# ID: svediakorp-per3191
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,841
# sentences: 474
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 26 - 28 JUNI N:r 26 Tidevarvet n:r 26.
Mänskligheten bör utrota kriget, innan kriget utrotar mänskligheten.
T id ii i n gen s i n n e h pi I I n n s I u t e r till förhandlingar och beslut vid Frisinnade Kvinnors möten på Fogelstad och I Katri- neholm.
!
Situationen i Norge - inför valen - skildrar Lulli Lous, in- stad I si nspek t ri s i K r i st ian i a.
K.
J. talar om Makt och Män- skor.
Nya tyska studier i k kvinnofrå- gan, II, av d:r Ilse Reicke.
Brev från London m.
III.
Frisinnade Kvinnors Riksförbunds C e n t r a l s ty r e l s e.
E N P A R O L L I N F Ö R VALEN.
I nästa n:r ingår Erfarenhet Mänskligheten bör utrota kriget innan kriget utrotar mänskligheten.
Europa, de danska kvinnornas val- från ka kampanj, föredrag vid Landsmö- tet i Katrineholm av fru Marie Hjelmer r, ledamot av danska riks- dagen.
Frisinnade Kvinnors Riksförbund u uttalar att t: En av vägarna t i l l ett b ä t t r e tillstånd ifråga om folknykterhet ä r a t t n n y k t e r h h ets u un d e r v is n i ngen i alla slag av skolor - särskilt ungdomsskolorna - bedrives grundligare än h itt till^ skett och på ett väckande sätt.
De lärare, som skola handhava ungdomen, måste sättas i tillfälle a t t förvärva för sagda undervis- n i n g nödiga kunskaper.
Som gestaltningen av undervis- ningen i skolorna i hög grad lig- ger i skolstyrelsers och skolråds händer, iii.
det a v vikt att i skol- styrelser och skolråd insättas för d e n n a viktiga fråga verkligt in- tresserade och ansvarskännande personer.
Här är en möjlighet som sär- skilt kvinnorna icke får låta ligga obegagnad att öva inflytande på den fostran, rom kan hos ungdo- men skapa klokhet och självkon- troll gent emot rusdryckernas frestelser.
som är den mest splittrade och av krigiska konflikter hotade världsdelen, är samtidigt den som till högsta fullkomning behärskar den militära förstörelsetekniken.
Med insikt om den fara som uppstår ur detta faktum för den kultur och den ras v i tillhöra fatta vi det som vår plikt såsom kvinnor och medborgare att sätta i i i vår yttersta kraft i utrotningskampen mot kriget.
Vi ha hunnit till den punkt i utvecklingen då samarbete måste efterträda rivaliteten mellan de europeiska folken och då i krigets ställe såsom utslagsgivande faktor måste träda en av förbundna nationer frivilligt erkänd skiljedom.
Förbundet v i l l med alla krafter medverka till nit skapa de folkpsykologiska förutsätt- ningarna för en fullständig avrustning.
Det synes oss böra ske genom att man vid folk- undervisningen och i allmänhet vid folkuppfostran arbetar på en radikal omvärdering av de ideal och föreställningar i fråga om krig som under århundraden nötts in i folkmed- veta n det, sa m t ge nom u upplysni in ngsverksam ni he t angående k krigets i II nebörd för vår t id.
Förbundet vill arbeta för att Nationernas förbund må bli ett effektivt och betryggande folkförbund samt v i l l utbreda och levandegöra tanken på Nationernas förbund som krigets ersättare vid slitande av ekonomiska och territoriella tvister.
Förbundet vill alltså verka för att inom vårt folk vinna anhängare för en positiv fredspolitik, däri inberäknad avvecklingen av vår krigsberedskap.
Detta anse vi vara ett led i arbetet på internationell avrustning.
* * Spi lyder titeln på en skriftse- rie utgiven av Frisinnade Kvin- nor.
Tidigare ha inom serien ut- kom in i t I Valutafrågan, av pro fes- sor Eli F. Heckscher, For och emot förbudet, av redaktör Carl Ekman, och doktor Ivan Bratt sam t Skolref or n i I ' n och u n g d o - men, av Anna Whitlock.
I de i dagarna utkomna n o n de- larna av skriftserien Brännande frågor har sammanförts uppsat- ser av fru Mia Le Leche Löfgren och fru Elin Wägner, behandlande om Ett nytt försvar spörsmålet från olika synpunkter.
Det är vår r f förhoppning, i ng, att med lem- ' användbara vid gemensamma överläggningar i den stora frå- gan vad vi som sammanslutning och bekämpa enskilda och utrota kunna kriget göra för och be- att främja freden.
Skolproblemet är en av tidens mest aktuella frågor.
I Männi- skoskolan ger Emilia Fogelklou- några reflexioner om skolrefor- mens inre motsägelse, vilka be- lysa konflikten mellan rättfärdig- hetskravet och frihetskravet.
D De kunna förvisso vara till vägled- ning för många, som önska skaf- fa sig en egen uppfattning i den- na för landets blivande medbor- ga si s * Frisinnade Kvinnors Riksförbund Frisinnade Kvinnors Riksförbund anser a, t t en bestämd skillnad sedan gamla tider rått mellan uppfattningen om äganderätten till påyrkar att frågan om de kvinn- liga statstjänarnes löne- och pen- sionsförhållanden upptagas till behandling och avgörande vid nästa riksdag.
Förbundet hävdar principen i i - ka lön och lika pensionsålder för män och kvinnor i samma tjänste- ställning.
fast och lös egendom.
a t t samhället enligt svensk rättsuppfattning vid jordäganderätten haft och har ett be- stämt intresse att bevaka, ett intresse som lett till a b s o lu t a inskränkningar i den enskil- des rätt, vilket skett i exempelvis lagstiftningen o m expropriation och vanhävd, a t t alltså jordäganderätten icke är en absolut rättighet utan tvärtom i s i n n a t u innefattar vissa begränsningar, vilka i den mån samhällets intresse så kräver på lagstiftnin- gens väg böra och k kunna utvidgas men o i i den enskildes rätt att icke endast besitta utan även ii g a jord icke härigenom får äventyras.
Den enskilda äganderätten är den upplåtelseform, som måste anses innebära den största fördelen icke endast för den enskilde utan även för samhället.
r * -- * 1924 B r ä n n and e frågor.
sig nära Intryck k från Finland, - upp- tecknade av Folk unge, - berör målarinnan Helena Schjerfbecks betydande konstnärsskap.
- 2 ARG.
-- F. h *.
R:s Verkställande utskott: * ORDFÖRANDE: DOKTOR ADA NILSSON.
Frisinnade Kvinnors Riks- förbund V. ORDFÖRANDE: FRÖKEN ELISABETH Jordfrågan miste lösas genom fastställande av FRÖKEN HO HONORINE HER MELIN.
DOKTOR A ANDREA ANDREEN- förhållandet mellan samhällets och den enskildes ägans derätt till jorden.
och Barnavård samt för F RU SUPPLEANTER: DOKTOR ALMA SUNDQUIST.
ADVOKAT EVA ANDÉN.
FRÖKEN FRIDA HÄRNER.
Utskott för Samhällets M ö d r a - FRÖKEN BE SVEDBERG.
!
F. Ii.
R:s TAMM.
LEDAMÖTER: ERTA K I alla av F. K.
R:s centralstyrelse tillsatta utskott äro dess ordförande, fröken Kerstin Hesselgren samt 1 '.
U:s ordförande, doktor A da Nilsson, självskrivna ledamöter.
F. K.
R:s Fredsutskott: GERDA LINDBLOM.
DT.
FRU MIA LECHE LÖFGREN.
N.
F R I ' ELIN WÄGNER.
DOKTOR ANDREA ANDREEN- S I SVEDBERG.
F. h-.
R:s F. K.
R:s DOKTOR A L M A SUNDQUIST.
F. Ii.
II: .. Nykferhetsutskoff: Utskott för Arbetslöshets- Utskott för Lösdrivarefrågan: ADVOKAT EVA A ANDÉN.
FRU NINA BE BENNER A ANDERSSON.
försäkringsfrågan: FRU BERTA BURMAN - ANDERS- SON.
FRÖKEN ELIN SUNDBERG.
FRU GERTRUD RODHE.
i-i FRÖKEN i I IDA HÄRNER.
Vägen till fred.
Till landets fri- sinnade kvinnor: Situationen i Norge.
Föredrag vid Landsmötet i ser.
Grunderene kan være flere.
Katrineholm av fröken Lulli Först en fortvivlet valgordning Lous, bostadsinspektris i - de saaka ld te enma nd sk red ser, Vid det centralstyrelsemöte, Kristiania.
- hvor man klart indsaa det som Frisinnade Kvinnors Riks- Ved anledninger som denne i - haablöse i nogensinde aa faa væl- förbund i två oförglömliga dagar hållit hos fröken Elisabeth Tamm dag hvor hundreder av kvinder gerne i de forskjellig kredse til på Fogelstad, inträffade något, mötes fra de forskjelligste kanter aa samle sig om et enkelt kvinde- som av en del av Sörmlands kvin- av landet kommer man uvilkorlig navn s o m eneste representant.
til aa ta tilbakeblik i enslags pie- Denne valgordning blev ophæ- ett uttryck för flertalets uppfatt- nor i förväg var känt, men som tetsfölelse vorfor dem som tok de vet i 1920, man gik over til for- ning inom den nuvarande central- för de flesta andra kom som en Under förste tunge tak - i dyp taknem- holdsvalg med distrikter.
Og styrelsen.
Däremot är det icke smärtsam överraskning.
melighet for det der er git o s aa kvinderne fik nyt haab.
Og blev klubbfäst såsom Riksförbundets sista dagens förhandlingar förkla- rade fröken Tamm, att hon ej bygge videre paa.
a t t e r skuffet.
Det viste sig frem- b i i nd ande program.
skulle låta ställa upp sig som kan- Og jeg maa mindes Björnsons deles at mænderne beholdt de sik- Uttalandet från 1924 vill ange didat vid de stundande riksdags- ord: » Begynte som en susen i re pladserne for sine manlige kan- vägen a t t nå den allmänna avrust- mannavalen, utan a t t hon på kornet sommerdag og endte som didater og saa langt ud i rækken ning, vilken 1923 års program grund av hälsoskäl och i fullt en brusen under lövkroners tak. » at kvindenavn til pynt her og der.
uppställde rom ett mål.
Alla äro samförstånd med länsförbundets Naar jeg skal redegjöre för Men ikke alene valgordningen ense om, a t t vi måste uppnå ett styrelse kände sig löst från den- valgsituationen hjemme hos os vil og motvilje fra den anden side bæ- mellanfolkligt trygghetstillstånd, na plikt.
jeg faa lov til odsaa aa begynte rer skylden.
E n a v hovedgrun- a t t vägen till trygghet icke går Från länsförbundsstyrelsen fö- med et litt tilbakeblik.
- derne er vel; it vi den hele tid h a r genom rustningar, att vi alltså relåg ett uttalande, som uppläs- I 1874 blev der i Kristiania vært og framdeles er saa daarlig måste h a ett nytt försvar, och att tes o m d e l b a r t efter avsägelsen, dannet en liten forening som fik organiserte.
Og vor talmæssige detta heter ett mellanfolkligt och vari länsförbundet förklarade navn av Læseforening for Kvin- overlægenhet har vi til dags dato rättstillstånd.
inför landets representanter, att der.
Den væckte en storm av mot- derfor ikke kunnet nyttiggjöre OS.
Men medan alla kunna gå in de, hur svårt och påkostande det vilje.
Vi har 636,000 stemmeberetti- under huvudbeteckningen av- än var, måste böja sig för den Den var ikke ment som nogen- gede mænd, 715,000 stemmeberet- och ej slags diskussionsforening, rustningsvänner, äro vi därunder hårda nödvändigheten der tigede kvinder.
En s. k. talmaje- delade i grupper.
längre vidhålla sitt yrkande a t t skulde ikke holdes foredrag - stät av 75,000 stemmer!
Men uten Grupp A säger: arbetet på få behålla henne som de frisinna- nej - man skulle komme sammen organisation nytter de enkeltes det mellanfolkliga rättstillståndet de kvinnornas representant i riks- ret og slet for aa læse.
indsats og arbeid saare litet.
skall utgå från den centralpunkt, dagens andra kammare.
Läns- Hvorfor?
Fordi vi til de aller- Men dette at kvinder ga sig ud som heter Nationernas förbund.
förbundet uttalade därjämte sin paa egen haand for og söke aande- sidste aar har vært uden nogen Det arbete vi göra, skola vi göra förhoppning att vid nästa val åter lig næring - det var det som sat- dagspresse.
Og der maa vi vel genom våra ombud inom denna få arbeta för fröken Tamm.
te sindene i slik bevægelse.
Det söke hovedaarsaken til tingens til- institution.
Strålningen skall ut- Riksförbundets ordförande, frö- var farlig - Det var i 1874. stand hos os.
Men er der nu sket gå från e n mittpunkt ut till den ken Kerstin Hesselgren, vädjade Aar 1882 tilltvang saa den förs- en glædelig forandring siden v i yttre kretsen av länder.
Den dag, till Centralstyrelsen.
Ingen be- te kvinde sig retten til aa ta Ar- fik vor avis Norges Kvinder.
då vi i Sverige känna oss upptag- gärde ordet, men alla reste sig, tium (studentexamen).
Det var Valgarbeidet er i fuld gang.
De na i en rättsgemenskap med an- och under den djupaste tystnad Cecilie Thoresen.
forskjellige sammenslutninger dra stater, skall rustningsbördan gav man sitt instämmande.
Aaret efter fulgte fem andre har opst illet sine programmer, av sig själv falla av vår rygg.
Sveriges frisinnade kvinnor h a kvinder - deribland Anna Bug- Vælgerforeningen har sit og Svarar då grupp B: ritningen härigenom gjort den största för- ge-Wicksell - og samtidig op- Landskvindestemmerets - forenin- till ett rättstillstånd kan säkerli- lust de för närvarande kunna gö- naaddes ret til aa ta embedsexa- gen har sit.
Begge foreninger gen utföras av den institution.
ra.
Vi ha förlorat i riksdagen en men.
De dannet aar 1883 en kaldte har som sine store fællesaker, den som nu förkroppsligar tanken på representant, som ä r oersättlig, kussionsforening, - Skuld kaldte ökonomiske gjenreisning, boligsa- ett Nationernas förbund.
Men och vars röst vi under de närmast de den » Fremtidens Norne ».
ken, kvinders adgang til alle em- det finns intet material för den kommande åren alltså förgäves Gina Krogh kalder denne dis- beder samt folkehelsen och det in- att därav skapa detta rättstill- skola lyssna efter i riksdagsde- kussionsforening en organisati- ternationale fredsarbeide.
stånd självt, om icke de enskilda batterna.
Gick det inte som ett onscelle, hvorfra senere forenin- I Ingen av disse program, men staterna bestå det.
Därför måste sus av den nya tidens vingar fram ger er utgaat og hun drar en et 3:dje program - enhetsfron- var och en av dem söka avveckla över våra huvuden, när vi hörde linie fra den og fremover til för- ten - er imedlertid det som be- sin krigsberedskap såsom det en- hennes anförande i försvarsdebat- ste gang kvinder deltog i den of- tegner stillingen av idag, - og da sättet att visa, a t t det är allvar ten?
Och vad skulle vi inte ve- fentlige diskussion.
som forelöbig har formaal a t sam- med viljan a t t kasta av det för- lat ge för att få ha henne kvar som * * * le kvinder fra alle politiske par- gångna och bilda något nytt.
Allt- rättfärdighetens och osjälviskhe- Dermed var isen brudt - og tier - undtagen kommunisternes så: rörelsen skall från de enskil- tens tolk, när nu så många stora saken tok fart for alvor.
- om sine 10 punkter.
da staterna mötas i den bränn- frågor skola läggas fram till av- Norsk kvindesaksforening blev For aa finde grunden t i l det- punkt, som kallas Nationernas görande i riksdagen.
Men vi må- stiftet i 1884 rigtig nok efter ini- te.
atter et ganske kort tilbake- förbund.
Vi se intet annat sätt ste böja oss.
tiativ a v en mand.
Borgermæster blik.
1896 stod der i Nylænde en att arbeta på internationell av- Fröken Tamm har under den Berner fortæller om I dette möte rustning, än a t t vi börja göra vår gångna vintern varit svårt sjuk, han indböd t i l for aa faa den dan- artikel om ugifte Mödre.
De skul- del, ingen annan möjlighet att och hennes krafter äro på grund net.
- En flok radikale studenter de respekteres ret og slet fordi de uppnå den än att alla göra sin del.
därav så nedsatta, att hennes lä- og en liten gr il,,^, (, kvinder - det var mödre, stod der og deres kaar Men foreningen skulde bedres.
Artikeln var un- Då säger grupp A: vi förstå ic- kare på det allvarligaste avrått var publikum.
ke, hur ni även ut från er tanke- från ett nu förnyat riksdagsar- blev da dannet og dens förste pro- dertegnet Katti Anker r Möller.
- Kvindestemmeretten, Det v a r en ny tone.
Rettigheder gång, som alltså icke ä r vår, kun- bete.
grampost, na v i l j a avrusta i dag eller i mor- Vi veta, att fröken Tamm är en förte t i l at man aaret efter dan- for dem som rettelig borde ste gon.
J varje fall måste ju vårt av de sällsynta människor, som i net Stemmeretsforeningen.
nes!
Der blev livlig diskussion.
I 1885 - og dermed begynder Men i 1902 fik vi iallefald vert folk uppfostras till att omfatta striden för sina ideal äro beredda denna tanke och vilja denna hand- att offra allt.
» Hvis alt du gav den aarelange kamp indtil förste hjem for ugifte Mödre.
I ling.
foruden livet, da ved, at du har kvinder i 1910 fik kommunal og i 1904 fremsatte hun Forslag om Grupp B svarar: samma hand- intet givet », de orden innehålla de 1913 statsborgerligt stemmeret premie for den bedste bok om lingsväg, rom vi anse riktig för fordringar hon ställer på sig själv.
paa samme vilkaar for mænd.
Moderskapet.
Fra 1906-08 fo det enskilda folket inom den Men en sådan människa kunna vi De som med hele sin sjæl hadde redrag om Mödreforsik ring.
Hun större enhet, som en grupp stater icke förlora.
Hennes liv är för kastet sig ind i kampen - de har i det hele tat ikke git os le- utgör, måste vi anse riktig för dyrbart för att sättas på spel.
Det tænkte nok at Maalet nu var naad.
vende fred og diskussionens böl- den enskilda människan inom den är därför vi böja oss.
Og da Kvindernes Vælgerfore- ger har ofte gaat höit.
Ikke i 1915 blev stiftet mente man mindst i 1913 ved hendes artikel l mindre För Södermanlands länsförbund ning vel sagtens at saken nu var i den for avskaffelse av straf for fos- folk.
av F. K.
R.: skall ersättas med ett rättstill- Og allerværst i rigtige gænge og at det bare var terfordrivelse.
Ester Ekengren, v. ordf., stånd, måste låta denna tro tala et t idsspörsmaal naar v i skulde 1914 ved foredraget om Moder- Nyköping.
genom handling nu.
i dag, alltså opnaa en fyldig representation i skapets frigjörelse og forslaget rösta för en avveckling av krigs- stortinget.
D Det er en velkjendt om Barnelovene.
» Nu vilde hjem- Hanna Johansson, sekr., beredskapen.
Det är en av de vii- Flen.
(Forts. å sid.
6.)
sak: it vi her har hat store skuffel- gar, på vilka den enskilde kan ar- Anna Skoglund, kassaförv., beta för att skapa de psykologiska Gnesta.
förutsättningarna för avrustning.
Hildur Hult, Eskilstuna.
Det var denna tankegång, som följdes av flertalet inom central- Anna Jönsson, Strängnäs.
styrelsemötet, och som det sam- Est er Lindholm, Jul i ta.
manfattade i sitt uttalande.
då ett sådant uttalandr kommer Sigrid Andersson, Flen.
strax i början av en valkampanj, för olika affärsverk Malla Andersdotter, Julita.
ha vi rätt att förmoda att det är Hanna Lindholm, Eskilstuna.
avsett att bli vägledande för arbe- e en och vävnader.
r prospekt, som sändes tet under valrörelsen.
Ingrid Örström, Nyköping.
Frisinnade Kvinnors Riksför- bunds centralstyrelse har alltså uttalat sig i den fråga, på vilken huvudvikten kommer a t t ligga vid valen: försvarsfrågan.
Uttalandet i försvarsfrågan är I - norske enheten, som bildar bildar ett ___ ---
Det fanns en gång i en liten tillsatt ett fredsutskott för att för- stad en beslutsam och samtidigt bereda frågan.
Från detta freds- frisinnad kvinna.
Hon uppdrev utskott förelåg två förslag t i l l ut- två likasinnade och bildade en talanden.
C Centralstyrelsen ägna- förening.
De manliga partivän- de flera timmar åt att genomdis- nerna sökte utspörja henne o m kutera detta problem.
Alla hade denna nya politiska företeelse och klart för sig, att det i denna stund frågade först och främst: hur icke dugde för ansvarskännande många är n i?
Hon såg dem tro- kvinnor att klara sig undan med hjärtat i ansiktet och svarade: v i allmänna sympatibetygelser för är rätt många.
Ja, men vilka lir Nationernas förbund eller välvil- ni då?
- Ja, det är fröken Lind- liga önskningar om fred, som även ström och fru Jansson och jag och Lindman kunde vara med om.
i sa ja, fröken Jansson och fru så fall hade saken varit färdig på Lindström och - ja I alla fall är tio minuter.
Frågan gällde, vil- vi rätt många.
Denna förenings- ken insats vårt land kunde göra ordförande, som sedan lyckades i den internationella fredspoliti- göra sin förening t i l l en liten ken, och hur fredsviljan skulle ut- maktfaktor på sin ort.
befann sig trycka s i g vid valen.
Det var myc- inverka på står dem garna äro t tressen i undervisningen, som till buds.
De vii- att bevaka sina iii- skolråd och andra beslutande församlingar.
Nyk- av central- nors tjänst.
Aftonen blev styrelsen i uppdrag att fort- genäm, att deltagarna f sätta sitt arbete genom att göra bröto upp.
Först vid t en undersökning av restriktions- återkom centralstyrelsen systemets verkningar.
Även i gelstad.
terhetsutskottet denna diskussion voro partisyn- punkterna alldeles lagda åt sidan.
AN DRA I DAG EN.
Här skulle centralstyrelsemötet egentligen varit färdigt med sitt Lördagens förmiddag samlades arbete, men föredragningslistan landsmötets deltagare t i l l ett an- var ej på långt när genomgången, tal: iv 200 i Stadshotellets festsal.
varför centralstyrelsen måste O Ordföranden intog sin plats med uppskjuta sina förhandlingar för sina båda vice ordförande, fru att för tillfället uppgå i landsmö- Ellen Hagen och fru Annastina gen förbund, sade mötets norska gäst, och den hon vände sig till, tänkte g om ett ögonblick och svarade:, nu börjar det kännas, som om verkligen vore ett Riksför- bund.
utanför, i den kalla världen, stodo märkande för Fogelstad och fyll- de olika partierna med sinn redan de hela den stora gårdsplanen.
färdiga program Centralstyrelsen satte sig upp och diskussionen, den första i for t i l l Katrineholm, där delta- .sitt slag inom Frisinnade Kvin- garna i landsmötet utanför cen- nor, avslöts fram på eftermidda- tralstyrelsen redan voro försam- g e n var det klart.
att den upp- lade, mottagna av Katrineholms- fattning som kommer t i l l uttryck kommittén.
Södermanlands läns- i uttalandet på Tidevarvets för- förbund hade inbjudit t iii fest på sta sida hade det överväldigande Stadshotellet, och gästerna hälsa- för sig.
Men först på des välkomna av dess ordföran- s morgon beslöt central- de, fröken Elisabeth Tamm.
att det skulle som ett Landsmötet var ännu ej högtidli- läggas fram för lands- gen öppnat, därför var denna a f - mötet.
I Det betonades dock, att ton ägnad åt de personliga mötena eftersom en minoritet intar en an- mellan vänner och nan uppfattning, skulle detta ut- talande icke vara bindande för länsförbundens eller de enskilda En församling är inte hjälpt med att vara mångtalig, om det allt man kan säga om den.
öv rigt är mångtalighet ännu icke Riksförbundets styrka, om m a n mäter antalet av dem, soin t i l l h ö - ra det, med dem, som rätteligen borde göra det.
Men om denna församling var händelsevis något mer att säga.
Den visade sig ha t vå utmärk kande egenskaper: den da önskemål, il ta dem ige- är För- När frågan om behandlingen av de prostituerade.
Hon kritiserade skarpt fattigvå kommitténs förslag fick och väster, norr och söder anlän- brottas med detta problem, Södermanland bjöd e kade bord utan även på sång och musik, utförd av fröken Elna Fernström, soin gärna ställer sin vackra röst i Frisinnade Klockan sju körde en rad bilar dergäster, gram.
och arbetskamrater.
dern, under vilken den kvinnliga ungdomen står så att säga under samhäll lets uppfostrande myndig- het, till 21 i i i.
.
I n t i l l dess, menar hon, kunde barnavårdsmyndighe- terna ta sig an fall av vanart även på det sedliga området.
För alla my myndiga medborgare borde sam- ma lagar gälla, och vi borde ej lagstifta mot prostitutionen förr som ordföranden sär- grundligare diskuterad i hela sitt lemmen av danska riksdagen, fru Marie Hjelmer och bostadsinspek- trisen, fröken Lulli Lous från Kristiania.
En ordförande måste alltid ex officio vara optimistisk i sinn hälsningstal.
Men Riksförbundets ordförande iii.
optimist av natu- ren och hade dessutom i den stora anslutningen t i l l mötet en ytter- ligare anledning t i l l glädje, där- för fick den förhoppningsfulla to- nen i inledningsorden en överty- gande klang.
Sedan centralstyrelsemötets ut- talanden i freds- och nykterhets- frågorna upplästs, instämde lands- mötet i dem båda.
Därpå höll fröken Tamm ett förderag i jord- som en valsommar.
Dessa äro så Nykterhetsutskottet redogjorde märkliga fenomen, att det kan lö- också för sin verksamhet hittills.
utom framlade sista riksdagen, ställes nu på väl- visning icke drives enhetligt.
Det ja rna.
Vi l ket svar vi vilja vi ge ut talande som centralstyrelsemö- kvinnor?
Ka- tet antog på förslag av utskottet, rätt under ansvar, var möjlig och f framkom l ig.
Advokaten Eva Andén insatte program på denna punkt.
Dess- hon sina egna syn-
ANMARKNINGAR AV •K•J• Makt och mänskor.
Det är nu på sjätte året som j a g förlustar mig natt och dag med en sällsynt givande sport: att störta ministärer, kejsare, kungar och rent a r presidenter.
Den fordrar stundom lite tålamod ungefär som metning, men ingen nämn- värd ansträngning såvida man sitter inne med den riktiga meto- den.
Och denna liar jag lärt av apotekar Ris från Hälsingborg, han som på sin tid vräkte Napo- leon genom att låta honom hållas.
Sant är att medaljer och poka- ler tillfaller aldrig mig: den inre triumfen får vara mig nog medan den ostentativa segern hembäres av en eller annan opposition som har slagit in öppna dörrar och satt krokben för de mest snubbelfotade varelser i världen, vilka i annat fall skulle h a snavat på sin egen domliga befogenhet så skulle al- drig den malör inträffa som i n * - geln plägar hända dem så fort de har fullgjort sin ålagda uppgift, Var det inte makten de skulle fäl- la?
Där står ju makten på fötter igen som en kautschukgubbe.
Och var blev oppositionen av?
Den tiar farit in i makten som damm- korn i en vacuum-cleaer.
Man har bevittnat en liten trolleriföre- ställning och k a n gå hem och läg- ga sig, t y ingenting liar hänt.
Men psykologerna somnar inte.
Dessa hokuspokus fascinerar dem i sin konstanta enformighet.
Förr grubblade ingen över mak- den och lika lätt att bilda sig en föreställning om.
E n och annan gudagunstlig kom till den, grep den, innehade den, » missbrukade » skugga.
Likväl aktar jag mig för den den och så vidare; det var natur- skenbart oundvikliga slutsatsen ligt och sorgligt och som det skul- Men nu har äntligen att min fördolda aktivitet gör op- le vara.
positionerna överflödiga.
I den makten kommit i tur att bli ett värld av purt andliga förlopp där proplem.
Samtidigt l i a r de mäk- j a g inbillar mig att jag skulle tri- tiga, till vilka man fordom stir- vas hade de visserligen ingenting rade upp som till mytiska heroer att göra, ty där skulle straffet eller vidunder, nedstigit till en ögonblickligen gripa synden om välgörande lättfattlighet.
nacken och varje felgrepp mani- Sedd från sin intressantaste si- festera sig så otvetydigt som en da lir makten, som Amiel kanske tågsammanstötning.
Men i våra har glömt att säga, ett själs- skumma och maskerade förhållan- tillstånd.
Och visserligen ett av den kan inte ens Nemesis uppträ- de obnormaste men ingalunda da utan förklädnad och vidlyftig därför oupphinnligt för den sun- apparat.
Okroppslig som hon är daste, om bara omständigheterna nödgas hon låna armar a t t fäkta sammansvär sig a t t alstra det.
Ty med, ben att marschera med och det kräver oeftergivligt för sin en röst att ropa med.
Oppositio- uppkomst en viss position.
Men nerna är alltid mer berättigade än är denna väl given så framsprin- de innerst vågar tro.
ger det automatiskt.
Jag vet in- Vore de förvissade om sin gu- te om det finns bot för denna pa- ranoia när individen återgår till par sig i sin mest groteska skep- nad hos avskedade monarker som kommer och tigger med salvelse om a t t få igen sina emblem.
Så vikt för världsalltet och sin bild oskickligt beter sig aldrig minist- rar, de förstår att gå med glättig i spegeln.
Här lurar en invändning som och nonchalant uppsyn från si ii låter helt plausibel.
Jag tycker post t i l l sin reträtt.
Och detta bör räknas som deras mig höra: Ja det där passar på Ludvig SIV och Wilhelm Ii och minsta tapperhetsprov.
Hela de- Mussolini, men hur många mäkti- ras potentatskap ä r i själva ver- ga har man inte lite var träffat ket ingenting annat än en över.
ihop med, både kungar och excel- skyld heroism.
Ty den ljuva svin- lenser och f. d. statsråd utan port- deln att vara mäktig in persona följ, s &amp; anspråkslösa och affabla unnas icke dem; de får inte glöm- och koncilianta som en diverse- ina en sekund a t t de vikarierar för handelsexpedit!
I sådana kretsar en kollektivmakt, som driver dem är det nian kan lära modesti och fram, bekransade offer, mot oppo- levnadsvett.
sitionens eldlinje.
Nu vill jag inte dra upp de ota- Men när makten och oppositio- liga anekdoterna om hospitalsbe.
nen möts öga mot öga blinkar de sökande som har fört långa ange- åt varandra som augurer, vad än näma samtal med en distingerad deras tillfälliga representanter herre som de höll för underläka- gör för min i sitt dåliga spel.
ren och som slutligen befanns va- ra anstaltens hopplösaste patient Men det bör påpekas att den hjär- tevinnande humanitet man så ständigt frapperas av hos våra dagars mäktiga svårligen kan för- tens själstillstånd.
E n av dessa, och den måhända starkaste, ä r den fixa idén att hålla sig kvar vid makten; vilket sjukliga drag yp- stater, somav de manliga lärda offentliga livet, men — till honom denna tvåfaldiga kunskap om her- otvivelaktigt bedömdes falskt el- diktas kärlekssånger, det är ho- raväldets och sexualkomonen- tens lagar framgår för vår moder- ler också fullständigt missförsto- nom konsten förhärligar!
Det nyupptäckta ljusets andra na civilisation och kultur ett oö- dos.
I dessa rent kvinnostyrda stater (Egypten, Sparta, Lydien stråle belyser en faktor a v sexuell verskådligt antal klarlägganden Av d:r Ilse Reicke.
m.
fl.)
visar sig förhållandet helt stämning och följaktligen sexuellt och fordringar.
Yttersta konse- Detta nya begrepp kvensen därav blir emellertid: ic- omvänt: alla de lovprisade » spe- inflytande.
cifikt manliga » egenskaperna kallas » sexualkomponente » och ke mannen, icke heller kvinnan Jämte dessa epokgörande verk upp och ned på världen och återfinnas nu hos kvinnorna &amp; - påvisas genom en stor mängd in- ensam fyller begreppet människa; av d r Mathilde v. Kemnitz, nerv- världsbilden för den vanlige som typiska härskaregenskaper; tressanta och överraskande exem- endast båda tillsammans och kom- läkaren o. framför allt kvinnoläka- Adam, honom åt vilken Gud av de s.k. typiskt kvinliga egenska- pel och experiment.
Denna sexual- pletterande varandra skapa ren föreligga sedan kort tid tven- hans revben skapade Eva.
Vi stå perna däremot franitriida hos komponente förvanskar och van- mänskligheten.
ne böcker av en tredje, en huvud- här så att säga inför könspsykolo- mannen såsom betecknande för ställer könens omdömen om var- Efter snart två årtusenden av sakligen socialt inriktad kvinna, giens relativitetslag.
Denna läras den underkuvade.
andra, åstadkommer underskat- manligt herravälde och kvinnligt böcker, som även de riva moln och nya Röntgenljus eller tydligare Verksamheten iitomhiis (jord- tande eller tydlig överdrift i be- underkuvande är vår t i d inne på slöjor från folkens historia och det nyupptäckta ljuset består av bruk, jakt) och därmed följande dömandet av presationer, när de vägen till likställighet mellan ko- låta en ny kunskaps Röntgenstrå- tvenne strålar: å ena sidan fast- större kroppskrafter, frihet i kär- befinna sig i varandras iiiirhet, så- nan - den utvidgade medborgar- lar genomtränga och genomlysa slås, att de senare århundradenas lek ända till tygellöshet, handha- som srävande mot samma mål, rätten är blott ett av de många nutiden.
Dr Mathilde Værting, kvinna med hennes fysiska anlag vande a v statsförvaltning, rätt- som examinator och examinand, tecknen därpå.
Dock bör pendeln kvinnlig professor rid universite- och andliga färdigheter endast är skipning, idkande a v konst och ve- eller i vilken egenskap som helst i framtiden icke åter slå över t i l l tet i Jena, ger tillsammans med resultatet av ett mannens ensidiga tenskap, den högre uppskattnin- Följaktligen är det alltså en orätt- kvinnovälde (vilket åter skulle vi- d:r Mathias Værting faktiskt en herravälde.
Hos henne ser man gen av det egna könet tillfaller I att låta gossar utbildas en- sa sig ha alla manliga brister blott » ny grundval för mannens och utvecklas alla den underkuvades här kvinnorna.
Mannen däremot t av män men flickor av både i omvända förhållanden), utan på kvinnansp sykologi » (två delar egenskaper (ringa kroppskrafter, gäller för det mindervärdiga kö- manliga och kvinnliga lärare (i grund av vunnen erfarenhet hål- (förlag G.
Braun, Karlsruhe), ärelystnad, flit, småaktighet, list, net, blir strängt hän virad till hem- Tyskland kommer det säkert att las i jämviktsläge, med lika rättig- » Kvinnlig egenart i manstyrda förmåga att kunna lida o.s.v.).
met, hans kärleksliv hålles inom kosta ännu mycken strid, innan heter och verkligt fri utvecklings- stater » och » Manlig egenart i Historien visar emellertid även snäva gränser, övervakas till och grundsatsen » Kvinnlig ledning a v möjlighet för båda könen.
År- kvinnostaten ».
De vända faktiskt talrika exempel på stora kvinno- med, han är utestängd från det flickskolan » drivits igenom!).
Ur hundradens branta lidandesväg Nya tyska studier i kvinnofrågan.
I solnedgången lägga vi u t från från E n svensk konsert i London t i l l förmån för ett internationellt he m för akadem miskt bildade k kvinnor.
sedan vi gästat d e t hem under knoppande björkars vård Finland hägnar minnet av sin störste son, hemmet där ännu som på osynliga vingslag de stora hädangångnas andar bo.
Sakta glider båten på spegelblanka vat- ten in mellan Finska vikens trol- ska öar och skär, in mot väster d ä r himmelens portar synes öpp- n a sig i en flod av guld - stäm- ningsmättad och vemodsfull sti- ger den finska folksången, buren av klara röster, allt ä r stilla, him- melen över och himmelen under Borgå där E n syn nnerl igen st ii mn ings f ii ll och vacker svensk konsert gick i fredags kväll a v stapeln i den un- d l e erba i rt va c k ra gan i la med elt id a C Crosby Hall, i London.
D Det var fröken Marianne Mörner, som sjöng svenska folkvisor, och gre- vinnan Wilamowitz-Moellendorf, som höll ett fint inledande före- drag på charmant engelska.
Kon- serten var till förmån för den svenska delen av den internatio- nella fonden för inköpandet och står i alla fall bland tir främsta, inredandet av Crosby Hall t i l l om ej rent av allra friiinst.
ett hem för universitetskvinnor Vid den stora basaren förra året var svenska kronprinsessan från alla länder.
C Crosby Hall är den vackraste en av basarens beskyddare, och 1400-tals » Hall » i England.
Ett vårt svenska ministerpar i Lon- underbart snidat ektak, ett su- don, friherre och friherrinnan perbt utbyggt fönster och en stil- Palmstjerna, ha ofta visat sitt full gammal öppen spis, locka dit stora intresse.
Baron Palmstierna antikvitetsälskare från alla värl- skulle ha » taken the chair » denna dens hörn.
C Crosby Hall har också gång, men blev förhindrad.
Her- mycket intressanta historiska as- tiginnan av Hamilton, vars varma sociationer.
Richard III bodde intresse för Sverige är väl känt, I konstpolitik och förenings- tvång inom det lilla - eller kan- ske rättare det stora föregångs- landet, beroende på vilken syn- vinkel man anlägger.
» Bilde Künstler - rede nicht », se där deras paroll.
I Ateneums musei- samlingar gives rikt tillfälle att närmare studera Helena Schjerf- becks konst.
H ä r finnes ett av hennes underbara självpor- trätt (det andra finnes i Åbo museum) - de röda läppar- nas och de flärrseende ögo- nens syntes, här finnes » den lille konvalescenten », o f t a kallad » Ateneums pärla », stammande oss.
- Då höres ett skri, vilt.
klart; från n d en tid då den franska kon- stormbådande ut från det vida sten i allmänhet och Bastien Le- page i synnerhet tyckes hava på- havsbandet och på silverglänsan- de vingar skjuter pilsnabbt havs- verkat henne: här finnes » Syst- måsen med blodröd näbb från höj- rarne », » Svartklädd flicka » m. fl.
d å - bli nyttiga Båda gan, samhällsmedlemmar.
dessa uppfattningar som kanske icke av frå- utesluta varandra, komma att närmare ut- vecklas i Tidevarvet.
E f t e r den gemensamma mid- dagen var efterm middagen ägnad på programmet formulerats som åt det tema som Valen och vi.
den i djupet och höjer sig åter på a v hennes bästa arbeten från en starka vingar med sin d y r b a r a tid, då den japanska kon- Föredrag höllos av fru Hjelmer fångst glittrande solen.
- - mot d e n om den danska valrörelsen, som Sådan är för mig H e l e n a redan är över, och av fröken Lous Schjerfbecks konst.
Stor.
ran östern.
Men vad båtar om den norska.
som hunnit ett känsliga kompass havsbe- rusad, glänsande, plötslig, h ä n f ö - ett geni, analysera, ett snille, då man vilket s t å r dallrar inför gott stycke längre än vår.
De rande, den vita havsfågeln lik på komma att återgivas i tidningen.
svarta vingar skär den som ett och skälver i s i t t väsens känsliga E f t e r det uttalande i fredsfrå- tog hans plats.
skri - en ton - genom samtidens medelpunkt, vid alla magnetiska gan, som landsmötet gjort till sitt, Konserten blev en stor succès strömningar som går igenom ti- kändes det styrkande att höra att Fröken Mörners härliga röst gjor- konst.
devarvet, t y geniet är dock alltid De finska kvinnliga konstnärer- endast helt sig självt.
Om Helena de radikala i Danmark äro inne de sig utomordentligt väl i den ste samma arbeta på tankegång: att alla må- stora luftiga hallen, d ä r väl förr na hade i anledning av den stora S c h j e r b e c k s person veta vi litet, på avrustning var i sitt ofta liknande sånger klingat.
Jag Nordiska kvinnokongressen an- sjukligt stillhetstörstande har hon har sällan sett en sådan entusiasm ordnat en synnerligen intressant dragit sig tillbaka till landsbyg- land.
Fru Hjelmers ord: » det vo- på en konsert i London.
Man kun- utst ställning i Stenniann konstsa- den, där hon lever i största av- re vackert om kvinnorna i de t r e de inte höra sig mätt på den var- long.
stä - H ä r syntes fängslande skildhet, endast sällan synes hen- landen bete på kunde nedrustning », gå före var i detta liksom ar- ma, sympatiska rösten och de gri- bilder av Ellen Thesleff, F a n n y nes verk på expositioner, men pande melodierna.
Churberg, Helmi Biese, Hanna från hennes penslar flyta ström- lösenordet till ett nytt skandina- viskt samarbete på dessa linjer nen voro verkligen rörda - och vi Frosterus-Segerstråle, Elin Dani- mar av livsbejakande konst.
Det mellan kvinnorna.
Om detta mö- svenskar kände oss så d ä r riktigt elson-Gambogi samt av den unga är snillets rätta adelsmärke - in- innerligt tacksamma.
När vi konstnärinnan Ragni tet i sig själv, allt i sitt verk.
te kunde bli anledningen till ett här, innan han blev kung.
Shake.
speare kände till hallen och näm- ner den flera gånger.
Katarina av Aragonien var gäst där - Henrik VIII var säkert också of- ta där, t y på hans t i d ägdes den av Sir Thomas More.
Elisabeth besökte den likaledes Förr stod Crosby Hall i City, men nu har den flyttats t i l l Chelsea, t i l l Tho- mas Mores gamla trädgård.
Nu hoppas, som sagt, T h e Bri- tish Federation of University Women att kunna köpa det t i l l ett Här syntes Men vi ville tacka henne för vad hem för brittiska och andra län- mo ut i den ljumma, mörka som- Holmberg-Cavén.
s i g förtjänst samarbete, att särskilt hade utmärkas det gjort ders universitets kvinnor.
Hallen markvällen och sågo Themsen Anna Forselles-Schybergsons in- hon givit oss - ett nytt under- sådant bland raden av Frisinnade Kvin- s k a l l användas t i l l refektorium flyta där lugn och mäktig med tressanta återgivande av d:r J e n - bart minne från de sköna minne- nors möten.
och en ny flygel tillbyggas med Londons tusen ljus reflekterade i n y af Forselles ’ för oss alla kon- nas tid.
Folkunge.
Fröken Lous ’ föredrag roade al- rum och bibliotek etc. Alla län- den - s: \ sågo vi bara en älv d ä r gressdeltagare s &amp; välkända la lika mycket från början till ders universitets kvinnor ha hemma, som kommer långt uppi- Genom all denna starka, j ä m n a, slut, men det aktuella intresset hjälpt t i l l, och svenska akade- från de skogstäckta fjällen, och nationella konst ljöd en klang sig till redogörelse för knöt miskt bildade kvinnor först och d ä r några bleka stjärnor och en underbart fjärran från.
kvinnornas enhetsfront i Norge, främst bland dem.
T i l l den stora sommarljus kvällshimmel spegla Det var de stora viddernas sago- bildad på ett husmodersprogram, basaren för Crosby Hall-fonden.
sig.
Vi skakade hand o c h sade: gel som pilsnabbt korsade min något i sitt slag ganska enaståen- som ägde rum för ett år sedan, » I sommar reser jag hem! » synrand, det var första gång BLEKINGE LÄNSFÖRBUND A V de.
g Helena S c h e r f b e c k s verk.
Jag FRISINNADE KVINNOR Doktor Ada Nilsson gav slutli- skickade de en samling utsökt fick en ä n rikare inblick däri se- vackra saker, som väckte stor be- gen riktlinjerna för vårt eget val- i R o n n e b y.
30- nare, då vi hade förmånen att un- undran.
arbete.
Kvinnorna måste lära sig Fonden har nu uppnått cirka a t t veta vad de vilja och kämpa 17,000 pund sterling, men det be- därför.
Hon hade en tro på möj- hövs 25,000, innan Federationen ligheten att kvinnorna, trots sin kan börja bygga.
Den största iv- individualistiska betoning, dock representerade.
ke-brittiska fonden har Amerika Det sägs a t t fin- till.
att man anordnat årsmötet nu och kunde enighet, den slags tro, ska språket endast äger uttryck inte väntat till hösten.
berodde på att samlat ihop, cirka 2,000 pund!
för ett genus och så synes det mig så många frisinnade kvinnor just nu Vo- som man har inför det till synes Så mycket kunna ju ej de europe- vara även i dess konst.
Hur fritt ro samlade i anledning av samhällskur- orimliga.
iska länderna ge - men Sverige Vid den förra valrörelsen hade sen på Solvik.
Till ordförande omvaldes fröken kvinnorna varken större entusi- Ebba Holgersson.
Styrelsen består dess- asm eller någon plan inför valen.
skall då äntligen på lika plan leda för älskande.
Även denna - ett derichs i J e n a).
Dessa essayer, utom av ordfiirandrna i de olika lokal- De frisinnade kvinnorna uppnåd- till mänsklighetens sanna bestäm- mellanting mellan dikt och stu- såsom t. ex. » Faderlighetens kris », de dock nit få två representanter.
ger mindre kunskap än kän- » Om kärlekens väsen » leda med si- melse och största möjliga utveck k die * &gt; (.
* - sla och vision i likhet med don na allvarliga och icke alltid lätt- son och suppleanter blevo fröknarna Men denna gång borde vi söka få ling.
- En radikal, omstörtande in flera, och de som vi ffi in, måste Sigrid Kruse och Ebba Hultqvist.
Till och häpnadsväckande bok!
En mycket mer nyktra, nästan en pro- fattliga tankegångar d j u p t in i ännu ganska revisorer valdes fröknarna Olsson och h a känslan av att ha m å n g a väl- milsten på vägen till köns- och grambok, av samma författarinna, kulturfilosofiens Kjellberg och revisorssuppleanter fru A. jare bakom sig.
Där de båda par- » V i k v in nor » Langensalza alza, Her- ou ppod lade vet enskap.
dä därmed ock så vii världskännedom.
t tierna d P folk fri s i nnade och de Redan denna korta överblick Att denna väg, som vi i början mann Beyer).
Vägar genom dof- liberala, ställa upp sådana kandi- klargör för oss vad tidigare på- fröken Kruse, förbundets v. ordförande av denna artikel betonade, redan tande skymning, vetande, ljusning upprättats och beträtts av mån- och förtrollning äro dessa böcker, stods, att kvinnan först nu söker och fröken Maja Håkansson, förbun- dater, som vi kunna betrakta som dets sekreterare.
våra, vi lja vi stödja dessa, sålun- ga kvinnor, bevisas av talrika ingen bergstopparnas vita klarsyn nå till det yttersta djupa » Känn- Frågan om förbundets ställning till skrifter på detta område.
Den mot nya vidder och nya krav.
Vär- dig-själv », som den vise atenaren valen diskuterades.
Diskussionen in- da gående huvudsakligen på per- sonlighetsprincipen.
vara förutsättningen Solon ansåg nya ungdomens livs- och kärleks- defulla böcker för den som vill leddes av fröken Kruse.
Förbundet be- a t t hos den kommitté, som fått i Men huvudvikten ligger på vii- känsla återspeglas särdeles klart upplevelsen, icke för dem som ön- för all kunskap och allt framåt- uppdrag a t t förmedla samarbete mellan ka idéer som vi söka få fram.
Vi skridande.
och karaktäristiskt i Else Strohs ska gå den förbi.
de frisinnade fraktionerna i Blekinge, ha vitala intressen att bevaka: i En vägande, diger, djuptänkt Självförverkligande » (Eugen Di- hemställa, att länsförbundet måtte er- kvinnornas lönefråga och kvin- Ilse Reicke.
ederichs förlag, J e n a), just i dess bok som ovanpå alla vetenskapli- nornas rätt att inneha ämbeten, i på respektive partiers blandning av poesi och tanke, som ga utläggningar höjer sig till vis- då endast en plats, som kvinnorna kunna uppfostringsfrågan, just nu varken ä r konst eller vetenskap het, bör slutligen i detta samman- skolreformen står på dagordnin- godtaga.
och säkert icke gillas av alla, men hang icke förbigås, en bok av en Därpå höll d:r Ada Nilsson, Stock- gen, i lösdrivarfrågan, och i fråga just d ä r f ö r rik på uppslag och s o m verkligen känner själen, en holm, ett föredrag om » Liberalismen om folkhälsan.
Vi vilja ha ge- fängslande.
filosof som måhända sku I le kun- och vår tid ».
Fru Stina Hammelin nomförd moderskapsförsäkring bjöd till pianoackompanjemang av fru Lidelsefull, i höga toner förkla- na jämställas med svenskan Ellen Stina Ohlsson några sångnummer, som och vi vilja genomdriva bättre rande och fördjupande det äntli- Key, Rosa Mayreder i hennes Es- mottogos med livligt bifall.
Slutligen villkor för mödrarna genom inrät- gen undfångna i ett språk med sayer » Kön och kultur », vilka ny- talade fröken Honorine Hermelin över tande av förlossningshem.
a v Nietzsche är Leonore ligen följt p?
~ hennes stora beröm- klang ämnet: » Den allmänna opinionen ».
Vår ställning till fredsfrågan Kühn i hennes » Eros ’ bok » (Dir- üda verk » Kvinnligheten i kritisk hör konsekvent samman med vårt derichs, J e n a), en värdefull gåva belysning » (båda hos Eugen Die- kom- begåvade drag.
så M ö t e s p l a t s en.
jag Till hållit årsmöte,; l - i centralstyrelsen blev fröken Holgers- Nilsson och fröken A. av fröken Holgersson, slöt ter vallistor, dock
--- i, av- arbete för f o l k h ä l s a vi ta Är den gamla husmo- S i t u a t i o n e n i Norge.
stånd från det vanvettiga i det med människoliv både (forts. från sid 2 som krioget, och den som den nu- mene lægges öde og samfunds- f o r varden- tankar med anledning av K.
J:s varande samhällsordningen har moralen kjöre I gröften. » Paatrods de mödre, O. S.
v. art. i Tidevarvet varvet; ... t PI:,.
:,,; om på sitt samvete og tilslutniongen har r i s t: it t r o d s; iv alt f i k vi dog i 1915 vore «Danaidernas döttrar« men vi måste också visa att vi Barnelove med den kommunale kvinderne selv - ikke mindst det har nog hänt mer än en gång ha k ä r l e k till de ideér vi omfatta mödreforsikring, som har bragt landsbygdens kvinder - har fölt I att en dödsruna innan skriven.
innan och vilja o f f r a n å g o t för dem.
slik radikal forandring i utgifte at her var noget som rörte ved » ryktet endast då kunna vi uppnå någonting mödre og deres barns kaar deres dypeste rötter - at gont ing kom fru Anker Möllers Bar- de krav som reistes gir deres pressen som med denna f a n f a r som i n l e d - som vor paa gjerning en ganske n y t om hans ning till valkampanjen hele 1917 og som har er indvendt at programmet er i hädanfärd av ord föranden ledet til oprettelsen av flere föde- altfor höj grad et h u s m o r s samma ord skulle med stort fog kunna läggas i munnen på den gamla alla deltagare voro hjem utover landet 1 1919 kom gram men vi har 400,00 fröken Tamm inbjudna foredraget om k v i n d e r n e s födelsepolitiken mödre i vort land og det har dens husmoderstyp som tyvärr ännu ett friskt liv många bilfärd till Fogelstad.
p politik o g iaar har hun aap- sagtens sin store betydning om frågaq om organoisationen ä r Fogelstad net et mödre-hygiene-kontor diskussion samlingen kan utgaa netop fra turneér anordnar sels stad förebildligt för dem, min vil- si^^^^^^ blev vældig og stenreg- dem.
I dessuten kan jeg ikke i og ler redigerar tid-krifter.
ja att vi skola ha ett litet försvar stenregnen ganske tæt.
d e n efterfulg- for s i g se noget intresseskille her.
bära henne hennes t r ö t a fötter t i l l kyrkan och missionshuset där den andliga fredstid, så ordnat att det vid tes av et forslag om mödrelön et hjem bör være hver b ä r hvervende kvindes r e t t i g h e t spis ' Som bestås alltför ofta är tung krigsfara med lätthet k a n s v ä l l a (ordet vækte ny forargelse).
ut till en organisation, mäktig a t t det underligt; it et slikt gift eller ugift har intet med o c och h Har arbetsglädje föa n i ägnad exempelvis att höja levat hennes bland livsmod vår möta situationen den husliga ap- urokkelig maalbevidst arbeide sak aa gjöre.
paraten vid Fogelstad kan n ä m - for mor og barn til slut maatte saa har vi grund til aa tro at allmoge det äkta ligen vid k r i g s f a r a för a t t låna i samle sig i et politisk Morsprogram vi skal faa landsbygdens kvinder de stora städerna med os i det vi blandt indbyder- ~; ~ ~ ~; l " detta u t t r y c k utvidgas till en gram om man saa maa si!
organisationen som med lätthet och er i mine öine dyp for- ne til e n h e t s f r o n t e n har en representant dag i ett helt långt liv utan tanke på fullkomligt lugnt och precist möter de to tidligere pro- presentant for 19 » Bondekvindelag » » semester eller vila, blott för a t t få det möter ’ och besegrar uppgiften att ta og dette sidste En- lag » som hun har dannet utover dagliga brödet och kläder på kroppen ty få yrken ver väl i våra dagar så så emot ett par hundra personer enhetsfronten det taler ikke om l a n d s b y g d e n trots mängden av gäster hade kvindens rettigheter men u t f r a endvidere har N.
K.
S. sendt lig lön för mödan som jordbruket så alla k ä n s l a n av att befinna Sig på den faste indre kjerne det er henstilling t i l alle sine led lit- t i l s l u t et PI^ ord om de erfaringer en privatbjudning i at hem efter bygget over reiser det sine krav til over hele landet om a;, slutte sig til programmet og arbeide for ringer vi hidindtil har gjort: efter supén höllos flera tal, omväxlande s t a t e n f r i s i n n e d e v e n s t r e hadde sit omväxlande med sång t i m m a r n a gin- morspensionen f o r alle mödre, det dersamme har kvinderaade- landsmöte netop samme dag s o m go hastigt till dess a t t tiden kom, statsstöttede föde- og mödrehjem ne gjort.
enhetsfrontens program blev fær- då bilarna skulle återföra lands- det husmoderstypen död?
ved 1915 selhjemsutstilling hævd.
landsturné lever för er ganska på på sin höjd her ' bondfolket bygget mötets deltagare till tågen i Katrineholm rådan måst l ä t t a på sin arbetsbörda de m e n i n g a r om metoderna för ar- Katrineholm da och hade därför avböjt återval arbvetet därpå avrese flertalet t i l l verkställande utskottet.
dess strax tredje dagen o r d f ö r a n d e doktor Ada Nilsson, deltagare för a t t hinna de olika uttalade centralstyrelsens tack för kvällstågen den danska gästen Om den tredje dagen kunna vi fru Broomés arbete d ä r i n o m och hyllades med » Det er et yndigt f a t t a Oss kort.
därvid företogos beklagade hennes avgång för vilken l a n d och den norska med » ja vi de val av ordförande, vice ordförande vilken utskottet dock måste böja sig.
elsker » ordförande verkställande utskott och diskussionen om valsituationen ionen för ungefär ett år sedan skrev särskilda utskott, vilkas resultat och dryftandet av utkastet till en Stockholmstidning, att kvin- återfinnas på första sidan f r u plan för arbetet ä r centralstyrelsens nornanorn:i själva liknat sin rösträtt Emilia Broomé har på l ä k a r e s iii- sens hemlighet som vi icke här vid en korg, i vilken de skulle bära kunna röja bära fram sina gåvor den k o r g e n köp NABO till eder nästa när överläggningarna äntligen menade t i d n i n g e n var t o m kvinnorna tvätt aftonen voro a v s l u t a d e slöt n o r n a ville ingenting s ä r s k i l t \ på ordföranden mötet med a t t uttala k a n s k e tidningen ville t i t t a i kor- måste åtminstone med den övertygelsen a t t förbundet gen den må måste endast blivit s t a r k a r e .genom att ge a t t den inte ä r tom.
ge sig i kast med så stora och svå- svåra u p p g i f t e r som dem som under rasa^ magsyra och huvudvärk, der dessa dagar f ö r e l a g e t åter reumatismen samt värk I kroppen hade vi blivit prövade på en svår rekommenderas att använda ända en hurr fråga d ä r vi hade avvikande me-mc- kur med freukt-salt-samarin och rensa mage och tarmarna från osunda meningar om m e t o d e r n a och åter hade vi k ä n n t a t t vi kunde hålla vinnes häölsa och krafter samman inom den frisinnade ~a.E,; pk~n '; i:~om,~RI,:, ",, mb grundåskådningen trots avvikan-.
I Den som icke är frisk, omedelbart erhålles oostförskott II uppfriskande pris per burk kr.
2 50. pr från Cederroths tekniska Fabrik.
Sthlm.
(säljes å apotek drog- kemikalie &amp; I färghandel m. fl I rengör sade han.
ni behöver inte frukta något GETINGEN - h ö r p å Arthur.
sade Thomas och obehag ty alla förstår att ni äro oskyl- drog i sin mustasch, har a l l t det här d i g a Jag antar att ni vill söka igenom något att göra med pengar ty i så mina saker; varsågod mina herrar, jag fall - har ingenting att d ö l j a R O M A N n e j vad skulle det ha med pengar medan gendarmerna genomsökte pengar a t t göra?
av läste hans brev, gick ige- - d å är det några politiska galen- E.
L.
V o Y N I CH igenom hans papper och drog u t byrålåda galenskaper jag tänkte just det.
bry dig ni ha vidare upplysningar lådor och kartonger.
satt han o c h ' inte om vad Julia pratade.
det lir hen- väntade p i sängkanten en smula hennes elaka tunga och skulle du behöva tillade han k a l l t, så är det bäst a t t personligen vänder er till polischefen, upprörd av spänningen men ingalun- hjälp på sågot sätt så vänd die bara till Julia ryckte papperet ifrån sin man.
n i g u al nda bekymrad undersökningen oroade mmig honom inte.
h a n hade alltid bränt Arthur räckte honom sin hand och tittade igenom det och utbröt: jaså det är du som bringar van- upp de brev som möjligen skulle kunna Thomas lämnade rummet med ett an- sikte som föreföll stelare än vanligt.
ära över din familj och sätter alla skvalleraktiga vara komprometterande och med undantag av några halvt revolutionära under tiden hade gendarmerna slutat skvalleraktiga tungor i rörelse jaså du är undantag mogen för fängelset nu, trots all d i n dikter och ett par nummer av «det sin undersökning och officeren upp- fromhe ja något annat var ju inte att unga I t a l i e n funno gendarmerna in- fordrade Arthur att sätta på sina ytterkläder h a n lydde renast order men vänta av den där papistiska kvinnans ingenting som gav dem lön för deras kläder möda tvekade plötsligt det var så svårt barn - sedan de övriga lämnat rummet, när- att ta farväl av moderns altare i närvaro Madame.
avbröt officeren n i får närmade sig Thomas Burton officeren och varo av dessa soldater inte samtala med den häktade på ett bad om tillåtelse att få tala med fån- - H a r ni något emot att lämna rum- främmande språk fången Han fick en nick t i l l svar gick met för ett ögonblick frågade han.
S i men hans invändningar hördes fram till Arthur och mumlade knappt under Julias ordflöde något hes r ö s t Just vad man kunde vänta trots - det här var ju en förbannat obehaglig fastor och bön och heliga meditationer.
haglig historia och j a g känner mig D r Warren hade en gång liknat Julia verkligen leden vid en sallad i vilken man råkat hälla Arthur såg upp med ett ansikte.
klart ut en ättiksflaska Ljudet av hennes som en vårmorgon röst skar i Arthur nerver och han erinrade - du har alltid varit snäll mot mig erinrade sig plötsligt denna liknelse.
sadfe han.
men det är ingenting att vara - detta prat tjänar ingenting till.
ledsen för n ä r han reste sis upp, stod officeren - dig - ni med Cn / den till undanta blandning lott de ha ingen minut på dagen ledig t i l l att odla några kulutella intressen givetvis spårar man en ny tid hos den yngre generationen.
men den behöver ver en handräckning från de andra.
som ha större överblick över förhålandena och större möjligheter denna punkt har nutidens kvinno- rörelsen en stor uppgift inte minst genom genom sina många sammanslutningar de nu bära politiska namn av olika eller kallsa husmodersföreningar eller vad som helst.
blott de nå kvin- norna i livegenskapen och lära dem att förstå sina egna behov och att begära mera av livet.
Det gäller ju inte minst ' ' må färg I) l,t blev straks sendt p a r t i e t men forbigaaet i absolut taushed Höire har netop hat sit store spridandet vilket i hög av grad de tekniska är en ekonomisk hjälpmedlen.
fråga landsmöte de har optat et av enhetsfrontens punkter: sikring av kvindernes ökonomiska og retslige s t i l l i n g socaldemokraterne har utsendt runan över den gamla tidens trälande husmor.
s i t program hvor vi finder en god M.
T-g.
låt oss hoppas det!
del av enhetsfrontens punkte, en- kelte mæsten ordret g j e n g i t vi haaper at vore övrige politiske NABO det svälvverkande poilitiske partier, .il följe eksemplet tvättämnet med bensin.
1 forstaaelse av at: enhetsfronten ikke er noget nyt parti - ikke e n gang någon nyforening f o r e n i n g men som en a v indbyderne indbyderne har kaldt det ret og slet et arbeidsutvalg av kvinder f r a de forskjellige p a r t i e r som slutter säger de Det var roligt att sil: sammen til vogt om samfundsværdina men att sömmen jämn och fin fundsværdina set fra kvindeligt min husqvarna-maskin för du!
, kan inte tro vad den s y r f o r t synpunkt.
och väl - och så lättskött den for dervid aa lære kvinderne är jag vet inte hur jag ’ skulle först aa bli enige o m hvad de vii og siden staa sammen i kravet, Husqvarna symaskin I köp du en Husqvarna-maskin i Lulli Lous så blir du belåten - det bli I IF ------- är klännigen bra sydd tacka begärt har Ni ännu ej använt N A B O allt även det det ar väl ej för mycket NABO?
öm tåligaste blott en gång provar NABO, rummet sett en hustru med grönfod tigt såg på: ' $ ~ ~ a ~ ~,: ~ ~, s dem d t in ~ l te ’ ~ s ' l ~ a v e a ~ r o r k a sedan helt en- I der er i programmen mynt at omsätta bildningsvärden t i l l livets uppehälle och nödtorft.
Allmogemannen har åtminstone sina kommunala intressen, han är medlem av kyrko- och skolråd m.
m .. han läser nog sin tidning och tar sig litet t i d att uppfriska sin själ med en smula sam- uppfriska sina hällsintressen vad hindrar hustrun a t t göra sam- nu för tiden?
frågar ni.
ja, kanske inte lagarna de skrivna åtminstone stone.
men den konservativa seden och framför a l l t det tunga arbetet, som tar all hennes tid och k r a f t, bara detta att bära varenda vatten- droppe både ut och in!
Ty de bond- gårdar ’ i vårt land som ha vatenledning ning och avlopp.
torde vara lätt räknade de husmodern skall passa kreaturen kreaturen överdrivet maledes der husmödre:: O alla, som köpa Husqvarna SYMASKINER och hetraktadr Montanellis porträtt.
palats vid Via B o r r a och varken råttor.
År detta en släkting till er3 frågade eller dåligt luft voro något nytt för honom gade han.
nom.
maten var också dålig och otil räcklig - S e j.
det ä r min biktfader.
den nye otillräckligt men James erhöll snart tillåtelse se att skicka honom vad han behövde biskopen i Brisighella på trappan väntade de sorgsna och eftersom han inte fick lov att läsa böcker oroliga italienska tjänarna de älskade d e r tillbringade han sina dagaf med Arthur för hans egen och för hans mors bön och maditation och väntde utan skull och kysste bedrövade hans händer oro på händelsernas vidare utveckling och hans kläder Gian Battista fanns E n dag låste en soldat upp dörren där också och tårarna droppade ned i till hans cell och gjorde ett tecken åt hans gråa mustascher ingen av familjen honom att följa med.
Ile passerade genom familjen Burton syntes till, och deras kall- genom en labyrint av gårdat trappor och sinnighet kontrasterade mot tjänstefolkets k o r r i d o r och kommo så in i ett stort, kets vänlighet och sympati.
Arthur var ljust rum där är tre militärer sutto vid nära att sjunka ihop när han tryckte ett långt bord som var överstrött med deras händer farväl II.
Gian Rattista.
hälsa och k y s s edra små farväl T e r e s a gud vare med er allesammans h a n sprang hastigt nedför trapporna ra t pporna.
Ett ögonblick senare var det en- dast en liten grupp av tysta m än och snyftandr kvinnor som stodo kvar och fuktig men han hade växt upp i ett nationaliteten och han började känna sig otålig otålig och h uttråkad då då översten frågade och nu mr Burton vad kän er känner ni till om » det unga Italien » (forts i --
