de olika salarna dylik kongress och vad som där avhand- med deras välordnade och gedigna materi- Lantbrukssäll- las, kan man få en föreställning om, ifall al påträffar man först man betraktar programmet för kongrers- skapets, intressanta översikt a r statistisk arbetet, som är fördelat på de olika material med en hel del talande siffror.
sammanslutningarna.
Denna kongress Här utställes även modeller till olika kommer att representeras av organisatio- stugor och gårdar, till största delen.
ut- nerna för: förda hos arkitekt Cronsioe.
I sam- Affärstjänstemän, Akademiker, Bahais- ma avdelning finnes Lantbrukssällska- ter (reIigiös sekt), Banktjänstemän, Bibel- pets ladugård med moderna hjälp- forskare, Esperanto-Litteratur-Förenin- medel för skördens inbärgande och för- gen, Farmaceuter.
Fotografer.
Fredsvän- varande.
I en sal innanför har Sveri- ner, Frimurare, Frimärkssamlare, Fritän- ges mjölkintressenters upplysningsföre- kare, Godtemplare, Högskolestudenter, ning en vacker propagandnutställning.
i ärnvägstjänstemän, Katoliker, Kristina, tillhandahållna broschyrer gör förenin- Kvinnor, Köpmän, Lärare, Motståndare gen propaganda för mejerilianteringen?
till tobaksrökning, Polismän, Posttjänste- höjande.
män, Psykiker, Röda korset, Spårvägs- I de omkringliggande rummen finnes män.
Teosofer, Vegetarianer, Ynglingar, mycket sevärt för lanthemmens husmöd- Polismän.
rar.
En nyhet är arkitekt Graméns be- Förhandlingarna, som uteslutande fö- kväma lanthushållskök med en fulländad ras på eperanto, äro i allmänhet förlagda köksinredning samt Hemslöjdsföreningar- till förmiddagarna.
Det blir därför gott nas gedigna och intressanta utställning.
tillfälle för de besökande att ta i betrak- Föreningen Svenska Röda Stjärnan har tande stadens sevärdheter samt de vackra tagit initiativ till att intressera kvinnor- omgivningarna, Även andra nöjen kom- na för djurvård.
Denna sammanslutning mer att bjudas: teater- och kabaretföre- har t i l l uppgift att utbilda kvinnliga vete- rinärsassistenter, djurvårdare etc. samt ställningar, konserter, trädgårdsfester.
väcka förståelse för rationell djurvård N. N — d.
genom anordnande av olika kurser.
För- eningen har på utställningen en exposi- tion av undervisningsmaterial och red- skap.
Sommarmässan pågår till den 15 juli och hålles öppen alla dagar mellan 11-4 och 6-9.
O M V I K V I N N O R I ALLA LÄNDER, som ställ- trycket han ' slungades mot hans ansikte.
Mörkret skingrades och han vaknade plötsligt till medvetande, slog undan vaktarens arm och gick nästan stadigt genom korridoren och uppför trapporna.
När dörren öppnades stod han åter i det upplysta förhörsrummet och stirrade förvirrad och undrande på bordet med papperen och de församlade officerar- na.
- Å, har ha vi mr Burton, sade översten.
Nå vad tycker ni om mörk cell?
Inte fullt Sa bekvämt som i er brors förmak, eller hur?
Arthur lyfte sina ögon mot över- stens leende ansikte.
Han kände ett vilt begär a t t slita upp strupen på denne gråskäggige narr.
Antagligen läste översten något sådant i hans drag.
t y han sade i förändrad ton: drick ett glas vatten.
Ni är en smula upp- Arthur sköt undan vattenglaset, lu- tade armarna mot bordet och försökte sina tankar.
Översten betrak- tade honom uppmärksamt.
samla Hans er- ga händerna och läpparna, håret som dröp vatten och de matta ögonen som a a e om fysisk svaghet och förstörda tal d Burton, sade han efter några — Mr minuter, vi måste nu fortsätta där vi gången slutade.
Om ni uppför er förra ordentligt och förnuftigt, försäkrar att v i inte skola behandla er med vill att jag skall göra?
— Vad ni jag Jag vill endast att ni öppet och ärligt berättar mig vad ni vet om det- — hur länge har ni F ö r s t och f r ä m s t känt Bolla?
Jag har aldrig träffat honom.
— (Forts)
